Skip to main content

Full text of "Burt's Swedish-English dictionary in two parts: Swedish-English, English-Swedish. = Burt's svensk-engelsk ordbok i två afdelningar, svensk-engelsk, engelsk-svensk"

See other formats


HAROLD  B.  LEE  LIBRARY 

BWQHAM  YOUNG  UNIVERSITV 

PROVO,  UTAH 


Digitized  by  the  Internet  Archive 
in  2011  with  funding  from 
Brigham  Young  University 


http://www.archive.org/details/burtsswedishenglOOnewy 


BURT^S  FOREIGN  DICTIONARIES 

BURT^S  FRENCH-ENGLISH  and  ENGLISH- 
FRENCH  DICTIONARY.— Revised  and  en^ 
largedt   Jémo.    Flexible  cloth  binding.    Price,  75c^ 

BURT'S  GERMAN-ENGLISH  and  ENGLISH- 
GERMAN  DICTIONARY —Revised  and  en- 
largedt  Jémo*    Flexible  cloth  binding*    Price,  75c 

BURT'S  SPANISH-ENGLISH  and  ENGLISH- 
SPANISH  DICTIONARY —Revised  and  en- 
larged, Jémo.    Flexible  cloth  binding.    Price,  75c^ 

BURT'S  SWEDISH-ENGLISH  and  ENGLISH- 
SWEDISH  DICTIONARY.— Revised  and  en- 
larged.   Flexible  cloth  binding.    Price,  75c. 

BURT'S  ITALL\N-ENGLISH  and  ENGLISH- 
ITALL^JN  DICTIONARY.— Revised  and  en- 
larged.   Flexible  cloth  binding.    Price,  75c» 

BURT'S  LATIN-ENGLISH  and  ENGLISH- 
LATIN  DICTIONARY.— Revised  and  enlarged. 
Flexible  cloth  binding*    Price,  75c. 

fov  Sale  by  all  booksellers,  or  sent  by  mail  postpaid  on  recelot  of 
price  by  the  publisher. 


;Ki 


BURT'S 

SWEDISH-ENGLISH 
DICTIONARY 

IN  TWO  PARTS 

SWEDISH-ENGLISH.        ENGLISH-SWEDISH 

NEW  EDITION.     REVISED  AND  ENLARGED 


BIJRTS  • 

SVENSK-ENGELSK 
ORDBOK 


O 


I    TVA  AFDELNINGAR 

SVENSK-ENGELSK.         ENGELSK-SVENSK 

REVIDERAD  OCH  FÖRÖKAD 


A.  L.  BUKT  COMPANY,  PUBLISHERS. 
52-58  DuANE  Street,  New  Yorf 


Explanation  of  the  Abbreviations. 

Förklaring  ofrer  de  fSrekommande  Förkort»' 

ningar» 


Oi 

aOjeetive, 

adjektir. 

ad. 

adverb. 

adverb* 

c. 

ooDJ  unction. 

konjunktion. 

ell. 

or. 

eller. 

f- 

feminine  gender. 

feminin. 

fig.  &  • 

figuratively. 

figurligen. 

i. 

interjection. 

interjektioQ. 

jfr. 

look  for. 

jemför. 

imp. 

imperfect. 

Imperfekt. 

771. 

masculine  gender. 

maskulin. 

m.  in. 

and  80  forth. 

med  mera. 

1 

n. 

neuter. 

neutrum. 

nvm* 

numeral. 

räkneord. 

0.  8*  V. 

and  80  forth.. 

och  8&  vidafQ 

jp.  &  part. 

participle. 

participium» 

Pl. 

plural. 

pluralis. 

pop. 

popular. 

populärt 

pr. 

pronoun. 

pronomen 

prp. 

preposition* 

preposition. 

B. 

look  for. 

se. 

T. 

terminus  technicns. 

«     konstord,  t^mi. 

V.  a. 

verb  active. 

aktivt  verb. 

V.  d. 

Terb  deponens. 

verbura  deponens» 

V.  impl 

verb  impersonaL 

Impersonelt  verb. 

V.  n. 

verb  neuter. 

neutralt  verb. 

V.  T.^ 

verb  reciprocal. 

reciprokt  verb. 

vulg. 

vulgar. 

Wgo,  i  lägre  tan 

1. 

FÖRSTA    DELEN 


SVENSK-ENGELSK 


Abbe 

Åbbé^  m.  abbot.  -dJSSa,  f,  abbess. 
-disskloster,  n.  abbey. 

Abbot,  m,  abbot,  -sdöme,  --sstift, 

«.  abbey. 

AbbreYi||ation,  -atiir,  f.  abbrevia- 

tion.     —era,  v,  a,  abbreviate.^ 
Abcbok,  f.  hornbook,  primer, 
Aborre,  m.  perch. 
Abrahanisrot,  f,  stork's-bill,  geranium 

silvaticum.  fself. 

Absentera  sig,  v,  r,  to  absent  one's 

Absolvera,  v.  a.  to  absolve,  to  finish. 
Abstrahera,  v,  a,  to  abstract  (from). 

Accent,  m.  accent,    -uera,  v,  a,  to 

accentuate,  to  accent. 
Accept,    vn,    acceptance,     —ant,  w>, 

accepter,     —era,  V.  a,  to  accept. 
Accis,  w.  excise,    —bar,  a.  exciseable. 

-kammare,  f.  excise-office. 

Ack!  i.  alas!  oh! 

Ackord,  W.  accord;  agreement;  con- 
tract; bargain,  —era,  V.  n,  to  con- 
tract, to  enter  into  a  contract;  to 
bargain;  to  agree,  to  covenant,  to 
compound.  -  mtd  sina  kreditorer, 
to  compound  with  one's  creditors. 

Ackurat,  a.  accurate,  precise. 

Ada,  f.  Adarfågel,  m.  cider-duck. 

AdalybOren,  a,  legitimate,  lawfully  be- 
gotten.  — jord,  f,  fertile  ground,  —port, 
m.  principal  passage.  _— vildt,  n. 
higher  sort  of  game. 

Addllera,  v.  a.  to  add.    -ering,  f. 

-ition,  m.  addition. 
Adel,  m.  nobility,     -ig',    a.   noble. 

Swedish-English  DicL 


Af 

-Sbref,  m.  patent  of  nobility.  -S» 
dam,  f.  lady,  noblewoman.  — sman, 
771.  nobleman.  — skap,  w.  nobility, 
nobleness,  -smatrikel,  7».  book  of 
the  peerage.  — STapen,  7?.  coat  of 
arms.  (teenth. 

Ad  ert  on,  num,  eighteen,  -de,  a.  eigh- 

Adjunkt,  ftl,  assistant,  substitute. 

Adjö,  int.  adieu,  good  bye. 

AdlP.,  V,  a.  to  ennoble. 

Adoptera,  v.  a.  to  adopt,  to  affiliate. 

Adress,  m,  address,  direction,  super- 
scription, —era,  v.  a.  to  direct. 
-kalender,  s.  directory,  -kontor^ 

s.  intelligence-office. 

Advocera,  v.  n.  to  practice  the  law. 
—  för  en,  to  plead  one's  caus/j. 

Advokat,  m.  lawyer,  attorney,  advo- 
cate, barrister.  — fiskal,  m,  public 
pro  ecutor,  attorney.  — ur,  7».  advo- 
cacy. 

Af,  prp.  of,  frcm^  upon,  by,  with,  out 
of.  af  Gudif  from  God.  komma  af 
sig,  to  go  backward  in  business,  to 
go  down  the  wind,  komma  af  sig 
i  talet,  to  be  at  a  nonplus,  to  be  at 
a  stand,  hli  af  med  en  sjukdom, 
to  get  rid  of  a  distemper,  vara  af 
med  en,  to  be  rid  of  one,  to  be  shut 
of  one.  n'dr  skal  detta  hli  af? 
when  is  that  to  happen?  den  saken 
hlir  ingenting  af,  that  business  will 
come  to  nothing,  af  och  an ,  af 
och  till,  to  and  fro.  gå  af,  to 
break,  k'djppen  är  af,  the  stick  i* 
broke. 


Afarbeta 


Affordra 


Afftrbeta^  v.  a.  to  clear  by  working. 
Afart,  n».  variety. 
Afbalka,  V»  a.  to  partition. 
Afbarka,  v.  a.  to  bark. 
Afbedja,  v.  a,  to  deprecate,  to  beg  off. 
Afberga,  v,  a.  to  harvest. 
Afbeta^  v.  a,  to  depasture,   to    graze, 
to  browse. 

Afbetala,  v.  a.  !o  pay  off. 

Afbetsla,  v.  a.  to  take  off  the  bridle. 

Af  bida^  V,  a.  to  wait  for,  to  stay  for, 
to  attend,  to  expect,  to  abide.  —  slut 
i  sakerif  to  attend  the  issue. 

Afbild,  f,  image,  copy,  -a,  V,  a.  to 
draw,  to  paint,  to  delineate,  to  por- 
tray, to  copy,  to  form. 

Afbinda^  v.  a,  to  unbind,  to  separate. 

Afbita,  V.  a.  to  bite  off;  to  graze. 

Afblekna^  v,  a.  to  grow  pale. 

Afblåsa,  V.  a.  &  n.  to  blow  off,  to 
blow  away.  -  en  riksdag,  to  pro- 
claim  the  end  of  a  diet. 

Afbläda ,  V.  a,  to  puU  off  the  leaves. 

Af b  or  sta,  v,  a.  to  brush  off. 

Afbraka,  v.  n,  T,  to  decrepitate. 
Afbrinna,  v,  n.  to  bum  down;   to 

discharge. 
Afbrista,  v.  w.  to  break  of. 
Afbrott,  n.  interruption,  stop,  contrast. 
Afbruteilj  a.  broken,  interrupted. 
Afbryta,  v.  a,  to  break,  to  interrupt, 

to  leave  off,   to  discontinue. 
Afbräck,  n,  annoyance,  damage,  abate* 

ment,   abridgment,      göra  — ,  to    da- 
mage, to  injure. 
Afbrännlja,   v.  a.  to  bum,  to  bum 

down.    ^  ett  fyrverkeri,  to  play  off 

a  firework,     -ingy   f,  loss,    decrease 

damage,  expenditure. 
Afbulta,  V.  O.  to  knock  off. 
Afböja,  V.  a.  to   divert,   to  avert,  to 

wave,   —ett  slag,  to  ward  off  a  blow, 

to  parry  a  blow. 
Afbo'n^    f.   deprecation,      göra  -,    to 

deprecate,  to  beg  pardon. 

Afborda,  v.  a.  &  n,  to  lead  off;  to 

flow  off;  to  pay  off;  to  discharge.  — 
en  skuld,  to  pay  a  debt,  -sig,  V, 
r.  to  exonerate  one's  self;  to  get  rid 
of;  to  flow  into. 


Af dagataga,  v,  a.  to  pat  to  death, 

to  dispatch. 

Afdamma,  v.  a.  to  free  from  dust. 

Afdankjla,  v.  a,  to  disband,  to  cashier, 
to  dismiss,  en  afdankad  officer, 
a  discarded  officer.  — niug,  f.  dis- 
mission, disbanding. 

Afdellla,  v.  a,  to  divide,  to  parcel. 
—ning 9  f,  section,  division;    detach- 

Afdika,  v.  a.  to  ditch  off.  [ment. 

Afdragy  n.  subtraction,  deduction; 
proof-sheet,  copy.  — a,  V,  a,  to  de- 
duct, to  subtract;  to  skin,  to  flay;  to 
print,     —are,  m.  flayer. 

Afdricka,  v.  a,  to  drink  off,  to  sip  off. 

Af drift jning,  f-  driving  off;  T,  putting 
to  the  test,  -t,  m.  T.  leeway,  -va, 
V.  O,  to  drive  away,  to  beat  back,  to 
turn   away;    T.   to   pat   to   the  test. 

-yande,  a.  purgative.    -Tare,  m. 

r.  refiner  (of  metals). 
Afdrypa,  v,  n,  to  drop  off,  to  trickle 

down. 
Afdunsta,  v.  n,  to  evaporate. 
Afdånlla,  v.  n,   to  swoon  a  way;  to 

faint,     —ing,  f.  swoon. 
Afdämma,  v.  a.  to  dam,  to  keep  off 

by  a  dam. 
Afdoma,  v.  a.   to   pass   sentence,   to 

judge ,  to  decide.     —  en'  process ,   to 

determine  a  lawsuit. 
Afifall,  n.  defection,  desertion.    -  ifrån 

läran,  apostasy,    vattnets  -,  decli- 
vity,   -a,  V.  n.  to  fall  off;  to  decay; 

to  desert;  to  apostatize. 
Affara,  v.  n.  to  set  out. 
Affatta,  V,  a,  to  sketch,  to  delineate, 

to  compose,  to  perform,  to  describe. 
Affekt,   8,  affectioS,   emotion,     -era, 

V,  a.  to  affect. 
Afflla,  V.  a.  to  file  off. 
Afflnna  sig,  v.  r.  to  come  to  terms, 

to  settle,  to  agree  with. 
Affisch,  8.  placard ;  playbill. 

AfQalllJa,  V.  a.  to  scale,    -ning,  f. 

desquamation. 
Afflyta,  V,  n,  to  flow  off. 
Afflvtta,  V.  a,  to  remove. 
Afflå,  V,  a.  to  flay,  to  strip  off. 
Affordra,  V,  a,  to  demand,  to  exact. 


Affbrma 

A.fforma,  v,  a,  to  form ,  to  shape «  to 

mould. 
Affäll||ig,    a.    revolted,    fallen    away. 

-ighetj  f,   apostasy,    rebelliousness. 

—ing,  m,  apostate;  revolter. 
Affär,  S.  affair,  business,  transaction. 
Affärd,  m,  departure;  dispatch;  death. 

—a,  V.  a.  to  dispatch,  to  expedite;  to 

return  a  sharp  answer. 
Affoda,   f,   progeny,   offspring;   issue; 

brood,  breed. 
AffÖlja^    V.    a,   to    render,    to    remit. 

lata  — ,  to  send,  to^  deliver. 
Affora,  V.  a.  to  carry  away,    to  carry 

off;    to    deduct;    to    pay;    to    purge. 

— DC3e,  a.  purging. 
Afgifjjt,  m.  duty,  impost,  excise.   — Va, 

V,  a,  to  deliver  up. 

Af gjord,  a.  settled,  done;  j/r.Afgöra. 
Afgjuta,  V.  a.  to  form,  to  cast. 
Afglomma,  v.  a.  to  forget. 
Afgnaga,  v.  a.  to  gnaw  off. 

Afgruild,  m.  abyss ;  pit ;  hell.  -fOSter, 
n.  hellish  crew.  — slik,  a,  hellish, 
infernal. 

Afglld,  77^.  idol,    -a,  v.  a.  to  idolize. 

.    -b elate,  n.  simuiacre.   -d yrkar e, 

m.  idolater,  -eri,  71.  idolatry,  -isk, 
a.  idolatrous. 

Afgå,  V,  n,  to  go  away,  to  go  off;  to 
depart;  to  die.  ~  med  döden,  to 
decease,  det  af  g  är  i  räkningen, 
it  will  be  deducted  in  the  account. 
—ng,  W.  decease:  departure;  sale, 
vent,   en  lok  som  har  -,  a  book  that 

Afgäld,  m.  rent.  [takes. 

Afgärda,  v.  a.  to  enclose,  to  fence  in, 
to  hedge  off. 

Afgora,  V,  a,  to  dispatch,  to  settle,  to 
arrange,  hans  sak  är  afgjord,'  his 
business  is  done.  —  en  sak,  to  settle 
a  business,  det  är  en  afgjord  sak, 
it  is  agreed  on  all  hands.  Idtom 
ass  taga  för  afgjordt,  let  us  take 
for  granted.  — llde,  a.  decisive,  po- 
sitive.    — ,  ad,  decisively. 

Afhacka,  v.  a.  to  cut  off,  to  chop  off; 
Af liaka,  v,  a.  to  hook  off. 
Af  halka,  v.  71.  to  slide,  to  slip  from. 
Afhaudljla)  V,  a.  to  transact»  to  treat. 


Afknapra  3 

—ling, /".  dissertation,  treatise;  trans- 
action, negociation.  [away. 

Afhemta,  v.  a.  to  fetch  off,  to  fetch 

Afhjelpa,  v,  a.  to  redress. 

Afliugglja,  V.  a.  to  cut  off,  to  abscind, 
to  chop  off,  to  hew  off,  to  amputate. 
—ning,  /".  abscission. 

Afhysa,  ^.  a.  -  ett  hemman,  -  en 
gärd,  to  pull  down  the  buildings  of 
a  farm. 

Af  hålla,  V.  a.  to  withhold,  to  hold 
back,  to  restrain,  —  sig,  v.  r.  to  for* 
bear,  to  abstain.  -  sig  ifrån  tårar, 
to  refrain  from  tears,    jag  kunde  ej 

—  mig  ifrån  skratt,  I  could  not 
help  laughing. 

Afhållen,  a.  beloved. 
Afhäfva,  V,  a,  to  lift  off. 
Afilälllja,  V.  a,  to  pour  off,  to  decent. 
-uingsdike,  n.  sink,  gutter. 

Afhälldjja,  v,  a.  to  deprive  off,  to  strip 
off.  —  sig  lifvet,  to  make  away  with 
one's  self.     — elig,  a.  alienable. 

Afhängig,  a.  dependant»  dependent. 
— liet,  f,  dependency. 

Afliärfla,  v.  71.  to  reel  off. 

Af  hölja,  V,  a.  to  uncover,   to  unveil. 

A  f  hör  a,  v,  a,  to   hear,   to   listen  *  to. 

—  en  predikan ,  to  listen  to  a  ser- 
mon. —  vitnen,  to  hear ,  to  »jxaraine 
witnesses.    — nde,  n.  examining,  trial. 

Af  kamma,  v.  a,  to  comb  off. 

Afkaiita,  v.  a.  to  cut  off  the  corners, 
to  plain  the  edges. 

Afkappa,  v.  a.  to  cut  (the  cable). 

Afkastjla,  v.  a.  to  cast  off,  to  throw 
off;  to  profit;  to  yield,  egendomen  af' 
Icaster  icke  mycket,  the  estate  does 
not  yield  much,  —ning,  f.  rent,  re« 
venue. 

Af  klippa,  V.  a.  to  pare  off,  to  clip 
off,  to  shear  off.    a f klippt  ull,  fleece. 

Afklyfva,  v.  a.  to  cleave  off,  to  split. 

Afkläda,  v.  a,  to  undress,  to  unclothe, 
to  strip.  —  sig  all  blygsel,  to  be 
quite  shameless.  —  sig  sin  rätt,  to 
devest  one's  self  of  one's  right. 

Afknappa,  v.  a,  to  lessen,  to  curtail, 
to  derogate.  [nibble  off. 

Afknapra  I  v.  a.  to  crunch  off,  to, 
I* 


4  Åfknipa 

Afknipa^  v.  a.  to   nib  off,    to  pinch 

Afknyta,  v,  a.  to  tie  off.  [off. 

Afknappa,  v,  a.  to  unbutton. 

Afkok,  s.  decoction.    -8,  V.  a.  to  boil. 

Afkomljlin^,  m.  descendant,  »ma, 
f,  offspring.     — St,  171.  revenue. 

Afkoppla,  V.  a,  to  untie   the  couple. 

Afkortlja,  v.  a.  to  abridge;  to  abbre- 
viate; ^to  curtail.  —  ttt  tdl,  to  cut 
short  a  discourse.  —  något  pa  ens 
lön,  to  curtail  one's  wages,  —ning, 
f,  abridgment. 

Afkrafsa,  v,  a.  to  scratch  off. 

Afkratta,  v.  a.  to  rake  off. 

Afkunna,  v.  a.  to  proclaim,  to  publish, 
to  denounce.  —  lysning,  to  bid  the 
bans.    —  dom,  to  pronounce  sentence. 

Afkyl|{a,  v,  a.  to  cool,  to  quench,  to 
refresh,  —ning,  f,  cooling,  refresh- 
ment. 

AfkÖpa,  V,  a,  to  buy,  to  purchase. 

Aila  9  V,  n.  to  conceive.  — ,  v,  a,  to 
beget.     —  ham,  to  beget  children. 

Aflagd,  part,  af  afl'dgga,  disused,  out 
of  use,  set  aside. 

Aflelse,  m.  conception. 

Aflig,  a.  fecund. 

Af  tassa,  Aflasta,  v.  a.  to  unload. 

—re,  m.  unloader,  discharger. 

Aflat,  n.  indulgences,  the  pope's  par- 
dons. -Sbref,  n.  indulgences.  -S- 
krämare,  m.  pardon-monger,  seller 
of  indulgences. 

Afleda,  v.  a,  to  lead  off,  to  divert,  to 
turn  away.  —  vatten  ifrån  en  mosse, 
to  drain  a  moss.  -  ifrån  rätta  va. 
gen,  to  seduce;  to  mislead,  —re,  s, 
conductor.  [due. 

Aflefra,  f.  relic;  rest,  remainder,  resi- 

Aflemna,  v.  a.  to  deliver,  to  remit. 

Aflena,  v.  n.  to  thaw  off. 

Afleyerera,  t;.  a.  to  deliver,  to  remit. 

Aflida,  V.  n,  to  expire,  to  die,  to  de- 
cease, den  aflidne  konungen,  the 
late  (deceased)  king,  hennes  aflidne 
man,  her  defunct  husband. 

Aflifra,  v,  a.  to  execute,  to  put  to 
death,  to  kill. 

Aflinda,  V,  a.  to  unfold,  to  unwind. 

Aflisma,  v.  a»  to  coax  out  of. 


Afmota 

AflOCka,  V,  a.  to  entice  away,  to  ob- 
tain by  blandishment.  —  ndgon  en 
hemlighet,  to  draw  a  secret  from  one. 

Aflopp,  n.  drain;  issue,  event.  — Sdlke, 
n.  drain.  -Sränna,  /.  kennel,  sink. 
— SSå,  m.  cooling-tub. 

AflOSSa,  V.  a,  to  untie,  to  relax. 

Aflyfta,  t7.  a.  to  lift  off. 

Aflysa,  V,  a,  to  abrogate.  -  riks- 
dagen, to  give  public  notice  of  the 
dissolution  of  a  diet,  all  utförsel 
af  spannmål  aflystes,  the  exporta- 
tion  of  grain  was  prohibited. 

Afläng,  a.  oblong,  oval. 

Aflåta,  V.  a,  to  cease;  to  leave  off; 
to  forbear;  to  let.  —  en  skrifveJse, 
to  promulgate  a  writing,  hon  afl'dt 
icke  att  bedja,  she  did  not  cease  en- 
treating. 

Aflägga,  V.  a.  to  lay  aside,  to  lay  by, 
to  abolish.  —  hesÖk,  to  pay  a  visit. 
—  sörgedrägt,  to  leave  off  the  raourn- 
ingsoit.  —  vitneshörd,  to  bear  wit- 
ness. —  en  ed,  to  take  an  oath.  —  en 
berättelse,  to  report,  -re,  w.  layer, 
set,  cutting. 

Aflägse,  ad,  far  from,  out  of  the  way. 
— n,  a.  aside,  remote^  distant.  — nliet, 
f.  remoteness. 

Aflagsna,  v.  a.  to  remove. 

Aflönjla,  V,  a,  to  p^y  off.    -ing,  f. 

pay,  payment;  wages. 
Aflopa,  V.  n.  to  run  off,  to  turn  out, 

to    terminate,     hvem   vet  huru   det 

vill  —  /   who  knows  what  will  be  the 

result  of  this? 
AflÖS|[a,  V,  a.  to  absolve,  to  untie,  to 

unbind.     -  cn  skildtvakt,  to  relieve 

a  eentry.     —ning,  f,  untying;  relief;, 

absolution. 
Af^agra,  v.  n,  to  grow  lean. 
A f mala,  r.  a.  to  grind. 
Afmarschera,  v.  n,  to  (narch  off;  to 

decamp. 
Afniasta,  v.  a.  to  unmast. 
Afmatta,  v.  a.  to  enfeeble,  to  weaken, 

to  tire  out.     —  ^g%  to  exhaust  one's 

self. 
Afmlnska,  v.  a,  to  diminish,  to  lessen. 
Afmota^  t^.  a.  to  drive  awar* 


Aftnala 


Afsinad 


Afmåla^  v,  a,  to  draw,  to  picture',  to 
portray ;  to  describe. 

Aftllätjja^  V,  a,  to  measare  off,  to  mete, 
to  take  the  dimension.  —  med  ett 
snöre  f  to  measure  out  with  the  line. 

—  ett  läger,  to  mark  out  a  camp. 
—ningy  a.  mensuration.    . 

Afaappa,  v.  a,  to  pull  off. 
Afuarra,  v,  a,  to  cheat. 
Afhypa,  v.  a.  to  pinch  off.. 
Afllämarej  m,  purchaser,  customer. 
Afnöta^  V.  o.  to  wear  away,  to  wear 
Afnott,  a.  worn  out.  off 

Aforism^  m,  aphorism. 
Afpacka,  v.  a.  to  unpack,  to  unload. 
Afparera,  v.  a.  to  parry,  to  ward  off. 
AfpaSSa^  V,  a,  to  adapt,  to  suit,  to  fit. 

—  det  ena  efter  det  andra,  to 
square  a  thing  by  another.  —  tiden, 
to  time,  to  regulate  as  to  time,  af- 
passad  efter  hans  sinne,  accom- 
modated  to  his  mind. 

Afpina,  v.  a.  to  extort. 

Afplana,  v.  a,  to  level,  to  plain,  to 

efface. 
Ailplank||a,  v,  a.  to  divide  by  a  fence. 

— ning^  f,  partition  of  planks. 
Afplatta^  v.  a.  to  make  flat  and  even. 
AiY)l0Cka)  v.  a.  to  gather,  to  pluck  off. 
AfpOCka^  v.  a,  to  bully  one  out  of  a 

thing. 
Af^rata,  i;.  a.  to  talk  one  out  of  a 

thing.  (tort. 

Af)pressa)  t;.  a,  to  squeeze  off,  to  ex- 
Afpricka^  v.  a.  to  point  out,  to  distin- 
guish by  points. 
Afprnta,  V.  a.  to  abate,  to  chaffer.  . 
Afpntsa,  V,  a,  to  wipe  off,  to  cleanse. 
Afpåla^  V,  a.  to  pale,  to  enclose  with 
Afqvista,  v.  a,  to  lop  off,  [pales. 

Afqvitta,  v.  a.  to  deduct. 
Afrad)  m,  rent,  tribute,  aver-corn.   — S" 

tionde^  W.  tithes  paid  from  land. 
Afraka,  V,  a.  to  shave  off,  to  rake  off. 
AfVappa,  V.  a,  to  white-wash,  to  pla- 
Afraspa^  V,  a,  to  rasp  off.  Ister. 

Afreda^  v.  a,  to  thicken. 
Afresa,   V,  n,  to  depart,   to   set  out, 

to    start,       — ,    /.    departure,    goin^f 

away. 


Afrifva,  v.  a.  to  pull  off,  to  tear  off. 

^- huden,  to  gall  the  skin. 
Afrinna,  v,  n,  to  flaw  away ;  to  drip, 

to  trickle  down. 
Afrista^  v,  a,  to  shake  off. 
Afritjla,  v.  a.  to   delineate,*  to   draw. 

-ning", /".  delineation,  draught,  sketch» 
Afrosta,  v.  n.  to  rust  off. 
Afrulla,  V.  a,  &  n.  to  roll  down. 
Afronda,  v,  a,  to  round. 
Afruttna,  v,  n,  to  rot  off. 
Af rycka,  v.  a.  to  puU  off,  to  pluck  off. 

Afråda,  t;,  a.  to  dissuade,  to  dehort. 
—11,  n.  dissuasion.  — nde,.a.  dissua- 
sive, 't-ning,  /.  deduction. 

Afräk||na,  v.  a.  to  subtract,  to  deduct. 

Af  rate,  W.  useless  halm. 

Afrätt||a,  v,  a.  to  execute,  to  put  to 
death,  -ning,  f.  execution.  -Splats, 
m.  place  of  execution. 

Afiodja,  Afröja,  v,  a,  to  remove. 

afröjd  mark,  cleared  ground,    -nde, 

n.  cultivation. - 
Afroka,  v,  n,  to  evaporate. 
Afrösa,  V.  a,  to  set  landmarks,  to  limit. 
Afsadla,  v.  a.  to  un^uddle. 
Afsagd,  part,  af  afs'dga,    -  fiende, 

sworn    enemy.      —    dom,   pronounced 

sentence. 
Afsaknad,  f,  regret;  miss,  want,  loss. 
Afsaln,  n.  sale,     till  -,  for  sale. 
Afsats,  m,  shelf,  broad  step;  terrace. 
Afse,  V,  n.  to  aim  at,   to  tend  to,  to 

design,  to  have  in  view. 
Afseende,  n.  respect,   regard,   intent, 

intention,   purpose,      i  —  pä,    in  re- 
spect to,  with  regard  to.    detta  har 

—  på  det  föregående f  this  allude» 

to  the  foregoing. 
Afsegla,  V.  n,  to  set  sail,  to  sail  off. 
Afsela,"^!;.  a.  to  unharness. 
Afsides,  ad.  aside,  apart,  distant,  out 

of  the  way.     flfå'— ,  to  retire. 
Afsigkonimen,  a.  decayed,    broken: 

confounded.  Ition,  design. 

Afnigt,  771.  view,  end,  purpose,  inten- 
Afsillja,  V,  a.  to  filter.    >ning, /*. 

decahtation,  filtration,  excretion, 
Afsina,  v.  n,  to  dry.    -d^  a.  baireo» 

sterile. 


6 


Afsitta 


Afsticka 


Afisitta,  V.  a.  to  pay  off  (a  debt)  by 
sitting  in  prison.  — ,  V.  n.  to  dis* 
mount,  to  alight  (from  a  horse). 

Af sjunga,  v.  a.  to  sijxn  off. 

Afskaf,  71.  shavings,  parings,    -ning^ 

f,  scraping,    -va,  V.  a.  to  scrape  off, 

to  abrade. 
AfskaflTa,  V,  a,  to  abolish,  to  repeal, 

to  rescind,   to  take  off,    to  set  aside. 

— nde,  n.  abrogution. 

Afskaka,  v.  a.  to  shake  off. 

Afskala,  v.  a.  to  pare,  to  peel  off. 

Afsked,  n.  farewell,  leaye,  congee;  dis- 
charge, dismission,  taga  —  ur  tjen- 
sttn,  to  give  up  one's  commission. 
—a,    V.  a,   to  discbarge,   to    dismiss. 

-sbesök,  n.  farewell- visit,  -sbref, 

n,  letter  of  discharge.  -Sdryck,  m. 
parting -cup.  -spredikan,  f,  vale- 
dictory sermon.  — SSkål^  m,  farewell- 
toast. 

Afskicklla^  V,  a,  to  dispatch,  to  send 
away,  to  detach,  —ning,  /,  dismis- 
sion, sending  away. 

Afskilja,  V.  a.  to  separate,  to  part,  to 
withdraw ;  T.  to  precipitate.  —  svaf- 
velaktiga  delar  ^  to  clear  from  sul- 
phur,    afskild  lefnad,  retirement. 

Afskjuta,  V.  a.  to  discharge,  to  fire, 
to  shoot,  to  let  off  (a  gun). 

Afskrapy  n.  scrapings,  refuse,  dregs, 
filth,     —a,  V.  a,  to  scrape  away, 

Afskrifiining ,  f.  copying;  deduction. 
— t,  m.  copy,  transcript.  — va^  v,  a. 
to  copy,  to  transcribe,   to   write  out. 

—Tare,  m.  copier. 

Afskrabba,  v.  a.  to  skrub  off. 

Afskrufra,  v.  a.  to  unsjcrew. 

Afskräcka,  v.  a.  to  deter,  to  discou- 
rage (from  any  thing). 

Afskrade^  n.  scrapings»  filings,  offal, 

refuse. 

Afläkudda,  v,  a.  to  shake  off. 
Afsknm,  m.  scum,  froth,   -ma,  v.  a. 

to  skim  off,  to  skum  off,  to  fleet,  to 

despumate.  afskummad  mjölk,  fleet- 
Afskura,  v.  a.  to  scour  off.  [milk. 

Afsky,  77).  aversion,  abhorrence,  -yard, 

a.  abominable. 

fskärjla^  v,  a,  to  out  off,  to  amputate. 


-  svansen  på  en  Ji'dst,  to  dock  a 
horse.  —  säden  ^  to  mow.  -ning, 
f,  amputation,  abscission. 

Afskölja,  V,  a.  to  wash  away, 
Afslag,  n.  denial,  refusal.     T.  lochia. 

—  pd  priset,  abatement  of  the  price. 
Afslicka,  v.  a.  to  lick  off. 
Afslipa,  V,  a.  to  grind  off;  to  polish, 

to  smoothe. 

Afslita^  V,  a,  td  break,  to  tear  off. 

Afsluta,  V,  a.  to  conclude,  to  determine; 
to  balance,  to  settle  (an  account). 

Afslå,  V.  a.  to  beat  down,  to  break, 
to  cut  off,  to  refuse,  to  deny,  to  re- 
pulse, to  abate. 

AfslÖja,  V.  a.  to  unveil,  to  uncover. 

Afsmak,  m,  disgust,  distate,  dislike. 
—lig",  a.  disgustful,  loathsome. 

Af smalna,  v.  n,  to  grow  smaller. 

Afsmula,  v,  a.  to  crumble  off. 

Afsmillla,  V,  a,  to  fire  off,  to  discharge. 

Afsmälta,  v.  a,  to  melt  off. 
Afsneda,  v.  a.  to  out  bias,  to  slope 
Afsnä^a,  v.  a.  to  huff  off.  [off: 

Afsomna,  v.  n,  to  die,  to  expire. 
AfsOpa,  V.  a.  to  sweep  off. 
Afspegla,  V.  a,  to  reflect,  to  mirror. 
Afspetsa,  V,  a.  to  point,  to  sharpen. 
Afspillra,  v.  a.  to  exfoliate;  to  shiver. 
Afspinna,  v.  a.  to  spin  off. 
Afspisa,  V.  a.  to  feed,  to  supply.     -> 

en  med  fagra  ord,  to  put  one  off 

witn  fair  words. 

Afsplittra,  v,  a.  to  splinter  off. 

Afspola,  V.  a.  to  unspooi. 

Afspringa,  v.  n,  to  spring,  to  burst. 

Afsprång,  n,  leap;  digression;  differ* 
ence,  contrast. 

Afsprätta,  v.  a.  to  picir  off,  to  rip  off; 

Afspänna,  v.  a.  to  unbuckle,  to  un- 
bend, (to  stop  (Sngan). 

Af  spärra,  v.  a.  to  shut  out,  to  debar : 

Afstadna,  Afstanna,  v.  n.  to  cease, 

to  stop,  to  cease  to  go  forward,     all 
handel  är  af  stannad,  there  Is  a 
total  stagnation   in  trade,     hlod  sovfl 
af'stannar,  blood  that  stagnates. 
Afsteg^  71.  slip,  digression. 

AjQiticka,  v,  a.  to  point,  to  ^itch*  ->^ 
v^  n,  to  cootraat  (witb)« 


Afstiga 

Afstiga^  V.  n.  to  dismount,  to  alight. 

Afstrafl][a  9  v,  a.  to  punish,  to  cha- 
stise.    — nillg,  f.  punishment. 

Af stryka,  v.  a.  to  wipe  ofif;    to  strip 

Afstråk,  n.  T.  litharge.  [ofif. 

Afstympa,  V,  a.  to  mutilate,  to  mangle, 
to  main,  to  curtail,  to  cut  short. 

Afstyra,  v.  a.  to  avert,  to  divert,  to 
turn  aside,  to  turn  off,  to  prevent. 

Afstyrka,  v.  a.  to  dissuade,  to  divert. 

Afstå;  V.  n.  &  a.  to  desist,  to  give 
up,  to  yield  up,  to  resign.  —  sin  ta- 
Ian,  to  disclaim  one's  pretension, 

Afstånd,  n,  distance,  difference. 

Afstänglla,  v.  a.  to  separate,  to  se- 
clude>  to  confine  from ,  to  exclude,  to 
shut  out.     -sel,  a.  fence. 

Af stöka,  V.  a.  to  put  in  order,  to  clear. 

AfstÖta,  V.  a,  to  thrust  off. 

Afsugare,  m.  layer.  [refrigate. 

AfsTala,  Afsvalka,  v.  a,  to  cool,  to 
.Af svalna,  v,  n.  to  evaporate,  to  cool. 

jAfsveda,  v.  a,  to  singe  off. 
Afsyimma^  v,  n,  to  faint,  to  svroon 
away.  [abjuration. 

Afsvärja,  v.  a,  to  abjure,    -nde,  n, 

Afsåga,  V,  a.  to  saw  off. 

Afsäg||a,  V.  a.  to  abdicate,  to  resign. 
-else,  71.  abdication. 

Af sälja,  V.  a.  to  sell  off. 

Afsända,  v.  a.  to  dispatch,  to  send 
away.    — ro,  m.  dispatcher,  consigner. 

Af  sänka,  v.  a,  T.  to  sink  a  shaft. 

Afsättjja,  V.  a,  to  take  off;  to  sell; 
to  degrade,  to  depose,  to  remove,  to 
dethrone.  — ailde,  n.  deprivation, 
suspension,  —ning,  f,  removal;  vent, 
sale;  T.  amputation. 

Afsöndlija,  v,  a.  to  separate,  to  dis- 
.unite,  to  part;  to  secrete,  —ing,  f, 
separation ,  segregation. 

Aftacka,  v.  a.  to  dismiss,  to  disband. 

Af  tackla,  v.  a,  to  unrig.  — ,  v,  n, 
to  grow  weak,  to  decline. 

Aftaga,  V,  a,  to  take  off,  to  remove; 
to  delineate,  to  portray.  — ,  V.  n,  to 
decrease ,  to  decay ,  to  grow  less ;  to 
decline,  to  wear  away;  to  wane.  — nd©, 
n.  decrease,  decline;  wane,  ^IQ^  m» 
buyer,  custQwer;  ftayer. 


Afvelsam  7 

Aftal)  n.  agreement,  stipulation,  —a, 
V.  a.  to  appoint;  to  concert,  to  agree 
upon. 

Aftappa,  V,  a.  to  draw  ofif,  to  tap,  to 
empty,  to  decant,  to  drain,  to  bottle. 

Afteckljna,  v.  a.  to  draw,  to  deline. 
ate.     —ning,  f,  drawing  out,  sketch. 

Afton,  m.  evening,  even,  i  gar  af- 
tons,  last  night,  i  — ,  to  night. 
-dagg,  m.  night-dew.  -niusik,  f. 
night-music,  serenade,  —måltid,  m. 
supper,  hälla  — ,  to  sup.  —ring- 
ning, /". curfew-bell,  -rodnad,/'.  red. 
ness  at  sunset,  evening-red.  -Stjärna, 
f.  evening -star,  vesper,  -sång,  m. 
evening-service.    — vard,  m.  nunchlon. 

Aftorka,  V,  a.  to  wipe  off,  to  dry  up. 

Aftruinfa,  v,  a,  to  take  by  a  trump. 
—  Qiagon,  to  snap  one  up. 

Aftryck,  n,  impression,  stamp,  copy, 
print,  —a,  V.  a,  to  impress,  to  im- 
print,  to  stamp.  [tired.. 

A f tråna,   v.  n.    to   decline,    to    grow 

Aftradlja,  v.  n.  &  a.  to  retire,  to  with- 
draw,  to  resign,  —ande,  n,  giving 
up,  abdication,  surrendering.  — ©,  7i» 
retreat,  retirement;  privy,  necessary, 
gifva  en  visa  summa  i  — ,  to  pay 
a  sum  for  giving  a  claim, 

Auf tunna,  v.  n.  to  thin, 

Af  tvinga,  v.  a.  to  extort,  to  force 

from, 
Aftvå,  A  f tvätta,  v.  a,  to  wash  away, 
Aftvående,  W.  ablution.  [off,  out. 

Aftyna,    v.  n,    to    languish,    to    pine 

away,  to  decay,  to  dwindle. 
Aftåg,   n.    departure,   retreat.     l)låsa 

till  — ,  to  sound  the  retreat.  -E,  V.  n, 

to  retreat,  to  march  off, 
Aftacka,  V,  a,  to  uncover;  to  unroof. 
Afund,  W.  envy,  grudge,     -a,  V.  a., 

—as,  V,  d,  to  envy,  to  grudge,  to  re- 

pine  (at),      -sfllll,  -sani,  -SJuk, 

a.  envious.  -SJuka^  /*.  envy.  -Svärd, 

a,  enviable. 
A  f vakt  a,  v.  a.  to  wait  for,  to  attend. 

— n,  f.  expectation,  waiting. 
Afveckla,  v.  a.  to  unfold,  to  unwind. 
Afvel,  m.  breed;  stock,  stock  of  cattle, 

rearing,    -bi^  7).  queen- bee.    -sam^ 


8 


AfVelsamtet 


Aktie-bolag 


a.  prolific,  fruitful,    -samliet,  /. 

feouadity,  fertility.  -Sgård^  m.  farm, 
tenement»  dairy,  -skaka,  f,  cake 
of  wax.  »Spipa,  f,  cell  in  the  bee- 
hive.  -StO,  W.  mare.  -SUgga,  /. 
farrow. 

Afvenbok)  f»  hornbeam. 

Afverkl|a,  V,  a.  to  consume,  to  use, 
to  employ,     -nisig^  f.  consumption. 

Afrexla^  V,  a.  &  n,  to  change,  to  al- 
temate. 

Af  vig)  a.  inside  out;  averse,  cross, 
wrong,  surly,  sullen,  disinclined,  v'dnda 
afvigt,  to  turn  inside  out.  afviga 
sidan,  the  reverse,  the  wrong  side. 
föra  —  sköld,  to  rise  in  opposition 
against  lawful  authority,  —hdt^  f. 
averseness,  disaffection. 

Afvik{|a,  V.  n.  to  deviate,  to  digress, 
to  stray,  to  go  astray,  to  decline;  to 
elope.  —  hladet,  to  make  a  dog's 
ear  in  a  book,  -else,  m.  fold;  de- 
viation, anomaly. 

Afyinda,  v.  a,  to  reel  off,  to  unwind. 

AfTisa,  V.  a.  to  tum  off,  to  refuse. 
— re>  m,  oomer-post;  T,  sponsorn. 

Afviska,  U.  a.  to  wipe  off,  to  dust» 

Afvita,  a.  mad,  lunatic. 

Af vittra,  v,  a.  to  portion.  -  sina 
ham,  to  deliver  up  the  patrimony  of 
one's  oLildren.  -  allmänningar,  to 
divide,  to  part,  to  snare. 

Afväg,  W.  byway,  bypath;  ill  course. 
—es,  a.  &  ad.  distant,  far  off,  remote. 

Afväga,  V.  a,  to  weigh,  to  poise. 

Afvalta,  V,  a,  to  roll  off. 

Af vända,  v,  a,  to  avert,  to  turn  aside ; 
to  detach;  to  parry. 

Afvänja,  v.  a,  to  wean;  to  disuse. 
nyss  afvandt  lam,  weanel. 

Afväpna,  v,  a.  to  disarm. 

Afvärja,  v,  a.  to  keep  off,  to  put  by, 
to  ward  oif,  to  avert. 

Af yttra,  v.  0.  to  sell,  to  dispose  of. 

Afäta,  V.  a,  to  eat  off. 

Afösa,  V,  a.  to  scum,  to  scoop  off. 

Ag,  m.  bog-rush. 

Aga,  f.  correction,  castigation.  ~,  V.  a, 
to  chastise;  (träd)  to  lop.  -1ÖS, 
a.  licentious,  loose.. 


A  gat,  m.  agate.  [agency. 

Agent,  m,   agent,  proctor,     -ur,  f, 
Ag^ra,  V.  a,  to  act,  to  perform. 
Agersilke,  n,  thorny  poppy. 
Agg,  n.  grudge,  spite,  rancour;    prick- 

ing,  sting,     -a,  V.  a.   to    pain,   to 

prick,  to  sting. 
Agio,   n,  agio,     -tage,   n.   agiotage, 

stockjobbing,    -tera,  V.  71.  to  stock- 

job.     -tor,  m.  stockjobber. 
Agn,  71.  bait.    -,  f,  husk,  chaff,    -ar, 

/.  Jpl.  chaff,    -borst,  71.  awn,  arista. 
A  graft',  m,  clasp. 
Agronom,  m.  agriculturist. 
Ah!  i.  ah!  ot  oh  I 
Ajt   I.  oh!  oh  dear! 

A  justera,  v.  a,  to  adjust,  to  put  in 

Akja,  f,  lappish  sledge.  lorder. 

Akleja,  /".  columbine. 

Akt,  7».  care,  attention;  intent,  pur- 
pose ;  outlawry,  ban ;  judicial  act ;  act. 
gifva  -  jpa  något,  to  take  notice  of 
a  thing,  taga  tillfället  i  -,  to 
watch  one's  opportunity,  taga  sig 
i  -,  to  have  a  care,  -a,  v,  a,  to 
mind,  to  tako  care;  to  tend;  to  stick 
at;  to  esteem,  to  value,  to  respect,  to 
regard,  ringa  -  en,  to  make  no- 
thing of  one.  —  sig,  v.  r.  to  be  on 
one's  care ,  to  take  care  of  one's  self. 
— nmg,  f.  esteem,  respect,  regard, 
deference.  ~Sam,  a.  attentive,  mind- 
ful,  heedful,  careful,  -sanihet,  /. 
carefulness. 

Akter,  m.  stern.  -,  av.  abaft,  astern, 
skeppet  som  ligger  *  om  oss,  the  ship 
riding  astern  of  us.  sacka  —  ut,  to 
drop  astern,  -blysa,  f  poop-lantern. 
-däck,  71.  poop,    -iiagg,  f.  ensign. 

-iordäck,  71.  quarterdeck,  -kanon, 

7».  sternchase.  — kastell,  n.  poop. 
-last,  f.  hind-load,  -luck/l,  f,  after- 
hatchway,  -oni,  prep.  &  ad.  abaft, 
aft,  astern,  -skarp,  m.  run;  after- 
peak,  -skepp,  n,  afterbody.  -Span- 
ter,  f.  pi.  afterbody,  -spegel,  m. 
square  stern,  eternage.  — stäf,  W,. 
sternpost,  bodypost.  —tåg,  71.  stem» 
fast.  — ut,  ad.  abaft,  astern. 
Aktie,  m.  action^  share,  stock,  -bolag. 


Aktieteckning 

n.  joint-stock«company.   -tccknillg, 
/.  stock . subscription,    -ägare,  m. 

shareholder,  actionist. 
Aktör,  m.  accuser,  irapeacher,  plaintiff. 
Aktris,  /■.  actress. 

Aktuarie,  ra.  recorder,  actuary,  clerk. 
Aktör,  W.  actor,  performer,  stage^layer. 
Al,  f.  ålder. 

Alabaster,  m,  alabaster. 
Alarm,  w.  alarm,  noise,  din,  tumult. 

blåsa  — ,  to  sound  alarm. 
Aldrig,  ad.  never,  at  no  time. 
Alf,  m.  tufa,  subsoil;  alf,  elf. 
Alfabet,  n.  alphabet. 
Alfågel,  m.  longtailed  duck. 
Alka,  m.  puffin. 

Alkali,  n.  alcali.  -nsk,  a.  alcaline. 
Alkof,  m.  alcove. 

Alkufva,  Alkutta,  f.  smeir. 

All  (allt,  alla),  a.  all,  every  body, 
every  one.  en  gäng  för  alla,  once 
for  all.  för  all  ting,  by  all  means. 
hans  penningar  äro  alla,  his  money 
is  gone,  tiden  ar  all,  the  time  is 
out.  allt  ifrån  min  ungdom,  from 
my  youth  up.  [slag,,  all  sorts. 

Allahanda,    a.   various,    several.     - 

Allaredan,  ad.  already.  [rent. 

Alldag-lig,  a.  daily,  every  day;    cur- 

Alldeles,  ad.  entirely,  quite,  wholly. 

Alldenstnnd,  ad.  whereas,  because, 
in  as  much. 

Allena,  ad.  alone,  -st,  ad,  only, 
solely,  merely,  but,  provided,  purely. 

Aller  (allra,  aldra),  ad.  den  Allra- 
högsta,  the  most  high,  allemadig- 
ste,  most  gracious. 

Allesamman,  ad.  altogether. 

Allestädes,  ad.  every  where. 

A 11  fader,  m.  father  of  all. 

Allfara-Täg,  m.  great  road,  high- 
way, [mon. 

All  gemen,  a.  universal,  general,  com- 

Allgod,  a.  all-good. 

Allhelgonadag,  m.  All-Saints  day. 

AUkraft,  Allmakt,  f.  omnipotence, 
almightiness. 

Allmoge,  m.  peasantry,  country-people. 

Allnkän,  a.  public,  common,  popular, 
vulgar,  trivial,    allmänt  möte,  occu- 


Altröst 


9 


menical  council.  —  sjuTcdom,  epide» 
mical  disease.  —  v'dg,  highway,  det 
allm'dna,  the  public.  ~het,  f,  pu- 
blic, -nelig,  a.  universal,  general, 
-neligen,  ad.  universally,  generally. 
—ning,  f.  common. 

Allrådande,  a.  arbitrary,  omnipotent. 

Alls,  ad.  at  all. 

Allseende,  a.  allseeing. 

Allsköns,  a.  all  manner,  of  every  kind. 

AUmäktig,  Allsvåldlg,  a,  omnipo- 
tent,  almighty. 

Allt,  ad.  visserligen,  säkert;  yet,  ne- 
vertheless, for  ail  that.  -  tfter  som, 
according  as.  —  fort,  continually.  — 
jemt,  incessantly,  -  härtills,  all 
along  till  now.  -  sedan,  -  ifrån, 
ever  since.  —  igenom,  quite  through, 
thoroughly.  —  ihop ,  altogether.  — 
ofver,  all  over.  —  för  ett,  perpetu- 
ally, without  intermission,  —för,  ad. 
too.  —  mycket,  too  much.  —  stor, 
too  big. 

Alltid,  ad.  always,  ever,  perpetually. 

Allting,  n.  every  thing,  universe. 

Alltsammans,  ad.  altogether. 

Alltså,  ad.  thus,  so.  [(to). 

AUudera,  v.  n.  to  allude  (to),  to  hint 

Allvar,  n.  earnest,  seriousness.  — ligj 
-sam,  a.  grave,  serious,  earnest,  so- 
ber, —samhet,  f,  earnestness,  seri- 
ousness, gravity,  -samt,  ad.  ear- 
nestly,  seriously. 

AUYetjjailde,  a.  allknowing,  omniscient. 
—enhet,  f.  omniscience. 

Allfis,  a.  allwise. 

Aim,  f.  elm,  elmtree. 

Almanack,  f.  almanach,  calendar. 

Alm08|la,  /.  alms,  charity,     -elljon^ 

n.  almsman,    -eföreståndare,  m. 

almoner.  [ell. 

Aln,  f.  ell,  yard,     -tals,  ad.  by  the 
Alrun,  m.  Alrnna,  f.  mandrake. 
Allster,  m,  spindle-tree. 
Alster,  n.  breed,  offspring,  production. 
Alstra,  V.  a.  to  breed,  to  produce. 
Alt,  m.  alto,  counter-tenor,    -fiol,  m. 

bassviol  with  four   strings.     — ist,  m. 

counter-tenor.    -rOSt,  -Stämma,  f 

second  tenor. 


10 


Altan 


Anlora 


iitan,  - 

iJtare, 


the 


_-_    -I.e.       -duk,    m.    ^.:-;     .... 

-gods,  n.   iitATÄ^e,     -gåag.   ri 


ÅlteratloB,  '     -    e-ri-:-,  i--- 

Altéclrt,  ;*.   r 

AltiU,    /.     W^:      : 

moose. 

Ålim,  «.  ai:L=:.    -aktl^,  -artAdy 

-blklldAd,  -haltig,  a.  alommoM. 

-brott,  n.  aiampi:.  ^-ratten,  n. 

alum-wÄter. 
Alrarsten,  m.  UmartoBe  oT.ölaad. 
Amals-amera,  v.  a.  T.  to 

Am  b,  ».  ambs,  two 
Ambassftd,    m.   aabaMj. 
Am  b  ra,  /.  ambergm.  [i 

Ametiat,  m.  umUitsL 

ÅHijUlt,  «.  amMBth,  asbestos. 
Amiral,   m.  adairaL     -itet,  n.  ad- 
miralty.   — akvpp,  n.  admiral's  ship. 
Amma,  f.  nurse.     •,  17.  CL  to  Dorse. 
Amper y    o.   bitter,   sharp,     -het,  f. 


-or. 


Amt,  n.  eoanty,  bailiwie.  -maa,  m. 
bailif.  -manskap,  «.  bailtwie,  juris- 
diction  of  a  bailit 

Amar,  m.  miUct-frasa. 

An,  ad,  dtt  gick  ej  -,  it  did  not  Uk? 
efect.  det  går  aldrig  -,  it  will 
nercr  do.  dtt  gar  — ,  so  so,  pretty 
welL  han  är  illa  der  ^^  he  Is  but 
01  off.     af  och  -,  to  and  fro. 

Ad  a,  r.  a.  to  foreknov,    to  forebode. 

Ananas,  «.  aasaas,  pino-apple. 

Anatom,  m,  aiMtomist.  -i,  f.  ana- 
tocy,  dhsectioii.  -isera,  v.  a.  to 
T'trr'ir,  Xm  ilissfft  — Isk,  a.  ana- 
toniieal. 

Anbefalla,  v.  a.  to  Kcomiwd ,  to 

charge  cne  wi-Ji,  to  eommit. 
Anbelanga,  r.  tu  to  concern- 
Anblick,  «.  look,  Tiew,  a^eet.  algiil. 


Anboren,  a.  irbcm,  Inni*^,  mtlTe, 
Anbrinsa.  r.  a.  lo  bring  Ln,  *wO  place, 


Anciennitet,   f.   Scu::.-::-,   e^iersMp. 
And,  f.  vrlld  deck,    -drake,  :::.  drake, 
caUard.  -mat,  771.  d;;ckT¥&ei.  -Unee, 

~;.    zl:'z.:'^.  [lixe. 

.4.Dd,  ;*,    -i:T-5t.     -etid,    m,  harvest. 

And  a(Ande),m.^ari^^fc?rj^?^  breath, 
rasp,  -as ,  V.  d.  to  b.-räthe  ,  to  re- 
=p:.-«,  tc  ri;.     -edra^.  r„  aspiration. 

-edragt,  -i.  :-.;:-*•..-.  -elos,  a. 
lifeless.^  -fått,  -lö^ 

»kål,    n.    brea-jiirg. 

ff^^^^  —mm,  n.  ::-:i.-:z?.t-:i:e, 
respite;  pause,  -tae,  r^  c.-ra-.n,  ga^p. 
— tlllt€0,  O.  out  of  breaUi.  -täppa, 
/:  shortasss  c f       -  -a.  -tapt, 

a.  asUHHtic. 

Andakt,  m.  -sofningar, 

pL  relives   . 

Asda^  WL.  ^06t,  fifih;;  sp.'.'ght,  cind; 
seal,  ecstasy,  icHpiratior.  dtn  helige 
-,  the  holy  Ci  .  -11  g ,  andlig", 
O.  spiritual,  g  .i.j  i-.-aterial;  cc 
sississtiril;  r^Ii^.  .  .  -::  ståndet, 
the  eieiTy.  -rlk,  a.  u^eniooé,  spi- 
rited, vitty.  -skådare,  m,  Tisfaauy. 
— ajB,  /.  ridon. 

AmdeL  m.  portion,  share,  lot. 

ADdom,  m.  iMrchonnd. 

Andra,  o.  oCbsr,  iicxt,seeead;  opposits. 

Ajidraga,  v.  a,  u  aikes,  to  sesig», 

-  kULQOmdl  emot  at,  to  prefer  oncTs 
■swplaints  against  one.  -nde,  n. 
qootation;  allegation. 

Andryg,  a.  birth-proud. 
Andäktig,  o.  derout,  öeTotionaL 
Anfall,   71.  onset,  atuck,  assault,  fit, 

charge,    -a,  v.  a,  to  attack,  to  charge. 

-akrig,  n.  offensiTe  war.   -STlnkel^ 

A.  angle   of  inridenec.     -StIs,  od. 

oSessiTely.  [demand. 

Amfordraft,  /.  ilf—mi    vid  -/  vpoi 
Aafnkta,  r.  a.  to  aoistea,  to  weL 
Anfakt])a,  v.  a.  to  plague,  to  pester. 

—  rig,  V,  r.  to  festicolate,  to  bustle, 
-nlng,  f.  aOictioii,  rezation. 

Anförda,  v.  a,  to  eondoct,  to  comaaad. 


An  förande 

to  snide;  to  aliese,'to  fjto,  te  re- 
late, -aade^  a.  eoadMt,  pnåaaet', 
aUeeaaoB.  -are,  «.  lader;  dde^ 
eoBUBaader,  capUin.  -iogstetkes, 
x.  sieit  ofqaoutiaii. 

Anförtro,  «.  il  to  tnst,  to 
wlih,  to  eoKBit.  —My  O. 
-  syssUi,  trust. 

Anforrftndt,  m.  ^  /I  lelatioB 

iL2n,  kimwQBUi.     >er,  pt.  kmsSblk. 

Ingel,  m.  aagi^ 

ABgelagem,  a. 

qoence,  of 

for),     -iiet,  f. 

det  är  ingen  åtar  —,  it  is  bo  great 

matter.  [li^t&l, 

Ingenam,  a.  agreeable,  plMBt, 
AngifTfty  r.  a.  to  doisB»  ^  em 

ticOf  to  dcBoance,    to 

to  cater.    —  em,  fos,  to  act  Ike  tsae, 

riatiaa,  iatimaliiin^  iiifiMMiikai.  — 16^ 
«.  infonoer,  dcaioeiieer. 

Aogrepp,  It.  grasp,  attack,  aasaalt. 

An^'ripa,  r.  a.  to  attack,  to  charge, 
to  fall  apoo,  to  weaken,  to  debilitate, 
to  corrode.  —  e»  lok;  to  take  a  Bat- 
ter in  hand,  —ro^  m,  aaealtcr,  al- 
täcker,  aggietfor. 

ABgrinsuide, 


Antupen 


11 


a. 

Angå,  V.  «.  to  eoaeern,  to  rdate,  to 

respect,    to    bdon;,    to    tooek.      éet 

angår  wdg  ieke ,  it  is  nose  of  my 

hv<td  mig  atigår,  as  for 

as  to  Me.   "tmdty  part  £  frp. 

rdating, 

AmlUUi?,  «.  party, 

band,  gang. 
Anliellaj  r.  O.  to  detain,  to  slop;  to 
arrest;   to   solidt,  to  beseeek,  to  en- 
treat, to  sae,  so  ask.    -B,  f.  petition, 
suit,  entreating. 

Anbän?  mre, 


— ig,   a.  pending  (in  cocnt). 
Anhörig,  o.  kindred, 
relation,  kin^tan 

Animerm,  «.  a.  to  an 
Anls,  01.  anise. 


-.  «. 


AbK^  f-  dwk.    -tomda,  BL  dnke. 

AbIlBT,  ABkare,  «.  aadnc  -  i  k». 
rar,  niMp  ■■■  <^ J  f £Q  aakars,  to 
eoMo  at  an  anchor.  Ugga  far  ~,  to 
rMe,  to  Ba rt  inrhor     oakoiTldb^ 

^"^  .'  arm  af  «i  ancteTUlad, 

r.gn«d.     -tatt,  -.cap. 

otan.  -djBB,  /.  bOlboaid.  -Aj, 
«.  loidE,  palak    -grBBd,  m.  andMr- 

cf  an  anchor,  -kon,  «.  crown  cf 
an  anchor.  -krOBft,  f.  stock  of  the 
anchor.  -^bIb,  f.  izcbalL  -I1BB9 
f.  eaUe.  -^li^,  «-  shank  of  an 
anchor.  -!•§,  a.  ■HMiniri  -p^i- 
BiB^ar,  pL  mmkmagu  -»JBt,  a. 
bOL  -TBliBg^,  a.  I    111   •  t   -«ko, 

bread.  -ståUe,  B.  inrh^gB    -tA& 

B.  cable.  tiAin. 

Ankare,  m.  ^etfrnfMrm^^ anchor^ 

ABkra,  v.  m.  to  anchor,  to  aoar. 

AmklBgt»,   V.  a.  to  a«nse  (of,  fw^); 


ABkBjtB,  V.  «.  to 
ABkOBi||SB,  « 


:  to  be  drank;  to 
rot,  to  eocrapL  — DieB,  a.  arnred; 
fom  Wkotvaror)  tainted.  -Bt,  ■. 
arriraL  vid  dagem»  -^  with  day- 
break. 

ABlae,  A. 

ABledfiB,  «.  B.  to  goide.  to 


ABletfe,  «L 

i  sitt  BBldct  «cett,  with 

of  bis 
ABlitB,  «.  c.  to 
AbIopp,  b.  ran, 

ABlBpeB,CL 


12 


Anlägga 


AnlftSr^ll^^  v»  a.  to  lay,  to  plan,  to 
scheme,  to  concert,  to  eontrive,  to  de- 
sign, to  doTise;  to  eotablisb,  to  build, 
to  fonnd;  to  lay  out;  to  put  on. 
»ftrO^  971.  founder,  contriver.  — nitlg^ 
f.  plot,  design,  scheme,  contrivance; 
adtablishment,  foundation,  hemlig  —, 
cabal,  intrigue. 

Anlända 9  v,  n,  to  land,  to  come  to 
shore,  to  arrive.     — nd©,  W.  arrival. 

Anlo'pa,  V,  n.  to  enter,  to  arrive;  to 
losa  the  brightness,  to  rust,  to  tarnish, 
to  grow  blue;  to  blue,  to  rust. 

Anman||&9  v.  a.  to  summon ,  to  ad* 
monish.  — Ing^  f»  challenge,  exhor* 
tation,  admonition. 

Anmoda y  t;.  a,  to  request,  to  desire, 
to  ask,  to  solicit.  — D^  /.  request, 
desire,  solicitation. 

Anmäla^  v.  a.  to  announce;  to  usher 
in,  to  give  in;  to  remember;  to  pre* 
tent;  to  introduce.  — n^  /.  announce- 
ment, introduction,  presentation. 

Anmarlbllia^  W.  a.  to  observe,  to  re* 
mark,  to  note,  to  take  notice.  — nlng^ 
f.  observation,  remark,  g'&ra  —  vid, 
to  take  notice  of.  -nlngSTard,  a. 
remarkable. 

Annaler^  m.  pi.  annals,  chronicle. 

Annalkande,  a.  approaching.    -,  n. 

approach,  approximation. 
Annamljnia,  v»  a.  to  receive,  to  take. 
-melse^  m,  reception.     Quds  mart' 
doms  «,  the  incarnation  of  Ood. 

jLnnan,  a.  (ann^t^p^  andra),  other. 

en  — ,  another,  ingen  — ,  no  other, 
nobody  else,  6W  —  gang,  another 
time.  €71  eller  —,  somebody  or  other. 
hvar  -  dag,  every  other  day.  älska 
hvarannan,  to  love  one  another. 
detta  är  ej  annat  on,  this  is  at 
best  but,  no  more  than,  nothing  better 
than,    -dagsfeber,  m.  tertian-feber. 

Annars,  ad.  otherwise,  else. 

Annektera,  v.  a.  to  annex. 

Annex,  7l,  chapel  of  oase. 

Annons,  m,  advertisement,    -era,  V. 

a,  to  advertise.. 

Annor,  ad,  other.  -ledes,  -landa, 
ad.  otherwise.     -BtÅdes,    ad,  else- 


Ansla 

where.  —  ifrån,  from  another  place. 
någon  — ,  somewhere  else,  ingen  — , 
npwhere  Alse. 

Anor,  f.  pi,  ancestry,  descents. 

Anordn|{a,  t;.  a.  to  order,  to  arrange, 
to  regulate,  to  assign,  —are,  m, 
arranger,  assignor,  —ing,  /.  arrange- 
ment, disposition,  order. 

Anorganisk,  a,  inorganic. 

Anqyicka,  v,  a.  to  amalgamate. 

Anrop,  n.  call,  calling,    —a,  V.  a,  to 

invoke,  to  implore. 
Anrycka,  V,  n,  to  come  on,  to  advance. 
Anrätt{]a,  v,  a,  to  prepare,  to  dispose  ;^ 

to  dress,     —ning,  f,  course,  service. 

Anrora,  v.  a,  to  touch. 

Ans,  m,  attendance,  care,  looking  ar- 
ter, —a,  V»  a.  to  look  after,  to  dress, 
to  nurse. 

Ansats,  m.  onset,  disposition. 

Ansatt,  a.  oppressed;  afflicted. 

Anse,  V.  a.  to  regard,  to  respect,  to 
look  upon,  to  take,  -dd  ,  part,  re- 
garded, respected,  creditable,  of  note. 
—ende,  n.  bearance,  sight,  appear- 
ance ;  account ,  reputation  ,  credit ;  re- 
spect, regard.  —  till  personen,  re- 
spect of  persons,  efter  allt  — ,  seem- 
ingly, i  —  till,  in  regard  of,  by  rea* 
son  of,  in  consideration  of.  — nlig, 
a,  considerable,  conspicuous,  eminent 
notable,     -nligen,   -nligt,   ad. 

considerably,  largely. 
Ansigtye,  n.  face,  countenance,  visage. 

-sdrag,  n.  feature,  -sfärg,  m, 
complexion.  — SStäilning,  f.  phy- 
siognomy. 

Ansjovis,  m,  anchovy. 

Anska^a,  V,  a.  to  procure,  to  get,  to 
provide,  to  purvey.  — ndo,  n.  pur- 
veyance,    —re,  771.  ingresser. 

Anskjata,  V,  n,  to  crystallize,  to  heal. 

An  skri «  n.  outcry,  scream,  cry. 

Anskrifyen,  a.  credited,  discredited; 
accounted. 

Anslag,  n.  project,  measures;  placard, 
affix.     -  på  en  bössa,  butt-end. 

Anslå,  V.  a.  to  post  op;  to  grant,  to 
allot,  to  appropriate,  to  settle,  to  de« 
etinate;  to  tax,  to  rate. 


Ansols 

AnSOlSy  ad.  against  the  son. 

Anspann^  n.  putting  to,  set  of  horses. 

Anspela,  t;,  n.  to  allude  (to). 

Anspråk,  n.  challenge,  claim,  preten- 
sion. -sfuU,  a.  pretending,  assum- 
ing.     —slös,  a.  unassuming. 

Anstalt,  m.  disposition,  order,  prepa- 
ration, arrangement,  measures,  —ft, 
v.  a.  to  order,  to  regulate,  to  dispose, 
to  adjust. 

An  stick  a,  v.  a,  to  taint,  to  infect. 

Anstifta,  v,  a,  to  devise,  to  contrive, 
to  machinate,  to  raise.  — n,  /.  de- 
vice, contrivance.  —1*0,  m.  deviser, 
contriver. 

Austryka,  V,  a,  to  colour,  to  paint. 

Anstränglfa,  v.  a.  to  strain,  to  fati- 
gue,    —ning,  f.  effort,  straining. 

Anstå,  V.  n,  to  become,  to  befit,  to 
beseem,  to  suit,  to  please;  to  put  off 
for. a  while.  — nd,  W.  respite,  delay, 
put  off,  indulgence.  lUan  — ,  without 
delay.    — ndsb^Of,  71.  letter  of  respite. 

Anställa,  v,  a.  to  order,  to  arrange; 
to  place,  to  employ.  —  försök,  to 
make  experiments. 

Anständig,  a,  decent,  becoming,  suit- 
able, fitting,  proper,  —het,  f.  de- 
cency, decorum,     — t,  ad,  decently. 

Anstöt,  97t.  fit,  touch,  -a,  V,  a.  to 
thrust  against,  to  offend  against.  — Ilg, 
a.  scandalous,  offensive.  — llghet, 
f,  outrage,  impropriety. 

An8Tar«  n,  answerableness ,  account- 
ability, trust,  ställa  till  -,  to  call 
to  account,  std  till  — ,  to  be  ac- 
countable, —a,  V,  n,  to  answer  (for) 
to  account  (for).  — Ig,  a,  answerable, 
responsible,  accountable,  -ighet,  f, 
answerableness. 

Ansätta,  v.  a,  to  set  upon,  to  charge, 
to  attack,  to  engage,  hlifva  ansatt 
af  en  häftig  sjukdom,  to  be  taken 
with  a  violent  distemper. 

AnsÖk||a,  v,  a,  to  beseech,  to  sue  for, 
to  solicit,  —an,  -ning,  f  address, 
suit,  petition,  request. 

Antaglla,  v.  a.  to  receive,  to  accept, 
to  aäsum^^  to  ado^pt,   to  embrace    ,to 


Apotekarekonst      13 

take  up;  to  ,admit  of,  to  suppose. 
—ande,  n,  —ning,  f,  reception,  sup- 
position, acceptation,  adoption,  -ligj 
a.  acceptable,  admissible. 

Antal,  fl.  number,  quantity.*  ctt  ringa 
— ,  a  few. 

Antasta,  v.  a,  to  assail,  to  set  upon. 

Anteckjina,  v.  a.  to  note ,  to  set  down, 
to  minute  down,  —ning,  /.  anno- 
tation,  note. 

Antedatera,  v.  a,  antedate. 

Antingen,  c.  whether,  either.  -  eller, 
whether  —  or,  either  —  or. 

Antipati,  f.  aversion,  antipathy. 

Antiqvarie,  m.  antiquary ;  second-hand 
bookseller.  [n.  accession, 

Anträd||a,  v.  a.  to  enter  upon,    -e, 

Anträfta,  v.  a.  to  meet  with. 

Antvarda,  v,  a,  to  commit,  to  deliver 
in  trust. 

Antyda,  v.  a,  to  signify,  to  make  known. 

Antag,  n.  marching  on.  -a,  v.  n. 
to  approach,  tö  move  onward. 

Antändjja,  v.  a.  to  light,  to  set  on 
fire,  to  kindle,  to  inflame,  "lig^  a, 
inflammable.  — nlng,  f.  lighting,  in- 
flammation. 

AnYis||a,  i;.  a.  to  aSsign,  to  direct;  to 
instruct,  to  indicate,  —ning,  f,  assign- 
ment, direction,  instruction. 

AnTUxen,  a.  hidebound,  sinewshrunk. 

AnTänd|{a,  v.  a,  to  bestow,  to  employ, 
to  apply,  to  use.  —  all  sin  flit,  to 
do  one's  best,  ilia  — ,  to  misemploy. 
-  alia  sina  krafter,  to  work  every 
nerve,  —bar,  a.  appliable,  practic- 
able, -ning,  f,  employment,  appli- 
cation. 

AnTärfjIning,  f.  levy.  -Yä,  v.  a. to  levy. 

Ap||&9  f*  ape,  monkey.  — aktig,  a. 
apish,     -eri,  n.  mockery. 

Apel,  m.  apple-tree,  -grå,  -kastad, 

a.  dapple«grey.  — sin,  m.  sweet  orange. 

Apost||el,  m.  apostle,  -la-embete, 
n.  apostieship.  -la-gerningarne, 
2)1.  acts  of  the  Apostles.  — Olisk^  a. 
apostolical. 

Apotek,  n.  apothecary's  shop,   —are, 

m,  apothecaryj  pharmocopolist.  — ar©» 
konst^  /•  pharoMoology. 


14 


Appell 


Appell,  971.  app»al;  call,    -erft^  V.  n. 

to  appeal. 
Appetitj  m.  appetite,  stomach.    — lig, 

a.  delicate,  inviting,  appetible. 
Applicera,  v.  a.  to  apply;  to  transfer. 
Applåd,  m.  applause. 
Apportera,  v,  a.  to  fetch,  to  bring. 
Appretera,  v,  a.  to  prepare,  to  dress. 
Aprikos,  m,  apricot,  apricock. 
April,  m.  April. 
Arbetlla,  v.  a.  &  n.  to  work,  to  la. 

hour,  to  toil;  to  drudge,  to  trouble; 
to  fret.     —  afr  to  clear  by  working. 

—  CTnot,  to  oppose,  to  contrary.  — 
ihop,  to  heap  by  working;  to  knead. 

—  i  ell.  pä,  to  work  on  (at).  — 
sig  till,  to  get  by  working.  ~  sig 
igenom  ell.  ut,  to  work  one's  self 
off.     —  sig   upp,    to   work  upwards. 

—  upp   sig ,    to   work    one's   self  up. 

—  undan,  to  work  away.  —  ut  sig, 
to  enervate  one's  self.  — ad,  a. 
wrought.     —  silver,   wrought   silver. 

—  silke,  manufactured  silk,  —are, 
m,  workman,  worker.  —6,  91.  work, 
performance,  task,  labour;  fermentation, 
fret,  -erska,  f.  workwoman.  -SaiU, 
a.  laborious,  industrious.  — Sbl,  n, 
working -bee.  — sdag;,  W.  working- 
day.  — sfolk,  n,  labouring  people. 
-sgifvare,  m.  employer,    -shjon, 

«.  journey -man.  — Shus,  n.  work- 
house. -Shast,  m,  dray-horse, 
— skarl,  m,  labourer,  journey « man. 
-Slön,  f.  wages,  pay. 

Area,  f.  surface,  area. 

Al'f,  n,  inheritance,  heirdom,  patrimony. 
-adel,  m.  hereditary  nobility,  -fien- 
de, W.  hereditary  enemy,  -furste, 
m.  hereditary  prince.  —följd,  m. 
guccession.  —förening,  /".  agree- 
ment concerning  a  succession,  —för- 
likning, f.  agreement  respecting 
claims  of  inheiitance.  -fÖrpaktning*, 

f,  feefarm..  -förskritning,  f,  le- 
gacy.  -gods  5  n.  -jord,  f.  heredi- 
tary  estate,  —grift,  m.  hereditary 
sepulchre,  —län ,  n»  hereditary  fief. 
-lös,  a.  disinherited,  göra  -,  to 
disinherit   »rikej  n,  hereditary  king- 


Arriergarde 
dom.  -ränta,  f.  quitrent.  -skifte» 

n,  division  of  patrimony.  — synd,  71. 
original  sin.  -tägt,  m.  appropriation 
of  an  inheritance.  — Yinge,  m.  heir, 
inheritor.  — ,  f,  heiress,  inlieritrix. 
-TOde,  m.  fee. 
Arg,  a.  angry,  passionate,  bitter,  shrewd, 
vehement,  -höt,  f.  malice,  knavery. 
-listig,  a.  crafty,  canning,  -listig- 
höt, —list,  f.  craftiness,  knavery. 
-Sint,  a.  wrathful,  testy,  -t,  ad, 
maliciously,  craftily;  vehemently. 

Argumentera,  v.  n,  to  argue. 

Aria,  f,  air,  aria. 

Ark,   m,  arch.     -,  «.  sheet,     -tailfi, 

ad,  sheet  by  sheet. 
Arkebusera,  v.  a.  to  execute  by  shoot- 
Arkeoiog,  w.  archaeologian.  [ing. 

Arkitekt,  m,  architect. 
Arkiv,   n.  office   of  records,   archives. 

— arie,  m,  recorder, 

Arkli,  n,  gun-room,    -mästare,  m. 

quartergunner. 
Aria  y  a.  &  ad,  early  in  the  morning. 

—regn,  n.  moming-rain. 
Arm ,    a,    poor ,    indigent ,    necessitous. 

-ling,  m,  a  poor  fellow,     -od,  n. 

poverty,  poorness. 
Arm ,  m.  arm ,   branch,    —band ,  n. 

bracelet,  -bost,  n.  crossbow,  -båge, 
m.  elbow,  -hål,  m.  armhole.  -knapp; 
m,  slevebutton.  -linn ing,  f,  wrist- 
band,   -pipa,  f.  armbone.    -Spjäll, 

n,  gusset,  -stark,  -styf,  a,  strong 

in  the  arms.     — Stol,  m.  armchair. 

Armé,  f,  army,  -ra,  v,  a.  to  arm. 
-ring,  f.  armature. 

Aronsört,  f,  «uckoo-pintle. 

Arrendljator,  m,  farmer,  tenant,  -e, 
n,  farm-rent,  -eafgift,  m,  farm- 
rent,   -ehemman,  n,  farm,   -era, 

V.  a.  to  farm,  to  hire,  to  take  in 
lease,  to  take  to  farm.  —  hort,  to 
farm  out,  to  give  to  faim ,  to  lease 
out,  to  let  by  lease. 

Arrest,  m.  prison,  arrest,  imprisonment, 
confinement ;  embargo,  —ant,  m,  pri- 
soner. — era^  V,  a,  to  arrest,  to  im* 
prison. 

Arriergarde^  n,  reari^ard,  re^r. 


Ars 

ArS)  m,  arse,  breech,  backside. 

Arsenik,  m.  arsenic,     -haltig,  a, 

arsenical. 

Art,  f.  sort,  kind,  race,  fashion,  man- 
ner, nature,  quality ;  ^genius.  Jian  är 
ej  rätta  arten,  he  is  not  of  a  right 
kidney,  -a  sig,  v,  r.,  -as ,  v,  d. 
to  turn,  to  resemble,  to  look  like,  —ad, 
a,  väl  — ,  towardly,  wellprincipled. 

Artig,  a.  polite,  courteous;  clever, 
quaint,  pleasant,  »het,  f,  address, 
I  politeness,  pleasantness.  — t,  ad,  cour* 
teously,  featly,  cleverly. 

Artikel,  m.  article;  head;  clause. 

Artilleri,  n,  artillery,  -gård,  m, 
artillery.yard.  -konst,  f,  gunnery. 
— St,  Trie  artillerist,  gunner. 

As,  n,  carrion,  carcass;  idle  drown. 
— Stekel,  »71.  ichneumon-wasp. 

Asa,  v.  a.  to  slide  down. 

Ask,  m.  box. 

Ask,  f,  ash,  ashtree.    —frö,  n,  ashkeys. 

Asklla,  f,  ash,  ashes,    -blåsare,  m, 

ashdrawer,  tourmaline,  —kaka,  f, 
potcake.  -mörja,  f.  embers.  -OnS- 
dag,  m,  ashwednesday.  -ort,  f. 
fleawort,  ragwort.  [f.  aspentree. 

Asp,  m.  linscale  (a  kind    of  carp).     — , 

Asseknrjlans,  m.  ensurance.  -ansk- 
kontor,  n.  ensmance-officc.  -era, 
assnrera,  v.  a.  to  ensure. 

Assisrätt,  m.  court  of  assizes. 
Assistanskontor,  n,  lombard,  public 

pawning-house. 
Asyl,  m.  asylum,  refuge. 
Atramentsten,  m.  inkstone. 
Att,   nota  inf.  to.    -,  c.  that,     för 

—  ickCt  lest. 
Attest,  m.  certificate,  testimony,  attest, 

attestation,    -era,  V.  a.  to  attest,  to 

certify. 
Anditorinni,  n.  auditory,  lecture-room. 
AnditÖr,  m.  judge  of  a  regiment. 
Angnsti,    m,    August,    the    month    of 

August,     -snäppa,  f.  grey  sandpiper. 
Auktion,  /".  auction,  public  sale,  -era, 

V.  a,  to  auction,    to    sell  by  auction. 

— ist,  m.  auctionist. 
Auktor,  Autor,  m.  author,  writer. 

Anskultant,  m.  assisUnt. 


Badda 


15 


ATancera,  v.  n.  to  advance,  to  go  for- 
Averi,  n,  average.  [ward. 

Ayis,  m.  advice,  -jakt,  m.  -skepp, 

n.  cutter,  advice-boat. 

Avisa,  f,  gazette,  news-paper. 

Ax,  n.  ear,  spike;  bit  (of  a  key),  gä 
i  — ,  to  shoot  into  ears,  plocka  — , 
to  glean«  -plockaro,  m.  gleaner. 
-tåtel,  m.  bulrush. 

Axel,  w.  shoulder,  gevär  pä  -,  shoul- 
der your  musket,  se  en  of  ver  — , 
to  look  down  upon  one  with  scorn. 
draga  pä  axlame,  to  shrug,  -baud, 
n.  shoulder-knot.  -ben,  -blad,  n. 
shoulder -bone,  —bred,  a.  broad- 
shouldered. 

Axel,  m.  axle,  axletree ;  axis.  — pinn©, 
m,  axlepin.  -skena,  f.  splint  of 
the  axletree. 

Axla,  V.  a.  to  shoulder.  -  sig,  to  shrug. 


B. 

Babian,  m,  baboon. 

Babord,  n.  T.  larboard,    -shalsar, 

m.  pi,  larboard-tacks. 

Back,  m.  T,  forecastle;  bowl,  -a,  V. 
a.  to  back  the  sails,  —lag,  n,  mess. 
-spira,  f.  T.  outrigger  of  guess- 
warp,  -stagsvind,  m.  T,  quarter, 
wind,     —vis,  ad»  on  the  quarter. 

Backjle,  m.  hill,  raising  ground;  de- 
scent, ascent;  acclivity,  uppför  — , 
uphill,  utför  -,  downhill,  -humla, 
/.  common  milfoil.  — ig,  (S.  hilly, 
acclivous,  -knalle,  m.  hillock,  -ros, 
f.  white  dogrose.  -sippa,  f,  wind- 
flower,     '-stuga,    f    cottage,    hut. 

-stugnbjon,  n.  cottager,  -timian, 

w.  wild  thyme. 

Bad,  n.  bath,     -a,  v.  a.  &  n,  to 

bathe.  —are,  m.  bagnio  •  keeper. 
-gäst,  m.  one  who  visits  a  bath. 
-bus,  n.  bathing-house.  -Iinstro, 
/*.  bathing-woman,  -kar,  n.  bathing- 
tub,  -stuga,  f,  bathing-stove,  bal- 
neary. 
Baddija,  r.  a.  &  n.  to  heat,  to  bathe. 


16 


Baddare  * 


Ban 


to  foment,  to  bask.  —  någon,  to 
thrash  one.  —  in,  to  soak  in.  -are, 
m,  fellow,     -ning,  f.  fomentation. 

Bagage,  n,  baggage,  luggage,  -vagn, 

w.  waggon,  luggage-waggon. 

Bagare,  m.  baker,  -bod,  m,  baker's 
shop,  -bulle,  f.  butter-cake.  -skrå, 
n.  baker's  corporation.  ~StUga,  /"., 
bageri,  n.  bakehouse,  bakery. 

Bagge,  m.  ram,  tub. 

Bajonett,  m.  bayonet. 

Bak,  n,  batch,  baking.  ~a,  V.  a.  to 
bake,  -else,  m,  pastry,  cakes.  — llUS, 
n.  bakehouse.  -spade,  W.  peel, 
oven-peel.  — tråg,  W.  kneading-trough. 
—Ugn,  771.  oTen.  —Ted,  m.  wood 
for    heating    an    oven.      — äple,   n. 

Bak,  m,  back.  [baking-apple. 

Bak,  prp.  &  ad.  behind,  fram  och 
— ,  before  and  behind.  — arf  j  n,  in- 
heritance in  ascendent  line,  —ben, 
n.  hlndleg.  -bod,  f.  backshop.  -bOg, 
771.  bindquarter.  -böjd,  a.  bent  back. 
-danta,  v.  a,  to  backbite,  to  re- 
proach the  absent,  -dantare,  771. 
backbiter,  slanderer,  —del,  m,  hin- 
derpart, hindpart.  —dörr,  f,  back- 
door, -efter,  ad.  behind,  -ft'ard- 
ing,  m,  hindquarter.  — fora,  /". 
baokfreight.  -fot,  7?l.  hindfoot.  -fram, 
ad,  preposterously,  awkwardly,  —gata, 
f,  backstreet.  -grund,  771.  deepning. 
-gård,  m,  backyard,  -hjul,  n, 
hinder-wheel,  -hnfvud,  n.  occiput. 
—håll,  n.  ambush,  ambuscade,  —ifrån, 
ad.  from  behind,  -igenom,  ad. 
behind  through.  — Mo,  77*.  hindclaw, 
spar,  -kälke,  m.  hindsledge.  vara 
på  haJckälken,  to  be  behind,  -lås, 
n'.  dörren  är  i  — ,  the  lock  is  over- 
strained, det  gar  i  -  för  honom, 
his  affairs  are  off  the  hinges,  —läder, 
n.  quarters  of  a  shoe.  — länges,  ad. 
backward,  backwards.  — Om,  prp, 
&  ad.  behind,  —port,  m*  backdoor. 
—på,  pr.  &  ad.  behind,  on  the  back, 
on  the  rcTerse.  -räkning,  f.  after, 
reckoning,  vata  på  —  ^  to  b©  short 
of  one's  reckoning,  —ränta,  f.  ar- 
rearage,     —sida,    f.    back,    reverse. 


— Sko,  771.  horseshoa  for  the  hindfoot. 
-Skrnf,  771.  bre«ch  of  a  gun.  -slag, 
n.  backstroke,  backblow.  — slng,  a, 
crafty,  cunning,  subtle.  -Spår,  n. 
countertrack.      -stag,    n.    backstay, 

-stam,  771.  poop,    -steg,  n.  back. 

step.  —ström,  771.  countercurrent. 
-studs,     771.      startback,      rebound. 

-stycke,  7».  backpiece.  -Ståndare, 

m.  ploughtail,  ploughhandle.  -säte, 
«.  backseat,  —tal,  .n.  backbiting, 
aspersion,  slander,  —tala,  V.  a.  to 
backbite,  to  slander,  —talare,  77i. 
backbiter,  slanderer,  -tass,  771.  hind- 
paw.  -till,  ad.  backward,  -ut, 
ad.  backwards.  slå  — ,  to  kick. 
-Uti,  ad.  behind,  back  in.  -Yagn, 
771,  hindcarriage.  — vigt,  771.  over- 
weight backwards.  — vägg,  771.  back- 
wall.  —Tänd,  a.  preposterous,  awk- 
ward.  -åt,  prp.  é  ad.  behind, 
back,  —ände,  772.  hindpart;  poste- 
riors, J^reech,  backside. 

Bål,  77i.  bale;  ball,  en  —  papper^ 
ten  reams  of  paper,  hålla  tn  — ,  to 
give  a  ball,  -drägt,  771.  balldress. 
—skor,  771.  pi.  pumps,  dress-shoes. 

Balans,  m.  balance,  -era,  v.  a.  &  n. 
to  balance,  -oriiigsspaut,  n.  T. 
loof-frame.  -erstång,  771.  balancing 
pole.  ^ 

BaldakJn,  971.  canopy,  baldachin. 

Baldriaij  w,.  valerian,  capon's  tail. 
stolt  — ,  cutfinger.  [saw-fly. 

Balg,  m.  pod,  shell.'  -stekel)  m. 

Balja,  f.  sheath,  scabbard;  tub. 

Balk,  m.  beam,  balk;  partition;  chap- 
ter of  law.  -Tagare ,  «l.  T.  ehclf- 
piece,  clamps. 

Balkong,  m.  balcony. 

Ballong,  m.  balloon. 

Balsam,  m.  balm,    t-era,  v.  a.  to 

embalm,  —in,  771.  balsamine,  garden- 
balsam.  — isk)  a.  balsamical,  bal- 
samic. 

Bambu,  Bamburör,  n.  bamboo. 

Ban,  m.  Bana,  f.  path,  walk,  yard, 
way;  orbit;,  railway,  åka—,  to  slide 
on  the  ice.  hringa  å  hane,  to«et 
en,  foot. 


Bana 

Bana^  v,  a,  to  clear,  to  pave,  to  pre- 
pare the  way.  banad  vägt  beaten 
path. 

Ban-gård^  m.  station,  terminus,  -tåg, 
n.  train^    -Taktare,  m.  flagman. 

Bananträd^  n.  banana. 

Band^  n,  tie;  fetter;  ribbon,  tape,  band, 
string,  sling ;  company,  gang;  volume; 
cover;  hoop;  constraint,  bridle,  con* 
finement,  obligation,  riddare  af  tid 
(atrumpe-J  landet,  knight  of  the 
garter,  -a,  v.  a,  (kärl)  to  hoop. 
-  vox,  to  roll  the  wax.  landad  pe- 
lare, torsel.  — hnnd,  m,  mastiff, 
yarddog,  bandog.  — knifj  m.  draw- 
ingknife.  ^luask^  m.  tapeworm. 
•rOS,  /".  cockade,  -stake^  W.  wood 
fit  for  hoops.  -YafYare,  W.  ribbon, 
weaver. 

Bandit^  m.  bandit,  brigand. 

Bane,  m.  bane,  death,  »mau^  771. 
murderer.     — sår^  n,  mortal  wound. 

Banér^  n.  banner,  standard. 

Bank,  m,  bank;  shelf;  bar.  hällan, 
to  keep  the  bank.  -aktlC,  m.  bank- 
stock,  -ifj  m,  banker,  -lån,  n. 
loan  in  the  bank.  — O-myntj  71.  bank- 
money.-0-sedel,  m.  bank-bill,  -rutt, 
m,  bankruptcy,  failure.  — ,  a,  bank- 
rupt, insolvent.    -Or,  m»  bankholder. 

Banka  sig,  v.  r,  to  gather. 

Bann,  n*  excommunication.  -lysa,  V, 
a,  to  excommunicate.  -Stråle,  -Yigg, 
m,  anathema. 

Banna,  v.  a,  to  chide ,  to  reprove. 
-8,  v.  d,  to  ban,  to  curse. 

Bann  alltet,  m,  right  of  compulsion. 

Banner,  f,  pi.  reproof,  reprehension. 

Bantler,  n,  bandoleer. 

Bar,  a.  bare,  naked,  good,  pure,  tagen 
å  —  geming,  taken  in  the  fact. 
-bent,  a.  bare-legged.  -fotad,  a. 
bare- footed.  -hnfvad,  a.  bare- 
headed.     — sllten,  a.  worn. 

Bara,  ad,  only,  but,  merely. 

Barack,  f,  barrack. 

Barbar,  m,  barbarian.  — i,  71.  barba- 
rism.    — isk,  a,  barbarous. 

Barbera,  V,  a,  to  barb,  to  shave. 
—re,  771.  barber,  shaver. 

Swedish'English  Diet, 


Bas 


17 


Barbfisk,  m,  barbie. 

Bard,  tti.  bard,  scald.     <*ftlek|  m« 

fight,  battle. 
Barder,  t?*,  whiskers  of  a  whale. 
Bardisan,  77*.  partisan. 
Bardnn,  m,  T.  back-stay,  guy. 
Bark,  m,   bark,  rind;    (skepp)  bark. 

-a,  V,  a.  to  tan.  -aktig,  -Jg,  a, 

cortical,  barky,    -kaka,  f.  tancake. 

-lag,  7».  tannage,  -trängd,  a.  hide- 
Barkan,  n.  baracan.  [bound. 

Barkass,  m,  long-boat,  launch. 

Barlast,  m,  ballast,    -a,  v.  a.  to 

ballast,     -frakt,  77^.  dead  freight. 

Barm,  771.  bosom,  -hertig,  a,  merci- 
ful,   -hertighet,  f,  mercy,  charity. 

Barn,  n,  child  {pi.  children);  baby,  in- 
fant, gd  med  — ,  to  be  with  child, 
to  be  pregnant,  qvaljas  med  -,  to 
be  in  labour.  oäkta  — ,  bastard. 
•-aår,  71.  childhood,  infancy,  -barn, 
n,  grand-child,  -dom,  m.  childhood, 
infancy,  -dop,  71.  christening  of  a 
child,  -föder ska, y.  childbedwoman. 
-förlossning,  /".  deliverance,  -hus, 
n.  orphan . house,    -kammare,  m, 

nursery,  —kär,  a.  fond  of  children. 
-lek,  771.  bawble,  gewgaw,  -lära, 
f.  catechisation.  —lärare,  m,  peda- 
gogue,  catcchiser.  — 1ÖS,  a.  childless, 
issueless.       — mord,    71.    infanticide. 

-morska,  f,  midwife,    -piga,  f. 

nursery-maid,  —saga,  f.  tale  of  a  tub. 
-SbÖrd,  771.  child-bearing,  -skor, 
f.  pL  shoes  for  children,  trampa  ut 
— ,  to  be  past  the  spoon.  — skola, 
f,  school  for  children,  -sllg,  a. 
childish,  boyish;  filial,  -slighet,  f, 
childness.  — snod,  771.  labour,  travail. 
-SVärkar,  pi,  pangs  of  a  yroman  in 
labour,  -säng,  f,  childbed,  lying-in. 
-sängsfeber,  m,  puerperalfever.  -S- 
Ö1,  n,  festivity  at  a  christening. 

Barr^  n,  leaves  of  fir  or  pine,  -träd, 
71.  fir,  pine,  coniferous  tree. 

Barsk,  a,  stem,  fierce,  terrible. 

Bas,  m,  base;  pedestal;  bass.'  -fiol, 
771.  bassviol.  — rÖSt,  f,  bass,  bass- 
voice. 

Bas,    n.    whipping,    beating,    flogging. 


18 


^asa 


Beflita  sig 


-a,  V*  d,  to  baste,  to  whip,  to  beat, 
to  flog,  to  lash;  T.  to  stove. 
Basalt^  77».  basaltes. 

Basilika^  f.  basil  rört  J;  hsisiiic  (TcyrkaJ» 

Basilisk^  m.  basilisk,  cockatrice. 
BaSSOng^  m,  bassoon. 
Bast,  n.  bombasine,  fustian;  bast,    af 
— ,  hasten.  [bind. 

Basta  och  Ibinda,  v.  a.  to  shackle,  to 

Bastant,  a.  strong,  solid,  stout. 
Bastingera,  v.  a.  to  barricade  (a  ship). 
Basun,  m.  trumpet,   -a,  v.  a,  to  sound 

the  trumpet. 
Batalj,  m.  battle.    -On,  m,  battalion. 
Batist,  m,  cambric 
Batteri,  n.  battery. 
Baiitastcn,  m.  grave-stone. 
Baxa,  v.  n.,  baxas,  v.  d,  to  box; 

to  prize,  to  raise  with  a  lever. 
Baxnas,  v.  C?.  to  startle. 
Bearbeta,  v.  a.  to  work,  to  manage. 

Beblandjia  sig,  v.  r.  to  enter  upon, 

to  engage;  to  have  carnal  knowledge 
of   a  woman,      -else,  W.   engaging; 

J  carnal   knowledge. 

Bebo,  V.  a,  to  inhabit,  to  dwell  in, 
to  occupy,  to  tenant,  -elig,  a,  ha- 
bitable. 

Bebygga,  v,  a,  to  build  upon;  to 
cultivate,  to  people,  to  colonize. 

Bebåiljja,  v,  a,  to  announce,  to  bode, 
to    portend.      —are,    m,    announcer. 

^  —else,  f,  annunciation,  presage. 

Beck,  n.  pitch,    —a,  v,  a,  to* pitch. 

—akti g ,  a.  bituminous ,  pitchy. 
-blomster,     n.     viscous     catchfly. 

-brännare^  w.  pitch -burner,  -hyt- 
ta, f,  pitch-hut.  -händ,  a,  thiev. 
ish.  -ig,  a.  pitchy,  -krans,  in. 
pitch-ring,  pitch-wreath.  — luf?a,»f. 
pitch-cap.  -plåster,  n,  depilatory 
plaster.  — SOin,  772.  shoemaker's  seam. 
-tråd,77l.  shoemaker's  thread,  -tun- 
na,  f.  pitch-barrel. 

Beckasin,  m.  snipe. 

Bedagad,  a.  aged,  old. 

Bedara,  V,  ti.  T,  to  becalm,  to  clear 

up,  to  lull. 
Bedia«  v .  Cb  to  pray,  to  beseech,  to 


intreat,  to  beg,  to  ask,  to  request;  t© 
say  prayers. 
Bedraga,  v.  a.  to  deceive,  to  chsat, 
to  defraud,  to  impose  upon,  to  trap, 
to  ensnare,  to  cozen,  to  dMude,  to  be- 
guile, to  trick.  —  sig,  v,  r,  to  mis- 
take ,  to  be  in  error,  —re,  77i.  cheat, 
impostor,  deceiver,  sharper,  swindler, 
bite.  [ploit. 

Bedrift,   m,   achievement,    deed,    ex- 

Bedrifva,  v.  a.  to  perpetrate,  to  com- 
mit.   —  en  sak,  to  manage  a  business. 

Bedräglleri,  n.  deceit,  deception,  fraud, 
imposition,  imposture,  cheat,  delusion. 
—lig,  a.  deceitful,  fraudulent,  illusory. 

BedlÖfJIlig,  a.  mournful,  sad,  sorrow- 
ful ,  baleful ,  dismal ,  doleful ,  deplor- 
able, grievous,  tragical,  woeful.  — Va, 
V.  a,  to  afflict,  to  grieve,  to  sadden, 
to  trouble,  -vad ,  a.  sad,  grieved, 
melancholy,  sorrowful.  — velsC,  /"• 
sadness,  melancholy,  grief,  affliction, 
trouble. 

Bedyra,  v,  n.  to  assever,  to  asseverate, 
to  protest,  to  assure,  to  certify. 

Bedåra,  v.  a.  to  infatuate,  to  dupe. 

Bedöma,  v.  a.  to  judge,  to  decide. 

Beediga,  v.  a.  to   confirm  with  oath. 

Befallila,  v.  a.  to  order,  to  command, 
to  bid,  to  charge,  to  enjoin,  to  direct. 
-  fram,  -  in,  -^  up,  to  call  forth, 
in,  up.  —ande,  a.  commanding, 
imperious,  —ning,  f,  order,  com- 
mand ,  call ,  charge,  commission,  ut» 
fdrda  en  skriftlig  — ,  to  issue  out 
a  writ,   -ningshafvande,  tti.  com- 

mander,    chief.       -ningsman,    ?7i. 
bailiff.       [navigate;  to  fear,  to  dread. 

Befara,  v.  a.  to  pass,  to  cross,  to 
Befatt||a  gig  nied,  v.  r.  to  meddle 

with ,     to    concern    one's     self    with. 
—ning,  f,  business,  partaking. 

Bef!n{|na,  v.  a.,  -nas,  v.  d,  to  find, 
to  perceive,  to  prove,  hefi/nna  sig, 
to  find  one's  self;  to  dwell,  -nande, 
n.  estate,  condition;  approbation,  lik- 
ing.    — tlig^  a.  found,   to  be  found. 

Beflita  sig  (omj,  v.  r.  to  endeavour, 
to  study,  to  make  it  one's  business, 
tc  exert  one's  self. 


Befläcka 


Bebacka 


19 


Befläolia^  v,  a.  to  defile,  to  maculate, 
to  stain,  to  taint,  to  pollute. 

Befogad,  a,  competent,  authorised. 

Bcfolk||a,  v.  a,  to  people,  to  stock 
with  inhabitants,  —ning",  f,  peopling; 
population. 

BefordyerJig,  a,  furthering,    -ra,  v. 

a,  to  forward,  to  advance,  to  prefer, 
to  encourage,  to  promote,  to  raise,  to 
further,  to  speed,  —rail,  f,  advance- 
ment, preferment,  promotion;  further- 
ance,     —rare,  m,  promoter. 

Befrakt||a,  v,  a,  to  freight,  to  charter. 
-are,  m.  freighter,  -nlng,  f.  af- 
freightment, -ningsbref,  m,  bill 
of  lading. 

Beflri||a,  v.  a.  to  deliver,  to  free,  to 
liberate,  to  clear,  to  exempt,  to  dis- 
charge, -are,  m,  deliverer,  -else, 
f,  deliverance,  release. 

Befrukt||a,  v.  a.  to  fecundify.  -Tlillg, 
f.  fecundation;  T.  adosculation. 

Befryndlla  sig,  v,  r,  to  ally,    -ad, 

a,  allied,  related. 
Befrämja,  v,  a,  to  advance,   to  pro- 
Befroa,  V,  a.  to  fecundify.  [mote. 

Befukta,  v.  a.  to  wet,  to  moisten. 

Befullmäktlga,  v.  a.  to  authorize, 
to  empower,  to  commission,  to  war- 
rant. — d,  a,  authorped.  — ,  8»  sub- 
delegate,  attorney. 

Befäl,  n.  command,  order.  -Iiafvare, 
771.  commander,  chief. 

Befängd,  a,  obsessed,  possessed,  mad. 

Befästa,  v,  a.  to  fortify;  to  corrobo- 
rate,  to  fasten,  to  strengthen. 

Begab||ba,  V,  a.  to  deride,  to  mock. 
—bare,  m.  mocker,  derider.  — beri, 
n,  derision,  mockery.  [employ. 

Begagna  sig,  v,  r.  to  make  uso  of,  to 

Begge,  a,  pL  both,  either. 

Begifv||a  sig,  v.  r.  to  set  out,  to  re. 
sort  to,  to  go  to ;  to  betake  one's  self; 
to  renounce,  to  happen,  to  come  to 
.pass.  —  undan,  to  withdraw,  to  re- 
tire, —ande,  n.  complying,  renun- 
ciation, -en  C2^äJ,  a.  addicted, 
prone,  given,  inclined,  apt.  — Cn» 
liet,  f»  inclination. 

Begirlg,  a.  eager. 


Begjnti),  V,  a,  to  pour  upon,  to  irri- 
gate. 

Begraf||ning,  f,  burial,  interment,  fu- 
neral,  sepulture.  — ningsplats,  m. 
burying -place.  -Ya,  V»  a.  to  bury, 
to  inter. 

Begrepp,  n,  notion,  idea;  apprehen- 
sion,  judgment;  sense;  compass;  con- 
ception, perception,  comprehension. 
kort  — ,  compendium,  abridgment,  i  — 
att,  about  to. 

Begripli'a,  v.  a»  to  comprehend,  to  con- 
ceive, to  apprehend,  to  understand ;  to 
gather;  to  comprise;  to  include,  to 
contain,  -lig,  a,  intelligible,  ob- 
vious, -ligliet,  f,  conceivableness, 
perspicuity. 

Begrund||a,  v.  a.  to  meditate,  to  pon- 
der;  to  consider;  to  deliberate,  to  re- 
fleet;  to  pause  upon.  -nillg,  f, 
meditation,  contemplation,  reflection. 

Begråta,  v.  a.  to  bewail,  to  weep  for, 
to  deplore,  to  mourn  for. 

Begränsa,  v,  a.  to  limit,  to  confine. 

Begynnlia,  v.  a.  <&  n,  to  begin,  to 

commence,  to  come  op,  to  enter  upon, 
to  pick,  to  open,  to  set  up,  to  fall  to, 
to  take  to.  —are,  m,  beginner. 
—else,  /*.  commencement,  beginning. 

Begå,  V.  a.  to  commit;  to  celebrate, 
to  commemorate;  to  manage,  to  per- 
form.  -  sig,  V,  r.  to  be  well  to 
pass,  to  make  a  shift.  —  sig  illa, 
to  be  poorly  ofiP.  -endO^  n,  perpe- 
tration, celebration. 

Begåfva,  v.  a.  to  bestow,  to  present, 
to  grace,  to  endow,  -dj  a.  gifted, 
talented. 

Begangelse,  f,  celebratbn. 

Begär,  n,  desire,  appetite,  thirst;  re* 
quest,  —a,  V,  a,  to  request,  to  crave, 
to  ask ;  to  court,  to  covet,  to  demand ; 
to  cry,  to  call  for.  —an,  f,  reques^t, 
entreaty,  petition,  desire,  demand. 
—else,  f,  desire,  appetite,  longing, 
lust,  concupiscence,  —lig,  «.  desi- 
rous,  fond,  greedy,  covetous.  — lig- 
het,  /^.demand;  greediness,  covetous- 

Begärdning,  f.  border.  [neaA. 

Behacka^  v.  a.  to  di^  about. 


20 


Behag 


Betymmcr 


Bchag^  n,  will,  pleasure,  delight ;  grace ; 
relish,  göra  en  till  — ,  to  humour 
one.  — ftj  V.  n,  to  please,  to  charm, 
to  like,  to  be  contented.  — Ijg'j  ö. 
agreeable,  grateful,  acceptable,  proper, 
pleasant,  delightful;  entertaining,  en- 
gaging, —lighoty  f.  pleasantness, 
.  delightfulness ,  sweetness.  —lystCHj 
a.  wanton.  — SJukj  a.  cocquet. 
-sguka^  f,  cocquetry. 

Behandljla^  V,'a.  to  treat,  to  use,  to 
manage;  to  handle;  to  make  a  bar- 
gain,  —ling' 9  f.  usage,  treatment, 
agreeing. 

Beliemot,  m.  hippopotamus. 

Beherrska,  v.  a,  to  rule,   to  sway, 

to  reign.  — lldOj  W.  domination,  sway. 
— r6j  m,  ruler,  dominator.  —rinna, 
f,  mistress,  sovereign. 
Behjelplla  sig,  v,  r.  to  make  a  shift. 
—lig" J  a.  aiding,  assisting,  helping, 
accessory,  han  var  mig  —  i  min 
a7lSÖJming,  he  backed  me  in  my  ap. 
plication. 

Belijert]|a,  v.  a.  to  mind,  to  pity,  to 

compassionate,  to  deliberate,  —ad,  a. 
stouthearted ,  resolute ,  courageous. 
--ande,  W.  compassion,  consideration. 
— enhot,  f.  courage,  boldness,  gal- 
lantry, [occasion,  calL 
BellOf^  tl.  want,  ncceseity,  need,  use, 

Behngga,  v.  a,  to  hew,  to  lop. 

Bohåll,  n.  cleargain;  sparing,  saving; 
reserve,  han  är  i  godt  — ,  ho  is  in 
safety,  he  is  well  provided  for.  —a, 
V»  a,  to  retain,  to  keep,  to  continue. 
—  for  sig,  to  keep  secret,  —en, 
a.  safe,  substantial,  stanch.  en  — 
vara,  a  stanch  commodity,  -ning, 
f,  residue,  remainder,  balance. 

Behäftad,  a.  afflicted,  incumbered. 

Behändig,  a.  handy,  dexterous,  clever, 
—het,  f,  dexterity,  handiness,  nim- 
bleness. 

Bohan ga,  v,  a,  to  hang  with. 

Behoflllig,  a,  necessary,  needful.  -Tft, 
V.  a,  to  need,  to  want,  to  have  need 
of,  to  admit,  to  have  only  to,  to  be 
required.  — Tandöj  a,  needy,  want- 
ing, indigent. 


Behörig,  a,  due,  just,  fit,  proper, 
competent;  respective,  qualified,  -het, 
f,  competency. 

Beifra,  v.  a.  to  vir^icato," to  resent. 
—  sig,  V.  r.  to  strive,  to  endeavour. 
— n,  f.  resentment,  vindication.  — nde,' 
n.  exertion,-  endeavour,  -re,  m.  vin- 
dicator, resenter. 

Bejaklja,  r.  a.  to  affirm,  to  consent. 
-ande,  a.  affirmative.  -,  n.,  -ning, 
f,  affirmation,  consent. 

Bekaja,  v.  a,  <t  n.  to  embarrass,  to 
entangle,  to  take  alarm.  — d,  a» 
troubled,  infected  with;  embarrassed, 
distressed,  entangled. 

Bokant,  a.  &  s,  acquainted,  familiar, 
known,  renowned,  en  gammal  — , 
an  old  acquaintance.  — skap,  Til. 
acquaintance ;  familiarityt 

Beklag||a,  v.  a.  to  bemoan,  to  com- 
plain, to  pity,  to  deplore,  to  lament, 
to  bewail,  to  be  sorry  for.  —  sorgen, 
to  condole  with  one.  —an,  f,  —ande, 
W.  bemoaning,  condolence,  -ansval'd, 
—lig ,  a.  lamentable ,  pitiful ,  deplor- 
able,    -ligen,  ad,  unhappily. 

Beklädllaj  v.  a.  to  clothe,  to  dress,  to 
hang;  to  occupy,  to  bear  (an  office). 
—ning,  f,  clothing,  lining;  covering; 
hanging. 

Beklämljna,  v.  a,  to  press,  to  straiten, 
to  afflict,  to  oppress.  — d,  a.  op» 
pressed,  —ning,  f.  oppression ;  anxiety. 

BekOiillilig,  a.  obtainable,  -ma,  v. 
a,  to  get,  to  receive,  to  obtain,  väl 
del'omme  Eder,  much  good  may  it 
do  you.  det  bekom  honom  ingen' 
ti.ig,  he  did  not  take  the  slightest  no» 
ti  e  of  it. 

Bel  OStnad,  m.  cost,  expense,  charge. 

Bekramla,  v.  a,  to  cramp. 

Bekransa,  V,  a.  to  wreath,  to  crown. 

Bekriga,  v.  a.  to  make  war  upon. 

Bekräft||a,  v.  a,  to  confirm,  to  cor- 
roborate ,  to  affirm ,  to  ascertain ,  to 
•ssever.  —ande,  a.  confirmatory.  — , 
n.  —else,  f.  confirmation,  corrobo- 
ration. 

Bekrona,  v,  a,  to  crown. 
ISakymmer,  n.  care,  concern,  uneasi» 


Bekymmerios 

ness,  trouble,  solicitude,  anxiety.  — loSj 
a,  careless.  — Sftin^  a,  afflicted,  soli- 
citous, careful. 

Bekymra,  v,  a.  to  trouble,  to  molest. 

--  sig,  V.  r.  to  care  for,  to  concern 
one's  self,  to  meddle  with.  — d,  a. 
anxious,  concerned,  uneasy,  solicitous, 
disturbed. 

BekännlJa,  v,  a.  to  confess,  to  own, 
to  acknowledge.  ~  sig  saker,  to 
plead  guilty,  lion  heWdnner  jpä  en 
annan,  she  fathers  her  child  upon 
another  man.  —  sig  till  kristna 
läran,  to  profess  Christianity,  —are, 
m.  confessor,  professor.  — else,  /". 
confession. 

Belaniring',  f,  T,  lumber. 
Belasta,  v.  a.  to  charge,  to  load. 
Bcle,    V.  a.  to   ridicule,    to   laugh    at. 

—ende,  n.  mockery,  derision. 
Beledsaga,    v.  a.    to    accompany,    to 

attend,  to  conduct,  to  guide.     — llde, 

n.    conduct,    guidance,     —re,  W.   at- 

tender,  companion,  guard. 
Belefljvad,  a.  lively,  quick,  wellbred, 

civil,  complaisant,  polite.     — YOnliet, 

f.  politeness,  good  breeding. 
Belemnit,  W.  belemnites,  finger-stone. 
Beljuga,  V.  a.  to  belie;  to  calumniate. 

— nde,  n.  calumniation, 
Belldonn,  f,  dwale,  deadly  nightshade. 
Belopp,  n.  amount,  sum-total,  produce. 
Beluxa,  V,  a»  to  cozen,  to  diddle. 
Belysa,  v.  a.  to  illumine ;  to  elucidate, 

to  explain. 
Belåna,  v.  a.  to  raise   money  on,   to 

pledge.  (fied. 

Belåten,  a.  served,    contented,    satis- 
Belägen,   a.  situated,  seated,    situate. 

— Iiet,  f.  situation,  arrangement. 
Belägga,  v.  a.  to  impose;    to  inflict; 

to    charge ,    to  overlay ;    to   invest ,  to 

beset;   T,  to  belay;    to  prove.     —  en 

med  Voter,  to  fine  one.    -nde,  n. 

proof,  averment;  infliction. 
Belägr{|a,  v,  a.  to    besiege,    to    bela. 

guer.     —re,    771.  besieger,     -ing,  f, 

siege. 
Belänjla,   v.  a,   to  enfeoff,   to    invest. 

— ing^  /.  enfeofflng,  investiture. 


Benhinna 


21 


Beläsen,  beläst,  a.  Utterato,  versea 
in  books,     -het,  f.  erudition. 

B  elate,  w.  image,  statue,  -dyrkan, 
f.  worship  of  images.  — dyrkare,  m. 
iconolater.  -stormare,  m.  icono« 
clast,  breaker  of  images. 

BelÖnjja,  v.  a.  to  reward,  to  recom. 
pense,  to  requite,  —arc.,  m.  remune- 
rator.  — ing,  f,  recompar.de,  reward, 
premium. 

Belöpa  sig,  v.  r.  to  amount. 
Bemanna,  v.  a.  to  man,  to  equip.  — 

sig,  to  take  courage. 
Bemantla,  v.  a.  to  palliate,  to  colour, 

to  cloak,  to  varnish  over,   to  smooth, 

-ndo,  n.  palliation,  disguise. 
Bemedjjla,  v.  a.  to  mediate,  so  settle, 

to    compose.      —lare,    m.    mediator. 

—ling,  f.  mediation,  accommodaition. 

Bemyndiga,  v,  a.  to  empower,   to 

authorize. 

Bemäktiga  sig,   v.  r,  to  seize,   to 

usurp,  to  possess  one's  self  of;  to  gain. 
— nde,  n.  prise,  seizure. 

Bemäld,  a.  mentioned,  aforesaid. 

Bemänga,  v,  a.  to  mingle,  to  mix. 

Bemärk||a,  t.  a.  to  observe,  to  re. 
mark,  to  denote,  to  signify,  to  mean. 
—else,  f.  observation,  remark,  signi- 
fication, meaning,  sense. 

Bemästra  sig,  v,  r.  to  eeize,  to  oia- 

ster,  to  possess. 

Bemöda  sig,  v,  r,  to  strive,  to  en- 
deavour,  to  try.  jag  vill  —  mig  'pä 
allt  upptänkligt  sätt ,  att , ,  ,,  i 
will  take  all  pains  imaginable,  to  . , . 
—nde,  n.  endeavour,  exertion ;  effort. 

Bemöta,  v.  a.  to  receive,  to  use. 
— ude,  n.  usage,  reception. 

Ben.  n.  leg,  bone,  foot,  hjelpa  en 
pa  'benen,  to  give  one  a  lift,  -a, 
f.     furrow    of    the    hair.        -aktlg, 

-artad,  a.  bony,  -brott,  n. 
fracture,      -bry tare ,    -bråkare, 

771.    osprey ,    bald  •  buzzard  ,    grosbeak. 

-buk,  m.  stickleback,    -byggnad, 

f.  system  of  bones,  -fogning,  f, 
articulation,  joint  of  bones.  — IVat, 
n.  caries.  -Iiarnesk,  n.  cuisses, 
greaves.        -hlnua,    f.    periosteum. 


22 


Benhus 


—llUS)  n.  charnelhousa ;  ossuary.  — Igj 
a,  bony;  nice,  ticklish,  -kaflo, 
-kalf,  m.  the  calf  of  the  leg.  -klä- 
der, pi.  breeches,  drawers,  trowsers. 
-knapp,  m,  bonebutton;  T,  bone- 
knot,  —knota,  f.  protuberance,  head 
of  a  bone.  — knol,  W.  exostosis. 
-lik,  a.  bony,  -lim,  n,  boneglue. 
-låda,  f,  cradle,  -"pipa,  f,  tibia, 
bone  of  the   leg.     -range! ,  n.  ske- 

leton.  -röta,  f,  caries,  -skärfva, 

f^  splinter,  shiver  of  a  bone.  — SYamp, 
m,  spina-ventosa.  — SVart,  n.  bone- 
black,  -svulst,  m,  protuberance  of 
a  bone.  — Ved,  m.  dogberry-tree,  wild 
cornel.     — VUXen,  a.  ossified. 

Benzoe,  m.  benjamin,  benzoin. 

Benåd||a,  v,  a.  to  pardon,  to  grace. 
—ning,  f,  pardon,  grace. 

Benägen,  a.  prone,  inclined,  disposed, 
apt,  favorable,  kind,  good,  ready,  he- 
nägne  läsare,  courteous  reader,  —het, 
f,  condescension,  compliance,  propen- 
sity, inclination,  bent,  proclivity. 

Benämnjja,  v,  a.  to  name,  to  call. 

— d,  a.  named,  aforesaid.  — ing,  f. 
denomination. 

Beordra,  v,  a.  to  order,  to  direct. 

Beplanta,  v.  a,  to  set  with  plants. 

Beprisa,  V,  a.  to  praise,  to  applaud. 

Bepryda,  r.  a.  to  adorn,  to  decorate. 

BeqväM;  a,  fit,  convenient;  commo- 
dious, apt,  proper,  qualified,  easy. 
—a,  V,  a.  to  engage,  to  win,  to  per- 
suade. —  sig ,  V.  r,  to  condescend, 
to  yield,  to  comply,  han  vill  ej  — 
sig  till  det  t  he  won't  comply  with 
it';  h©  won't  yield  (submit)  to  it. 
—lig,  a,  convenient,  opportune,  sea- 
sonable,  commodious.  — Ilghet,  f. 
conveniency,  ease,  commodiousness. 

Berama,  v.  a.  to  appoint,  to  fix. 

Berberis,  m,  barberry. 

Beredjla,  v.  a.  to  prepare,  to  arrange, 
to  make  ready ,  to  dress,  —  sig  pdj 
to  lay  one's  account  with,  —are,  W. 
furrier,  skinner.  — d,  ö.  prepared, 
ready.  — elS0«  f,  preparation,  pre- 
meditation. — nmg,  f,  dressing ;  com- 
mittee* -Skap,  f.  readiness.  -YiMfg, 


Bergas 

a.  willing,  disposed,  ready.  -Villig» 
het,  /".  readiness,  willingness. 

Beresa,  v,  a.  to  travel  over,  to  visit. 

Berest,  a.  travelled. 

Berg,  n.  mountain,  hill,  mount,  -aktig, 
a.  mountainous.*  — allin,  n.  rockaJlum. 
-art,  m,  mineral,  -beck,  71.  asphalt, 
Jew's  pitch,  -blått,  n.  mountain  blue. 
-grönt,  n,  mountain  green,  -gult, 
a.  yellow  ockre.  —gång,  in.  me. 
tallic  vein.  — harts,  n,  bitumen. 
-hult,  m.  T,  wale,  bends,  -llöns, 
fl,  wood-cock,  —ig,  a.  mountainous, 
hilly,  -kedja,  f.  mountain  -  range. 
-klint,  m,  crag,  -klyfta,  f,  fissure 
of  a  mountain,  —knapp,  W.  stone- 
crop.     — kneis,  n,  a  kind  of  granit. 

-knoppar,  wi.  orpin  (a  plant),  -kri- 
stall, TO.  rock-crystall.  -krut,  n. 
miner's  powder.    — kulle,  TO.  hillock. 

-kunnig,  to.  mineraiist.  -kun- 
skap, TO.  mineralogy,  mining,  -kåda, 
f.  bitumen,  —lin,  71.  earthflax,  asbest. 
-lånke,  to.  common  maidenhair,  -lä- 
der, 71.  miner's  leather;  a  kind  of  as^^ 

best,    -man,  TO.  miner,    -mynta^^ 

f.  wild  basil,  -mästare,  to.  berg- 
master,  minemaster.  — olja,  f.  rockoil, 
petroleum.  — ras,  71.  falling  down  of 
a  hill;  fall  of  a  mine,  -rygg,  TO. 
ridge  of  mountains,  —rå,  n.  hobgoblin. 
—råd,  71.  counsellor  of  mines,  —rör, 
n.  woodreed.  —salt,  71.  rocksalt, 
gemsalt.  — SbO,  TO.  mountaineer,  high- 
lander.  -sbruk,w.  mining,  -sbygd, 
TO.  highland,  -sfogde,  TO.  bailiff  of 
mines,  -shauptöian,  TO.  intendant 
of  mines.  -skÖtsel,  TO.  art  of  mi- 
ning.  —slag  5  TO.  a  region  abounding 
in  mines;  mountain-district.  — Stad, 
TO,  town  in  a^mountain-district ,  moun- 
tain-town,     -sting,    n.     bergmote. 

-strakt,  TO.  highland,  -sndde,  to. 

promontory.  — såpa,  f,  mountain-soap. 
-tjära,   f.  barbadoes    ter,     -verk, 

71,  mine,   -vetenskap,  f.  -väsen, 

71.  metallurgy,  raining.  — vigt,  TO. 
weight  of  mines.  — värdl,  n.  apprize- 
ment  of  metals,  -ås^  TO.  chain  of 
mountains. 


Berga 


Beskrifva 


23 


Bcrgllftj  v.  a.  to  reap,  to  harveat;  to 
contain;  to  shave;  T.  to  shorten.  — 
hö,  to  make  hay.  —  sig,  to  raake 
a  shift,  to  support  one's  self,  -are, 
m,  saver,  salvor,  -arclön ,  f,  sal- 
vage •  n^oney. 

Bergamott,  m.  bergamot,  burgarnet. 

Bergnillg,  f,  harvest;  salvage;  sub- 
sistence; livelihood. 

Berida,  v,  a,  to  break  in,  to  manage 
a  horse.  — re,  77t.  horsebreaker,  riding- 
master. 

Beriktlga,  v.  a,  to  rectify,  to  correct. 

Berk  an,  n.  barracan. 

Berlin erblått,  n,  prussian  blue. 

Berlock,  m.  watch-trinket. 

Bernsten,  m.  yellow  amber. 

Bero,  V,  n.  to  depend,  to  rely.  -CUde, 
n,  dependence. 

Beropa  sig",  v.  r,  to  appeal  to,  to  call 
upon.     — nde,  n.  appeal. 

Berserk,  m.  berserk,  wild  kemp. 

Bertelsmessa,  f,  the  feast  of  Saint. 
Bartholomew. 

Bertram,  w.  bertram  (a  plant). 

Berusa,  v.  a,  to  intoxicate.  [per. 

Berustad,  a,  bound  to  furnish  a  troo- 

Berykta,   y.  a.  to   defame,    to    decry. 

Boryll,  m.  beryl.       [-d,  a,  infamous. 

Beråd,  n,  deliberation,  -t,  a.  deli- 
berated.    Tried  —  mod,  wilfully. 

Beräknlla,  v.  a.  to  calculate,  to  reckon; 
to  render  account,  —ing ,  f,  calcu- 
lation, computation. 

Beränna,  v.  a.  to  invest,  to  block  up. 

Berättlja,  v.  a,  to  tell,  to  report,  to 
relate,  det  berättas,  it  is  said,  -else, 
f.  account,  narration,  report. 

Berättiga,  v,  a.  to  entitle,  to  autho- 
rize,    —nde,  n.  authorization. 

Bero'fva,  r.  a.  to  deprive,  to  bereave, 
to  spoil.  — nde,  n,  privation,  depri- 
vation. 

Beröm,  n.  pfaise,  commendation; -ap- 
plause.  — d,  a.  praised,  famous,  cele- 
brious.  —lig  5  CC'  laudable,  praise- 
worthy. — ligliet,  f.  praise -worthi- 
ness, — nia,  V.  a.  to  praise,  to  cele- 
brate, to  applaud.  —  sig  sjelf,  to 
boast,  to  pride  one'«  self. 


BeSftg^dy  fl.  mentioned,  aforesaid. 
Besan,  m.  T,  mizzen-mast,  mizzen-sail. 
Besanna,  v.  a.  to  verify,  to  ascertain, 

to  affirm. 
Besatt,  a.  obsessed,  possessed,  mad. 
Bese,  V.  a,  to  view,  to  survey,  to  vl» 

sit,  to  see. 
Besegla,  v.  a,  to  seal,  to  confirm;  T, 

to  sail,  to  ply  between,  (come. 

Besegra,  v,  a,  to  vanquish,    to  over* 
BesigtIIiga,  v.  a.  to  inspect,    to  sur- 

vey,  to  examine,     -ningj  f.   inspec* 

tion,  survey. 
Besinna,  v.  a,  to  consider,  to  weigh, 

to  deliberate,    —  sig,  V,  r,  to  recollect 

one's  self;  to  change  one's  mind,  —nde» 

n.  consideration,  recollection. 
Besittlla,  v.  a.  to  possess,  to  occupy. 

-  det/  confound  it!    -are,  Wl.  pos. 

sessor,    owner.      — nlng,    f.   posses. 

Bion,  property;  colony,   establishment. 

— ningsrätt,  n.  right    of  possession. 

-ningsta gande,  n.  seizure,  occu. 

pation. 
Besjunga,  v.  a.  to  sing,  to  celebrate. 
Besk,   a.  bitter.     -Iiet,  f,  bitterness. 
Beskafiliad,  a.  disposed,  qualified,  cir- 

curastaiiced.    — eilhet,  f,  quality,  con» 

dition,  turn,  nature,  disposition,  cast» 
Beskattj.'a,  v.  a.  to  assess,  to  tax,  to 

cess,  to  put  under  contribution,  —ning, 

f.  assessment. 
Besked,  n.  order,    carefulness,   exact- 

ness ,  correctness,  account,    certificate. 

göra  — ,  to  answer,  to  pledge. 
Beskedlig,    a.  good,    sober,    discreet, 

moderate,     var  sd  -  att  göra  det, 

be  RO  kind  as  to  do  that,    —het,  f. 

discretion,  modesty,  decency,  obliging* 

ness. 

Beskick||a,  v,  a.  to  depute;  T,  to 
allay,  —ning,  /■.  sending,  deputation, 
embassage ;   T,  allaying. 

Beskjutna,  v.  a.  to  fire,  to  shoot  upon, 
to  cannonade,  — niug,  f,  bombard* 
ment. 

Beskrifljning,  f,  description,  account, 
detail,  — Ta,  V.  a,  to  describe,  Uy  de» 
fine,  to  give  an  account  of,  to  set  forth 
a  thing,    heskrifven  lag,  written  law. 


24 


Beskydd 


Beskydd,  n.  protection,  shelter,  patro» 
nage,  safeguard,  auspice.  — ft,  v.  a, 
to  protect,  to  shelter,  to  safeguard,  to 
defend,  to  preserve,  to  conserve,  to 
shade,     -are,  m,  protector, 

Beskygg-a,  v.  a.  to  shade. 

Beskylljla,  v.  a,  to  charge,  to  accuse, 

to    arraign,    to    blame,      -lling,   f. 

accusation,  charge,  imputation. 
Beskymfjja,  v.  a.  to  disgrace,  to  shame, 

to  reflect  upon,  to  affront,    -ning',  f. 

insult,  outrage,  disgrace. 
Beskådlla,  v.  a,  to  view,  to  survey,  to 

behold,    to  contemplate,     -ande,  71, 

view,  contemplation,     -are,  in,  sear. 

Cher,  surveyor,     -lig,  a,  contempla- 

tive;  intuitive. 

Beskäftig,  a,  officious,  busy. 
Beskälla,  v.  a,  to  cover  (of  stallions). 
-re,  m.  suiiion. 

Beskänkt,  a.  tipsy,  drunk. 

Beskära,  v,  a.  to  cut  off,  to  lop,  to 
geld ;  •  to  deprive  of. 

Beskära,  v.  a.  to  give,  to  confer,  to 
bestow;  to  destine. 

Beskämia,  v.  a.  to  shield,  to  shelter, 
to  protect.  -  sig,  v,  r,  to  make  great 
bustje  (about),  to  lament  (for,  over), 

Beskonjande,  n,  palliation,  excuse. 

Beslag,  72.  plate,  boss,  spangle,  mount» 
ings ;  seizure  ;  embargo.  —en ,  a. 
mounted,  studded  with;  caught  in, 
convicted  of.  —karl,  m.  excise-man. 
-sejsing,  m.  T,  gasket. 

Beslut,  n,  decree,  ordinance,  resolution, 
conclusion,  -a,  V.  a,  to  conclude, 
to  decide,  to  decree,  to  resolve.  — sam, 
a,  resolute,  -samhet,  f,  resoluteness. 

Beslå,  V.  a.  to  beat,  to  hammer;  to 
furnish  with  a  clasp;  to  shoe  (a  horse); 
to  sheath;  to  wainscot,  to  lim;  to 
catch,  to  trap;  to  hand,  to  furl  (the 
sails). 

Beslägtad,  a.  relate,  allied  to. 

Besman,  n.  steelyard,  trone. 

Besmittjla,  v,  a.  to  contaminate,  tc 
infect,  to  taint,  -else,  m.  conta- 
mination, infection. 

Besmntsa,  v,  a.  to  dirty,  to  soil. 
Besmörja,  v,  a.  to  besmear ;  to  anoint. 


Bestyrelse: 

BeSOffa,  v.  a.  to  lie  with,  to  debauch 
(a  woman),     -re,  m.  bed-fellow, 

BeSOld{|a,  V,a.  to  give  salary,  to  keep 
in  pay.    — nmg,  /".  salary,  pay,  wages. 

Bespar|{a,  v,  a,  to  spare,  to  save. 
—ing,  /".  saving. 

Bespeja,  v.  a.  to  spy  out  -re,  m,  spy. 

Bespisa,  v,  a.  to  feed. 

Bespotta,  v,  a,  to   mock,   to   deride, 

to  scoff  at.    -nde,  n.  insult,  mockery. 

—re,  m.  mocker,  scoffer. 
Bespringa,  v.  a.  to  horse,  to  cover. 
Bespruta,  v,  a.  to  besprinkle. 
Bespränga,   t?,  a.    to    besprinkle;    to 

variegate.  [inquiry. 

Bespörja,  v.  a.   to   inquire,   to  make 

Best,  m.  beast,  brute,    -aktig,  a. 

beastly,  brutish.  -aktighet,  f, 
beastliness,  brutality.  -ialitet,  f, 
beastliness,  bestiality. 

Bestick,  n,  case,  etui ;  plan  of  a  ship. 
—a ,  V,  a.  to  bestick ;  to  grease ;  to 
corrupt,  to  bribe.  -  sig,  V.  r,  to  be 
involved  in;  to  be  hidden. 

Bestiga,  v.  a.  to  ascend,  to  mount. 

Bestjäla,  v,  a,  to  rob ;  to  pick. 

Bestormjla,  v.  a.  to  storm,  to  attack. 
—ning,  f,  assault,  storming. 

Bestra^la,  v.  a.  to  punish,  to  chastise; 
to  chide,  to  reprove,  to  rebuke,  to  re- 
prehend, to  reprimand,  to  censure. 
—ning,  f,  punishment,  chastisement; 
reproof,  rebuke^  reprehension,  repri- 
mand. 

Bestrida,  v,  a.  to  dispute,  to  oppose, 

to  contradict,  to  gainsay;  to  manage, 
to  perform,  to  administer;  to  defray. 
—nde,  n,  combating,  opposing;  ad- 
ministration; defraying,  -re,  m,  de- 
fensor. [T,  to  command. 

Bestryka,  v.  a.  to  rub,  to  daub  over; 

Bestråla,  v,  a.  to  irradiate. 

Beströ,  V.  a.  to  bestrew,  to  strew  over, 
to  sprinkle  over,  to  powder ,  to  gravel, 

Bestycklla,  v.  a.  to  mount  with  guns. 
—ning,  /".  ordnance. 

Bestyr,  n.  care,  management,  disposal. 
—a,  V.  a.  to  conduct^  to  dispose,  to 
regulate,  to  manage,  -else^  m»  di- 
rection. 


Bestyrka 

Bestyrka,  v.  a.  to  confirm ,  to  corro* 
borate.  — nde,  n.  testimony,  evidence, 
proof,  till  «=»  hvaraf,  in  testimony 
whereof. 

Bestå,  V.  n.  &  a.  to  consist  of,  to  be 
composed  of;  to  endure,  to  last;  to 
persist,  to  maintain ;  to  subsist,  to  exist  -, 
to  allow,  to  bestow,  —nd,  71.  sta- 
bility, duration,  durableness,  conser- 
vation. — ndande,  a.  constant,  firm. 
— Bdsdel,  rti.  constituent  part,  essen- 
tial  part. 

Beställ||a,  v.  a.  to  do,  to  perform ,  to 
appoint;  to  order,  dtt  är  beställt 
fixed  honom  f  it  is  over  with  him. 
—ning,  f,  business,  errand,  affair; 
office,  post,  place,  employ,  employ- 
ment, commission.  »S&m,  a,  busy, 
ofBcions,  meddling.  «-saniliet,  f, 
officiousness. 

Bestäm{{dhet,  f.  precision,    -ma,  v. 

a.  to  appoint,  to  fix,  to  determine,  to 
destine,  -melse,  f,  determination, 
destination. 

Beständig*,  a.  constant,  firm,  continual, 
steadfast,  stable,  lasting,  —het,  /. 
constancy,  steadfastness,  firmness,  sta- 
bility. 

Bestänk||a,  v.  a.  to  besprinkle,  -ning, 

BcstÖlIad,  a.  booted.        [f,  aspersion. 
Bestört,  a.  astonished,  amazed,    con- 

founded,      -ning,    f.    consternation, 

astonishment,  amazement. 
Bestotllfil,    m,    planing -file,    rubber. 

-liyfvel,  7W.  smoothing-plane;  dresser. 

Besndia,  v.  a.  to  soil,  to  pollute. 
Besuten,  a.  landed,  possessed,    -het, 

f.  domiciliation. 
Besvara,  v.  a.   to    answer,    to    reply. 

-nde,  ??.  answer,  reply. 
Besvika,  r.  a,  to  deceive,  to  disappoint, 

to  delude,  to  fail,  to  frustrate. 
BeSYlklig,  a,  deceitful,  delusory.  -h3t, 

f.  deceitfulness. 

Besvågrad,  a.  affined. 

Bcsvågra  sig,  v.  r.  to  become  affined. 

Besvär,  n.  trouble,  difficulty,  uneasi- 
ness,  pain;  T,  complaint,  grievance. 
-a,  V.  a.  to  molest,  to  trouble,  to 
importune,    to  charge,  to  burden;    to 


Betar 


25 


clog,  to  incumber;  to  grieve,  to  offend; 
to  complain,  to  prefer  one's  grievances. 
—lig,  a.  troublesome,  burdensome, 
tiresome,  grievous,  difficult,  hard. 
— lighet,  f.  difficulty  ,  inconvenience. 
— Spunkt,  771,  point  of  complain,  head 
of  the  charge. 

Besvärllja,  v.  a,  to  conjure;  to  swear 
to;  to  exorcise.  — jare,  m.  conjurer, 
exorcist,  exorciser.  -jelse,  -jning, 
f.  conjuration,  exorcism. 

Besynnerlig,  a,  particular,  singular; 
odd;  extraordinary,  strange;  unaccoun- 
table,    —het,  f.  singularity,  strange- 

Beså,  V.  a.  to  sow.  [ness. 

Besätt||a,  V.  a.  to  beset;  to  plant,  to 
hedge ;  to  people ;  to  man ;  to  supply ; 
to  garrison,  -ning,  f,  garrison.  — 
Jpå  ett  skepjp,  a  ship's  company,  crew 
of  a  ship. 

Besök,  n.  visit,  -a,  v,  a.  to  visit,  to 

call  upon ;  to  frequent,  to  use.  -are, 
Tfl.  custom -officer,  searcher,  -else,  f, 
visiting.  Marie  hesokelsedag ,  the 
visitation  of  the  blessed  virgin  Mary, 
the  visitation  of  our  lady. 

Besöla,  V,  a,  to  soil. 

Besörja,  v.  a,  to  take  care  of,  to  pro. 
vide  for;  to  execute,  -nde,  W.  care, 
management,  commission. 

Beta,  V,  a.  &  n,  to  pasture,  to  feed: 
to  graze;  to  unharness;  to  tan. 

Beta,  f.  maceration,  soaking,  limepit, 
corrosion. 

Betacka,  v.  a.  to  render  thanks.  — 
sig,  v.  r.  to  thank  for;  to  refuse,  to 
decline,  to  excuse  one's  self. 

Betaglja,  v.  a,  &  n.  to  deprive;  to  cut 
off,  to  intercept;  to  debat,  to  clear; 
to  break;  to  take,  to  overcome,  to 
strike  with  amazement,  -en,  a.  ta- 
ken, struck,  overcome;  smitten. 

Betalija,  v.  a.  to  pay,  to  discharge,  to 
requite;  to  satisfy;  to  refund,  to  re. 
compense;  to  retaliate.  —are,  m. 
payer,  paymaster,  —ning,  f.  due,  pay- 
ment, -ningsbevis,  n.  quittance. 
-ningsdag,  m.  day  of  payment, 
pay-day. 

Betar,  m,  pi,  corner«teeth,  dog's-teeth. 


26 


Betarfva 


Beveka 


Betarfra^  v,  a.  to  need,  to  want. 

Bete 9  n.  pasture,  grazing;    bait,   lure. 

"^— Sgroe,  m.  rough. stalked  meadow- 
grass.  — sha^e,  m.  enclosed  pasture- 
ground.  —Siuark,  m.  pasture-ground. 
-Srättighet,  f.  right  of  pasturing. 
— Stäppa,  f,  small  pasture-ground. 

JBete^  V,  a.  to  show,  to  manifest.  — 
sig,  V.  r,  to  behave,  to  carry,  to  con- 
duct one's  self,  -ende^  n.  behaviour, 
conduct. 

Beteckna,  v»  a.  to  signify,  to  denote, 
to  betoken,  -nde,  n.  marking,  de- 
notation, signification. 

Beting,  m,  T,  bit.  -bolt,  w.  bitpin. 

Beting,  n,  condition,  agreement,  terms. 
—a,  V.  a.  to  stipulate,  to  make  terras; 
to  agree  for.  —ning,  f,  agr;eeraent, 
condition. 

Betitla,  v,  a.  to  entitle. 

Betjen||a,  v.  a.  to  attend,  to  ''erve,  to 
wait  upon.  —  sig,  V.  r.  tc  take  ad- 
vantage  of,  to  lay  hold  of,  to  avail 
one's  self,  —ing,  f.  att-gndance,  ser- 
vice ;  officers,    -t,  m,  servant ;  officer. 

Betona,  v,  a.  to  accent. 
Betoniegras,  n.  betony. 

Betraktya,  V,  a,  to  contemplate,  to 
observe,  to  consider,  to  ponder,  to  re- 
flect, to  meditate,  —ande,  n,  view- 
ing; contemplation,  consideration,  —are, 
tn,  conteraplator,  observatör,  —else, 
f.  meditation,  reflection. 

Betro,  V.  a.  to  trust,  to  credit,  to  con- 
fid©.     — dd,  a.  credited,  trusted. 

Betryck,  n.  oppression,  grievance,  mi- 
sery, affliction,  -a,  V.  a,  to  oppress, 
to  afflict. 

Betrygga,  v,  a.  to  secure,  to  ensure. 

Beträda,  v.  a»  to  tread  on;  to  convict. 

Beträifa,  v,  c  lo  concern,  to  touch. 
— nde,  n.  concerning. 

Beträngjia,  v,  a,  to  aggrieve,  to  dis- 
tress.     — d,  a,  distressed. 

Betsa,  V,  a.*  to  stain. 

^etsel,  n.  bridle,  -stång,  m.  bran- 
ches  of  a  bridle,  -tyg,  n,  harness, 
gear. 

Betsla,  V.  a,  to  bit,  to  bridle.  -  af, 
^0  unbi^. 


Bett,   n*   bite;    bit,    mouthpiece    of 
bridle. 

Betunga,  v.  a.  to  burden,  to  charge. 
—nde,  n,  burdening,  oppression.  — , 
a.  burdensome,  oppressive. 

Betvifla,  v.  a.  to  doubt  of,  to  question. 

Betvinga,  v.  a,  to  subdue,  to  reduce. 

BetydIJa,  v.  n,  to  signify,  to  portend, 
to  betoken,  to  bode,  to  mean;  to  be 
of  consequence,  —ande,  a.  consider- 
able, -else,  f,  signification,  sense. 
—enhet,  f,  importance,  consequence. 
—lig,  a,  considerable,  important,  of 
consequence,  signal. 

Betyg,  n,  certificate,  testimony.  — ftj 
V,  a.  to  profess,  to  declare*,  to  ex- 
press; to  attest,  to  certify,  to  protest. 
-andO,  71.  -else,  f.  profession,  pro. 
testation,  declaration,  demonstration. 

Betäck||a,  v.  a.  to  cover,  to  shelter, 
to  veil,  to  screen,  to  shield,  to  over- 
spread; to  covers  — niug,  /*.  cover 
ing;  escort. 

Betänk||a,  v,  Ö.  to  consider,  to  medi- 
tate, to  ponder,  to  reflect,  to  delibe- 
rate. —  sig,  V,  r.  to  consider,  to  ad- 
vise with  one's  self;  to  alter  one's 
mind,  —ande,  n,  consideration,  de- 
liberation ;  scruple,  hesitation ;  opinion. 
-etid,  w.  time  for  reflection,  -lig, 
a.  doubtful,  hazardous,  dangerous. 
-lig]iet,  f,  hesitation,  doubt,  -sam, 
a.  deliberate,  considerate.  — sanihet, 
f.  considerateness.  — tj  a.  resolved 
upon;  advised. 

Beundra,  r.  a.  to^  admire,  -n,  f.  ad- 

miration,     -nsyärd,   a.    admirable. 
-re,  m\  admirer. 
Bevaklla,  v.  a»  to  guard,  to  take  care 

of,  to  watch,  to  keep,    -ande,  n. 

guard ;  care,  suit,  -ning,  /".  custody, 
keeping;  escort,  guard. 

Bevandrad,  a.  versed,  practised. 

Bevar,  n.  protection,  -a,  v.  a.  to  pre- 
serve, to  save,  -ande,  n.  conserva- 
tion,  sustentation.  —are,  m.  preserver. 

Bevars!  i»  God  forbid!  ja  -,  yes  in- 
deed,    nej  — ,  not  at  all. 

Bevekjja,  V,  Ct.  to  afi'ect,  to  stir  passion, 
to  soften ;  to  move,  hevekas,  to  rel«n^ 


Bevekande 

to  melt,  -andej  a.  touching.  -  sk'dl, 
urgent  reason ,  inducement ,  motive. 
-else,  f.  motion,   -elsegruud,  m. 

motive,  inducement.  — lig"?  a.  moving, 
pathetical,  touching.  -liglietj  /. 
patheticalness. 

Bevilja,  v,  a.  to  grant,  to  allow,  to 
assent,  to  vote. 

BeYilluillg,  /.  grant;  royal  aid. 

Bevis  J  n,  proof,  evidence,  testimony; 
certificate,  attest;  confirmation;  pledge, 
voucher,  —a,  V.  a.  to  prove,  to  de- 
monstrate, to  evince,  to  make  appear ; 
to  speak;  to  make  out;  to  exert;  to 
show,  —ande,  a.  demonstrative,  pro- 
batory, -llg,  a.  demonstrable,  -llgeil, 
ad.  evidently.  — nillg",  f,  demonstra- 
tion.     heders  — ,  mark  of  honour. 

Bevitna,  U.  a,  to  testify,  to  witness, 
to  bear  witness  of,  to  give  evidence 
of,  to  attest.  — ndo,  f.  .attestation, 
testifying. 

Bevåg,  w.  risk,  impulse,  motive.  ;pä 
eget  — ,  of  one's  oven  accord. 

Be  vågen  ,  a.  affectionate,  favourable, 
propitious,  benign.  — liet,  f,  affection- 
ateness,  favour. 

Bevändt,  a,  valuable,  of  worth',  del 
är  intet  -  med  den  saken,  that 
affair  is  of  no  moment. 

Beväpna,  v,  a.  to  arm.  -  sig,  to 
take  arras.     — ndö,  n.  armament. 

BevärlJa,  v.  a.  to  arm,  to  equip,  to 
furnish  with  arms.  — ing,  f,  arming. 
~,  771.  militia, 

Bevärdiga,  v.  a,  to  deign,   to  honour. 

Be  växa,  v.  n,  to  grow  over. 

Bezoar,  W.  bezoar.  -get,  f.  moun- 
tain-goat. 

Bi,  n.  bee.  -afvel,  m,  rearing  of 
bees,  -frätare,  m,  bee-eater,  eot- 
bee.  -hona,  f.  queen-bee.  -hlis,  n. 
beehouse.  —hök,  ra.  eat-bee.  .-kaka^ 
/".  honey-comb,  pipa  i  hikalco.n,  boe- 
cell,  -knpa,  f.  bee-hive,   -inodcr, 

/.  bee-queen,    — skötsol,  m.  keeping 
of    bees.        -StOck,    m.    bee  •  hive. 
-svärm,  Vl.  bee-swarm. 
Bi,  ad.  by.   stå  — ,  to  stan^,  to  endure. 
ligga  -,  to  lie  to. 


Biljett 


2? 


Biafsigt,  771".  byview. 

Biarbete,  n.  by-work. 

Bibehålla,  v.  a.  to  maintain,  to  pro^ 
serve,  to  continue.  — nde  ,  n.  main- 
tenance, cc.iservation. 

BibJlel,  m.  Bible,  -elfhst,  a.  versed 
in  the  Bible.  -lisk,  a.  biblical, 
scriptural. 

Bibernell,  ra.  pimpernel.  [rian. 

Bibliotek,  7Z.  library,  -aiie,  m.  libra- 

Bibringa,  U.  a,  to  impart,  to  insinu- 
ate; to  convey. 

Bida,  V.  n.  to  stay,  to  tarry,  to  wait, 
to  stop,  to  attend. 

Bidevind,  ra,  sidewind. 

Bidrag,  n.  contribution,  -a,  r.  a.  to 

contribute,  to  aide. 

Bifali,  W.  applause,  approbation,  -a, 
V.  a.  to  consent,  to  grant,  to  agree, 
to  .yield'  to.     —rop,  71.  acclamation. 

Bifoga,  v.  a.  to  adjoin,  to  annex,  to 
add.  —nde,  n.  adjoining,  annexing, 
addition.  (broidery. 

Bigerning,  f.  by-matter;   border,  em- 

Éiliang,  n.  appendix,  supplement. 

Bikt,  ra.  confession,  —a,  v.  a.  to  con. 
fess.  -barn,  n.  penitent,  -fader, 
m,  father  confessor,  -penningar, 
771.  pi.  shrove-money.   -stol,  m. 'con- 

Bila,  f.  axe,  (fessional. 

Bilaga,  f.  appendage  to  a  writing,  in- 
strument annexed. 

Bilbref,  n.  T.  great  bill  of  sale. 

Bild,  771.  image,  statue,  figure,  -a,  V, 
a.  to  form ,  to  model ,  to  fashion ,  to 
mould,  to  shape,  -erbibel,  m.  Bible 
with  prints.  — erbok,  f.  picture, 
book.  -erdyrkan,  f.  iconolatry. 
-gjutare,  m.  statue-founder,  -hng- 
gare ,  w.  sculptor,  statuary,  car- 
ver, -llllggeri,  n.  sculpture,  chisel- 
work,  —lig,  a.  figurative;  symbolical. 
—ning,  f.  formation,  shape,  make; 
culture,  cultivation ;  education,  accom- 
plishment, -st  od,  771.  statue* -storm- 
are,  771.  iconoclast. 

Biljard,  m.  billiards.  -boll,  771, 
-kala,  f,  billiard-ball.  -StB.ng, 
m.  cue,  billiard-stick. 

Biljett,. 77Z.  billet;  ticket» 


28 


Bill 


Billj  ra,  ploughshare. 

Billig)  a.  equitable,  reasonable,  fair, 
just;  low,  cheap.  — ft^  V,  a.  to  ap- 
prove  of,  to  give  into.  — hetj  /. 
equity,  reason,  justness;  cheapness. 

Biltog,  a.  outlawed,    -görande,  n. 

proscription. 

Biläger,  w.  nuptials. 

Bilägga,  V,  a,  to  add,  to  subjoin;  to 
bestow  upon,  to  impute;  to  settle,  to 
reconcile.  — Ilde,  n,  settlement,  re- 
conciliation,    —re,  wi.  mediator. 

Bilopare,  m.  interloper. 

Bilianm,  n.  byname,  surname. 

Binda,  f.  bandage,  sling;  (ört)  convol- 
vulus; black  bindweed.  — ,  t?.  a.  to 
bind,  to  tie,  to  Jcnit;  to  confine,  to 
oblige,  -nde,  a,  binding.  —  skal, 
convincing  reason. 

Bindllel,  m.  bandage,  fillet,  -enyckel, 

m,  key  of  St.  Petrus,  -nålj  m.  knitt- 
ing-pin. ^ord,  n.  copula,  -rcnj, 
m,  strap,  latchet.  -slCj  W.  tie.  -tråd^ 
Wl.  packthread,  twine. 

Binge,  m.  heap;  bin. 

BingelgraS,  n.  mercure,  allgood  (plant). 

Binka,  f,  flea-bane. 

Binnenhanin,  n,  basin. 

Binuikejlband,  m.  tape,  -mask,  m, 

tape-worm,  gourd-worm. 
Biomständighet,    f,    accessory    cir« 

cumstance. 
Birfilare,  m.  scraper,  alehouse-fiddler. 
Birå,  m.  bureau,  office;  scrutoire. 
Bisak,  n.  by-matter,  incident. 
Bisarr,  a.  strange,  odd,  fanciful. 
Bischoif,  m.  bishop  (a  drink). 

Bisittare,  m.  assessor. 

Biskop,  w.  bishop. -s-döme,  -s-stift, 

71.  bisbopiick ,  episcopate ,  diocese. 
-S-kåpa,  f.  pall,  mantle  of  a  bishop. 

-s-niossa,  f,  mitre,     -s-staf ,  m, 

crosier,  bat;  barrenwort.  — S-Crt,  f. 
Bismak,  m.  aftertaste.  [fingerfiower. 
Bisofverska,  f,  concubine,  bed-fellow. 

Bispringa,  v.  a.  to  succour,  to  assist, 

to  relieve,  to  aid. 
Bister,  a.  fierce,  angry,  furious,  bitter, 
terrible  ,  boisterous,,     —het ,  f.  fierce- 
ness, fury,  wrath. 


Björndill 

Bister,  tti.  (fdrg)  bistre,  woodsoot. 

Bistå,  V.  a.  to  assist,  to  aid,  to  sup. 
port,  to  back,  to  second.  -  en  ,  to 
stand  by  one.  — nd,  n.  assistance, 
support,    -ndig,  a.  constant,  lasting. 

Bisättjja,  V.  a.  to  bury,  to  deposite  (a 
corpse),  -ning,  f,  depositing  (of  a 
corpse). 

Bit,  m,  bit,  morsel,  piece. 

Bita,  V,  a.  to  bite.  -  in,  -  igenorriy 
to  soak  through,  to  eat,  to  penetrate. 
— nde,  a,  biting,  sarcastical,  smart, 
nipping,  —re,  m.  mordella;  sanding, 
snake-fish. 

Biträd{|a,  v,  a,  to  assist,  to  aid,  to 
help;  to  accede.  — 'e,  n.  concurrence, 
assistance;  accession. 

Bitter,  a,  bitter,  sharp;  biting,  nip- 
ping ;  hostile,  angry,  -blad,  W.  water- 
pepper,  —het,  f.  bitterness,  sharp- 
ness;  hatred.  — jord,  f.  magnesia. 
-mandel,  m,  bitter  almond.  -Salt, 
n,  bittersalt.  -Spat,  m,  calci-murite, 
dolomite.  — vatten,  n.  epsom- salt- 
water.    —Ört,  /".  madwort. 

Bittida,  ad»  early,  betimes,  soon. 

Biverk,  n,  by-work. 

Bivista,  v.  a.  to  assist  at,  to  attend. 

Biväg,  m.  by-way,  by-path. 

Bjebba  etc.,  s.  Bjäbba  etc. 

Bjudjla,  V.  a,  to  bid,  to  command,  to 
order,  to  offer,  to  bid,  to  invite,  to 
tender.  —  emot ,  to  go  against.  — 
till,  to  attempt,  to  try,  to  offer.  — 
öfver,  to  outbid,  to  bid  a  higher  price. 
-  Ut,Ao   challenge,     -ning,  /".  in- 

BJugg,  W.  barley.  [vitation. 

Bjäbba,  v.  n.  to  yelp;  to  squall. 

Bjäfs,  n.  trumpery. 

Bjälke,  m.  beam,  -band,  W.  braca. 
—lag,  n.  floor,  entablature. 

Bjällra,  f,  small  bell. 

Bjärt,  a.  bright,  glaring. 

Bjässe,  ra,  a  stout  fellow,  bravado. 

Björk,  f,  birch,  -laf,  W.  inflated 
lichen.      —lake,    in,    sap    of    birch. 

-lera,  f.  wiiite  clay,    -trast,  m, 

misseltrush,  fieldfare. 
Björn,    ra,    bear;    florgen'drj   dun. 
—bär,  n,  blackberry,  dewberry,  -dlllf 


Björnfloka' 

m.  bawdmoncy.  -floka,  f,  bearwort, 
cow's  parsnip.  — ilHIA)  f.  she -bear. 
-ledare,  m.  bear-leader.  -loka,  f, 
wild  angelica.  — IllOSSa,  f.  great 
golden  maidenhair.  — skall,  n.  bear- 
hunting.    —Öra,  71.  arctosis ;  auricula. 

Black,  771.  gyves,  shackles,  bilboes. 

Black,  Blackig,  a.  grayish,  whitish. 

Blad,  n.  leaf;  blade,  bladet  är  om- 
vändt ,  the  tables  are  turned,  -ba- 
kelse, m.  puffpaste.  -fjäll,  n.  leaf, 
scales,  -gnld,  71.  goldleaf.  -lljul, 
n.  wheel  with  ladles,  -ig",  Cl.  leaved, 
leafy.  ~lns,  f,  wood-louse,  -los, 
a.  leafless,  -lliage,  m,  tripe,  feck. 
-mossa,  n.  spurious  moss,  -rik, 
a.  leafy,  full  of  leaves.  -SllTer, 
n.    silverleaf.     -skaft,    U.  leafstalk. 

-STamp,  771.  agaric,     -tenn,  n. 

leaftin,  tinfoil. 

Blaggarn ,  n.  yam  spun  of  hurds. 
-Taf,  m.  cloth  made  of  hurds. 

Bland,  prp,  among,  between. 

Blaudija,  v.  a.  to  mix,  to  blend,  to 
mingle.  —  till,  to  make  up ,  to  pre- 
pare. ~  sig  i,  to  engage  in,  to  meddle 
with,  -ad,  a,  medley,  miscellaneous. 
-foder,  71.  mash,  -ning,  f.  medly, 
allaying,     -säd,  f.  raesiin. 

Blank,  a.  bright,  shining,  glittering, 
clear,  blankt  svdrd,  naked  sword. 
-a,  V,  a.  to  burnish,  to  brighten,  to 
polish,  -fisk,  771.  bleak,  May.  -het, 
f.  brightness.     -SniÖrja,  f.  blacking. 

Blankard,  m,  beam  of  a  carriage. 

Blankett,  m.  blankbond. 

Bleck,  71.  tin,  latten.    -hammare, 

771.  tinforge.     -slagare ,  771.  tinman. 
Blecka,  v.  a.    to    blaze;    to  bark,    to 

peel.     -,   f.  blay  (fisk). 
Blek,  a.  pale,  wan,  bleak,     -a,   17.   a. 

to  bleach,    -are,  ra.  bleacher,  white- 

ner.     -blå,   a.    faint    blue.     -0,  n. 

bleaching-ground.     -het,  /.  paleness. 

-lagd,  -lett,  a.  paiefaced.    -na, 

V.  n.  to  grow  pale,    -ning,  f,  blea- 
ching,    -röd,  a.  fallow,     -sot,  m. 
green  sickness. 
Blemilma,  /".  pimple,  wheal,    pustule, 
bile,    -nn'g,  a,  pimpled. 


Blockera        "  ^^9^ 

Blende,  n.  blende,  mocklead,  mockoi-e. 

Blick,  77Ä.  look,  twinkling,  -a,  v.  n. 
to  look,  to  view,  to  glance;  T,  to 
shine;  to  lighten,  -eld,  -fyr,  77i. 
T.  false  fires. 

Blid,  a.  mild,  kind,  propitious,  tender ; 
prosperous,  —het,  f^  kindness,  ^in- 
dulgence, mildness,  gentleness,  —kil, 
V.  a.  to  appease,  to  pacify,  to  quiet, 
to  mitigate,  to  mollify,  -kelig,  a. 
placable,  propitiable. 

Blifva,  V.  71.  to  be,  to  become,  to  fall, 
to  grow,  to  turn,  to  prove;  to  stay, 
to  remain ,  to  abide ;  to  continue.  — 
frisk  igen,  to  recover.  -  kunnigt, 
to  get  abroad.  —  med  bam,  to  prove 
with  child,  låt  — ,  forbear,  lät  bli 
honom,  let  him  alone.  —  af,  to 
come  of.  bli  af  med,  to  get  a  went, 
to  get  rid  of.     —  borta ,   to   be  lost. 

—  efter,  to  remain  behind.  —  i  frän 
sig,  to  get  out  of  one's  wits.  —  igen, 
to  remain.   —  ilia  vid,  to  be  startled. 

—  0771  intet,  to  prove  idle.    -  qvar, 

—  ofver,  to  be  left,  to  remain.  -  till 
intet^  to  come  to  nothing.  —  uppe, 
to  stay  up.  —  Ute,  to  stay  out.  — 
utom   sig,    to  get  besides   one's  self. 

—  varse,  to  perceive.  -  vid,  to 
persist. 

Bliga,  V.  71.  to  gaze,  to  stare. 

Blind,  a.  blind;  effaced;  implicit. 
-bock,  771.  blindman's-buff.  -fön- 
ster, 71.  blind  window,  mock  window. 
-het,  f.  blindness,  cecity,  -knagg, 
771.  hornetfly.  -lykta,/",  dark-lantern, 
glim,  -lås,  n.  dead  lock,  -näs.sla, 
f.  dead  nettle.  -Orm ,  m.  blind» 
worm.       —skär,    71.     lurking    rocks. 

-tarm,  77i.  biindgut.     -vis,   ad. 

blindly,  at  random. 

Blinda,  f.   T.  spritsail. 

Blink,  771.  twinkling,  i  blinken,  in- 
stantly, -a,  V.  72.  to  blink,  to 
twinkle. 

Blixt,  771.  lightning,  -ra,  V,  n.  to 
lighten,  to  flash.  -Stråle,  771.  flash 
of  lightning. 

Block,    72.    block;    pig,    sow;    pulley. 

-ad^  m.  blockade,    -era,  v.  a,  to 


30 


Blockhus 


block  up,  to  blockade.  — llUSj  71.  block* 
house,  -sag,  m.  pitsaw.  -tenn,  n. 
block-tin.  -vagn ,  m.  low  heavy 
waggon;  truck. 
Blod,  n,  blood;  consaaguinity,  race, 
family,  hlodet  är  tjockare  än  vatt- 
net, close  is  my  shirt,  but  closer  is 
my  skin,  -a,  V,  a,  to  blood,  -fead, 
n,  bloodshed ,  massacre,  —böld,  m. 
furuncle,  -link,  ?w.  bull-finch,  -flöd, 
n.  bloody  flux,  hemorrhagy.  -full,  a. 
sanguineous;  bloodshot,  —full het,  f. 
plethora.  -glrig,  a.  bloodthirsty. 
-gång,  m.  issue  of  blood,  -huild, 
m,  bloodhound,  bulldog.  -Ig,  ö. 
bloody;  sanguinary.    —Igel,  m.  leech. 

-klimp,  m.  clod  of  blood,    -korf, 

W.  blackpudding,  -karl,  m.  blood- 
vessel,     -lut^  m,   bloodlye,  lixivium 

af  blood,  -lös,  a.  bloodless,  -pen- 
ningar, 771.  jpZ.bioodwit.  -renande, 

a,  purgative.  — rot,  f.  tormentil. 
-Sfrände,  m,  relation  by  blood. 
-Sförvandtskap,  m.  consanguinity. 
-Sllämd)  W.  bloody  avengeraent. 
-skam,  m,  incest,  -skuld,  m.  guilt 
of  blood.  -Spillan,  f,  bloodshedding. 
-SpoUning,   f,   spitting    of    blood. 

-sprängd,  a.  biood^pvinkied.  -sten, 

771.  bloodstone,  -stillande,  a.  blood- 
stopping,  -Stortnlng,  f.  hemor- 
rhagy.  -SUgare,  m.  vampire.  -tÖrst, 
m.  bloodthirst.  -var,  72.  bloody 
matter,  ichor.  — Tatten  ,  n.  lymph. 
-Vitne,  771.  martyr,    -åder,  f.  yein. 

Blomjlax,  w.  spike  of  flowers,  -blad, 

n.  petal,  -flock,  m.  umbel,  -fly, 
n,  cberraes.  —fodeFj  W.  calix,  glu- 
me, —fäste,  n.  receptacle,  spindle. 
-hoik,  m.  flowercup.  -holster,  n, 

spathe.  -knippe,  71.  cyma.  -knopp, 
771.  bud  of  flower,  -krona,  f,  cam- 
panula.  -kruka,  f,  flowerpot,  -kål, 
f»  cauliflower.  — nillg,  f,  efflorescency. 

-qTast,  m,  nosegay,    -rnska,  f. 

panicle.  -Skaft,  71.  peduncle.  -Spira, 

■  /*.  pointal.  -stam,  77J.  scapus.  -TftSS, 

771.  flowering  rush.   — verk^  7Z.  festoon. 

Blotnni{|a,  f,  flower;  blossom;  bloom; 

prime,  -  -,  y.  n,  to  bloom,  to  blossom ; 


Blyg 

to^  flourish,  -era,  V,  a,  to  flower? 
-ig,  a.  flowered,      — ist,  m,  florist. 

Blomster,  n,  flower,    -almanack, 

771,  calendar  of  flowers,  -band,  71, 
festoon,  garland,  -fält,  n,  flowery 
field.       -gård ,    771.    flower  -  garden. 

-krans,  m,  crown,  garland,  -kän- 
nare, 771,  florist,  -lök,  771.  bulb. 
-mossa,  f,  spiachnum.   -målning, 

f,  flower-painting.  -månad,  771.  flow- 
er- month.  — qvast,  m»  nosegay, 
—rik,  a.  flowery,  bloomy,  flourishing. 
-språk,  n.  language  of  flowers,  -tid, 
77J.  flower-season. 

Blomstra,  v.  n.  blomstras,  v.  a. 

to  blossom,  to  flourisch,  to  put  blosv 
soms. 

Blond,  a.  ifalr,  light,  light-coloured. 

Blonder,  m,  pi,  blond-lnces. 

Bloss,  n.  link,  torch,  -a,  V.  n,Ao 
blaze,  to  flame. 

Blot,  7Z.  sacrifice,  —a,  V.  a.  to  im» 
molate,  to  sacrifice. 

Blott,  a,  bare,  naked,  uncovered ;  alone, 
mere.  — ,  (id,  merely,  only,  but,  ba- 
rely, —a,  V,  CL,  to  uncover,  to  bare, 
to  strip,  to  lay  open.  —Ställa,  V.  a. 
to  expose. 

Blund,  771.  slumber,  nap.  -a,  V.  n, 
to  shut  the  eyes. 

Bly,  n.  lead,  -a,  v.  a.  to  lead,  -ar- 
bete, n,  plumbery,  -aska,  f.  lead- 
ashes,     -drus,    m,    T.  lead -crystal. 

-erts,  771.  blackiead.  -ertspenna, 

f.  —stift,  771.  lead-pencil,  crayon. 
-glans,  771.  leadglance.  -glas,  n, 
lead-glass.  — haltig,  a,  plumbiferous. 
— hvitt,  n,  white  lead,  ceruse,  -lod, 
n,    plumb.      -malm,    m,    lead-ore. 

-ockra,  /.  lead-ochre.  -salva,  f, 
lead-ointment.  -SOCker,  n,  sugar  of 
lead,  -spat,  71.  leadspar.  -Stift, 
n,  lead  pencil.  -Stålmalm,  771.  steel- 
grained  lead.  -StÖpare,  771.  plumber. 
-STeif,  77i.  lead- tail,  -tacka,  f. 
pig  of  lead.  — vind,  771.  vice,  draw» 
ing  machine  to  draw  the  lead  for  win- 
dows. — yitriol,  m,  vitriolic  ore. 
-ättika,  f,  Tinegar  of  saturn. 
Blyg)  a.  bashful,  shy,  shamefaced,  coy. 


Blygas 

•as 9  9.  d.  to  be  bashful,  to  blush. 
— dj  W.  ahcma,  ignominy,  disgrace; 
privities.  — dbeilj  n.  sharebone.  —het, 
f,  bashfulness.  -Sam,  a.  bashfal, 
modest.  — samliet,  f,  modesty  \  ba3h- 
fulnesa.     -Sel,  m,  shame. 

Blysa,  f.  T.  poop-lantem. 

Blå,  a.  blue,  -a,  v.  a,  to  die  blue. 
-aktig,  a.  bluish,  -bar,  W.  bil- 
berry, -falk,  m.  henharm.  -fot, 
m,  osprey.  -fStg,  m,  smalt,  -fär- 
gare, m.  bluedier.  -hallon,  n, 
blackberry,  dewberry,  -klint,  m. 
bluebottle,  -korp,  m.  blue  jackdaw. 
-kråka,  f.  roller,  -kulla,  f,  hell. 
— kyp,  m.  coop  for  blue  colour,  —kål, 
771.  blue  cabbage.  — Icra,  f,  blue  clay. 
— mes,  m.  blue  titmouse,  -na,  V.  a. 
to  make  blue.  —,  V.  n.  to  grow  blue. 
— Iiad,  f,  livid  spot,  bruise.  — poli, 
m.  aster,  -russia,  n,  raisins  of  the 
sun.  -Sippa,  /".  hepatica.  -steil, 
m,  roman  vitriol.  -Strumpa,  f. 
bluestopking.  -stål,  m.  dragonet. 
-syra,  f.  prussio  acid.  -Ögd,  a. 
blye-eyed. 

Blånor,  blår,  f,  pL  hurds. 

Blåslia,  f.  bladder,  blister;  wheal,  pu- 
stule; sound;  pitch;  bubble  (snail). 
— ,  V.  n,  &  a,  to  blow,  to  wind,  to 
sound;  to  smelt,  d^t  hldser  starlet, 
the  wind  is  high,  —  af,  to  blow  off; 
to  sound  a  retreat.  —  T)Ort,  to  blow 
away.  —  i,  to  instil  intOj  to  inspire 
with.  —  igen^  to  blow  to.  -  under  J 
to  foment.  «•  Ujyp,  to  wind,  to  puff, 
to  swell,  to  blow  up.  —  Ut,  to  pro- 
claim by  sound  of  trumpet,  —are, 
m,  blower;  finfish.  -bälj,  m,  bel- 
lows,  — gump,  m,  rove- beetle.    — ig, 

a.  full  of  blisters ;  stormy,  -instru- 
ment, n,  windinstrument.  — klacka, 
f.  cout,  diver,  -rör,  n,  blowpipe,  blow- 
ing tube;  bunting  iron.  — sten,  m. 
etone  in  the  bladder.  -Sträng,  m. 
uracbus.  — Stål,  n.  blisters teel.  — vä- 
de*r,  n.  blowing  weather,  high  wind. 

Blåst,  va,  wind,  blowing  weather. 

Bläck,  n.  ink.  ~a,  v.  a.  to  daub 
•with    ink.      -fisk^^a».    blackfish. 


Boqyinna 


31 


^flaska,  f.  Iiikbottie,    -flack,  m, 

spot    of   ink.      -horn,   n,   inkhom, 

inkstand,  -plump,  n.  inkblot, -pul- 

Ter^  n.  ink.powder. 
Blada,  v,  a,  to  thin  plants. 
Bläddra,  f.  bubble,    blister,   bladder. 

— ,  V.  n.  to  turn  over  the  leaves  of  a 

book.  [glare. 

Blända,  v,  a,  to  blind;    to  dazzle,  to 
BländTerk,  W,  illusion,  fascination, 
Blänga,  v.  n,  to  stare  at, 
Blänk|[a,  v.  n.  to  shine,  to  glitter,  to 

glisten,     -fyr,  m.  bluelight. 
Bias,  m.  Blasa,  f.  shim,  white  brow 

of  a  horse. 

Blaster,  m.  blast,  bellows.    -Ugn, 

7n.  blastfurnace. 

Blöda,  V,  n.  to  bleed,  to  run  with 
blood,  -  näsblod,  to  bleed  at  the 
nose. 

BlÖd||ig9  a,  tender,  soft,  tenderhearted. 
— ighet,   -sinthet,   f,  tenderness, 

Blöja,  f»  swaddling-cloth,         [timidity. 

Blöt,  a.  soft,  yielding,  pulpous,  pulpy, 
roollient,  ductile,  lägga  i  — ,  to  soak. 
lägga  sitt  hufvud  i  -,  to  beat  one's 
brains.,  —a,  V,  a.  to  steep,  to  ma- 
cerate,' to  sop,  -fisk,  m.  soaked  fish. 
-het,  f,  softness,    -na,  v,  n,  to 

soften,  to  melt,  to  relent,  -ning,  f, 
soaking,  maceration. 
Bo,  V»  n.  to  live,  to  dwell,  to  reside, 
to  lodge,  to  abide.  — ,  71%,  inhabitant. 
— ,  n,  place  of  abode,  habitation,  dwell- 
ing, .abode;  housekeeping;  goods  and 
chattel*, inheritance ;  estate;  stock;  nest. 
—  och  bohag ,  house  and  moveables. 
flytta  -,  to  remove,  to  move.  — drägt, 
'W.  embezzlement  of  goods  or  money 
committed  by  one  partner  to  the  pre- 
judice of  the  other,  —fast,  a,  landed 
who  has  his  own  house,  —flyttning, 
f.    removal.      — fällig,    a.    decayed, 

-fälllghot, /".decay.  -hag,-hags- 

tyg,  n.  moveables  in  a  house,  furni- 
ture, —lek ,  m,  goods  and  chattels, 
—märke 9  n,  paraph,  mark;  mono- 
gram. — näsla,  f,  motherwort,  —på- 
lar, m.  pL  domicile,  sld  ner  sina 
— ,  to  fix  one's  habitAtioo.  -<ä7inna,  f. 


32 


Bosatt 


Bokhammare 


mother  of  family.  — satt,  <t,  settled, 
—skifte,  n.  division  of  aa  estate. 
— skilnad  9  m.  separation  of  the 
goods,  —stad,  W.  doruicil,  abode, 
residence.  —ställ© ,  n.  habitation, 
residence,  -sätta  sig,  v.  r.  to  settle, 
to  set  up  for  one's  self,    -siittlllugj 

f.  settling,    -uppteekning,  /.  in- 

ventory. 

Bob  b  a,  f.  cowburn,  burncow,  buprestis. 

Bobin,  m,  bobbin. 

Bock,  m.  buck,  he-goat,  göra  en  — , 
to  make  a  blunder,  —blad,  n.  knee- 
grass,  -killing,  m.  kid.  -ragg, 
m.  grat's-hair.  — rot,  /".  small  pirn- 
pinell.  -skinn,  n,  buckskin,  -skägg, 
71.  goat's-beard  (plant).  -Språng,  n. 
goat's-leap. 

Bocka  sig,  V.r.  to  bow,  to  make  a  bow. 

Bod,  f.  shop,  storehouse,  magazine. 
•-betjent,  m.  shopkeeper's  clerk. 
—dräng,    m,    servant     in    a    shop. 

-flicka,  f.  shopmaid.    -gosse,  m. 

shopkeeper's  prentice,  shopboy.  — lian» 

del,  m,  shopkeeping.     -byra,  f. 

shoprent. 

Bodmeri,  n,  bottomry,     -bref,  n. 

bottomry  .  bond,      -gifvarö,  m.  ad- 

vancer  of  bottorary-money. 
Bof,  771.  rogue,  villain,  rascal.    — aktig, 

a.  villanous.     — StyckO,  n.  roguery, 

knavery. 
Bofink,  m,  bullfinch,  chaffinch. 
Bofist,  m.  pumjaii,  puckfist. 
Bofyenllbramsegel,  n.  royal,  ofver- 

-,  shyscraper.    ^^-bramstång,  m, 

royal  mast,     -bändsel^  W.  lashing 

of  the  shrows  and  stays,  handseiziog. 

-bytta,  f,  poop  royal,    -kryss- 

bramsegel,  TL  great  main  top  stay- 
sail, -kryss-segel,  n.  mlzen  top. 
gallant  royal  sail.  — kol ,  Wl.  upper 
^  falsekeel.  -skuf  blinda ,  f.  sprit, 
sail .  topgallant  •  sail.  -stångstag- 
Seg6l,  n.  mizen  spindle-staysaU. 
Bog,  m.  shoulder;  T,  bow.  en  rund 
— ,  a  bluff  bow.  -a,  V.  a.  to  splay 
(a  horse),  -ankare,  W.  bow-anchor. 
—blad  4  n,  shoulderbone,  shoulder, 
blade.  -T>f  UtOU,  a,  splayed,  -kanon, 


W.  headpiece,  -lina,  f,  buoy. rope, 
bowline.  -Sprot,  n.  bowsprit.  -SVep, 
m.  curvature  of  a  ship,  —timmer, 
n.  crocktimber.  —trä,  n.  hame,  collar, 
-VUling,  m.  gammoning. 

Bogserlla,  v.  a.  to  tow.    -ing,  f, 

towage,    -lina,  f.  towrope,  breastfast, 

Bohvete,  n.  buckwheat,    -gryn,  w, 

halfground  beachwheat. 

Boj,  n.  bays,  baize. 

Boj,  m,  buoy,  -a,  V,  a,  tu  buoy. 
-rep,  71.  buoy-rope. 

Boja,  f.  Bojor,  pi,  fetters,  irons. 

Boj  ert,  m.  a  boat  employed  for  laying 
the  buoys. 

Bok,  f,  beech.     -åUon,  n,  beechnut, 

Bok,  f,  fpl.  böcker  J,  book;  quire  (of 
paper),  föra  till  hokSj  to  book, 
det  star  ilia  till  hoks,  it  makes  a 
bad  account,  hälla  -  med  någon, 
to  keep  account  with  one.  '-blndaro, 
m,  bookbinder,  -förare ,  m,  book, 
keeper.       — foring,    f,    bookkeeping. 

-förteckning,  f,  catalogue,  -han- 
del, m.  booktrade,  -handlare,  m, 
bookseller.  -liylla^  /".  bookshelf. 
-llållare,  m.  bookkeeper,  clerk. 
-bålleri,  n,  bookkeeping,  dubltlt 
— ,  bookkeeping  by  double  entry. 
-kunskap,  f.  bibliography,  -lig, 
a.  literary,  hoklipa  konster,  litera- 
ture,  letters.     — Jlida,  f,  bookseller's 

shop,  -mal,  m.  bookworm,  -sam- 
ling, f,  library,  -skåp,  n.  book, 
case,  -slut,  W.  balance,  -språk- 
n,  wri-tten  language.  — spänno,  n', 
hook  on  a  book.  — staf ,  m,  letter, 
type,  character,  efter  bokstafoen,  bok'- 
staftigeny  literally,  -staflig,  a.  literal, 
-Btafyera,v.a.<fe  71.  tospeii. -tryck- 
are, m.  printer,   -tryckaregosse, 

77J.  printer's  apprentice,    -tryckare- 

press,  m,  printing-press,  -tryckare- 
BYärta,  f.  printing-ink,  -tryckeri, 

n.  printing-office.  -TOtt,  n.  litera- 
ture ,  learning.  — VUrm ,  771.  book- 
worm. -Tan,  -älskare,  m.  bibUo. 

I)hile. 
Bok||a,  V.  a,    to    beat   the   ore   small 

-are,  m.  knocker,  -hammare,  m. 


Bokstamp 

knoclcer'a    hammer.       -^staiUPf    W», 
—verk,  W.  stamping-mill. 
Bokna,  v.  n,  to  grow  rotten. 

Bollja,  V,  n,  to  bugger,  to  wench,  -are, 

m,  buggerer.     — erj,  n,  fornication. 
Bola^,  n,  partnership,    -snian,  m. 

Bolina,  f.  bowline.  [partner. 

Boll,    m.    ball;     T»   pompet;    tennis. 

-hus,  71.   tennis-court,    -spel,  n. 

tennis. 
Bolma^  V,  n,  to  smoke,  to  steam. 
Bolmört,  f.  henbane. 
Boistrr,   n.  feather-bed.     -TRr,  n. 

ticking,  ticken,  tick. 
Bolus,  m.  bole. 
Bolverk,  n,  bulwark. 

Bolyxa,  /.  great  axe. 

Bom,  m,  bar;  T.  boom;  caneroll; 
kneeroll.  sld  — ,  to  mistake,  —ma 
(fore),  V,  a.  to  bar,  to  bolt,  -tåg, 
n.  guest-rope. 

Bomb,  TTw  bomb,  -ardera,  v.  a,  to 

bombard,     -ardering,  f.  bombard- 

ment.  —fri,  a.  bombproof,  —kast- 
ning, f,  casting  of  bombs,  -kits, 
m.  bombketch. 

Bombast,  m,  fustian. 

Bom  olja,  f.  oil  of  olives,  olive-oil. 

Bomull,  f.  cotton,  -garn,  w.  cotton- 
thread.  — lärft,  n.  cotton,  cloth 
made  of  cotton,  -spinneri,  n,  cot- 
tonmill.     — yadd,  n,  cotton-wadding. 

-Taror,  f.  pi.  cottons,    -väf,  n. 

cottoncloth. 

Bomärke,  n.  paraphe,  mark. 

Bona,  v.  a,  to  polish  with  wax,  to 
rub.    —re,  m.  rubber. 

Bonde,  m.  peasant,  countryman,  far- 
mer, husbandman;  pawn. 

Bondljaktig,  a.  rustic,    -blyg,  a. 

coy,  sheepish.  -by,  m,  village. 
-dräng,  m.  a  farmer's  man.  -flicka, 
f.  country-girl,  -gård,  m.  farm- 
house, -hemman,  m,  farm,  copyhold. 
-hnnd,  m,  cur,  mastiflf.  -hustru, 
f.  country-woman,  -högfärd,  m. 
rustic    pride.       -koja,    f,    cottage. 

-lurk,  -lymmel,  m.  churl,  clown, 

bumpkin,  -piga,  f.  peassint'a  maid. 
-ska,   f»   country   dialect.      — ,   ad. 

Swcdish'JSnglish  Diet, 


Borgarvis 


33 


boorishly.  -spelare,  tn.  fiddler, 
scraper.  -Språk,  71.  rustio  dialectc 
—stånd,  n.  peasantry,  farmers.  — tro, 
f,  implicit  faith. 

Boning,  f.  habitation,  abode,  dwelling* 
— Shus,  n.  dwelling-house,  mansion» 
-splats,  m.  place  of  abode,  -srum, 
71.  dwelling-room,   day-room. 

Bonnet,  tti.  T.  bonnet  (sail). 

Borax,  Borek,  m.  borax,  -syra,  f. 

boracio  acid. 
Bord,  n.  table;  T.  board,  lasa  till 
hordSf  to  say  grace  before  meat,  om 
-,  on  board,  aboard,  kasta  of  ver  -, 
to  cast  over  board,  lägga  om  -, 
to  board,  to  lay  aboard,  -duk,  771. 
table-cloth.    -fot,  771.  leg  of  a  table. 

-kamrat,  m.  tabie-feiiow.  -klocka, 

f.  dinnerbell.  -låda,  f,  drawer  of 
a  table,  -lägga,  V.  a.^  to  plank  the 
outside  of  a  ship,  -läggning,  f, 
outside-planking  of  a  ship.  — silfver, 
n.  tableplate.  -skiffer,  m.  slate  for 
writing -tablet,  -skifva,  f.  leaf  of 
a  table.   -Skåp,  n.  cupboard,  -stud* 

sare,  771.  tabie-ciock.  -sällskap,  ti. 

dinner-party,   -tyg,  n,  table- furniture. 

-vän,  771.  table-friend;  parasite. 
Bordell,  n,  brothel. 
Boren,  a.  boro. 
Borg,  771,  castle,  fort;    37.  preventer; 

safeguard,     -domare,   77».  judge  of 

the  castle,    -drejrep,  n,  false  tie. 

-grefre,  771.  burgrave.  -grefTlnna^ 

f,  burgravine.  -gård,  77*.  palace-yard. 

—mästare,  ttj.  burgomaster,  mayor. 

-rätt,   m,  palace -court,     -tåg,  n» 

preventer,    -Yftnt-tåg,  7».  swifter. 
Borga,  V.  a.  to  take   upon  trust  ell. 

tick,  to  give  upon  trust,  to  sell  upon 

credit.    -  ut,  to  lend  out.    -  af,  to 

borrow  of. 
Borgarlle,  771.  burgher,  citizen,  -aktig, 

a.  citizenlike,   -ed,  77».  citizen's-oath. 

-högfärd,  f,  citizen-pride.  -krona, 

f,  civic  crown,  -mossig,  a.  citizen- 
like,  -rätt,  m.  citizenship,  privilege 
of  a  citizen,  -stånd,  7».  class  of 
citizens.  — vakt,  m.  trainbands.  -tIs^ 
ad,  citizenlike.'' 

d 


84 


Borgen 


Borgllen,  m,  bail,  security,  snrrty.  gå 
i  -  för,  to  be  bail  for.  -enär,  w. 
•r«ditor.  — esman,  m.  »urety,  bonds- 
man. 

Borger[]llg^  a.  civil.  -  tunga,  the 
duties  of  a  burgher,  -skap,  n. 
burghership,  commonalty  of  citizens. 

Boricka^  f,  bastard  of  a  horse  and 
an  as3. 

Borr^  wi.  auger,  gimlet,  bit,  bore,  drill. 

a 9  V.  a.  to  bore,    to    perforate.     — 

sig,  to  wrench  the  foot,    -block,  n. 

clave,    -en,  m.  (Jidstsjulcdom)  dis- 

location  in  the  foot,    -fisk,  771.  shell- 

fish,  -jern,  n.  drill-iron.  -liiaskin, 
f,  drilling  •  machine,  boring  -  frame. 
—mjöl,  n,  borings. 

Borre,  m.  sea-hedge-bog  (fish). 

Borst,  m,  bristle,  -a,  V.  a,  to  brush. 
-a  sig,  V.  r.  to  bristle,  to  be  sturdy. 
—bindare,  m.  brushmaker,  —0,  W. 
brush,  -gräs,  n,  matgrass.  -ig, 
a.  bristly.  -HCglika,  8.  sweetjohn, 
sweetwilliam.  —tistel ,  in,  english 
soft  gentle  thistle,  -tåtel,  W.  grey 
hairgrass. 

Bort,  ad.  away,  hence,  avaunt.  långt 
-,  far  off.     tio  mil  -,  ten  miles  off. 

—  ifrån,  far  hence.  —  om,  beyond, 
on  the  other  side.  — -å^,  thither;  al- 
most,  much   about,     och  så  vidare 

—  åt,  and  so  all  the  way  on.  hela 
tiden  -  åt,  all  along,  -arrendera, 

V.  a.  to  lease,  -bjnda,  v.  a,  to  in- 
vite, -b)  ta,  v.  a.  to  change,  -byt- 
ning,  f.  (af  ett  ham),  supposition. 
-domna,  v.  n,  to  grow  numb,  -dun- 
sta, V,  n.  to  evaporate,     -dåna,  V. 

«.  to  faint,  to  swoon,  -döende,  n* 
extinction,  -flytta,  v.  n.  to  with- 
draw,  to  retire,  to  leave,  —föra,  V, 
a.  to  carry  away,  -gifta,  V,  O.  to 
marry.  -gif?a,  V.  a.  to  give  away. 
— gifyande,  n.  denary;  conferring. 
—gång,  771.  departure;    exit,  decease. 

-kasta,  V,  a.  to  throw  away,  -lofva, 

V,  a.  to  promise,  -lägga,  V.  a.  to 
lay  by.  -resa,  f,  departure,  -rycka, 

V.  a.  to  pull  off.  -skaffa,  v,  a. 
to  get  away,    -snappai  V,  a.  to 


Bragd 

snatch  away,  -tagen,  a.  paralytic* 
-tagenhet,  f,  palsy. 

Borta,  ad.  away,  absent,  abroad;  lost. 

der  — ,  yonder,    hemma  och  -,  at 

home  and  abroad. 
Bose,  771.  viper,  adder. 
Boskap,   77>.   cattle,     -safvel,  m. 

cattle-breeding,  keeping  cattle.  -S- 
djur,  n.  black-cattle,  -sdrift,  f. 
drove  of  cattle;  pasture-ground.     — S- 

handel,  m.  trade  in  cattle,  -shand- 

lare,  TTI.  cattle  -  dealer.  -Sbjord, 
171.  herdsman,  -släkare,  771.  veteri- 
narian.  — SKtarknad,  m.  market  for 
cattle,  -spenningar,  pi.  duty  paid 
for  cattle,  -spest,  771.  murrain.  -S- 
SkÖtsel,  77J.  cattle-breeding. 

Boss,  n.  chaff,  litter,  -a,  V.  a.  to  litter. 

Bot,  77».  remedy,  cure;  penance,  —a, 
V,  a.  to  heal,  to  cure;  to  repair. 
— ande^  n.  healing,  amendment,  re» 
paration.  — Omedel,  n.  remedy,  help. 
—färdig,  a.  penitent,  repentant,  con- 
trite for  sin.  -färdighet,  f.  repen- 
tance, penitence,  -göringsdag,  m. 
day  of  penitence,  fastday.  -Hg,  a. 
curable,  reparable,  —predikan,  m. 
sermon  of  repentance.  — psalui ,  f, 
penitential-psalm.  —Ö  fil  ing,  f.  exer- 
cice  of  penitence.  -Ofningsskjorta, 
f.  hair-cloth. 

Botan||lk,  f.  botany,    -isera,  v.  7?. 

to  botanize,  to  go  a  sirapling.  — isk, 
a,  botanical.     — ist,  771.  botanist. 

Botten,  771.  bottom;  floor,  loft;  terri- 
tory. —  på  tyg,  ground,  groundwork. 
-lös,  a.  bottomless,  -mns  ,  f.  ar. 
med  bullhead,  -sats,  m.  sediment, 
dregs.  -stock,  m.  floor -timber, 
-ärlig,  a.  thoroughly  honest. 

Bottna,  V.  n.  to  suffice,  to  be  enough. 

Botnni,  n,  fine,  mulct,  penalty. 

Bovenbramsegel  etc.,  s.  Bofven- 

brarasegel  etc. 
Boxas,  V.  d.  to  box. 
Bra,  a.  good,  well;  honest.     -,   ad, 

well,  mycket,  very. 
Brack,  m.  limer,  blood-hound. 
Bracka,  f.  (pL  hrackorj  breeches. 
Bragd)  tti.  exploit,  action. 


Brak 

Brak  ;  n,  eraok ,  bounce,  -a  ^  i;.  n, 
to  crack.  —  löst,  to  burst  out  t  to 
break  loose.  —VCd,  m,  ålder  buck- 
thorn, [m.  topgallant-iuast. 

Bi'tamsegel,  n.topgaiiant-saii.  -svdng^ 

Brandy  m.  brand,  firebrand;  conflagra. 
tion ,  fire  ;  inflammation  ;  blasting. 
-bref,  n,  incendiary- letter,  -fri,  05. 
fireproof,  -försäkra^  v.  a,  to  in- 
sure  against  fire,  -försäkring,  f. 
fire  •  insurance.  — gul  ,  a.  orange- 
coloured,  -gås,  f,  sheldrake,  -liake, 
m,    firehook.       -jem,    n,    andiron. 

-kassa,   /.  firecash.     -korn,  n. 

blighted  corn,  -kula,  f,  fireball. 
-kår,  m.  corps  of  firemen,  -mur, 
W.  strong  fireproof  wall;  brick» wall. 
-riif,  m,  brandfox.  -segel,  n.  fire- 
sail,  -skada,  f,  fire-damage.  -Skatt, 
7».  contribution  on  pain  of  fire,  -skepp, 
W.  fireship.     -Spruta,  f,  fire-engine. 

-stake,  m,  firestick.    -stege,  m. 

fireladder.  -Stod,  m,  subsidy  for 
damage  from  fire.  — Syn  ,  W.  survey 
of  the  hearths  or  chimneys.  — vakt, 
m,  fire-watch,  watchman,  -ämbar, 
7n,  fire-bucket. 
Brant,  a.  steep,  acclivous.  — ,  s,  rri, 
precipice,  ^het,  f,  precipice,  decli- 
vity, steepness. 

Brasa,  f.  fire.    -,  v.  n.  to  flame. 
Brasilieträd,  «,  brasil,  brazil. 
Braska,  v.  n.  to  rustle,  to  bustle;  'to 

carry  it  high.   — nd©,  7».  pomp,  shew, 

ostentation,  display. 
Brass,  m,  brace»    -a,  V,  n,  to  brace. 

—  fyrkant,  to  square  the  yards. 
Braxen,  m.  bream,    -blad,  n,  quill- 

wort. 
Bred,  a.  broad,  wide ;  deep,   -a,  V,  a. 

to  spread,  to  extend.   -  itjpp  en  sang, 

to    make   a    bed.      — d ,  f,  broadness, 

breadth,  wideness ;  depth ;  T,  latitude. 

gå  i  bredd  med  någon,  to  rank  with 

one.    —vid,  ad.  near,  nigh,  beside, 

by,  at  the  side  of  another. 
Bref,  n,  letter,  epistle;    paper,     öppet 

-,  letter  patent,    -bärare,  m,  post. 

man.       — dufva,    f,    carrier-pigeon. 

-form,  m.  epistolary  style.  -kUYert, 


Brodernai 


35 


n.  envelope,  cover.  -pOrtO,n.  postage. 
-Ställare,  m.  letterwriter,  letterbook. 
-yexling,  f,  correspondence  by  let- 
ters,    —väska,  f.  lettercase. 

B  rems,  m,  snaffle,  brake,  barnadea. 

Bresilja,  f,  brasil,  brazil. 

Bricka,  f.  board,  tray;  fi  SpelJ  piece, 

B  rigg,  m.  brig.  (man. 

Briljant,  m.  brilliant.  -,  a.  brilliant, 
excellent. 

Bringa,  f.  breast,  brisket. 

Bringa,  v,  a,  to  bring,  to  fetch,  to 
convey,  to  carry.  —  fram,  to  bring 
forward,  to  produce.  —  hit,  to  bring 
hither,  —in,  to  bring  in,  to  bring 
heme.  —  om  lifvet ,  to  put  one  to 
death.  -  till  rätta,  to  settle.  - 
till  v'dga,  to  bring  about. 

Brink,  m,  descent  of  a  hill.  -Iiake, 
771.  trigger. 

Brinna,  v.  n.  to  bum,  to  heat,  to  fer- 
ment. —  Ut,  to  burn  out.  -nde,' 
a,  burning;  ardent. 

Brist,  m.  want,  need,  defect,  deficiency  ;^ 
failure,  failing,  default,  -a,  V,  71. 
to  fail,  to  lack,  to  want,  -fälllg, 
a,  defective;  shattered. 

Brista,  t;.  7l.  to  break,  to  burst.  - 
ut  i,  to  fly  into,  to  fall  into. 

Brits,  771.  bedboard,  barrack-bed. 

BrO,  f.  bridge,  -byggnad,  f.  build- 
ing of  bridges,  -fogde,  7».  suryeyor 
of  bridges,  -hvalf ,  71.  arch  of  a 
bridge.     — klsta,  f,  pile  of  a  bridge. 

-lägga,  V,  n.  to  bridge,   -pelare, 
771.  pier,   -penningar,  m,  pi.  pon- 
tage,    -tull,  m,  bridge-toll. 
Brochera,  v,  a.  fen  holt)  to  stich, 

to  sew;  ftyg)  to  weave,  to  work. 
Brodd,  771.  frostnail ;  blade,    -a,  V.  a. 
to  furnisch  shoes  with  frostnails. 

Broder,  Bror,  m.  brother,    -band, 

n.  brotherhood,  -barn,  n,  child  of 
one's  brother,  -d Otter,  f,  niece. 
-lig,  a,  brotherly,  fraternal,  -mord, 
71.  fratricide.  -Skap,  n.  brotherhood, 
fellowship,  congregation;  fraternity. 
-son,  771.  nephew. 
Broderlla,  v,  a.  to  embroider,  -i,  n, 
embroidery,    -nål,  f,  tambour-needle. 


36 


Brok 


Bryta 


Brok,  m.  T,  breeching;  throat-brail. 

Brokad;  m.  brocade. 

Brokig,  a.  variegated,  varicoloured. 
— liet,  f,  variegation,  —t,  ad,  con- 
fusedly. 

Brombär,  m.  blackberry. 

Broms,  W.  horsefly;  snaffle;  brake,  -a, 
V,  a.  to  check,    -kula,  f.  warbeetle. 

Brons,  m.  brass,  braze,  bronze,  -era, 
v.  a,  to  braze. 

BrOSk,  n,  cartilage,  gristle,  -aktig, 
a.  cartilagineous. 

Brott,  n,  fracture,  breach,  rupture; 
crime,  trespass.  — lllål,  n,  criminal 
cause,  -målsdomare,  ra.  sheriff. 
-målsdomstol,  m.  criminal  court. 
-målslag,  771.  criminal  law.  -måls- 
lagbok,  f,  criminal  code.  -Sllg, 
a.  criminal,  guilty.  — slillg,  m.  cri- 
minal, delinquent.  [to  wrestle. 

Brottajlre,  m.  wrestler,     -s,  v.  d. 

Brud,  /.  bride,  spouse,  -bröd,  m.  com- 
mon  dropwort.  —folk ,  71.  betrothed 
couple,  -främa,  /".bridemaid.  -gUm, 
m,  bride -groom.  — gåfva,  f.  sponsal 
present.  — klädnillg,  f.  wedding-gown. 

-krans,  m.  bridal  garland,  -ledare, 

m.  paranymph.      —par,  71»   betrothed 

couple,  -piga,  f.  brideraaid.  -rid- 
dare, m.  brideguard.  -skatt,  771. 
dowry.  — Skrift,  f.  epithalamium. 
-skrud,  771.  nuptial  ornament. -SVen, 
771.  brideraan.  -säng,  f,  bridebed. 
-vigsel,  771.  wedding.  -tal,  71, 
wedding -oration,  —tärna,  f.  bride- 
maid,     —visa,  /.  weddingsong. 

Bruk,  71.  custom,  fashion,  practice,  use, 
usage;  iron-work,  forge;  mortar;  culture, 
cultivation ;  tillage,  —a,»  V.  a.  to  use 
of;  to  employ;  to  cultivate*  — ,  V.  n. 
to  use,  to  be  wont,  —bar,  a.  fit, 
useful,  serviceable.  — barliet,  f.  use- 
fulness, aptness,  —lig,  «.  usual,  com- 
mon;  customary;  modern,  —ning,  f. 
usage;  culture.  — S-patrOn,  7n»  pro- 
prietor of  an  iron-work. 

Brumma,  v.  n,  to  hum,  to  buzz,  to 

growl,  to  gnarl. 
Brun,  a.  brown,     -aktig,  a.  brown- 
ish,  -kulla,  /".  «tander-grais.   -kål; 


771.  blue-cabbage.  -OCkr»,  f.  browv 
ochre.  — ska,  V.  71,  to  turn  brown. 
-spat,  771.  brownspar,  siderocalcit. 
—sten,  7n,  manganese. 

B  run  da,  v.  ti.  to  rut. 

Brunell,  tti,  prunella;  self-heal. 

Brunn,  7n,  well,  spring;  waters. 

Brunns||gäst ,  7n,  drinker  of  mineral 
waters,  -hill,  W.  well-mouth;  kerb* 
stone.  — kur,  7n.  watercure,  use  of 
mineral  waters,  -lock,  71,  wellcover. 
-mästare,  tti.  master   of  the  wells. 

-rcnsare,  tti,  cleanser  Tof  wells,  -rep, 
71.  weiirope.    -ror,  71,  -trumma, 

/'.  pipe  of  a  pomp ,  conduit  •  pipe. 
-SVängel,  7n.  swipe  of  a  well. 

Brunst,  7n,  rut.    -ig,  a.  ruttish. 

Brus||a,  v.  n.  to  roar,  ett  hnisande 
Jiaf,  a  raging  sea.     -hane,  7n.  ruff. 

Bruttovigt,  771.  bruttoweight ,  gross- 
weight. 

Bry,  V,  a,  to  puzzle,  to  trouble,  to 
perplex,  to  tease,  to  vex.  —  sig  om, 
to  meddle  with,  to  care  for.  vara 
ilia  hrydd,  to  be  at  one's  wit's  end. 
— deri,  n.  puzzle,  perplexity,  embar- 
rassment.    — dsam ,    a.    troublesome, 

Brygd,  711.  brewing.  [vexatious. 

Brygga,  f.  bridge. 

Brygglla,  v.  a.  to  brew,    -are,  w. 

brewer.  — eri,  71,  brewhouse.  —kar, 
n.  brewing-tub.  — kittol  ,  7n.  brew, 
kettle,  -nillg,  f.  brewing.  -VCrk, 
71.  brewing  concerns. 

Brylling,  tti,  second  cousin. 

Bryn,  'n.  brim,  edge,  surface. 

Brynjja,  v.  a,  to  toast,  to  burn;  to 
whet,  to  set,  -6,  — stcu ,  m.  hone, 
whetstone,  -Stål,  7i.  tablesteel,  whet- 
steel. 

Brynja,  f.  coat  of  mail,  brinie,  jack. 

Brytya,  v.  a.  &  n.  to  break;  to  sprain; 
to  gall;  to  fold;  to  plait;  to  refract; 
to  check.  —  af,  to  break  off.  —  sari' 
der,  to  break  asunder.  —  ut  en  tand, 
to  draw  a  tooth.  —  igenom,  to  force 
through.  —  ut  sig  pä  någon,  to 
insult  one.  —  upp  ifrån  en  ort,  to 
decamp ,  to  move  off.  —  pä  Tyska, 
to  haY«   a   german   accent,     —  etJiOt, 


Brytning 

to  transgress,  to  violate,  to  offend,  to 
abuse.  -  fram,  to  be  forth,  to 
appear.  -  Wj^p,  to  chap.  hruUn 
Svemka,  broken  Swedish.  —  sig,  v. 
r.  to  turn,  to  change,  —ning,  f. 
fraction,  breaking;  touch  of  the  ague, 
stretching;   refraction;   strange  accent. 

Brå,  v.  71.  to  take  after,  to  resemble. 

Bråck  9  n.  rupture,  hermia.  — Jbaud^ 
n,  suspensory,  truss,  bandage. 

Bråd,  a.  hot,  eager,  keen  in  desire, 
early,  premature,  hasty,  hafva  hrädt 
om,  to  be  in  a  hurry,  -djup,  n. 
precipice,  abyss,  gulf.  — ,  a.  precipita- 
tely deep,  —död,  7».  sudden  death. 
— ,  a.  suddenly  deceased.  — mogen,  a. 
premature,  precocious.  — Ska,  f,  hurry, 
precipitation,  haste.    — ,  V.  W.  to  hurry. 

-skilnad,  m,  encounter,  -spel, 
n.  T.  windlass,  -storta,  V,  a.  to 
precipitate,  to  throw  headlong,  —ärter, 
f,  pi.  early  pease. 

Bråk,  72.  trouble,  pain,  ado,  difficulties ; 

.     jT.  fraction,    -a ,  f,  brake.    — ,  V.  a, 

f    (lin J  to  break ;  to  puzzle  one's  self  with. 

Brånad,  m,  concupiscence.  Just;  in- 
flammation. 

Brås,  V,  d,  to  take  after,  to  resemble. 

Bråte,  771.  lumber,  luggage,  trash. 

Bräck,  m,  crack,  breach,  —a,  f,  crack, 
flaw ;  T,  fore-sheet.  — ,  v.  a.  to  break, 
to  crash.  —  pd  glöd,  to  broil,  -lig, 
a.  fragile;  infirm,  -ligliet,  f,  britt- 
leness;    infirmity,     —tång,  f,  pincer. 

Brädd,  m,  brim,  margin,  brink,  edge, 
side,  -a,  v.  a.  to  fill  to  the  top. 
-fall,  a.  full  to  top,  brimfull. 

Bräd{|e,  n,  board,  deal;  table,  spela 
— ,  to  play  at  draughts,  sld  en  ur 
— ,  to  surpass  one.  —lapp,  m,  piece 
of  a  board,  -skjul,  n.  shed,  -slå, 
V.  a.  to  wainscot,  -spel,  72.  draught- 
board.  — såg,  f,  pit-saw,  mill-saw, 
-y'Vi^^^  f.  board-partition. 

Bräka,  v.  n,  to  bleat. 

Braken,  m,  fern,  brake. 

Bräm,  7».  border,  edge,  limb.    -»,  v. 

a.  to  border. 
Bränn||a,  v.  a.  to  bum;  to  roast,  to 

bcorch ;  to  distil ;  to  sting ;  T.  to  bream. 


Bröstkakor 


37 


-are,  m.  fireshlp ;  fusee ;  (pd  ikmpor) 
burner,  -bar,  a.  coinbustibfe.  -erl, 
iJ.  distillery,  -glas^  iZ.  burning-glass. 
-ing,  {,  burning ;  cauterization ;  brea» 
kers,  surf,  -jern^  71.  brandiron.  — ma» 
terial,  7i.  fewei.  -medel,  n,  causticu 
-inärka,  v.  a.  to  brand,  -märke,  n»! 

brand,  mark  of  infamy,  -nässla,  ft 
nettle.  -Oflfer,  n,  burnt-offering,  holo» 
caust.  -pnnkt^  m.  focus,  -sjuka,  f. 
violent  fever.  — skada,  /".  bum.  -sle, 
71.  fewel,  firing.  -Spegel,  771.  bur- 
ning-lens.  — Sar^  7).  bum.  — torf, 
m,  turf  for  fewel.  — TCd  ,  I»,  fewel, 
firing.      -Vin,   f,   brandy.      -Tins- 

advokat,  m.  pettifogger,     -vins- 

brännare,  itl,   distiller  of  brandy. 

-vinsb ränner!,  n,  distillery,  stiii- 

house.  — Tinspauna,  f,  alembic,  still- 
head,  -vinsprofrare,  t».  aerometer. 

Brätte,  7t.  brim,  flap. 

Bröd,  71.  bread;  livelihood,  -dark, 
771.  y.  breadroom.  -frukt,  771.  bread- 
fruit,  -föda,  /.  bread,  livelihood. 
—herre,    TT*.     nourisher,     employer. 

-kant,  77».  crust  of  bread,  -skifya, 

/,  slice  of  bread.  — skorpa,  /".  crust; 
biscuit,  —smala,  f,  crum  of  bread. 
-soppa,  f.  panado.  -Spade,  771. 
baker's  peel,  -stadiam,  72.  pro- 
fessional  study.  -Stycke,  n.  piece 
of  bread;  liveliliood.  -träd,  7i. 
breadfruit-tree,  —värdering,  f,  assize 
of  bread. 

Brödrajlband,  -lag^  n.  brotherhood, 

bench  of  fraternity.  — Skap^  n.  fra- 
ternity, [riage. 
Bröllop,  77.  wedding;  nuptials,  mar- 
BrÖst,  71.  breast;  bubby,  pap;  upper 
end.  -a  slg,  V.  r.  to  give  one's  self 
great  airs,  to  look  big,  to  carry  it 
high;  to  bridle  up;  to  swell.  — arf, 
71.  patrimony,  -arfving,  ra.  lawful 
issue,  -ben,  71.  breastbone,  -bild, 
771.  bust.  — duk,  77&.  underwaistcoat; 
gorget,     —feber,    771.    pectoral    fever, 

-gänges,  ad.  short  upon,  -har- 
nesk;, n.  breastplate,  -hinna,  f. 
pleura.  — Iliila,  f.  cavity  of  the  breast. 
-kakor,    /,   pL    pe«toral    troches^ 


38       BrSstklämning 

-klällining'^  f.  pressing  pain  In  the 
breast,  — kärnA^  f»  breast  -  piece. 
-lapp  9  m,  stomacher,  -sjaka,  f, 
pectoral  distemper.  — skoid,  m.  pla- 
stron, —socker  J  n,  sugar -candy. 
— téj  n,  pectoral  tea.  — vatteilSOt, 
tn.  pectoral  dropsy.  — värkj  m.  pain 
in  the  breast.  -Täm^  n.  parapet. 
—åder,  f.  thoracic  vein. 

Babbla,  f,  bubble,  bladder. 

Buckla,  f,  buckle,  curl. 

Bud,  n,  precept,  commandment;  ofifer. 
— ,  771.  messenger,  message,  —bärare, 
m.  messenger.  — Ord,  n.  command, 
ment.     — skap,  W.  message. 

Bndd,  m,  smelt. 

JJuffel,  771.  buff,  buffalo,  bufae. 

Baglja,  V,  n.  -a  sig,  v,  r,  to  bow, 
to  make  a  bow.  -ande,  n.  -ning, 
f.  bowing,  bow. 

Bogt,  m.  bend,  flexure,  incurvation, 
curve,  bent;  gulf,  bay.  fd  —  pd  en, 
to  make  one  yield.  -  pa  ett  tag, 
lack  of  a  rope,  -a,  v.  n,  -a  sig, 
V.  r.  to  bend,  to  curve,  to  meander. 
— ig,  a,  curve,  bent,  sinuous;  swell- 
ing out;  protuberant. 

Buk,  771.  belly.  -  pd  ett  segels  the 
bunt  of  a  sail,  —a,  V.  W.  to  swell. 
-gjord,  f.  girt,  cingie.   -gårding, 

m.  buntline.  —hinna,  /.  peritoneum. 
— ig,  a.  bellied,  swelling  out.  —ref, 
n.  gripes,  -sorg,  f.  bellycare.  —ta- 
lare, 771.  ventriloquist. 

Bula,  f,  bump,  swelling,  protuberance; 

Buldan,  m»  sackcloth.  [bruise. 

Bulig,  a.  full  of  bumps. 

Buljong,  771.  broth. 

Bulla,  f,  bull.  Papal  decree. 

Bulle,  77».  a  loaf  of  bread. 

Buller,  71.  noise,  clamour,  bustle.  — bas, 
771.  noisemaker.  -blomster,  n.  globe- 
flower,     -sam,  a.  noisy. 

Bullra,  v.  n,  to  make  a  noi>e,  to  roar. 

Bulna,  V.  n.  to  swell ;  to  matter,  -d, 
f,  swelling;  morbid  tumour. 

Bult,  m.  bolt,    -jern,  n,  boitiron. 
Bulta,    V.    a.    to   knock,    to    beat,  to 

thrar.h. 
BonjlsforvaiHlt,  m.  ally,  confederate. 


Bylta 

Bnndt^  Bunt,  m,  bundle,  baie.  -lä* 
der,  n.  sole-leather,    -makaro^  m, 

furrier.     -mÖSSa,  f.  furcap. 

Bunke,  m,  tup,  coop. 
Bur,  771.  cage. 

Burllbref,  QI.  certificate  of  citizenship. 
-skap,  W.  fredom  of  a  city,  burgher- 
ship. 

Burdus,  ad,  headlong,  at  once,    löpa 

—  pd  en,  to  run  full  butt  at  one. 
Burggrefve,  m.  burgrave. 

Burk,  771.  pot. 

Bus,  ad,  short  upon,  bounce.    — ft^  V,  «• 

—  pd,  to  rush  upon. 
Buse,  771.  bugbear. 

Buska,  f,  new  infermented  beer. 

Busklje,  77i.  bush,  shrub.  -ig,  flT. 
bushy,  —pil,  f.  osier-willow.  -Snår, 
71.  bushes,  shrubs,  thicket. 

Buss,  771.  stout  fellow,  companion,  com- 
rade; pigtail,  quid  of  tobacco.  — a,  V. 
a.  to  chew  tobacco. 

But,  m.  clod,  clot. 

iSutelj,  771.  bottle. 

Butik,  m,  shop. 

B  utta,  f,  turbot. 

Butter,   a.   blunt,   surly,     -liet,  f. 

bluntness,  surliness. 

Buxbom,  m.  box,  boxwood. 

By,  m,  village,  hamlet;  flurry,  squall, 
sudden  gust  of  wind.  — fogde,  771. 
bailiff  of  a  village,  -lag,  72.  com- 
monalty  of  a  village,  —män,  m.  pL 
villagers.  -Ordning,  /.  the  polity 
of  a  village. 

Bygd,  771.  country,  district. 

Bygel,  m,  hoop,  ring;  stirrup;  bow 
(of  a  oword). 

Byggli'a,  V.  a.  é  n,  to  build.  -  pd 
en,  to  depend  on  one.  —  n'dt ,  to 
mend  a  net.  -konst,  f,  architecture, 
-mästare,  m.  builder,  architect. 
— nad,  771.  structure,  architecture,  build- 
ing;  fabric,  edifice,  pile,  -nadsför- 
Slag,  n.  estimate  of  a  building,  —ning, 
f.  building,  fabric,  edifice. 

Byk,  71.  buck,  elakt  -,  rabble,  mob. 
-a,  V,  a,  to  wash,  to  buck,  -kar, 
n,  bucking-tub.     — lut,  771.  lie,  buck» 

By  It,  n,  charge,   -a,  V,  n.  to  drudge. 


Bylte 


Bära 


39 


to  toH.^—  ihop,  to  pack  np  close 
together,  to  bundle  up.     — Ö5  ^  far* 

-  del,  bundle. 

Byrå)  m.  bureau,  office,  board ;  scrutoir. 
— krat)  771.  bureaucratist. 

Bysättlla,  v.  a.  to  imprison  for  debt. 
— ningr^  /".  imprisonment  for  debt, 
execution,  hafva  hy sättning 3 .  ut. 
slag  pd  €71,  to  have  a  warrant  against 
one. 

Bytya,  t;.  a.  to  change,  to  exchange, 
to  truck,  to  shift;  to  divide,  to  share. 
—  hortf  to  substitute,  to  forge.  —  iQ^n, 
to  disannul  a  barter.  — Cj  W.  truck, 
exchange,  barter,  dividend;  booty, 
pillage,  -eshandel,  m,  traffic  by 
exchange ;  barter.  -CSYIs,  a.  by  way 
of  exchange,      —ing^   W.   changeling. 

Bytta,  f.  pail. 

Byxllhangsle,  n.  braces,   suspenders. 

-klaff,  w.  -Incka,  f,  flap. 

Byxor,  f,  pi,  trowsers,  pantaloons, 
breeches. 

Båda,  V,  a.  to  bode,  to  portend;  to 
advertise,  to  send  word.  —  till,  to 
summon.  —  tillsammans,  to  call 
together.     —  Upp,  to  order. 

Båda,  a.  both. 

Både,  ad.  -  och,  as  well  as. 

Bagli'e,  771.  bow,  curve;  frame,  enchas- 
ing. —11  a,  V,  n.  to  grow  crooked,  to 
bend.  — skytt,  tti.  archer,  bowman, 
bowyer.     -Strang,  tti.   bowstring. 

Båk,  771.  beacon,    -penningar,  tti. 

pl.  beaconage.  [pile.. 

Bål,   771.   bowl;   trunk,,  body.     — ,  n. 

Bål,  a,  prodigious,  -geting,  m.  bor- 
net.     — t,   ad,  prodigiously. 

Bald,  a,  mighty,  potent. 

Ball,  s.  Boll. 

Bålverk,  n,  bulwark. 

Bång,  n.  stir,  tumult,  -as,  V,  d,  to 
keep  a  stir.  -Styrlg,  a,  obstreper- 
ous, ungovernable. 

Bår,  f.  barrow;  bier.    — hus,  71.  dead- 

house,    -kläde,  -täcke,  n.  paii. 

Bås,  n,  crib. 

Båt,  77».  boat,  gifva  på  låten,  to 
give  up,  to  relinquish.  -sfolk^ 
-Sgastar,i?^  boat's  crew.    «*»t'åBg- 


lina,  f.  painter.  -Shake,  m.  boat* 
hook.  -Sklanipar,  pi.  boat-chocks, 
scantlets.  — sled,  771.  boats -way,  a 
track  navigable  for  boats.  — Sman, 
772.  boat-swain. 
Båtila,  V,  n.  to  boot,  to  benefit,  to  ad. 
vantage,  to  profit,  -nad,  f,  profit, 
advantage. 

Bäck ^771.  brook,  rivulet,    -bunga, 

-grona,  f.  brookline,  water-pimpernel. 

-vide,  n,  osier. 
Bäcken,  71.  basin;  T.  pelvis. 
Bädd,   m,    bed;    channel;    dock -yard. 

—a,  V,  a,  to  make  tha  bed. 
Bäfning,  f,  trepidation. 
Bafva,  V.  n,  to  quake,  to  tremble,  to 

shake.   — n,  f,  trepidation.    — nde,  a. 

tremulous,  quavering. 
Bäfver,  m.  castor,  beaver,    -gäll,  n, 

beaverstone. 
Bägare,  tti.  goblet,  cup,  callce. 
Bägge,  pr,  both,  either,    -dera,  ad, 

on  both  sides,     -lianda,  -slags, 

ad,  of  both  sorts. 
Bälg,    m.    belly;    bellows;    abdomen. 

-hund,  771.  scoundrel,   -trampare, 

771.  bellow-treader.  -vante,  77».  mitten 

of  black  leather. 
Bälta,  f.  armadillo. 
Bälte,  n.  belt,    sp'dnna  -,  to  grapple. 

ett  hugg  i  hältet,  a  home  thrust. 
Bändlla,  v.  a.  &  n,  to  stretch,  to  strain, 

to  break,     rocken  händer ,   the  coat 

is  too  tight.     — Ig,  a,  flexible;   tame, 
Bändsel,  n,  T,  seizing.  [tameable. 

Ban  gel,  m,  scoundrel;  (hoktr,)  rounce. 
Bänk,  771.  bench,  scat,  pew.     -eköp» 

71.  secret  purchase,    -gåfva,  f,  nup- 

tial  present,     -krok,  m.  Iron  band. 
Bär,  n,  berry. 
Bärlla,  v,  a,  to  bear,  to  carry,  to  lay, 

to  wear,  to  endure;  to  have;  to  calf. 

—  sig,  to  succeed;  to  hold;  to  ans- 
wer; to  wear.  —  sig  åt,  to  behave, 
to  conduct  one's  self;  to  carry  one's 
self;  to  ta-ke  a  course.  — ,  v,  n.  to 
go,  to  be  bound  to.  77ia^e7i  här 
emot ,    the    meat   turns    my    stomach. 

-  ihop  för,  to  fall  foul  upon;  to 
agree.  «- Tic c2,  to  break  through.  —  owi- 


40 


Bärande 


lull  för,  to  overset,  -pä,  to  retort.  - 
ii2^p,  to  gather  up,  to  receive,  to  get, 
to  take  up.  —  sig  till,  to  happen.  - 
dt,  to  lead  to,  to  turn,  det  bär '  icke 
dt,  there's  no  opportunity,  -ailde, 
a.  bearing  ;  fruitful,  productive,  -are^ 
m,  porter,  bearer.  — areloilj  f.  por- 
terage, portage,  -ning,  f.  bearing; 
T.  burden;  calving. 

Barling,  m.  pole,  bar. 

Bäst,  a.  f superi,  af  godj,  best,  när 
jag  som  häst  höll  pä  att  skrifva, 
just  as  I  was  writing,  -a,  n:  best, 
welfare;  interest;  prime,  det  allmänna 
lästa,  the  public  good,  hafva  ndgot 
till  hasta,  to  be  well  to  pass,  hafva 
till  hasta,  to  be  a  little  tipsy. 

Bättrija,  v.  a.  to  amend,  to  improve, 
to  better.  -  sig,  v.  r.  to  grow  bet- 
ter, to  get  belter,  -to  recover.  —6,  a. 
fcomp.  af  god),  better;  preferable. 
— ,  ad.  better.  —  fram,  further  for- 
ward, —ing",  f,  amendment;  recover- 
ing,    göra  — ,  to  repent. 

Bocklilicr,  m.  booking,  red  herring. 

BÖdeljBÖfveljW.  executioner,  hangman. 

BÖg^l,  m.  hoop,  ring ;  bow  of  a  sword. 

BÖJlja,  V.  a.  to  bend,  to  bow,  to  incline. 
-  sig  undan,  to  draw,  to  turn  aside. 
— d,  a.  bent,  inclined,  prepense,  subject. 
—else,  f.  inclination,  disposition  of 
mind,  passion,  humour;  genius,  or- 
dens -,  inflection.  — Hg",  a.  flexible, 
pliable,  limber,  easily  complying,  —lig- 
het,  f.  flexibility,  facility,  compliance. 
— niug,  f.  bending;  flexure. 

BÖk||a,  V.  a.  to  root  up  the  ground; 
to  turn  up,  to  rummage,  —ning,  f. 
rummaging. 

BÖla,  V.  n.  to  bellow,  to  trout;  to  low. 

Böld,  m.  tumour,  ulcer. 

Bölja,  f.  billow,  wave. 

Bön,  f.  prayer,  entreaty,  petition,  re- 
quest. — bok,  771.  prayer-book,  —dag, 
m.  fastday;  day  of  public  thank?glv 
ing.  -enian,  m.  matchmaker,  -falla, 
V.  n.  to  petition,  to  supplicate.  -llUS, 
n.  oratory,  —höra,  V.  a.  to  hear 
one's  prayer.  — liÖrelse,  f.  grant  of 
request.        -psalm,    M.    penitential 


Cedera 

psalm,  -skrift,  f.  petition,  -stund, 
f.  prayer-time,     -syster,  f,  devotee. 

BÖn||a,  f»  bean,  turkiska  hönor,  kid- 
neybeans.     — Iialn),  m.  bean-straw. 

BÖnlias,  m.  bungler;  botcher,  dabbler. 

Bör,  m.  T,  fair  wind. 

Böra,  V.  n.  ought;  to  be  fit. 

Börd,  771.  childbirth,  delivery;  birth, 
extraction ;  descent ;  course,  turn,  vara 
till  -,  to  be  a  native  of.  -a,  V.  a. 
to  claim  a  hereditary  right  do  buy 
any  possession  in  the  hands  of  another. 
— ig,  a.  native;  fertile,  fruitful,  rich. 
-ighet,  f.  fertility,  fruitfulness. 
-skrifter,  "-m.  pL  list  of  births. 
-Srätt,  m.  birth-right;  nearer  claim. 
—stop,  01.  preemption. 

Börda,  f»  burden,  load. 

Börja,  t;,  a.  &n.  to  begin,  to  commence. 
— n,  72.  beginning,  commencement. 

Börs,  m.  exchange,  change;  purse. 

B  Or  ting,  m.  salmon-trout. 

BÖiSlJa,  f.  handgun;  box.  -fiinta, /". 
gun-flint.  -kolf,  771.  buff-end  of  a 
gun.  -kula,  f,  bullet,  -lås,  n. 
gun-lock,  -pipa, /".gun-barrel,  -rcni, 
m,  gun -sling,  -rensare,  tti.  gun- 
worm,  —skott,  71.  gun-shot,  musket- 
shot,    -skytt,  771.  gunner.    -Slued, 

771.  gun-smith,  -spannare,  m.  gun- 

charger.     — stOCk,  771.  gun-stock. 
Bösta,    t;,  a.  to  thump.    -  pd,  to 

knock  at. 
BÖta,  V.  72.  to  fine,  to  pay  a  mulct. 
Böter,  f.  pi.  fine,  mulct. 
Boxor,  771,  pi,  breeches. 


C. 

The  words  not  to  be  found  under  C, 
may  be  looked  for  under  K. 

Campeclie-trä,  n.  logwoodj^ 

Cap,  n.  cape. 

Carmosin,  m.  crimson. 

Carnaval,  m.  camaval,  shrovetide. 

Cartel,  n.  cartel. 

Coder,  m.  cedar,  cedar-tree. 

Cedera^  v.  n.  to  fail,  to  cede,  to  yield- 


Cement 

Cement 9  n.  cement,  -stål,  7Z.  ger- 
man Steel. 

Censjlor,  m,  censor.  — nr,  m.  censare. 
— Urera,  v,  a.  to  censure. 

Centner 9  m,  quintal,  weight  of  hnn. 
dred  pounds,  hundredweight. 

Centralisera,  v.  a.  to  centralize. 

Ceremoni,  f,  ceremony,  formality. 
—mästare,  m,  usher,  master  of  the 
ceremonies.  -Cl,  71.  ceremonial.  -OS, 
a.  ceremonious. 

Certeparti,  n,  charter-party. 

Cession,  m.  cession;  bankrupcy. 

Chagrin,  n.  shagreen. 

CJiarnér,  n.  hinge,  joint, 

Charpie,  n.  lint. 

Chef,  171.  chief. 

Chemi,  f.  chemistry,  -sk  ,  a.  chemi- 
cal,    chemic.  — St,  7ft,   chemist. 
Chirnrg,  m.  surgeon,  chirargeon.    — i, 

f.  chirurgery.    -isk,  a.  surgical,  chi- 

rurgical. 
Chlor,  n.  chlore.     -kalk,  m.  chlorid 

of  lime.     — Oform,  97t.  chloroform. 

Choklad,  n.  chocolate,    -kaka,  f. 

square  of  chocolate. 
Chor,  n.  choir;  choms.    -kåpa,  f. 

pall,  -sångare,  m.  chorist,  chorister. 
Christns,  m.  Christ,  Jesus  Christ. 
Cigarr,  m.  segar,  -fodral,  n.  segar- 

case.   —låda,  f,  segarbox.    — mund- 

Stycke,  n.  segartip. 
Cikoria,  f.  succory,  chlccory,  endive. 
Cinnober,  m,  cinnabar,  vermilion. 
Cirkel,  m.  circle;  compasses;  assembly. 

—båge,  m,  arch  of  a  circle,  segment. 

-formig,  a,  circular. 
Cirkla,  v.  a.  to  circle*    -d,  a.  too 

artful,  affected. 

Cirknlllera,  v.  n.  to  circulate,    -ar, 

n,  circulatory  letter,  circular, 
Cisellera,  r.  a.  to  chisel,  to  enchase. 
Citadell,  n.  citadel. 
Citera,  v.  a.  to  quote,  to  cite. 
Citron,  m.  citron,  lemon,    -färgad, 

a,  citrine,     -meliss,  f.  balm-gentle. 

-saft,  m,  lemon- juice,    -skal,  n, 

lemon-peel.     — Syra,  f,  citric  acid. 
Cittra,  f.  cithern,  guitar,      [to  civilize. 

CiTil,  a.  cini;  cheap,    -isera,  V.  a. 


Dagsmidja  41 

Contract,    n.     contract,     convenant; 

bargain.    — ,  a.  lame,  paralytic. 
Contra  |j  dans  ,     m,     country  -  dance. 

-march,  m,  countermarch.  -Order, 

771.  countermand.   — pnnkt,  in.  coun* 
terpoint.     — stÖt,  m,  counterpush. 

Copiljera,  v,  a,  to  copy,    -ist,  m, 

copist,  transcriber,  copier. 
Cornett,  m,  comet. 
Conr,  77).  court,  stor  — ,  grett  drawing* 

room. 
Cours,  771.  course;  ezohango. 
Courtage,  n.  brokerage. 
Cypress,  m.  cypress-tree. 
Czar,  771.  czar,    -inn a,  f.  czarina. 
Cäsor,  m,  cesura. 


D. 

Badel,  m.  date,    -träd,  n.  date-tree. 

Dag,  771.  day.  det  är  stora  ljusa 
dagen,  it  is  high,  broad  day.  —  ifrdn 
— ,  day  by  day.  i  -,  to  day.  *  -» 
dtta  dagar  sedan,  this  day  sennight. 
t  -  dtta  dagar  till,  this  day  sen- 
night,  dtta  dagar,  a  sennight,  fjor- 
ton  dagar,  a  fortnight,  göra  sig 
goda  dagar,  to  enjoy  one's  self. 
midtjpd  dagen,  \t  noonday,  at  broad 
noon,  orn  dagen,  in  the  daytime. 
i  fordna  dagar,  in  the  days  of  old, 
of  yore,  endera  dagen,  one  day  or 
other,  taga  dagen  som  han  kom* 
mer,  to  live  without  care,  taga  af 
dag  a,  to  kill,  lägga  d  dag  a,  to 
display,  to  bring  to  light.  — akarl, 
771.  day-labourer,  —blad,  n,  daily 
paper,  newspaper.  — bok,  m.  journal, 
daybook,  diary,  -bräckning,  f. 
daybreak,  dawn.  -drifvare,  m, 
idler,  -drifveri,  n.  idleness,  -er, 
771.  daylight.  — jcmning,  f,  equinox. 
—lig,  a.  daily,  diurnal.  —dags, 
everyday,  -ligen,  ac?.  daily,  -löll, 
771.  dayspay.  -ning,  f,  dawn,  day- 
break, -sarbete,  n,  day's  work. 
-sljus,  n,  daylight,  -sliuida,  /*. 
dayfly,  ephemere.    -snii^ljn,  f.  noon» 


42 


Dagsresa 


day-lhaw.  -Sresa,  f,  day's  journey. 
-STCrkiire,  m.  day-labourer. -tinga, 
V.  n.  to  capitulate,  to  treat,  -tingail, 
f.  capitulation,     -tjuf,  m,  sluggard. 

Da  gas,  v,  imp.  to  dawn^ 

Dagg,  771.  dew;  jT.  rope's  end.  -E, 
V.  n.  to  dew.  — ,  V.  a,  to  beath  with 
rope's  end.     -ig,  a.  wet    with  dew, 

Dal,  m.  valley,  vale,  dale.  [dewy. 

Daler,  m.  dollar. 

Dalk,  m.  hard  skin,  callosity.  — Ig",  a. 
brawny,  callous. 

DallrlJa,  v.  n.  to  shalc^,  to  vibrate. 
— illg,  f,  vibration. 

Dam,  m.  pond;  dam,  wear,  bank.  mole. 
-bord,  f.  floodgate. 

Dam,  n.  dust,     -borste,  m.  hair. 

broom,  ?orush.  —ma,  V,  a,  to  dust, 
to  wipe  the  dust  off.   — ,  V,  n.  to.  raise 

a  dust,    -mig,  a.  dusty,   -viska, 

/.  duster. 
Dam,    f.    lady,      -bricka,    f.    man. 
-bräde,  n.  draught-board,     -spel, 
n,  draughts. 

Damasllcera,  v.  a.  to  damasks  -cer- 

ing,  f,  damasking,  -kor,  f.  pL 
spatterdashes,  gaiters. 

Damast,  n,  damask,     —dräll,  m, 

damask.Iinen. 

Dana,  v.  a.  to  frame,  to  form. 

Dank,  m,  small  candle,  slå  -,  -a, 
y.  n.  to  saunter  about,  to  loiter. 

Danncraan,  m,  yeoman,   countryman. 

Dans,  m,  dance,  -a,  v.  a.&n,  to  dance. 
-are,  m.  dancer,  -erska,  /.  dan- 
cer.  —gille,  n.  dancing-society,  —mä- 
stare, m.  dancing  -  master,     i^skor, 

f.  pL  pumps,    -stycke,  7?*  jig. 

Danta,  v,  a.  to  censure,  to  blame. 
Danviken,  m,  name  of  the  njad-house 

at  Stockholm. 
Darr||a,  v,  n.  to  tremble,  to  shake,  to 

quiver.     — gräs,    n.  trembling    grass. 

— lländt,  a.  having  trembling  hands. 

-ning,  /*.  tremour,  trepidation,  -ngn, 

771.  drying   stove,     -ål,  71.  numb-eel. 
Dart,  771.  dagger,  poniard, 
Dasa,  V.  n.  to  lie  idle. 
Dask,  m.  drubbing,  -a,  V.  a.  to  drub. 

Datllera,  v.  a.  to  date,  ^nm^  n,  date. 


Den 

Dc,  pt.  fart,  af  denj,  they,  those.  . 
Debatt,  772.  debate,    -era»  v.  n,  to 

Debet,  n.  debt,  debit.  ^   (del)ate. 

Debit,  771.  vent,  sale,    -era,  V.  a. 

to  charge  to  one's  account.    — OFj  «». 

debtor. 
December,  m.  December. 
Decimal,  m.  decimal  number. 
Dedicera,  v.  a.  to  dedicate. 
Defekt,  a.  defective,  deficient.     -,  «l. 

defect,  deficiency. 

Definiera,  v.  a.  to  define. 
Deg,  771.  dough.     -aJctig,  -ig,   a. 
doughy.    — trjig,  71.  kneading-trough. 
Degel,  771.  crucible. 
Deja,  f.  dairy-maid. 
Dekan,  772.  dean,     -at,  TJZ.  deanry. 

Deklallmera,  v.  a.  &  n.  to  declaim. 

•   -ration,  /.  declaration;  bill  of  entry. 

Deklhiera,  v.  a.  &  n.  to  decline. 
Dekokt,  m.  decoction,  potion. 

Dekret,  n,  decree,    -era,  v.  a.  to 

decree. 
Del,  771.  part,  deal,  portion,  share;  re» 
spect;  quarter,  till  en  — ,  partly,  in 
some  measure,  för  nägon  — ,  by  any 
means,  för  ingen  — ,  by  no  means. 
gifva  -  någon,  to  impart  a  thing 
to  one.  —a,  V.  a.  to  divide,  to  part, 
to  share.  —  ord,  to  exchange  words. 
—are ,  TTJ.  divider ,  sharer ,  divisor. 
— aktig,  a.  partaking,  participant, 
sharing.    -Rktigliet,  f.  participation. 

-bar,  a.  divisible,  -barhet,  f, 
divisibility,  —ning,  f.  division,  par- 
tition, -taga,  V.  n.  to  partake  (of), 
to    participate   (in),      -tagande,    71. 

participation,   -tagare,  -egare,  m» 

sharer,  partaker. 

Delegera,  v.  a.  to  delegate. 

Delfin,  m.  dolphin. 

Deloman,  m.  arbiter. 

Dels,  ad.  partly,  in  some  measure, 
what  .  .  .  what,  part  .  .  .  part. 

Dem,  pr.  (ace.  &  dat.J  them. 

Deniant,  s.  Diamant.  fmask. 

Demaskera,  v.  a.  to  unmask,  to  dis- 

Den,  art.  &  pr,  the;  that.  -  7iär, 
this.  -  c^r,  that,  who.  -  sammet 
the  same.    -  som,  tie  thtit,,  Ke  who, 


Denne 

Denne,  denna,  detta^  pr,  this. 

Deponera,  v,  a.  to  deposite. 

Deprimera,  v.  a.  to  depress. 

Deputera,  v.  a,  to  depute,  -d,  a.  é 
m,  deputy. 

Der,  ad,  there,  yonder,  where,  when, 
if,  whereas,  -af,  ad,  thence ;  on,  it, 
about  it;  at;  since,  -an,  ad.  to  it. 
vara  ilia  deran,  to  be  put  to  one's 
last  shifts,  -efter,  ad,  then,  after 
that;  accordingly ;  for  it.  -emellan, 
ad.  there  between,  betwixt,  in  the 
mean  time,  -emot,  ad.  on  the 
contrary,  whereas,  in  reward,  at  the 
same  time,  on  the  other  hand.  — est, 
ad.  if.    -för,  ad.  for  it.    -före, 

c.  then,  therefore,  so,  for  this  reason, 
—förutom,  ad,  besides,  moreovex*. 
-lies,  ad,  next  to  it;  besides,  -llän, 
ad,  thither,  so  far.  -1,  ad,  therein, 
there,  -ibland,  ad.  there- mnong. 
-ifrån,  ad.  from  thence ;  off.  -ige- 
nOm,  ad,  thereby,  by  that,  by  means 

of  that,  -in,  ad.  in  there,  -inne, 
-inom,  ad,  within  there,  -intill, 
ad.  near,  hard  by,  so  far.  — jemtC, 
ad.  besides,  moreover,  near  to  that. 
-mod,  ad.  therevid,  by  that,  by  that 
means,  —näst,  ad,  secondly,  more- 
over. de7i  dern'dst,  the  following. 
-Om  ,  ad,  about  it,  thereof.  -Om- 
kring', ad,  thereabout,  thereabouts. 
— på,  ad,  then,  thereupon,  into  that; 
with  design;  subsequent,  -samma- 
städes, -Städes,  ad.  there,  in  the 
very  same  place,  -till,  ad.  thereto, 
thereunto;  for  that.  -Under,  ad. 
under  that,  below  that,  in  that  matter, 
among  that;  less.  — Uppe,  aci.  aloft, 
above,  up  stairs,  -ute,  ad,  without 
doors,  abroad.  — uti,  ad.  therein,  in 
it;  wherein,  -utmed,  ad.  hard  by. 
•»ntOm,  ad.  beyond,  on  the  other 
side,   -ntur,  ad.  from  it;  out  of  it. 

— utöfver,  ad.  above,  better,  —va- 
rande, a,  present,  assisting.  — YarO, 
f*  presence,  being  there.  — vid  ,  ad, 
hard  by,  by,  along  with,  thereupon, 
Uiere.    -åt,  ad.  at  it,  to  it,  on  it. 


Diktare 


43 


-offer,   ad,   of  it,   over  it,  at  it, 

above  it;  further. 
Desertera,  v.n.  to  desert,  to  run  away. 
Desman,  m.  musk,   -sapa,  f.  musk- 

monkey,   -sdjur,  n,  musk,   -skatt, 

m,  musk-cat.   -SOXe,  m.  bison,  buf- 

faloe.  -SrOS,  m,  musk-rose.  -Sråtta, 

711,  musk-rat. 
Desperat,  a.  furious,  angry. 
Despot,  m,  despote.     -isk,  a,  des. 

potical. 
Dess,  pr.f^grcn.  SLrden,dfitJ,  hi3,her,their, 

it's.   icJce  —  bättre,  never  the  better. 

icJce  -  mindre,  nevertheless,    till  -, 

till  then,     -emellan,   ad,  between, 

whilst,   -förinnan,  ad.  before  that. 

— fÖrntan,    ad,    besides,    moreover. 

-likes,  ad,  likewise,    -utom,  ad, 

besides,  moreover,     (jemf.  Desto). 
Desse,  pr,  (pi,  af  denne),  these. 
Dest,  a,  fat,  big,  thick,   -liet,  f,  fatt 

ness,  greasiness. 
Desto,  dess,  ad,  the.    -  mtrt 

more.    —  mindre,  so  much  th» 

icke  —  mindre,  nevertheless. 
Det,  pr,  (n,  af  den)  that,  it.  — ,  c,  that. 

pa  -  ait,  in  order  that,   t  —  samma, 

at  the  same  time. 
Detalj,  m.  detail,    particular,     -era, 

V,  a,  to  detail,  -handel,  m.  retail. 

trade,     -handlare,  m.  retailer. 
Detonera,  v.  n.  to  detonize. 
Detta,  pr,  (n,  af  denne),  this. 
Devis,  m,  devise. 
Di,  dia,  v,  a.  to  suck,    gifva  -,  to 

suckle,  —barn,  n,  a  sucking  babe. 
-broder,  m.  foster-brother.  -llOrn, 
n.  sucking-bottle. 

Diamant,  m,  diamond,  -handlare, 
Diarium,  n.  diary.  [m,  jeweller. 

Dig,  pr,  (dat,  &  ace,  af  du)  thee. 
Digel,  m.  crucible;  copple;  platen. 
Diger,  a,  thick,  -död,  m.  pest,  plague. 
Digna,  t;,  n,  to  sink  down,  to  droop. 
Dik||a,  V,  a,  to  ditch,   to  dig  ditches. 

— e,  n,  ditch,  trench. 
Dikt,  in,  fiction,  fabia;  poem,    -a,  V, 

a.  to  feign,  to  fable,     —an,  f,  aim,. 

scope  of  all  one's  desires»     -are,  m«, 

poet. 


44 


Diktera 


Domväldigt 


Diktera,  v.  a.  to  dictate. 
Diligens,  W.  stage-coach,  diligence. 
Dill,  m.  dill. 
Dimm||a>  f*  fog,  mist,  haze.    -Ig*,  a. 

foggy,  misty. 
Dimpa,  v.  n,  to  plump,  to  fall. 

Din,  pr,  thy,  thine. 
Dingla,  v.  n,  to  dangle.  [matist. 

Diplom,  n.  diploma,     -at,   m,  diplo- 
Direkt,  ad.  directly,  immediately.  — Or, 

m.  director.     -Orlum ,   n.  directory. 

— Ör,  771.  director,  intendant,  manager. 

Dirigera,  v,  a,  to  direct. 

DiSCipllel,  W.  disciple,  scholar,  -lin, 
f.  discipline,    -lin era,  v.  a.  to  dis- 

Disig,  a.  foggy,  misty.  [cipline. 

Disk,  771.  counter,  -bunke,  771.  swill- 
tub.     -trasa,  f,  dishclout. 

Diskant,  77l.  discant,  treble. 

Diskont,  m.  discount,    -era,  v.  n. 

to  discount, 

Disknrera,  v.  n.  to«discourse. 
Dispoljnera,  v.  a.  to  dispose.  -sition, 

f,  disposal ;  legacy. 
Disput,  f.  dispute,  controversy,  debate. 
— ation,  f.  disputation;   dissertatioij. 
-era,  V,  a.  <fe  n.  to  dispute,  to  de- 
bate, [to  distill. 

Distillllator,  m,  distiller,  -era,  v.  a. 

Distrikt,  n..  district. 

Dit,  ad.  thither,  that  way.  —in,  ad. 
yonder,  there.  -tills,  ad.  to  that 
time,  as  long  as  that,  —lit,  ad.  out 
there,  —åt,  ad.  that  way,  thither- 
ward; hard  by,  like. 

Ditt,  -pr.  (n.  af  din),  thine. 

Djefvul,  m.  devil,     -sk,  a.  devilish, 

Djekne,  W.  deacon;  scholar. 

Djerf,  a.  bold,  daring,  stout,  intrepid. 
-liet,  f.  hardiness,  boldness,  temerity. 
— yas,  V,  d.  to  dare,  to  venture. 

Djup,  a.  deep,  profound,  low.  — ,  71. 
depth,  deep,  abyss,  -liet,  -Ick,  f. 
deepness,  depth.  -Sinnig,  a.  acute, 
ingenious.  -Sinilighet,  f.  profound- 
ness, penetration.  — t,  ad.  deeply, 
profoundly.     — Ögd  ,  a.   hollow-eyed. 

Djur,  n.  animal,  creature,  beast,  —art, 
m.  species  of  animals,  -bcskrifuing, 
f.  natural  history  of  animals,    -f»^kt- 


ning,  f,  combat  of  beasts,  -gård, 
m.  vivary,  deerpark.  -gårdsvak- 
taro,  m.  park-keeper.  -llUS,-  n. 
menagery     — isk,   a,  animal;  brutish, 

bestial,  -krets,  m.  zodiac,  -kän- 
nare, m.  zoologer,  -läkarekonst, 
771.  veterinary  art.  —liket,  71,  the 
animal  kingdom.  — Täxt,  m»  soo* 
phyte. 

Dobbjlel,  71.  game  of  hazard,  -la, 
V.  n,  to  gamble,  —lare,  m,  garableje. 

Dock,  c.  yet,  still,  nevertheless,  nöt» 
withstanding. 

Docka,  f.  doll,  baby;  skain;  T.  dock, 
dry-dock,  wet-dock, 

Dodra,  f,  cameline, 

Dof,  a.  sultry,  aweltry;  hollow,  deaf, 
-hetta,  f,  sultry  heat,  -hind,  f. 
doe.     -hjort,  m.  fallow-buck. 

Doft,  n,  dust;  fragrance,  ^a,  V.  n, 
to  dust;  to  smell  (of). 

Bofvig,  a.  suffocating. 

Dogg,  m.  mastiff-dog. 

Dok,  n.  veil,  mourning-veil. 

Doktor,  w.  doctor.  -  %  theologien» 
doctor  of  divinity. 

Dokument,  n.  document,  instrument. 
—era,  v.  a.  to  document,  to  verify, 
to  legitimate.  [secret. 

Dold,    a.    concealed,    hidden,    latent. 

Dolk,  m.  poniard,  dagger. 

Dolsk,  a.  reserved;  sluggish,  dull, 
drowsy,   —a,  f.  dullness,  sluggishness. 

Dom,  77i.  doom,  sentence,  judgment, 
verdict,  award;  dome,  yttersta  do- 
men,  the  last  judgment,     -are,  771. 

judge,  justice,  -areboken,  f.  the 
book  of  judges,  -bok,  m.  book  of 
jugdmoAts.  —brott,  n.  offence  against 
a  sentence  passed.  — edag,  77i.  dooms- 
day, day  of  judgment.  — fiistfl,  V.  a, 
to  confirm  by  judgment,  -liat'vailde, 
m.  judge,  -herre,  m.  canon;  bull, 
finch,  -kyrka,  f.  cathedral.  -prOSt, 
711.  dean.  -Saga,  f.  jurisdictioj  di. 
strict,  -slut,  n.  final  sentence.  -Slillt, 
m.  jurisdiction.  -Stol,  m.  bar,  tri- 
bunal ,  seat  ot  a  judge.  — villa ,  f. 
a  sentence  contrary  to  law.  — läldigt, 
ad.  legal,  valid. 


Domna 


Drick 


45 


Domnlla,  v.  n.  to  grow  numb;  to  abate. 

—iug^  f,  nurabedness. 
Don,  n.  tackling,  gear;  tools,  furniture. 
Doiia,  f.  gin,  springe. 
Donation,  f,  bequeathment,  donation, 

donative,  edowment. 
Douläglg,  a.  T,  slanting. 

Dop,  n.  baptism,  -attest,  -bevis, 
n,  fcertificate  of  baptism,  -funt,  tn. 
font,  baptismal  bason,  —kläder,  J??. 
baptismal  robe,  —namn,  71.  christian 
name.  — vatteu,  W.  baptismal  water. 
—vittne,  n.  sponsor  at  a  baptism. 

Doppila,  V.  a.  to  dip,  to  plunge,  to 
immerge.  -ning,  f.  plunge,  immer- 
sion, dipping.    -slCOj  m.  ferrule,  tip. 

Dosa,  f,  box.  (chape. 

Dosis,  W.  dose. 

Dosta,  f,  origan,  organy  (plant). 

Dotera,  v.  a.  to  endow. 

Dotter,  f.  daughter,  -barn,  n.  daugh. 

ter's  child,  grand-child.    -dotter,  f. 

grand-daughter.    — SOn,  m.  grand-son. 

Drabant,  m.  satellite. 

Drabb||a,  v.  a.  to  hit,  to  befall.^   -, 

V,  n,  to  engage  the  enemy,  —ning, 
f."  engagement,  battle,  encounter,  con- 

Draf,  m,  draff,  grains.  [flict. 

Drafvel,  n,  nonsense,  trifles. 

Drag,  n.  pull,  draught;  line,  feature. 
-band,  n.  draw -band,  -bår,  fo 
hand-barrow,  —bänk,  m.  wire -dra- 
wer's  bench,  -fjäder,  W.  elastic 
spring,  —hål,  72.  venthole.  — lläst, 
fn>,  draught-horse,  —kraft,  in,  power 
of  attraction,  -kreatur,  n,  draught- 
cattle,      —kärra,    f,    wheel -barrow. 

-lim,  n,  strong  glue.     -Una,  f. 

draw-line,  halser.  — luft,  Tn.  draught 
of  air.  —not,  f.  dragnet.  -Oxe, 
m.  draught-ox.  -plåster,  n,  vesi- 
catory, cerate,  —rem,  77».  drawlatch. 
-sjuka,  /.  raphania.  -Spel,  71. 
ventilator.  —Ugn,  7».  wind-furnace. 
-Öppning,  f,  T.  air-shaft. 

Draga,  v,  a,  &  n,  to  draw,  to  pull, 

to  haul;  to  call;  to  take;  to  make; 
to  lead ;  to  wiredraw ;  to  wear.  —  af, 
to  go  away;  to  abate  upon;  to  de- 
duct,  —  af  sig,  to  pull  off.  -  bortf 


to  draw  away,  to  pull  away;  to  de« 
part,  to  go  away;  to  withdraw.  — 
igenom,  to  pass  through.  —  ihopt 
to  draw  together,  to  gather;  to  con- 
tract, to  abridge.  —  in,  to  draw  in; 
to  call  in;  to  retrench;  to  suppress, 
to  discontinue.  —  in  seglen,  to  shor- 
ten ell.  to  furl  the  sails ;  *  to  draw 
in  one's  horns.  —  pä,  to  pull  on,  to 
draw  over  to ;  to  hesitate,  ^pd  TTittn- 
nen,  to  smile.  —  pd  näsan,  to  turn 
up  one's  nose.   —  till,  to  advance  to. 

—  förtroende  till  en,  to  trust  one. 

—  upp,  to  put  on ;  to  outwit ;  to  wind 
up.    —  ut,  do  draw  out ;  to  spin  out. 

—  ut  pd  tiden,  to  protract  the  time. 

—  vld,  to  draw  in,  to  be  a  draught 
at.  —  en  vid  näsan,  to  lead  one 
by  the  nose.    —  vid  sig,  to  doubt. 

—  dstad,  to  part.  —  öfverens,  to 
agree.     —  sig  fram,  to   make  shift. 

—  sig  förut,  to  be  too  forward.  — 
sig  till,  to  incline,  to  be  about.  — 
sig  till  minnes,  to  recollect,  to  call 
to  mind.  —  sig  tillhaka,  to  retire,  to 
fall  back.  —  sig  undan,  to  withdraw, 
to  retire.  —  sig  ur,  to  retire  from. 
—re,  m,  beast  of  burden,  draught- 
cattle.  -S,  V.  d.  -  med,  to  labour 
under.  —  med  döden,  to  be  in  the 
agonies.  —  sins  emellan,  to  be  at 
variance.     —  om,  to  contend  for. 

Dragautfa,  m.  tragacanth. 

Dragg,  7».  27.  drag,  creeper,  grapnel. 
-a,  v.  a.  to  search  with  a  creeper. 

Dragon  j  m»  dragoon ;  dragonwort 
(plant). 

Drake,  m.  dragon ;  (pappers-J  paper- 
kite,     —blod,  n,  dragons-blood. 

Dram,  Drama,  m.  drama,    -atisk^ 

a.  dramatic. 
Drank,  m,  distiller's  wash. 
Dref,  71.  oakum ;  driving-wheel,   -jem, 

71.  calking-iron. 

Drefva,  v.  a.  T»  to  calk. 

Dregllel,  n.  drivel,  slaver,    -la^  V.  n, 

to  drivel,  to  slaver. 
Dreja,  v.  a.  to  wrest,  to  wind,  to  turn ; 

T.  to  run  on.   —re,  m.  turning-wheel. 
Drick,  m,  draught,  drink,  drinkables. 


46 


Dricka 


Drog- 


-a,  n,  beer..  -,  V.  <^»  to  drint.  - 
en  skål,  to  drink  a  health.  -  om- 
kring, to  put  the  glass  about.  —  en 
öfver  ända,  to  drink  one  down,  — 
sig  full,  to  get  drunk.  — aro,  m. 
drinker,  -bar,  a.  drinkable.  -Oiter, 
n,  libation.  -SbrOder,  m.  drunkard. 
-Sfat^  n.  barrel,  -slag",  72.  drinking. 

bout,    -spenningar,  m.  pL  drink- 

money,  vails,  glove-money, 

Drif||ankare,n.  driving-anchor,  -bom, 
m.  beam,  -bänk,  m.  hotbed.  -:Qä- 
der,  m.  spring;  motive,  spur,  —ham- 
mare, m.  driver,  -hjul,  n.  spring- 
wheel,  -hus,  n.  hothouse,  -iS,  n. 
drifts  of  ice.  -ning,  /",  driving. 
—nöt,  n,  stray.  — sand,  m,  quick- 
sand,   -timmer,  n,  floating  wood. 

^    -verk,  71.  spring-work. 

Drift,  771.  impulse,  motion,  instinct, 
propensity;  activity;  drove;  head. 
-ig,  a,  busy,  active,  -ighet,  /. 
activity. 

Drifvlja,  v,  a.  to  drive;  to  compel,  to 
urge,  to  cause;  to  carry  on.  — ,  v.  n. 
to.  drive,  to  move,  to  go.  —  2)ort 
tiden,  to  spend  the  time.  —  en  sale 
för  rätta,  to  plead  a  cause,  —gäck 
med  någon,  to  make  a  mock  of  one. 

—  jpd ,  to  spur ;  to  press ;  to  convict ; 
to  forward.  —  till^  to  hit.  -  upp, 
to  start,  to  put  up,  to  rouse ;  to  bring 
up;  to  raise,  to  increase;  to  enhance. 

—  ut,  to  drive  out ,  to  expel ;  to  em- 
boss, gå  och  —,  to  saunter.  — ande, 
a.  urgent;  active,  -are,  m,  T.  dri- 
ver, —en,  a»  driven,  embossed,  ex- 
perienced. 

Drill,  m.  trill;  drill,  -a,  V.  a.  to 
drill;  to  warble,  to  quaver.  —  tn 
sale,  to  complicate  a  matter.  — borr, 
771.  drillbore. 

Drinkare,  m,  drunkard,  drinker. 

Dristlla,  v,  n.  -  sig,  v,  r.  to  dare,  to 
venture,  to  adventure,  to  presume. 
— ig,  a.  bold,  daring,  confident.  -Ig- 
het,  f»  boldness,  confidence,  assu- 
rance. 

Drog,  771.  drug,     -ist,  m.  druggist. 

Dromedarie,  tti.  dromedary. 


Dropp,  n.  dropping,  drip;  -A,  V,  tl. 
to  drop,  to  drip,  -e,  7?2.  drop.  -ISj 
m.  icicle,     -vis,  ac?.  by  drops. 

Droska,  f.  drosk,  cab. 

Drottning,  f,  queen. 

Drucken,  a.  drunk,  tipsy,    -het,  f, 

drunkenness. 
Drufllva,  f.  grape;    T.  cascabel ,  pom- 

melion.  -hagel, TZ.hail-shot.  -klase, 

m,  grape,  -saf t,  vi.  verjuice.  -SYUlst, 

771..  grape-swelling. 
Drum,  771.  thrum,  raockado.    -la,  V,  n, 

to  slug,    -lare,  m,  sluggard,    -lig, 

a.  clumsy,  idle. 
Drunkna,  v.  n,  to  be  drowned. 
Dryck,  qu,  drink,  liquor,    -enskap, 

m.  drunkenness,  -esbror,  77i.  fudd- 
ler.  -eskärl,  n.  drinking .  vessel. 
-eslag,  n.  drinking-match. 

Dryg,  a.  heavy,  long,  ample,  large, 
sound,  many,  voluminous,  rich,  haughty, 
arrogant,  -het,  f,  bigness,  haught- 
iness. — Sel,  f,  sufficiency,  plenteous- 
ness.  [dribble. 

Drypa,  v,  a.  &  n,  to  drop,  to  run,  to 
^Dråp,  71.  murder,  -are,  771.  murderer. 
-lig,  a.  eminent,  signal.  — Ord,  n, 
abusive  word,  invective. 

Dråse,  771.  heap  of  corn. 

Drägel,  s.  DregeL 

Drägg,  m,  dregs,  grounds,  lees,  refuse. 
-ig,  a.  dreggy. 

Dräglig,  a.  tolerable.  -On,  ad,  to- 
lerably,    —het,  /.  tolerableness. 

Drägt,  m,  dress,  clothes,  garment,  ha» 
bit;  r.  burden;  litter;  draught.  -Ig, 
a,  lucrative;  profitable,  gainful;  pre- 
gnant, -ighet,  /".  pregnancy ;  profit, 
gestation. 

Dräll,  m,  diaper. 

Dräng,  m,  man,  servant.  — aktig,  a. 
servile,  base,  -kammare,  m.  room 
for  the  men-servants,  -skändade, 
m.  pederast. 

Dränka,  v.  «.  to  drown;  to  steep,  to 
soak.     —  sig,  to  drown  one's  self. 

Dräpa,  v,  a.  to  kill,  to  slay. 

Drätsel,  m,  the  finances,  -kammaio^ 

m.  office  of  finances. 
DrÖg,  m,  sled,  sledge,  dray. 


Dr8ja 

DroJlIa,  V.  n.  to  delay,  to  stay,  -»sma]) 

n,  delay,  stay. 
Dröm  9  m.  dream.     — bolCj  ^.   dream. 

book,  -ma^  v.  n.  ^  dream,  -mare, 

m.  dreamer.    — Syn,  7».  vision.     — ty- 

dare,  m,  interpreter  of  dreams. 
Drönlja,  v,  n.  to  low,   to  bellow;    to 

drono.   -aro^  fa,  a  dull  fellow ;  drone. 

-ig-,  a.  dull,  sluggish,  dronig. 
Droppel,  m.  gonorrhoea,  clap,  dripper. 
Du,  pr,  thou,    -a,  v.  a.  to  thou. 

-broder,  m.  thou-friend,  crony. 
Dnbb,  m.  plug,  peg,  pin. 
Dubba 9  V.  a,  to   dub,  to  knight.     — 

någon  till  riddare,  to  dub  one  a 

knight. 

Dubbel,  a,  double,  twofold,  -bossa, 

f.  double  barrelled  gun.  —dörr,  f. 
folding -door,  -f Ö lister  j  n.  double 
sashes,  double-window,  —hake,  m. 
matchlock,  blunderbuss,  —het,  f-, 
donbleness,  duplicity.  — t,  dd.  double, 
doubly,  twice.  — Ö1,  n,  strong  beer. 
Dubblera,  v.  a.  to  dout!e. 

Dublon,  m,  doubloon.  fphaceous. 

Dncksten,  m.  tuff,    -artad,  a.  to- 
Duell,  m.  duel.,  -ant,  m.  duellist. 

—era,  v.  n.  to  duel,  to  fight  a  duel. 
Duett,  m.  duet,  duetto. 
Dufllna,  V.  n,  to  pail,  to  flat,  to  grov/ 

vapid.     — ven,    a.    flat,  dead,  vapid; 

dull.     — yenhet,  f,  vapidness,  faint- 

ness,  feebleness,  dullness. 
Duf{|Ta,  f.  pigeon,  dove.    — bO,  W.  nest 

of  pigeons,  dove-nest.     — bonde,  m. 

dover.     -hus,  71.  dove-cot.     -slaj?, 

n.  dove-cot,  columbary.     — UUge,  m. 

young  pigeon. 
Dnga,  V,  n,  to  be  good,  to  bo  fit. 
Dugg,   n,  drizzle,    mizzle,     —a,  V.  n. 

to  drizzle,     —regn,  W.  drizzle,  drizz- 
ling rain. 
Duglig,  a.  fit,  proper,  able,  qualified. 

—het,  f,  fitness,  aptness,  ability. 
Dugtlg,  a.  able,  great,  qualified,  good, 

brisk,  fit,  sound,  copious,     —hot,  f. 

capacity,  -t,  ad.  aptly,  fitly,  strongly, 

properly;  much,  hard. 
Duk,  m.  cloth ;  table-cloth.     -a,  V.  a, 

to  lay  the  cloth,   to  cover  the  table^ 


Dvergsnat 


47 


-  under,  to  yield,  to  submit,  to  give 
way.     -tyg,  n.  table-linen. 

Dnk&t,  77).  ducat,  -guld,  n.  stan- 
dard gold. 

Dokt,  m.  strand. 

Dnlgadråp,  n,  clandestine  murder. 

Dnm,  a.  stupid,  dull,  senseless,  —dri- 
stig, a.  foolhardy,  -dryg,  a.  stu. 
pidly  arrogant,  —het,  /.  stupidity, 
dullness,     -hufvud,  n.  blockhead. 

Dumb,  a.  mute,  dumb,  speechless. 
-e,  771.  mute. 

Dun,  71.  down,  —bädd 5  m.  down- 
bed.     — ig,  a.  downy. 

Dund[|er,  n.  thunder,  noise,  peal,  -er- 
bössa,  /.  blunderbuss,  -erslag,  n, 
thunderclap.  — ra,  V.  11.  to  thunder, 
to  noise ,  to  rumble.  —  Jpd  en,  to 
ring  one  a  peal. 

Dunka,  v.  n.  to  throb,  to  beat. 

Dunkel,  a.  obscure,  dark,  gloomy, 
dim,  dull.  —Let,  f.  gloominess,  dark, 
ness.  [sily. 

Dunsa,  V,  n.  to  plump,  to  fail  clum. 

Dunst,  77}.  vapour,  fume,  steam,  —a, 
V.  n.  to  steam,  to  evaporate,  —hål, 
n.  airhole,  pore.  — krets,  m.  atrao* 
sphere,  -kula,  /".  eolipile.  -ning, 
f»  evaporation,  exhalation.  — strimma, 
f.  tail  of  a  comet. 

Dnodes,  77».  duodecimo. 

Duplett,  771.  duplicate,  copy. 

Duplik,  771.  rejoinder. 

Duppa,  f,  tassel,  tuft. 

Durk,  m,    T,  room,  magazine,   cabin. 

Durk||lopp,  W.  fiux,  diarrhoea.  -sipT' 
tig,  a.  transparent,  translucent,  -slag, 
771.  colander,  cullender,  strainer. 

Dus,  O.  soft,  low. 

Dusch,  771.  douche,  -bad,  71.  shower. 
bath,  [drizzly,  chilly,  raw. 

Dusk,   n.    drizzly  wheather.     -ig,  a. 

Dussin,  n.  dozen.     -tals«  ad.  by 

dozens. 
Dust,  771.  brush,  bout;  shock. 
Dvala,  f,  trance;  ecstasy. 
Dverg,  771.  dwarf,  pigmy,  shrimp,  spider. 

-aktig,  a.  dwarfish,  -inn a,  f. 
she-dwarf,  female  dwarf.  — Suät,  U. 
cobweb. 


48 


Dväljas 


Dyaljas,  v.  d.  to  dweii. 

Dy 5    f»    mud,    mire,      -botten j    m, 

muddy  bottora.   -ig,  a.  muddy,  miry. 
Dyfvelsträck,  m.  asa.foetida. 
Dygd 9  f.    virtue,     -elära,  f.  morals. 

-esaiU^  -igj  a.  virtuous;  tractable, 

obedient. 
Dygn,  n:  twenty  four  hours. 
Dykl|a,  v.  n.  to  dive,  to  plunge  down. 

—are,    m.    diver,    plunger.       — avO« 

klocka,  f  diving-bell,    -arelöii, 

f,  salvage-money.    -fågel,  m.  diver, 

plungeon. 
Dylik,  a.  the  like,  similar,  such. 
Dymedelst,  ad,  by  means  of,  by  the 

help  of. 
Dymling,  m.  spike,  peg. 
Dyinmelvecka,  f,  the  passion-week. 
Dyna,  f.  cushion. 
Dyner,  ad,  down. 
Dynglla,  f,  dung,  muck,    -grep,  m. 

dungfork.  -grop,  f.  dunghole.  -hög, 
7n,  dunghill.  — ig,  a.  dungy,  —kärra, 
f.  dungcart.  -lass,  n,  a  caitloa.d  of 
dung.  -puss,  -pöl,  m.  puddle. 
-stad,  m,  dungyard. 

Dyning,  f,  heaving  of  tho  sea. 

Dynstock,  m.  juffer. 

Dynt^  n,  measles. 

Dyr,  a,  dear,  expensive;  preoious.  - 
tid,  time  of  scarcity,  famine,  —bar, 
a.  precfous,  rich,  costly,  valuable. 
— barliet,  f.  preclousness,  worth,  va- 
lue, price;  a  precious  thing,  jewel. 
—het,  f,  dearness,  scarcity. 

Dyrk,  m.  picklock,   -a,  v.  a,  to  pick. 

—fri,  a.  picklock-proof. 
Dyrka,  v.  a.  to  worship,  to  adore;  to 

indulge;  to  enhance.    — n,  f,  worship. 

-nsvärd,    a,   adorable.      -r©,   m. 

worshipper. 
Dyster,  a.  gloomy,  sad,  dark,  awful. 

— Iiet,  f,  darkness,  mournfulncss. 
Då,  ad,  &  C,  then,  at  that  time,  when ; 

as.    —  och  — ,  now  and  then.    —  för 

tiden  t    in   those   days,  at  that  time. 

—  likväl,  however. 
Dåd,  n,  deed,  doing,   vara  med  i  rad' 

och  — ,  to  bo  aiding  and  assisting. 
Dållg^    a.   poor,   weak,  sorry,  paltry, 


Dödlista 

bad.     — ll©tj  f,  poorness,    weakness, 

badness. 
Dån,  n.  din,  noise,   —a,  V,  n,  to  noise, 

to  ring;    to  faint,   to  swoon,     —ing, 

f.  fainting  fit,  swoon.   — Ogd,  a.  dim» 

sighted;  blear-eyed. 
Dårila,    v,  a.   to  infatuate,    to    delude. 

-aktig,  a.  foolish,  -aktighet,  f. 

folly,  -e,  m,  fool ;  idiot.  -hUS,  n, 
madhouse,  bedlam.  -]lllshjon,  n„ 
madman,  bedlamite.    — skap,  f.  folly, 

Dåsig,  a.  dozy,  drowsy.  Ifoolery. 

Dåvarande,  a,  at  that  time,  then  being. 

Däck,  n,  deck,  ett  skepp  med  tre 
— ,  a  threedecker.  —a,  v,  a,  to  cover 
with  deck.  —©1,  m.  printer's  tympan. 
— er,  m,  <&  n,  dicker,  ten  hides  or  skins. 

Dädan,  ad,  thence,  from  thence,  —ef- 
ter, ad,  there  after,  afterwards. 

Däfjlna,  v,  n.  to  grew  moist.    -Yen, 

a,  moist,  damp,    -venhet,  f.  darap- 

Dägga,  V,  n,  to  suckle.  [ness. 

Däjllg,  a,  handsome,  nice,  beautiful. 
-liet,  f,  beauty. 

Däld,  m,  valley,  dale,  vale. 

Dämljma,  v.  a,  to  dam.  -ning,  f, 
dam,  mole,  bank,  damming. 

Dämpa,  v,  a,  to  set  bounds,  to  tem- 
per, to  confine,  to  quench,  to  smother, 
to  suppress,  to  subdue. 

Dänga,  v,  a,  to  bang,  to  thump,  to 
knock  hard. 

Dast,  a.  bloated,  extremely  fat,  tunnd. 

Däxel,  TO.  addice. 

Do,  V,  n,  to  die,  to  decease.  —  hort, 
to  die-away,  to  drop  off;  to  wither, 
—  ifrån,  to  go  off,  to  quit,  to  leave 
behind.     —  ut,  to  become  extinct. 

Död,  a.  dead;  lifeless,  inanimate;  with- 
ered, dödt  kapital,  dead  stock.  — , 
m.  death,  decease,  dragas  med  ell, 
ligga  för  döden,  to  be  a  dying. 
—a,  V,  a,  to  kill ;  to  mortify,  to  sub- 
due; to  allay,  to  ease;  to  obliterate; 
to  annul,  —and©,  a.  deadly,  mortal. 
-are,  m.  murderer,     -bår,  f,  bier. 

-född,  71.  stillborn,     -gräfvar©, 

m.  grave-digger,  —kött,  n,  dead 
flesh,  -lig,  a.  mortal,  deadly,  -llg- 
liet,  f,  mortality,    -lista^  /.  bUl  of 


Dödsbane 

mortality,  -sbane^  a.  mortal  wound. 
^Sblek,  a.  deadly  pale,  -sdag^  W. 
day  of  death,  -sdom^  m.  sentence 
of  death,  -sfall,  n.  death,  -skamp, 
m,  --sqTal,  n.  agony,  -ssjuk,  a, 
deadly  sick.  -SSak,  f,  hanging, 
inatter.  -SSkalle,  m.  skull  of  a  dead. 
-SStraff,  n.  pain  of  death.  -SStund^ 
m,  hour  of  death.  -SSynd,  f.  mortal 
sin.  — Ssår,  n.  mortal  wound.  -SSällg^ 
m.  death-bed. 

Dof,  a,  deaf.  -hety  f.  deafness. 
^Stam,  a,  deaf  and  dumb.  — TA^ 
V,  a,  to  din,  to  stun,  to  mitigate,  to 
alleviate.  dofvande  medel ,  ano- 
dyne,  narcotic.  [disguise. 

JDolja^  17.  a.   to  conceal,   to   hide,   to 

Döma^  V.  a,  to  judge,  to  pass  sentence, 
to  doom;  to  deem.  —  till  dödeUf 
to  condemn  to  death. 

DÖp||a,  V.  a,  to  bajDtize,  to  christen. 
-are,  m,  baptizer.  Johannes  Dö- 
paren,  John  Baptist,  -else,  f,  bap. 
tism,  christening. 

DOIT,  /*.  ^oor.  -foder,  n.  doorcase. 
-gafvel,  m,  leaf  of  a  folding. door. 

•^hake,  m.  hinge,  -haspe,  m. 
thumb-latch.  -jerii,n.ioop.  -karii), 
m.   doorcase,     —klapp,  m,  knocker. 

-klinka,  f.  latch,  -post,  m.  door. 

post,      -vaktar©,    m,    door. keeper, 
porter. 
DÖS,  m.  peck,  fourth  part  of  a  bushel. 

Pöttrar,  pL  af  Dotter. 


£. 

Ebb,  m.  ebb. 

Ebenholts,  n.  ebony. 

Ed,  m.  oath,    göra  -,  aflägga  -, 

to   take   one's   oath,     -eligen,  ad. 

upon   oath,    by   oath.      -gång,   71. 

taking  of  an  oath,     -lig,  a.  sworn, 

strengthened   by  oath.     -sbl'Ott,  n. 

oathbreaking ,   perjury,     -sforbuild, 

n.  confederation.   -SYUren,  a,  sworn. 

—sore,  71.  the  king's  peace,      (yours. 
Eder,  pr,  pers,  you.   pr,  poss,  your, 

(Swedish-English  DicU 


Eftersinnande       49 

Effekt,  772.  effect,  action,  -uera,  V,  a. 
to  execute. 

Efsing,  77*.  selvedge,  end,  thrum. 

Efter,  ad.  &  pr,  after,  behind;  ac- 
cording, by,  at.  — ,  c,  since,  after. 
—apa,  V.  a.  to  imitate,  to  ape. 
-apare,  m.  apish  imitator,  -ap- 
lling,  f,  aping,  mimickry.  -berg* 
ning,  f,  aftercrop,  gleaning,  -bilda, 
V.  a.  to  copy,  to  imitate,  -börd, 
771.  afterbirth,  —dome,  71.  example. 
-forska,  v,  a.  to  search  aft«r,  to 
investigate;  to  explore,  -forskning, 
f.  searching,  inquiry,  examination. 
-fråga,  V.  a.  to  inquire,  to  ask. 
-frågan,  f.  demand,  inquiry,  inter, 
rogation,  -följa,  V.  a.  to  succeed; 
to  follow.  -föJjande,  a.  following. 
-följare,  m.  follower;  disciple. 
-foljd,  771.  -följelse,  f.  imitation. 
-gift,  m.  remission,  -gifya,  v.  a. 
to  remit,  to  yield.  -gifven,  a, 
yielding,  complying,  -gifvenhet,  f, 
yielding,  compliance,  facility,  remiss- 
ness, condescension,  -hand,  f.  the 
younger  hand.  -,  ad.  gradually,  by 
degrees.  -bälleu,  a.  restrained. 
— hängsen,  a.  importunate,  pressing, 
troublesome,  -härma,  v.  a.  to  imi- 
tate, -höst,  m.  latter  end  of  au- 
tumn, -jagande,  n.  pursuit,  -klang, 
m.  resonance,  -komma,  v.  a.  to 
obey,  to  comply  with,  -kommande, 

a.  coming  after,  following;  pi.  de- 
scendants, posterity.  — lefnad,  f.  ob- 
servation,  observance,  -lefverska, 
f,  widow,  relict.  — lemna,  V,  a,  to 
leave,  -låta,  v.  a,  to  neglect,  to 
omit;    to  permit,  to  allow;    to  leave. 

-låtande,  n.  omission,  -låten,  a, 
careless,  negligent;  indulgent;  slack. 
— låtenhet,  /".'negligence,  remissness, 
indulgence,  -middag,  77i.  afternoon, 
afterdinner.  -nijol,  77.  pollard,  -räk- 
ning, f.  afterreckoning.  -rättelse, 
f.  advice ,  information ,  pattern  ,  rule. 
— sats,  771.  minor,  second  proposition. 
—seende,  n.  examination,  inquiry, 
searching,  -sinna,  V,  a,  to  consider, 
to  reflect  upon ;  to  mind,  -sinnande, 


50      Efterskickning 

71.  meditating,  -sklckning,  /.  sen- 
ding  for.  -SkÖrd  j  m,  aftercrop. 
-Sliltter,  m.  aftermath,  -slällg, 
m.  afterclap.  -smak,  m.  aftertaste. 
~50in  5  C.  since,  because;  according 
as,  whereas.  -SOnimar,  W.  after- 
summer.  -Spana,  V.  a.  to  search 
for,  to  trace.  -Spanlng',  /".  tracing, 
investigation.  -Spel,  71.  afterplay. 
^st,  a.  last,  hindmost,  extreme.  — , 
ad.  at  last,  hinderraost.  — Staf?», 
V,  CL.  to  speak  after,  to  repeat  one's 
Nvords.  -Sträfya,  v,  a,  to  aspire 
to,  to  aim  at.  -styilgj^W.  back- 
slitdi.  — Syilj /*.  inspectron,  oversight; 
pattern,  example.  — sätta,  V.^a.  to 
neglect,  to  postpone,  to  fail,  to  put 
off,  to  pursue,  -sättaildej  71.  post- 
poning, neglection.  — SÖka,  V.  a.  to 
search  for,  to  look  after,  —tal,  n. 
epilogue;  calumny,  blame,  -tanke, 
f,  reflection,  thought,  premeditation. 
-trakta,  v.  a.  to  covet,  to  desire 
earnestly,  -trupper,  W.  pi.  rear, 
hindertroop.  -tryck,  n,  energy, 
emphasis;  reprinting,  counterfeiting. 
-try eka,  v.  a.  to  reprint,  to  coun- 
terfeit, -tryckare,  w.  counterfeiter 
(of  a  book),  -tryckli^,  a.  energetic, 
emphatical.  -tryckligt  ,^  acZ.  effec- 
tually,  emphatically,  -träda,  V.  a. 
to  succeed,  -trädande,  n.  succes- 
sion, -trädare,  m.  successor,  -tän- 
ka, V.  a.  to  meditate,  to  reflect,  to 
consider.  --tänHlig',  d-  dubious, 
critical,  -tänksam,  a.  considerate, 
prudent;  nice,  -täuksamhet ,  f. 
consideration  ,  reflection.  — TCrlcJ,  f. 
posterity.  — vintcr,  TTh,  second  win- 
ter, -värk,  m,  afterpains.  -åt, 
ad,  afterwards. 

Egaj  V.  a.  to  own,  to  possess,  to  enjoy, 
to  have  a  right  to.  — ,  f.  field,  ground. 
liafva  i  sin  ego,  to  be  possessed  of. 
j)d  hans  tcjor,  m  his  ground,  -re, 
77i.  ovrner,  proprietor,  possessor. 

Egen,  a.  own ;  proper,  peculiar,  strange, 
singular,  odd.  hlifva  sin  — ,  to  set 
up  for  one's  self,  -dom,  m.  proper- 
ty,  possession ;  fortune ;,  estate,    lös  — , 


Eldbrasa 

moveabUs.  -domsrätt,  m,  right  of 
property,  right  of  possession.  — liet,  f» 
singularity,  originality,  oddncss ;  idiot- 
ism,    —händig,  a.  under  one's  hand. 

-kär,  a.  selfish,  -kärlek,  m.  self- 
love,  —mäktig  5  a.  arbitrarlous. 
— mäktighct,  f,  despotism ,  arbitra- 
riness.  -nytta,  /".  self-interest,  -nyt- 
tig, a.  selfish,  -sinne,  n.  seifwiii, 
obstinacy,  wilfulness,  -sinnig,  a. 
selfwilled,  obstinate,  capricious,  -sin- 
nighet,  f.  capriclousness ,  obstinacy. 
-Skap^  f,  quality,  property,  faculty, 
talent.  — tlig,  O.  proper,  natural, 
genuine.  — tllgen,  ad,  properly. 
— Ylljaj  f,  opiniatrj,  obstinacy 

Egg,  m.  edge. 

Egna,  V,  n,  to  become,  to  be  fit.  -,  V, 
a.  to  devote,  to  consecrate. 

Ego  delar,  m,  pi,  wealth,  riches,  sub- 
stance. [W.   egotist. 

EgOllism,  m,  egoism,   egotism,     -ist, 

EllO,  pr,  whosoever,  whoever. 

Ehuru  ,  c,  although ,  though,  however. 
-dan,  pr.  whoever,  whatever,  -väl, 
c.  although. 

Ehvad,  pr.  whatsoever,  whatever. 

Ehyar,  —est,  ad.  wheresoever,  where» 
ever.     — t,  ad.  whithersoever. 

EJ,  ad.  no,  not.   —  htller,  nor,  neither. 

Ejder,  m.  eiderduek.   -dun,  n.  eider- 

Eja!  i.  hey  I  oh!  [down. 

Ek,  f.  oak.  -bark,  m.  oakbark,  tan. 
-orre,  m.  squirrel.  -0X0,  m.  stag- 
horned  beetle,  stagbeetle.  -stOCk, 
m.  trunk  of  oak;  T.  flat -bottomed 
boat.     — ållon,  n.  acorn. 

Ekipage,  n.  carriage  and  pair, 

Ekliptika,  f.  ecliptic. 

Eko,  n.  echo. 

Ekonom,  m.  economist, 

Ekra,  /.  spoke. 

Elak,  a.  bad,  evil,  ill,  wicked;  ma- 
lignant; angry,  —het,  /\  badness, 
wickedness. 

Elastisk,  a.  elastic,  elastical. 

Eld,  771.  fire;  ardour,  zeal,  -a,  V.  W. 
&  a.  to  make  fire,  to  heat,  —are, 
m.  fireman,  stoker.  -brand,  m. 
firebrand,     -brasa,  f.  fire;    fireside. 


Elddon 

-don,  «.  firetools.  -fast,  a.  &re» 
proof  I  incombustible,  -fängd,  a. 
inflammable,  »gaffel^  m,  firefork. 
'-gnista,  f.  spark  of  flro.  -ig,  a. 
fiery;  ardent,  passionate,  brisk.  — kol, 
n.  burning  coal.  — kula,  f,  fireball, 
-prof,  W.  ordeal  by  fire,  -qvarn, 
f.  steam*mill.  — rod,  a,  redhot. 
—skada,  f,  damage  dona  by  fire. 
-sken,  n.  light  of  fire,    -skärm, 

m.  fire-screen.  -Sprutande,  a.  fire- 
vomiting,  —stad,  m.  fireplace,  chim- 
ney, -stod,  m,  pillar  of  fire.  -Stål, 
«.  flre-steel.  -Våda,  /.  flro,  confla- 
gration, —tång,  m»  flretongs. 
Elefant,  m,  elephant,   -taud,  f,  tusk. 

Elektriycitet,  f,  electricity,  -sera, 
V,  a.  to  •electrify.  — sk,  a.  electric, 
electrical. 

Element,  n.  element. 

Eley,  m.  pupil,  disciple,  soholan 

Elf,  /.  river,  flood. 

Elfenben,  n.  ivory. 

Elfte,  a.  eleventh. 

Elfva,  num.  eleven. 

Elfvor,  m.  pi,  elves,^  fairies. 

Elg,    m.    elk.      -gräs,    w.    meadow- 

gweet.     — ko,  f.  female  of  the  elk. 
Eljest,  ad,  else,  otherwise. 

Eller,  c,  or. 

Eländlle,  n.  misery,  distress,  -ig,  a. 
miserable,  wretched. 

Emalj,  m,  enamel. 

Emballera,  v,  a.  to  embale,  to  bale, 

Em  bar,  w.  bucket.  [to  pack  up. 

Embetlje,  72.  office,  place,  employment; 
corporation,  guild,  -sbroder,  m, 
colleague.  -SllQS,  n.  office,  -sman, 
771.  person  in  office,  civil-officer. 

Emedan,  c.  because. 

Emellan,  prp,  between,  betwixt,  hvad 
vill  ni  gifva  mig  -?  what  will  you 
give  me  to  boot?  —åt,  ad.  some- 
times.  [however. 

Emellertid,  ad,  mean  while,  whilst, 

Emot,  prp.  against,  contrary,  opposite ; 
for;  to,  with,  -taga,  V.  a.  to  re- 
ceive, to  accept;  to  welcome,  —ta- 
gande, n,  reception,  -tagare,  m. 
receiver. 


Enkom 


51 


En,  f,  juniper,    -bär,  n.  juniper-berry. 

En,  art,  ind.  a,  an.  — ,  num,  one. 
— ,  pr,  one,  some  one,  they. 

Enahanda,  a.  one  and  the  same,  of 
the  same  kind,  the  same. 

EnbetSYagn,  m,  ons-horse-carriage. 

Enbändig,  a.  stubborn. 

Endast,  ad.  only ;  solely ;  provided  that.^ 

Ende,  m.  Enda,  /.  the  only,  the  sole. 

EndelS,  ad.  partly,  in  part. 

Endera,  pr.  either,  the  one  or  the  other, 

Endivie,  f.  succory. 

Endrägt,  m.  concord,  unanimity,  -ig, 
a,  unanimous,  concordant.  — ighet,  f, 
ananimousness,  concordance,  harmony. 

Enfald,  vn.  simplicity,  plainness,  inno- 
cence. *— ig,  a.  simple,  plain,  harm- 
less,  silly,  -ighet,  f,  simplicity, 
silliness.  [formity. 

Enformig,  a.  uniform,    -het,  f.  uni« 

Enfärgad,  a.  one-coloured,  plain. 

EnfÖddj  a.  only  begotten. 

Enforsaljare,  771.  monopolist. 

Engel,  8.  Ängel. 

Engelsk,  a.  engiish.    tngelska  sju. 

kan^    the    rickets,      engelskt   salt, 

epsora-salt. 
Engifte,  n.  monogamy. 
En  handel,  m.  monopoly. 
Enhet,  f.  unity. 
Enhvar,  pr.  every  one. 
Enhällig,   a.   unanimous,     -het,  f, 
Enhänd,  a.  onehanded.       [unanimity. 
Enhörning,  tt*.  unicorn. 
Enig,  a,  unanimous,  concordant,  agreed 

upon,    -hot,  f.  agreement,  harmony. 

Enk||a,  f.  widow,    -edrottning,  f. 

queen    dowager;    queen    mother.     — e* 

drägt,  7».  widow's  weed,  -estånd, 

n.  widowhood,     -esäte,  71.  widow's 

seat. 
Enkamp,  m.  duel,  single  combat. 
Enkannerligen,  ad?,  especially,  chiefly. 
Enkel,  a.  single,  simple;  plain,    enkelt 

öl,  small  beer,     -het,  f.  singleness; 

simpleness. 
Enkling,  m.  widower. 
Enkom,  ad.  peculiarly,   only,   solely, 

on  purpose,  jag  gick  -*  dit,  I  went 

thither  on  purpose. 


52 


Enlig 


Enlig)  a.  conformable,  according,  con- 

sonant,  consistent,     -het,  f,  confer- 

mity. 
Enrum,  n.  j)rivacy.   i  — ,  aside,  alone. 
Enrådande,  a.  arbitrary. 
Ens ,  ad,  at  all.     iclce  -,   not  "at  ^11. 

med  — ,  at  once,  at  any  rate. 
Ensak,  f.  own  business,  own  affair. 
Ensam,  a.  alone,  sole,  solitary,    —het, 

f,  solitude,  solitariness,  privacy.     — t, 

ad.  solitarily. 
Ense,  a.  in  concord,   agreeing,     vara 

— ,  to  agree  about. 
Ensides,  a.  solitary.    -,  ad.  solitarily. 
Ensidig,  a.  partial,  -het,  f.  partiality. 
Entsitsig,  a.  of  one  seat  only. 
Enskild,  a.  private,  individual,  -t,  ad. 

privately. 
Enslig,    a.    solitary,   rf;tired,    private, 

lonely,    —het,  f.  solitude,  lonely  life, 

retirement. 
Enspännare,  m.  one-horse-carriage. 
Enstafvig,   a,  monosyllabic;    paucilo- 

quent. 
Enstaka,  a.  segregated,  isolated. 
Enstämmig.)  a.  consonant ;  unanimous ; 

monotonous,      —het,    f.    unanimity; 

monotony. 
Enständig,  a.  pressing,  urgent. 
EnstÖding,  m.  hermit;    old  bachelor. 
Entlediga,  v.  a.  to  rid;    to    dismiss. 

— nde,  n.  ridding;   dismission. 

Entonig,  a.  monotonous,    -het,  f. 

monotony. 
Enträgen,  a.  assiduous,  pressing,  -het, 
f.  assiduity,  urgency;   headstrongness. 

Entydig,  a.  univocai. 

Envig,  n.  single  combat,  duel. 

Enyis,  a,  stubborn,  wilful,  obstinate, 
pertinacious,  stiff.  — as ,  V.  d.  to  be 
obstinate,  —het,  f.  obstinacy,  stub- 
bornness, pertinacy. 

Enväld||e,  n.  monarchy ;  absolute  power. 
— ig,  a.  arbitrary,  absolute. 

Enär,  c.  whenever,  whensoever. 

Enögd,  a.  one-eyed. 

Epistel,  m.  epistle,  letter* 

Epok,  m.  epoch,  epocha. 

Er,  s.  Eder. 

Eihrnmligy  a.  miserabl^^,  pitiable 


Eskortera 

Erbjuda,  v.  a.  to  offer. 

Eremit,  m,  hermit,  anchoret. 
Erfar|{a,  v.  a.  to  experience,  to  learn. 

-en,  a,  experienced,  skilled,  versed. 

—enhet,  f,  experience,    komma  i  — 

aff  to  be  apprized  of. 

Erforderlig,  a.  requisite,    -het,  f. 

requisiteness,  necessity. 

Erfordra,  v.  a.  to  demand,  to  require, 
-n,  f.  necessity. 

Erg,  m.  verdigrise,  rust  of  brass,  —a, 
V.  n,  —as,  V»  d,  to  gather  verdigrise. 
— ig,  a.  eruginous. 

Erhålla,  v.  a.  to  obtain,  to  gain. 
—nde,  n,  receipt. 

Eriksgata,  f.  the  king's  progress. 

Erinrjia,  V,  a.  to  remind,  to  mentio' 
nate.  —  sig  t  v.  r.  to  remember,  to 
recollect.  — n,  —ing,  f.  remembrance, 
recollection,  reminiscence ;  admonition ; 
remonstrance. 

Erkänijna,  v,  a.  to  acknowledge,  to 
own,  to  confess;  to  be  sensible  of; 
to  allow,  -nande,  n»  acknowled^- 
ment,  confession.  — sam,  a.  grateful, 
thankful.  -Samhet,  f.  gratefulness, 
gratitude.  — sla,jf,  acknowledgment; 
confession. 

Erke,  a.  arch»,  chief,  arrant,  capital. 
-biskop,  W.  archbishop,  -bof,  m, 
arrant-villain.    — engel,  m.  archangel. 

-hertig,  m,  archduke,  -hertig- 
inna, f.  archduchess,  -skälm,  m. 
arrant  knave.  -Stift,  n.  archbishop- 
rick.  [n.  payment. 

Erlägga,  v,  a.  to  pay  down,   -nde. 

Ernå,  v.  a,  to  attain,  to  obtain. 
Ersättl|a,  v.  a.  to  compensate,  to  make 

up,  to   restore,     —lig,    a,   reparable. 

—ning,  f.  amends,  compensation. 
Ertappa,  v.  a.  to  surprise,  to  appro» 

hend,  to  catch,     —nde,  n.  surprise. 

Erts,  s.  Erke. 

Erofrlla,   V,   a,   to   conquer,    to    win. 
-are,  m.  conqueror,     -ing,  f,  con- 
quest. 
Eselhufvud,  n,    T.  cap  of  the  mast- 
Eskader,  W.  squadron.  [head. 

Eskort,  m.  escort,  convoy,  -era,  v. 
a.  to  escort,  to  convoy. 


Esomoftas 


Falla 


.53 


Esomoftast,  ad.  frequently. 
Espin^,  771,  long-boat. 
Estetik,  f,  esthetics. 

Etablera,  v.  a.  to  establish.    -  sig, 

to  set  up  a  business. 
Eter,  m.  etber.     -isk,  a.  ethereal. 
Etikett,  m,  etiquette;  fpäslcriftjlsiheh 
Ets||a,   v.  a.   to    etch,    to    grave  v«rith 

aqua-fortis.     -nål,  f.  etching- needle. 

—pulver,  n,  corrosive  powder.  — Tat- 

ten,  n,  aqua-fortis. 
Ett,  num,  one.  klockan  -,  one  o'clock. 

de  göra  — ,  they  act  in  concert. 
Etter,  W.  matter,  pus;  poison,    -bleni- 

ma,  f.  pustule,  heatpimple.    -böld, 

1».   7irulent  tumour,      -drake,   m. 

shrew,    vixen,    scold.       -myra,    f, 

pismire,     -nässla,  f,  amall  nettle. 
Eyangelillum ,    n,    evangely,    gospel. 

— Sk,  a.  evangelical,     — st,  7n,  evan- 

gelist,  gospeler.  [eternity. 

Eyig,  a  eternal,  everlasting,    -het,  f, 
Eyinnerlig',  a.  eternal. 

Evärdelig,  a.  perpetual. 
Exam||en,W. examen;  inquiry.  -Inera, 

V,  a.  to  examine. 
Excellens,  m,  excellency. 
ExempJIel,  n.  example,  instance,  -lar, 

n.    copy;    specimen.      -larisk,    a. 

exemplary. 
Exeqvera,  v.  a.  to  execute. 
ExercIIera,  v,  a.  to  exercise,    -is,  m. 
Existera,  v.  n.  to  exist.         [exercise. 
Expediera,  v.  a.  to  expedit. 
Explodera,  v.  w.  to  explode. 
Export,  771.  export,    -era,  v.  a.  to 

export,     -or,  771,  exporter. 


F. 


Fabel,  m.  fable,   -aktig,  a.  fabulous. 
t'abricera,  v.  a.  to  fabricate,  to  ma. 

nufacture. 
Fabrik,    m,   manufactory,    workhouse. 

—ant,    771.    manufacturer.      —at,    n. 

manufacture,    -mästare,  m.  foreman 

at  a  workhouse.     — Or^  771.  fabricator, 

fsanufacturerr 


Facit,  n,  product,  amount 

Fack,  n.  box,  shelf,  drawer;   branohe, 

department. 
Fackel  1|  bärare ,      tti.      torch-bearer. 

-sken,  n.  torch-light. 
Fackla,  f,  torch,  link,  flambeau. 
Fadd,  a.  insipid,  stale,  dull. 
Fadder,  m.  sponsor,    godfather,   god. 

mother,     -gåfva,  f.  present   to   the 

godchild.     — skap,  in,  sponsorship. 
Fader,  77i.  father,  parent ;  sire.    -  vdr, 

the  Lord's  prayer,    —lig,  a.  fatherly, 

paternal.  -1ÖS,  a.  fatherless,  -mord, 

n,  parricide,  —mördare,  m.  parricide. 
Fager,   a.   beautiful,   fair,   handsome. 

fagra  ord,  fair  words. 
Faggor,   f.  pL  fangs,  claws,     han 

har  feber  i  — ,  he  has   symptoms  of 

a  fever  upon  him. 
FagOtt,  m.  bassoon,  -ist,  m,  bassoonist. 
Faktor,  m.  factor,   foreman,     -i,  n. 
Faktura,  f,  invoice.  [factory. 

Fakultet,  f.  faculty. 
Fal,  a.  venal;  mercenary.    — ka,  V.  n, 

to  cheapen,  to  bargain. 
Falaska,  f.  embers,  white  ashes. 
Falbolan,  m.  furbelow,  flounce. 
Falerts,  n.  grey  ore  containing  silver. 

Falk,  m.  falcon,   -enerare,  771.  faico. 

ner.     — jagt,  771.  falconry. 
Fall,  n,  fall,  downfall;   ruin;  cataract; 

case;    T.  halliards,     i  fall,   in  case. 

tringa  på  — ,   to    bring  about  one's 

ruin,    -lucka,  f.  trap-door,   -port, 

m.    hatch.      -rep,   n.    T.  manrope. 

-sjuka,   f.  epilepsy.     -Skärm ,  771. 

parachut.     -Talk,  m.  head-roll. 
Falla,  V.  71.  to  fall,  to  drop ;  to  abate. 

—  af,  to  fall  off  (from),   to  come  off. 

—  lort,  to  fall  away.  -  i,  to  fall 
in  (into);  to  strike;  to  interrupt.  — 
ifrån,  to  fall  away,  to  abandon;  to 
decease.  —  igen,  to  fall  down,  to 
fall  in;  to  sink.  -  ihop,  to  fall 
together,  to  collapse.  —  in,  to  fall 
in.     —  ned,   to   fall  down,   to  dröp. 

—  omkull,  to  fall  down,  -pa,  to 
fall  upon;  to  take  a  fancy.  —  till, 
to  take  one's  party.  —  tillbaka,  to 
fall  back.     -  undan,    to  fall  away; 


54 


Fallande 


Fastställa 


to  die.~—  ur,  to  fall  fronii  to  drop 
from.  —  ut,  to  fall  out ;  to  drop  out ; 
to  come  due;  to  discharge,  r-  52^, 
V,  f .  to  happen ;  to  become,  to  be  fit ; 
to  look/  det  faller  af  sig  sjelft, 
that  is  a  matter  of  course,  -nde, 
n.  fall,  falling.  -,  a.  falling.  -  SOt, 
epilepsy. 

Fallen^  a.  given  to,  subject  to.  -het, 

f,  inclination,  talent. 
Fallna,  v.  n.  to  wither,  to  fade. 
FalSj  m.  board,  edge;  a  currier's  knife; 

fold,  -ben,  n,  folding-stick,  -bock, 

m,  a  currier*s  beam.  -hyfYel,  m, 
notching-plane.     — knif,  m,  shaver. 

Falsk  y  a.  false ,  fraudulent ,  deceitful ; 
wrong;  forged,  counterfeit,  -as,  V,  d. 
to  be  false,  to  play  false,  -eligcn, 
ad,  falsely,  -het,  f,  falsehood,  de- 
ceit,   -myntare,  m,  coiner. 

Familj,  f,  family. 

Famla,  v.  n,  to  grope,  to  fumble. 

Famn,  m.  bosom  ;  arms  •  fathom  ;  cord. 
taga  i  — ,  to  hug,  to  embrace,  —a, 
v.  a.  to  fathom,  —tag,  n.  embrace. 
-taga,  V.  a.  to  embrace,   -ved,  m. 

Fan,  n,  beard.  [cordwood. 

Fan,  m.  the  devil. 

Fanj|a,  f.  standard,  ensign,  colours. 
med  flygande  faunor,  with  colours 
displayed,  --juilkare,  W.  standard- 
bearer. 

Fanera,  V,  a,  to  line,  to  veneer. 

Fantllasi,  f.  fancy,  caprice;  fantasia. 
-ast,     m,    fantastical     fellow,     fool. 

-astisk,  a.  fantastical,    -isera,  v. 

n,  to  muse,  to  fancy ;  to  play  a  fan- 
tasia ;  to  rave. 

Far,  m,  father,  -bror,  m.  uncle. 
-»far,  m,  grandfather,  farfars  far, 
great-grandfather.  farfars  farfar, 
great -great -grandfather,  -gait,  m. 
boar,  -mor,  f.  grandmother.  -morS- 
mor,  f.  great  grandmother. 

Farjla,  f,  danger,  peril,  risk,  hazard. 
-håga,  f.  awe,  fear,  -lig,  a.  dan- 
gerous. 

Fara ,  v.  n.  to  travel ,  to  journey ;  to 
be  off;  to  be  circumstanced,  lata  — , 
to  cast  away»  to  abandon.     —  a/,  — 


tort,  to  go  away,  to  depart.  —  efter, 
to  ride  after,  to  go  after;  to  strive  at. 

-  fort,  to  travel  fast.  —  fram,  to 
go  to  a  place;  to  proceed.  —  hit 
och  dit,  to  ramble  up  and  down.  — 
igenom,  to  pass.  -  ilia  med  sig, 
to  distress  one's  self.   —  in,  to  go  into. 

-  med  osanning,  to  tell  lies.  -  om, 
to  pass  by.  —  omkring,  to  travel 
round  about.  —  till,  to  go  to;  to 
call    upon.     —   tillhaka,    to    return. 

—  upp ,  to  ascend,  to  rise.  —  upp- 
före, to  go  upphil).  —  ut,  to  depart, 
to  go  abroad.  —  ut  på  landet,  to 
go  into  the  country.  ^  Ut  i  härda 
ord,  to  give  cross  words.  —  ofver, 
to  cross,  to  pass  over.   —  vill,  to  err. 

—  vilse,  to  go  astray. 
Far]|dag,  m.  moving-time,    -för,  a. 

ready  to  S£ttl.  — kost,  m.  vessel, 
craft.  —led,  f,  way  a  ship  is  to 
pass,  course,  track.  — SOt,  m.  epide- 
mical disease;  epizooty.  —tyg,  n, 
vessel.  — Yatten,  n,  passage,  navigable 
track,  -väg,  m,  thoroughfare,  the 
great  road.     — väl,  i.  farewell. 

Fart,  771.  course,  career,  progress,  way; 
speed. 

Fas]|a,  f»  horrour,  abhorrence.    — ,  V,  W. 

to  shudder,  -ansvärd,  -lig,  a. 
horrible,  dreadful,  hideous.  — llghet, 
f,  horribility.  [santry. 

Fasan,  m.  pheasant,     -gård,  m.  phea- 

Faskin,  n,  fascine,  fire-bavin.  -knif, 
7W.  hedging-bill.     — verk,  71.  fascine- 

Fason,  m,  shape;  manner.  [work. 

Fast,  C.  though,  although. 

Fast,  a.  firm,  solid;  strong;  fixed; 
steady;  immoveable.  —  egendom,  real 
estate.  —  land,  continent.  — ,  ad, 
firmly,  fast;  nearly,  almost,  —mycket, 
very  much,  —a,  f.  legal  acquisition; 
investiture.  -ebonde,  m.  tenant. 
-ebref,  n,  title-deed;  charter  of  in. 
vestiture.  -göra,  v,  a,  to  fasten,  to 
make  fast,  —het,  f.  solidity,  fastness, 
steadiness.  — ighet,  f,  real  estate. 
— na,  V,  n,  to  stick,  to  hitch;  to 
ground.  —  för  en  sak,  to  be  con- 
victed,    -ställa^  V,  a,  to  fix,  to 


Fåötställailde 

detetffiine,  to  ordain;   to  confirm i  to 
establish.   -rStällande,  n,  regulation, 
fixation,   -taga,  V.  a.  to  apprehend, 
to  seize,  to  take  up. 
Fasiya,  f.  fast,    fasting.     -,  V.  W.  to 

fast,    -ande,  a.  fasting,    -edag, 

m,  day  of  fasting,  -li-g?  '^^  ^^Q** 
-lagsafton,  W.  shrove-tuesday. 

Wastage,  W.  tun,  cask,  barrel. 

Fastna  er,  ad.  rather,  much  more. 

Fastän,  c.  though,  however. 

Fat,  W.  dish;  cask,  barrel. 

Fatabur,  m.  storehouse;   repository. 

Fatal,  a.  fatal,  calamitous,  disagreeable. 
-ier,  m.  pi.  set  term. 

Fatt,  Cl.  disposed,  conditioaed.  huru 
är  det  —  ?  what's  the  matter?  — , 
ad,  taga  —  på  någon,  to  catch  one 
by  pursuit,  to  seize  one.  —a,  V.  a, 
to  catch,  to  seize;  to  take;  to  com* 
prebend,  to  conceive,   to   understand. 

—  t  pennan,  to  couch  in  virriting. 
—ning,  f,  composure,  selfcommand. 
-ningsförniåga,  f.  capacity,  appre. 
hensivenesa. 

Fattas,  V,  d,  to  need,  to  want,   hvad 

—  honomi  what's  the  matter  with  him  ? 
Fattig,  a.  poor,  indigent,  needy,  ne- 
cessitous, —bössa,  f,  poor's -box, 
— dom,  m.  poverty,  want,  necessity 
—hus,  n.  poor-house,  -skatt,  m. 
poor-rate.  — Skola,  f.  charity.school. 
—vård,  m,  cure  for  the  poor. 

Fattlig,  a,  easy  to  be  comprehended, 
intelligible.  — il&t,  f.  comprshensibi* 
lity.  [favorite,  minion. 

Favori||sera,  v.  a.  to  favour,  -t,  m. 

Feber,  m.  fever,   -aktig,  a.  feverish. 

-anfall,  -anstöt,  m.  paroxysm  of 

fever,     -frossa,  f,  aguishness,  chill. 

—hetta,  f,  fever-heat. 
Febrnari,  m,  February. 
Fee,  f,  fairy. 

Feg,  a,  cowardly,   -het,  f,  cowardice. 
Feja,  V,  a,  to  polish,   to   furbish;   to 

touch  up. 

Fejd,  f.  feud,  warfare,    -ebref,  n. 

challenge,  letter  of  defiance. 
Fel  J  n,    fault,    defect,    error,    mistake, 
blemish,   failing,      -a,  V.  «.  to  fail, 


Fideikommiss       65 

to  enf,  to  want.  -  om  v'dgen,  to 
tnhz  the  right  way.  -aktig,  a.  de- 
fective,  faulty,  wrong,  erroneous,  -ak- 
tig liet,  f,  failing,  mistake,  fault. 
-as,  V.  d,  to  be  wanting,  -frl^  a. 
faultless,  correct,  -frihet,  f,  cor- 
rectness.  -grep,  n.  mistake,  -steg^ 
n.  slip,  false  step.  -StÖt,  m.  falsa 
thrust,     -tag,  n.  misUke. 

Felp,  m,  plush,  shag,  mock-velvet. 

Felt,  ad.  in  vain,  amiss;  falsely,  sld 
— ,  to  fail,  to  miscarry,  to  miss,  gd 
-,  to  ^  astray,    taga  — ,  to  mistake. 

Fem,  num.  five,  -dubbel,  -faldig, 

a.  fivefold,  -fingerört,  f.  cinque- 
foil.^     -han da,    a.    of    five    kinds. 

-hörni og,  m.  pentagon,    -ma,  f. 

five,  cinque,  quint,  -te,  a.  fifth. 
för  det  -,  fifthly,  in  the  fith  place. 
-tedel,  m.  a  fifth,  -tio,  num. 
fifty,  -tionde,  a.  fiftieth,  -ton, 
mim.  fifteen,  -tonde,  a.  fiftotnth. 
— årig,  a.  quinquennial. 

Fena,  f.  fin. 

Fen  kål,  m.  fennel. 
Ferier,  pi.  vacancies. 
Forla,  f.  ferula,  switch,  rod. 
Fembock,  m.  femambuck. 

Fernissa,  f.  varnish.     -,  V.  a.  to 

varnish. 

Fest,  m.  feast,  festival,  -llg,  a.  featl- 
?al.    -lighet,  f.  festivity. 

Festlng,  m.  dogfly. 

Fet,  a.  fat;  fatty,  greasy;  fertile;  lu- 
crative, —fläck,  m.  spot  of  grease. 
—hinna,  f .adipous  membrane.-knop» 
par,  77).  pi.  stonecrop.  -lagd,  a. 
fattish,  fleshy,  stout,  —ma,  f.  fat* 
nesa,  corpulency.  -,  v.  n.  to  grow 
fat.  -t,  n.  fat,  grease,  -tisdag, 
W.  ohrove-tuesday.  — tistel,  m.  com* 
saw-wort.     -Öga,  n.  exophthalmy. 

Fiaker,  m.  hackney-coach. 

Fibben,  Fibel,  m.  vives. 

Fiber,  f.  fibre. 

Fickya,  f.  pocket,  -format,  n.  pocket- 
size  (of  a  book),  -lock,  71.  pocket. 
lid.  -tjuf,  m.  piok-pookot.  -Ur, 
n.  watch. 

Fid,dkommiss,  n.  f«ofifmeat  in  trust. 


56 


Fidibus 


Pjäderharts 


Fidibus,  m,  paper-match,  lighter. 
Fiendye,  m,  enemy,  foe.    -skap,  f. 

enmity,  -tllg,  a.  hostile,  -tlighet, 

f.  hostility, 
FifflgTj  Ö.  cunning,  sly,  shrewd. 
Figur,   771.   figure,   shaiie.      -li^j    «• 

figurative,   tropical,   typic.      —ligen, 

ad.  figuratively. 

Fika,  V.  n.  Fikas,  v.  d,  to  prog  for, 

to  hunt  after;  to  emulate. 
Fiken,    a.    desirous    of,    covetous    of. 
—het,  f.  appetency,  covetousness. 

Fikon^  n,  fig.  -blad,  -lof,  n,  figleaf. 
-trad,  n.  figtree. 

Fik  vårta,  f.  fig. 

Fil,  m.  file,  -a,  v,  a.  to  file,  -hugg- 
are, m.  file-cutter,  -klofve,  m, 
handvice.    -Spån,  m.  filings,  file-dust. 

Fil||bunke,  m.  bowl  for  sour  milk. 
-mjölk,  f,  sour  milk. 

Fili'ras,  m.  glutton. 
Filt,  m.  felt,  -a,  v.  a.  to  felt,  -hatt, 
m.  felt-hat,  stuff-hat. 

Filtrera,  v.  a,  to  filter.  [thill. 

Fimmelstång,  m,  pole  to  a  sledge, 

Fin,  a.  fine,  small;  delicate;  subtle, 
smart;  nice;  keen;  pure;  soft,  —gry- 
nig,  O.  fine-grained,  —het,  f,  fine- 
ness, keenness,  nicety,  delicacy,  -käns- 
lig, a.  sensitive. 

Finanser,  /".  pi,  finances. 

Finera,  v.  a.  to  refine,  -re,  m.  finer. 

Fingller,  m.  &  n.  finger,  se  genom 
fingrarne,  to  connive  at.  -boig, 
m,  thimble,    -hatt,  m.  -tuta,  f. 

fingerstall,  -klåda,  f,  itch  in  the 
fingers,  -knäpp,  m.  snap:  with  the 
finger,     -ra,  V.  a.  to  finger. 

Fink,  m.  finch,    -nät,  n.  T.  netting. 

Finkel,  n.  bad  brandy. 

Finna,  v.  a.  to  find;  to  nieet  with. 
—  på,  to  discover,  to  find  out.  -  sig, 
to  have  a  ready  wit.  —  sig  vid,  to 
accommodate  one's  self  to,  to  be  con- 
tented with.     — S,  V.  d.  to  be  found. 

Finne,  m.  pimple;  grub,. 

Finnfisk,  m.  finfish.  Iningly, 

Fint,  ad.  smartly,  nicely,  finely,  cun- 

Fint,  m.  T.  feint;  trick. 

Fintlig,  a.  inventive,  ingenious,  ready 


at  expedients,     —het,  f.  quickness  of 
invention,  ingeniousness. 
Fiol,  m.  fiddle,  violin,  -spelare,  m. 

violinist,  —stall,  m,  bridge  of  a 
violin.  -stråke,  m.  fiddle- stick. 
-sträng,  m.  fiddle-string. 
Fira,  v.  Ct*  to  celebrate,  to  solemnize; 
to  make  much  of;  T,  to  lower;  to 
ease.  (bishopping. 

Firm||a,  v.  a,  to  bishop,    -ning,  f. 
Firma,  w.  firm. 

Firmament,  n.  firmament,  sky. 
Fisk,  w.  fish,     -a,   v.  a.   to  fish. 
-afänge,  n,  fishing,     -are,  m. 

fisher,  fisher-man.  -aregång,  w. 
fishraarket,  —ben,  n.  fishbone;  wha- 
lebone. —6,  71.  fishing,  fishery.  — llåf, 
m.  drawnet,  sweepnet.  —köpare,  m, 
fishmonger,  -lök,  m.  shoal  of  fishes. 
-lim,  n.  isinglass,  -lukt,  f.  fishy 
smell.  -måse,.m.  mew.  -nät,  n. 
fishing-yarn.  -skinn,  n.  fishskin, 
shagreen.    -SUmp,  m,  cauf.    -tran, 

m.  fishoii.    -redskap,  n.  fishing. 

^tackle,    -yngel,  n.  fry.    -örn,  n. 

Fiskal,  m.  public  accuser,      [sea-eagle. 

Fistel,  m.  fistula. 

Fix,  a.  fixed,  settled,  -era,  v.  a,  to  fix, 

-stjärna,  f.  fixed  star. 
Fjerde  etc.  s.  Fjärde  etc. 

Fjol,  n.  i  fjol,  last  year. 

Fjoll,  71.  trifles,  prattle,  gossiping,  -a, 
f.  a  silly  woman.  — as,  v.  d.  to 
trifle,  to  faddle,  to  play  the  fool. 
-er,  m.  trifler,  fool,  -eri,  n.  drol. 
lery.  -ig,  a.  silly,  foolish,  nonsear 
steal,     -ighet,  f.  silliness. 

Fjorton,  num.  fourteen.  -  dagar^ 
a  fortnight,     -de,  a.  fourteenth. 

Fjoskig,  a.  crackbrained. 

Fjugg,  71.  lock,  flock. 

Fjun,  n   floss,  down. 

Fjäder,  m.  feather,  plumage;  spring. 
släppa  -,  to  moult,  to  mew.  -alun, 
m.  plume-allum.  -boll,  7/1.  shitUe- 
cock,  -bräde,  n.  spring. board  (of 
organs)^  -buske,  771.  tuft  of  feathers, 
-bädd,  n.  featherbed,  -fä,  fl.  poul- 
try, -fällning,  f.  mewing,  -hand- 
lare, m.  feather- driver,    -harts,  fU 


Fjäderlik 


Plisig 


57 


indian  rubber.  -Irk,  a,  feathery, 
pluraaceous.  — Spritaröj  W,,  picker 
of  feathers.     -Stjelke,  W.  quill. 

Fjädra,  v.  a,  to  feather,   -d,  a.  full- 

feathered,  fledge. 
Fjäll 9   n.  scale,     —a,  v.  a,  to    scale, 

to  desquamate,     -fisk,  m,   scalefish. 

-ig,  a,  scaly,    —ill g",  W.  scale- fish. 

-Yinga,    m.    butterfly.      -Ört,    f. 

tooth- wort. 
Fjäll,  n.  mountain.  _-bjÖrk,  f,  dwarf- 

birch,  —bo,  W.  mountaineer,  —bygd, 

711.   mountainous   region.      — mus,   f. 

leraing,  Lapland  -  marmot,     —ripa,  f, 

white-grousa,  ptarmiganr      -rygg",  m. 

ridge    oi    mountains.      -skred,   va. 
,    glacier. 

Fjärd,  m.  bay;  enlargement  of  a  lake. 
Fjärde,  a.  fourth,  för  det  -,  fourthly. 

-del,  m.  a  quarter, 
Fjärding,  m.  a  quarter,    a  quarter  of 

a   barrel.     -Sväg,   m,   quarter  of  a 
Fjäril,  m.  butterfly.  (mile. 

Fjärma,  v,  a.  to  remove,  to  withdraw. 
Fjarinare,  a.  remoter,  further. 
Fjärran,  ad.  far,  at  a  distance. 
Fjäs,  n,  ceremony,  fawning,    —a,  V*  n. 

to  make  much  of,  to  fondle. 
Fjäsk 5  n.  fiddiefaddie.    -,  -or,  m. 

busybody,    meddler.      -a,   v.  n.   to 

fidget,  to  bustle. 
Fjät,  n,  track,  trace,  footstep. 
Fjättra,  v.  a.    to   fetter,  to   shackle. 

— r,  m.  pi,  fetters,  shackles. 
Flabb,  m.  jaw.  [flatness. 

Flack,  a.  flat,  plain,  open,    -het,  f. 
Flacka,  v,  n.  to  ramble,  to  rove. 

Flacksa,  v.  w.  to  flutter. 
Fladd||er,  n.  fuUiity.    -eraktig,  a. 

flirting,  fickle,  -eraktigliet,  f.  fieklo- 
ness,  frivolity,  -ra,  V.  n.  to  flutter ; 
to  blaze,  to  flame,  -rig,  a.  loose^ 
fickle. 

Flaga,  /.  flaw,  crack,  breach;  flake. 

Flagg,  m.  flag,  colours,  ensign,  hissa 
flaggen,  to  hoist  the  flag,  stryka 
flaggen,  to  strike  the  flag,  -duk^ 
m.  bunting,     -man,  9».  flag-officer. 

-skepp,  n.  flag-ship,  -spel,  n. 
-stång,  m.  flag-staff,  enslgn-staff. 


Flagna,  v.  n.  to  peel  off. 

Flake,  m.  plate. 

Flanimjla,  f.  flame,  blaze.  -,  V.  W. 
to  flame,  to  blaze,  -era,  V.  a.  to 
make  watered  or  undulated,  -ig,  d» 
flamy,  figured  with  flames. 

Flanell,  n.  flannel. 

Flank ,  m.  flank,    -a,  v.  a.  to  slice, 

to  cut  into  flat  pieces.  — ,  s.  f.  clod, 
flake,  -era,  V.  a.  to  flank,  -,  V.  W. 
to    skirmish,      -ering,   /.    skirmish. 

Flarn,  n.  bark  of  fir,  bark  of  pine. 

Flas,  n.  frolic,  sport. 

Flask||a,  f.  vial,  smau  bottle,  -foder, 

n.  bottle-case. 

Flat,  a.  flat,  level,  smooth,  plain;  too 
indulgent ;  discountenanced ;  foolish. 
flata  handen,  the  palm  of  the  hand. 
-a,  f.  the  flatside.  -hct,  f.  flat- 
ness; too  great  indulgence.  — lus,  /I 
felt-louse,  body-louse,  -na,  V.  n.  to 
be  ashamed. 

Flan,  a.  dull,  stagnant,  slack.       [atic. 

Flegma,  f.  phlegm,   -tisk,  a.  phlegm- 

Flen,  n,  heart-burn;  reed •  canarygrass. 
-Ört,  f.  figwort,  brownwort. 

Flep,  n.  effeminacy.  — er,  W.  meaoook. 
-ig,  a.  faint,  cowardly. 

Flerjje^  a.  pi,  more,  several,  sundry. 
-estades,  ad,  in  sundry  places, 
-årig,  a,  perennial. 

Fleste,  a,  pi,  the  most. 

Flick||a,  f,  girl,  lass;  wench,  -ebarn, 

n,  female  child. 

Flicklja,  V,  a.  to  patch,  to  clout,  to 
mend.  —  in,  to  insert,  —are,  m, 
patcher.  -lapp,  m,  patch.  -Ord^ 
n.  expletive,  — verk,  n.  patch-work; 
compilation.  [lobated. 

Flik,  m,  lap,  lappet;   lobe,     -ig,  a. 

Flina,  v.  n.  to  giggle,  to  titter;  to  weep. 

Flinga,  f,  slice.  (active,  brisk. 

Flink,    a.    dexterous,    clever;    quick, 

Flint,   m.   forehjad.     -skalle,  m. 

baldpate.     -Skallig,  a.  baldpated. 

Flintlja,  f.  flint,  flintstone.    -hård, 

a,  flinty,     -sand,  m.  coarse  gravel. 
Flls]|a,  f,  flake,  flag,  shiver    flisa  sig-, 
V.  r.  to  splinter ,  to  shiver,     -ig,  a. 
splintery,  shivery. 


58 


Flissa 


Fläng 


Flissa^  V.  n»  to  titter,  to  fleer. 
Flit,  rn,  industry,  diligence,  assiduity, 

appl-ication ,   study,     göra  sin  — ,   to 

do   one's    best,     ined  — ,   on  purpose. 

— ig",  a,  industrious,  diligent,  assiduous; 

frequent,   helsa  flitigt,  give  my  best 

compliments.  (finery. 

Flitter,  n.  bawble;  a  trifling  piece  of 
Flo,  m.  layer,   stratum,     -kalk ,  m. 

stratified  lime. 
Flock,  w.  crowd;    collection,     -tals, 

— yis,  ad.  by  crowds;  by  sections, 
Flod,  m.  river ;  flood ;  flow,    -tld,  m. 

tide. 
Flor,   n.   crape,   gauze.     -Imfva,  f, 

gauzeveil.  [n.  to  flourish. 

Flor,  n.  fipwer,  flourishing,    -era,  V. 

Florett,  m.  foil,  -silke,  n,  floret- 
silk. 

Floskel,  m.  flourish,  scrap;  phrase. 

Flott,  n.  grease,   -a,  V,  a.  to  grease. 

Flott,  ad.  afloat,  -a,  f,  fleet,  navy; 
float.  — ,  V.  a,  to  float;  to  convey 
timber  in  rafts.  — brO,  f.  floating- 
bridge,  -holme,  W.  floating  island. 
—rätt,  m,  the  right  of  floating  wood. 

Fluglla,  f,  fly.  spanslca  flugor,  can- 
tharides.     -bloiuster,    n.   flaxweed. 

-smälla,  f.  flyflap.  -svamp,  m. 
toad -stool;  red  agaric.  -träd,  n, 
black  poplar. 

Flundra,  f.  flounder. 

Fluss,  m.  rheum,  cold;  T,  fluor,  flux- 
ing vitrescent,  glass-spar,  hvita  flus- 
sen,  white  flux,  -aktig,  a.  rheu- 
matic, -feber,  m.  rheumatic  feber; 
Bynochus.  — Ighet,  f,  rheumatic  dis- 
position,    —spat,  m.  fluor-spar. 

Flux,  ad,  quickly,  instantly,  anon. 

Fly,  n.  (jpa  ett  ankarj  flook  (of  an 
anchor);  marsh,  -b Ott en,  m.  marshy 
botton. 

Fly,  V.  a.  &  n,  to  fly,  to  shun ;  to  run 
away,  to  escape. 

Flyglla,  V.  w.  to  fly;  to  blow  up;  to 
soar.  -ande,  a.  flying;  winged; 
sudden  ;  immediately.  — flsk ,  9W. 
flying.fish.    -färdig,  -fo'r,  a.  fledge. 

-hand,  a.  quick,  brisk,  -sand,  m. 
quicksand,  driftsand. 


Flygel,  ?n.  wing;  grand  piano,  -dörr, 
Wi.  folding. door,  »mau^  m,  file, 
leader. 

Flygt,  w.  flight.  is^Jwfa  fåglar^  i 
flygten,  to  shoot  birds  flying,  -ig,' 
a.  volatile,  fleeting;  fickle,  inconstant, 
vain;  gaudy,  gay,  airy.  — ighet,  f, 
volatility,  levity,  fickleness;  vanity, 
gaudiness  of  dress. 

Flykt,  m,  flight,  escape,  -a,  V,  n,  to 
escape.  — ig,  a.  fugitive,  -ing,  w. 
fugitive,  runaway. 

Flytji'a^  V»n.  to  flow;  to  be  afloat;  to 
run;  to  spring,  to  result.  —  ofvanpd, 
to  swim  on  the  top ;  to  be  uppermost. 
—ande,  a.  floating,  flowing,  swim, 
ming ,  liquid ;  easy,  smooth ;  well  hung. 
-Ig,  a,  fluid,  liquid,  -ighet,  f. 
liquidness,  fluency,  fluidity,  —ning, 
f.  flux. 

Flytt||a,  V,  a,  to  move,  to  remove,  to 
transfer,  to  convey;  to  transplant.  — , 
V.  n.  to  move,  to  remove ;  to  leave  one's 
place.  —  hort,  to  remove.  —  in,  to 
move  to.  —  närmare,  to  approach. 
"  utt  to  convey  out.  -bar,  a, 
moveable,  -fågel,  m.  bird  of  pas. 
sage,  -ning,  f.  moving,  removal, 
passage;  move;  transposition. 

Flå,  v.  a.  to  flay,  to  skin ;  to  pull  off. 
—buse,  m.  flayer,  hangman's  servant» 
— nlng,  f,  flaying,  excoriation. 

Flåslla,  V,  n.  to  puff,  to  breathe  strongly  ; 
to  respire.  —  ut ,  to  recover  one's 
breath,     -mätt,  a.  short  of  breath. 

Fläck,  m.  spot,  blot,  stain;  blemish; 
pearl;  place;  mark;  borough,  —a,  V, 
a.  to  spot,  to  stain,  to  maculate;  to 
blast,  -ig^  a,  spotty,  stained,  -tals, 
ad,  here  and  there,  -urtagare,  m. 
scourer. 

Fläder,  f.  elder,  -buske,  m,  elder* 
tree.  -mOS,  n.  elder-sirup.  -mUS, 
f,  flittermouse.    — té,  n,  elderberry-tea. 

Fläka,  V,  a,  to  rip  up,  to  split  open, 
fläkt  örn,  doubleheaded  eagle. 

Fläkt,  m.  a  gentle  gale ;  whisk,  bruslu 
-a,  v.  n.  to  fan,  to  shake,   to  flap. 

Flämta,  v.  n,  to  pant,  to  gasp;  to  puflf. 

Fläng,  n»  precipitation,  agitation,  violent 


Flänga 


Fordne 


59 


exercise,  speed,  t  — ,  in  full 
in  greath  hurry.  — ftj  V.  n,  to  romp. 
—  med  hästarna,  to  ride  the  horses 
too  hard. 

Flärd,  m,  deceit,  artifice;  vanity,  fri« 
volousneea.  fara  med  —,  to  use  de- 
ceitful dealing,  -fri,  -1ÖS ,  a.  mo- 
dest, without  ostentation,  —full,  a.' 
idle,  ostentatious. 

Fläsk,  n.  pore,  bacon,  lägga  pä 
fläsket,  to  grow  fat.  -pannkaka, 
f.  bacon-fritters,  -slda,  f.  flitch  of 
bajon.     — SVål,  m,  sward,  of  bacon. 

Flätlla,  f.  plait,  tress,  fleak.  -,  V.  a. 
to  plait,  to  braid,  to  twist,  -ning, 
f.  plaiting,  handlework,  fieak. 

Flätja,  f.  vanity,  frivolousness. 

Flöd,  n,  flux;  flowing,    -a,  V,  n,  to 

flow.    —  ofver,  to  overflow. 
Flöjel,  m,  vane. 

Flöjt,  f.  flute,     -skepp,    n.  flyboat, 
Fiote,  n.  float. 

Flöts,  m.  layer,  stratum. 

Fnas,  w.  husk,    -a,  v.  a.  to  husk. 

Fnask,  n,  scrap;  trash,  chaff,  anse 
8om  ett  -,  to  slight,  -a,  v.  a.  to 
nipple. 

Fcassllel,  n,  pimples,  pustules,  -lig, 
a  pimpled,  full  of  pustules. 

Fnettra,  v,  n,  to  titter,  to  smicker. 

Fnugg,  w.  down. 

Fnurra,  /*.  knot;  intricacy. 

Fnysa,  v.  n.  to  snort,  to  snuff.  -  af 
vrede,  to  huff  and  puff.  7ian  fnyser 
vid  allt,   he  is  not  to  be  contented. 

FnÖske,  n,  spunk,  -syamp,  m,  birch- 
agaric. 

Fock,  f,  fore-sail,  -hals,  m.  fore- 
m:.st-cable.  -mast,  m.  fore -mast. 
—rå,  f,  fore-yard. 

Fodor,  «.  fodder,  feed;  linings  case. 
-lår,  m.  oat-chest,  manger.  — lärft, 
n.  linen  for ^  lining,  -marsk ,  ra. 
hostler,  -nöt,  n.  neat,  -säck,  m. 
fodderbag.  -verk,  n,  fur.  -Ticker, 
m,  common  vetch. 

Fodra,  v.  a.  to  fodder;  to  line;  to  fur. 

Fodral,  n.  case,  casing,  box.  -makare, 

m,  oasemaker. 
Fog,  w.  reason,  cause,  right ;  moderation. 


-lig,  Ö.  easy,  compliant,  yielding; 
gentle,  —lighet,  f,  moderation,  easi- 
ness, compliance. 

Fog,  m,  joint,  scarf,  -a,  V,  a,  to 
join,  to  fit;  to  dispose;  to  order,  to 
adjust.  -  anstalt,  to  take  order 
about.  —  sig ,  v,  r.  to  suit,  to  fall 
out,  to  come  on,  to  turn.  —  sig  ef- 
ter, to  comply  *with.  -liyffel,  w. 
jointer. 

Fogde,  m.  country-steward,  bailiff. 

Fogel,  8.  Fågel. 

Follant,  m.  folio,  book  in  folio. 

Folium,  w.  foil. 

Folk,  n.  people,  folk;  nation;  men; 
servants,  sämre  -,  the  vulgar,  bättre 
— ,  honourable  persons,  göra  —  af 
någon,  to  make  one  a  man.  "kom- 
men af  — ,  of  a  good  family,  —a, 
V,  Ö.  —  Upp ,  to  educate,  to  civilize. 
—  8ig ,  V,  r.  to  amend,  to  reform. 
—brist,  m.  scarcity  of  people,  -fat- 
tig,  a.  thin  of  people,  -fest,  m, 
national  festival.  -^gUUSt,  /".  popu- 
larity, —hop,  m.  crowd  of  people. 
-ilsk,  a.  mad  at  people,  en  folk- 
ilsk  tjur,  a  mad  bull,  -lig,  a, 
popular.  —Ilk,  a.  humane,  modest. 
—mängd,  m,  population,  number  of 
inhabitants.  — rlk,  a.  populous,  —rätt, 
m,  right  of  nations.  — saga,  f,  po- 
pular tale,  —skola,  f,  common  school. 
-skygg,  a.  shy  of  people,  unsociable. 
-slag,  n.  nation,  -språk,  n.  vul- 
gar tongue,  -stam,  m.  tribe,  -sägen, 
m,  popular  tradition,  -vandring,  f. 

the  migration  of  the  nations.    — vett, 
n.   common  sense.     — Vttlde,   n,  de- 
mocracy. 
Fond,  m.  fund,  stock;  back  ground. 
Fontanell,  m,  fontanel,  is^ue. 
Forl|a,  f,  cartload,  carriage.     -,  V.  a. 

to  convey,     -bonde,  -man,  m, 

waggoner,    —lön,  f,  payment  for  car» 

riago.     -sedel,  m»  bill   of  carriage. 

-vagn,  m.  waggon. 
Forderlig,  a.  quick,  expeditious,    med' 

det  forderlig  aste,  with  all  expedition., 
Fordne,  a.  former,  yore,  past,  ancient,^ 

old.    i  f ordna  dagar,  of  yore* 


60 


Fordom 


Fraktvagn 


Fordosn^  -dllgs,  ad,  formerly,  once, 

in  former"  days. 
Fordr||a,  v.  a.  to   exact,    to    demand, 

to  require,  to  claim;  to  want;  to  take. 

—  in,  to  call  in.  -811 ,  -ing 5  /. 
demand,  claim;  debt. 

Forell,  m.  trout. 

Form,  m.  form,  mould;   shape,     -a, 

V,  a.  to  form,    to  model,   to    mould. 

-alitet,    /.    formality.      -tU'C ,   m. 

moulder.      ~at^    71.    size  (of  a  book). 

-ation,  f,  formation,    -bräde,  n. 

fiameboard.     —©1,  7n.  form,   formula. 

-era,  v.  a.  to  form,    -lig,  a.  for- 

mal,  express,  -llghet,  /.  formality. 
-»ligt,  ad,  formally.  -IJUS,  n. 
mould-candle.  — 1ÖS,  a.  formless,  sha- 
peless, —lära,  f.  etymology,  —skä- 
rare 5  m,  formcutter.  -ulär,  71. 
formule. 

Forn,  a.  former,  past,    -forskare, 

m,  antiquary,  -häfder,  f.  pi.  history 
of  the  antiquity,  -lemiling,  f.  an- 
tiquity.  -sägen,  W.  tradition,  -tid, 
-ålder,  m,  antiquity. 

Fors,  m,  force,  stream,  waterfall,  -a, 
V,  71,  to  gush,  to  rush. 

Forsk||a,  v.  a,  to  investigate,  to  search 

^  out.  —are,  7?l.  inquirer,  searcher. 
— Bing,  /*.  search,  investigation. 

Forsla,  v,  a,  to  convey. 

Fort,  ad.  fast,  swiftly,  apace,   gå  lika 

—  Ttltd  en  i  to  keep  pace  with  one. 
d&t  fortaste,  with  all  speed,  -fara, 
V,  W.  to  continue,  to  persevere,  to  hold 
on,  to  go  on.  —farande,  a.  conti- 
nuing, permanent,  perseverant.  -fa- 
rande, 5.  n.  continuation,  duration, 
perseverance,  —gå,  v.  n,  to  go  on, 
to  continue,  to  proceed,  —gång,  w. 
progress,  advancement.  — hjelpa,  V. 
a,  to  further,  to  forward,  -komst, 
Vfi.  advL^ncement ,  success,  —planta, 
V,  a,  to  propagate,  -plantning,  f. 
propagation,  -skaffa,  V.  a.  to  for» 
ward,  to  transport,  »skrida,  v,  n, 
to  advance,  to  proceed,  —sätta,  V, 
a.  to  continue,  to  pursue,  to  carry  on. 
-sättning,  f.   continuation,   pursu- 


ance, -vara,  v,  n,  to  continue,  to 
endure. 

Fortepiano,  n,  piano-forte. 

Forum,  n.  jurisdiction,  tribunal,  resort 

Fossilier,  n.  pi,  fossils. 

Foster,  n.  embryo,  foetus,  child;  pro^ 

duct,  -barn,  n.  fosterchiid.  -bro- 
der, m.  fosterbrother;  companion  of 
arms.  -dotter,  f.  fosterdaughter, 
adoptive  daughter,  -fader,  m.  foster- 
father,  -moder,  f,  fostermothere 
-skola,  f,  nursery. 

Fostra,  v,  a,  to  nourish,  to  foster,  to 
support.  -S,  V,  d,  to  grow  up;  to 
thrive. 

Fot,  w.  foot;  basis,  till  fota,  on  foot. 
taga  till  fötters,  to  take  to  one's 
heels,  på  stående  fot,  instantly. 
ställa  på  fri  fot ,  to  set  at  liberty. 
jag  tager  det  på  den  foten,  l  take 
it  this  way.  —a,  V.  a.  to  found,  to 
ground,    -angel,  ra.  man4rap,  foot« 

trap,    -bad,  n.  foothbath.    -blad, 

n.  sole  of  the  foot,  -fall,  n,  pro- 
stration, —falla,  V,  n.  to  prostrate 
one's  self,  —fallen,  a.  unable  to  walk, 
stumbling,  —folk,  71.  footbands ,  in- 
fantry, -fäste,  7z.  footing,  -gångare, 
7n.  footman,  -knöl,  tti.  ankle,  -lag, 
n,  instep,  tarsus.    — ledj  m.  footjoint, 

-pall,  77Z.  footstool,  -påse,  7n.  foot- 

bag.  — sidj,  a,  reaching  down  to  the 
feet,  -spjärn,  n.  foothold:  stretcher. 
—spår,  n.  footmark,  trace,  track. 
-steg,  n.  footstep,  footboard,  -ställ- 
ning, f.  pedestal,  socle,  basis.  -SYCtt, 
7n.  sweaty  feet,    -såla,  f,  the  sole  of 

the  foot,  -träd,  n.  foot-stail.  -Tar- 
mare,  7n,  foots tove. 

Fotograf,  m,  photographist,  -i,  f. 
photography;  photograph,  lightbild. 

Frack,  tu.  frack,  dress-coat. 

Fradglla,  fé  foam,  froth,  spume.  -aS, 
V,  r,  to  foam,  to  froth,  -ig,  a, 
foamy,  frothy. 

Frakt,  tr,  freight,    -a,  V,  a,  to  freight. 

-are,  m,  freighter,  -bref,  71.  -se- 
del, Ttl.  bill  of  lading,    -skepp,  n, 

carrying-vessel,  merchantman.  — yagn^ 
W.  carrying-waggon. 


Fraktur 


Frestelse 


61 


Fraktur,  m.  gothic  letters,  german  text. 

Fram 9  ad.  forward,  forth,  onward.  — 
i  veckaUi  in  the  course  of  the  week. 
—  tillf  until  to.  r'dtt  — ,  upright, 
frankly,  -alstra,  V.  a.  to  bring  forth, 
to  produce.  — axelj  vn.  fore-axletree. 
-ben,  n,  foreleg,     -bjuda,  v,  a. 

to  present  with,  to  offer.  — bOg",  m, 
forequarter.  —bringa,  V,  a,  to  pro- 
duce; to  advance,  to  raise,  —bära, 
V,  a,  to  bear  forth,  to  present,  to 
offer,  -del,  m,  forepart,  face;  T. 
fore,  -deles,  ad.  in  future,  -draga, 

V.  a.  to  draw  forth,  to  produce ;  to  pro- 
fer;  to  allege,  -fara,  V.  n.  to  pro- 
ceed.  —faren,  a.  past;  deceased. 
-fart,  m...  proceeding,  -fluten,  a. 
past,  -fot,  W.  forefoot,  -fusig", 
a.  unconsiderate,  saucy,  daring.  — fo.» 
sighet,  f.  precipitancy,  forwardness. 
-färd,  m.  progress,  -för,  prp.  be- 
fore,  above.  -  allt^  above  all.  -föra, 
V,  a.  to  carry  before;  to  deliver. 
-före 5  ad.  before,  in  the  "forepart. 
-gent,  ad.  for  the  future,  -gång, 
m.  success,  hafva  framgång,  to 
succeed.  -hjul,n.forewheel.  -härda, 
V.  n.  to  persevere,  to  persist.  — här- 
delse,  f.  pei-severance ,  obstinacy. 
-härdig,  a,  perse verant.  -itVån, 
ad.  from  before,  -kalla,  v.  a.  to 
call  forth.  —  andaVf  to  conjure  the 
ghosts,     -komma,  v,  n.   to    arrive. 

-komst,  77».  arrival,    -kälke,  m. 

foresledge.  -lefva,  V.  a.  &  71.  to 
live,  —lida,  V.  n.  to  pass  away,  to 
vanish,  to  expire,  —liden,  a.  past; 
deceased,  -lägga,  V.  a.  to  lay  down, 
to  exhibit,  to  represent.  — mo,  ad. 
at  hand,  hälla  sig  framme,  to  put 
one's  self  forward.  — Om,prp.  by,  over. 
-sida,  f.  foreside,  face,  front,  -skaffa, 
V.  a.  to  produce,  to  provide  with,  to 
cause  to  be  brought,  -skeppet,  n. 
foreship.  -Skjuta,  V.  a.  to  push 
forward.  — ,  V.  n.  to  shoot  forth,  to 
issue,  -skrida,  v.  n.  to  advance,  to 
move  forward,  to  go  on.  -skridande, 
a.  progressive.  -Skriden,  a.  advanced. 

-stam,  m,  T.  stem,  -stafra,  v.  a. 


to  spell  out,  to  articulate.  ^Steg, 
n.  progress,  »stnpa,  ad.  upon  one's 
face,  -stycke,  71.  forepart.  -Stående, 
a.  prominent,  -ställa,  v.  a.  to  re- 
present ,  to  propound ,  to  propose ,  to 
set  forth,  -ställning,  f.  represen- 
tation, exposition,  proposition,  -sätta, 
V.  a,  to  set  forth,  to  set  out,  to  pro- 
pose; to  server  up.  -sättning,  f. 
presentation,  exposition,  -tand,  f. 
foretooth,  incisor.  -tO,  v.  a.  to  ex- 
hibit, to  produce,  -tid,  m.  future, 
futurity,  -tida,  a.  future,  -till, 
ad,  before,  in  the  front,  -träda, 
V.  n.  to  advance,  to  step  forth,  -trä- 
dande, n.  approach,  appearance,  en- 
trance. -Vigtig,  a.  overweighing 
before,  -åt,  ad.  forward,  forwards. 
-,  prp,  toward,  against. 
Framt,  C.  sä  -,  if,  provided  that. 

Frankera,  v.  o.  to  frank,  -d,  franko, 

a.  postpaid. 

Frans,  m,  fringe. 

Fras,  m,  phrase. 

Frasa,  v.  n.  to  rustle ;  to  hiss,  to  whiz. 

Fratt,  m.  black  streaks  in  iron. 

Fred,  m.  peace,  lemna  i  -,  to  let  be 
quiet,  gif  er  till  freda ,  be  quiet. 
ställa  en  till  freds,  to  reconcile  one. 
guds  "!  god  save  you!  -a,  V.  a, 
to  cover,  to  protect,  to  quiet;  to  in« 
close,  to  fence  in.  -ande,  71.  ap- 
peasing, tranquillity;  inclosure;  pro- 
tection.-färdig,  a.  peaceable.  -lig,a. 
quiet,  peaceable,  gentle,  -lighet,  f.  pea- 
cefulness.  -sbrott,  n.  breach  of  peace. 
-Sbrytare,  m.  peace-breaker,  -sdo- 
mare,  m.  justice  of  peace,  -sför- 
störare,  m.  disturber,  -smed  I  are, 

m.  negociator,  mediator,  -smedling, 
f.  mediation,  -stiftare,  m.  paoifiei 
-SStiftning,  f.  pacification.  -svcrU, 
n,  treaty  of  peace,  -sälskande,  a. 
peaceable. 

Fredag,  m.  friday. 

Fregatt,  m.  frigate. 

Frest(|a,  V,  a.  to  attempt,  to  try,  to 
essay,  to  tempt,  -ande,  a.  tempting, 
seducing,  -are,  m.  tempter,  -else, 
f,  temptation. 


62 


Fri 


Frij  ö.  ff^e?  exempt;  easy;  open;  libe- 
ral. —  förtäring,  free«quartef,  free- 
cost,  ställa  en  pd  —  fot,  to  set 
one  at  liberty,  på  —  hand,  off  hand. 
lät  honom  hafva  fritt  spel,  let  him 
take  his  swing.  — ft^  V.  a.  to  free,  to 
absolve,  to  save.  — ,  V.  n,  to  woo,  to 
court,    -are,  m,  wooer,    -biljett, 

m,  freeticket.  — boren,  a.  free-born. 
of  noble  bir«i.  -borgare,  m,  free- 
man  I  citizen  of  a  freetown.  — br6f, 
n.  letter-patent,  license,  -bytare,  m. 
freebooter,  -eri,  n.  courtship,  -gifva, 
-göra,  V.  a.  to  set  free,  to  release. 
—gör else,  f,  acquittal,  emancipation. 

-liamu,  n.  freeport.  -handel,  m. 
free  trade,  -herre,  m.  baron,  -herr- 
inna,  f,  baroness,    -hcrrskap,  n. 

barony,  —het ,  f,  liberty,  freedom ; 
privilege,  immunity,  —hågad,  a.  re- 
solute, -hult,  n,  T,  fender,  -kalla, 

-känna,  v,  a.  to  absolve,  to  acquit ; 
to  exempt,  to  clear,  -kostig,  a. 
liberal,  generous,  openhanded,  boun- 
teous. -kOStighet,  /".^  liberality, 
munificence,  bounty,  —köpa,  V.  a. 
to  ransom.  — modig,  a.  frank,  hearty. 

-murare,  m.  freemason,   -mureri, 

n,  freemasonry,  -måndag,  m.  saint 
monday.     —parti,   n.  parlisan-corps. 

-sedel,  m.cocket,  warrant,  -siunad, 

a.  liberal  minded,  liberal,  -skola, 
/".  freeschool.  — stad,  m.  freetown; 
shelter.  — stat,  m.  fteestate,  republic. 
-stund,  W.  leisure  -  hour,  -talig, 
a.  freespoken.  -tålighet,  f,  free- 
dom  in  speech.  — tt,  ad,  freely, 
frankly,  -tänkare,  m.  freethinker. 
-tänkeri,  n.  freethinking.  -Villig, 
a,  voluntary,  spontaneous,  free. 
Frid,  m.  peace,  tranquillity,  -ful,  a. 
peaceful,  quiet,  — lysa,  V,  a»  to  put 
under  the  protection  of  law,  to  secure 
from  annoyance.  — 1ÖS,  ö.  outlawed. 
-sam,  a.  peaceable,  amicable. 

Frikassé,  n.  fricassy.    -ra,  v.  a,  to 

fry,  to  mince.  [bastard. 

Frilllla,  Y-  concubine,     -ebam,  n. 

Fris,  m.  &  n.  freeze,  fri7e. 
Frlsel,  w,  miliary  fever,  purples. 


Fruktskida 

Frisera,  v»  a.  t^  dress  the  hair;  to 
frizzle. 

Frisk,  a.  sound,  healthy;  cool;  fresh, 
recent;  lively.  -t,  ad,  healthily, 
freshly,  lefva  -,  to  live  at  a  high 
rate.  -  ujyp!  cheer  up!  -a,* v.  a. 
to  refine,  to  remelt.  -  ?^pj>,  to  re» 
fresh,  to  freshen.  -  upp  tåget,  T. 
to  fresh  the  hawse,  -ua,  v,  n,  to 
recover. 

Frislar,  W.  pi.  handscrews. 

Frist,  m,  respite. 

Frisör,  m.  hairdresser. 

Frodiias,  v,  d.  to  thrive,    -ig,  a, 

fresh;  wholesome;  luxurious;  rich; 
yolly.  -ighet,  f.  plumpness,  -lem, 
m,  man's  yard. 

From,  a,  pious;  devout;  mild,  kind, 
gentle,  harmless;  meek,  —het,  f, 
piousness ;  gentleness,  mildness.  — siut, 
a.  good-natured. 

Fromma,  v,  n,  to  be  of  uso.  -,  /". 
advantage. 

Front,  m,  the  foretop;  front. 

FrOSk,  m.  (h'dstsjulca)  carney. 

FrOSS||a,  f,  ague,  hvardags  -,  quotl- 
öian  ague,  annandags  — ,  tertian  ague. 
tredjedags  -,  quartan  ague,  -bryt- 
ning, f,  a  touch  of  the  ague,  shi- 
vering. 

Frost,  m,  frost,  -blten,  a.  frost- 
bitten; mellowed  by  the  frost,  —dans, 
n,  dry  fog.  -ig,  a,  frosty,  -knol, 
<m,  chilblain,    -natt,  f   frosty  night. 

Frottera,  v,  a,  to  rub,  to  brush. 

Fru,  f,  mistress,  madam. 

Frukost,  m.  breakfast,    -era,  V,  n 

to  breakfast. 
Frukt,  m.  fruit;  issue;  benefit,  advan- 
tago,  profit,  -bar,  a,  fruitful,  fertile, 
-barhet,  f.  ^^fertility ,  fruitfulness, 
fecundity.  -bärande,  a,  fruitful, 
fructiferous.      — fäste,    n.    receptacle. 

-gömm©,  n,  capsule,  -horn,  n, 
the  horn  of  plenty,  cornucopiae.  — hyl- 
Sa-,  f.  husk,  —lös,  a.  fruitless,  vain ; 
abortive,  -mångelska,  f,  fruiterer. 
—sam,  a.  fruitful,  prolific,  generative. 

-samhet)  f.  fruitfulness.  -skida^  f. 


Fruktträ 

hntik,  cod,  shell.    -»tTa^  ft.  fruit-tree. 

—vin,  n.  cider, 
Frskta,   v.  a.   to   fear,  to  dread,   to 

apprehend.    — Hj  f,  fear,  dread,    ap- 

preheaeion,  awe.     — nsvärd^  a.  for> 

tnidable,  dreadful. 
Fmntimmer,  n,  lady,  woman. 
Friisa,  V,  n,  to  gush. 

Frasen,  a.  frozen;  cold,  chill,  chilly. 

Frusta,  v.  n.  to  snuff,  to  snort. 

Fryntlig,  a,  friendly,  kind;  affable. 
-het,  f.  affability. 

Fiys||a,  V.  n,  to  freeze ;  to  be  cold ;  to 
chill,  dtt  fryser  pä ,  it  freezes.  - 
ihopf  to  congeal,    —pankt,  TTb,  freez- 

•    ing-point. 

Fragila,  v.  a,  to  ask,  to  question,  to 
interrogate,  to  inquire.  —  efter,  to 
make  account  of;  to  inquire  after.  — 
sig  för,  to  inquire  about,  —  en  till 
Tads,  to  ask  one's  advice.  —  upp, 
to  find  out  by  inquiry,  -ft,  f,  de- 
mand, question,  query,  interrogation. 
—punkt,  m,  point  of  question;  in- 
terrogatory, -tecken,  n,  mark  of 
interrogation.  — tIs,  a.  inquisitive, 
curious. 

Från,  prp»  from,    -döma,  v.  a.  to 

abjudicate.  — fall^,  ft.  decease,  death. 
-gå,    V.    a.    to    deny,    to    disown. 

-häst,  m.  the  offside  horse,  -känna, 
V.  a,  to  abjudicate,  -sida,  f,  off- 
sida,  reverse,  -slägtas,  V,  d,  to 
degenerate.      -Taran do,    a.   absent. 

-yarelse,  -yaro,  f.  absence. 

Fråss|!a,  v.  n.  to  gormandize,  to  glut- 

tonize.     — ar©,  771.  glutton,   surfeiter. 

— eri,  n.  gluttony,  voracity. 
Fr^ck,  a,  impudent,  insolent    — hQt, 

f,  impudence,  insolence. 
Fräjd,  m,  character,  repute,  reputation. 

-ad,  a.  renowned,  famous. 
Friiken,  m,  river-horsetail. 
Fräknjje,  m.  freckle,    -ig,  a.  freckled, 

lentiginous, 
Fralslla,  v,  a.  to  save,  to  deliver,  to 

rescue,     -are,  m,  saviour;  deliverer. 

—ning,  f.  deliverance,  redemtion. 
Frälse,  W.  nobility ;  lands  exempt  from 

taxes.      —,    a»   noble;    exempt    from 


Fulslag 


63 


tases*  -hemman,  n.  fVanktene* 
ment. 

Främja,  v,  a,  to  forward,  to  further, 

Främling,  w.  stranger,     [to  advance. 

Främmande,  a,  strange,  foreign;  from 
another,  heterogeneous.  — ,  9,  pi,  com- 
pany, visitors. 

Främr©,  a.  anterior,  foremost. 

Främst,  a,  &  ad,  foremost,  at  the 
head.  [— lict,  f,  rancidness. 

Frän,  a,  strongscented,  rammish,  rank. 

Frändjle,  m.  relation,  kinsman ;  cousin.. 
-skap,  ra.  consanguinity,  relation. 

Franka,  f.   kinswoman. 

Fräsa,  v.  n,  to  whiz,  to  hiss ;  to  roar. 

Frätya,  «.  a.  to  nibble,  to  eat,  to  de- 
vore;  to  corrode,  -medel,  W.  cau- 
stic, corrosive,  —ning,  f,  corrosion, 
comsumption.  -Sten,  W.  infernal 
stone,  lunar  caustic. 

Frö,  n,  seed;  germ,  sperm,  -a  sig, 
V,  T.  to  seed,  -dosa,  f,  seed-vessel. 
-dyfvel,,  m.  seed-beetle,  -foder,  n. 

seed-cup.     —gömma,  f,  seed-vessel. 

-handel,  m.  dealing  in  seeds,  -hand- 
lare, m.  seedman.  -hns ,  71.  seed- 
vessel,  —mjöl,  ti.  pollen  of  flowers. 
-mjölk,  f,  emulsion,  -redning, 
f.  T.  fructification,  -skida,  f,  cod. 
Fröjd,  m.  joy,  exultation,  -a,  v,  a, 
to  rejoice,  to  exhilarate,  to  gladden; 
to  cheer,  gud  fröjde  hans  själ! 
god  rest  his  soul!    -betygelse,  f, 

expression  of  joy.  -eld,  m.  bonfire. 
-full  ,  a.  joyful ,  exulting.  -rOp, 
n,  shout  of  exultation;  acclamation. 
-språng,  n.  leap  of  joy,  exultation. 

Fröken,  f.  lady,  miss. 

Fukt,  m,  moisture,  dampness,  moist* 
ness.  —a,  V,  a.  to  moisten,  to  damp,^ 
to  w«t,  to  humect.  — ,  V,  W.  to  give' 
damp;  to  grow  damp.  ^Ig^  a»  damp, 
moist,  humid. 

Fukt||el,  771.  strokes  with  the  blade  of 
a  sword,     —la,  V,  CI.  to  lash. 

Fukter,  pi.  tricks,  intrigues. 

Ful,  a,  ugly,  illfavoured;  foul,  full^ 
väder,  bad  weather,  -het,  f.  ugli- 
ness,  deformity.  — skorf ,  m.  scald- 
head,  scall^   -slag,  n.  whitlow,  felon. 


64 


Full 


Full)  a.  full,  replete;  complete,  total; 
drunk.  Tläfva  fullt  Upp,  to  have 
plenty.  —  dager,  broad  daylight. 
till  fullo]  m  full,  -blodig,  a, 
fullblooded.  -borda,  v.  a.  to  fulfil, 
to  accomplish,  to  finish,  to  execute; 
to  consummate,  to  perform.  — bordail, 
f.  completion ,  accomplishment,  execu- 
tion, -eligon,  ccd.  fully,  -fjädrad^ 

-fln^en,  a.  fledged,  full  feathered. 
—följa,  V.  a.  to  pursue,  to  prosecute, 
to  continue;  to  improve,  —följande, 
n.  continuation,  pursuance,  —giltig', 
a.  valid.  -gOd,  a.  sufficient,  -gåll- 
gesi,  a.  fuiigrown.  -göra,  ~v,  a.  to 

fulfil;  to  finish,  to  execute.  — liet, 
/".  fullness,  plentitude.  -konilig,  a, 
perfect,  consummate,  complete.  — kOHl» 
lighet,  f.  perfection,    -komiia,  V, 

a.  to  perfect.  — lliakt,  /".  authority, 
letter  of  attorney ;  commission,  war- 
rant, -mogen,  a,  perfectly  ripe. 
— niyudig,  a.  come  to  age;  indepen- 
dent, -myndighet,  f.  plenipotence ; 
full  age,  majority,  -måne  ,  m.  full 
raoon.  —mäktig,  m.  attorney ,  de- 
puty, -mätta,  V,  a.  T.  to  saturate. 
-stämmig,  a.  symphonious.  -stän- 
dig, a.  complete,  -ständlglict,  f, 
completeness,  -ständigt,  ad.  com- 
pletely. — SÖfd ,  a.  vv'ho  has  slept 
enough.  — talig,  a.  complete,  full, 
integral,  -tålighet,  f.  completeness, 
integrity.  -Tlgtig,  a.  of  full  weight, 
—viss 5    a.   certain,    to   be    depended 

upon.     -Yuxen,  -växt,   a.   full 

grown,  -ända,  v.  a.  to  finish,  to 
complete,    —andning,  m.  completion, 

Funtla,  V.  a.  to  fumble.       [perfection. 

Fund,  m.  trick,  shift,  komma  under 
-  med  något,  to  find  out,  to  get  the 
knack  of  something.  f under ,  pi. 
crafty  devices,  -ament,  71.  founda- 
tion ,    basis. 

Fundeiiia,  r.^  a.  to  found.    ~,  v.  n, 
tu  muse,     —ing,  f,  meditation,  mu- 
sing.- (to  christen. 
Punt,  W.  font,     -a,  V.  a,  to   baptize. 
Far,  -a,  f.  fir.     -n,  a.  fir,  pine. 
-Ubräde,  ?».  dealboard. 


Fyrsitsig 
Furie,  /.  fury. 

Furir,  m.  quartermaster,  harbinger. 

Furstjle,  m.  prince,    -endome,  n. 

principality.  — inna,  /".  princess. 
—lig,  a.  princely. 

Fusk||a,  V.  n.  to  bungle,  to  spoil.  - 
undan ,  ^  to  snatch  away,  -are,  m. 
f urn  bier  ,  bungler.  — Orl ,  W.  bungle, 
spoil  trade. 

Futtig,  a.  shabby,  mean,  trifling. 

Fnx^  m.  sorrel  horse. 

Fy!  ?,  fy!    -  skam,  fy  for  shame. 

Fylke,  n,  tribe,  district,  province. 
—konung,  m.  viceroy,  country-judge.^ 

Fylllja,  V.  a,  to  fill;  to  stuff;  to  make' 
drunk.  —  igen,  lo  fill  up.  -  mcd* 
ed,  to  confirm  by  an  oath.  —  wpp, 
to  fulfil ;  to  replace,  -bult,  -hund, 
m,  drunkard.  -0,  n.  full,  månen 
är  i  ",  the  moon  is  in  her  full. 
-eri,  W.  drunkenness,  -est,  ad, 
enough;  sufficient.  — igj  a.  plump, 
full,  full  and  smooth,  -ighet,  f, 
plumpness,  fullness.  — nad,  /".  exple* 
tive.     —ning,    f,  expletive;    stuffing. 

Fynd,  n.  discovery;  acquisition.  — ig? 
a.  inventive ,  quick  at  contrivance ; 
jT.  containing  ore. 

Fyr,  n.  trick,  prank,  joke.  Tiafva  - 
med  någon,  to  joke  upon  one. 

Fyr,  m.  lighthouse,  beacon,  ge  —.' 
give  fire!  -a,  V.  n,  to  fire,  -boll, 
m,  fireball,    -bytare,  m.  calefactor. 

-filt,  n.  chafing-dish,  -mörsare, 
772.  mortar  for  bombs,  -penningar, 

m,  pL  beaconage.      -Sten,    771.  fire- 
stone.       -verkar©,    tti.    fireworker. 
-verkeri,  n.  firework. 
Fyrlla,   num,   four.     -,   f.    a   four. 
-ah an  da,  a.  four  different,  -atio, 

num.  forty.     -atiOIide,  a.  fortieth. 

-dela,  V,  a.  to  quarter,  -dubbel, 

a.  fourfold,  quadruple,  -faldig,  a. 
fourfold,  -fota,  f.  eft,  newt,  -fot&d, 
a.  fourfooted.  -fotadjur,  71.  qua- 
druped, -hörnig,  -kantig,  ö5, 
quadrangular,  square.  -horning, 
—Kant,  771.  square,  quadrangle,  -man- 
ning, m,  T,  tetrandria.  -sidig.  a. 
quadrilateral,      *--BitSlg)    C»  .holding 


Fyrskäftad 

four  seats,  -skäftad^  a.  woven 
with  four  threads  or  four  strands. 
•>Språng,  n.  gallop,  full  speed. 
-Stafvig,  a.'quadrisyllabical.  -Stäm- 
mig  9  a.  for  four  voices. 

Fyrabend,  tw.  leaving  of  working. 

Fyrk,  m.  farthing. 

Få,  a,  pL  few.  pä  några  -  nar, 
within  a  few.  -knniiig,  a.  silly, 
ignorant,  foolish.^  -kunnighot,  f. 
ignorance.  -Ordig,  a.  laconic.  -Of» 
dighet,  f,  taciturnity,  brevity. 

Få,  V,  a,  to  get,  to  obtain,  to  catch; 
to  dare,  to  be  permitted,  to  be  suf- 
fered, to  may;  to  must;  to  prevail, 
to  persuade,  to  dispose  to.  han  fick 
ondt,  he  fell  sick,  med  orätt  fäs, 
med  sorg  förgås,  ill  gotten,  ill  spent. 
—  tort ,  to  get  away.  -  fram ,  to 
get  forth,  to  utter.  —  tag  i,  to  get  hold. 
^  en  i  armen,  tö  lay  hold  of  one 
by  the  arm.  —  igeny  to  recover,  to 
find  again.  —  ihop,  to  gather;  to 
shut,  '"in,  to  get  in.  —  ned,  to 
get  down.  —  upp,  to  get  up.  —  upp 
Icnuten,  to  untie  the  knot.  —  ut,  to 
get  out,  to  receive.  —  sig,  V.  r,  to 
get,  to  acquire.  —  sig  mat,  to  take 
food,  to  eat. 

Fåfäng,  a.  vain;  fruitless,  Idle;  empty. 
—a,  f,  vanity;  trifles,  —lig,  a.  vain. 
— t,  ad,  in  vain,  to  no  purpose. 

Fågel,  m.  bird,  fowl,  -bo,  n.  bird's 
nest.-  -Ibur,  W.  bird-cage,  -bär,  n, 
bird-cherry.  — bOSSa,  /.  fowling-piece. 
-fri,  a.  outlawed,  -fäll gare,  m. 
birdcatcher,  fowler.  -fänge,  n. 
fowling.        -hagel,     n,     emallshot. 

-handlare,  m,  birdman.    -liund, 

77».  pointer."  ~hus,  n,  aviary,  -jagt, 
m,  fowling,  -^lek,  m.  copulation  of 
birds,  -lim,  n.  bird-lime,  -nät,  n. 
fowler's  ^et.  -perspektlT,  n.  bird's 
eye-view. -pipa, /.birdcall.  -Skräm- 
ma, f.  scarecrow.  — snara,  f.  gin, 
snare.  -Stång,  m.  lime-twig,  -unge, 
m.  a  young  bird.  -Vicker,  m. 
tufted  vetch. 

Fala,  V,  n,  to  foal. 

Fåle,  m.  colt,  foal. 

Swedish'Enalish  Diet, 


Fägnad 


65 


Fåll,  m.  hem;  fold,  -a,  v.  a,  to 
hera  ;  to  fold. 

Fålla,  f.  hurdle,  fold,  pen. 

Fånlle,  m.  fool,  silly,  idiot,  -ig,  a, 
silly,  foolish. 

Fång,  n.  catch;  acquisition,  possession; 
armful,  laga  — ,  legitimate  possession. 
—a,  V.  a.  to  catch;  to  make  one  a 
prisoner,  -e,  m.  prisoner,  captive. 
-en,  a.  caught,  prisoned,  ilia  fån- 
get gods,  ill  gotten  goods,  -enskap, 
n.  captivity,  -hus,  n.  prison,  -hus- 
väktare,  m,  jailer,  gaoler,  -st,  m. 
catch. 

Får,  n.  sheep.^  -afvel,  m.  breed  of 
sheep,  -aktig,  a.  sheepish.  -bOg, 
m.  shoulder  of^  mutton,  -död ,  m, 
sheep-rot.    -gräs,  n.  -svingel,  w. 

sheep's  fescuegrass.  — lierde,  in.  she- 
pherd, -hjord,  m.  flock  of  sheep. 
-hufvud,  n.  sheep's  head;  sheep, 
ninny,  -hund,  m.  shepherd's  dog. 
—hus,  n.  sheepcot.  —klippare,  m, 
sheep-shearer,  -kamel,  m.  camel- 
sheep,  -koppor,  jpZ.  chickenpox. 
—kött,  n,  mutton,  -lus,  m.  milk- 
sheep-louse,  tick.  — OSt,  m.  sheep- 
cheese,  -skötsel,  m,  keeping  of 
sheep,     —stek,  m.  roast-mutton. 

Fåra,  f.  furrow.     -,  v.  a.  to  furrow. 

Fä,  n.  beast,  neat,  blaokcattle;  brute; 
goods.^  -aktig,  a.  brutish,  bestial. 
-aktighet,  f,  brutishness,  brutality. 
-drift,  n.  pasture-ground,  -fluga, 
f.  gadfly,  bullfly.  -gård,  m.  farm- 
yard, -herde,  m-,  herdsmari.  -hop, 
m,  herd  of  cattle,  -hund,  m.  dog 
tending  the  cattle;  scoundrel.  -huS, 
71.  cowhouse,  oxstall,  —lad,  m.  pa. 
Sture. -läkedom,  W.  farriery,  -uad, 
m.  beast,  cattle. 

Fäder,  m.  pi.  forefathers,  -ne,  n. 
patrimony,  slagtskap  på  -,  relation 
by  the  father's  side.  —  arf,  paternal 
inheritance,  -nesland,  n.  country, 
native  country. 

Fä  gen,  a.  fain,  glad. 

Fägn[|a,  v.  a,  to  gladden;  to  treat,  to 
entertain ;  to  caress,  sig  — ,  — as  ,  v. 
d.  lo  rejoice,  to  be  pleased  at.  -adf  f 


65 


Fägnesam 


catisfaotion ,  dilight,  Joy;  «ntertaln« 
Bent.  -OSam,  a.  joyous,  joyful; 
hoepiUble. 

Fägring,  {,  betnty,  fairneee. 

Fäktlla,  t;,  n.  to  fight;  to  strive,  to 
struggle,  -are,  W.  fencer,  toxer, 
gladiator,  -hands&e,  Wl.  fencing. 
,glove.  — konstj  f,  the  art  of  fencing. 
-^mästare,  W.  fencing- master,  -ning, 
/*.  fencing,  fighting,  -sal,  m,  fencing- 
roora.  -ftltola,  f,  fencing .  school. 
-värja,  f,  rapier,  foil. 

Fäll,  w.  fell,  -beredare,  w.  furrier. 

Fälllja,  f,  trap,  -a,  v.  a.  to  drop, 
to  let  fall;  to  let  down;  to  fell;  to 
kill ;  to  throw  down,  to  prostrate ;  T. 
to  precipitate.  —  dom^  to  pass  a  sen- 
tence.    —  fjddraTf   to  shed  feathers. 

—  horn,  to  shed  the  horns.  —  WdU' 
der,  to  let  one's  hands  fall.  —  mo- 
det, to  grow  dispirited.  —  priset,  tc 
lower  the  price.  -7  förhön  för  en» 
to  petition  for  one.  —  till  höter,  to 
set  a  fine  upon  one.  söJca  —  en,  to 
seek  one'i  ruin.  — bonij  wi.  bar. 
-bord,  W.  folding.table.  -brO,  f, 
draw-bridge.  -galler,  n.  falling- 
grate  ;  beaver.  — knif,  W.  clasp-knife. 
-lucka,  f.  trapdoor. 

Fälp,  m.  imperfect  velvet,   fin  -,  plush. 

Fiilt,  n.  field,  plain,  gd  i  -,  to  take 
the  field,  det  står  i  vida  fältet,  the 
issue  of  it  is  very  uncertain,  —apo- 
tek, n.  field-dispensary.  -domarO, 
m,  provost  of  an  army.  — hcrre,  772. 
general,  —jägare,  m..  hunter,  chas- 
aeur,  sharp-shooter,  -kassa,  f,  mili- 
tary cash,  -kirnrg,  m.  surgeon  of 
an  army,  -lasarett,  n.  fieldhospital. 

-lager,  n.  camp,  -marskalk,  m. 

fieldmarshal.  —mätare,  m.  measurer 
of  land,  geometer,  -prest,  m.  field- 
preacher,  army  -  chaplain.  — rop,  n, 
fieldparole.  — rOS,  f.  wild  rose. 
-rustning,  f.  preparation  for  war. 
-sjuka,  f,  military  fever,  -skans, 
W.    redoubt,   fieldwork.     -skär,  m. 

surgeon,  -slag,  n.  battle,  -slanga, 

f.    culverin.       — Spat^    fTl,    fieldspar. 

-  stycke,  ff  Heidpieoe.    -sangp,  m. 


Färre 

camp-bed.  -teoken,  n»  fleldbadgt. 
-tygmästare,  m,  master  of  the 
ordnance.,  —tåg,  n,  campaign.  — vakt, 
m.-  fieldwatch.  -YCrk  ,  7S.  intranch- 
ment.  -väbel,  m,  sergeant  major. 
-vädd,  f,  blue  scabious. 

Fändrik,  m.  ensign. 

Fäng||e,  n.  catch,  -else,  n.  prison, 
jail,  gaol,  -hål,  n.  touch-hole,  -krut, 
n,  prime  of  a  gun,  —panna,  f.  pan 
of  a  gun.  — Sla,  V.  a,  to  fetter;  to 
imprison,  to  captivate,  to  confine. 
-slig,  a.  confined,  taga  i  fängsligt 
förvar,  to  take  into  custody. 

Fänta,  f,  a  girl  not  yet  at  full  growth, 
a  green  miss. 

Färd,  m.  voyage,  course,  way,  ä«par. 
ture.  rdka  i  -  med  någon,  to  fall 
in  with  one.  gifva  sig  i  —  med 
någon,  to  join  with  one.  hvad  är 
på  far  de?  what  is  a  doing?  gd  sina 
far  de,  to  go  away,  -a,  V,  a.  fcifj 
to  dispatch.  -&S,  V.  d,  to  travel, 
to  go. 

Färdig,  a.  ready,  apt,  prompt;  dexte- 
rous;  done;  prepared,  disposed;  able 
in  one's  limbs,  göra  sig  — ,  to  get 
one's  self  ready,  -het,  f»  readiness, 
facility,  dexterity.     — t,  ad.  readily. 

Färg,  m.  colour,  die,  tint,  hue;  tinc- 
ture, complexion;  paint;  suit,  -ft, 
V,  a.  to  die,  to  tinge.  —  ifrån  sig, 
to  stain,  -ad,  a.  'false,  fictitious. 
-are,  m,  dyer.  -Ori,  n.  dyehouse. 
-ig,  a.  stained,  -konst,  f,  art  of 
dying,  -kröp,  n,  turtle-insect,  coc- 
cus,   -låds,  f,  colour-box.    -lära, 

r  fc  chromatics,  -madra,  f,  red  wood- 
roof,  -mossa,  f.  dyer's  lichen, 
Canary  weed,  -rlfvåre,  m,  colour- 
grinder.  — fiten,  m,  grinding  •  stone, 
dye-block.  — Stoft,  71.  drug  for  dying. 
—tryck,  a.  colour -printii;^.  -trä, 
71.  log-wood,  Campeachy  wood. 

Färjila,  f.  ferry.  -,  V,  a.  lo  ferry. 
-båt,  m,  ferry-boat,  -karl,  m» 
ferryman,  -penningar,  m,  pL  fer- 
riage, -stad,  771.  -ställe,  n.  ferry, 
place  where  the  ferryboat  passes.. 

Färre,  a.  comp,  fewer. 


Fars 


Föra 


6? 


FärSj  w.  stuffing,  force-meat. 

Färsing",  m,  weaver,  common  weaver. 

Färsk,  a.  fresh,  recent,  new.  pd  - 
geming,  in  the  very  deed,  -a,  v. 
a.  to  furbish  up ;  to  remelt ;  to  refine. 
-härd;  m.  refinery.  -ÖI5  W.  new- 
beer. 

Fässing,  m,  straw .  pallet ,  sea-dragon. 

Fiisttlj  V.  a.  to  fasten,  to  fix;  to  con- 
firm. —  igeUf  to  fasten  together.  — 
upp  en  hatt,  to  cock  a  hat.  -  sig, 
V.  r.  to  adhere,  to  fix  one's  self;  to 
affiance,  to  betroth  one's  self;  to  hire 
out  one's  self;  to  settle  in  a  place.  , 

FlistO,  n.  hold,  fastening;  castle,     fd 

—  pa,  to  get  hold  of;  to  perceive,  to 
discover,  -band,  n.  T.  summer,  tran- 
som, -bandstock,  m,  T,  cock-loft, 
hen-roost.  — penning  j  m,  earnest- 
money,  earnest-penny. 

Fästjjing,  m.  house-fly.^^  -man,  m, 

lover,  aweetheart.     — mo,  /*.  mistress, 

sweetheart. 
Fästning,  f.  castle,  citadel;   affiance. 

j-SY©rk,  n,  fortification, 
Fodjla,   f,    food,   aliment,    sustenance, 

nourishment;  livelihood.     — ,  V.  a.  to 

bear,  to  beget,  to  bring  forth;  to  feed. 

-  fram,  to  bring  forth.  -  upp,  to 
bring  up,  to  rear  up,  to  breed.  —  sig, 
V.  r.  to  maintain  one's  self.  — aSj  v. 
d.  to  be  born.  — d,  a.  native,  —else, 
f.  birth,  nativity,  är  efter  Cliristi 
födelse,  in  the  year  of  our  Lord. 
nya  födelsen,  the  regeneration,  -else- 

dag,   w.   birthday,     -elsestund, 

I»,  hour  of  ouVs  birth.  — krok,  m. 
livelihood,  means  of  living,  -oämne, 
n.  food,  victuals.  — sel,  m.  delivery, 
birth;  the  genitah  of  woman.  — slo- 
del,  -Slolem,  m.  genitals,  -slo- 
märke,  n,  mole,  -slovärkar,  2». 

pi,  pains  of  child-birth  labour,  throes. 
Föga,  ad.  little,   a  little,    falla  till 

-^,  to  submit,  to  yield. 
Fögderi,  n,  stewardship. 
FÖI,  n.  celt,  foal,    -a,  V,  n.  to  foal. 
FölJlla,  V.  a.  to  follow,  to  succeed;  to 

attend,  to  wait  on,  to  accompany;  to 

indulge ;  to  keep  pace  with.  80m  följer, 


as  follows.  In  the  following  manner.  — 
medy  to  follow,  to  come  along  with, 
to  go  with;  to  comply,  följas  ät, 
V.  d.  to  bear  company,  -aktig,  a, 
who  goes  with,  vara  någon  — ,  to 
accompany  one.  -aktligen,  ad, 
consequently;  of  course.  — d,  m.  con- 
sequence, sequel;  succession;  series. 
— e,  71.  train,  retinue,  attendance ;  com- 
pany, i  ^  af,  till  —  af,  in  conse- 
quence of,  according  to.  -CSlagare, 
m.  traveller,  companion. 

Fönster,  n,  window.  -  i  taket,  sky. 
light,  -beslag,  n,  casement.^  -bly, 
n.  lead  for  windows,  -bräde,  n. 
breastboard.  -foder,  n,  sash,  frame, 
plat-band  of  a  wiudow.  -galler,  n, 
lattice,  -glas ,  n,  window  •  glass. 
-karm,  m.  window-frame,  -kitt, 
n,  putty,  —luft,  vn.  bay,  embrasure. 
-lucka,  f.  valve  of  a  window.  -pOSt, 
vn.  window -post.  — ruta,  f,  pane. 
-spindel,  m.  domestic  spider.  -SYCtt, 
m,  moisture  on  windows. 

For,  a,  stout,  able,  lusty. 

För,  ad»  too.  -  läng,  too  long,  over- 
long.  — ,  prp,  for;  before;  for  ... 
sake;  instead  of;  with  a  design  to; 
(nota  dativij  to.  —  att,  in  order 
to.  —  någon  tid  sedan,  some  time 
ago.  hvad  har  han  -  sig?  what 
is  he  about?  vara  —  sig  sjelfva, 
to  be  private,  gå  —  sig,  to  succeed. 
nu  —  tiden,  now  a-days.  i  ett  — 
allt,  for  the  whole. 

Föra,  v.  a,  to  convey,  to  carry,  to 
bring,  to  transport,  to  lead,  to  guide, 
to  take;  to  handle;  to  command.  — 
af,  —  hort ,  to  carry  away,  —  an, 
to  command ,  to  guide ;  to  introduce. 
—  fram,  to  advance,  to  lead  td,  to 
deliver,  —  krig,  to  make  war.  — 
med  sig,  to  bring  along  with,  —  or* 
det,  to  have  the  word.  —  på,  to 
convey,  —  våld  på  någon,  to  offer 
violence.  —  talan,  to  plead.  —  tilU 
haka,  to  lead  back,  —  till  hoks,  to 
enter  in  the  books,  —  sig  till  miU' 
nes,  to  recollect.  —  till  sinne,  to 
remonstrate.  —  undan,  to  carry  away. 


68 


Förare 


-  upp,  to  raise.  -Sig  väl  upp, 
to  behave  one's  self  Tvéll.  "  Ut ,  to 
export.     "Ut  en,   to  cry  one  down. 

-  utur,  to  lead  out  of.  -  sig  väl, 
to  carry  one's  body  well,  —re,  ra. 
guide,  conductor,  leader. 

Förakt 5-  W.  contempt,  disdain,  -ftj 
V,  d.  to  despise,  to  scorn.  — fall,  a. 
disdainfijl,  despising.  -lig"y  «.  con- 
teraptible,  mean, 

Forandiliga,  v,  a,  to  spiritualize. 

Foraiileda,  v..  a.  to  occasion,  to  cause, 
to  prompt,   -Ilde^  n,  occasion,  caus'e. 

FÖranlåta^  v,  a.  to  occasion,. to  induce. 

Poranstalta,  V,  a,  to  bring  about ;  to 
manager  to  arrange. 

Förarbeta,  t?,  a.  to  work  up,  to  ma- 
nufacture, to  consume.  —  sig,  V.  r. 
to  work  beyond  one's  strength. 

Torarglla,  v,  a.  to  offend.  -  sig,  v.  r. 

to    take   offence,     -else,  f.  scandal. 
-lig',  n,  provoking,  offensive. 
Förband,  n,  bandage,  roller, 
FÖrbanntla,  v,  a,  to  curse,  to  impre- 
cate,    —else,  f'  curse,  imprecation. 
Förbarma  eig,  V,  r.  to  have  compas- 
sion, to  pity,     -nde,  n,  compassion, 
pity,     —re,  Mi  comraiserator,pitier. 

FÖrbecka,  v.  a,  to  pitch,  to  stop  with 

pitch. 
Förbehåll,  n.  reserve,  exception,  con- 
dition, med  —  att,  npon  condition 
that,  —a,  V,  a.  to  reserve,  to  claim, 
to  bespeak,  — sam,  a,  reserved,  shy. 
—samhet,  f*  reservedness. 

Förbemält,  Förberörd,  a.  aforesaid. 
Förberedya,  v.  a.  to  prepare,  -else, 

f.  preparation,  introduction. 
Förbetänka,   v.  a,   to   think    before- 

hand,  to  premeditate. 
Förbi,  ad.  by,  past,  over,   -fart,  m. 

passage.      — gå^    V.  (t,    to    pass    by. 

-gående,  n.  passage;  omission,  i  foV' 

higdende,  by  the  by.    -se,  v»  a,  to 

raind  not,  to  slight. 
Forbid Ija,  v,  a.  to  expect;   to  abide. 

—else,  f.  expectation,  staying  for, 
Forbindjlå^  v.  a.  to  bind  up;  to  oblige, 

to   engage,     —  sig,   v.  r.   to   engage 

onft'a  self;  to  join  with,    -andei  a. 


Pcrbund 

obligatory,  -else,  f.  obligation,  en- 
gagement.  -lig,  a.  obliging,  -lig- 
het,  f.'  obligeraent.  -ning,  f.  ban- 
dage, ligature;  binding  up. 

Förbistrlja,  v.  a.  to-confound.  -ing, 

f,  confusion. 

FÖrbittrfla,  v.  a.  to  imbitter,  to  pro- 
voke, to  irritate,  to  enrage,  -ing,  f. 
rage,  fury. 

Förbjuda,  v.  a.  to  forbid,  to  interdict, 
to  prohibit,     -nde,  a,  prohibitory. 

Förblandlla,^^.  a.  to- confound,  to 

mingle,     -ning,  f,  confusion. 
FÖrblifva,  v.  n,  to  remain,  to  continue. 
FÖrblind||a,  v.  a,  to  blind,  to  dazzle ; 

to  bribe,    —else,  /".  dazzling,  illusion, 

Förblommer||a ,  v,  a.  to  Sgure,  to 

show  by  a  figurative  resemblance, 
—ad,  a.  covert,  ambiguous;  allegori- 
cal, -adt,  ad,  figuratively,  -ing, 
f.  allegory. 

Förbluffa,  v,  a.  to  startle,    -d,  a. 

startled,  stupefied. 

FÖrblya,  v,  a.  T,  to  furnish  with  lead. 

Förblända,  v.  a.  to  dazzle. 

FÖrblÖd||a  SI^,  v.  r.  to  bleed  to  ex- 
haustion. — nmg,  f.  bleeding  to  deÄ*,h, 
mortal  hemorrhagy. 

Förbomma,  v,  a,  to  bolt,  to  bar. 
Förborga,  v,  a.  to  conceal,   to  hid©. 

— d,  a,  hidden,  secret. 
Förborga  Si^,  V,  r.  to  become   bail 

or  security. 

Förbrinna,  r.  n.  to  burn. 

FÖrbrnk||a,  v,  a.  to  consume,  to  work 
up.     —ning,  f,  consumption. 

Förbrylla,  v.  a.  to  confound,  to  per- 
plex, 

Förbrytjia  gig,  v,  r,  to  o^end,  to 

transgress,. to  trespass;  to  forfeit,  —are, 

m.   criminal,    delinquent,     —else,  f, 

offence,  transgression. 
FOrbra^'ia,  V,  a.  to  bruise,  to  crush. 
Förbräsma,  v.  a.  to  burn  up. 
Förbrödr||a  sig,  v.  r.  ^o  enter  into 

an  intimate  union,  to  fraternize,  —ing, 

f.  fraternization,  fraternity. 
Förbud,  n.  forerunner,  harbinger. 
Förbud,  n»  prohibition,  'Interdiction. 
Förbund,    n,    alliance,     confederacy. 


Förbunden 

fÖrhundets  ark,  ark  of  the  covenant. 
—en,  a.  bound,  associated;    obliged. 
-sbroder,     m,     ally,     confedeiate. 
— Sdag,   m.  meeting   of  confederate?. 
— Sfestj   m,,    celebration    of  alliance. 
— SStat,  m,  confederated  ctate. 
Forbygel,  m.  poitrel. 
Förbygga,  v,  a.  -  ttt  skepp,  to  al- 
ter  the  body  of  a  ship.     —  sig,  v.  r, 
to  build  upon  a  wrong  plan;  to  ruin 
one's  self  by  building. 
Förby tj|a,  v.  a.   to  change,   to   alter, 

to  barter.     — Blllg,  f»  exchange. 

Förbära  sig,  v.  r.  to  overstrain  one's 

self  by  carrying    too   great   a  burden. 

FÖrbättrlJa,  v,  a,  to  improve,  to  mend, 

to    better.      -ing,    f,    improvement, 

amendment. 

Förbön,   f.  intercession,   entreaty  for 

another;  prayer  for  one. 
Fördel,  m.  advantage,  profit,  interest, 
prerogative;    benefit;    reserved    things. 
draga  —  af     to   take   advantage  of. 
se  på  sin  — ,    to  have  an  eye  to  the 
main  chance,     -aktig,    a.  advanta- 
geous, profitable;  lucrative. 
Fördelila,  v.  a.  to  divide;    to  dispose; 
to  dissolve,   fördelande  medel,  cmol- 
lients.    —ning,  f.  distribution,  parti- 
tion; solution;  division. 
Fördenskull,  ad,  therefore,   for  this 
Förderf,  s.  Foidiirf.  [reason. 

Förde  vind,   ad.  with  a  fair  wind. 

Fördjupa,  v.  a.  to  deepen.  -  s\g, 
V.  r.  to  be  deeply  engaged,  fordju. 
pad  i  skuld,  deep  in  debt,  fördju- 
pad i  tankar,  lost  in  thoughts. 

Fördold,  a.  hidden,  concealed. 

Fordom 5  m.  prejudice,  prepossession. 
-Sfri,  a.  free  from  prejudices,  -sfull, 
a,  prejudiced. 

Fördrag,  n.  treaty,  agreement,  paction. 
hafva  — ,  to  have  patience,  —a,  V.  a. 
to  abide,  to  bear.  — sailS,  a.  tolera- 
ting,    -sarnliet,  f.  toleration. 

Fordrifva,  v.  a.  to  expel,  do  dissipate ; 
to  remove;  to  destroy.  —  färger,  to 
shade  off  colours.  —  tiden,  to  while 
away  time.   -  foster,  to  procure  ab- 1 


Föregående  69 

ortion.     — nde,  n.  expulsion,  driving 
away,  banishment;  shading  off. 

Fördrista  sig,  v,  r.  to  presume,  to 

venture,  to  dare. 
Fördränka,  v.  a.  to  drown,  to  immerse. 
Fördröja,  v.  a,  to  delay,  to  retard. 
Fördubbla,  v.  a.  to  double. 
Fördunkla,  Förd  ystra,   v,  a.    to 

darken,  to  dim. 
För  duns  t  a,  v,  n.  to  evaporate. 
Fördäck,  n.  foredeck: 
Fördämning,  f,  dam,  mole. 

FÖrdärf,  n.  ruin;  corruption,  -llg, 
a,  pernicious ,  ruinous ,  destructive. 
— Va,  V,  a.  to  ruin,  to  destroy;  to 
spoil,     —vare,  m.  spoiler,  corrupter. 

Fördölja,  v.  a.  to  conceal. 

FÖrdÖnilla,  v.  a.  to  damn,  to  condemn, 
to  curse,  -else,  f.  damnation,  -lig, 
a,  damnable. 

Före,  n.  path,  way;  sledge- road ^  T. 
fore-part  of  the  ship. 

Före,  ad.  before;  in  front;  foriperly, 
se  er  — ,  look  about  you. 

FÖrebedjare,  ra.  mediator,  intercessor. 

Förebild,  m.  type;  emblem,  -a,  V.  a. 
to  represent;  to  prefigure.  — andc, 
a,  figurative,    -ning,  f.  prefiguration. 

Förebringa,  v.  a.  to  advance,  to  ai. 

lege,  to  produce,  to  exhibit.' 

Förebrå,  v.  a.  to  reproach  (with). 
—else,  W.  reproach,  reprehension,  re- 
proof. 

Förebud,  n.  presage,  prognostic,  -a, 
V.  a.  to  forebode,  to  presage,  to  pro- 
gnosticate. 

Förebygga,  v.  a.  to  prevent,  to  obviate. 

Förebara,  v,  a.  to  plead;  to  pretendf 

Föredrag,  n.  lecture,  discourse;  ma- 
nagement; delivery.  -a,  V.  a.  to 
prefer;  to  propose,  to  deliver,  to  report. 

Förefalla,  v.  n.  to  happen;  to  seem; 
to  appear,  det  förefaller  mig  un- 
derligt, it  appears  odd  to  me. 

Förefinnas,  v.  d.  to  be  found. 

FÖregifva,  v.  a.  to  pretend,  to  feign. 

-nde,  n,  pretence,  pretext. 
Föregå,  v.  a.  to  go  befors,  to  precede. 

-,  V.  n.  to  take  place,    —ende,  a. 
preceding,  antecedent,  foregoing,  pre. 


70 


Föregång 


vious,  former.  — HgTy  fn,  precedenc*. 
-ngare^  m,  antecessor,  foregoer,  pre"^ 
cursor. 

FÖrehafra,  v.  å,  to  have  before,  to 
intend;  to  transact,  -ude,,  «.  in. 
tention,  design,  enterprise. 

FÖrehålllla,  v,  n,  to  represent;  to  re- 
proach,  to  remonstrate  (against),  to 
npbraid  (with),  -ning,  /.  suspension, 
retardation. 

Forekalla^  V,  a.  to  cite,  to  summon. 

FÖrekasta^  v,  a.  to  reproach  (with). 

Förekomma^  v.  n.  to  be  before  hand 
with  one;  to  obviate.  — ,  v,  n.  to 
occur;  to  seem.  —  tTis  ästundan, 
to  meet  one's  wishes.  — nd©,  a, 
preventing ,  occurrent ;  complaisant, 
obliging.  — ndöj  n,  prevention,  ob- 
viatlon. 

Forelysa,  V,  a,  to  shine  before,  to 
give  an  example  to,  to  be  a  pattern  to. 

Förelägga^  v,  a.  ib  lay  before,  to  pro- 
duce, to  exhibit,  to  present;  to  ap- 
point, to  fix  to;  to  carve,  to  help  to. 

Foreläsjja,  v,  o.  to  read  t©,  to  recite 
to.  -are,  m.  lecturer,  reader.  -Iimg, 
f*  lecture,     hålla  — ,  to  read  lecture. 

FÖielÖpa^  V.  n.  to  run  before;  to 
pass,  to  happen,  -re,  TO»  forerasmer, 
precursor. 

Föremål,  n»  object;  subject,  matter. 

Forenlla,  v.  a.  tö  unite,  to  join,  to 
connect;  to  reconcile.  —  sig  om,  to 
agree  upon,  -ing,  f.  union,  agree- 
ment,  alliance,  accord,  reconciliation. 
-lig,  a.  compatible,  consistent,  -lig- 
het,  /.  compatibility. 

Forenkla,  v.  a,  to  simplify. 

FÖrenämd,  a.  aforesaid,  aforementio. 
Föresats,  m,  purpose,  design,        [ned. 
Förege,  v.  a,  to  foresee. 
FÖreskjuta,  v,  a.  to  advance,  to  lend 

(money). 
Föres kO«  v.  a.  to  new. vamp. 
FÖreskrif|{t ,    f,    prescription,    order; 

pattern.     -Yft,  V.  a.  to  prescribe,  to 
Foreskarare,  m.  carver.  [direct. 

Föreslå,  v.  a,  to  propose,  to  move. 
Förespråkare,  W.  intercessor,  pleadw, 

advocate. 


Porfara 

Förespå,  V.  a.  to  foretell,  to  predict, 
to    foresay.      —ende,    n,    prediction, 

prophecy. 
FÖrestaf?a,  v.  a.  to  repeat  verbally. 
Förestå,  v,  n,  to  carry  on,  to  manage; 

to   wait   for,    to    attend;    to   impend. 

-end©,  a,  imminent.    -Bdare,  m, 

administrator,  manager.  — nderskap, 
n,  administration,  macnage. 

ForestäIllla,-t?.  a,  to  exhibit,  to  r©. 
present,  to  remozistiatfj*  —  sig  fdatj, 
to  imagine,  to  suppose.  — ningy  f, 
representation  J  idea,  image;  remon- 
strance, [eyes. 

ForeSYäfya,  v,  n.  to  wave  before  one's 

FÖresyia,  m,  exemplar,  example. 

Föresätta,  v,  a.  to  propose;  to  set 
one  a  task.  —  sigfdat.J,  to  determine. 

Företag,  W.  undertaking,  enterprise, 
—a,  v.  a.  to  undertake,  to  enterprise. 
—  sig  fdat.Jf  to  resolve  on,  to  da 
termine.     — saM,  a,  enterprising. 

Företal,  n,  preface. 

Förete^  v,  a.  to  produce,  to  exhibit. 

Företrädjla,  v,  n,  &  a.  to  walk  be- 
fore;  to  appear;  to  be  one's  prede- 
cessor ;  to  discharge  for,,  to  act  in  the 
place  of.  — 8ii'0,  7r%,  predecessor.  —0, 
n,  admission ;  precedence ;  prerogative. 

Före  vetand  Gg  n,  fore-knowledge,  pre- 
science. 

Föreviga,  v,  a,  to  eternize,  to  immor- 
talize.  (to  produce. 

Förevisa,  v.  a.   to  show,   to  exhibit, 

FÖrevita,  v.  a,  to  rebuke,  to  reproach, 

Förevändjla,  v,  a.  to  pretend,  -uing, 

f,  pretext,  false  allegation. 

Förfall,  w.  decay,  decline;  hinderance. 
--a,  v.  n.  to  decay,  to  decline,  to  fall 
away,  det  förfaller  af  sig  sjelft, 
it  will  drop  of  course.  —  till  hetaU 
fling,  to  be  due.  —en,  a.  lean,  de- 
cayed; payable.  — Odag,  171.  day  of 
payment. 

Förfallna,  v.  n.  to  wither,  to  decay. 

FÖrfalsk||a,  v.  a.  to  falsify,  to  coun- 
terfeit, to  adulterate,  -are,  m.  fal- 
sifier.     —ning,  f,  falsification. 

FÖrfarlla,  v.  n.  &  a.  to  experience;  to 
know,  to  learn:  to   handle,   to  deal, 


Förfaras 


Förtala 


71 


to  act,  to  proceed ;  to  spoil,  to  spend, 
to  squander,  -ande,  w.  proceeding, 
procedure,  -äs,  V,  d,  to  be  spoiled, 
to  be  squandered  away.  —GD,  a.  ex- 
perienced, versed,  — enhet,  f.  expe- 
rience; practice. 
Fdrfatt]|a,  v,  a,  to  compose,  to  com- 
pile.  — ande^  n.  composition,   -are, 

m.  author.  — ning^,  f,  statute,  con- 
stitution; state,  institution,  condition, 
disposition,  gd  t  — ,  to  arrange,  to 
dispose.  sätta  Hg  i  — ,  to  put  one's 
self  in  state. 

Förfela,  v,  a.  to  miss,  to  fail. 

Forflnlla,  v.  a.  to  refine,    -ning,  f, 

refinement, 

FÖrfingen,  a,  heedless  ^  giddy,  incon- 
siderate, för  fluget  ord,  unguarded 
expresilon.  ett  förfiuget  rykte,  «n 
uncertain  rumour. 

Förfluten,  a.  past,  expired. 

Förflyga,  v,  n,  to  fly  away;  to  eTa- 
porate. 

Förflygtiga,  v.  a.  T,  to  volatilize. 

Förflyta,  v.  n.  to  pass,  to  expire. 

Förflytta,  v.  a.  to  displace,  to  dis- 
locate. 

Förfoga,  V,  a,  to  dispose,  to  arrange. 
—  sigt  V,  r»  to  repair,  to  betake  one's 
self. 

FÖrfrisk||a,  v,  a,  to  refresh,  to  re- 
create. — ningy  f,  refreshment,  re- 
creation. 

Förfrysa,  v,  n,  to  die  with  cold. 

Förfråga,  v,  a,  to  inquire,  to  ask 
about.     — n,  f,  inquiry,  interrogation. 

Förfång,  n.  prejudice,  injury,  mischief. 

Förfader,  m.  pi.  forefathers,  ancestors. 

Förfäkta,  v.  a.  to  vindicate,  to  assert, 
to  maintain,  —re,  m.  vindicator ;  ad- 
vocate. 

FÖrfärlJa,  v.  a.  to  affright,  to  alarm. 
—as,  V.  d,  to  be  frightened,  to  be 
amazed.     — llg,  Ct.  terrible,  dreadful. 

Förfärdiga,  v,  a.  to  make,  to  manu- 
facture. 

FÖrfÖljlla,  V.  a.  to  persecute,  to  pur- 
sue.  -are,  m.  pergccutor,  pursuer. 
—else,  f.  persecution. 

Förförlla,  v.  a.  to  s«duo««  to  corrupt, 


to  inveigle,  -are,  m,  seducer,  -else, 

f,    seduction.       — isk,    Ct.    seducing, 

misleading. 
Förfördela,  v.  a.  to  injure,  to  wrong, 

to  prejudice,  to  hurt.    — nde,  71.  pre- 
judice, wrong. 
Förgallring,  f,  grating. 
Förgapa  sig,  v,  r,  to  be  smitten,  td 

be  enamoured  of. 
Förgift,  n.  poison,  venom,,  bane,    —a, 

V.  a,  to  poison,  to  envenom.    — Ig,  Cl. 

poisonous;    malign,  pernicious.     — ig« 

het,  f,  venenosity;  malignity, 
FÖrgifva,  v.  a.  to  poison,  to  envenom. 
Förglaslla,  v.  a,  to  glaze,   to  vitrify. 

—ning,  f.  vitrification. 
Förglömma,  v.  a.  to  forget 
FÖrgriplla  sig,  v,  r.  to  trespass  against, 

to  offend,  to  wrong.    —  emot  lagen, 

to  treepass  upon  the  law.     — elso,  /*. 

offence,  transgression,  trespass,    —lig, 

a,  offensive;  captious. 
Förgrund,  m.  forepart,  foreground. 
Förgrymma  sig,  v.  r,  to  bo  enraged. 
Förgråten,  a.  swollen  with  weeping. 
FÖrgudjja,  v.  a,    to  deify;    to  idolize, 

to  adore,   -ning,  /.  apothdosis;  ado* 

ration. 
Förgylla,   t;,  a,  to  gild;   to  adorn. 

-re,  m.  gilder. 
Förgå,  V,  n.  to   wear   away,    to  pass 

away,   to    go  off,    to  vanish.     —  iig, 

V,  r.  to  blunder,    -ngen,  a.  lost; 

gone;   cast  away.     — S,  V.  d,  to  per* 

ish,  to  be  lost,  to  vanish,   to  bo  cast 

away. 
Förgår,  ad,  the  day  before  yesterday. 
Förgård,  W.  foreyard,  forecourt,  vesti* 

bule. 
FÖrgäfves,  ad,  in  vain,  to  no  purpose. 
Förgänglig,  a.  perishable;   transient. 

—het,  f,  transitoriness. 

Förgätjja,  v,  a,  to  forget,    -enhet, 

f,  forgetfulness,  negligence.  — migej, 
I»,  forgetminot,  mouse-ear,  scorpion- 
grass. 
FÖrgÖrlla,  v.  a.  to  make  away,  to  kill, 
to  bewitch,  -ning,  f.  destruction: 
enchantment;  abortion. 

Förhala^  v.  a,  to  ipta  out,  to  prolong. 


72 


Förhand 


to  protraot;  -^  ett  sTcejpp,  to  tow,  to 

warp  a  ship. 
FÖrliandy   f.  precedence;   cider  hand, 

eldest  hand.     i  — ,  previously. 
FÖrhandJlla^  v.  a,  to  transact,  to  dis- 

cuss,    to    debate,     —ling,   f,   trans- 

action,  debate. 
FÖrllÄStaj  v,  a.  to  overhasten,  to  pre- 
cipitate,     -d  J    a,    precipitate ,    rash. 

-nde,  n.  precipitation. 
Forhatljad,  a.  hated,  detested,    -li^, 

a.  odious,  hateful,  detestable,     -llg- 

Iiet,  f.  hatefulness,  odiousness. 
Förhemliga,  v,  a.  to  keep  secret,  to 

conceal. 
Förhetsa  sig,  v,  r.  to  overheat  one*s 

self,  to  be  irritated,  to  grow  angry. 
Förhexa,  v.  a,  to  bev^itch. 

FÖrhilld||er,  n.  impediment,  obstacle. 
— ra,  V.  a.  to  hinder,  to  prevent,  to 

FÖrhjelpa,  v.  a,  to  help.        [obviate. 

Förhoppning,  f.  hope,  expectation. 

Förhud,  f.  prepuce,  foreskin. 

FÖrhnggJIa,  v,  a.  to  barricade.  ~  sig, 
V,  r.  to  misstrike.  —  sig  i  tal,  to 
commit  a  blunder,  —ning,  /".  barri- 
cade, [ger. 

Förhungra,  v.  n.  to  starve  with  hun- 

Förhus,  n.  portal,  gatehouse. 

Förhyda,  v,  a.  to  sheathe. 
Förhyra,  v.  a.  to  hire.  -  matroser, 

to  ship  men. 
Förhålla,  v.  a.  to  withhold,  to  retain ; 

to  conceal.    —  sig^  v,  r.  to  relate,  to 

be;  to  behave.  — nde,  n.  withholding; 

behaviour,  dealing;    state;    proportion, 

relation. 
Förhäda,  v.  a,  to  disdain. 
FÖrhäiVa  sig,  v.  r.  to  triumph  over; 

to  insult  upon;  to  be  proud  of. 

Förhänge,  Förhängsel,  n.  curtain. 
Förhärd  ila,  v.  a.  to  harden,    -else, 

f.  obduration,  hardness  of  hearL 
Förhärjlla,  v.  a.  to  ravage;  to  waste, 
~else,  f.  havock,  devastation. 

Förhärliga,  v.  a.  to  glorify,    -nde, 

n,  glorification. 
FÖrhÖJlJa,  v.  a.    to  raise,  to  increase; 
to   enhance,     ^ning,  /.  raising,  in- 
crease. 


Förkyla 

FÖrholja,  v,  a.  to  cover,  to  conceal. 
Förhör,  n,  examination,  trial,    -a,  V, 

a.  to  examine,  to  try. 
FÖrifra  sig,  v.  r.  to  grow  passionate. 

—n,  /".  passion. 
Forjaglja,    v,   a.    to   expel,    to    force 

away.     — nlng,  f,  expulsion. 

Förkallna,  v,  n.  to  grow  coid.- 
FÖrkast,  n,  the  first  throw. 
FÖrkastya,  v,  a.  to  reject,  to  refuse. 

-ande,  n,  -else^  -ning,  f.  reject 

tion,  refusal/  reprobation.  — Hgj  ö. 
condemnable. 

Förklar|{a,  v,  a.  to  declare,  to  pro- 
claim;  to  explain,  to  illustrate,  to 
clear  up;  to  glorify,  to  transfigure. 
—  51^,  V,  r,  to  explain  one's  self. 
-ande,  a.  explicative,  explanatory. 
—ing,  f,  declaration;  interpretation; 
justification ;  transfiguration. 

FÖrklen||a,  v.  a.  to  ditraot,  to  de- 
fame;  to  disparage,  -ande,  n.  de- 
rogation; aspersion.  —lig,  «•  de- 
tractory, calumnious. 

Förklicka,  v.  a,  T,  to  betray,  to  dis- 
cover, [f.  disguise. 

Förklädda,  v.  a,  to  disguise,  -nisig. 

Förkläde,  n.  apron;  cover,   pretence. 

FÖrknappJla,  v.  a.  to  lessen,  co  cur- 
tail,    -ning,  f.  lessening,  curtailing. 

FÖrknippjJa,  v.  a.  to  connect,  to  join. 
—else,  f.  connexion. 

FÖrkofr||a  sig,  vf  r,  to  improve,  to 
increase.   — au,  -ing,  f.  improvement., 

Förkolna,  v.  a.  to  burn  to  coals. 

Förkomma,  v.  n,  to  be  lost. 

FÖrkOnstla,  v.  a.  to  over-refine,  -d, 
a,  affected. 

FÖrkOrt]]a,  v.  a.  to  shorten,  to  con- 
tract, to  abbreviate,  -ning,  f.  shor- 
tening, abbreviation. 

FÖrkrOSSila,  v.  a.  to  crush;  to  abate, 
to  humble,  -ning,  f,  crushing;  hu- 
miliation ;  contrition. 

Förkränka,  v.  a.  to  corrupt,  to  deprave. 

Förkunna,  v,  a.  to  announce;  to  pro- 
mulgate, -nde,  n,  announcement, 
publication;  proclamatioa.  -re,  m. 
proclaimer. 

FSrkyliJa,  v.  a.  to  chill.    -  sig»  v. 


Förkylning 

V.  to  catch  cold,  -ningj  f,  cold, 
chili. 

Förkärlek,  m.  predilection. 

FÖrkättrjja,  v.  a.  to  declare  one  a 
heretic,  —ing"  5  /".  accusation  of  he* 
resy,  decraying. 

Förköp,  W.  forestalling,  abroachment. 
-a  Sig,  V,  r.  to  buy  a  bad  bargain, 
to  buy  to  dear. 

Förköra,  v.  a,  to  overdrive  (a  horse). 

Forladduillg,  f,  wad,  wadding. 

Förlag",  n.  stock,  store;  publication; 
charge;  advance  of  money;  T,  reci- 
pient, -small,  m.  advancer,  fur- 
nisher; publisher.  -Srättlghet,  f, 
copy-right. 

FörlaiiilJa,  v.  a.  to  lame,    -ning",  f, 

lameness.  [mislead. 

Förleda,  v.  a.  to  seduce,  to  tempt,  to 
Förlegad,  a.  damaged,  grown  a  drug. 
FÖriideil,  a.  past,  gone.     -  är,  last 
year.  [fair  wind,  fore-wind. 

Förlig",  a.  fair,  advantageous.    —  vind, 
Forlikjia,  v.  a.  to  reconcile,  to  make 
up.    -as,  V.  d,  to  agree,    -lling,  f, 
reconciliation,  accommodation  ;  T,  sight- 
vane  of  a  cannon.         [f,  comparison. 

Förliknjla,  v,  a.  to  compare,   -clse, 

Förlisa,  v.  a,  to  lose  by  shipMueck. 
— ,  V.  n.  to  suffer  shipwreck. 

Förlita  sig,  v.  r,  to  depend  upon. 
— n,  f,  confidence,  trust. 

Förljudas,  v,  imp,  det  förljudes,  it 
is  said,  it  is  reported. 

F'orljuiVa,  v.  a.  to  sweeten,  to  cheer. 

FÖrlof,  n.  leave;  pardon.  ,  med  -, 
pardon  me,  by  your  leave. 

Förloflling,  f.  affiance,  espousals. 
-sring,  m.  betrothing-ring. 

FÖrlofya,  v.  a.  to  affiance;  to  coti- 
tract;  to  make  a  vow;  to  disband. 
förlofvade  landet,  the  land  of  pro- 
mission.  [ceeding,  event. 

Förlopp,   n.  course;    expiration;    pro- 

Förlora,  v,  a.  to  lose,  -d,  a.  lost, 
forlorn,  ruined,     gä  — ,  to  be  lost. 

FÖrlossJIa,  v.  a.  to  release,  to  rescue, 
to  deliver,  -are,  771.  saviour;  man- 
mid^vife.  -Uing,  f,  delivery,  mid- 
wifery. 


Förminskning        73 

FÖlillStj  m,  loss,  disadvantage,  -ig, 
a.  deprived. 

FÖrlustlla,  v,  a,  to  delight,  to  please, 
to  divert.  — lllllg^  f,  diversion,  re- 
creation, sport. 

Förlyfta  sig,  v,  r,  to  overstrain  one's 
self  by  lifting. 

Förlåt,  m,  curtain;  vail. 

Förlåtlja,  v,  a.  to  forgive,  to  pardon, 
to  abandon,  to  quit.  —  Sig  ^ä,  to 
depend  upon,  -else,  f,  pardon,  -lig, 
a.  pardonable. 

Förlägen,  a.  puzzled,  at  a  loss;  dis- 
tressed.  — ll©tj  f,  trouble,  embar- 
rassment. 

Förlägga,  v.  a.  to  mislay;  to  quarter; 
to  publish,  to  undertake  the  publi- 
cation of  a  book ;  to  refute,  -re,  m. 
furnisher;  publisher, 

FÖrlänlJa,  v,  a.  to  grant,  to  bestow, 
to  enfeoff,  -iug,  /".  investiture,  feoff» 
ment. 

Förlän g]|a,  V,  a.  to  lengthen,  to  pro. 
long,  to  draw  out.  -llillg,  /".  pro- 
longation, prorogation. 

Förläsa  sig,  v,  r.  to  overstrain  one's 
self  by  studying. 

Förlöjliga,  v,  a.  to  ridicule,  to  deride. 

Förlöpa,  V.  n>  to  pass,  to  expire.  -, 
V.  a.  to  elope.  [to  release. 

Förlösa,  v.  a.  to  deliver,    to  redeem. 

Förmak,  7l.  antichamber;   T.  vestibule. 

Förman,  W.  superior;  foreman. 

Förmanila,  v.  a,  to  exhort,  to  advise. 
-are,  w.  admonisher.  -ing,  f.  ad- 
monition. 

Förmast,  m,  foremast. 

Förmedjlelst,  prp.  by,  by  means  of. 
—la,  V.  a.  to  mediate;  to  make  up, 
to  lower,  —ling,  f.  mediation;  ac- 
commodation;  lessening  of  rents. 

Förmena,  v,  a,  to  impede,  to  prevent, 
to  deny.  — ,  V.  n,  to  mean,  to  think, 
to  suppose. 

FÖrmerjja,  V.  a.  to  multiply,  to  in- 
crease,    -ing,  f,  multiplying. 

Förmiddag,  m.  forenoon. 
Fcrminsklia,   v.  a.   to  diminish,   to 

abate;  to  damp,     -ning,  f,  diminu- 

tion,  abatement. 


74 


Förmoda 


Fönnodlla,  v.  n.  to  presume,  to  sup. 

pose.     —ailj  f,  presumption,  supposi* 
tion.     -ligen,  ad.  likely,  probably. 

FÖriiinltna,  v,  n.  to  moulder. 

FÖrimir,  f.  outward  wall;  barricade. 

Förmyndare,  m»  guardian,    -skåp, 

n.   guardianship. 

Förmå,  v,  a.  &  n.  to  prevail  (on),  to 
induce,  to  influence,  to  engage,  to  de- 
termine ;  to  be  able.  —  sig  till ,  to 
argue  one's  self  to.  -ga,  f.  power, 
ability;  reach,  i  -  Jivaraf,  by  vir- 
tue  of  which. 

Förmån,  m-  advantage;  privilege;  be- 
nefit, use.  -15^9  Ö.  advantageous, 
useful.     -Srätt,  m.  priority. 

Förmäla,  v.  a.  to  mention,  formal 
min  helsning ,  convey  my  respects. 
-n,   f.  mentioning,  telling. 

Förmällla,  v.  a.  to  marry,    -ning, 

f,  nuptials. 

Förmärka,  v.  a.  to  observe;  to  dis- 
cern.  lata  —  sig  något,  to  give 
tokens  of. 

Förmätna  sig,  v.  r.  to  measure  wrong; 
to  presume,  to  make  bold,  -en,  a. 
arrogant,  insolent,  -enhet,  f»  arro- 
gance ;  confidence. 

Förmögen,  a.  wealthy;  able,  capable. 
-liet,  f,  wealth,  opulence,  faculty, 
power. 

FÖrmÖrkya,  v,  «.  to  darken,  to  ec- 
lipse, -ande,  n,  obscuration,  -else, 
f.  eclipse. 

FÖrn,  n,  T.  forepart  of  a  ship. 

FÖrnagla,  v.  a.  to  nail  up,   to  spike. 

Förnamn,  n.  christian-name. 

FÖrnedrya,  v.  a.  to  debase,  to  humble. 
-ing,  f.  humiliation;  debasement; 
prostitution. 

FÖrnekila,  v.  a,  to  deny,  to  renounce, 
to  abnegate,  -else,  f.  denial,  renun- 
ciation ;  refusal. 

FÖrnimmlla,  v.  a.  to  perceive,  to  learn, 
to  hear,     -else,  f,  perception. 

Förnuft,  n,  reason,  sense,  understand- 
ing, judgment,  -ig,  a.  judicious,  ra- 
tional, wise,  reasonable.  — slåra,  /". 
logic.     — SSlut,  n.  syllogism. 

Förny||a,  v.  a.  to  renaw,  to  renovate, 


FörqväfVa 

to  repeat,  —else,  f,  renewal p  reno- 
vation; repetition. 

Förnäm,  a.  noble,  gentle,  illustrious, 
eminent,  —het,  f.  quality;  haught- 
iness. — ligast,  ad.  chiefly,  princi- 
pally.    — st,  a.  principal,  first,  best. 

Förnär,  ad.  too  near,  too  close,  kom 
mik  ej  -,  keep  clear  of  roe.  göra 
en  — ,  to  affront  one,  to  injure  one. 

Förnärma,  v.  a.  to  offend,  to  insult. 

FÖrnÖjIla,  v,  a.  to  content,  to  gratify, 
to  satiate.     — d,  a.  contented,   merry, 

,  gay.  —else,  f.  satisfaction,  delight. 
—samhet,  f.  contentment    of   mind. 

Förnöta,  v.  a.  to  wear  out.  —  tiden, 
to  pass  away  the  time. 

Förolyckas,  v.  d.  to  miscarry,  to  fail, 
to  be  lost. 

FÖrolämpila,  v.  a.  to  prejudice,  to 
offend,  to  affront,  -ning,  f.  affront, 
offence,  injury. 

Förord,  n,  recommendation ;  condition. 
—a,  V.  n.  to  recommend. 

FÖrOrdnlla,  v.  a.  to  order;  to  consti- 
tute; to  substitute;  to  appoint;  to 
prescribe,  —ing,  f.  order;  disposi- 
tion; commission;  authorization;  sta» 
tute. 

Förorsaka,  v.  a.  to  cause,  to  occasion. 

Fo'r orätta,  v.  a.  to  wrong,  to  injure. 

FÖrpakta,  v.  a.  to  farm,  to  lease. 

Förpantija,  v.  a.  to  mortgage,  -ning, 

f,  mortgage. 
FÖrpasslJa,  v.  a.  to  send  with  a  pass- 
port; to  pass    (at   play).     — niug,  f, 
passport,  license  for  goods. 

Förpesta,  v.  a.  to  infect. 
Förpliktjla,  v.  a.  to  oblige,  to  engage. 
-ande,  a.  obligatory,  -else,  f.  obli- 

gation,  engagement. 

Förplumpa  sig,  v.  r.  to  blunder,  to 

commit  a  blunder. 
FÖrpläglla,  v.  a.  to  supply  with  pro- 

visions,  to  feed,  to  entertain,    —ning, 

f,  entertainment. 
Förpost,  m.  out-post,  out-guard. 
Förpuflfila,  V.  n.  to  decrepitate,  -ning, 

f.  detonation. 
Förpåla,  v.  a.  to  empale. 

För^TäfJlva,   v.  a.  to  suffocate,  to 


Förqväfning 


Förslag 


75 


■mother;  to  overlay,  -ning,  /.  suffo» 
cation. 

Forr,  ad.  formerly,  once;  sooner,  be- 
fore, förr  än,  ere,  before,  rather. 
förr  eller  senare^  soon  or  late. 

Förre,  a.  the  first,  former,  past,  fore- 
going; late. 

Förrest,  a.  departed,  gone  away. 

Förrida,  v.  a.  to  ride  a  horse  beyond 
^his  strength.     ~re,  m.  forespurrer. 

FÖrriuga,  v.  o?.  to  diminish,  to  exte- 
nuate, to  lower,  -nde,  n.  lessening, 
lowering. 

Förrinna,  v.  n,  to  flow  way,  to  elapse. 

Förrostas,  v.  d,  to  rust. 

Förruttilna,  v.  n.  to  rot.    -nelse, 

f.  rot,  putrefaction. 
Förryck||a,  v.  a.  to  displace,  to  re- 

move;    to  wrench.     — t,  a.  crackbrai- 

ned.     —tliet,  f.  crazedness,  frenzy. 
Förråd,  n.  store,  stock;    reserve.    — S- 

hus,  n.  storehouse,  magazine. 

Förråda,  v.  a.  to  betray,    -re,  m. 

traitor.  [treacherous. 

Förräd||eri,  n.   treason,     -isk,  a. 

Förräkna  sig,  v,  r.  to  misreckon. 

Förrän,  a,  before. 

Förränta,  v.  a.  to  put  to  interest. 

Förrätt,  m.  first  dish,  spoonmeat. 

Förra tt||a,  v.  a,  to  perform,  to  exe- 
cute, to  discharge.  — nlng,  /".  em- 
ployment, business. 

Försagd,  a,  timorous,  dejected,  {/öra 
en  — ,  to  put  one  out  of  heart. 

FÖrsak||a,  v.  a,  to  forsake,  to  re- 
nounce,  to  abandon,  to  desert,  to  fail. 
—else,  f,  renunciation,  egen  -,  self- 
denial. 

Försalta,  u.  a.  to  oversait. 

Församllja,  v.  a,  to  assemble,  to  con. 
gregate,  to  gather,  -iug,  f.  assem- 
bly ;  parish. 

Försann,  i.  forsooth.     • 

Försats,  W.  premise,  antecedent. 

Förse,  V,  a,  to  supply,  to  provide  with, 
to  furnish.  —  sig ,  v.  r.  to  mistake. 
-  sig  pd  något,  to  startle  at  the 
sight  of  something.  —  sig  emot  en, 
to  behave  ill  to  one.  —  sig  till,  to 
rely  upon.  -  godset,  T.  to  ovcrhale 


the  rigging,    —else,  f.  mistake,  over- 

sight,    -ende,  n,  furniture,  providing. 
Försegel,  w.  headsail. 
Försegla,  v.  a.  to  seal. 
FÖrsel,  m.  carriage. 
Försigkommen,  a.   in  good  circum. 

stances;  proceeded,  skilled. 
Forsigtig,  a.  prudent,  cautious,  -liet, 

f.  prudence,    discretion;    cautiousness. 
Försilfrjla,  v.  a.   to  silver;   to  plate. 

j-lng,  f.  silvering. 
Forsina,  v,  n,   to  dry  up,  to  wither. 
FÖrsinliga,   v.    a.*  to   render   percep. 

tible  by  the  senses,  to  sensualize. 
Försitta,  v.  a.  to  lose  by  sitting,  to 

neglect.  [nde,  n.  procuring. 

Förskaffa,  v.   a.   to    procure,    to  get. 
Förskanslja,    t;,  a,   to  fortify,    to  in- 
trench,    —ning,  f.  intrench ment. 
FÖrskiugrlla,  v.  a.  to  scatter,  to  dis- 

perse,    —ing,  f,  dispersion,  dissipation. 
Förskinn,  n.  leathern  apron. 
Förskjuta,  v,  a.  to  reject,  to  oast  off, 

to  refuse;    to  divorce;    to  exheredate; 

to  advance,     en  förskjuten  pil,   an 

arrow  spent,     —nde,   W.  repudiation. 
Försko,  v.  a.  to  newvamp. 
Förskon||a,  v,  a.  to  spare,  to  save. 

—ing,  f,  sparing,  forbearance. 
Förskott,   n.   advance,     gd  i  -,  to 

advance  money,   ligga  i  — ,  to  be  in 

advance. 
Förskrif||ning,  f,  bill  of  debt,  obii- 

gation,    bond,     -t,    f.   copy.     — Ya, 

v.  a.  to  write  for.    -  sig,  v.  r.  to 

commit  a  mistake  in  writing.     —  sig 

ifrån,  to  arise,  to  come  from. 
Förskräcklla,  v.  a.  to  ft-ighten,  to 

terrify,     -else,  f,  terror,     -lig,  a. 

dreadful,  prodigious. 
Förskylla,  v.  a.  to  reward,  to  recom. 

pense,   to  consider;    to  deserve.     — Dj 

f.  merit,  desert,  demerit. 

FÖrskämlJma,  v.  a.  to  spoil,  to  mar, 

to    corrupt,      —ning,    f,    corruption, 

spoiling,  depravation. 
Försköna,  v.  a.  to  embellish,  to  adorn. 
FÖrSlafva,  v.  a.  to  enslave. 

Förslag,  n.  proposal,  proposition;   pro- 
ject ^   computation!   estimate;    crochet, 


76 


Förslagen 


quaver,     -en,    ad.  cunning,   crafty. 
-enhet,  f.  cunning.^   -sm åkare, 

m.   schemer.     — smening",    f,    hypo- 
thesis.    -SVis,    ad.  by  way    of  pro- 
posal, flax,  to  languish. 
Förslappa,  v.  a.  &  n.  to  mollify,  to  re- 
Fo'rslita,  v.  a.  to  wear  out. 
Förslå,  V.  n.  to  suffice,  to  be  enough, 
to  be  sufficient. 

Förslöa,  v.  a.  to  biurrt,  to  dull. 

Förslösa,  V.a.  to  lavish,  to  squander 
away,  —ande,  n.  dissipation,  prodi- 
gality, extravagance. 

Försmak,  m.  foretaste. 

Försmå,  v.  a.  to  disregard,  to  slight. 

FÖrsmäd||a,  v.  a.  to  calumniate,  to 
blaspheme,  —are,  Tn.  calumniator, 
blasphemer,  -else,  f.  injuring,  bias- 
phemy,  calumny,  —lig",  a.  calumni- 
ous, injupous;  infamous. 

Försmäkta,  v.  n.    to  languish,    to 

faint  away. 

Försmälta,  v.  a.  to  smelt  down. 

FÖrsnill||a,  v.  a.  to  embezzle ;  to  pur- 
loin,    -ning",  f,  embezzlement. 

Försockra.  v.  a.  to  sugar,  to  sweeten. 

Försofva  ^ig,  v.  r.  to  oversleep  one's 
self. 

FÖrSOn||a,  v.  a.  to  atone,  to  expiate; 
to  reconcile,  -ande,  a.  expiatory. 
-are,  m.  atoner.  -ing,  f.  recon- 
ciliation; expiation.  -illgSOlfer,  W. 
expiatory  sacrifice,  —lig,  a.  placable. 
-ligliet,  f.  placability. 

Försorg,  m.  care,  draga  -  om,  to 
take  care  of. 

Förspel,  n.  prelude. 

Förspilla,  v.  a.  to  spill,  to  waste ;  to 
forfeit;  to  lose.  — nde,,W.  profusion; 
loss.  [start. 

Försprång,  n.  start,    fä  -,  to  get  the 

Förspörja,  v.  a,   to  hear,  to  learn. 

Först,  ad.  first.  -  och  främst,  first 
of  all.  han  kom  -  nu,  he  came 
but  just  now. 

Första^,  m.  suburb. 

Förste,  a.  first,  för  det  -,  in  the 
first  place,  med  det  — ,  with  the  first. 

Försteg,  m.  precedence. 

Förstena,  v.  a.  to  petrify. 


Förstöra 

Forstfodj'ld,  a.  firstborn,    -sloratt, 

n.  primogeniture,  birth-right. 
Fok'Sticka  sig,  v.  r.  to  conceal  one's 
Förstling,  ?w.  firstling.  [self. 

Förstnämnd,  a.  the  former. 
ForstOCklia,    v.  a.    &   n.    to    harden. 

-ad,  a.  obdurate,  obstinate,    -else, 

f.  hardness  of  heart. 

Förstone,  ad.  i  -,  at  first. 
Förstopplja,  v.  a.  to  stop,  to  obstruct. 

—ad,  a.  costive,  hard-bound,  -ando, 
a.  obstructive,  -ning,  f.  obstruction, 
costiveness. 

FÖrstOrlJa,  v.  a.  to  magnify;  to  aug- 
ment; to  exaggerate,  —ing,  f.  mag- 
nifying, exaggeration.  -ingSglas,  n. 
magnifying  glass,  microscope. 

FÖrsträck||a,  v.  a.  to  overstrain;  to 
advance,  to  supply  with,  -ning,  f. 
strain;  supply,  advance. 

Förströ,  v.  a.  to  disperse,  to  scatter, 
to  dissipate,     —else,  f.  dissipation. 

Förstnglja,  f.  entry.  -uqTist,W.  porch. 

FÖrstnlet,    ad.  stealthily. 

Forstympa,  v.  a.  to  mutilate. 

Förstå,  V.  a.  to  understand,  to  com. 
prehend,  to  conceive,  lata  -,  to  give 
to  understand,  det  förstas,  that  is 
a  matter  of  course.  —  Sig  pa,  to  have 
skill  in.  v'dl  förståendes  att,  that 
is  to  say  that.  — nd,  n.  understand- 
ing, judgment,  sense,  wit;  meaning; 
correspondence.  — ndig,  a,  judicious, 
wise,  intelligent,  skilful,  sensible. 

FÖrstäf,  m.  stem. 

FÖrställJIa,  v.  a.  to  disguise,  to  dis- 
figure;  to  alter,  -a  sig,  V.  r.  to 
dissemble,  to  feign,  -are,  m.  T.  lim- 
ber. — d,  a.  disfigured;  counterfeit, 
—ning,  f.  dissimulation. 

Förstäniljma,  v.  a.  to  put  out  of  tune. 

—mad,  a.  lll  disposed,  out  of  spirit?. 

—ning,    /".dissonance;    low   spirits, 

dejection. 
Förständiga,  v.  a.  to  explain,  to  de- 

Clare,  to  make  intelligible.  [ment. 

Förstärka,  v.  a.  to  reinforce,  to  aug. 
FÖrstÖrlla,  v.  n.  to  destroy,    to  ruin; 

to  squander  away ;  to  disturb ;  to  fru» 

stråte,  -  sig,  v,  r.  to  ruio  one's  self. 


Förstorande 
-ancle)  a,  destructive,   -re,  m,  de» 

stroyer.  — dj  a.  destroyed,  altered. 
—else 5  -ing 9  f.  destruction,  ruin, 
demolition. 

Förstöta,  v.  a.  to  repudiate. 

Försumlig,  a.  neglectful,  careless,  ne- 
gligent.  —het J  f,  remissness,  negli- 
gence, tardiness. 

Försumma,  v.  a.  to  neglect,  -nde, 

n.  non-attendance,  neglection. 

Försupen,  a.  given  to  drinking,  drunken. 

Försvaga,  v.  a,  to  weaken,  to  ener- 
vate,  to  debilitate,  to  enfeeble. 

Försvar,  n.  defence;  protection;  justi- 
fication ,  apology,  vindication,  —a,  V. 
a.  to  defend;  to  protect,  to  justify,  to 
vindicate;  to  be  responsible  for;  to 
maintain;  to  countenance,  —are,  w. 
protector;  apologist.  — llgj  ö.  de- 
fensible, justifiable;  warrantable;  irre- 
proachable, -skarl,  m.  inhabitant 
received  by  grant,  -sskrift,  f.  apo- 
logy. -SStålld,  n.  state  of  defence. 
-SVerk,  n.  defensive  work,  fortifi- 
cation,     -svis,  ad,  defensively. 

Försveuska,  v.  a,  to  translate  in 
Swedish.  [nish. 

Försvinna,  v.  n.  to.  dissappear,  to  va- 
Försvåra,  v.  a,  to  make  difficult,  to 

aggravate. 
PÖrsvär||a,  -ja,  r.  o.  to  forswear,  to 

renounce  upon  oath.    —  sig,  to  swear 

false.   —  sig  emot,  to  conspire  against. 
Försyn,    f,    providence;     bashfulness, 

modesty,   timidity.     — tj    a,'  bashful. 

— thet,  f.  bashfulness.  [pass. 

Försynda  sig,  v.  r.  to  offend,  to  tres- 

FÖrsät,   W.   insidiousness,    ambuscade. 

—lig,  a.  insidious,  treacherous. 
Försäga  sig,  v,  r.  to  speak  wrong. 
FÖrsäkr||a,  v.  Ö.  to  assure;  to  insure. 

-an,  -ing 9  f,  assurance,  insurance. 

-ingsbref ,   n.   policy   of  insurance. 

-ingskontor,  tz.  insurance-office. 
Försäljlla,  v.  a,  to  sell;   to  negotiate. 

-ning,  f,  vent,  sale. 
FÖrsämr||a,   v.   a.  to   deteriorate,  to 

make  worse,     -ing,  f,  deterioration, 

depravation.  [despatch. 

Försäuda^  v,  «.  to  •send  awa7,   to 


Fortrampa  77 

Forsänk|[a,  v,  a.  to  sink,  to  submerge. 
—ning,  f.  sinking,  submersion. 

Försättjla,  V.  a,  to  transpose,  to  trans- 
fer, to  place;  to  reduce;  to  squander; 
to  misspend;  27.  to  lose,  to  cast  away. 
-ning,  /.  transposition;  reducing; 
profusion. 

Försök,  n.  essay,  attempt,  trial,  expe- 
riment, proof,  —a,  V,  a.  to  essay, 
to  try;  to  experiment;  to  experience. 
-else,  f.  temptation. 

FÖrsÖrj|{a,  v.  a.  to  maintain;  to  keep; 
to  sustain;  to  provide  for.  —  sig, 
V.  r.  to  maintain  one's  self,  to  live. 
—ande,  n.  maintenance;  establish- 
ment, -are,  m,  maintainor;  provi- 
der.  —ning,  f.  maintenance,  susten- 
ance, -ningsaustalt,  /\  charitable 
institution,  asylum. 

Försötma,  v.  a.  to  sweeten,  to  dulcify. 

Förtaga,  v.  a,  to  take  away ;  to  inter- 
cept;  to  prevent;  to  remove;  to  fru- 
strate. 

Förtal,  n,  slander,  blame,  -a,  V.  a. 
to  slander,  to  calumniate,  -are,  m» 
slanderer. 

FÖrtapplJad,  a.  damned,  cast  away, 
lost,    —else,  f,  perdition,  damnation. 

Förteckning,  f.  list,  catalogue. 

Förtenna,  v.  a.  to  tin. 

Förtid,  7W.  time  of  yore,  past  ages. 
i  -,  before  the  time,  too  early,  -ig, 
a.  premature;  abortive, 

Förtiglja,  v.  a.  to  conceal,  to  keep  se- 
cret.  att  — ,  not  to  mention,  -ande, 
W.  concealment,  suppression,  -en,  a. 
close,  taciturne.  -enhet,  f,  close- 
ness, secrecy. 

FÖrtimr||a,  v.  a.  to  prop  with  timber. 
-ing,  /".  lining  of  a  ship. 

FÖrtjen||a^  v,  a.  to  gain;  to  make; 
to  deserve,  to  merit;  to  earn.  — st, 
W.  profit ;  merit ,  desert ;  services. 
— stfull,  a.  meritorious. 

FÖr1jUS||a,  V.  a.  to  charm,  to  fasci- 
nate, -ning,  f.  charm,  enchant- 
ment, [away. 

Förtorkas,  v.  d.  to  grow  dry,  to  pine 

Förtraf,  n,  vanguard. 

Förtrampa,  v.  a.  to   trample  down. 


78 


Förtret 


Förvirra 


Förtret»  rn.  vexation;  trouble;  morti- 
fioation.  — Äj  V»  a,  to  offend,  to  spite, 
to  gall,  to  mortify,  —lig?  a.  irksome, 
offensive.  — lighetj  f.  uneasiness, 
vexation,  trouble;  scrape. 

Förtro,  v,  a.  to  trust  with.  -  sig 
till  nagon^  to  confide  in  one.  -ende, 
n.  confidence,  trust.  — gen,  d.  inti- 
mate; conversant  (with).  — Mgj  ö. 
familiar,  intimate.  — lighet,  f.  inti- 
macy,  familiarity,  —ligt,  ad,  con- 
fidently, familiarly. 

FÖrtroll||a,  v.  a.  to  bewitch,  to  fasci- 
nate, to  enchant,  -ning,  f,  enchant- 
ment, fascination. 

Förtroppar,  m.  pi.  vanguard. 

Förtruten,  a.  loath,  lazy,  dull. 

Förtryck,  W.  oppression,  grievance. 
—a,  V.  a.  to  oppress,  —are,  m.  op- 
pressor. 

FÖrtryt|[a,  v,  n.  to  grudge,  to  repine. 
Jian  later  sig  ej  — ,  he  spares  no 
pains,  -else,  f.  envy,  grudge.  -Sam, 
O.  envious,     -samhet,  /".  envy. 

Förträfflig,  a.  excellent,    -het,  f. 

excellence,  excellency. 

Förtrösta,  v.  n.  to  trust  in.    -n,  f. 

confidence,  trust. 
Förtröttas,  v.  d,  to  grow  weary. 
FÖrtnlla,  v.  a.  to  pay  toil  or  duty  for. 
Förtann||a,  v,  a.  to  thin,  to  rarefy. 

-ing,  f,  attenuation. 

Förtvifla,  v.  n.  to  despair,    -d,  a. 

desperate.   — n,  /.  despair,  desperation. 
Förtvinlja,  v.  n,  to  pine  away,  -ing, 

f,  consumption. 
Förty,  FÖrthy,  c.  becausej  for. 
Förtycka,  v.  n»  to  take  amiss,  to  take 

in  ill  part. 
Förtyda,  v.  a.  to  misinterpret,  -nde, 

n.  wrong  interpretation. 

Förtynga,  v.  a.  to  clog;  to  incom- 
mode, to  grieve. 

Förtäckt,  a.  hidden,  lurking. 

Förtälja,  v.  a.  to  tell,  to  relate. 

FÖrtällka,  v.  a.  to  find  fault  with,  to 
take  amiss,  to  blame  for. 

Förtärjja,  v.  a.  to  eat;  to  consume, 
to  corrode;  to  spend,  —ande,  n, 
Consumption,   corrosion.     -aSj  V:  ct. } 


to  pine  away,  -ing,  f.  entertain» 
ment,  victuals,  consumption. 

Förtäta,  v.  a,  to  condense,  to  conden- 

Förtöja,  V,  a,  T,  to  moor.  [sate. 

FÖrtÖm||a,  v.  a.  to  exasperate,  to 
offend ,  to  embroil ,  to  make  angry. 
förtömad  på  någon,  angry  with 
one.     —else,  f.  jofifence,  anger. 

FÖmndllerlig,  a.  wonderful,    strange. 

-eyligen,  ad,  strangely,   -ra  sig, 

V,  T»  to  admire,  to  wonder  at,  to 
marvel,  —ran,  f,  wonder,  admiration. 
-ransvärd,  a.  admirable. 

Förunna,  v,  a,  to  grant,  to  allow. 

Förut,  ad.  before;  before-hand,  langt 
— ,  long  ago.  -an,  prp.  but,  ex- 
cept, without,  -fattad,  a.  precon- 
ceived.  -  mening ,  prejudice,  -seende, 
n.  foreseeing,  foresight,  -sägelse,  f. 
foresaying,  prediction,  -sätta,  V.  a. 
to  presuppose,  to  suppose,  -sättning, 
f.  supposition. 

Förvaltjla,  v,  a.  to  conduct,  to  ma- 

nage;  to  execute,  to  perform,     -are, 

VI,  administrator,  steward,  —ning, 
f,  administration,  management. 

FÖrvandllla,  v.  a.  to  change,  to  trans- 
form, to  alter;  to  transsubstantiate; 
to  turn  into,  —ing,  f.  metamorphosis, 
change;  transsubstantiation. 

FÖrvandt,  m.  relation. 

Förvar,  n.  custody,  care.  I  godt  -, 
very  safe,  hafva  t  — ,  to  have  in 
charge,  to  have  in  custody,  —a,  V.  a.  to 
keep,  to  put  up ,  to  secure,  to  retain. 
—are,  ni.  keeper,  preserver,  gitardian. 
-ingsniedel,  n,  preservative. 

FÖrvax,"  n,  hive-dross,  bee-glue. 

Förvekliga,  v,  a.  to  weaken,  to  effe^ 
minate. 

FÖrveten,  a.  forward,  pert,  inconsi- 
derate, overcurions. 

FÖrvexllla,  v.  a.  to  change;  to  con- 
found.    — ingj  f.  confounding. 

Förvildas,  v.  d.  to  grow  wild. 
Forvilllla,  v.  a.  to  mislead;  to  puzzle, 

to  confound ;  to  disconcert,    -clso^  f. 

confusion,  aberration,  error. 
FÖrvirr||n,  v,  alio  confound,  to  puzzle^ 


Förvirring 

to  confuse,  --in^^  f,  confasion,  per- 
plexity, perturbation. 

FÖryis,  a,  foreknowing,  prescient.  — hetj 
f.  too  forward  prudence. 

Förvisa,  u.  a.  to  banish,  to  exile. 

Förvissa,  v,  a,  to  ascertain. 

Förvissna,  v.  w.  to  wither,  to  fade. 

Förvisso,  ad,  certainly. 

Förvittra,  v.  n.  to  be  dissolved  by 

Förvrida,  v.  a.  to  distort.       [the  air. 

Förvunnen,  a.  convicted. 

Förvålla,  v.  a.  to  cause,  to  occasion. 
-Bde,  w.  cause.  Qtnom  eri  -, 
through  your  means. 

Forvånjja,  v,  a.  to  astonish,  to  sur- 
prise,    —ing,  f,  astonishment. 

Förväg,  ad.  i -,  beforehand,  gä  nä. 
gon  i  — ,  to  prevent  one. 

Förvägra,  v.  a.  to  refuse,  to  deny. 

Förvälla,  v.  a.  to  parboil. 

Förvändlja,  v.  O.  to  pervert;  to  mis- 
interprete;  to  disguise,  to  counterfeit; 
to  bewitch.  — ando,  n.  perversion; 
fftscination.  — t^  ad,  in  a  perverse 
manner. 

Förvänta,  v.  a.  to  expect,  to  wait 

for.  — n,  f.  expectation. 
FÖrvärf,  n.  livelihood,  support.    -Ta, 

V.  a.  to  acquire,  to  gain. 
Förvärra,  v.  a.  to  aggravate,  to  make 

worse. 

Förväxa,  t;,  n.  to  overgrow. 

Föryngra,  v.  a,  to  make  young  again, 

to  revive,  to  renew. 
Föryttrii»,  v.  a.  to  sell,    -ing,  f. 

sale,  vent. 

Föråldras,  v.  d.  to  grow  old. 

Föråt,  prp.  before. 

FÖrädlya,  v.  a.  to  ennoble;  to  im- 
prove,  to  manufacture,  -ing,  f.  en- 
nobling, improving. 

Föräldrar,  pi.  parents. 

Förälska  sig,  v.  r.  to  fall  in  love 
with.,    förälskad,  enamoured. 

FÖrändllerlig,  a.  changeable,  variable, 
mutable,  fickle,  -erligliet ,  f.  mu- 
tability,  mutableness,  fickleness.  — ra, 
V,  a.  to  alter,  to  change,  to  vary;  to 
reform,  -ring,  f.  change,  alteration, 
variation;  reform. 


Gaigefagel  79 

Förärlta,  v.  a.  to  present,  to  give. 

-ing,  f,  present,  gift. 
Förödlja,  t;,  a.  to  desolate,   to  waste, 

to  destroy.     — elsO,  f,  devastation. 

Förödmjnklja ,  v,' a.  to  humble,  to 
abate.  -  sig,  to  submit,  -else,  f. 
humiliation,  abasement,  submission. 

FÖrÖftrigt,  ad.  as  for  the  rest,  besides. 

FÖrÖfva,  v.  a.  to  commit,  to  perpe- 
trate,  to  exercise,  to  use.  — nde,  n, 
perpetration,  commission. 

FÖrÖk||a,  v.  a.  to  augment,  to  mul. 
tiply,  to  increase,  —else,  f.  augmen- 
tation, multiplication,  increase. 

Fösa,  V.  a.  to  drive.  -»  pä  någon, 
to  posh,  one  on* 


Or 

Gftdd,  7R.  sting. 

Gaffel,  m.  fork;  T.  gaff,    -häst,  7n. 

shaft-horse.  -kors,  W.  T.  forked 
cross.   -Ilk,  a.  forked,   -mast,  m, 

forked  mast.  -Segel,  n.  trysails. 
-skaft,  n.  handle  of  a  fork. 

Gafvel,  m.  gable,  danden  star  pä 
— ,  the  door  stands  wide  open.  — mur, 
n.   gablewall.     -SpetS,  n.  top   of  a 

Gagat,  m.  jet.*  [gable. 

Gagn,n.  benefit,  advantage,  profit,  use. 
han  gör  intet  — ,  he  does  no  good. 
—a,  V.  a,  to  advantage,  to  benefit,  to 
avail,  to  be  of  use.  — elig,  a.  use- 
ful, profitable,  advantageous,  beneficial. 

Gala,  V.  n.  to  crow. 

Galant,  a.  gallant.    -,  ad.  gallantly. 

-eri,  n.  gallantry,    -crlvaror,  f. 

pi.  fancygoods,  jewelry. 
Galeas,  m.  galeasse. 
Galeja,  f.  galley. 
Galyen,  a.  mad;  wrong,  ill,  bad;  amiss; 

merry,  droll,  pleasant,    -enskap,  f. 

madness,  distraction ;  folly,  foolishness. 

-nas,    V.  d.    to    droll,    to    play  the 

buffoon,     —ning,  m,  madcap. 
Galer,  f.  galley.     -Slaf,    m.    galley. 

slave.         [m.  gallow-clapper,  hangdog 

Galge,  m.  gaiiow,  gaiiows.    -fågel, 


80 


Galiott 


Genvärkan 


Galiott,  w.  gaiiot. 

Gall,  a.  barren,   steril,     -lianipa,  f. 

fimble  hemp.  —kOj  f.  barren  cow. 
Gall||e,  m.  gall,  bile;  pacsion.  -aktig, 
a.  bilious,  -blåsa  5  f.  gallbladder. 
-feber,  m.  bilious  fever,  -gång, 
m,  hepatic  duct.  — SJuk,  a.  bilious, 
choleric.     -Spränga,  V.  a,    to  gall. 

Galler,  n.  lattice,  grate,  -formig, 
a.  latticed,  grated,  -fönster j  n. 
lattice  •  window,  -verk,  W,  trellis- 
work. 

Galleri,  n.  gallery;   T.  quarter-gallery. 

Gallion,  m.  galeon;  T,  the  head  of  a 
ship.  [thin  the  wood. 

Gallra,  v,  a.  to  separate.    —  skog ,  to 

Gallskrik,  n.  loud  outcry,  vociferation. 

Galläple,  n.  gall,  gallnut,  oakapple. 

Galmeja,  f,  calamine,  brass-ore. 

Galon,  m.  galloon,  lace,    -era,  V.  a, 

to  lace. 
Galopp,   n.    gallop.     Icort  -,   hand- 
gaiiop.    -era,  v,  n,  to  gallop. 

GalOSCh,  m.  gaioshe,  galoche,  clog. 

Gait,  771.  hog;   sow    or    great    lump  of 

Gam,  m.  vulture.         [melted  iron,  pig. 

Gainnial,  a.  old;  aged;  ancient;  stale, 
hiiru  -  dr  nif  how  old  are  you? 
-dags,  -modig,  a.  oldfashioned. 

Ganska,  ad.  very,  extremely. 

Gap,  n.  mouth,  jaw;  breach,  abyss. 
—a,  V,  n,  to  gape.  —  efter,  to  gape 
after,  to  gape  for.  —pä,  to  gape  at,  to 
stare  at.  — Ig,  ct.  talkative,  gabbling. 
-skratt,  n,  a  loud  laughter. 

Gara,  v.  a.  to  refine. 

Garantera,  v.  a.  to  guarantee. 

Garde,  n.  guard,   -skarl,  m.  soldier 

of  the  guard. 

Gärder,  s.  pi.  T.  wangs. 

Garderob,  W.  wardrobe. 

Gardin,  m.  curtain. 

Garfllva,  v,  a.  to  tan ;  to  refine,  -are, 

m,  tanner,    -arebark ,  W.  tan  of 

cab.     — eri,  n.  tanhouse,  tannery. 
Gar|{kOppar,  W.  refined  copper.  -Ugn, 

m.  furnace  to  refine  copper  in. 
Garn,   n.   yam;   snare,  gin,  net;    T, 

rope-yarn. 

Garnjlera,  v,  a.  to  garnish,  -ering,  f. 


garnishment,  lace ;  T,  ceiling,  -ityrj 
n.  set. 

Garnison,  m.  garrison. 

tras,  m.  f  luftart  J  gas;  ftygj  gauze. 
-artad,  a.  gasUke,  gaseous,  -lial- 
tig,  a,  gaseous,  —hållare,  m.  gas- 
reservoir,  -ljus,  71.  gaslight,  -lykta, 

f.  gaslamp,  gaslarithern.  -lysning, 
f.  gaslightmng.  -mätare,  ?7l.  gaso- 
meter.     — ror,  71.  gaspipe. 

Gast,  m.  evil  spirit,  ghost. 

Gatlja.,  f,  street,  lane;  stone-paveraenk. 
—hörn,  n.  comer  of  a  street,  -lopp, 
n.    gantlet.      -läggaiO,    7/1.    paver. 

-läggning,  f,  pavement,  -pojke, 

m,  street -boy,  black  •  guard.     -Skri- 

kare,  m.  crier,    -sopare,  m,  sea. 

venger,   street-sweeper.      — steil,  m, 
paving-stone.  -Strykare,  m,  loiterer. 
Gebit,  n,  district,  territory. 
Gedigen,    a.  solid,    massy;    unmixed, 
Gehäng,  n.  sword-belt.  [pure. 

Gehör,  n.  respect,  authority,  obedience; 
ear.  [sier. 

Gelbgjutare,   m.    brassfounder ,    bra- 
Gelé,  7z.  geiiy,  jelly,    -aktig,  a.  ge. 

latinous. 

Gelike,  m.  equal,  associate. 

Gemak,  n.  apartment. 

Gemen,  a,  common,  vulgar;  mean, 
plebejan,  low;  sordid,  vile,  worthless. 
-  soldat,  private  soldier,  -ligcn, 
ad,  commonly,  usually,  -sam ,  a, 
common.  — samhet,  f,  commonness, 
community,  -skap,  f,  intercourse, 
relation,  connexion. 

Gemål,  tti.  &  f,  consort,  spouse. 

Gen,  a,  near,  short,  gent  emot,  op- 
posite, over  against,  -gåfva,  f,  pre- 
sent in  return,  -kärlek,  m,  reci- 
procal love,  —ljud,  n.  echo,  reso- 
nance. — Ijuda,  V.  n,  to  resound,  to 
echo,  —male, 71, recrimination,  -skyl- 
dighet, f.  reciprocal  debt.  -S träfv  1  g, 
a.  obstinate,  stubborn.  -Sträfvighet, 
jf.  obstinacy,  stubbornness.  — Svar,  n, 
reply.  -svarig,  a.  contradictory. 
-sagelse,  /".  contradiction.,  -väg, 
m.  a  short  cut;  easy  method,  abridg 
inent.     -Yärkan«  fj  couDter-eHect. 


Genast 


GiFva 


81 


Ooiiast^  aö^.  instantly,  immediately. 
Genealog,  m.  genealogist,    -i,  f,  ge. 

nealogy.  . 

General,  m.  general,  -adjutant,  m, 

adjutant-general,  aid-de-camp.  ~l)as, 
m.  thorough-base,  -fältmarskalk, 
771.  captain -general.  — fälttygmä- 
stare^  m.  great  master  of  the  ordi- 
nance, -itet,  72.  generality,  -löjt- 
nant, W. lieutenant-general,  -niajor, 

m.  major-general,  -qvartermästare, 

m.  quarter-master-general.  — staterne, 
m.  pl.  States  general.    -Tärdighet, 
f.  generalship. 
Geni,  n.  genious;  talents,  spirit,  —kär, 
m.  engineer-corps. 

Genom,  prp,  through,  by.    -biéen, 

a.  bitten  through ,  penetrated ;  sly, 
cunning,    —blöta,  V,  a.  to  macerate. 

-rborra,  v.  a.  to  perforate,  -bi'uten, 

a.  pierced,  —bryta,  V.  a.  to  break 
through,  -draga,  v.  a.  to  draw 
through,  to  traverse,  -drifva,  V.  a. 
to  carry  the  point,  to  make  succeed. 
-drifven,  a,  droven  through;  cun- 
ning, —fara,  v,  a,  to  pass  through. 
—fart,  W2.  thoroughfare,  passage. 
-fläta,  V.  a.  to  interlace,  -föra, 
V,  a.  to  convey  through;  to  bring  to 
an  issue,  to  accomplish.  — gOd,  a. 
very  good,  -gripande,  a.  energe- 
tical, -gräfntng,  f.  digging  through, 
canal,  ditch.  ~gå,  v.  a.  to  pass,  to 
go  through,  to  look  over;  to  endure. 
-gående,  n,  -gång,  m,  passing 
through,  passage,  -läsa ,  V.  a.  to 
peruse,  to  read  over,  -seende,  n, 
review,  inspection.  —skinlig,  a, 
transparent,  pellucid,  -skinligliet, 
f.    transparency.     — skära,    V.  a.    to 

cut  through,  to  cross,  -skärning, 
f.  cutting  through;  ditch,  canal;  pro» 
file,  -sticka,  -stinga,  v,  a,  to 
pierce  through,  to  transfix.  -SÖka, 
V,  a.  to  search  ail  over,  -tränga, 
V.  a.  to  penetrate,  -tränglig,  a. 
penetrable,  -trail gllghet,  f.  pene- 
trability, -tåg,  n.  march  IhrouRh. 
-vaka,  V.  a.  to  pass  waking.  -Villi- 
<lra,    V.    a.    to    peragrate.      -Ögni?, 

Swedish-English  Diet, 


V,  a,  to  eye  over,  to  take  a  cursory 

view. 
Genott,  m.  genet. 

Genremålning,  f,  painting  of  incl- 
Genus,  n.  gendre.  (dent. 

Geograf,  W.   geographer,     -i,  /".  geo- 

graphy. 
Gerna,  ad.  fain,  willingly;  commonly, 

—  se,  to  like,     hjertans  — ,  with  all 

my  heart. 
Gerning,  /".^action,  deed,  act,  work. 
Gers,  771.  ruff  (fisk). 
Gestalt,  m.  shape,  form,    -a  sig,  V. 

r.  to  take  a  form. 

Gestikulera,  v.  n,  to  gesticulate. 

Gesäll,  m.  journeyman. 

Get,  /.  goat,  she-goat,  -apel,  771. 
common  buckthorn,  —blad,  n.  ho- 
ney-suckle. — bock, w.  he-goat.  -OSt, 
771.  goatcheese.     —ragg,   n.  goathair. 

Geting,  m.  wasp,  -bo,  n.  wasp's  nest, 

Gevaldiger,  m.  bailiff;  constable. 

Gevär,  n.  gun,  musket,  arms,  piece; 
firelock,  i  —  /  to  arras!  std  i  — , 
to  be  under  arms,  -saljaro,  m. 
armourer. 

GifmiUl,  Of.  openhanded,  munificent, 
liberal,  generous,  bountiful.  — liet, 
f,  liberality,  munificence,  generosity, 
bounty. 

Gift,  n.  poison,  venom,  -bländare, 
ra.  poisoner,  —ig,  ö.  poisonous,  ve- 
nomous. 

Gift,  a.  married,  —a,  V.  a.  to  marry. 
-a  sig,  v.r.  -as,  v.  d,  to  marry. 
— e ,  n.  marriage ,  match.  l)arn  af 
första  giftet,  children  by  the  first 
husband.  — ermål,  n.  marriage.'  .— 0» 
man,  W.  he  who  has  a  right  to  dis- 
pose of  a  young  woman  in  marriage. 
—orätt,  m.  a  wife's  share  of  the 
estate  of  her  husband.  -VUXCn,  a. 
marriageable,  fit  for  wedlock. 

Gifva,  V,  a,  to  give,  to  bestow,  to  con- 
fer upon;  to  render,  to  translate,  to 
express;  to  yield,  gifve  gud!  would 
to  God!  -  efter^  to  yield;  to  relax, 
to  loosen;  to  come  short.  —  emellan ^ 
lo  give  a  thing  into  the  bargain,  to 
give  to  boot.     —  ifrån  sig,   to   give 

6 


Bt 


Gifvande 


away;  to  vomit.  -  igen,  to  return, 
to  give  back.  —  in,  to  give,  to  ad- 
miniater;  to  give  in.  —  med  sig,  to 
impart,  to  comply.  -  omkring,  to 
hand  about.  -  pä,  to  lay  on.  -  på 
med  hela  laget,  to  pour  in  a  whole 
broadside.  —  pä  hand,  to  give  ear- 
nest.  —  till,  to  furnish,  to  add;  to 
set  up.  —  tillhaka,  to  return,  to 
give  back.'-  tillhaka  pa,  to  give 
change  for.  —  ofver ,  to  cast  up,  to 
vomit.  —  sig,  V.  r.  to  surrender,  to 
give  one's  self  up,  to  comply,  to  re- 
lent; to  complain,  det  ger  sig  väl, 
it  will  all  come  about.  —  sig  i,  to 
enter  upon,  to  engage.  —  sig  ihop 
med,  to  engage  one's  self  with  one. 
--  sig  till  soldat,  to  enter  one's  self 
a  soldier.  —  sig  undan,  to  retire, 
to  yield,  to  avoid.  -  sig  ut ,  to 
Ewell  out;  to  jutout.  -  sig  pä  vä- 
gen,  to  set  out.  det  gifves,  there 
is.  — nde,  a.'  productive,  yielding. 
— re,  771.  giver,  donor. 

Glga,  f,  viol,  fiddle;  Jew's  harp. 

Giglla,  V.  a.  T,  to  clew,  to  clue,  -tåg', 
n,  clew-garnet3,  clew-lines. 

Gigellaod^  W.  double  tooth,  gag-tooth. 

CJikt^  m,  gout,  arthritis,  -aktlg,  a. 
gouty,  arthritical.  -bl'Uten,  a.  pal- 
sical.  -planta,  f.  dittany,  -välk, 
m,  pains  of  the  gout. 

Ciil,  Gildj  a,  valid;  equal,  adequate, 
approved,  requisite,  taga  för  gilla, 
to  admit,  to  allow  of.  gä  sin  gilla 
gäng,  to  pass  along  stoutly,  —a, 
V.  a.  to  approve,  -ande,  n»  appro- 
bation. 

Gille,  n.  guild,  society,  corporation. 

Giilyer,  n.  trap,  gin,  snare,  -ra,  V, 
a.  to  set  a  trap.  (tors. 

Gillstuga,  f.  prison  for  insolvent  deb- 

Giltli?,  a.  valid,  sufficient;  subetantial. 
-het,  /*.  validity. 

Oiina,  f,  mouth  of  an  oven. 

Giiunier,  f.  sheep  producing  young  for 
the  first  time. 

Gina,  v,  a,  to  stop,  tö  hinder. 

Ginlöpare,  m,  T.  winding-tackle. 

Ginst^  m,  broom,  furze,  greenweed. 


Glasering 

Gips,  W.  gypsum,  stucco;  plaster  of 
Paris,  -a,  V.  a.  to  plaster,  -nin^, 
f.  stucco,  plastering. 

Gira,  v.  n.  to  wave,  to  waver,  to  yaw, 

Girig,  a.  convetous;  avaricious;  nig. 
gardly;  eager;  desirous.  —  pd,  fond 
of.  -buk,  m.  niggard,  curmudgeon. 
—het,  f,  covetousness,  avarice. 

Gislan,  f,  hostage. 

Glss'iia,  V,  a.  to  guess,  to  conjecture. 
-ning,  ^  guess,  conjecture ;  T.  dead, 
reckoning. 

Gissjjel,  m,  &  n.  scourge,  -la,  v.  a. 
to  scourge,     -ling,  /*.  flagellation. 

Gistllen,  a,  leaky,  -na,  V,  n.  to  be- 
come leaky, 

.Gitta,  V.  n.  to  be  able,  jag  gitter 
icke  gä  dit ,  I  have  no  mind  to  go 
thither. 

Gjord,  /•.  girt,  girth,    -a,  v.  a.  to  gird. 

Gjutija,  V,  a.  to  cast;  to  pour,  -are, 

m,  founder.  -eri,7l.  foundery.  -form, 
m,  casting. mould.  — llUS,  n.  foundery, 
-konst,  /■.  art  of  casting  metals, 
foundery.  -ning,  f.  casting,  -sand, 
771.  sand  to  cast  in.  — slef,  f.  casting- 
ladle,  -stål,  n.  cast  steel. 
Glad,  a.  glad,  cheerful,  gay;  joyful; 
happy;  lightsome.  -lynt,  a.  good- 
humoured,  merry. 

Glada,  f,  kite. 

Glaf,  m,  lance,  spear.  * 

Glafs,  n.  yelping,    -a,  V.  n.  to  yelp. 
Glam,  n.  chat,    -ma,  v.  n.  to  chat, 

Glans,  771,  lustre,  gloss,  brightness; 
splendour,  -a,  — ka,  v.  a.  to  polish, 
to  brighten,  -borste,  m.  polishing 
brush,  — k,  a.  briglit,  shining.  — ko- 
bolt,  W.  shining  cobalt,  -iärft,  n, 
glazed  linen,     -malm,  m,  galena. 

Glapp,  a,  gaping,  chinking,  -a,  V*  n, 
to  gape,  to  chink. 

Glas,  n.  glass.  '-  pä  ett  ur,  the  cry. 
stal  of  a  watch,  -arbete,  n,  glass- 
work,  —artad  ,  a.  vureous  ,  glassy. 
-bit,  m.  a  piece  of  glass,   -blåsare, 

m.  glassblower.    -blåsning,  f.  glass, 
making.     — bod  ,  f,  glussraan's    shop. 

-bruk,  n.  glasshouse,    -era,  v.  a. 
to  glaze,  to  lead,  to  varnish,  -ering,  /". 


Glasfluss] 

glazing,  gloss,  enamel,  -flnss^  m. 
glassy  flux,    -handlare,  m.  glass- 

man,  —hytta,  f,  glasswork,  glass» 
house.      -målare,    m,    painter    on 

glass,  -mästare,  w.  glazier,  -perla, 

f,  glassy  pearl.  -ruta,  -skitVa, 
f.  pane  of  glass.  — skåp,  7i.  glass- 
case,  glass-shrine.  — slipare,  771.  glass- 
grinder.  -Sprällgare,  m.  T,  anacla- 
stic  glass,  —sten,  771.  isinglass-stone. 
-Ugn,  771.  glass-furnace,  -vätska, 
f.  vitreous  humour.  -Öga,  n,  wall- 
eye.     -ÖgOn,  n.  pi.  spectacles. 

Glatt,  a.  smooth,  even;  sleek;  *  fair, 
glib,  -a,  V,  a,  to  smooth,  to  polish, 
to  calender.  -het,  f,  smoothness, 
glabrity.  -is,  771.  glazed  frost.  -Stcn, 
m,  sleekstone,  -stål,  a,  eraoothing- 
iron. 

Gles,  a.  thin,  -gorning,  f,  rare- 
faction,  —het,  f,  thinness.  — na, 
V.  n,  to  grow  thin,  -tänd,  a.  gap. 
toothed. 

Glete,  Glett,  n,  litharge, 

Gli,  n,  fry. 

Glida,  V,  n.  to  glide,  to  slide. 

Glimma,  G  lindra,  v.  n.  to  glimmer, 
to  glitter. 

Glimmer,  m,  mica,  daze. 

Glinder,  n»  fishing-hook  made  of   tin. 

Glitt||er,    n,    glitter,    spangle,    tinsel. 

-erguld,  n,  tinsel,    -ersand,  m, 

chaining  sand.     — ra,  v.  n*  to  glitter. 
GlO,  V,  n,  to  stare,  to  gaze.  ^ 
Glob,  771.  globe. 
G  lop,  77t.  fop,  doodle,  stripling. 
Gloppa,  V.  W.  to   snow   and   rain   to- 
GlorvÖrdig,  a,  glorious.  [gether. 

Gl0S||a,  f.  gloss,  comment,  note;  blame. 

— bok,  f.  vocabulary. 
Glosögd,  a.  goggle-eyed,  gimble-eyed. 
Glufsa,  V.  a.  &  n.  to  eat  ravenously. 
G  lu  gg ,  m.  hole ,  aperture ;    loop  -  hole/ 

embrasure. 
Glunkas,  v.  d,  to  whisper  about. 
Glunt,  m.  baby,  boy. 
Gluplla,  V,  n.  to  devour,   to  swallow. 

-sk,  a,  voracious,  excessive,  -skhet, 

f.  voracity. 
Glutt,  771.  green  shank  (fSgel). 


Gnola 


83 


Glåmig,   ad,   wan,  languid   of  look. 

—het,  /.  wanness. 
Glåpord,  n,  sarcasm,  taunting  word. 
Glada,  Glädja,  v.  a.  to  rejoice,  to 

exhilarate,    glada  sig ,  glädjas,  to 

rejoice. 

Glädje,  771.  joy,  gladness,  -betygelso, 

m,  utterance  of  joy.  —dag,  77».  festi» 
val  day.  -eld,  m.  bonfire,  -fllcka, 
f.  prostitute,  -fest,  m.  public  fealivity. 

-full,  a.  joyful,    -förstörare,  m, 

spoiler  of  joy.  -rOp,  71.  shout  of 
joy.     -tårar,  pi.  tears  of  joy,  ^ 

Glädtig,  a.  cheerful. 

Glänsa,  v.  n.  to  shine. 

Glänt,  ad.  pä  -,  left  a-jar. 

Glöd,  m.  burning  coal,  -ande,  -het,^ 

a.  glowing,  redhot.  -ga,  V.  a.  to 
neal,    to    heat;    to    mull;    to    bum. 

-raka,  f.  firetongs.  -skyfvel,  m. 

fire-shovel. 
GlÖni||ma,  v.  a.  to  forget;  to  pass  by; 
to  leave.     -  sig,  to  forget  one's  self. 
-sk,  a.  forgetful.     -Ska>  f.  forget. 
fulness,  oblivion.  [squabble. 

Gnabb,  n.  squabble,    -as,  v.  d,  to 

Gnag,  n.  gnawing-,  teasing,  -a,  v,  a. 
to  gnaw,  to  nibble.  —  pd  ndgon, 
to  torment  one  with  importunity. 
-are,  m.  rodent,  gnawing  animal, 
-ig,  a.  troublesome,  teasing. 

Gnat,  71.  growling,  -a,  V.  n,  to  grum- 
ble, to  murmur,  to  grudge. 

GnOw,  n,  fiddling,  gammalt  -,  old 
custom,  hälla  fort  med  ett  och 
samma  -,  to  harp  always  on  the 
same  string. 

Gnetj  f.  nit.     -ig,  a.  nitty;    saving. 

Gni(illa,  v.  a.  to  rub.    -,  v.  n,  to 

pinch,  to  be  avaricious,    -aktig,  a, 

greedy,    -are,  m.  niggard,    -erl,  71. 

greediness,     -ning,  f.  rubbing,  fric. 

tion.     -sten,  771,  rubstone. 
Gnissla,  v.  n,  to  screak.  -  med  tan* 

derna,  to  grate  the  teeth. 
Gnist||a,  f,  spark,  sparkle.    -rS,  V,  n, 

to  sparkle. 
G  no,  >i^.  a.  to  bruise,  to  break,  to  crush. 

Gnolttj  v.  n.  to  hum. 


84 


Gnugga 


Cinu^gR;  v.  a.  to  rub. 
Gny,  n.  noise.    — ,  V,  n,  to  raake  noise, 
dna^'ga,  V,n,  to  neigh;  to  bray. 
Guäll,  n,  cry.      ~a,  v.  n.  to  cry;  to 

whine ,     to    squeak.       -ig  9     a.    apt 

to  cry,  whining. 
God,  a,  good,  goody,  kind;  true,  pure. 

-  man,  arbiter,  goda  mäns  utslag, 
arbitration.  -  vind,  fair  wind,  gä 
i  —  för,  to  be  security  for,  to  wa- 
rant,  -ft,  n,  good,  fortune,  -bit, 
m.  nicebit.  -dagar,  m.  pi.  göra 
sig  — ,  to  enjoy  one's  self,  to  lead  an 
easy  life,  -het,  f.  goodness.  -Ijjer- 
tad,  a.  good-natured.  -känna, 
V,  a,  to  approve  of.    -kännande, 

n.  approbation,  -lynt,  a.  in  good 
humour.  — sint,  a.  good-natured, 
kind,    -talig,  a.  affable.     -trOgew, 

a.  credulous,  -trogenhet,  f.  ere- 
dulity.  —tycke,  a,  opinion,  choice, 
will.  -villig,  a.  willing,  ready. 
—villighet,  /.  willingness,  readiness. 

Godo,  n.  i  — ,  med  -,  by  fair  means. 
hälla  till  — ,  to  take  in  good  part. 
häll  till  — ,  you  are  always  welcome. 
se  nägon  till  -,  to  consult  one's  in- 
terest. 

Godt,  n.  &  ad.  good,  göra  -,  to  do 
good,   hafva  —  fört  to  have  capacity. 

—  efter  något,  plenty  of  a  thing. 
-finnande,  n,  liking,  opinion,  choice. 
—göra,  v.  a.  to  make  good,  to  make 
amends  for,  to  make  up,  —  i  r'dk' 
ning,  to  credit  one's  accotmt  for. 

Gods,  n.  goods,  effects;  estate,  landed 
property ;  merchandises ;  T.  rigging. 
-tåg,  n»  luggage- train,  goods^- train. 

-vagn,  m.  luggage-waggon.  -ägare, 

m.  proprietor. 
Golf,  n.  floor,    golf  leg  ad  s'dd,  bam- 

dried  corn,    —matta,  /".  mat  for  the 

floor,  carpet, 
Gom,  m,  palate.  [to  bustle. 

Gorm,  n.  brawl,   -a,  v.  a.  to  insult; 

Gorr,  71.  dirt;  matter,  pus. 

Gosse,  m.  boy,   lad.     -bam,  w. 

male  child. 

Grabblja,  i;.  a.  to  grasp,    -näfve, 

m.  a  great  handful. 


Grefve 

Grad,  m,  degree,    -era,  v.  a,  to  re» 

fine;  to  graduate,  -erhus,  n,  builds 
ing  for  graduation,  -ering,  f.  gra« 
duation.      -stOCk,    m.  Jacob's   staff. 

-tals,  ad,  by  degrees,  -uerad,  a. 

graduate, 
Graf,  m,  grave,  sepulchre;  moat,  ditch. 
-kor,  72.  mausoleum,  vault,  —skrift, 
f,  epitaph,  -sten  ,  n,  grave  -  stone. 
-ställe,  n,  burying-placp.  -Vl\rd, 
W.  tomb,  monument.  -Ö1,  n.  funeral 
banquet.  [grammarian. 

Grammatik,  f,  grammar,    -er,  m. 

Gramse,  a.  adverse,  angry. 

Gran,  f.  pine,  sprucefir.    -barr,  n, 

pine-leave.  -kotte,  771.  pine-cone. 
-kåda,  f.  pine. rosin.  -Ört,  f. 
lousewort. 

Granador,  m,  grenadier. 

Grani^t,  m,  grenade,  grenado;  pome- 
granate; garnet,  — äple,  71,  pome- 
granate. 

Grand,  n,  atome,  mote,  ingen  -, 
nothing   at    all.     -grynig,    a.  fine- 

Granit,  m.  granite.  [grained. 

Grann,  a,  fine,  nice,    -eligen,  ac^. 

attentively,  carefully,  -laga,  a.  exact, 
critical.  -lagenhet,  f,  accuracy, 
exactness,  -låt,  m.  finery,  -synt, 
a.  sharpsighted.  — tyckt,  a  easily 
offended,  peevish. 

Grannlje,  m.  neighbour,   -hustru,  f, 

neighbouress.  — skap,  n.  neighbour- 
hood, vicinity,  -sällJJa,  f,  neigh- 
bourly friendship. 

Gransk||a,  v.  a.  to  examine,  to  criti- 
cize, —are,  m.  examinator,  critic. 
-ning,  y.  search,  inquiry. 

Grassera,  V,  n,  to  ramble;  to  rage; 
to  ravage. 

Gratial,  72.  annuity,  pension. 

Gratis,  ad,  for  nothing,  'gratis. 

Gratulera,  v,  a,  to  congratulate,  to 
felicitate, 

Gravllera,  V,  a,  to  engrave,  to  cut;  to 
charge,  -Criug,  f.  engraving,  cut» 
—or,  771,  engraver. 

G  red  lin,  a.  bright-vioiet, 

Grefjlig,  a.  belonging  to  a  count. 
-YO,    m*    earl,   count,      komma   i 


Grefskap 


^^rundvai 


85 


grefvens  tid,  to  come  in  pudding, 
time*  -skap,  W.  earldom,  county. 
— Tinna^  f,  countess. 

ffreil)  m.  bough;  branch;  arm;  stride, 
fork,  —a  Sigj  V,  r,  to  branch,  to 
spread  branches.  -  ut  med  henen, 
to  stride,  to  straddle,  -ig,  a.  bran- 
chy. -SI69  ad,  astride,  rida  ,~,  to 
ride  astride. 

Grepe,  m.  handle. 

Grepp,  n.  fetch,  trick;  knack. 

Gritfel,  m,  slate-pencil,  style. 

Grift  5  m.  grave,  -tal  5  «.  funeral 
sermon. 

Grill;  wi.  scruple;  fancy,  whim.^  -f ån- 
gare, m,  fancy-monger,  -fängeri, 
n,  whimsicalness. 

Grimas,  m,  grimace. 

Grimmlja,  f,  halter,  collar,    -skaft, 

n.  collarshank. 

Grina,  v.  n^  to  distort  the  face,  to  grin. 

Grind,  m.  gate,  hedge. 

Grip,  m,  griffin,  griffon,  condor. 

Gripa,  p.  a.  to  catch,  to  seize,  to  lay 
hold  on;  to  touch;  to  take,  to  appre- 
hend. —  $ig  aUf  to  exert  one's  self. 
—  OTTif  to  span.  -  omkring  sig,  to 
spread  about.  —  till,  to  take  hold 
of,   to  take  up. 

Gris,  m,  pig,  farrow,  köpa  grisen  i 
bäcken,  to  buy  a  pig  in  a  pokc^a»» 
V.  71.  to  farrow,  to  pig.  1 

GriSSel,  m»  baker's  peel. 

Grissla,  /.  moor-hen.  ^^^J 

Gro,  r.  n,  to  grow.  -  igenj~^=^^Pt 
to  close;  to  fill  up.  ^ 

Grobian,  m,  a  rude  fellow,  clown. 

Grod|]a,  f,  frog,  -blad,  n,  water- 
plantain,  -läte,  n,  croaking.  -rOHl, 
W.  frogspawn. 

Grodd,  w.  shoot,  sprig,  bud. 

GrOf,  a.  coarse;  big,  great;  large* 
strong ;  rude ;  atrocious ;  palpttbie, 
gross,  —het,  /.  coarseness,  rudeness. 
-bylt,  a.  rough  of  skin.  -le«iKiad, 
a.  stronglimbed.  -Smed,  m.  black- 
smith, -smide,  n.  blacksmith-work. 
— t,  ad,  coarsely,  rudely ;  beyond  mea- 
sure, too  much. 

Groll,  n.  grudge^ 


Grop,  f,  pit,  ditch,  hole;  dimple,  -ig'y) 
a.  full  of  ditchei?  pr  pits. 

Gross,  n.  a  number  of  jtwelve  dozens, 
gross,  s'dlja  I  —  t  to  sell  by  whole- 
sale, -handlare,  m.  wholesale- 
merchant. 

Grotta,  f.  grotto,  grot. 

Grabb|{el,  n.  scrupel;  plodding,  -la, 
V»  n.  to  plod,  to  beat  one's  brains 
(about  a  thing),  -iare,  m,  scrupler, 
ponderer. 

Grnflig,  a.  dreadful,  excessive;  dire. 
-het,  f,  horribility;  enormity. 

Grufllarbetare,  m,  miner,    -va,  f. 

mine. 
Grufva  sig,  v,  r.  to  shudder,  to  dread, 
Grumljla,  v.  a.  to  mud,  to  muddy. 
-lig,  a.  muddy,  turbid.  -mel, 
GrumS,  n.  dregs;  mud. 
Grand,  a.  shallow.  -,  s.  n,  shallow, 
shelf,  flat,  shoal,  råka  pä  -,  to  run 
agrdund.  —,  8.  tn.  ground,  bottom; 
foundation;  reason,  motive,  i  grun» 
den,  really,  in  deed,  förstöra  i  -, 
to  overthrow  to  the  ground,  —a,  V. 
a.  to  found,  to  ground;  to  prime,  to 
lay  the  fijfst  colours  on  in  painting. 
— ,  V.  n.  to  muse,  to  ruminate.  —  pä, 
to   think   upon.     —  ut,  to   dive   into. 

-begrepp,  n.  principle.  -  drag,  n, 

outline,  characteristic.  — falsk,  a, 
quite  false,  -fast,  a.  solid,  -färg, 
m,  ground-colour,  -fäste,  n.  base, 
fundament,  —lag,  n.  fundamental 
Jaw,  statute.  ^lig,  a,  profound, 
solid,     -linie,    f,    basis,   first    line. 

-lägga,  V.  a.  to  found,  -lägg- 
ning, f,  foundation,  -lärd,  a.  of 
consummate  learning.  — 1ÖS,  a.  ground* 
less,  false,  -loshet,  f.  groundless- 
ness. — mnr,  m.  foundation -wall, 
basement,  —ning,  f.  priming.  — Or- 
-Sak,  f,  original  cause.  -regel, 
f.  fundamental  rule,  -ritning,  f, 
ground-plot,  outline,  -sanning,  f, 
foundamental  truth.  — sats,  m.  prin- 
ciple,  maxim.  — Språk,  n,  original 
language.  -Sten,  m.  fundamental- 
stone.  —tal,  W.  cardinal  number. 
-text,  m,  original  text,     -val,  m. 


m 


Cfrundämne 


foundatlött,  l)asis.     -ämne,   w.  ele- 

nient,  principle.  fgroup. 

Orupp^  m.  group,    -era,- v.  a,  to 

Grus,  n.  gravel;  ruins,     -ig,    a.  gra- 
Gry,  n.  grain.  ^  Ivelly. 

Gry,  v.  n.  to  dawn,   -ning,  f*  dawn, 

daybreak. 
Grym,  a.  cruel,  grim,  furious;  terrible. 

-het,  /.  cruelty,  atrocity. 
Grymta,  v.  n.  to  grunt. 

Gryn,  n,  grain;  groats,  grits,  -a  Slg, 
v.  r.  to  grow  grainy,  -ig,  a,  grainy, 
granulary.  — Smor,  71.  cheese  •  curds. 
-Yäiling,  f,  thin  boiled  groats. 

Gryt,  n.  grit,  dust. 

€!rytl|a,  f,  pot.     -lock,  w.  potlid. 

-ring,  m.  handle  of  a  pot. 
Grå,  a.  gray;  hoary.  -aktlg,  a. 
grayish.  — bcrg,  n,  mountain  of 
granite.  -bO ,  n,  -buk,  m.  mug- 
wort,  -llårig,  a.  gray-haired,  -hä- 
righet,  f,  hoariness.  -kail,  a. 
moist  and  cold,  -malm,  m,  gray 
silver-ore.     -na,  V,  n.   to  turn  gray. 

-papper,  n.  copy-paper,    -sida,  /*. 

-sik,  W.  cod  (fish),  -siska,  f.  lest>er 
redpole.  -Sten,  m,  granite,  -sngga, 
f.  wood  »louse.     — Yerk,  n,  ineniver. 

Grålie,  m,  a  gray  horse.. 

Gråt,  m.  weeping,  crying,  -a,  v.  n. 
to  weep,  to  cry  for.  -erska,  f. 
lamenting  wife,  -mild,  a,  inclined 
to  weep. 

Gräddjja,  v.  a.  to  bake.   -  sig,  v.  r. 

to  cream.    -6,  m,  cream.    -Ost,  m, 

cream-cheese.    — paniia,  f.  frying-pan. 

-sked,  -Slef,  m.  cream-ladle. 
Grafla,  v.  n,   to  stir,   to  turn  up  the 

ground,  to  root.  [m.  terrier. 

Gräfsvin,  n.  badger,  brock,    -shuiid, 
Gräfva,    v.    a.    to    dig,    to  delve;    to 

sink.    —  i  böcker,  to  be  poring  over 

books. 
Gräl,  71.  quarrel.    —A,  V,  n.  to  wrangle, 

to    quarrel.       ~ig)    ^.    quarrelsome, 

-makare,  W.  quarreler,  disputer. 
Gräin||a,  v.  a.  to  grieve,  to  mourn.    — 

sig  of  ver,  to  grieve  for,    to  be  sorry 

for.     -else,  f,  grief» 
(ilriin^  n.  ^rain* 


Gudfruktig 

Gränd,  f.  lane,  alley. 

Grans,  m.  frontier,  border,  confine, 
limit,  —a,  V,  n,  to  confine  upon, 
-fästning,  f,  frontier- fortification. 
—lös,  a.  boundless,  excessive.  -1ÖS» 
het,  f»  boundlessness,  immensity. 
-Skilnad,  W.  boundary  mark.  -Stad, 
771,  frontier  -  town.  — Sten,  7W.  bound- 
stone,  landmark. 

Gräs,  n.  grass,  -a,  v.  n,  to  graze. 
-and,  f,  mallard,  wild  duck,  -be- 
växt,  a.  grassy,  -bänk,  m,  seat 
made  of  turf.  -enka,  f.  straw- 
widow,       —groda,    f.     green     frog. 

-grön,  a.  grassgreen.  -gädda,  f, 

pickerel;  *  milk -sop.  —halm,  W. 
grass-halm.  — hoppa,  f,  grasshopper. 
— Inpen,  a.  gramineous,  overgrown 
with  grass,    —lök,  m.  chives,  rocam- 

bole,  -mark,  m,  meadow,  -månad, 
m,  April,    -plan,  w.  Uwn.    -rik, 

a,  grassy.  — torf,  W.  greensward, 
turf.  -Yall,  m.  grassground.  -vål, 
m,  turf,  sod.  -Yäxt,  W.  growth  of 
grass. 

Gräslig,  a.  terrible,  dreadful,  hideous. 

Gröda,  f,  crop,  growth. 

Grön,  a.  green,  göra  sig  -,  to  give 
one's  self  airs,  -aktig,  a.  greenish. 
-göling,  m.  green  woodpecker,  -ing, 
m,  goldfinch,  -kål,  m,  green  pot- 
tage, -ling,  m.  loach,  -saker, 
pi.  greens,  vegetables,  -siska,  f. 
siskin,  flanting.     -Ska,  f,  greenness, 

verdure,    -ska,  v.  n.  -skas,  v.  d, 

to  grow  green;  to  thrive. 
GrÖplla,  V,  a.  to  grind  coarsely.     -6, 

n.  dog-bolt. 
Gröt,  m.  thick  pap.    -myndig,  a. 

boasting. 

Gubbe,  m.  oldman,  olding. 

G!ucku,  m.  cuckoo. 

Gud,  m.  god.  -a  sig,  v.  r.  to  affect 
piety,  -adryck,  m.  nectar,  -amat, 
m.  ambrosia,  —aktlg,  a,  pious,  re- 
ligious,      -aktighet,    f,    godliness, 

piety,  -alära,  f.  tiieoiogy.  -amakt, 

f,  divine  power,  -dotter,  f.  god- 
daughter.  -fadcr,  m.  godfather. 
-fruktig,  a.  pious,  religious,  godly. 


Gudinna 

^»inna^  f,  goddess.  -li^5  ö.  godly, 
pious.      -lös J    a.    godless,    impious. 

-löshet,  f.  ungodliness,    -moder, 

/.  godmother.  -Om,  m.  divinity, 
deity.  -Omllg,  a.  divine;  excellent. 
--Omlighet,  f,  divinity,  divine  na- 
ture, -sdyrkan,  f,  divine  worship. 
-s fruktan,  A  fear  of  god.  -sfor- 
giiten,  a.  profane,  impious.    — sför- 

aktaro,  -sförnekare,  m.  atheist. 
-sförsmädare,  m.  blasphemer,  -s- 
lån,  n,  a  god  bless  you;  something 
to  eat.  -son,  m.  godson,  -spen- 
ning,  m.  earnest,  handsel.  -Stjenst, 
f.  divine  service. 

Oudunge,  m.  eider-duck. 

dill,  a.  yellow,  -a,  f,  yelk,  yolk. 
-aktig,  a.  yellowish,  -bron,  a. 
yellowish  brown.  -IlTifva,  f,  cow- 
slip, primrose.  — na,  V,  n»  to  grow 
yellow,      -ockra,   f.   yellow   ochre. 

-ris,  n.  gilded  root,  -siktig,  -sjuk, 

a,  jaundiced,  icterical.  -Sippa,  f, 
anemone.  -SJuka,  f,  — SOt,  W.  jaun- 
dice, -sparf,  m.  yellow  bunting, 
goldfinch. 

Guld,  71.  gold,  -arbetare,  m,  gold- 
smith, -arbete ,  n.  manufacture  of 
gold,  —bagge,  771.  brassbeetle,  rose- 
bug,  -bröllop,  n.  jubilee  of  the 
fiftieth  anniversary  of  the  wedding-day. 
-dragare,  m.  goldwire-drawer.-flsk, 
in.  goldfish,  -galon,  m,  goldlace. 
-glitt,  71.  litharge  of  gold,  -grufva, 
f,  goldmine,  -gul,  a.  gold-coloured. 
-klimp,  m,  lump  of  gold.  -Ian, 
Vfl.  flattened  goldwire.  — makare,. 
«l.  alchymist.    —malm,  m.  gold-ore. 

-mynt,  n.  gold-piece,  -papper,  n, 

gilt    paper.     -Sand,    7?l.    gold- sand. 

-slagare,  m.  goldbeater,    -smed, 

7n.  goldsmith.  -smidd,  a,  gold- 
laced,  -stek el,  m.  golden-fly,  chry- 
sis.  -stickad,  a.  embroidered  with 
gold,  -tråd,  m.  goldwire.  -tyg, 
71.  brocade,  -vigt,  771.  gold- weight. 
-ålder,  tti.  the  golden  age. 

Gulden,  tti.  gilder,  florin. 

Ciumma,  f,  old  woman. 

Gumiuera,  v,  a.  to  gum. 


Gl 


87 


Gummi ,~«.  gum.     -dragant,  m, 

gum-tragacanth.   — gutta,  f.  gamboge! 

-lack,  m»  guralac,  rosinlao.    -Tat»J 

ten,  n,  gummed  water. 
Gnmp,  771.  bum.    -fena,  f,  taiifin. 
Gumrikskorn,  n,  common  longe»fed 

barley,  spratcom. 

Gnmse,  m,  ram.  

Gunga,  f.  swing.    -,  V.  a,  to  swing, 

— ,  V.  n,  to  rock,  to  shake. 
Gunst,  772.  favour,  kindness.     -Igj  O. 

kind,     -ling,  771.  favourite. 
Guppa,  V.  71.  to  rock,  to  jolt. 
Gurgla,  V.  n,  to  gargle. 
Gurk|]a,  f,  cucumber,  -meja^  /.  cur. 

cuma,  turmeric. 

Guvern||ant,  f,  governess,    -or,  m» 

governor. 
Gyckllel,    n.   juggle,    juggling    tricks. 

-eldocka,  f.  puppet,  -elmakare, 

771.    joker,    juggler.      —la,    V.  71.    to 
juggle,     -leri,  72.  tricks;  buflfonry. 

Gyldene,  a.  golden.    -  åldern ,  the 

golden  age. 

Gyllen||dnk,  77i.  brocade,  -talet,  n, 

the   golden   number,     —åder,  /.  he- 
morrhoids, piles. 

Gyllen,  772.  gilder,  florin. 

Gylta,  f,   sow   farrowing  for  the  first 

time;  charcoal-kiln. 

Gymnasiljast,  772.  scholar,    -nm,  n. 

gymnasium,  college. 

Gynna,  v,  a.  to  favour,  to  befriend. 
-nde,  a.  favourable,  -re,  772.  fa- 
vourer,  protector,  patron,  -rinna, 
f.  protectress. 

Gyttjlja,  f.  mud,  mire,  ooze,  slime. 
— ig,  a.  muddy,  miry,  slimy. 

Gyttrlla,  v.  n,  —  ihop,  to  conglomerate, 
to  conglutinate.  — lug,  f,  conglome- 
ration, concretion. 

Gå,  V.  72.  to  go,  to  walk ;  to  go  on,  to 
turn ,  to  pass,  det  går  för  långt, 
that  is  too  much.  —  ed,  to  take  an 
oath,  pennan  går  illa,  the  pen  is 
a  bad  one.  —  af,  to  part  in  two,  to 
break ;  to  go  off ;  to  retire,  to  go  from ; 
to  fall  off.  -  af  sig,  to  forget;  to 
wane.  —  OTl,  to  begin;  to  be  pos- 
sible,  to   succeed;   to  suffice;    to   bt 


83 


Gående 


passable,  det  gar  icke  an,  that 
woo't  do.  —  efter,  to  go  behind  ;  to 
go  for,  to  go  by.  —  emot,  to  go  to 
meet;  to  go  against,  to  miscarry.  — 
fram,  to  reach  forth.  —  for,  to  go 
before;  to  go  foi*,  to  pass  for,  —  för 
sig,  to  take  place.  —  i,  to  go  into, 
to  enter;  to  hold.  —  ifrån,  to  de- 
part,  to  recede;  to  go  back,  to  fail  of; 
to  be  deducted.  —  v'dl  ifrån,  to  suc- 
ceed. —  ifrån  sig,  to  clear  one's  self 
from.  —  igen,  to  shut,  to  fit;  to  walk 
after  oce's  death.  —  igenom,  to  go 
through ;  to  prevail ;  to  peruse.  —  ihop, 
to  close;  to  join;  to  suit.  —  in,  to 
go  in,  to  enter.  -  in  i,  to  enter,  to 
give  into,  to  engage;  to  be  going  on. 
--  nied,  to  go  along  with,  to  follow. 

-  med  ham,  to  be  with  child.  - 
ned,  to  descend,  to  go  down;  to  set. 
"  om,  to  pass  by.  —  om  med,  to 
meditate.  —  omkring,  to  go  about, 
to  turn  round,  to  loiter  about;  to 
reach  fcbout.  —  pä,  to  go  on;  to 
mend  one's  pace;  to  go  on  daringly; 
to  proceed;  to  press;  to  go  to.  — 
sönder,  to  part  in  two.  —  till,  to 
go  to,  to  come  to ;  to  be  requisite ;  to 
happen.  —  undan,  to  stand  out  of 
the  way.  —  under,  to  go  under;  to 
be  ruined.  —  tipp,  to  go  up;  to  rise; 
to  open.  -  U2)p  emot  någon,  to  be 
a  match  for  one.  —  ur,  to  go  oat  of, 
to  go  from,  to  escape.  "^  ut,  to  go 
out;  to  be  extinct;  to  die,  to  wither. 

—  ut  med,  to  bring  about.  —  ut  pä, 
to  tend  to ;  to  run  upon^  —  å,  to  con- 
cern, to  touch.  —  di,  to  go  to;  to 
use,  to  serve.  —  of  ver,  to  go  over, 
to  jass  over;  to  desert  to,  to  be  sur- 
rendered; to  go  off  or  away,  to  ce-ase. 

-cnde,  a.  going,  a  foot,  -oiide,  «. 

ft.  going,  pace, 

C]åf?-a^  /I  present,  gift,  done  tion.  na- 
turs- -,  endowment,  talent,  han  har 
vackra  gåfvor,  he  has  fine  parts. 
-Obref,  n.  donation,  deed  of  gift. 

Gang  5  tU.  pace,  walk,    motion,  course, 

direction;    passage;    isle,     sätta  i  — , 

\  to  set  a-goiog.    vara  i  ~,  to  go  on. 


Gäldbunden 

gä  si7i  gilla  ell,  jemna  ~,  to  go 
on  one's  wonted  way.  -a,  v.  71.  — 
ed,  to  take  one's  oath,  gånge  som 
Gud  vill,  the  will  of .  God  be  done. 
—are,  771.  walker ;  pacer,  ambling-nag. 

-art,  m.  set  of  stones.    -I)ar,  a. 

current,  common,  -barlietj  f.  cur- 
rentness.  -jcril,  n.  hinge,  joint,  -klä- 
der, pL  wearing  apparel.  -Spel,  n, 
capstan,  -stig,  m.  pathway.  -StOl, 
m»  go-cart. 

Gång,  m.  time,  första  gången,  the 
first  time,  en  — ,  one  time,  once,  två, 
tre  gånger,  two  times,  twice,  three 
times,  thrice,  på  en  — ,  at  once,  at 
one  time,  hvar  — ,  every  time.  nå. 
gon  —,  any  time,  för  denna  {) ån- 
gen,  for  this  time,  iclce  en  -,  not 
even. 

Går,  ad,  i  — ,  yesterday,  i  -  aftons, 
last  night,  t  —  7iiorgons ,  yesterday 
morning.     — dft^^,  m.  yesterday. 

Gård,  m.  yardj,    court;    house;    estate, 

land;    iialo.     -fariliandlare,  m. 

pedlars  hawker.  — hsmd,  m.  housedog, 
-SWrok,  n,  agriculture,  -sdräiig, 
m.  hostler.  -Sfogde,  w.  land-steward. 
-Srum,  n.  yard.  -Srätt,  m.  house- 
right.  -SVard,  m.  watchman  in  the 
village;  housedog. 

Gås,  f,  goose,  -fett,  -ister,  n,  goose- 
grease.  — k^rl,  m.  gander.  — krås, 
71.  giblets.  -lefverpastej,?/i.  goose- 
liver-pie.  -marset,  7n.  follow  my 
leader,  -penna,  f.  goo^equill,  -SOp- 
pa,  f,  giblets  dressed  wiUi  a  black 
sauce.  — stek,  f.  roasted  goo3e.  — HUge, 
771.  gosling.     —Ört,  f,  siiverweed. 

Gåtya,  f,  riddle,  enigma,  -aktlg,  -lik, 
a.  enigmatical,  d&rk. 

Gäck,  m.  fool,  buffoon;  laughingstock, 
—a,  v.  a.  to  ridicule,  to  cheat.  — as, 
V,  d,  —  'é^ed,  to  make  gam©  of.  -eri, 
n.  ridicule,  mockery. 

Gäddya,  f.  pike,  luce,     -drag,  n. 

hook  for  catching  pikes.     — SUipU,  f, 

pickerel.  [v.  a.  to  gut. 

Gill,  f.  gin,   the  gills    of  a  fisii.     -a, 

G  aid,  m.  debt,     -a,  V,  a.  to  pay,  to 

make  amends  for.    -buiideu,  a,  in- 


Gäldenär 

debted.    -enär,  w.  debtor.  -Stn ga, 

f.  debtor's  prison.  [resound. 

Giill,  a.  shrill,     -a,  V,n,  to  ring,  to 
Ciälljja,    v.    a,    to    geld,    to    castrate. 

-gumse,    m,   wether,      -ingj    w. 

gelding. 
Gälla,  V.  a,  &  n,  to  be  of  value;   to 

cost;  to  be  valid;  to  be  current;  to 
fj  be  of  consequence;  to  concern.  VlU 
l    gäller  det  t  now  for  It,  hvad  gäller? 

what  will  you  lay? 
Gänglig,  a,  tall  and  slendsr,  jogging. 

—hot,  f,  leanness,  slenderness. 
Gängor,   f.  ^h   thread,   worms    (of  a 

screw).  [current,  in  use. 

Gängse,   a.  (gäf  och  -^  common, 

GärÄ,  m.  tribute,  tax. 

Gärdjja,  v.  a.  to  fence,  to  hedge.   -6, 

71.  field,  -esgård,  m.  fence,  -os- 
gårdsstör,  m.  hedgepols.  -sle^Tl. 
edder,  roateiials  for  fencing. 

Gäsa,  s.  Jäsa. 

Gäspa,  v,  W.  to  yawn. 

Gäst,  m,  guest,  visitor,  -a,  v.  a.  é  n,  to 
visit,  to  lodge  (with),  -abud,  U,  feast, 
treat,  banquet,     -fri,  a,  Séospitable. 

-frihet,  f.  hospitality,    -gifvare, 

m,  innkeeper,   -gifvargärd,  7».  inn. 

-gifveri,  n»  innkeeping.  -kam- 
mare, W.  chamber  or  room  for  guests. 
—ning,  f,  entertainment  with    board 

and  lodging,  -van,  m.  guest,  —vän- 
skap, f,  hospitality. 
Godila,  V,  a.  to  fattan,  to  fat;  to  ma- 
nure,  to  dung.  —  aig,  v,  r.  to  pam- 
per  one's  self.  -bOtikap,  m,  fatted 
cattle,  -kalf,  m.  fatted  calf.  -SOl, 
m,  dung,  manure.  -selhog,  m, 
dunghill.  -Sla,  V.  a.  to  dung.  -£tia^ 

Gojeiuanad,  m,  February. 

Qök,  m,  cuckoo,    en  otacksam  -,  an 

unthankful  fellow,   -tltft,  f.  wryneck. 
Col,  m,  slough,  plash,  sink. 
Goling,  m,  T.  top-rope. 
GÖm||ma,  v.  a.  to  keep,  to  conserve, 

to  hide.  —  tort,  to  put  away.    — , /^ 

-Sie,  n,  repository,  hiding-place. 
Gopeia^  W.  the  hollow  hand,  handful, 

gripe. 


Hackbräde 


89 


GÖr||a,  v,  a,  to  do,  to  make,  gifoa 
en  att  — ,  to  set  one  a  task;  to  give 
one  a  bone  to  pick,  hafva  mycket 
att  — ,   to  have  a  great  practice,     fd 

—  nogf  to  find  work  enough,  hvad 
du  gör  sä  kom,  be  sure  to  come. 
det  gör  mig  lika  mycket,  it  is 
equal  to  me.  —  af,  to  employ;  to 
put,  to  lay.  —  af  sig,  to  do  with 
one's  self.  —  af  med,  to  kill,  to  put 
to  death;  to  squander.  —  af  med 
sig,  to  destroy  one's  self.  —  en  af 
med,  to  rid  one  of  a  thing.  —  sig 
af  med,  to  get  shut  or  rid  of  a  thing, 

—  efter,  to  imitate,  to  counterfeit,  to 
copy.  —  emot,  to  give  offence  to;  to 
transgress.  —  fast,  to  make  fast.  — 
ifrån  sig,  to  perform,  to  finish.  — 
med,  to  deal  with;  to  concern,  nu 
är  det  gjordt  med  honom,  now  he 
is  undone.     —  om,  to  do  over  again. 

—  till,  to  make,  det  gör  ingenting 
till  saken,  that's  nothing  to  the  pur. 
pose.  —  sig  till,  to  give  one's  self 
airs.  —  upp  eld,  to  make  a  fire.  — 
åt,  to  do,  to  help,  det  gör  åt,  that 
will  do  something.  —  sig ,  V.  r.  tc 
make  one's  self;  to  feign;  to  get,  to 
makev  -are,  W.  doer,  -lig,  a, 
practicable,  possible.  — lighet,  f. 
possibility,  -ning,  f.  doing,  det 
är  i  -,  it  is  now  a  doing.  -Olttål, 
71.  doing,  business. 

Gördel,  m.  girdle,     -makare,  m. 

girdler.  [(of  iron). 

GÖS,  m,  a  kind  of  perch;  jack;    pig 


Ha,  V.  a,  (afkortning  af  hafra)  to 

Hal  1.  ha!  ah!  [have 

11  »^ck,  n.  cut.  -a,  /.  hoe;  (i  kort» 
spel)  a  small  card.  -,  v.  a*  to 
chop;  to  mince,  to  hack;  to  pick; 
to  stutter,  to  stammer,  det  är  hvar» 
ken  hackadt  eller  male  t,  it  is  nei- 
ther the  one  nor  the  other.  —  på  en^ 
to   tease  one.     -bräde,  n.  cymbal? 


90 


HacTcbult 


Halfärm 


choppiDg-board.     -bult,  W.  ragbolt. 

-else,  f,  cut  straw,    -elsek  sta, 

f,   chaff-cutter.      — llOj    /".    chopping- 

board.      — knif,    Wl.    chopping- knife. 

-»mat,  m.  hashed  meat,   -spett,  w. 

woodpecker. 
Haf,  w.  sea.     utåt  hafvet,  seaward. 
Ilafre,  m,  oats,     -gryn,  n,  grits. 

-mjöl,    w.    oatraeal.      »SOppa,    /. 

watergruel. 
Hafs,    n,    precipitation,     —a,  V.  W.  to 

act  heedlessly.    — tg",  a.  careless,  rash. 

Hafsllband,  w.  offing,    -botten,  m. 

bottom  of  the  sea.  —brädd,  m.  sea- 
shore, -bugt,  m,  bay,  gulf,  -djur, 
W.  maritime  animal.  — fisk,  m,  sea- 
fish,  -gräs,  n.  see-weed.  -gud, 
m,  sea-god.  -hvlrfvel,  m.  whirl- 
pool, -kalf,  w.  sea-dog.  -kräfta, 
f*  lobster,  -kust,  m.  sea-cost,  -lök, 
W.  sea-onion.  -Uynif,  f,  sea-nymph. 
-nål,  f.  sea-adder,  -salt,  n.  sea- 
ealt.  -SUlld,  71.  strait.  -SVall,  n. 
surf.  -SVin,  n.  dolphin,  -tång, 
m,  -slänga,  f.  sea-pond-weed.  -vik, 
m.  gulf,  bay.  -vind,  m,  seabreeze. 
—yta,  f,  surface  of  the  sea.  —ål,  Wl. 
conger.     —Örn,  m,  sea-eagle. 

Haf va,  v.  a.  to  have ;  to  own ;  to  pos. 
sess;  to  contain;  to  receive;  to  feel, 
to  perceive,  hvad  vill  ni  —  ?  what 
do  you  want?  —  hort,  to  throw  away ; 
to  lose,  haf  er  bort,  be  gone,  han 
vill  —  sitt  fram,  he  will  have  his 
way.  —  för  sig,  to  be  about.  -^  pä 
sig,  to  have  on ;  to  have  aboiit  one. 
det  har  ingenting  på  sig,  it  signi- 
fies nothing.  —  undan,  to  take  away, 
to  throw  away.  —  sig ,  (ha  sigj  V. 
r.  to  behave;  to  turn  out. 

Hafvande,  a.  big  with  child;  impre- 
gnate.  —  tillstånd,  pregnancy,  gå  - 
med  stora  förslag,  to  be  big  with 
great  projects. 

Hafvcri,  n.  average. 

Hagljbok,  f.  horn-beara.  -0,  W.  pasture- 
ground  enclosed,  enclosure.  — tOrn,  m. 
hawthorn. 

Hagel,  n,  hail;  small  shot,    -bossa, 

f.  fowling-piece.     — skur,  m,  shower 


of  bail,  -sien,  771.  hailstone.  -s?ärm, 

.  771.  charge  of  hailshot. 
Ilagla,  V.  n.  to  hail. 
Haj,  a,  startled. 
HaJ,  m.  shark. 

Haka,  f,  chin. 

Haka,  v,  a,  to  hook.    -  af ,  to  un* 

hook,  to  unhinge.     —  fast,    to  hook, 

to  catch  hold  with   a    hook.     —  i,  - 

på,  to  hook,   to   put  on  the  hook. 
Hake^   tti.    hook;    hasp;   clasp;    hinge. 

-bössa,  f.  arquebuse. 
Hakpåse,  m,  double  chin,  king's- evil. 
Hal,  a.  slippery,  glib;  false,  fraudulent; 

smooth,    sätta  en  på  det  hala,  to 

draw  one  in. 
Hala,  V,  a,  to  haul,   -  ut  på  tiden, 

to  procrastinate. 
Half,  a.  half,    -annan,  num.  one 

and  a  half,  -broder,  m.  halfbrother. 
-bruten,  a.  haifbroken.    -cirkel, 

771.  semicircle,  -dager,  771.  twilight. 
-del,  m,  half,  -däck,  n.  quarter- 
deck, -död,  a.  halfdead.  -färdig, 
-gjord,  a.  halfdone.  -gud,  m. 
demj-god.  -gången,  a,  gone  with 
child  about  twenty  weeks,  -hand- 
skar, 771.  pi.  mittens,  -hot,  f.  in» 
completeness;  indecision.  — klot,  72. 
hemisphere,     -kokad,  a.  halfboiled. 

-liden,   a,    haifpast.     -lärd,  a. 

halflearned.  —metall ,  m.  seraime* 
tal,  halfmetal.  -måne,  ??z.  halfraoon, 
crescent.  —mätt,  a.  halfsatisfied. 
-naken  ,  a.  halfnaked.  -nött,  a. 
haifworn.  -part,  77i.  half.  -Q va- 
den,  a.  halfsung.  han  förstår  — 
visa,  a  word  is  enough  to  him. 
-siden,  7z„  haifsiik.    -slag,  n.  T, 

clove-hitch,  -spann,  771.  peck.  -StOp, 
n,  a  liquid  -  measure  holding  a  Httle 
more  than  a  pint.  — stöfvol,  m, 
halfboot.  -syskon,  n.  halfbrother 
and  halfsister.  -tunna,  f,  half  a 
barrel.  ,  -täckt,  a.  half  -  covered. 
halft'dckt  vagn,  halfcoach,  chariot, 
-va,  f.  half,  -vera,  v.  a,  to  halve. 
-vuxen,  a.  haifgrown.  -våning, 
f.  mezzanine.  — vägS,  ad,  half-way.: 
-år,  n.  half  a  year,  -ärm,  /.iabe 


Halfö 

^sleeve.     —6)  /.  peninsula.     ^oppOHy 

a,  halfopen.  —ÖrCj  n.  very  small 
Swedish  copper-coin,  farthing. 

Halk||a,  v.  n.  to  slip.  -Ig,  a.  slip- 
pery. 

Hall,  m,  hall ;  stamp.office.  -a,  V.  a. 
to  examine  manufactures  and  set  a 
mark  upon  thern.  ~rätt,  nh  office 
of  inspection. 

Hallon,  W.  raspberry. 

Halm,  W.  straw,  haulm,  haum.  -bOSS, 
Tli  the  broken  ends  of  straw,  —hatt, 
m.  straw-hat.  —Spoke,  n.  scare-crow. 
-stack,  W.  stack  of  straw.  -Strå, 
W,  straw,   stalk    of  corn,     —tak,  n. 

thatch,  -tafs,  -tappj  m.  -vippa, 

f»  wisp  of  straw. 
Hals,  m.  neck;  throat;  head;  collar; 
T,  tack,  skrika  med  full  -,  to  set 
up  one's  throat.  —  öfver  hufvud, 
headlong.  — liaild,  n.  necklace,  collar. 
-brytande,  a.  neckbreaking,  despe- 
rate,  -bränna,  ^.  heartburn,  -böld, 
m,  tumour  in  the  throat,  -duk,  m, 
neckcloth,  cravat;  gorget.  -fluSS,  m. 
quinsy.  -grOp,  m.  throat,  -hugga, 
V.  a,  to  decapitate,  to  behead.   — jern, 

n,  iron-ooiiar.    -ked,  -kedja,  f. 

neckchain.  —kläde,  n.  neckerchief. 
-knota,  f,  joint  of  the  neck,  -knöl, 
m.  Adam's  apple,  -krås,  n.  ruff, 
frill,  -påse,  m.  crop,  craw,  -rätt, 
m.  penal  judicature,  -sak,  f.  capital 
crime.  -SJuka,  f,  inflammation  in 
the  throat,  -smycke,  f.  neck-orna- 
ment.  -Starrig",  "g.  stubborn,  ob- 
stinate,  -Starrighet^  /.  stubborn- 
ne33,  obstinacy. 

Halstiier,  n.  gridiron,    -erstek,  m. 

roastbeef,   -ra,  V,  a.  to  broil,  to  fry. 
Halt,    m,    halt,    stand,    sto^j    alloy, 

standard;  quality,  value,    göra  -,  to 

make  a  halt,   to   halt,     -rikj  a.  of 

great  value,  substantial. 
Halt,   a,  halt,   lame,    -a,   i;.  n,  to 

limp,  to  halt. 

Hammarlle,  m,  hammer ;  forge,  -brak, 

n.  forge,  foundery,  ~hRJ,  m.  balance- 
fish,  -mästare,  m.  master  of  a  forge. 
-ISkaft^    n.    handle    of    a    hammer. 


Handgemäng       ,91 

-skatt,  m,  tax  paid  for  forged  iron.' 
-slag,  n,  hammer-stroke,  -slagg", 
n.  scales,  flakes.  — Smed  ,  m.  smitli* 
working  in  a  forge,  -smedja,  /.  forge. 

Hammel,  m.  wether,  mutton. 

Hamn,  m.  harbour,  port,  haven,  —a, 
V.  n,  to  get  into  the  harbour,  -fogdc, 
m.  havener,  water-bailiff,  -pennin- 
gar, m,  pi.  anchorage,  harbour-dues. 

Hamn,  m.  ghost;  shape;^ 

Hamplja,  f.  hemp.  c|&i:äka,  f,  hemp.' 
brake.  -frO,  W.  hempseed;  ^-Skäkta, 
f,  swinglehand.  — SpÖkO,  n«  bugbear. 
-ticka,  f,  linnet,  flaxfinch.f'         "" 

Hamra,  v,  a,   to  hammer. 

Hamster,  m.  german  marmot,  hamster. 

Han, jpr.  he.  -bi,  n.  drone,  -blomma, 
f,  flower  with  stamina,  —knapp,  m. 
anther,  -kött,  -slägte,  n,  the 
male  sex. 

Hand ,  f,  hand ;  handwriting,  cn  — 
full,  a  handful,  taga  hvarandra 
i  — ,  to  shake  hands*  lägga  —  vid, 
to  undertake  a  thing,  lag  g  a  sista 
—  vid,  to  put  the  finishing  stix)ke  to 
a  thing,  hälla  ~  öfmr,  to  take  care 
of  a  thing,  gifva  med  varm  — ,  to 
make  a  donation  in  life -time,  på 
egen  — ,  alone,  at  one's  own  risk» 
på  fri  — ,  off  hand;  by  command  of 
hand,  skjuta  på  fri  — ,  to  shoot 
without  a  rest,  to  shoot  at  arm's  end. 
efter  — ,  by  degrees,  för  — ,  at  hand. 
for  handen  f  imminent,  det  gicJa 
honom  val  i  handen,  things  squared 
•well  with  him.  hafva  om  — ,  to  have 
the  charge  of  an  affair.  gifi)a  på  -, 
to  give  earnest,  till  hands,  at  hand. 
hafva  för  händer,  to  be  busy  with 
something,  under  — ,  under  hand. 
släppa  ur  händeima,  to  lose,  gifva 
vid  handen,  to  communicate  to.  -a, 
V.  a.  to  hand,  -arbete,  n,  handi- 
work.  — bok,  n,  handbook,  manual; 
breviary,  -bredd,  m,  handbreadth. 
-bäckeilj  n.  wash-handbasln.  -duk, 
m.  towel,  -fallen,  a.  crest-fallen. 
-fast,  a.  strong,  stout,  -fat,  W.  basin. 

-faste,  n.  handle,    -fästning,  f, 

solemn  promise.   — gemäng,  n,  clos« 


92  Handgrepp 

fight,  fray,  scuffle,  -grepp,  n.  trick, 
dexterity,  de  första  handgreppen, 
tho  rudiments.  -gTiplig",  a,  pal- 
pable, evident,  -gripligliet ,  f, 
lighting.  -Iiafva.,  V.  a.  to  handle, 
to  administer.     — lltlStj    7n,   ledhorse. 

-kanna,  f.  watering-pot.   -klapp- 

ning,  /".  clapping  of  hands,  -klof- 
Var,  711.  pi.  manacles,  -kläde,  71. 
towel,  -korg,  w.handbasket.  -kyss, 
in,  kiss  on  the  hand,  -lag,  n.  knack. 
hafva  ett  godt  handlag  till,  to  be 
skilled  in.     -Icd,  f.  wrist,     -leda, 

V.  a,  to  guide,  to  lead,  -ledare, 
m.  conductor,  leader,  -ledning,  f. 
leading,  direction.  -lexikon,  n. 
manual  dictionary.  — lofve,  m.  wriat. 
—lös,  a.  without  instruction;  careless. 
— l)enning,  m.  pocket-money;  ear- 
nest, -pik,  m.  haifpike.  -fivarn, 
f,  handmill.  -räckning,  f,  succour, 
aid.  —skrift,  f.  handwriting,  bond, 
note;  manuscript,  -slag,  n»  hand- 
stroke;  joining  of  hands,  lofva  med 
— ,  to  give  one's  hand  in  promise 
of  a  thing.  -Spak,  m.  handspike. 
-spruta,  f,  hand-syringe.  -SÖ1,  n. 
handsel,  —lag,  n.  giving  one's  hand ; 
handle,  -tcra,  V.  a.  to  handle;  to 
treat,  to  use,  to  manage;  to  conduet. 
-terande,  n,  handling,  usage,  treat- 
ment, —tering,  f,  trade,  profession, 
-terlig,  a.  manageable,  tractable. 
-tlangare,  m,  hodman;  matross. 
-tvcrk,  n.  trade,  handicraft,  craft. 
-tVCrkare,  m.    craftsman,    arti>-:an. 

-vatten,  n,  washwater.     -vänd- 
ning, f.  the  turning  of  a  hand,  -yxj?, 
f,  hatchet. 
Handel,  tn.   commei-co,  trade,   traffic, 
dealing,  bargain;    action,  transaction. 

Handels  II  betjent,     -Ibokhållare, 

m.  raerchant'a  clerk,  -bolag,  n. 
trading-company,  partnership,    -doni- 

stol,  m.  board  of  trade,    -farare, 

ra.  travelling  merchant;  ship  of  trade. 
—fartyg,  n.  trading-vessel,  mOiChant- 
man.  — flotta,  f,  commercial  navy. 
-flihet,  f.  licence  for  trading,  -grcn, 
m.   branch   of  commerce,     -liU.S,  n. 


Harmonisk 

trading-house.  -kollegium,  n.  board 
of  trade,  -niau,  m.  trader,  -rätt, 
n,  commercial  law.  -rörelse,  f, 
commercial  intercourse.  — skepp,  n, 
trading-vessel,  merchant-man.  — skola, 
f.  commercial  school.  — Stad,  /".  trading 
town,  -sällskap,  71.  trading -com- 
pany,    —vara,  f,  merchandise. 

Handljla,  v.  a.  &  n.  to  purchase,  to 
trade,  to  deal.  —  emot  någon,  to 
deal  with  one,  to  deal  by  one.  —  med, 
to  deal  in.  —  om,  to  treat  about.  — 
jpa,  to  traffic  to.  -andO,  a.  trad, 
ing.  — ,  ;?.  W.  merchant,  trader,  -ing, 
f,  action,  -in gar,  /l  pi,  records, 
transaction,  deeds. 

Handskao,  v,  d,  to  meddle  with,  to 
use,  to  treat. ,  [glover. 

Handsklje,  ra.  glove,    -niakare,  w. 

HaullO,  m.  male;  cock,  -efot,  7W..  T, 
crov/foot  •  lines ,  span.  — kani,  m, 
cook*s-comb.     — rej,  w.  cuckold, 

Hangare,  m/  T.  hangers. 

Hank,  m.  string,  tyeband;  rowel» 

Hans,  pr,  his. 

Hansestad,  f,  hanse-town. 

Happla,  v,7i»  to  hesitate;  to  stammer, 

Hardt,  ad.  nearly.  -  7l'dr,  near  at 
hand,  hard  by, 

Harj!e,  W.  hare,  en  U7ig  -,  leveret. 
-fot,  m.  foot  of  a  hare,  -fljerta, 
n»  heart  of  a  hare;  coward,  -bnud, 
m.  harrier,     -jagt,  m.  hare-hunting, 

-krank,  m.  crane-fly.  -läpp,  -nnm, 

m.  harelip,  -mynt,  a,  harelipped, 
-språng,  71.  bone  in  a  hare's  heel, 
-syra,  f.  -väpling,  W.  woodsorrel. 
-tlgla,  f.  snowy  owl.  -äple,  n. 
truffle.     -Öga,  71,  lagophthalmy. 

Harf,  f,  harrow,  -piuue,  m,  tine, 
— va,  V.  a.  to  harrow. 

Harka,  /*.  rake.    ~,  V,  a,  to  rake. 

Ilarkla,  v.  n.  to  hawk  up. 

Harlokin,  m.  harlequin,  punch,  buffoon. 

Harm,  m,  anger,  grief;  pity.  -aS,  V, 
d,  to  be  angry  (for),  -lig,  a,  pro- 
voking,    —sen,  a.  angry  (at). 

Harmon  I,  f.  harmony,  concord,  -era, 
V,  n,  to  harmonize,  -sk,  a.  liar» 
(nonious* 


HarnesB 

Bfarilftsk,  W.  harness,  cuirass  ,^  armour. 

H(U'p£k^  f.harp;  grate;  winnowing  ma- 
chine. — ,  V,  CL.  to  sift,  to  riddle,  to 
winnow.  [harpoon. 

Harpnn^  m.  harpoon,  -era,  v.  a.  to 

HarpÖjsa,  v.  a.    to    pay  a  ship    with 
Ilarr,  m.  grayling.  [rosin. 

Har:§kla,  v.  n.  to  hawk,  to  rattle. 
Harts 9  n,  rosin,  resin,     —a,  V,  a,  to 

rub  with  rosin. 
Has.  m.  hough,    -a,  V.  a.  to  hough, 

to  hamstring,  to  hox, 

Easpe,  w'.  hasp. 

Haspllel,  771.  reel,    -la,  V,  a,  to  reel. 

Hassel,  m.  hazel.  -niUS,  f,  dormouse. 
-not,  f,  hazelnut.  -Ört,  f.  hazel- 
wort. 

Hastj  m.  haste,  expedition,  hurry,  speed. 
t  ",  on  a  sudden,  —a,  v,  n,  to  ha- 
sten, to  hurry.  — ig,  a.  hasty,  sud- 
den; passionate.  — ighet,  f.  haste, 
speedy  hurry;  passion.  — verkj  W. 
work  done  in  a  hurry. 

Hat 9  n,  hatred,  ill-will;  grudge,  spite. 
-a,  V.  a,  to  hate;  to  detest,  -are, 
m,  hater,   -full,  a.  hatefull,  odious. 

Hatt,  m,  hat;  cap;  alembic;   covering. 

—a,  V,  a.  to  cover,  -foder,  n.  u- 
ning  of  a  hat.  -fodral,  7^.  hatbox. 
»kail,  m,  crown    of  a  hat.     -Hia- 

kare,  m.  hattor    -stofTerare,  wi. 

haberdnsher.     -tof,  w».  felt  for  hats. 

HacbitS,  m.  howitzer,  hobit. 

Hayeri,  n,  average. 

Med,  m.  heath.  -^Bdom,  m.  paga- 
nism.  -ning,  m,  heathen,  pagan, 
gentile.     — nisk,  a.  heathenish. 

Hcder,  Wl,  honour;  cjcditj  reputation. 
—lig,  a.  creditable,  honourable;  ge- 
nerous; decent;  considerable;  honest. 
— Sanif  a.  honourable,  generous,  boun- 
tiful, -sdagj  77?.  day  of  honour. 
-skladning,  f.  festival  suit,  -s- 
ledamot,  m,  honorary  member.  — 8- 
man,  m,  man  of  honour  — snamn, 
n.  title  of  honour.  -SOrd^  n.  word, 
vord  of  honour,  -SStälle,  n.  place 
of  honour,    -stecken^  n,  mark  of 


Heist 


93 


distinction,  -Svärd,  a.  honourable, 
worthy  of  honour. 

Hedra,  v.  a.  to  honour.    -  sig,  to 

acquire  honour. 

Hej!  i.  hey!  huzza! 

Hejare,  m»  rammer,  paving-beetle. 

Hejd,  w.  check,  stop,  stay,  det  är 
ingen  -  med  honom,  there's  no 
^  keeping  him  in,  -a  Sig,  V.  r,  to 
check  one's  self,  to  stop  short. 

Hel,  a,  entire,  complete,  whole,  all, 
total;  undivided;  right,  -bregda, 
a.  well,  sound,  whole,  -gryn,  n, 
barley,  -liet,  f.  entireness,  totality. 
-t,  ad.  entirely,  quite;  completely, 
helt  och  hållet,  entirely;  quite;  clear. 

HelS  HelM  i.  haiii 

Hela,  V.  a,  to  heal,  to  cure. 

Helfvetjle,  n,  hell,   -isk,  a,  of  hell, 

infernal,  hellish. 
Helg,  f,  holydays ;  festival,  -a,  V,  a. 
to  sanctify,  to  hallow,  to  keep  holy, 
to  consecrate,  -ande,  n,  -else,  f, 
sanctification  ;  consecration,  -are,  m. 
sanctifier.  -d,  f.  sanction,  hålla  i 
— ,  to  keep  sacred ;  to  observe.  -€dag, 
m.  holy  day.     -Cdom,  m.  sanctuary. 

-eflundra,  f.  tmbot.     -eho,  n. 

sainfoin,  esparcet.     — eniessa,  f,  all 
saints  day.     -On,  W.  saint 
Helig ,     a,    holy ,    sacred ;    inviolable 

-göra,  V.  a.  to  sanctify,  -görare, 

TTL  sanctifier.  -göfelse,  f.  sanctiS- 
cation.     — llCt,  f,  holiness,   sanctity. 

Hellebard,  m.  halberd,  battle-ax. 

Heller ,  ad.  icke  - ,  neither  .  . .  nor. 

Hellre,  ad,  rather,  ju  förr  desto  -, 
the  sooner  the  better. 

Hels||a,  f.  health.  -,  V,  a.  &  n.  to 
salute,  to  greet.  —  honom  ifrån 
mig,  give  my  compliment  to  him.  — 
pd,  to  visit,  to  see,  to  call  upon;  to 
salute,  to  make  one's  compliment. 
—ning,  f.  salutation,  respect.  — 0» 
biunn,  m.  spaw,  mineral  water. 
— OSani,  a.  wholesome,  healthy.  — O- 
Samhet ,  f,  wholesomeness ,  salu- 
brity. 

Heist,  ad,  rather,  above  ftll;  the  more 


94 


Het 


Hetlefrad 


80.    hvWcen  som  ~,  whosoever.    — , 
c.  particularly,  especially. 

Helt,  s.  Hel. 

HeiQ)  'il»  home,  domicil,  abode.  — ,  Gd. 
home,  —bakad,  a.  homebaked,  house- 
hold, -bjuda,  v,  a,  to  offer  to  sale. 
-bygd,  m,  native  country,  -bära, 
V.  a.  to  oflfer,  to  discharge.  —  tack, 
to  thank,  -fall,  n,  devolution, 
escheat,  -falla,  v.  n.  to  devolve  on, 
to  fall  to  one.  — frld,  m,  quietness 
at  home,  —färd,  m,  return  home. 
-född,  a,  native,  -födliig,  m, 
native,  —följd,  m,  portion,  dower. 
-föra,  V,  a.  to  carry  home,  -for- 
lofv.a,  V.  a.  to  dismiss,  -gift,  W. 
portion,  dower,  -gång,  m,  going 
home;  disturbance  of  domestical  peace, 
burglary,  -ifråll,  ad,  from  home. 
-kalla,  V,  a,  to  call  home,  to  re- 
call, -korast",  w.  return  home. 
— kom-Öl,  71.  banquetting  the  morrow 
after  a  wedding.*  -lof ,  n.  leave  to 
go  home.  -längtan,  f,  longing  af. 
ter  home,  nostalgy.  -ras,  ad,  home, 
at  home,  -niastadd,  a.  versed, 
skilled,  well  read  (in).  -Ort,  m. 
home,  one's  own  country.  — qvam, 
/.  householdmill.  — resa,  f,  return 
home,  -sed,  m,  familiar  way.  -SJuk, 
a^  homesick ,  desirous  alter  home. 
— sjuka,  f,  homesickness,  nostalgy. 
-skjuta,  -ställa,  v.  a.  to  refer,  to 
turn  over,  to  commit.  — ställan,  f. 
reference;  commitment,  — synd,  f. 
habitual  sin.  -BOka,  V.  a,  to  visit, 
to  punish.  -SOkelse,  f,  visitation, 
punishment.  — tamd,  a.  domesticated ; 
well  acquainted,  -vlst,  n,  abode, 
habitation,  place  of  residenc-a,  dwell- 
inghouse.  -Täfd,  a.  homewowe. 
—väg,    Wl.    way    home,     —åt»    ad, 

,    homewards. 

Hemlig,  a,  secret,  close,   clandestine; 

"^mystic;  privy;  auricular,  hemligt 
JlU8,  privy,  Jakes,  -GB,  ad,  secretly. 
— Iiet, .  f.  secret,  secrecy  ;  mystery,  i 
hemlighet,  underhand,  -hetsfull, 
a.  mysterious. 

Hemman,  n,  estate,  farm,    -sbruk, 


n,  agriculture,   -sbrnkare,  m.  hus* 

bandman.     — SrSnta,  f.  ground-rent. 

Hemsk,  o.  awful,  dreadful,  sad. 

Hemta,  v.  a,  to  fetch,  to  bring,  to 
gather,  to  go  for.  —  ihop,  to  collect, 
to  gather.  —  up,  to  take  up,  to  pick 
up,  to  glean,  lata  — ,  to  send  fcr. 
-  frisk  luft,  to  take  the  air.  -  sig, 
to  recover. 

Hemnl,  n,  warranty,  security.  — fi, 
V,  n.  to  warrant.     -Sman,   m.  gua- 

Hen,  f,  bone.  [rantee. 

Henne,  pr.  her,  of  her,  to  her. 

Heraldik,  f,  heraldry,  armory.  . 

Merberge,  n,  harbour,  the  joLirney 
men's  meeting  •  place.  — ra,  V,  a,  to 
lodge,  to  take  in,  to  harbour. 

HerdljO,  W.  shepherd;  herdman;  pastor. 
-ebref,  n,  pastqral  letter,  -oplpa, 
f,  shepherd's  pipe,  -eqväde,  n,  pa- 
storal.  — estfåfj  w,  shepherd's  crook; 
bishop's  crosier.  —Inn a,  f,  sheph» 
erdess. 

Hermelin,  m.  ermine,  stoat,  foin. 

Herr||e,  m,  master;  lord.  Herrans 
hön,  the  lord's  prayer.  -Rdome,  n, 
dominion,  domain.  — avaide,  n,  au* 
thorjty,  dominion,  mastership.  — cdag, 
m,  diet,  -efolk,  n.  gentry.  -egodSj 
n,  — egård  9  m,    raanor,    gentleman's 

seat,  -egårdsarbete ,  n.  ^  soccagc. 
-eklass,  w.  nobinty.   -ovälde,  n. 

aristocracy.  — Hg,  a,  magnificent, 
glorious,  —ska,  V.  n.  to  sway,  to 
bear  rule;  to  prevail.  — skando,  a. 
predominant,  prevailing,  ruling.  — skap, 
n,  gentry,  master  and  niistress.    -ska- 

re,  m,  lord,  ruler,    -skariuna,  f, 

mistress,  — sklysteil,  a.  imperious, 
domineering.  — sklystnad«  m.  im. 
periousness. 

Hertig,  m,  duke,  -dome,  n,  duke, 
dom,  dutchy.  — Inna*  /.  dutchess. 
-II g,  a.  ducal. 

Hes,  a.  hoarse.     -Iiet,  Z*^,  hoarseness. 

Hessja,  V,  n,  to  pant,  tojgasp. 

Met,  a,  hot;  passionate."  —  om  öro- 
nen, anxious,  -blemnka,  f.  blister, 
pimple,  heat,   -lefrad,  a.  hothealed. 


Hetsig 


«>6i^9  CS.  hot;  passionate,    »sighet^ 

f»  heat,  vsliemence ,  fervour,   passion. 

— taj   f,  heat;    passion,     -ta,  v.  a. 

tö  heat,  to  make  a  fire,  to  glow.   — , 

v,  n,  to  be  hot,  to  glow. 
Hetsa,  v,  a.  to  set  on,  to  egg  on. 
H©x||a,   f,   witch.     -,  v.  n,  to  witch. 

-eri,  n,  witchcraft,  -mästare,  m. 

sorcerer. 

If  lekt,  f.  hiccough.  -,  V.n.  to  hiccough. 

Hllior,  m,  fitchet,  polecat,  fitchew. 

Himla  sig',  v.  r.  to  cast  up  one's  eyes 
tD  heaven ,  to  hehave  one's  self  de- 
vout, —bryn,  n,  horizon,  -fäste, 
~IlTalf,  n.  vault  of  heaven,  -kropp, 
f».  celestial  body,  -rymd,  f,  ce- 
lestial region.  — skara^  f,  host  of 
heaven. 

Himmel,  971.  heaven ;  sky ;  canopy,  bal> 
dachin.  under  har  -,  in  the  open 
air.  —rike,  n,  kingdom  of  heaven. 
— Sblå,  a.  azure,  skycoloured.  — S- 
bröd,  n,  manna,  -sfärd,  f.  ascen- 
sion; assumption.  Christi  himmelS' 
färdsdag  y  aacension-day,  holy  thurs- 
day.  -Bglob,  771.  celestial  globe, 
sphere,  -sk,  a.  celestial,  heavenly. 
-SSkriande,    a,    crying    to  heaven. 

-sstreck,  n,  climate,  -stecken, 
«.  sign,  constellation.  -SYid,  a. 
very  distant. 

Hin,  pr.  the.     -  onde,  the  devil. 

Hind,  f,  hind. 

Hind!|Or,   n»   hinderance,    impediment, 

obstacle,    -erlig,  -ersam,  a.  hin- 

dering,  impeding,  -ra,  v.  a,  to  bin- 
der,  to  impede;  to  prevent;  to  stop, 
to  clog. 

Hingst,  m.  stallion,  steed,  stonehorse. 
-ridare,  m,  fore-spurrer,  jockey. 

Hink,  m,  swipe. 

Hinna,  v.  a.  to  reach,  to  come  to,  to 
attain  to.  -,  v,  n.  to  be  sufficient, 
to  suffice.,  om  jag  hinner,  if  I  have 
time.  —  fram^  to  reach.  —  förhi, 
to  pass  by.  -  före,  -  förut,  to  fore- 
ran. -  med,  to  perform  in  a  fixed 
tims.  -  pä,  -  7i2?2^,  to  fetch  up.  - 
till,  to  reach,  to  arrive  at,  to  attain 
>'to.    —  imdan,  to  escape.     —  upp 


Hjelpvetenskap      95 

emot,  to  be  equal  to.    —  at,  to  reach. 

—  of  ver,  to  exceed. 

Hinna,  f,  film,  membrane;  cuticle. 
— ktig,  a.  membranous, 

Hinsidan,  ad.  on  the  other  side,  beyond. 

Hirs,  m.  millet,  panic-grass. 

Hirscllfangare,  w.  hanger,  cutlass. 

Hisklig,  a.  hideous,  dreadful,  horrible. 

Hisna,  v.  n.  to  grow  giddy,  -d,  f, 
shivering,  horror. 

HIssa,  V.  a.  to  hoist.  -  upp,  to  heist 
up.    —  ntd,  to  haul  down,  to  strike. 

Historl||a,  f.  history,  -sk,  a.  histo- 
rical. 

Hit,  ad,  hither.  Icom  -,  come  this 
way.    —  och  dit,  hither  and  thither. 

—  tort,  —  åt,  tliis  way.    —  fram, 

—  intill,  to  this  place,  hitherto,  to 
this  time.  —  in,  in  here.  —  om,j  on 
this  side.  —  upp,  up  here.  -  ofver, 
over  here,  over  this  way.  —tills, 
ad,  hitherto,  to  this  time. 

Hittlla,  V.  a.  to  find,  to  discover.  -, 
pä,  to  invent,  to  hit,  to  find  out,  to 
solve.  —  fram,  to  find  the  way. 
-ebarn,  n,  foundling,     -ebarns- 

hns,  n,  foundling-hospital,  -elon, 
f.  trovage.  -Ord,  n.  sally.  -Ordlg, 
a.  witty,  ingenious. 

Hjelm,  m.  heimpt,  helm,    -galler, 

n.  bever.  — täcko,  n.  ornaments 
about  the  helmet. 
Hjelp,  m.  help,  aid,  assistance,  succour, 
remedy;  subsidy,  -a,  V.  a.  to  help, 
to  aid,  to  assist,  to  relieve ;  to  further ; 
to  correct,  hjelpe  Gud!  God  bless 
you!  -  fram,  to  help  forward.  -1 
gig  fram,  to  make  a  shift.  -  till; 
to  contribute,  hjelpa  under,  to  sup- 
port, -are,  m.  helper,  aider,  -karl, 
m,  charraan.  —källa,  fc  resource. 
-lig,  a.  passable.  -lOS,  a,  help- 
less, —medel,  n,  expedient;  remedy. 
-Ord,  n,  suppletory  word.  -prCSt, 
75?.  assistant  curate,  —reda,  f.  help^ 
clew,  guide.  — saui,  a.  ready  to  hoi  p. 
-sanihot, /".readiness  to  help, -silH  li- 
ning, f,  sending  of  succour,  -trop 
par^  m.  pi.  auxiliary  troops.  -VetCH* 
Skapi  /".  auxiliary  science. 


96 


Hjelte 


Hjclte,  m.  hero,    -bedrift,  -bragd, 

—{lat,  m.   heroic  exploit.    — dlUt,  7??, 
epic  poem,    —lik,  a.  heroic.    — lliod, 
n.  heroism,     -liiodlg',  a.  heroical. 
Hjeltinua,  f.  heroine. 

lljern]ja,  f,  brain,  lilla  hjernan,  ce- 
rebel,  -brand,  m.  inflammation  of 
the  brain,  -dikt,  m.  -Spöke,  n, 
fancy,  phantom,  -hi  1111  a,  f,  meninx. 
-kammare,  m.  cell  of  the  brain. 
-lös,  a.  brainless,  thoughtless.  -SkÄl, 
n.  brainpan,  scull,    —villa,  f,  whim, 

Hjerpe,  m.  hazelhen.  [vertigo. 

Iljertlla,  n.  heart;  mind;  heart- shell. 
lägga  pä  hjertat,  to  take  to  heart. 
hjertans  gerna,  with  all  my  heart. 
-blad,  72.  heartleaf;  tendril,  -blod, 
71,    heart's  blood.     -Clag,    W.   mind, 

disposition,  — er,  m.  hearts,  —frä- 
tande, a.  heartcorrodin?.  -grop, 
W.  heartpit.  -innerlig,  a.  hearty, 
cordial,  -kammare,  m.  ventricle 
of  the  heart.  -klaj)|)ning,  /.  pal- 
pitation.  -klämiung,  f,  oppression 
of  the  heart.  — IJg,  ct.  cordial,  hearty. 
-ligen,  ad.  cordially.  -1ÖS,  a.  heart- 
less,   -pulsåder,  f.  the  great  artery. 

-rörande,  a,  pathetic,  moving,  -ska- 
kande, a.  heartappalling.  -SOrg, 
m.  heartgrief,  anguish,  -Språng,  U, 
eclampsia.  -StOCk,  m.  T,  crownpost. 
-styng,     n,    stitch    in    the     heart. 

-styrkande,  a.  cordiacai.    -stöt, 

in.  thrust  at  the  heart,  -säck ,  W. 
pericardium.  -Unge,  m.  darling, 
sweetheart.  — aiJgslan,  f,  spleen, 
melancholy.  -iingfilig,  a.  melan- 
cholic; Jow.  -Öra,  n,  auricle  of  the 
heart.  [mit. 

H.jesse,  m.  crown  of   the   head,    sura- 
Hjon,   n.    per>on.     -Clag,    n.   raatri- 
mony;    married  couple. 

Hjord,  w.  flock,  herd,    -vall ,  W. 

pasture-ground. 
Hjort,   m.   hart,  stag,     -lioru,  n. 

harts-horn.  -hOrnsalt,  ??.  volatile 
salt  of  hart^-horn.  -kalf,  m.  fawn. 
-kO,  f,  hind,  roe.  -läder,  71. 
buckskin.  -park,  m,  deerpark. 
-Stokj  m»  v^uiijon. 


Honingdagg 

Hjortron,  n.  cloudberry,  knotberry. 

Hjnl,  n.  wheel,  -a,  v.  n.  to  wheel.* 
-bent,  05.  bandylegged,  -ekra,  f, 
spoke  of  a  wheel.  — ll^jkc,  m.  trigger, 
-linle,  f.  cycloid,     -löt,  m.  felloe. 

-makare,  m.  wheeler,    -naf,  n, 

nave,    —pinne,  m.  linclipin,  axlepin. 

-smörja,  /*.  gome,  -spik,  m.  v;hecl- 

nail.     -spår,  11.  rut,  track  of  a  wlicel. 

-stock,  m.  axletreo  of  a  millwhcel. 

-yerk,  n,  wheel-work. 
Ho,  m,  trough. 

Ho?  pr.  who?  [boist. 

Hobolje,  m.  hautboy,     -ist,  ra.  haut- 

Hof,  m.  hoof,  -hammare,  m.  shoeiu^; 

-hammer.   -Skiigg,  7?.  fetlock,    -sla* 

gare,  m,  farrier,    -slagarcspilta, 

f,  trave,  travise.  —trång,  n.  beciiig 
hoofljound,  narrow-heeledness.  —tang, 
973.  tongs,  gatherers. 
Hof,  n,  measure,  utan  —  och  mdttaf 
beyond  all  measure,  — SftJll,  a.  mode» 
rate,  temperate. 

Hof,  n.  court,    -bagare,  m,  the  king's 

baker,  -betjent,  711.  officer  of  tho 
court,  —buss,  7ri,.  courtier,  —dam, 
/,  couit-Iady.  -frökoil,  f,  maid  of 
honour.  — gunst,  772,  court -favour. 
-liålluing,  f.  household  of  a  prince. 
-kansler,  in.  lord  chancellor,  -kft» 
pell,  n.  court-chapel ;  the  royal  or» 
chestra.  -man,  WJ.  courtier,  -mar* 
Skalk,  771.  lord  earl;  knight-marshal, 
chamberlain.  -miiJ^tare,  m,  house- 
steward,  -mästaririna,  f,  gov»r. 
ness,  -narr,  vi.  court-fool,  -pre- 
dikant, m.  court- chaplain. ^  -råd, 
n.  couDseller  of  court,  —rätt,  m, 
superiour  court  of  justice.  — SOrg,  /". 
courtmourning.  -Stat,  ^n.  courtstMle. 
-vera,  v.  n.  to  make  &  great  tigure. 
-?Igk,  a,  courtly,  aullc* 

HoIlo!  i.  huzza! 

Holm  a,  V.  a,  to  ringle. 

Holme,  771.  small  island, 

Hon,  pr.  she.  -a,  /".  female,  she. 
-kön,  /.  female  sex. 

Honing,  in.  honey,  -bi,  n.  workbse. 
-fclomma,  ■ /*.'  honeyllower;  tway. 
blade»  -daggj  '^^*  honey -dew.  auldcw. 


Honingfagel 

-fågel,  m.  colibrl.  -lias,  n.  honey, 
cup.  -kaka,  f,  honey-comb,  -pipaj 
f,  honey-cell. 

Hononi,  pr.  him,  to  hira. 

Hop,  m»  heap,  crowd,  pile,  multitude, 
gemene  hopen,  the  vulgar,  -a,  v,  a. 
to  heap,  to  pile.  -talSj  ad,  by 
heaps,  in  crowds. 

Hop,  ad.  together,  -binda,  V.  a,  to 
tia  together,  -draga,  V.  a,  to  draw 
together,  to  contract,  -dragning, 
f,  astrictlon;  contraction,  crasis.  -drlf- 
Va,  V.  a,  to  drive  together,  -foga, 
V,  a,  to  join  together,  to  combine. 
-fästa,  V,  a.  to  stitch  together.  -grO, 
V,  n,  to  agglutinate,  to  consolidate. 
•kasta,  V.  a.  to  throw  together. 
-knyta,  v.  a,  to  knot  together. 
-lappa,  V,  a.  to  patch  up,  to  piece 
up.  -läggning,  f,  laying  up,  ad- 
dition,  closing,  closing  up.  -roming, 
f,  mixtion,  mixing  together.  -skritVa, 
V,  a,  to  compose,  to  write  together, 
to  compile,  -sätta,  V,  a.  to  put 
together,  to  cement,  to  join,  -satt» 
ning,  f,  composition,  combination. 
-torka,  y.  n,  to  dry  up,  to  shrink. 
-trassla,  v.  a.  to  entangle,  to  com- 
plicate, -tränga,  v.  a.  to  press 
together.    -YCCkla,  V.  a,  to  fold  up. 

-Yiga^  V,  a.  to  marry,    -vräka, 

Vo  a.  to  throw  together. 

Hopp,  n.  leap,  jump,  hop,  skip,  ^a, 
V,  n,  to  hop,  to  leap,  to  jump.  — 
aft  to  leap  off.  -  frdn  ett  ämne 
till  ett  annat,  to  run  from  one  thing 
to  another,  -  of  ver,  to  jump  over, 
to  take;  to  skip  over,  tQ  pass  over. 
-are,  m.  leaper,  jumper. 

Hopp,  n.  hope,  lefva  i  hoppet,  to 
live  in  expectation.  -aS,  V.  d.  to 
hope.    —  pä,  to  hope  in,  to  trust  in. 

Hor,  n,  adultery,  whoredom,  hedrifva 
— ,  to  fornicate,  -a,  f»  wbore ,  pro* 
stitute,  strumpet,  adulteress,  harlot. 
-,  V.  n.  to  whore.  -all tig,  a. 
whorish,  libidinous,  -barn,  n.  bast- 
ard. -hu3,  n.  brothel,  -liusvård, 
m.  keeper  of  a  brothel,     -kona^  f. 

e^iudiah'English  DiaU 


HufVudbevis         97 

adulteress,  -pack,  71.  harlotry,  -ungo, 
m.  bastard.  [zontal. 

Horisont,  m.  horizon,    -el,  a.  horl. 

Horn,  n,  horn;  antler;  sucking -horn. 
släppa  — ,  to  shed  the  horns.  ~ak- 
tig,  a.  horny,  corneous,  r-arbetaro, 

m.  horndresser,  worker  in  horn,  -band, 
n.  horncover.  -boskap,  m.  black 
cattle,  -iisk,  m.  hornbeak.  -hiuna, 
f,  horny  tunicle,  cornea  (of  the  eye). 
-{g,  a.  horned.  -0X6,  W».  stag- 
beetle,  -silfver,  n,  horned  silver- 
ore,  -skata,  f,  hornbill.  -släuda, 

f.  scorpion-fly.   -säd,  tn»  black  grain 

of  corn,  -ngla,  f,  hornowi.  -verk, 

W.  hornwork. 
Horsgök,  m,  snipe. 
Hos,  prp.  with,  by,  nigh,  about.    -fO« 

gad,  -följande,  -gående,  a.  an- 
nexed, enclosed,  following. 

Hospital,  m,  hospital. 

Hosta,  /.  cough.    -,  V.  n»  to  coughs 

Hostia,  f,  host,  holy  wafer. 

Hot,  «.  threat ,  menace,  -a,  V.  a.  to 
threaten,  to  threat,  to  menace.  -Olse, 
f,  threatening. 

Hud,  f,  skin,  hide,  -flänga,  V.  «• 
to  scourge,  -1ÖS,  a.  skinless,  raw, 
-sjukdom,  m,  cutaneous  disease. 
-strykning,  f.  flagellation,  scourg- 
ing,    -utslag,  W.  rash. 

Huf,  m.  penthouse;  coverture. 

Hufva,  /.  veil,  cap,  coif,  hood,  gauie- 
veil,  caul. 

Hufvud,  n.  head,  hafva  litet  i  huf* 
vudet,  to  be  a  little  in  liquor,  sld 
i  hufvudet,  to  affect  the  head,  taga 
en  för  hufvudet  ^  to  take  one  up. 
slå  för  hufvudet,  to  give  umbrage. 
Icort  om,  hufvudet,  hotheaded,  ett 
godt  -,  a  man  of  genius,  kinkigt 
-,  peevish  fellow,  konstigt  -,  strange 
fellow,  krus  ~,  curly-head,  slugt 
— ,  cunning  fellow,  svagt  — ,  weak- 
head.  Öfver  -,  in  the  main,  gene- 
rally, -afsigt,  w.  chief  design. 
-arbete,  n.  chief  work;  work  of  the 
mind,»  study,  -arlvlng,  m.  chief 
heir.  -bogrepp,  n.  fundamental 
idea,   -bevis^  n»  principle  argument. 


98        Hufvudbindel 

-bindel,  ra,  headband,  diadom.  -bok, 
f,  T.  ledger,  -bonad,  m.  head.dres3. 
-bry,  -bråk,  n,  trouble,  raking  of 
the  brains,  -drabbning,  f.  pitched 
battle,  -dygd,  f.  cardinal  ifirtue. 
-fel,    «.    chief    fault,     blind    side. 

-fiende,  m.  mortal  enemy,   -fråga, 

f,  chief  question,  —färg,  m.  chief 
colour,  -fästning,  f,  principal  for- 
tress,  -gärd,  W.  the  bed's  head,  -hår, 
m,  hair  of  the  head,  -bar^  m.  main 
i)ody  of  the  army,  -innehåll,  n. 
principal  or  general  contents.  — kläde« 
n.  head-cloth.  -kudde,  m.  pillow. 
-kål,  m.  white  cabbage,  -lag,  W. 
head-stall.  — 1ÖS,  a.  headless;  stupid. 
—man,    m.    chief,    head,    principal. 

-nyckel,  m,  masterkey.    -orsak, 

f,  principal  cause.  — Ort,  m.  chief 
place,  -person ,  m.  principal  per- 
son, head,    -prydnad,  f,  head-dress. 

-punkt,  m.  chief  point,  -qvarterj 

n.  headquarters,  —regel,  f.  principal 
rule,  -räkning,  /".general  account; 
mental  calculation.  — sak ,  f.  princi- 
pal cause,  main  thing.  — sakllg,  a. 
principal,  capital,  -sakllgen  ,  ad. 
principally,  cliiefly.  -sailat,  W. 
cabbage -lettuce.  — Sats,  m,  capital 
proposition;  maxim.  — skalle^  m. 
scull.  —skål,  /..  brainpan,  scull. 
-skäl,  n.  capital  argument.  -Språk, 
n.  original  tongue;  choice •  sentenca. 
—stad,  7?l.  capital,  metropolis.  — Stol, 
m,  capital  sum.  — stupa,  ad,  head' 
long,  -stycke,  n,  chapter;  capital 
part,  —summa,  f,  capital  sum,  ca- 
pital stock,  -svag,  a,  crackbralned. 
-SYJfcghet,  f,  craziness.  -Svål,  m. 
scalp,  -säte,  n,  residence,  -tOn, 
m,  fundamental  tone,  keynote;  princi- 
pal accent,  -TattenSOt,  W.  hydro- 
cephalus,  dropsy  in  the  head.  — värk, 
W.  head-ache,  -yr,  a,  giddy,  dizzy. 
-yrs el,  f,  giddiness. 
Hugg,  n,  cut,  slash,  stroke,  —  ocJi 
slag,  blows,  fä  — ,  to  get  stripes,  to 
be  beaten,  i  första  -,  at  the  first 
stroke,  —ft,  V,  a,  to  cut,  to  hew. 
«  i,   to   cat«h   hold  of.    -  i  (när 


Hundköp 


någon  talar),  to  out  one  short.  — 
i  sten  til,  iräj  to  cut  or  to  carve 
in  stone  or  wood.  —  sig  igenom 
fiendens  to  fight  one's  way  through 
the  enemy,  hugget  som  stucket,  all 
one,  all  the  same,  hugga  sig  fom 
^VQJ  »  t®  f^-et.  -are ,  m,  cutter, 
hewer;  aabre,  cutlass,  -borr,  W. 
punch-jern,  chisel.  — Orm,  m,  viper, 
-stock,  -knbb,  m.  chopping- block. 
-SYärd,  n,  backsword,  -sår,  n, 
cut,  wound  made  by  cutting.  — tftnd^ 
f,  tusk,  fang.     -yXR,  f.  ax. 

Hugiiijla,  V,  a.  to  comfort,  to  rejoice. 
-  med  lelöning,  to  consider  with 
reward,  -ad,  f.  comfort,  joy,  -Ollgj 
a,  comfortable,  pleasing. 

Hugsvaljia,  V,  a,  to  console,  to  com- 
fort,    —are 5  m,  comforter,   consoler. 
-else,  f.  comfort,  consolation, 
!Hnjl  i,  quick!  on!  huzza! 

Huka  sig,  v,  r.  to  squat  down,  to  cower* 

Hukert,  m,  howker,  biländer. 

Huid,  a,  tender,  gentle,  kind.  —  och 
trogen,  loyal  and  faithful,  -het,  f, 
kindness,  good  will,  -inna,  f,  darl» 
ing,  sweetheart,  -rik,  a,  gracious. 
-Skap^  m,  fidelity,  loyalty, 

Hull,  w,  !!esh.  lägga  pä  hullet,  to 
gather  flesh,  to  grow  plump,  -igj  a. 
plump,  full  and  smooth. 

Huller  om  buller,  ad,  topsyturvy, 

pellraell. 
Hulling,  m,  barb,  beard. 
Hult,  m,  coppice. 
Hum  5  fä  -  om,  to  get  a  hint  of. 
Humla,  /.  bumblebee. 

Humle,  771.  hop,  hops,    -binda 5  f. 

epithyme,  dodder,     -gård,   m.  hop- 
yard,  hop -ground,     -hö,  n.  yellow 
clover,     -stång,   -stör,   m,   hopo 
pole. 
Hummer,  m,  lobster;  T.  hound. 
Humor,  n,  humour,  disposition. 
Hund,  m,  dog.    -dagarne,  m,  pL 
dogdays.     -exing,   m,   dog's    grass, 
couch-grass.    -Ula,  iK  a.  to  scold,  to 
chide,     -fioka,  f,  wolfs  bane,   aco. 
nite.     -koja,  /.  kennel,     -koppel, 
n,  dog- couple,  dog-collar,     -köp,  n. 


Hundloka 

dogcbeap.  -loICcl^  /•  wild  chervil. 
— pennill^^  m,  very  low  price,  trifling 
sum.  -rofva,  /.  bryony,  -sfott, 
m»  scoundrel.  -SJaUa,  f,  hydro- 
phoby.  -Sk,  a,  doggish,  canine; 
enormous.  -stjärna,  f,  dogstar; 
dog,  — tunga^  f*  fört  J  hound'tongue, 
dog's-tongue.     —Öra,  n.  dog's  ear. 

[landra.  Hundrade,  num.  hundred; 

hundredth,     en  ihland  — ,   one  in  a 

hundred.     5ex  för  — ,   six    per   cent. 

-fald,   a.   hundredfold.      -tal,   n. 

number    hundred.      -tals,    ad,    by 

hundreds.      — årig,    a,    of    hundred 

years,  centenary. 
B[nng|{er,  m.  hunger,  appetite,     -et- 

1ÖS,  a.  without  appetite.    — ersd»»^, 

m,  starvation.     — ersnöd,  f,  fam'De 

-ra,  V,  TK   to  hunger.     -  ihjäl,  to 

starve  with  hunger,   —rig,  (-.  hungiy. 

-  mage  är  hasta  IcocJcen,  nun&or  ^is 

the  best  sauce. 
Hurra  I    i,  huzza !     - ,  l\  «„  to .  T,uzia, 

to  salute  with  cheers.   -lOlJ-^ -^l.  eheet. 
Hurtig,    a.    brisk,    smart,     -lici,  f, 

briskness;  smartness.   — t,  Cjd,  briskly, 

quickly. 
Duru,  ad,  how.     -  dä?    how  then? 

how   so?     -dan,    a,  what    kind    of, 

how,  what,  -ledes,  -lunda,  ad. 
how,  after  what  manner,  by  what 
means.  — Ylda,  ad,  how  far,  whether. 
Hus,  n,  house;  family,  gd  pä  huset,  to 
go  to  the  privy,  utom  — ,  out  of  doors. 
-aga,  f,  domestic  discipline,  -aktlg, 
a.  thrifty,  husbandly,  -apotek,  71. 
house-dispensary,  -arrest,  m.  confine- 
ment at  one's  own  house,  -behof,  n. 
domestic  use.  -bonde,  m.  master  of  a 
family  or  of  a  house.  -bondfolÄ:,  n. 
master  and  mistress,  -djur,  n.  dome- 
Btic  animal,  —dräng,  m,  man  servant 
in  a  house,  -dufva,  f,  tame  pigeon. 
— egare,  m.  proprietor  of  &  house. 
-fader,  m,  master  of  a  family. 
-fattig,  a,  shamefaced  poor,  -folk,  | 
n.  inmates,  domestics.  — frcd ,  m. 
domestic  peace,  -fritt,  ad.  bo  — , 
to  liave  free  lodging,  -fru ,  f,  ml» 
s^trcss  of  a  family,     -geråd,  n.  fur- 


Hvardag 


99 


niture  oP  a  house,  -gndar,  m.  pi, 
household . gods,  —hyra,  f,  house» 
rent,  -håll,  n,  household,  family. 
—hålla,  V,  n,  to  keep  house,  to  ma. 
nage;  to  husband,  -hållare,  in. 
householder,  economist,  god  — ,  good 
husband,  -hållerska,  f,  house- 
keeper, housewife,  -hållning,  f, 
management,  economy.  — hällsaktig, 
a,  economical,  frugal,  -hållsaktjj^- 
het,  f,  economy.  -korS,  .72.  family 
affliction,  -llg,  a,  domestic,  thrifty. 
-llghet,  f,  domestic  life;  thriftinet?. 
— lärft,  n,  homespun  linen,  —man, 
m.  cottager.  -manskOSt,  m.  house- 
held  fart,  -moder,  f,  housewif*. 
r-piga,  ;/J,  housemaid.  ^^  -rum,  n, 
lodging,  hcuseroom.  -röta,  f,  dec«y 
of  a^  hou3ea  dUapidation.  — Syn,  f. 
sur^öv  of  Ti  i^ouse.  -tjuf,  m,  thief 
;  wi|hih  c.oors.  ,  — vill ,  a.  houselefes, 
without  abode.  — väfliad,  f,  home» 
spun    clcjth.s    -Tär4,    W.    landlord, 

- 7är<iin na ,  f.  lanaiady.    -ära,  f, 

iady  ot  the  house. 
Hnsljen,  m.  huso,  sturgeon,  -blås,  m. 

isinglass,  carlock. 
Husar,  m,  hussar. 

Husera,  v,  n,  to  make  a  noise,  to  ra. 
Hustru,  f,  wife,  spouse.  [vagc. 

Hut,  i,  be  gone,  avaunt.     veta  -,  to 

know    manners,     -a,    V,  a,    to    tak  o 

one  up  sharply. 

Hutllja,  V.  a.  to  shuffle,    -are,  m. 

shuffler,  shuffling   fellow,     -eri,    n. 
shuffle. 
H?ad,    a,  what.     -  för  6n„   what  a. 
hvad?  how?  what?  -an,  ad.  whence, 

from  whence. 

Kval,  -fisk,  771.  whale,    -ben,  n,f 

whalebone,  -fållgst, /".  whale-fishery. 
— rOSS,  m.  morse,  walrus, 

Hvalf,  n,  vault,  arch;  valve.  —  pd 
ett  skepp,  counter  of  a  ship,  -båge,^ 
m.  arch,     —gång,  m.  archway. 

Hvar,  a.  every,  -  och  en,  every  one. 
-,  ad.  where;  if.  -  0771  icke,  if 
not.  -af,  ad.  whence,  -aniiau, 
a.  every  other;  each  other,  one  an- 
other.        -dag,     m.     working  •  day 


100     Hvarda^sfeber 

-jdagsfeber,  m,  quotidian  ague. 
-dagskläcletj  jpL  every  days  clothes. 
—dSKSmat,  Wi.  common  fare.  -dagS- 
ruiUy  n»  common  apartment.  — dcra, 
pr,  each,  -efter,  ad,  after  which. 
—emot,  ad.  whereas,  when  on  the 
contrary,  — estj  ad,  where.  — fore^ 
ad,  why,  wherefore.,  -iblaildj  ad. 
among  which.  — ifråUj  ad,  whence. 
-Igenom,  ad,  whereby,  by  which. 
-jo,  pr.  each,  -jelianda,  a.  va- 
rious, of  all  kinds,  sundry.  — jenite, 
ad,  whereby,  whereto,  -lued  ,  ad. 
wherewith,  with  which.  — me  dels  t^ 
ad,  by  which  means,  by  what  means. 
-«0m,  ad,  whereof,  atout  which. 
-omkring,  ad,  whereahout.  -pi, 
ad,   whereupon  ,    upon  .  which^    j-t, 

-t-ut,  -t-han,  -t-åt,  ad,  whi- 

ther,  which  way,  t^  wnicj>^  ple<-e, 
—till,  ad,  whereunto/  t«?  ;.  ^hioh. 
—under,  ad,  whereunder,  by  v^^Mch, 
«->Uti,  ad,,  v^jhereint^K,'  into  whi.ch,. 
wherein.  —  litfl^;^,^  ad^  out  of  whi cli, 
whereout,  trorn  what.  "Tld,  <l^. 
whereto,  whereat.  -Ofvor,  ad,  whe- 
reat, at  which,  whereon. 

Hvarf,  n,  turn,  time;  lay,  row,  stra- 
tum,    —tals,  ad,  by  layers. 

Hvarken ,  ad,  neither.  —  • . .  elUVf 
neither  •  •  .  nor. 

Hvass,  a,  sharp,  edged,  keen,  acute; 
angry ,  austere.  — buk ,  m,  sprat. 
—kantig*,  a,  acute-angular.  -Ogd, 
a,  having  fierce  eyes. 

Hvera,  2>r.  who.     af  -?  of  whomi 

Hven,  f,  agrostis,  bent,  bentgrass. 

HvetlJO,  n,  wheat,  turkiskt  -,  maize, 
indian  wheat,  —mjöl,  n,  wheaten 
meal,  wheatflower. 

Hvi,  ad,  why,  wherefore. 

HTil||a,  V,  n.  to  rest,  to  repose.  —  sig, 
V.  r,  to  rest  one's  self,  to  repose. 
— ,  f,  rest,  repose.  — Odag,  m.  day 
of  rest.  -OlÖS,  a.  restless,  -opiinkt, 
m,  point  of  rest.  — Ornm,  n.  rest, 
place  of  repose;  grave.  -OStmid,  f. 
resting  hour.  -OStällO,  n.  resting 
place. 

Hvilken,  Inilket,  pr,  who,  which; 


Hyfsning 


what.  —  sOTTif  he  that,  -dera,  p7\ 
which  of  the  two,  whether  of  the  two. 

Hvina,  v.  n,  to  whistle. 

Hvirfllia,  v,  n,  to  whirl.    -Tel,  m, 

whirl,  vortex;  the  crown  of  the  head» 

-Teiaktig,  -velformig,  a,  vorti* 

cal.  ■  -Telvind,  m,  whirlwind. 
HTisklla,  V,  a,   &  n,   to   whisper,    to 
round.,    — Hing,  f,  whisper,  whisper- 
ing, [to  exsibilate. 

Hvissia,  V.  a,  é  n.  to  whistle.   -  ut, 

Hvit;,   a,  |white.     Jivita  penningar, 

silvermoney.     —ft-,  f,  the  white  of  an 

egg,    -aktig,  a.  whitish,    -beta, 

f,  white  beet,  beet-root,  —blå,  a, 
whitish  blue.     -HÖd,  ft,  the  whites, 

-.garfva,  v.  a.  to  taw.  -gar f vare, 

m.  tawer.  -grå,  a,  hoary,  -liafrc, 
m.  white  oats,     -het,  f,  whiteness. 

.  -feinP.a,  f.  the  white  membrane  of 
'•the    eye.     —kål,    m.  white   cabbage. 

'  '  ♦— iBttg  a.  fair,  white  in  the  com- 
plexion, —lim,  n,  white  lime.  — lim- 
^  'JK'a,»  ?>,  "Xi  to  white ,  to  white  •  wash, 

'  '  -Mng^  oi.  whiting,  -lok  ,  m.  gar- 
lick,  -na*.  V,  n,  to  whiten,  to  grow 
white.  -rOÅ,  f.  quickgrass,  -Sippa, 
f,  wood  -  anemone.  -SOt,  f,  green 
sickness,  chlorosis,  —Tarm,  a,  heated 
to  white  heat.  -Öga,  n.  the  whit© 
of  the  eye. 

Hvälfva,  V,  a,  &  n,  to  arch,  to  vault. 
—  ögonen,  to  distort  the  eyes. 

HYaslla,  V,  n,  to  hiss,  -  fram,  to 
hiss  out.     —ning,  f,  hiss,  hissing. 

Hyässa,  v,  a,  to  whet,  to  sharpen,  to 
acuate. 

Hy,  m.  skin,  complexion,  skifta  — , 
to  change  countenance. 

Hybble,  n,  but,  cottage. 

HyckllJa,  V,  n,  to  diss?mble,  to  affect, 
to  feign,  to  play  the  hypocrite,  —are, 
m,  hypocrite,     -eri,  n,  hypocrisy. 

Hydda,  f,  hut. 

Hyde,  n,  rabble. 

Hyende,  n,  cushion. 
Hylla,  V.  a,  to  plane. 

Hyfs]|a,  V,  a.  to  trim,  to  trim  up;  to 
civilize,     -ning,  f.  trimming;    good 

manners,  civility. 


HyfVel 


Hålla 


101 


HyfTel,  m.^  plane,  -bänk,  m.  joiners 
bench,  — J8rilj  n.  plane -iron,  steel 
of  a  plane,  -spån  y  m.  shaving  of 
wood. 

Hygga  sig,  v.  r,  ~  till  någon,  to 
apply  one's  self  to  one,,  to  have  re- 
course to  one. 

Hygge,  n.  felling  of  trees. 

Hygglig  J  a,  agreeable,  pleasant,  ami. 
able,  —het J  f,  gratefulness,  pleasant- 
ness, agreeableness, 

HyH,  m.  elder. 

Hylla,  f.  shelf. 

Pyliya,  V,  a.  to  homage,  to  pay  ho- 
mage to.  — nillg,  f.  homage,  filings- 
ed,  f,  oath  of  allegiance. 

Hyiida,  f.  bitch. 

HypoliOndri,  f.  hypochondria,  spleen. 
— sk,  a,  hypochondriac,  splenetic. 

Hypote&j  n,  mortgage,  pawn,  deposite. 

Hyrjla,  f,  rent,  hire;  wage's;  pay.  — , 
V.  a.  to  rent,  to  hire.  —  Ut,  to  let, 
to  let  to  hire,  to  let  out.  — estOW- 
trakt,  n,  contract  of  hire.  — knsl(, 
m,,  hackney .  coachman.  — Tagn,  m. 
hackney-coach, 

Hysjja,  V.  a.  to  harbour,  to  house;  to 
entertain,   -llillg,  f.  entertainment. 

Hyss  a,  v.  a.  -  ett  ham,  to  dance  a 
child  in  one's  arms. 

Hyssja,  v,  a.  &  n,  to  hush. 

HyttJIa,    f.    hut,    cottage;    T,   cabin; 

melting-house,  forge,    -carbetare, 

-edraug,  m,  smelter,  melter.  -©mä- 
starO,  m,  inspector  of  a  melting- 
house,  -erök,  OT.  orpine.  -Wgn, 
wi.  smelting-fuåiace. 

Hå!  i,  ho!  hoa!  (box. 

Håf,  f.  hand-net;  tinkling  bag,  poor's 

Håfvor,  f,  pi.  goods,  wealth,  treasures ; 
©tarings,  lyckans  — ,  the  gifts  of  for- 
tune. 

Håg,  m,  mind,  fancy,  propensity,  Incli- 
nation, disposition,  slå  något  UT  — , 
to  strive  to  forget  a  thing,  -ad,  Cl. 
disposed,  minded,  —fällas,  V.  d,  to 
take  a. fancy  to  a  thing,  —konima;) 
V.  a,  to  remember,  -koilist,  m, 
memory,  remembrance,  mind.  — lÖS, 
<K  listleaa*  indolent  t  liss&dksa.    -»los- 


liet,  f,  listlessness,  indolence.  -StOr^ 
a,  ambitious. 

Hål,  n,  hole,  gap;  dimple,  —ft,  f.  den, 
cavern,  pit,  — borr,  Htl,  auger,  wim- 
ble, -ig,  Ö.  hollow,  full  of  holes; 
porous;  concave.  — ighet,  /".  hollow- 
ness,  cavity.  — jeril,  w.  hollow-chisel. 
— ka,  V,  a.  to  gouge ;  to  make  hollow, 
to  scoop.  — käl,  m,  channeL  —mej- 
sel, m,  gouge,  -väg,  t»,  hollow, 
way.  —åder,  f,  the  great  vein. 
--^^åy  a.  hollow-eyed. 

Hålk,  m.  ferrule,  a  ring  put  round  any 
thing;  hulk. 

Håll,  n,  distance,  på  långt  -,  at  a 
great  distance,  sl'dgt  på  långt  — , 
distant  akin,  distantly  related. 

Håll^  n,  relay,  relay  of  horses;  ^tage, 

-liast,  m.  posthorse.    -karl,  m, 

hostler,     -skjuts,  m.  relays. 

Håll,  71.  stitch,  pleurisy. 

Håll||a,  v.  a.  to  hold,  to  keep;  to 
sustain,  to  observe;  to  entertain;  to 
hold,  to  measure,  to  contain.  — ,  V.  n. 
to  hold,  to  last;  to  wear,  håll! 
halt!  stop!  hold!  håll  till  höger! 
take  to  right  hand !  —  af,  to  be  fond 
of;  to  turn  out  of;  T.  to  bear  away, 
to  bear  up.  —  af  ifrån  land^  to 
bear  with  the  land.  —  efter,  to  fol- 
.  low.  -  efter  någon,  to  have  a  strict 
eye  upon  one.  —  sig  efter,  to  con- 
form to;  to  follow,  "emot,  to  op- 
pose, to  hold  towards;  to  resist.  — 
tre  emot  ett,  to  lay  odds.  -  fast, 
-  fast  i,  to  hold  fast.  -  fort,  to 
continue.,  —  fravi,  to  hold  forth.  — 
sig  framme ,  to  put  one's  self  for- 
ward. —  för,  to  hold  before ;  to  take 
one  for,  to  account.  —  för  ell,  före 
att,  to  bo  of  opinion,  to  conceive,  to 
think.  —  i,  to  hold,  to  hold  of.  — 
ifrån,  to  withhold,  to  hinder.  -  sig 
ifrån,  to  abstain  from.  —  igen,  to 
restrain.  —  igen  ögonen,  to  keepi 
one's  eyes  shut.  —  ihop,  to  keep  to- 
gether. —  inne,  to  shut  up.  —  sig 
hme,  to  keep  within  doors.  —  inne 
med,  to  forbear.  —  sig  intill,  to 
jaitt  t£v.    —  Vied,   to   provide   with., 


102 


Hållare 


Häfva 


•-  med  nägon,  to  agree  with  one,  to 
join  witli  one.  —  med  att,  to  grant, 
to  admit.  —  om,  to  embrace.  —  J)å, 
to  hold;  to  husband,  to  spare.  —  jpd 
med  t  to  be  busy  with,  to  be  about. 

—  till,  to  hold  close,  to  hold  shut; 
to  frequent.  -  till  med  en  qvinna^ 
to  cohabit  with  a  woman.  —  sig  till, 
to  adhere  to.  -  tillhaka,  to  keep 
back,  to  restrain,   —  undan,  to  hide. 

—  sig  undan,  to  hide  one's  self.  — 
under,  to  keep  under,  to  keep  down, 
to  support.  —  uppt  to  hold  up;  to 
cease,  to  stop.  —  upp  med,  to  leave, 
to  cease  from.     —  Wppe ,  to    support. 

—  sig  uppe,  to  keep  one's  self  above ; 
to  have  left  one's  bed.  —  ut,  to  hold 
out;  to  stand.  -  Ut  med,  to  hold 
out.  —  ute,  to  exclude.  —  sig  vid, 
to  stick  to,  to  adhere  to.  —  sig  vid 
sängen,  to  keep  one's  bed.  —  vid 
porten,  to  stop  before  the  gate.  -- 
sig,  V,  r,  to  abstain,  to  contain  one's 
self;  to  keep;  to  behave  one's  self. 

Hållilare,  m.  hold,  support,  -en,  a. 
held,  treated,  vara  ilia  -,  to  be 
put  poorly  off.  -fast,  a,  firm,  -hake, 

W.  holdfast,  dog,  trigger,  -ning,  f, 
holding,  bearing;  T,  clair •  obscure. 
-rot,  n.  birthwort. 

Hån,  n.  reproach,  scorn,  ignominy,  —a, 
v.  a,  to  mock,  to  scoff,  to  insult,  to 
deride,  -le,  V,  n,  to  sneer,  -llg, 
a,  dishonourable,  affrontive.  — skratt, 
71.  laughter  in  scorn. 

Hår,  n.  hair;  the  hairs,  på  ett  - 
nära,  within  a  hair's  breadth,  -a, 
to    scrape    of  the   hair.      —    af  sig, 

—  ifrån  sig,  v,  r.  to  shed  the  hair. 
-band,  n.  hairiace.    -boi'ste,  m. 

hairbrush,  -buckla,  /*.  buckle,  cur- 
led lock,  -draga,  v.  a.  to  pull  by 
the  hair,  -duk,  m.  haircloth,  -fin, 
a.  subtle,  fine,  thin,  -fläta,  f,  braid 
of  hair.  — frisÖr,  m.  hairdresser. 
-klyf?are,  m.  hairsplitter ,  sophist. 
-klyfveri,  n,  sophistlcalness.  -lik, 
a.  capillaceous,  — lock  ,  m,  lock  or 
curl  of  hair,  —nål,  f,  hairpin,  bod- 
kin» ourling-pin.     -piska,  f.  tail  in 


the  hair.  -Sikt,  m.  hairsieve.  -sHf* 
Ver,  n.  capillary  silver.  -Smån, 
m,  hairbreadth,  -tofs,  m.  tuft  of 
hairs,  —tång,  m.  tweezers. 
Hård,  a.  hard,  firm;  severe;  harsh; 
inflexible;  insensible.  — liet,  f,  hard. 
ness,  severity.  — hjertad,  a.  hard, 
hearted,  -kokt,  a.  hardboiled.  -lif- 
Vad,  a.  hardbound,  costive,  —last, 
a.  hard  to  lock,    -niunt,  -mynt, 

a.  hardmouthed.  — na,  V.  n.  to  har- 
den ,  to  grow  hard,  -nackad ,  a. 
etiffnecked,  stubborn,  -nackeuliet, 
f.  obstinacy  J  stubbornness.  — nad, 
f.  callousness,  induration,  hardne>=?. 
-smält,  a.  indigestible.  -vall, 
-Tallsäng,  m,  upland-meadow,  high 
meadow. 

Häck,  m.  hedge,  coop;  rack* 

Häcka,  V.  a,  &  n,  to  hatch,  to  breed. 

Häckeneld,  m.  firing  by  files. 

Häckla,  f,  hackle,  hatohel.  -,  U.  a,  to 
hackle,  to  hatchel ;  to  criticise.  -r6« 
m,  hatcheller;  censurer, 

Kädlla,  V,  a,  to  blaspheme,   -are,  m. 

blasphemer,     —else,  f,  blasphemy. 

Hädan,  ad,  hence,  from  hence,  gå  — , 
bo  gone.  -efter*  ad.  hereafter, 
henceforth,  -färd,  m,  decease,  -kal- 
la, V.  a.  to  call  from  hence. 

Häfd,  m,  culture;  cultivation,  improve- 
ment; history,  annal,  cronicle.  gam* 
mal  — ,  prescription,  old  custom,  -a, 
V.  a.  to  cultivate ;  to  debauch.  — ateck» 
nare,  m.  historian,  recorder. 

Häfjjkonst,  f,  statics,  mechanics.  -Of- 
fer, n.  heave-offering.  -stång,  m, 
lever,  -tyg,  w,  meohanical  powers. 
-Tel,  m.  lever. 

Häftlia,  V.  a,  to  fasten;  to  stitch.  -, 
t^.  n.  to  fasten,  to  catch ;  to  be  liable. 
—©J  W.  some  sheets  stiched  together, 
number.  —plåster,  91.  sticking- 
plaster. 

Häftig,  a,  vehement,  eager,  impetuous, 
passionate,  —het,  f,  vehemence,  im» 
petuosity,  eagerness,  passion. 

HätVa,  v,  a.  to  heave,  to  raise;  ta 
correct,  to  subdue;  to  remove;  to  an-' 
nuU    —  iig,  V*  r.  to  bo  rough «  t<y, 


HäfVaxe 

work;  to  heave,   to  swelL    »r^j  tn, 

eiphon,  crane. 

Häger,  m.  heron. 

Häj^g,  f»  bird's  cherry-tree. 

Häg:n,  n.  hedge,  enclosure;  shelter,  pro- 
tection, —a,  V.  a.  to  hedge,  to  fence; 
to  guard,  to  protect,  -ad,  f»  hedge, 
enclosure. 

Hägrjja,  v.  a.  T,  to  notch,    -iiig,  f, 

notching;;  fata  morgana. 
Haktya'J*  f,  hook.     -,  V.  a.   to  hook; 
to  put  in  prison,     -and©,  n.  arrest* 
ing,  imprisonment,     —balk,  m»  tran- 

Bom.  -e,  n.  jail,  gaol,  prison,  —ma- 
kar 6,  m.  pedler. 

Häl,  m.  heel. 

Hälft,  m,  half,  moiety,  hdlftenmin- 
dre»  less  by  half,  hälften  mera, 
half  as  much  more.  -eilbonde, 
•>enbrukare,  m,  farmer  who  pays 
half  the  profit  of  the  land  let  to  him. 
->brilk,  W.  ground  cultivated  upon 
condition  of  paying  half  the   profit. 

Häll,  m.  flat  rock,  -a,  V,  a.  to  tilt; 
to  pour.  —  af,  -  hort,  —  ut,  to  pour  off 
or  out.  -eberg,  n.  rock,   -fliiita, 

f,  hornstone.  -ning',  f.  pouring; 
tilt,     -regn,  n.  shover  of  rain. 

Hällre,  Hälst,  s.  Hellre,  Helst. 

HälSOt,  m.  mortal  sickness;  death. 
Häuid,  m.  re'venge,  vengeance.  — girig, 
a.  revengeful,  vindictive,    -glrighct, 

f,  revengefulness. 

Hämmjja,  v.  a,  to  stay,  to  stop,  to 
restrain,  to  repress.  -kodja,  f. 
trigger. 

Hämna,  v.  a.  -S,  v.  d,  to  revenge, 
to  avenge,  to  vindicate.  — nde,  a, 
vindicatory,  —re,  m.  revenger,  avenger. 

Hämpling,  m.  linnet;  flax-finch. 

Hämta,  s.  Hemta. 

Händlla,  v.  n,  to  happen,  to  come  to 
pa?3,  to  chance,  'kan  — ,  perhaps,  by 
chance,  —else,  f.  accident,  chance, 
occurrence,  case,  i  all  — ,  at  all  events. 
— else?is,  ad,  accidentally,  by  chance, 
casually. 

Händig,  a.  handy,  dexterous,  -het, 
f,  handiness,  dexterity. 

HäufSraj   u.  jflU_to_carry   away;   to 


Härpä 


103 


transport,  to  ravish.  —  till,  to  refer. 
-nde,  C.  ravishing,  charming. 
Hänglja,  v,  a.  to  hang,  to  suspend. 
— ,  V.  n,  to  hang,  to  be  suspended.  — 
efter,  to  be  at  one's  heels,  to  impor- 
tune one;  to  continue.  —  fast,  to 
hang  on.  —  i,  to  hang  in;  to  conti- 
nue. —  ihop,  -  samman,  to  hang 
together,  huru  hanger  det  ihop  ?  how 
is  it  with  that  affair?  —  ned,  to  hang 
down.  —  ute^  to  hang  out.  —  vid,  to 
hang  to ;  to  stick  to.  -  sig,  to  hang 
one's  self,  -björk,  /",  weeping  birch. 
— brO,  f.  suspension -bridge,  —bår, 
f,  handbarrow.  -färdig,  a.  de- 
sperate.  -la,  V.  n.  to  languish.  — lås, 
n.  padlock,     -läpp,    m.    blobberlip. 

-man,  m.  long  mane,  -matta,  f» 

hammock.   — sjuk,   a.  weak,  peaking. 

—sjuka,  f.  weakness,  craziness,  infir» 

mity.    — sle,  n.  girdle,  belt;  breechea» 

bearer. 
Hängifven,  a.  devoted,  given  to. 
Hänrycklla,  v.  a.  to  ravish,  to  enchant. 

—ning,  f.  rapture,  ecstasy. 
Hänseende,  f,  respect,  regard. 
Hänslijuta,  v.  a.  to  refer,  to  put  to. 
Hänsyitlla,  v.  n,  to  allude  to,  to  point 

at.     -ning,  f,  hint,  allusion. 

HänTisJla,  v.  a,  to  refer,  -ning,  f, 
reference. 

Häplien,  a,  amazed,  astonished,  sur» 
prised.  —enhet,  f,  astonishment, 
surprise.  — na,  V.  n.  to  be  amazed, 
to  be  astonished. 

Här,  ad,  here.  —  och  der^  here  and 
there.'  —  om  dagen,  the  other  day. 
— af,  hereof,  hence,  from  this,  -ef- 
ter, hereafter,  hence,  -emellan,  here 
between,  between  this,  -emot,  to 
this,  in  opposition  to  this.  — hOS, 
herewith,  with  this,  here  annexed. 
— i,  herein,  —ibland,  here  among. 
-ItYån,  hence,  from  this  place,  -ige- 
nom, hereby,  by  this,   —in,  in  here. 

-inne,  -inom,  -innanföre,  with- 

hin  here,  here  within,  -medelst, 
herewith,  -näst,  next  to  this,  next 
time,  -om,  of  this,  hereof.  -Om- 
kring, hereabouts.,  »på^,  b«rsupöi£, 


104 


Härstädes 


on  this,  -städes^  -sammasrades, 

here,  in  this  place.  — tillj  hereunto, 
to  this,  —under  J  underneath  here, 
under  this.  — nppe,  here  above.  — utj 
be  gone,  —lltmcd,  hereby,  here  along. 
— llturj  hereout,  hence,    from  hence. 

-varande,  a.  residing  here,   -varo, 

f,  abode  here,  presence.  —Of van, 
here  above.  -ÖfTCrj  over  here,  above 
here,  at  this,  hereabout. 
Här,  ?W.  army,  host,  -fågel,  W.  hoo- 
poe, -fiird,  m,  warfare,  -hofvids- 
man,  971.  general,    -mästare,  w. 

grandmaster,  -rop,  -Skri,  n,  war. 
whoop,  shout,  —skara,  f,  host. 
-smakt,  f.  force  of  arms. 

Harad,  «.  district,  -»fogde,  m.  bai- 
liff  of  »  district,  -shöfding,  m, 
justice  of  a  district,  -shänmd,  w. 
jury  of  a  district,  -sskrifvare,  m. 

clerk  of  a  district,  -sting,  n.  county- 
court,  court  of  assizes. 

Härd,  m,  forge,  hearth  of  a  forge. 

Iiärdj{&,  V,  a.  to  harden,  to  temper. 
—  ham,  to  inure  the  children  to  hard- 
ships. —  igenom,  to  endure,  to  hold 
out,  —  sig,  to  make  one's  self  hardy. 
— ig,  G»  hardy,  inured  to  hardships. 
— ighet,  f.  hardiness. 

HErf,  f,  rake. 

Ilärfljla,  V.  a.  to  reel.   -Tel,  tw.  reel. 

Harllytft,  v.  «.  to  flow,  to  issue,  to 
arise,  to  proceed. 

Hilrftråd,  m,  the  clew  af  the  thread. 

llärffa,  f.  skain,  skein,  hank,  slipping. 

Hirjlja,  v.  a,  to  wast^  to  ravage.  -nde« 

n.  -ning,  f,  devastation. 
liarkomst,  m,  birih,  origin,  descent. 
I£ärled||2>,  v,  a,  to  derive,  to  deduce. 

-ning,  f.  derivation. 
Härlig,  a.  magnificent,  glorious,  -gora, 

v.  C,  to  gloiify.  -gÖrelSÖ,  f.  glori. 

ficatiou.  -!iet|  f,  magnificence,  pplen- 

dour,  glory. 
Härmlla,  t;,  a.  to  imitate,  to  counter- 

felt;  to  mimic,  -ande,  a.  imitative. 

^are,  m.  imitator,  mimic,     -lllng^ 

f.  mimicry. 
Hamad,  /.  warfare.  [an  herald. 

Härold»  t7),.4»r&^a.  -'S§i&4>42L^«£aSQl 


Hofla 

Härröra,  v.  n.  U  issue,   to  arise,  to 

proceed. 
Härs  och  tvärs,  O^,  higgledy-piggledy. 
Märsk,  a.  rank,  rancid,  rusty,    -het, 

f.  rankness.   — na,  V,  71.  to  grow  rank. 

Härstamma,  v,  n,  to  come  of,  to 
spring  from.  — nde,  W.  derivation, 
descent. 

Här  svan  gare,  w.  cutlass, 

llässla,  /.  bunch  of  flax. 

Häst,  7rt.  horse,  stiga  till  — ,'%  mount 
a  horse,  to  get  on  horseback,  stiget 
af  en  — ,  to  alight  from  a  horse,  to 
dismount.  — afvel,  7n.  horsebreeding. 
-broms,  w.  ox-fly,  dung-fly.  -hår, 
f,  horselitter.  —höna,  f.  horsebean. 
—Abler,    W.    pi,    mountain    arnica. 

-fluga,  f,  horsefly,    -handel,  m, 

horsedealing.  -handlare,  771.  horse- 
dealer.  — hof,  in,  horsehoofj  colt's 
foot  (plant),  -kastanie.',  m,  horse- 
chesnut.  —kraft,  f,  horsepower. 
-knr,  m.  horse-physic,  -kött,  W. 
horseflesh,  -lik,  a,  horseiike.  -lä- 
kare, 771.  horseleech,  farrier,  -mark- 
nad, f.  horsemarket.  -niåw glare, 771. 
horsedealer ,  horsecourscr.  — Qvam, 
/.   horsemill.      -skO,    771.   horseshoe. 

-svans,  m.  horsetail,    -täcke, -w. 

horsecloth,  caparison. 

Hätsk,  a,  spiteful,  malidous.  -het, 
f,  spite,  rancour. 

Hätta,  f,  cap. 

Häxa,  f»  witch,  sorceress,  •,  V,  n. 
to  witch,  to  spell. 

HÖ,  a,  hay.  herga  — ,  to  make  h^y, 
-End,  -hergning,  f,  hayharvest, 
haymaking,  -hol,  n.  grassland,  -frö, 
n,  grass -seed,  -gaifel,  f,  hayfork. 
«»lada,  f,  haybarn.  -lass,  n,  cart- 
load of  hay.  -månad,  m,  July. 
-skallra,  f.  cock's  comb  (plant). 
-skuUö,  771.  hayloft,haymow. -stack, 
m,  haystack,  hayrick.  —Sträng,  m, 
swath,  -tapp,  m.  handful  of  hay, 
bottle  of  hay.  -tjllga,  f,  hayfork. 
— vålm,  m,  haycock. 

liöfdlng,  771.  chief,  governor.  -dÖMe^ 
n.  government, 

MMl&^jil.^Xi,  to  pl&n0 


Ho% 


Höra 


103 


nofll?)  cr.  civil,  obliging,  courteous, 
complaisant.  — hctj  f»  civility,  com» 
plaisance ,  courteousness.  af  — ,  för 
—  skull,  in  complaisance. 

Höft)  771.  hip,  haunch,  pa  — ,  at  random, 
by  guess,     -ben^  n.  hucklebona. 

HÖf?a)  f,  measure,  ho.  det  är  icke 
min  "t  it  is  not  for  me.  det  är 
hans  ~,  it  becomes  him.  gä  öfver 
— ,  to  be  beyond  the  reach.  Öfver 
höfvan,  beyond  measure,  out  of  all  ho. 

ilöfvllas^  V,  d,  to  behoove,  to  become, 
to  beseem.  — isk^  a.  civil,  complai» 
sant,  courteous. 

liöfvel,  s.  Hyfvel. 

Höfvitsman,  tti.  captain. 

Hög,  m.  heap,  pile,  -tals,  ad,  by  heap. 

Hög,  a.  high,  tall,  iofty ;  sublime,  great ; 
loud;  elevated,  a'Spiring.  det  är  mig 
för  högt  f  it  is  beyond  my  reach. 
•>akta,  V.  a.  to  esteem,  to  value,  to 

honour,  -aktad,  a.  honoured,  -akt- 
ning, f,  esteem,  -altar,  W,  great 
alttr.  -bent,  a,  longlegged.  -boren, 
a.  most  high,  -bröstad,  a.  high- 
breasted,  -båtsman,  m,  boatswain's 
mate.  — djur,  W.  king's  f:arae,  red 
deer,     -dragen,    a,  haughty,   lofty. 

-dragenhet,  f,  haughtiness,  -färd, 

f,  pride,  insolence.  — fäldaS,  V.  d, 
to  be  proud,  -färdig,  a.  proud, 
haughty.  -fOrrHdori,  W.  high-treason. 
-förrädisk,  a.  treasonable,  -liet, 
f,  loftinesa,  eublimity,  highness,  great- 
ness, hans  -,  his  highness,  -ligen, 
ad,  earnestly,  warmly,  importunely; 
extremely.    — Ijudd,  a.  loud,  audible, 

vociferous,  -länd^  -länd^g,  a.  up- 

land,  rising,  —lärd,  a  most  learned, 
very  learned,  -mcssa,  f,  morning 
service,  -mod,  n.  haughtiness,  pride. 
-modas,  V.d.  to  be  proud,  -luodig, 
c  proud,  haughty.  — måi,  n.  capital 
cause,  -ni ålsfråga,  f,  question  of 
great  consequence.  -qvartör,  W. 
headquarters,  -re,  a.  higher,  better. 
-röd,  a.  highred.  -Sint,  a.  high- 
minded,  magnanirjous.  — skolft,  f. 
university.  -slätt,  f.  table  land. 
^-St)  a.  highest «   supreme.    -^   ad. 


extremely,  very,  in  the  highest  degree. 
på  det  högsta  f  earnestly,  till  det 
högsta,  i  det  högsta,  at  the  most. 
-stsalig,  a.  late,  deceased.  -Stain» 
niig,  a,  high  grown,    -säte,  n, 

place  of  honour.  — t,  ad,  high,  highly ; 
dearly,  fyra  man  högt,  four  men 
abreast,  drifva  en  sak  för  högt^ 
to  carry  a  business  too  far.  »talig^ 
a.  loud,  —tid,  m.  festival,  feast. 
-tidsafton ,  m,  vigil ,  eve  of  holy, 
day.  -tidsdag,  m,  festival,  feast. 
-tidskläder,  pi,  festival  habit. -tid* 
lig,  a,  solemn,  -tidlighet,  f,  so. 
lemnity.  — tloffad,  a.  blessed,  mag. 
nified.  -trftfYEndo,  a.  highflown, 
»lofty.  —tryck,  n,  high •  pressure. 
-tysk,  a,  high-gerraan.  -tänkt,  d. 
magnanimous,  sublime.  — vakt,  771, 
mainguard.  — vigtig,  a,  very  im. 
portant.  — vis,  a,  very  wise,  --väl- 
boren, a,  right  honourable,  -ädel, 
a,  honoured. 

Höger,  a.  right;  dexter.  -  af,  to  the 
right,  till  -,  på  — ,  on  the  right, 
towards  the  right  hand. 

Höjlla,  V.  a,  to  raise,  to  lift  up.  i* 
priset,  to  enhance  the  price.  —  sig, 
V.  r,  to  raise.  — R8,  V,  d,  to  raise. 
-d,  f»  height,  altitude,  loftiness;  sum- 
mit,  hill,  eminence,  rising  ground;  la» 
titude,  altitude,     -ning,  f,  raising. 

Hök,  m,  hawk,  falcon. 

Hökljare,  m.  higgler,  Imckster.  -»erl^ 
■n.  higgling. 

Hölja,  V,  a.  to  cover,  to  veil. 

HÖlsa,  f.  hull,  cod,  peel,  husk, 

HÖh;ter,  n,  holster;  spathe. 

Höna,  f.  hen. 

Höns,  71.  hen,  poultry,  -gård,  W. 
poultry.yard.  -gäll,  n.  cockcrowing. 
-bus,  n,  henhouse,  -korg,  m.  hen. 
coop,  -kyckling,  on.  female  chicken, 

-tipp,  m.  pip.  -yagel,  m,  Jien. 
roost. 
Körlja,  V.  a.  &  n.  to  hear;  to  obey;  to 
examine;  to  grant;  to  learn;  torelate, 
to  belong.  -  ilia,  to  be  thick  or 
hard  of  hearing,  det  låter  —  sig,  it 
is  like  enoughj  that  is  something  like* 


106 


Hörande 


Ihop 


Kör!  hör  pä!  hark!  sohol  ~  af, 
to  hear  of.  —  efter,  to  inquire;  to 
attend  to.  -  sig  före  (omj ,  to  in- 
quire,  to  ask  about,  —  på,  to  attend 
to.  —  ujjp,  to  give  attention,  to  prick 
up  one's  ears,  to  hearken.  —  Ut ,  to 
hear  to  an  end.  —  ihop,  to  belong 
to  another,  to  be  fellows.  —  ihop 
med,  to  beioDg  to.  —  till,  to  belong 
to.  — andOj  n,  hearing,  inquiry,  exa- 
mination, —are J  m,  hearer;  teacher 
at  a  public  school.  — sani,  a.  obe- 
dient, obsequious.  — samiietj  f,  obe- 
dience, compliance.  "-saiBIliay  V,  a. 
to  obey.  — Sel,  m.  hearing,  the  sense 
of  hearing,  -selnerf ,  m.  auditory 
nerve. 

Horn^  71,  corner.  ^hUS,  n,  corner. 
house,  —skåp,  n,  corner-cupboard, 
buffet,     —ston  J  m,  cornerstone. 

Host,  m.  autumn,  i  höstas,  last  au- 
tumn,    —a  9   V.  n,   to    make   harvest. 

-aktigr?  -lik,  a.  autumnal,  -köra, 

V,  a.  to  plough  in  the  autumn.  — må- 
Bad^  m,  autumnal  month,  September. 
—Slide,  n,  com  sown  in  th©  autumn. 
—tid,  m.  autumn,  harvest-time. 
Hota,  v..  a,  to  threaten,  to  threat*  to 
menace. 


(vokal.) 

I,  pron,  ye,  you. 

I,  prp,  in,  at,  to,  upon,  i  förstone,  i 
lörjan,  at  first,  in  the  beginning,  i 
dag,  to-day,  thi3  day.  i  påsk,  to 
easter.  t  veckan,  every  week,  i  tre 
veckor,  in  three  weeks,  i  värt  mynt, 
in  our  coin. 

Iakttaga,  v,  a,  to  .observe,  to  regard. 
— nde,  n.  observance,  observation. 

Iblaud,  prp,  among,  amongst.  — ,  0^. 
sometimes,  now  and  then. 

Icke,  ad,  no,  not.  am  -^,  unless,  ex- 
cept,  if  not.  att  -,  lest,  lest  that. 
—  desto  mindre,  nevertheless,  how- 
ever» vet. 


Id,   f,  pursuit,   diligence.     — as,  t^.  d. 

to  take  pains.    —  icke  arheta,  to  be 

too  lazy  to  %vork.     —  svara,   not  to 

take  the  pain  to  answer. 
Id,  m.  a  sort  of  carps. 
Idegran,  f,  yew,  yewtree. 
Idel,  a.  mere,  pure;  downright,  -igeil» 

ad,  incessantly,  continually. 

Identiilfiera,  v,  a.  to  identify,  -sk, 
a.  identic,  Identical. 

Idisla,  V.  a,  to  ruminate;  to  repeat. 
—a,  f,  rumination. 

Idk||a,  V,  a.  to  bestow  pains  upon,  to 
pursue,  to  study.  —  ett  handtverk, 
to  follow  a  trade.  —  studier,  to 
pursue  learning.  — ellg,  a.  incessant, 
continual. 

Idog,  a.  industrious,  diligent,  labo- 
rious, —het,  /.  industry,  diligence, 
assiduity. 

Idrott,  m,  exploit,  achievement,  idrot- 
ter, pi,  exploits ;  learned  performances. 

Idyllisk,  a.  pastoral. 

Ifrija,  V.  Ji,  to  grow  hot,  to  be  incensed 
or  provoked.  —  för,  to  be  zealous  for. 
-  emot,  to  rant  against,  ifras  på 
någon,  to  be  angry  with  one.  -are, 
m,  zealot,  -ig,  a.  eager,  fervent,  ar- 
dent, zealous,  hot,  warm,  passionate, 
— ighet*  f.  eagemesa,  zeal,  fervency. 
-igt,  ad.  eagerly,  fervently,  zealously. 

Ifrån ,  prp.  from ,  of.  -  hörjan  till 
slut,  from  beginning  to  the  end.  — 
förståndet,  out  of  one's  wits,  in  -, 
from  within.  Ut  — ,  from  abroad,  from 
without,  ord  —  ord,  word  for  word. 
allt  —  den  tiden,  from  that  time 
forward,     falla  -,  to  fall  off. 

Ifver,  m,  ardour,  zeal,  eagerness. 

IfOl,  a,  with  foal. 

Igel,  m.  leech,  bloodsucker.  — kott« 
m,  hedgehog,  urchin. 

Igeh,  ad,  again,  anew;  on  the  other 
hand;  back,  left,  gifva  en  så  godt 
— ,  to  give  one  like  for  like,  to  fit  one. 
der  är  icke  mer  — ,  there  is  no  more 
left,    stänga  —  dörren,  to  shut  the 

Igenom,  prp,  through,  by.  [door. 

Ihjäl,  ad.  dead,    ligga  -,  to  overlay. 

lliOp,  IllOpa^  ad,  together. 


Ihägkomma 


IndrifVa 


107 


Ihåglcomma,  v,  a,  to  rememlj^r,    to 

recollect.  (hollowness,  cavity. 

Ihålig",  a.  hoHow,  fistulous,  -het,  f. 

Ihållande,  a.  constant,  continual. 

Ihängsen,  a,  obstinate,  persevering. 

Ihärdig,  a.  perseverant.  -het,  f. 
perseverance.. 

iJOTQS,  ad.  lately,  recently,  of  late. 

Ikläda,  v,  a,  to  vest  with.  —  sig,  v, 
r,  to  put  on,  to  vest  one's  sslf  with. 

Il||a,  V.  a.  to  hurry,  to  haste.  -,  V. 
imp,  det  ilar,  it  thrills,  "it  pains. 
—ande,  a.  hasty,  speedy,  pressing. 
—hud,  W.  express,  courier.  — maxSCh, 
m.  forced  march,  —tåg,  n.  express- 
train. 

Ill||a,  ad.  ill,  bad;  badly,  göra  en 
— ,  to  hurt  one.  hli  —  vid,  to  be 
startled,  taga  -  Upp,  to  take  ill. 
-amående,  a.  indisposed,  not  in 
good  health.  — asinnad,  a,  malicious, 
malignant,  -asmakande,  a.  unsa- 
voury, unpalatable,  -bragd,  m.  ma- 
lice ,  trick.  ^^  -f  nndlg ,  a.  knavish, 
shrewd,  -fägnas,  V.  d.  to  be  eager 
upon,  to  be  impatient.  — gorning, 
f,  villanous  action,  -listlg,  -parig, 
-pliktig,  a. crafty, cunning,  -listig* 
het,  f.  craft,  cunning.  -Tilja,  f, 
iirwill,  spite,  grudge,  rancour,  —vil- 
lig, a.  spiteful,  m-'ilignant. 

Illaminera,  v.  a.  to  illuminate,  to  en- 
lighten; to  colour,  to  enluminat©, 

Illusion,  f.  illusion,  deception. 

Ilsk,  Ilsken,  a.  spiteful,  malicious. 
—  tjur,  a  butting  bull,  —  hund,  a 
mad  dog.    —a,  f.  malice,  spite. 

Jmhad^  W,  vapour-bath. 

Immlla,  f.  steam,  vapour.  — ,  v.  n.  to 
steam,  to  vapour,  -ig,  O.  damp, 
dampy. 

linmerfort,  ad.  continually,  without 

Tmot,  S.  Emot.  [interruption. 

Imponera,  v.  n.  to  impress,  ro  strike, 
to  excite  respect.   — nde,  a.  imposing. 

In,  part.  in.    -alles,  ad.  in  all. 

Inandas,  v.  d,   to  inhala,  to  breathe. 

Inhegriplla,  v.  a.  to  comprehend,  to 
include.  -Ca,  a,  comprehended,  deeply 
engnged  about. 


Inberglla,  v.  a.  to  house,   -ning,  f. 

housing  of  corn,  hay  etc. 

Inberäkna,  t?,  a.  to  include. 

Inberätta,  v.  a.  to  report. 

Inhiljlla,  v.  a.  to  make  believe.  -  sig, 
V.  r.  to  imagine,  to  fancy.  —  sig  för 
mycket,  to  think  too  well  of  one's 
self.  — Iftd,  a.  imaginary,  vain,  idle. 
— Inlng,  f.  imagination,  chimera;  pre- 
judice, prepossession.  -Inlngskraft, 
f,  imagination,  power  of  imagination. 
— Sk,  a.  conceited,  presumptuous. 

Inbindya,  v.  a.  to  bind  in.    -ning, 

/.  binding ;  cover. 

Inbiten,  a.  inveterate. 

Inbjiid||a,  v.  a.  to  bid,  to  invite  to 
enter,    -ning,  f.  invitation. 

Inbland[|a,  v.  a.  to  intermingle,  to  mix 
with,  -ning,  f.  intermixture;  inter- 
ference; implication. 

Inblåsa,  v.  a.  to  blow  in,  to  inspire. 

Inborn,  a.  innate*,  inborn. 

Inbringa,  v»  a.  to  bring  in;  to  yields 
to  profit. 

Inbrott,  n.  irruption,  invasion,  inroad ; 
housebreaking,  -stold,  m,  houserob- 
bing,  burglary. 

Inbränna,  v.  a.  to  burn  in. 

Inbunden,  a.  bound;  implicit,  ticklish, 
mysterious;    reserved,  close,  cautious. 

,   inbundet  namn,  cipher. 

Inbyggare,  m.  inhabitant. 

In  böj  a,  V.  a.  to  bend  inwards. 

Inbördes,    a.  mutual,   reciprocal.     — 

krig,  civil  war.  -,  nd.  mutually,  reci- 
procally, one  another. 

Indel|[a,  v.  a.  to  divide,  to  share,  to 
classify,  -ning,  /*.  division,  compar- 
tition,  classification,  -ningsverk, 
n.  appointment  of  lands  and  rents 
for  the  national  army. 

Indigo,  m.  indigo,  anil. 

In  dika,  v,  a.  to  surround  with  ditches, 

Indragjia,  v.  a.  to  draw  in;  to  re- 
trench;  to  suppress,  to  discontinue. 
-en,  a.  retired,  solitary,  -ning,  f, 
retrenchment,  suppression,  redaction; 
shortening. 

lndrif?a,  v.  a.  to  drive  in ;  to  collect 
to  levy;  to  call  in;  to  gst  cashed. 


108  Indrypa 

IndrypIIa,  v.  a,  é  n,  to  instil,  -ningr, 

f,  instillation. 
Indrägtj   m,  revenues,   income,   rent. 

—1^5  a,  lucrative,  gainful,  profitable. 
Industri  9    f.   industry.     -Ol,    a.    in. 

dustrial.  -Idkare,  m.  artificer,  -rld- 

dare^  m,  adventurer,  swindler.   — lit- 

Stäilningj  f.  industrial  exhibition. 
Indämma^  v,  a,  to  embank. 
Inelfvor,  fo  !pl,   entrails;    intestinw; 

nurables. 
Inemot)  ad.  almost,  nearly. 
Infall,  W.  invasion;  sally;  fancy,   —a, 

V,  n.  to  fall  in;   to    invade;   to  hap. 

pen.    —on J  a.  shrunken;  hollow. 
Infalsa^  v.  a.  to  mortise;   to  join  be- 

tween.  [soldier. 

Infanteri,  f.  infantry,   -st,  w,  foot. 
Infart)  m.  entrance;  avenue. 
Infattllay   v.    a»    to    set,    to    enchase. 

—ning,  f,  frame,  enchasing,  border. 
Infinna  sig,  v,  r.  to  appear. 
Intlicka^  V,  a.  to  interpolate,  to  insert. 
Inliytjla,  v.  n,  to  flov/  into ;  to  be  in- 

eerted.    -else,   f.  influence,    hafva 

—  på,  to  influence  upon. 
Inflyttning,  f,  settlement,   migration 

into  a  land.  [twist. 

Infläta,   V.  a.  to   interlace,   to  inter. 
InfOg-a,  V,  a,  to  join  between,   to  fit 

into,    -ning,  /•  fitting  into,  mor» 

tising. 
Infordra,  v.  a.  to  call  in;  to  demand. 
Informatör,  m,  informer,   instructor, 

teacher. 
Infria,  v,  a.  to  redeem,  to  deliver;  to 

pay;  to  get  in. 
Infrasen,  a,  frozen  fast;  icebound. 
Infl'ysa,  V,  n,  to  freeze  in,  to  freeze  fast. 

Infödd,  a.  Inföding,  w.  native,  in- 
born.     — srätt,  m.  right  of  native. 

Inför,  prp,  before,  in  presence  of. 

InfÖrlla,  v,  a»  to  import ,  to  bring  in ; 
to  introduce;  to  establish,  to  bring 
up ;  to  install ;  to  insert,  —ande,  n. 
introducing,  installation,  —ning,  /. 
insertion.  — sel,  m,  importation.  — 
,i  egendom,  mortgage. 

Införlifva,  v,  a.  to  incorporate. 

Inför&krifva,  v.  a.  to  write  for. 


Inkrom 

Ingaledes,  aiX,  by  no  means. 
Ingalunda,  nd,  in  no  wise,  not  in 
the  least. 

Ingefära,  f.  ginger. 

Ingen,  a.  none,  nobody,  no  one.  —dera, 
a.  neither.  — städes,  ad,  no-where. 
-ting,  71.  &  prpc  nothing. 

Ingifva,  V,  a,  to  give  in;  to  inspire. 
-velse,  f.  inspiration,  impulse. 

Ingjuta,  V,  a,  to  pour  in,  to  instill, 
to  infuse. 

Ingrepp,  n,  encroachment,  usurpation. 
göra  —  i,  to  encroach  upon. 

Ingripa,  v,  W.  to  lay  hold,  to  catch 
in;  to  encroach  upon. 

Ingräfva,  v,  a.  to  dig  into,  to  engrave. 

In  gröpt,  a,  concave,  excavated. 

Ingå,  V.  n.  to  enter,  to  go  in.  ingå- 
ende tull,  custom  for  goods  imported. 
— ng,  m.  entry,  passage,  entrance; 
Evenue;  introduction. 

Ingälder,  m,  pL  revenues. 

Ingärdlja,  v.  a.  to  enclose,  to  fence  in, 
—ning,  f,  enclosure. 

Inhala,  v.  a,  to  haul  home. 

Inhemsk 9  a.  native,  national,  .indl* 
genous. 

Inhemta,  v.  a.  to  gather ;  to  gain ;  to 
collect.  *-  någons  råd,  to  ask  some- 
body's advice. 

Inhugga,  v;  a.  to  hew  in,  to  cut  in. 

Inhyslla,  v.  a.  to  lodge,  -eshjon,  n. 

a  person  living  gratis  at  somebody's 
house,  cottager. 

Inhäfta,  v.  a,  to  stitch  in,  to  sew  into. 

Inhägna,  v,  a.  to  enclose. 

Inhäkta,  v.  a.  to  hook  in. 

Inhändiga,  v.  a.  to  hand  to,  to  de- 
liver. — nde,  71.  delivery,  consignation. 

Inhösta,  v.  a.  to  gather  what  is  reaped. 

Inifrån,  av,  é  prp,  from  within. 

Injaga,  v,  a.  to  drive  into. 

Inkall||a,  t;.  a.  to  call  in,  to  summon 
to  appear,  -else,  /.  calling  in,  cita- 
tion,  summons. 

Inkassera,  v,  a,  to  get  in,  to  encash. 

Inkast,  n.  objection. 

Inkomst,  W.  income,  revenue. 

Inkrom,  n,  stuff,  stuffing ;  pulp ;  crum ; 
garbage» 


Inkräkta 

iBkraktJla^  v»  a,  to  conquer,  to  sub* 
due,  to  usurp,  -are  5  m,  coriqueror, 
usurper.  — niug^  f.  usurpation,  en- 
croachment. 

InkÖp^TI^  purchase,  -a,  V.  a.  to  purchase. 
-are,  m.  purveyor.^  -Spris,  n.  prime 
cost,  cost-price,  -sräkllillg,  f.  invoice. 

Inkörsport,  m.  gateway. 

lulaglla,  f.  bill,  request.  -Sfä,  «.  de- 
posit,  trust,  bailment. 

Iiilastjla,  V.  a.  to  load,  to  ship,  -iiing', 

f,  lading  in,  shipping. 
Inledlja,  V,  a.   to  introduce,    to  usher 
in;    to   lead  into,     -ning,  f,   intro- 
duction; seäuclion. 

Inlefvererlla,  v,  a,  to  deliver  in,  to 

make  over,     — ing",  f,  delivery» 

Inlemna,  V,  a,  to  give  in;  to  present; 
to  deliver  in. 

Inlinda,  v,  a,  to  envelop,  to  wrap  up. 

Inlopp,  n,  inlet,  mouth,  entrance. 

Inlåta,  V,  a.  to  let  in;  to  admit.  - 
sig,  V.  r,  to  engage  in.  -  sig  med, 
to  concern  one's  self  with  one. 

luliigglla,  V,  a,  to  put  into.  -  heröjn, 
to  acquire  honour  or  praise,  — nilig, 
f,  laying  in,  folding  up;  inlaying; 
damasking. 

Inländsk,  a.  native. 

Inläsa,  V.  a,  to  lock  up. 

Inlöpjia,  V,  n,  to  run  in;  to  arrive; 
to  enter,  -niug,  f,  entrance,  put- 
ting in. 

Inlöslja,  V.  a*  to  redeem,    -en,  m. 

redemption.  Uo  imprison. 

Inmana,  v,  a,  to  call  in.  -  i  häkte, 
Inmura,  v,  a,  to  immure «  to  enclose 

within  walls. 
Inmate,  n.  intestines,  entrails» 
Inn  an,  prp,  &  c.   before.     -,  ad, 

within.      ->  Tcort,    In  a   short   time. 

-del,  wi.  -dome,  n.  the  inner  part. 

-för,    prp.    -före,    ad,   within. 

-läsning,   f,   reading,     -på,   ad. 

within,  inside,    -rede,  — verfc,  n, 

apparatus  of  the   inside,     —till  5.  ad. 
within,  in  the  inner  part. 
Inne,  ad,  within;  at  home,     sitta  — , 
to  be  in  prison,   skuld  som  star  -, 
a  debt  not  ;et  paid.    -I)0ende9  a. 


Inrikes 


109 


intrinsic,  -bränna,  V*  a.  to  close 
up  and  burn,  -bära,  V.  a,  to  im- 
ply,  to  import,  to  signify,  —fatta, 
V,  a.  to  comprehend,  to  comprise,  to 
include.     — liafva,   v.  a.  to    possess, 

to  hold,  to  occupy,    -hafvare,  m, 

possessor,  occupier,  proprietor;  bearer. 
—håll,  n,  contents,  argument,  tenor; 
substance;  purpose,  —a,  V.  a.  to  con- 
tain, to  hold;  to  stop,  —hållning, 
f,  retention,    -lagd,  -liggande, 

-lykt,  a.  enclosed,  -rlig,  a.  af- 
feclionate;  hearty;  ardent,  -rligen, 
ad.  heartily.  — rst,  a,  innermost, 
inmost.  — ,  ad.  most  inward.  — sluta, 
V.  a,  to  include,  to  enclose;  to  con- 
fine, to  shut  up.  -  sig  uti  någons 
ynnest,  to  recommend  one's  self  to 
the  favour  of,  — stå,  V.  n,  to  re* 
main,  inncstdende  skuld,  debt  not 
yet  paid,    arrears.     —Stänga,   V.  a, 

to  shut  up.    -varande,  a,  instant, 

present,     den  första  — ,   the  first  in. 

stant. 
Inolja,  v.  a,  to  anoint,  to  grease. 
Inom,  prp,  within.      -  sig,  within 

one's  self,  secretly,  closely,    — bords, 

ad,  aboard,  within  the  ship. 
Inpacka,  v,  a.  to  pack  up,  to  embalc. 
Inpassa,  v,  a.  to  fit  to,  to  frame  in. 
Inpassera,  v.  n,  to  pass  in,  to  enter. 
Inplanta,  v,  a,  to  implant,  to  instill. 
Inprägla,  t;,  a.  to  imprint,  to  engrave. 
lapå,  ;prp,  upon,  until  to,    långt  — 

natten,  deep  into  the  night. 
Inqvarterila,  v,  a,  to  quarter.  -  51^, 

to  take  up  one's   quarter  somc-where. 

—ing,  f,  quartering  of  soldiers.  -illgS» 

sedel,  m,  quartering-ticket. 
Inre,  a.  inner,  interior,  intrinsic. 
Inredlja,  v.  a,  to   order,   to  arrange. 

—ning,  f,  disposition,  arrangement. 
Inregistrera,  v,  a,  to  register,  to  enter. 
Inrid||a,  1>.  a.  to  break  a  horse,  to  ma. 

nage  a  horco.     -,  v,  n,  to  lida  in. 

—en,  a,  trained,  managed. 
Inrif?a,  v,  a.  to  mb  in,  to  scrape,  to 

rasp  in. 
Inrikes,  a,  inland,  internal.    -,  ad, 

within  the  land. 


110 


Inrikta 


Inrikta^  v.  a.  to  pat  in  order,  to  re* 

gulate,  to  adjust. 
Inringa,  t>.  a,  to  ring  in;  to  surround. 
Inllrita  sig,  -rota  sig,  v.  r.  to  gain 

ground,  to  take  root,  to  spread.    — rO- 

tad,  a.  inveterate. 
Inrop,  w.  (pä  auktion)  the  last  offer 

or   price  bid.     — ft,  V,  a,  to  call  in; 

to  call  in  at  an  auction. 
Inrycka,  t?,  n.  to  march  into.    — ,  V, 

a.  to  ii^ert. 
Inrymm||a,  V,  a,  to  contain,  to  hold; 

to  yield,  to  grant.    —0,  n,  room,  space. 
Inråda,   v,  a.   to   counsel,   to  put  in 

one's   bead*     — n,  f»  — ndo,   71.;  mo- 
tion, impulsion. 
Inräkna,  v,  a,  to  reckon  in.  to  com* 

prise  in  an  account. 
Ihrättija,  v,  a.  to  institute,  to  establish ; 

to  order,  to  regulate,  to  adjust,  —ning, 

f.  inatitution,  establishment,  regulation, 

order,  ooustruction.  structure ;  machine, 

apparatua. 
Insalta,  v,  a.  to  salt,  to  cure. 
Insamijla,  v.  a,  to  gather,  to  eolleot. 

-ling,  f.  collection,  gathering. 
Insats,  m.  stake. 
Inse,  U.  G.  to  look  in;  to  conceive,  to 

understand.     — Ondo,   n.  inspection, 

direction;  penetration. 

Insegel,  n.  seal. 

Insekt,  m,  insect,    -lära,  f.  ento- 
Insida,  /".  inside»  [mt)logy. 

Insigt,   m.   insight.     -Sftlll,    a.   in. 

tslUgent. 

Insjukna,  v,  n.  to  fall  sick. 

InSijanken,  a.  sunk,  sunken;  shrunken. 

Insjö,  m.  lake,  inland  water. 

Inskepplla,  v,  a.  to  ship,  to  embark; 
to  import,  -ning,  f,  shipping,  load- 
ing, embarkment;  importation. 

Ib  skick  a,  v,  a.  to  send  in;  to  remit. 

Inskrlf lining,  /.  entering,  matricula- 
tion. — t,  f.  inscription.  — Ya,  V.  a, 
to  inscribe,  to  enter,  to  enrol. 

Iliskränkl|a,  v,  a.  to  limit,  to  confine, 
to  restrain,  to  reduce,  to  terminate. 
lefva  inskränkt,  to  live  close,  -an- 
de, a.  restrictive,  —ning,  f.  limi- 
tatioo,  restriction,  restraint,  reduction. 


Instörta 

Inskanka,  v.  a.  to  pour  in. 
Inskäiila,  v.  a.  to  cut,  to  earve.  -ingy 

f.  incision,  carving. 
Inskärpa,  v.  a,  to  inculcmte. 
Inslag,  n,  woof,  weft. 
Insluka^  v,  a,  to  swallow,  to  gulp 

down. 
Inslumra,  v,  n,  to  fall  asleep. 
Insnärja,  v,  a.  to  insnare,  to  entangle, 
Insnöra,  v,  a.  to  lacs.       Ito  hamper. 
InsOCkne,  a.  situate  in  the  parish. 
Insomna,  v,  n.  to  fall  asleep. 
Inspektor 3  m.  inspector,   i^tendant; 

steward. 
Insprnta,  V,  a.  to  syringe,  to  inject. 
Inspränga,  v,  a.  to  besprinkle. 
In  stam  pa,  t;.  a.  to  stamp  in,  to  beat 

in,  to  ram. 
Insteg,  n.  entry;  influence,    levfina  - 

at,  to  give  way  to,  to  yield  to.     fä 

— ,   to  gain  influence,    to  prevail,     fd 

—  7l08  någon,  to  get  interest  with  one. 
Insticka,  v»  a.   to  thrust  in,   to  put 

in,  to  pocket. 

Iastift||a,  V.  a,  to  institute,  -are,  m, 

institutor.     —else,  f,  institution. 
Instiga,  V.  n,  to  mount  into,  to  get  in, 
Institut,  W.  institution,  boarding-school. 
Instrument,  n.  tool,  instrument;  do- 
cument, act,  deed,    —mak are,  m.  in- 
strument'maker. 
Inströ,  V.  a.  to  strew,  to  scatter  into, 
to  intersperse.  [duity. 

Instudera,  v,  a.  to  learn   with   assi- 
Instufva,  V,  a.  T.  to  stow  in. 

Instunda,  v.  n,  to  approach,  to  draw 
on.  — nde,  a.  approaching,  near,  en- 
suing. 

Inställjla,  V.  a,  to  put  off,  to  defer. 
alldeles  — ,  to  leave  oif,  to  cease  from, 
to  inhibit.  —  sig  för  domaren,  to 
appear  before  the  judge,  —else,  /*". 
appearance,  — nifig,  /.  defering,  leav- 
ing off,  inhibition. 

Instämma,  v.  n,  to  agree  with;  to 
intone,  to  join..  — ,  V,  a.  to  summon 
to  appear,   —nde,  n.  accord ;  citation. 

Instan gija,  v,  a.  to  enclose,  -ning, 

/.  enclosure.  [ruin. 

Instörta»  t^.  n»  to  fail  in  suddenly,  to 


Insuga 

Tnsngft)  v,  a,  to  sucl^  in,  to  absorb. 
Insunken^  a.  sunk,  sunken. 
Insupa 9  v.  a,  to  imbibe,  to  drick  in. 
Insvepa^  v*  a,  to  wrap  up,  to  wrap  in. 
Insy,  v,  a.  to  sew  in. 
Insyltfö,  V.  a,  to  preserve,  to  pickle. 
Insänd  a,  v,  a.  to  send  in. 
Insänkjja^  v.  a.  to  sink  into,  -ning', 

f,  sinking  in;  cavity. 

iBSättlJay  V,  a.  to  put  in ;  to  imprison ; 
to  appoint,  to  constitute.  — ning",  f, 
setting  in;  imprisoning;  making  an 
heir,  investiture,  installation. 

InsofTa,  t;.  a,  to  lull,  to  lay  asleep, 
to  sooth  up. 

Illtagila,  V»  CL  to  receive  into,  to  ad- 
mit into;  to  take;  to  take  possession 
of;  to  charra  ,  to  seize,  to  captivate; 
to  gather,  -ande,  a,  taking;  en- 
gaging,  —en,  a.  smitten  with,  struck 
with ,  fond  of.  —  af  sig  sjelf,  cap- 
tlrated  with  one's  self,  -ning^f. 
reception,  admission,  taking,  seizing. 

Intala,  v,  a,  to  persuade,  -n,  f,  per- 
suasion. 

In  tappa,  v,  a,  to  mortise. 

intecknila,  v,  a.  to  note,  to  inscribe, 
to  register,  låta  -  ens  egendom, 
to  take  a  mortgage  upon  the  estate 
of  another.     — ing^  f»  mortgage. 

Interfoliera,  t;,  a,  to  interleave. 

Intet,  n.  nothing,  nought,  göra  om 
— ,  to  annihilate,  to  undo,  göra  ens 
anslag  om  — ,  to  frustrate  one's  de« 
sign,  gd  om  — ,  hli  om  ~,  to  come  to 
nothing,  veta  -  med  sig,  to  be 
conscious  of  no  ill  action. 

Intill,  prp,  till,  until  to,  up  to,  to, 
close  up.    —  dess,  till  then. 

Intinga,  v.  a.  to  engage. 

Intorkas,  v.  d,  to  dry  in,  to  dry  up. 

Intrasslad,  a.  intricate,  confused. 

IntressIIant,  a.  interesting,  attractive. 
— e,  n,  interest,  concern,  use.  — ent, 
m.  partner,  party  concerned,  —era, 
V.  a.  to  interest.  -  sig  for,  to  take 
interest  in. 

Intryck,  ?z.  trace,  impression,  sensation. 
—ft,  V.  a.  to  inct'lcate,  to  imprint,  to 
Jmpresa.     -ning,  f,  impression. 


Irring 


111 


Intrång,  n.  prejudice,  injury;  intrusion. 
Inträd||a,  v.   n.   to   enter,   to    go  in. 

~e^  n.  entrance,  entry,  ingression. 
Inträffa,  v.  n,  to  happen,  to  arrive. 
Intränglla,  v.  a,  to  intrude,  to  thrust 

in;  to  pierce  in.   -ning,  /.  intrusion. 

Intvåla,  V.  a.  to  soap. 

Intyg,  n,  testimony,  witness,  certific'ate, 

evidence,     —a,    v,    a.   to   depose,   to 

testify,  to  attest. 
Intåg,  n,  entrance,  entry.     «-%  V.  n. 

to  march   in. 
Intägt,  f,  receipt,  income. 
Inunder,  p^y-  &  ad.  underneath,  un- 

der.   detta  förstås  -,  it  implies  thia. 
Inuti,  ad,  within. 
Invandra,  v.  n.   to  immigrate. 

Invenijtariuin,  n,  inventory,  -tor», 
V.  a,  to  inventory,  to  keep  an  in- 
ventory. 

Inverka,  v,  n,  to  influence,  to  operate 
upon.     — n  ,  f,  influence ,  cooperation. 

Invexia,  v,  a,  to  obtain  by  change, 
to  change. 

Invid,  prp.  nigh,  by. 

InVJglla,  V,  a,  to  consecrate,  to  Inau» 
gurate,  to  initiate ;  to  ordain.  — ningp, 
f,  consecration ;  ordination. 

In  virka,  v.  a,  to  inweave,    to  inlace, 

Invislla,  v,  a,  to  assign,    -nlng,  /. 

assignment. 

Invånare,  m.  inhabitant. 

In  välva,  v,  a,  to  interweave. 

Invändllä,  v,  a.  to  object,  to  remon» 
stråte,  to  plead,  -ning,  f,  objection, 
pretext,  reply,  -ig,  a.  interior,  in- 
ternal. 

Invärtes,  a.  inward,  intestine,  inter- 
nal,  intrinsic.     — ,  ad,  inwardly. 

Inympa,  v.  a.  to  ingraft,  to  inoculate. 

Inåt,  ad,  &  pr,  within,  inwardly,  tow- 
ard the  inside.  (to  train  up. 

InotVa,  V.  a,  to  exercise,   to  practice,' 

Inögd,  a.  hollow-eyed. 

Ironi,  f.  irony,     -sk,  a.  ironical. 

Irra,  v,  n,  to  go  astray,  to  stray.  — 
sig,  V,  r,  to  err,  to  mistake. 

IrrjjbloSS,  n.  false  light,  jack  in  a  lan- 
tern, -^kin^^  m.  maze,  labyrinth. 
-il^,  Ö.  erroneovis,  false,     -ing,  f. 


112 


Irrlära 


error,  mistake,  -lära,  f,  false  doc- 
trine, heresy,  -lärare,  w.  heretic. 
-lärigr,  a.  heterodox.  -Yag,  7». 
wrong  way,  erroneous  way. 
Is,  w.  ice.  -a,  v.  a.  é  n.  to  ice. 
-bark,  m.  sleet,    -benet,  n,  T, 

sharebone.  -berg,  71.  mountain  of 
ice.  —bila,  f,  iron  to  cut ^ the  ice. 
-bit,  m.  flake  of  ice.  -björn,  m, 
polarbear.  -brodd,  m,  icespur,  frost, 
nail.  -bräcliare,  m,  icebreaker. 
-fågel,  m,  kingfisher,  halcyon,  -grå, 
a.  hoary,  -gång,  W.  floating  of  ice. 
-hafret,  n,  the  frozen  sea.  -häl- 
lar, w.  2?L  frostnails,  ice-spurs,  -igj 
-klädd,  a.  icy,  glacial,  -kail,  a. 
cold  as  ice.  -källare,  m,  icehouse. 
-lossning,  f,  breaking  up  of  the 
ice.  -lupen,  a»  covered  with  ice. 
-pigg,  m,  icicle,  -skorpa,  /.  crust 
of  ice.  -stycke,  n,  piece  of  ice, 
flako  of  ice.     -tapp,  Wl.  icicle. 

Isabellfarg,  m.  -ad,  a,  isabeiia. 
Iskänka,  v.  a.  to  pour  into,  to  fill. 

Isop,  92}.  hyssop. 

Isprängd,  a,  stained  with  äifferent  co» 

lours,  variegated. 
Istadig,  a,  resty,  restiff. 
Ister,  n,  lard,  seam.     — buk,  m.  big 

paunch,  gorbelly.    —hinna,  f.  caul. 

-haka,  /".  double  chin. 
Itända,  V«  a.  to  set  on  fir»,  to  kindle. 


X 


(Konsonant) 

J,  |W.  ye,  yon. 

Ja,  ad,  yes,  yea,  nay,  —  eä,  indeed, 
so  nay,  —  wew,  —  vdly  ay,  yes  in» 
deed,  certainly ;  tolerably.  — ,  S.  n.  aye, 

consent,  promise,  -feroder,  -herrc, 

fn.  yea-and-nay-man ,   compiler,   ayer. 

-OTd,  s.  Jakord. 

Jack,  m,-  elops  (a  kind  of  fieh). 
Jacka,  f.  jacket. 
Jag,  pr.  I.     -  sjelf,  I  myself. 
Jaga,  V.  a.  to  hunt,  to  course,  to  chose. 


Jemnarig 

to  pursue.  —  ett  sicepp,  to  give  cbasa 
upon  a  ship.  —  hort,  to  drive  away. 
—  :på,  to  hurry  on,  —ro,  m.  2!» 
flying  gib. 
Jagt,  m,  chase,  hunting,  gä  på  — , 
to  go  a  hunting,  -bossa,  f,  hunt* 
ing.piece,  — horn,  n,  hunting-horn. 
-hund,  m.  hound,  hunting-dog.  -has, 
n,  hunting-house.   — knif,  W.  hanger. 

-mark,  f.   -park,    m.    hunting- 

ground,  park.    — rop,  n.  hunting-cry. 

— rntt,    77».    privilege    of   the    chase. 

-tyg,  n.  hunting-equipage.    -yäska, 

f.  game-bag,  sportman's  pouch. 
Jakjja,    V,   a,    to    consent,    to    agree. 

-ande,  a,  affirmative.     — ,  e,  n.  as. 

sent,  affirmation.     -Ord»  n.  consent, 

promise,  affirmation. 
Jakt,  f.  yacht,  sloop. 
Jama,  v.  W.  to  mew,  to  caterwaul, 
Janitschar,  m,  janizary,    -musik^ 

f,  turkish  musik. 
Januari,  m,  January. 
Jasmin,  /.  jasmine,  jessamin» 
Jaspis,  m,  jasper. 
Jemförjla,  v.  0.  to  compare,  to  confer, 

to  collate,     -ande,  n,  -else,  f, 

collation,  comparison,  -lig,  a.  com» 
parable. 

Jemk{{n,  V,  a.  to  adjust,  to  proportion, 
to  mediate.  —  ihop,  to  adapt,  -nillg, 
f.  proportioning,  adjustoing,  mediation. 

Jemn,  a,  even,  level,  plaiji,  smooth; 
equal,  uniform,  continual;  steady; 
middling,  moderate,  tolerable.  -»,  v, 
a.  to  even,  to  level.  — ,  8,  f.  hålla 
jemn,  to  observe  an  uniform  conduct. 
—bred,  a»  of  an  equal  breadth,  -fot- 
tes, ad.  the  feet  held  together.  -gOd, 
a.  equivalent.  -gOdhet,  /.  equality, 
equivalency,  —gående,  a.  parallel. 
—het,  f.  evenness,  levelness,  unifor. 
mity,  equality  of  surface,  -hög,  a. 
of  an  equal  height;  T.  fastigiate.  -Hk, 
a,  equal  to  an  other,  coequal,  —like, 
771.  equal,  -likhet,  f.  equality,  -t, 
ad.  equally,  even,  constantly,  conti- 
nually ;  just,  exactly,  -vigt,  f.  equi- 
poise, equilibrium,  balance,  —åldrig^ 
-årjg,  a,  of  the  sume  age. 


Jemna 

Jcmna^  f,  a  kind  of  earth-mo80. 
Jenite,  prp.  near,  by,  beside;    at  the 

same  time,  at  once. 
Jcmväl,  ad,  also,  likewise. 
Jeru,    n.    iron,     -aktig,    a.    irony. 

-baiia,  /.  railroad,  railway,    -band^ 

n.  ironhoop.  -banegård,  W.  ter- 
minus,  railway  •  station.  —banOTäk- 
tare,    W.     line -keeper,     watchman. 

-banståg,  n.  train,    -beslag,  n. 

mounting  of  iron,  -beslagen,  a. 
ironbound.  — bleck  ,  72.  sheet -iron. 
-bref,  n.  privilege ,  letter  of  respite. 
— brO  ,  f,  bridge   of  iron ;    ironwharf. 

-bruk,  n,  forge,  ironwork,  -byrd, 

-börd,  m.  ordeal  by  red-hot  iron. 
-Ck ,  f.  barren  scarlet  oak.  -gal- 
ler, n.  irongrate.  -gjuterl,  n. 
ironfoundery.  -glimmer,  77.  iron- 
mica,  -grufva,  f.  ironmine.  -grå, 
a.  irongray.  -haltlg,  a.  ferrugi- 
nous, -handel,  m.  trade  with  iron- 
wares, -liytta,  f.  ironwork,  forge. 
-hård,  a.  as  hard  as  iron,  -kon- 
tor,  n.  office  for  irontrade.  —kram, 
71.  iron-wares,  —malm,  771.  iron-ore. 
-ockra,  f.  ironochre.  -plåt,  771. 
ironplate.  -rodskap,  71.  irontools. 
-skodd,  a.  ironshod.  '  -skräp,  72. 
old  iron,  -slagg,  771.  dross  of  iron. 
-smide,  n.  iron  manufacture,  iron- 
work, -sten,  771.  ironstone,  side- 
rites,  -stång,  771.  ironbar.  -Stor, 
7/i.  ironlever.  -väg,  f.  scales  to 
weigh  iron;  ironwharf.  —  väg,  772. 
railway,  railroad.  -vägSSkena,  f. 
ironrail.  -YägSStation,  f.  terminus. 
-Tägståg,  72.  train,  -ålder,  771. 
iron  age.  -Ört,  f.  vervain. 
Jo,  ad,  yes,  ay.    —  77zen,  yes,  tolerably. 

Johannes,  m.  John,    -bröd,  n.  ca- 

rob.    -Ört,  /".  St.  John's  wort. 
Jollyer,  71.  chat,  tattle,  idle  talk,    -ra, 

V.  71.  to  chat,  to  tattle. 
Jolster,  771.  sweet-willow. 
Jord,    /.    earth;    soil,    ground;    land, 

estate,     —a,  V.  a.  to  bury,   to  inter. 

-aktig,   a.    earthy,     -art,  f.  soil, 

earth,     -beck ,  n.  bitumen,    asphal- 

Swedish-English  JPicU 


Jul 


113 


turn,  -beskrifnlng,  f.  geography. 
-bok,  il,  groundrent-book.  -brandy 
m,  subterraneous  fire,  -bruk,  71. 
agriculture,  -brokare,  m,  husband, 
man.  -bryn,  77.  sward,  surface  of 
the  ground,  -bäfning,  f,  earth, 
quake,  -egare,  771.  landed  proprietor, 
landlord,  -fall,  n.  sinking  of  the  earth. 
-fast,  a,  fixed  in  the  earth,  .-frukt, 
771.  root- fruit,  -fästa,  V,  a,  to  bury. 
-fästning,  f.  interring,  burial,  -gal- 
la,  f.  water-hyssop,  -glob,  771.  ter- 
restrial  globe.  -gOds,  n.  estate,  ma- 
nor.     -gubbar,  m.  pi.   strawberry. 

-gamma,  f,   midwife,     -halfva, 

f.  hemisphere,  -haltlg,  a.  earthy. 
-h?arf,  n.  couch  of  earth,  stratum 
of  earth,  -isk,  a.  earthly,  sublunary, 
terrestrial.  -klimp,  771.  lump  of 
earth,  -klot,  7i.  terrestrial  globe. 
-konst,  f.  midwifery.  -kretS,  771. 
orb,  the  world,  -kula,  f.  den,  cave, 
cavern,  -loppa,  f.  earth-fiea.  -mask, 
771.  earth-worm.  — Uierg,  m.  marl. 
-mån,  771.  soil,  -päron,  n,  potato, 
potatoes,  -ras,  n,  sinking  of  the 
earth,     -ref,  f.  ale-hoof,  ground-ivy. 

-refning,  f.  gcodesia.    -mm,  7i. 

room  on  the  ground -floor,  -ränta, 
f,  groundrent,  landtax.  -rök,  m, 
vapour  of  the  earth ;  fumitory.    — torf- 

va,   f,   turf,   sod.     -Tåning,  f, 

ground-floor.      -yta,    f,    the    surface 

of  the  earth,   -äple,  71.  truffle;  Irish 

artichoke. 
Jn,  ad,  why  sure,  the  more;  but.    ju 

förr  ju  hellre,  the  sooner  the  better. 

han  är  ju  längesedan  gift,  why 

sure  was  not  he  married  long  since. 
Jubel,  72.  jubilation,     -fest,  772.  jubU 

lee.    —år,  72.  jubilee,  year  of  jubilee. 
Jubilera,  v.  n,  to  jubilate,  to  exult. 

Jnd|[e,  772.  Jew.    -ebeck,  72.  Jew's- 

pitch,  asfalt.     -Gndoni,  772.  Judaism. 

-inn a,  f.  Jewess,     -isk,  a.  Jewish. 
Juft,  m.  juffs,  Russian  leather. 
Jufver,  Jur,  72.  udder. 
Jugås,  f.  shieldrake. 
Jul,  772.  Christmas,   i  julas^  last  ohrist 


114\ 


Julä 


mas.  —a  9  V.  n.  to  pass  the  chrlst- 
iDftS.  -afton  ,  771.  Christmas  eve. 
-dag,  m.  chri?tmas-day.  -Iiels^,  f. 
christuias.  -klapp,  m.  christxnas- 
bos.      -kuse,  77i.  christmas-bread. 

Juli,  m.  July. 

Julie,  771.   yawl,  cockboat. 

Jungfro,  f.  virgin,  maid,  -block, 
n.  T.  dead-eye.  -dom,  771.  maiden- 
head, virginity.  -Hg"?  ö.  virginal, 
raaidealy.  — lighet,  f.  fiiaidenliness. 
-liu,  n.  cuilk-wort.  -pilt,  m.  gal- 
lant,   coxcomb.      -tvål,    771.    water- 

Juag'Ilian,  m.  youngster,  (pepper. 

luill,   m.   June. 

Junker,  771,   young  nobleman,   »park. 

Juridik,  f  jurisprudence,  science  of  law. 

Jurist,   in    barrister,    lawyer 

JumI,  ad.  just,  precisely,  exactly.  - 
rtit,  but  just  now.  -  densamme, 
the  very  same. 

Jastera,  V,  a,  to  regulate,  to  adjust; 
to  rectify,  to  adjust,  to  correct.  — rC, 
m.  gauger. 

JU8titil|arie,  tti.  deputy  burgomaster, 
justiciary,  -eiåd,  n.  counsellor  of 
justice. 

JutvagUy  m.  wicker-carriage. 

Juvel,  771.  jewel,  gem.    -erarö ,  m. 

jeweller.       -handel,    771.    jeweller's 
trade.      -Skrln,  n.   jewelbox. 
Jäf,  71.  challenge,  exception.      -Va,  V. 
a.  to  challenge,     ^vig ,    a.  liable  to 

challenge. 

Ja^llare,  771.  hunter,  huntsman,   -are* 

horn,  71.  huntinghorn,  bugle.  -Cfi, 
7i.  huntmanship,  venery.  -Oribetjent, 
m.  hunting. officer  ,  huntsman,  -mä- 
stare, 77*.   master  of  the  chase. 

Jämmer,  77*.  lamentation;  calamity, 
iqisery.  -dal,  771.  vale  of  misery. 
-full,  a.  full  of  misery,  woeful, 
lamentable.  -l^g?  «•  lamentable, 
wretched,     -rop,  n.  lamentation,  la- 

,     njentable  cry. 

Jäblla,  V.  n.  to  ferment,  to  effervesce, 
to  work,  Com  dtgj  to  rise;  ^07^1 
dricka  J  to  work,  blodet  jäser  i 
mig ,  the  blood  boils  within  me.  — 
af  högmod,    to   swell    with    pri4e. 


Kakelugnsmakare 

-deg ,  771.  leaven,    -jord ,.  -lera, 

/*.  fermenting  clay,  -mjolk,  f.  lo- 
pered  milk,  -nlng,  f.  effervescence, 
fermentation.  -uingSproCesS,  7rt. 
fermentative  process. 

Jäst,  771.   yest,  yeast. 

Jätt!|e,  771.  giant,  -elik,  a.  gigantic, 
gigantlike.  -eOrXH^  W.  bo»,  -iniiaj 
f.  giantess. 


K. 

Kabal,  m,  cabal. 

Kabel,    771.    cable.       -gatt,  n.  cable. 

tier,      -tåg,  71.   -tross,  m.   hawser, 

cable. 
Kabiljo,  m.  cod,  codfish,  cabiliau. 
Kabinett,    n.  cabinst,    closet.     -SSS* 

kreterare,  TTI.  private  secretary. 

Kabriolett,  7n.  gig   cab. 
Kaby-a,  f    galJy,  caboose. 

Rack||el,  n.  cackle,     -la,  v.  n,  to 

cackle,  to  gaggle. 

Kadett,  m.  cadet.  -  077i  bord  på 
skepp,  njidshipinan. 

Kaffe,  n.  coffee,  -bord,  n.  coffee- 
tray,  -bräunare,  m.  colfeeroaster ; 
cofTeedrum.  —böna,  f.  bean  or  seed 
of  coffee,  -has,  71.  coffeehouse,  -kopp, 
77Z.  coffeecup.  -QVam,  771^  coffeennll. 
-sump,   771.   coffeegrounds. 

Kafl-a,  V.  a.  to  calender.  -  dcg,  to 
flat  dough.  — e,  m.  roller,  cylinder; 
roller  of  a  mangle  ,  hilt,  layga  -  i 
munnen  pä  nägon,  to  gag  one. 

Kaftan,   m.  caftan. 

Kagge,  77i.   cag,  rundlet,   runlet. 

Kaj,  771.    kay,    wharf,     -penningar, 

Kaja,  f.  jackdaw.  [m,  pi.   kayage. 

Kajman,  m.   namesake, 

Kajutlla,  f.  cabin,  great  cabin,  -vaktji 
m.  cabinboy. 

Raklla,  f.  cake,     -spade,  tti.  peei, 

Kakadu,  f.  cackatoo.  (oven  peel. 

Kakao,  W.  cacao,  -bonil,  f.  cacaonut. 
Kakel,  n,  saucer  tile.    -Ugn,  VL.  stove 

of  earthen    panes.      -UgU«niakare, 

771,  potter. 


Kakerlak 


Kandera 


115 


Kakerlak,  m,  albino;  white  moor; 
cockroach. 

Kal,  a,  bald,  bare. 

KaiaS)  n.  banquet,  feast,  regal,  —ft, 
V.  71,  to  banquet,  to  feast. 

Kalebass,  m.  calabash. 

Kalender,  m.  calender,  almanac. 

Kalesch,  m.  calash. 

Kalf,  77».  calf,  -dans,  m.  dish  pre. 
pared  from  the  biestings.  -fjärdin^, 
771.  quarter  of  veal,  — krås,  n.  sweet- 
bread, -kött,  71.  veal,  -lår,  71. 
leg  of  veal,  -stek,  f,  roasted  veal. 
-ya,  V.  71.  to  calve. 

Kalfatra,  v,  a,  to  calk.  (kind. 

Kaliber,  77i.  size  of  a  bullet,   caliber; 

Kalk,  m.  lime,  osläckt  -,  quick  lime. 
—  att  dricka  ur,  chalice,  cup;  T. 
calix.  ^— a,  17.  a.  to  plaster;  to  soak 
in  lime-water,  —band,  71.  the  crust 
of  raortar  covering  walls.  — brott, 
n»  limepit,  chalkpit.  — bruk,  7i.  mor 
tar  of  lime,  -bräiinare,  771.  lime- 
burner,  -bränning,  /".  calcination. 
-haltig",  a.  calclferous,  limy.  ~ig, 
a,  chalky.  — jord,  f,  calcareous  earth. 
-slå,  u.  a.  to  plaster,  -sten ,  m. 
limestone.  -Ugn,  m.  limekiln,  -vat- 
ten, 72.  lime-water. 

Kalkon,  m.  turkey,     -tnpp,  77».  tur- 

Kalkyl,  m.  calculation.  [key-cock. 

Kail,  n.  calling,  vocation,  -a,  V.  a. 
to  call,  to  name,  to  style;  to  invite, 
to  Buramon.  —else,  f.  vocation,  call- 
Ing;  invitation;  summons. 

Kail,  a.  cold,  chill,  frigid,  -blodig, 
a.  coldblooded,  cool,  -brand,  m, 
gangrene;  mortification,  —bräckt,  a. 
cold-short,     -gräs,  7i.  marsh-cinque- 

foil,     -hamra,  v.  a,  to  coidbeat. 
-kök,  n.  cold  meat,   -na,  V.  n.  to 

grow    cold.       -piss,    771.     strangury. 

— sinnig,  a.  cold,"  indifferent,    cool. 

— sinnighet,  f,  coldness,  unconcern, 

indifference.     — skål,   771,    dish    made 

of    small    beer    or    wine     and    water. 

-svett,  771.  chilly  sweat.     -SVUlst, 

m.   phlegmatic    tumour. 
Kalrnink,  m,  calamanco. 
Kal  mus,  tti.  acorus,  sweet  smelling  fla«^. 


KalOpS,  771.  scotch  collops, 
KalOSCh,  771,  galoshe. 
Kalott,  771.  calotte. 

Kani ,  771.  comb ;  crest,  sk'dra  alia 
of  ver  en  — ,  to  pass  the  same  judg- 
ment   upon    all,    to    serve    all    alike. 

-borste,  771.  comb-brush,    -foder, 

n,  comb-case,     —ma,  V.  (X,  to  comb. 

-niakare,  m.  comb-maker,  -mare, 

Kamé,  m.  cameo.  [m,  comber. 

Kamel,  77Z.  camel,  -eont,  va.  cha- 
meleon, —garn,  n,  mohair -yarn, 
-hår,  71,  camel's  hair.  -Opard,  771. 
giraffe,  camelopard. 

Kameral,  a,  cameralistic,  belonging  to 
the  finances.     — verk,  n.  finances. 

Kamfer,  771.  camphire,  camphor. 

Kamillblomma,  f.  camomil,  camomile. 

Kamlott,  n.  camelot,  camlet,  mohair. 

Kammare,  m.  chamber. 

Kammarliduk,  m.  cambrick.  -frn,  f. 

waiting  gentlewoman  to  a  queen  or 
princess,  -fröken,  f,  lady  of  the 
bedchamber,  maid  of  honour,  —herre, 
771.  chamberlain,  -jungfru,  /".  wait- 
ing maid,  -junkare,  m.  gentleman 
of  the  bedchamber,  —kamrat,  77i. 
chamber,  fellow.  -kollegium,  7Z. 
exchequer-college,  —lakej,  77».  cham. 
ber-servant.  — musik  ,  77Z.  chamber- 
muf^ic.  —piga,  f,  chamber-maid. 
—råd,  71.  counsellor,  of  the  exchequer. 
-tjenare,  m.  valet  de  chamber, 
waiting  gentleman.  — verk,  71.  finan- 
ces, -vetenskap,  f,  science  of 
finances. 

Kamp,  77Z.  conflict,  combat;  contest, 
contention;  jade. 

Kampera,  v.  TI.  to  camp,  to  encamp. 

Kamrat,  nn,  comrade,  companion,  part- 
ner, — skap,  7Z.  companionship,  fel- 
lowship. 

Kamrerare,  77*.  chamberlain. 

Kana,  f.  slå  -,  to  slide  on  tha  ice. 

Kanal,  m.  channel,  canal. 

Kanalje,  m.  villain,  rascal. 

Kanarifågel,  m,  canary-bird. 

Kandelaber,  m.  chandelier. 
Kandera,  v,  a,  to  candy. 


116 


Kandidat 


Karl 


Kandidat,  tn.  candidate. 
Kanel,  -bark,  m.  cinnaraon. 
Kan  lass,  m.   buckram,  canvas. 
Kanhända,   ad.  perhaps,  raay  be. 

Kanik,  m.  canon. 

Kanin,  m.  rabbit,  cony,    -gård,  m. 

warren,      -hane,  m.   buck-cony. 

Rannlja,  f.  can,  tankard,    -stöpare, 

W,,  pewterer  ;  would-be-poiitician,  state- 
tinker,      -tals,   ad.  by  tankards. 

Kanon,  m.  cannon,  gun.  -ad,  m. 
cannonade,  —båt,  -slep,  m.  gun 
boat.  -gJTlterj,  n.  gunfoundery.  -ler, 
7/J.  cannonier,  gunner.  — isera,  V.  a. 
to  canonize.  — isk,  a.  canonical,  ku 
noniska  lagen,  canon-law.  -kula. 
f.   cannon-ball. 

Kanske,  ad.  perhaps,  peradventure. 

Kausiyer,  m.  chancellor,  -i,  n.  chan- 
cery.  -ist,  77i.  chancery-clerk,  secretary. 

Kant,  m.  border,  edge,  corner;  way, 
part,  frän  alla  kanter ,  from  all 
parts,  vara  pä  sin  — ,  to  give  ono'a 
self  airs.  -a,  V.  a.  to  border,  to 
edge,  -hugga,  V.  a,  to  bevel.  -Ig, 
a.  cornered  ,  edged,  —nål ,  m.  pipe, 
needle-fish. 

Rantiljsträng,  m.  gold-  or  silverwne. 

Kantin,  w.   bottlecase,  cantine. 

KautOnera,  v.  n.  to  be  in  cantonment, 
to   canton. 

Kantor,  m.  chanter. 

Kantra,  v.  n.  to  overset,  to  capsize. 

Kap,  71.  catch ,  capture,  -a,  V.  a.  to 
seize ,  to  catch ,  to  make  price  of. 
—are,  7n.  privateer,    corsair.     — are- 

toref,  n.  letter  of  marque.    ~eri,  n. 

piracy,  privateering. 
Kapell  ,    n.    chapel ;     T.    test  ,,^  coppel. 

,  — an,  m.  chaplain,  curate,  -mästare, 

771,  director  of  a  musical  chapel. 
Kapital,  n.  capital,  stock,     -ist,  in. 

capitalist,  rich  man. 
Kapitel,  n.  chapter. 
Kapiten,  m.  captain.  [letter. 

Kapital,     n.     capital.   "—,    m.    capital 
Kapitalljation,  /".  capitulation,  surren 

der.      —era,   V.  n.  to  capitulate. 
Kapott,  71.  capote.     — ,  a.   lost,  ruined. 

Kapp,  i  kapp,  ad.  for  a  wager,  -löp- 


ning, f.  race,  running,     -ridning, 

f.    horse-race.      -släde,    fa.    running 
sledge. 

Kappa,  V.  a.  to  out,  to  loop. 

Kapplja,  f.  cloak,  mantle;  quarter; 
gown;  coping;  flounce,  vdnda  kap- 
pan tfter  vädret ,  to  temporize. 
draga  kappan  pä  båda  axlarna, 
to  carry  it  fair  with  two  parties. 
-rock,  7/i.  great  coat,  riding -coat. 
—sack,  m.  cloakbag,  portmanteau. 

Kappe,  7n,  peck  (measure  for  corn). 

Kapplake,  m.   hatmoney. 

Kapprak,  a.  bolt  upright. 

Kapriol,  m.  caper. 

Kapris,  m.  caper. 
Kapris^  ^.  whim,  caprice,  freal:. 
Kapsel,  m.  capsule. 
Kapson,  m.  cavesson. 
Kapun,  m.  capon. 

Kar,  71.  a  large  tub,   vat, 

Kara,  f.  oven-rake.      -,  V.  a.  to  rake. 

Karaiin,  m.  cruet,  decanter. 

Karakter,  m.  character;  title,  -isera, 

V.    n.     to     characterize ,      to     describe. 

-istisk,   a.    characteristical.      -slOSj 

a.  characterless,   unprincipled. 
Karaniel,  m.  brown  sugar-candy. 
Karantän,  m.  quarantine. 
Karat,  m.  carat. 
Karhas,  m.  whip. 
Karbln,  m.  carabine,  carbine. 
Karbunkel,  m.  carbuncle. 
Kardjia  ,    f.    card.      - ,    v.   a.    to  card. 

-re ,    m.   carder,      -borre  ,  m.  bur. 

burdock,     -niakare,  in.  cardmaker. 

-tistel,  m.  fuller's  thistle. 

Kardbenedikt,  m.  holy  thistle. 

Kardel,  m.   T,   gear,  jeer. 

Kardemumma,  f.  cardamom. 
Kardinal,  m.  cardinal,  -värdighet, 

f.  cardinalship. 

Kardnan,  n.  cordovan. 

Kardas,  m.  cani-ster   of  tobacco;    car- 

tiidge.     —tobak,  m.  cut  tobacco. 
Karfstock,  m.  tally. 
Karfva,  v.  a.  to  cut,  to  jag. 

Karg,   a.  niggardly,  scanty,      -het,  f, 

niggardness,  sordid  parsimony. 
Karl,   w.    man.     stå  -,    to   stand    to 


Karlaktig 


one's   promise,     -aktigj    a,   manly. 

»aktlgliet;  f,  manliness,  stoutness. 

^Tagnen,    m.    Charles's  •  wain ,    the 
,     bear.     -VUlen,  a.  manly. 
Earm,  m,  frame;  back;    car.     -jstol, 

m.  chair. 
Karmin,  m,  carmine. 
Kanieol}  m.  camelian,  carneol. 
Karnis,  m,  cornice. 
Karp,  m,  carp,    -dam^  m,  oarppond. 

—sump,  m,  stewpond  for  carp. 
Karpns^  m,  riding-cap,  jockey-cap. 
Kariet,  m,  coach,  vagn,  chariot. 
Karriol,  m.  cariole,  calash. 
Karsk  9    a.  healthy,    hearty,    vigorous. 

-het,  f.  health,  vigour. 
Rart,  771.  green  fruit.     -Igf    d»  green, 

unripe,    -nagel,  m,  a  rough  uneven 

nail. 
Kart[[a,  f,  map,  chart,  draught ;  stamped 

paper,     —erftj  V.  a.  to  stamp  paper, 

to  belay  with  stamped  paper. 

Kartesch,  m,  cartouch. 

Kartong,  m,  cartoon. 
Karusell,  m,  carousal,  tilt. 

Kasern,  m.  casern. 

Kasimir,  n.  casimire. 
Kask,  W.   helmet,  casque. 

Kassa,   f.  cash,     -behållning,  f. 

cash- balance,  -brist,  f,  defect  of 
cash,  -stöld,  m.  depeculation.  -tjuf, 
m.  depeculator. 

Kasse,  m.  cabbage-net. 

Kassedun,  m,  cat's-tail,  mace-reed. 

KaSSlJera,  v.  a.  to  cashier-,  to  annul. 
-ering,  f.  cassation.  -Or,  771.  ca. 
shier,  cashkeeper. 

Kast,  W.  throw,  cast,  fling;  the  number 
of  four.  — ,  in,  letlercase;  caste,  stå 
sitt  — ,  to  take  one's  chance,  -a,  v. 
CL.  to  cast,  to  throw,  to  fling,  to  toss ; 
to  fan.  —  ankar,  to  cast  anchor,  to  drop 
anchor.  -  boll,  to  pJay  at  ball.  - 
sitt  vatten,  to  make  one's  water.  — 
lodet,  to  heave  the  lead.  ~  af,  to 
cast  off,  to  slip  off;  to  shake  oö;  to 
yield.  —  hort ,  to  throw  away.  — 
fram,  to  throw  forth ;  to  hint.  -  om, 
to  throw  about;  to  turn;  to  throw 
over  again.         omkull,  to  overthrow. 


Kedjekula         117 

to  throw  down.  -  upp,  to  toss  ni^^ 
to  throw,  up;  to  cast  up,  to  vomit. 
-  W^,  to  cast  out,  to  turn  out  of 
doors;  to  sketch.  -  'of ver  ända,  to 
overthrow.  —  sig,  V.  r.  to  cast  one's 
self,  to  Chang:©,  to  shift.  — hy,  W. 
puff  of  wind,    -maskin,  m,  win- 

nowing  machine ;  catapult.  — skofvelj 
m.   fan.     -Spjut,   n.  javelin,   dart. 

— ved,  m.  cord -wood.    <»vind^  n, 

puff  of  wind. 

Kastanje,  m.  chesnut. 

Kastell,  7t.  castle,   -an^  m,  castellan. 

Kastr|!at,  m.  castrate,    -era,  t;.  a. 

to  castrate,  to  unman,  to  geld. 
Kastrull,  m.  stew-pan. 
Kasnar,  m.  cassowary. 

Katafalk,  m,  catafaico. 

Katalog,  m.   catalogue. 

Kateder,  W.  &  n.  lecturlng-desk.  pul- 
pit, cathedra. 

Katekes,  m.  catechism,  -förhör,  n, 
hålla  — ,  to  catechise. 

Kateket,  m,  catechist. 

Kateter,  m,  catheter. 

Katig,  a.  lustig,  bold,  -het,  /.  bold- 
ness. 

Katolllik,  7».  catholic.   -Sk,  a.  catolic. 

Katsa,  f,  trap  for  fish. 

Katt,  m.  cat.  -a,  f.  femal  cat.  -dre- 
jare,  m,  T.  a  littlo  vessel  without 
scuttel.  -flinta,  f.  dry  quartz,  -föt- 
ter, m.pl.  fori) cotton-weed,  -guld, 
71.  yellow  glimmer.  — lo,  772.  lynx. 
-niynta,  f.  cat's  mint.  -OSt,  771. 
mallow,  -runipa,  f.  mullein,  -silf- 
yer,  n,  white  glimmer.  -Spår,  71. 
T.  riders.    -ungO,  771.  chit,  kittling. 

Katta  upp,  V.  a.  J\  to  cat.  to  back 
the  anchor. 

Kattun,  71.  cotton,  calico,  -tryckare, 

771.  calico-printer. 
Eaus,  771.  T.  thimble. 
Kautschuk,  n,  caoutchouc. 
KavaliJer,    m.    cavalier,     gentleman. 

-leri,    71.    cavalry.       -lerist,    771. 
Kaviar,  771.  caviare.  (horse-soldier. 

Kaxe,  m.  lusty  fellow,  braggart, 
lied,  Kedja,  f.  chain;  series,  -jebom, 

77i.  lace-cbain.    -jekula,  f.  chainahot. 


118       Kedjeräkning 
-Jeräkniiig,  f.  chain-ruie.  -JesÖm, 

«J.  chain-gtJtch. 

Keg!a,  8.  Kägla. 

Kejsiiiile,  7rt.   emperor,    -dome,  n. 

empire.  — ililia,  f.  emperess.  — krOIia, 
f,     imperial     crown;     crowa     imperial 

Kejserlig",   a.  imperial.  L(plant). 

Ke]^  u.  fondness,  foolish  tenderness,  in- 
dulgence, —a,  V.  a.  to  cocker,  to 
fondle,  to  indulge. 

Keini,  f.  chemistry,     -sk,  tt.  chemical. 

Kersing",  in.   kersey. 

Kesa,   V.  n.   to  scamper  off. 

Kesmage,  m.  runnet  for  making  cheese. 

Kette,  m.  pen,   pinfold. 

Kldllja,  V.  n.  to  kid.     -ing,  w.  'nd. 

Kif,  n.  etrife,  wrangle,  quarrel.  — ?as, 
V.  d.  to  wrangle. 

Kika,  V.  n.  to  view  an  object  with  a 
telescop,  to  gaze,  -re,  w.  telescope, 
small   perspective  glass. 

Kikhosta,  f.   chincough. 

Kiklia,    V.   11.   to   pant,   to  gasp. 

Kikärt,   f.   chiches,  chick- pease. 

Kil,  Wi.  wedge  ,  goar  ,  clock  ;  cod  ;  slice. 
—a,  0.  a.  to  wedge,  to  drive.  —  fOf* 
mig,   a.  cuneiform. 

Kila,  V.  n.  to  run  swiftly.  bdUn  hi- 
lar, the  boat  makes  a  fresh  way. 

Killing,  f.  kid. 

Kim,  m.  chimb,  stave. 
Kimma,  v.  n,   to  ring  (the  alarm-bell). 
lOmrÖk,   m.  lampblack,  pinesoot. 
Kiua,    f.    Peruvian    bark.       -i'Ot,    /. 
china-root. 

Kind,  f.  -ben,  «.  cheek,   -båge,  m. 

jawbone,  cheekbone.     — pOSt,  w.  box 
on  the    ear.     -pusta,  V.   a.    to    box 
on  the  ear. 
Kllik,  n.  plaintiveuess,  niceness,  nicety, 
squeamishness;  foolish  tenderness;  effe- 
minate softness.  -,  in.  (i  ett  tag),  kink. 
-a,  V.  n.  i9  wail ;   to  be  scrupulously 
cautious,    lo    be    too    nice.      -Ig?    «• 
querulous,  plaintive;    nice,  squeamish, 
delicate,    effeminate;    hard    to    please, 
censorious,    -ighet,  f.  querulousness, 
niceness. 
Kipa,  V.  a.  T.  -  ankaret,  to  fish  the 
BjpblOOk^  n»  snateh-bioclu        Uuchor. 


Klangar 

KIppIla,  V.  a.  -  skorna,  to   slip  the 

shoes,     —skodd,   a.  slipshod. 
Kirurg',  m,  surgeon,  chirurgeon.     — i,  f, 

surgeri.      — Isk,   a.  surgical. 
Kis,  m.  firestone,  pyrite.    -Iialtlg,  a, 

pyritiferous,  pyritaceous. 
Ki»el,  -sten,  m.  flint,  pebble,  pebble- 

stone,     -jord,  f.  fiilicious  earth. 
Kista,  f.  chest. 

KisO^Jld,  a.  pink-eyed.  -On,  it.  pi.  ogles. 
KitiS^ig,  a.  querulous,  petulant,  saucy» 
Kitt,  7J.  putty,  cement,     —a,  V.  O.  to 

putiy,  to  cement. 

Kittel,   m.   kettle,     -flickare,  m. 

tinker,      -sten,  m,  tuff. 

Kittiya,  V.  a.  to  tickle,  -are,  m. 
clitoris,  -ig,  a.  ticklish,  -igliet, 
f.  ticklishness. 

Kjortel,  m.  petticoat. 

Klabajar,  jjL   T.  battens  nailed   under 

Klabb,   m.    log.  (the    beam^. 

Klack,    rft,   heel,    -lapp,   m.  hoel piece. 

Kladd ,  VL.  wastebook ,  memorandum- 
book,  —a,  V.  n.  to  tamper,  to  dabble, 
to  daub.     — eri,  n.  bungling  work. 

Klafben,  W.   coUar-bone,  clavicle. 

Klaff,   771.   flap;   cuff;   top;    lapel. 

Klatl'are,  W.  backbiter,  slanderer. 

Klafve ,  m.  an  iron  or  wooden  collar 
to  fasten  cows  and  oxen    to    the  crib. 

Klaglla,  V.  a.  to  complain,  to  lament,. 
to  bewail,  to  bemoan,  -an,  f,  com- 
plaint, lamentation,  —ande,  in.  plain- 
tiff, —lig  J  «•  mournful,  lamentable. 
-Odag,  m.  lamentation-day.  -odikt, 
m.  elegy,  -oljud,  -orop,  -Ohkri, 
71.  lamentation,  wailmg.  — Omäl,  n. 
complaint,  grievance.  — OSkrit't ,  f. 
bill  of  complaint.  -Osåug,  m.  mourn- 
ful song,  elegy. 

Klammeri,  W.  quarrel,  contest. 

Klamp,  OT.  block;  r.  cleet.  -fot,  7/t. 
cioom-foot.     — ig,   a.  clumsy. 

Klandjjer,  n.  censure,  blame;  complaint, 

-eriri,  a.  irreproachable,  -ersjuk, 

a.  censorious,    — ra,  V.  a.  to  ,censure, 
to  reprehend,     —  ett   köp,    lo    object 
to  a   bargain. 
Klang,    m.    clang,    sound,     -fui ,  a, 
sonoroiu).     Ȍr^  n*  jubileQ. 


Klapp 

KI&PP5  wi.  clap,  flap,  smack;  knoclcer 
(at  a  door).  ~a,  V,  a.  to  clap,  to 
knock ;  to  pat ;  to  drub ,  to  beat. 
hjertat   klappar,   the   heart   throbs. 

—  pd  dörren,  to  knock  at  the  door. 

—  Ut,  to  beat  out.    -holts,  n.  clap- 
board,    -trä,  n.  batlet,  battril. 

Klar,  a.  plain,  manifest,  bright,  clear; 
ready,  —ft,  V.  a.  to  clear,  to  defe- 
cate, to  fine,  to  refine,  -an,  f.  T. 
the  wind's  eye.  -era,  V.  a.  to  clear, 
to  acquit,  to  settle.  — liet,  f.  clear- 
ness, brightness;  perspicuity.  — na, 
V.  n.  to  clear  up ,  to  grow  bright. 
— SyDt,  a.  clearsighted;  judicious, 
discerning.     -Ögd,  a.  clearsighted. 

Klarinett,  m.  clarinet. 

Klase,  m.  cluster. 

Klass,  m.  class,    -iflcera,  v,  a.  to 

cla^=:ify.     -isk,   a.  classic. 

Klatsch,  771.  clash,  smack,  -a,  V.  a. 
to  flap,  to  clash. 

Kla?,  m.  clef;  key.  -er,  W.  harpsi- 
cord,      -iatur,  f.  keyboard. 

Klem,  n.  cockering ,  faddling.  —ft,  V, 
n.  to  cocker,  to  fondle,  -ig",  a.  effe- 
minate,  womanish;  too  much  indul- 
gent.    -Ighet,  f.  effeminacy.' 

Klen,  a.  weak,  crazy,  thin;  slender, 
Blight,  -het,  f.  craziness,  littleness. 
-niodig,  a.  pusillanimous.  -mO- 
dlghet,  f.  cowardice.  -SDied  ,  m. 
locksmith,  -t,  ad.  weakly,  thinly, 
slightly,     -trogen,  a.  incredulous. 

Klena,  v.  a.  to  smear,  to  glue,  to 
paste;  to  stop   up. 

Klenod,  m.  jewel;  a  precious  thing. 

Kleresi,  n.  clergy. 

Klerk,  m.  clergyman. 

Kli,  n.  bran. 

Klia,  V.  n.  to  itch, 

lUibblla,  V.  a.  -  fast,  to  glue,  to  paste, 
to  stick,  -  sig,  V.  r.  to  stick  to,  to 
adhere.  — lg«  a.  glutinous,  viscous, 
adhesive. 

Klick,  m.  clot,  bit;  slur,  blemish. 

Klicka,  V.  n.  to  miss  flre.  dtt  klickar 
icke,  It  can't  fail. 

Klifs,  n.  dainties.  Iget  up. 

Klifva,  V.  Or  to  climb,  to  mount,  to 


Klosterbroder      119 

Klimat)  71.  climate,  clime,  zone. 
Klimp,  m.  lump,  clod;  dumpling,    —a 

sig,  V.  r,  to   clod,   to   concrete,    to 

coagulate.     — IfiTj    Ö.  cloddy,    curded, 

clotted. 
Klinga,  f,  blade.  [tinkle. 

Klinga,   v.  a.  to   ring,  to  clink,   to 
Klink ,  m.  clinchwork.    -a,  v.  a.  T^ 

to  clinch,     -bult,  m.  clinchbolt. 
Klinka,  f,  latch,  gigger. 
Klinkert,  m.  flemish  or  yellow  bricks. 
Klint,  m.  cockle;    top  of  a  hill;    blue 

,  bottle. 
Klipplla,    f.    rock,     -flsk,  771.  haber. 

dine,  lubfish.     — Ig,   a.  rocky. 
Klipplja,  V.  a.  to  cut;  to  shear;  to  clip, 

to  pare;    to  prune.     —  med  ögonen, 

to  twinkle,     —are,  771.  shearer;  wag; 

ginnet;    haberdine.      —Ing,    771.    kid- 

skin ;  a  small  copper-coin  of  a  square 

form. 
Klipsk)  o.  wa?gi?h,  cunning,  captions, 

ensnaring,     —het,  f.  cunning,    wag- 

gishness. 

Klistljer,   n.    paste,     -ra,  r.  a.  to 

paste,  to  size.  [clyster-pipe. 

Klistir,  71.  clyster,  glister.  -Spruta,/'. 

Klo,  771.  claw,  clutch,  talon,  fang, 
pounce. 

Klockija,  f.  bell;  watch;  hour,  clock; 
bellflower.  hvad  är  klockan?  what 
o'  clock  is  it?,  klockan  är  sju,  It  is 
seven  o'clock,  -aro,  771.  sacristan, 
sexton,    —foder,  72.  case  to  a  watch. 

-gjutare,  m.  beiifounder.    -gods, 

71.  bellmetal.  -kläpp,  m.  bellclap. 
per.  -slag,  71.  stroke  of  bell,  -spel, 
n.  chime,  -stapel,  m.  belifry.  -torn, 
71.  steeple. 

Klofve,  f.  clew;  vice. 

Klok,  a.  judicious,  wise,  prudent,  oun* 
ning.  han  är  icke  -,  he  is  not  in 
bis  senses,  ingen  llir  -  dtrpå, 
nobody  knows  what  to  make  of  that 
affair,  -het,  f,  prudence,  discretion. 
— t,  ad.  prudently,  wisely* 

Klossa,  f.  toad,  paddock. 

Kloster,  n.  monastery,  convent;  cloi- 
ster, friary,  nunnery.  — ftga,  f.  vao* 
oasal  discipline.     -l>roder«  m»  lay* 


120       Klostergång 

brother,     —gång,  m.  passage  tn  the 
cloister,  -kammare,  m.  cell,  -kyr- 

Jl&j  f.  raoaastery-church.  — lefnad, 
m.  moaastio  life,  —lig,  a.  cloisteral, 
monastical.  — löftö,  n,  monastical 
vow.  —orden,  m.  religious  order. 
Klot,  n.  bowl,  globe,  litet  -,  globule. 
-formig,  a.  globular,    -mask,  m. 

ephemeron    worm.      — riind,  ö.  sphe- 

rlcal,  globular.  ^ 

Klots,  m.  block,  stub,  stock. 
Klubb,  771.  club. 
Klubba,  f.   club,    föra  Jcluhhan,  to 

lead   the  discourse. 
Kludd,  n.  daubing,    -a,  V.  n.  to  blur, 
to  manage  clum55ily,  to  daub,      —are, 
m.  scrawler,  dauber.     — Jg,  CL.  blotted. 

Klamp,  m.  lump.  ciod.  -ig,  a.  lum- 
py ;  clumsy,  shapeless. 

Klunga,  f.  cluster,  crowd. 

Klunk,  nt.  gulp,  draught,  -a  9  V.  n. 
to  gulp. 

Kluns,  rn.  dot,  knob,  -ig,  a.  sha- 
pelesa;  clotted.  f bungler. 

Klut,  m.   clout;    T.  sail,     -are,  m. 

Klyft,  Klyfta,  f.  cave,  den,  hole. 
-   af  lök,  clove. 

Klyftig,  a.  cunning,  subtle,  -het, 
f.  cunningness,  subtility. 

Klyfvlla,  V.  a.  to  cleave,  to  split.  - 
ordf  to  be  too  nice  in  words,  to  split 
hairs,     -are,  -ert,  m.    T.  jib,  gib. 

Klys,  -gatt,  n.  T.  hawse,  ankaret 
är  för  klys,    the    anchor    is    a- peck. 

-band,  n.  hawse  -  hooks,    -propp, 
m.  hawse-plug. 
Klå,  v.  a.  to  claw,  to  scratch,     —da, 
f.  Itch,    -dig,   a.  itchy,    -mask, 

W.  handworm. 

Klåpija,  v.  n.  to  bungle,    -are,  m. 

bungler.     — Grl,  n.  bungling  work. 

Kläcka,  V.  a.  to  batch. 

Kläda ^  V.  a.  to  dress,  to  clothe;  to 
cover;  to  become,  to  suit,  —  skott, 
to  be  exposed  to  be  shot,  del  klä' 
der  honom  illa,  it  does  not  suit 
him.  —  sig,  to  dress  one's  self.  — 
afsig,  to  undress  one's  self,  to  strip 
one's  self.  —  om  sig,  to  change  one's 
dress.     —  pd  sig ,  to  put  on.     —  ui\ 


Knapp 

Sig,  to  disguise  one's  self.  •  ankaV' 
tåget,  to  serve  the  cable. 
Kläde,  n.  cloth;  linen  towel;  neck- 
cloth; handkerchief,  kläder,  pi.  clo- 
thes, raiment,  attire,  garment.  -dräi?t, 
m,  dress,  clothes,  garb,  fashion  of 
dress,  —fåll,  m.  plait  of  a  garment. 
-Sborste,  m,  clothes-brush.  -S- 
fabrik,  m.  cloth- manufactory      -S- 

f argare,  m.  cloth -dyer     -shand- 
lare,  m.  draper,    -skladning,  f. 

dress  of  cloth.     — sllst,  m.  selvage  of 

cloth,  -smal,  m.  tiny,  -sväfvare, 

m.  cloth-weaver. 
Klädljhängare,  m.  clothes-stand,  rack. 

-kammare,  m.  wardrobe,    -mäk- 
lare, m.  fripperer.    -nad,  -niug, 

f,    suit;    garment,    clothing,    apparel. 

— sel ,     m.     dres'sing ,     suit,     apparel. 

klädsel    på    ett    tåg ,     T    service. 

-skåp,  n.  press  for  clothes    -Ståud, 

n.  frippery. 
EIäm||ma,  f.  press,    strait,    diföculty. 

sitta  i  — ,  to  be  in   great  straits.     -, 

V.  a.  to  squeeze ,  to  pinch ,  to  wring. 

—ning,  f.  pressure,  squeezing. 
Klämta,  v.  n.  to    chime,    to  toll;    to 

ring  the  alarmbell. 

Klänga,  v,  n.  to  climb. 

Klänge,  ru  tendril,  clasper. 
Kläpp,  m.  clapper,  bell-clapper. 
Klättra,  V.  n.  to  climp,  to  clamber. 
KlÖf,  m.  hoof;  dorsel,  dorser.    -Sadel, 

m.  pauksaddle. 
Klofver,  W.  clover,  buok-bean;  club. 
Klösa ,  1^.  a.  to  scratch ,     to  tear  with 

the  nails.  (to  pat. 

Knacka,  v.  n.  to  knocic  gently,  to  tap, 
Knagg,    m.   knag,    knot,      -lig,    a, 

knotty,  knaggy,  rough,  rugged. 

Knaka,  v.  n,  to  crack,  -nde,  n, 
cracking,  clapping. 

Knall,  m.  report,  loud  noise,  crack. 
-  och  fall,  all  of  a  sudden,  -a^ 
V.  n.  to  make  a  noise,  to  thunder* 
-guld,  n.  fulminating  gold. 

Knalle,  f.  bisket. 

Knape,  7n.  shield-bearer,  squire. 
Knapp,  772.  head;    pommel;    top,  but> 
ton;    chapiter    (of    a    pillar):    anther. 


Knapphål 
-häl,  n.  buttonhole,  -makare,  m, 

button-raaker.     -nål,  m.  pin. 

Knapp,  a.  scanty,  scarce ;  feeble ;  nar» 
row;  sparing,  —ft,  V.  a,  to  pinch, 
to  stint,  -het,  f,  scarcity.  — t,  ad. 
scarcely. 

Knapra,  v.  n,  to  gnaw,  to  knab. 

Knai'ka,  v.  n,  to  creak,  to  streak. 

Knarr,  m.  a  peevish  fellow,  grumbler; 
land-rail,  corn* crake,  -a,  v.  n,  to 
oreak,  to  streak;  to  grumble.  -Ig", 
a,  peevish,  -ighet,  /.  morosenes?, 
peevishness. 

Knaster,  m.  canister-tobacco. 

Knastra,  v.  n,  to  crash,  to  grit. 

Kneka,  v.  n.  to  fail  upon  one's  knees. 
Kneken,  m.  komma  pä  -,  to  go  down 

the  wind;    to  be  in  a  low    condition. 
Knekt,   m.  soldier;    (i  kort  J   knave. 

-lön,  f.  pay. 
Knep,  n.  trick,  artifice. 
Knif,  w.  knife,     -blad,  n.  the  blade 

of  a  knife,     -skaft,  n.  handle  of  a 

knife,    -slida,  f,  sheath  for  a  knife. 

-smed,  m.  cutler,    -ras,  v.  a.  to 

fight  with  knives. 

Knlp,  n.  pinch.  -  i  magen,  gripes, 
colic,  —a,  V.  a,  to  pinch,  to  squeeze ; 
to  catch,  to  gripe.  —  ihop,  in,  tilly 
åt,  to  squeeze  together,  det  kniper 
ihop,  it  shuts,  it  closes,  -slllg,  a. 
shrewd,  cunning,     —tång,  f.  pincers. 

Knipplla,    /.    -e,    n.    bundle,    fardel, 

Knoga,  V.  n.  to  act  tardily.        [truss. 

Knoge,  m,  knuckle. 

Knop,  m.  T.  knot. 

Knopp,  m.  bud.    -as,  v,  d.  to  bud. 

Knorllja,  f.  curl,  ringlet.  -,  V.  a.  to 
curl.     — ig,  a.  curled,  curly. 

Knorr,  n,  murmur,  —a,  V.  n.  to  mur- 
mur, to  grumble,  to  growl,  —hane, 
m,  gurnard.     — Isk,  a.  morose. 

Knoster,  n.  mail,  beetle. 

Knostra,  v.  a.  to  pound. 

Knot,  n.  muttering,  grumbling,  -a, 
V.  n.  to  grumble,  to  growl. 

Knota,  f.  bone,  vertebra. 

Kuoltrig,  a,  rough. 

Knubbig,  a.  plump,  full  and  smooth. 

KnufT,  m.  push,  shove,     -a,  v.  a.  to 


Kobrygga         121 


elbow,   to  justle,   to  pommel.     -aSj 

V.  d.  to  be  pushing  one  another. 
Knuss||el,   n.   niggardliness,     -la,  V. 

n,  to  be  churlish,   to   stint.     — laro* 

m,  niggard,  churl. 
Knut,  m.    knot;   knout;   corner,    stå 

i  — ,    not   to  grow.     — IgT,  a»  knotty, 

full  of  knots,    —sten,  w.  comer-stone. 
Kny,  n.  hvarken  knäpp  eller  kny, 

not  the  least  stir. 

Knylhafre,  w.  tall  oat. 
Knyppla,  v.  a.  to  make  lace. 
Knysta,  v.  n.  to  mutter,  to  stir. 
Knytjla,  u.  a.  to  knit,  to  tie;  to  clinch. 

—  sig,  to  cabbage.  —  af,  to  separate 
by  a  knot.  —  fast,  to  tie  fast.  — 
igen,  to  tie  together.  —  in,  to  en* 
close,  to  inwrap.  —  till,  —  åt ,  to 
tie  to.  —  upp,  to  loosen;  to  tie  up. 
-e,  n.  bundle,  fardel,  -ning,  f, 
knotting;  knitting,  lace,  —nål,  f, 
knitting-needle,     -näfve,  m,  fist. 

Knåda,  v.  a.  to  knead. 

Knåpa,  v,  a.  to  do  leisurely. 

Knä ,  n.  knee,  falla  på  -^t  to  kneel 
down.  -byxor,  f.  pL  breeches. 
-böja,  V.  n.  to  kneel,  to  bend  the 
knee,  -böjning,  f.  -fall,  n.  kneel* 
ing,  genuflection,  —falla,  V.  n.  to 
fall  down  on  one's  knees.  — hund, 
m.  lapdog.  —rem,  m.  shoemaker's 
stirrup,  -skål,  f  kneepan.  — veck« 
n.  hock,  hough. 

Knäck,  m.  crack;  a  little  ball,  pellet. 
-a,  V.  a,  to  break ;  to  bruise,  -ebrod, 
n.  rusk. 

Knäfvel,  m,  rogue,  knave. 

Knäpp,  m,  crack,  fillip;  snap;  kniok. 
—a,  V»  n.  &  a,  to  snap  the  fingers, 
to  fillip ;  to  crack;  to  strike  (strings). 

-  igen,  -  ihop,  to  button.  -  ihop 
händerna,  to  fold  one's  hands.  - 
upp,  to  unbotton. 

Knöl,  m,  bump,  knob,  bunch,    knot; 

scirrhus.     -Ig,    a.    knobby,     -påk, 

m.  cudgel. 
Knoppla,  V,  a.  to  make  lace. 
Knös,  m.  fellow,   lad.     en  Hk  -,  a 

rich  cob. 

Ko,  f.  cow.    -brygga,  f.  T.  booms, 


122 


Kofot 


Komma 


orlop,    -fot,  m.  crow,    -koppor, 

f.  pl.  cow-pox.    -stall,  n.  cow. stall. 

Kobolt,  m.  cobalt. 

Kock,  m.  cook,  -mat,  m.  T.  coo'ks 
shifter.     -pOJke,  m.  scullion. 

Kofferdiyfartyg,  -skepp,  n,  mer- 
chantman. 

Kofferuagel,  m,  belaying.pia. 

Kofifort,  m.  coffer,  trunk. 

Kofta,  f.  a  woman's  short  jacket. 

Koger,  n.  quiver. 

Koj,  m.  cabin,     -te,  m.  bed    in    the 

Koja,  f.  cottage.  [cabin. 

Kok,  n.  potfull ,  as  much  as  may  be 
boiled  at  once,  —a,  V.  a.  &  n.  to 
boil.  — bok ,  f.  book  of  cookery. 
— Orska,  f.  woman  cook,  cook-maid, 
cook,  -het,  f.  boiling  hot.  -koiist, 
f,  cookery,  -kiirl,  n.  cooking-vessel, 
boiler,     —salt,  n.  common  salt. 

Koka,  f.  clod,  clot. 

Kokard,  m.  cockade. 

Kokosnöt,  /*.  cocoa-nut. 

Kol,  n.  coal,  charcoal,  —a,  V.  a.  to  char, 
to  make  charcoal,  kola  sig ,  to  coal. 
-are,  m.  charcoal-bumer.  — ax,  71. 
blighted    ear.      — bod  ,  f.  coal  -  house. 

-dam,  -mjöl,  n.  coal-dust,    -flo, 

m.  horizontal  layer  of  coals,  —hand- 
lare, W.  crimp,  -mlla,  f.  coalery. 
—OS,  n.  steam  of  coals.  — OXld,  m. 
carbonic  oxid.     — rj'SS.    ^.  coal  -  cait. 

-skepp,  n.  -skrinda,  f.  collier. 
-stybbé,  n,  coal-dust,  stack,  -svart, 

a.  coal-black.  -Syra,  f.  carbonic 
acid,  -trast,  w. black-bird,  -ämne, 
n.  carbon. 

Kolf,  m.  buttend,  bolt,  dart;  retort. 

Kolik,  m.  colic,  gripes. 

Kolja,  f.  haddock,  cod. 

Kollationera,  v.  a.  to  collate. 
KoUoglla,  m.  colieage.  -iam,  n.  col- 

lege,  lectures;  board. 
Kollekt,  rn.  collection,  collect.     -6r, 

w.  collector. 
Kolljler,  m.  staggers,  frenzy,     -ra,  V. 

n.  to  be  seized  with  a  frenzy,  to  have 

the  staggers,     -rig,    a.    having   the 

staggers ;  frenetic. 
Kollet,  m.  jerkin. 


Kolm,  fn.  Bovey  coal. 

Kolna,  v.  n.  to  coal. 

Kolon,  n.  colon. 

Koloni,  f.  colony,  settlement,    -fil,  O. 

colonial-     — SCra,   v.   a.  to  colonize. 
Kolonn,  m.  column,    -ad,  m.  colon 

nade. 
Koloqvint,  f.  coloquint,  bitter-apple. 

Kolor(|atur,  f.  coiorature.  -era,  v. 
a.  to  color.  — ist,  m,  colorist.  —It, 
771.  colouring. 

Koloss,  m.  colossus.    — al,  a.  colos- 

sean,  gigantic.  (newsvend<iro 

Kolportor,    m.    pedlar,    bookhawkero 

Kolt,  m.  gown  of  a   boy,  jam,  coat. 

Kolumn,  m.  column,  page. 

Kombinera,  v.  a.   to  combine. 

Komedi,  f.  comedy,  play,  -ant,  m^ 
comedian,  player.  — antska,  f.  ac- 
tress. 

Komet,  771.  comet,  blazing  star» 

Komma,  n.  comma. 

Komma,  v.  n.  to  come,  to  arrive,  to 
draw  near.  —  af^  to  descend  from ; 
to  come  ofif,  out  of.  —  af  sig,  to  go 
to  decay,  to  decline.  —  af  sig  i  tal, 
to  be  at  a  nonplus.  —  an  på,  to 
depend  upon.  —  att,  to  make,  to  set» 
to  prevail.  —  hort  ,  to  be  lost.  — 
efter,  to  come  after;  to  succeed;  to 
be  efter.  —  efter  något ,  to  come 
about  a  thing.  -  emellan,  to  inter- 
vene. —  emot,  to  come  to  meet.  — 
fort,  to  come  forth.  —  fram,  to  ar- 
rive; to  come  forward.  —  fram  med, 
to  produce,  to  exhibit,  to  start,  to  ad- 
vance. —  före ,  to  outrun ;  to  come 
before.  —  ifrån ,  to  come  from ,  to 
come  off.  —  igen,  to  corao  back.  — 
igenom,  to  come  through.  —  ihop, 
to  aasemble ,  to  meet.  —  sig  ihop, 
to  fall  in  with  another.  —  ihåg ,  to 
remember.  —  in,  to  come  in ,  to  en- 
ter. -  in  med,  to  give  in.  —  med, 
to  come  along;  to  bring  along  with. 
—  ned,  to  come  down ;  to  be  brought 
to  bed.  —  ofoanpd,  to  come  on  tho 
top,  to  come  above.  —  omkring,  to 
turn  about.  —  på,  to  get  ui-on,  to 
mount ;  to  hit;  to  turn  upon;  to  catch, 


Komma 


Konstmakare       123 


to  surprise;  to  cost,  det  kommer  pd 
ett  utf  it  is  all  one.  —  till,  to  come 
lo ;  to  tum  to ;  to  pass  ,  to  happen ; 
lo  become.  —  till  sig ,  to  recover 
one's  senses.     —  tillhaka,  to  return. 

—  undan,  to  come  off,  to  slip  away^ 

—  upp,  to  come  up,  to  mount;  to 
rise.  -  upp  emot  någon,  to  match 
one.  —  upp  med,  to  propose,  to  in- 
vent, to  introduce.  —  ut,  to  be  pu- 
blished :  to  spread ,  to  take  air.  — 
utur,  —  ur,  to  come  out.  -  ur  con- 
cepterna,  to  be  nonplused.  —  vid, 
to  touch.  "  åt,  to  come  near;  to 
catch  at,  to  be  able ;  to  reach,  to  come 
to.    —  äter,  to  return,  to  come  again. 

—  öfver,  to  come  over,  to  come  by; 
to  meet  with;  to  seize. 

^0111  ma,  V.  a.  to  make,  to  set,  to 
prevail.  -  någon  att  skratta,  to 
make  one  laugh.  —  sig-,  to  recover; 
to  happen.  —  sig  före,  to  recover; 
to  mend;  to  come  to. 

Komm||and0  9  n.  command;  detach- 
ment, —endera,  v,  a.  to  command, 
to  order. 

Kommers,  m.  commerce,  trade. 

Kommissljarie,  w.commissary.  -bröd, 

n,  ammunition-bread.  — ioil,  m,  com- 
mission, committee,  -ionär,  m,  com- 
missioner, agent. 

Kommod,  m.  chest  of  drawers. 

Kommun,  m,  commune,  parish.  ->al, 
a.  communal,  ^icera,  v.  a.  to  com- 
municate.  — ,  V,  n,  to  receive. the 
Lord's  supper. 

Kompani,  m,  company,  partnership. 

Kompass,  ?».  compass,  -ros,  -skif- 
Ta,  f,  the  fly  of  the  compass.  -Strek, 
n.  rumb. 

Komplett,  a.  complete,   -era,  t;.  a. 

to  complete,  to  supply,     -ering",  f, 

completion.  (cate. 

Komplicerad,  a,  complicated,  compli- 

Kompliment,   m,  compliment,   cour» 

tesy.     -era,  t^.  a.  to  compliment. 

Kompojlnera,  v,  a.  to  compose,  -nist, 

m.  con)po3er. 

Komproymottera,  v.  a.  to  compro- 
ipit.    -miss,  m.  compromise,  award. 


Kon,  m.  cone.    — fsk,  a.  conic. 

Kona,  f,  strumpet. 

Koncept,  n.  concept,  sketcli.   förlora 

conceptema,   .to  foe   at  a   nonplus. 

-papper,  n.  copy-paper. 
Koncert,  m.  concert. 
Kondensator,  m.  condenser. 
Kondition,    f,    condition;     situation, 

place,     -era,  V»  n.  to  serve,  to  hold 

a  situation*     —erad,   a.  conditioned. 
Konditor,  m.  confectioner,   -i,  n,  con»^ 

feotionary. 
Konfekt,  m,  confect,  sw^eetmeat,  comfit. 
Konferens,  m.  conference,  parley. 

Konflskjlation,  f,  seizure,    -era,  v. 

a,  to  confiscate,  to  seize. 

Konfrontera,  v.  a.  to  confront. 
Konfas,  a.  confused,  confounded. 
Kongress,  m.  congress. 
Konjak,  m.  cogniac,  french  brandy. 

Konjug||ation,  /".  conjugation,  -era^ 

V,  a.  to  conjugate. 
Konjunktur,  W.  conjuncture,  crisis. 
Konkav,  a.  concave,    -itet,  f,  coo* 

cavity. 
Konkordans,  /".concordance. 
Konkurr||ens,  f»  concurrence,  corapco 

tition.   -ent,  m.  competitor,   -era^ 

V.  n,  to  compete  with. 
Konkurs,   m.    concourse   of   creditors, 
bankruptcy.   — massa,  f.  bankruptcy- 
effects. 

Konnossement,  n.  bill  of  lading. 
Konservera,  v,  a.  to  conserve,  to  pro* 

serve. 
Konsignation,  f.  conslgment. 
Konsistllens,  f,  consistency.  -oriuHi, 

n.  consistory. 
Konsol,  m.  console ;  pier- table.  -Idera» 

V.  a.  to  consolidate. 
Konsonant,  m.  consonant. 
Konst, /■.  art ;  artifice;  trick,  -gjord^ 

a.    artificial.»    -grepp,    71.    knack; 

trick,  artifice,  -handlare,  m.  dealer 

in  works  of  art;  print-seller.   — igj  Ö» 

artful,  skilful,  artificial;    odd,  strange. 

—kabinett,  n.  cabinet  for  curiosities. 

—la,  V,  n,    to  use  tricks,  to    practise 

indirect  methods^     —lad  ,  a.  affected. 

I     -lös,   a.  artless,     -makaro*,  m., 


124      Konstmästare 


Kors 


juggler  ;    intriguer.       -mästare  ^    m. 

engineer,     —när 5    m.  artist,    artisan. 

-ord,  n.  technical    term.     -rik,  a. 

ingenioug,  artful,  skilful. 
Konstapel,  W.  constable;  gunner. 
Konstellation,  m.  constellation,  aster- 
Konstitution,  m.  constitution,     fisra. 
Konsul,  m.  consul,  —at,  n.  consulship. 
Kousnment,  m.  consumer. 
Kontant,  a.  ready,  lo  ready  money. 
Konto,  n.  account. 
Kontor,  n.  counting-roonit  office.  — Ist, 

m.  clerk. 
Kontra||band ,   m.   contraband    goods. 

—bas,     m.    thorough-bass;     (instr.) 

double  baas.    — dans,  tn.  contra-dance. 

-lient,  m.  contractor,  -hera,  v.  a. 

to  contract,    to   stipulate,     -märke, 

fl.  (på  teatern'  etc.)  check,   -order, 

fln.  countermand,    -punkt,  m.  coun- 

terpoint- 
Kontrakt,  a.  paralytic,    palsical.     -, 

n.  contract,  convenant. 

Kontrast^  w»»  contrast,    -era,  v.  n. 

I      to  contrast,  to  set  off. 

Kontroll,  m.  control,     -ör,  m.  con- 

Kontur,  m.   outline.  [tro! ler. 

Konung,  Kung,  m.  king;  T.  re^ulus. 
-ahus,  n.  royal  family,  -am akt, 
f,  royal  authority,  -amord,  n.  re- 
gicide, -amördare,  m.  regicide. 
-arike,  n.  kingdom,     -spira,  f. 

lousewort.     — slig,  a.  royal,   kingly. 

Kopi||a,  f.  copy,   -era,  v.  a.  to  copy. 

—st,  7W.  copier,  transcriber. 
Kopp,  m.  cup.    -a,  v.  a.  to  cup,  to 
scarify.       — glas  ,    n.    cupping  -  glass. 

-horn,  n.  cupping-horn.    -jern,  n. 

scarifier. 
Kopplla,   f.    pock,    pustule,     "koppor t 

pl.  smallpox,    -ympniug,  f.  inocu. 

latioD    of    the    smallpox.      — urr ,    n. 

pockhole.    -ärrig,  a.  pitted  with  the 

smallpox. 
Koppar,  m.  copper,    -äktig,  a.  cop. 

perish,  bra^^ssy.      —erg,  m.  verdigrise. 

-grufva,  f.  copper-mine.    -haltig, 

a.  coppery,     -kärl,  n.  copper-vessel. 

-malm,  m.  copper-ore.    -myut,  n. 
copper- coin;     -Orm  y  m,  blindworio  ; 


the  serpent  of  brass.  -press,  W. 
rolling-press,  -rök,  m.  ashes  con- 
taining copper,  -slagare,  m.  cop. 
persmith,  brazier.  -Stlck ,  n  en- 
graving  on  copper,  print,  -stickare, 
«2.  engraver,  -tryckare,  m.  copper- 
plate-printer,   -tråd,  m.   copper-wire. 

Koppel,  n.  couple,  -bräde,  -spel,  n 

back-board. 

Koppl||a,  V.  a.  to  couple.  -,  v.  n.  to 
pimp,  to  pander,  to  bawd,  —are,  m. 
pander ,  procurer.  — eri  ,  n.  bawdry. 
-erska,  f.  procuress. 

Koppskatt,  m.   head-pence,  capitation. 

Kor,  n.  chorus,  choir,  quire;  chancel, 
choir.     — al,  771.  choral-song. 

Korall,  m.  coral,  -fiske,  n.  fishing 
of  corals.  — mOSSa,  f  coralmoss, 
coralline. 

Korf,  m.  pudding,  sausage."  -horn, 
n.  funnel  used  in  stuffing  puddings. 

Korg,  ra.  basket,  få  korgen,  to  get 
the  basket,  to  meet  vith  a  refusal. 
-pil,  m.  osier,  -stol ,  m.  wicker- 
chair,     -säng,  /.  wicker-bed. 

Korinter,  pi.   currants. 

Kork,  m.  cork;  stopple  of  a  bottle. 
—a,  V.  a.  to  cork,  to  stop  with  a  kork, 
-ad,  a.  dull,  stupid,  -skruf,  m. 
corkscrew.  — skärare,  m.  corkoutter. 
-sula,  f.  corksole.  -träd,w.  corktree. 

Korn  ,  n.    barley ;    corn ;    grain  .    sight. 

-blick,-blixt,  n.  lightning,  -blom- 
ma, f.  cornflower,  blue  bottle,  -bod, 
f,  granary.  — bräuvin,  n.  cornbrandy. 
-bröd,  n.  barley-bread,  -gryn,  n. 
barley -groats.      — ig>     0.     granulary. 

-jude,  m.  cornjew.    -knarr,  m. 

corncrake,  -lärka,  /".bunting.-mask, 
771.  cornworra,  mite,  —mjöl,  n.  barley- 
flower,    -skrika,  /.  jay. 

Korp,  771.  raven. 

Korrektur,  n.  correction  ;  proof,  läsa 
— ,  to.  correct  the  preaa.  —ark  ,  n. 
proof. sheet,     —läsare,  771.  corrector. 

Korrespondllens,  /.  correspondence. 
-era,  v.  n,   to  correspond. 

Korridor,  m.  corridor,  gallery. 

Kors-,  n.  cross;  crossbar;  loin,  reins; 
orois,  Afflieti«o,  calamity.    -,  i.  grant 


EorsT)and 


Krasa 


125 


me  m«roy!  bless  me!  -band 5  n. 
crossband.  -båge,  m.  ogive,  -bä- 
rare, m,  cros3bearer;  sufferer,  -fa- 
lare, m,  crusader.  — fisk,  m.  ruddy 
purple  sea-star.  — formig",  a.  cruci- 
form ,  orosöwise.  — f iista ,  V.  a,  to 
crucify.     — fästning*  ^    f,    crucifixion. 

-gång,  m,  crosswalk,  -kål,  m. 
burwort,  pilewort.  — messa,  f.  holy- 
rood  -  day.  —näbb ,  m.  crossbeak. 
-riddare,  m.  knight  of  the  cross. 
—snitt,  n.  crucial  incision.  —Spin- 
del,  m.  hazelspider.  -tecken  ,  n, 
sign  of  the  cross,     —tag,  n.  crusade. 

-verksbyggnad,  f.  house  built  with 

timber  and  bricks.  — vis,  ad.  cross- 
wise,   across.      —  väg,    m.    cross  way. 

Korsa,  v.  a.  to  cross,  to  sign  with  the 
cross.  -  ofver,  to  cross  out.  —  sig, 
V.  r.  to  cross  one's  self;  to  bless  one's 
self;  to  take  care  and  pay  one's  self, 
to  right  one's  self. 

Korsar,  m.  corsair. 

Korsett,  m.  corset,  jumps,  bodice. 

Kort,  a.  short,  brief,  concise.  —  om 
hufvudety  hotheaded.  Vinan  -,  ere 
long,  komma  till  korta,  to  come 
short.  -buk,7?i.  marmotfish.  -eligen, 
ad.  shortly,  briefly,  in  a  few  words. 
—hot,  f.  shortness,  brevity,  concise- 
ness.  -Synt,  a.  shortsighted,  -synt- 
het,  f.  shortsightedness. 

Kort,  n.  card,  spela  -,  to  play  at 
cards,  —blad,  n.  single  card,  leaf. 
-fabrikör,  m.  cardmaker.  -lek, 
m.  a  pack  of  cards,  -papper ,  n. 
paste-board.  -Spel,  n.  card-playing, 
game  of  cards.  -Spelare,  m.  player 
at  cards. 

KOS,  f.  way.  gä  sin  — ,  to  go  away. 
—a,  f.  course,  way. 

Kost,  m.  fare,  board,    -föraktare, 

m.  despiser  of  common  fare,  dainty 
feeder.  -gängarc,77l.  boarder,  -håll, 
n.  board,  table,  —lag,  71.  company 
at  table,  -penningar,  m.  pL  board- 
wages. 
K0St|[a,  V.  a.  to  cost.  -  p^,  to  be- 
stow cost  upon.  —  Ut  y  to  expend. 
—bar,  a.  costly,  precious.    — fti,  a. 


cost-fi-ee.  -lig,  .a.  costly;  rich,  dainty; 
sumptuous.    — nad,  f.  charge,  expense. 

-nads förslag,  n.  estimate,   -sam, 

a.  chargeable,  expensive,  costly. 

Kostyra,  m.  costume,    -era,  v.  a.  to 

dress. 

Kotlett,  m.  roasted  rib:  cutlet,  chop. 

Kotte,  m.  cone. 

Koxa,  v.  n.  to  look,  to  gaze. 

Krabat,  m,  devil  of  a  fellow. 

Krabba,  f.  crab. 

Kraf,  n.  pretension,  claim,  demand.^ 

Krafla,  v.  n.  to  crawl,  to  grope. 

Krafs,  71.  trifles,  things  of  no  moment. 
-a,  V.  ,d.  to  scratch.  -  åt  sig  ,  to 
draw  to  one's  self. 

Kraft,  771.  vigour,  force,  strength,  power. 
laga  — ,  legal  sanction,  i  —  af,  by 
virtue  of.  -full,  -!g,  a.  powerful, 
energetical,  efficacious.  -1ÖS,  a.  pow. 
erless  ,  ineffectual,  -lösliet  ,  f.  ira» 
potence  ,  invalidity  ,  ineffectual  ness. 
-Ord,  n.  energetic  word.  -SOppa, 
f.  gravy  soup.     -Vnnnen  ,  a.  legal 

Krage,  m.  collar,  cape;  top. 

Kragilsten,  m.  corbel,    -stöfvel,  m. 

top-boot.  [wretch. 

Krake,  m.   lumber;    bad    horse;    poor 
Krakel,  n.  brawl,  quarrel. 
Krakmandel,  m.   cracking  almond. 
Kram,    a.    bailing,    sticking.      —  snö, 

wet  snow. 
Kram,    n.    goods,    merchandise,      det 

tjenar  i  hans  -,  tiiat  will  serve  his 

turn,  -bod,  f.  shop,    -handel,  m, 

mercery,     -handlare,  m.  mercer. 

Krama,  v.  a.  to  squeeze,  to  press,  to 
strain. 

Kramp,  m.  cramp.  -a,  f.  cramp, 
crampiron,  staple,  -aktig,  a.  spas- 
modical, -flsk,  m.  cramp-fish,  tor. 
pedo.  —hosta,  f.  convulsive  cough. 
-åder,  f.  varix.         [m.   T.  cat-head. 

Kran,  m,  crane,    lock -cock,     -balk, 

Krank,  a.  sick. 

Krans ,    fn.    garland ,    wreath  ;    cornice. 

—a,  V.  a.   to  wreath,  to  crown. 
Krapp,  m.  madder. 
Kras,  ad.  asunder,  in  pieces,     —ft,  t? 

71.  to  crackle. 


126 


Krasla 


Krok 


SrasljJA^  V.  n.  to  labour  under  some 
difficulty.  -  sig  fram,  to  make  a 
pc^or  shift  to  live,  —are,  OT.  .valetu- 
dicarian,  — i^j  a.  feeble,  decrepit. 
— ighetj  /.  weakness. 

Krasse^  m,  eresa,  dittander. 

KratSy  m.  scraper;  wad-hook,  worm; 
gunworm.  —a ,  v,  a.  to  scour  with 
6  worm.     —  kläde,    to  nap.     —  ull, 

-  to  card.  —  ut ,  to  pull  out  with  a 
worm,     —borst©,  m.  acratohor. 

KratS,  n.  waste,  rubbish  (of  metal). 

Krattftj  f.  rake,  —j  V.  a.  to  rake,  to 
scrape,  to  scratch. 

Kravel,  n.  carvel-work,  caravel. 

Kraxa,  v.  n.  to  crow,  to  caw. 

Kreatur,  n.  creature,  animal. 
Kredit,  tti..  credit,  pä  — ,  upon  credit. 

—era,    v.    a.    to    credit;    to    give    on 

credit,     — iv  ,  n,  credentials  ,  letter  of 

credit. 
Krets,  m.  circle,  sphere,  orbit,    -lopp, 

n,  circular  course,  ciroulation. 

Krevera,  v.  n.  to  burst. 

Kri,  n.  T.  gripe. 

Krig",  n.  war.     -a,  V.  n.  to  war,   to 

make    war.  *   -aiide  y    a.    belligerent. 

-are,  m.  warrior,,  -isk,  a.  warlike, 

martial. 

Kri^silaga,  f.  military  discipline,  -ar- 
tiklar, 77».  yl.  martial  law.  -folkj 
71.  soldiery,  troops,  forces,  -fot,  771. 
state  of  war.  -fållge,  m.  prisoner 
of  war.  -förklaring,  f.  declaration 
of  war=  -förnödenhet,  f.  anomu- 
nition.  — g^ud,  vi.  god  of  war,  Qlars. 
-gärd,  -hjelp,  r/l.  contribution  of 
war.  -hjelte,  m.  hero,  -här,  771. 
arruy,  host,  '-kamrat,  VL,  fellow- 
soldier,      -kassa,    f,    military    cusli. 

-knekt,  771.  soldier,   -kollegium, 

n,  war-olfice.  -konst,  f.  military 
art.  -kostnad,  f.  expenc&s  of  war. 
—lag ,  77i.  law  of  war ,  martial  law. 
-lycka,  f.  chance  of  war.  -niakt, 
m.  array,  -man,  m.  warrior.  -putS, 
n.  stratagem.  -rUStning,  f,  military 
preparation,  -råd,  n.  council  of  war; 
counsellor  of  war.     — rättj  n.  court- 


martial,  -skepp,  /*.  man  of  war, 
ship  of  war  -skola,  f.  military 
school,  -ståndet,  n.  tho  military 
state,  -tid,  7/1.  time  of  war.  -tjeiist, 
f.  service,  military  expedition,  -tåg, 
71.  campain.  —vetenskap,  f.  science 
of  war.  -väsende,  fi.  military  affairs. 
-Öfning,  f.  military  exercise. 
Krikon,  71.  bullace. 

Kring,  pron.  about,    -bjuda,  v.  a. 

to  hand  round,  -bygga,  v.  a.  to 
build  round  about,  —bära,  v  a.  to 
carry  about,  -böjd,  a.  spiral,  -fa- 
rande, a.  itinerant,  rambling,  -flu- 
ten,  a.  surrounded  by  water.  -hvärf« 
Ta,  17.  a.  to  surround,  to  beset,  -lig- 
gande, a.  lying  round  about,  -räu- 
na,  V.  a.  to  invest,  to  beset,  -segla, 
V.  n,  to  sail  round,  -segling,  f. 
circumnavigation,  -sjllka,  f.  turn- 
sickness,  -skansa,  v  a.  to  intrench 
all  around,  -skansuiug,  f  circum. 
vallation.  -Skodd,  a.  shod  on  four 
feet ,  encompassed  .  edged  ail  around. 
—skära,  V  a.  to  round,  to  restrain, 
to  limit,  -sprida,  v.  a,  to  spread 
abroad.      -Spridning,  f    dispersion. 

-strykande, a.  va^dbond.  -stänga, 
V.  a.  to  enclose.  -VHudrande,  a. 
travelling  about,  itinerant. 

Kringla,  f.  cracknel. 

Krisk,   a.  somewhat  sour  or  sharp. 

Kristall,  m.  crystal,  -glas,  ti  cry. 
ötal-glass;  crystal  drinking-glass  -isk, 
a.  crystalline.  -Isera,  V.  a.  to 
crystallize.  -isering,  f.  crystalli- 
zation. 

Kristllen,  if.  &  a.  christian,   -endoni, 

771.  Christianity,  christianism.    -eilhet, 
f.    Christendom.      -Hg,    ö.    christian. 
— na,  V.  a.  to  christen. 
Krita,  f.  chalk.     -,  v  a    tu  chaiu. 

Kriti||k,  f,  critic,  -kast,  771.  fault- 
finder, -ker,  -kus,  m.  criticiser,  re- 
viewer,    -sera,  v.  a.  to  criticise,  to 

censure.  — sk  ,  a.  critical ,  captious, 
Krittil,  771.  tumour  arising  on  the  neck 
Krog,  771.  alehouse.  [and  throat. 

Krok,  77».  hook;  angle,    Asking -book; 


Krokbent 


Kråkris 


127 


CTOolcedness,  curvature,  compass,  bend. 
-foent,  a.  crooklegged.  -Igj  «• 
crooked ,  bent ,  curve.  — i^t  9  ad. 
crookedly.  ~llniO,  f,  curve,  curve 
line,  -na,  V.  n,  to  grow  crooked, 
to  crook,  to  bend,  -näbb,  m.  ja. 
biru.  -näsA)  f,  acquiline  nose,  hook- 
nose.  — ryggig",  a.  crookbaoked, 
hunchbacked,  -rygglghet,  f.  gib- 
bosity.  — vägj  m.  crooked  way,  round- 
about way. 

Krokodil,  m.  crocodile. 

Kroll-lilja,  /".  Turk's  cap. 

Kronlla,  f.  crown ;  corona,  -blad,  n. 
petal,  -gnld,  n.  base  gold,  -hjort, 
m,  hart.  — prins,  Wl.  prince  royal. 
-ptinsessa,  f.  princess  royal,  -ält- 
Skocka,  f.  artichoke. 

Eronoljbefallningsman,  m.  bailiff. 

-betjent,  m.  constable.   -gOds,  n. 

the  king's    domain,     -hemmall,  n. 

crownland.    — märkO,  n,  crownmark. 

-tjuf,  m.  peculator,     -tjufuad,  f. 

depeoulation.      -utskylder,   m.  pi. 

taxes  paid  to  the  government.  — värdi, 

n.  a  prico  fixed    by    public    authority. 
Kronisk,  a.  cronic,  cronical. 

Kropp,  m.  body,     -sbyggnad,  /". 

complexion,  -sdel,  m.  a  part  of  the 
body,  member,  -skraft,  f.  bodily 
strength.  — sllg,  a.  bodily,  corporeal. 
-Splikt,  m.  -SStraff,  n.  corporal 
punishment.  — ås ,  m.  the  top  of  a 
house. 

Kroppdufva,  f.  cropper. 

KrOSSlla,  v.  a.  to  bruise,  to  crack,  to 
crush,  to  fracture,  to  crash,  —ning, 
f.  bruise,  contusion. 

Krabb||a,  f.  manger,  crib,    -bitare, 

m.  crib-biter. 
Kruk||a,  f.  pitcher,  pot,  jar,  urn ;  cow- 
ard; creeper,  wood-pecker.  — makaro, 

m.  potter,  -makarelera,  f.  potter's 

clay,     -russin,  n.  jar-raisins. 

Krull,  m.  very  bad   tobacco. 

KruUig,  a,  crisp. 

Krum ,  a,  crooked ;  T,  compassing. 
—cirkel,  m.  callipers,  spherical  com- 
passes, —holts,  —hult,  n.  compass- 
timber,     -språsig,  * .  curvet,  caper. 


Krnmpen,  a.  shrunken,  contracted. 

Krus,  n.  mug";  ruffle;  flounce,  compli- 
ments, utan  — ,  without  ceremony. 
-a,  V.  a,  to  curl.  — ,  V.  n.  to  use 
too  much  compliments,  -bräde,  n. 
graining-board.  -bär,  n.  gooseberry. 
— erlig,  a.  ceremonious,  -flor,  n. 
crape,  -hufvud,  n.  curly  head ;  odd 
fellow,  -ig,  a.  curled,  -jern,  n. 
curling-iron,  —kål,  w.  crisped  cole- 
wo/t.  -mynta,  f^  balm-mint,  raackrel- 
mint,     —sablad,  m.  succory. 

Krnt,  n,  gunpowder,    -bruk,  n.  pow. 

dermill.     — durk,    m.    powder-room. 

-fräsare,  m,  squib,     -horn,  n, 

powder-horn.  — hus ,  n.  powder- 
magazine,  —kammare ,  m,  room 
for  powder,  —mått,  n.  shot-charger. 
— Slanga,  f.  train  of  gun -powder. 
-torn,  n.  powder-magazine.  — Yagn^ 
m,  gunpowder-cart. 

Kry,  a.  lively,  brisk,  pert. 

Krycka,  f,  crutch. 

KryddIJa,  f.  spice,  condiment.  — ,  V.  a. 
to  spice,  to  season,  -aktig,  a.  spicy, 
aromatic.  — bod ,  f.  grocer's  shop. 
-gård,  m.  kitchen-garden,    -kram- 

handel,  m.  spicery.  -krämare, 
m.  grocer,  —låda,  f.  spicebox.  —nej- 
lika, f,  clove,  -peppar,  m.  au- 
spice, -påse,  m.  sweetbag.  -qvast, 
m.  nosegay,     -té,  n.  herb-tea. 

KrympJIa,  v.  a.  to  sponge.  -,  v.  n. 
to  shrink,  to  crimple.  —ling,  m. 
cripple,  -ning,  f,  sponging;  shrink- 
ing, contraction. 

Kryp)  n.  vermino,  little  reptile  or  In- 
sect, —a,  V.  n,  to  creep;  to  crawl; 
to  cringe,  -böna,  f.  french  bean. 
-djur,  n.  reptile,  -hål,  W.  creep, 
hole,  shift,     -skytt,  m.  poacher. 

Krysslla,  v.  n.  to  cruise,    -are,  m. 

cruiser,  —rå,  f.  mizzen-topyard.  -se- 
gel, n.  mizzen-topsail.  -stång,  m. 
mizzen-topmast. 
Krystija,  V,  a,  to  squeeze,  to  press. 
-  sig,  to  strain  one's  self,  -nilig, 
f,  squeeze,  pressure. 

Kråklja,  f,  crow,  -fötter,  m.  ^?. 
pothooks,   scxavvl.      -lls.»  «.  crake- 


128 


Kråkärt 


Kunbar 


berry,  black  orowberry.  —ÅYt^  m. 
tnfted  vetch. 

Kråma  sig",  v.  r.  to  bridle,  to  look  big. 

Krångljel,  n.  trouble,  trick,  shift,  -la, 
V.n.  to  play  tricks-  —lare,  ra.  cheater, 
shifter,     —lig  9   CL.  trickish  ,    intricate. 

Krås,  n.  frill,  ruffle;  tripes. 

Kräftilft)  f.  crab,  crawfish ,  T.  cancer. 
— ftktig^  —artad,  a.  cancrine ;  can- 
cerous, —gång",  W.  retrograde  move- 
ment.  gå  kräftgången,  to  miscarry. 
-klo,  m.  cla-w  of  a  crawfish.  — skada, 
f.  cancerous  affection  .  inveterated  vice. 
-smör,  n,  crabs  butter.  -steD, 
m.  crab's  eye.  — sår ,  n.  cancerous 
ulcer. 

Kräfdstinn ,  a.  high  in  the  instep, 
haughty,  arrogant.  -va,  f.  craw, 
Icrop ,  gizzard.  -,  V,  CL.  to  demand, 
to   require. 

Kräk,   n.  little  creature,  reptile. 

Kräkljas,  v.  d.  to  vomit,    -niedol, 

n,  vomit,  emetic,  -pulver,  tl.  emetic 
powder.  -rOt,  /.  ipecacuanha.  —Salt, 
n.  emetic  tartar. 

Kräk  la,  /.  twirling-stick. 

Kräla,  v.  n.  to  crawl,  to  creep. 

Kxamallre ,  m.  shopkeeper,  retrailer. 
— eri,  n.  shopkeeping,   mercery. 

Krämplla,  f.  complaint,  ailment,  in- 
disposition, -ig  5  a.  sickly ,  indis- 
posed. 

Kranglla,  v.  a.  to  heel,  to  heare  down. 
-,  V.  n,  to  heel,  to  leefall.  —ning, 
f,  careening;  heeling. 

Kranklja,  v.  a.  to  violate,  to  mortify, 
to  infringe;  to  defiour,  to  debauch; 
to  corrupt,  to  invade,  to  derogate 
from,  —ning,  f.  violation,  infringe- 
ment; debauching,  stupration. 

Kraslllig,  a.  delicate,  dainty.  — llghet, 
f.  delicacy,  daintiness-  -magad,  a. 
dainty ;  squeamish. 

Krogljave,  m.  alehousekeeper.  -eri, 
W.  alehousekeeping. 

Krok'ila,  v.  a.  to  bend,  to  make  crooked. 
—  sig.  to  wind,  -ning,  f,  winding, 
turning*;  curve,  eurrity. 

Krön,  n.  crest. 

Kran'ja,  u.  a.  to  crown;  fmdtt,  mdl 


ocji  vig  t  J,  to  gauge ;  (trm),  to  mark. 
-ing,  f.  coronation;  gauging. 

Krönika,  f.  chronicle,    -skrifvare, 

rti..  chronicler. 
KrÖS,  n.  mesentery  and  intestines  of  a 
calf,  tripe.     — Saft,  m.  gastric  juice. 

Knb,  m.  cube,  -ikniått,  n.  cubic 
measure.  — ikrot,  f.  cubic  •  root. 
— isk,  a.  cubic. 

Knbb,  m.  block,    -hvete,  n.  duck- 

Knbeber,  m.  cubeb.  (bill-wheat. 

Kudde,  m.  cushion,  pillow. 

Knfr^,  V,  a.  to  check,  to  curb,  to  -sup- 
press, to  subdue. 

Kngellack,  n.  round  lac. 

Kugglla,  V,  a.  to  cog,  to  cheat;  to 
pluck.  — e,  m.  cog.  -bjul,  n.  cog- 
wheel, (cow,  to  annoy. 

Knjon,  m.  coward,    ^era,  v.  a.  to 

Knl,  m.   T.  fair  wind. 
Knljja,  fojien,  cave,  cavern;  ball,  globe, 
sphere;    bullet,    shot;    ballot;    bump. 

-back,  m.  T.  shotiocker.    -form, 

171.  buUetmould.  -formig,  a.  glo- 
bular,    —spruta,  f.  mitrailleuse. 

Knlen,   a.  chiU,  chilly,  bleak. 

Kuliss,  m.  side-scene,  slip,  wing. 

Knll,  m.  brood,  hatch,  barn  af  förste 
kullen,  children  by  the  first  marriage. 

Knll,  ad.  down,  -bytta,  f.  somer- 
set,  flying  top  over  tail. 

Knlle,  m.  crown,  top;  hillock. 

Kullerstenar^  m,  pL  roller»,  bowlder- 
stones. 

Kullfallande,  n.  falling  down. 

KuU^lla,  V.  Ö.  to  fell,  to  cut  down. 

KuUig,  a.  hilly,  hilled;  hornless. 

Kullkasta,  v.  a.  to  overthrow,  to 
overturn ,  to  subvert ;    lo  disannul ,  to 

Kullopp,  n.  T.  barrel.  [defeat. 

Kullrjla,  t;.  a,  &  n,  to  roll,  -ig, 
a.  round,  convex,  »ighet,  f,  round- 
ness, convexity. 

KultiTCra,  v.  a.  to  cultivate. 

Kultje,  m.  breeze,  a  gentle  gale. 

Kultur,  f.  culture,  civilization. 

Kummel,  n.  a  mark  to  direct  naviga 
tors,     -tunna,  f,  T.  canbuoy. 

Kummin,  w.  cumin,  caraway. 

Kuubar^  a.  cotoriQos,  kiKm-n. 


Kund 

Knnd^  m,  customer. 

Kundvaktare,  m.  T.  waistrope,  boat's. 

Knngr  etc.,  s.  Konnngr  etc.     fguy. 

KungÖrjja,  v.  a.  to  make  known,  to 
notify,  to  declare,  to  publish,  to  ad- 
vertise, —else,  f,  publication,  notifl* 
cation. 

Kuinilia,  v.  n.  &  a,  to  can,  to  be  able, 
to  have  power;  to  know,  to  under« 
stand.  ~ig,  Ö8.  known,  notorious; 
intelligent,  skilled,  cunning, 

Kunskap,  f,  skill,  knowledge;  notice, 
information,  intelligence.  — ftj  V.  Ct. 
to  spy,  to  scout,  —are,  m.  spy,  scout. 

Kup||a,  f.  a  round  protuberance,  boss ; 
case,  box.  -,  V.  a.  to  mould.  — 
växter,  to  lay  earth  round  the  stem 
of  a  plant,  -ig',  a.  bossed,  bellied; 
concave. 

Knpong",  m.  coupon,  dividend-warrant. 

Knr,  m.  cure;  centry-box;  coverture, 
tilt,     -släde,  m.   a  covered    sledge. 

Enra,  v.  n.  to  juke. 

Kurant,  a.  current. 

Kura||tel,  n.  guardianship,  -tor,  m. 
curator,  guardian,  trustee;  assignee  of 
a  bankrupoy. 

Kuybits,  m.  gourd. 

Kurfurste,  m.  elector,    -ndome,  n. 

Kurir,  m.  courier.  [electorate. 

Kurra,  f.  dungeon. 
Kurra,  v.  n.  to  rumble,  to  croak. 
Kurs,  m,  course i    exchange,  course  of 

exchange. 
Kursivstil,  m,  T,  italic  letters. 
KurtagO,  n.  brokerage. 

Kurtis,  m.  caressing,    -era,  V.  a,  to 

flatter,  to  coax. 

Kusa,  kuscha,  v,  n.  to  crouch,  to 

Kusin,  m.  &  f.  cousin.  [lie  down. 

Kusk,  m.  coachman,  —ft,  v.  a.  to 
coach,  to  drive  a  coa'ch.  —  omkring, 
to  post  about,    -bock,  771.  coachbox. 

Kuslig,  a.  gloomy. 

Kussa,  f,  blenny. 

Kust,  m,  coast,  shore,    -bevarar©, 

771.  guardship.     -fftrare,  m.  coaster. 
Kustod,  m.   T.  catchword. 
Kutryggig,  a.  humpbacked.       [cutter. 

Kutter,  w.  cutter,   -brigg,  m.  brig- 
Swedish'English  DicU 


Kyssa 


129 


Knttra,  v.  n.  to  croo,  to  ooo. 

Kuvert,  n.  cover,  envelope;  knifd  and 
fork,     -era,  v.  a.  to  envelop. 

Kyckling,  m.  chick,  chicken,  -^hona» 
f.  clucking-hen. 

Kyffe,  n.  hut,  hovel. 

Kyl|la,  f,  coolness,  ohillness.  —,  V.  CI. 
to  cool,  to  chill,  -fat,  n.  keel-fkt, 
cooler,  -ig,  a.  chilly,  -slä,  v.  a. 
to  take  the  chill  off.  »sår^  n,  chil- 
blain,  kibe. 

Kyller,  m.  buff  waistcoat,  -färg,  m, 
martial  ochre,  yellow  ochre. 

Kylsa,  f.  cluster,  bunch. 

Kyndel,  m.  savory,  summer-savory» 
-smessa,  f.  candlemas. 

Kynne,  n.  temper  of  mind,  disposition. 

Kyp,  m.  coop ;  dier's  tub,  boiler,  -are, 
771.  wine-cooper,  cooper ;  waiter.    — 6rtj 

m.  twills,    -ra,  v.  a.  to  twill. 
Kyrassier,  m.  cuirassier,  troop«r. 
Kyrka,  f.  church. 
Kyrkoljbetjent,  m.  clergyman,  -bok, 

/".  churcli-book.  -bänk,  m.  church. 
bench,  pew.  — bÖn,  f.  common  prayer, 
-falk,  m,  kestrel,  -fäder,  m.  pi, 
fathers,  -föreståndare,  m.  church. 

warden,  -författning,  f,  church, 
ship,  —gods,  11.  ohurohiand,  income. 
—gång,  m.  going  to  church  ;  church- 
ing. Jungfru  Marie  -,  the  purifi. 
cation  of  Saint  Mary,  -gård,  m. 
church-yard;  cemetery,  -herde,  m, 
parson,  rector,  -llistorle,  f.  eccle. 
siastio  history,  -lag  ,  m.  canonlaw. 
-möte,  n.  council,  synod,  -ord» 
ning,  f.  agenda,  ritual,  chucch-dis. 
oipline.  -plikt,  m.  penance;  church, 
fine,  -rån,  n.  sacrilege,  -skrud. 
m.  church-attire.  -Stadgft,  f.  church- 
ordinance,  canon.  —Staten»  W.  tho 
pope's  dominion.  — stol,  m.  pew. 
-tagning,  f.  churching,  -tjufnad, 

f.  sacrilege.    — tOrn,  n.  churchsteeple. 

-väktare,  m.  sexton,  beadie.  -vard, 

m.    church- warden,     -väscnde,    W. 
ecclesiastical   giffairs.     —år,    7i,   eccle- 
siastical year. 
Kysk,  a.  chaste.     -Iiet,  f,  chastity. 

Kyss,  m,  kiss,  buss,    -a,  v,  a.  i« 


130 


Kyssas 


Kärlighet 


kiss,   t«   bn».     -as 9   V.  d,   ta   kisi 
etich  other. 

Kådlla,  f.  resin,  gum.    -aktig,  ~Ig, 

a.  guramy,  resinous. 

Kåk,  m.  whipping.poit.  -stryKa,  v. 
a.  to  fustigate,     -strykning,  f. 

lashing,  fustigation. 

Kål,  ra,  cabbage,  -blad,  n.  cabbagtt. 
leaf,  -frö,  71.  cabbage-seed.  -gårii, 
n.  cabbage. garden.  -liufvud,  71. 
cabbage -head.  -rabS,  m.  turnip- 
cabbage.  — rot,  »Ti.  turnip  -  rooted 
cabbage.     -StOCk,  7W.   cabbage-stalk. 

Kåpa,  f,  cope,  a  short  cloak. 

Kåpllgräs,  w.  -ört,  f.  lionpaw. 

Kår,  771.  corps,  body. 

Kåre,  m.  breeze.  ^ 

Kåt,  a.  libidinous,  lewd,  lasoivous,  goat* 
ish.     —het,  /.  lewdness. 

Käbbjjel,  n.  squabble,  petty  quarrel. 
—la,  V.  .71.  to  squabble,  to  quarrel. 

Käck,  a.  brave,  brisk;  able,  -het, 
f.  bravery,  stoutness,  alacrity. 

Käfling ,  '  771.  small  roundish  billet  of 
wood. 

Käft,  m,  jaw,  chap,  chop. 

Kägelljbana,  f,  bowling-green,  skittle- 
ground.  — formig,  a.  conical,  coni- 
form, -klot,  71.  bowl,  -lek,  m. 
a  set  of  ninepins.  — Spel,  n.  nine- 
pins, play  at  skittles. 

Kägla,  f,  cone;  piij,  skittle,  spela 
käglor,  to  play  at  ninepins. 

Käk,  771.  jaw.     -ben,  n,  cheekbone. 

Källja,  V.  n,  to  freeze,  to  congeal. 
-drag,  n.  the  thawing  of  the  earth 
in  spring,  -e,  771.  frost,  -ning,  f, 
congelation. 

Kälkborgare,  771.  cit,  mMn  citizen. 
Kälke,  m.  sledge. 

Käll||a,  /.  fountain,  spring,  source. 
-frö,  n.  common  frog,    -krasse, 

771.  water- cresi.  -salt,  n.  pit -salt. 
-språng,  71.  fountain-head,  well- 
spring.  — yatten,  n,  spring  •  water, 
fountain-water. 
Källar||6,  tti.  cellar;  tavern,  -hal 8, 
771.  raezereon,  spurge-laurel.  — lucka, 
f.  cellar-door,  -mästare,  771.  tavern- 
keeper,  butlar.    -Stoga^  /.  room  for 


gtttsti.  -svale,  m.  penthensa  of  a 
cellar.     -SVen,  m.  tapster,  drawer. 

Kalt,  n.  botheration,  -a,  v,  n,  to 
bother. 

Kältring,  771.  wretch,  rascal,  scoundrel, 

Kämplia,  v,  n.  to  contend ,  to  contest, 
to  vie,  to  struggle,  -ande,  n.  con. 
tention,  struggle.  -6,  771,  champion, 
wrestler. 

Kängor,  f.  pL  buskins,  half-boots. 

Känguru,  tti.  kangaroo. 

Kiinn|!a,  v.  a.  to  know,  to  discern;  t© 
understand ;  to  f«el ;  to  try ;  to  handlt. 
—  en  skyldig,  to  find  one  guilty.  — 
efter,  to  try  ;  to  search  after,  to  look 
after,  det  känner  efter,  it  puts  one 
hard  to  it.  —  för  sig ,  -  sig  före, 
to  grope  oneV  way.  —  igen,  to  know 
again.  —  miste,  to  mistake.  —  på, 
to  feel;  to  try,  to  taste;  to  discern 
by.  —  till,  to  feel.  —  dt  sig,  to 
appropriate  to  one's  self,  kännas  vid, 
V,  d,  to  own.  —are,  m.  connoisseur, 
knower.    -bar,  a.  sensible,    -edom, 

771.  knowledge.  -emärke,-etecken, 

n.  mark,  token,  sign,  character,  -ing, 
f.  feeling.  — Spak,  a.  quick  of  knowing. 

Känsel,  tti.  feeling,  touch,  draga  - 
på  någon,  to  recollect  one. 

Känsl|{a,  /.  feeling,  sensation,  sense, 
sensibility.,  -ig,  a.  sensible.  -Ighet, 
f,  sensibility,  -ofull,  a.  sensible. 
-Ofuilhet,  f.  sensibility.  -0IÖS,  a, 
insensible.  — olöshet,  f.  insensibility. 
-OSam,  a.  sensible,  tender.  -OÖlU- 
het,  f.  sensibility,  tenderness. 

Käpp,  m,  stick,  staff,  cane,    -band, 

n.  cane-ribbon,  —knapp,  771.  cane» 
head,  -rapp,  n.  -släng,  771.  stroke 
with  a  stick. 

Kär,  a.  dear,  beloved,  agreeable,  sweet, 
pleasant ;  enamoured,  smitten  with  love. 
vara  -  t,  to  be  in  love  with,  hdlla 

'  -,  to  cherish,  to  be  fond  of.  det  är 
mig  kärt,  I  am  glad  of  it.  -aste, 
?7i.  lover,  sweetheart,  -esta,  f.  sweet- 
heart,  mistress,  love,  -koninien, 
ad.  welkome.  -ligj  a.  amorous; 
amiable,  kind,  -lighet,  f.  kindness, 
fondness. 


Kära 

Karlla,  v.  n.  to  sua  another  at  law,  to 
indict,  -an,  -ande,  n.  action  ente- 
red.  -ailde,  m.  &  a.  plaintiff,  in- 
dicter.  -OniåJ,  n.  action,  indictment, 
cause,  impeachment. 

Karf,  a.  rough,  harsh,    -liet,  f.  harsh- 

Iviirfre,  in,  sheaf.  [ness,  roughness. 

Käring,  f,  old  woman,  hag;  balistes. 
^aktig*,     a.    womanish,    effeminate. 

-krok,  m,  foil,  trip,    -saga,  f. 

tale  of  a  tub.    -tänder,  f.pl.  birds. 

Kärl,  n.  vessel.  foot-trefoil. 

Kärlek,  m.  love,  affection. 

Kärleksllbref,  n.  love-ietter.  -dryck, 
m.  philtre,  love-potion,  -full,  a.  amo- 
rous ,  full  of  love;  kind,  charitable. 
-förklaring,  f,  declaration  of  love. 
-gudinna,  f.  goddess  of  love,  Venus. 
-Iiandel,  m."  amour,  intrigue,    -hi- 

fitoria,  /.  love-tale,    -händelser, 

m.  j)l.  loves.  -1ÖSJ,  a.  uncharitable, 
loveless^  inhumane,  -losliet,  f,  lo- 
Telessness.  -tankar,  7^.  ^Z.  amorous 
reveries,    -verk,  n.  work  of  charity. 

-visa,  /.  love-sonsr.    -äfventyr,  n. 

love-affair. 

Karnlia, /".  kernel;  pith;  marrow,  flower, 
quintessence.  — frukt,  m.  kcrnelfruit. 
-full,  a.  full  of  kernels,  pithy;  ener- 
getic,  solid,  -has,  n.  core.  -1ÖS, 
a.  without  a  kernel ;  without  energy. 
-språk,  n.  apophtegra;  pithy  Ian- 
guage. 

Kärnlla,  f.  churn.  -,  v.  a.  to  churn, 
to  raak»  butter,  -farsk ,  a.  fresh 
froro  the  churn,  -mjölk,  f.  butter- 
milk,     -stång,  f.  churn-staff. 

Kärr  •  n.  fen,  marsh ,  morass ,  moor, 
-aktlg,  a.  marshy,  boggy,  fenny. 
-hö,  n.  hard  hay. 

Kärra,  f.  cart. 

Kattjlare,  m,  heretic,  -eri,  n.  heresy. 
^-ersk,  a.  heretical. 

Kattja,  f.  lechery^  wantonness,  lewd* 
ness.    -S,  V.  d,  to  be  libidinous. 

Käx  a,  V.  n,  u  bother. 

Kök,   n.  kitchen. 

Kök8|,bord,  n.  kitchen-table.  -gOSSe, 
fn,  scullion,  -knif,  m.  cook's  knife. 
-kryddor,    /.    pi.     kitchen  .  herbs. 


Körväg 


131 


-kärl,  n.  kitohcn-fumiture.  »latiu, 
m.  dog's  latin,  -mästare,  m.  ma- 
stercook.  —piga,  f.  kitchen  -  mcwd. 
-skåp,  n.  meat-safe,   pantry,  larder. 

-slef,  771.  pot-ladle,     -trädgård, 

m.  kitchen-garden,  olitory. 

Köl,  w.  keel;  careen,  lös—,  false  keel, 
-hala,  V,  a,  to  careen,  to  dock;  to 
keelhaul,  —herre,  m.  master  of  a 
merchant-ship,  -runi,  n,  hold.  -SVin, 
71,  keelson,  -vatten,  n.  wake,  dead, 
water. 

Köld,  m.  cold,  fi'ost;  coldness. 

Kölna,  /.  idln. 

Kön,  71.  sex;  gender. 

Köp,  n.  purchase,  bargain;  price;  tak- 
ing in.  slå  upp  köpet,  to  break  tho 
bargain,  för  godt  — ,  at  a  low  rate. 
taga  pä  öppet  -,  to  take  upon  trial. 
gifva  -,  to  abate  of  one's  price,  till 
köps,  to  be  sold,  -a,  V,  a.  to  buy, 
to  purchase;  to  take  in.  -arO,  Til» 
buyer,  purchaser,  -ebref,  n.  con- 
tract, bill  of  emption.  — enska]||>,  m. 
trade,  buying  and  selling.  — Ing,  m, 
borough,  -man,  m.  merchant.  -Skil- 
ling,  m.  purchase-money,  ^sla,  V. 
n.  to  bargain,  to  merchandise.  -Stad, 
m,  market-town. 

KÖrila,  V,  a.  é  n.  to  drive;  to  carry. 
kör  på,  drive  on.  —  vilse,  to  drive 
the  wrong  way.     -  af,  to  break  off. 

—  hort,  to  carry  away ;  to  drive  away, 
to  turn  oflf.  -  efter  vatten,  to  bring 
water.  —  eTilot,  to  drive  against.  - 
fast,  to  be  entangled.  -  i  åkem^ 
to  plough.     -  ifråji,  to  turn  out  of. 

—  ill,  to  thrust  in;  to  carry  in.  — 
in  hos  någon,  to  call  upon  one.  — 
omkull,  to  overset.  -^  på,  to  drive 
on;  to  hurry  on.  -r  Upp,  to  start; 
to  make  one  get  up.  —  ut ,  to  rido 
out;  to  turn  out.  —  öfver ,  to  pass 
over ,  to  driv«  over.  —ande ,  n, 
-ning,  /*.  driving,  riding,  carriage, 
course.       —are,    m,    carrier,    driver. 

-fågel,  m.  goosander,    -redskap^ 

n.  carriage,  vehicle.  -Sel,  m.  carri» 
age.  -SYen ,  771.  driver,  coachmail» 
-väg,  m.  road,  common  way. 


132 


Körfvel 


Xagvridare 


Körfvel,  n,  chervil. 

Körii.'),  v,  a.  to  gvanulat«.  -  malm, 
to  pound  ore. 

Körsbär,  n.  cherry. 

Körsnär,  m,  furrier,  skinner. 

Körtel,  m.  glandule:  nodule,  -aktig, 
a.  glandulous. 

Kött,  n.  flesh,  meat;  pulp;  •concu- 
piscence. 6ii/*ya —,  to  incarn.  —aktig", 
a,  like  flesh;  pulpous.  -1)0(1^  f. 
shambles,  -full,  a.  plump,  -färg, 
m.  carnation.  -Jg,  a.  fleshy,  -kllif, 
in.  chopping  .  knife.  — korf,  in,  sau- 
sage. -Ill at,  m.  fleshmeat.  -mail- 
glare,  m.  fleshmonger.  -SlJg,  a. 
carnal,  lustful,  fleshy.  köttsliga 
.syskon  f  brothers  and  sisters  by  the 
same  father  and  mother.  -SOppfi, 
f.  ,beofsoup.  -spad,  11.  broth,  -sår, 
n.  flesh-wound.  -tråd,  7n.  fibre. 
-växt,  m.  fleshy  excrescence,  -ätau- 
d©,  a.  carnivorous.  -ätftTO,  m. 
carnivorous  animal. 


Labb,  77Z.  paw. 

Labbo,  m.  a  kind  of  sea-gull,  mew. 

Labor[|atorluni,  n,  laboratory,  -era, 

V.  n.    to   suffer,  to    drudge;   to  virork 

in  chemistry. 
Labyrint,  m,  labyrint,  maze. 
Lack ,  n.  sealing-wax.     -a ,    V.  a,   to 

seal,    —era,  v.  a.  to  lacker,  to  jap^an. 

-erare,  m.  vamisher.    -ering,  f. 

varnish.  — fernissa,  f,  lacker,  lac» 
varnish,     -mus,  W.  litmus. 

Ladlla,  f.  bam.  -ngolf,  n,  thrashing, 
floor,  barn-floor.  -ngård,  m,  dairy, 
farm  ;  fjvm  -  yard  ;  stock  of  cattle. 
-ngiirdspiga,  f,  maid  for  the  cattle. 
-USVala,  f,  chimney-swallow. 

Laddlja,  V,  a.  to  charge;  to  load. 
— ning,  f.  charging;  charge;  cargo, 
lading,  -skyflel,  m.  gun-stick,  ladle. 
-stake,  -stock,  m,  r»m-rod,  gun- 

Laf,  m,  lichen,  (stick. 


Lafve,  m.  couch. 

Lag,  n,  layer,  bed,  stratum;  course; 
tire ;  broadside. 

Lag,  n.  order;  custom,  mannej;  satis» 
faction,  contentment;  company:  enter- 
tainment. 

Lag,  ad,  about,  vid  -,  about,  hvar 
vid  —  ?  whereabout?  sä  vid  -,  there- 
abouts. 

La^,  m,  di^eootion;  lie,  buck,  pickle. 

Lag,  m.  law;  statute,  -bok,  f.  law. 
book,  code.  —a,  a,  lawful,  legal. 
-brott,  n.  violation  of  the  law. 
-bry tare,  m,  one  who  breaks  the 
law.  -bunden,  a.  bound  by  law; 
convicted,  -enlig,  a.  legal,   -fara, 

V.  a.  to  proceed  according  to  law. 
-faren,  a.  skilled  in  the  law.  -fa- 
renhet,  f.  jurisprudence.  -fart, 
m.  lawsuit,  legalization,  -fråga,  f. 
question  of  law.  -fången,  a.  law- 
fully acquired,  -fästa,  V.  a.  to  con- 
firm   by    law.     -föra,    V.  a.  to  sue 

at  law.  -förslag,  n.  bill,  -gill, 
-giltig,  a.  good  in  law,  enacted. 
—grann,  a.  nice,  minutely  cautious. 
— grannhet,  f,  niceness,  minute 
exactness,  —karl,  on.  learned  in  the 
law.  —krönt,  a.  legally  crowned. 
—lig,  a.  legal,  lawful,  conformable  to 
the  law.  -ligliet,  f.  legality,  lawful* 
ness.  -likinätig^  a.  conformable  to 
law.  -lydig,  a.  obedient  to  the 
law.  -lydnad,  /*.  obedience  to  the 
law.  -lös,  a.  lawless,  -lösliet,  f, 
lawlessness,  illegality.  —man,  w. 
superiour  judge  in  the  country.  -inanS" 
rätt,  7n.  superiour  court  in  the  coun- 
try, -saga,  f,  jurisdiction,  district. 
-Skipning,  f.  administration  of  ju- 
stice, -stadd,  a.  lawfully  hired. 
-stiftande,  a.  lawgiving,  legislative. 

-Stiftare,  m.  legislator,  -stiftning, 

f.  legislation.  -stll,  TU.  juridical 
style,  -stridig,  a.  contrary  to  law. 
-IStridigbet,  f.  unlawfulness,  ille- 
gality, -sökning,  /'.  lawsuit,  -tima, 

a.  ordinary,  -vadd,  a.  moved  to 
another  court,    -verk,  n.  legislation. 

-vridare,   -vrängare,  m.   petti- 


Lagvunnen 

fogger,  chicaner.  -VUnneU)  a,  cast 
in  law,  legally  acquired. 

Lagila,  V.  a,  to  prepare,  to  dress,  to 
take  care;  to  mend,  to  repair.  —  så 
att,  to  take  care  that.  -  om  elden, 
to  mend  the  fire.  -  om  en  sjuk,  to 
tend  a  sick  person.  —  om  sig,  to 
make  much  of  one's  self.  —  till ,  to 
make  preparation.  —  sig  till,  to  pre- 
pare one's  self  to.  -  upp,  to  fit  up, 
—  sig  undan,  to  get  one's  self  pack- 
ing, -ning,  f,  mending,  reparation; 
dressing. 

Lagd,  a.  having  a  disposition  for. 

Lager,  m.  laurel,     -blad,  n.  bay-leaf. 

-bär,  n.  bay. berry,    -bärsträd, 

n,  laurel-tree.  -krans«  W.  laurel- 
crown. 

Lager,  n.  stock,  store;  lager,  stratum. 

Lagg,  m.  the  border  of  a  cask,  -a, 
V.  a.  to  hoop,    -trä,  n.  staff,  staves. 

LagOlH,  ad.  just  enough,  moderately. 
— ,  a.  just,  moderate,  reasonable;  fit, 
right,  due.  %  —  tidt  in  the  very  nick 
of  time. 

Laka,  v.  n.  to  leak,  to  fall  by  drops, 

Lakan,  n.  sheet.  [to  gjve  sap. 

Lake,  w.  burbot;  pickle;  juice;  sap. 

Lakej,  m.  lackey,  footman. 

Lakrits,  W.  licorice,  lickerish. 

Laktuk,  f.  lettuce,  garden-lettuce. 

Lall,  -ande,  n*  stammering. 

Lam,  a.  lame;  reckless;  remiss;  shal- 
low, —het,  f,  lameness:  remissness; 
■want  of  elasticy. 

Lam,  Lamm,  n.  iamb,    -diger,  a. 

with  lamb.  -Qärding,  m,  loin  of  a 
lamb,  -kött,  n.  lamb's  meat,  -ma, 
V.  n.  to  lamb,  to  ewe.  -stek,  m» 
roasted  lamb's  meat.  -un8:6«  m. 
lambkin. 

Lampjja,  f.  lamp,     -pntsare,  m. 

lamp-lighter.  -SOt,  n.  -STälta,  f. 
lamp-black.     -Yoke,  771.  lamp-wick. 

Lampret,  m.  lamprey. 

Laua,  f,  kiddle. 

Laud,  n.  land ;  county ;  ground.  Ian- 
dH ,  the  country,  gå  i  -,  to  go 
ashore,  till  lands,  by  land,  gå  i 
—  med  en  sak,  to  cun-y  one's  point. 


Land  tm  an 


133 


segla  under  landet,  to  sail  along 
the  coast,  -a,  V.  n,  to  land,  to  go 
ashore,  .  -adel ,  m.  country  -  gentry. 
-amäro,  n,  boundary,  landmark. 
—gång,  m.  landing;  gangboard,  lan- 
diiig. bridge.     -liafVe,  m.  bearded  oat. 

-karta,  f,  map.     -känning,  /*. 

landfall,  -rygg,  m.  ridge  of  a  land. 
-skap,  n.  province,  region,    -skaps- 

målning,  f,  -skapsstycke,  n. 
landscape.  -Spole,  m.  (fågel)  king- 
fisher, halcyon,  -stiga,  V.  n.  to 
land,  to  disembark.  -Stigning,  f. 
landing,  descent,  -storm,  m.  general 
levy.  -Strykare,  m.  vagabond. 
-ständer,  n.  pi.  the  states  of  a 
province,  -satta,  V.  a,  to  set  ashore, 
10  land,  -sättning,  f.  setting  ashore. 
-vind,  m.  landturn,  breeze  of  the 
land,     -väg,  m.  way  by  land. 

LandsIJbygd,  f.  country,   -flykt,  m. 

banishment.  -flyktig,  a.  exiled. 
-fred,  m.  the  king's  peace,  -for» 
rädare,  m.   traitor   to    the   country. 

-förvisning,  f.  banishment. -Iiorre, 

m^  sovereign,  prince,  lord.  — lierrligj 
a.  seigneurial,  regal.  -IlÖfding,  m. 
governour  of  a  province.  -IlÖfding- 
döme,  n.  government,  -lag,  m. 
provincial  law.  -man ,  m.  country- 
man, compatriote.  -plåga,  f.  publip 
distress.  — SOd,  m.  custom  of  a  coun- 
try, -väg,  m.  highway,  highroad. 
LandtybO,  m.  countryn)an,  husband- 
man, —bruk,  n.  agriculture,  hus- 
bandry, -brukare,  m.  husbandman, 
farmer,   —dag,  m.  diet  of  a  province. 

-egendom,  m.  landestate.  -doma- 
re, -fogde,  m.  sheriff,  -fllcka,  /. 

country. girl.  -folk,  n.  country- 
people,  -gods,  w.  country-seat,  ma- 
nor, -grefskap,  n.  landgravlate. 
-grefve,  m.  landgrave,  -gård,  771. 
manor.  -hUS,  n.  country-house,  cot- 
tage, -hushållare,  711.  husband- 
man, -hushållning,  f.  husbandry. 
-jnnkare,  m.  coantrysquire.  -lef- 
nad,  f.  rural  life,  -lik,  a.  country- 
iike.  -makt,  /.  land-forces;  conti- 
nental   powtr.     -man,  m.  husband» 


134     Ländtmarstalk 


Lefverne 


man,  peasant.  — luarslialK,  m.  spea- 
ker of  the  nobility  at  a  diet.  —Ilia- 
tare,  m.  geometer,  -matei'l,  n. 
measuring  of  land.  -prest ,  m, 
country-parson,  —råd,  m,  provincial 
counsellor.  —Yarn,  n.  rarapart  for  a 
country;  country-milice. 
LaBS,  m.  lance,     -ett,  771.  lancet. 

Lanterna,  /".  lantern. 

Lapp,  7n.  piece,  patch,    botch,    shred. 

-a,  V.  a.  to  patch,  to  botch,  to  cobble. 

—are,  m.   patcher,  botcher.     — i©,  «. 

full  of  botches,     -ri,  n.  trifle. 
Larf,  m.  mask ;    caterpillar,  larve. 
Larni,  n,  alarm,  bustle,  noise,     —a,  V. 

n.    to    make    bustle.      -klocka,    f, 

alarm  belL 
Lasarett,  n.  lazaretto,  hospital. 
Lask,   m.  scarf,     -a,  v.  a.  to  scarf; 

to.  stitch. 
Lass,  n.  load,  cartload,     -a,  V.  n.  to 

load.     —  aft  to  unload. 
Last,  f.  burden ;  charge ;   lading.     ~a^ 

v.  a.  to  load,  to  lade,  -dragare, 
m.  transport,  storeship.  -dryg,  a. 
of  great  burden.  -gammal,  a. 
over-old.  -penningar,  w.  jpL  ton- 
nage-dues,    —port,  m.  raftport. 

Last,  771.  vice,  -a,  V.  a.  to  blame. 
-are,  m.  slanderer,  -bar,  a.  vi- 
cious,  wicked.  — barhet,  f.  vicious- 
ness.  -full,  a.  full  of  vice,  -värd, 
a.   blaraable. 

Lat,  a,  lazy,  idle:  -^as ,  V.  d.  to  be 
lazy.  —het,  f.  laziness,  idleness. 
-hund,  m.  a  lazy  fellow. 

Latin,  n.  latin,    -are,  m.  latinist. 

Latverge,  m.  electuary. 

Lava,  f,  lava. 

Lavendel,  m.  lavender. 

Lavera,  v.  W.  io  tack,  to  laveer. 

Lavett,  771.  carriage,  gun-carriage. 

Lavin,  tti.  avalanch. 

Lax,  m.  salmon,    -kar,  n.  -kista, 

f.  salmon-pipe.     -Öring,  77i.  trout. 
Laxera,  v.  a.  to  purge. 
Lazur,  -sten,  m.   azure-stone. 
Le,  v.  71.  to  smile,  to  laugh. 
Led,   a.  odious,  detestable,    abominable, 

offensive,   cross.     I'dra  sig  ledt  ät, 


to  behave  indecently.  t  Ijuft  och 
ledt,  in  prosperity  and  adversity,  —a, 
f.  loathing,  disgust,  aversion.  — as, 
V,  d.  ,Xo  grow  sad.  —  vid,  to  loathe 
a  thing.  -sam ,  a.  tedious,  dull; 
tiresome.  -Samhet,  /.  irksomeness, 
trouble,  -sen ,  a.  weary.  -  vid, 
sick  for.  -  ofver,  angry  for.  -SUä, 
V,  n.  to  grow  weary.  -SUad,  f. 
weariness. 

Led,  n,  gate;  file,  rank;  degree,  order 
of  lineage,  generation,  descent,  sl'dgt- 
skaps  — ,  degree  of  consanguinity. 

Led,  m,  joint;  link,  -band,  n.  lead- 
ing-strings; ligament,  -brott,  -n, 
luxation,  dislocation,  -gång,  m.  ar- 
ticulation, -knytning,  /",  rickets. 
-Snut,  m,  autumnfly.  -vatten,  71. 
synovia.  -^Vridning,  f.  luxation, 
disjointing,  -värk,  m.  pain  in  the 
joints,  gout. 

Led,  f.  way,  course. 

Ledya,  r.  a.  to  lead,  to  conduct,  to 
convey ;  to  deduce.  —  af,  to  carry 
off.  —  ifran,  to  lead  from,  to  derive 
from.  —  ifrån  sig,  to  clear  one's 
self  of.  -are,  m.  leader,  guide. 
—ning,  f,  way,  direction,  canal. 
-saga,  V.  a,  to  conduct,  to  guide. 
—sägande,  n,  conducting,  guiding. 
— §;agare,  m,  conductor,  leader,  guide. 
-stjärna,  f.  guiding-star,  -stång, 
771.    rail.      —tråd,    771.    leading. line; 

Ledamot,  m.  member.  .    (guide. 

Ledig,  «.  vacant;  at  leisure,  disen- 
gaged; easy,  flexible,  agile,  free,  —het, 
f.^  vacancy ;  leisure ;  unconstraint  free» 
dom;  easiness;  flexibility,  agility. 

Lefnad,  f.  life,    -slopp,  n.  couta© 

■^f  life.     -SSätt,  n.  way  of  lif^ 

Lofra  sig,  v.  r.  to  clot. 

Lefvlla,  V,  n.  to  live.  -  af,  to  live 
upon,  to  live  of.  —  eficr  ndgon,  to 
outlive.  —  upp,  to  consume,  to  eat  up.  — 
lipp  igen,  to  revive,  to  return  to  life. 
lef  väl;  farewell  I  lefve  konungen  f 
God  save  the  King!  -ande,  a.  living, 
alive,  lively;  T.  shivering.  —  hock, 
quickset  hedge.  ^  vittne,  eye-witnesa. 
-erne,  n.  life,  course  of  life,  behaviourJ 


Lefver 

Bfver,  w.  liver,    -brun,  a.  liver- 

co  loured,  -fläck,  m.llverspot,  freckle. 
~korf,  m.  liver-sausage.  -SJuka,  f, 
hepalical   disease.     -Sten,    m.  hepa- 

tite.    -tran,  m.  cod-oil. 

3g||a,  v.  a.  to  hire.    -  ut,  to  let  out. 
-,     8.   f.    hire.      -Ofolk ,    n.    hired 
people.     -Olijon,  n.  hired  servant. 
Sgat,  n.  legacy.    -,  m.  legate,  envoy. 

-ion ,  f.  embassy.    -lonssekrete- 

rarOj  m.  secretary  of  an  embassy. 

egera,  v.  a.  to  alloy. 

egitim,  a.  legitimate,    -era,  v,  o. 

to  legitimate,    -itet,  f.  legitimacy, 
ejd,  m.  safeconduct. 
ejon,  n.  lion,     -inna,  f.  lionness. 
-UUge,  W.  lion's  whelp. 
ekj  m.  sport,  pUy,   fun,  game;  spaw» 
ning;  copulation,     -a^  V.  a.  <fe  n.  to 
play,    to    sport,    to    toy;    to    spawn. 
-ball,   771.  playball,    sport,     -don, 

n.  toys,    -kamrat,  m.  playfellow. 

-saker,  f.  pL  playthings,  toys. 
-syster,  f.  playfellow,  -tid,  m. 
playtime;  spawning  -  time ;  coupling- 
time. 

ekamljen,  m,  body;  corpse,    -lig, 

a.  bodily,  corporeal. 
ekatt,  m.  weasel. 
leknian,  m.  layman,   lalo.     lekmän, 

pi.  laity.  [reader. 

iekt||ion,  f.  lesson,    -or,  m.  lecturer, 
lem,  m.  limb,  member,    -lytt,  -1Ö9, 

a.  mutilated. 
<eniel,  m-  lemming,  lemmus. 
<emn]|a,  v.  a.  to  leave,   to  deliver,  to 

afford  ;  to  relinquish ;  to  resign,    —ing, 

f,  residue,  remnant.     Umningar,  pi. 

leavings,  ruins. 

jen,  a.  soft,   -a,  v.  a.  to  moiHfy,  to 

soften,    to   thaw.     — ,  V.  71.   to    thaw. 
-het,  f.  softness,  lenity,   -plåstor, 
n,   mollifying    plaster,      -väder,  71. 
thaW'Weather. 
Leopard,  m.  leopard. 

[jer,  n.  ~a,   f,  clay,    -aktig,  a. 

clayey.  -art,  771.  species  of  clay. 
-bruk,  n.  mortar  of  clay,  -grop, 
f.  elay.pit.  -ig,  a.  clayey,  loamy. 
-JOrd,  /.  day.eoil.     -kruka,  {. 


Lifkusk 


135^ 


earthen   pot.      -pipa,   f,   clay- pipe, 

earthen  tobacco-pipe. 
Lerka,  v.  n.  to  proceed  gently.    -  sig 

fram,  to  work  one's  way.    -  ur,  to 

draw  out  of. 
Leta,  V.  a.  to  seek,  to  search,  to  look 

after.   -  igenom,  to  overhale.    -  upp, 

to  search  out.     -»  ut ,    to  select  from 

others;    to  sift;    to  sound;    to  pump; 

to  trace  out. 
Leyerilans,    m.    deliverance,    consign. 

ment,    purveyance.      -era,  V.  a.   to 

deliver,  to  purvey,  to  supply.     —  ha- 

talj,  to  give  battle. 
Levkoja,  f.  gilliflower. 

Lexa,  f.  lesson.  ~,  v.  a.  fuppj  to  up. 

braid,  to  reprimand. 
Lexikon,  n.  dictionary. 

Libsticka,  f.  lovage. 

Licent,  m.  custom,  duty. 

Lidlla,  V.  a.  to  suffer,  to  undergo,   vara 

väl  liden,    to  be  well    looked    upon. 

-ande,  a.  suffering,  passive.     -,  S. 

n.    passion,    suffering,    loss,    damage. 

-elig,  a.  tolerable,  supportable,  -el* 

se,  /.  passion. 
Lida,  V»  n.  to  go  on,  to  pass.    -  till 

slut,  to  draw  to  an  issue,     -  åt,  to 

grow  towards,    det  lider  för  honom, 

be  Is  a  man  of  quick  hands. 

Lider,  n.  shed. 

Lideriig,  a.  dissolute,  loose,  -het, 
f.  debauchery,  dissoluteness. 

Lie,  77».  sithe.  -Orf,  n.  handle  of  a 
sithe. 

Lif,  n.  life;  body,  waist,  smal  i  lif- 
vet,  small  in  the  waist,  slender,  skep- 
pets -,  latitude  of  a  ship,  -aktig, 
a.  lively,  -aktighet,  f,  liveliness, 
vivacity.  -dragOn,  w,  dragoon  of  the 
body-guard.  -Ogen,  a.  bond.  -,  S. 
m.  bondman.  -Cgcnskap,  f.  bond, 
age.  -färg,  771.  favourite  colour; 
carnation,     -färgad,  a.  incarnatine. 

-försäkring,  f.  life-insurance,  -gar- 
de, 71.  body-guards,  life-guards.    -gO- 

ding,  71.  jointure,    -gifvaiule,  ex. 

lifegiving,    vivifying.     — hussurp    771. 
husar  of  the  bodytjaard.    -kusk,  VI. 


136 


Liflig 


chief  coachman  to  a  prince,  -ll^»  Ä. 
lively,  sprightly,  brisk,  -lighet,  f. 
vivacity,  liveliness,  sprightliness.  —loyj 
a.  lifeless.  -lUedikuS,  m.  physician 
in  ordinary,  -moder,  f.  womb,  -nära 
si  J?  5    V.  r.   to    get    one's    livelihood. 

-|)ftge,  m.  page  in  ordinary,  -rege- 
mente 9  n.  regiment  of  the  body- 
guard, -rockj  m.  close  coat,  -ränta, 
f,  life-annuity.  -rätt,  TTl.  favourite 
meat,  -sandar,  m.  pi,  vital  spi- 
rits.  -Sfara,  f.  danger  of  life. 
-sfarlig,  a.  dangerous,  mortal. 
-sfrilkt,  f.  fruit  of  the  womb ,  foe- 
tus.  -Skraft, /*.  vital  power,  -sluft, 
m.  vital  air.  -Smedel,  n.  provision, 
victuals.  -Ssakj  f.  capital  crime. 
-SStraff,  n.  pain  of  death,  capital 
punishment,  -stecken,  n.  sign  of 
life.  -Stid,  m.  lifetime,  -styckc, 
72.  corset,  bodice.  -SOppehälle,  n. 
livelihood.  — va,  V.  a.  to  animate,  to 
enliven,  to  vivify,  -vakt,  m.  life- 
guard.     -Tas,  V.  d.  to  quicken. 

Liga^  f.  league,  covenant. 

I^i&olla^  V»  '»•  to  lie;  to  lie  abed;  to 
sit;  to  be  situated;  T.  to  be  frozen. 
-/"or  ankar,  to  (lie)  ride  at  anchor. 

—  ihjäl ,  to  overlay.  —  af  sig ,  to 
pail.  -  hit  to  lie  to.  -  efler  nå- 
gon, to  importune  one.  —  for,  to 
lie  before;  to  occur.  —  hos  någon, 
to  lie  with  one.  —  l,  to  lie  in.  — 
inne,  to  keep  within.  —  inne  med, 
to  be  in  with.     —  intill,   to  join  to. 

—  på,  to  lie  upon,  to  rest  upon;  to 
push  on.  -  qvar  ofver  natten,  to 
stay  night  over.   —  ut  ägg,  to  hatch. 

—  ute,  to  lie  abroad,  —åt,  to  im- 
portune; to  lead  to.  — ande,  a. 
lying,  situated.  — ar©,  m.  hog's-head, 
tun,  cask.  -dagS,  ad.  bedtime. 
-edag,  m.  laying-day.  -Ilöua,  f. 
bvoodhen.  -kärl,  n.  stilling- cask. 
—ställe,  n.  place  of  resf,  place  of  re- 

LlgUSter,  m.  privet  (plant).  (pose. 

Lik,  n.  T.  bolt- rope,  rålik,  head- 
rope,  undra  liket,  foot-rope,  stående 
liken,  the  leeches. 

liik,  n.  corpse,  dead  body.     Stå  -,  to 


Likafullt 

lie  dead,  to  lie  in  state.  -Ijegangelsö, 
f.  exequies,  -b.judare,  m.  inviter 
to  a  funeral,     -bår,  f.  bier,  hearse. 

-färg,  m.  death-colour,  -kista,  f, 
coffin,  -lukt,  f,  death-scent,  -mask, 
w.  creeping  ulcer,  -predikan,  f. 
faaeral  sermon.  -proce<?8,  m.  fune» 
ral  procession.  — Sten,  m.  gravestone» 
-StDd,  -stol,  m.  mortuary,  -sång, 
m.  fqneral  song.  -tOrn ,  m.  corn, 
angnaii.  -torns-operator,  m.  corn- 
cutter,  -vagn,  m.  hearse. 
Lik,  a.  like,  equal,  vara  sig  alltid  -,  to 
be  always  the  same,  —are,  vn.  gauge.  — , 
a.  more  proper.-ar tad ,  a, homogeneous. 

-artighot,  f,  homogeneity,  -bent, 

a.  equicrural.  —6,  m.  equal  ,  match, 
fellow.  -formig,  a.  conformable, 
congruous,  -forniigliet,  f.  confor- 
mity, congruity.  -giltig,  a.  indif- 
ferent, careless,  cool,  -giltighet, 
f.  indifference,  apathy.  — godt,  ad, 
all  one.  -het,  f,  likeness,  resem- 
blance, conformity,  equality.  — hor* 
nig,  a.  equiangular,  —lig,  a,  pro- 
per, fit.  — mätig,  a.  conformable, 
according  to.  — mätighot,  f,  con- 
formity. — na,  V.  a.  &  n,  to  com- 
pave,  to  resemble,  to  liken.  — na  sig, 
V.  r,  det  liknar  sig,  it  seems,  it 
looks  as  if.  —  sig  vdl ,  to  be  likely 
to  turn  out  well.  -nelS8,  f,  com- 
parison,  allegory;  appearance,  prospect. 
-nelseVJS,  ad.  by  way  of  corapari- 
son,  parabolically.  —nöjd,  a,  indif» 
ferent.      -nÖJdhet,    f,    indifference. 

-sidig,  a.  equilateral,  -sinnad-, 
— sinnig,  a,  evenminded,  equanitnous, 
of  the  same  mind.  -SOni,  ad.  as, 
as  like,  even  as,  just  as.  — ställig, 
a,  conform,  analogical.  -Stämmig, 
a,  harraonical,  unisonous.  — tldig,  a. 
synchronical.  —tidighet,  f.  isochro- 
nism,  synchronism.  — tydig,  a.  syn- 
onymous, -tydighet,  f,  synonymy. 
-Vinklig,  a.  equiangular,  -vlsst, 
-väl,  ad.  yet,  nevertheless,  however» 
TJkft,  ad.  alike.  -  mycket,  all  one, 
ull  a  matter;  no  matter,  i  matters  not. 
»''an,  a.  like,  the  same,  -fullt,  ad. 


Likaledes 

nevertheless ,    notwithstanding,      -le» 

des,  ad.  likewise,  also,  -lydande, 

a.  confcfmable,  correspondent ,  of  the 
same  tenor,    -så,  ad.  so,  as,  likewise. 

Likta,  V.  a.  -  ett  skepp,  to  lighten 
a  ship,     —re,  m,  lighter. 

Likör,  m.  liquor,  strong  water. 

Lilj  a,  f,  lily,   -ekonvalje,  w.  may. 

lily,  lily  of  the  valley. 

Lilllja,  a.  little,  -finger,  n.  earfinger. 
-tå,  m.  little  toe. 

Lim ,  n.  glue,  -aktig ,  a.  gluish. 
-dränka,  v.  a.  to  size,  -färg,  m. 
liraewater-colour.  —ma,  v.  a.  to  glue, 
to  lirae,  to  agglutinate.  — niig,  a. 
gluy,  glutinous,  limy,  -panna,  f, 
gluepan,  limepot.  -SpO,  n.  -Stång, 
m.  lime. twig,  -vatten,  n.  lime- 
water, 

Limon,  m.    lemon.     ->ade,  m.  lemo- 

Limpa,  f.  loaf.  [nade. 

Liu,  n.  flax,    -beredare,  m.  flax. 

dresser,     -blår,  f.  pi.  hards  of  flax. 

-bråka,  (.  brake,  -dodra,  /".  cam. 
line,    -frö,  n.  linseed,    -garn,  n. 

liuen-yarn.  —kläde,  n.  linen  •  cloth. 
-knopp,  m.  flaxbud.  -odling,  f. 
cultivation  of- flax,  -olja,  f,  lin. 
seed-oil.  -Skäkta,  f,  flaxbeater, 
swingle,  -totte,  m,  flax  put  np  to 
be  spun,   -väfvare,  m.  linen-weaver. 

Lina,  f.  line,  rope. 

Lind,  f.  linden,  lime-tree. 

Lindli'a,  f.  bandage,    ligga  i  -^  (om 

jordj,  to  lie  down,  -ebarn,  n.  babe, 
-ekläder ,  71.  pi.  swaddling-clothes. 
—orm,  7)1.  ampbijbaena,  dragon. 

Linda,  v.  a.  to  swaddle;  to  wrap,  to 
wind.  -  ihopf  to  roll  together.  - 
om,  päf  of  ver ,  to  wrap  round.  — 
^l^Pi  to  unroll,  to  wind  up. 

Lindansare,  m.  ropedancer. 

Lindare,  m.  tench. 

Liudrjia,  v.  a.  to  soften,  to  ease,  to 
assuage,  to  mitigate,  to  alleviate,  -ig, 
a.  soft,  gentle,  mild,  -iug,  f.  ease, 
alleviation,  relief. 

Lineali,  m.  ruler,    -menter,  n.  pi. 

lineaments,  features.  Iberry. 

^ingOD^  n.  red  whortleberry,  red  bil. 


Ljuf 


137 


Linie,  f.  line,     stå  i  -,    to   stand  in 

a  row.  -ra,  V.  a.  to  rule,  -skepp, 

n.  ship  of  the  line. 
Li  11  k  a,  V.  n.  to  limp,  to  halt. 
Linne,  n.  linen,    -baud,  n.  tape. 

-fabrik ,      m.      linen  -  manufactory. 

-klut,  m.  linen-clout,    -kläde,  n, 

linen-cloth.     -kläder,  n.  Jpl.  linen. 

-skaf,  n.  lint,  pledget. 
Linn  ing,  m.  wrist-band,  hem. 
Lins,  m.  lentil;  lens. 
Lip,  m.  blobber-lip.    hänga  lipen,  to 

pout,     -a,  V.  n.  to  pout,  to  weep. 

Liqvid,  m.  settling  of  accounts,  -era, 

V,  n.  &  a.  to  settle  accounts,  to  pay. 
Lira,  f.  lyre. 

Lisa,  f,  ease,  soothing.   — ,  V.  a.  to  ease. 
Lismjla,  v.  n,  to  flatter,    to  fawn,  to 

praise  falsely.    ~  med,  to  fawn  upon. 

-are,  m.  flatterer,   -eri,  n,  flattery, 

wheedling. 
Lispund,  n.  weight  of  twenty  pounds. 
List,  m.  craft,  artifice,  fraud,  stratagem. 

— ig,  a.  crafty,  cunning,  artful.    — ig» 

het,  f,  craftiness. 
List,  771.  list;  moulding;  cornice;  plat* 

band,   border.      — hyfvel,   m,   ogee» 

plane.     — verk,  n.  beading,  entabla. 
Lista,  /".  list,  catalogue.  (ture. 

Lit,  m.  trust,    -a,  v.  n.  (på)  to  de- 

pend  upon,  to  rely  on. 

Litania,  f.  litany. 

Litejjn,  a.  little,  small,  short,     -het^ 

f.  littleness,  smallness.  — t,  n.  ind, 
&  ad.  a  little,  något  litet,  a  little. 
helt  litet,  very  little. 

Literat,  m.  man  of  letters,  -ur,  f, 
literature,  learning,  -urtiduing,  f, 
critical  review.    —Or,  7n.  literary  man, 

LltS.  ra.  round  lace.       (man  of  letters. 

Livré,  n.  livery,   -befjent,  m.  lackey. 

Ijad,  n.  sound,  noise,  iiska  — ,  to 
command  silence,  —a,  V.  n.  to  sound. 
-botten,  m.  sounding-board.  -1ÖS, 
a.  soundless,  mute,  —pinne,  vi. 
soundpost.  -Spricka,  f.  glottis. 
-tecken,  n.  sign  of  the  accent. 

Ljuf,  -lig,  a.  sweet,  delightful,  plea- 
sant.  —  maka,  darling,  spouse,  i 
ljuf  t    och    ledt ,    in    prosperity    and 


138 


Ljufhet 


adversity,  —het,  f,  sweetness,  plea- 
santness, 

Ljuga,  V.  n.  to  lie.  -ktig,  a.  lying, 
false,  untrue,  -ktighöt,  f,  lying- 
disposition,  falsehood,  — r©,  7».  liar. 
göra  någon  till  •,  to  give  one 
the  lie. 

Ljum,  a.  lukewarm.  -Let,  f.  luke- 
warmness;  Indifference.  — nia,  V.  a. 
to  warm. 

IJamske,  w.  groin,    -bråck,  n,  ba- 

bonoccle.  Ibroora. 

Ljung*,  m.  common  heath,  ling,  sweet- 
Ljunglja,  v.  n.  to  lighten,  to  flash. 
-eld,  m,  lightening,  flash  of  light- 
ening, 
Ljus,  a.  light,  bright,  clear,  luminous, 
lightsome,  om  ljusa  dagen,  at  broad 
daylight,      tli    Ijust ,    to    grow    light. 

-blå,  a.  brightbiue.  -brun ,  a. 
lightbrown.  -grå,  a.  lightgray. 
-ockra,  f,  pale  ochre. 
Lljns,  n.  light;  candle;  taper,  föra 
bakom  ljusett  to  deceive,  to  cheat. 
— arm,  on.  branch  for  a  candle,  —bit, 
m.  candle-end.  -brand,  m.  candle- 
snuff.      —form  ,    m.    dipping  -  mould. 

-liandlare,  vi.  chandler,  -knekt, 

771.  save-all.  — krona,  f.  chandelier. 
—kärna,  f*  tub  to  dip  candies  in. 
— na,  V.  n,  to  grow  light,  to  dawn. 
-pipa,   f.  socket,    -putsar e,  m, 

snuffer.  -SaX,  f.  snuffers,  -slackare, 
m,  candle-extinguisher.  -Stake,  m. 
candlestick.  — sken  ,  n,  candlelight. 
-skärm,  m.  candle-screen.  -Stråle, 
W.  ray  of  light.  -Stopare ,  W. 
chandler.  — Stopnlng,  f.  castning 
of  candles.  — tjuf,  m.  candle-waster. 
—veke,  m,  candle-wick. 

IJust||er,  n,  gig.   -ra,  v.  a,  to  catch 

fish  with  a  gig. 
Ljuta,  v.  n.  -  döden,  to  suffer  death. 
Lo,  m.  lynx. 

Lo,  77i.  nap.     -sliten,  a.  threadbare. 
Lock,  w.  lid.    I'dgga  locket  ^d,   to 

clap  the  lid  on.  [curled. 

Lock,  77i.  lock,  curl;  ringlet,     -ig,  a. 
Lock,  n,  alluring,  baiting,     -a^  V.  a. 

to  allure,   to  entice,   to  draw  w;    to 


Lopp 

bait,  to  call.  —  ^n ,  to  decoy  in ,  to 
draw  in.  —  en  till  ndgot,  to  entice 
one  to  a  thing.     -^  ut ,    to  Induce  to 

go  out.  -betta,  f.  -bit,  m.,  bait. 
-fågel,  771.  caii-bird.     -mat,  m, 

bait,  lure,     -plpa,  f.  bird-call. 
Lod,  n.  weight,  plumb;  plummet;  hea- 
ter ;  ballet ;  half  an  ounce,    -ft,  v.  71. 
to    sound,    to    cast   the    lead.     — bes* 
man,  n,  steelyard  for  light  weights. 

-bössa,  f.  rifled  gun.    -kista,  / 

mould  made  of  sand.  -Una,  f.  lead» 
line,  stor  — ,  the  deep  sea-line,  lilla 
— ,  the  hand-line,  -ning,  f,  sound- 
ing, -rät,  a.  perpendicular,  -skott, 
71.  sounding. 
Lof,  m.  turn,  bent;  board,  hafva 
lofven  af  ett  skepp  ^  to  have  the 
wind  of  a  ship.  — vart,  ad.  wind- 
ward,   -yera,  v.  n.  to  ply  to  wind- 

ward. 

Lof,  n.  leave,  permission,  -glfven, 
a.  allowed,  granted.  -Hg,  O,,  law 
ful,  allowed.  — va,  V.  a.  to  promise. 
-Yen,  f.  promise,  word. 

Lof,  n.  praise,  commendation,  gud 
vare  -/  god  be  praised!  -SJunga, 
V,  a.  to  praise  in  song,  -sång,  m. 
hymn,  praise,  -tal,  71.  elogy,  pane- 
gyric, -talare,  m.  panegyrist,  -ra, 
V.  a.  to  praise.     — värd,    a.    praise 

Loft,  71.  loft,  garret.  [worthy 

Logarfvare,  m,  tanner. 

Loge,  771.  bam,  trashing-floor. 
Loge,  m.  lodge;  (lasch)  box. 
Logg,  w.  T.  log.   -a,  V.  n.  to  heave 
the  log.  -glas,,«.  loggiass.  -lina, 

f,  logline. 
Loggig,  a.  nappy,  shaggy. 
Logik,  f.  logic,     -er,  m.  logician. 
Loka,  f.  collar.  [place 

Lokal,   a.   local.    -,  s.  m.  locality 
Lokomotiv,    n.    locomotive,    engine 

-förare,  m.  engine-driver. 
Lolla,  f.  fool,  madwoman. 
Lom,  m.  black-throated  diver. 
Lombard,   m.   public  pawning  -  house 
Lom  ber,  n.  hombre.  [lombard. 

Lomhord,  a.  thick  of  hearing. 
Lopp,  n.  covurstj  career;    barrel;  bore. 


Loppa 

Lopplla ,  f,  flea,  -a^  v,  a,  to  flea,  to 
take  away  the  fleas,  -bettj  W.  fleabite. 
-masky  m.  springtall. 

Lort;  m,  dirt,  turd,  -a,  r.  a.  -  ne<?, 
to  dirty,  to  dirt,  to  soil,  -ig,  a.  dirty. 

LOSSlJa^  V,  a.  to  loose,  to  loosen,  to 
slacken  J  to  discharge;  to  unload;  to 
cast  off.  -Da^  V,  n.  to  come  loose; 
to  loosen,  -ning,  /".  loosening,  re« 
laxation. 

Losta,  f,  fleld-bromegrass. 

Lots,  m.  pilot,  -a,  v.  a,  to  pilot. 
-ning,/,  piloting,    -penningar, 

m,  pi,  pilotage. 
liOtt,  W.  lot ;  share,  portion,   -a,  V.  n. 

to  draw  lots,  -eri,  w.  lotteri,  -kast- 
ning, f,  drawing  of  lots.  -1ÖS,  a. 
shareless.     -sedel,  m.  lottery-ticket. 

Lucern,  m,  lucern,  medic,   svensk  -, 

yellow  medic. 

Lucka,  /'.shutter,  wicket;  slider;  hatch; 
chasm,  breach;  gap. 

Lucker,  a.  loose,  slack;  light. 

Ludd,  m,  nap,  down,  -a,  V.  a.  to 
nap.  —  sig  t  to  grow  downy,  -ig, 
a.  nappy,  downy. 

Luden,  a.  hairy,  shaggy,  rough.  — 
mössa,  fur.cap. 

Lud||er,  n.  carrion;  strumpet,  -ra, 
V.  n.  to  lure,  to  bait. 

Luf,  m.  forelock,  hugga  någon  i 
lufven,  to  take  one  by  the  hair. 

Luf,  -ver,  m.  a  cunning  fellow. 

Luila,  V.  n.  to  jog,  to  scamper,  to  trot. 

Luft,  m.  air.  t  fria  luften,  in  the 
open  air.  taga  — ,  to  take  the  air. 
gifva  —  åt  en  safe,  to  give  vent  to 
a  thing,  -artad,  a,  airy,  aeriform. 
-ballong,  W.  air-balloon,  -blåsa, 
-bläddra,  f.  airbladder.  -drag, 
n.  current  of  air.  -hål,  n.  airhole, 
vent,  breathing  hole.  ~ig,  a.  airy, 
aerial;  chimerical,  -krets,  m.  at- 
mosphere, —kula,  f.  air-balloon. 
—mätare,  m,  aerometer;  anemometer. 
-pump,  m.  air-pump,  -rör,  n.  wind- 
pipe,  weasand.  — Seglare,  m.  aeronaute. 
-segling,  f.  aerostation,  -slott, 
W.  castle  in  the  air.  -SpringarO, 
«l.  tumbler,     -språng,  n.  gambon, 


Lusort 


139 


caper,  -streck,  n.  climate,  -strupe, 

m,  weasand.  -Syra,  f.  aerial  acid. 
-torn,  a.  void  of  air.  -tät,  a.  air. 
proof,  hermetical. 

Lufva,  f.  cap. 

Lugg,  m.  forelock,    -a,  V.  a.  to  pull 

by   the  hair,     -as,  V»  d,   to   be   at 

loggerheads. 
Lugn,  a.  calm,   quiet,  serene.     -,  W. 

'calm,  quiet,  rest,  shelter,     —a,  V,  72. 

to  become  calm,  to  abate. 
Lukt,  m.  smell,  scent,    -a,  V,  a,  &  «. 

to  smell,    -flaska,  f.  smelling-bottle. 

-lös,    a.    scentless,    without    smell. 

-salt,  ti.  volatile  salts,    -vatten, 

n.  smelling  water. 

Lulla,  v.  n.  to  hum,  to  lull.  -  till 
sömns,  to  lull  asleep. 

Lummig,  a.  thick  of  leaves ;  spreading. 

Lunipllen,  a.  paltry,  -or,  f,pl.  rags, 
-samlare, 'm.  ragman. 

Lund,  m.  grove. 

Lunglla,  f.  lung;  light,  -bold,  m 
abscess  in  (he  lungs.  — mos,  M.  calfs 
or  sheep's  chaldron  minced  and  dres» 
sed.  -mossa,  f,  lungmoss.  -siktig, 
a,  phthisical,  lungsick.  -SOt,  m, 
phthisic,  consumption.  — våt,  a.  wet 
to  the  skin.     -Ö'rt,>f.  lungwort. 

Lt\nk,  771.  jog-trot,    -a,  v.  n.  to  jog. 

Luns,  m.  lubber,  -a,  /.  slut,  slattern. 
-ig,  a.  lubberly. 

Lunt||a,  f.  match;  an  old  bad  book. 
-stake,  m.  linstock,  fleldstafif. 

Lupp,  m.  loop. 

Lur,  tn»  speaking-trumpet ;  lurking-place, 
ambush;  nap,  doze,  taga  sig  en  — , 
to  take  a  nap.  ligga  på  — ,  to  lid 
lurking,    -a,  V,  n,  &  a.  to  lurk;  to 

outwit.  -  ut,  to  spy  out.  -endräga, 

V,  a.  &  n,  to  smuggle ;  to  run.    -€n- 

drägare,  w.  smuggler,     -endrä- 

geri,  n,  smuggling,    -ig,  a.  drowsy. 
Lurf ,  m.  shaggy  tuft  of  hair,    -vig, 

a.  shaggy. 
Lurk,  m.  lubber,  churl. 
Lus,  f,  louse;  pi.  löss,  lice,    -a,  V,  €U 

to  louse,    -^ig^  CL.  lousig.    — kam^ 

m.  dendrlff-coinb.  -SJukft,  f.  lousy 
disease,  phtiriasls.    -Ört,  f»  louseworU 


140 


Lust 


Låna 


Xust)  tW.  mind,  fancy,  appetite,  sto- 
mach ;  lust,  inclination ;  sport,  -a^  /". 
concupiscence,  carnal  desire.  —baVj  a. 
pleasant,  merry,  -barliet,  f.  diver- 
tisenient.  -eld,  m.  bonfire,  -gfird, 
W.  pleasure-garden.  — llUSj  n,  summer- 
bouse.  — ig?  CL'  merry,  pleasant,  co- 
mical. — ighetj  f,  mirth,  merriness. 
—resa J  f.  trip,  journey  for  recrea- 
tion.  —slott  9  71.  country  •  palace. 
-spel,  n.  comedy. 

Lilt)  Vl,  lie,  lye,  buck,  —a,  v.  a.  to  buck, 
to  soak  in  lie.  -aktig",  a.  alcaline. 
-balja 5  f.  bucking-tub.  «fisk,  m. 
dried  lish  soaked  in  lie.  —Salt  9  n, 
liesalt,  alkali. 

Lutllaj  f,  lute,    -enist,  wT  lutist. 

Lutljäy  V.  71.  &  a.  to  lean,  to  stoop; 
to  recline;  to  tilt;  to  hang  down. 
muren  lutar,  the  wall  leans.  -  till 
'Undergång,  to  go  to  decay,  -a,  ad. 
stoopingly.  gä  luta,  to  walk  stooping. 
^-ande,  n.  -ning,  f,  inclination, 
tilting,  stooping. 

Lutter,  a.  mere,  nothing  but. 

Luttra,  V.  a.  to  refine,  to  purify. 

Lycklja^  f.  noose;  small  enclosure. 

Lyckya,  f,  fortune,  chance;  luck,  hap- 
piness,  success;  run.  önska  — ,  to 
wish  joy.  —  till!  good  luck!  —as, 
V.  d,  to  succeed,  —ligj  a,  happy, 
lucky ,    fortunate ,     successful!  ;     safe. 

-ligen,  -ligt,  ad,  happily,  -ligt- 
Vis,  ad.  luckily,  happily,  -salig, 
a.  blessed,  blissful,  happy,  -salig- 
hed,    f,    felicity,    happiness,     bliss. 

-skott,  71.  chance,    -sökare,  m. 

adventurer.  -Önska,  v,  a.  to  con- 
gratulate, -Önskan,  f.  congratu- 
lation.  (within  doors. 

Lyckt,  a.  shut,    inom  lydkta  dörrar, 
Lydlla,  v,  n.  to  sound,  to  run.  -else, 

/*.  sense,  tenor. 
Lydya,  v,  a,  to  obey,  to  comply  with; 
to  follow.  —  rodret,  to  answer  the 
helm.  -  till,  -  under,  to  belong  to. 
-aktighet,  f.  obedience,  -blskop, 
771.  suffragan,  -ig,  a.  obedient,  ob- 
sequious, -kyrka,  f.  pariochial  cha- 
pel,    -nad,  f.  obedience. 


Lyft||a,  V,  a.  to  lift.  -  penningar, 
to  take  money.  —  ankar,  to  weigh 
anchor.  —  hort,  "Uyidan,  to  put  away. 
—  hatten,  to  pull  of  one's  hat.  — 
ur  sadeln,  to  dismount,  -ning,  f, 
lifting. 

Lykta,  v.  a.  to  finish,  to  end,  to  con- 
clude, to  do.  [in  a  lantern. 

Lykt||a,  f,  lantern,    -gubbe,  W,  Jack 

Lymmel,  m.  lubber,  clown. 

Lynga,  f,  wreath. 

Lynne,  n.  humour,  temper,  disposition 
of  mind;   genious. 

Lyrlla,  f.  lyre,     -isk,  a.  lyric. 

Lyrbleck,  m,  a  kind  of  haddock. 

Lyslla,-?;.  a.  to  light.  — ,  v.  n.  to 
shine,  to  sparkle.  —  efter,  to  look 
for  with  a  light.  -  efter  något  för- 
loradty  to  make  inquiry  by  publi- 
cation for  something  lost.  —  efter, 
en  rymmare,  to  mako  hue  and  cry 
after  a  run-away,  -  för  brudfolk, 
to  bid  the  bans.  -  ut  en  riksdag, 
to  proclaim  a  diet,  —ande,  a.  shin- 
ing, bright,  splendid.  -are,  m, 
moth,  nocturnal  butterfly,  —mask, 
7/1.  glow-worm,  —ning,  f,  lighting; 
public  notice  given,  ban,  hidding  the 
bans. 

Lyssna,  v,  n.  to  listen,  to  hearken. 

Lystya,  V.  n.  to  choose,  to  list,  mig 
lyster  veta,  I  should  like  to  know. 
—en,  a.  desirous,  longing  for.  —en- 
het, f.  longing,  -mate,  71.  fill. 
-;-nad,  /.  vehement  desire. 

Lystra,  v.  n,  to  listen,  to  obey. 

Lyte,  n.  defect,  blemish,  fGult,  defor» 

Lytt,  a,  maimed,  difformed.  [mity. 

Låda,  V.  71.  fvidj,  to  adhere,  to  cleave, 
to  stick  to. 

Låda,  f,  drawer,  till. 

Låg,  a.  low;  humble;  mean,  base,  ab- 
ject, -bent,  a.  short-legged,  -bait, 
a.  halt,     —het,  f.  lownesj!,  meanness. 

-länd,  a.  low  in  situation,  -sin- 
nad, a.  low  minded,  -t,  ad.  lowly, 
meanly,  basely. 

Låga,  f.  flame.     -,  V.  n.  to  flame. 

Lån,  71.  loan,  lend,  -a,  V.  a.  to  bor* 
row ;  to  lend.    —  sitt  öra  ät,  to  give 


LSnebank 

car  to.  -ebank,  m.  loan-office,  bank 
for  loans.  -gifvare,  m.  lender. 
-tagare,  m.  borrower. 
Laiis',  a.  long;  tall;  far.  draga  ut 
jpä  läng  bänken,  to  put  off,  to 
protract,  to  delay,  -bent,  a,  long- 
legged,     -finger,    n,   middle    finger. 

-fredag,  m,  good  friday.   -grund, 

a.  sloping  gently,  -lutrig,  a.  long- 
haired, -lagd,  a,  longish,  somewhat 
long,  -lifvad,  a.  longlived.  -llg, 
a.  långliga  tider,  many  years,'  many 
a  day,  longtime,  -niodig,  a.  long- 
suffering,  -niodiglict,  /*.  longani. 
raity,  forbearance,  -mål ,  n.  pd  —, 
in  time,  at  length.  — ruud,  a,  oval, 
—sain,  a.  slow,  tardy,  dilatory,  long, 
lingering,     en  —  var,    a  late  spring. 

•^samhet,  f.  slowness,    -sint,  a. 

rancorous.  — Skepps,  ad,  from  stern 
to  stem.  -Slutt,  a.  of  easy  de- 
scents. -Synt,  a.  farsighted.  -t,  ad. 
long,  much;  far.  så  ~,  so  far,  to 
this.     —  större ,   by   far   the  greater. 

-  tort,  far  off.  -  förut,  long  be- 
fore. -  i  frän,  frora^afor.  på  -  när, 
by  a  good  deal,   nothing  near.     — tO" 

bak,  m.  spun  tobacco,    -varig,  a, 

long,  of  long  duration,  longlasting. 
-varighet^^  f.  long  continuance,  du- 
ration.     — VJigÄ,  a.  from  abroad. 

Långa,  f.  ling. 

Lår,  m,  large  chest,  bin. 

Lår,  n.  thigh;  buttock,  leg.    -ben,  n. 

thighbone.  -foder,  W.  a  pair  of 
drawers. 

Lås,  n.  lock,  ej  hälla  -,  not  to  keep 
shut,  det  gar  aldrig  i  -,  it  will 
never  do.  -gäng,  m.  ward  of  a 
lock,  -kolf,  -rigel,  m.  bolt. 
-smed,  m.  locksmith,  -tapp,  m. 
lockcock. 

Låt ,  m.  sound ,  noise,  —ft  §  V,  n.  to 
sound. 

Låta,  V,  a.  to  let,  to  allow,  to  suffer; 
to  permit;  to  cause,  to  make;  to  omit, 
not  to  do.  -  hit,  to  forbear.  -  hlifva 
dervid ,  to  give  up.  det  later  sig 
icke    göra,    that   is    not   practicable. 

—  igen,  to  shut.    —  Ujojp,  to  open. 


Lägga 


141 


det  låter  höra  sig,  that  Is  some» 

thing  like. 
Låtsa,  V.  n,   to  make  as  if,   to  feisrn. 
Lä,  n,  lee.    i  lä,  alee,  to  lee.    -bord, 

n.  larboard,    -segel,  71.  studdingsail. 

j-Sida,  f.  leeside. 
Läck,  a,  leaky,    -a,  f,  leak,     -a,  V, 

n.  to  leak,  to  run.    -ago,  n,  leakage. 
Läcker,  a.  delicate;  dainty,    -bit,  m, 

titbit,     -liet,  f.  delicacy,  daintiness. 

-mun,  m.  sweet-tooth. 
Läckt,  ?«.  lath. 
Läder,  n.  leather,    -beredare,  m, 

leatherdresser.  —handel,  m.  leather» 
trade,  -lapp ,  ra.  patch  of  leather , 
bat,  flittirmouse.  —rem,  m.  leather- 
strap. 

Läge,  72.  situation,  position;  lodge. 

Lägel,  m.  barrel. 

Lägenhet,  f.  opportunity;  living;  he» 
nefice;  apartment,  dwelling. 

Läger,  n.  bed,  repose,  couch;  lodging; 
harbour;  camp,     sld  -,  to  encamp. 

Lägerljsman,  m.  adulterer,  fornicator. 
-Smål,  n.  adultery.  -Tall^  n.  lee- 
shore;  decay. 

Lägg,  m.  leg,  shinbone. 

Lägga,  V.  a.  to  lay,  to  put,  to  place. 

-  en   höna,   to   set  a  hen   on  e^^s. 

-  sig  emellan,  to  interpose,  to  inter- 
vene.  -  efter  sig,  to  leave  behind 
one.  —  emot,  to  put  against.  —  sig 
emot,  to  oppose,  —  före,  to  serve 
with.  -  z,  to  put  in.  —  sig  i  cn 
sak,  to  meddle  with.  —  igen,  to 
close;  to  fallow,  to  lay  up.  —  ihop, 
to  join,  to  gather,  to  add;  to  close 
up,  to  make  up;    to  lay  up,  to  save. 

-  in,  to  lay  in,  to  put  In;  to  pack 
up;  to  preserve  in  sugar,  to  pickle; 
to  inlay;  to  take  in;  to  damask.  — 
am  cession,  to  take  out  a  statute  of 
bankrupcy.  —  ned,  to  lay  down,  -r 
om,  -  omkring,  to  put  about.  -  pa, 
to  lay  upon,  to  apply;  to  impose;  to 
rear;  to  imprint  on;  to  lay,  to  take 
to.    —  till,  to  land,  to  come  on  shore. 

-  sig  till,  to  get.  -  under,  to  put 
under;  to  adjudicate  to.  —  tcpp ,  to 
lay  up;  to  publish;  to  curl;  to  serve 


142 


Läglig 


up ;  to  lay  out.  -  ut,  v.  a,  S  n.  to 
lay  out;  to  let  out;  to  push  off.  — 
sig  ut  för,  to  interest,  one's  self  for. 

—  sig,  V.  r.  to  lay  one's  solf'down; 
to  cease,  to  subside;  to  fall  by  de- 
grees ;  to  turn ;  to  bo  lodged ;  to  freeze 
up,  to  freeze  over, 

Liiglig^  «.  seasonable,  proper,  conve» 
nient,  fit,  opportune.  — lietj  f.  oppor* 
tunity.     — t,  ad,  seasonably. 

liägra,  V,  a,  to  debauch,  to  dcflour. 

Lägre,  a.  (comp,  af  låg)  lower. 

Lägst,  a,  (superi,  af  låg)  lowest. 

Läklla,  V.  a.  to  heal,  to  cure,    -as, 

V.  d.  to  heal  up,  to  close  up.  -are, 
m,  physician,     -arekonst,  f,  ra«- 

dical  art,  physic.  ~edom,  W.  -e* 
medel,  n.  medicine,  remedy,  -plå- 
ster, ?l.  healing  plaster. 

Läktare,  m,  church-gallery,  loft. 

Lämpila,  f.  gentleness,  fair  uieans.  -, 
V,  a,  to  adapt,  to  fit,  to  suit;  to  ap. 
ply.^   -  efter,  to  fit  to,  to  adapt  to. 

—  sig  efter,  to  comply  with.  -  pä 
Hg,  to  apply  to  one's  self,  -llg,  a, 
applicable,  fit,  proper,  -ligeii,  ad. 
properly,  suitably,  -lighet,  f.  agree- 
ableness,  suitableness;  application. 

Län,  n,  fee ;  fief;  shire,  province,  -godsj^ 
n.  fee,  feod.  -sbref ,  n,  bill  of  fe- 
offment. -Slierre,  m.  liege-lord,  fe- 
offer.  -Snian,  m,  sergeant  in  a  di- 
strict, -srätt,  m.  feudal  right,  -ta- 
gare, m.  feodary,  feudatory. 

Läna,  v.  CS.  to  lend;  to  borrow, 

Lälia  sig,  V.  n  to  lean  against;  to 
stoop."* 

Laud,  w.  loin,  thigh;  quarters,  croup. 
— yärk,  tn,  pain  of  the  loins. 

Lända,*  V,  n»  to  redound;  to  serve. 

Län  dig,  a.  arable. 

Länga,  f,  T,  slings.  [itude. 

Längd,  w.  length;  height;  li§t;    long- 

Länglle,  a,  long.  —  sedan,  long  ago, 
long  since.  — rOj  comp,  longer.  — 
och  -,  atill  further. 

Langljs,  längs  efter,  längs  utmed, 
prp.  along,  lengthwise,  -st,  superi. 
longest;  längst  för  det  I  a,  a  long  time 


Lärflsbod 

Ägo.  i  det  längsta,  Z9  long  a» 
possible. 

Längta,  v,  n,   to  long,  to  desire.     - 

•  efter,  to  long  for,  to  long  after,  -n, 
f.  longing,  desire. 

Länk,  m.  link,  -a,  v,  a,  to  bend, 
to  direct,  to  manage ;  to  chain.  -  sig 
efter,  to  comply  with,  -kula,  f, 
chainshot. 

Läns,  a,  dry,  empty,  void,  pumyen 
dr  — ,  the  pump  sucks,  —a,  v,  a, 
to  empty,  to  void,  to  drain.  -,  v.  n, 
to  scud. 

Länstol,  m,  elbow-chair,  easy-chair. 

Läpp,  m.  lip;  T,  snatch,  -ja.  V,  n. 
to  tlap.     -  på,  tö  lap  of. 

Lära,  v,  n,  def,  jag  lär,  l  shall,  I 
am  like  to,  I  seera  tOv 

Lär||a,  v,  a,  to  teach,  to  instruct.  - 
sig,  v,  r,  to  learn.  -.  utantill ,  to 
get  by  heart.  —  ut,  to  serve  out  one's 
time,  -,  f,  doctrine,  dogma;  religion; 
tenet;  apprenticeship.  — aktig,  a, 
docile,  docible.  -aktighet,  f.  do- 
cility, -are,  W.  teacher,  master. 
— bref,  n.  apprentice's  indenture. 
-byggnad,  f.  system,  -d,  a.  &  s. 
learned,  literary;  scholar,  -dom,  m. 
learning,  erudition,  scholarship,  in- 
struction, -domsidkare,  m.  scholar. 
— girig,  a.  eager  after  knowledge. 
-gosse,  m.  apprentice,  -ling,  7». 
apprentice,  prentice.  — mästrarC,  m, 
teacher,  master,  -mästariuna  ,  f, 
mistress.  *  — Obok  ,  /.  olassbook,  ma- 
nual, -oembete,  n.  ministry,  -orik, 
a,  instructive.  — OSal,  W.  auditory. 
— osats,  m,  principle,  dogma,  maxim, 
thesis,  -ospråk,  n,  sentence.  -0- 
Spån,  m,  rudiment.  -OStoI,  m, 
pulpit.  -oståndet,  n.  ministerial 
state.  -OSate,  n.  university.  -Osätt, 
n.  method.  -Otld,  m.  apprenticeship. 
—oar,  n.  year  of  apprenticeship;  pU 
apprenticeship.  -Oämne,  n.  subject 
of  instruction,  -penningar,  m,  pi, 
apprentice's  pay.  hetala  — ,  to  buy 
wit.     -styrman,  m.   under -pilot, 

steer's-mate. 
Lärft,  n.  linen,  -sbod,  f.  linendrapw's 


Lärftshandel 

ehep.  -shandel,  m,  linentradt. 
-skrämare,  m,  linendraper. 

Larkl'a,  f.  lark.  -svamps  m,  sgario. 
-träd,  n.  larchtree. 

Läslla,  v.  a.  to  read,  to  peruse;  to  de- 
claim; to  study;  to  say;  to  pray.  - 
lortt  to  exorcise.  -  för  harn,  to 
teach  children.  -  till  (frän)  hords, 
to  say  grace  before  (after)  meat.  - 
öfver  en  vetenskap,  to  read  lectures 
in  a  science,  —ar©,  m.  reader,  -bar, 
a,  readable,  -ebibliotek,  n.  cir- 
culating library,  -girig,  a.  eager 
to  learn,  covetous  of  lecture,  —kam- 
rat, m.  school.fellow.  -lig,  a.  le- 
gible.  -ning,  f,  reading,  lecture. 
-sällskap,  n.  readingclub.  -vurm, 
m.  bookworm;  reading-rage.  -Yard, 
a,  worth  reading. 

Läsa,  V.  CU  to  lock,  ro  shut,  to  close. 
—  in,  —  undan,  to  lock  up.  —  5?^ 
inne,  to  shut  up  one'»  self.  -  upp, 
to  unlock,  to  open.  -  ndgon  ute, 
to  lock  one  out  of  doors. 

Läsk||a^  V.  a,   to  refresh,  to  cool;    to 

scale,   —ande,  a.  oooiing.    -balja, 

f.  quenching  tub.  -dryck,  m.  re- 
freshing drink,  cooling  draught,  —me- 
del, n.  cooling  medicine,  -papper, 
n.  blotting-paper. 

Liisplla,  V.  n.  to  lisp,   -ning,  f,  lisp, 

Läst,  w.  last,  tun.  (lisping. 

Läst,  m.  (skomakares)  last. 

Läte,  n.  cry,  voice,  note,  noise. 

Lätt,  a.  light,  easy.  -,  ad,  easily, 
light,  —a,  V,  a.  to  lighten;  to  ease, 
to  give^  ease,  -fotad,  a,  lightfooted. 
-färdig,  a,  libidinous,  wanton. 
-färdighet,  f,  wantonness,  -het, 
f,  lightness,  facility,  case,  -händ, 
a.  light-handed,  -ing,  m.  sluggard, 
idler,  lazy  fellow.  -na,  V.  n,  to 
grow  light;  to  clear  up.  -nad,  f, 
ease,  lightening,  relief,  -rörd,  a. 
senrible.  -rordhet,  f,  sensibility. 
-Sinnig,  a.  lightminded,  frivolous. 
-Sinnighet,  f.  levity,  frivolousness. 
-smält,  a.  digestible;  fosible.-SKlält- 
het,  f.  digestibleness;  fusibility.  -trO- 

gen,  a.  criduious.  -trogen het,  f. 


Lönntrappa        143 

crtdulity.    -Tistj  Of.  ready  to  go  on 

errands. 
Lättllja,   f.   laziness,   idleness,     -jas, 

V.  d.  tb  Ve  lazy,  -jefull,  a.  lazy,  idle. 
Löd||a,  V»  a,  to  solder,    -bult,  m, 

soldering-iron.     — korilj   71.  link   to 

solder  with. 
Löddller,  n.  lather;   suds,    -ra  SJg, 

V,  r.  to  lather. 
Lodig,  a.  standard,  pure,  unalloyed, 
Lodra,  f,  T,  cringle. 
LÖf,   n.    leaf,     -fall,   n.   fall    of  the 

leaves,  -groda,  f.  treefrog.  -hydda, 

f,   tabernacle.      -hyddohÖgtid ,   /". 

feast   of  the   tabernacles,      -rik,  a. 

leafy.       —sal,    m.    arbour,     bower. 

-skogs  m.    leaved   wood,     -ya,  V, 

a,   to   adorn   with   boughs   or  leaves, 

-verk,  n.  foliage. 

LoCIa,  f,  sloth.  [bail,  mainpernor. 

Löfte,  n.  vow;  promise,    -sman,  m. 
Löga,  v.  a.  to  bathe. 
Lögn,  f,  lie.  -aktig,  a.  lying.   -ak« 
tigt,  ad  falsely,    -aktighet,  f. 

falsehood,     -are,  m.  lier. 

Löja,  /.  bleak,  blay. 

Löjlle,  n.  laughter,  -lig,  C5.  ridiculous. 
— lighet,  f.  ridiculousness. 

Löjtnant,  m.  lieutenant. 

Lök,  771.  onion,  garlic,  lägga  -  pa 
laxen,  to  mend  the  story,  -aktig, 
a.  bulbous,    -växt,  m.  bulb. 

Lömsk,  a.  cunning,  insidious. 

Lön,  f.  salary ;  pay,  wages,  reward,  re* 
compense.  —a,  v.  a.  to  pay;  to  re- 
ward; to  remunerate;  to  be  worth. 
-gifvare,  m.  employer,  -ing,  f, 
pay,  payment.  — 1ÖS,  a.  without  sa. 
lary,  without  reward,  -tagare,  m» 
one  who  receives  salary. 

Lönn,  f.  Lönnträd,  n,  maple,  map- 
letree. 

Lönn,  ad.  (i  lönn,  i  lönndom)  clan- 
def7tinely,  secretly,  by  stealth,  priva» 
tely.  -dörr,  f.  private  door.  -gt^Ug, 
m.  private  passage,  —lig,  a.  clan- 
destine, secret,  hidden,  -mord,  n, 
assassination,  -niöl  dare,  m.  assassin. 
-port,  m.  private  gate,  -rum,  n. 
private  room,    -trappa,  f,  backstairs. 


144 


Löpa 


liöplla,  v.  n,  to  run;  to  rut,  lo  be  at 
heat.   •  af  aiaple7l,  to  be  launched. 

—  an,  T.  to  put  in  at,  —  emot,  to 
run  against;  to  meet  "^ith  check.  - 
forbh  to  run  by.  -  ifrän,  to  aban- , 
don,  to  desert,  to  leave.  -  ihop,  to 
run  together;  to  curdle,  to  run;  to 
clot.  -  tned  sqvalle7\  to  play  the 
telltale.  -  miste,  to  run  astray.  — 
miste  om,  to  miss.   -  om,  to  outrun. 

—  pä,  to  run  in,  to  run  against;  to 
encounter;  to  undertake;  to  be  the 
share  of.  -  pä  grund,  to  run  aground. 

—  upp,  to  run  up ;  to  slip.  -  öfcer, 
to  leap  over ;  to  go  over ;  to  overpower. 
-andc,  a.  running,  -are,  w.  run- 
ning footman;  bishop;  muUar,  grind- 
lestone;  grampus,  -eld,  m.  running 
fire ;  train  of  gunpowder,  -graf,  W. 
trench,  -knut,  m.  running  knot. 
-tid 9  m.  copulation- season  of  some 
animals. 

LÖplJe,  n,  cheese  -  runnet,     -na,  V.  n, 

LÖpsk,  a.  proud,  hot.  [to  curdle. 

Lördag,  m,  Saturday. 

LÖS  J  a,  loose;  mould;  soft,  slack; 
asunder;  untied,  free;  false;  broke 
out;  flying,  groundless;  slight,  skott 
med  löst  krut ,  shot  without  a  ball. 

—  mat,  food  easy  of  digestion,  fast 
och  —  egendovi,  real  and  personal 
estate,  löst  mynt,  small  money,  gä 
löst  pä,  to  attack,  -a,  V.  a.  to 
loose,  to  untie.  -  af  vakten,  to  re- 
lieve the  guard.  -  sig  i  frän,  to 
redeem  one's  self  from,  -aktlg,  a. 
libidinous,  -llktlgliet,  f.  wanton- 
ness, -ande,  a.  loosening,  resolvent. 
-block,  m.   T,  block  •  sheave,  pully. 

-drifvare,  m.  vagabond,    -en,  m. 

redemtion,   ransom;    fee,    watchword. 

-epenning,  m.  ransom,  ^-gifva, 

V.  a,  to  set  at  liberty,  -gora,  V.  a. 
to  untie;  to  disengage,  —hakar,  m. 
pL  T.  canhooks.  -hår,  n.  false 
hair,  -kokt,  a,  soft  boiled.  -Ijf- 
Tad,  a.  loose  in  body,  lax.  -lig) 
a.  slight.  -ligen,  ad.  slightly. 
-penningar,  w.  pi.  small  money. 
•ritVa,  -slita,  v.  a.    to    tear    off, 


Mak 

to    break    loosfe^  -SÖfd,   a,    easily 

waked,  -taud,  f,  false  tootb.  -ören, 

n,  pi.  moveables.  [ground. 

Löt,  m.  felly»  CSalloe.,^»^  /.  pasture. 


M. 

Madrass,  m,  mattress,  quilt. 

Magasin,  n.  magazine,  storehouse. 
-era,  v.  a.  to  warehouse,  to  store. 

Maglle,  m.  stomach;  maw;  belly. 
-droppar,  m.  pi.  -elixir,  n.  cordial 
drops.  -grop,  m.  mouth  of  the 
stomach,  -hof,  n.  measure  in  eating. 
-kramp,  m.  spasm  in  the  stomach. 
—plåga,    f,    pains    of    the    stomach. 

-ref,  w.  gripes,  colic,  -saft,  /'. 
gastric  juice;  pepsin,  -sjnk,  a.  sick 
in  the  stomach,  -stark,  a.  nauseous. 
— Stjelpa,  V.  a.  to  turn  upside  down. 

-styrJiande,  a,  stomachic,  -syra, 

f,  acidity  in  the  stomach,    heartburn. 

Mager,  a.  lean,  thin;  barren;  poor. 
-het,  f.  leanness,  -lagd,  a.  mea- 
ger, lank,  -man,  W.  1\  foretop. 
sail-bowline. 

Magi,  f.  soTcerj,  magic,  -sk,  a.  magi- 
cal,  magic. 

Magistller,  w.  master  of  arts,    -rat, 

m.  magistracy,  magistrate. 
Magnat,  m.  grandee,  magnate. 

Magnet,  m.  magnet,  loadstone.  -Isera, 

V.  a.  to  touch  with  a  loadstone.  — isk, 

a.  magnetic.     -iSHl ,    m.  magnetism. 

— isör,  m.  magnetizer. 
Magra,  v.  n.  to  grow  lean, 
MahOgniträ,  n.  mahogany. 
Milj,  7n.  May.     -bagge,  on.   may -fly, 

cock -chafer,     -blomster,   n.    may. 

flower,  bird's-eye. 
Majestät,  W.  majesty,     -isk ,  -lig, 

a.  majestic,  majestical. 
Major,  m.  major,     -at,  n.  primogeni.- 

ture.     -itet,  f.  majority» 
Maj  ram,  m.   marjoram. 
Majs,  m.   maize. 
Mak,    n.    ease,     i  sakta  — ,    leisuiely. 


Maklig 

-lig  5  a.  easy,  -ligliet)  f,  ease, 
commodiousness. 

Maka,  v,  a.  to  move.  -  fram,  to 
move  forward.  —  undan,  to  remove. 
—  åt  sig,  to  make  room* 

Maka,  f,  spouse,  wife. 

Makalös,  a.  matchless,  incomparable. 

Make,  m,  fellow,  match ;  mate,  spouse. 

Makrill,  m.  mackerel. 

Makron,  m,  macaroon. 

Makt,  f.  might,  power,  authority,  in- 
fluence; credit;  strength;  ascendent; 
moment;  reach,  hälla  vid  — ,  to 
keep  up;  to  keep  in  repair;  to  sup- 
port, -egande,  a.  who  is  in  po> 
wer.  -fullkomligliet,  f,  sover- 
eignity, -hugg,  n,  orbuse  of  power. 
-lös,  a.  weak,  feeble,  faint.  -1ÖS- 
het,  f,  weakness,  faintness.  —på- 
liggande, a,  of  great  moment,  im- 
portant.  -Språk,  n.  decisive  sen- 
tence, word  of  command. 

Maknlatur,  n.  maculature,  waste-paper. 

Mai,  m.  sheat-fish;  moth,    -äten,  a. 

moth-eaten.     —Ört,  f,  wormwood. 
Mala,  V,  a.  to  grind. 
Mall,  m.  T.  mould. 
Malle,  m.  crum,  crumb. 

Malm,  m,  suburb,    -gård,  m.  house 

of  the  suburb. 
Malm,  m,   ore;    bellmetal.     -art,  m, 
kind  of  ore.     -artad,    a.    metallic. 

-brott,  n.  mine,  -bry tare,  m. 
miner,  -brytning,  f.  digging  of 
ore.  —färg,  m.  bronze-colour.  — gruf- 
Ta,  f,  mine-pit.  -gång,  W.  vein  of 
ore.     — letare,  m.  one  who  searches 

Malt,  n.  malt.  [for  ore. 

Malvasir,  n.  malmsey-wine. 

Mamma,  f,  mamma,  mam. 

Mammon,  m.  mammon,  pelf,  riches. 

Mamsell,  /".  miss,   young  lady. 

Man,  m.  mane. 

Man,  pr.  they,  we,  you,  men,  one,  a 
man,  somebody,  people. 

Man,  77).  man;  husband;  men.  man 
för  man,  man  by  man.  god  — ,  cu- 
rator, trustee,  menige  -,  the  whole 
public,  vara  -  för,  to  be  respon- 
sible for.   -bar,  a.  fullgrown.   -^bar» 

Swedish-English  Diet, 


Mantilj 


145 


het,  f.  manhood,  virility,  adaltnesSé 
—dom,  m,  manhood;  manliness,  coa* 
rage,  mandoms-annammelse,  f.  in» 
caroation.  —dråp,  n,  murder.  — drå» 
pare,  W.  murderer,  -folk,  n.  men. 
-grant,  ad,  to  a  man.  -gärd, 
m.  dwelling-house,  court.  — liaf'tlgy 
a.  vaHant,  brave,  -häftighet,  f. 
valour,  -kön,  «.  male  sex.  -lig, 
a.  male;  manly,  manful,  -ligen, 
ad,  manfully,  bravely,  -llghet,  f. 
manliness,  -namiune,  n.  (within) 
the  memory  of  man.  -namån,  m. 
respect  of  persons,  -sblod,  n.  St. 
Peter's  wort,  -skap,  n.  men;  T. 
crew.      -SpersOU,    m.  male,    man. 

-spillan,  f.  loss  of  men.    -ssida, 

f,  male  line.  -Stark,  a.  numerous. 
— sålder,  W,  man's  age»  generation, 
-Tnxen,  a.  marriageable. 

Mana,  v,  a.  to  exhort,  to  put  one  in 
mind.  -  sig  sjelf,  to  do  a  thing  of 
one's  own  motion.  —  godt  för  en, 
to  plead  one's  cause,  —på,  to  put 
on,  to  forward.  -^  ut ,  to  challenge. 
— nde,  n,  exhortation. 

Mandat,  n.  mandate,  order. 

Mandel,  m.  almond;  kernel,  -bröd, 
n.  almond -biscuit,  —kli,  n.  bran  of 
almonds.  -mJÖlk,  f,  almonds-milk, 
orgeat. 

Mandolin,  m,  mandore,  mandolin. 

Maner,  n.  manner,  way,  fashion,  ^lig, 
a,  mannerly. 

Manet,  m.  yelly-fish,  medusa. 

Mangljel,  m.  calender,  -kafle,  -stock, 

m,  calender-roll. 

Mangla,  v.  a.  to  calender,  to  mangle. 

Manke,  m.  dew-lap;  withers. 

Manna,  n.  manna. 

Manschett,  m.  ruffle,  cuff. 

Mantal,  n.  taxation  of  farms,  -skom* 
missarie,  m.  gatherer  of  taxes.  -S- 
längd,  m.  list  of  contribution.  -S« 
penningar,  m.  pL  poll-money,  -s- 
skrifning,  f,  assessment,  -sskrlf* 

ven,  a,  contributary,  taxable. 
Mantel,  w.  mantle;  T.  runner. 
Mantilj,  m.  mantiUa. 

10 


146       ManufaktUT 

llSanafl&ktur,  f.  manufactur».    -TftTft, 

f,  manufactured  goods. 
MarllRj  f,  nightmare,  ephialtes.  -björk, 

m.  dwarfbirch.     -buske  ,  m.  dwarf- 

busth.      -tofva,    f.    elf-lock,    plica, 

-vatten,  n.  eddy. 
MargfaJdig,  a.  manifold,  various. 
Marginal,  m.  margin. 

Margrefve,  m.  margrave. 
Marieni^las,  n.  isinglass-stone. 

Marionett,  m.   puppet,     -spel,  n. 

puppet-show. 
Mark,  f.  ground,  field. 
Mark,  f.  pound;  mark. 
Markatta,  f.  monkey. 
Markegång,  w.  market-price. 
Markera,  v.  a.  to  mark. 
Marketentare,  m.  sutler. 
Marknad,  f.  fair,  market,    -gdag,  m. 

fair-day.      -sfolk ,    71.    market-folks. 

-SgOds,  n.  market-goods.    -Sgåfva, 

/".    fairing.     -SplatS,    m,  fair -place. 

-SStånd,  n.  shop,  stall.  jfeines. 

Markschl'ider,    m,    surveyor    of    the 
Marmor,   m.   marble,     -brott,  n, 

marblepit.      -era,    V.  a.    to    marble. 
-skifva,  f.  marbleplate. 
Marodljera,  v,  n,  to  go  a  marauding. 
—Or,  771.  marauder, 

Marokäng,  n.  morocco. 

Mars,  m.  March;    T,  top,  scuttle. 

Marsch,  m.  march,    -era,  v.  n.  to 

march,    -färdig,  a.  ready  to  march. 

-rnta,  f.  route. 

Marscliland,  n.  marsh-Iand. 
Marsk,  m.  Lord  Earl  Marslial.     -ftlk, 

771.  marshal, 
Marstrand,  w.  stony,  rocky  sea-shore. 
Marsvin,  n.  porpoise;  Guinea-pig. 
Marter ,  n,  torture  ;  torment,     -ft  j  V. 

a.  to  torture,  to  torment. 
Martyr,  m.  martyr. 
Masa   sig,   v,  r,  to   enjoy  one's   self. 

—  {  solen,  to  bask  in  the  sun. 
Mask,  m.  mask;  masker.   — era,  V.  a. 

to  mask.     — erad,  w.  masquerade. 
Mask,  m.  worm,  caterpillar.    -frO,  n. 
worm-seed.       —Ilk,     a.    vermicular. 
-mjöl,  n.  worra-eating.     -Stungen, 
^ftten^  a.  worm-eatca. 


Medaljör 

Maska,  n.  mesh;  loop. 

Maskin,   vi,  machine,   engine.     «*6rf) 

n.  raachinery.  — ist,  m,  engine-man, 
engineer,  -messig,  a,  mechanical, 
automatic. 

Masllmästare,  m.  foreman  at  an  iron 
foundry.     -Ugn,  m,  blasi-furnace. 

Massa,  f.  mass. 

Massiv,  a.  massive,  solid. 

Mast,  m.  mast,  -a,  v.  a.  to  mast. 
-korg,  m.  bowl,  bowel.  -1Ö8,  a, 
dismasted.  -Salning,  f.  cap  of  the 
mast,  -stång,  m.  top-mast,  -trädy 
n.  mast. 

Mastlx,  m.  mastich. 

Masur,   m.   mazer,    -era,  v,  a.  to 

speckle,  to  marble. 
Mat,  m.  victuals,  food,  meat,    -ft,  V.  a. 
to    feed,      -bord,    n,    dining -table. 

->dags,  ad.  dining -time,    -grann, 

a.  'dainty,  -jord,  f.  mould,  -lag, 
n.  family;  mess,  -lagning,  f,  dres- 
sing of  victuals,    -lust,  m.  appetite. 

-moder,  f.  mistress,  -nyttig,  a. 
eatable,    -redningskonst ,   f.  art 

of  cookery.     — sal ,  m.    dining-room. 

-sedel,  ?7i.  bill  of  fare,    -sked,  f. 

spoon.     — skAp,  n.  cupboard,  buffet. 

-smältning, /".digestion,  -strupe, 

m.  gullet.  -säck,  m.  knapsack; 
provision.  — varor,  f.  pi.  eatables, 
provisions.     — vin,  n.  tablewine. 

Mat,  m.  mate. 

Matematillk,  f.  mathematics.  -kBS, 
m.  mathematician,  -sk ,  a.  mathe- 
matical. 

Materia,  f.  matter;  pus.  -1,  n.  ma- 
terial, '—list,  m.  materialist;  druggist. 

Matrikel,  m.  list  of  names,  register. 

Matrona,  f.  matron. 

Matros,  m.   sailor. 

Matt,  a.  weak,  faint,  feeble;  mate. 
-a,  V.  a.  to  fatigue,  to  weaken.  — ig- 
het,  f.  faintness,  weakness,  debility. 

Matta,  f.  mat. 

Med,  prp.  with ;  by  means  of,  by.  — 
det  vilkor ^  on  that  condition.  — 
mtray  and  so  further.  -  mindre, 
unless ;  except.  (coiner. 

Medalj)   m.    medal,     -dr^  m.  medalc 


Medan 

Medan^  c.  while;  whilst. 
Medarbeta,  v.  a.  to  cooperate.    -tO^ 

tn.  fellow-labourer. 
MedarfYiiig,  w.  &  f.  coheir. 
Medborgare,  m,  feiiow-dtizen. 
Med  bringa,  v.  a.  to  bring  along  with. 
Medbroder,  m,  brother,  colleague. 

Medbrotts||lig,  a.  -Ung,  m,  accom. 

plice. 

Meddel{|a,  v.  a,  to  communicate,  -an- 
de, n.  -ning,  /".  cobomunicatijon. 
-bar,  a.  communicable.  — sani,  a. 
communicative. 

Mede,  w.  foot  of  a  sledge. 

Medegare,  m.  copartner. 

Medel,  n,  means,  expedient,  way,  in- 
strument; fortune,  money;  middle, 
midst;    medium,     —art,   m.    middle 

kind,  -bar,  a.  mediate,  -barlig^n, 

ad,  mediately,  -liafyet,  n.  the  Me- 
diterranean, —lös,  a,  moneyless. 
-löshet,  f,  want  of  money,  -måtta, 
f.  mean,  medium,  mediocrity,  —mat- 
tig,  a.  middling;  indifferent,  —mat" 
tighet,  f,  mediocrity.  -priS,  n. 
n,  average-price.  — punkt,  fn.  cen* 
tre.  -salt,  w.  neutral  salt,  -stånd, 
n.  middle  state,  —tid,  m,  middle 
Ume;  middle  age.  —ting,  n,  middle 
thing,  -väg,  m,  middle  course,  me- 
dium,   -åldern,  m.  the  middle  age. 

Medelst,  ad,  by  means  of,  by. 

Medfara,  v.  a.  to  use;  to  treat. 

Medfart,  m,  treatment. 

Medfånge,  m,  fellow-prisoner. 

Medfödd,  a.  innate,  born  with. 

MedfÖljlja,  v.  a.  to  follow  along  with. 
— e,  n.  attendance,  attendants. 

Medföra,  v,  a.  to  bring  along  with, 
to  occasion. 

Medgifllt,  f.  dowry,  marriage  -  portion. 
— va,  V.  a.  to  admit,  to  grant,  to  per- 
mit;   to    allow,    to    yield;    to   serve. 

-Tande,  n.  allowing. 

Medgång,  m.  prosperity. 
MedgÖrlig,  a.  peaceably. 
MedhjolparC,  m.  assistant,  associate. 
Medliåll,   71.  countenance,     -are,  m. 
partisan.  [size. 

Medianpappor,  n.  paper  o?  a  mif.a!3 


Mellanstycke      147 

Medicin,  f,  medicine,  physic,  -era,  tt. 
71.  to  take  physic.     — sl£,  <z.  medical. 

Media,  v.  «.  -  emellan,  to  mediate 
between,     -re,  m.  mediator. 

Medlem,  m.  member. 

Medlerst,  a,  middle,  middlemost. 

Medlidjlande,  n.  compassion,  pity, 
commiseration^  af  —,  in  pity  of. 
—sani,  a,  compassionate. 

Med  ljud  a,  v.  n,  to  sound  with. 

Medlärjunge,  m,  school-fellow. 

Medmennisl£a,/'.fellow-oreatar6,  neigh- 
bour. 

Medregent,  m.  co regent,  coadjutor. 

Medspelare,  m.  fellow- player. 

Medsända,  v.  a,,   to  send  along  with. 

Medsökande,  m.  rival,  competitor. 

Medtagila,  v.  a.  to  take  along  with; 
to  enfeeble,     —en,  a,  weakened. 

Medtäfla||n,  f,  rivalry,  emulation,  com- 
petition,    —re,  m.  rival,  emulator. 

Medverka,  v.  n.  to  cooperate,  to  con- 
tribute.     — n,  /.  cooperation. 

Medvetande,  a,  knowing  of,  conscious. 
— ,  s.  n.  knowledge,  consciousness. 

Medvind,  m.  Med  väder,  n,  fair  wind. 

Medälskallre,  m.  -rinna,  f.  rival.- 

Medömkan,  f.  compassion,  pity. 

Mejram,  m.  marjoram. 

Mejsel,  m.  chisel. 

MekanilJk,  f.  mechanics,    -kns,  m. 

mechanician.       -sk,    a.    me^'anical. 

— Sm,  m.  mechanism. 
Melankoli,  f,  melancholy,  gloom,  -sk, 

a.  melancholic,  gloomy. 
Melerad,  a,  variously  coloured. 
Mellan,  JT.  between,     -akt,   m.  in- 

termediate.    —balk,  m,  partion-beam. 

-däck,  n,  middle- deck,    -finger, 

n.  middle-finger,  —gift,  7M.  addition, 
advantage.  — liandcl,  m,  carrying- 
trade,    -komma,  v.  n.  to  intervene. 

-komst,  m.  intervention,  -lig- 
gande, a.  interjacent,  -måltid, 
m,  collation,  -pjes,  W.  interlude. 
-radig,  a.  interlinear,  -mm,  n, 
interval.  -Skof,  n.  interval.  -SOrt, 
w.  middling  sort,  -spel,  n.  inter- 
lude, -stand,  m,  interval;  leisure- 
hour,      -stycke,   n.   middle   piece. 

10' 


148       Mellanvaniag 

-Tåning,  f,  middle  story,  -vägg, 
W.  partitionwall.  —åt,  ad.  mean- 
while, sometimes. 

Melodi 9   f.   melody,  tune,      -sk,    a. 

Melon,  m.  niGlon.  {melodious. 

Men,  c.  but. 

Men  9  W.  hurt,  injury.  -Cd,  m.  per- 
jury,  -edare,  m,  perjurer,  -för, 
a.  maimed.  — Hg",  «.  disadvantageous. 
-1Ö8,  a.  harmless,  -loshet,  f.  in- 
nocence. 

Menlla,  v.  a.  to  mean,  to  think,  -ing", 
f.  opinion,  mind;  design:  sense;  mean- 
ing, sentence. 

Menig,  a,  common,  vulgar,  menige 
man,  the  people,  the  vulgar,  -het, 
f,  common  people. 

Menniska,  f,  man,  body,    ingen  -, 

nobody. 
MenniskOilblod,    n.     human     blood. 

-fiende,  m.  misanthrope,  -för- 
stånd, n,  common  sense,  -hat,  n. 
misanthropy.  — hatare,  m.  manhater, 
misanthrope,  -käunedons,  m.  know- 
ledge  of  mankind,  —kär,  a.  phil- 
anthropic, humane.  -kärlek,  m. 
philanthropy.  -natur,  f,  human 
nature  — skapnad,  f.  human  shape. 
-Slägte,  n.  mankind.  -Yei'k ,  n. 
work  of  man.  —Tan,  m.  philanthro- 
pist.   — ätaro,  171.  man-eater,  canibal. 

Mensklig,  a.  human,  -het,  f,  hu- 
manity. 

Menta,  v.  a.  to  dress,  to  work. 

Mennett,  m.  menuet. 

Mer,  Mera,  a.  &  ad.  more,  above. 
icice  mer,  but.  med  mera,  and  so 
forth,  ött  mycket  mer,  so  much  the 
more,  -bemält,  a,  aforesaid,  -en- 
dels,  ad.  for  the  most  part. 

Mcrg,  m.  marrow. 

Mergel,  m.  marl,  -aktig,  a.  marly. 
—jord,  f.  marly  earth. 

Merla,  f.  staple. 

Mes,  m.   milksop;    titmouse.     — Ektlg, 

-ig,   a.  coward. 
Mesan,  m.  mizen.     -mast  ,  f.  mizen- 
MesOSt,  m.  cheese  of  whey.  [mast. 

]^e8S|ja,  f.  mass.    -,  V.  n.  to   mass,  to 

say  mass,     -hokj  f.  missal,     — fall^ 


Mildring 

W.  omission  of  a  divine  service.    — hfl.» 

ke,  m.  chasuble,   -skjorta,  f.  sur. 

MeSSias,  m.  Messiah»  [plice. 

Messing,  m.  yellow  brass,  -bruk, 
n.  brasswork.  -slagare,  m.  brazier. 
—träd,  m.  brasswire. 

Messling,  m.  measles. 

Mest,  a.  &  ad.  most,  t  det  mesta, 
mostly;  almost,  -adels,  ad.  mostly, 
commonly,     -bjadande,  a.  the  high- 

Mestis,  m.  mestizo.  (est  bidder. 

Met||a,  V.  a.  to  angle.  -6,  n.  angling, 
bait.  -krok ,  771.  angling  •  hook. 
-mask,  m.  earthworm,  -ref,  n. 
angling-line.     — SpO  ,  n.  angling  •  rod. 

Metall,  m.  metal;  brass,  -isk ,  a. 
metallic. 

Metvurst,  m.  sausage  dried  and  smoked. 

Michelsmessa,    f.  Michaelmas. 

Middag,  m.  noon,  noonday,  midday. 
om  middagen,  at  noon,  spisa  -, 
to  dine,  sofva  -,  to  take  a  nap  after 
dinner.     — shYlla,    f.   nooning.     — S- 

krets,   m.   meridian,     -slinie,  f. 

meridian  line.  -Smål,  n.  -småltid, 
m.  dinner,  -sstund ,  -stid ,  m, 
-Stimme,  f.  noonhour.  -ssomDi 
n.  nooning,  nap  after  dinner. 

Midfastan,  f.  midieut. 

Midja,  f.  waist,  middle. 

Midnatt,  f.  midnight. 

Midskepps,  ad.  midship. 

Midsommar,  m.  midsommer. 

Midt,  m.  middle,  midst.  — ,  ad.  —  af, 
right  in  two.  —  emellan ,  in  the 
middle ,  in  the  midst.  —  emot ,  over 
against.  -  framför,  right  before. 
-  i,  in  the  middle  of.  -  igenom, 
through  the  middle  of.  -  i  synen, 
full  in  the  face.  -  i  tu ,  right  in 
two.     -  pä,  in  the  middle  of. 

Mig,  pr.  me. 

Mikroskop,  n.  microscope. 

Mil,  f.  mile,  -stolpe,  m.  milepost. 
-tal,  n.  the  number  of  the  miles. 

Mila,  f.  oharcoal-kiln. 

Mild,  a.  mild,  kind,  gentle,  soft,  -het, 
f.  clemency,  gentleness,  mildness,  -ra, 
V,  a.  to  mitigate,  to  soften,  -ring, 
f,  mitigation* 


Milis 

HilillSy  fri.  militia,  -tar  9  m,  militia, 
army.     — tärisk^  a.  military. 

ffliliion,  m.  million,  -är,  m.  mlllio*. 
nary.  (family. 

Min,  pron,  my,  mine,     de  mina,  my 

Min,  m.  look,  countenance,  face,  mien. 
hälla  god  —  med  en,  to  carry  it 
fair  with  one.  göra  -  a/H  to  make 
a  show  of. 

Min[|a,  f.  mine,  -era,  v.  a.  to  mine, 
to  dig  mines.     — Or,  M,  miner» 

Millder|{haltig,  a.  belojv  the  standard. 
-årig,  a.  under  age.  -årighet,  /". 
minority. 

Mindre ,  a,  less ,  smaller.  ^  än,  less 
than.     — ,    ad,  less.    ju  —,    the    less. 

Mineral,  W.  mineral,  -blå,  a.  moun- 
tain-blue.  -iesamling,  /.  collection 
of  minerals.  — Og",  m.  mineralogist. 
-Ogi,  f.  mineralogy,  -rike,  n.  mi- 
neral kingdom,  —vatten,  n.  mineral- 
water. 

Minister,  m.  minister  of  State. 

Ministär,  m.  ministry. 

Minnas,  v.  d,  to  remember.  -  Utan- 
till, to  know  by  heart. 

Minne,  n.  memory,  mind;  memorial  of 
honour;  consent.  — Sbeta,  f.  remem- 
brance.  -Sbok,  f,  memorandum-book. 
— Sgod,  a.  having  a  good  memory. 
—slös,  a.  having  no  memory,  — slÖS- 
het,  f.  want  of  memory.  -Sniärke, 
n,  monument.  -Spanning,  m.  me- 
dal. -sspråk,«.  sentence,  -steckcn, 
W.  memorial,  -svård,  m.  monument. 
-svärd,   a.  memorable. 

Minsanif,  ad,  forsooth,  indeed. 

Minsklla,  v.  a,  to  lessen,  to  diminish; 
to  retrench;  to  relieve.  —  segel,  to 
shorten  sails.  — as,  V.  d.  to  diminish, 
to  lessen,  to  abate,  to  grow  less. 
—ning,  f,  diminution;  drawback. 

Minst,  a.  least,  smallest ;  minutest.'  — , 
ad.  least,  -bjudande,  a.  the  lowest 
bidder.  Inute-pointer. 

Minut,  m.  minute,    -vlsare,  m.  mi- 

Minut,  ad.  sälja  i  -,  to  sell  by  re- 
tail, -era,  v.  a.  to  rotau.  -handel, 
m.  mermtTj,  retail,  -liandlare)  77». 
retailer 


Missräkna 


149 


Mlschmasch ,  n,  hodge-podge,  gaUi- 
maufrey. 

Miskund,  m.  pity,  compassion,  -a 
sig,  v.  r.  (öfver),  to  take  com- 
passion on.  -sam,  a.  compassionate. 
mercifuL 

MissllaktiU  v.  a.  to  disregard,  -akt* 
ninsr,  /v  disregard,    -belåten,  a. 

disaffected,  discontented.  —  jildad,  a. 
deformed,  -bildning,  f.  deformity. 
-billiga,  V.  a.  to  disapprove,  -bju» 
da,  V.  a.  to  underbid,    -bruk,  n., 

abuse,  profanation.  — bruka,  V.  ÖS, 
to  abuse,  -bud,  n.  l  iderbidding. 
-dådare,  m.  criminal,  malefactor. 
-fall,  n.  miscarriage;  abortion,  få 
— ,  to  miscarry.  — flmia,  V.  a.  to 
abuse,  to  offend,  to  profane.  — flrni- 
ande,  n.  injury,  offence,  profanation. 

—foster,  n.  monster,  abortive,  -för- 
hållande, n.  disproportion,  -för- 
stå, V.  jä.  to  misunderstand,  -för- 
stånd, n.  misunderstanding,  miscon- 
ception.  -gerniug,  f.  crime,  -ger- 
ningsman,  on.  criminal,  malefactor; 

felon,   -gunst,  m.  envy,  -gynna, 

V.  a.  to  disfavour,  to  discountenance. 
—hag  ,  71.  displeasure ,  aversion  ,  dis- 
gust,  dislike,  -liaga,  v.  n.  to  dis- 
please. — haglig,  a.  unpleasant,  dis- 
gusting; odious,    -handla,  v.  a.  & 

n»    to    treat    ill;    to    offend,    to    sin.. 

-handling,  f.  injury,    -hugg,  n. 

blow  amiss.  — humÖr,  71.  ill  humour. 
—hushålla,  v.  n.  to  husband  ill. 
— hällig,  a.  discordant,  disunite^,  being 
ftt  variance,  -hällighet,  f.  discord, 
dissension,  variance.  — hora  sig,  V. 
r.  to  hear  wrong,  -kläda,  v.  a. 
not  to  become,  to  suit  bad.  — kredit,- 
m.  discredit,  -känna,  V.  a.  to  mis- 
take,    -ieda,  V.  a.  ta  mi3le*ä,„  to 


misguide. 


-ljud 


n,     dissonance. 


-lyckas,  v.  d.   to  miscarry,    not  to 
succeed.     — lynt,  a.  discountenanced. 

-lynthet,  f.  ill  humour,  -modig, 

a.  dejected,  ill-humoured,  —nöjd,  a. 
discontent.  — nÖjC-  n,  discontent,  dis- 
pleasure. — pickel,  m.  white  arsenic- 
oro,  whit?  pebble,    -räkna-  SJ  gg  'o .  r. 


150       Missräkning 

to  misreckon,  to  reckon  wrong.  -rSk» 
ning,  f.  misreckoning.  -skrifning, 

f,  error  in  writing.  -Skrlffa  sig, 
V,  T,  to  commit  a  mistake  in  writ- 
ing, -sämja,  f.  discord,  dissen- 
sion* -tag,  n.  mistake,  error,  -tagft, 
V.  a.  to  mistake.  -  sig,  V,  r,  to 
be  mistaken,  to  mistake  one's  self. 
-  sig  på  en  sak,  to  be  mistaken  in 
an  affair.  —tanke,  m,  suspicion. 
— tro,  V.  a.  to  mistrust,  to  distrust. 
-troende,  n.  distrust,  diffidence. 
-trogen,  a,  diffident,  distrustful. 
-trOgennet,  f.  distrust,  suspicion. 
-trösta,  V.  71.  to  despair  of.  -trÖ- 
8tan,  /".  despair,  -tycka,  V.  a.  to  take 
amiss,  to  dislike,  -tjcke,  n.  dis- 
pleasure,  —tyda,  v.  a.  to  misinter- 
pret, to  misconstrue,  -tydning,  f, 
wrong  interpretation,  -tänka,  V.  n. 
to  suspect,  -tänksam^  a.  suspicious. 
— tanksainliet,     f.      suspiciousness. 

-täiiikt,  a.  suspected,  -nnna,  v. 
a.  td  envy,  to  grudge.   — nnsam,  a. 

envious,  -nnsamliet,  f.  envy.  -Ti- 
Sa,  V.  a.  to  show  wrong,  to  vary. 
— Yisning,  f.  wrong  indication;  va- 
riation, -vårda,  V.  a.  to  neglect, 
to  flight,  -växt ,  m.  bad  growth ; 
dearth»  scarcity.  — växt-år,  W.  year 
of  dearth.  —Öde,  n.  misfortune,  mis- 
chanee. 

Missionär,  m,  missionary. 

Mist,  rn.  mist,  fog> 

Mistya,  17.  o.  to  lose.  -  tänder,  to 
oast  teeth,     —ning,  f.  loss. 

Miste,  ad.  wrong,  falsely,  gä  ~  om, 
to  miss   a  thing,     stiga  ~,   to   make 

Mistel,  m,  missel  toe.         [ft  false  step. 

Mitt,  pron.  my,  mine. 

MJogg,  i  -,  ad.  clandestinely, 

MJnk,  a.  soft ;  plicble,  flexible ;  supple. 
—het,  f.  softness ;  pliantness ;  raallea- 
bleness.  -na^  V.  n.  to  grow  soft, 
to  soften. 

ffljall,  7Z.  scab   on  the  head,  dandrafp. 

M,|äll,  a.  soft,  tender. 

Mjält[|e,  m,  spleen,  milt.  -fi^Jnk,  o. 
splenetic,  hypochondriac,  -sjaka, 
f,  spleen. 


Moderkupa 

Mjärde,  m.  junket  to  catch  fish  Uu 

Mjod,  n.  mead. 

Mjöl,  n,  meal,  flour.  .  -a,  V.  a.  fc 
strew  with  flour,  -aktig,  a.  mealy, 
farinaceous.  -bär,  n.  bearberry. 
-dagg,  77J.  mildew,  blast,  -dam, 
n.  mealdust.    -dryga,  f.  spur,  ergot. 

-gröt,  m.  hasty.pudding.  -hand- 
lare, m.  mealraan.  -ig,  a.  mealy. 
-klimp,  m.  dumpling,  -lår,  a, 
meal-bin.     -mask,    m.   meal-worm. 

-mat,  m.  meaimeat.     -nare,  m. 

miller.  -sikt,  m,  flour  -  sieve, 
-välling,  f.  gruel. 
Mjölk,  /•.  milk,  -a,  17.  a.  to  milk. 
~,  t;.  n,  to  give  milk,  -aktig,  a. 
milky,  -banke,  m.  raiikbowi.  -byt- 
ta, f.  miikpaii.  -e,  m.  milt,  -feber, 

m,  milkfever.  -fisk,  m.  milter,  -hår, 
n.  down  of  the  check,  -kalf ,  m. 
sucking  calf,  -kammare,  m.  dairy, 
lactary.  -ko,  f.  milky  cow.  -kärl, 
n.  milkvessel ;  T.  chylifere  vessel. 
-saft,  771.  chyle,    -skorf,  m.  achor. 

-tand,  f.  miiktooth.    -vassla, /". 

whey.  -välling,  f.  milkpotage. 
-åder,  f.  lacteal  vessel,  milkvessel. 

MjÖlon,  n.  bearberry,  white  hawthorn. 

Mo,  m.  sandy  field. 

Mocka,  V.  a.  to  throw  the  dung  out 
of  a  stable. 

Mod,  n.  courage,  heart,  spirit;  humour. 
fälla  modet,  to  lose  one's  courage. 
repa  mod,  to  pluck  up  one's  spirits. 
-fälld,  -lös,  -stulen,  a.  low- 
spirited  ,  cast  down.  — ig «  a.  coura= 
geous,  valiant,  stout,  bold,  -ighet, 
f.  boldness,  bravery.  -löshet,  f, 
faintheartedness. 

Mod,  n.  mode,  fashion.,  -eliandel,  m. 

fancy-trade.     -eliandlare,  m.  man- 

milliner,  -ehandlerska,  f.  milliner. 

— ern,  a.  modern,  fashionable. 
Modd,  m.  muddy  snow. 
Modell,  m.  model,  pattern,    -era,  V, 

a.  to  model. 

Moder,  Mor,  f.  mother;  dam.  -bror, 

771.  uncle  by  the  mother's  side,  —far, 
72.  grandfather  by  the  mother's  side. 
ojord,  f,  native  country,   »^knpft^  /l 


'Moderkyrka 

xnotber-beehive.  -kyrka^  //mothw- 
church.  — lit»  «.  womb,  matrice. 
-lig,  a.  motherly.  -mOr,  /.  grand- 
mother, -mord,  n.  matricide,  -mål, 

n.  mother  -  tongue. .  -mördare,  w. 

matricide.     — Sgris,  m.  darling, 
Hoder,    Modren,  f,  matrice,   womb. 

-band,   n,   ligament   of  the   womb. 

-fall,  n.  hysteroceie.    -hornen,  n. 

pL  the  corners  of  the  womb,    -kaka, 

/.  placenta,  afterbirth.     — krans,  m. 

pessary.     — mun ,   m,   the    mouth   of 

the  womb,     -sjuka,    f,   mother -fit, 

hystericalneas ,  hysterics.     — sllda,    f. 

«heath.of  the  womb,     -trumpeter, 

W,.  pL  fallopian  tubes. 
MoglJen,    a.   ripe,   mature,     -enhet, 

f.  maturity,  ripeness.     — na,  V,  n,  to 

ripen.     — nad,  f»  maturity,  ripeness. 
Holla,  f.  orach,  arach. 
Moln ,  n.   cloud,     -bädd ,  m,  large 

thick  cloud  in  th«    horizon,     -flack, 

-'^'Å^^^  m.  a  little  cloud,     -frl,  a. 

without   clouds.      — full^    a,   cloudy. 

— ig,  a.  cloudy. 
Moment,^  n.  moment,  instant* 
Monopol,  n.  monopoly. 
Montera,  r.  a.  to  mount. 
Mops,  m.  pug,  pug-dog. 
Mor,  s.  Moder* 
Moral,  m,  morality,  morals,   -isk,  a. 

moral.  [a.  marshy,  moorish. 

Moras }  n.  marsh,  morass,   fen.     — Ig, 

Mord,  n.  murder,    -brännare,  m. 

incendiary.  — geyär,  n,  murderous 
weapon.  — isk,  a.  murderous,  -käl- 
lare,   m,    casemate,      -ängel,    m. 

Morell,  f,  morel-cherry.  [destroyer. 

Morenkopp,  m.  moorhead. 

Morgon,  m.  morning;  morrow.  %  — , 
to  morrow,  t  morse  ^  this  morning. 
god  — ,  good  morrow,  tn  — ,  on  a 
morning,     —bön,  /".   morning -prayer. 

-dag,  m.   morrow,     -drägt*  m. 

morning-dress,  deshabille,  -gåfva,  f. 
dower.  — rodnad,  f,  aurora,  dawn. 
-skymning,  f,  morning -twilight. 
-stjärna,  f,  moming-star.  -stiind, 
vi.  morning-hour.  — vardj  7».  break- 
fast. 


Modvei'kan        151 

'Morian,  m,  negro,  blackmoon 
MorkuUa,  f,  woodcock. 

Morla,  V.  n.  to  prick,  to  crawL 

Mormessa,  f.  nativity  of  Mary. 

Morna  sig,  v,  r.  to  shake  off  sleep. 

Morot,  f,  carrot. 

Morra,  v.  n.  to  growl,  to  grumble. 

Morsell,  m.  morsel,  lozenge. 

Mortel,  w.  mortar.  -stÖt,  m.  pestle^ 
pounder. 

MOS,  n.  mash,  inarmelade;  eleotuary. 

"Mosaik,  m.  mosaic-work. 

Mossjja,  f,  moss,  lichen,  -ig,  a.  mossy. 

Mosse,  m.  fen,  bog,  quag-mire. 

Moster,  f.  aunt,  mother's  sister. 

Mot,  prp,  against;  towards;  for;  to; 
with,  —a,  V.  a.  to  atop,  to  hinder, 
to  cross,  to  thwart,  —arbeta,  V.  a, 
to  counteract.  — besÖk  ,  n,  visit  re- 
turned,  -bjudande,  a.  disgustful, 
nauseous,  —gift,  n.  antidote,  coun- 
terpoison.  — gnidnlng,  f.  attrition. 
—gång,  771.  adversity,  cross,  disap- 
pointment, —liggande,  a.  opposite. 
-part,  w.  counterpart,    -parti,  n, 

counterparty,  — påffO  ,  m.  antipope. 
—räkning ,  f,  counter  -  reckoning, 
check-account.  — sats,  971.  opposition, 
antithesis.  — satt,  a.  opposite,  con- 
trary, -skrift,  f,  reply,  refut-tion. 
—skäl,  71.  counter-argument.  -Spän- 
stig, a.  obstinate,  -stridande, 
—stridig,  a.  repugnant,  adverse,  op- 
posite.    -stridighet^  f.  contradiction. 

-straf vande,  -strafvig,  a.  repu- 
gnant,  adverse,  -sträf vighet,  f. 
reluctance,  repugnance.  — stå,  V.  a. 
to    resist,    to    withstand,    to    oppose. 

-stående,  a.  opposed,   -stånd,  n. 

resistance,  —ståndare,  m.  adversary, 
antagonist,  opponent.  — StÖt,  77J.  re- 
buff, check,  -svara,  v,  n,  to  corre. 
spond  with,  to  suit,  to  become,  -sva- 
rande, -SVarig,  a.  corresponding. 
— SVarigliet,  f,  correspondence,  ana- 
logy.  -säga,  V.  a.  to  contradict. 
-sägare,  m.  gainsayer.  -sägolso, 
f.  contradiction,  -sätta,  V.  a.  to 
opoose.      —sättning,    f.   opposition. 

-verkai  v.  a.  to  count«ract.  -v«rkan. 


152         Motvigt 

f,  reaction,  opposition,  -vigtj  /. 
counterpoise,  -vilja,  f.  repugnance, 
reluctance,  dislike.  — Viliigj  a.  re* 
luctant.  -vind,  m.  foul  wind,  ligga 
för  — ,  to  lie  windbound.  -vliga, 
V.  a,  to  counterbalance.  — vändj  a. 
turned  against.  —Yarn  ^  n,  defence, 
Mucka,  v.  n.  to  mutter,  to  mumble. 

Muddjler,  n,  mud.    -eriiiaskin,  w. 

dredging  -  machine.  -erpråm ,  m. 
mudlighter.      -ra,    V.  a.    to    dredge. 

Mulf,  m.  muff.  I-rig,  a.  muddy. 

Mng-^,  m,  raug. 

Mn^g'a^  v.  n.  to  chew  slowly,  to  mumble. 

Mulatt,  W.  mulatto. 

Mulbete,  n.  pasture. 

Mnlbär,  n.  mulberry. 

Mule,  m.  mouth,  muzzle. 

Mulllen,  a.  cloudy,  gloomy;  sad.  -HR, 
V.  n.  to  grow  cloudy,  to  cloud. 

Mull,  f,  mould,  earth ,  dust,  -bänk, 
m,  seat  of  grass,  -hög,  m.  heap  of 
earth.  -SOrk,  -Tad,  77».  mole. 
-vadshOg,  W.  molehill. 

Mullra,  V.  n.  to  rumble. 

Multna,  V,  n.  to  moulder,  to  rot. 

Mulåsna,  f.  mule,   ginnet. 

Mumio,  771.  <fe  f,  mummy. 

Mum|{la,  V,  n.  to  mumble,  to  mutter; 
to  whisper  about,  —mel,  71.  murmur, 
mumbling.     — sa,  V.  n.  to  munch. 

Hnn,  m.  mouth,  en  -  full,  a  mouth- 
ful, hålla  sin  — ,  to  bold  one's  ton- 
gue, hrulca  -  på  en,  to  scold  at 
one.  -art,  77i.  dialect,  -giga,  f. 
Jew's-harp,  -gipa,  f»  corner  of  the 
mouth,  -huggas,  V.  d.  to  wrangle. 
-lack,  n.  sealing-wafer.  -lag,  71. 
bridle -bit.  -läder,  71.  well  hung 
tongue,  -shit,  m.  morsel,  -skolla, 
f,  sore  mouth,  -skänk,  m.  cup- 
bearer. — Spärril,  /*.  locked  jaw,  trias- 
mus.  -stycke,  n.  mouth-plece;  bit 
of  a  bridle.  -Styf,  a.  hardmouthed. 
— tlig,  a.  by  word  of  mouth,  verbal. 
-Tig,  a.  voluble.  -Tighet,  f,  vo- 
lubility  of  tongue. 

Mnnderjla,  V,  a.  to  accoutre,  to  clothe 
in  uniform.  — Ing,  /*.  mundur,  uniform. 

Munk,  771,  friar,  monk;  fritter,  -aktlg, 


Mutor 

a,  monastic,  -drägt,  m»  habit  of 
a  monk,  -kloster,  n.  monk's  con* 
vent,  monastery,  -kåpa,  f.  cowl, 
capouch.    -lefynad,  m.  monastic  life, 

-stil,  771.  black  letters,   -väsende, 

71.  monkish  habits,  monachism. 

Munt||er,  a.  cheerful,  aiacrious.  -crhet, 

f.  cheerfulness.  — va,  V.  a.  to  cheer  up. 

Mur,  771.  wall,  -a,  V.  a.  to  wall. 
mura  igen,  to  wall  up.  772U7'a  in, 
to  immure,  mura  upp,  to  raise. 
-are,  m.  bricklayer,  mason,  -hruk, 
n.  mortar.  ^^ -bräcka,  f.  battering- 
ram,  -grön,  771.  ivy.  -mästare, 
771.  master-mason.  — niug,  f.  mason- 
ry, -ruta,  f.  stone- fern,  -slef,  m, 
trowel,    -sten,  W.  -tegel,  n,  brick. 

Mnrkllen,  a.  rotten,  -enhet,  f,  rot- 
tenness.  -na,  V.  71.  to  rot.  -nande, 

n.  putrefaction. 
Murmeldjur,  n.  marmot,  mountain  rat, 
Murrhår,  n,  whiskers. 
Mns,    f.    mouse;    {pi.   mosS,    mice). 

-black,   a,    mousegray.     -ftat,  71. 

pillage   by  mice,     —fälla,  /.  mouse* 

trap.  — lort,  m.  mousedung^  —törne, 

72.  butcher's  broom  ,  double  -  tongue 
(plant),  -ärter,  772.  pL  tufted  vetch. 
—Öron,  71.  pi.  mouse-ear  (plant), 

Musch,  ra,  patch. 

Musicera,  v.  n,  to  make  music. 

Musik,  f.  music,    -alisk,  a,  musical, 

—ant,  771.  musician. 
Mnskat,  771,  muscadine,  muscadel. 
Muskedunder,  771.  blunderbuss,  muske» 

toon. 

Muskel,  771.  muscle,  -kraft,  /".  mus. 

cular  strength, 

Muskjleterare^  m,  musketeer,    -öt, 

771.  musket. 

Muskot,  n,  -nöt,  f,  nutmeg,  -blom- 
ma, f,  mace.  (cat. 

Muskus,  m.  musk,    -djur,  n.  musk- 

Mussla,  f.  muscle,  shell;  chafe,  anchor. 
Must,    m.   juice,    moisture;    sap;   sub- 

stance;   quintessence,     -ig,  O.  juicy, 

substantial. 
Mustasch,  m.  whiskers,  mustache. 
Mut||a,  V.  a.  to  bribe,  to  corrupt,  -kolf, 

771.  mercenary.     —Or,  f.  pi.  bribes. 


Mutsedel 

Matsedel,  m.  license  for  digging  a  mine. 
Myckeiln,  a.  much,  great,  huru  mycket  ? 

how    much?     -nliet,    f.    multitude, 

crowd,  number,  abundance,     -rt,  ad» 

much,  far,  very. 
Mygff)  ^'  -Ä>  /•  g°at»  midge,    -bett, 

-sting,  71.  sting  of  a  gnat,  -dans, 

m.  swarm  of  gnats.  [mould  over. 

Mylia;,  f.  mould.  -,  V.  a.  to  cast 
Myndilig,    a.    mighty,    powerful;    per- 

emptory;  magisterial,  authoritative;  of 

age.      hit   — ,    to    come    to    full    age. 

— ighet ,    f,    haughtiness ;    authority  ; 

full  age.     —ling,  m.  pupil,  ward. 

Mynning,  m.  muzzle,  mouth,   -stag, 

w.  T,  cord  of  the*  yards. 
Mynt,  n,  money,  coin,     myntet ^  the 

mint,   -a,  V,  a.  to  coin,   -are,  m. 

coiner,  minter.  — betjening,  f»  mint- 
officers,  -fot,  m.  standard,  -for- 
falskare,  m.  false  coiner,  -lins, 
n.  mint.  « -kunskap,  f.  numisma- 
tics, -mästare,  m,  master  of  the 
mint,  -proberare,  m.  assayer  of 
coin,  -rättighet,  f,  right  of  coin- 
age, -slag,  n.  -sort,  m.  kind  of 
coin,  -tecken,  n,  mark  of  coin. 
»Yasen,  n.  coinage. 

Mynta,  f.  mint  (plant). 

Myr||a,  f,  ant,  emmet,  pismirCo  få 
myror  i  hufvudet,  to  b©  perplexed. 
—bad,  72.  hot  bath  prepared  with  ants. 
-björn,  m.  aat-bear.  -lejon,  n. 
ant-lion,  lion -ant.  — slok,  m,  ant* 
bear,     -stack,  771.  ant-hill. 

Myrlla,  f,  bog,  marsh.  -Jord,  f,  mar- 
shy  ground.  — kotte,-?».  armadillo. 
—länd,  a.  muddy,  boggy,  marshy. 
—malm,  m,  bog-iron-ore. 

Myrrha,  f,  myrrh. 

Myrten,  m.  myrtle. 

Mysa,  v.  n»  to  smile,  to  simper. 

Mysk,  m,  musk,  -djur,  n,  musk-deer, 
-madra,  f.  woodroof. 

Myteri,  ti.  mutiny,  conspiracy. 

Må,  V.  n.  to  fare.     -  väl ,  to  be  well. 

-  v'dl  I  farewell !  huru  mar  ni ? 
how  do  you  do? 

Må,    V.  n.    to    may,    to  can;    to    dare. 

-  göra,  done,  pd  må  få,  at  random. 


Mangstafvig       153 

,  m.  son-in-law. 
Make,  71.  sea-gull. 

Måkare,  m,  T,  mall. 

Mål,  71.  speech,  language,  tongue;  case, 
business,  afTair,  head;  mark,  white, 
butt ;  measure ;  due  size ;  meal.  — brott, 
71.  breaking  of  the  voice.  — fore,  n. 
delivery.     — 1ÖS,  a.  speechless,  dumb. 

-losliet,  f,  dumbness,  -segare, 
m.  plaintiff,  -skjutning,  f,  shoot- 
ing  at  the  mark,  -snian,  7n.  guar- 
dian, sponsor.  — stimme,  77t.  din- 
ner- or  supper»time.  — tld,  771.  meal, 
repast. 
Mål|{a,  V,  a,  to  paint,  -re,  ia,  pain- 
ter; court-card,  -arekonst,  f,  the 
art  of  painting.    -arestäUning,  /. 

easel.     — erl,   n,   painture,    painting. 

-ning,  f.  picture;  painting. 
Mån,  m,  proportion,  en  liten  -  större, 

a  little  bit  greater. 
Mån,  a.  careful,  anxious  about. 

Månad,   m,   month,     -sfoster,  n. 

moon-calf.  — srasande,  ä.  lunatic 
-sraseri,  n,  lunacy,  -srening,  f. 

woman's  monthly  courses ,  terms ,  flo- 
wers. — srOS,  f,  damask  rose,  -tlig, 
a.  monthly.  [monday. 

Måndag,    m,   monday.     fri  -,   saint 
Mån||e,  m.  moon,    -beskrifniug,  f. 

selenography.  -Cirkel,  on,  cycle  of 
the  moon,  -förmörkelse,  f.  eclipse 
of  the  moon.  — IJUS,  a.  moonlight. 
—skon,  71.  moonshine. 

Måugelska,  f.  basket-woman. 

MångJIe,  -en,  a.  many.  -  som,  many 
a  one  who.    —  gäng,   many   a  time. 

-ahanda,  a.  manifold,    -bladig, 

a.  polypetalous,  — faldlg,  a.  mani- 
fold, various.  -faldiga,  v.  a.  to 
multiply,  -faldighct,  /.  multipli. 
citv,  variety.  — fota,  f.  scolopendra. 
-färgad,  a.  manycoloured.  -gifte, 
71.  polygamy.  -guderi,  71.  poly- 
theism. -Iiornig,  -kantig,  a, 
polygonal,  —horning,  771-  polygon. 
-kunnig,  a.  knowing  much,  -Or* 
dig,  a,  talkative,  -ordighet,  f, 
verbosity,  loquacity,  -sidig,  a.  multi- 
lateral.    -Stafvigr,  a.  polysyllabical. 


154        'Mångtydig 
— tydlg,  a.  ambiguous,  -tydighet, 

f.  ambiguity,    -välde,  n.  polygarchy. 
Mangllla,    V>  n.  to  hawk*.    to  deal   il). 

-lare,  m,  hawker,  -lerska,  -elska, 

/.  huckatcr. 
Manne,  ad.  perhaps.  ->  det  är  sant  ? 

do  you  tlänk  it  is  so? 
Måra,  /.  lady^-Jbcdatraw  (plant). 
Mård,  m,  marten,  martern.     — BkinU) 

n.  fur  of  marten. 

Mårtensljdag,  m.  -messa,  f.  Martie. 

mas.  (have  to. 

Måste )  v.  n.   def,    to    be   obliged,    to 

Mått,  m.  mite. 

Mått,  n.  measure,  taga  —  af  någon, 
to  take  one's  measure,  efter  —,  by 
measure.  —  och  steg,  measures,  cour- 
ses, —a,  f.  measure,  moderation,  conj- 
pass,  i  sä  måtto,  in3omuch.  -a, 
V.  a.  to  aiiu.  -Hg,  a.  moderate; 
middling,  -ligliet,  f.  temperance, 
mediocrity.  — stOCk,  m.  measure, 
rule,  standard. 

Mäkljja,  V,  a.  to  mediate,  to  negotiate. 
-are,  m.  mediator,    arbiter;    broker. 

-are-arfvode,  n.  brokage.  -erl,  n. 

broking. 
Mäktjja,   ad,  very.    «,  v.  n.  to  can, 

to  be  able.  — Ig,  a.  powerful,  mighty ; 
potent,  puissant ;  rich ;  thick  ,  cloying, 
luscious,  han  är  sig  sjeif  ej  -,  he 
bas  no  command  of  himself.  vara 
ett  språk  -,  to  be  master  of  a  Ian- 
guage.  -ighet,  f.  strength,  force, 
greatness;  thickness,  deepness. 

Maid,  m.  grift. 

Mältjla,  t;,  a.  to  malt.  -,  v.  n.  to 
shoot,  to  sprout.  -llUS,  n.  malthouse. 
-ning,  f,  making  of  malt. 

Mängd,  f,  multitude. 

Människa,  s.  Menniska. 

Mänta,  v.  a.  to  prepare,  to  dress. 

Markjla,  V,  a.  to  mark:  to  measure; 
to  notice ,  to  perceive  ,  to  observe ;  to 
try*  -bar,  a.  perceptible,  -bläck, 
n,  marking-ink.  -gam,  W.  marking- 
thread,  -värdig,  a.  remarkable, 
memorable,  -värdighet,  f»  remark- 
ableness;  curiosity. 

MaiTf  /.  mar©,  jade.' 


'Mönsterruira 

Mars,  m.  top,  round  top.    -gast,  m. 

topman.  -segel,  n.  topsail,  -stång, 

f.  topmast. 
Miisk,  m.  grains,     -a,  V.  n.  to  mash. 
•^iijstllare,  m.   master     -arinna,  f, 

miitress.  -Crbref,  n,  patent  o? 
mastership.        -eriig ,     a.     masterly. 

-erman,  m.  executioner,   -erskap, 

71.  mastership.  -ei'Stycke,  n.  ma- 
sterpiece, -ersven,  m.  head -your- 
neyman,  foreman.  -ra,  v.  a.  to 
censure. 

MJit,  m.  taga  i  -,  to  distrain,  -a, 
V.  a.  to  measure,  to  gage,  to  found. 
-are,  m.  meter,  measurer.  -Isman, 
m.  arbiter,  umpire.  -lig,  a.  mea- 
surable,    -stång,  771.  rod,  perch,  poldi 

Mätress,  f,  concubine,  mistress. 

Mätt,  a.  satiate,  eatiated.  satisfied,  -a, 
V.  a.  to  satisfy ,  to  fill ,  to  feed ;  to 
satiate;  T.  to  saturate.  -het,  /. 
satiety,  -ning,  f.  filling .  T.  aatu- 
ration. 

Mo  ,  f.  maid,  maiden .  virgin  — doni^ 
m.  ^  maidenhead  ,  virginity,  -doni- 
Qväll,  m.  nuptials-erc. 

Möbel,  m.  furniture,    -handl&re,  m. 

upholsterer. 

Möblera,  v,  a.  to  furnish. 

Mödya,  f,  pain,  trouble,  toil,  ado.  det 
lönar  ej  mödan,  it  is  not  worth 
while,  med  möda,  narrowly.  -,  v.  a. 
to  fatigue.  -dryg,  a.  inofficious, 
-OSam ,  a.  painful .  tiresome ,  trou- 
blesome. 

Möderne,  w.  the  mothers  side,   -arf, 

n.  estate  left  by  the  mother 

Mögllel,  n.  mould,  -elsklnn,  n. 
pellicle  of  mould.  -!la,  V.  n.  -las, 
V.  d,  to  mould,  to  grow  mouldy.  — iig, 
O.  mouldy 

Möjlig,  a.  possible,  -en,  ad,  possi* 
bly.     -het,  f   possibility. 

Möka,  V.  a.  to  soften,  to  humble. 

MÖ1,  m.  mill,  spinning-mill« 

MÖlja,  f.  huddle;  moU. 

Mönja,  f.  minium,  redleaid. 

MÖnst||er,  w.  pattern,  model,  -er- 
herre,  m.  muster-mwiter.  -erplats, 
m.  wuBtermg  pUcc.     -orrulla«  f. 


Mönsterskola 

muster  •  roll,  i-erskola^  f,  normal 
8C00I.  -ra,  v.  a.  to  muster,  to  re- 
view; to  censure,  — ring^j  f,  muster, 
review. 

MÖr,  a.  tender;  crisp,  -het,  f.  ten- 
derness,    —nil,  V.  n.  to  grow  tender. 

Mörda,  v.  a.  to  murder,  to  assassinate. 
— nde,  a.  murderous.  — ,  71,  murder, 
man  •  slaughter.  — r6,  vn»  murderer, 
assassin. 

MÖrja,  f,  embers.  -,  v,  n,  to  lurk 
under  the  ashes. 

MÖrkj^a.  obscure,  dark,  -blå,  a. 
darkblue.  — brun ,  a.  darkbrown. 
-er,  n.  obscurity,  darkness,  -lagd, 
a.  darkish,  dusky,  brownish.  —11  a, 
V.  W.  to  darken,  to  grow  dark,  —röd, 
a.  darkred. 

Mo'rsare,  m.  mortar. 

Mört,  7».  roach. 

Mössa,  f,  cap,  bonnet. 

MÖt|[a,  v.  a.  to  encounter,  to  meet;  to 
go  to  meet.  — as,  V.  d.  to  meet.  -6, 
fi.  meeting,  encounter;  congress.  — GS- 
plats,  m,  meeting-place,   rendezvous. 


N. 

KabO,  W.  neighbour,  -lag',  tl.  neigh- 
bourhood.    — llg,  a.  neighbourly. 

Nachdel,  Nackdel,  m,  disadvantage, 

damage. 

Nakjje,  m.  neck,  the  back  of  the  neck, 
nape.  — bei5,  n.  neckbone.  -grop, 
7n,  nape.     — Styf,  a.  stiffnecked. 

Naf,  n.  nave. 

Nafle,  m.  navel,  -bråck,  n.  ompha- 
locele,    -sträng,  771.  navelstring. 

Nafvare,  m.  auger. 

Nafver,  m,  mapletree. 

Nagel,  c?i.  nail;  T,  trundle;  T.  haw. 
-bänk,  71.  T.  five  rails  rack,  -böld, 
m.  agnail,  -fara,  V,  a.  to  sift,  to 
scrutinize.    — rot,  f.  root  of  the  nail. 

Nagg,  71.  prick,  pricking,  -a,  V.  n.  to 
nibble,  to  peck.  —  hröd,  to  prick 
bread. 

Nagla,  V,  a,  to  nail. 


Nattläger  155 

NaiT,  a,  natural,  not  affected,  naive. 
— itet,  f»  naivety,  ingenuousness. 

Naken,  a.  naked.   -Iiet,  f.  nakedTiesa. 

Nakterhns,  n.    T,  bittacle,   binnacle- 

r^alkas,  V,  d.  to  approach.  -  sitt 
slut,  to  draw  to  an  end. 

Namn,  n.  name,  vid  — ,  by  name, 
-e,  m.  namesake,  -gifva,  V,  a.  to 
name,  to  nominate.  — kris^ten,  a, 
false  christian.  — kannig,  a.  renow- 
ned, -kunnighet,  /*.  renown,  ce. 
lebrity.  — lista,  f.  list  of  names. 
— 1Ö8,  a,  nameless,  anonymous.  — S» 
dag,  7n.  anniversary,  name's  day. 

Nam  nam,  n,  tid-bit,  dainties. 

Nankin,  71.  nankeen. 

Napp,  ra.  sucking-bottle. 

Napp[|a,  V.  a.  to  catch,  to  snatch,  to 
bite;  to  lay  hold  on.  -as,  V.  d,  to 
contend,  to  struggle,  —tag,  71.  struggle. 

Narciss,  /".  daffodil,  narcissus. 

Nardus,  m.  nard,  spikenard. 

Narf,  m.  grain,  -gräs,  71.  chickweed. 
-läder,  n.  black-grained  leather. 

Narhval,  m.  uarwhale. 

Narr ,  m,  fool ;  buffoon,  göra  —  af 
någon,  to  banter  one.  —a,  v,  a.  to 
delude,  to  deceive,  to  impose  on,  to 
entice,  -aktig,  a.  foolish,  comical. 
-aktighet,  f.  foolishness,  folly,  -as, 
v.  a.  to  trifle,  to  tell  stories.  —1,  71. 
joke,  trifle,  jest.  — spel,  71.  foolery. 
-verk,  71.  raillery,  trifle. 

Nate,  m,  pondweed. 

Nation,  f,  nation,  -al,  a.  national. 
-alisera,  v.  a.  to  nationalize,  -all- 
tet, f.  nationality. 

Natron,  m.  natron. 

Natt,  f.  night,  om  natten,  by  night. 
i  — ,  this  night;  last  night;    to  night. 

-arbete,  n,  lucubration,   -bäcken, 

n.  chamber-pot.  — dllksbord,  71. 
nightstand,  toilet.  — etid,  f,  night- 
time, -fly,  71.  phalaena.  -frOSt, 
m-    nightfrost.     -fågel,  TTl.    bird  of 

night,  -hufva,  f.  nightcup.  -kappa, 

f,  halfshirt.  -kläder,  772.  2^1'  night, 
dress,  -lanipa,  f.  nightlamp.  -llg, 
a.  nightly,  nocturnal,  -läger,  n, 
nightquartera ,    nightiodging ;    bivouac 


156 


Nattmusic 


Negerliandel 


-music,  m.  serenade.  >ln0SSa,  f. 
nightcap.        -rO,     fti.      nightly     rest. 

-rock,  m.  nightgown,    -skräfva, 

f.  goatsucker.     — stolj   m.   close-stool, 

-stycke,  f,  nightpiece.  -stfindcn, 
a.  dead,   vapid,     -svärniare ,  m. 

nlghttraveller.  -säck,  w.  travelling. 
bag,  carpet-bag.  —  tl'OJa ,  f.  night* 
jacket,  -tyg,  71.  undress,  -llgla, 
f,  8creetch-owl.   —vak,  n.  waking  all 

night.  -Takt,  f.  nightwatch.  -van- 
drare, m.  nightwalker.  -Yard,  m. 
supper,  den  heliga  Nattvarden, 
the  Lord's  supper.  -Tardsgång,  m, 
communion,  -vardsgäst,  m.  com. 
municant,  — viol,  f.  rocket.  — vakt, 
f,  nightwatch,  -viiktare,  m.  watch. 
man. 
Natnr,  f.  nature,  temper,  complexion. 
-alier,  n.pL  natural  products,  -ali- 

sera,  v.  a.  to  naturalize,    -alster, 

n»  natural  product,  —drift,  f,  in. 
stinct.  —el,  n.  nature,  disposition, 
tempero  — enllg,  a.  agreeable  to  na- 
ture, -forskare,  m»  naturalist. 
-gåfva,  f.^  gift  of  nature,  -kllimig, 
a.  physician.  -kUDnig^het,  f.  na- 
tural philosophy,  -llg,  a.  natural, 
physical;  full,  -ligen,  ad.  natur- 
ally, -lighet,  /".naturalness,  -ligt- 
—vis,  ad.  of  course,  -lära,  f.  phy. 
slcs.  -vetenskap,  f.  physical  science. 

Ned,  ad,  down. 

Nedan,  n.  decrease  of  the  moon. 

Nedan,  ad.  below,  beneath,  ^-fof, 
-om,  ad.  &  pr.  belew.  -pamnd, 
a.  mentioned  here  below.  ~på,  -till, 
ad.  underneath. 

Nedbryta,  v.  a.  to  break  down. 

Nedbädda,  v.  a,  to  bed  down,  to  couch, 

to  stratify. 

Neder,  ad.  down,  -börd,  m.  rain, 
3now  or  hail,  -del,  m.  inferior  part. 
— gora,  V.  a.  to  put  to  the  sword, 
—lag,  71,  defeat,  overthrow;  warehouse, 
■tore,  -lagsft-ihet,  f,  »taple-right. 
-slag,  n.  precipitate. 

Nederst,  a.  lowest,  lowermost,  neder- 
sta väningen,  the  grouadfioor.  — , 
adp  lowest,  at  tho  bottom. 


Nedfalla,  v.  n,  to  fail  down.   -andOi 

n.  prosternation. 
Nedfartj  m.  descent. 
Nedföre,  ad.  downwards. 
Nedgång,    m.    going   down,    descent 

solens  — ,  sunset. 
Nedhugga,  v.  a.  to  hew  dowE&. 
Nedi,  Neduti,  ad,  &  pr,  nodemeath, 

undermost,  at  the  bottom  of. 
Nedift'an,  ad.  &  pr,  from  below. 
Nedkasta,  v.  a,  to  throw  down. 
Nedkomst,  m,  coming  dovsm ;  delivery. 
Nedlåt||a    sig,    v,   r,    to    condescend. 

-en,  a.  condescensive.    —enhet,  /. 

condescence. 
Nedlägga,  v.  a.  to  lay  down ;  to  abo- 
lish ;  to  abdicate ;  to  bestow. 

Nedmylla,  v.  a.  -  säd,  to  harrow 

down  the  seed. 

Nedom,  Nedonikring,   ad.   &  pr, 

on  the  lower  side  of,  below. 
Nedre,  ad,  below.    ~,  a.  lower,  nether. 
NedritJIva,  v.  a,  co  pull  down,  -ning, 

f.  demolition. 
Nedrig,  a.  low,  mean,   base,     -het^ 
f,  baseness,  abjection. 

Nedsitta,  v.  n,  to  sit  down. 
Nedsjunka,  v.  qi,  to  sink  down. 
Nedskjuta,  v.  a,  to  shoot  down. 

Nedslagen,    a.    dejected,    lowspirited. 

—bet,  f.  dejection. 
Nedslå,   V.  a.    to    beat   down;    T.  to 

lower. 
Nedslappa,  v.  a,  to  drop,  to  let  down. 
Nedstiga,  v.  n,    to   descend,   to  step 

down. 

Nedstörta,  v,  n,  to  fall  down. 

Nedstöta,  V.  a,  to  thrust  down. 

Nedsvälja,  v.  a,  to  swallow  down. 
Nedsänka,  v.  n,  to  sink. 
Nedsätta,  v.  a.  to  deposite;  to  lower. 
Nedsöla,  v.  a,  to  soil,  to  dirt. 
Nedtrycka,  v,  a,  to  oppress,  to  deject. 
Nedtynga,  v.  a,  to  load,  to  weigh 

down. 
Nedtysta,  v,  a.  to  sljence,  to  suppress. 
Neduti,  s,  Nedi. 

Ned  vid,  pi'.  &  ad.  at  tha  lowest  place. 
Nedåt,  ad.  downwards. 

Negller^  m.  negro.    »erhaudeL^  9»^; 


Negrinna 


negro  •  trade.  «-rinna  ^  f,  negro- 
woman. 

Neglika,  f,  gilliflower;  cloves,  -rot^ 
f.  hert-bennet,  avens.  [a  denial. 

Kejj  ad.  no,  nay.    få  — ,  to  meet  with 

NejOUÖga,  f,  lamprey. 

Neka,  V.  a.  to  deny,  to  refuse,  -nde^ 
a.  negative.     —,  n.  deni^. 

NerVj  m.  nerve.  — föver,  m,  nervous 
fever,  -lära,  f.  neurology.  -Syok, 
a.  nervous.  -SJnka,  f,  distemper  of 
the  nerves,    -styrkaude,  a.  nervine. 

-svag,  a.  nervous.    -System,  n. 

system  of  the  nerves. 
Nesl[a,  f.  dishonour,  ignominy,  disgrace. 
— llg,  a.  ignominious,    shameful,  in* 
famous. 

Ketto,  a.  &  ad,  net.    -belopp,  n, 

clear  amount.  — Vlgt,  f.  net  weight. 
Central,  a,  neuter,  neutral,  -itet,  f, 
Ni,  pr,  you.  [neutrality. 

Nia,  f,  nine,  novenary,  [beckon. 

Nick,  7/1.  nod.     -a,  V.  n.  to  nod;    to 
Nick[|a,  f,  -hake,  m,  swivel. 

Nickel,  m.  nickel. 

Niding,  m,  coward,  wretch;  miser. 
— SVerk,  n»  infamous  work,  felony. 

Nidsk ,  a.  niggardly ,  sordid ,  scanty. 
—het,  f,  niggardness. 

Niglla,  V,  n.  to  courtesy,  -  för  nå- 
gon, to  make  one  a  courtesy,  -ning, 
f,  courtesy. 

Nio,  num,  nine,  -faldlg,  a.  nine- 
fold, -lianda,  a.  nine  different. 
-nde,  a,  ninth,  -ndedel,  m.  ninth 
part,  —tal,  n,  novenary.  — årlg,  a. 
nine  years  old. 

Nipp,  w.  trinket,  toy,  -erhandlare, 

m.  milliner,  toyman^ 
Nisch,  m,  niche. 
Nit,  n.  zeal,  -isk,  a.  zealons.  -älska, 

V.  n.  to  be  zealous,    -älskare,  w. 

Nit,  m,  blank,  blank-ticket.         [zealot. 
Nita,  t7.  a.  to  clinch,  to  rivet. 
Nittio,  num.  ninety,    -nde,  a.  nine- 
^tieth,  lUenth. 

Nitton,  num,  nineteen,    -de,  a.  nine- 
Nivellera,  v.  a.  to  level. 

Njugg,  a.  niggard,  scanty,  -a,  V,  n. 
to  be  niggard,   -  ihojp,  to  scrape  up. 


Notpapper         157 

Njnpa,  V,  a,  to  pinch,  to  twea^* 

Njupon,  Nypon,  n.  hip,  dog-rose. 
-buske,  m,  wildbriar,  hiptree. 

Njurile,  m.  kidney,  rein,  -grus,  n, 
gravel,  -stek,  m.  loin,  -steu,  m. 
stone  in  the  kidneys;  jade,  -viirk, 
m.  nephritic  pains,  nephralgy. 

Njntlla,  V.  a,  to  enjoy,  to  possess, 
—ning,  f»  enjoyment,  profit,  use. 

Nocka,  V.  a.  to  beat  into  flocks. 

Nog,  ad.  enough. 

^<>§iil^9  ^*  esact,  accurate,  punctual, 
strict,  close,  nice.  -,  ad.  exactly; 
hardly,  -grann,  a.  accurate,  nice, 
strict.  — grannhet,  f.  exactness,  ac- 
curacy,  -räknad,  a.  accurate,  nice, 
strict,   -samt,  ad.  sufficiently,  well. 

Nojs,  n.  jest,  joke. 

Noll,  Null,  n.  Nolla,  f.  zero,  cipher. 
förklara  för  -,  to  annul. 

NoUkrysS,  m,  T.  the  broadest  part 
of  the  ship. 

Noppa,  v.  a.  to  nap. 

Nord,  m.  north,  -an,  w.  the  north, 
-anifrån,  ad.  from  the  north,  -an- 
yind,  m.  -anTäder,  n.  northvind. 
-isk,  a.  northern,    -kapare,  m. 

grampus,  ice-whale,  —lig,  a.  northerly. 
-nordvest,  m.  north -north -west. 
-OSt,  m.  north-east.  -OStlig^  a. 
north-eastern.  — polen,  W.  the  north- 
pole,  -sjön,  f.  the  Northsea.  -stjär- 
na,   f,    the   northstar.       -vest,    m. 

northwest.    -Tcstlig,  -vestra,  a. 

northwesterly. 
Norr,  m.   north,     -bagge,  m.  horse 
from  Norway.   -Qvint,  m.  brarabling. 

-sken,  n.  northiight.   -ut,  -yarts, 

—åt,  ad,  north,  towards  the  north. 
Nors,  in.  smelt,  groveling. 
NOS,   m.   snout,   nose,     -a,  V.  a.   to 

smell,  to  snuff,     -horning,  m.  rhi. 

noceros,   —mask,  m.  sheepnoaeworm. 
Not,  f.  drag,  drag-net,  seine,   -kil,  m. 

cod  of  a  net.     -yak ,  f.  hole  in  the 

ice    at    which    the    net    is    let   down. 

-yarp,  n.  draught  of  a  net. 
Not,    f.    note;    comment.      -bok,   f. 

music -book,      -papper  ^    n.    music* 

paper» 


158 


Nota 


Nålhufvud 


Notas    f.    note»    epccifiCÄtion ,   invoica. 

-rio,  771.  notary. 
Notis,  f.  notice. 
Novell,  m.  novel,  tale. 
November,  m.  November. 
Na,   ad.  now.     -  för  tiden,   now  a 

days.    Tätt  — ,  soon,  instantly.    -  väl, 

well,  well  now,  come  on.    -varando^ 

a.  present,  now  existing. 
Nubb,  m.  tack,  small  nail. 
Namnier^  m.  number. 
Numrerlja,  v.  a.  to  number,  to  mark 

with  ciphers.     -Ih^,  f.  numeration. 

NoBiiJIa,  /.  nuQ.   -ekloster,  f.  nun. 

nery. 

Njj  a-  new,  fresh,  nytt,  news,  avad 
nytt?  what  news?  pä  nytt,  anew, 
over  again.  -Sre,  a.  newer.  ~ast©, 
a,  newest,  -bakad,  a.  newbaked. 
-begyESare^  m.  beginner.  -burCD, 
a.  newborn,  -byggare,  m.  colonist, 
settler,  planter,  -bygge,  n.  colony, 
settlement,  plantation,  -flken ,  a, 
curious,  inquisitive,  -fåkenhöt,  f. 
inquisitivenoss.  — foddj  a.  newborn. 
—gift,  Ö.  newmarried.  —het,  f.  no. 
▼•Ity;  news:  innovation.  — kläckt, 
a.  newhatched.  -koniling,  m.  new- 
comer, stranger,  -ligen,  ad.  lately, 
of  late.  -lariHg,  m.  novice.  -niO» 
dig,  a,  fashionable.  -Klålne,  m, 
new  moon.  —0 ,  G>d.  a  nyo ,  anew. 
-plog,  m.  land  first|  broken  up  for 
tillage.  -tändniDg,  /,  new  moon. 
-år,  n.  new  year.  -år8da..g,  m, 
new-year's-day  -årsgåfva,  /.  new. 
year's -gift  -årSÖMSkan  ,  f-  new- 
year's-wish.  (whimsical. 

Nyck,  m.  caprice,   whim,     -full,  a. 

Nyckel,  o*,  key.  -ax,  W.  keybit. 
-ben,  n.  clavicular  bone.  -bÖSSa, 
f  shooting,  key.  —hål,  n.  keyhole. 
-kn!|>pa,  f,  bunch  of  keys,  -pip^j 
f.  shank  of  a  key.  -ring,  m.  key. 
ring. 

Nykter,  a,  sober,  fasting;  temperate, 
frugal,  på  -  mage,  fasting.  -Irot, 
f,  sobriety,  soberness. 

Nyjnf,  f,  nymph. 

Nypa,  V,  a,  to  pincu,  to  tweak. 


Nys||a,  V,  n.  to  sneeze,     -gräs,  n, 

sneezewort.      -model,    n.    sternuta 

tory.    -pulver,  n.  sternutative  pow. 
Nyss,  ad,  just  now,  just.  [der. 

Nystjia,  V.  O.    to  wind,    to   glomerate. 

-an,  W.  ball,  clew  of  thread,    -fot, 

Wl.  yarnwindle 
Nyter,  a.  merry,  gay. 

Nytt,  8.  Ny. 

Nyttya,  f.  utility,  use,  good,  benefit, 
emolument,  advantage.  — ig,  O.  nse- 
ful,  good,  -ighet,  f.  nsefulnesg. 
-ja,  V,  a.  to  use,  to  make  use  of. 
nyttjande  rätt,  usufruct,     -jande. 

Nå,  ri>  well.  [n»  use,  usufruct. 

Nå,  V,  a.  (S)  n.  to  reach:  to  attain 

Nåck,  m.  T.  yard-arm. 

Nåd,  n.  rivet,  -a,  v.  a.  to  rivet- 
Nad,  f,  grace;  favour;  pardon,  mercy. 
lefva  på  nåder,  to  live  at  another's 
discretion,  med  Guds  - .  by  the 
grace  of  God.  Eders  -,  your  grace, 
your  honour,  -a,  v,  n.  to  be  gra. 
cious.  Gud  ndde  mig,  God  help 
me.  — astol,  m.  mercy. scat.  —6» 
bevisning,  f.  mark  of  favour,  -e- 
bröd,  W.  bread  of  charity,  pension. 
-efull,  a.  merciful,  -ehjon,  n. 
almsman,  one  who  lives  upon  charity. 
-elig,  a.  gracious,  merciful.  -elOite, 
n,  promise  of  grace.  — erlk,  a.  gra^ 
cious.  -erike,  n.  tho  kingdom  of 
grace,  -estånd,  n,  state  of  grace. 
-estot,  m,  finisbiag  blow.  --CtecköOj 
n.  mark  of  favour.  -©Yal,  n.  qUc- 
tion  of  grac« ;  predestination.  — %,  iS,, 
gracious,  mercifaL  — 111",  n,  year  of  grace. 

Någon  ,  a.  somebody,  any,  ej  — ,  no* 
body.  -der%  pr.  cither.  -sIn,  ad, 
at  aay  time,  ever. 

NågOrllledes ,  ad.  somehcTV,  om  way 
or  other.  -Icuda,  ad.  sometliing, 
— Städes,  ad.  gomewhero,  in  some 
place.  [rather,  a  little. 

Något,  n,  somewhat,  something.    — ,  av, 

Någre,  a,  pi.  some,  ssveral,  any. 

Nåkas,  V.  d,  to  approach. 

Nål,  f.  needle;  pin,  — f^ref,  W.  a  pn» 
per  of  pins,     -dyna,  f,  pin-oushloa* 

-foder,  n,  pjn-case.    -hufvud,  n» 


Nålhus 


Nödställd        159 


head  of  a  pin.  »bu^S^  7U  needlecase. 
^isakare^  m.  needier,  -penningar, 
m,  pL  pinmoney.  -Sudd,  m,  tho 
point  of  a  pin.  -SOga,  n,  the  eye 
of  a  needle. 

Kåt,  n.  joint,  board,  seam. 

liiäbb,  m.  bill,  beak,  -gädda,  /".  gar- 
pike.     — maS)  f»  shrewmouse. 

Käck,  m.  seagod,  Neptune,  -blad, 
n.-r08,  m.  yellow  waterlily.  -bröd, 
n,  stone-marle. 

Näf,  n,  beak. 

Näfljve,  m,  fist,  hand,  en  -  full,  a 
handfull,     -rätt,  m.  clublaw. 

Kafver,  m.  bark  of  the  birch. 

Näktergal,"  ttj.  nightingale. 

Mmd,  77».  jury,  -eman,  m.  jury- 
man, [that  is  to  say. 

Nämligen,  ad,  namely,   to  wit,   viz, 

Nämna,  v.  a.  to  call,  to  name,  to 
mention.  — nde,  71.  nomination,  —re, 
m.  denominator. 

Nan n as,  v.  d,  to  have  the  heart  to. 
han  nännes  ej  äta  sig  mätt,  he 
pinches  his  own  belly. 

Näpen,  a,  pretty,  neat,  bonny. 

Näppeligen,   ^i,  hardly,  scarcely. 

Näps||a,  V.  a.  to  chastise,  to  check,  to 
rebuke.  — St,  771.  correction,  chastise- 
ment. 

När,  C.  when;  if.  — ,  ad.  near,  nigh. 
pa  långt  — ,  by  far.  göra  någon 
för  — ,  to  do  one  some  wrong,  så 
— ,  well  nigh,  så  —  som  ^  within, 
except,  -a,  a.  near,  —gränsande, 
a.  bordering  upon,    —gången ,  a. 

importunate^,  too  daring,  —ma,  V.  a. 
to  approach.  —mare,  a.  nearer, 
-mast,  a.  nearest,  next,  -skyld, 
a,  near  of  kin.  -stående,  a.  pre- 
sent, being  at  hand.  — Synt,  a, 
shortsighted.  -Syntliet,  f.  short- 
sightedness. —Tärande,  a,  present. 
-varelse,  -varo,  /I  presence,  i  hans 

— ,  before  himj 
Nära,  v.  a.  to  nourish,  to  feed. 
Näring,    f.    nourishraent;    allowance; 

trade,    hålla  — ,  to  keep  an  alehouse. 

-Sdrift,  m.  industry,    -sfiihetj  f, 

freetrade.    -sfång,  7i.  trade,    -slos, 


a,  destitute  of  nourishment.  —Sme- 
del, n,  livelihood,  victuals.  -SSaft, 
m.  chyle.  — SSOrg,  m.  care  for  sus- 
tensince.  — SStällO,  n.  alehouse,  ta. 
vern.  Itory. 

Näs,  n.  point,  headland,  cap,  promon- 
Nasjla,  f,  nose,  fä  lång  -,  to  catch 
a  tartar,  draga  en  vid  näsan,  to 
lead  one  by  the  nose,  sticka  sin  — 
I,  to  thrust  one's  nose  into,  —ben, 
n.  the  bone  of  the  nose.  — blod,  m, 
bleeding  at  the  nose.  -borr,  m. 
nostril,  -brosk,  7i.  cartilage  of  the 
nose,    —bränna,  f,  få  — ,  to  pay 

through  the  nose.  — dok,  77».  hand- 
kerchief,    —horning,  m.  rhinoceros. 

-Ijnd,  n.  nasal  sound,  -perla,  f. 
saucebox.  -Styfver,  771.  fillip,  -tipp, 
771.  tip  of  the  nose.  — lis,  a,  imper- 
tinent, saucy,  insolent.  — Ylshet,  f. 
impertinence,  sauciness, 

Nässjlelfeber,  m.  nettlefever.  -la,  f, 
nettle. 

Näst,  ad,  <fe  prp.  next;  after;  but; 
save,  —a,  771,  neighbour,  —an,  ad, 
almost,  well  nigh,  -liden,  ÖB-  last  past. 

Näste,  71.  nest. 

Nät,  71.  net;  caul,  -brack,  n.  epi- 
plocele.  -formig,  -lig,  a.  reticu- 
lar.     -hinna,  f,  retina. 

Nätt,  a.  neat,  tight;  saving,  sparing. 
—het,  f.  neatness,  accuracy,  succinct- 

Nätteldnk,  tti.  muslin.  (ness. 

Nöd,  f.  necessity,  need,  want,  distress ; 
calamity,  det  har  ingen  -,  there  is 
no  danger,  lida  — ,  to  be  in  want. 
hafua  af  noden,  to  have  occasion 
for.  vara  af  nöden,  to  be  need. 
-ankar,  ti.  sheet-anchor,  -dop,  71. 
private  baptism,  —fall,  n,  pinch, 
case  of  necessity.  — ga,  V,  a.  to 
oblige,  to  compel.  — hjelp,  m,  shift, 
-ig,  71.  necessary,  requisite,  -lidande, 
a,  needing,  wanting,  —lögn,  f.  shift, 
tib.  —penning,  m,  sparemoney. 
-rOp,  n.  cry  of  distress,  -saka, 
V,  a.  to  compel,  to  force.  —Signal, 
m.  signal  of  distress.  -Skott,  71. 
shot  for  help.  -Spilta,  f,  travise, 
travel.   -Ställd «  a.  distressed,  desti- 


160 


Nödtorft 


Oberäknad 


tute.  — torft,  m.  want,  exigence, 
demand,  call. .  -torftig,  a.  needful, 
necessary,   -trängd,  -tviiögen,  a. 

necessitated,  -tvållg,  7i.  constraint. 
-?ändig,  a.  necessary,  needful,  -viin- 
dighet,  f.  necessity,  exigence,  -val'll, 
n.  defence  in  case  of  necessity. 

Nöjda  sig,  V.  r.  -as,  v.  d.  to  be  con- 
tented, -aktig,  a.  satisfactory,  sa- 
tisfactive.  -d ,  a  content,  cheerful. 
— ©,  n.  delight;  contentment;  pleasure. 
vara  till  nöjes,  to  pleaae.  -sain, 
a.  pleasant,  delightful,  agreeable;  fa- 
cetious, -samhet,  f.  pleasantness, 
delightfulness. 

Nöt,  n.  neat,  black  cattle,  beeves; 
dunce,  -aktig,  a.  dull,  sluggish. 
-aktighet,  f.  dullness. 

Nöt,  f.  nut.  filbert,  tn  hård  -,  a 
tough  business,  -knäppa,  f.  nut- 
cracker, -kraka,  f.  nutpecker  -kär- 
na, f.  nutkernel.     -Oija,  J.   nutoil. 

-sKal,  n.   nutshell.     -Tacka,  f. 

nutjobber. 
NÖtjja,  V    a.   to  wear      -as,  V.  d.  to 
be  worn.     ~ning,  f»  wear ,  nibbing, 
fretUog. 


0. 

01  1.  o!  oh! 

Oaf(|brat^n ,  a.  unbroken ;  aninter- 
rupted.  — delt,  a.  undivided,  un* 
parted,  -gjord  ,  a.  undecided  ,  not 
determined,  -händelig,  a.  inalien- 
able, -hängig,  a.  independent. 
-hängighet,  f.  independency,  -kor- 
tad, a.  undiminished,  cot  shortened. 
— låtlig,  a.  incessant,  unceasing. 

Oakt||adt,  ad.  notwithstanding,  -sam, 

a.  eareless,  heedless,  -saiuliet,  f. 
carelessness 
Oanijfaktad,  a.  undisturbed,  unmo- 
iested.  -genäni ,  a,  disagreeable, 
unpleasant,  -griplig,  a.  una.ssail- 
able,  — sedt,  ad.  notwithstanding. 
-seillig,  a.  inconsiderable,  unseemly. 
-senliirhet,  f.  iceannsss,  littleness. 


-ständig,  a.  indecent,  unbecoming^ 
-Ständigliet,  /.  indecency.  -StÖt- 
lig,  a.  inoffensive,  -tnglig,  a.  un. 
acceptable,  inadmissible.  -tastad^ 
a.  untouched,  unattacked.  -valid* 
bar,  a.  inapplicable. 

Oaptitlig,  a.  loathsome,  disgustful. 

Oarbetad,  a.  unwrought. 

Cart,  f.  want  of  good  breeding,  ill  !ia. 
bit,  bad  trick,  -ig,  a.  naughty,  ill- 
bred,   Improper.      -Igliet,  f.  naught- 

Ons,  m.  oasis.  liness. 

Obanad,  a.  unpathcd.  untraced.  un- 
broken. 

Obarmhertig,  a.  uncharitable,  un- 
merciful.  -hot,  f.  unmercifulnesa« 
inclemency. 

Obcjjbodd,  a.  uninhabitated.  -bOClig, 
a.  uninhabitable,  -fläckad,  a.  im« 
maculate,  -fogad ,  a.  incompetent. 
-folkad,  a.  unpeopled,  -fäst,  a. 
unfortified,  open.  -Cfriplig,  a.  in- 
coraprhensible.  -gnplighet,  f.  In- 
comprehensibility, -gråten,  a.  un- 
deplored,  -liaglig,  a.  unpleasant, 
disagreeable,  unpleasing,  unentertain- 
ing.  -haglighot,  f.  disagreeable- 
ncss.  -hindrad,  a.  uninterrupted, 
unopposed.  — llörig,  a.  improper, 
incompetent,  —kant,  a.  unknown, 
unacquainted;  strange.  -kynirad, 
a.  unconcerned ,  careless,  -lofvad, 
a.  unmannerly,  unpolite.  — lefven» 
hot,  f,  unmannerliness.  -mailllild^ 
a.  unmanned,  without  a  crew.  — nied» 
lad,  a.  unpossesaing,  poor,  -malty 
a.  unmentioned.  — mangd,  a.  un- 
mixed, —märkt,  a.  unobserved,  uQ' 
noticed.  -nägOD ,  a.  disinclined, 
unwilling,  averse.  -nägenhot,  f» 
disinclination,  unwillingness.  — IKluid^ 
a.  unnamed ,  nameless,  —prydd,  CU 
unadorned,  -pröfvad,  a.  unproved. 
-qyäm ,  a.  inconvenient,  incommo- 
dious, -qvämlighet,  f.  unfitness; 
inconvenience,  incoramodity.  —redd, 
a.  undressed;  unprepared,  -rest,  0. 
untravalled.  -rldcn,  a.  unbackedi, 
uubroke;  dismounted,  -rocndc,  a. 
independer.t.  -räkliad,  a.  uncounted. 


Oberäknelig 

-räknelig,  a.  invaloable.  -satt, 
a,  unoccupied,  vaeant.  — S6(ld,  a.  un- 
teen ,  not  seen.  — SCgrftU  ,  ci.  not 
overcome.  — skedHg*,  a.  bad,  naughty. 
— Skriltig,  a.  inexpressible;  unac- 
countable. -skrifTen,  a.  not  w.i* 
ten  on.  -slagen,  a.  unshod,  -blu- 
tcn ,  a.  unresolved,  undetermined. 
-slutsara,  a.  irresolute.  -slut- 
baiuhet,  f.  irreaolution.  -Smittad, 
a.  not  infected ,  unpolluted ,  uncor- 
rupted.  -Sticklig,  a.  uncorruptible. 
-Stiirlig',  a.  Inaccossible ,  usurraoun- 
tahlr.  -stridd,  a.  uncontested. 
-stand,  11.  decadency,  ruin,  decay. 
-Stäld  ,  a.  unperformed,  undone. 
-stämd,  a.  indetermined,  indefinite. 
— Stii:ildliet,  f.  indeterminatlon,  want 
of  precision,  irresolution.  -Stair'.ig, 
a.  inconstant.  -StälldigllOt,  f.  in- 
constancy, unsteadiness.  -SVarad,  a. 
unanswered.  -SVärad,  a.  unmolested. 
-tail^On,  a.  undcprivcd  ,  at  liberty. 
-talt,  a.  unpaid,  -tydlig,  a.  in- 
considerable,  insignificant,  -tydlig- 
Iiot,  f.  insignificancy,  -täckt,  a. 
uncovered.  — tänlfsail),  a.  iuconsi- 
derate,  rash.  -täuksaiullCt,  f.  in- 
con.^ideration ,  want  of  consideration. 
-tänkt,  a.  inconsiderate,  -vakad, 
a.  unprotected,  unguarded.  -Yandrftd, 
a.  unversed,  unskilled.  -veklipT,  a. 
immoveable,  inexorable.  -VCklighet, 
f,  iiiflexibility,  iramoveablcness.  -Yekt, 
a.  unmoved,  unaffected,  -visllg,  a. 
underaonstrable.  — vlttuad,  a.  un- 
witnessed,      -väpnad ,    a.    unaroied. 

Obillig,    a.   unreasonable,  unjust. 

Ol)landad,  a.  unmixed,  unmingled. 

Oblat,  n.  wafer,  host,  consecrated  wa- 

Ohlokt,  a.   unbleached.  (fer. 

Oblid,  a.  unkind,  ungentle,     -kelig, 
a.  implacable. 

Oblyg,  a.  unbashful;  bold,     -hct,  f. 
indecency  r  boldness,  barefacedness. 

Obraan,  m.  arbiter. 

Oboe,  m.   hautboy. 

Oboist,  m,  hautbolat. 

Oborstad,  a.  not  brashed-,   rough,  un- 
nolished,  uncivili^d. 

Swedish-English  DicU 


Odräglig  161 

Obotfärdig,  a.  impenitent,  imrepent» 
in?,     -het,  /".  impeniteacy. 

Obotlig,  a.  incurable,  irremediable; 
irreparable,       -liet,  f,  incurableneaa. 

Obrottslig,  a.  inviolable,  -het,  fr 
inviolableness. 

Obrukjjad,  a.  unused,  unworn;  uncul- 
tivated, -bar,  a.  not  fit  for  use, 
unserviceable,  past  use;  uncultivablo. 
— barllftt,  f.  unserviceableness,  inuti- 
lity, -lig,  a.  not  used,  obsolete,  rn- 
fashionable.  [freeb   dun;?, 

Obrunnen,  a.  not  burnt.    -  gödsel, 

ObscrvailtiOD,  f.  observation,  remark. 
—tor,  m.  observer  ;  astronomer.  -tO» 
-rium,  n.  observatory. 

Obscen,  a.  obscene. 

Obstinat,   a.  obstinate,  stubborn. 

Oboden,  a.  uninvited,  unbidden. 

Obunden,   a.  unbound,  untied.    -  stil, 

Obygd,  f,  wilderness.  (prose. 

Obytt,  a.  not  changed,  undivided;  un- 
settiid.  intet  -  med,  no  dealings 
with.  (made. 

Obiiddad ,    a.    -  säng ,   bed   not  yet 

Obiiklig,  a.   bulky,  unwieldy. 

Obändig,  a.  stubborn,  obstinate,  -llGt, 
f.  stubborness. 

ObÖjlld,  a.  unbent,  -llg,  a.  inflexible. 
-lighet,  f,  inflexibility,  obstinacy. 

Och,  C.  and. 

Ochra,  f.  ochre. 

Ock,  c.  also,  too,  likewise. 

Ock||er)  n,  uaury.  -ra,  v.  n.  to 
practise  usury,     -raröj  tn.  usurer. 

Också,  c.  also,  likewise. 

October,  m.  October. 

Odal,  a.  allodial,  -bonde,  m.  yeo- 
man,  freeholder,  -gods,  n  -jord, 
f.  allodium,  free  land.  -luan,  m, 
freeholder. 

Odeli;ad,  a.  undivided,    -bar,  a.  in- 

divisible,      -barhet,  f.  indivisibility. 
Odjur,  n.  monster,  wild  beast. 
Odllla,  V.  a.  to  cultivate.     -Ing,  f. 

cultivation,  culture;  civilization, 
Odoga,  m.  &  f.  good  for  nothing. 
Ot!on,  n.  crackberry. 
Odryg,  a.  soon  spent,  soon  gone. 
Odräglig 9  a.  intolerable,    insufferable. 

1) 


162  Oduglig 

Oduglig',  a.  disqualified,  unfit;  useless* 
— Ufctj  f,  unfitness,  uaelessness. 

Odygd,  /".  vice,  naughtiness,  -ig,  a. 
vicious,  wicked,   narughty. 

Odäckad,  a.  without  deck. 

Odödlig,  a.  immortal,  -het,  f.  im» 
mortality. 

Odömd,  a.  unjudged,  uncondemned. 

Oi^Öpt,  a,  not  baptized. 

OdÖrt,  f.  hemlock. 

Oefterdgrflsg,  a.  indispensable,  -gör- 
lig,-liiärmiig,  a.  inimitable.  -rJitt- 
Ifg,  a.  incorrigible,  -tällksam,  Q. 
inconsiderate,  heedless. 

Oegennyttjia,  f,  disinterestedness.  -Ig, 
a.  disinterested.  (propriety. 

Oegeiltlig,  a.  improper,    -het,  f,  im. 

OeiUlOt  II  Ståndlig,  a.  irresistible. 
-Ståndlighet,  f.  irresistibility.-säg- 
1ig,  a.  indisputable,  incontestable. 

OeiUg,  Ocns,  a.  at  variance,  at  discord. 
vara  — ,  to  disagree,  to  be  at  variance. 
hlifva  oens,  to  fall  out  (with). 

Oenighet,  f.  variance,  discord,  dis- 
agreement. 

Oe I'll  faren,  a,  inexperienced,  -far en- 
het, f.  inexperience.  -hörd,  a. 
unheard  of.  -käsisam  ,  a.  ungrate- 
ful, -gättlig,  a.  irreparable,  -sätt- 
lighet,  /".  irr^arableness. 

Ofall ,  n.  ruin,  disaster,  mischance; 
misfortune.  [f.  enormity;  excess. 

Ofant!ig^  Cf._ enormous,  excessive,  —het, 

Ofarbar,  a.  impassable,  impracticable. 

Ofatt,  Ö.  awkward,  illproportioned. 

Ofelbar,  a.  infallible,  -het,  f,  in. 
fallibility. 

Offentlig,  a.  public,  -het,  f.  publi- 
city, notoriousness. 

Offer,  W.  sacrifice,  offering,  oblation. 
-altar,  -n.  pfl'ering-altar.     -bön,  f, 

offertory,   -djur,  n,  victim,  -kaka, 

/.  oblation  -  bread,  —kärl,  n.  sacri- 
ficial vessel.  — prest,  m.  sacrificer. 
—redskap,  .n.  »acrificial  vessels. 
-skål,  f.  oifering-cup.    -tjenst,  f. 

Officer,  m.  officer.  {offering. 

Officin,  f,  printing-office. 

Offra,  V.  a.  to  sacrifice,  to  offer,  -ro, 
m,  sacrificer. 


Oförfaren 

Of|ädrad,  a.  unfledged. 

Ofjättrad,  a.  without  fetters. 

Ofog,  n.  mischief.  [formity. 

Oformlig,  a.  shapeless,   -het,  /.  da. 

Ofred,  m.  discord,  dissension,  quarrel. 
-a,  V.  a.  to  disturb,  -lig,  a.  tur. 
bulent,  un peaceable.  -lighet ^  /. 
trouble,  disturbance. 

Ofrestnd,  a.  untempted. 

Ofrivillig,   a.  involuntary. 

Ofrnktjlbar,  a.  ur^fertile,  barren,  steril, 
unfruitful,  -fearhet,  f.  barrenness, 
sterility.     -Sam,  a.  barren. 

Of  raise,  a,  not  noble.  -  jord,  taxa- 
ble land.     —  man,  coramonei*. 

Ofrödd,  a.  infecund. 

Ofta,  ad.  often,  frequently,  oftentimes, 
oft.  -re,  ad.  more  often.  -St,  ad, 
most  often,     scm  — ,   very  often. 

Ofullybordad,  a.  unfinished,  -gån- 
get foster,  n.  child  born  before  its 
time,  embryo.  — komllg,  a.  imper- 
fect, incomplete,  defective.  — kOKllig- 
het,  f.  imperfection,  incompleteness. 
-ständig,  a.  incomplete,  -ständig- 
het,  f.  incompleteness,  -ändad,  a. 
unaccomplished. 

Ofvan  ,  ad.  above.  -,  prp.  over.  — 
och  nedan,  above  and  below,  -efter, 
ad,  from  above.  — nänid,  a.  above- 
mentioned,  -omkring,  ad.  &  pr^. 
round  about  above,  —på,  ad.  &  prp. 
above,  on  the  top.    —till,  ad.  above. 

Ofärd,  W.  ruin,  destruction. 

Ofärdig,  a.  unfinished;  lame,  cripp!ed, 
disabled;     —het,  f.  lameness. 

0 färgad,  a.  undied,  uncolourc^. 

Ofödd,  a.  unborn. 

OfÖr,  a.  lame,  disabled,  impotent. 

Öförljargelig,  a,  inoffensive,  -brän- 
nelig,  a.  incombustible,  -delaktig, 

a,  disadvantageous,  prejudicial.  — dold, 
a.  unconcealed,  free,  open.  — drag- 
Sam «  a.  incompatible ,  quarrelsome. 
-dröjligen  ,  ad.  instantly,  without 
delay.  -därfvad,  a. .  uncorrupted. 
—enad,  a.  not  united,    unreconciled. 

-en lig,  a.  incompatible,  -enlig- 
het, f.  incoropatibleness.  -falskad, 
a,  uufalsified,  uncounterfeit. .  -faron^ 


Oförfarenhet 

a.  unexperienced,  unskilful.  -fat6n» 
het,  f.  want  of  experience,  anskilful* 
ness.  -farad,  a.  undaunted,  -grip- 
lig,  a.  unpresumlng,  without  pre- 
scribing. -gylld,a.ungDded.  -gäng» 
lig,  a.  unperishable.  -gänglighet, 
f,  everlastingness.  — gaten  ,  (X,  un- 
forgotten.  -gätlig,  a.  not  to  be 
forgotten,  ever  memorable,  —klarad, 
a.  not  declared,  unproclaimed.   — klar- 

lig,  a.  inexplicable,    -klenad,  a. 

undiminished,  -kränkt,  a.  invio- 
lated,  uncorrupted.  -llknelig,  a. 
incomparable.  — llkt,  a,  unreconciled. 
-lofvad,  a,  not  promised  in  mar- 
riage. — låtlig,  a.  unpardonable. 
— modad,  a,  unexpected,  unlooked 
for,  inopinate.  -modligen,  a^.  in- 
opinately,  unexpectedly,  -måga,  f. 
inability,  irapotency.  —märkt,  a. 
imperceptible.  — ,  ad,  by  degrees,  by 
little  and  little,- insensibly,  -inögen, 
a.  impotent,  unable,  incapable;  insol- 
vent, -mogenhet,  f.  impotency, 
incapacity,  insolvency.  — neklig,  a. 
undeniable,  incontestable.  — nuft,  W. 
irrationality,  unreasonableness,  absur- 
dity. — nilftig,  a.  irrational,  unrea- 
sonable, brute,  -nöjd,  a.  discontent. 
-nöjsam,  a.  not  do  be  satisfied. 
-nöjsam het,  f.  uncontentedness,  in- 
satiableness.  —pantad,  a.  unpawned, 
unmortgaged,  --ruttnellg,  a.  ira- 
putrescible.  -ryckt,  a.  firm,  fixed. 
—rätta,  V.  a,  to  overreach,  to  de- 
fraud.  -rättad ,  O.  unperformed. 
-sagd,  a.  undaunted,  intrepid,  -sagd- 
het,  /.  intrepid. oy      -sedd  ,  a.  un- 

ppvided.     -sedt,  -scondes,  ad. 

unforeseen.  -seglad ,  a.  unsealed. 
— Sigtig,  a.  imprudent,  indiscreet, 
improvident,  -sigtlgliet,  f.  impru- 
dence, -Skräckt,  a.  »intrepid,  un- 
daunted ,  stout.  — skylld  ,  a.  unme- 
rited, undeserved.  — skämd  ,  a.  im- 
pudent,  shameless.  -Skämdhet,  f. 
Impudence.  -SOnlig,  a.  implacable, 
irreconcilable.  -SOnlighet,  f.  ira- 
placability.  -Stånd,  n.  folly,  in- 
discretion,     »ståndigt  9    a.   foolish, 


Ogudaktighet      163 

indlsCTMt.  -stolid,  a.  nndlssembled, 
undisguised,  artless.  -STarlig,  a. 
unwarrantable.  — syiltt  a.  presomp- 
tuous,  insolent,  pert,  saucy.  ~såtlig, 
a.  unintentional,  undesigned,  -säkrad, 
a.  uninsured.  -SÖkt,  a.  unexperien- 
ced ;  unattempted.  — SOFJd ,  a.  un- 
provided, not  provided.  — tegad,  a. 
not  concealed,  n»t  kept  secret.  — tjent, 
a.  undeserved,  unmerited.  — truten, 
a.  indefatigable,  assiduous,  active. 
-trutenhet,  f  activity,  alacrity, 
assiduity.  — tullad  ,  a.  uncostumed, 
paid  no  duty  for.  -täckt,  a.  not 
concealed,  open,  free.  — tofvadt,  ad, 
instantly,  immediately  -utscdd,  a. 
unforeseen,  -vansklig,  a.  unfading, 
undecaying.  -varftd,  Ö.  unguarded, 
unsecured.  -  varan  des,  ad,  una. 
wares.  — VlSSnellg,  a.  immarcesS' 
ible.  -vitlig,  a.  irrepfbarhable. 
-vunnen,  a.  not  convicted.  '-'v'eL^^bW^ 
a.  rash,  foolhardy,  -vägenhet,  f. 
temerity,  rashness,  -väutad,  a.  un- 
expected, unlooked  for.  —yttrad,  a. 
unsold,  -änderllg,  a.  unchangeable, 
unalterable. 

Ogagnelig,  a.  useless,  without  profit. 

Ogarfvad,  a.  untanned. 

Ogemen,  a.  uncommon. 

Ogen,  Ogin,  a.  unkind,   unwilling. 

Ogenerad,  a,  unconstrained,  easy. 

OgenomlJvSkinlig,  a.  not  transparent. 
-tränglig,  a.  impenetrable. 

Ogerna,  ad.  unwillingly,  reluctantly, 

Ogerning,  f,  foul  action,  outrage. 

Ogift,  a.  unmarried,  single. 

Ogild,  Ogill,  a.  unpunished. 

Ogilla,  V.  a.  to  disapprove.  -ndO^ 
n.  disapprobation. 

Ogiltig,  a.  invalid,  void,  of  no  forco^ 
not  allowable,     -het,  f,  invalidity. 

Ogln,  8.  Ogen. 

Ogjord,  a.  undone.  (deb^, 

0 graverad,  a.  without  debts,  not  in 
Ogrundad,  a,  ungrounded,  groundless 
Ogräs,  n,  weed. 

Ogudaktig,  a,  ungodly,  wicked,  im» 
pious,    -het)  f,  irreligion,  impiety. 


104  Ogimst 

Og:anst,  W.  disfavour,  diggraca.  -ig", 
a.  unkind,  un favourable,  unpropitious. 

Ogångbar,  Ogäsgse^  o»  cot  current, 

uncurrent. 
Ogödd,  a,  anin&niired;  not  fattened. 
Ogörlig 9  a.  impracticable,  impossible. 
Ohandterllg^  a.  unmanageable. 

Oharmonisk,  a,  dissonant. 
Ohejdad)  a,  unrestrained. 
Ohelllga^  V»  a,  to  profan§,  to  unhal- 

low.     -gare,  m,  profaner,   violator. 

— gelsO;    /.    profanation.       — ig»    ^. 

unholy,  profane.         [a.  unwholesome. 
Ohelslja,    f.    unhealthiness.      -Osaill, 
Obemaly  a,  unjust,  illegal,  unlawful. 
Ohindrad)  a.  not  hindered. 
Ohjelplllig)    a,  irremediable,     -sam, 

a.  unassisting,  unfriendly,    -samhct^ 

f.  unwillingness  to  help. 
Ohuggen^  a,  uncut,  unhewn. 
Ohagnellg}  a.  disagreeable,  sad. 
OlmlpOllf  a.  unsupported. 
Oliyfsad)  a.  untrlmmed;  unpolished. 

Ohygglig,  a.  foul,  hideous,  -het,  f, 

foulness,  horribility. 

Ohyra,  f.  verminl. 

Ollägad,  a.  disinclined. 

Ohållbar,  a.  untenable,  unsustainable. 

Ohägn,  n.  breaking  of  the  cattle 
through  an  enclosure,  —ad,  a.  un* 
enclosed. 

Ohämmad,  a.  unchecked,  unrestrained. 

Ohämnad,  a.  unrevenged. 

OhÖflad,  a.  not  planed;  unpolished, 
impolite. 

Ohöfljlig,  a.  uncivil,  uncourteous.  -lig- 
het,  /.  incivility,  -visk,  a.  ob- 
scene,  immodest. 

Ohöljd,  a,  uncovered. 

OhÖrjjbar,  a.  inaudible,  -d,  a.  un. 
heard,  -gam,  a.  disobedient.  -Sam- 
het, f.  disobedience. 

Oinbanden,  a.  unbound,  untied. 

Oinskränkt,  a.  unbounded,  boundless. 

Ointaglig,  a.  impregnable,  inexpugn- 
able. 

Ojemn,  a.  uneven;  unequal;  odd,  un- 
even; at  variance,  —förlig,  a.  in- 
comparable, matchless,  •-'hety  J,  in* 
equality,  unevenness. 


Oljefärg 

Ojäfaktlg^  G»  unexceptionable;  irre* 
futable.     —het,  f.  legitimacy* 

Ojäst,  a.  unfermented. 

Ok,  n,  yoke.  (vited. 

Okallad,  a,  uncalled,  unbidden,  unln- 

Oklanderlig,  a.  irreprovable. 

Oklar,  a,  not  clear,  muddy,  dark;  in- 
tricate; not  settled;  foul.  — hct,  f. 
darkness,  dimness. 

Oklok,  a.  unwise,  imprudent. 

Oklufven,  a.  uncieft. 

Oklädd,  a.  undressed,  unclothed. 

Okokt,  a.  unboiled,  unsodden. 

Okonstlad,  a.  artless.  [cord. 

Okrafd,  a.  uncompelled,   of  one's  ac- 

Okristjjen,  a.  unchristian,  infidel,  -lig, 
a.  unchristian.  — nad,  a.  unchriste- 
ned.  [octavo-volume. 

Oktav,  m.  octave ;  octavo,    -band,  11, 

Oktroj,  m.  charter. 

Okulera,  v.  a.  to  inoculate. 

Okunnig,  a.  ignorant,  unknowing. 
-bet,  f,  ignorance,  unskilfulness. 

Okynn||e,  n.  naughtiness,  bad  inclina- 
tion. — esfä,  n.  noxious  animal.  — Ig, 
a.  naughty,  bad,  vicious. 

Okysk,  a.  unchaste,  -het,  f.  un- 
chastity. 

Okänjld,  a.  unknown,  -bar,  -uelig, 

a,  unknowable,  indiscernible. 

Okänslig,  a.  insensible,  unfeeling. 

Okar,  a.  disagreeable.  — llg,  a.  un- 
friendly, unkind. 

OkÖp,  71.  bad  bargain,  -andes,  ad. 
without  buying  it.     — t,  a.  unbought. 

Olag,  n.  disorder,  huddle,  trick,  -a, 
—lig,  a.  unlawfull,  illegal,  iUipit* 
-lighet,  f.  illegality. 

Olidlig,  a.  insupportable,  intolerable. 

Olik,  a.  unlike;  improbable,  —a,  (Z. 
unequal;  different,  unlike,  —a,  ad, 
unequally,  unlikely,  —artad,  a,  dis- 
similar, heterogeneous.  — formig,  a. 
irregular,  —het,  f.  difference;  in- 
equality, disparity,  —lig,  «.  impro- 
bable; improper,  -sldlg,  «.  with 
unequal  sides. 

Oli?,  w.  olive,   -färg,  m.  olive-colour. 

Oljlla,  f.  oil.  - ,  V,  a.  to  oil.  -aktig, 

a.  oily,     -efärg,   f.    oilcolour;   oil 


Oljemålning 


Omildhet 


165 


varnish,  -emålnlug,  f.  painting  in 
oil.  -eslagare,  m.  oilmiller.  -e- 
QYarn,  f  -^slagori,  n,  oilmiil. 
-etrrd,  n.  oiive-tree.    -oberg,  wi. 

mount  of  olives. 

Ollon,  7J.  acora.  -bete,  ti.  oak-mast. 
-borre,  m.  cock-chafer,  May.fly. 

Olofligr,  «.  illicit,  unlawful. 

Olustig',  a.  out  of  huraour,  low-spirited. 

Olvon,  71.  elder,  ople-tree,  guelder-roso. 

Olycklla,  f.  llI  luck,  misfortune,  dis- 
aster, mischance,  till  all  — ,  unhap- 
pily.  —as,  V.  d.  to  miscarry.  -Hg, 
a.  unlucky,  unhappy,  -ligen,  -ligt, 
ad.  unluckily,  unfortunately.  -Sfall, 
ft.  mishap.  -Sallg,  a.  unfeiicitous. 
— Sbändelse,  f.  mischance,  mishap. 

Olydljig,  a.  disobedient.  -Ighet,  fo 
— nad,  W.  disobedience. 

Olat,  771.  noise,  clamour,  grumbling. 
-ig,  a.  noisy. 

Olägljenhet,  f.  inconvenience,  trouble, 
hurt.  -lig>  O"  unseasonable,  -lig" 
het,  f.  incominodity,  inconvenience, 
unseasonableness. 

Oläklig,  a.  incurable. 

Olämplige,  a.  inapplicable,  unfit,  -en, 
ad.  improperly  .  inapplicably.  -het, 
f.  unfitness. 

Oländig,  a.  inarable,  rough,  sterile. 
-!iet,  f,  sterility. 

Oläraktig,  a.  indocile,  unteachable. 
-het,  f.  indocility. 

Olärd,  a.  illiterate,  unlearned. 

Oläslig,  a.  illegible. 

Oläst,  a.  unlocked. 

Olönt,  a.  unpaid,  unrewarded. 

Oni,  ad.  again,  anew,  over,  over  again. 
-  igen,  over  again.  -,  prp.  of,  upon, 
in,  within,  about,  for,  concerning. 
norr  — r,  northward.  —  dagen ,  by 
day,  a'  day  vara  -  sig,  to  be 
thrifty.     — ,  C.  if,  whether. 

Omak,  71.  trouble,  pains,  —a,  v.  a.  to 
molest,  to  trouble. 

Omaka,  a.  not  fellow,  odd. 

Omanlig,  a.  unmanly. 

Omant,  ad.  of  one's  o\rn  accord. 

Omarbeta,  V.  a.  to  make  aguin,  to 
ttlouch. 


0 maskerad,  a.  without  mask. 

Ombedd,  a.  desired. 
Ombryta,  v.  a.  T,  to  overrun. 
Ombud,  n.  attorney,     -sman,  m, 

commissioner,  attorney,  delegate. 
Ombunden,  a.  bound  round,  tied  about.i 
Ombygga,  v.  a.   to  rebuild. 

Ombytlllla,  v  a.  to  change,  -e,  n. 
change;  variation,  variety,  -lig,,  a. 
vfiiiable,  changeable,  alterable,  -lig» 
het^  f.  mutability,  inconstancy. 

Omdöme,  n.  judgment,  opinion;  dis- 
cernment, fälla  -  of  ver,  to  pass 
censure  upon.  (anabaptist. 

Omdöpa,  v.  a.  to  rebaptize.    -re,  771. 

Omedelbar,  a.  immediate. 

Omening,  f.  nonsense. 

Omensklig,  a.  inhuman,  cruel,  -het, 
f.  inhumanity,  cruelty. 

Omfamna,  v.  a.  to  embrace,  to  bug. 

Omfattlla,  v.  a.  to  embrace-  to  com- 
prehend,  to  comprise;  to  enchase. 
—ande  J  n,  embracing,  spanning. 
-ning,  f.  enchasing,  encompassing, 
frame.  [sition. 

Omflyttning,   f,    removing,    transpo- 

Omforma,  v.  a.  to  transform. 

Omfå-ng,  n.  circuit,  compass. 

Om färga,  v.  n.  to  die  anew. 

Omgift,  a.  married  again. 

OmgilJIva,  v.  a.  to  environ,  lo  sur- 
round, to  circle,  to  encompass,  to  en- 
close, to  compass  about.  — ulng,  f, 
environs,  surrounding  country. 

Omgjorda,  t;.  a.  to  gird. 

Omgjuta,  V.  a.  to  refound,  to  cast 
over  again. 

Omgå,  v.  a.  -  med,  to  have  a  mind, 
to  contrive,  to  design.  ^  med  svek, 
to  Qse  fraud,  -ende,  a.  going  about; 
by  return  (of  post),  —ng,  m.  going 
round,  circuit,  turn,  compass;  change. 

Omgärda,  v.  a.  to  hedge,  to  enoxose. 

Omhalsa,  v.  a.  to  embrace. 

Omhugllsam,  -sen,  a.  circumspect. 
Omhyälfuing,  f.  turning  over,  revo- 
lution. 

0 mil's*  15 ge,  n.  curtain. 
Omild,  a.  unkind,  cruel,  severe,  —het, 
f*  unkindness,  severity,  cruelty. 


166  Omistlig 

Omistlig,  a,  needful,  necessary. 
Omkastj  W'.  change,  vicissitude;    a   se. 

cond   throw.     -niDg,   f,   overthrc»w. 

ing,  transposition. 
Omkiädllingj^  f.  shifting  of  clothes. 
OmkOIElHia.  v,  n,  to  perish. 
OmkOStliaci,  f   charge,  expense,  cost. 
Omkrausa,  v.  a.  to  wreathe. 
Omkrets,  m.  circumference,  periphery, 

circuit,  compass,  orb. 
OinkriDg,  prp.  &  ad,  about,   round 

about;  almost,  near,  about. 
Omkull,  ad,  down. 
Omladdning,  f,  recharge. 
Omlaga,  v.  a.  to  repair  anew,  to  mend 

anew.  [wise. 

Omlasllsa,  -ta,  v,  a.  to  .load  other- 
Omliggande,  a.  circumjacent. 
Omlindnlng,  f.  winding  about. 
Omlopp,  n.  circuit,  circulation,   rota- 

tion.     -Sbana,  f,  orbit. 
Omnibus,  W.  omnibus,  buss. 
Omnämna,  v.  a,  to  make  mention  of. 
Omogen,  a,  immature,  unripe,  green, 

raw.    — liet,  f.  unripeness,  immaturity. 
Omoralisk,    a.  immoral. 
Omornad,  a.  not  well  awake. 
Ompackning,  f,  repacking. 

Omplantera,  v.  a.  to  plant  &new,  to 

transplant. 

Omprägla,  v.  a.  io  recoin. 

Omqvartering ,  f.  changing    of  quar. 

ters.  (ron,  to  beset. 

Omringa,  v,  a. 'to  surround,   to  envi- 

Område,  n»  territory,  district,  dominion. 

Omrorllande,  n,  mention,  -ning,  f. 

stirring  about.  [lar,  to  ballot. 

Omrösta,  v.  n.  to  vote.    —  med  leu- 

Omsider,  ad,  at  last,  lastly,  at  length. 

Omskapa,  v,  a,  to  transform,  to  create 
anew. 

Omskift|{a,  v..  a.  to  shift,  to  vary,  to 
change.  -^6,  n.  vicissitude,  change, 
variation.  — ellg,  a.  changeable,  in- 
Constant,  (limit. 

Omskranka,  v.  a,  to  circumscribe,  to 

Omskrifljt,  /.  inscription,  legend,  -va, 
V.  a,  to  circumscribe. 

Omskär||a,  v.  a,  to  circumcise,  -else, 
f,  circumcisloDé 


OmätHigliet 

Omslag,  n.  cover,  envelop;  T.  cata* 
plasm. 

Omsorg,  m,  care,  charge. 

Omspänna,  v,  a,  to  span,  to  fathom. 

Omstjelpaj  v,  a,  to  overturn.  -,  V,  n, 
to  fall  down.  [round ;  to  manage» 

Omställa,  v,  a,  to  transpose,  to  sur- 

Omständjlighet,  f,  circumstance,  state, 
condition;  case,  accident^  occasion. 
-lig,  a.  circumstantial,  -llgiiet,  f, 
circumstantialness,  particulars. 

Omstöpning,  f,  refounding,  reform. 

Omstörtlja,  v,  a.  to  overset,  to  over, 
turn,     -ning,  f.  overthrow. 

Omsvep,  n.  circumlocution,  preamble. 

Omsättlja,  v.  a.  to  shift,  to  change. 
-ning,  f,  transposition;  exchange, 
renewing  a  Iloan;  setting  again. 

Omtala,  v.  a,  to  speak  of,  to  mention. 

Omtanke,  m,  caution,  consideration. 

Omtrent,  ad,  almost,  about. 

Om tränga,  v.  n.  to  be  need  of. 

Omtvistad,  a.  contested,  in  dispute. 

Omtyckt,  a.  beloved,  in  favour. 

Omtänksam,  a.  considerate,  prudent, 
cautious,     —bet,  f.  circumspection. 

Omyexling,  /*.  altematiou,  change,  vi- 
cissitude. 

Omvårdnad,  f.  care;  protection. 

Omväg,  m,  roundabout  way.  genom 
omvägar,  indirectly,  using  shifts. 

Om vältra,  v.  a.  to  revolve. 

Omvändlla,   v.  a.   to   turn,  to  turn 

about ;   to    convert.     —  sig ,  v.  r.   to 
be  converted,     —are,   m,   converter. 
—else,  f.  conversion. 
Omyndig,  a.  under  age.  minor,    -liet^ 
f.  minority. 

Omyntad,  a.  uncoined. 

Omåttlig,  a.  immoderate.  Intemperate. 
—bet,  f,  intemperance,  immoderation, 
excess. 

Omängd,  a,  unmixed.  [insensible. 

Omärkjibar,  -lig,  a.  impeiceptibje. 

Omätlig,  a.  immense,  immeasurable. 
—bet,  f,  immensity. 

Oniätt,  a,  unmeasured. 

Omättljad,  a.  not  satisfied,  not  sati- 
ated, -lig,  a.  insatiable.  -Uglietj 
/•  insatiableness. 


Omöjlig 

OmoJligT)  a.  impossible,   <-Iiet,  f.  im* 

possibility.  (naturalness. 

OiiatGriig,  a.  nnnatnral.  -het,  f,  un- 

Ond,  a.  bad,  iil;  angry,  ett  ondt, 
an  evil,  hin  onde,  the  devil,  göra 
ondt,  to  smart,  det  gör  mig  ondt 
om,  I  am  sorry  for.  hafva  ondt 
till  någon ,  to  bear  one  ill-will. 
hafva  ondt  i  kufvudet,  to  have  the 
headache,  fd  ondt,  to  grow  sick. 
ond  för  att  fatta,  dull  of  appre- 
hension.  ondt  efter  penningar, 
want  of  money,  med  ondo,  by  force  ; 
in  wrath,  onda  hetet ,  whitlow. 
'Ska,  f.  iniquity,  malice ;  anger,  pas. 
sion.  -Skefull,  a.  wicked,  mali- 
cious, -skorf,  m.  scaldhead.  -^sår^ 
a.  evil  ulcer. 

On  ek  lig,  a.  undeniable. 

Onkel,  771.  uncle. 

Onosllg,  a.  awkward,  ungain,  ungainly. 

Onsdag,  m.  Wednesday. 

Onyttig,  a,  useless,  unprofitable. 

Onåd,  f.  disgrace,  displeasure,  —ig,  ö. 
unfavourable,  disgracious,  unkind. 

Onämnd,  a.  unnamed,  uhmentioned. 

Onäpst,  o.  unpunished. 

Onödig,  a.  needlees.  -het,  f.  need- 
lessness;  impertinence.  — tvis,  ad, 
without  need. 

Oombedd,  a.  unasked,  uninvited. 

OomilkullstÖtlig,  a.  irrefutable,  in- 
contestable, —skuren  ,  a.  incircum- 
'cised.  -tänksam,  a.  inconsiderate. 
-tänksamhet,  f.  inconsideratlon. 

Oordllentlig,  a.  confused,  irregular. 
-entlighet,  f.  irregularity,  confusion, 
debauchery,  —ning,  f.  disorder,  con- 
fusion. 

Opartisk,  a.  impartial,  -het,  f.  im- 
partiality.  (disposition. 

Opasslig,  a.  indisposed,    -het,  f.  in- 

Opera,  f.  opera,  -hus,  n.  operaheuse, 
playhouse. 

Operment,  n.  orpiment,  orpin. 

Opersonlig,  a.  not  personal,  imper- 
sonal. 

Oplockad,  a.  ungathered;  unpicked. 

O  plöjd,  a.  ur.ploughed. 

O^Oloraä^  a.  unpolished. 


Ordensband       167 

Opp,  8.  Upp. 

Opponera,  v.  n.  to  oppose  to,  to  con« 

O  pris,  n.  too  high  price,  [tradict. 

Optlljk,  f,  optics.  -knS]  rru  optician. 
—sk,  CL  optical. 

Opålitlig,  a.  unsure,  not  to  be  de. 
pended    uponT*    -het,  f,  uncertainty. 

Opåmint,  ad,  of  one's  own  accord, 
not  reminded. 

Ocivald,  a.  unmolested,  nncensored. 

Oqvädinsord,  n.  abusive  words,  bad 
language. 

Orakad,  a.  unshaved. 

Orangeri,  n.  orangery,  greenhouse. 

Ord,  n.  word.  -  från  -,  word  for 
word,  med  ett  — ,  in  a  word,  med 
fd  — ,  in  few  words,  efter  ordet, 
literally,  föra  ordet,  to  lead  the 
discourse,  taga  till  orda,  to  begin 
to  speak,    —a,  V.  n.  to  speak,   —abo» 

tydelse,  f,  -aförstånd,  n.  literal 
sense,  -agrann,  n.  verbal,   -nlag, 

W.  diction,  expression.  -alydelsO, 
f.  literal  expression.  — asätt,  W. 
manner  of  expressing  one's  self.  — bok, 
f.  dictionary,  -fattig,  a.  poor  in 
words,     -fogning,  f.  syntax,    -for* 

skare,  m.  etymologist,  -forskning, 

f.  etymology,  —förande,  s.  spokes- 
man, speaker,  prolocutor,  president. 
-hittig,  a.  easy  of  expression,  -hål- 
len  ,  — hållig ,  a.  as  good  as  one's 
word,  -kastas,  v.  d,  to  dispute. 
-klyfvare,  m.  verbal  critic,  hair. 
splitter,  logomachist.  — klyfverl,  n, 
hairsplitting,  logomachy,  -ledning, 
f.  etymology,  —lek,  m,  quibble,  pun. 
-lista,  f.  vocabulary.  -prål, 
-prång,  n.  bombast,  -rik,  a.  co- 
pious ia  words,  verbose.  — rikhot, 
f.  copiousness  in  words,  -språk,  n. 
proverb,  adage,  saying.  -SpråkSTlS, 
ad.  proverbially.  -Strid,  m.  con- 
tention about  words.  -Stäfve,  7i. 
burden,  refrane.  -SVall,  -Svammel, 
n.     fustian,    bombast.       -träta,    f, 

-tvist,  m.  logomachy.  -Yexlas, 
V»  d.  to  dispute,  -vexling,  f.  con- 
troversy, debate,  altercation. 

Or  den^  m.  order  of  knighthood,  -sbaud^ 


168      Ordensbroder 

n.  riband.  -sbrocler^  97».  friar. 
-sdrägt,  m.  habit,    -ssyster,  f. 

sister  of  an  order,  nun.  -stecken^ 
n.  badge  of  an  order. 

Ordentlig,  a.  regular,  orderly,  -het, 
f.  regularity,  orderliness. 

Order,  m.  order. 

Ordinera,  v.  a.  to  prescribe,  to  order; 
to  ordain,  to  confer  holy  orders  on. 

Ordnlla,  v.  a.  to  put  in  order,  to  ar- 
range, to  regulate.  -lUg,  f.  order, 
discipline,  law.  -ingsman,  m.  or- 
dainer;  who  loves  order.  — ingstal, 
n.  ordinal  number.  llitary, 

Ordonans,  m.  attendance,  waiting  mU 

Ored[|a,  f.  confusion,  disorder,  huddle. 
-ig,  a.  confused,  entangled,  -ighet, 
f.  confusion,  —lig,  €t.  iinfair,  dis- 
honest,    -lighet,  f,  dishonesty. 

Oregelbnnden ,  a.  Irregular,    -het, 

f,  irregularity.  (untractableness. 

Oregerllg,  a.  ungovernable,  -het,  f. 
OreB)  a,  foul,  dirty,  unclean,  impure. 

— ft)  V,  a.  to  dirt,  to  sully;    to  pro- 

fanate.     —het,  f.  impurity,    unclean- 

liness.    —lig,  ö.  uncleanly,  foul,  dirty. 

— llghet,  f.  uncleanliness ,  impurity; 
Orf,  n,  the  handle  of  a  sithe.  [filth. 
Organ,  m.  &  n.  orgaa;  voice,     -isa- 

tion,    -isering,    f,     organization. 

-isera,  v.  a.  to  organize.    -Isk,  a. 

organic,  organical.  » 

Orgllel,  m,  (orgor,  pi.)  organs,  -byg- 
gare, m.  organmaker.  -spelare, 
-anist,  971.  organist.  -Stämma,  f. 
row  of  organpipes.    — tranipare,  m. 

bellows-treader.     -TCrk,  n.  organ. 

Orient,  m.  Orient,  East,    -alisk,  a. 

oriental,  -era  slg,  V.  r.  to  find 
^  one's  position,  to  set  one's  self  right. 

Oriktig,  a.  uxuust,  -yrrong,  erroneous, 
false,   -het,  f.  blunder,  decoitfalness. 

Orimlig,  a,  absurd,  nonsensical,  ex- 
travagant; irrational,  —het,  /.  ab- 
surdity, [blank  verse. 

Orlmmadj   C.   not  rhymed.     -  vers, 

Ork||a,  V.  n.  to  can,  to  be  able,  -los, 
a.  weak,  feeble,  infirm ;  indolent,  dull. 
— loshety  f,  weakness,  infirmity;  ia« 
<dole]Z{se. 


Orörlighet 

Orkan,  m.  hurricane. 

Orlof,  n.  dismission,  disoharg». 

Orm,  m.  serpent,  viper^  adder;  farcin. 
-å  sig,  V.  r,  to  serpentize.  -bett, 
W.  bite  of  a  viper.  — bunke,  m.  femj 
brakes.  -Slå,  m.  blind-worm.  -Sten, 
m.  adder-stone.  — tjusare,  m.  char- 
mer of  serpents.     -Ödla,  f.  lizard. 

Orna,  v.  a.  to  grow  musty. 

Orna  Tid,  t;,  n.  to  recover. 

OrO^  f.  disquiet,  anxiety ,•  uneasiness, 
t£0ubl0,  disturbance;  balance,  —a,  V. 
H,  to  disquiet,  to  trouble,  to  disturb, 
to  fret,  to  haunt.  — llg,  ö.  uneasy, 
unquiet,  restless,  troublesome,  turbu- 
lent, -lighet^  f,  disquietude;  tur< 
bulency.  (hen. 

Orrjie,  m.  blackcock,  -hona,  f.  wood- 

Orsak,  f.  cause,  reason,  occasion 

Orsllelj,  -ilja,  f.  archU,  canary- weed. 

Orsten^  m,  swinestone. 

Ort,  m,  country,  region,  place:  soil; 
CvigtJ  ort.  -beskrifuing,  /.  topo- 
graphy. 

Orubbad,  a.  unmoved,  undisturbed^ 
unaltered,  unmolested. 

Orygglig,  a.  immoveable,  inviolable, 
inflexible,  irrevocable,  —het,  f.  in. 
violableness,  firmness. 

Oråd,  n.  wrong  counsel;  desperate  ex* 
pedient,  wrong  course;  foul  play. 

Orädd,  a.  intrepid,  feerless. 

Oräkn]|ad,  a.  untold,  not  numbered. 
— nelig,  a,  innumerable,  numberless. 

Orät,  a.  not  straight,  crooked,  obliquia. 

Orätt 5  971.  injustice,  wrong.  -,  a. 
wrong,  unlawful.  -,  ad,  wrong,  iiO« 
justly,  —färdig,  O.  unrighteous,  un- 
just, -färdighet,  f,  unrisrhteous» 
ness,  iniquity,  injustice.  — mätig,  a, 
unlawful,  illegal.  -mätigtiet,  f. 
illegitimacy,  -rådig,  -vIs,  a.  un- 
righteous,  unjust.  -Tisa,  f.  injustice, 
unrighteousness. 

Orodd,  a.  not  broken  up  for  tillage. 

Oröjd,  a.  undiscovered. 

Orörljd,  a.  untouched;  unmoved,  -lig, 
a.  unmoveable,  unshaken.  — llglict, 
f.    unmoveableness .    firmness;    stead* 


Os 

OSj  n»  damp,  smoke,  steam,  -ftj  V.  n.  to 
steara,  to  etink,  to  smell  of  something 
burnt,  (damnation. 

Osalig,  a.  unblest,  nnbappy.    -het,  f. 

Osaltad,  a.  unsalted. 

Osammanhängande,  a,  incoherent, 

'  inconsequent. 
Osams,  a.  discording. 
Osann,  a.  untrue,  false,   -färdig,  a. 

onveritable,  fallacious,  unfaithful,  —fär- 
dighet, /.  falsehood,  -ing,  /".  un- 
truth,  fib,  falsehood.  -Olik  ,  a.  im- 
probable, not  likely. 

Osed,  m,  bad  custom,  trick.  -ig, 
-lig,  a,  naughty,  immoral,  vicious. 
-ighet,  -lighet,  f,  immorality. 

Osegelbar,  a.  unnavigable,    innaviga- 

Oskadd,  a.  unhurt,  safe.  Ible. 

Oskapijad,  a.  uncreated,  -lig,  a,  de- 
formed, ugly,  shapeless. 

Oskattbar,  a.  inestimable,  -liet,  f, 
inestimableness. 

Oskick,  n.  bad  custom,  vice;  disorder, 
depravity.  — llg,  «.  unfit;  unable; 
awkward;  improper,  —lighet,  f.  un- 
fitness ;  awkwardness ;  impropriety ;  in- 
decency. 

Oskift,  -ad,  a.  undivided. 

Oskiljaktig,  a.  inseparable  indisso- 
luble,    —het,  f,  inseparableness. 

Oskrymtad,   a.  unfeigned. 

Osknld,  f,  innocence,  harraiessness. 

Oskliren,  a.  uncut,  not  reaped. 

Oskyld,  a.  uncovered,  bare,  naked; 
not  akin,  alien. 

Oskyldig,  a.''  innocent,  harmless,  guilt- 
less, [tional;  brute. 

Oskälig,  a.  unreasonable,  unjust;  irra- 

Oskämd,  a.  uncorrupted,  untainted. 

Oskär,  a,  unclean,  unpurified.  -a, 
V,  a.  to  pollute,  to  profane,  to  vio- 
late, [mown. 

Oslagen,  a.    —  äng,  meadow  not  yet 

Oslickad,  a,  not  licked. 

Oslipad,  a.  not  ground.  Hot  sharpened ; 

Oslng,  a,  silly,  foolisb.  [rough. 

0 sluten,  a,  undetermined,  unsettled. 

Osläckt,   a.   unquenched;    quick,  un- 
slaked. 
Osmak)  m,  distaste,  disgust,  -lig,  a. 


Osvuren 


169 


insipid,  disgustful,     -lighet,  f,  dis- 

gustfulness,  insipidness. 
Osminkad,  a.  unpainted,   undisguised. 
Osmord,  a,  not  greased,  unanointed. 
Osmyokad,  a.  unadorned. 
Osmält,  a.  undissolved,  aximelted;  in* 

digested,    —lig,  O.  undissolv^ible ;  in- 
digestible. 
Osnygg,    a,   slovenly,   dirty,    nasty, 

-het,  f,  slovenliness. 
Osnöpt,  a.  not  gelded,   not  castrated. 
Osnörd,  a.  not  laced. 
Ospard,  a.  unspared.  hafva  all  möda 

— ,  to  spare  no  pains. 
Oss,  pr,  us. 

Ost,  m.  east     -TartS,  ad.  eastward. 
Ost,  m.  cheese,  curd,     -a  sig,  v.  r, 

to   curd,   to   coagulate,     -aktig,   a. 

caseous.— kar,  n.cheesemould.  — korg, 

m.  cheesecage.    — lope,  n,  runnet  for 

making    cheese.      -Diask,   m.    mite. 

-vassla,  f.  whey  of  cheese. 
Ostadd,  a.  not  hired. 
Ostadig,  a.  inconstant,  unsteady,  chan» 

geable,'  fickle,    unsettled,      -het,  f. 

inconstance,  unsteadiness,  fickleness. 
Ostra,  f,  oyster. 

Ostraffllad,  a.  unpunished,    -lig,  a. 

irreprehensible.      -ligiiet,    f,    iiino» 

cence,  blamelessness. 
Ostrldig,    a.    incontestable,    evident, 

-het,  /",  evidence. 
Ostrnken,  a,  not  ironed,  not  struck. 
Ostnderad,  a.  unstudied,  illiterate. 
Ostympad,  a.  not  mutilated,  not  cur- 
tailed. 
Ostyrig,     a,     ungovernable,     unrulyo 

-het,  f.  ungovernableness. 
Ostäda,   V,   a.   to   disorder,     -d,  a« 

disordered;  unpolished.  [cited. 

Ostämd,  a.  not  tuned,  absonous;  not 
Ostängd,  a.  unshut;  unfenced. 
Ostörd,  a.  undisturbed. 
Osnnd,    a.    unwholesome,    unhealthyi 

—bet,  f,  unwholesomeness. 
Osvensk,  a.  bad  Swedish,  gibberish. 
OsTlklig,    a.   undeceivablo,   infallible. 

-liet,  /.  infallibility. 

Osynren^  a,  unsworn» 


170       Osymmetrisk 

Osymmetrisk ,  a.  asymmetral ,  asym- 
metrical. 

Osynlig 9  a.  invisible,  imperceptible. 
—het,  /.  invisibility^* 

Osyrad,  a.  unleavened. 

Osådd,  a.  imsovirn. 

Osåld,  a.  unsold. 

Osäker,  a#  unsure,  uncertain,  unsafe; 
unsecure ,  precarious ,  doubtful ;  bad. 
—het,  f.  uncertainty,  danger. 

Osäljbar,  a.  unsaleable. 

Osäll,  a.  unhappy. 

Osämja,  f,  variance,  difference. 

Osökt,  a.  unsought,  simple,  plaijs. 

OsÖmmad,  a.  not  sewed. 

Otack,  m.  ingratitude,  ill-wilK  -sam, 
a.  ungrateful,  -sax^het,  /.  ingra- 
titude. 

Otadlig,  a.  irrepi'oachable. 

Otailg,  a.  innumerable. 

Otalt,  a.jäp  har  intet  -  med  henne, 
I  have  nothing  to  do  with  her,  I  have 
ja^  concern  with  her. 

Otam,  a.  untamed,  unbroke. 

Otid,  /".  wrong  time,  i  — ,  untimely, 
unseasonably.  *-ig,  CS.  unseasonable ; 
untimely;  indiscreet,  impetuous,  exag- 
gerated, en  -  hörd,  j§.bpjtion«  — ighet, 
f.  inseasonablenesa.' 

Otill||bÖrllg,  U.  improper,  unbecoming. 
-h^t^  f.  indecency.  -fVedsställd, 
p.  (Unsatisfied,  uncontented,  -gäng- 
lig ,  a.  inaccessible,  -räckllg,  a, 
insufficient.^  -räckllghet,  /.  insuffi- 
ciency. «^atlig,  a.  not  iallowed,  un- 
allowable. 

Oting,  n.  nonentity,  nothing;  monster. 

Otjeulig,  a.  unfit,  improper,  unsuita- 
ble; inconvenier  t ;  inexpedient,  —het, 
f.  inexpedience,  impropriety. 

Otjenst,  m.  ill  office,  -aktig,  a. 
disobliging,  inofficious. 

Otreflig,  a.  uncomfortable ;  unsociable. 

Otro,  f.  unbelief,  incredulity,  -gen, 
ÖJ.  incredulous ;  faithless,  false,  infidel. 
—het,  /.  infidelity,  unfaithfulness. 
-lig,  a.  incredible,  -lighet)  f,  in- 
credibility. 

Otrygg,  a.  unsafe,  unsure;  timorous. 

Oträngd^  a.  needlessi  imseiisonable. 


Ovanlig 


OtrOStl!^,  a.  inconsolable^ 

Ottjla,  f,  moraiiig .  hour,  -emål,  tl. 
-evard,  m.  the  first  meal  in  the 
morning,  -esångj  m.  matins,  morn- 
ing-worship. 

Otukt,  m.  uncfeastity,  fornication.  -Ig, 
a.  unchaste,»  whorish. 

Otvagen,  a.  unwashed. 

Otvifvelaktlg,  a.  undoubted,  -het, 

f.  certainty. 

Oiv ungen,  a.  unconstrained,  uncom- 
pelled;  easy,  unaflfected;  unforced. 
—het,  f.  unconstraint,  unaffectedness. 

Otydlig,  a.  obscure,  dark,  inaudible. 
— het,  /.  obscurity,  want  of  perspi- 
cuity. 

Otyglad,  a.  unrestrained,  licentious. 

Otymplig,  a.  awkward. 

Otålig,  a.  impatient;  angry,  indignant. 

Otäck,  a.  loathsome;  illfavoured.  -a, 
f,  nasty  wench,  slut,  -het,  f.  filthi- 
fiess ;  obscenity. 

Otäckt,  a,  not  covered,  not  roofed. 

Otänkbar,  a.  unconceivable,  impossible. 

Otät,  a.  not  tight,  leaky,  full  of  clefts. 
-het.  f,  state  of  being  leaky. 

Oambarlig,  a.  indispensable,  -het, 
f.  necessity. 

Ounigängsam^  a.  unsociable. 

Oundgänglig,  Oundyiklig,  a.  in- 
evitable, unavoidable,  —het,  /".  un« 
avoidableness. 

OuppllhÖrlig,  a.  continual,  incessant. 
— löslig,  CL.  indissoluble ;  inexplicable. 

-märksam,  a.  inattentive,  -odlad, 

a.  not  cultivated.  — rättlig,  a.  irre- 
parable.- — såtllg,  a.  unpremeditated. 

Oorsäktlig,  a.   unaccountable. 

Ol8tl|grundllg,<Z.unfathomable.-plån- 

lig,  a,  indelible,  -ransakllg ,  a. 
inscrutable,  impenetrable.  — slitlig, 
a.  not  to  be  worn  out.  -släcklig, 
a,  unquenchable.  — fiäglig,  a.  un- 
speakable, ineffable.  — trottllg,  d. 
indefatigable.  — Ödllg,  a.  undestroy- 
able,  unconsumable.  — OSllg  ,  a.  in- 
exhaustible. 

Ovaibar,  a.  ineligible. 

Ovan,  a.  unaccustomed.  •*&,  f,  bad 
custom;   waiit  of  custom,     "lig,  A- 


Ovanlighet 


uncoraraon ,  unusual ;  odd ;  abstruse. 
— ligliet,  f.  uncommonness ,  strange- 
ness. 

Ovaraktig,    a.  perishable,    transitory. 

Ovarsam^  a.  incautious,  heedless,  un« 
wary,  careless.  — hot,  f.  carelessness, 
unwariness.  (testabii'. 

Oyedersäglig,  a.  indisputable,   incou- 

Overk|!sani,  a.  inactive-,  inefficacious. 
-ställbar^  o.  impracticable.  -Stäl- 
iighet)  f,  inipracticableness. 

OvetlJande, -andes,  ad.  unknowingly. 

unconsciously.  — eiihetj  f,  ignorance. 
—erligj  a.  unknown. 

Ovett,  7J.  abuse,  rude  language,  scur- 
rility, abusiveness.  — igj  fl.  abusive, 
scurrilous. 

Ovig,  a.  heavy,  clurasy;  awkward. 
— liet,  f.  ungainliness ,   awkwardness. 

Ovillija,  f.  ill  will,  malevolence,  -llg, 
a.  unwilling,  loath. 

Ovilkorlig,  a.  unconditional,  absolute. 
en   -  sedel,   a   bill   payable   to   the 

Ovis,  a.  unwise.  (bearer. 

Oviss,  O.  uncertain,  doubtful,  -liet, 
f.  uncertainty,  suspense. 

Oväder,  n.  foul  weather,  tempest. 

Oviigad,  a.  unpathed,  invious. 

Ovilgörligen,  ad.  without  refusal. 

Ovän,  m.  enemy,  -llg,  a.  unfriendly. 
-ligliet,  f.  unkindness.     -skap,   /", 

Oväntad,  a.  unexpected.  lenmity. 

Ovärderlig,  a.  inestimable,  -liet,  f. 
inestimableness. 

Ovärdig,  a.  unworthy. 

Oväsend||e,  n.  bustle,  stir,  nois©,  dis- 
turbance, -tlig,  a.  unessential,  im- 
material, unimportant. 

Oxye,  m.  ox.  Oxen,  T.  the  Bull. 
-drift,  m.  a  herd  of  oxen,  -drif- 
Vare,  m.  ox-driver,  -hufvud,  n.  hogs- 
head. -ItÖtt,  7i.  beef,  -lilgga,  f. 
primrose ,  cowslip.  — Stek,  'ffi.  roast- 
beef,  -tunga,  f,  a  neat's  tongue, 
oxtongue,  bugloss  (plant). 

Oxel,  w.  Cumberland  hawthorn. 

Oxeltaud,  m.  grinder,  axel-tooth,  mill- 
tooth,  (vest. 

Oar,  n.  bad  year,  steril  year,  bad  har- 

Oåter||bålham,   a.   mcentment,   in- 


Palmsöndag        171 

temperate.       -kallölig,    a.    irrevo- 
cable.  lunseparable. 

Oåtskillld,  a.  unseparated.  -jelig,  a, 

Oiitspord,  a,  not  consulted. 

Oädel,  a.  ignoble,  base. 

OätVen,  a.  silly,  bad. 

Oäkta,  a.  bastard,  spurious.  —  guld, 
base  gold.  —  stenar,  counterfeit  dia- 
monds. 

Oändlig,  a.  infinite,   -het,  f.  infinity. 

Oärlig,  a.  dishonest,  infamous.  — het, 
f.  dishonesty,  infamy. 

OÖfvad,  a.  unexercised,  unpractlced. 

OÖfverylagd,  a.  inconsiderate.  -Stig- 
lig,  a.  unsurraountable.  -vinneligj 
a.  invincible,  unconquerable. 

Oöm,  a.  untender,  wanting  affection; 
regardless  of. 


P. 

Pack,  n.  pack,  mob ,  baggage,  luggage. 
-a,  f.  pack,  packet,  -,  V.  a.  to  com- 
press;  to  pack.  -  dig  bort,  get  you 
gone.  -  af,  to  unpack.  -  ihop,  to 
pack  up.  -  in,  to  pack  up  one'a 
things.  -  om,  to  repacu.  —  på,  to 
load  on.  -  upp,  -  ur,  -^  ut,  to  un- 
pack, -are,  m.  packer,  -bod,  f. 
warehouse.  -duk,  m.  packcloth. 
—bus,  n.  warehouse,  customhouse. 
-kista,  f.  packing  -  chest,  -nål,  f. 
packneedle.  -papper,  n.  packing- 
paper,  -snöre,  n.  packing •  strap. 
-vagn,  TO.  luggage- waggon,  -vaf^ 
on.   packcloth. 

Paddlja,  f.  toad,    -bar,  n.  herb.christo- 

Paduband,  n.  ferret-ribbon.         Ipher, 

Page,  TO.  page. 

Paginlla,  f.  page.  side.  .  -era,  v.  a. 

to  page,  to  mark  the  sides  with  num» 
Pajas,  TO.  buffoon.  Ibers. 

Paket,  w.  packet,   parcel,     —hat,  7». 

packet-boat,  packet. 
Palats,  71.  palace. 
Pall,  TO.  footstool,  stool. 
Palm,  f.  palm,    -söndag,  m.  palm* 

Sunday. 


172.       Palsternacka 


Patricier 


Palsternacka,  f.  parsnep. 

Fait,  wi.  blood-durapling. 

Palta,  jT.  Paltor,  p^.  rags. 

Pamp,  m,  backsword. 

Panclj]a,  v.  a.  to  wainscot,     -iiing, 

f.  wainscot,  pannel. 
Pank,  a.  moneyless,  out  of  money. 
Pannlla,  f.  forehead,  brow ;  pan.  -ben, 

ii.  coronal  bone,    —kaka,  f,  pancake, 

-socker,  n.  molosses. 

Pansar,  w.  -skjorta,  f.  coat  of  mail. 

Pant,  Wi.  pawn,  pledge,  —a,  v.  a.  to 
pawn,  to  pledge.  — bref,  n.  mort» 
gage.  — hafvare,  W.  pawner,  mort- 
gagee,  -lek,  m,  forfeits,   -lånare, 

771.    pawnbroker,      -sätta,  V,  a,    to 

mortgage. 

Panter,  m,  -djur,  n.  panther. 

Papegoja,  f.  parrot. 

Papiljot,  m.  curling- paper. 

Papp,  n.  pasteboard. 

Pappa,  m.  papa. 

Papper,  w.  paper,    -sark,  n.  sheet. 

— Sbrnk,  n.  paper.manufactory.     — S- 

drake,  m.  paperkite.  -shandlare, 

W.    stationer.     — slapp,    m,    slip    of 
paper.      — Smynt,    a.    paper-money. 

-sqvarn,  f,  paper-miii.    -ssax,  /. 

paper-shears. 
Par,  n.  pair,   couple,    brace;  few.     — 

om  — ,y  two   by   two.     -a,   v  o  a.   to 

couple,  to  match,    to  pair,     -a  slg, 

V.  r,   to  couple,     -ningstid,   m. 

rutting .  time,     -tals,  -Tis,  ctd.   by 

twos,  in  pairs. 
Parad,  m.  parade,  show,    -era,  V.  n, 

to  parade,  -häst,  m.  palfrey,  -plats, 

m,  parade.     -SUIlg,  f.  bed  of  state. 
Parai'ls,  W.  paradise,   -fågel,  m.  bird 

of  paradise.      -Isk,  a.    paradisiacal. 

-äple,  W.  John  apple. 
Paradox,  a.  paradoxical. 
Paragraf,  m,  paragraph. 
Paraply,  m.  umbrella. 
Pardon,  w.  pardon,  quarter,  -plakat, 

;i.  amnesty. 
Parentes,  m.  parenthesis,  bracket» 
Parera,  v,  a,  to  parry,    to  isard  off; 

to  bet.  Ifumer. 

Parfym,  w.  perfume,    -or^  m.  per- 


Park,  m.  park ;  warren. 

Parkuni,  w.  fustian. 

Parlament,  n.  parliament. 

Parni,  m.  a  frame  of  boards  for  mea- 
suring of  hay.  -a,  V,  a,  —  hö,  to 
measure  hay. 

Paroll,  m.  parole,  watchword. 

Part,  m.  part^y^ 

Parterr,  m.  pit. 

Parti,  n,  faction,  party;  parcel;  game; 
match;  bulk,  taga  sitt  -,  to  take 
one's  choice,  göra  ett  godt  — ,  to 
marry  a  fortune.  ~agg,  n,  party - 
hatred,  —anda,  f,  spirit  of  party. 
-gängare,  W.  partisan. 

Partikel,  m.  particle. 

Partisk,  a.  partial,    -het,  f.  partial- 

Partitur,  n,  partition.  (ity. 

Paskill,  n,  pasquil ,  lampoon,     —ant, 

Pasman,  n,  ley.  [m.  lampooner. 

Pass,  n»  pass,  passage;  defile;  pass, 
passport.  — ,  i,  pass.  — ,  ad,  till 
— ,  opportunely,  seasonably,  vid  — , 
about. 

Passa,  V,  a.  to  fit,  to  suit,  to  frame, 
to  adapt;  to  try.  — ,  V.  n.  to  suit, 
to  be  fit,  to  become,  to  be  proper;  to 
pass.  —  pd,  to  watch,  to  observe,  to 
keep  an  eye  upon.  —  upp ,  to  wait; 
to  watch.  -  sig ,  V.  r.  to  be  fit,  to 
become.  — nde,  a.  fit,  proper,  con* 
venient,  becoming. 

Passad,  -vind,  m.  tradewind,  mon- 

Passagerare,  m.  passenger. 

Passera,  v.  n.  to  pass. 

Passgång,  m,  ambling -pace,  -are, 
wi.  pacer,  ambler. 

Passion^  f.  passion,  affection.  -erniT, 
a.  passionate. 

Passlig,  a.  passable,  indifferent 

Pastej,  m.  pie.  -bagare,  m.  pastry* 

cook.  If.  pastil -paintinf. 

Pastell,  w.  cEsyon,  pastil,  -målning, 

Past0r<,    m.    parson,    curate,    pastor. 

— alier,   n,  pi,    a   parson's   income. 

—at,  n,  benefice,  parish. 
Patent,  n,  patent,  charter 
Patetisk,  a,  pathetical. 
Patrask,  n,,  trash,  rabble. 
Patricier,  m,  patrician. 


Patron 

Patron 9  m.  patron,  protector,  master, 
cartridge.  — at,  n.  patronage.  — essa, 
f.  patroness.    — kök,  n.  cartridge-box. 

Patrull,  7».  patrol,  round*,   -era^  v, 

n.  to  patrol. 
Patt,  m,  pap;  dug,  teat. 
Paulun,  m.  bed-courtains ;  tent. 
Paus,  m,  pause,  stop. 
Pausera,  v,  n.  to  pause. 
Pedal,  m.  pedal. 

Pedant,  n.  pedant.     -Isk)  a,  pedan- 
Pedoll,  m.  beadle.  [tical. 

Pejllla,  v.  a.    T.  to  sound,    to  gauge. 

-stock,  m.  sounding  rod. 
Pekjja,   v.  n,   fpä,  ät)   to   point   at; 

•to  aim  at.     -finger,   n.  forefinger. 

-pinne,  m.  -sticka,  /".  fescue. 
Pelare,  w.  pillar,    -fot,  m,  pedestal. 
-gång,  m,  portico,    -rad,  w.  co- 

lonnade.     -Skaft,  W.  shaft. 
Pelikan,  m.  pelican,  spoonbill. 
Pell,  n.  canopy. 
PelllS,  m.  pelt,  fur;  furcoat.    -sliand- 

lare,  m.  furrier.  -svork,-teri,  n,  fur. 

Pen,  a.  prudish. 

Pendel  ^  m.  pendulum,    -rorelso,  f. 

oscillation.     — ur,  f,  pendulum •  clock. 
Penna,  f.  pen,  quill. 
Penning,  m.  a  piece  of  money ;  penny. 

penningar,  pi,  money,     -brist,  w. 

want  of  money,     —böter,  ?7i.  pi.  fine, 

mulct,  -dryg,  a.  purse-proud.  -gräs, 
n.  buckweed.  -hjelp,  m.  subsidy. 
-kista,  f.  strong-box.  -pung,  m. 
purse,  —påse,  ra.  money-bag.  -rö- 
relse, f  circulation  of  money,  -sak, 
f,  money-matter.  -StOCk  ,  m.  fund, 
stock,  -utgift,  m,  expence,  dis- 
bursement, —värde,  n.  value  in 
money.  la  pencil. 

Pensel,  m,  pencil,    -drag,  n.  touch  of 
Pension,  m.  pension ;  board,  -erad, 

a.  superannuated,  -är,  m.  boarder; 
pensioner. 
Peppllar,  m,  pepper,  spansk  -,  Gui- 
nea, pepper,  -arkaka,  f.  ginger- 
bread.^^ -armynta,  f  peppermint. 
-arnotter,  f.  pL  gingerbread-nuts. 
-arrot,  f.  horse-radish,  -ra,  v.  a. 
to  pepper. 


Pimpinella        173 
Pergament,  n,  parchment. 

Perllla,  f,  pearl;  bead,  -frö,  W.  seed. 
pearl,  -gryn,  W.  pearlbarley.  -hÖns, 
n.  Guinea -hen.  -nior,  n,  &  m, 
mother  of  pearl,  -mussla,  f,  pearl- 
oystee.     -Stll,  m.   pearl-type. 

Perm,  m,  cover,    -bref,  n.  old  do. 

cument. 

Perniiljssion,  m.  furlough,    -ttera, 

V.  a.  to  furlough. 

PerslJa,  v.  a.  to  smooth,  to  iron.  -Jern, 

n.  goose,  smoothing  iron. 

Persedel,  m.  thing,  article. 

Persikfia,   f.   peach.     -O,    n,    peach. 

Persilja,  /.  parsley.  [brandy. 

Person,  m.  person,  personage,  för 
min  -,  for  my  part,  —lig,  a.  per- 
sonal.     -llgliet,  f.  personality. 

Pert,  m.  T,  footrope,  horse. 

Peruk,  m.  periwig,  wig.    -makare, 

W.  wigmaker.    -StOCk,  m.  wigstock. 
Pese,  m,  seaslug,  holothuria. 
Pest,  m.  plague,  pestilence,     -aktig, 

-artad,  a.  pestilential     -böld,  m. 

carbuncle,  anthrax,    -ilons,  m.  pesti- 

lence. 
Peta,  V.  a.  to  pick,  to  poke. 
Picka,  V.  a.  &  n,   to   pick;   to    beat, 

to  throb.  [Andrew. 

Pickelhäring,  m.  Jack-pudding,  merry 
Pickhågad,  a,  desirous  of. 
Piga,  f,  maid,  maidservant. 
Pigg 5    Q"    lively,    quick.     -,    8.  prick. 

spike,     -svin,  n.  porcupine,    -var, 

m.  turbot. 
Pik,  w,  pike,  pique;  pico.     -a,  v.  a. 

to  pique,    -ant,  a.  piquant.     — CUC« 

rare,  m.  pikeman. 
Pike,  n,  quilting.  (picket. 

Piket,  -spel,  n.  piquet,   -valit,  m. 

Pil,  m.  arrow, ^bolt,  shaft,  -koger, 
n,  quiver.  -Ört,  f.  common  arrow- 
head.  [plot. 

Pil,  f.  willow,    -skog,  w.  willow- 
Pilgrim,  m.  pilgrim,  palmer,    -sfärd, 
771.  pilgrimage.     — SStaf,   W.  palmer's 

Piller,  n.  pill.  [staff.. 

Pjllra,  V,  a,  to  pick. 

Pilt,  771.  boy,  lad. 

Pimpinella,  f.  burnet., 


174  Pimpla 

Pliiiplaj  V,  w.  to  carouse,  to  tipple. 

Pillisteilj  fn,  pumice-stone,  pumice. 

Piwila,  f.  torment,  torture,  pain,  agony. 
— ,  v.  a.  to  torment,  to  extort,  -ll^, 
a.  painful;  criminal,  pinligt  för- 
hör ,  trial  by  torture.  -Orum  5  n, 
place  *of  torment ,  hell.  — SälU  •  a. 
painful,  tormenting.  * 

Pingla,  t;.  n.  to  tinkle. 

Pingst,  m.  whitsun-tide.  -helg,  m. 
the  feast  of  pentecost. 

Pink;  m.  pink ;  piss,  urine,  ^ft»  V.  n. 
to  make  water. 

Pinnlla,  v,  a,  to  peg.    -e,  m,  peg 

Pinjjsback,  m,  tombao.  pinchback. 

Pion,  W.  peony. 

Pip,  w.  pipe,  spout. 

Pip,  n.  whining,  cry;  whistling,  -a, 
V,  n,  to  pipe,  to  whine,  to  cry,  to 
squeak;  to  whistle.  —ft,  f.  pipe, 
tube,  channel ;  cell ;  pipe,  whistle,  fife ; 
barrel;  pipe;  socket;  pipefish."  sticka 
pipan  i  säcken  ^  to  pull  in  one's 
horns,  -ar©,  ???.  piper.  — hwfvad, 
n.  bowl  of  a  pipe,  — ig,  a.  hollow, 
spungy,  porous^  puffy,  -krage,  m. 
ruff.  -Icra,  /.  pipe-clay.  -skaft, 
n.  pipe-tube,   -skägg,  n,  chinbeard. 

Pipp,  'm  pip. 

Pimm,  a.  tipsy,  drunk. 

FIsang,  m.  banana. 

PIsk,  a.  blows,  stripes.  — Ä,  f»  whip; 
tail.  -aj.V.  a.  to  whip,  to  lash, 
-skaft,  72.  handle  of  a  whip,  -släng, 
W.  cut  of  a  whip.  -Small,  m.  clap 
with  a  whip.    — snärt,  W.  whipcord. 

Piss,  Wi.  piss,  urine. 

Pistacie,  m,  pistachio. 

Pistol,  m.  pistol;  pistole.  -llolstOT- 
n,  holster.  fseal-engraver. 

Pitscher,  n,  seal,    -stickare^  m. 

PjoUer,  «.  silliness,  dotage. 

Pjoskig,  a,  crack-brained. 

PJank,  n.  whimpering,     -ft,  9.  n.   to 

whimper. 
Pladask,  i.  bounce  1  smash!  slap! 
Pladdiler,  n.  prattle,    -eraktig,  a. 

talkative,     -ra,  V.  w.  to  prattle,   to 
chat,     -rare,  m.  prattler, 
3?lagg5  n.  garment. 


Plotterpapper 

Plagga,  V.  a,  to  thrash,  to  beat. 

Plagiat,  71.  plagiarism. 

Plakat,  71.  placard. 

Plan,  u.  plain.  -,  B.  m.  plane,  plan; 
scheme,  -era,  v,  a,  to  plain,  to 
level,  to  smooth;  to  size;  to  concert 
schemes,     -ritning,  f,  groundplot. 

Planet,  m,  planet,   -system,  n,  pia- 

netary  system.  (-a,  f.  plank. 

Plank,  n.  palling,    fence  with  planks. 

Plantlja,  f.  plant,     -era,  v.  a.  to 

plant,  to  set,  to  place,    -©rare,  -ÖFj, 

771.  planter.  — erlng,  f,  plantation. 
—skola,  f.  nursery,  seminary. 

Plants,  771.  ingot. 

Plaska,  v.  n.  to  dabble. 

Plats,  m.  place,  spot. 

Piatt,  a.  flat,  plain,  depressed.  —  in» 
tet,  nothing  at  all.  —ft,  V,  a.  to 
flat,  to  plate,  -het,  f.  flatness;  in- 
sipidness.  — hufvud,  n,  soupper-nail. 
-kort,  71.  T,  plane  chart,  -tysk^ 
a.  -tyska,  f.  low  German. 

Platting,  7?J    T,  sennit. 

Plebejisk,  a,  plebeian. 

Pllggj^TTi.  peg.     -a,  V,  a. 'to  peg. 

Plikt,  771.  duty,  obligation;  mulct,  fine. 
-a,  V,  a.  &  n.  to  pay  a  fine;  to  suf- 
fer punishment,  —ankare,  72.  sheet- 
anchor.     — enllg,    a.    conformable  to 

duty,  -fälla,  V.  a,  to  fine,  -för- 
gäten, a.  disloyal,  -ig,  a.  ^ound, 
obliged,    -trogen,  a.  dutiful,  loyal; 

Plira,  V.  n,  to  blink. 

Plit,  772.  sword. 

Plock,  n.  trifles,  -a,  V^  a.  to  gather, 
to  pluck;  to  pick;  to  glean.  —  sig, 
V,  r.  to  pick  the  feathers,  -skolder, 
m,  pL  driblets  at  different  places. 
-stek,  771.  hashed  meat^  -tals, 
-vis,  ad,  piecemeal,  by  parcels. 

Plog,  772.  plough,  -bar,  a.  tillable. 
-bill,  772.  plough. share,  -hyfvel,  771. 
plough,  —land,  72.  acre,  ploughland. 
-rist,    772.    ploughcoulter.     -Stjärt, 

772.  ploughtail. 

Plombera,  v.  a.  to  seal  with  lead. 

—  en  (and,  to  plug  a  tooth, 
Plommon,  72.  plum 
PlottlJer,  n»  corawi.    -erpapper»  «. 


Plotterpenningar 
waste.paper.  -erpenniiigar,  m.  pl. 

pocketmoney,  -ra,  v.  n.  to  scribble. 
—  hort,  to  squander  away.  —  pd  en 
något,  to  palm  a  thing  to  ene. 

Plugg,  771.  plug,    -a,  v.  a.  to  peg, 

to  plug. 
Plump,  m,  blot,  blot  with  ink.     -a, 

V.  n,  to  blot  with  ink ;  to  plump ;  to 

fall,     -ig,  a,  blotted  with  ink. 
Plump,  a,  clownish,  coarse,    -het,  f, 

coarseness. 

Plundllerskruf,  m.  waddhook.  -ra, 
V.  a,  to  plunder;  f^en  kanon),  to 
search,  to  worm,  -rare,  m,  plun- 
derer.- 

Plural,  m.  plural,   -itot,  f,  plurality. 

Pluton,  m.  platoon. 

Plym,  m.  feather,  plumes 

Plys,  n.  plush. 

Plåglla,  f,  plague,  pain,  affliction.  -, 
V,  a.  to  torment,  to  trouble,  to 
vex.     —are ,   m.  plaguer  ,   tormenter. 

-oande,  m,  imp.  -oris,  n.  scourge. 

»sara,  a.  painful. 
Plan,    W.    oiled    vellupa,      -bok,   f. 

pocketbook,  notebook. 
Plåstller,  m.  piaster,  emplaster.     -er- 

duk,  -erlapp,  m,  scarcioth.    -er- 

spade,  m.  spatula,    -ra,  v.  a,  to 

plaster;  to  quack. 

Plåt,  W.  plate;  guard;  imaginary  mo- 
ney nearly  of  twenty  pence  english. 

Pläglla,  V.  a.  to  entertain,  to  treat,  to 
converse,  to  cultivate.  — ,  v.  n.  to 
use,  to  be  wont.     — sed,  m,  custom. 

Pläter,  m.  Britannia  metal.  [way. 

Plätt,  m.  plate;  spot;  tap.  -a  till, 
V.  n.  to  tap. 

Plöja,  V.  a,  to  plough. 
P1ÖS,  m.  the  top  of  a  shoe,  flap. 
Plötslig,  n,  sudden,  unexpected. 
Pock,  n.  rude  demand,  insolence,    —a, 

V.  n.  to  presume,  to  demand  with  in« 

science. 
PockenholtS,  n.  guaiacum. 
Podager,  m.  podagra,  gout  in  the  feet. 
Poelisi,  f.  poetry,  -t,  77».  poet,    -tlsk^ 

a.  poetical.     — tisSft,  f.  poetess. 
Pojkjle,  m.  boy.    -aktlg,  a.  boyish. 

-Strek;,  n.  boyish  trick. 


Postvagn         175 

Pokllal,  m.  drinking- cup,    -ulera,  V. 

n.  to  cup. 

Pol,  771.  pole.  -cirkel,  m,  polar- 
circle.  -Iböjd,  m.  altitude  of  the 
pole,     -stjärna,  f.  pole-star. 

Poleja,  f,  penny. royal,  oalamint, 

Polerlja,  v,  a.  to  polish,  to  burnish, 
to  furbish,  -are,  m.  polisher,  -^l^ 
m.  polishing-file*  — iug,  f.  polishing 
polish.  -Skifva,  f.  polisher,  -stål^ 
W.  burnishing  steel,  -tand)  m.  bur» 
nisher. 

Polis,  77i.  Politf,  f,  police;  policy. 

Politiljk,  f,  politics;   political   science. 

-ker,  m.  politician,    -sera,  v,  n, 

to  discuss  politics.    — sk,  a.  political. 
Politur,  771.  politure,  gloss. 
PoUet,  771.  ticket. 
Pomada,  f.  pomatum,  pomade. 
Poiaerans,  m.  orange,  bitter  orange. 
Pomp,  771.  pomp,  splendour,  show. 
Ponera,  v.  a.  to  suppose. 
Pont  ack,  m.  pontac,  claret. 
Ponton,  771.  pontoon. 

Poppel,  771.  -träd,  a.  poplar,   -pil, 

771.  black  poplar. 

Por,  m.  pore.  ,  -OS,  Ct.  porous. 

Porfyr,  m.  porphyre. 

Porla,  V.  71.  to  purl,  to  bubble. 

Pors,  77^.  sweet  willow,   dutch  myrtle. 

Porslin,  n.  china,  porcelain. 

Port,  771.  gate,  door,  port,  köra  en 
pä  porten,  to  turn  one  out  of  doors. 
-gång,  77i.  gateway,  -klapp,  m. 
knocker,  -när,  -vaktare,  m,  gate- 
keeper,    -åder,  771.  T»  port-vein, 

Portion,  77i.  portion,  share. 

Portlak,  771.  purslain. 

Porto^  n,  postage,    -fri,  a.  postpaid. 

Porträtt,  n.  portrait,  picture. 

Positiv,  n.  positive,  chamber-organ. 

Post,  771.  post,  mail;  notice,  news; 
post,  sentinel;  employment,  place;  a 
sum  of  money;  parcel,  -bud,  11, 
postman, ' footpost.  —förare,  771.  post, 
postillion.  — llUS,  n.  posthouse,  post- 
office,  -kontor,  n.  postoff-ce.  -ma- 
stare,  772.  postmaster,  -plipper,  n. 
postpaper.  -peniiiugar,  m,  ph 
postage.      -vagn,    w,    atage •  coach* 


176        Postverket 

post-chaise.    — YCrketj  fl,  regulation 
of  the  post.  [mous. 

Postilla,   f.   postil,    collection  of  ser- 
Potatis,  Potäter,  n,  pi.  potatoes. 

Pott||a,  f.   pot.     -aska,  f,   potashes. 

-fisk,  m.  cachalot. 
Prack)  W.  trifle,  trash,  shift,     -a,  v. 

n.  to  go  begging.    —  sig  fram,  to 

live  with  difficulty,    -are,  m.  paltry 

fellow. 
Prakt,  m,  magnificence,  pomp.   -fUll, 

a.  pompous,  sumptuous. 

Praktijlk,  m.  practice,    -sera,  v.  a. 

to  practise.     — Sk,  a.  practical. 

Prassjlel,  n,  sprawling,  rustling,  -la, 
V,  n,  to  sprawl,  to  rustle. 

Prat,  n,  prattle,  chat,  nonsense,  —a, 
v.  Cf.  &  n.  to  prate,  to  tattle,  to  chat- 
ter, -makare,  m.  tattler,  prattler. 
— sam ,      a.      talkative ,     loquacious. 

-samhet,  f,  loquacity,    -sjuk,  a. 

loquacious. 
Precis,  a.  precise,  punctual,  exact. 
Predik|{a,    v.  a.   to   preach;    to    hold 

forth,     -an,  f.  sermon,     -ant,  m. 

preacher,    -are,  m.  preacher.    -Oeni- 

bete,  n,  preaohershlp,  ministry.  — stol, 

m.  pulpit. 
Prejila,  v.  a.  to  extort,    to   press,    to 

exact.    — ,  V,  n,   T.  to  hail,    -are, 

m,  extorter,  exactor.     — Cri,  n.  extor- 
tion, exaction;   T*  hailing. 

Prennmer|Iant,w.  subscriber,  -ation, 

f,  paying  before  hand,     —era,  V.  n. 
to  pay  before  hand;  to  subscribe. 

Presenning,  m.  T.  tarpawiings. 
Presenterna,  v.  a,  to  present,  to  offer. 
-tallrik,  m.  waiter,   tray. 

Preses,  President,  m.  chair-man. 

Presidera,  v.  n.  to  preside. 

Press,  m.  press,  -a,  V.  a.  to  press; 
to  oppress,  to  exact.  — boni,  m. 
presslever,  -bäögel,  -vef,  m.  T. 
rounce,  bar!  — fl'liiet,  f,  liberty  of 
the  press,  -jorn,  n.  goose,  -tvång, 
w.  censure. 

Prest,  m.  priest,  parson,  minister,  cler- 
gyman. — adÖUie,  n.  priesthood. 
-bol,  n,  glebe,  -embete,  W.  mi- 
nistry,    -erlig,    a,    prieilly,    £acei> 


Procession 

dotal,  -erskap,  w.  clergy,  -g&rd, 
jm.    parsonage.       -gäll,    n.    parish. 

-inna,  f.  priestess,    -krage,  m. 

frill,  bands;  great  daisy,  -lagcn» 
het,  f.  benefice  of  a  parson,  -man, 
m,  clergyman.  —möte,  n.  synod. 
-stånd,  72.  priesthood,  clergy.  -Ylga, 
V,  a.  to  ordain,  to  invest  with  holy 
orders,     -väldo,  n.  hierarchy. 

Prestaf,  m.  mourning- staff. 

Prestera,  v.  a.  to  render,  to  furnish. 

Prick,  m,  point,  dot,  prick,  tittle.  ^7/ 
pricka,  punctually,  -a,  v.  a,  to 
point;  T.  to  mark  with  pricks.  -Ig, 
a.  dotted. 

Prim,  tn,  prima ;  prime,  —a,  V.  W.,  to 
boast,  to  talk  nonsense.  — an\,  m, 
scholar  of  the  upper-class,  -»as,  W. 
primate,  -avexel,  m.  first  of  ex- 
change, —tal ,  n.  prime  •  number. 
-visare,  m.  minute-hand. 

Princip,  m.  principle,  .-al,  m,  prin- 
cipal;  head,  master. 

Prins,  m,  prince,     -essa,  f,  princess. 

Pris,  fi.  price;  prize;  praise;  pinch. 
för  godt  -,  at  a  low  rate,  -a,  v» 
a,  to  praise.  — domare,  m,  juror. 
-knrant,  m.  price-current,  -fråga, 
f.  prize- question,  —penning,  w.  me« 
dal,  prize,  -skrift,  f,  prize  •essay. 
—värd,  a.  praise-worthy. 

Privat,  a.  private,  home. 

Privet,  n.  privy. 

Privilegi||era,  v,  a,  to  privilege,  tö 
charter.  — nm,  n,  privilege,  immu- 
nity, license,  charter. 

Proba,  f.  proof,  trial. 

Prober||a,  v,  a.  to  assay,  to  try;  to 
gauge,  to  adjust,  —are,  m.  assay- 
master,  assayer.  -degel,  m.  copple, 
test,  -konst,  f.  docimacy.  -Sten, 
m.  touchstone.  -Ugn,  m,  copple, 
assay -oven.     — våg,  f,  assay-balance. 

Problematisk,  a.  problematical,  questi- 
onable, [rer. 

Procent,  in.  per  cent,  -are,  m.  usu- 

PrOCess,  m.  lawsuit,  process,  cause, 
law,  litigation ;  procedure,  —a,  V,  n. 
to    be   at   law,   to   plead,     »iou^  f, 

procession* 


Produkt 

Frodnkt)  m.  produce;  product. 
Prof  j  71.  trial,  essay,  experiment;  spe. 
cimen,  proof,  mark;  pattern,  sample. 
hälla  — ,  to  stand  trial,  till  -»  ^or 
trial,  as  proof,  taga  något  pä  -, 
to  take  a  thing  upon  liking.  — ftrk, 
n.  proof-sheet,  proof,  -bit,  m.  pat- 
tern. — haltigj  a.  proof,  standard. 
-predika»,  /".  trial-sermon.  -skjutft, 
V.  a,  to  try  (a  gun),  -stycke,  n.  pat- 
tern,  sample,  specimen  (of  one's  skill'). 
-vft,  V,  a,  to  try.  -vare,  m.  as- 
sayer;  standard;  test,  —år,  n,  year 
of  probation.  [profane. 

Profan,  a.  profane,    -era,  v,  ä.  to 

Professyion,  m.  trade,  profession,  cal- 

ling,     -or,  m.  professor.    -Oraty  W. 

— ur,  m.  professorship. 
Profet,  m.  prophet,    -era,  v.  a.  to 

prophesy,    -ia,  f,  prophecy.     — issa, 

f.  prophetess,  divineress. 
Profll,  m,  profile,  sideface. 
Profit,  m,  profit,  gain. 
Profoss,  m.  provost,  executioner. 

Proklamera,  v.  a.  to  proclaim,  to  pro- 

mulgate. 

Promenad,  w.  promenade,  walk. 

Propp,  m,  stopper,  stopple,  tamkin. 
—a,  V,  a,  to  stop,  to  cork;  to  cram. 

Prost,  m.  provost,  subdean,  dean. 

Protest,  m.  protest.  -aUt,  Trt.  pro. 
testant.     -era,  V.  a.  to  protest. 

Protokoll,  11.  protocol,  minutes,  re- 
cord.    — ist,  rti.  recorder. 

Proviant,  m.  provision,  victuals,  -era, 

V,  a,  &  n.  to  victual ;  to  purvey  vic- 
tuals, -erill^,  f.  victualling,  pur- 
veyance. -lUiistare,  m.  commissary 
of  the  stores,  victualler.  — Skepp^  n. 
victualling-ship. 

Provins,  m.  province,  district. 

Provisor,  m.  dispenser. 

Prunk,  m.  show,  parade,  -a,  V,  n, 
to  make  a  show,  -ande,  a.  showy, 
ostentatious. 

Prustlla,  V.  n.  to  snort;  to  sneeze. 
—rot,  f.  sneezcwort,  hellebore. 

Prut,  n.  objection,  difficulties,  -a,  V. 
n.  to  haggle,  to  higgle.  —  a/*,  "to 
abate.      —    cviot ,    to    object    against. 

Swedish-English  Diet» 


Pumpnicka        177 

—gås,  f,  brent-goose,  barrTacIe.  — S&Ql, 
a.  haggling,  hard  in  buying. 

Prutta,  V,  n,  to  fart. 

Pryd,  a.  prude,  -a,  v.  a.  to  adorn, 
to  decorate.  — lie"?  öt.  elegant,  —lik- 
het, /;  elegance.    — nad,  f,  ornament. 

Prygilel,  m.  pL  cudgel,  bl6w,  bang. 
-la,  V,  a.  to  cudgel. 

Pryl,  W.  puncher    punch;  fid. 

Piål,  n,  gaudines»,  showiness.  —ft,  V. 
72.  to  boast,     -i^,  a,  showy. 

Pråm,  m,  flat  boat,  lighter. 

Prång",  72.  trave,  travisé,  travel. 

Prångla,  v,  n.  to  chaffer,  to  barter; 
to  hawk,     -re,  m.  barterer. 

Prägllel,  m,  die;  stamp;  coinage,  mark. 
—la,  V,  a.  to  coin,    -ling,  f.  coinage. 

Präktig,  a.  magnificent,  splendid. 

Pränt^  n.   T,  fractured  letters. 

PrÖfllning,  f,  examination,  experiment, 
trial;  test.  -va.  V,  ö.  to  try,  to 
examine;  to  take  cognizance  of. 

Psalm,  f,  psalm,  -bok,  f,  hymh-book. 

Psaltare,  m.  psaiter.  • 

Publiken,  m.  the  publico 

Puckel,  m,  bunch,  hump,    -ryggig, 

a.  hunchbacked. 
Pudel,  -hund,  on.  poodle,    waterdog. 
Puder,  n.  powder,  hair-powder,    -kap- 
pa, f.  powdering-gown,  corabing-cloth. 

-qvast,  m.  powderpuff. 
Pudra,  v.  a,  to  powder. 
Pwif,  771.  push,  box,  blow;   detonatioAi 

-a,  V.  a.    -  till,    to  push,  to  cuflP. 

-,    V.  n,   to   crack,     -as,    V.  d.   to 
Pliffert,  771.  pocket-pistol.  [cuflT, 

Puki|a,  f.  kettledrum.     -,  V.  71.  to  beat 

the    kettledrum,    -pinne,  771.  kettle» 

drum-stick.      -slagaro,    ra.    kettle- 
Pulla,  f.  hen;  darling.  [drummer. 

Pulpet,  771.  desk. 
Puis,  771.  pulse;  a  pole  to  beat  fish 'into 

the    net.      -era,    V,   n.    to    pulsate. 

-slag,    r.    the   beat   of    the    pulse. 

-åder,  f.  artery. 
Pliltl'On,  m.  poltroon,  coward. 
Pulver,  n.  powder,    -isera,  v.  a.  to 

,  pulverize. 
Pump,  m.  pump,   -a,  V.  a.  to  pump. 
-Igorta,  /.  sucker,     -nicka,  f. 

13 


178         Pumpske 

purapbraka.  — sko^  tn.  the  upper  box 
of  a  pump,  pumpskor,  pL  channelleJ 
pumps,  —sot,  n,  pumpwell.  — stOCk, 
m.  pumpbarre!.  — stfillg",  f.  pump- 
spear.  — stiifvel  5  m.  chamber  of  a 
pump.  — S^äsigel,  m.  pump-handle. 
— Vrick,  T7i.  the  gallows  of  the  pump. 

Fund,  71.  pound;  "talent,  ability,  en- 
dowment. -lluf'Tlld,  n.  blockhead. 
—tals,  ad,  by  pounds. 

FuiSg',  la,  purse,  bag.  -a  Ut,  V.  n. 
to  lay  out  money.  — djor,  n.  opos- 
sum, -peruk,  m.  baj^wig,  -råtta, 
f,  opossum,  didelph.  — slå,  V.  a.  to 
rid  one  of  his  money.  — sten  •  m. 
stone,  testicle. 

Pnnkt,  m,  stop,  point,  pä  punkten, 
punctually.  —era,  17.  a.  to  point, 
to  punctuate;  to  mark.  -öFiire,  m. 
geomancer.  — lig"^  CL'  punctual.  — ur, 
W.  T.  points,  -vis,  ad.  point  by 
point. 

Pnnsa,  v.  a.  to  prick  a  design  and  rub 
it  over  with  coal-dust.  Ibowl. 

Punsch,  m.  punch,    —bål,  m,   punch- 

Punsel,   m.   puncheon,   puncher. 

Pupill,  771.   &  f.  pupil,  ward;  pupil. 

puppa,  /".  chrysalis,  nymph ;  doll,  baby. 

Purgerlla,  v.  a.  &  n.  to  purge,  -me- 
del, 77.  purgative. 
Purjolök,  m.  porret. 

Purpur,  m.  purple. 

Puss,  m.   puddle,  plash;  smack,  kiss. 

Pussera,  v,  a,  to  model,  to  emboss. 
—re,  m.  embosser. 

Pusserlig",   a.  comical,  ludicrous. 

Pussig",  a.  puSfy,  swollen,  -het,  f. 
turgidness. 

Pust,  m.  breath  of  wind;  groan;  bel- 
lows, —a,  V,  a.  to  blow.  — ,  V.  n, 
to    take    breath.      -rÖr,    71.    blowing- 

Puta^  f.  cushion;   pad.  Ipipe. 

Puts,  n.  trick,  jugg:le,  stratagem.     — lu- 

stig-,  a.  comical,  ludicrous.  -luakaro, 

m,  wag,  droll,  -makeri,  7L.  drol- 
lery, jest. 
Putsa,  V.  a.  to  scour,  to  dress  up;  to 
rub;  to  snuff  fljusj;  to  prune,  to 
trim  up.  —  sig  ,  to  trim  one's  self. 
-rO^  m,  cleanser,  sCourer. 


Påkosta 

PuttlngsIIjorn,  n.  T,  chain».  »TRll^ 
71.   futtock-shrowds. 

Puttra,  V,  n,  to  mutter, 

Pyndare,  m.  steelyard. 

Pynta,  V.  a.  to  dress,  to  trim. 

P^'Ssla,  V,  71.  to  meddle,  to  handle.  — 
om  någon,   to  cherish  one. 

PyssllFäg,  7n.  pigmy,  bantling;  lemur. 

Pyts,  m.   T.  bucket. 

Pytt,  i.  pish!   pshaw!   pool 

På ,  prp.  on ,  upon  ,  in  ,  at ,  about. 
—  Svenska,  in  or  into  Swedish.  — 
narri,  in  jest.  -  ätta  dagar,  in  a 
sennight.  —  det,  —  det  att,  that, 
in  order  that.  —  det  högsta,  at  the 
most,  det  har  ingenting  -  sig, 
that  signifies  nothing. 

Pålyuda,  v,  a.  to  order;  to  call,  to 
convene. 

Påbrå,  V.  n.  to  resemble,  to  take  after. 

Påbud,  n.  edict,  proclamation,  ordinance. 

PåbÖrda,  v.  a.  to  charge  with,  to  lay 
a  biamc  upon.  — ude,  n.  imputation, 
accusation.  la,  thin;?. 

Pådikta,  v.  a.  to  charge  one  falsely  with 

Pådrlft,  771.  impulse. 

PådrilVa,'  v.  a.  to  push  on.  -re,  m, 

hurrier,   overseer. 

Påfallande,   a.  striking,  remarkable. 

Piilinsm,  v.  a.  to  find  out,  to  contrive. 

Pä  flugen,    a.  saucy,  arrogant. 

Påfordra,  v.  a.  to  require,  to  demand. 
*  — n,   f,   demand,  request. 

Påfund,  n.  invention,  device,  disco- 
very;  trick. 

PåtVjje,  m.  pope,    -dome,  7/.  pope- 

douj,  papacy.    — ellg",  a.  pcipai.    — isk, 
a.  popish. 
Påfåg-el,  m.  peacock  ;  (honanj  peahen, 

Påföljilande,  a.  next  following,    -d, 

77».   consequence,   sequal. 
Påföra,   V.   a.  to   charge  upon. 
Pjlgå,   V,  n.  to  insist  upon,  to  crave. 
Påheisning-,  f.  visit. 

Fak,  m.  cudgel. 

PåkJiSla,    V.   a.    to  call   upon;    to    re« 
Få  k  låda,   v.  a.  to  dress.  (quire. 

Påkoninsa,  v.  n.  to  come  upon,  to  be- 
fall,  to  happen. 
Påkosta,  V.  a.  to  bestow  cost  upon. 


Påkänna 

Fåkänna,  v.  a.  to  touch,  to  f«©l,  to  try. 

Pål||Ä,  v.  a.  to  ram  down  piles.     -6, 

un,  pile,  post;  whipping -post,   pillory. 

-klubba,  /.  rammer,    -verk ,  n, 

pile-work. 
Pålaga,  f,  impost,  tax;  duty. 

Pålassa,  Pålasta,  t;,  a.  to  load  upon ; 

to  charge. 

Pålitlig,  a.  trustworthy,  to  be  depen- 
ded  upon,  —höt,  /*.  trustworthiness, 
reliance,  trust.  (/*.  proclamation. 

PalysL'a,  v,  a.  to  proclaim,    -ning^ 

Pålägga,  V,  a.  to  impose,  to  enjoin, 
to  charge.  -  någon  ed,  to^put  on© 
to  oath. 

Påiniun{|a,  v.  a.  to  remind  of,  to  ad- 
monish. —  vid,  to  make  objection  to. 
—  sig  något,  to  recollect  a  thing. 
— ©IsO,  f.  remembrance :  warning,  anim- 
adversion. 

Pånyttfödelse,  f.  regeneration. 

Påpasslig,  a.  attentiv. 

Påräkua,  V,  a,  to  add  to  the  account ; 

Påse,  m.  bag.  [to  depend  upon. 

Påseende,  n,  look,  view,  sight. 

Påsk,  m.  caster;    passover.     -afton, 

W.    caster  »even,     -helg,    m.  easter. 

•»lam,    W.    paschal -lamb,    passover. 

-lilja,  f,  common  daffodil,     -'i^^^ 

n,  easter-egg. 
Påskina,  v.  n,  (låta  -)  to   show, 

to  manifest.  [scription. 

Påskrift,  f,  superscription,  address;  in- 
Påskynda,  v.  a.  to  hasten,  to  forward. 
Påslag,  n.   T,  allay. 
Påstå,  V.  n.  to  last,  to  continue.     -, 

V.  a.  to  insist  upon,  to  maintain;   to 

hold,  to  argue;  to  claim,    -ende,  n» 

assertion,  demand. 
Påsyfta,  V.  a,  to  aim  at. 
Påsättning,  f.  apposition. 
Påta,  V.  a,  to  poke;  to  dig. 
Påtaglla,  V.  a,  to  put  on,  to  set  on- 

to  acknowledge,     —lig,    öt.    palpfti^jg' 
Påteckna,  v.   a.  to  sign.  [evident] 

Påtruga  sig,  v.  r.   to  force  upon,  to 

obtrude. 
Påträfifa,  v.  a.  to  meet  with ,  to  find. 
Påtränga,  v.  a.  to  press  on,  to  pursue 

close;  to  urge. 


Qvarka 


179 


Påtvinga,  r.  a.  to  force  upon. 

Påtända,  v.  a.  to  set  fire  on;  to  fire. 

Påverka,  v,  a,  to  work  upon,  to  in- 
fluence. 

Påökning,  f.  augmentation. 

Päroii,  n,  pear,    -must,  m.  perry. 

Pobel,  W.  mob,  rabble,  -aktig,  a. 
vulgar,  low.     — Ord,  n.  vulgarism. 

Pol,  m,  pillow;  puddle. 

PÖlsa,  f.  sausage. 

Porte,  n,  kiln,  fumigating-rum. 

Poslja,  V,  n,  to  swell,  to  rise.  -Ig, 
a.'swoln,  swollen. 


a. 

Qvabb||a,  f,  quabb,  conyflsh,  angler. 

—lig,  a.  squeamish. 
Qvacksalfylla,  v.  W.  to  use  quackery. 

-are,  m,  quack,  charlatan,  -eri,  n. 

quackery. 
Qvadersten,  m»  freestone,  squarestone, 
(Jvadrjlant,  m.  quadrant,    -at,  m, 

square,  quadrate.  — atfot,  m,  square- 
foot,  -atrot,  /*.  square-root.  -atur, 
m.  quadrature,  —era,  V,  a.  to  square, 
to  quadrate. 

Qyaf ,  a.  suffocating ,  choky,  — ,  n. 
pursiness,  shortness  of  breath,  suffo- 
cation, gå  i  -,  to  miscarry;  T.  to 
founder,  * 

Qval,  n.  pang,  anguish,  agony;  pursi- 
ness,  \f,  quality. 

Qvaliilflcera,  v.  a.  to  qualify,  -tet, 

Qvalm,  n,  sultriness,     -ig,  a.  sultry. 
Q  y alster,  n.  mite,  tick,  tyke. 

Qyantitet,  f,  quantity. 

Qyar,  a.  left,  behind,  remaining,  vara 
-,  to  stay,  -blifya,  V.  n.  to  stay, 
to  stay  behind;  to  remain,  -hålla, 
V,  a.  to  keep,  to  retain,  -lefva,  f. 
residue,  remainder.  Måtenskap^  f, 
the  effects  of  a  person  defunct.  -8 tad, 
rr^,  distress,  sequestration.  lelägga 
jned  qvarstad,  to  sequester,  to  dis- 
tress.    -Stadna,  V,  n.  to  stay  behind. 

Oyarka,  f,  strangles,  glanders. 


180 


Qvarn 


Qvarn,  f,  mill,  -damn  tn.  mill-dam.! 
-ränna,  f.  leat.  -sikt,  m.  bolter. 
-ska,  W,.  mill-clack,  -skrof,  771. 
hopper,  —spel,  n,  nine  men's  morris, 
game  of  the  mill.  — tl'Ut,  w.  the 
mouth  of  the  mill-hopper.  — tnll,  m. 
toll  for  grist,  -vinge,  m.  fen  of  a 
wind-mill. 

Q  vart,  7W.  fourth,  fourth  part;  quarter; 
quarto,  quarto  -  book  ;  quart,  —ft,  /". 
fourth  class,  -al,  7l.  quarter  of  a 
year.  -alvJS,  ad.  quarterly,  -an, 
W.  quartan-ague,  —band,  n.  volume 
in  quarto,  —blad,  n.  quarter  of  a 
sheet,  -er,  n.  half  a  foot;  pint; 
lodging;  quarter;  square,  —era,  V. 
n,  to  quarter.  -  om ,  to  shift  lod- 
gings,     — Ctt,  7n.  quartetto. 

QvartSj  m.  quartz,    -ig,  a.  quartzous 


Qrast; 


m. 


broom,     -bindare,  m. 


broom- maker,      -käpp,    m.   broom 
Qved,  f,  womb.  [stick. 

QveSYed,  m,  dwale,  bitter-sweet. 
Q  Tick,  a.  witty,  quick,  ingenious;  li- 
vely, pert ;  .mettlesome ;  fresh,  -drag, 
n.  foundering  in  the  chest,  -het,  f. 
wit;  liveliness,  briskness,  vivacity; 
fusibility,  -llVCte,  n,  dog's  grass, 
— na,  V.  n,  to    quicken;    to    recover. 

-sand,  m.  quick- sand,    — silfver, 

n.  quicksilver,  mercury,    -stjärt,  m. 

wagtail,     -tionde J  71.  tithes  paid  of 

cattle,     -ratten,  n.    T.  copperas. 
Qvicke,  f.  the  quick. 
Qyidya,    v.  n.    to  whine,  to    wail,    to 

lament.    —11,  f.  whining,  lamentation. 

-fågel,  m.  boxzard. 
Qviglla,  f.  heifer,    -kalf,  771.  cow-calf. 
Qyillra,  v.  n.  to  chirp. 

Qyinnlla,  f.  woman,  female,  -folk, 
n.  woman,  -lig,  «.  female;  effe- 
minate, -lighet,  /*.  feminality ;  effe- 
minacy.  -Okärlek ,  m.  women's 
loving.  — Okon,  n.  female  sex;  wo- 
mankind. -Olinie,  f.  female  line. 
-Oregering,  f.  pelticoat-government. 
— OSidan ,  ad.  by  the  mother's  side. 
-Sperson,  m,  woman,  femal. 


Eackarekarra 

Qyint,  m,  quinte;  (i  musik)  fifth. 
Q yintillera,  v.n,  to  cantiilate,  to  quaver» 
Qyintin,  n,  drachm. 
Qvisljla,  f,  pimple,    push,     -lig,   a. 

pimpled. 
Qylst,    m,    twig,    sprig,     komma  på 

grön  — ,   to  prosper ,    to  thrive,     —ft, 

V.  d,   to  lop    off  branches.     — ,  V.  71. 

to  run.     — ig,  a.  twiggy;  knotty. 
Qyitt,  a,  &  ad.  quit,  free,  rid.     -a, 

V,  a.   to  quit,     —ens,  n*   aquittance. 

—era,  v.  a.  to  give  a  receipt,      [tree. 
Qvitten,  71.  quince,    -träd,  n,  quince- 

Q vittra,  v.  n.  to  chirp. 

Qvot,  m,  quotient.  [poem, 

Qvädlla,  V,  a,  to  sing,    -e,  n.  song, 

Qväfvlja,  V,  a.  to  suffocate,  "to  stifle, 
to  smother;  to  depress;  to  damp.  -6, 
71.   jT.  azot.  [kerisra. 

Qyäk||are,  77*.  quaker.    -eri,  n.  qua- 

Qyäljila^  v.  a.  to  torment,  to  wrack,  to 
fret,  to  torture;  to  invade;  to  maks 
the  stomach  wamble.  —  €71  doMj  to 
cavil  at  the  sentence  of  a  judge.  —8, 
V.,d.  to  suffer;  to  have  qualm,  -ning, 
f.  qualm. 

(J väll,  771.  evening,  t  — ,  this  evening, 
to  night,  om  qv'dllen,  in  the  even- 
ing, -as,  V.  d.  to  grow  night,  -ning, 
f.  twilight,  crepuscule.  -smål,  n, 
supper. 

Qväsila,  V.  a.  to  squash,  to  bruise. 
-ningjf.  contusion, cruise;  abasement. 


B. 

Rabarber,  m,  rhubarb. 

Eabatt,  77?..  abatement,  discount;  plat- 
band.      -era,    V.  a.    to    deduct,    to 

Rabbla,  v.  n.  to  rabble.  [reabate. 

Rabulist,  7/1.  pettifogger. 

Rack,  771.  great  sledge;  arrack;  run- 
ning in  vain;  T.  parrel,  -klamp,  m, 
rolling-chock,  -klot,  71.  parrel-truck 
-tal jo,  f.  truss. 

Racka,  f,  bitch.  if.  flayer's  cart. 

Rackare,  m,  executioner's  man,  -Karra» 


Backla 


Reda 


18i 


BaeklA)  v.n,  to  hawk. 

Bad)  f.  line,  row,  range;  turn,  -band, 
n.  rosary,  chaplet.  -tals,  ad.  in 
rows. 

Radera^  v.  a.  to  scratch  out,  to  era*e. 

Radius,  m,  radius,  semidiameter. 

Raftllel,  w.  raffle,  -la,  V,  n.  to^lay 
at  raffle,  to  raffle. 

Raflnera,  v.  a,  to  refine. 

Rafs,  n.  confusion,  hurry,  —a,  V,  a. 
to  huddle,  to  perform  carelessly. 

Ragg,  n.  rough  hair,  -ig,  a.  shaggy, 
rough,  hairy. 

Raggen,  m.  the  devil.  [ter. 

Ragla,  V.  W.  to  reel,  to  stagger,  to  tot- 

Rak^  a.  straight,  upright,  erect,  — Iietj 
f,  straightness.  -na,  V.  n.  to  become 
straight,  to  give  way.  -t»  ad,  straight. 

Raka,  /".  oven-rake. 

Rak||a,  v,  a,  to  shave.  -,  V.  n,  to 
run,  to  rove  about,  -don,  n.  bar- 
ber's case,  -duk,  m.  barber's  towel. 
-fat,  n,  barber's  bason,  -knif,  m, 
razor,     -rem,  /.  razor-strap. 

Raket,  m,  rocket. 

Ralla^  V.  ;i.'to  chatter,  to  roll. 
Ram,  7».  paw;  frame;  tenter. 
Rama,  v.  a.  to  paw.    -  tillfället,  to 

lay  hold  of  an  opportunity. 
Ramljla,   v.  n,    to    rattle;    to    tumble 

down.      -mel,    n.    rattle,    rattling, 

noise,   -pris,  n.  dead  bargain.    -Sa, 

f,  string.      -slÖk,   7U.    bear-garlick. 

-SYart,    a.   coal-black,    black   as   a 

raven. 
Rand,  f,  border,  edge;  stripe,   streak; 

grain,    —a,  V,  a.  to  stripe,  to  streak. 

-ig,  a.  striped,  streaky.     — not ,  f. 

marginal  note. 
Rang,  m.  rank,  place,    dignity;    rate. 

-ordning,    f.    order   of   precedency. 

-^uk,  a.  ambitious,     -sjuka,  f. 

ambition,  -skepp,  W.  ship  of  the 
Ranglig,'  a.  lank.  [line. 

Rank,    a.    long    and    thin;    wavering. 

-ig,  a.  waggling;  rickety. 

Ranka,  f.  tendril,  twig. 

Ransakjja^  t?.  a,  to  examine,  to  Eoruti- 
nize.  -are,  m,  searcher,  -niug, 
f,  search,  scrutiny,  trial,   cognizance. 


Ranson,    m.    ransom;     T.   allowance. 

—era,  v.  a.  to  ransom. 
Rauunkel,  m,  ranunculus,  crow-foot- 

RapIIa,  v.  n.  to  belch,    -ning,  f. 

belch,  eructation. 
Rapp,  a.  swift,  brisk.   -,  S.  ft»  stroke, 

blow,     -a,  V.  a»  to  beat;    to  white- 

wash,  to  plaster. 
Rappa,  v.  a.  fät  sig  J  to  snatch,  to 

pilfer.  [setting-dog. 

Rapplio'ns,  w.  partridge,    -liund,  n. 

Rapport,  m.  report,    -era,  v,  a.  t«» 

report,  to  relate. 

Rapsat,  Til,  naphew,  rape. 

Rapunsel,  m.  rampion. 

Rar,  a.  rare;  exquisite,  -itet,  f.  rarity. 

Ras,  W.  romp,  dalliance;  falling  down. 
—a,  V.n.  to  romp,  to  sport;  to  rave,  to 
rage,  to  ravage;  to  tumble,  to  fall 
down,  -ande,  a.  furious,  outrageous, 
mad.  -bytta,  f.  madcap,  -erl,  n. 
fury,  madness,  -ig,  a.  giddy,  wild 
-ighet,  f.  giddiness. 

Ras,  W.  race,  gender. 

Rask,  n.  rash.    -Yafvare,  m.  rash- 

weaver.  [ness,  courage. 

Rask,  a.  brisk,  stout,    -het,  /*.  brisk. 
Rasp,    m.    rasp,     -a,   v.  a.    to    rasp. 

-are,   m.    rasper.      -llUS,  n.  rasp 

house,  bridewell. 
Rassla,  v.  n.  to  clank,  to  clatter. 
Rast,  m.  rest,    repose.     ~a,  V.  n.   to 

rest,  to  make  a  halt,    -dag,  m,  day 

of  rest,     —lös,  a.  restless. 
Rat||a,  V,  a,   to   reject,   to   refuse,    to 

slight,  to  find  fault  with.    -gOdS,  71. 

refuse  of  goods, 
Katin,  n,  rateen. 
Ratt,  m.  T,  wheel. 
RaUi>3llgeH),  n.  realgar,  red  orpimeot. 
Realisera,  y.  a.  to  realize,  to  perform  , 

to  cash. 
Rebell,  m.  rebel,   -isk,  a.  rebellious. 
Recensent,  yn.  critic,  reviewer. 
Recept,  7W.  receipt,  prescription. 
Recess,  m.  treaty,  compact. 
Recidiy,  n,  relapse,  recidivation. 
Redjia,  f.  order,    -,  a.  -  penningar, 

ready  money.    — ,  V,  a.  to  disenungle. 

-  lillt  to  piok  wool,    -  af,  to  thicken. 


182  Eedning 

-  ut,  to  fit  oiat.    -  sig,  V,  r,  to  clear 

one's  self. 
Kedan,  ad»  already. 
Eedjlare,  m.  freighter,  owner  of  a  ship. 

— eri,  n.  owners  of  a  ship. 

Redbar,  a.  valuable,  solid.    -Iiet,  f, 

intrinsic  value,  -lieterj  f,!pl.  valuable 
effects. 
Bedd  J  m,  road,  ligga  pa  redden,  to 

ride  at  anchor  in  the  road. 

RedebOgen,  a.   ready,  willing. 

Redig,  a,  plain,  evident,  clear,  -het, 
f.  order,  distinctness,  clearness,  per- 
spicuity. 

Redlig,  a.  true,  honest,  ingenuous, 
sincere,  upright,  -het,  f,  integrity, 
honesty. 

Redlös,  a.  dismasted. 

Redo,  ad,  ready,  done,  in  order,  —for- 
drande,   a.  calling    to    an    account. 

-gorelse,  f.  account,    -yisa,  v.  a. 

to  give  account  for.  [nient. 

Redskap,  n.  instrument,  tool,    imple- 
Reduliceva,  v.  a.  to  reduce,  to  restrain. 

-ktiOD,  f.  reduction;  restraining. 
Ref,  f.  fishing-line,  angling-line. 
Ref,  n.  gripes,  colic;   T.  reef,     -beil, 

n.     rib.       -beilS|)jäll,     n.     baldrip. 

-Orni,  ra.  ringworm,  tetter.  -VCl,  771. 

sandbank,     -vig,   a.  sarmentous. 
Referllat,  n.  report,  statement,     -ent, 

m.  r«^porter.     -era  ,  V.  a.   to  report. 
Refi*||elbÖSSa,  /.  rifled  gun.     -la,  V. 

a.  to  rifle. 

Reflektera,  v.  a.  to  reflect  (on). 

Reflex,  m.  reflection,  -lon,  f.  re- 
flection. 

Reform,  f.  reform,  -atlon,  f.  refor- 
mation, -era,  v.  a.  to  reform,  -ert, 
Ö.  reformed.  — ,  s.  m.  calvinist,  protestant. 

Refva,  f.  strip;  cleft,  breach,  gap.  -, 
V.  a.  T.  to  reef  (the  sails). 

Regal  ,  a.  rogal ,  royal.  — ,  W.  regal ; 
trestle.  — ier,  m.  j)l.  ensigns  of  royalty  ; 
regalia,     —papper,  71,  royal   paper. 

Kegel,  f.  rule,  precept,  f runt im mer s 
reglor,  monthly  courses,  -buildeil, 
a.  regular,  -foöndeilhet,  f,  regu- 
larity,    -lös,  a.  irregular. 

Regel,  W.  bar,  bolt. 


Eemna 

Regementlle,  n.  regiment.  -sfSranå- 
ring,  f.  revolution,    -släkaro,  m, 

surgeon  -  major.  — SStab  ,  m.  field- 
officers  of  a  regiment.  — Stromslft- 
gare,  m.  drum-major. 

Regent,  m,  regent,  interrex,  admini- 
strator, —inn a,  f,  queen,  regent,  go- 
verness.    — Skap,  n.  regency. 

Reger||a,  V,  a.  to  govern,  to  rule,  to 
manage,  to  reign,  —ing,  f.  reign, 
government;  administration.  — ingS- 
1ÖS,  a,  anarchical,  -ingsloshet, 
f.  anarchy.  — ingsråd,  n.  counsellor 
of  the  regency. 

Regist||er,  n.  register,  record,  table, 
catalogue.  — rator,  m.  register,  re- 
corder, -ratur,  n,  registry,  -rera, 
V,  a.  to  register,  to  record. 

Regle|[mente,  n.  regulation,    -ra,  v. 

a.  to  regulate. 
Regn,    n.    rain.      -a,  V,  n.   to    rain. 

-aktig,  a.  pluvious,  rainy,   -båge, 

m.  rain -bow.  — droppe ,  m.  rain- 
drop.   ~ig,  a.  rainy,    -kappa,  f, 

rain-cloak,     —mask,  m.  earth-worm. 

-skur,  m.  shower,    -skämi ,  m. 

umbrella.    -Stanka,  v.  n.  to   drizzle. 
—tack,  n.  eaves.       —tat,  05.  water- 
proof.      — Yind ,    TU.    pluvious    wind- 
— Vtider,  n,  rainy  weather. 
Reklamera,  v.  a.  to  reclaim. 

RukognOSCera,  v.  a.  to  reconnoitre. 

Rekryt,  m.  recruit,   -era,  v.  a.  &  n. 

to  recruit,  to  raise  soldiers. 

Religion,  m.  religion,  -sbespottare, 

W.  derider  of  religion,  libertine.  — S» 
frihet,  f.  liberty  of  faith.  -Stvång, 
71.  constraint  in  the  exercise  of  reli- 
gion.    — SOfnillg,  f,  exercise  of  reli- 

Reli^iÖs,   a.  religious.  fgion. 

Reling,  m.   T.  gunnel,  gunwale. 

Relink,  m.  relic. 

ReiVl,  f.  thong,  strap  of  leather;  belt 
-snidare,  W.  strap-cutter,  saddler. 

ReinijISS,  tii.  remittance;  remitment. 
-ttera,  v.  a.  to  remit. 

Remmare,  tu.  rummer;  T,  buoy  fast- 
ened to  an  anchor. 

Remna,  f.  cleft,  chap,  gap.  -.  V.  71^ 
to  crack,  to  chap,  to  chink. 


Remsa 

BoniSII)  f,  slip,  strip,  shred. 
Beu,  /.  unploughed   border  of  a  corn- 
field,   -laua,  /.  tansy,    -rcpe,  m. 

Reil)  m,  raindeer.  [raygrass. 

Ben^  a.  clean,  pure ;  net;  fair;  correct; 
honest,  —a,  v.  a.  to  clean,  to  purge, 
to  purify,  -göra,  V,  a.  to  clean. 
-het,  f.  cleanness,  purity.  -Iljertad, 
C.  righteous,  candid,  ingenuous.  — llåll- 
Bing*,  f,  cleaning,  -ing",  /.  clean- 
ing,  purification;  menstruation.  — lef- 
»ad,  f.  chastity,  -llg,  a.  cleanly. 
-lif^het,  /".  cleanliness,  -lärig",  a. 
orthodox,  -lärighet,  /.  orthodoxy. 
-Sa,  V.  a.  to  cleanse,  to  purge,  to 
purify;    to    weed;    to    gut    and    scale. 

—  hortt  -  ut,  to  pick  out.  -skrifva, 
V.  a.  to  transcribe,  to  copy.  — skrif- 
Tftre,  m,  transcriber,  copist.  -SUillg, 
f,  cleansing;  purgation.  — t,  ad.  clean- 
ly, purely,  distinctly,  plainly,  openly ; 
fairly,    ingenuously.      —    af ,   utterly. 

—  ti/,*  roundly.  [state. 
Bone^at,  m.  renegade,  renegado,  apo- 
Benett,  m.   rennet. 

Bep,  71.  rope,   cord,    -slagare,  m. 

roper,  cordmaker.  -Slagarebana,  f, 
rope-walk,  rope-yard,  -slageri,  n. 
rope-house,  ropery.  -stegO,  W.  rope- 
ladder. 
Bepa,  f.  scratch.  -,  V,  a,  to  scratch, 
to  strip.  —  lin,  to  ripple  flax.  — 
mod  J  to  take  courage.  —  Ujpp  f  to 
jip  up ,  to  ravel  out.  —  sig ,  V,  T* 
to  recover  one'a  self.        « 

Beparera,  v,  a.  to  repair. 

Bepe,  m.  darnel. 

Bepeterlla,  v.  a,  to  repeat,    -cir,  n. 

repeating-watch,  repeater. 

Bepresentera,  v,  a.  to  represent. 
Bepressalier,  f.  pi,  reprisals. 

Repablik,  /.  republic,  commonwealth. 

BCblla,  f,  journey,  travel,  passage,  road ; 
voyage.  — ,  V.  n.  to  travel,  to  go.  — 
hortf  to  depart,  -ande^  m.  tra- 
Teller,  passenger,  -beskrifnmg,  f, 
account  of  journey,  -färdjg,  a.  ready 
to  set  out.  -handbook,  f,  itine- 
rary, guide  for  travellers,  -kamrat, 
7n.  f»U»w-trav»lUr.    -klädnlögr»  /. 


Eidtyg 


183 


travelling-dress,     -pass,  n,  passport. 

-väslia,  f,  travelling-pouch. 
Beslja,  V,  a,  -  upp,  to  raise,  to  raise 

up.     —  sig,  V.  r,  to  raise  one's  self; 

to  rear;  to  work;  to  rise;  to  riso  up 

in  arms.     —11  ing j    f.  raising;    insur- 
Kese,  771.  giant.  [r«ction. 

lieseda,  f,  mignonette. 
Resen,  a,  lean,  thin,  poor. 
Resenär,  m,  horseman. 
Residens,  n.  capital,  residence. 
Reslig,  a.  tall,     -het,  f.  tallness. 
Resou  ,  m.  reason,  sense,     -abel,  a. 

rational.       — eniang,    71.    reasoning. 

—era,  t;.  n.  to  reason;  to  deliberate. 

Resonans,  m.  resound,  -botten,  m. 

resoundingboard.  [authority. 

Respekt,     m,    respect,    regard;     awe. 

Rest,  771.  rest,  remainder,  -antler, 
pi.  arrears,     -längd,  f,  arrearage. 

Restaurat||ion,  f.  restoration;  tavern. 
—or,  771.  restorer;  tavernkeeper. 

Resultat,  W.  result,  end,  effect. 

Ret||a,  V,  a.  to  irritate,  to  provoke,  to 
stir  up.  -as,  V.  d.  (med J  to  an- 
ger,  to  tease,  -bar,  -llg,  a.  irrita- 
ble, -barhet,  /".  irritability,  -else, 
-ning,  f,  provocation,  irritation, 
temptation. 

Retirera,  v.  n.  to  retreat. 

Retur,  771.  return,  -biljet,  m,  re- 
turn ticket,  -liera,  v,  c  to  return. 
-yexel,  771.  redraft. 

Revers,  tn.  bond,  note. 

Revijldera,  v.  a,  to  revise,    -ders- 

ark,  n.  revise,  clean  proof.  — slon* 
f,  revision,  review. 

Ria,  f,  kiln  to  dry  com.  — ,  V.  a.  to 
dry  in  a  kiln. 

Ribba,  f,  lath,  slip  of  wood. 

Ridlja,  V.  a.  é  n.  to  ride,  to  go  on 
horseback.  —  in  tn  häst,  to  break 
a  horse.  -  för  ankar,  to  ride  at 
anchor,      —ande,    a.    on   horseback. 

-bana,  f.  manage,   -byxor,  n.pL 

riding-breeches.  -hast,  m  riding- 
horse,  -sadel,  771.  riding -gaddit, 
-skola,  f,  riding . school ,  mapage. 
-t,  f.  ridf,  ridijag.  -tyg,  n,  riding- 
equipage. 


184 


Kiddare 


mddaiile,  m.  Knight,     -jgoås,  n, 

knigbt'8  fee.  -Orden  j  W.  order  of 
Jjnights.  -slag,  W.  dubbing.  -Spel, 
«1.  tilt,  tournament.  -spOirre^  m,  lark- 
ipv  (plant).  -Tärdigliet,  f.  l^night- 
hood. 

Bidder!]  lig  $  a.  knightly,  Taliant. 
— skapy  n,  knighthood,  chivalry.  -S- 
man,  m.  knight. 

HifllTay  V.  a,  to  scratch,  to  tear,  to 
claw;  to  grate;  to  grind.  —  af,  to 
{qU  off,  to  strip  off.  —  sönder  f  to 
tear  to  pieces,  rifvas,  V.  d,  to  be  scratch- 
ing, -jern,  n.  grater,  -sten,  m. 
grinding-jBtone. 

KJgijel,  w.  bolt.    ~la,  V.  a,  to  ^olt. 

Iliky  a.  rich,  wealthy,  opulent;  fruit- 
ful, -edom,  W.  wealth,  riches,  -rlial- 
tig,  a.  rich,    -haltigliet^  -het, 

/,  richness,  —lig,  cl-  rich,  plentiful, 
sufficient.     — ta,  v.  a.  to  enrich. 

Bilie,  n.  realm,  kingdom,  empire. 

Biksljadel,  m.  nobility  of  the  empire. 
-aiit,  W,  ban  of  the  empire,  r-årf- 
Tiug;  m.  heir  apparent,  -dag,  m. 
diet,  -dagsman,  m»  dsputy  at  a 
diet,  -dalér,  m.  riksdollar.  -drots, 
vn,  great  chancellor  of  justice,  -fnrste, 
m,  prince  of  the  empire.  — försam- 
ling, f.  imperial  diet,  -gäld,  m. 
the   debt   of  the    etate.      -Imshåll- 

ning,  f.  economy  of  state,  -kam- 
marrätt, m.  imperial  chamber. 
-kansler,  m.  chancellor  of  the  em- 
pire, -marskalk,  m.  marshal  of 
the  empire,  -möte,  n.  diet,  -råd, 
n.  senator,  -skattmästare ,  m. 
great  treasurer  of  the  realm.  — stad, 
m.  imperial  city,  freetown.  —stånd, 
n»  estate  of  the  realm.  — vapeii,  n. 
arms  of  the  kingdom.  — äplc,  n.  im- 
perial globe,  -ärende,  n,  affair  of 
state. 

Biktiia,  v.  a.  to  point,  to  direct,  -ning, 

f.  pointing,  direction. 
Biktig,  a.  just,. right,  true,    -liet,  f\ 

justness,  truth. 
Bim,  n.  -frost,  m,  rime,    hoarfrost. 

-ma,  V»  n,  to  rime,  -salta,  v,  a. 
Ii  ipowder  with  salt. 


Ritning 

Bim^  n.  rhyme,  det  går  pä  -,  it 
rhymes.  — klåpare^  m.  versifier. 
-Ijg,  a.  reasonable.  -lighet,  f. 
reasonableness,  —ma,  V.  a,  &  n,  to 
rhyme.  —  sig,  to  agree,  to  square. 
-slut,  n.  rhyme,  -snidare^  m, 
sonnetteer,  rhymer,  poetaster.  —Tig, 
nd,  in  rhymes. 

Bing,  m.  ring,  circle,    -blonima,  f, 

marigold,  -foult,  m.  ringbolt.  -danS, 
m.  dance  in  a  ring,  -^dllfva,  f.  ring- 
dove, -finger,  w.  geidfinger.  -for- 
mig,  I»,  annular,  -krage,  m.  gor- 
get.  — mnr,  m.  wall  round  about. 
— Orni,  m.  amphisbaena,  annulated 
snake.  -SJISka,  f,  shesp  •  giddiness. 
-syala,  f.  swift,  church  -  martin. 
-trast,  m.  ring-ousel. 

Kinglja ,  a.  small ,  little,  slight ,  mean, 
humble,  low,  trifling.  — ,  ad.  little, 
jneanly.  — akta^  a.  to  make  no  ac- 
count of.  —are,  a.  <fe  ad.  smaller, 
lower,  less.  — ESt,  ä.  &  ad.  smal- 
lest, lowest,  least,  -lialtig,  a.  ol 
little  worth.  — het«  /.  littleness, 
meanness. 

Binga,  v.  a.  &  n.  tö  ring,  det  ringer 
för  öronen,  my  ears  tingle,  -re,  m. 
ringer, 

Binna,  v.  a.  to  run,  to  flow,  dtt 
rinner  mig  i  sinnet,  it  comes  into 

Bis,  01.  ream.  (my  mind. 

Bis,  n.  rice,     -gryn,  n.  rice. 

Bis,  n.  twig,  rod,  sprig,  spray,  scion. 

-bastu,  f.  whipping,  -knippa,  f, 
bundle  of  brushwood,  -qvlst,  m. 
twig.  [to  hazard. 

Bisk,  m.  risk,    -era,  v.  a.  to  risk, 

Bispa,  f.  scratch,  fissure.  •>,  t;.  a.  to 
scratch.     -  upp,  to  unravel. 

Bissel,  n.  coarse  sieve. 

Bist,  m.  coulter. 

Bista,  V.  a.  to  slash,  to  ilit,  to  scratch, 
to  cut;  to  carve,  to  engrave. 

Bit|{a,  V.  a,  to  draw,  to  design,  to  de- 
lineate, to  sketch,  —are,  7ii.  drawer. 
-bly,  W.  blacklead.  -bok,./.  draw- 
ing-book. — ][)räde,  n.  drawing-board. 
-mästare,77i.(:rawing-master.-nln|^, 
f«  drawics,  fketch,  design. 


Eitsa 


Rucklare 


185 


tlitsa,  v,  a.  to  scratch. 

llOj  /".  amusement,  pleasure,  sport ;  quiet. 
sätta  sig  i  — ,  to  retire  from  business. 
— aj  V.  a.  to  divert,  to  amuse,  to  en- 
tertain. -11^5  «•  pleasant,  merry; 
quiet,  oahn.  -lighet^  f»  diversion, 
sport,  fun. 

KO5  f.  liip;  haunch. 

Ko,  \3.  a.  &  n.  to  row,  to  oar. 

Kock,    w.  coat;    govm,    robe;    distaff. 

Rocka,  f.  thornback,  ray.  [rock. 

Ilockera,  v.  n.  to  rock,  to  castle. 

Kodd,  m.  rowing,  -arbåt,  W.  row- 
ing-boat, -arbänk,  w.  rower's  bank. 
—are,  7n.  rower,  boatman. 

iloder,    Ror,  W.    rudder,    helm,    oar. 

-hake,  m.  pintle,  -kiilt,  -pinne, 

W.  tiller,     -talja,  f.  tiller-rope. 

Rodna,  v,  «.  to  blush,  to  colour;  to 
turn  red,  to  redden,  -d,  f.  blush, 
blushing,  redness. 

Rof,  n.  prey,  spoil,  booty,  pillage,  plun- 
der.  — ftktig,  a.  rapacious,  ravenovis, 
voracious,  -djui*,  in,,  beast  of  prey. 
-fa,  V.  a.  to  rob  ,  to  strip,  -fiirc, 
tTl.  robber,  -fågej,  m.  bird  of  prey. 
-girighet,  /.  ,fapacity. 

Bofjjva,./'.  turnip.  -ho'jSa,  f.  pop- 
gun,    -frö,  n.   turnip-seed,     -olja. 

Rolig,  a.  S.  IJO,  [f,  rape-oil. 

Roll,  m,  part,  falla  ur  rollen,  to 
act  out  of  character. 

RoUl,  m,  rum ;  roe,  spawn,  -flsk,  m. 
spawner.  -sättning,  f,  spawning 
time,  —sill,  m.  hardrowed  herring. 
—sten,  771.  roestone. 

Roman,  m.  romance,  novel,  tale,  -esk, 
a.  romantio.  -S,  m.  ballad.  -Skrlf- 
vare,  m.  novelist,    -tisk,  a.  ro- 

mantle,  romantical. 

Romh,  rn>  rhomb;  lozeoge. 

Rop,  n,  cry,  shriek,  shout,  scream ;  call ; 
rumour,  fame,  vara  i  — ,  to  be  jn 
vogue,  -a ,  v.  w.  <fe  a.  to  cry ;  to 
call;  to  cry  tho  hours.  —  i  gevär ^ 
to  call  to  arma.  —ut,  to  hawk. 
-are,  m.  T»  speaking-trumpet. 

Ror^  8.  Boden 

Ros,  n,  praise,  commendation,  -ft^  V, 
<s.  to  prftUt,  to  «ommtnd. 


ROS,  f.  rose,  flower;  erysipelas,  -ett, 
W.  rosette.  — Ig,  a.  rosy,  bloomy. 
-marin,  W.  rosemary. 

Rosesiljbuske,    m.    rosebush,     rosier. 

-färgad,  a.  rosy,  -gård,  n.  rose- 
garden,  -krans  ,  W.  garland  of  ro- 
sea; rosary,  chaplet.  — Olja,  f,  rose- 
oil.  -rot,  f,  rose-wort.  -sten,  m, 
rose-diamond,  -träd,  n,  rose-laurel, 
azalea. 

Rossljla,  V,  71.  to  rattle,  to  hawk,  -ig, 
a,  full  of  slime  in  the  throat. 

Rost,  n,  grate,  roasting-oven.  -a,  v. 
a.  to  roast;  to  calcine:  to  toast. 
-biif,  f.  roastbeef. 

Rost,  W.  rust ;  blasting,  -a,  i).  n.  to 
rust,  to  gather  rust,  -fläck,  W. 
iron-mould.    -!g,  a,  rusty. 

Rot,  f,  root,  sld  rötter,  to  take  root. 
ryclca  upp  med  rötterna,  to  root 
up.    -a,  V.  a.  to  root,    -a  sig,  v. 

n  to  take  root,  to  roote.  -fast,  a. 
rooted,  fixed,  -fästa  Sig,  v.  r.  to 
take  root,  -hugga,  v.  a.  to  root 
up.  —kål,  m.  turnip-rooted-cabbage. 
-stungen,  a.  eaten  in  tho  root. 

Rote,  m.  file,  set.  -bonde,  -hål- 
lare, m.  farmer  who  is  bound  to 
furnish  a  footsoldier  or  sailor.  — ma- 
stare,  m.  chief  of  fije;  quarcerraaster. 
-vis,  ad,  by  files. 

Rotgel,  m.  redbreast,  ruddock,  robin. 

Rots,  m.  glanders. 

Rotting,  m.  ratan. 

Rotvelska,  f.  cant,  broken   language. 

Rubb  och  stubb  5  ad.  taga  -,  to 

clean,  to  remove. 

Rubb||a,  v.  a.  to  move,  to  remove,  to 
trouble,  —ho,  to  remove  from.  — 
ett  testamente,  to  cancel  a  wilJ. 
—ning 9  f,  removal,  putting  out  ol 
order;  madness. 

Rubel,  w.  rouble,  rubej. 

Rubin,  m.  ruby. 

Rubriljcera,  v.  a.  tor  titla,  to  give  ru- 
bric of.     -k,  m.  rubric,  title. 

Rucka,  V.  a.  to  regulate. 

Ruckla,  t;.  n,  to  banquet,  to  revel. 
-nde,.  w.  revelling,  debauch,  -re, 
w^.  banqueter. 


186 


Ruda 


Kåda,  f,  crucian  (fish). 

Ruelse,  /".  contrition,  repentance, 

Eufva,  f.  scab,  scurf. 

Kuggj  n,  rough  entangled  hair,  —ft, 
i;.  a.  to  raise  the  nap  upon  cloth  ,  to 
teazle.  -  Big,  V.  r.  to  grow  rugged  , 
to  moult,  -ig",  CD.  rugged,  rough, 
shaggy,     -karda,  f   teazle. 

Bullya,  V.  a.  &  n.  tö  roll.  -,  s,  f, 
roll.  -l)ly,  n.  sheet-lead.  -6,  771. 
roll;  roller,  spindle,  -gardin,  m- 
rolling -curtain.  —Stol ,  771.  wheel- 
chair,    -tobak,  m.  tobacco  in  roils. 

Kullera,  v.  n.  to  circulate. 

Kulta,  V.  n.  to  waddle. 

Rum,  771.  rum. 

Rum,  n,  room,  place;  cell;  room, 
apartment ;  passage  ,  T.  the  hold,  for- 
sta  rummet,  the  upper  hand.  — ,  a. 
vaste,  large. 

Rumor,  n.  alarm,  tumult. 

Runiplja,  f.  buttock,  tail,  rump.  -, 
V.  a.  T,  10  wear,   —tång,  tti,  coccyx. 

Ran||a,  f,  rune,  runic  character.  — Stftf, 
971.  runic  calendar. 

Rand,  m,  round,  gd  runden,  to  walk 
the  rounds.  — ,  a.  round,  circular; 
large,  liberal,  -ft,  V.  a.  to  round. 
-aktig,  a.  roundish,  -el,  771.  round, 
circle,  -elsgen,  ad.  largely,-  plenti- 
fully,  —het,  f,  roundness,  circularity. 
—holts,  —halt,  71.  masts,  topmasts 
and  yards  belonging  to  a  ship,  -nlng, 
f.  rounding,  roundness,  -st^cke,  n. 
the  third  oj  a  farthing.  -t ,  ad, 
round  ;  largely,  -tom, -tOIttkrlng, 
ad.  round  about. 

Runk|]a,  v,  a.  to  shake,  to  wag.  -, 
v.  71.  to  be  loose,  —nlng,  f.  shake, 
tottering. 

Rus,  71.  inebriation,  drunkenness,  taga 
sig  ett  — ,  to  get  drunk,  —a,  V.  n. 
to  fuddle,  -^if vande,  a.  intoxicat- 
ing. — ig)  a,  gone  in  drink,  half  seas 
over. 

Rusa,  V.  n.  to  rush.  [a,  chill. 

Rusk,  -väder,  n.  chilly  weather,  -ig, 

Ruska,  f.  a  green  branch. 

Ruska,   V,  a.  to  shake.     -.  v,  n.  to 

^-(assln,  n,  rai»ia  Itrtmblt. 


Rymligliet 

Rustlla,  V,  n.  -  sig,  v.  r.  to  arm,  td 
prepare  for,  to  prepare.  —håll,  TL 
lands  bound  to  furnish  a  trooper, 
-hållare,  77i.  owner  of  a  land  which 
is  bound  to  furnish  troopers,  —kam- 
mare, 771.  armory,  -mästare,  771. 
master  at  arms.  — ulng,  /".  arms  and 
furniture,  -ningstjcnst ,  771.  escu- 
age,  fitting  out  of  troopers.  — vagn, 
771.  munition-waggon. 

Rusta,  y.  n.  to  stir,  to  make  a  riot; 
to  banquet;  to  squander,  —re,  771. 
dissolute  fellow,  rake,  roisterer. 

Rutlja,  f.  rue  (plant);  pane;  checker. 
-Ig,   a.  checkered. 

Ruter,  771.  diamond. 

Kutt[|en,  a.  rotten,  putrid,  -na,  V.  n, 

to  grow  rotten,  to  rot. 

Rya,  f.  rug,  a  coarse  nappy  coverlet. 

Ryck,  71.  pull,  pluck,  jerk,  start,  -a, 
V.  n.  to  march.  —  in,  to  invade.  — , 
V.  a.  to  pull,  to  pluck,  to  snatch.  — 
af,  to  snatch  from.  —  fram,  to  ad- 
vance. —  på,  to  pull  on.  —  fd  sig, 
to  start.  —  Sönder,  to  pull  in  pieces, 
—  till  sig,  —  dt  sig,  to  usurp.  — 
undan,  to  pull  out,  to  draw,  -as, 
V.  d.  to  scramble  for  a  thing.-  — nlng^ 
f,  pulling;  convulsion. 

RySTo?  wi.  back,  -a,  V.  n.  to  give 
way,  to  back,  to  retrooede ,  to  retire. 
— ,  V.  a.  to  alter,  to  change,  —ad, 
a.  violated;  vaulted,  arched.  — bast, 
71.  spinal  marrow,  —ben ,  71.  back- 
bone.     — merg,    77Z.    spinal    marrow, 

-rad,  f.  chine,  spine,   -stj'cke,  n. 

backpiece;  chine;  ridgeband.  -Stod, 
71.  support  of  the  back ;  back  of  a 
chair.  — värk,  772.  pain  in  tha  back. 
— värn,  71.  stay,  support. 

Rykt,  77».  care,  attendance.  — a,  V.  €L 
to  cleanse;  to  cultivate;  to  dross. 

Ryktljbar,  a.  renowned,  famous;  no- 
torious, public.  — barhet,  f,  renov/n, 
fame.  —0,  7i.  renown,  name,  fame; 
report,     löst  — ,  flying  report. 

Ryniljd,  77i.  space;  contents,  ute  pd 
T^jmden,  in  the  open  ground ,  on  the 
main  sea.  — llg ,  a.  spacious  ,  widt, 
estOQsive.    '-lighet,  /.  •apatiousnes^. 


Bymma 


Räcka 


187 


capacity,  extent,   —ma,  V.  a.  to  con- 
tain, to  hold,     -mas,  v.  d.  to  find 
room.     — rao,  72.  cell,  hole. 
Rymllma,  v*  a»  to   remove,    to  clear. 
-  fältet,  to  retire.     ~,  v,  n.  to  run 

away ;  to  desert,  -mande,  n.  -uing, 

f,  desertion,  running  away,  —mare, 
m,  deserter,  runaway.  — Ilål,  f.  prim- 
ing wire. 

Bynklla,  f,  plait,  fold,  gather;  wrinkle. 
— ,  V.  a,  to  gather.  —  pä,  to  turn  up. 
-band,  n,  drawband;  T,  sphincter. 
— ig,  a.  gathered,  rumpled,  wrinkled. 
—ning,  f.  gathering;  frowning. 

Byslla,  v.  n.  to  shudder,  to  shiver. 
—lig,  a.  horrid,  dreadful,  horrible. 
-lig het,  f.  horror,  -nlug,  f.  shud- 
dering, shivering. 

BySS,  m.  cart-load   of  charcoals,     -ja, 

f.  junket,  -läder,  n.  juffs.  -olja, 

f.  birch-oil. 

Byta,  V,  n.  to  roar,  to  huff. 

Bytt||are,  m,  horseman,  trooper.  -Cri, 
n.  cavalry,  horsemen ,  horse,  —mä- 
stare, m.  captain  of  horse. 

Bå,  a.  raw  ;  green,  —het,  f.  rawness ; 
rudene33.     — koppar,  m.  raw  copper. 

-mjölk,  f,  biestings.    -na,  p.  n. 
to    grow    moist,      -väder,   n.   wet 
weather,     -ämne,  n,  raw  stuiT, 
Bå,  f.   T.  yard,    -band,  n.  rope-band. 

-bandshål,  n.  eyetid-hoie.   -nock, 

An,  yard-arm.    — SCgel,  n.  square-sail. 

Bu,  U,  landmark,  bound-stone.  — för» 
ning,  f.  displacing  of  the  bound- 
stones,  -gång,  m.  boundary,  -mär- 
ke, W.  landmark.  -skilnad,  f. 
boundary.    -Sten,  m.  boundary-stone. 

Bå, /".  roe.  -bock,  m.  roebuck,  -djur, 
ru  roe.  -get,  f.  deer;  doe.  -kaW*, 
W.  roe-calf,  -stek,  7a,  haunch  of 
venison. 

Bå,  n.  thin  waffle. 

Bå,  V,  a.  to  can,  to  may,  to  be  able. 
jag  rår  icke,  I  can't  help  it.  - 
icke  med,  not  to  be  equal.to.  -  om, 
to  own.  —  om  sig  sjelf,  to  be  one's 
own  master.  ^  pd,  to  gat  the  bet- 
ter  ef. 


Båd,  m,  fortune,  power,  faculty,  jag 
liar  icke  —  att,    I  cannot  afford  to. 

Bad,  7Z.  counsel,  advice;  expedient,  shift; 
resolution;  course;  senate;  senator, 
counsellor,  —a,  V.  a,  to  counsel ,  to 
advise.      -fråga,  V.   a,    to   consult. 

-frågning,  f,  consultation,  -föra 
sig,  v,  r.  -  med  en,  to  advise  with 
one.  -gifvare,  m.  counsellor,  -göra, 

V,  n,  to  consult,  to  enter  into  consul- 
tation. — hus  ,  n.  townhouse  ,  city- 
hall,  -igj  a.  resolute,  never  at  a 
loss.  — ighel,  f.  inventiveness;  pre- 
sence of  mind.  — llg,  a.  advisable. 
-lös,  a.  at  a  loss,  -löshet,  f. 
icresoluticn,  helplessness,  —man,  m, 
alderman.  -plägnlng,  f.  consul- 
tation, —rum  ,  n,  time  to  consider. 
-sal,  m.  room  of  the  senate.  -S- 
beslut,  n.  decree  of  the  senate.  -S- 
herre,  m.  senator,  counsellor.  — slå, 
V,  a.  to  consult.  -Stuga,  /*.  town- 
house;  council  of  a  town.  — stugU- 
rätt,  771.  town-court. 

Bådbråka,  v,  a.  to  spoil  words  in 
pronouncing.     —   Engelskd,    to   clip 

Bag,  m.  rye.  (English. 

Bågija,  v.  a.  to  measure  up.  rag  ad  t 
mål ,  heaped  measure.  — G,  m.  over- 
measure. 

Baka,  f.  rook. 

Bltka,  V,  a.  é  n.  to  hit,  to  find;  to 
meet;  to  chance;  to  come  into,  to  fall 
into.  —  emot,  to  hit  against.  —  emel- 
lan,  to  fall  between.  —  fast,  to 
stick.  —  på,  to  hit,  to  happen  upon. 
—  ut  för,  to  encounter,  to  fall  into. 
-8,  V.  d.  to  meet. 

Bake,  m,  guts  of  fish. 

Kama,  v.  n.  to  low.  [robbe 

Ban,    n,    felony,    robbery,     -are, 

Bått||a,  f,  rat.  liten  -,  mouse,  -fån» 
gare,  m.  ratcatcher,  -gift,  -pul- 
ver,  n,  ratsbane. 

Bäckjja,  V.  a.  to  stretch.  — ,  V.  n,  to 
reach ;  to  last,  to  continue.  —  fram, 
to  atr^toh  forth.  —  till,  to  reach  to; 
to  be  auffleient.  —  upp  till,  to  reach 
up  to.  -  ut,  to  stretch  out.  —  dC, 
to  reach.   -  sig,  v.  r.  to  stretcii  o»«)*s 


188         RäckMrd 


self,  -fåirdj  in,  chafery.  -nillg^  f. 
stret'ubing,  reaching. 

Backa,  /.  series. 

Badas,  v,  d.  to  fear,  to  be  afraid. 

Bädd,  a.  afraid,  fearful;  careful,  cow- 
ardly, -håga,  Kädsla,  f.  fright, 
fearfulness,  tiraorousness,  fear,  dread. 

Bädda,  v.  a,  to  rescue,  to  save. 

Bädduing,  /".  saving,  rescue,  deliver- 
ance.  ^Sbåt,  m.  safety  •boat,  life» 
boat.     -SStege,  m.  escape-ladder. 

Bädisa,  f,  radish. 

Bäf,  m.  fox.  -aktigr,  O.  fozlike; 
crafty,    -hona,  f,  shefox.    -kaka, 

f,  vomit-nut.  — klo,  Wi.  wound«wort. 
-krokar,    w.    jpl,    cunning     shifts. 

-kula,  f.  fox's  den.    -rampa,  f. 

fox's  tail ;  corn-horse-tail  (plant),  -sax, 

f»  foxskin. 
Bafsa,  /.  rake.     -,  v.  a,  to  rake. 
Bäfst,  W.  perquisition,  strict  inquiry. 
Baka,  f,  shrimp. 

Bäkenskap,  m.  account. 
Bäkulja,  V,  a,  to  count,  to  reckon,  to 
calculate,  to  cast  accounts ;  to  account. 

—  efter,  to  consider.   —  fram,  to  tell. 

—  ihopt  to  8um  up.  —  om,  to  reckon 
over   again.     —  på  t    to  depend  upon. 

—  på  en  något ,  to  charge  one's  ac- 
count with  a  thing.     -  upp ,  to  tell. 

—  ut,  to  tell.  —  öfver,  to  count  over, 
to  calculate.  — r6,  m.  reckoner,  cal- 
culator, accountant,  —©fel,  W.  miscalcu- 
lation, -ekonst,/".  arithmetic,  -emä- 
stare,  m.  arithmetician,  -epenning, 
7/1.  counter.-etafla,/'.  slate. -eviirdo, 

n.  numerary  worth.  — ing^,  f.  account, 
reckoning,  score,  till,  sätta  upp  en 
-,  to  make  out  a  bill,  taga  på  --, 
to  take  on  account,  to  go  upon  score. 

BänkJJer,  f.  pi.  practices,  intrigues,  ca- 
bals, -full,  a.  full  of  tricks,  artful. 
— makare,  w.  intriguer,  caballer- 

Baiina,  f.  gutter,  spout,  drain. 

BäiiBila,  V.  71.  &  a.  to  run.  -  fingret 
i,  to  thrust  the  finger  into.  — arc- 
Jbana,  f.  Ultyard.     -ing,  f    warp. 

BänBJjIl,  771.  a  little  channel.  -Sten, 
m,  kennel,  gutter. 

Bäosel,  77).  knapsuck 


Rättskaffenhet 

Bäntlla,  v.  a.  to  yield  profit  or  rente 
— ,  S,  f.  interest,  as© ;  revenue,  income ; 
bowels,  entrails.  —  på  — ,  compound 
interest.  — ©gifrare,  m.  payer  of  In- 
terest.  — ekaMware,  m.  exchequer, 
treasury.  — ©persedlar,  m.  pi.  rent 
In  kind,  -»eri,  n,  exchequer  in  a 
iJrovince.  »mästar©^  m,  receiver 
gecsral. 

Bät,  a.  right,  straight,  -a,  v,  a.  txi 
straighten.  -an,  f.  the  right  side. 
-het,  f,  Btraightness.  -linlg,  CK 
rectilinear.  — Tlnklig,  a.  rectangu. 
lar.  -t,  ad,  straight.  -  fram, 
straight  along;  freely.  —  ned,  per- 
pendicularly.    —  öfver,  directly  over. 

Bätt,  m.  justice,  right,  due;  court,  bar. 
med  rätta,  by  right,  hafva  -,  to 
be  right,  slcaffa  sig  -,  to  right  one's 
self,  stå  till  rätta,  to  stand  at  tlie 
bar.  få  —  på ,  to  find,  to  catch. 
— ,  a.  right,  just,  due,  true.  — , 
av,  rightly,  duly,  exactly;  very;  just. 
-  så  väl  som,  full  as  well  as.  -a, 
V,  Ö.  to  mend ,  to  correct ,  to  rectify, 
to  direct,  to  regulate,  —are,  77».  over* 
seer,  foreman.  -egållg,  m,  suit, 
lawsuit,  action,  -egångsdag,  m, 
court-day.  -egångskostnad ,  m, 
cost  of  litigation,  -eligen,  ad.  justly, 
properly,  —else,  f.  correction,  emen- 
dation.  -esnöre,  n.  rule,  precept, 
standard.  —fram ,  ad.  downright, 
free.  —färdig,  a,  just,  righteous. 
— färdighet^  f,  righteousness,  justice. 

-färdiga,  v.  a.  to  justify,  -fär- 
digande, 71.  justification,  -färdig- 
gÖra,  V.  a.  to  justify,  -hafferi, 
n.  dogmaticalness,  positiveness.  —het, 
f.  justness,  exactness.  — ighot,  f. 
immunity,  privilege.  — 1Ö8,  a.  lawless  ; 
outlawed.  — mätig,  a.  just,  lawful, 
right.  — mätlghet,  f.  lawfulness, 
legitimacy,  -nu ,  ad.  by  and  by. 
—rådighet,  f.  justice,  righteousness. 
-sanspråk,  n.  legal  claim,  -men- 
lig,   a.^  legal,    -sfråga,   f.   law. 

question.  — Sllllllg,  a.  just,  honest, 
fair,  equitable,  -siuuigliet,  /".just 
nesa,  justice,  equity.    -sKaflTenhet,  / 


Rättskaffens 

Integrity,  probity,  honesty,  -skaffens, 
a.  true ,  right ,  jast,  impartial,  uncor- 
rupted.  -Skrffnmg,  f.  orthography. 
-Skänsla,  f,  sense  of  justice.  -Släld, 
m.  jurist,  jurisconsult.  —SOlSj  ad. 
with  the  son.  -sökande,  in.  plead- 
ing  party.  -trOgen ,  a.  faithful, 
orthodox,  -trogen het,  f,  orthodoxy. 
-TIS,  a.  just,  righteous,  -visa,  f, 
justice,  equity.  — ,  V,  ä,  to  justify. 
-TJst,  ad.  justly. 

Riitt,  m.  dish,  mes8. 

Rätt  J  k  a,  f.  radish. 

RÖ,  f.  reed. 

Röd,  a.  red.  -aktig,  a.  reddish. 
-beta,  /".  red  beet,  -black,  a, 
fallow,  -brusig,  05.  blowzy,  -bräckt, 

a.  redsbort.  — fnasig",  a.  red  pimpled. 
-färgr,  7^.  red  ochre,  -het,  f.  red- 
ness, -hårig*,  a.  red-haired,  -krlta, 
f.  red  chalk,  -lett,  a.  ruddy,  -lök, 
7n.  onion.  —sot,  77».  dysentery. 
-stjärt,  7>i.  redstart. 

Röding,  771.  charr. 

Rödja,  V.  a.  to  clear,  to  more  out  of 
the  way,  to  break  up. 

RÖf?a,  V.  a.  to  rob,  to  ravish.  -T- 
band,  n.  gang  of  robbers,  -re,  77i. 
robber,  highwayman.  — rfartyg,  n. 
pirate-vessei.    -rkula,  f,  -rnäste, 

n,  den  of  robbers,  -rköp,  n.  dog- 
cheap  price,  dead  bargain. 

Rofveri,  n.  robbery. 

Röja,  V.  a.  to  discover,  to  betray. 

Rök,  771.  smoke,  fume,  gd  Upp  i  -, 
to  vanish  into  smoke,  —ft,  V.  n.  &  a. 
to  smoke,  to  fumigate;  to  smoke  with 
perfume,  —altare,  n.  altar  to  bum  in- 
cense upon,  -are,  tti.  smoker  (of  tobac 
co).-else,  f,  frankincense.-elsekaka, 
f.  pastil,  -elsekar,  n.  censer,  -flat, 
n.  censer,  -fång,  n,  chimney,  flue. 
—hål ,  n.  vent-hole  for  the  smoke. 
-ig,  a,  smokig.  -offer,  n,  incense. 
—panna,  f,  perfuming -pan,  ceneer. 
— pnlver  ,  n.  perfuming  •  powder. 
-mm,  n,  stnga,  f.  smoking-room. 
-salt,  n.  volatile  aJcali.  -SVamp, 
771.  puffball.  -t0l)ak,  m.  tobacco 
for  smoking.     — verk,  71.  incense. 


Sadelknapp        189 

I  Rollek  a,  /.  milfoil,  yarrow. 

I  RÖn^  71.  experiment,  obssrvati-on ,  trial, 
e?say.    —a,  V,  a.  to  experience,  to  feel. 

Rönn,  /*.  quicken«tree,  mountain  ash. 

Rör ,  n,  reed ,  cane ;  pipe ,  barrel ,  ca- 
nal,  passage;  boundstone.  spanskt 
— ,  cane.  —ft,  f.  meddle,  confu- 
sion. — ,  V.  a.  to  move,  to  stir;  to 
touch;  to  concern;  to  trouble,  to  of- 
fend, rörd  af  slag,  apoplexed.  -  i, 
to  stir.  -  ihop,  to  mix  together.  — 
in,  to  mix  into.  —  otti,  to  stir.  — 
pä,  to  touch  on.  -ande,  a.  pathetic, 
aiSfecting.  -drum,  m.  bittern,  -else, 
f.  motion,  exercise ;  emotion,  affection ; 
trade,  business;  circulation,  -ig,  a. 
nimble,  brisk;  luscious.  — Hg ,  a, 
moveable.  -lighet,  f.  mobility. 
-lägga,  V.  a.  to  mark  out  the  bor- 
ders  with  boundstones.  —pipa,  f, 
reed-pipe. 

Röst,  f,  voice;  vote,  suffrage.  — ,  n 
T.  chains,     -a,  V.  71.  to  vote. 

Rotl|a,  V.  a.  to  putrify,  to  rot ;  to  steep, 
to  soak.    — ,  /*.  rottenness,  putrefaction» 

-aktig,  a.  putrid,  -bolde,  m.  im- 

posthume.  —feber,  m.  putrid  fever, 
-månad,  771.  the  dogdays.  -uing, 
f,  steeping.  -Simpa,  /*.  sea-scorpion, 
-sår,  71.  rotten  sore,  -agg,  n.  rot- 
ten egg. 


S. 


Sabadill,  f.  aabadilla.  -fro,  «.  seed 
of  sabadilla.  [sabbath-breaker. 

Sabbat,  m.  sabbath,     -ytare,  771. 

Sabel,  m.  sabre,  -balja,  f,  scymelar- 
sheath.  -hngg,  n,  cut  of  sabre. 
-klinga,  f.  blade  of  a  sabre.  -luas» 
f,  lemmus,  lemming. 

Sabla,  t;,  a.  to  sabre. 

Sacka,  v.  n.  to  settle,  to  cast.  -  ak- 
ter uty  T,  to  drop  astenx. 

Sadel,  771.  saddle,  -bom,  m,  saddJe- 
bow.  -brott,  71.  saddle-gall.  -brn- 
ten,  a.  saddle- galled,  -gjord,  f. 
saddle-girth,  -knapp,  m.  the  pommel 


190      Sadelm  åkare 


Saltört 


of  ft  saddle.     -Iliakare,  m.  saddler. 

-pnta,  f.  »addle-pad.    -täcke,  n, 

caparison,  horsinp. 
Sadln,  V,  a,  to  saddle.     -  af ,  to  un. 

saddle.     —  OTJly  to  saddle  over  again; 

•  to  change  party. 
Safflimj  n.  morocco-leather,  morocco. 
Safflor,  m.  safflower,    bastard  saffron; 
Safiran,  m,  saffron.  [zaffer. 

Safir,  m.  sapp^hire. 
Saft,  m.  juice,  sap,  humour,     —fall, 

-ig,  a,  juicy^,  sappy,    -grönt,  n. 

sapgreen.     — 1ÖS,   a,  juiceless,  sapless. 

Safvlla,  f.  sap.    -,  V.  a.  -  trän,  to 

strip  off  the  sappy  substance  of  trees. 
-,  V.  n.  to  be  in  sap.  -etid,  m. 
spring-time.  — igTj  Ci'  sappy. 
Saglia,  f.  tale,  story;  chronicle,  -es- 
man,  m.  deponent,  witness.  — Otid, 
f.  mythic  age. 

Sago,  -gryn,  n.  sago. 

Sak,  f,  thing,  affair,  case,  business, 
matter;  cause,  suit.  söka  —  med 
någon,  to  want  to  piek  a  quarrel 
with  one.  det  är  -  samma,  that 
is  the  same  thing,  det  gör  ingenting 
till  saken^  that  is  nothing  to  the 
purpose,  stor  — ,  no  matter,  saker 
(kläder  o.  d.J,  pL  things,  -fälla, 
Vt- a,  to  find  guilty,    to  condemn,  to 

cast,  -fälld,  a.  cast,  -förare, 
— föryaltare,  m.  attorney,  advocate. 
—kunnig,  a.  acquainted  with,  versed. 
-kännedom,  /".  intimate  knowledge. 
—lig,  a.  real;  involuntary.  — 1ÖS, 
a.  innocent,  guiltless;  exempt  from 
punishment.  — lÖShöt,  f.  innocence, 
impunity.     — Or©,  VI.  fine,  mulct. 

Saker,  a.  guilty. 

Sakna,  v,  a.  to  miss;  to  need,  to  be 
deprived^  of;  to  regret.  —  allt  ände- 
mät,  to  be  quite  useless.  — d,  f.  loss, 
regret,  want. 

Sakrament,  n,  sacrament,    -erlig, 

a.  sacramental.  — skad^  a.  execra- 
ble, cursed. 

Sakristia,  f.  sacristy,  vestry. 

Sakiija,  a.  gentle,  soft;  low;  slow.  -, 
ad.  gently,  softly,  slowly,  gä  — ,  to 
go    with    a    soft    pace.     — ,    V.   a.  to 


abatt,  to  lay,  to  moderate,  to  retard. 

—  sig,  to  abate,  to  subside,  -mod, 
n.  softness,  moderation.  — modig, 
a»  soft,  mild. 

Sal,  m.  saloon,  drawing-room,  parlour. 
Salad,  Sallat,  m.  salad,  sallet;  lettuce. 
Salband,  «.    T.  border,    edge   of  the 

minerals;  a  kind  of  horn-slate. 
Saldflera,  v.  a»  -  en  räkning,  to  ba» 

lance    an    account.     —0 ,    n.    balance. 

-  min  fordran,  balance  in  my  fa- 
vour. —  min  skuld,  balance  against  mco 

Salig,  a.  blessed,  hli  — ,  to  be  saved. 
min  -  far,  my  late  father,  -göra^ 
V.  a.  to  save,  to  beatify,  -gorande, 

a,  &  s,  n,  sanctifying,  beatifying. 
-görare,  m,  sanctifier,  saver,  -het, 
f.  blessedness,  salvation. 

SaliTera,  v.  n,  to  salivate. 

Salmiak,  m.  salt  ammoniac,  »almiac. 
Saining,  f,  T.  cross-trees. 

Salpeter,  m.  saltpetre,  nitre,  -haltig, 

a.  nitrous.     — jord  ,  f,  nitrous  earth. 

-lada,  f.  saitpetre-house.  -sjudare, 

m.  saltpetre-maker.  -SJuderi,-verk, 
71.    saitpetre-house.     — Syra,    f.    acid 

Salsofi,  m.  goats-beard.      [of  saltpetre. 

Salt,  n.  salt,  engelskt  -,  bitter  purging 
salt.  -,  a.  salt,  saltish,  -a,  V.  a.  to 
salt,  to  corn,  det  skall  hli  honom 
saltadt,    it    shall    cost    him    sauce. 

-aktig,  a.  saltish,  -brnk,  n.  salt- 

work,  saltern,  -brnun  ^  m.  salt- 
spring,  -grnfvs,  f.  salt-pit.  -gur- 
ka, f,  gherkin.  -llCt,  f,  saltishness. 
-kar,  71.  salt -cellar,    -korn,  n, 

grain  of  salt,  —källa,  f.  brine  »pit, 
salt-spring,  -lake,  m.  brine,  -pan- 
na, f,  salt-pan.  -fJKdare,  m.  salt, 
boiler.  — sjuderij  n.  saltern,  salt- 
making,  -sjö,  m,  salt-sea.  -SJÖn, 
71.  the  salt  cea,  the  sea,  -SJÖtisk, 
m.  sea -fish,  -sleke,  m,  T,  place 
where  salt  in  given  to  animals  to  lick. 

-spiritus,  m.  spirit  of  salt,  -sten, 

m.  rock-salt.  -Syra,  /.  muriatic  acid. 
-toll,  m.  gabel  paid  from  salt,  salt- 
duty,  -vatten,  n,  salt-water,  brins. 
-verk,  71.  salt-work,  -{irt,  /'.  eait* 
wort. 


Salu 


Sammansätta      191 


Sala,  n.  wle.  ljuda  ut  till  -,  to 
offer  to  sale,  to  expose  to  sale.  — l)Odj 
/".  iBcrchant's  shop, 

S^-l'tit,  m.  saltite.    -era,  V.  a.  to  salute. 

Salyft)  f*  salve,  ointnient;  volley,  dis- 
charge, af  skjut  a  en  -,  to  fire  a 
volley,     —garde,  n.  safe-guard. 

Salvelse,  f,  unction. 

Salvia,  f,  sage,     svensk  -,   costmary. 

Samarfra,  a.  joint  heirs,  coheirs. 

Samband,  n.  band,  junction,  connexion, 
union;  coherence. 

Sambroder,  m.  brother-german. 

Samdrägt,  ra,  concord,  unanimity, 
—ig,  a.  unanimous,  living  in  harmony. 

Samfund,  n.  society,  de  heligas  -, 
the  communion  of  the  saints. 

Sarafält,  a.  common,  i  samf'dlta 
8Ju  år,  seven  years  together.  — ,  ad. 
in  Common,  jointly. 

Samhalljle,  n.  society;  common-wealth, 
community,  -ig,  a,  unanimous,  of 
one  mind.  — Ighet^  f,  concord,  un- 
animity. 

Samka,  v.  a.  to  gather,  to  bring  to- 
gether; to  save. 

Samklang,  m.  consonance,  harmony. 

Samkonnng,  m,  coregent. 

Samkullejibarn,  n.  -syskon,  n.  pi. 

children  by  the  same  father  and  mother. 

Samljla,  v.  a.  to  gather,  to  collect,  to 
amass,  to  pick  up,  to  assemble.  —  in, 
to  gather,  to  collect,  to  draw  in.  — . 
sig,  to  assemble,  to  meet,  —are,  m. 
collector,  gatherer,  —ing,  f,  collec- 
tion, gathering ;  assembly,  congregation. 
-ingSStalle,  n.  place  of  meeting. 

Samlag,  n.  concubinage ,   cohabitation. 

Samlefnad,  f.  living  together. 

Samljud  ,  n.  accord,  harmony,  conso- 
nance,    -a,  V.  n.  to  be  consonant. 

Samma,  a.  same,  det  är  det  -,  it 
is  the  same,  i  det  — ,  at  the  same 
time,    -ledes,  -lunda,  ad.  likewise. 

Samman,  ad.  together,  -binda,  v,  a. 

to  bind  together,  to  connect,  to  join, 
to  fasten,  to  knit  together,  -blanda, 
V.  a.  to  mingle  or  mix  together ,  to 
commix,  -blandning,  f.  commixion, 
commixture,   -drag,  71.  compendium. 


abridgment,  contraction,  —draga,  v. 
a,  to  contract;  to  abridge,  -drag» 
ning,  f,  contraction,  contracting, 
abridging,  shrinking,  —fatta,  v.  a, 
to  comprise,  to  comprehend,  -flyta, 
t7.  n.  to  run  together-  -flytning,  f, 
confluence.  — foga,  v.  a.  to  join  to- 
gether, to  conjoin,  to  associate,  to 
unite.  — fogning,  f,  joining,  con- 
junction, -gadda  sig,  v,  r.  to  con- 
spire. — gaddning,  f,  conspiration, 
conspiracy,  -gjuta,  V,  O.  to  found 
together.  — gyttring,  f.  concretion. 
—hang,    71.     coherence,     connexion. 

-hopa,  V.  a.  to  amass,  -hängande, 

a.  hanging  together,  coherent,  con- 
sistent, —kalla,  V.  a.  to  convoke, 
to  convene,  to  call  together,  -kal- 
lande, n,  convocation,  -kedja,  V. 
a.  to  concatenate.  — komma,  V.  71. 
to  come  together,  to  meet,  to  assem- 
ble. — komst,  f,  meeting,  convention, 
assembly,  —lag,  n.  cohabitation,  con- 
nexion, conversation.  — lefnad,  f. 
living  together ;  society ;  union.  — lopp, 
n.  concourse,  confluence.  — malen, 
a.  —  mjöl,  coarse  meal,  —rafsa,  V. 
a,  to  scrape  together,  -ringning, 
f,  the  third  and  last  ringing  to  church. 
—räkning,  f.  addition,  summing  up. 
— satt,  a,  composite,  compound. 
-skjuta,  V.  a.  to  contribute,  to  give 
to  some  oommon  stock,  —skott,  n. 
contribution,  subscription.  — skrapa, 
V,  a.  to  scrape  together.  — skrif?a, 
V.  a.  to  compose,  to  compile.  — Smida, 
V,  a,  to  contrive,  to  devise,  to  trump, 
to  forge,  -stämma,  v.  a.  to  sum- 
mon or  call  together.  — ,  v.  71.  to 
sound  together,  to  be  consonant,  to 
agrte.  -Stämning,  f.  convocation, 
summoning  together,  harmony,  con- 
cord, consonance.  — StÖta,  V.  a.  to 
beat  or  knock  together.  — ,  V,  71.  to 
hit  together;  to  join,  to  meet,  to  con- 
cur, -stötning,  f,  collision,  -svu- 
ren, m.  conspirator.  -SVärja  Sig, 
V.  r.  to  conspire,  -svärjning,  f. 
conspiracy,  conjuration.  — satta,  V.  a. 
to  put  together,  to  join,   to  compose 


192       Srimmarisätta 

-sätta  sig,  v.  r.  to  assodWe^  to 
conspire;  to  join,  to  agree.  -Satt* 
ning 9  f,  composition;  combination; 
Eg::ooiation ,  league,  confederacy;  con- 
epiracy-o  -ta^en,  a.  altogether,  jointly, 
— trycka,  v,  a.  to  squeeze  or  press 
together,  to  compress;  to  print  to- 
gether in  a  volume,  —träda,  V,  n. 
to  assemble,  to  meet,  to  convene. 
-träcS©  ,  W.  assembly ,  meeting ,  con- 
gress, convention,  —träffa.  V,  n.  to 
meet,    to    coincide,    to   fall    in   with. 

-varande^  a.  .coexistent.  -Tarelse, 

f,  coexistence.  — TarO,  f.  staying  or 
continuing  together,  interview. 

Bammastädes,  ad,  in  the  same  place. 

Bainme,  s.  Samma* 

Sammelllplsts,  rn.  meeting-place,  -sn- 
riant,  n.  roȊley^  mingle-mangle, 
hodge-podge. 

Sammet,  n,  velvet.    -bloMma,  f. 

african  or  freiich  marigold. 

Samnad,  a.  united. 

Samqveåa,  a.  bom  of  tKe  saiUd  mother. 

Sarnqvam,  n.  compa^iy,  society. 

Samråd,  ti,  consultation,  concert,  -a, 
V.  n;  to  consult,  to  delibck-ate. 

Sams,  ad»  agreeing,  hlifva  -,  to 
agre«  together,  lefva  — ,  to  live  in 
harmony. 

Samskyld,  a.  related  by  blood. 

Samspråk,  n.  conversation,  discourse. 

Samsyllskon ,  n.  pi,  brothers  and  si- 
sters by  the  father'e  and  mother's  side. 
— Ster,  f.  sister-germaö. 

Samt,  c.  atid,  and  also.  —  och  syn- 
nerligen, all  and  every  one  in  par- 
ticular. 

Samtal,^  n.  conversation,  discourse,  dia- 
logue, conference,  parle^.     —a,  V.  n. 

,     to  converse. 

Samtid,  m.  the  present  time,  our  age, 
our  contemporaries,  —a,  — ig,  a,  con- 
temporary, living  in  the  same  age. 
— igh©t,  f,  oonteraporarineas. 

Samtlig,  a.  all,  altogether  -en,  ad, 
jointly,  to  a  man. 

^amtyckila,  V,  n,  to  consent,  to  agree, 
to  yield.     — ©,  Ui,  consent,  assent, 

Samvete,  w,  conscience,   med  godt  -, 


Sanning 


with  A  8af«  conscience,  på  «•.  In  oon. 
science. 

Samvetsjiaggj  n.  remorse  of  conscience. 
—frihet,  f,  liberty  of  conscience. 
— firåga,  f.  question  of  congcience. 
-grann,  a.  conscientious,  scrupulous. 
— grannhet,  f.  conscientiousness. 
— lllgB,  n.  quietness  of  conscience, 
—lös,  d,  cnconscionable.  —mål,  n, 
case  of  conscience.  — Qval,  n,  re- 
morse of  conscience,  -sak,  f.  matter 
of  conscience,  -tvång,  n,  restraint 
of  conscience.  —Öm,  a,  conscionable, 
tender. 

Samägare,  m.  joint  proprietor. 

Sand,  m.  sand,  grof  -,  gravel,  large 
sand,  fin  — ,  fine  or  small  sand,  —ft, 
V.  a,  to  grave,   to   strew   with  sand. 

-aktig',  a,  sandy,     -backé,  m. 

sand-hill,  —bank,  Vfl.  eandbankjShelf. 
-bordsplanka,-  f,  T.  limber-board. 
-bord«iplankor,  f.  pi,  T,  garboard- 
streak.  -bÖSSa,  -dOSa,  f,  sand- 
box» -grop,  f,  sandpit,  -hafre,, 
«».  sea  •  limegrass.  -kög,-  m,  sand- 
hill. -!g,  a,  sandy,  gravelly,  -jord, 
/.sand -land.  — kom,  ^.  grain  of 
sand,  —mo,  m.  sand -land,  barren 
country  covered  with  sands,  -nlylla, 
f»  very  fine  sand,  -rof,  f.  sand- 
bank, shelf,  -ryttare,  m,  rider 
dismounted  by  his  horse,  -rör,  a. 
marram,  sea-reed.  — sten,  m.  sand- 
stone. — ur,  n.  hour-glass,  -ål,  m. 
eandeel.  — Ökcn,  w,  sandy  desert. 
—Ört,  f.  sandwort.  [wood. 

Sandel,  m,  -trä,  n,  sandal,  sandal- 

Sandrak.  m.  sandarach,  pounce, 

Sangvlnisk,  a.  sanguine. 

Sank,  n,  flat,  shelves,  gå  i  -,  to 
founder,  skjuta  i  — ,  so  sink.  — ^  a, 
low,  marshy,  fenny,  ligga  sankt. 
to  lie  low, 

Sann,  a.  true,  real,  —a,  V.  a,  to  prove 
true*  lian  sannar  ordspråket ,  he 
makes  good  the  proverb,  -erligfCM, 
ad,  ti'uly,  indeed,  verily.  — fiil'dlg*, 
a,  veracious,  true,  -färdighet,  f, 
truth,  veracity.  — Iiet,  f.  truth,  rea- 
lity,    s!n:3r;ty.       -4ng-,     f.     trut!:^ 


Sanningsman 

i  sanning,  in  truth,  indeed»  -ings» 
iman,  w.  a  man  of  truth.  -Olik, 
a.   likely,   probable.      -Olikhet,  f. 

probability,  likelihood.  -Saga^  /. 
a  true  tale.  -skyldig,  a.  true, 
actual,  real,     —trogen,  a.  true. 

Sans,  f.  sense,  vara  alldeles  utan  -, 
to  be  quite  senseles?,  —a  Slg,  v,  r.  to 
recover  one's  self;  to  recollect  one's 
self,  to  recollect  one's  mind.  — 1ÖS, 
a.  senseless,  void  of  perception.  — 1ÖS- 
het,  f.  senselessness,  —ning,  f. 
consciousness,  sense. 

Sard  1 11,  ?iV-.  pi  1  Cher,  sard  el. 

Sarder,  m.  ssrdius  (stone). 

Sarf,  m.  red-eye,  rochet,  rudd. 

Sarfving,  m.  T.  cabums,  sarve.  lägga 
—  pä  ett  tåg,  to  sarve  a  cable. 

Sarga,  v.  a.  to  tear,  to  lacerate. 

Bars,  ;i,  serge. 

Sassaflfrastrad,  n.  aguetree.  -parill, 

in,  sarsapariUa.  IboHcal. 

Satan,  n.  satan,    -isk,  a.  satanic,  dia- 

Satir,  m.  satire,  lampoon.   -Jker,'w>. 

satirist.     — isk,  a,  satirical. 
Sats,  m.  thesis,  position,  opinion,  tenet ; 

set,  dose ;  stake ;  spring,  start. 
Satt,  a.  thickset,  square»built. 
Satunge,  m,  devilkln. 
Satarnus,  m.  Satura. 
Satyr,  m.  satyr. 

Savojkål,  m.  savoy.  [shears. 

Sax,    f.    scissors,    a    pair    of   scissors; 
Seen,  f,  scene.     — eri,  f.  scenery. 
Schabrack,  n,  saddle-cloth,  caparison. 
Scliack,  n.  chess;  check,    göra  en-, 

to  give  check,    -a,  V,  a.  to  give  check. 

-bräde,  n.  chessboard,    -matt,  a. 

check  mate;  *  languid,  faint,     -pjes, 

m,  man^  at  chess.    — spel,  n.  play  at 

chess,     -spelare,  m,  chess-player. 
Schakt,  n.  descent  into  a  mine,  shaft. 
Schagg^  n.  shag. 
Séhakai,  m.  jackal. 
Schaiottenlök,  m.  sallion,  escalot. 
Schnmplun,  m.  pattern,  model,  form, 

shape,    -era,  V.  a.  to  form,  to  raoulJ. 

Schattera,  v.  a.  to  shadovr. 
Schavott,  m.  scaffold,    -era,  v,  n. 

S:v  c  dish' English  DicU 


Sedermera 


193 


to  stand  in  the  pillory,  -ering,  f, 
pillory. 

Schonert,  m,  schooner. 

Schäferl,  W.  sheepfold. 

Se,  V,  a.  to  see,  to  look,  to  behold,  to 
view,  to  perceive,  jag  s'dge  gema 
att,  I  should  like  best  that.  -  der, 
lo,  —  Mr,  here,  låta  -,  to  mal<e 
appear,   få  -,  vi  få  -,  we  shall  cee. 

—  tort  t  to  turn  away  the  eyes.  — 
efter,  to  look  after;  to  look  to,  to 
take  care  of.  —  framför  sig,  to  look 
feei^re  one's  self.  —  sig  for^,  to  look 
about  one's  self,  —igenom,  to  see 
through  J  to  overlook,  to  review,  to 
examine.  —  tn,  —  in  i,  to  look  in, 
to  penetrate.     —  ned,  to  look  down. 

—  om,  to  take  care  of;  to  behold  or 
to  look  over  again.  —  sig  om,  to 
look  about  one.  —  sig  om  efter,  to 
look  out  for.  -  jpå,  to  look  at,  to 
consider,   to  stand  upon,    to  look  to. 

—  till,  to  see;  to  consider,  to  take 
care.  —  upp ,  to  look  up.  —  upp! 
look  you!  -  ut,  V.  n.  to  look  out, 
to  look  at,  to  look  like,  to  seem.  -- 
väl  ut,  to  look  well,  det  ser  så  ut, 
it  seems  so.  -  åt,  to  look  to,  — 
öfver,  to  look  over;  to  examine.  — 
en  öfver  axel,  to  overlook  one. 

Sed,  m.  custom,  fashion,  manner;  way, 
-ebild,  m.  character,  -esam ,  a, 
decent.  -eslÖS,  a.  immoral,  -!g, 
a.  modest,  gentle,  -ighet,  /".  mo- 
desty;   gentleness.      —Hg,    a.   moral. 

-lighet,  f,  morality,    -olära,  f, 

ethics,  morality.  -Olärande,  a,  mo- 
ralizing ,  moral.  —Olärare  ,  m,  mo- 
ralist. -Oregel,  f,  moral  precept, 
sentence,  -vana,  /".custom,  -van- 
lig, a.  customary,  usual,  wonted. 

Sedan,  ad.,prp.  &  c»  afterwards,  ago, 
since,  late,  för  några  år  -,  some 
years  ago.     allt  — ,  ever  since. 

Sedel,    m.    billet,    note,    bill,    bond. 
-bank,    m.  bank   of  issue,     -haf- 
vare,  w.  bearer  of  a  bill,    -mynt, 
n.  paper- money,     — stOCk,  m.  stoc! 
of  circulating  bank-notes.  (ovr- 

Sedermera,  ad,  afterward,  then;  m^ 


194 


Sed 


OS 


Sedés,  m,  lixteens. 

Bednallie,  a.  &  ad,  later,  slower, 
newer,  latter,  -St^  O.  &  ad.  latest, 
slowest. 

S©g*j  a.  tough,  clammy,  ropy,  viscous, 
— lietj  f,  toughness,  clamn)!nes3,  vis- 
cosity, glutiuousness.  »lifvad,  a. 
tenacious  of  life,  hardlived.  -na,  V. 
n,  to  totighen,  to  grow  tough.  -Sli- 
ten j  a.  strong,  lasting,  not  easily 
worn  out. 

Segel,  n.  sail,  gd  till  -,  to  set  sail. 
sätta  till  alia  — ,  to  crowd  on  all 
the  sails.  hissa  — ,  to  hoist  sail. 
-bar,  a.  navigable,  -båt,  m.  sail- 
boat,  -duk,  m.  sail-cloth,  -fai't, 
771.  navigation,  -färdig,  -^klar,  a. 
ready  to  set  sail,  —gam,  91.  twine, 
packthread,    —led,  f.  fair-way.    — ma» 

kare,   -sömniare,   m.    saiimaker. 

—rå,  f.  sail-yard. 
Seger,  m.  victory,  conquest,     hehalla 
segern,  to  carry  the  day.    -herre, 
— lljelte,  m.  victor,  triumpher,  con- 
queror,   —krans,  W.  triumphal  crown. 

-rik,  -sam,  a.  victorious,  -ståt, 
m.  triumphal  pomp,  -tecken ,  n. 
trophy. 

'^la,  V.  n.  to  sail.    -  ut  tilt  sjös, 
10  sail  into  the  main,    —re,  m.  ship, 
sail ;  sailer ;  nautilus  (shell). 
Segra,    v,  n.    to    triumph,    to    get  the 

victory.    — nde,  a.  victorious,    —re, 

771.  victor. 

Segijerhytta,  f.  finery,    -ra,  v.  a» 

to  make  eliquation  of.  —ring,  /l  eli- 
quation. 

Sejlare,  m.  cord-maker, 

Sejsija,  V.  a.  T.  to  furl  the  sails,  to 
nip.     -ing,  m.  T,  point,  nipper. 

Sekel,  n.  century. 

Sekret,  a.  secret,  privy.  -,  n.  privy, 
ieal.     -erare,  m.  secretary. 

Sekt,  f.  sect,    -erisk,  a.  schismatical. 

Sekt,  n.  sack,  Canary  wine. 

Sekund,  m.  second,  -ant,  m.  se- 
cond, -avexel,  771.  second  of  ex- 
change, -era,  v.  a.  to  second,  -vi- 
sare, 771.  second-hand.  — är,  a.  se- 
condary, 


Sida 

Sellla,  V.  a.  -  på,  to  harness.  -  af^ 
to  unharness.     -6,  m.  -don,  -tyg, 

71.  harness,    -pinue^  771.  -sticka, 

Seller!,  n.  celery.  [f.  peg. 

Semla,  f,  wheat-bread,  manchet-loaf. 
Senipel,  m.    T,  loom  to  make  figured 

stuflfs  on. 
Sen,  a.  late,  slow,  long,  backward,    ej 

vara  -  att  göra,   to   do  quickly  or 

soon,   -are,  m.  &  ad,  later ;  slower ; 

latter.     — ast,  a.  latest;  slowest;   last. 

-fotad,  a.  slow. footed,    -färdig, 

a.  slow  of  motion,  dull,  tardy,  dila- 
tory, -färdighet,  f.  slowness,  tar- 
diness,  dulness,  sluggishness.  — m  Ogen , 
a.  late  ripe.  — t,  ad.  late.  —  jod 
aftonen,  late  in  the  evening.  —  på 
natten,  late  at  night.  -  omsider, 
at  last,  lastly. 
Senila,  f.  sinew,  tendon,  nerve,  —drag, 
W.  cramp.  -full,  -ig,  a.  sinewy, 
nervous.     -Sträng,  771.  gut-string. 

Senap,  771.  mustard,  -sfrö,  -skorn, 

n.  mustard-seed,  grain  of  mustard. 
Sender,   ad.    en  -,  one  by  one,    by 

pieces. 
Sennetsblad,  n.  senna,  leaves  of  senna. 
September,  m.  September. 
Seqvester,  ??i.  sequestration,  sequestring. 

Seraf,  Seraph,  m.  seraphim. 

Seralj,  m.  seraglio. 

Serpentin,  m.  serpentine-marble. 

Sevenbom,  m.  savine. 

SeXy  num.  six.  -a,  f.  a  six;  supper. 
-dubbel,  a.  sixfold,  -faldig,  a, 
sixfold,  of  six  sorts,  -kant,  m.  hexa- 
gon, -kantig,  a.  hexagonal.  -Slllf- 
Vig,  a.  having  six  syllables,  -årig, 
a.  six  years  old.  —tern ,  m.  six 
written    sheets.      — tio^    num.    sixty. 

-tioårig,  o.  sixty  years  old.  -tion- 
de, a.  sixtieth,  -ton,  num.  sixteen. 
-tonde,  a.  sixteenth. 

SI,  i.  lo,  behold. 

Siare,  m.  seer,  prophet. 

Sibyllinsk,  a.  sibylline. 

Sicksack,  vi.  zigzag. 

Sid,  a.  training:  wide,  flowing. 
Sid||a,  f.  side,  flank,  party,  ca"u?e.    tacja 
fienden  i  sid^n,  to  chargg  the  ene  mi  j 


Sidoafsigt 

hl  the  flank,  ^å  sidan,  on  the  side. 
å  miny—,  for  my  part,  åt  den  si- 
dan  ,  to  this  side,  vara  pa  ens  -, 
to  stand  for  one,  to  be  one's  party. 
bring  a  någon  å  sin  — ,  to  draw  one 
over  to  his  party,  —  i  en  hole,  side, 
page.  -Oafsigt,  f,  secondai-y  view. 
-oarf,  n,  collateral  inheritance.  -0- 
arfving',  m,  collateral  heir.  -0« 
byg'gnad^  m,  side-piece,  wing.  -0" 
dörr,  m.  side- door.    -Ogevär,  m. 

side-arm.  — Ollllie,  f.  collateral  line. 
-OStyng,  n.  pleurisy.  -OStot,  m. 
thrust  in  the  flank.  -Otal,  n.  num. 
ber  of  a  page.  -Oväg,  m,  side-way, 
by-way.  -vördnad,  f.  want  of  re- 
spect, Contempt. 
Siden,  n,  siikstuff,  silk,  -fabrik, 
m.  silk-manufactory.  "-fabrikör,  m. 
silk- manufacturer,    -färgare,  m.  dier 

of  silk-stuff,  -handel,  m,  -kram, 

W^éilk-mércery.  — sars,  W.  silk-serge, 
satin,  -svans,  m.  bohemian  chatte- 
rerj  wax.  wing,  -ty^g,  n,  silk -stuff. 
-varor,  f.pL  silk-ware,  silks,  -väf- 

,     Tare,  m.  silk,  we  aver. 

Sid||länd,  a.  low;  marshy,  fenny.' 
-vail,  m»  marshy  ground,  -valls- 
äng,  w.  marshy  meadow. 

Sifl'erkarl,    m.    accounter,     reckoner, 

Siffra,  f,  cipher.  [computer. 

Slg,  pr.  one's  self,  himself,  herself  Ac. 

Sigill,  n.  seal,  signet,  -bevarare, 
m.  keeper  of  the  great  seal,  -jord, 
^lera,  f,  scaled  earth,  -lack, -71. 
flealingwax.  -ring,  m.  seal. ring, 
signet,     —vax,  n.  sealingwax. 

Sign||a,  V.  a,  to  bless;  to  exorcise,  to 
conjure.  —  sig ,  to-  cross  one's  self. 
-are,  m.  conjurer,  exorciser.  — erl, 
n,  charms,     -erska,  f.  sorceress. 

Signal,  m,  signal,   -era,  v,  a/^&  n. 

to  signalize,  to  give  signal. 

Signet,  n.  signet,  seal. 

Sigt,  m.  sight,  att  hetala  pä  -, 
payable  at  sight.  — a  •  v.  n.  to  aim, 
-e ,  n,  sight.  —  pa  gev'dr ,  sight 
on  the  barrel  of  a  gun,  aim.  få  i  — , 
to  get  sight  of.  förlora  ur  -,  to 
lose  sight  of. 


sin 


195 


Sik,  m.  guiniad  (fish). 

Sikböna, '/.  horse-bean,  wolfs  bean. 

Sikt,  n.  sieve,    —a,  v.  a.  to  sift. 

Sll,  7n.  strainer,  colander,  filter,  —a, 
V.  a,  to  strain,  to  filter.  — beH,  71. 
ethmoid.  — duk,  7n,  straining  •  cloth. 
-kärl,  -rör,  n.  gland,  glandule. 
-påse,  m.  filtering-cloth.  -Sten,^?i. 
filtering  stone. 

Silfver,  m.  silver;  plate,  wrought  sil- 
ver,    -arbetare,  m.  silver- smith. 

-beslag,  n.  silver-mounting,  -blick, 
m.  fulguration.  -brÖllOp,  n.  the 
twenty  fifth  anniversary  of  nuptials. 
-glas,  n.  glass  silver-ore.  -^glltt, 
n,  litharge.  —Ian,  m.  clinquant  of 
silver,  —mynt,  n,  silver-money,  sil- 
ver-coin, —penning,  m.  silver-coin. 
-servis,  m,  service  of  plate,  -skåp, 
n.  buffet  for  silver,  -slagg,  n.  dross 
of  silver.  -Stång,  -tacka,  f,  bar 
of  silver,  —tråd,  m,  silver- wire. 
—verk,  71.  silver-mine. 
Silke,  n.  silk,  han  lär  icke  spinna 
—  vid  den  sdkeny  he  vron'i  reap  much 
benefit  from  that  affair,  -sdocka, 
f,  skain  of  silk.     — SllUS,  W.  cocoon. 

-smask,  m,  silk-worm,  -splanta^ 

f.  silk-weed.  — SVadd,  7».  wadding- 
flock  of  silk,  floss-silk. 

Sill,  f,  herring,  -flske,  --llsker!^  n, 

-fångst,  TU.  herring-flshery,  draught 
of  herrings.  — grums,  7i.  dregs  of 
herring-oil.  — salad,  772.  salmagundi. 
-tran,  m.  herring-oil. 
Simljma,  v.  n,  to  swim,  to  float.  - 
hästar,  to  wash  horses,  —blåsa,  f, 
swim,  sound,  -byxor,  f.pL  bath- 
ing-trowsers.  -bälte,  n,  cork  for 
swimming,  —fena,  f.  fin.  -fot,  m. 
web-foot,    —fågel,  Tti.  swimming  bird.. 

r-gördel,  m.  swimraing-girdei.  -ma- 
re, 771.  swimmer.     -Skola,  f,  swim- 

Simpa,  f.  bull-head.  Iming-scool, 

Simpel,  a,  simple,  plain,  common. 

Sims,  771.  cornice. 

Sin,  sitt^  pr,  his,  l^er,  one's,  i  sinom 
tid,  in  due  time,  sins  emellan. 
between  or  among  themselves.  gf« 
hem  till  sitt,  to  go  home,  "^     " 


196 


Sin 


Sill  J  a.  not  giving  milk,  kon  står  i 
— ,  the  cow  dries.     — ft,  V.  n.   to  dry. 

Sinder,  m.  slag,  dross. 

Sink,  n.  retardation,  -a,  V.  a.  to  re- 
tard,  to  hinder,  to  stop.  —  sig,  to 
stay,  to  tarry.  -Sam  5  a.  tardy,  di- 
latory. 

Sinka^  f,  clasp,  cramp,  dovetail.  — ,  V. 
a.  to  clasp,  to  rivet;  to  dovetail. 

Siislig)  Ct.  sensitive,  sensual,  carnal. 
-het,  /.  sensuality. 

Sinnjlad^  a.  minded,  disposed,  affected. 
ill(i  — ,  ill  affected ,  malicious,  ill  na- 
tured.  vara  —  att,  to  have  a  mind 
to.  — ®-,  /".  sense ;  temper,  mind ;  an- 
ger, passion,  de  fem  sinnen  y  the 
five  e!?ternal  senses.  ha7i  fick  det  i 
sinr^et,  it  came  into  his  mind,  lägga 
på  sinnet,  to  take  to  heart,  föra 
till  sinnes,  to  put  one  in  mind  of  a 
thing,  gå  till  sinnes,  to  disquiet 
one's  diet,  ifrån  sina  sinnen,  out 
of  senses.  — eblld,  m.  emhlem.  —©• 
bildllg,  a.  emblematical,  symbolical. 

-elag,  n.  -esart,  m.  -esforfatt- 

nlng,  f.  humour,  temper,  disposition 
of  mind,  -esgåfva,  /".  gift  of  mind. 
— SOrOj  /.  perturbation  of  mind,  -es- 
rörels©,  f.  emotion,  affection,  passion. 
-essjukdom,  m.  mental  disease. 
-esstyrka,  f.  power  of  the  mind. 
-esSTag,     a.     crackbrained ,     crazy. 

-cssyaghet,  f.  silliness,    -rlk,  a. 

ingenious.  — rikhet,  /.  ingenuity, 
eubtility,  ingeniousness. 

Sipp,  a.  finical,  prim,  prudish. 

Sippa,  f.  anemone. 

Sippra,  V.  n.  to  trickle,  to  drop. 

Sirj|a,  V.  a.  to  adom,  to  decorate,  to 
embellish,  -at,  m.  ornament,  deco- 
ration; moulding,  -lig,  a.  elegant, 
ornamental,  nice;  trim,  neat,  spruce; 
finical,  ceremonious.*  -llgliet,  f. 
elegance. 

Sirap,  m.  sirup,  treacle. 

Siren,  f.  siren,  mermaid;   lilae. 

Siska,  f.  siskin,  aberdawine. 

Siskon,  n.  -korf,  m,  sausage. 

Sist,  a.  last,  furthest.  -,  ad.  last,  at 
the  last,     till   dei  sista  i  mor  o  on. 


Sjelfförnedring 

to  morrow  at  furthest,  i  sista  stor» 
men,  in  the  late  storm,  till  det 
sista,  to  the  last,  at  the  last,  -llden, 
a.  last  past,  —nämnd,  a.  last,  last 
mentioned.  — OnC,  på  — ,  at  last, 
ultimately. 

Sitfärsrot,  f.  setwaii. 
Sits,  n.  chints.  — ,  m.  chairbottom, 
Sittjla,  V.  n.  to  sit,  to  be  seated,  to 
perch;  to  fit,  to  suit.  —  till  hords, 
to  sit  at  -  table,  kladningen  sitter 
vul,  the  suit  sits  well.  -  domare, 
to  be  judge,  ratten  sitter  ännu, 
the  court  is  still  sitting,  —  af,  to 
alight  from  a  horse,  to  dismount.  — 
fast,  to  sit  fast,  to  stick.  —  i,  to 
sit  fast,  den  färgen  sitter  lange 
i,  that  colour  stands  well.  —  ihop, 
to  sit  or  to  stick  together.  —  i7ine, 
to  be  at  home;  to  be  confined,  to  be 
in  prison.  -  med  stora  inkomster, 
to  have  great  revenue.  —  ned,  to  sit 
down.  -  på  ett  hemman,,  to  hold 
s  farm.  —  pd  fästning,  to  be  con» 
fined  in  a  fortress.  —  stilla,  to  sit 
still.     —  sönder,  to  crush  by  sitting. 

—  upp,  to  mount  a  horse.  —  vid 
sitt  arbete,  to  sit  close  at  work.  — 
tätt  åt,  to  sit  close  to  the  body.  — 
öfver  någon,  to  sit  above  one.  - 
ujppe,  to  sit  up;  to  watch,  .-ande, 

n.  —ning,  f,  sitting;  session.  — ,  a, 
sitting ;  perched,  -syssla,  f.  business 
that  may  bo  done  sitting. 
Sjelf,  a.  &  pr,  self;  very,  hari  -, 
he  himself,  kon  — ,  she  herself,  sig 
-,  one's  self,  himself,  sig  sjelfva, 
them  selves,  af  sig  — ,  of  himself, 
of  itself,  of  one's  self;    of  one's  own. 

—  tredje ,  he  and  two  with  him ,  I 
and  two  with  me.  för  sig  — ,  by 
one's    self,   for    himself,    to    himself. 

-bedrägeri,  w.  seifdeception.  -be- 

Hackelse,  /*.  self- abuse,  onanism. 
-bohag,  n,  self-conceitedness.  -be- 
-liagllg,    a,    self,  pleasing.      -be- 

herskning,  f.  seifcommand.  -be- 
låten, a.  sel fcon tented,  -beröni, 
n,  seifpraise.  -forgudning,  /.  self, 
worship.      -förnedring,    f.    self. 


\  Sjelfförnojd 

himiliation.  -fomöjd^  a,  eelfcon* 
tented,     -försakelse,  f,  selfresigns- 

tion.  -försYar,  n.  seifdefence.  -för- 
troende, w.  -förtröstan,  f.  self- 
coDfidence.  — gjord,  a.  of  one's,  own 
making.  -gOd,  -klok,  a»  self- 
conceited,  -kännedom,  m,  self, 
knowledge,  -känsla^  f,  conscious- 
ness;  selfesteem.  -kar,  a.  selfish. 
-kärlek,  m.  eelflove,  selfishness. 
-ljud,  n.  vowel,  -mant,  a,  of 
one's  own  accord  or  motion,  -mord, 
n,  self-murder,  suicide,  -myndig, 
—rådig,  a.  independent,  arbitrarious. 
-mördare,  -spilling,  m.  self- 
murderer,  suicide,  -rådande,  a, 
absolute,  self-dependent.  -Ständig, 
a.  independent,  -ständighet,  /. 
independence.  -SYåld,  n,  license, 
dissoluteness,  anarchy.  — svåldig,  a. 
licentious,  dissolute,  -tagen,  a.  self- 
chosen,  arrogated;  conceited,  -visk, 
a.  selfish,  egoistic.  -^Tiskbet,  f,  sel- 
fishneas,  egotism. 

Sjette,  a.  num,  sixth,  för  det  -, 
sixthly,  in  the  sixth  place,  —del,  m, 
a  sixth,  a  sixth  part. 

Sju,  num,  seven,  -dubbel,  -faldig, 
a.  sevenfold,     -bauda,  a.  of  seven 

different  sorts,    -horning,  -kaut, 

7n,  heptagon.  — nde,  a.  seventh. 
-rygg,  m.  lumpsuckcr,  lumpflsh.  -SOf- 

Tare,  m.  reiimouse ;  sluggard.  -Stjär- 
norna, f.  pL  the  seven  stars,  Pleia- 
des, -ttio,  num.  seventy,  -ttioårig, 
a.  seventy  years  old.  -ttioude,  a, 
seventieth.  — tton,  num,  seventeen. 
-ttonde,  a.  seventeenth,  -årig,  a. 
seven  years  old. 

Sjodlla^  V,  a.  &  n,  to  seeth,  to  boll; 
to  cook,  -are,  m,  boiler,  -bet, 
a.  seething-hot. 

Sjnk,  a.  sick,  ill;  diseasedfdisordered. 
ilia  — ,  very  sick,  dangerously  ill.  hli 
— ,  to  fall  sick,  to  sicken,  ligga  -, 
to  lie  sick.  -bOSÖk ,  72,  visit  to  a 
patient.  — dom,  on.  —a,  f.  sickness, 
distemper,  disease,  illness.  — hus,  n. 
inflrmary,  hospital,  —lig,  ct.  sickly. 
-iig  .Uetj  /".  sickliness,  -ling,  m.  sickly 


SjölägenlLeÉr'       197 


person,  -lista,  f.  sick-list,  -mat, 
m.  food  for  a  sick.  — na,  V.  n,  to 
sicken,  to  fall  sick.   -Stuga,  f.  sick- 

room,  -sang,  /.  sick-bed.  -väk- 
tare, m.  attendant  on  a  sick.  -.-Tak- 
terska,  f,  sick-nurse,  tender.  -Yard, 
7».  car©  of  the  slcka. 

Sjunga,  Vo  n.  to  sing.  -  ut,  to -de- 
Clare  one's  mind  openly* 

Sjunka,  i;.  n.  ta  sink,  to  fall. 

Sjupp,  m,  rackooa. 

Själ,  f.  aoul,  mind,  min  — .'  upon  my 
soul  I     -amessa,    f.    requiem,     -a- 

ringning,  f.  passing-bell,  -aro,  f. 

peace  of  the  soul.  — as,  V.  d,  to  ex- 
pire, -atröst,  f.  consolation,  -a- 
Yandring,  f.  metempsychosis,     -a» 

Yard,  m.  care  of  the  souls,  -skraft, 

f.  strength  of  mind.  -snärvarO,  f. 
presence  of  mind^.  -SStorbet,  f, 
magnanimity,  —tåg,  n.  agony.  — Yå- 
da,  f.  danger  of  the  sonl.  , 
Sjö,  w.  sea;  lake;  water,  öppna  8Jön, 
the  main  sea.  gä  till  sjös,  to  go  to 
sea.  till  sjös,  by  sea,  at  sea.  —björn, 
m,  ursine  seal,  -blad,  n,  white* 
water-lily,  -boll,  -borre,  m,  sea- 
hedgehog,  -botten ,  TO.  bottom  of 
the    sea.      -djefvul,    m.    sea -devil 

(fish),  -drabbning,,  f.  sea-fight. 
-fart,  m.  navigation,  -fenkål,  n, 
sea- fennel,  —folk,  n.  seamen,  sailors, 
mariners,  -fågel,  m,  sea-fowl,  wa- 
ter-fowl.  -gräs,  n.  sea-grass,  -grön, 
a.  sea-green,  -gud,  W.  sea -god. 
-gudinna,  f.  sea-goddess.  "gåufSi 
m.    swelling    of    the    sea,    sea- gates. 

-hamn,  m.  sea-port,   -handel,  m. 

maritime  commerce,  — Isjelte,  w. 
naval  hero,  -hors,  m.  sea-horse. 
-bäst,  m,  walrus,  morse,  -kadett, 
m.  midshipman.  — kalf,,  m.-  seal. 
-kant,  m.  sea-coasL   -kapten,  m. 

sea-captain,  -kompass,  m.  mariner's 
compass,  -kort,  n.  sea-map.  —krig, 
72.  naval  war.  — kust,  rn.  sea-ccast, 
shore,  —lag,  w.  maritime  law.  —led, 
m.  navigable  track  of  a  reii.  — ledes, 
ad.  by  ses,  by  water  ,  seaward.    — le- 

jon,  n,  sea -lion,    -lägenhet,  f. 


19S  Sjömakt 

med  första  -,  -with  the  first  ship. 
»-makt)  /.  maritime  power,  sea-forces. 

-malm,  772.  lake -ore.    -man ,  m. 

seaman,    mariner,    sailor.      — mftHS- 

konst,  /.  navigation,    -manshus, 

n,  navigation-office,  -mil,  m.  league. 
-monk,  m.  scate,  sole-fish,  angelet. 

-mussla,  f.  sea- shell,    -mörker, 

n.  foggy  and  hazy  weather  at  sea. 
-nöt,  f.  water-calthrop.  -Offlcor, 
VI,  sea-officer,  officer  in  the  navy. 
-pass,  n.  ship's  passport,  -rå,  n. 
fiea-nymph.  —rätt,  m.  admiralty, 
jury    at   sea.     -röfvare ,   m.  pirate. 

-rofyerl,  n.  piracy,    -skada,  f, 

damage  at  sea.  — skola,  f.  naviga- 
tion-school.  — skum,  n.  spray,  sea- 
foam;  merescum,  turkish  tobacco-pipe- 
clay, -slag,  n.  sea-fight.  -8 tad, 
m.   sea  »town.     — stat,   W.  maritime 

state,  -stjärna,  f.  sea-star,  -tjenst, 
f.  naval  service,  -transport,  m. 
conveyance  by  water.  — tull ,  m. 
costums.  -tåg,  n.  naval  expedition. 
-van ,  a.  accustomed  to  the  sea. 
—vind,  m.  sea-wind,  sea-tum.   — vag, 

w.  way  by  water,     -vasende,  n, 

maritime  affairs,  marine,  navy. 

Skabb,  m.  scab,  itch,   -a  ned,  v.  a. 

to  infect  with  scab,  -ig,  a.  scabby. 
— ighet,  f.  scabbiness. 

Skackra,  v.  n.  to  chaffer,  to  barter. 
-r6,  m.  barterer,  usurer. 

Skadjja,  v.  a.  to  hurt,  to  damage  to 
prejudice.  — ,  8.  f,  damage,  mischief, 
loss,  detriment ,  harm ;  hurt,  det  är 
-,  it  is  a  pity,  till  sin  — ,  to  his 
hurt,  to  his  loss,  göra  — ,  to  do 
damage,  to  damage,  to  hurt,  ersätta 
skadan,  to  repair  a  loss,  — ©djur, 
n.  noxious  animal,  -eersättning, 
f.  indemnification.  — ©glädJG,  f.  ma- 
licious  pleasure.  — 6SlÖS,  Ö.  indemni- 
fied, hålla  en  — ,  to  indemnify  one. 
—ostånd,  71.  damages,  indemnity. 
—lig,  a.  hurtful,  bad,  noxious,  detri- 
mental, mischievous,  pei-nicious.  — lig- 
lici,  f.  noxiousness,  miachievousness, 
perniciousness. 

Skaf,   n.   fall,    rubbing   of  the   skin; 


Skam 

shavings.  — bOCk,  n.  hidedressor's 
horse,  trestle,  -gräs,  n.  shave  grass. 
-jern,  n,  iron  to  scrape  with,  -ull, 
f.  skinner's  wool,  -va,  v.  a,  to 
scrape. 

Skaifija,  v.  a.  to  get,  to  procure,  to 
provide.  —  igen,  -  ratt  pä,  to  get 
ba'ck.  —  hort,  —  undan,  to  get  out  of 
the  way,  to  rid  one's  self  of.  —  sig, 
V.  r.  to  get.  -are,  m.  purveyor, 
steward.     — ©ri,  n.  pantry,  larder. 

SkaflTotteS,  ad.  heads  and  tails. 

Skaft,  n.  handle,  haft,  helve;  lara. 
sätta  -  jpd,  to  helve,  -tionde,  m. 
tithe  of  corn  unthreshed. 

Skaka,  v.  a,  to  shake,  to  jolt,  to  agi- 
tate.  [trace. 

Skakel,  m,    shaft  of  a  carriage,   thill. 

Skal,  n.  shell,  scale;  peel,  rind,  husk, 
paring,  —a,  v.  a,  to  'Shell ;  to  peel, 
to  pare;  to  strip  off,  to  bark;  to 
scamper,  to  scour,  —bagge,  m.  beetle. 
-djor,  n.  testaceous  animal,  -fisk, 
W»  shellfish,  -ig,  a.  shelly,  husky. 
-mask,  m.  spoil,  -vinge,  m.  wing- 
shell,  sheath-wing. 

Skald,  m.  scald,  poet,  bard,  -ekonst, 
f,  poesy,  poetry.    — ©(jväde,  n.  poem. 

-eslag,  n.  kind  of  poesy,  -esång, 

771.  song,  poem. 
Skalf,  n.  earthquake,  concussion. 
Skalk,  n.  rogue,  knave,     -aktig,  a. 

roguish,  sly.    -aktigliet,  f.  waggish- 

ness.     -stycke,  n.  trick. 
Skall,  n.  sound;  barking,  cry;  general 

hunt,  public  chase,     -ft ,  V.  W.  to  re« 

sound,  to  ring,  to  echo. 
Skall||0,  771.  skull;  pate,  noddle,   -ig, 

a.   bald,  bare.     — Ighet,  f.  baldness. 
Skallorllgräs,  n.  cock's- comb,  yellow 

rattle,  hen-pe^ny.     — Orm,  m,  rattle- 
snake. 
Skallra,  f.  rattle.     -,  v.  n.  to  rattle 

to  chatter. 
Skall  meja,  f,  shalm,  shawm. 
Skall  nacke,  m.  dandelion  (plant). 
Skalm,  m.  shaft;  blade. 
Skam,    771.    shame;    modesty;    infamy, 

ignominy;    the  privy  parts,     gd  Ifort 

med  -,   to   come  »habbily   off.     aid 


Skamfila 


Sken 


199 


fntd  — ,  Icomma  pä  -,  to  be  put  to 

flhame.  fy  —  /  for  shame  I  fy  upon'tl 
för  —  skull,  to  save,  appearances. 
— fila^  v.  a.  to  blame  with  hard  \7ords, 
to  abuse,  -flat,  a.  ashamed.  — fläck, 
m.  stain,  disgrace,  blur,  slui.  sätta 
tn  —  på  någon,  to  blemish  a  per- 
son's reputation,  —fall ,  — los  j  a, 
impudent,  shameless,  —föra,  V.  a. 
to  use  one  ill.  — lie?»  ^-  ignominious, 
shameful,  foul,  disgraceful,  mean. 
—löshet 5  f,  impudence,  effrontery, 
shamelessness ,  assurance,  —märke, 
n,  mark  of  infamy.  -pålOj  m.  pillory. 

Skandera,  v.  a.  to  scan. 

Skank,  m,  shank,  leg. 

Skans 9  m.  fort,  sconce;  T.  steerage, 
quarter-deck,  fore-castle,  —a,  V.  a, 
to  entrench,  to  fortify.  -gräfTare, 
971.  pioneer.  —kläde,  n.  quarter- 
cloth,  -korg,  m.  gabion.  -Yarn, 
71.  barrier,  fence. 

Skap,  n.  privities  of  greater  animals. 
—a,  V.  a,  to  create,  to  make,  to  shape. 
-are,  m.  creator,  maker,  -else,  f. 
creation,  —lig,  a.  shapely,  well  for- 
med, -lynne,  n,  genius,  fashion. 
— nad,  f.  shape,  form,  make,  fashion. 

Skara,  f.  crowd,  troop,   multitude. 

Skarjje,  m.  the  outer  hard  crust  of 
snow,     —snö,  m.  frozen  snow. 

Skarf,  771.  scarf,  seam,  joint;  a  piece 
sewed  to  another.  — va,  v.  a,  to  sew 
unto,  to  join  together,  to  piece  out. 
-yxa,  f.  chip- axe. 

Skarlakan,  n.  scarlet,  -sek,  f.  holm- 

oak.     -Sfeber,  m.  scarlet- fever. 

Skarn,  n.  ordure,  filth,  dirth,  nastiness. 

Skarp,  a.  sharp,  keen,  piercing,  sour, 
tart,  severe,  acrid,  acute,  acid,  skarpt 
skott,  shot  with  ball,  skarpt  bröd, 
hard  bread.  — blick,  m.  piercing  eye, 
penetration,  -het,  f.  sharpness,  keen- 
ness, acuteness.  -ladda,  v.  a,  to 
charge  with  ball.  — na,  V.  71.  to 
grow  sharp,  to  grow  hard,  —rättare, 
Wi.  executioner,  hangman.  — Sinnig, 
«.  sagacious,  acute,  ingenious.  — sin- 
yjighet,  f.  penetration,  sagacity,  sub- 
tllity.       -skodd,    a.    sharp    shoed. 


-Synt,  a,  sharpsighted,  quicksighted, 
sagacious,     -tänd,    a,  sh&rptoothed. 

Skata,  f,  magpie,  pie. 

Skate,  771.  top  of  a  tree. 

Skatt,  m,  tax,  tribute;  rate,  rent; 
treasure,  store,  pålägga  — ,  to  im- 
pose taxes,  -a,  V,  a.  to  pay  taxes 
or  rent;  to  contribute;  to  estimate; 
to  reckon,  to  think ;  to  value,  to  rate. 
-  en  bistock,  to  rob  a  hive,  -bar, 
a.  valuable,  estimable;  taxable.  — dra» 
gare  ,  m.  one  who  pays  taxes.  — 6» 
bonde,  m.  farmer  that  pays  rent  to 
the    crown    or   to    a    nobleman.      — C* 

hemman,  n.  -ejord,  f.  ground  for 

which  rent  is  paid.  -erätt ,  m. 
-erättighet,  f  right  to  posses  land 
against  the  payment  of  a  certain  rent; 
right  to  take  rent  of  a  land,  -fri, 
a.  rent-free,  -frihet,  f.  exemption 
from  taxes,  -kammare,  m.  trea. 
sury.  -kista, /".  strong-box.  -lägga, 
V.  a.  to  rate,  to  tax.  -läggning, 
f.  assessment,  -mästare,  m.  trea. 
surer,  -skyldig,  a.  tributary.  -Skyl» 
dighet,  f.  obligation  to  pay  taxes, 

Skatull,  72.  cabinet,  chest  for  money. 
-makare,  m.  cabinet-maker. 

Ske,  V.  n.  to  happen,  to  fall  out,  to 
come  to  pass,  to  take  place.  —  alltså  f 
be  it  so  I  kan  — ,  perhaps,  perchance, 
— dd,  a.  made,  done. 

Sked,  f.  spoon;  reed,  -blad,  71.  the 
bowl  of  a  spoon,  ett  — ,  a  spoon- 
full,  —gås,  f.  spoon-bill,  shoveler. 
-skaft,  71.  handle  of  a  spoon.  -Ört, 
71.  scurvy -grass. 

Sked|;a,  v.  a.  to  separate,  to  depart. 
-ning,  f.  separation,    -vatten,  n. 

aqua-fortis,  nitric  acid. 

Skede,  n.  interval,  stage,  i  ett  -. 
without  intermission. 

Skef,  a.  oblique,  wry;  awry.  — va, 
V,  n.  -  med  Ögonen,  to  squint,  to 
look  asquint. 

Skeka,  v.  n.  to  stride,  to  straddle. 

Skellla,  V.  n.  to  squint,  to  look  obli- 
quely.    -Ogd,  a.  squint-eyed. 

Skelett,  71.  skeleton,  carcass. 

Sken  I  n,  shine,  glory  c   liglit,    lustre; 


200 


Skenbar 


pretext,  -bar^  a.  seeming,  spedoue, 
plausible.  -barUg^  a.  plain,  evident, 
clear,  -död  j  m.  aspnyxla;  feigned 
death.  — död^  a.  seeiningiy  death. 
-dygd  ,  f.  feigned  virtue,  -fager, 
a.  plausible,  -gmnd  5  WJi  seeming 
reason,  -hellgj  a.  hypocritical,  —he- 
lighet; f,  hypocrisy. 
Skenljay  f»  iron  band;  plate,  splint; 
shin;  rail,     -ben^  n.  shinbone. 

Skenlla,  v.  n.  to  run  away,  -galeiij 

— igj  a,  apt  or  wont  to  mn  away. 
Skepyolse,    -nad,    f.    shape,    form, 

figure,  appearance;  phantom. 
Skepp,  n.  ship,  bottom,    »are,  m. 

^låipper;  master  of  a  ship. 

Skep^6]|bord,  n,  shipboard,  -bro,  f. 

key,  quay.  — brott,  n.  shipwreck. 
Jida  —,    to  suffer  shipwreck.     ~byg- 

geri,  n.  ship  •  building,  -bygg- 
mästare, m.  ship.wright.    -fart, 

f,  navigation,  shipping.     -gOSSe,  Tn. 

cabin-boy.     -klarerare,  m.  ship. 

broker,  -laddning,  f.  the  lading 
of  a  ship,  cargo,  -lag  ,  W.  district. 
-led,  f,  passage  for  ships,  -lucka, 
f.  hatchway.  -redare,  m.  ship, 
owner,  ship-broker,    -skorpa,  f.  bis. 

euit.  -timmerman,  m.  ship- car- 
penter.  -varf,  n.  dock,  ship-wright's 
yard.  -Tirke,  W.  ship-timber.  -Trak, 
n.  wreck, 

Skeppund,  n,  weight  of  four  hundred 
Swedish  pounds,  ett  —  jerrif  two 
tons  of  Iron. 

Skick,  n.  order,  etatfr,  manner;  oondi. 
tion.  eätta  i  — ,  to  put  in  order. 
—a,  V.  a,  to  send ;  to  ordain,  to  dis» 
pose.  —  hort,  to  send  away,  to  dis- 
miss. —  efter,  to  send  for,  to  call. 
—  sig,  to  behave,  to  conduct  one's 
self;  to  become,  to  be  lit;  to  comply 
■with,  -else ,  f»  disposal ,  direction ; 
providence,  -lig,  o.  able,  skilled, 
capable,  fit,  qualiiled,  proper.  — llg- 
het,  f.  ability,  capacity,  skill,  ad- 
dress,  qualification  ;  breeding,  manners, 
politcneag. 

Skid,  n.  acate.     löpa  på  -,    to  ecate. 

Skida,  f,  husk,  pod,  shell;  sbtatli. 


Skinkmärr 

Skiffer,  m.  slate;     -brott,  n.  slale. 

pit.  -lager,  n.  stratified  slate,  -rök, 

m.  burnt  slate,  -tak^  n.  slated  roof. 
-taktackare^  m,  slater,  helller. 

Skifi'lla,  w.  n.  -  sig,  v.  r.  to  exfo. 
liate,  to  scale;  to  shiver,  --ig»  <t» 
slaty,  shistous. 

Skiftlia,  t;.  a.  to  change ;  to  divide,  to 
distribute,  to  »hare,  to  parcel.  — ,  v. 
n.  to  shad©  upon.  -6,  W.  change, 
variation ;  period,  turn,  sharing,  distri- 
bution; division,  till  skiftes,  by 
turns.  -12 in g,  f.  changing,  variation; 
sharing;   shifting  of  colours. 

Sklfva,  f.  shive;  dial;  shwf.  -  sig, 
V.  r.  to  scale  off. 

Skild||er!,  n,  picture;  painting,  -ra, 
V,  a.  to  paint ;  to  delineate,  to  figure. 

Skild tTakt,  m.  sentry,  sentinel. 

SkllJda,  V.  a.  to  separate,  to  part,  to 
divide,  to  sever,  to  disjoin ;  to  put  an 
end  to.  -  ifrån,  to  separate,  to  part 
from.  —  sig  ifrån,  to  divorce.  -  en 
vid  något,  to  deprive  one  of  a  thing. 
—  sig  vid  något,  to  part  with,  skil 
jaSt  V,  d,  to  divorce.  —  åt,  to  part. 
-aktig,  a.  different,    -aktighet, 

f.  difference,  diversity;  dissension,  dis- 
agreement. -Obref,  n.  bill  of  divorce. 
-eman,  m.  arbiter,  arbitrator,  -e- 
mur,  m.  partition  •  wall,  -©mynt, 
n.  change,  small  money,  -emärke, 
n.  mark,  sign,  character,  -etecken, 
n.  mark  of  distinction,  -eräg,  m. 
cross-way. 

Skiljinad,  f.  separation;  distance;  dif- 
ference,  distinction ;  divorce,  -smessa, 
f,  separation,  parting. 

Skilling,  m.  shilling. 

Skim  mel,  m.  gray  horse. 

Skimilmer,  m.  glitter,  glimmer;  mica. 
-ra,  v.  n.  to  glitter,  to  state,  to  glare. 
-rande,  n,  glitter,  glimmer,  glare. 

Skina,  V,  n.  to  shine,  to  light,  to  glit- 
ter, to  gleam. 

Skingrjja,  v.  a,  to  rout,  to  disperse, 
to  dissipate.  -ing,  f,  dispersion; 
dissipation;  disunion,  schism. 

Skinka,  f,  ham,  gammon. 

Sldnkmärr,  f.  iwry  jade. 


Skinn 

Skinn,  n.  sldn,  hide,  fell,  fleece,  gyl- 
lene skinnet,  the  golden  fleece,  han 
har  -  2^^  näsan,  he  is  not  to  be 
trifled  with,  -a^  V,  a.  to  fleece,  to 
extort,  to  exact,  -are,  m.  extortio. 
ner;  furrier,  skinner;  carrion •  beetle. 
-bagge  5  on.  hemiptera.  -eri,  n. 
extortion,  oppression.  — Yftror,  f.  pi. 
furs,  skins. 

Skipa)  V,  a.  to  administer,  to  distri- 
bute, to  dispense,  —  laff,  to  dispense 
justice. 

•Skir^  a.  thin,  transparent.  — flj  V.  a. 
to  melt,  to  oil.  —  ägg,  to  try  eggs. 
-duk)   in.   muslin,    fine    thin    linen 

Skiss,  m.  sketch.  [cloth. 

Skjorta,  f.  shirt. 

Skjul,  72.  shed,  shelter. 

SKjuta,  V,  a.  to  push,  to  shove,  to 
thrust.  —  i  frän  sig ,  to  remove ,  to 
thrust  from  one's  self.  —  fram  om 
en  sak,  to  give  a  sly  hint  of  an  af- 
fair, to  break  the  matter  to.  —ifrån 
stängeln,  to  unbar.  -  skulden  ifrån 
sig ,  to  clear  one's  self.  —  igen ,  to 
shut.  —  ihop,  to  approach.  —  om- 
kuU ,  to  overthrow.  —  skulden  på, 
to  cast  the  blame  on.  —  till,  to  push ; 
to  close.  —  undan,  to  thrust  out  of 
the  way.  —  upp,  to  push  up,  to  shove 
up ;  to  thrust  open ;  to  cook.  —,  v.  n. 
to  shoot,  to  grow.  —  upp,  to  shoot 
up.  en  udde  som  skjuter  ut  i  sjön, 
a  cape  jutting  into  the  sea. 

Skjutna,  V.  a.  &  n.  to  shoot,  to  fire. 
~  med  kanoner,  to  fire  guns.  --  upp, 
to  shoot  away,  -geväl*,  n.  fire-arm, 
gun.     —väska,  f.  hawking-bag. 

Skjuts,  m.  post,  post-horse,  -a,  V.  a. 
&  n.  to  drive;  to  let  post-horses. 
-bonde,  m.  driver,  postillion.  -Illist, 
m.  post-horse,  -penningar,  m.  pi. 
fare,  money  paid  for  carriage. 

Sko,  m.  shoe,  hästen  star  i  -,  the 
horse  overreaches.  — ,  V.  a.  to  shoe; 
to  put  on  the  streaks,  —band,  n. 
shoe-string.    — borste,  m,  shoe-brush. 

-ilickare,  m.  cobbler,    -horn,  n. 

shoeing-horn.  -klack,  m,  heel,  -lag- 
ning, f.   mending   of  shoes,     -ma- 


Skolgräl  201 

kare,  m.  shoemaker;  tench  (fish). 
-ning,  f,  shoeing,  -port.  m.  ma- 
gazine of  shoes,  -putsar e,  m.  shoe- 
boy,  -skaf,  n.  gall  by  walking. 
-smörja,  f.  shoe-blacking,  shoe-ma- 
ker's ink.  -spik,  m.  hob-nail.  -Stall, 
n.  brake,  -spilta,  f.  travise.  -Smär- 
ta, f.  shoe-blacking.  -syl,  m.  awl. 
-söm,  m.  welt  of  a  shoe,  -tråd, 
m.  shoemaker's  thread ;  pitched  thread. 

Skock,  m.  crowd,  heap;  sculk;  flight; 
herd;  threescore,  -a  sig,  V.  r.  to 
flock  together,  ^nlng,  f..  crowd,  heap. 
—tals,  ad.  by  companies,  in  flocks; 
by  threescores. 

Skof,  n.  interval,  -tals,  ad.  by  In- 
tervals, by  turns. 

Skofljla,  V.  a.  to  shovel,    -vel,  m. 

shovel.     -YOr,  f.  pi»  scrapings. 

Skog,  m.  forest,  wood,    -ig,  -rik, 

a.  woody. 
Skogs||apel,  m.  crab-tree.    -backe, 

m.  a  hill  covered  with  wood.  — be- 
tjenin^,  /.  officers  of  wood,  -bi,  w. 
wood-bee.  -bryn,  n.  the  border  of 
a  wood,  -bygd,  f.  woody  country. 
-dnfva,  f,  woodoulver,  stockdove. 
-dunge,  m.  grove,  -fång,  n, 
gathering  of  wood,  -gttd,  m.  satyr, 
sylvan,  —gudinna,  f,  woodgoddess, 
dryade.  -bygge,  n.  felling  of  wood. 
-honing,  m.  wild  honey,  -land, 
m.  grove.  — lupen,  a.  overgrown 
with  wood,     —mark,  W.    woodland. 

-menniska,  f.  orang-outang,  -mns, 

/.  dormouse,  -nymf,  f.  woodnymph, 
dryade.  —rå,  n.  fairy  of  the  woods. 
— Taktare,  W.  woodward,  forester; 
gamekeeper.  — väg,  m.  wood- way. 
-äple,  n.  crab,  wilding. 

Skoja,  V.  n.  to  ramble ;  to  cheat  -re, 
m.  vagabond;  sharper,  swindler. 

Skola,  V.  n.  to  owe,  to  bo  obliged. 
jag  skallf  I  shall,  I  am  to. 

Skollja,/".  school,  /i^iia-,  to  keep  school. 
—aga,  f.  school-discipllne.  -bok,  f. 
school-book,  -bänk,  w.  school-bench, 
form,  -fax,  m.  pedant.  -fuxerS, 
n.  pedantry.  -gOSSe,  m.  school- 
boy,   -gräl,  n.  acholeatlo  subtilities. 


202         Skolgång 

-gång,  m.  going  to  F-iiool.    -hus, 

n.  school-house,  -lläbi/,  m.  managed 
horse,  -kamrat,  m»  schoolfellow. 
»karl,  m.  schoolman,  -lärare,  m, 
teacher  at  a  school,  -lärd  O  Kl ,  m. 
scholastic  knowledge.  ^^  -mästare, 
m.  schoolmaster,  -mästarinna,  f, 
schoolmistress.  -Ordning,  f.  school- 
reguiation3.-penningar,m.pi.  school. 
Ing-money.  -ränsel,  S»  satchel,  knap- 
sack,  -stat,  m.  school-establishtnent. 
—syssla,  f.  employment  at  a  school. 
-tid,  f,  school,  time.  — tukt,  f. 
school .  discipline.  -ungdom  ,  m. 
scholars.  — Täsende,  71.  school-affairs, 
concern  of  schools,  -ofring,  f.  exer- 
cise of  schools. 

Skolka,  V.  n.  to  shirk,  to  truant. 

Skolljla,  V.  a,  to  scald,    -het,   a. 

boiling-hot. 
Skolla,  f.  thin  plate;  plaice,  sole  ffish). 
Skonlla,  v.  a,  to  spare,  to  save,  -ings- 

lös,  a.  unsparing,  merciless.    —Sam, 

a.  merciful,  indulgent.    -SamllOt,  f. 

mercifulness,      willingness     to     spare. 

— smäl,  n.  mercy,  indulgence. 
Skonert,  m,  schooner. 

Skopa,  f,  scoop. 

Scorf,  m.  scurf,  -lufva,  f,  pitch- 
cap.     -Vig,  a.  scurfy. 

Skorplla,  /.  crust;  tops  and  bottoms; 
biscuit,  biskets ;  scale,  scurf.  — Ig,  a. 
crusty,  -na,  V.  n.  to  crust,  to  ga- 
ther or  contract  a  crust.  — Sten,  m. 
stalagmites. 

Skorpion,  ?«.  scorpion. 

Skorr||a,  v.  n.  to  grate,  to  make  a 
harsh  noise,     -ig,  a.  harsh. 

Skorsten,  w.  chimney,   -sfejare,  m. 

ehinmey-sweeper.     — Spipa,  f.  tunnel 

of  a  chimney.  [a  sail. 

Skot,  n.  T.  sheet,    -hörn,  n.  clew  of 

Skott,  n.  shot ;  report  of  a  gun  ;  shoot ; 
partition;  honey-comb;  T,  bulk- heads. 
-bom,  m.  a  sliding  bar.  -dag,  W. 
intercalary  day.  — tVi,  a.  out  of  the 
reach  of  the  cannon  or  guns  ;  musket- 
proof,  -fönster,  n.  sash-window. 
-glugg,  ni,  loop-ho:?,  port-hole,  em- 
Uratiure.    -håll,  H.  reach,     -hälld, 


Skrifpulpet 

c  slopo,  declivouc.  — ia.olf,  in*  dart; 
bolt.  -kärra,  f.  wheel  •  barrow. 
-nät,  n,  ca-ting-net.  -spole,  m, 
shuttle,  -ställa,  v.  a.  to  make  a 
piece  shoot  right.  — sår,  7».  shot- 
wound,  -tafia,  f,  mark,  white.  — år, 
n.  leap-year. 

Skotta,  V.  a,  to  shovel. 

Skrabba,  f,  aea-scorplon. 

Skrafla,  v,  n.  to  rustle. 

Skral,  a.  scanty;  weak. 

Skralna,  v.  n.  vinden  skralnar,  the 
wind  veera  ahead. 

Skramljla,  f,  rattle.  -,  v.  n.  to  rattle, 

-mel,  n.  rattling,  rattle. 

Skranglig,  a.  lank,  scraggy. 

Skrank ,  n.  bar,  partition,  wainscot. 
-or,  f.  pL  bounds,  limits. 

SkrapJIa,  v.  d.  to  scrape;  to  curry. 
—  af,  —  bort,  to  scrape  off,  to  rid 
away.  —  U^,  to  scratch  out.  — ,  f. 
scraper;  curry-comb;  check,  reprimand, 
scrape.     — jem,  n.  scraper. 

Skratt,  n.  laughter,  laugh,  -ft,  V.  n, 
to  laugh.  —  högt,  to  laugh  aloud, 
to  giggle.     —  dt,  to  laugh  at. 

Skref,  n,  stride.  -Va,  v.  n.  to  stride, 
to  divaricate.     — ,  f.  chasm,  precipice. 

Skri,  Skrik,  n.  cry,  vociferation,  cla- 
mour, outcry,  bawling,  -a,  -ka,  V. 
n.  to  cry,  to  bawl,  to  shriek,  to  scream, 
to  hoot.  —  till,  to  scream  out.  — 
ut  en,  to  cry  one  down.  —  ut  en 
ting,  to  cry  a  thing  about,  -kare, 
m.  bawler.    -kuggla,  f.  screech-owl. 

Skribent,  m.  author,  writer. 

Skridija,  v.  n.  to  advance,  to  proceed, 
to  glide,  to  slide,  to  slip.  —  af,  to 
slide  off,  to  slip  down.  —  förM,  to 
pass  by.  —ande,  a.  proceeding,  pro- 
gressive, —fä,  71.  reptile.  — Sko,  771. 
scale,     gd  pd  — ,  to  scate. 

Skrif||art,  m.  style,  manner  of  writing, 
-bok,  f.  writing-book,    -bord,  n. 

secretary.  — dOn,  n.  inkstand,  —fel, 
n.  fault  in  writing,  -klåda,  f.  pas- 
sion for  writing.  — konst,  f.  cnlli- 
graphy,  art  of  writing,  -niäbtarc, 
771.  writing-master,  -penna,  f  pen, 
quill,      -pulpet,    m.    writing . uesk. 


Skrifriktig 

-Hktig,  a.  orthographical,  -rik- 
tighet ^  f,  orthography,  -sätt,  71, 
style  of  writing.  — tafla,  f.  slate, 
table-book,  tablet.  -Velse,  f.  letter. 
-veri,  n.  writing. 
Skrift)  f.  writing,  book,  pamphlet,  in- 
strument, writ,  deed;  composition. 
Skriften^  the  Scripture,  the  Holy  Writ. 
— lig",  a.  written,  scriptory,  in  writing* 
-ligt,  ad,  in  writing;  by  letter. 
-lärd,  a.  &  s.  scribe,    -stiillurc, 

m.  author,  -vexla,  V»  n.  to  corre- 
spond, -vexlillg,  f.  correspondence, 
exchange  of  writings. 

Skrift,  f,  (hikt)  confession,  gå  till 
— ,  to  go  to  confess,  —a,  V.  a.  to 
confess.  —  sig  för  någon  t  to  con- 
fess one's  self  to  one.  —©barn ,  n. 
penitent.  -Cfjlder,  m.  father  con- 
fessor, -ermål,  n.  -ning,  f,  con- 
fession. 

Skrifva,  v.  a.  to  write.  -  om,  to  write 
about,  to  write  of;  to  write  over  again. 

—  påf  to  write  on,  to  endorse,  to  sub- 
scribe.    —  till  någon  t  to  write  one. 

—  W^ ,  to  write  out ,  to  write  to  the 
end.  -  ut  en  gård,  to  impose  a 
tax    by    mandate,     -re,    m,    writer; 

Skrik  etc,  s.  Skri.  [clerk. 

Skrika,  f,  jay,  nut-pecker. 
Skrilla,  v.  n.   to  slide  (on  the  ice). 
Skrin,    n.    box,    little    chest,    shrine. 

-lägga,  V.  a.  to  shrine. 
Skrinda,  f.  carriage  or  sledge   with  a 

bottom  of  basket-work. 
Skrock,    n.    superstition,     -full,    a. 

superstitious,    -saga,  f.  nursery-tale. 
Skrock||a,  v.  n.^  to  cluck,  to   cackle, 

to  chuck,     -höna,  /*.  clucking-hcn. 
Skrof,  n.   T.  hull;  carcass. 
Skroflljer,  m.  pi.  scrofula,  king's-evil. 

-ig,  a.  rough,  craggy,  rugged,    -ig- 

het,  f,  roughness,  asperity. 
Skrot,   n.   case -shoot.     -  och   korn, 

standard,    stamp,     -kappa,   f,    car- 

touch,  cartridge. 
Skrubb,  m,  a  small  dark  room;  check, 

reprimand.       -ft,    V.  a.  to    rub,    to 

scrub.  —  upp  nagon,  to  rub  one  up. 

-ftl,  m,  rubb«r,  coarse  filt.  -hyfvel, 


Skräda 


203 


ra.  roughplane.  -liyfia,  v.  a.  to 
rough  plane.     — Skott,  m.  grazing  shot. 

Skrud,  7/1.  array,  attire,  garb. 

Skruf,  m,  screw  j  peg.  hafva  'en  - 
lös,  not  to  be  right  in  ones  senses. 
ställa  sitt  tal  på  skrufvar,  to  give 
an  artful  turr?.  to  one's  discourse. 
-borr,  m.  screw -auger,  -båt,  m. 
screw-steanier.  — formig,  a.  spiral* 
—gång,  m,  worm  of  a  screw.  -niOr, 
f,  female  screw,  -nyckel,  m.  turn- 
screw,  -städ,  n.  vice.  -va,  v.  a. 
to  screw. 

Skrumpjjen^  a,  shrivelled;  wrinkled, 
—na,  v.  n.  to  shrivel,  to  wrinkle. 

Skrupel,  m.  scruple;  doubt. 

Skrymma,  v.  n.  to  take  up  a  great 
•deal  of  room  ;  to  appear  large. 

Skrymsle,  nt  hiding-place,  recess,  lurk- 
ing place. 

Skrym t|ja,  v.  n.  to  dissemble,  to  feign. 
— aktig,  a.  dissembling,  hypocritical. 
-are,  m.  hypocrite,  canter.  -Ori,  n. 
hypocrisy,  dissimulation. 

Skrynk||a,  f.  wrinkle,  rumple,  crease. 
—la,  v.  a.  to  wrinkle,  to  rumple. 
—lig,  a.  furrowed,  wrinkled. 

Skryt,  n,  boast.  2^å  -,  by  way  of 
boast,  -a,  V.  n.  to  boast,  to  brag. 
-aktig  ,  -sam  ,  a,  boastful ,  osten- 
tatious.  -aktigliet,  f.  ostentation, 
boasting,  —are,  m.  boaster,  bragger, 
cracker. 

Skra,  n.  corporation,  guild,    -andc, 

f,  spirit  of  caste,  -kappa,  f.  ca- 
nister-shot, —låda,  f.  cliest  of  a 
guild",  corporation -box.  -miistaro, 
m.  master  of  a  guild.  -OldniUg,  f, 
rules  of  a  guild.  -tvång,  n.  re- 
straint  imposed  by  the  laws  of  ft  cor- 
poration. 

Skrål,  n.  bawl,   noise,    -a,  v.  n,  to 

Skråma,  f.  scratch,  slit.  [bawl. 

Skråpuk,  m.  mask,  larva,  caterpillar. 

Skräck,  m.  dread,  fear,  fright,  awe. 
—bild,  n.  frightful  hnage,  scare-crow. 
-välde,  n,  terrorism.  [the  sails. 

Skräcka,  v. a.  T,. -seglen,  to  let  down 
Skräda,  t»,  a,  to  bolt,  to  sift.   -  ord, 
to  b§  nice  iu.  om's  wordi. 


204 


Skräddare 


Skyla 


!<5krädd||are,  m,  tailor,   -eri,  w.  tai. 

lor'3  trade. 

Skräd e,  n.  refuse. 

SkräilHj  f.  claw  of  a  sea-dog;  ranter. 
— ,  V.  n.  to  rant,  to  brag. 

Skräll)  m»  noise,  clash,  oraok.  —^^  V. 
n,  to  crack,  to  rattle;  to  shrill.  -6, 
n,  shard,  cracked  earthen  vessel; 
wretch.  — Igj  ct.  cracked ;  weak,  faint, 
sickly,  feeble,  debilitated. 

Skrämjlnia^  v.  n.  to  fright,  to  terrify, 
to  frighten,  to  affright,  to  intimidate, 
to  scare,  to  daunt.  — SClj  W,  fright. 
— skottj  W.  alarm-shot. 

Skräll,. n.  scream,  -a,  i),  n.  to  whim- 
per,  to  whine.    — luåsGj  TW.  sea-raew. 

Skräp,  n,  lumber,  trash,  -a,  V.  n.  to 
be  in  disorder.  — runij  n,  lumber- 
room,    -samlare,  m.  rag-man. 

Skräppa,  f,  scrip.  -,  v.  n.  to  boast, 
to  brag. 

Skröplig,  a.  weak,  feeble,  infirm. 
— ]i©t,  f.  weakness,  Feebleness. 

Skubblla,  v.  a.  to  rubb,  to  scnib. 
—ning,  f.  rubbing,  scrubbing. 

Skudda,  v.  a,  to  shake  off.    -  ifrdn 

sig,  to  clear  one's  self  of. 
Sknffa,  V,  a.  to  push,  to  jog,  to  shove. 

skuffas,  V.  d.  to  be  pushing.   -  fram, 

to  thrust  forward, 
Sknflåda,  f.  drawer. 
Skufva  sig,  v.  r.  to  fray. 
Skiiggila,  f.  shade,  shadow,    kasia  - 

pä  ens  goda  namn,  to  reflect  upon 

one's  character.     — ,  V.   a.  to  shadow. 

—bild,  m.  shade,    outline.     — ig,  a. 

shady.         -målning,     /.     silhouet. 

-ning,  f,  shade,  shadowing,     -rik, 

a.  shady,    -rädd,  a.  fairful,  timorous. 
Skald,  m.  debt,    obligation,   liability; 

fault,    trespass,     sätta   sig   i  -,    to 

contract   debts,     -enär,    m.    debtor. 

-fordran,  /.  demand,  debt,     -fri, 

,a.  free  from  debt?      -OlFer,  71.  tres- 

pass-offering,     -sedel,  w.  bond,  bill 

of  debt. 
Sknlder,    -ben,    n,   shoulder •  bone. 

—blad,  n.  omoplate,  shoulder-blade. 
Skuldi-a,  f.  shouléor. 
Skull,  ind&cl.  för  er  -,  for  your  sake, 


on  your   account,    för  Guds  — ,  for 

God's  sake. 

Skulle,  m.  loft.  (ofifai. 

Skul|)or,  f,  pi,  -vatten,  w.  w&sh. 
Skum,  a,  dim,  dusky,    -raskct,  n. 

crepuscule.        — Ögd ,    f,    dimsighted. 

-Ogdiiet,  f,  dimness  of  sight. 
Skum,  n,  froth,  spume,   scum,    foam. 

-ma,  V.  a.  to  skim.     —  mjölk,  to 

fleet  milk,  to  skim  milk.     —  sig ,   to 

gather    cream.        —mig,     a.    frothy. 

— slef,  f,  skimmer,  scummer. 
Skumpa,  v,  n,  to  scamper,  to  jog» 
Skunk,  m.  pole-cat. 
Skur,  m.  shower. 
Skurjla,  v.  a.  to  scour,  to  clear,  -gras, 

71.    shavegrass.      — trasa,    /".    rubber, 

clout.  (villany. 

Skurk,  m,  rasoal,   wretch,     -eri,  n. 
Skuta,  f»  boat,  barge,  skute,  sloop. 
Skutt,  n,  leap,     -a,  v,  n.  to  leap. 
Sky,  V.  a.  to  shun,    to  avoid.     — ,  m, 

aversion,     utan  — ,  without  shame. 
Sky,  771.  cloud,   -drag,  n.  waterspout, 

—fall,  w.  gush,    rainspout;    nostock. 

-hög,   a.  aerial. 
Skydd,  71.  protection;  patronage,     -a, 

V.  a.  to  protect,  to  guard,  to  shelter, 

to  shield,  to  secure. 

Skydds|)ande,  m. tutelar  genius. -bref, 

71.  bill  of  protection,  -gud  ,  m.  tu- 
telar god.  -gudinna,  /.  tutelar 
goddess,     -helgon,  n.  tutelar  saint. 

-herre,  m.  protector,     -koppor, 

f,  pi.  cow»pos,  vaccinae.  — tull,  m, 
protective  duty.  — yakt,  f.  safeguard, 
escort,     -ängel  ,  m.   guardian  angel. 

Skyffflel,  m.  iron-shovei.    -la,  v.  a. 

to  shovel. 
Skyfye,  n.  brim  (of  a  hat). 
Skygd,  71.  shade,  shelter,     i  -  af,  un- 

der  the  shade  of,    unc\er  protection  of. 
Skygg,  a.  shy,  coy,  timorous;  skittish, 

starting.    —0,  V.  71.  to  shy,  to  startle. 

— ,  V.  a,  to  sliade,   to  screen,  to  guard. 

—het, /*.  shyness,  skittishness.  -lapp, 

m.  eye-flap,  blinder. 
Skyl,  771.  rick,     -a,  V.  a.  to  riok. 
Skyla,   V.  a.    to   cover,   to  cloak,    ta 

hide,  to  palliate. 


Skyld 


Skänk 


205 


Skyld,  a.  kin.    -eman,  m.  kinsman. 

-skåp,  n.  kindred. 
Skyldig,  a,  indebted;  bound,  obliged; 

guilty,    faulty,    criminal.      — IlOt^    f. 

duty,  liability. 
Skyllil,  V.  a.  to  charge,  to  blame.     - 
en  för,   to   charge  one  with.     —  pä, 
en,  to  lay  the  fault  on  one.    -  i  frän 
sig,  to  deny  the  charge. 

Skyll||crkar,  m,  sentry-box.   -ra,  v. 

n.  to  present  arras. 

Skylt,  m,  sign;  plate  of  a  keyhole. 
—vakt,-  m.  sentry,  gentinel. 

Skymf,  7)1,  outrage,  insult,  affront,  ig- 
nominy, —a ,  V.  a.  to  disgrace ,  to 
outrage,  —and 6,  w.  affronting,  -lig, 
a,  opprobrious,  ignominious.  -Ord, 
n.  opprobrious  term,  abusive  word. 

Skyml||a,  v.  n.  to  glimmer,  -ig,  a. 
grizzly;  dusky,  cloudy. 

Skymljma^  v.  a.  to  intercept  the  light, 
to  stand  in  the  light.  •«-,  v,  n.  to 
grow  dusky,  —ning,  f.  crepuscule, 
twilight  after  sunset,  shutting  in  of 
the  day. 

Sky  mm  el,  m.  white  or  gray  hofse. 

Skymt,  m,  glimpse,  peep,  ^-a,  V^  n. 
to  glimpse.  —  för  ögonen,  to  have 
a  sligt  sight  of.  —  förbi,  to  go  ha- 
stily by. 

Skyndlla,  v.  n.  to  haste,  to  hurry,  to 
speed ,  to  hasten ,  to  make  baste ,  to 
be  in  a  hurry.  —  sig,  to  make  haste, 
to  speed.  —  sig  tort  ifrdn,  undan, 
ut,  to  speed  away,  —gam,  a.  hasty^ 
quick,  speedy,  instant.  -samliCt,  f, 
despatch,  haste,  speed,  celerity. 

Skytt,  m.  shooter;  archer;  T. sagittary. 

Skyttel,  m,  shuttle. 

Skåd(|a,    V,    a.^  to    behold,    to    view. 

-ebrod,  n,  show -bread,    -ömynt*, 
n.  -epenning,  m.  medal,    -eplats, 

m,  theatre,  stage.     — eratt,  m.  show, 
dish.    — espel,  n.  show,  play,  drama. 

-©spelare,  m.  actor,  player,  -espe- 

lerska,  f,  actress. 

Skaf,  s.  Skof. 

Skål,  7».  basin,  bowl;  scale;  health, 
toast,  dricka  eiis  -,  to  drink  one's 
health,   to  toast   one.     -ig>  a.  con* 


cave,  fiollpw.  -ighet,  f,  concavity, 
hollownesda  concaveness.  —  pnnd,  n. 
pound. 

Skåp,  71.  press,  cup-board,  safe. 

Skårlla,  -sa,,/",  notch,  score;  slash,  cut. 

SitJick,  m.  pied  horse,     -^i^  ^  a,  pied. 

SkäftO,  n.  shave-grass. 

SkäfVor,  f,  pL  shivers  in  flax  or  hemp. 

Skägg,  n,  beard,  -bmsk,  n.  rough 
chin,  -igj  Ct.  bearded.  -lOS,  a. 
beardless,     -ninssla,  f,  centre-fish. 

Skakta,  f»  scutcher,  swingleband;  ar- 
row.    — ,  V.  a.  to  swingle ,  to  scutch. 

Skäl,  n.  reason,  ground,  motive,    göra 

—  för  sig,   to  do   one's  part,     taga 

—  för  en  vara,  to  ask  a  high  price 
for  a  commodity,  -ig,  a.  reasonable, 
moderate,  just,  -rlghetj  f.  reason* 
ableness,  justness. 

Skäl,  771.  seal,  sea-dog, 
Skälfva,    f.    shivering.     — ,   V.  n,   to 
shake,  to  quake,  to  totter,  to  shiver. 
Skäll,  a.  dashed,  watery,  thin,  washy. 

Skälllja,  f.  bell,    -gnmse,  m,  bell- 

weatheir. 

Skälllja,  v.  n,  to  bark ;  to  scold.  -S« 
ord,  n.  abusive  word,  nickname. 

Skälm,  m.  rogue,  knave,  villain;  wag. 
-aktig,  a.  waggish,  roguish,  knavish. 
— Sk,  a.  wicked,  villanous.  — Styck©, 
n,  roguery,  trick. 

Skämma,  v.  a.  to  mar,  to  corrupt,  to 
spoil,  to  blast;  to  deprave;  to  de- 
bauch, to  deflo'ur.  ^  ut  någon  för 
eU  sale,  to  scandalize  one  for  a  thing. 

—  ut  sig,  to  behave  ill.  -  sig,  v.  r. 
sJcämmas,  v,  d,  to  be  ashamed  (of); 
to  bd  spoiled. 

Skämt 5  n.  joko,  jest,  pleasantry,  fun. 
jp4.-,  in  jest,  -a,  v.  n,  to  joke,  to 
jest,  to  fun.  -are,  m,  joker,  jester. 
—ord ,  7».  jocose  word.  — sani ,  a. 
jocose,  merry,  burlesque,  familiar. 
-samhet ,  f,  jocoseness ,  waggery, 
mirth.     -yIs,  ad,  by  way  of  joke. 

Skänd||a,  v.  a.  to  dishonour,  to  vio- 
late, to  profane,  -are,  7».  blasphe- 
mer, profaner.  -lig,  a.  infamous, 
•jse;  scandalous,  shameful. 

Sk  nk,  771.  -bord,  -skåp,  n.  buffet, 


206       Skänkkanna 

sideboard,  -kanna^  f.  flagon.  -STÖH, 
m.  drawer. 

Skänk,  m.  present,  gift;  bribe,  fä 
till  skänks,  to  get  as  a  present,  —a, 
V,  a.  to  bestow,  to  confer  upon,  to 
present.     —  i,  to  fill,  to  pour  out. 

Skäppa^  f,  bushel,  barrel ;  bark-basket. 

Skär,  n.  rock.    -en,  -gård,  m.  the 

rocks  and  Islands  on  the  coasts  of 
Sweden,  —karl,  77».  inhabitant  of 
the  rocks  or  islands  of  a  coast. 

Skär,  a.  clear,  fair,  pure;  serene. 

Skära,  f.  sickle,  reaping  hook. 

Skäiila,  V.  a.  to  purge,    -seld,  m. 

purgatory,  -torsdag,  m.  maundy- 
thursday. 

Skärjja,  v.  a.  to  cut,  to  carve.  -  s'dd, 
to  reap  the  com.  —  tandeVf  to  grind 
the  teeth.  —  hort,  to  cut  off.  - 
före,  to  carve.  —  i  trä,  to  carve  in 
wood.  —  in  ett  tag,  T.  to  reeve  a 
rope.  —  upp  en  sag,  to  file  a  saw. 
—  ut  fett  kreatur  J,  to  castrate,  to 
geld.  -  sig  fom  mjölk  J,  w.  r.  to 
turn;  to  break,  -bräde,  n.  cutting- 
board,  —bank,  W.  chopping. form. 
—dike,  n.  ditch  marking  the  bound- 
ary, -hyfvel,  m.  plough  -  knife. 
-kista,  f,  ohopplngboard.  -knif, 
m.  cutting-knife,  -slipare,  m.  scis- 
Bors-grinder.  -stOCk ,  W.  T.  coam- 
ing, -tänder,  m,  pi.  incisors,  -ull, 
f,  shearings.  — verk,  71.  cutting- 
engine;  alitting-mill. 

Skärf,  m.  farthing,  mite. 

Skärfvlla,  f.  shiver,  splinter.  -  8ig, 
V.  r.  to  splint,  -ig,  a.  full  of  splin- 
ters, [shelter. 

Skärm,  m.  screen,  -tak,  n.  penthouse, 

Skärmytsllel,  m.  skirmish,    -la,  v. 

Skärp,  n,  sash.  It»,  to  skirmish. 

Skärpa,  f.  sharpness,  acrimony.  — ,  v. 
a.  to  sharpen,  to  whet;  to  aggravate; 
T.  to  open. 

Skärskåda,  v.  a.  to  examine,  to  scru- 
tinize ,  to  consider.  — n ,  f.  conside- 
ration. 

Skofllla,  v.  a,  to  plunder,  to  pillare, 
to  ransack,  to  ravage.  — ing,  /**  de- 
predation, ravage. 


Sladdra 

Sköka,  f.  harlot,  Btmmpet. 

Skol,  Skolgång,  m.  hollowway;  cleft. 

Sköld,  771.  shield,  buckler,  targot; 
scutcheon,  coat  of  arms,  föra  i  sköU 
den,  to  go  big  with,    -ebref ,  n, 

patent  of  nobility.     — niO,  /.  amazon. 

-padd,  m,  tortoise-shell,    -padda, 

f.  tortoise. 

Sköljlla,  V,  a.  to  rinse,  to  wash.  ,- 
of  ver,  to  overflow.  -Yatten,  f. 
dishwater. 

Skön,  n,  liking,  option,  opinion. 

Skön,  a.  beautiful,  handsome,  charm- 
ing,  fine,  pretty,  -färgare,  m.  dier 
in  fine  and  genuine  colours,  —het, 
f.  beauty,  fairness,  -hetsplåster, 
7J.  patch,  courtplaster.  -hetsvatten, 
n.  cosmetic  water,  -skrifnlng,  f» 
calligraphy. 

Skönja,  v.  a,  to  discern,  to  distinguish, 
to  perceive,  to  see.  ff.  brittleness. 

Skör,  a.  brittle,  frail,   fragile,     -het, 

Skörllaktig,  a.  libidinous,  lewd,  -ak- 
ti ghet,  f.  lustfulness,  libidinousness. 
-lefnad,  f.  adultery,  fornfcatioo, 
prostitution. 

Skörbjugg,  m.  scurvy,    -sgras,  n. 

scurvy. grass,  scurvy-cress. 

Skörd,  77».  harvest,  -a,  V.  a.  &  n, 
to  reap.  — eand,  f.  harvest  -  time. 
— eman,  77».  reaper,  hatvest-man. 
-eniånad,  m.  harvest-month,  August. 

SkÖrllaskj  77».  tinderbox.  -e,  n.  tin- 
der, [oockle-spar. 

Skörl,  77».  shirl,    cockle.     -Spat,  77». 

Skört,  7».  skirt,    -a  npp,  v.  a.  to 

gird  up,  to  truss  up. 
SkÖtj[a,  V.  a,  to  tend,  to  nurse,  to  take 
care  of;  to  mp^age;  to  cultivate,  —are, 
77».  waiter,   keeper,  tender.     — erska, 
f.  nurse.     — Sel,  77».  nursing,  care. 

Sköte,  r*.  bosom,  lap.    -barn,  7». 

boson-child.  -iTTef ,  a.  T.  bill  of 
emptlon.     -synd,  f.  favourite  sin. 

SlP*bbning,  f.   T.  rounding. 

Sladd^  77».  drag,  roller;  T.  the  end  of 
a  rope,     -a,  V.  n.  to  drag. 

Sladdiler,  7».  fiam,  stories,    idle  tales. 

-ertaska,  f.  chatterbox,  -ra^  v,  n. 

to  chatter,  to  gossip. 


Slaf 

Slafj  fn.  slave,  thrall,  drudge,  —han» 
del,  771.  slave-trade,  -Ta  5  V.  a.  to 
slave,  to  dfudge,  to  toil,  -verj*  n, 
slavery.  — Vinna,  f.  slave,  woman- 
slave,     —visk,  a,  slavish,  servile. 

Slafsa,  t;.  n.  10  lap. 

iSlag*,  n.  blow,  stroke,  knock,  slap; 
battle;  swath;  beating;  warbling,  trill- 
ing; turn,  circnit;  kind,  sort,  breed; 
apopoplexy,  palsy;  T,  board.  —  pd 
kläder,  facing,  -a,  f,  flail.  -I)Om, 
m.  boom  to  fell  down ;  bar.  -bord,  71. 
flap-table,  -bur,  m.  trapcage.  -dan- 
ga,  f.  ballad,  -fluss,  m,  apoplexy. 
-fält,  n.  field  of  battle,  -färdig, 
a.  ready  for  battle^  -hok,  m.  ho- 
ney-buzzard, —kämpe,  tti»  bully, 
hector,  •-lod,  n,  solder,  soder;  strik- 
ing weight,  -ordning,  f.  order  of 
battle,  battle-array,  —regn,  72.  storm 
of  rain,  gush.  — rota,  f,  divinatory 
wand,  -sida,  f.  T.  heel,  -smål, 
n.  fray.  — skatt,  m.  mintage,  coi- 
nage-duty. — ur,  n,  striking  clock. 
—åder,  f,  artery. 

Slagg,  n.  dross,  slag,  slacken,  —a, 
V,  a.  to  turn  into  slags.  — hog, 
— yarp,  n.  dross-heap. 

Slagt,  m,  killing  of  cattle.  -8,  V.  a, 
to  kill,  to  butcher,  -are,  m,  but- 
cher, -boskap,  m.  cattle  that  is  to 
be  killed,  -bänk,  m.  butchery,  but- 
cher's board.  — hus,  71.  slaughter- 
house, -månad,  771.  October,  -ning, 
f.  killing,  slaughter;  battle.  -Oifer, 
n.  victim. 

Slak,  a.  slack,  loose,  -het,  f.  slack- 
ness,  looseness.  — na,  v.  n.  to  slack, 
to  slacken,  to  flag,  -sida,  f.  the 
thin  flank. 

Slam,  771.  mud,  slime,    -ma,  V.  a, 

to  separate  by  washing. 
Slam[|roer,    7Z.    clank,    clatter,    noise; 

flam,    -mertaska,  f,  prating  gossip. 

— ra,  r.  n.  to  glngle;  to  chatter. 
Slanipig,  a,  shabby,  sluttish.        (gent. 
Slams,  n.  negligence.     -Ig,   a.   negli- 
Slang,  771.  long  pipe  of  leather. 
Slänga,  f,    culverin;    T\  hose;    spout, 

water-spout. 


Slinkföre 


207 


Slank |[a,  v,  n.  to  saunter,    -ig,  a. 

lank,  loose. 
Slant,  772.  stiver,  farthing. 
Slapp,    a,   slaclc,  lax.     — ftj  V»  O,   to 

loosen,  to  mollify,     —liety  /.  laxity, 

laxness. 
Slarf,  -Ter,  m.  careless  fellow,  -akti  g, 

a.  negligent,   careless,     -aktlghet, 

f.  negligence.    — Ta,  f.  rag.    — ,  V.  n, 

to    slubber.     —  i   talet ,    to    blunder 

when  one   speaks.     —Tig,  cr.  ragged. 
Slask,  77,  wet,  filth,    -a,  V,  n.  to  dash 

with    water,     det    slasJcaVf    it  rains. 

-ig,  a.  wet,  dirty;  rainy.    -TädÖr, 

72.  wet  weather. 
Slef,  f.  ladle,     -gås,  f.  spoonbill.; 
Slejf,  772.  knot  of  ribband. 

Slek{|a,  V.  a,  to  lick,    -e,  Tir  saitcat. 
Slem,  72.  slime,  phlegm,  -drifvande, 

a.  carrying  off  slime,     —körtel,  771. 

pituitous    glandule.      —ma,    V.  72.  to 

cause  slime,   —mig,  a.  slimy.   — mig- 

het,  f,  sliminess.  fscene. 

Slem,  a.  bad,  vile,  i51thy;  dirty;  ob- 
Slentr|[a,  v.  72.  to  saunter,   to    loiter. 

-ian,  772.  common  course,  old  custom. 
Slicka,  V.  a.  to  lick.    —  sig  in  hos 

någon,   to   creep    into    one's   favour. 

-re,  772.  lick-dish,  smell-feast. 
Slida,  f.  scabbard,  sheath,  case. 

Sliddersladder,  72.  tittle-tattle,  non- 

Slik,  a.  such,  the  like.  (sense. 

Slim  mask,  77?.  snail  without  house. 

Slimsa,  f.  lump,  clod. 

Slinga,  f,  noose,  running  knot.  — , 
V.  a,  to  twist. 

Slingr||a,  v.  a.  &  n.  to  roll.  -  sig, 
V.  r.  to  wind.  -  sig  omkring ,  to 
curl  round,  to  twist  itself.  —  sig 
ifrån,  —  undan,  -  utur,  to  disen- 
tangle, to  disengage,  to  rid  one's  self 
from,  to  slip  away.  -Ing,  a.  ser- 
pentine, sinuous. 

Slink,  72.  dangling;  clandestine  prac- 
tices, tricks,  —a,  V.  72.  to  dangle,  to 
hang  loose;  to  slip  out,  to  slip  away, 
to   pass. 

Slinka,  f.  jilt,  tit;    conferva  Ca  plant). 

Slinker,  772.  rover. 

Slinkföre,  7?.  smo^tb  sledge-roa^, 


208 


Slinta 


Slutsats 


Slinta 9  v,  n,  to  slip,  to  slid,  to  miss 

one's  step;  to  glance. 
Slipllftj    V.  a.    to    sh^Fpen,    to    grind. 

-are,  m.  grinder,     -går,  n,  grind. 

ing-mud.    — IljuljiW.  pohsbing  wheel. 

-qvaril,  f.    grinding  •  mill^     -Steil, 

m.  grindstone. 
Slippa,  V.  a.  to  escape,   to    come  off. 

-,  V.  n.  to  get  rid  of,   to    get   from. 

-  af,  to  slip  off.  -  fram,  to  get 
forward.  -  förbi,  to  pass.  —  ifrån, 
to  get  from,  to  come  from.  —  in,  to 
get  in.  -  lös,  to  get  loose.  -  un- 
dan, to  escape,  to  come  off  safe.  — 
upp,  to  get  up ;  to  get  outi  -  öfver, 
to  get  over. 

Slipprig,  a.  slippery;  obscene.  -Iiet, 
f.  slipperiness ;  obscenity. 

Slira,  V.  n,  T,  tåget  slirar,  the  cable 
surges.  (sweet. 

Slisk,    n,    sweetmeat.      -Igj    0.    too 

Slitfja,  V.  a,  to  tear;  to  pull;  to  wear; 
do  deeermine,  to  decide.  —  spö,  to 
be  whipped  with  rods.  —  ondt ,  to 
suffer.  -  något  ifrån  en,  to  snatch 
a  thing  from  one.  —  sig  lös,  to  dis- 
entangle one's  self.     —  pa^   to    wear. 

-  sönder,  to  tear  in  pieces.  —  ut,  to 
wear  out.  -ag"©,  n.  T.  wear  and  tear. 
-as,  V,  d.  (om  någotj,  to  scramble 
for  a  thing.  — uillg',  f.  tearing,  wear- 
ing;  gripes,  belly-ache. 

Slockna,  v.  n,  to  go  out.  -  ut,  to  die. 

Slokjja,  V.  n,  to  hang  down,  to  droop. 

-  vingarna,  to  be  crest-fallen,  gå 
och  — ,  to  loiter.  — IgTj  0.  hanging, 
slouching.     -Öra,  n.  long-ear. 

Slom,  m,  smelt  (fish). 

Slopa,  V.  a.   jT.  to  break  up. 

Slott,  n.  castle,   palace.      -fogdO,  m. 

castellain. 
Slag,  a.  sly,    cunning,   crafty,    sharp, 

shrewed,    artful,      -het,   f.   slyness, 

craftiness. 
Slnka,  V.  a.  to  swallow,  to  devour,  to 

glut,     -re,  m,  devourer,  glutton. 
Slummer,  m.  slumber,  nap.    -aktig, 

a.  sleepy,  negligent,  drowsy,    -aktig- 

l^et,  f,  carelessness;   drowsiness. 

Slamr{{a,  y.  n.  to  slumber.    -  öfver 


en  ting,  to  »pass  over  a  thing  slightly. 

-rig,  a.  slumbery,  drowsy;  careless,^ 

heedless. 
Slump,  m.  chance,  accident,  casualty, 

hap;  remainder,  rest,  residue,     af  en 

— ,  by  chance,     -a,    V.  n.  to    cantel, 

to  bargain  for  the    lump,     -kop,  n. 

bargain    for    the    lump,      -lycka,  f. 

lucky  chance. 
Slunglla,  /".  sling.      -,  V.  a.  to    sliug. 
Slunk,  771.  gulp.  I-orm,  m.  boa. 

Slunt,  m.  lubber,    la2y   sturdy  fellow. 

-a,  V.  n.  to  loiter,  to  idle. 
Slup,  m,  pinnace,  sloop,  barge.    — rOd» 

dare,  m.  cockswain. 
Slurfvlla,  V.  n.   to  slubber.     -Jg,  a. 

heedless,  careless. 
Slusk,    m,  sloven.     -Ig,   «.  slovenly. 

-ighet,  f.  slovenliness. 

Sluss,  m.  sluice,  floodgate,  -pennin- 
gar, m.  pL  sluice-toll,  -port,  m, 
sluice-gate. 

Slut,  n,  end,  close,  issue,  conclusion. 
till  -,  to  the  end.  göra  -^  på,  to 
put  an  end  to.  taga  — ,  to  finish,  to 
end.  "komma  till  —  med  någon, 
to  come  to  a  settlement  with  one. 
-a,  V.  a.  to  end ,  to  finish ;  to  con- 
clude, to  contract;  to  shut,  to  close; 
to  conclude,  to  infer,  to  gather.  — , 
V.  n.  to  terminate,  to  cease;  to  shut. 
-  räkning,  to  settle  accounts.  —  för- 
hund, to  make  an  alliance.  —  van- 
skap,  to  contract  friendship.  —  köp, 
to  strike  up  a  bargain.  —  en  afhand- 
ling,  to  transact.  —  i  bojor,  to  put 
in  irons.  —  igen,  to  shut.  —  ihop, 
to  shut  close.  —  med  arbete,  to  end 
one's  task.  —  till,  to  infer.  —  från 
det  ena  till  det  andra,  to  infer  one 
thing  from  another.  —  upp,  to  break 
up,  to  end.  —  sig,  to  end.  —en,  a. 
•reserved.  slutet  sällskap,  dub. 
slutna  led  close  ranks,  -följd,  vi. 
syllogism.  -kOnst,  f.  logic.  ~lig, 
a.  final ,  ultimate,  -ligen  ,  ad.  at 
last,     finally,    after    all,     ultimatrly. 

-påstående,  n.  conclusion,    -räk- 
ning, f.  final  account,     -sats,  **, 


Slutstafvrelse 

conclusioD,  Inference.    -StafvelsO,  f, 
last  syllable,     -sten,  w.  keystone. 
Sluta,  f,  T.  flood-board. 

Sluttija,  v.  n.  to  slope,    -ande,  a, 

eloping,  declivous,  aslope,  -ning,  f, 
descent,  glacis,  declivity,  bending; 
shelving.  [naughty. 

Slyngel,  w.  scoundrel,    -aktig^  a. 

Slå,  m,  key,  cross-piece. 

Slå,  V.  a.&n.  to  beat,  to  strike,  to  knock, 
to  dash.  —  cn  äng  f  to  mow.  — 
mynt  f  to  coin  money.  —  tegel,  tö 
make  bricks.  —  en  Jcnut,  to  cast  a 
knot.     —  takten,    to   beat   the  time. 

—  af,  to  cast;  to  abate;  to  strike  of. 

—  af  med  skämt,  to  put  off  with  a 
jest.    —  an,  to  tax;  to  produce  effect. 

—  bakut,  to  kick.  -  bort,  to  throw 
away,  to  cast  away.  —  efter  en 
rymmare,  to  go  in  pursuit  of  a  run- 
away. —  efter  något,  to  search  for 
something.  —  fram,  to  drop.  —  för, 
to  clap  on.  —  i,  to  fill,  to  pour  out, 
to  fill  out,  to  drive,  to  put  in;  to 
affect.   —  i  vadaret,  to  make  light  of. 

—  ifrån,  to  knock  away,  —  ifrån 
sig,  to  throw  back;  to  ireturn  the 
blows.  —  ig^n,  to  return  the  blows; 
to  shut.  —  igenom,  to  beat  through, 
to  drive  through;  to  sink,  to  sink 
through.      -  ihjäl,  to  beat  to  death. 

—  ihjäl  sig,  to  fall  to  death.  — 
ihop,  to  make  up;  to  dash  together; 
to  shut.  —  in,  to  succeed;  to  come 
to  pass,  to  fall  out.  —  ned,  to  beat 
down;  to  ram  down;  to  cast  down; 
to  lay;  to  strike  down;  to  powder 
down  upon.  —  om,  —  omkring ,  to 
wind  about;  to  lay  about.  —  om,  to 
turn,  to  change;  to  beat  again.  — 
omkring ,  to  use  indirect  expressions. 

—  omkull,  to  throw  down.  —  på 
porten,  to  knock  at  the  gate.  -  stort 
på,  to  live  high,  to  make  a  great  figure, 

—  sönder,  to  break  in  pieces.  —  till, 
to  strike ;  to  set  up.  -  till  riddare, 
to  dub  one  a  knight.  —  tillhaka, 
to  reflect,  to  cast  back ;  to  start  back, 
to  reflect.     —  undan,  to  knock  away. 

—  under  sig,   to   throw   under  one's 

Swedish-English  Did, 


Slägtskap         209 

self;  to»  engross,  to  usurp.  —  Upp, 
to  affix;  to  fasten,  to  put  up;  to 
pitch,  to  set  up;  to  ope^,  to  list;  to 
broach,  to  pierce;  to  open;  to  find 
out;  to  turn  ;  to  break  loose;  to  break. 

-  ur,  to  pour  out,  to  put  out  of.  — 
lit,  to  throw  out;  to  knock  out;  to 
break;  to  extend;  to  stretch,  to  ham. 
mer  out;  to  flower,  to  blossom,  to  put 
forth;  to  break  out;  to  fall  out,  to 
turn.  —  öfver,  to  throw  over;  to 
lay  over;  to  estimate.  —  sig ,  v.  r. 
to  hurt  one's  self;  to  moisten,  to  yield, 

-  sig  baklänges,'  to   fall  backward. 

-  sig  för  bröstet,  \o  beat  one's 
breast.  —  sig  (krokna  som  träj, 
to  warp.  —  sig  igenom,  to  press  or 
to  got  through,  to  fight  one's  way 
through.  —  sig  ihop,  to  associate 
one's  self  with  another.  —  sig  lös, 
to  unbend  one's  self.  —  sig  till, 
to  apply  one's  self  to ;  to  addict  one's 
self  to.  —  sig  till  ett  parti,  to 
take  a  party.  —  sig  på  ens  sida, 
to  side  with  one.  [w.  sloe-bush. 

Slån,  n,  sloe,  black-thorn,     -baske^ 
Slås,  V.  d.  to  fight;  to  beat,  to  strike. 

-  med  någon,  to  fight  with  one.  - 
om  något,  to  fight  for  something. 

Slåtter,  m.  moving,  -bloiuster,  n, 

grass  of  Parnassus,  —karl,  m,  mower. 
—tid,  771.  mowing •  season.  —01,  W. 
harvest-feast,  riptowel. 

Släcklja,  V,  a.  to  quench;  to  put  out; 
to  allay;  to  slack,  to  kill.  -  sin 
harm  på  en,  to  wreak  one's  harm 
upon  one.  -re,  m.  extinguisher. 
-ning,  f,  quenching,  extinction. 

SlädllO,  m.  sledge,  åka  på  -,  to  ride 
in  a  sledge,  -fart,  m,  -parti,  n, 
sledge  •  race.  —före ,  W.  sledging. 
-trafvare,  m,  sledge-horse. 

Slägga,  f,  forehammer,  sledge.  — ,  V, 
a.  to  hammer,  to  strike  with  a  sledge. 

Slägt,  f.  family;  kindred,  relations; 
tribe,  -as,  v.  d.  to  take  after,  -e, 
?i.  generation,  genus,  —ing,  m.  re- 
lation, kinsman,  kinswoman.  —re* 
gistcr,  n,  genealogy,  predigre*. 
-(>kap^  f.  relation,  affinity, 

U 


210 


Slända 


Slanda^  /.  distaff;  balance-fly. 

Släng)  7n.  blow ,  stroke ;  draught  with 
the  pan.  hafva  —  af,  to  have  a 
little  of,  to  be  inclined  to.  -a,  v.  a. 
to  throw,  to  fling,  to  toss.  — ,  V.  n. 
to  sling,  slänga  sig  som  en  mask, 
to  twist  one's  self  like  a  worm,  -kap- 
pa, f,  Spanish  cloak. 

Släpj  n.Uain;  toil,  drudgery.  -8,  f, 
dray,  sledge,  —a,  V.  iT,  to  drag.  ~, 
V.  n,  to  trail  J  to  toil ,  to  drudge.  — 
ihop,  to  amass  with  toil.  —  ut  sig, 
to  waste  one's  strength.  — as  9  V,  d. 
—  mtdf  to  labour  under.  — ig"  5  «. 
drawling ;  toilsom  ,  laborious,  —tåg', 
n.  taga  i  släptåg,  T.  to  take  in  tow. 

Srippila,  V.  a,  to  let  go,  to  let  loose, 
to  quit,  to  unhand,  to  let  fall;  to 
shed,  släpp  mig,  let  me  go.  -  af, 
to  let  off.  —  h07't,  to  let  go,  to  part 
with,  to  dismiss.  —  efter,  to  slacken, 
to  remit.  —  efter  sig",  to  drop,  - 
fram,  -  förhi,  -  igenom,  to  let  one 
come  forward.  —  in,  to  let  in.  —  lös, 
to  let  loose,  —  ned,  to  drop ,  to  let 
fall,  to  let  down.  —  till,  to  find;  to 
put  to.  —  Upp,  to  let  up.  -  wr,  - 
ut,  to  letaout,  to  releave.  -hälld, 
a.  apt  to  let  slip  out  of  one's  hands 
what  ho  holds;  yielding. 

Slät,  a.  smooth,  sleek,  plain,  level, 
even  ;  flat ;  wretched,  worthless,  göra 
sig  — ,  to  cringe,  to  fawn,  -a,  V,  a. 
to  smooth,  -hammare,  W.  smooth- 
ing hammer,  —het,  f,  smoothness. 
-hyfvel,  m,  smoothing  plane.  — SOm, 
m,  plain -sowing.  — t,  ad.  smooth, 
plainly;  ill,  pcorly,  wretchedly,  rätt 
och  -,  plainly,  fairly,  openly.  — ,  f, 
plain.     — tbygd,  f.   plain  country. 

Slö,  a.  blunt;  dead;  dull,  addle,  weak. 
-het,  /".  bluntness,  dulness.  -Skodd, 
a,  shlipshod.  — säd,  f.  refuse  of  corn, 
offalcorn. 

Slödder,  W.  trash,  worthless  people. 

Slog,  a.  handy,  dexterous. 

Slöja,  f.  veil. 

Slöjd,  m,  industry,  mechanical  art, 
manufacture;  work  in  wood,  —a,  vj 
a.  to  cut  in  wood,  to  cut;  to  manu. 


Smet 

facture.  -id&aro,  7rt.  manufacturer. 
-Ord,  W.  technical  word.  -Skol&« 
f,  school  of  industry. 

Slor,  n,  carsincle. 

SlÖS|!a,  V,  a,  to  lavish,  to  squander. 
-  hort,  to  squander  away.  -  i  mat, 
to  be  profuse  in  victuals,  -akttg", 
a.  prodigal,  lavish,  profuse,  -kik- 
tighet,  /*.  prodigality,  profusion. 
-are,  m.  prodigal,  spendthrift,  la. 
visher.     -eri,  n.  prodigality. 

Smack,  f,  T.  smr^ck.     -a,  v.  n.  to 

'  sraack;  to  Croat. 

Smak,  771.  taste,  savour,  gust,  relish; 
flavour,  efter  min  -,  according  <o 
ray  taste,  fatta  -  för  något,  to 
take  a  fancy  to  a  thing,  -a,  th  a. 
to  taste.  -,  v.  71.  to  savour,  to  taste. 
det  smackar  mig  icke,  I  don't  like 
it.  -fall,  a,  tasteful,  tasty,  -lig, 
a.  savoury,  well  tasted,  palatable, 
toothsome,  -lighet,  f.  savouriness 
— los,  a,  tasteless,  unsavoury,  insipid. 
-löshet  5  /.  unsavourjness ,  tasteless- 
ness. 

Smal,  a.  slender,  narrow,  small,  thin, 
slim,  -ben,  n.  the  small  of  the  leg. 
-bent,  a.  spindleshanked.  -het,  /". 
slenderness,  narrowness.  — na,  V,  71. 
to  grow  slender  or  thin,  to  taper,  to 
grow  smaller. 

Smalts,  771.  smalt,  blue-glass. 

Smaragd,  771.  emerald,    -moder,  /*. 

chrysoprasus. 

Smaska,  r.  n,  to  smack. 

Smattra,  i\  n.  to  clatter,  to  crackle. 

Smed,  771.  smith.  — ja,  f.  forge,  a  smith's 
shop,  -jehammare,  771.  sledge-ham- 
mer, sledge,  -jehärd,  771.  hearth  of 
a  forge,    -jestäd,  n.  anvil. 

Smek,  71.  caresses,  fawning,  —ft,  V.  a, 
to  caress,  to  sooth;  to  coax.  —  sig 
in  hos  en,  to  wriggle  one's  self  into 
one's  favour.  — er,  77».  fawner,  fond- 
ler.  —full,  a.  caressing,  fawning. 
-milnad,77i.thehoney-moon.-Bamn, 
71.  fondling -name.  -Ord,  -tal,  n. 
flattering  word,     -unge,  771.  darling. 

Smorgel,  771.  emery,  emeril. 

Smct,  m,  dough,   paste,   glue,     — ,  n. 


Smeta 


Smäll 


211 


grease,  filth,  -ft,  v.  a,  to  smear,  to 
glue,  to  paste,  to  daub,  to  besmear, 
to  bedawb. 

Smickycr,  n.  flattery,  adulation,  fawn- 
in?.  — ra,  V,  a»  to  flatter,  to  wheedle. 
—rar©,  m,  flatterer,  wheedler. 

Stmidija,  v.  a.  to  forge,  to  hammer. 
-.  iJiopf  to  weld  together.  —  ihop 
en  lögn  t  to  trump  up  a  lie.  —0,  n. 
iroH'tools,  iron-work,  iron-ware.  — iffj 
a,  malleable;  ductile;  limber,  supple, 
soft,  flexible,  pliable,  pliant;  nimble, 
— iglict  9  f,  malleableness  ,  ductility  ; 
flexibility,  suppleness,  limberness ,  agi- 
lity, softness,  pliantness. 

Sillily  n,  sraerk,  simper.  — ftj  V.  a.  to 
smerk,  to  fawn,  to  simper.  -ar6j 
—61*5  '^*  fawner,  coaxer. 

Siuiiik,  n.  paint,     -a,  r.  a.  to  paint. 

Smisk ,  n.  cut,  lash,    -a,  v.  a.  to 

whip,  to  lash,  to  beat. 
SBlittlja^  f.  contagion,  infection,  catch- 
ing  disease.      — ,  v,  a.    to    infect,    to 
taint,     -sam,    a.    infectious,   conta- 
gious, infective. 

Smolk,  s,  dust,  mote,  filth,  -a,  r.  n. 

to  dust;  to  part  with  the  threads. 

SKlUgglli'a,  V,  a.  &  n.  to  smuggle,  to 
run,  to  contraband,  — ai'©,  m.  smugg- 
ler, contrabandist.  — ©rl,  n.  smuggling. 

Sniullla^  f,  crum,  crumb,  mote,  little 
bit.  — ,  V,  a.  to  crumble,  ~  sig,  to 
fall  into  crumbs,  to  crumb,  —gråtj 
m,  niggard,  miser.  — igj  Ö.  crumbled, 
—pärOXlj  n.  meltingpear,  beurree-pear. 

Sinult,  a.  T,  smooth.  -  vatten, 
smooth  water. 

Smultron,  W.  strawberry. 

Smusla,  V.  a.  to  shuffle  (out  of  the 
way),  gä  och  — ,  to  go  sneaking 
about. 

Smuts,  m.  dirt,  filth,  smut,  soil,  -a, 
V,  a.  to  dirt,  to  sully,  -ig",  fl,  dirty, 
foul,  smutty,  filthy»  -IgljL^t^  f,  djr- 
tiness,  nastiness. 

Smutta,  v.  71.  to  tipple. 

Srayck!|a,  v.  a.  to  adorn,  -e,  n. 
.iewel. 

Siuygr,  W.  liiding- place,  lurking-place. 
—a,  V,  a.  &  n.  to  smuggle,  to  steal  in; 


to  slink,  to  sneak.  —  fram,  to  bring 
a    thing,   forward    with    sonie   artifice. 

—  sig  IfOrt^  to  steal  away.  —  sig 
frarrif  to  steal  forward.  —  sig  ige- 
nom, to  sneak  through,  —  in,  to 
smuggle,  tö  steal  into,  -©r,  m.  snea- 
ker, -ha n<I©I,m. smuggling,  -hand- 
lare, TO.  smuggler,  -hål,  n.  loop- 
hole, -skola,  f.  hedge-school,  -vrå, 
m.  lurking-place,    -väg,  TO.  by-way. 

Små^  a.  small,  little,  petty,  de  smd,  the 
little  one's.  -aktig,  a,  illiberal, 
mean,  punctilious,  -barnsskola,  f. 
infant-school,  — falsk  ,  a.  cunning, 
subtle,  aly.     -flsk ,  m.  small    fishes, 

cudio.  -folk,  n.  low  people,  -horre, 
TO.  coxcomb,  -klok,  a.  prematurely 
wise,  -le,  V.  n.  to  smile,  -niynt, 
n.  -penningar,  to.  pi.  small  nro- 
ney.  —nätt,  a.  neat,  nice,  pretty. 
-randig,    a.    with    narrow    stripes. 

-rede,  ?t,  sjnaii  utensils,   -rotsar©, 

TO,  parasite,  -Saker,  f.  pi.  trifles, 
small  wares,    — skog,  TO.  underwood, 

copse,  -skratt,  n,  smiling,  -stad, 
m.  a  little  town,  -stadslik,  a, 
boroughlike.    — sten,  to.  small  stones. 

-svcn,  to.  footboy.  -torsk,  to, 
whiting  pout,  -träu  ,  W.  pi.  under- 
wood,  brushwood. 

Småningom,  ad.  by  little  and  little, 
by  degrees. 

Smått,   ad.  a  little,   scarce,     dst  dr 

—  för  honom,  'tis  very  scarce  with 
him,  regno,  -,  to  drizzle,  handla 
i  — ,   to   carry   on  a  small   trade,    to 

Smäcker,  a.  slender.  [retctl, 

Smädjla,  v.  a.  to  rail,  to  calumuiat®. 
—ande,  a.  blasphemouS|  iujurious,  — , 
n.  railing,  blasphemy,  -are,  TO.  rai. 
ler.  — ©ftlll,  a.  blasphemous,  oppro- 
brious, ignominious,  scurrilous,  —else, 
f.  blasphemy.  -Olysten,  a.  slande- 
rous, -elystnad,  f.  medisance,  slan- 
derousness.  — eord,  n.  opprobrious 
word,  blasphemy.  — eskrift,  f.  lam- 
poon, —lek  ,  TO,  ignominy,  disgrace. 
—lig,  a.  opprobrious, 

Smäkta,  v.  n.  to  languish,  to  long  for. 

Smäll,  TO.  clap,  report,  explosion,  noi?e. 


212 


Smälla 


Sniken 


crack;  lasb.  -^&5  V.  fl,  to  crack;  to 
make  a  report.  -  Ctf,  to  pop  off. 
-flkon,  n,  box  on  the  car.  -kyss, 
n,  smack,  smacking  buss.  — pulyeij 
n.  fulminating  powder. 
Smältila,  f,  sow,  pig,  fusion.  -,  V,  a, 

to  melt,  to  smelt,  to  fuse,  to  liquefy  ; 
to  digest;  to  put  up,  to  pocket  an 
affront.  —  ihop ,  to  melt  together. 
— ,  V,  n.  to  melt;  to  dissolve;  ~  tort, 
to  melt  away.  —  i  tårar,  to  melt 
into  tears.  — ar6j  W.  smelter.  — fear^ 
a.     fusible,     dissolvable;     digestible. 

-barhet^  f,  fusibility,  -degel,  m, 

crucible,     -glas,  71.   enamel,   smalt. 

—hytta J    f.   furnace,    smelting •  hut. 

-härd,  m,  forge,  -ning,  f,  fusion, 

melting;  digestion,   -ngn,  m.  furnace. 
Smärre,  a.  compar,  less,  smaller. 
Smärst,  a,  superi,  least,  smallest. , 
Smärt,   a,  slender, 
SmartlJa,  f,  smart,  affliction,  grief,  pain. 

— ,  V.  a,  to  pain,  to  afflict,  to  grieve. 

-Itlll,  -Sam,  a.  painful,   afflicting, 

tormenting,  grievous,   —stillande,  a, 

anodyne,  lenitive. 
Smarting,  m,  T,  service. 

Smoja,  V.  a,  to  ply,  to  thread  (a  needle). 

Smör,  n.  butter,  -bytta,  f,  butter, 
tub.  -gås,  m,  buttered  bread,  slice 
of  bread  and  butter. 

Smörja,  v,  a,  to  anoint,  to  grease,  to 
daub,  to  smear ;  *  to  bribe.  —  xhop, 
to  trump  up.  —  ntd,  to  soil,  to  de- 
file, to  dirty,  to  daub.  —  tn  till 
konung,  to  anoint  one  a  king,  smordt 
vin,  adultered  wine.  — ,  f,  ointment, 
grease;  bribe. 

Smorjelse,  fe  ointment,  unction. 

Snabb,  a,  swift,  quick,  active,  speedy, 
fleet,  able,  -fotad,  a.  swift  of  foot. 
-het,  f,  swiftness,  speed. 

Snabel,  m.  trunk,  spout,  proboscis; 
great  bill. 

Snack,  m,  chat,  parley,  talk,  -a,  V, 
n,  to  chat;  to  talk  nonsense,       [slip. 

Snafva,  V,  n.  to  trip,  to  stumble,   to 

Snapp{|a,  v.  a,  to  snatch,  to  snap.  - 
upp  href,  to  intercept  letters,  -hano, 
m.  robber,    freebooter,     -händ,    a. 


light- fingered,  thievish»  -säok,  m. 
snapsack,  knapsack. 

Snar,  n.  thicket. 

Snar,  a,  ready,  quick,  prompt.  Var  -,  be 
quick,  -are,  a,  sooner ;  rather,  -ast, 
a.  soonest,  som  — ,  in  a  little  while. 
-ft'ndig,  a,  inventive,  -het,  f. 
swiftness,  speed,  -ligen,  ad.  shortly, 
ere  long,  speedily,  quickly,  -mogen, 
a,  premature,  soon  ripe.  — sint,  a, 
hotheaded,  coleric.  — sticken,  a. 
touchy,  captious.  — trogen  ,  a.  cre- 
dulous, easy.  — trogenhet,  f.  ere» 
dulity. 

Snar||a,  f.  snare,  gin.    -Mnda,  f. 

small  bind-weed. 
Snarka,  V.  n,  to  snore. 
Snarrverk,  n,  trumpetlike  organpipes. 
Snart,  ac?. soon, quickly;  easily;  shortly. 

så  —  som,  as  soon  as. 
Snask,   n,   sweetmeat,     -a^  V,  n,   to 

smack,    to    eat    dainties.      — er,    m. 

dainty  person,  sweet-tooth. 

Snatt||a,  v.  a,  to  pilfer,  to  filch,   -eri, 

n,  theft,  pilfery.  [ter. 

Snatt||er,  n,  chatter,  -ra,  v.n,  to  chat- 

Sned,  a,  oblique,  wry,  crooked,  trans- 
verse, sideways,  aslant,  overthwart, 
sideling,  -a,  V,  a,  to  plough  athwart, 
to  twifallow.  -het,  f,  obliquity, 
—segel,  n,  stay-sail,  triangular  sail. 
-språng,  n,  side-leap,  start,  slip. 
— t,  ad,  pä  — ,  obliquely,  awry,  a 
bias,  asquaint.  se  — ,  to  look  awry. 
se  —  pä  någon,  to  look  askew  upon 
one.  ho  —  öfver,  to  live  over  the 
way.     -Ogd,  a.  squint-eyed. 

Snedd,  m.  obliquity,  bias,  pd  sncd» 
den,  a  bias,  a  swing. 

Snegla,  v.  n,  to  look  askew,  to  eyo 
askance. 

Snibb,  m.  tip,  lappet. 

SnicklJare,  m,  joiner,  -argesäll,  m^ 

journeyman-joiner.  — ra,  V.  n.  to  do 
joiner's  work. 

Snid{{a,  v,  a,  to  cut,  to  carve.  -York, 

n,  carved  work,  carving. 
Snifsa,  V,  a.  to  cut  figures,  to  carve. 
Snigel,  m,  flug,  leech. 
Snik[|as,  v.  d,  to  be  covetous,    -eo^ 


Snikenhet 

a.  covetous,  eager,  desirous,  greedy. 
-enlietj  /".  gieediness,  avidity. 

Snilla,  V,  a.  to  steal  privily,  to  pur- 
loin, to  embezzle. 

Snille,  n.  genius,  wit.  -flygt,  m. 
turn  of  mind.  -fOSter,  n,  product 
of  wit.  -gåfva,  f.  talent,  -rik, 
a,  ingenious,  spirited. 

Snipa,  f.  pickerel  (fish);  boat,  wherry. 

Snitt,  m,  cut,  incision. 

SnO,  f,  string,  twist.  -,  V,  a.  to 
twist,  to  twine.  -  upp^  to  untwist. 
—  52^,  to  twist  itself. 

Snok,  m.  snake. 

Snoka,  v,  n.  to  search.  -  upp »  to 
trace  out.     —r©,  m.  searcher,  spy. 

Snopen,  a.  digountenanced,   ashamed. 

Snoppa,  V.  oT  to  top,  to  snuff  (the 
candle). 

Snor,  771.  snot     -ig,  a.  snotty. 

Snubl)|ja,  v.  a.  to  snub,  to  huff,  to 
check,  —or,  f.  pi,  reproof,  reprehen- 
sion, [graze,  to  attinge. 

Snudda,  v.  n.  to  touch  slightly,  to 

Snufva,  f,  cold,  catarrh. 
Snugglja,   V,  W.    to    play   the  parasite, 
to  spunge.     -gäst,  m.  parasite. 

Snurra,  f,  top,  gig.  -,  v.  n.  to  turn, 

to  whirl,  to  spin  round. 

Snus,  n.  snuff,  -a,  v,  n.  &  a.  to  take 
enuff;  to  snuff.  -  till  en,  to  snub 
one.  -are,  m.  anufftaker.  -dosa, 
f.  snuffbox,  -hane,  m,  beau,  cox. 
comb. 

Snusk,  n.  nastiness,  filth,  dirth.  -Cr, 
m,  sloven.  — ig,  a.  slovenly  ,  nasty, 
squalid,     -igliet,  f.  slovenliness. 

Snut,  m.  snout,  muzzle;  lappet;  end, 
point;    roll  of  butter.     — tft,  V.  a.  to 

Snyfta,  v.  W.  to  sob.  fsuckle. 

Snygg,  a.  neat,  genteel,  cleanly,  clean. 
-a,  V.  a.  to  clean,  to  dress,  -hot, 
f,  cleanliness,  neatness. 

Snyta,   v.  a.  to    blow,    to   snite;    to 

Snyte,  W.  ^nout,  proboscis.  {snuff. 

Snäl,  a,  covetous,  avaricious,  greedy. 
-as,  V.  d,  to  play  the  parasite.  — 
efte)\  to  be  covetous  of.  -h©t,  f,  co- 
vetousness,  avarice,  greediness,  avidity. 


SnöpUg  213 

Snår,  «.  thicket. 

Snack ji»,  f.  cockle,  periwinkle;  snail, 
snäckan  i  örat,  cochlea,  -fcrinsg, 
a.  spiral,  -hus,  W.  snailahell.  -iiulo, 
f.  spiral  line,  conchoid. 

Snäf,  a.  scanty,     -het,  f.  scantiness. 

Snäll,    a,   swift,   fleet,    quick;    sweet. 

-fotad,  a.  swiftfootc::.    -het,  f. 

speed,  swiftness,  rapidity;,  quickness, 
velocity;  ability,  capacit/.  — pOSt, 
m.  diligence,  -press ,  m,  fly -press, 
steara. press.  -SeglarO,  m,  quick- 
sailing  vessel,  -tåg,  7».  fast  train, 
-våg,  f,  steel-yard. 

Snäppa,  f,  snipe;   common  sandpiper. 

Snäpparo,  m.  spring-lancet. 

Snärjlia,  v.  a.  to  snare,  to  entangle, 
to  catch  in  a  snare,  lata  —  5lflf,  to 
give  into  the  snare,  -ailde,  a.  cap- 
tious.    -gräs,  n.  goose-grass,  clivers. 

Snärt,  m,  whipcord,  -a,  v.  n.  -  till 
en,  to  tap  one.  —  förbi  en,  to  brush 
by  one.  — ,  f,  lass,  a  smart  or  a  snap- 
pish girl. 

Snäslja,  v.  a,  to  huff,  to  snub,    -or, 

f.  pi.  offensive  words. 

Snö,  m.  snow,    -a,  -ga,  v.  n.  to 

snow,  -blind,  a.  dazzled  by  the 
snow.       -blomma,    f,    snow -drop. 

-boll,  m,  snow-ball.    -dritVa,  f. 

drift  of  snow,  -fall,  m.  downfall 
of  snow,  -flaga,  -flinga,  f.  flake 
of  snow.  — glopp ,  n.  snow  .mixed 
with  rain,  sleet.  — livit,  a.  snow-white. 
-ig,  a.  snowy,    -klocka,  f.  snow- 

drop,  -loppa,  f.  snow-fly.  -lärka, 

f.  snow-bird.  — mOS,  71.  whlpt  cream. 
-jplog,  m.  plough  for  snow,  -ras, 
n.  mass  of  snow  rolling  down  a  moun- 
tain, -ripa,  f.  ptarmigan,   -skata, 

f,  field-fare.  -sparf ,  m,  snow-bird, 
cherry •  chirper.  —väder,  n.  snowy 
weather,   —yra,  f.  sprinkling  of  snow. 

Snöd,  a.  vile,  trifling. 

Snö  11  a,  V,  n.  to  snuffle. 

Snöga,  s.  Snöa* 

SnÖpI|a,  v»  a.  to  geld,  to  castrate. 
-are,  m,  gelder.  -ing,  m.  castrate, 
eunuch.  [contemptible,  vile. 

SnÖX^lig,    a.    shameful,     ignominious, 


214 


Snöra 


Snöiila^  v.  a,  to  laco.  -  af,  ^  U2)p, 
to  trnlaoc.  -  fast,  -  igen,  -  ihop, 
to  iace  tight  or  close.  — l)ftnd  9  n. 
lace.  ~65  n,  string,  line;  twist,  —hål, 
n,  lacehole,  eyelet,  -lifj  7^.  stays, 
bodice.     — m&kard  5   m,   lace  •  maker. 

-nål,  /.  tag.   -rem,  f,  lace.   -rät, 

a.  straight  by  line,  -slå,  V.  a.  to 
mark  with  a  chalked  string. 

Snörpa,  v,  a,  to  stitch  up,  to  draw 
up,  to  «ew  together.  —  ihöp  TnuU' 
nen,  to  contract  the  mouth. 

So,  f  sow. 

Sobel,  m.  sable,     -skinn,  W.  sable- 

Societet,  f  society.  [back,  sable. 

Socka,  f,  sock. 

Sockel,  tn.  socle,  socket,  footing. 

Socken,  f.  parish,  -bo,  m.  parishio- 
ner. — bnd  ,  m.  a  parson's  going  to 
administer  the  holy  sacrament  to  a 
sick.  .  —gång",  m.  collection  of  alms 
in  the  parishes,  -prest,  m.  parish- 
priest,  -skola,  f.  district -school, 
parish-school.  -SKl'lfvare,  m.  vestry 
clerk,  -stuga,  f.  house  where  the 
church .  wardens  and  parishioners  hold 
their  meetings.  -Stämma,  f,  meet- 
ing of  the  parishioners ;  vestry. 

Socker,  «.  sugar,  -ask,  m.  sugar- 
box,  sugar-dish,  -bagarc,  m»  con- 
fectioner,  —bageri,  n,  confectionary. 

-bakelse,  f.  confect,  comfits,  -bruk, 

71.  sugar -house.  — brod  ,  n,  sugar- 
bread,  biscuit,  —dosa,  f.  sugarcaster. 
-rot,  /".  sklrret.  -rör,  n.  sugar- 
cane,  -slrap  ,  7».  raelasses.  — SJU- 
(dare,  m.  sugarboJler,  refiner  of  sugar. 
*-SJuka,  f.  diabetes.  -tOpp ,  m. 
sugarloaf.       — tåug,    f.     sugartongs. 

-vatten,  n.  sugared  water,  -ärter, 

m,  pi,  garden-pease. 
Sockra,  v.  a.  to  sugar. 
Soda,  f.  soda,    -ratten 9  n.  soda- 

Soifa,  f.  sofa.  (water. 

Sofllkammare,  w.  -mm,  rt.  bed- 
chamber, dormitory.  — va,  V.  n,  to 
sleep.  —  på  en  sdk,  to  consult  one's 
pillow.  —  W^,  to  take  one's  fill  of 
sleeping.  —  middag,  to  take  a  nap 
Qfter   dinner,     viin  hand   sof,    my 


Sommartid 

hand  was  asleep,  -vande,  #1.  sleep- 
ing, sleep,     -rare,  m.  sleeper. 

Sof?cl,  «.  bymeat,  sool,  sowcl ,  any 
victuals  eaten  with  bread,  -sam, 
a.  feeding,  nutritious. 

Soja,  f.  soy. 

Sol,  f  sun;  glory,  -a,  V.  a.  to  sun, 
to  dry  in  the  sun.  —  sig ,  to  bask 
in  the  sun.  -badd,  n.  heat  of  the 
sun,  apricity.  -bcrgning,  f,  sun- 
set, -blind,  a.  dazzled  by  the  sun. 
—blomma,  f.  sun- flower,  turn -sol. 

-bränd,  a.  sunburnt,  -bränna,,  f, 

sunburning.  -cirkcl,  W.  solar  circle. 
-fjäder,  tw.  fan.  -fläck,  m.  solar 
spot,  -förmörkelse,  f.  solar  eclipse. 

-glas,  n.  burning-glass,  -grand, 
71,  atom,  mote,  mite,  -gång,  on, 
sunrise;  sunset,  -hetta,  f.  heat  of 
the  sun.  -llTarf,  n.  solar  circle. 
-ig,  a.  sunny,  -klar,  a.  sunbright, 
evident,  clear,  -månad,  m.  solar 
month.    -rOS,  f.  sun-flower,  turn-sol. 

-skärm,  m.  parasol,  -strålo,  m. 
sun-beam.  — Styng,  n.  sunstroke, 
siriasis.  -stand,  n,  solstice,  -sy- 
stem, n.  solar  system.  -tOrka, 
V,  a.  to  dry  in  the  sun.  -uppgång, 
m,  sunrise.  — Ur,  n,  sun-dial.  — Yind, 
a.  warped,  cast.  — yisare,  m.  gno- 
mon, cook  of  a  sundial,  -år^  n. 
solar  year. 

Sola,  f.  salt-water,  brine;  a  kind  of 
plaice,  sole  (fish);  sole  of  a  shoe. 

Solayexel,  m.  sole  bill,  single  bill. 

Sold,  m,  pay.  (tary  life. 

Soldat,  771.  soldier,   -lefnad,  f,  miU- 

Solf,  71.  lam,  warp. 

Solk,  n,  soil,  dust. 

Som,  pr,  who,  which,  that,  den  -, 
he  that,  det  — ,  that  which.  — ,  C, 
as,  like.  -  07»,  as  if.  -llgO,  a, 
pL  some. 

Sommar,  m.  summer,  om  soTmaarerir 
in  the  summer,  t  — ,  this  summer.. 
i  somras,  last  summer.  — afton,. 
171.  summer-evening,  —dag,  m.  sum-] 
merday.  -fågel,  W.  butterfly,  -må- 
nad, m.  summeimonth,  June,  —tidy 
w.  summerseason. 


Somna 

Somna,   v.  n.  to  fail  asleep. 

Somt,  a.  71,  some,  i  -,  in  some  par- 
ticulars. 

Son,  m,  son.  -dotter,  f,  grand, 
daughter,  -dottersdottcr,  f,  great 
granddaughter.  — hustrU,  f,  daughter 
in  law.  -lig^,  a.  filial.  -SOIl,  m. 
grandson.  — SOOSSOll,  tn.  great  grand- 
son. Iprobe,  to  sound. 

Sond,  m.  probe,  sound,  -ora^  V,  a.  to 

Sopjja,  f,  whisk,  oven-besom.  — ,  V,  a. 
to  sweep.  — r©,  TTl.  sweeper.  — llög, 
771.  heap  of  sweepings.  ~0r,  f.  pl. 
sweepings.  — QVftSt,  m.  broom,  be- 
som,    -skyffel,  m.  dustpan. 

Soppila,  f,  soup,  broth.  -fat,  n. 
soup -dish.  —skål,  m.  porringer. 
— slef,  m.  soup-spoon. 

Sorg,  m.  sorrow,  grief,  woe,  wo,  affliction, 
trouble,  regret  *,  care,  concern ;  mourn- 
ing, -betygelse,  f.  condolence. 
-bunden,  a.  sorrowful,  afflicted. 
-drag t ,  m.  mourning,  -fri,  a. 
free  from  cares.  — frihot,  f»  tran- 
quillity. — fallig,  a.  solicitous,  care- 
ful, jealous,  industrious,  -fttllighet, 
f.  care,  solicitude,  carefulness.  — hUS, 
91.  family  or  house  where  somebody  is 
dead.  — kliidd,  a.  dressed  in  mourn- 
ing, —lig,  Cl.  mournful,  sad,  sorrow- 
ful, doleful,  dismal,  melancholy,  af- 
flicted, —lös,  a.  careless,  unconcer- 
ned, heedless ,  unmindful,  -rlosliot, 
f,  carelessness,  negligence,  inattention, 
heedlessness.  — niusik,  f.  mourning- 
music,    -qväde,  f,  elegy,   -sen,  a. 

sorrowful,  sorry,  sad.  -SCnliet,  f, 
sadness,  melancholy.  — Spel,  71.  tra- 
gedy, -ställe,  71.  gä  i  sorgstäUe, 
to  follow  a  funeral,  —tid,  tn.  mourn- 
J  ing-time. 

Ork,  m.  field-mouse. 

Orl,  71.  noise;  rattling,  -a,  V.  n.  to 
make  a  noise  j  to  rattle;  to  murmur. 
rt,  771.  sort,  sortment ,  kind,  —era, 
V.  n.  to  belong  to.  — ,  V,  a.  to  sort, 
to  assort.  — Bring.,  f,  sortment. 
-imont,  71.  assortment. 
t,  71.  soot;  blast,  blight,  -a,  V. 
O.    to   sweep.     —  ned,  to  daub  with 


Spat 


215 


soot,   -aktig,  a.  fuliginous,   -are, 

m,  chimney-sweeper.  — llöna,  f.  water- 
hen.    — ig,  a.  sooty,  fuliginous ;  blasty. 

Sot,  f.  sickness,  disease,  —död,  W, 
natural  death.  — ,  a,  naturally  dead. 
-säng,  /■.  death-bed. 

Spad,  71.  broth. 

Spade,  771.  spade;  spatula,  slice.     — Fj 

Spak,  771.  coltstaff,  lever.        [m.  spade. 

Spak,  -färdig,  a.  tame,  gentle,  quiet, 
tractable,  -färdighet,  f.  gentle, 
ness,  tractableness. 

Spalior,  771.  espalier. 

Spalt,  m,  T.  column. 

Span||a,  v.  a.  to  pry,  to  spy :  to  trace. 
—ing,  f.  tracing,  investigation;  in. 
telligence.  få  —  J?å,  to  get  intelli- 
gence of. 

Spann,  77i.  corn  »measure  containing 
about  two  bushels ;  span,  slå  väl  i 
— ,  to  yields  well.  — ,  71.  teamage,  set 
of  coach  •  horses ;  span.  — lläst ,  771, 
coach-horse,  -mål,  771.  corn,   -luåls- 

bod,  f.  granary,  -niålshandel, 
771.  corn-trade,  -niåls handlare,  tti. 
corn-merchant,  —rem,  f.  shoemaker's 
stirrup.  -rldarO,  771.  jockey,  postillion. 

Spansk,  a.  Spanish.  —  fluga,  Spanish 
fly,  cantharide;  blister.  —  gröna, 
verdigriso.    — rÖr,  71.  cane,  bengal-cene. 

Sparjlu*,  V.  a.  to  spare,  to  save,  to  hus- 
band. —  till  en  annan  tid,  to  re- 
serve  till  another  time.  —  sig ,  V.  r. 
to  spare  one's  self.  -bank^  TTi» 
-kassa,  f,  savings-bank,  -bossa, 
f,  thrift-box.  -Sam,  a.  sparing,  sav- 
ing, thrifty,  -samhct,  /f.  saving- 
ness,  sparingness,  frugality. 

Sparf,  771.  sparrow,  -llök.  Til.  sparrow- 
hawk. 

Spark,  771.  kick,  -a,  v.,  a.  to  kick. 
-  halcut,  to  kick  behind.  -  upp  en 
dörr,  to  kick  a  door  open. 

Sparr,  m.  broom. 

Sparrlle,  7n,  rafter;  spar,  -lag,  n. 
the  rafters  of  a  roof,  -lakan,  71. 
bed;curtain.  -^lakansloxa,  f,  cur- 
tain-lecture. 

SpJirriS,  m,  asparagus. 

Spat,  m.  spar. 


216         Spatsera 

Spatserlfa,  v,  n.  to  walk*    -gång, 

771.  walk. 

Spätt,  771.  spavin,  scratches. 

Spe,  71.  raook,  göra  —  af,  to  make  a 
mock  of.  på  — ,  by  way  of  mockery. 
—full,  a.  sarcastic.  -fågol,  m, 
mocker,  scoffer,  fleerer,  jeerer.  -glosa, 
f.  gibe,  sneer,  scoff.    — Ord,  n.  taunt. 

Specerl,  n,  spice,   -handel,  m.  gro. 

eery,    -handlar©,  m,  grocer,  spicer. 

Specillalltet,  f,  speciality,    -el,  a. 

special,  especial,  pa»'*Icular.  -Cll,  ad, 
especially,  particularly.     ~flcera,  V. 

■     a.  to  specify,  to  particularise. 

Spedit||ion,  f,  conveyance,  dispatching. 
-ionshandel,  m,  carrylng^.  trade, 
transmission-business.  -Of,  m.  dis' 
palcher. 

Spegel,  7».  looking-glass,  mirror;  panel; 
T,  stern,  -fabrik,  m,  lookingglass- 
manufacture,  -folium  ,  n.  tin -foil. 
-fäkteri,  n,  mock-fight,  sham-fight, 
deception,     -glas,  71.  mirror-glass. 

Spegla  sig,  v.  r.  to  view  one's  self 
in  a  glass.  —  i  någons  exempel, 
to  take  an  example  by  one. 

Speja,  V,  a.  to  spy.    -re,  tti.  spy. 

Spektakel,  n,  spectacle,  show;    play. 

Spektll||ant,  w.  speculator,  enterpriser. 
— ation,  f.  speculation,  enterprise. 
-era,  V,  n,  to  speculate. 

Spel,  n,  game,  play ;  music ;  play,  exe- 
cution;  trick,  s'dtta  jp<£  — ,  to  hazard 
at  play ;  to  hazard,  lo  venture,  vara 
med  i  spelet,  to  be  engaged  at  play ; 
to  have  finger  in  the  pie.  hafva 
fritt  -,  to  have  free  scope,  röra  pä 
spelet,  to  beat  the  drum,  -a,  v.  a. 
to  play  on,  —  Öfver,  to  rehearse.  — 
kort,  to  play  at  cards.  -  högt  y  to 
play  at  great  game.  —  W^,  to  have 
the  forehand;  to  play  a  card.  --  en 
komedi,  to  act  a  play.  -  en  eit 
puts,  to  play  one  a  trick.  -  under 
ett  täcke  med  någon,  to  have  un- 
derhand dealings  with  one.  -are,  m, 
gamester.  ~?J0?B1 ,  m.  bar  of  the 
capstan.  — borcl,  '^*:  gaming-table. 
-dosa,  f    m'.r.cal    Yr\.     -hUS ,  71. 


Spiksjuk 

gaming-house,  -kluhb,  m.  garaing< 
club,  -kort,  71.  play-card,    -man, 

771.  musician,  fiddler,  -penning,  771. 
counter.  -penningar,  pL  pay- 
money.  — rum,  n,  play-room;  elbow- 
rum,  scope,  -sjuka,  f,  gaming- 
disposition.  -Hr,  7J.  musical  clock. 
-verk,  71.  play-things;  rareeshow. 

Spelt,  771.  spelt. 

Spenat,  tti.  spinage. 

Spendera,  v,  a.  to  spend. 

Spenlle,  m.  udder,  teat,  dug.  -bftm, 
?l.  suckling,  babe.  — hom,  71.  sucking- 
bottle,  -varm,  a.  miikwarm.  -vårta, 
f.  nipple. 

Spenslig,  a.  slender,  slims  gracile, 
—het,  f.  slenderness ,  thinness,  graci- 

S  per  gel,  m,  spurry.  [lity,. 

Speta,  V.  a.  to  distend,  to  stretch  out. 

Spets,  m.  point;  pinnacle,  point,  sum- 
mit, top;  head,  front;  lace,  hjuda 
en  spetsen,  to  bid  defiance  to  one. 
knöppla  spetsar,  to  make  lace,  -a, 
V.  a.  to  point,  to  sharpen;  to  empale, 
—  öronen ,  •  to  prick  up  one's  ears, 
-bof,  771.  sharper,  -fundig,  a, 
sharp,  crafty,  acute,  subtile,  smart, 
sly,  subtle,  shrewd.  -fundigh«t,  f. 
sharpness,  smartness.  — glans,  771, 
antimony,  stibium.  — glas,  71.  wine- 
glass. -Imnd,  771.  pomeranian  dog, 
— ig,  a.  pointed,  acute;  sharp,  smart, 
biting.       -krämare,    m.    laceman. 

-manschett,  ra,  laced  ruffle.  -vink« 

lig,  a,  acutangular,  oxygoual. 

Spett,  71.  spit,     -a,  V,  a,  to  spit. 

Spiauter,  m,  spelter,  zlnk,  pewter. 

Spickeljn,  a,  salted,  dried  in  the  sun 
or  in  smoke,  -kött,  71.  hungbeef, 
-sill,  77Z.  pickled  or  salt  herring. 

Spigg,  m,  stickleback. 

Spik,  m,  nail,  -a,  V,  a,  to  nail.  — 
igen,  to  nail  up.  -  upp,  to  nail  on, 
to  nail  at,  to  affix,  -borr,  771.  pier- 
cer, gimlet,  -böld,  m.  small  boil, 
-hammare,  m,  nail- manufactory. 
-hufvud,  n.  head  of  nail,  -klubba, 
f,  clubb  armed  with  nails;  thorn- 
apple,    -olja,  f,  oil  of  spike.   -SJuk^ 


Spiksmed 

a.    T,   ironsick.      -smed,   m,   nail- 
smith,     -tång,  w.  nail-nippers. 
SpllkaiU,  m.  basin,  sneaker. 

Spilllla,  v,  a.  to  spill,  to  shed,  -ning, 

f.  waste,  spilling. 

Spilleiii'nakcn,  a,  stark-naked,   -ny, 

a.  brand  new,  quite  new. 
Spillo,  ad,  gifva  till  -,  to  deliver  up 

at  discretion,  to  give  to  be  plundered. 
Spillra,  f,  splinter.   -,  V,  a.  to  eplin- 

ter,  to  split,  to  exfoliate. 
Spilta^  f.  stall. 

Spiltra,  n.  barrel. 
Spindel,  m,  mandrel,  spindle. 
Spinett,  n,  spinet,  virginals. 
Spinkig,  a,  slender,  slim,  spare. 
Spinn||a,  v.  a.  to  spin.    —  upp^  to 

spin  up;  'to  devise,  to  trump  up,  to 

forge,     -are,  m.   spinner,     -cri,  n. 

spinning-house.     — erska,  f.  spinster. 

-hus,  n.  house  of  correction.  -rOCk, 

W..  spinning-wheel. 

Spion,  m.  spy.    -era,  v,  n.  to  spy. 

Spira,  f.  sceptre;  spar;  pistil.  ^^56- 
gel8  spira,  studding-sail-boom. 

Spiritus,  m.  spirit. 

Spis,  m.  chimney,  fire.place.  -häll, 
m.  fire-hearth. 

Spfs,  Wl.  food,  meat,  diet,  victuals, 
nourishment,  —a,  V.  a,  to  feed;  to 
eat.  — ,  V.  n.  to  be  eating,  to  dine, 
to  sup;  to  suffice,  to  be  enough,  to 
be  sufficient,  det  spisar  icke  läng  t, 
this  won't  go  a  great  way.  — brod, 
W.  household-bread,  -gäst,  m.  boar- 
der, -kammare,  W.  larder,  gard- 
manger,  -kumin,?».  cumin,  -ning, 
/".  eating,  feeding,  boarding.  — Ott'er, 
n.  meat-offering.  -Qvartcr^^  n.  or- 
dinary,  boarding-house.  — värd,  77i. 
master  of  an  ordinary.  — Ölj  n. 
smallbeer. 

Spjut,  n,  lance,  spear. 

Spjiillja.  V,  a.  to  splint,  -e,  m.  splint; 
pale,  -ka,  V,  a.  to  split,  to  splinter, 
to  cleave  lengthwise.  —  sig,  to  splin- 
ter.    — kig,  a.  easily  split,  splintery. 

Spjall,  n,  damper,  register,  shutter; 
giisset.  (kick  at. 

Spjärna,   v,  n.   to  strive  against,   to 


Spring 


217 


Splint,  m,  splint;  T,  forelock,  -a^ 
V.  a.  &  n.  to  splint,  to  splinter. 

Spliss,  m,  T,  splice,  -a,  v,  a,  to 
splice. 

Split,  n.  strife,  contention,  discord. 

Splittra,  V,  a,  to  separate,  to  splinter. 

Spof,  m.  curlew. 

Spol,  n,  fin  on  th^  back  of  a  fish; 
tail  of  a  beaver. 

Spol||a,  v.  a.  to  spool,  to  wind  the 
woof  on  the  quill;  T.  to  wash.  — e, 
W.  quill ;  round,  step ;  spoke.  -Biask, 
W.  round-worm,  belly-worm. 

Sporrjja,  v.  a.  to  spur.    -  upp,  to 

spur  on.  — e,  m.  spur;  jagging-iron. 
-lljul,  n.  rowel  of  a  spur,  -hng^ga, 
V.  a.  to  spur,  to  spurgaii.  -läder, 
n,  spurleather.  -mak are,  m,  spur- 
rier.  -S track,  n.  .full  gallop,  full 
speed. 

Sportlar,  m.  pi.  perquisites,  fees. 

Spotsk,  a.  insolent,  haughty,  arrogant, 
contemptuous.  -het,  /.  insolence, 
haughtiness. 

Spott,  m.  spittle, slaver,  saliva;  mockery, 
derision,  —a,  V.  a,  &  n.  to  spit. 
-gång,  W.  salivary  conduit,  -kopp, 
M.  spitting-cup.  — knr,  W,  salivation. 
";-låda,  f.  spitting-box. 

Spraka,  v.  n.  to  crackle. 

Spratt,  W.  trick,  prank,     -la,  V.  n. 

Spri,  n,  T,  yard.  [to  sprawl. 

Spricka,  v.  n.  to  break,  to  burst,  to 
split,  to  crack;  to  chap.  — ,  f.  crack, 
chap,  slit. 

Sprida,  v.  a.  to  spread,  to  extend.  - 
sig,  V.  r,  -S,  v.  d.  to  spread. 

Spring,  n.  run,  running;  T,  spring. 
—a,  V.  tl.  to  run ;  to  burst,  to  fly,  to 
blow  up.  lata  en  mina  -,  to  spring 
a  mine,  vinden  har  sprungit  om, 
the  wind  has  sliifted.  —  af,  to  snap; 
to  leap  from.  —  bort,  to  run  away. 
—  fatt,  to  overtake,  to  outrun.  — 
pä,  to  rush  upon,  to  run  upon.  — 
sönder,  to  fly  in  pieces.  -  till,  to 
run  forth;  to  start.  —  tillhaka,  to 
run  back;  to  start  back,  to  rebound, 
to  retire.  —  Upp ,  to  blow  up;  to 
start  up ;  to  fly  open ;  to  rise,  to  spring: 


218  Springa 

oöL  ^a,  r.  a.  to  leap  upon,  tojsover. 
— arOjWi.  courser-,  grampus.  — fJa^lGl'j 
m.  spring,  -källa,  f.  spring,  foun- 
tain, source.  — lliaskj  «l.  ascarid. 
-pojke,  m,  cnand-boy.  -tid,  rfi, 
spring-tide,  —åder,  f.  fountain -liead, 
source  of  a  spring. 

Springa,  f,  chink,  cranny.  T,  glottis. 

Sprint,  7W.  forelock.  [spirituous. 

Sprit,  m,  spirit;    scab.     -Iialtlg,  a. 

Sprit||a,  V,  a,  to  shell,  to  unhusk.  — 
fjäder,  to  pick  feathers,  -ärter,  m, 
pi,  shelled  pease. 

Spritsegel,  n,  T,  spritsaii. 

Spritt,  771.  raalanders,  grapeo.        (play. 

Spritta,  V.  n.  to  start,  to  startle,  to 

Sprnnd,  W,  bung,  bunghole.  -a,  V. 
a.  to  bung.  -"llål,  n.  bunghole. 
—tapp,  m,  stopple,  bung. 

Sprutjia,  v.  a.  to  squirt,  to  syringe, 
to  sprinkle.  -;  v.  n,  to  spout,  to 
spatter.  -,  e.  f,  squirt,  syringe;  fire- 
engine;  T.  bridle,    -are,  m.  ascldla. 

-hus,  n,  house  of  engines,   -kanna, 

/.  sprinkling •  pot.  -mästare,  771. 
engineer,  -slaug,  m.  leather  -  pipe, 
liose. 
Språk,  n»  language,  tongue;  discourse, 
conference,  conversation,  speech,  talk, 
parley;  sentence;  text,  -a,  V.  n,  to 
discourse,  to  talk,  -foruk,  ??.  usage 
of  language,  -fel,  n,  grammatical 
fault,  blunder,  -forskare,  m,  philo- 
loger,  linguist,  -kunnig,  a,  skilled 
in  languages,  linguist,  -kunnigliet, 
f,  philology;  grammatical  learning. 
-lynne,  n,  the  genius  of  Ä  language. 

-lära,  f.  grammar,    -lärare,  m, 

grammarian,    teacher    of    a   language. 

-lärd,  8.  -kunnig.    -mästare, 

m,  master  of  languages,     —regel,  f, 

rule  of  grammar,    —mm,  W.  parlour. 

-rör,  n.  speaking-trumpet.     — sam, 

a.  talkative,  loquacious. 
Språng,  tl.  leap,  jump,  bound,    i  fullt 

-,   in   full   speed,     stå  pd  -— ,    lo  be 

upon  the  start,     —rem,  f,  martingal, 
Spl*&te,  Wl.  stick,  sprig.  Ibricole. 

Spräcka,  v,  a,  to  cracky  to  break  into 

cliinks. 


Späka 


Spräcklig,  a.  motley,  speckled. 
Sprängda,  v,  a,  to  spring,  to  blow  up. 

—  en  häst,  to  override  a  horse.. 
-kista,  f.  powder.chest,  -lärd,  a, 
full  of  learning.  -Ört,  /.  water* 
hemlock. 

Spränkla,  f.  springle.- 

Sprätt,  m.  beau,  coxcomb,  fop. 

Sprattija,  V,  a.  to  spread.  -  W^,  to 
rip  up.  — ,  V.  n.  to  scratch;  to  spat- 
ter,    -båge,  m.  fietch-bow. 

Sprod,  a,  brittle,    -liet,  f.  brittleness. 

Sprot,  n.  feeler. 

Spanning,  m,  T,  rabbet. 

Spy,  V.  a.  to  spew,  to  vomit,  -flugft, 
f.  blowing. fiy.     — gatt,  n.  scupper. 

Spå,  t;,  a.  to  divine;  to  foretell,  to 
presage,  to  predict.  —  t  kort,  to  tell 
fortunes  upon  cards.  — dom,  Wl.  pre- 
diction, prognostic,  presage,  divination, 
-doms -konst,  f,  art   of  divining, 

-käring,  -qvinna,  f,  fortune-teller, 
witch,  —man,  m.  fortune-teller,  sooth- 
sayer. 

Spån,  m.  chip ,  shaving ;  shingle,  splints. 
-bräde,  n,  T.  hummer,  -slå,  V.  a. 
to  cover  with  shingles.  — ,  v,  n,  to 
saunter.  -tak ,  n,  shingle  -  roof. 
-tackare,  w.  slater,  shingler. 

Spanad,  f,  spinning;  yarn. 

Sj)ång5  f,  a  little  bridge. 

Spant,  Tn.,  groove,  -a,  v,  a,  to  lop, 
to  rabbet,  to  bung. 

Spår,  n,  trace,  track,  prick;  fusee;  foot- 
step ;  rail,  följa  på  sjjåren,  to  trace. 
-a,  V,  a,  to  trace,  to  track.  — liund, 
m,  liraer,  drawing-hound.  — 1ÖS,  a, 
trackless. 

Spack,  n.  lard,  bacon:  blubber,  -a, 
V,  a,  to  lard,  -böld,  f.  steatoma. 
-llask,  n,  bacon  for  larding,  —nål, 
f,  larding.pin.  -pankaka,  S.  froise, 
-sten,  771.  soapstone. 

Späd,  a.  tender,  soft;  effeminate.  -hOt, 
f.  tenderness,  softness,  —a,  V,  a.  to 
dilute,  to  make  thin  or  weak,  to  thin. 

—  i,  to  mix  with.  —  pd,  to  pour  to. 
—ning,  f,  thinning,  dilution. 

Späka,  V,  a.  to  subdue,  to  tame;  tQ 
mortify. 


Spänning 


Stafva 


219 


Spaiin||a)  v.  a.  to  stretch,  to  strain, 
to  draw,  to  extend.  —  €71  bössa,  to 
cock  a  gun.  —  af,  to  unbend;  to 
unbuckle.  —  emot ,  to  resist,  to  op- 
pose.    —  föret    to  put  tho  horses  to. 

—  i  ram,  to  stretch  out  on  the  tenter. 
~  ifrdn,  to  take  the  horses  from  the 
coach;  to  unbuckle.   —  igen,  to  buckle. 

—  ihop,  to  put  together.  —  Tied,  to 
unbend.  —  0772,  to  stretch  round;  to 
draw  again,  to  put  to  again.  —  jpä, 
to  strain  on;  to  gird.  —  upp ,  to 
stretch;  to  unbuckle;  to  prick  up.  — 
ut,  to  stretch  out.  "ät,  to  tie,  to 
draw.  — ftrOj  ni,  spanner,  tenter.  —0, 
«,  buckle.  -halsduk,  771.  stock. 
-Ing,  f.  stretching,  tension,  -kedja, 
f,  chain  extended  over.  — kraft ,  f, 
elasticity.  -rClU,  f,  latchet.  -StoVj 
m.  weaver's  stick.  — toril,  77i.  tongue 
of  a  buckle,     -tåg,  n.  tether. 

Spänstig,  a.  springy,   elastic,     -het, 

f.  elasticity. 
Spiinta,  v.  a.  to  cleave,  to  split. 
Spiirra,  v.  a.  to  bar,  to  stop  ;  to  straddle ; 

to  extend;   T.  to  widen  (the  lines). 
SpÖj  n,  rod,  whip,  switch  ;  lashes,    slita 

-,    to    be   whipped.      -Slitning,  f. 

lashes,  fustigation. 
Spöka,  V.  n.  to  haunt. 
Spöke,    n,  ghost,    spectre,    apparition. 

— Ise,  f.  — ri,  n.  apparition  of  ghosts. 
Spörja,    V    a,   to  ask,   to  enquire,  to 

perceive,  to  hear. 
Spörsmål,  n.  question. 
Sqvabblig,  a.  squeamish,  foul.i 
Sqvadron,  m.  squadron,  troop. 
Sqval ,  n.  impetuous  running  of  water. 

-a,  V.  n.  to  stream,  to  gush,    -regn, 

n.  violent  shower  of  rain. 
Sqyaller,  n.  tales,  idle  stories,  -aktig, 

a.    talkative,  gossiping,     -bytta,  f. 

telltale,    —kål,  77i.  goutwort,  ashweed. 
Sqvallra ,  V,  n.  to  tell  tales ,   to  chat, 

to  slander,  to  backbite.   —  ur  skolan, 

to  betray  the  secret. 
Skvalpa,  V.  a.  to  shake,  to  flash.     -, 

V.  n.  to  dash ;  to  fluctuate.    —  öfver, 

to  dash  over. 

Sqvalt||a ,  -qvarn ,  f.  knockingmili. 


Sqvattller,  n,  chattering,    -ra,  V.  n, 

to^  chatter,    -ram,  f.  marsh-rosemary. 
Sqvaka,  v.  n.  to  croak. 
Sqvatt,  m.  squirt,  a  little.     -8,  V.  a, 

to  squirt.  (officer. 

Stab,  m,  stafit    -sofflcer,  m.  stait'- 

Stabbo,  m.  stump,  stub. 

Stabrak,  n.  solstice. 

Stack,  m.  rick,  heap/stack.  -a,  V.  a, 
to  stack,  to  pile  up  in  ricks. 

Stackar||e,  m.  wretch,  poor  fellow, 
poor.     -S,  a.  -  karl,  poor  fellow. 

Stackig,  a.  short,  too  short. 

Stad,  m.  (ställe)  place,  stead;  abode. 
— ,  /*.  list,   border. 

Stad,  m.  city,  town,  -sbo,  ra.  citi- 
zen, townsman.  — shus,^7i.  town- 
house,  cityhall.  -skunn  fg,  a.  pu- 
blic, notorious,  -slag,  m.  city-law. 
-smajor,  m.  town -major.  -SOni- 
råde,  n.  territory  of  a  town.  -Stjc- 
nare,  m.  town  -  sergeant.  -SVakt, 
m.  city-guard. 

Stadd ^  a.  stead,   being   in  any  place. 

—  pa  resa,  being  on  journey,    vara 

-  i  fara,  to  be  in  danger. 
Stadljeligen,    acZ.    constantly,    stand- 

fastly,  firmly,  -fästa,  r.  a.  to  con- 
firm,  to  corroborate,  to  ratify.  -fiU 
StelsO,  f.  confirmation,  ratification. 
-ga,  V.  a.  to  ordaiw,  to  enact,  to 
direct;  to  strengthen,  to  settle,  to  fix, 
to  make  firm.  —  sitt  sinne,  to  settle 
one's  mind.  -  sig,  to  strengthen,  to 
becj)me  firm-,  to  thicken;  to  settle  one's 
mind.  — ,  f.  ordinance,  prescription; 
firmness,  years  of  discretion,  -ig,  a, 
steady,  firm,  solid,  stable,  fixed,  sett- 
led,  constant,  -igliot,  f,  firmness, 
steadiness,  constancy,  -igvaraude, 
a.  perpetual ,  perennial ,  continual. 
-ium,  n.  stage,  -na,  v.  n.  &  a.  to 
stop,  to  stagnate,  to  lodge ;  to  thicken ; 
to  stop. 

Staf,  771.  staff,  -jern,  n.  iron  in  bars. 
-karl,  m.  beggar,  -rum,  n.  wood- 
measure. 

Stafett,  771.  express,  courier. 

Staffli,  72.  easel. 

Stafjjning,  /.  spelling,     -va,  v.  a. 


220 


Stafvelse 


Statut 


to  spell.  -velsG,  f,  syllable.   -Yelse- 
niått,   n»   syllabic   quantity,   metre, 
prosody. 
Stfl^,  n.  T.  stay,     -a,  v.  a,  to  stay. 

-lodra,  f,  T,  grommet.    -stropp, 

n.   T.  collar.     -SOgel,  n»  stay. sail. 

-vända,  v.  n,  to  tack. 

Staka^  V.  a.  to  pole.  —  Sig,  to  stake 
one's  self;  to  miscarry  for.  —  Ut, 
V.  a.  to  mark  out,  to  stake  out. 

Stake^  m,  pole,  stake,  stick;  candlestick. 

Siakernat,  w.  T.  burton. 

Staket^  n.  palisade,  stockade. 

Stall 9  n.  stable,     -a,  v.  a,  to  stall; 

to  sta  11  feed.    -,  V,  n,  to  stale,  to  piss. 

-broder,   m.    comrade,    companion. 

-dräng,  m.  stableman,  -mästare, 

m.  riding-master.  -nlng,  f,  stall- 
feeding.     -OXe,  m.  stallfed    bullock. 

Stalp,  n,  rush. 

stam,  m.  trunk,  stock,  body;  stock, 
race,  stem,  lineage,  original;  tribe. 
— bok,  f,  remembrance-book.  — fadcr, 
m,  the  first  ancestor.  -gOds,  n. 
family-estate,  -hus,  n.  the  house  a 
family  is  descended  from,  —län,  n. 
fee  simple.  — Ord,  W.  primitive  word. 
-taila,  f,  pedigree,  -träd,  n,  tree 
of  genealogy,  pedigree. 

Stamma,  v,  n.  to  stammer,  to  stutter, 
to  falter.     — r©,  W.  stutterer. 

Stamp,  m.  stamp,  pestle,  pounder. 
—a,  t;.  W.  to  stamp ;  T,  to  pitch.  — , 
V,  a.  to  stamp,  to  pound,  to  beat. 
— qvarn,  f.  stamping-mill. 

Stan  dar,  n.  standard. 

Stank,  m.  stink,  stench. 

stanna,  v,  n,  to  stay,  to  rest ;  to  stop, 
to  pause,  to  cease,  to  stagnate.  — , 
V.  a,  to  stop,  to  check. 

Stanniol,  m.  tinfoil. 

Stapljel,  m.  pile,  heap ;  belfry  ;  stocks ; 
staple,  emporium,  lata  gå  af  — ,  to 
launch.  -elfriliet,  f.  liberty  of 
trading  to  foreign  parts.  -elstad, 
m,  staple-town,  -la,  V.  a.  to  pile, 
to  heap,  to  pile  up  [falter. 

Stappla,  V.  W.  to  stumble,  to  trip,  to 

Stare,  m.  stare,  starling. 

Stark,    a.    strong,    robust,    vigorous, 


hard,  hearty,  -het,  f.  strength,  vJ. 
gour,  firmness,  -lemmad,  a.  strong, 
limbed. 

Starr,  m.  cataract;  fhvitj  albugo; 
f9'^<^J  glaucoma;  (svartj  amaurosis, 
gutta-serene.  sticka  starren,  to  couch 
the  eye.  -blind,  a.  quite  blind. 
—nål,  771.  T.  couching  needle. 

Starr,  m.  -gräs,  n.  carex,  sedge. 
-hö,  n.  watermeadow  •  hay,  — vall, 
w.  watermeadow. 

Stat,  W.  state;  establishment;  atten« 
dance;  portion,  allowance;  state,  pomp, 
show,  figure,  jpd  — ,  ordinary,  in  or- 
dinary, gifva  upp  staten»  to  give 
in  one's  schedule,  to  turn  bankrupt. 
föra  stor  — ,  to  make  a  great  figure. 

Statsllafsigt,  f.  politic  view,  -ange- 
lägenhet, f.  affair  of  state,  -brlst, 
Qn.  deficit,  -drägt,  m.  habit  of  state. 
-fru,  f.  lady  of  honour,     -fånge, 

m.  prisoner  of  state,    -förbrytare, 

m.  state  criminal,  -förbrytelse,  f, 
crime  against  the  state,  -författ- 
ning, f.  constitution. -förvaltning, 

f,  government,  -hushållning,  f. 
economy  of  state,  -hvälfning,  f. 
revolution.  — intresse,  71.  interest 
of  state,  -kassa,  f,  public  exchequer. 

-klok,  a.  political,    -klokhet,  f. 

politics,  —konst,  f,  politics,  policy. 
-kontor,  n,  exchequer,   -man,  m. 

statesman,  politician,  —medel,  71. 
pi.  finances,  -minister,  771.  minister 
of  state,     -papper,  n.  state -paper; 

public  funds,  -regleringsförslag, 

n.  budget,  —råd,  n.  counsellor  of 
state;  council  of  state,  -sak,  f. 
state-affair.    -Sekreterare,  m.  se- 

cretary  of  stato,  -skuld,  f.  national 
debt,  pjiblic  debt,  -vagn,  m,  coach 
of  state. 

Station,  f.  station,  terminus,  -©ra, 
V.  a.  to  station,  to  place.  -SfÖre- 
Ståndare,  ttz.  station-master,  -är, 
a.  stationary,  conservative. 

Statyist,  771.  statist,    -istik^  f.  sta- 

stativ,  71.  foot,  Btand.  (tistics, 

Statur,  771.  size. 

Statu t^  72.  statute,  regulation. 


Stearin 


Sticka 


221 


Stearin,  m,  stearine.  -IjUS,  n.  stea- 
rine-candle. 

Steg 5  n.  pace,  step;  rundla;  footstep; 
•  course,  measure ;  T,  reglet,  printer's 
furniture,  taga  länga  — ,  to  take 
large  strides.  —  för  — ,  step  by  step. 
-bogel,  m,  stirrup;  staple,  -lljul, 
n,  T,  balance-wheel. 

Stege,  w.  ladder;  rack. 

Stegliel,  w.  wheel.     -la,  v.'  a.  to 

crush  by  a  wheel. 

Steglitsa,  f,  goldfinch,  thistlefinch. 

Stegra,  v,  a,  to  enhance,  to  raise.  — 
sig,  to  rear  op. 

Stek,  /",  roast  meat,  roast,  —a,  V.  a, 
to  roast;  to  boll;  to  toast;  to  fry;  to 
broil;  to  bake,  -fett,  -flott,  n. 
dripping,  -nål,  f,  skewer,  -panna, 
/•    frying   pan.     -rofva,    f.    roasted 

turnip,  -spett,  n.  spit,  -vändare, 

m.  turn-spit,  jack.  (pump. 

Stek,  n.  r.  hitch,   -pninp,  m.  hand- 
stel,  a.  stiff,  hard,    -bent,  a.  stiff. 

legged,  -het,  f,  stif&ess.  -na,  V. 
n.  to  grow  stiff;  to  harden;  to  congeal. 
Sten,  m.  stone,  af  -,  earfhen.  ste- 
7',arne,  pL  T.  testicles,  -a,  v.  a.  to 
etone,  to  lapidate,  to  kill  with  stone?. 
•-aktig,  a.  stonelike,  stony,  -bit, 
m.  suck -stone  (fish);  stone  -  sraickle 
(bird),  -bock,  m,  chamois-goat;  T. 
Capricorn.  — brott,  n.  stonepit,  quarry. 

-brytare,  m,  quarryman.  -bräcka, 

f,  saxifrage.  -bunden,  a.  stony. 
— ek,  /*.  holly,  evergreen  oak.  —fat, 
n,  earthen  diih.  -ftrnkt,  m.  stone- 
fruit,  -galle,  m.  wind-gaii.  -gata, 

f.  paved  street,  —get,  f.  chamois- 
goat,  -golf,  n,  stone-floor,  -grufva, 
f.  quarry,  -grug,  n.  gravel.  -Iial- 
lon,  n.  stone- bramble,  —hop,  m. 
heap  of  stones  or  ruins,  -hnggare, 
m.  stonecutter,  lapicide.  — hus,  n. 
brick-house.  — hlill,  m.  plate  of  stone. 
-ig,  'a.  stony,    -kast,  n.  stonecast. 

-kista,  f.  pier,    -kitt,  -Mm,  n. 

lithocolla.  -knok,  W.  suck -stone 
(fish),      -knäck,   m,   stone- smickle. 

-kol,  w.  pit-coal,  -kolsgrnfva,  f. 
éoal>mine.    -kolstjära^  /v  coal-tar. 


-krnka,  f,  earthen  pot.  -kännare, 

771.  lithologue.  -kärl,  n.  earthen 
vessel;  earthen  ware,  -lägga,  -sät- 
taj  V,  a.  to  pave,  to  floor  with  stone. 

-laggare,  m.  paver,    -niossa,  /". 

greyblue  pitted  lichen.  -lUUr,  m, 
brickwall,  -Olja,  f,  petrolsura.  -pas- 
Sion,  m.  stone-evil.  -rlk,  a.  mighty 
rich,  -riket,  n,  the  mineral  king- 
dom, —ristning,  f,  engraving  upon 
stones,      —rose,    n,    heap    of   stones. 

-salt,  n.   rock- salt,     -simpa,  f, 

river  -  bullhead.  -Skäfte  ,  n.  isis. 
•-Skärfva,    f.    splinter    of    a    stone. 

-skärning,  f.  lithotomy,  -sliparc, 

m.  polisher  of  gems,  lapidary,  -sprän- 
gare,  m.  stone-breaker.  -Stll,  m. 
lapidary    style.     -SÖta,  f,  wall-fern. 

-tryck,  n.  lithography,  -tryckare, 

771.  lithographer.  -tryckcri,  71. 
lithographical  establishment,  —tålig, 
/.  pincers.     -Uggla,  f,  church-owl. 

-yandlad,  a.  petrified,  -van dl ing, 

f.  petrification.  —Or,  71.  gravelly  and 
stony  ground.  —Örn,  77J.  royal  eagle, 
— Ort,  f.  groundsel,  (stenography. 

Stenograf,    m,   stenographer.     -1,  f, 
Stepp,  f.  steppe,  heath,  desert. 
Sterbhos,  n.  house  or  family  of  a  de- 
ceased. 

Stereotyp,  m,  stereotype,  -era,  v.  a, 

to  stereotype.  -Upplaga,  f,  stereo- 
type-edition. 

Stia,  f.  cabbin  to  keep  geese  in. 

Sticky  71.  stab,  stitch,  sting,  thmst, 
prick;  trick,  lemna  i  sticket ^  to 
leave  at  random,  hålla  — ,  to  hold 
good,  -a,  f.  splinter,  spill.  ~a,  V, 
a.  &  71.  to  stab,  to  stitch,  to  sting, 
to  prick ,  to  stick ;  to  take ,  to  beaL 
solen  sticker  starkt ,  the  sun  shines 
hot.  —  af,  to  point,  to  prick,  to  set 
off.  -  fram  t  v.  a.  &  n,  to  reach 
forth ,  to  produce ;  to  stick  out ,  to 
shoot  forward,  to  appear.  —  hos  si(f, 
to  pocket.  —  I,  —  in  i,  to  put  into,  to 
thrust  into;  to  slip  into.  —  i  skidan, 
to  sheath.  —  thj'dl,  to  stab  do  death. 
—  undan,  to  abscond,  to  conceal.  — 
upp,  to  hoist;   to  pierce,    to  broach,^ 


222 


Stickas 


to  prick  ;  to  start  up,  to  rise;  to  shoot> 
to  com©  up.  "  Ut ,  to  engravo;  to 
pitch,  to  mark  out;  to  put  out;  to 
supplant.  — ,  V.  a.  to  knit;  to  quilt; 
to  embroider.  — as,  v.  d»  to  sting,  to 
bite.  -Mad,  n,  guard,  -bloss,  n, 
torch  of  wood.  — bå^e,  w,.  embroi- 
dering frame,  -©rska,  /.  embroiderer. 
-flaSS^  m.  choaking  rheum.  -llOSt% 
f,  choaking  cough.  —IliKg",  f,  stitch- 
,ing;  knitting,  embroidery.  —Old,  n. 
'  catch-word ;  taunting  ♦  word.  — Silke^ 
^n,  sewing-silk.  -strumpa,  f,  knit- 
stocking,  -såg",  f,  handsaw,  -söm, 
TO.  knitting. 

Stickel^  m,  graving-tool,  burin,  -bar, 
01.  goo33-berry. 

Stlckilen,  a.  pettish,  touchy,  irritable, 
peevish.  — Iias  ,  V.  d.  to  take  pet, 
to  be  nettled,  to  be  piqued. 

Stift,  n.  diocess,  bishoprick;  charitable 
institution,  —a,  V,  a.  to  found,  to 
establish,  to  institute;  to  occasion,  to 
raise.  —  €71  lO'Q »  to  enact  a  law. 
-are,  to.  founder,  author,  -else, 
—ning,  f,  foundation,  establishment, 
institution,  settlement,  — sdam,  TO. 
canoness. 

Stift,  f.  pin;  tag;  crayon,  pencil,  rul- 
ing-pen; tongue;   T,  style. 

Stig",  to,  path,  footpath;  coal -measure 
of  twelve  barrels,  —a,  V,  n,  to  step, 
to  tread;  to  rise,  to  mount,  to  flow; 
to  increase,  to  improve,  stig  hitf 
come  hither.  —  af,  tp  dismount  from, 
to  get  off.  —  fram,  to  step  forth  or 
forward,  —  t,  to  step  into,  to  mount 
up.  —  in,  to  step  in.  —  ned,  to 
step  down,  to  descend.  —  pä,  to 
tread  on;  to  mount;  to  lean  on;  to 
step  on,  to  mend  one's  pace,  —  till, 
to  visit;  to  amount  to.  —  tillbaka, 
to  step  back,  —  undan,  to  retire, 
to  make  room.  —  upp,  to  rise,  to 
get  up,  to  stand  up;  to  climb  up;  to 
mount,  '-  Ut ,  to  step  out,  to  retire, 
-  utur,  to  step  out  of.  -  ofver,  to 
step  over,  to  surpass,  to  exceed,  to  go 
beyond;  to  run  over.  '  -arOj  TOc^  sur- 
veyor, leader. 


Stjarnhimmet 
Stikta,  8.  Stifta. 

Stil,  TO.  style;  hand,  handwriting;  T, 
type,  letter,  en  vacker  — ,  a  good 
hand,  -gjutare,  TO,  letter -foutidef. 
-gjuteri,  n,  letter-foundery,  -isera, 
V,  a.   to   correct  the  style,     -kast, 

TO,  -låda,  f.  letter-case,    -massa, 

f.  type-metal. 

Still lla^  a,  quiet,  calm,  still,  hush,  pla- 
cid, tranquil,  gentle,  peaceable.  -.  ad, 
still,  quietly,  stilla!  be  quiet  I  hälla 
-,  to  stop,  hälla  sig  -,  to  be  stil!. 
tiga—,  to  be  silent,  to  keep  counsel. 
var  -,  bo  quiet.  -,  v.  a,  to  quiet, 
to  calm,  to  mitigate,  to  still,  to  ap- 
pease, to  pacify,  to  compose,  to  allay, 
to  quench,  to  quell;  to  stanch,  to 
stop;  to  moderate,  -aståendo,  a. 
standing  still ;  stagnant,  -atigande^ 
a,  silent,  — ,  n,  silence,  gä  med 
förhi,  to  pass  over  in  silence,  -a» 
stånd,  n.  stop,  cessation,  -liet,  f, 
quietness,  calmness,  silence,  tranquil- 
lity, serenity,    lefva  i  — ,  to  live  pri- 

Stiltje,  TO,  calm,  [vately. 

Stim,  7Z.  noise ;  a  shcal  of  fish.  — nia, 
V,  n,  to  make  noise. 

Sting,  n,  sting;  stab,  thrust,  wound; 
stitch;  pleurisy;  breeze,  -ft,  V,  a.  to 
sting,  to  prick. 

Stink,  n.  dribbling,  -a,  V.  W.  to  stink, 
-djur,  n,  stinkard,  skunk.  -Spiri* 
tus,  TO.  spirit  of  salt  ammoniac. 

Stinn,  a,  stuffed,  swelled,  full,  cranio 
mtå,  med  stinna  segel,  with  swelK  ' 
ing  sails. 

Stint,  ad.  se  -  pä,  to  stare  at.  se  ^ 
ut,  to  look  as  bold  as  brass. 

Stipendium,  n,  stipend,  allowance. 

Stirra,  v,  n.  to  stare,  to  gape. 

Stjelk,  Stjälk,  to.  stalk,  stem, 

§tl®il>^>  ^»  <^'  ^  W»  to  overturn. 

Stjorna,  s.  Stjärna. 

Stjafbarn  etc,  s.  Stjfbarn  etc. 

Stjäla,  v.  a.  to  steal.  -  sig  i  fr  än, 
to  steal  away  from,  to  give  a  slip  to. 

Sijämjla,  f,  star;  asterisk;  chanfrin, 
•>an!8,  «,  indian  anise,  —bild,  m, 
constellation,  -blomma,  f.  stitch- 
wort,  -fall,  n  utarshoot.  -himmelf. 


I 


Stjärnhvalf 


Stortarm 


223 


vt,  the  firmament  of  stars.  — hvftlfj 
?io  starry  vault.  — ig'j  a.  starry,  —ki- 
kare, m,  astronomer,  -kikeri,  n. 
observatory.       —klaFj     a,     starlight. 

-korall,  m.  astroites.    -kniini^- 

het,  f.  astronomy,  -SkJlDS,  m. 
star-redoubt.     — skottj  71.  star-shoot. 

-tydare,  m.  astrologer,  -tydning", 

f.    astrology,     —år,   n.    sideral    year. 
—Ört,  f.  starwort. 
,  m,  tail. 

StO,  n.  mare.     -fSl,  n.  filly-fole. 

Stock,  m.  timber,  beam,  stock,  —a, 
V.  a.  to  stock;  to  put  on  the  form. 
-  upp  en  hatt,  to  dress  a  hat.  - 
sig,  to  stop,  to  stop  up,  to  coagulate ; 
to  clod,  -ficl,  w.  small-fiddle,  re- 
beck, -fisk,  m.  stockfish,  -hns,  n. 
block -house,  —lat.  Of.  extremely 
lazy,  -mörk,  a.  pitch-dark.  -rOS, 
f.  rosemallow,  -Straff,  7U  stock. 
-virke,  ?l.  timber. 

StOil,  r/i.  statue;   pillar. 

Stolf,  n,  stuff;  matter,  substance,  -era, 
V.  a.  to  trim,    -erare,  m.  garnisher. 

-erblomma,  f.  borage. 

Stoft,  n.  dust,  clod.    Jians  — ,  his  a?hes. 
Stofter,  pL  stuffs. 

Stoj,  n.  noise,  bustle,  -a,  V.  1U  to 
bustle,  to  make  a  noise. 

Stol,  77»,  chair,  den  pdfliga  stolen, 
the  apostolical  see.  gå  till  stols,  to 
go  to  stool,  —gång,  m.  stool ,  eva- 
cuation of  the  bowels,  -iiiakare, 
m,  chairmaker,  -tränga,  f.  -tvång, 
71.  obstruction,  tenesmus. 

jStola,  V.  a.  to  underprop.  -,  V.  n.  to 
thrust  to. 

StoU,  -gång,  m.  stoim. 
Stolpe,  771.  post,  stay,  supporter,  prop, 
jStolsteg,  n,  a  wisp  in  the  eye,  sty. 
i'lStolt,  a.  proud,  lofty,  haughty,  stately. 
— llOt,  f.  pride,  loftiness,  haughtiness. 
Stoni,  Stomme,  TTJ.  shell,  carcass, 
'     skeleton,  framing. 

('Stop,  n,  stoop;    a  liquid  measure  con- 
I     taining  about  three  pints. 
fet0l)p,  771.  stopple;  darn,     -gam,  71. 
darning,  yarn,        -nål,     f,    darning- 
needle,   -ull,  /.  wool  used  in  quilting. 


I 


Stoppa,  V.  a.  to  quilt,  to  staff;  to 
darn;  to  fill;  to  cram;  to  stop,  to 
glue  up;  to  occasion  costiveness.  — 
hos  sig,  "på  i.ig,  to  pocket.  —  igen, 
to  stop  up;  to  darn.  —  iTi,  —  ned, 
to  tuck  in,  to  thrust  down,  —re, 
771.  T,  stopper. 

Stor,  a.  great,  big,  vaste,  large,  grand, 
tall.  -  hoJcstaf,  capital  letter,  de 
store,  the  grandees,  göra  sig  ~,  to 
take  state  upon  one.  vara  —  pd  sig 
of  ver  något,  to  value  one's  self  upon 
a  thing.  -  saJc,  no  matter,  stöi^e 
elL  största  delen,  the  most  part, 
stort,  greatly,  lefva  stort,  to  make 
a  figure;  prata  stort,  to  talk  big.  ej 
stort,  not  much,  -amiral,  771.  lord 
high  admiral,  -bofvenbramscgel, 

n.  main  top-gallant  royal  sail.  — brani- 
läsegel,  71.  main  top -gallant  stud- 
ding-sail,    —finger,  n.    middlefinger. 

-fnrste,  f,  grand-duke,  -fursten- 
dome, 71, greatdutchy,  -farstlnna, 

/".  grand  •  dutchess,  — gOd,  a.  self- 
conceited,  —het,  f.  greatness ,  gran- 
deur ;    quantity.      -Iiundradc,   n, 

hundred  twenty,  six  scores.  — lok,  771. 
greatness,  bigness,  size,  magnitude, 
bulk,  pitch;  enormity,  ~lig8U,  ad, 
greatly,  vastly,  largely,  to  a  great  de- 
gree, -låtig,  a.  ostentatious,  boast- 
ful.  -makt,  /*.  great  power,  -miist, 
m.  mainmast.  — niOdJg,  a.  haughty, 
arrogant.  -modigJiet,  /".  haughti- 
ness,  arrogance,  —mäktig,  a.  high, 
potent,  most  potent,  -miirssegel, 
n,  main  topsail,  —mästare,  tti.  grand- 
master,  — pratarO ,  771,  swaggerer. 
—rå,  f.  main-yard.  — segel,  n,  main- 
sail, — sint,  a.  high-minded,  magna- 
nimous, generous.  — sinthet,  f,  n^agn- 
animity,  generosity.  -skifte,  n, 
separation  of  common  grounds  into 
distinct  possessions,  —skratta,  v.  7i. 
to  laugh  outright,  -skrika,  v.  n.  to 
cry  with  all  might,  -Skrytare,  771. 
boaster,  -slägtad,  a.  illustrious, 
kindred.  — talig,  a.  grandiloquent, 
vainglorious,  swaggering.  — tftligliot, 
f.  grandiloquence,  braggardiim.  -tarm  j 


224 


Stortrut 


m.  the  great  gut,  colon.  — trnt,  m. 
bigfnouth,  braggart,  -turken ,  m. 
tho  grand-turk.  —tänkt,  a.  magna- 
nimous, generous,  -verk,  n,  great 
achievement,  -vinge,  tn.  forewing 
of  insects,  -virke,  w.  timber,  -visir, 
W.  grand -vizier,     -ända,  f,  the  big 

end.   -ätare,  ra.  glutton,   -ättad, 

a.  of  an  illustrious  family.    -Ögd,  a. 

goggle-eyed. 

Stork,   m.  stork,     -uäf,  m.  &  n. 

crane's-bill  (plant). 

Storknila,  v.  n,  to  be  choked,  -ing, 
f.  suffocation. 

Storm,  771.  storm,  assault,  tempest,  foul 
weather,  —ft,  V,  a,  to  storm ;  to  as- 
sault. — ,  V.  W.  to  storm ,  to  blow 
hard;  to  roar;  to  rage,  to  make  a 
noise.  — aktig,  a.  stormy,  tem- 
pestuous.  —ande,  a.  storming,  tur- 
bulent. -fOCk,  m.  T.  forestay-sail. 
-galen,  a.  arrant  fool.  -gik- 
segel,  n.  T,  trysail.  -Iiatt,  m.  mo- 
rion, steal-cap,  helmet;  aconite  (plant), 
-ig,  a.  stormy,  tempestuous,  -klocka, 
f,  alarm-bell,  -lucka,  f.  T.  dead- 
light, -segel,  n.  lug-saii.  --steg, 
n.  double  quick  pace.  — stege,  m. 
scaling-ladder;  fire-ladder.  — vlnd,  m. 
tempestuous  wind,  strong  gale,  —väder, 
n.  stormy  weather.  -Yädersfågel, 
m.  petrel,  gourder. 

Straff,  W.  punishment,  punition,  pe- 
nalty, -a,  V.  «.  to  punish;  to  re- 
prove, to  chide,  to  reprehend.  —  till 
lifvet ,  to  punish  with  death,  —an- 
stalt, m.  penitentiary,  —arbete,  n. 
penal  servitude,  penitential  labour. 
—are,  m.  punlsher,  chastiser.  —bar, 
a.  punishable,  blamable.  — barhet,  f. 
punishableness.  —lag,  m.  penal  law. 
-lös,  a.  unpunished,  -lösliet,  f. 
impunity,  —predikan,  f.  censure, 
admonition;  severe  lecture. 

Stramm,  a.  tight,  strait,  close,  —a, 
V.  n.  to  be  too  tight. 

Strand,  m.  shore,  strand,  bank,  coast. 

-a,  V.  n.  to  strand,  -blomster,  n. 
thrift,  sea  -  gilliflower.  -bro,  f.  kay, 
wharf,   -gata,  f.  creek.    -gOds,  n. 


Stnimpväfveri 

flotson.  —kål,  m,  sea-colewort.  -niol- 
la,  f.  white  giasswort.  -pipare,  m. 
collar  plover.  — ridare ,  m.  coast- 
officer,  -rätt,  m.  shorage.  -SVala, 
f.  sandmartin.  -sälta,  V.  a.  to 
disappoint.     — vakt,    ni.    shor0watch. 

-vrak,  n.  flotson. 
Strapats,  m.  fatigue,  hardship,   -era, 

V.  a,  to  harass,  to  fatigate. 

Strax,  Straxt,  ad.  instantly,  imme» 
diately,  directly. 

Streck ,  n,  cord ,  string ,  line ;  dash, 
stroke,  line;  touch;  direction;  point; 
flight;  trick,  stroke.  [flounder. 

Streta,  v.  ?l.  to  strive,  to  struggle,  to 

Strid,  a.  rapid,  strida  tårar,  a  tor- 
rent of  tears.     —  säd^  rich  corn. 

Strid,  m.  combat,  battle,  fight,  engage- 
ment, encounter;  contention,  dispute, 
controversy,  contest,  conflict,  strife. 
—a,  V.  n.  to  fight,  to  combat ;  to  contest, 
to  contend,  to  struggle,  to  strive,  —an- 
de, a.  fighting ;  repugnant ,  contrary. 
—bar,  a.  warlike,  fighting,  fit  for  war, 
martial],  military.  — ig,  a.  contrary, 
opposite;  contending,  -ighet,  f.  con» 
troversy ,  dispute ,  difference ;  contra, 
riety,  repugnance.     — sfråga,  f.  que» 

stion  for  discussion,  -shammare,  m. 

pole-axe.     -sklnbba,    f.    whirlbat. 

— Sman,  m.  warriour,  combatant,  sol* 

dier.      — Skrift,    f.  polemic    treatise, 

controversy.    — svagn,  m.  charriot  of 

war.     -Syxa,  f.  battle-ax. 
Strigel,  m.  razor-strap. 
Strinini[|a,  /".  streak,  stripe ;  beam,    en 

-  af  ljus,  a  ray  of  light,     -ig ,  a. 

striped,  streaky. 
Stripmalm,  m.  lead  and  antimony. 
Strit,  m.  harvest-fly,  flea-locust. 
Strof,  m.  strophe. 
Stropp,  w.  strap. 
Strnfva,  f.  spout-cake,  fritter. 
Strumplja,  f.   stocking,    -band,  n. 

garter.  — sticka,  f,  knitting-needle. 
-Slickerska,  f.  stocking  -  knitter. 
-stol,  m.  stocking-Ioora.  -välVare, 
W.  frame-knitter,  stockfng-weaver ,  ho- 
sier, -väfveri,  n.  stocking  •  maim 
factory. 


Strunt 


Strösocker        225 


Strnnt)  m.  trash,  refuse,    -pr&t^  n. 

idle  talk,  nonsense. 

Strnplle,  m,  throat,  -huffnd,  n. 
head  of  the  wind«pipe,  larynx.  — Ijlld^ 
n.  guttural  sound,    -mynning,  f. 

swallow,  throat,      -åder,  m.  jugular 

Strut,  m,  eornet,  paper*oohin«       (vein. 

Struts,  771.  ostrich. 

Strutta,  v.  71.  to  slide,  to  slip. 

Stryk,  n»  blows,  stripes,  beating.  -B, 
V.  a.  &  n.  to  stroke,  to  rub  gently; 
to  iron;  to  strike;  to  play  upon,  to 
:  trike ;  to  sharpen,  to  whet ;  to  stroll 
about,  to  ramble.  —  med  åroi^na, 
to  stop  water.  —  af,  to  rub  off,  to 
ivipe  off;  to  slip.  —  efter,  to  hunt 
after.  —  fram,  to  pass  along,  to  run. 
—  i,  to  put  into.  —  igenotn,  to  pass 
through,  to  cross,  to  run  through.  — 
med,  to  back ;  to  waste,  to  be  spent ; 
to  go  off;  to  go  to  pot,  to  die.  —  ned, 
to  draw  down.  —  om  munnen ,  to 
wipe  the  mouth.  —  smör  pd  bröd, 
to  spread  bread  with  butter.  —  pd 
någon,  to  beat  one,  to  thrash  one.  — 
till,  to  strike,  to  hit.  —  upp ,  to 
draw ;  to  tuck  up,  to  turn  up.  —  ut, 
to  strike  out,  to  dash  out,  to  cross 
out;  to  spread;  to  smooth.  — and6, 
o.  en  strykande  vind,  a  fair  wind, 
a  smacking  breeze.  -,  s.  71.  strolling 
about,  rambling,  —band,  n.  head- 
band, —bräde,  n.  ironing •  board. 
— jem  ,  71.  box-iron ,  smoothing  -  iron. 
—ning,  f,  stroking;  ironing,  -rem, 
f.  razor  .•  strap.  — Stlcka,  f.  match. 
— tra,  71.  strickle,  strike. 

Stryplla,  v.  a.  to  strangle,  to  throttle. 
-ning,  /.  strangulation.  -8{juka,  f, 
quinsy. 

Strå,  n.  straw ;  stalk,  stefti.  draga  — 
för  någon,  to  impose  upon  one. 
-blomma,  f.  dryrot.    -perla,  f, 

glassy  pearl,  bugle. 
Stråk,  71.  stroke,  cut;  passage. 
Stråka,  f.  ripple.     -,  v.  a.  to  ripple. 
'  -,   V,  71.   to   pass  by  in  crowds ,    to 

swarm. 
Stråke,  m.  fiddle-stick. 
Stråljja,  u.  n.  to  beam,  to  ray,  to  rö" 

S IV edish- English  DicU 


diftte.  -brytning,  f.  refraction,  -e, 
m,  beam,  ray.     -ig,  a.  ra{3iant,   ra« 

diate.     -krans,  m.  -krona,  f. 

aureola,  glory,    —sten,  m,  actinolite. 
Stråt,  771.  road,  highway,  route.    — rof» 

vare,  m,  highwayman  ,  pad.     — röf- 

veri,  71.  highway-robbery. 
Sträck,   71.   gallop.      I  fulU  -,   with 

full  speed. 
Sträckjla,  f.  extension,  reach,  stretch; 

chain,  range,  ridge ;  T.  stretcher,    i  en 

— ,  in  one  career.   — ,  V.  a.  to  stretch, 

to  extend,  to  reach,  to  strain,  to  sprain. 

—  gevär,  to  lay  down»  arms,  —bar, 
a,  extensible.  — barhet,  f,  extensi- 
bility, -bänk,  771.  rack,  -fågel, 
m.  bird  of  passage  t  migratory  bird. 
-muskel,  tti.  extensor,  -nlng,  f. 
stretching,  extension ;  direction,  —sen a, 
f.  tendon. 

Sträf,  a.  harsh;  rough,  coarse;  •diffi- 
cult, austere,  —het),  f,  harshness, 
roughness;  austerity,  —pelare,  771. 
buttress.  — va,  f,  stay,  prop.  -,  V, 
n.  to  strive,  to  struggle,  to  endeavour. 

—  emot,  to  stiive  against.  —  till  ett 
mål,  to  pursue  an  object. 

Sträng,  m.  string;  swath;  fibre;  fila- 
ment, —a,  V.  a,  to  string,  to  furnish 
with  strings,  -bro,  f.  -bräde,  n, 
touch-board.  -instrument,  n.  string- 
instrument,  —spel,  n,  music  of  a 
string-instrument. 

Sträng,  a.  severe,  strict,  rigorous, 
austere,  hard;  rigid,  harsh;  violent. 
—a,  V.  a.  to  press,  to  press  hard 
upon,  to  dun,  to  straighten.  — eligcn, 
— t,  ad.  severely,  rigorously,  strictly. 
sitta  strängt,  to  sit  tight,  -bet,/. 
severity,  rigour,  austerity,  strictness, 
inclemency. 

Strö,  V,  a.  to  strew,  to  scatter,  to 
spread.  strödda  anmärkningar^ 
sundry  remarks.  — ,  71.  litter;  bed  of 
straw,  -bössa,  -dosa,  f.  dredger; 
sugarcaster;  sandbox,  —halm,  71. 
litterstraw.  — moln,  71.  scattered 
clouds.  —sand,  771.  writing •  sand. 
—skrift,  f.  pamphlet,  periodical  writ- 
ing,      -socker^    72.    powder -sugar. 


226 


Strövis 


•»tlff^  ad»  scatteriogly,  here  and  there, 

cliapersedly. 
Ströfilkår,  m.   flying   party,      -tåff, 

— YOri  9  n.  ezcursion  ,    inroad.     —  va, 

V.  n,  to  rove,  to  ramble,  to  roam.    — 

omkring,  to  rove  about. 
StrÖIilj  m,  river;  atreara,  current ;  tor* 

rent.    — dra|fi>  n,  current,  midstream. 

-fall 9  n.   fall  of  a  river;    waterfall, 

cataract,     -fåra 9  f,    bed    of  a  river. 

-hTirfvel,  tw.  whiri.pooi.   -ma,  v, 

n»  to  stream,  to  flow.  —  till,  to  run 
in  crowds,  to  concur.  —  of  ver ,  to 
overrun,  to  overstream.  —ming^  m. 
a  kind  of  small  herring,  Swedish  an- 
chovy, —vatten,  W.  river-water. 
'Stubb,  m,  a  quilted  petticoat ;  stubble ; 
stump  of  a  tail,  —a,  V.  a.  to  dock. 
-e,  m.  stump,  stub,  -gärde,  n. 
-åker,  m,  mowed  field,  -ig,  a. 
curtailed,  docked,  bobtailed.  -SVaiES^? 
m.  dock;  docked  horse  or  dog;  bob» 
tail.   -SVansig,  a.  curtailed,  docked. 

Stuck,  Stuckatur,  m,  stuck. 
Stad|!eiit,  m,  student.    -ent4if,  n. 

college-life.  -ent-rOS,  f.  scarlet  lych- 
nis, Bristol  nonesuch.  — era^  V.  a,  & 
n»  to  study,  to  prosecute  one's  studies. 
—  på,  to  meditate  upon.    -Crad,  a. 

learned,  scholar,   -erkammare,  m, 

study,     -ium,   «.   study,      studier, 

pi.  studies,  literature. 
Studs,  m.  bound ,  rebound,    -a,  i?.  n. 

to  bound,  to  rebound  ,  to  start  back ; 

to    hesitate,      —are,   m,    rifled    gun; 

table-elook;  beau,  cozoomb. 
Stuf,  m.  remnant. 
Stuit,  m.  piece  of  oro. 
Stuf  va,  V,  a,  to  stew ;  T,  to  stow.    — 

upp,  to  stow ;  to  trim  up,  to  dress  up. 
Stuga,  Stufra,  f,  room,  apartment; 

hut,  cottage.  Iblade. 

Stukat,  m.  poniard  with  a  triangular 
Stulta,  V.  n.  to  hobble. 
Stum,  a.  dumb,  mute,  speechless,  silent. 

stumma    synder,     unnatural     ains. 

—het,  f,  dumbnessj  muteness. 
Stump,   m.  stump,   end,  bit.     —ft,  f, 

chicken,     -ig,    a.  short,  ttnbby. 
Stnndj  m,  hour;  while,  moment.    €T^ 


Styggelse 

liten  -,  a  little  while,  pä  stunden, 
nu  pä  stunden,  this  moment,  lediga 
stunder,  pl.  leisure,  -ligen,  ad. 
every  moment.  -OKI,  ad.  someti- 
mes.  —tals,  ad.  at  times,  now  and 
then. 
Stup,  ad,  pä  -,  tilted,  -a,  v.  n,  to 
fall.    — ,  V.  a.  to  tilt ;  to  scourge  with 

rods,  -ad,  ad.  sloping,  -niug,  f, 
falling,     -stok,  m.  block. 

Stursk ,  a.  haughty,  saucy,  refractory, 
untractable.  —het,  f.  haughtiness, 
obstinacy,  stubbornness. 

Stuss,  m.  prosteriors;  buttocks.  — beilj 
Ql.  coccyx.  [the  buttocks. 

Stut,  m.  bullock;  bang  with  a  rod  on 

Stuteri,  n.  stud. 

Stybb,  m.  Stybbe,  n.  coal-dust. 

Stycka,  v.  a.  to  cut  in  pieces;  to  se- 
ver, to  dismember. 

Stycklle,  n.  piece,  part;  lump;  frag- 
meut;  section;  picture,  piece,  plane; 
piece,  air?  lace;  piece  of  ordnance, 
cannon,  gun.  ett  —  härifrån,  a 
little  distance  from  hence,  i  många 
stycken,  in  many  respects.  — ebl'Uk, 
n.  gun-foundery.  — CgodS,  n.  piece- 
goods.  — ekula,  f.  cannon-ball,  bullet. 

-eport,  m.  port-hole,  -tpropp,  m. 
tampion,  tampkin.  — CSkott,  n.  can- 
non-shot, -gjutare,  m.  cannon- 
founder.  — junkare,  m.  cannonier. 
— rensare,  m.  maulkin,  drag,  spungo. 
—tals,  —vis,  ad.  piecemeal,  piece  by 
piece,  -vagn,  771.  gun-carriage. 
Styf,  a.  stiff,  inflexible ;  strong,  -bent, 
a.  stifcl egged,  —bet,  f.  stiffness ;  in- 
flexibility ,  obstinacy.  — munt,  a. 
hard-mouthed.  — ua,  V.  n.  to  grow 
stiff,  to  stiffen,  -slnt,  a.  stubborn. 
— stnthet,  f.  stubbornness.  — t,  ad. 
stllfly,  strongly ;  hard. 

Styfiibarn,  w.  step- child,    -broder, 

m.  step .  brother,  -moder,  f.  step- 
mother,    —morsviol,  f.  pansy. , 

Styfver,  ?n.  stiver. 

Stygg,  a.  ugly;  bad,  wicked,  foul; 
waggish;  dirty,  filthy,  naughty.  — aS 
vid,  V,  d.  to  abominate,  -else,  f. 
abhorrence ,     aversion ,     abomination. 


Stygghet 


Stång 


227 


— het^  f.  ugUuess;  wickedness ;  naught* 
iness. 

6tylta,  f.  stiic. 

StymtnclsO)  /.  indication,  incitement. 

Stympa^  v.  a,  to  mutilate,  to  curtail, 
to  aborten,  -re,  m.  a  good  for  noth- 
ing fellow,  fimbler. 

Styng,  s.  Stkng. 

Styr,  hålla  -  på,  to  restrain,  to  check, 
to  keep  within  bounds,  hålla  sig  i  — , 
to  be  quiet.  — ftj  V.  tto  to  steer;  to 
govern,  to  direct,  to  guide,  to  manage ; 
to  rule,  to  control,  to  reign,  to  sway ; 
to  moderate.  —  våld  med  våld,  to 
repel  force  by  force.  —  eig ,  to  go- 
vern one's  self.  — bord,  n.  star-board. 
-bordSYakt,  m.  starboard  -  watch. 
— e,  n.  helm,  rudder,  -else,  f.  go- 
vernment, direction,  management,  guid- 
ance, administration.  — esm&n,  772. 
chief,  ruler,  commander,  governor,  lea- 
der,  manager,  guide,  director,  —mail, 
m.  mate,  -manskonst,  f,  pilotage, 
navigation,  -pinne,  m.  tiller,  -sel, 
m.  government,  command,  awe. 

Styrk||a,  f.  vigour,  strength,  might, 
energy;  support,  comfort;  force.  — , 
V,  a,  to  strengthen,  to  enforce,  to  con- 
firm, to  invigorate,  to  abet,  to  com- 
fort, styrkande  medel,  restorativ*;. 
-dryck,  m,  refreshing  drink,  cordial. 

Slå,  V,  n.  to  stand,  to  stay ;  to  be  stiff, 
to  be  straight;  to  stand,  to  last;  to 
become,  to  suit;  to  suffer,  to  endure. 
låta  — ,  to  let  alone,,  to  leave,  det 
står  ej  att  undvika,  there  is  no 
avoiding  it.  —  puff  en ,  to  stand  the 
shock.  —  af  sig ,  to  pall ,  to  grow 
insipid.  —  &i,  to  stand,  to  last;  to 
assist.  —  efter,  to  compass,  to  covet; 
to  be  inferior;   to  be   set  aside,    lata 

—  efter,  to  postpone.  —  emot,  to 
lean  against,  to  be  against,  to  be  op- 
posite to;  to  resist,  to  oppose;  to 
witlistand.  —  fast,  to  stand  fast,  to 
persist,   to    persevere;    to   hold   good. 

—  fram,  to  jut,  to  stand  out.  —  för, 
to  answer  for,  to  stand  to;  to  camp 
before;  to  fill  up  the  place.  —  hos, 
to  stand  by,   to  be  about,   to  be  in 


one's  power.  -  väl  hos  någon,  to 
be  in  one's  favour.  —  igen,  to  be 
shut,  to  keep  shut.  —  ihop,  to  stand 
together,  to  be  joined.  —  inne,  to 
stand  within.  —  på,  to  stand  on, 
upon ;  to  point  to ;  to  insist  upon.  — 
på  sig,  to  stand  one's  ground.  —  till, 
to  stand,  to  be.  huru  står  det  till  ? 
how  do  you  do?  -  under,  to  stand 
under;  to  be  under  the  command  of. 
—  "^PP  f  to  stand  up,  to  rise.  —  ur, 
to  rise  from.  —  ut,  to  jut,  to  stand 
out,  to  swell ;  to  hold  out,  to  bear.  — 
ute,  to  be  put  out.  —  vid,  to  stand  by, 
to  stand  at;  to  stand  to.  —  öfver, 
to  be  over;  to  overflow.  —  sig  bra, 
to  be  in  good  circumstances.  —  sig 
trött,  to  stand  till  one  is  tired,  -eude, 
n.  standing;  erection. 
Stål,  w.  steel,   -arbete,  n.  steelwork. 

-bakad,  a.  doughbaked.    -^äder, 

771.  Steel-spring,  -handske,  m.  gf>unt- 
let.  -kula,  f,  steel,  martial  ball. 
-penna,  /".  steel -pen.  -stick,  71- 
steel-engraving,  -stickare,  771.  steel- 
engraver,  -sätta,  V.  a.  to  steel. 
-tråd,  771.  iron-wire.  -Yatten,  n, 
chalybeate- water. 
Stånd,  71.  stand,  station;  state,  stalk; 
condition,  situation;  state,  quality, 
class,  rank;  order,  state;  booth,  stall. 
hålla  — ,  to  make  a  stand ,  to  post 
one's  self,  vara  i  —  att,  to  be  able 
to.  sätta  i  — ,  to  put  in  order,  af 
— ,  of  high  rank,  få  laga  —  på,  to 
legalize  a  po?session.  —a,  V.  n.  to 
stand.  — aktig",  a.  steadfast,  con^ 
stant,  firm ;  resolute,  -aktighct,  f, 
steadfastness,  constancy,  firmness,  re- 
solution, perseverance.  — andC,  a. 
standing,  firm,  stable,  constant,   —are, 

771.  T,  stamen,  -drabant,  m,  hal- 
berdeer.  -man ,  tti.  a  cut  mane. 
-penningar,  w.  pi.  stall -money, 

stallage,  -qvartcr,  n.  camp  pitched, 
quarters,  -punkt,  m.  station;  point 
of  view,  -rätt,  m.  martial  court. 
-SperSOn,  m,  person  of  quality. 
-SSkilnad,  m.  difference  of  rank. 
Stång,  77J.  pole,  staff,  stake,  bar,  pearcl»; 

16  • 


228       Stångbedsel 

T.  topmast;  bar;  thill,  beam;  pearch; 
pole.  Jialla  en  stången,  to  be  a 
match  for  one.  »bQtsel^  71.  curb- 
bridle.  — bönft^  ft  climbing  bean. 
-häst 9  m,  thill-horse.  -Jem,  n. 
bar-iron.  -jernshstmmare^  m.  forge. 

hammer.      — kulu^    f,    crossbar  -  shot. 

-piska,  /*.  stiff  hair-taii.  -vindare, 
m,  T.  stop-rope. 

Stånga,  V.  o.  -s,  v.  dé  to  gore. 

Stänka,  v.  n,  to  pant,  to  puff  and 
blow.     — ,  f.  tankard. 

Ståt,  97).  state,  pomp»  show,  magnifi- 
cence, splendour,  -hållare,  m.  go- 
vernor; stadtholder.  -hållarskap, 
«.  government,  prefecture.  -lio>  ^t* 
pompous,  splendid,  stately,  magnificent, 
sumptuous. 

Stäcka,  V,  a.  to  clip,  ta  out. 

Städ,  n.  anvil. 

Städ||a,  V.  a.  to  put  in  order,  to  fit 
up ,  to  clear ,  to  sweep.  —  sig ,  to 
trim  one's  self.  — d  ,  a.  neat ,  clean, 
cultivated.  — erska,  f.  chamber-maid, 
sweeper.  — i^f  a.  orderly,  put  in  or- 
der, neat,  -ja,  v.  a,  to  farm;  to 
hire,  to  engage.  — ,  8,  f.  farm.  — J6» 
penning,  —sel,  m.  earnest,  instal- 
ment, handsel. 

Städse,  ad,  ever,  always,  continually. 

Stäf«  w.  stem.     — ,  V,  a.  to  stem. 

Stäfva,  f.  milkpail;   T.  grating. 

Stake,  n.  ferry. 

Stäkra,  f.  water-hemlook;  hipshot. 

Ställ,  72.  a  suit  of  ?ails. 

Ställ[|a,  V.  a,  to  place,  to  set,  to  put, 
to  post,  to  plant ,  to  station ;  to  con- 
ceive; to  deliver,  to  furnish;  to  ad- 
dress. —  ett  UTf  to  set  a  watch.  — 
försätt  to  lay  an  ambush,  to  waylay. 
—  I  ens  liehag ,  to  leave  to  one's 
discretion.  —  till,  to  manage,  to  re- 
gulate. —  tillbaka,  to  put  back.  — 
sig,  to  place  one's  self;  to  behave; 
to  feign,  to  affect.  —  sig  emot,  to 
place  one's  self  over  against;  to  lean 
against.  —  sig  in  hos  en,  to  endear 
one's  self  to  one.  -clrkel,  m.  wing- 
compasses,  — e,  7i.  place,  stead,  room, 
spot;   passage.    ]på  stället  g   directly, 


Stöda 

immediately,  i  -  för,  instead  of. 
vara  i  -  för  en  annan,  to  supply 
one's  place,  -företrädare,  m.  re- 
presentetive,  proxy,  -ning,  f,  po- 
Sture,  position,  situation,  attitude; 
scaffold,  stage;  easel.  — Sten,  m, 
rockstone,  furnace- ston 3. 
Stäm|{ma,  f,  voice,  tune,  song;  part; 
key;  voice,  vote;  family,  stock ;  meet- 
ing; strangury.  -,  v.  a,  to  tune;  to 
convoke ;  to  summon,  to  cite,  to  call ; 
to  appoint ;  to  dam,  to  stop,  to  stanch. 
— ,    V.  n,   to   tune,    to    be   accordant. 

-mare,   m,   tuner,     -gaffel «  m. 

tuning-fork,    -hammare,  m,  tuning- 
hammer,  tuning. key.     —ning,  jf.  ci- 
tation, summons;  warrant;  tuning. 
Stämpllel,  771.  stamp,  die;  stamp,  mark, 
coinage,     -elafgift,  m,  stamp-duty. 

-elmästare,  m.  stamper,  -elpap- 

per,  n.  stamped  paper,  —la,  V,  a. 
&  74.  to  Stamp,  to  mark;  to  plot,  to 
contrive,  -lare,  m,  stamper;  con- 
triver,  conspirator,  -ling,  f.  stamp, 
ing,  marking;  machination,  plot,  cabal. 

Ständer,  pi,  af  Stånd,  estates,  st». 
tas.    rikets  — ,  tho  states  of  th^  realip. 

Ständig,  a«  continual,  perpetual,  con- 
stant, incessant. 

Stänglla,  V,  a.  to  shut,  to  close,  to 
enclose,  to  hedge  in,  to  fence,  to  hem 
in,  to  block  up;  to  stop.  —  för,  to 
shut  up,  to  bolt  before.  —  igen,  to 
shut,  to  stop.  —  sig  inne,  to  shut 
one's  self  up.  -^  omkring,  to  fence 
round.  — S©1,  n,  bap,  bolt,  hedge, 
fence;  obstacle,  gate. 

Stängel,  m,  stalk,  stem;  bar. 

Stänk,  n.  sprinkle,  plash,  -a,  v,  a, 
&  n,  to  sprinkle,  to  scatter.  — borste, 
m,  sprinkling  *  brush,  -elsekar,  71. 
holy-water-pot. 

Stärkjja,  v,  a,  to  strengthen,  to  corro- 
borate, to  comfort;  to  confirm,  to  for- 
tify ;  to  encourage ;  to  starch,  —else, 
f.  starch,     hid  — ,  blue  glaso. 

Stätta,  f,  stile. 

stöd  ,  71.  prop ;  stay ,  support ,  suppor- 
ter, post,  i  —  deraf,  by  virtue  there- 
of,  —a,  — Ja^  V.  Ö.  to  prop,  to  support, 


StölVare 

to  stay,  to  lean.  -  8ig  emot ,  to 
lean  againsl..  ->  sig  pd,  to  lean  on; 
to  rest  upon.  -  sig  vid,  to  rely 
upon. 

St  of  vare,  m.  beagle,  fleet-hound. 

Stöfvel,  m.  boot,  -block,  w.  ^boot- 
trees,  -kuekt,  m.  jack,  -krok, 
Wi.  boot-hook,  -skaft ,  n.  leg  of  a 
boot,     -stropp,  m.  boot-strap. 

Stok,  n.  rummage,  bustle,  —ft,  V.  a. 
to  rummage,  to  stir. 

Stold,  m.  theft. 

Stöna,  v.n.  to  groan. 

Stöp,  n.  snow  and  ioe  mixed  with 
water,  sludge. 

StÖplIa,  V.  a.  to  to  oast ,  to  found ;  to 
steep.  -,  V.  n.  to  soak,  to  sink.  — 
s'ddf  to  steep  corn.  — IJUS,  n.  dipt 
candle,     -slef,  f,  casting-ladle. 

Stör,  m.  stake ;  sturgeon  (fish),  -a,  V. 
a.  to  pole. 

Störa,  V,  a,  to  disturb,  to  InteiTupt. 

StÖrtlJa,  V.  a.  to  precipitate,  to  oast 
down;  to  ruin  one.  — ,  v.  n,  to  fall 
down,  —sjö ,  m.  heavy  sea  ,  poop- 
ing sea. 

Stöt,  m.  thrust,  push,  knock,  shock, 
concussion,  blow,  —a,  v,  a.  &  n.  to 
thrust,  to  push,  to  shook;  to  pound, 
to  beat,  to  hit ,  to  jolt ;  to  recoil ;  to 
strike  back ;  *  to  shock  ,  to  offend  ,  to 
affront,  to  disgust.  -  i  trumpet,  to 
sound  the  trumpet.  —  ned,  to  push 
down,  to  ram  down,  to  batter  down. 

-  om,  to  beat  again.  -  omkull,  to 
push  down.  —  pd ,  to  push  on ,  to 
hit  against;  to  jog;  to  fall  in  with; 
to  strike  upon;  to  incline  to;  to  be 
somewhat;  to  savour  of.  —  till,  to 
join :  to  border  upon,  to  confine  upon, 
to  join ;  to  push,  to  jog.  —  tillbaka, 
to  push  back.    —  upp,  to  push  open. 

-  Ut,  to  thrust  out,  to  push  out.  — 
sig,  V.  r.  to  hurt  one's  self.    —  sig  pd, 

-  sig  vid,  -  sig  öfver,  to  take  offence 
at,  to  be  shocked  at.  —ande,  a,  shock» 
ing,  offending,  disgusting.  -as,  V, 
d.  to  be  thrusting;  to  be  butting  at 
one  another,  —el,  m.  pestle,  laramer, 
pounder,  beater,     -esten,  m.  hill  of 


Supvisa  229 

scandal,   -skålar,  m,  pi,  T,  battens. 

-t,  a.  offended,  nettled  (at),    -taija, 

f.  rolling  tackle. 
Stötta,  f.  shore,  prop,  stay,  stancheon. 
Subilaltern,  m.  inferior.  -Ordinera, 

V.  a.  to  subordinate,    -skribera,  V. 

a.  to  subscribe,     -stituera,  V.  a. 

to  substitute,     —til,  a.  subtle,    fine. 

-trail  era,  v.  a.  to  subtract. 
Suck,  m.  sigh,   groan,     —a,  v.  n,  to 

sigh,  to  groan,    —an,  f.  —ande,  n, 

sighs,  sighing. 
Sudd,  m.  clout,  rubber,     -a,  v.  a.  to 
daub,  to  stain,  to  soil.     -  ut,  —  of- 

ver,  to  blot  out,  to  efface,  -are,  m, 

dauber.  -Qrl,  n,  soiling,  sluttery. 
-igj  a.  dauby,  sluggish. 

Suinör,  m.  prompter,  blower. 

Sng,  m.  sucker,  -a,  v.  a.  to  suck, 
to  soak.  —are,  m.  remora,  sea> 
lamprey,  -papper,  W.  blotting  pa- 
per, —pump,  m.  aspiring  pump. 
-rör,  n.  absorbent  vessel,  -ympa, 
V.  a.  T,  to  ablactate,  to  inarch. 

Sugga,  f,  sow. 

Sula,  f.  sole.     -,  V.  a.  to  sole. 

Sumak,  m.  sumach. 

Summjla,  f.  sum.  i  en  -,  to  sum  up 
all,    shortly,     -arlsk ,    a.  summary. 

-era,  v.  a.  to  sum. 
Sump,  m.  pool,  slough,  swamp ;  grounds 

basin;    cauf.     — ig",  «.  marshy,   moo 

rish,  swampy,  oozy,  wet.    -fghet,  f. 

ooziness,  moistness.  (Sound, 

Sund,  n.  strait,  sound.    Sundet,  the 
Sund,  a.  wholesome,  healthful;   sound, 

healthy.      —het,    f.    wholesomeness ; 

soundness ,    healthfulness.     — hetsbc- 

tyg,  n.  certificate  of  health.    -hetS- 

lära,  f.  dietetics. 

Sunnan,  ad,  from  the  south,  -vä- 
der, n.  south-wind. 

Sup,  m.  dram,  draught,  -a,  V.  a.  to 
drink;  to  sup.  — anmat,  m.  spoon» 
meat,  —are,  — ut,  m.  drunkard, 
fuddle-cap.  -broder,  m.  pot -com- 
panion.  — Ig,  a.  bibacious.  —lag, 
-sällskap,  n.  drinking-match.  -lul- 
la,  f.  di inking. gossip,  -yisa^  f, 
armkiu^'sous,  catch. 


230 


Supp 


Snpp^  m.  agaric. 

SupplIIeaBt,  m,  substitute,    -icera, 

V.  n.  to  petition,  —iky  972.  petition, 
supplication. 

Supponera^  v.  cu  to  suppose. 

Sur^  a.  acid,  sour ;  sour,  sullen.  —  vtd, 
green  wood,  dterci  hen,  sore  legs. 
tura  ögon,  running  eyes,  sore  eyes. 
-bent;  a.  having  core  legs,  -ferniun, 
7».  weU,  mineral-water,  -deg,  W. 
leaven.  -jäs6!lly  a.  leavened,  soured 
by  fermentation,  —kålj  w».  sourkrout. 
-mnlen,  a.  sullen,  crabby.  •-HB, 
V.  n,  to  turn  sour.  — stek,  m.  beef 
steeped  in  vinegar  and  roasted.  — äpld^ 
fl.  crab.     -Ögd}  a,  blear-eyed. 

Snrr,  n.  humming,  whistling,  —ft,  V, 
71.  ék  CL,  to  hum,  to  bur,  to  murmur; 
T»  to  lash,  -are,  m,  reveller,  rioter. 
-ing,  A  T.  lashing. 

SaS,  n,  rustling,  whistling,  buzzing,  —a, 
V.  71.  to  whistle,  to  rustld,  to  purl,  to 
buzz. 

Sutare,  m.  tench.  [to  swab. 

Svabb,  m.  swab,  firebrasb.    -1©,  v,  a. 

Svalla,  V.  a.  to  match,  to  smoke  with 
brimstone. 

Svaf?el,  n.  brimstone,  sulphur,  -aktig, 
a.  sulphureous,  -biommä,  f.  flowers 
of  sulphur,  —forott,  n.  briraatoae- 
plt.  —bruk,  71.  sulphur-work,  -bllll- 
den,  a.  sulphuric,  sulphurate.  — jord, 
f,  sulphureous  earth.  — kis,  m,  pyrites. 

-sticka,  f.  match,    -syra ,  f,  sui- 

phurio  acid.  — Syrad  ,  a.  sulphated. 
—ånga,  f.  sulphureous  vapour. 
Svag,  a.  weak,  infirm,  feeble,  frail; 
slender.  SVagt  vin,  small  wine. 
-dricka^.  72.  small  beer,  -ket,  f. 
weakness,  iniirmity,  feeblenesa,  frailty, 
frailness,  imbecility,  -lietssynd,  f, 
venial  sin.    — slnt,  d.  weak  of  mind. 

^synt,  a.  dim-sighted,  -syntliet, 
f,  myopy. 

Svaja,  V.  n»  to  tend ;  to  float. 

Sval,  a.  cool,  fresh,  -a,  V.  a.  to 
cool,  to  allay.  — ka,  v.  a.  to  cool, 
to  refresh,  to  allay.  — ka ,  f,  cool- 
Hess,  coorU  -kedryck,  m.  refreshing 
drink,  -na,  V,  n,  to  cool,  to  grow  cool. 


Bvarthafre 

Svallla,  f.  swallow.  -1^0,  71.  swallow*» 
nest,  -stjärt,  no  T,  dovetail.  -Ört, 
f,  celandine. 

SvalO,  m,  €nti7  to  a  cellar.  Itony. 

Svalg,  7».  swallow,  thp)at;  gulf;  glut- 

Svall,  71.  swell  of  the  s^a,  overflowing ; 
agitation,  flush,  -a,  V,  71.  to  swell; 
to  flush,  —is,  7W.  ice  congealed  by 
the  swelling  of  the  water,  —kött,  n. 
proudflesh.  -våg,  f.  surge,  a  swell» 
ing  sea. 

Svamp,  m,  mushroom,  toadstool ;  sponge, 
epunge.  —a  sig,  V.  r.  to  grow  spongy. 
-aktig,  a.  spongy,  -ig,  a.  spongy. 
-ighet,  fr  sponginess.  -korali,  m, 
alcyonium.  -steckel^  m,  cynips, 
gall-fly. 

Svan,  m.  swan,  -dnn,  n,  awandown. 
— esårag,  m,  swan's  sonj,  death-song, 
dying  strains.  — hals,  m»  swan/s  neck ; 
crane-neck  (of  a  coach). 

Svang,   ad.  yd  i  -,   to  be  in  vogue. 

Svank,  m,  bend;  incurvation,  -rem, 
f.  girdle-leather,  -ryggig,  a.  dale- 
backed. 

Sv£ns,  m,  tail,  -rem,  f.  crupper. 
— skriaf,  771.  breechpln,  flange. 

Svar,  71,  answer,  reply,  plea,  std  till 
svars,  to  be  accountable,  —a,  v.  n. 
to  answer,  to  reply.  —  för  rätta,  to 
plead.  —  €7not,  to  answer  to;  to  be 
opposite  to  '^  to  be  equal  to.  —ande, 
m.  defendant.  -Omål,  72.  defence, 
plea,  the  defendant's  reply.  -SgOd, 
a.  warranted  good.  -slÖS,  a,  at  a 
loss  for  an  answer,  nonplussed.  — S* 
skrift,  f.  plea,  the  defendant's  an- 
swer. 

S?arf|jva,  v.  a,  to  turn,   -vare,  m, 

turner.  -jern,  71.  turner's  chisel. 
-konst,  f.  art  of  turning.  -Skifva, 
f,  potter's  wheel,  -stol,  772.  lathe; 
turnbenchi 
Svart,  a.  black,  visa  -  på  hvitt, 
to  show  it  under  black  and  white. 
-a,    f.    mackerel,     black    waterhen. 

-aktig,  a,  blackish,    -bagge,  tt». 

hister.  -bleck,  72.  beaten  iron-plate. 
-brnn,  a.  black-brown,  -grå,  a. 
dark-gray,  -gul,  a.  tawny,    -hafre* 


Svarthet 


Svårbrukad        231 


f,  black -oats.  -hot^  f.  blackness. 
—konst)  f.  the  black  art;  mezzo- 
tinto.    —konstnär,  in.  necromancer. 

-krita,  f.  black  chaik.   -kummin, 

m.  gith.  -lagd,  a.  swarthy,  dusky. 
-lasse,  7W.  dung.hunter.  -lett,  a. 
swarthy,  dark  of  complexion,  blackish. 

-mylla,  f,  biack-mouid.  -myra,  f, 

ant,  pismire.  — na,  V.  n,  to  blacken, 
to  grow  black,    -nacke,  m,  redstart 

(bird),   -sjnk,  a.  jealous,    -sjuka, 

f,  jealousy.  — smide,  n.  blacksmith's 
work,  -soppa,  f,  -sad,  n,  broth 
made  of  the  blood  of  geese,  —trä, 
n.  ebony. 

Svassa,  v.  n.  to  vaunt,  to  boast,  to 
swagger.   — nd©,  a.  bombastic,  fustian. 

Sveda,  f,  pain,  smart. 

Sveda,  v,  a,  to  singe,  to  scorch. 

Svedlija,  v.  a.  to  set  a  tract  of  a  fo- 
rest  on  fire  in  order  to  sow  in  the 
ashes.  -,  8.  f.  -jeland,  n.  wood- 
land cleared  of  trees  by  setting  them 
on  fire.     — jorn,  n.  burning-iron. 

Svek,  n.  guile,  deceit,  cheat. 

Sven,  m.  swain,  youth :  page.   —barn. 

n.  a  man  child.    — doni,  m.  chastity, 
pudicity.     — klftSS,  m.  the  third  class 
of  the  Swedish  noblemen,  gentry. 
Sveplla,  V,  a.  to  wrap,  to  shroud.  -  lik, 

to  shroud  a  corps,  -duk,  m.  -kläde, 

71,  shroud.  — e,  n.  envelop,  cover ;  in- 
volucre.    — sak,  f.  pretext  to  quarrel. 

Svessa,  svetsa,  v,  a.  to  weld. 

Svett,  m.  sweat,  perspiration,  transpi- 
ration; moisture,  sweat,  —as,  V.  d. 
to  sweat,  to  perspire,  —bad,  n.  va- 
pour-bath,  hot  bath;  sweating -house. 
taga  sig  ett  -,  to  take  a  sweating. 
-badd,  n.  sweat,  sweating,  -drif- 
vande,  a.  sudorific,  -dryck,  m. 
sudorific  potion,  -duki,  m.  pocket- 
handkerchief,  —hål,  -rör,  n.  pore. 
-ig",  a.  sweaty,  -ning,  f.  sweat- 
ing, sweat.  (-hål,  n.  spigot-hole. 

Svicklia,  f.  spigot,   -borr,  m,  gimlet. 
Svickla,  f.  clock  (of  a  stocking). 
Svida,  V.  92.  to  smart,  to  pain. 
Sviga,  ad.  gifva  -,  to  yield,  to  give 
way,  to  flincho 


Svigt,  m.  vibration,  balancing;  flexl. 
bility,  suppleness,  gifva  — ,  to  swag. 
—a,  V.  n.  to  shake,  to  totter;  to  bend. 
— ,  V.  a,  to  balance;  T.  to  swifter» 
svigtad  mesan,  T.  balanced  mizen. 
-ning,  f.  bending,  yielding;  SP.  cat- 
harping. 

Svika,  V.  a.  to  disappoint,  to  deceive, 
to  balk.  -,  V.  n.  to  fail,  to  flinch  from. 

Svim[|ma,  v.  n.  to  swoon,  to  faint. 
—ning,  f,  swoon,  swooning. 

Svin,  W.  swine,  hog,  sow.  — afvcl,  771. 
breed  of  hogs,     -aktlg,  a.  swinish, 

hoggish,    -aktlghet,  f.  -eri,  n. 

swinishness,  filthiness.  — borstj,  771, 
bristle,  -herde,  m.  swine-herd.  -hOj 
m.  hog's  trough,  -hund,  m,  rascal. 
-has,  n.  piejsty.  -ister,  n,  hog's 
seam,  -molla,  f.  goosefoot.  -»-rOt, 
f.  viper's  grass,  -rygg,  m.  griskin^ 
chine  of  pork.   -Stek,  f»  roast  pork. 

-stia,  f,  pigsty,    -sylta  ^  /.  pick. 

led  pork. 
Svindel,  m.   swimming   of  the  hta^ 

giddiness,  dizziness. 
Svindla,  v.  n,  to  be  dizzy. 
Svinga,  v.  a,  to  swing,  to  toss.  —  8ig 

upp ,  to  soar  up ;    to  raise  one's  self, 
Svingel,  m.  fescue-grass,  wild  oats. 
Svinka,  v.  n.  to  wriggle,  to  waver,  to 

wa  ve. 
Svinna,  v.  n.  to  disappear,  to  vanish. 
Svirra,  v,  n.  to  revel,  to  rake. 
Sviskon,  n.  dried  plum,  pnme. 
Svit,  m.  suit. 

Svordom,  m.  swearing,^ cursing, 
Svull||en,  a.  swelled,    -na,  v.  n.  to 

swell. 

Svnlst,   m.   Svullnad,  f.  tumour, 

swelling.  — ig,  a,  bombastio,  fustian.' 
-ighet,  f,  bombast. 

Svåger,  m,  brother  in  !aw.  -lag, 
-Skap,  71.  affinity,  relation  by  mar- 

Svål,  m.  sward.  [riage. 

Svår,  a.  difficult,  hard,  arduous;  big, 
great;  heavy,  weighty;  severe,  ha 
svart  för  att  fatta,  to  be  dull  of 
comprehension,  svdrt  om  tid,  scarce 
of  time,  —a,  cul'.  very,  vehemently; 
bitterly.  -  n'A,  vastly  rich.  -t»rn?£ad^ 


2S2 


SvSrhet 


Synpunkt 


a,  hard  to  till,  -hetj  f,  heaviness, 
greatness,  enormity,  hardness.  — ighet, 
f.  difficulty,  distress,  hardship,  göra 
svårigheter  t  to  start  or  to  make 
difficulties,  med  svårigheter,  nar- 
rowly.  -ligen,  ad,  difficultly,  hardly, 
sorely.  — modigj  a,  raelanoholic,  sad. 
-modighet;  f,  melancholy,  anxiety, 
anguish. 

Svai'va,  V.  n,  to  hover,  to  float,  to 
fluctuate,  to  flutter,  to  soar.  —  i  fara, 
to  be  in  danger.  —  på  målet,  to 
speak  vrith-  a  faltering  accent,  det 
sväfvar  mig  på  tungan,  I  have  it 
at  my  tongue's  end. 

Svägerska,  f.  sister  in  law. 

Svälj!|a,  v.  a.  to  swallow,  to  gorge. 
-fisk,  m.  fish  of  prey. 

Svälla,  V.  n,  to  swell,  to  rise,  to  bloat, 
to  grow  turgid. 

Svält,  m.  hunger ,  want  of  food,  -a, 
V.  n,  &  a.  to  starve,  to  abstain  from 
food,     —  ihjäl,  to  starve  to  death. 

Sväng,  m,  vibration;  wheeling,  -a, 
V.  a,  to  brandish,  to  wave,  to  wheel, 
to  swing.  —  sig  om,  to  turn  about. 
— ,  V,  n,  to  play  to  and  fro,  to  vi- 
brate; to  turn;  T.  to  wheel  about, 
to  Kiake  evolutions,  —are,  w.  8%ving. 
wheel;  pendulum.  .  — bro,  f.  turn, 
bridge,  —el,  W.  lever;  swing,  bar. 
-bjul,  n.  swing. wheel,  -ning,  f, 
brandishing,  vibration,  waving;  wheel» 
ing,  turn;  turning  about. 

Svärljdotter,  f,  daughter  in  law.  -fa- 
der, m.  father  in  law.  -föräldrar, 
pi,  father  and  mother  in  law.  -mO- 
der,  f,  mother  in  law.  -SOn,  m, 
aon  in  law. 

Svärd,  n.  sword;  T,  leeboard,  sword. 
-fejare,  äI.  sword -cutler,  ^flsk, 
m.  sword-fish,  -lilja,  f.  flag-flower. 
-ssida,  f.  the  male  line,  -sägg, 
m.  edge  of  the  sword. 

Svärja,  v.  a,  <fe  n.  to  swear.  -  falskt, 
to  forswear,  to  mainswear.  —  sig  men, 
to  forswear  one's  self. 

Svärm,  m.  »warm,  flight;  crowd,  '-a, 
V.  W.  to  swarm;  to  riot;  to  fancy,  to 
extravagata.  —  omkring,  to  rove  about. 


—are,  m,  fanatic,  visionary;  revelleff 
rover;  rioter;  cracker,  squib.  -6rl, 
n»  fanatism,  revery.  -^Isk,  a,  enthu- 
siastic, romantic,  dreaming. 

Svärta,  f.  blackness,  blacking;  T.  ink; 
black-duck.  — ,  v.  a.  to  blacken.  -Ilde, 
n,  blackening;  •defamation. 

Sy,  V.  a,  to  sew.  "  slätsöm,  to  do 
plainwork.  —arbete,  n.  needlework. 
-båge,  m.  sewing-frame,  -don,  n, 
sewing  -  implements,  —dyna,  f,  pin- 
cushion,  — flicka,  f.  seamstress.  — nia» 
skin,  m,  sewing-machine,  —nål,  f, 
needle.  -|«ing,  m.  work-bag.  -ring, 
m,  thimble,  sewing-ring. 

Syd,   7».  south,    -frukt,  f.  fruit  of 
the  south,     —lig,  a.  southerly,    sou 
them.    -OSt,  m,  south-east.    -VCSt, 
m,  south-west,     -vind,   m.   south 
wind. 

Syft||a,  V,  n.  to  aim.  ■*  pd,  to  aim 
at;  to  refer  to.  -6,  -ekorn,  n 
sight.     — emål,  n»  aim. 

Syl,  m.  awl.    -ört,  f.  awlwort. 

Sylf,  f.  sylph, 

Syll,  m.  sill,  gronndseli  ground-plate. 

Sylt,  fl.  (-saker,  pi,)  preserves,  fruitÉ 
preserved  in  sugar,  -a,  v.  a.  tc 
pickle,  to  preserve»  — ,  f,  tripe ;  brawn 

•^fötter,  m.  peuitoes.  -^mångelska, 

f.  tripe-woman. 

Sympati,  f,  sympathy,  fellow •  feeling» 
-sera,  V,  n.  to  sympathize. 

Syn,  f,  eyesight,  vision;  face;  vision, 
apparition ;  sight  j  survey,  för  syns 
skull,  to  save  appearances,  —ft,  Vé  a. 
to  survey,  to  view,  to  examine,  —åndö, 
n.  —ing,  f,  visitation,  view*  -as, 
V»  d,  to  appear,  to  seeiq.  vilja  -j, 
to  want  to  appear,  —axel,  m,  optie 
axis.,  —bar,  a.  visible,  appar£int, 
conspicuous,  evident.  — barhety  f.. 
visibleness.  -edom,  772.  declaration 
of  surveyor,  -emän,i>2.  m^  surveyors. 
— erätt,  n.  surveying-court,  committee 
of  surveyors,  -glas  ,•  «.  spy,,  glass, 
optic  glass,  -lerets,  m,  »horizon. 
-lig,  a.  visible,  apparent,  -llghet, 
f,  visibility,  visibleness.  -nerf,  m, 
optio  n«rve.    -pnokt,  m.  point  ofi 


Synvilla 

view.     -Tillä,  f,  false  show;    optic 
illusion,    -vinkel,  f,  optic  angle. 
Sj'nagOga,  f.  synagogue. 

Synd,  f.  Bin.  -a,  v.  n,  to  sin,  to 
trespass,  -abekännelse,  f.  confes- 
sion. — abOCk,  m.  scapegoat.  — abt)t, 
f.  penance,  -afall,  w.  the  fall  of 
the  first  man.  -aflod,  W.  deluge, 
flood,     -apenning,    m.    ni    earned 

pelf,  -are,  m.  sinner.   -4iregister, 

n.  register  of  sins.  -CFSka,  f.  sin- 
ner, -fri,  -lös,  a.  sinless,  -ig",  a. 
sinful,  wicked,    -offer,  n,  sinoffering. 

Synnerljhet,  f.  particularity,  i  -,  par- 
ticularly, especially,  -llg,  0>.  singu- 
lar, particular,  special,  —ligen,  dd. 
particularly,  especially. 

Syrj|a,  f.  acid,  acidity,  sourness,  sharp- 
ness; molstness;  crudity;  sorrel.  — , 
V.  a.  to  sovir,  to  leaven,  —ande,  W. 
acid  fermentation.  — e,  W.  acid,  —lig, 
a.  acetous,  sourish.  — llghet,  /.  sour- 
ness, acetousness. 

Syren,  f.  liiach. 

Syrsa,  f,  cricket. 

Syskon,  n.  brothers  and  sisters,  -bam, 
n.  cousin -germ  an. 

Sysling,  s.  c.  second-cousin. 

Syss!|el,  -la ,  f.  business ,  task  ,  occu- 
pation; employment,  function,  office, 
place,  —la,  V.  n,  to  be  busy,  hafva 
att  -,  to  have  to  do.  -lolos,  a. 
unemployed,  idle,  not  busy.  -lolOS» 
het,  f.  leisure,  idleness.  — loman, 
'm.  proctor,  attorney,  manager.  — lo- 
sätta,  V.  a.  to  occupy,  to  busy.  — 
sig  med,  to  employ  one  self  about. 
—  en,  to  keep  one  busy,  -to  employ 
one.  — losättning,  f.  occupation, 
business. 

Syster,  f.  sister,  -barn,  n.  the  sister's 
child,  -dotter,  f,  niece,  -llg,  a. 
sisterly.     — SOn,  m.  nephew. 

Så,  ad,  &  c.  so,  thus,  as;  then.  —  att, 
insomuch  that,  so  that.  —  det,  midd- 
ling,  tolerably.  —  här,  thus.  —  icJce, 
not  so.    —  är  det,  so  it  is. 

S&,  V.  a.  to  sow.  -ende,  n.  -'dd, 
wi.  sowing.  — ningsman,  m.  sower. 
-nin^smaskin,  m,  driii-piougb. 


Säckväf 


233 


Så,  m.  tul;. 

Sad,  n.  broth. 

Sådan,  a.  such,  the  like. 

Sådlllg,  a.    chaffy,     -or,  f,  pi.  chaff. 

Såg,  f.  saw.  -a,  t;  a.  to  saw.  -are, 

W.  sawer,  sawyer,  —arm,  m.  check 
of  a  saw.  -blad,  n.  blade  of  a  saw. 
-bock,  m.  Sawins-jack.  -fisk,  m. 
saw-fish,  —for mig,  a.  aawlike,  ser- 
rated,       -qvarn  ,     f.     sawing  -  mill. 

-snitt,  m.  saw-dust,  -stekel,  m. 
saw-fly.  -stock,  m.  a  piece  of  tim- 
ber to  be  sawn  into  boards.  —Ställ- 
ning, f.  frame  of  a  saw. 

Sala,  V.  a.  to  sole. 

Såljledes,  -Innda,  ad.  thus,  in  thi? 

mahner;  consequently. 

Sån,  n.  sieve,  riddle,  -fty  v.  a.  to 
riddle,  to  sift. 

Såmedelst,  ad.  by  that  means. 

Sång,  771.  song,  singing;  hymn,  —are, 
m.  singer,  chanter,  —bar,  a.  cant- 
able,  -bok,  f.  psalmbook.  -erska, 
f.  singer,  songstress.  —fågel,  m. 
singing-bird,  -lärare,  m.  singing- 
master,  -skola,  f.  singing  -  school. 
— spel,  W.  lyric  piece,  melodrama,  opera. 
-stycke,  n.  air. 

Såplla,  f.  soft  soap,    -aktig,  a.  soapy. 

-bruk,  n.  soap-house,   -bubbla,  f. 
soap  -  bubble.     — gräs,  71.  soap  -  wort. 
-SJudare,  m.  soap-boiler. 
Sår,  n.  wound;  sore.    — ,  a.  sore,    -ft, 

V.  a.  to  wound,  to  hurt.  — ebot,  m. 

fine  imposed  upon  one  for  an  assault 
and  battery.  — eniål,  n.  accusation 
of  assault  and  battery,  -feber,  m. 
wound-fever,  -ig,  a.  sore,  -läkande, 
a.  vulnerary.  — ua,  v.  n.  to  grow 
sore,    —vatten,  n.  arquebusade-water. 

Sås,  7n,  8auce> 

Såsom,  c.  as ;  in  quality  of. 

Sat,  a.  intimate,  dear. 

Sat,  n.   T.  joint. 

Sate,  m.  hay-cock. 

Säck,  m.  sack,  bag.  —a,  V.  a.  to  put  Into 
a  sack,  to  sack,  —band,  m.  bag. 
string.  -bärare,  m.  sack -bearer, 
-nål,  m.  packing-needle,  -pipa,  f. 
bag-pipe.     -Täf,  m.  s^ck-cioth. 


234 


Säd 


Säd)  f.  com?  seed,  sperrfl.  -•©)  n, 
sowing,  seed. 

Sädes||and,  /„  sowing-time.    -ax,  n. 

ear  of  corn.  — fcasid,  n,  garbe,  sheaf. 

-bergning,  f.  com-harvest.  -blåsa, 

f,  spermatio  vessel,  -bod,  f,  granary. 
-brällTin,  W.  corn-brandy.  -djur, 
n,  spermatic  animalcule.  — flytnillgj 
/.  pollution,  gonorrhoea.  — kråka,  f, 
rooko  —kärl,  W.  spermatio  vessel. 
-mail^  m.  sower,  -mask,  m.  weevil, 
calender  -  mite.  —mått,  n.  com- 
measure,  -vind,  m,  loft,  granary. 
—Tätska,  f.  spermatio  liquor,  -åker, 
m,  cornfield,     -arla,  f,  wagtail. 

Säf,  f,  rush,  clubrush.  -Sparf,  m. 
reed-bunting.    -starr,  m.  small  carex. 

Säflig,  a.  slow,  mild,  tame,  alack. 

Säfvenbom,  m.  savin. 

SägiJa,  v,  a.  to  say,  to  toll,  to  speak  ; 
to  signify,  vare  sagdt^  it  may  be, 
let  80  be.  pd  sagdan  dag,  on  the 
day  appointed.  -  sig  vara,  to  pre- 
tend to  be.  —  sig  sjelftf  to  follow 
of  course,  låta  —  sig,  to  take  ad- 
vice, sä  till  sägande,  as  one  may 
say.  det  sages  att,  it  is  said  that. 
—  efter,  to  speak  after,  to  tell,  to  re- 
peat. —  för,  to  tell  one.  -  förut, 
to  foretell,  to  predict.  —  om,  to  say 
to ,  to  say  of;  to  say  over  again ,  to 
repeat.  —  upp,  to  give  warning. 
—en,  — B,  7?l.  tradition,  hearsay,  story. 

Säjare,  m.  hand  (of  a  clock),  -knäpp, 
m.  beat  (of  a  clock  or  watch),  -taila, 
f.  dial-plate. 

Säker,  a,  sure,  secure,  certain;  safe. 
af  -  hand,  from  good  hands,  -het, 
f.  security,  surety,  assurance,  safety. 
ställa  — ,  to  give  bail  or  security. 
-hetslampa,  f,  safety-lamp,  -hels- 
yentil,  m,  safety-valve,  -ligen, 
—t,  ad,  surely,  certainly,  assuredly. 

Sal,  m.  seal,  seadog.  -skiun ,  n. 
sealskin.  — Späck,  n,  sealblubber. 
-tran,  m.  seai-oii. 

Salg,  Sälj,  f,  sallow,  willow. 

Säljiia,  V.  a,  to  sell,  to  vend,  -re, 
m.  seller,  -bar,  a,  vendible;  venal, 
to  be  sold,     -ning,  f.  selling,  sal^. 


Sänknat 

Sail,  a.  blessed,  happy,    -het,  f.  bUsS,! 

happiness,  felicity,  blessedness. 
Sälla  sig,  V.  r.  to  associate,  to  join.* 
Sällskap,  n.  company,  society,  party. 
hälla  nägon  — ,  to  bear  or  to  keep 
one  company,  g&ra  nägon  -,  to  ac- 
company  one.  -skarl,  m,  compa- 
nion, god  —f.  good  company.  — slik, 
a.  conversable,  sociable,  -slikhet,  jf. 
sociableness.  -Stealer,  m.  private 
theater. 

Sälljlan,  a.  seldom,  rarely,   -sam,  a. 

strange,  odd,  singular,  rare.     — sann- 

het,  f,  singularity,  oddness ,  novelty. 

— Synt,  a.  rare,  seldom,  extraordinary. 

— synthet,  f.  rarity,  seldomness. 
Sälta,  /.  saltness. 

Sältra,  /.  Sal  trä,  W.  racket,  bandy. 
Sämja,  f,  concord,  harmony,  agreement, 

union.     — S,  V,  d.  to  agree. 
Sämjjre,  a.  worse,  poorer,  meaner.     — , 

ad,  worse.     — st,  a.  worst,  meanest, 

— ,  ad,  worst. 
Sämsk,    m.    shammy,    ohamois-leathor. 

-a,  V.  a.  to  dress  chamois,  -makaro, 

fMo  chamois-dresser.  — sklnDjW.  sham- 
my leather. 

Sandija,  v,  a,  to  send,  to  dispatch,  to 
depute,  -ebref,  n.  letter,  epistlo. 
—©bud,  71.  envoy,  ambassador?  mesJ- 
senger.     -ning,  jf.  sending,  message-. 

Säng,  f.  bed ;  bedstead,  gä  till  s'dngs, 
to  go  to  bed.  -bolster,  W.  feather- 
bed, -bräde,  n.  bedside,  -dags, 
ad,  bedtime,  —halm,  m.  bedstraw. 
-kappa,  f,  valance,  -lag,  n.  lying 
with  one.  -lagare,  m.  bedfellow* 
— leda,  V,  a.  to  accompany  to  bed. 
—liggande,  a.  confined  to  one's  bed, 
bedrid.  —mm,  n.  bedplace;  bed- 
chamber,       -stolpe,     m.     bedpost. 

-ställe,  n,  bedstead,    -täcke,  f. 

bedcover,  coverlet;  counterpane,  quilt. 
-varmare,  m.  warming-pan. 
Sänkjja,  v,  a.  to  sink,  to  plunge,  to 
immerge,  to  immerse ;  to  lower,  —  sig, 
to  sink,  to  slope  down,  -bly,  -lod, 
W,  plummet,  plumb,  -ning,  f,  sink- 
ing, sloping;  shaft,  -nät,  «.  Döt  set 
in  water. 


Sär 

Sar,  i  -,  s.  sönder,  åtskild,  -de- 
les 9  ad.  especially ,  particularly. 
—skild)  a,  separate,  sundry,  different, 
another.  — Skildt^  ad,  separately, 
by  itself. 

Sark,  m.  siuock,  shift. 

Säte,  n.  seat;  residence;  backside,  fun- 
dament; place;  see.  hafva  -  och 
st'dmma^  to  have  seat  and  vote,  -ri, 
71.  freehold,  frankfee,  absolute  estate; 
manor.  — Sgård,  m.  country-seat, 
manor-house,  mansion. 

Sätt)  71.  manner,  fashion,  method,  way, 
wise,  på  —  och  vis,  på  visst  -, 
in  a  manner,  in  some  measure,  pd 
alii  — ,  every  way.  på  intet  — , 
nowise,  på  bästa  -,  to  the  best. 
pd  samma  — ,  in  like  manner,  pd 
något  -,  any  way. 

Siittlja,  V.  a,  to  set ,  to  put ,  to  place ; 
to  fix,  to  appoint.  -  bort,  to  put 
away ;  to  spend.  —  efter ,  to  place 
after;  to  neglect;  to  pursue,  to  go  in 
pursuit  of.  —  emellan,  to  put  be- 
tween, to  insert,  to  interpose;  to  sus- 
tain a  loss.  —  emot,  to  put  against, 
to   oppose.     —  sig   emot,   to  oppose. 

—  fram,  to  set  forth,  to  present,  to 
propose.     —  ifrån  sig ,  to  set  down. 

—  igen,  to  close,  to  shut.  —  ihopy 
to  set  a  quarrelling.  —  171,  to  put  in, 
to  put  up ;  to  insert.  -  in  penningar 
i  en  kassa,  to  lodge  money  in  a  cash. 

—  ned,  to  set  down.  —  sig  ned,  to 
sit  down ;  to  settle  in  a  place.  —  om, 
to  set  otherwise,  to  change;  to  trans- 
plant; to  set  again.  —  till,  to  ap- 
point, to  put  one  to ;  to  bind  one  to  ; 
to  spend ;  to  lose.  —  till  alia  segel, 
to  crowd  on  all  the  sails.  —  till- 
baka,  to  put  in  its  place  again.  — 
under,  to  set  under ;  to  sign.  —  upp, 
to  raise,  to  erect;  to  levy;  to  raise, 
to  draw  up;  to  stake.  —  sig,  to  sit 
down,  to  seat  one's  self,  to  place  one's 
self;  to  settle.   -  sig  upp,  to  sit  up. 

—  sig  upp  emot,  to  be  refractory  to, 
to  revolt.  —  Ut,  to  set  out,  to  hang 
out ;  to  express ;  to  hoist  out ;  to  put 
In  pawn;  to  lodge;  to  fix,  to  appoint. 


Sömn  sjuk         235 

-  sig  ut,  to  expose  one's  self.  - 
Öfuer,  to  put  above,  to  set  one  over, 
to  place  on«  above.  —  sig  öfoer,  to 
cross    ov^yt;    to    scorn,    not    to    mind, 

-andc,  n.  -ning",  f.  setting,  plant- 

ing,  disposition;  composing,  settling. 
-arC<,    m.    compositor;     T.    rammer. 

-bord,  n.  T.  washboard,  -bräde, 
n.  composing-board.  — kolf,  m.  gun- 
stick,  -planta,  f.  plant  to  be  trans- 
planted. 

Sockendag,  m.  working-day,  week-day. 

Söder,  m.  &  ad.  south,  i  -,  toward 
the  south,  -hafvet,  n.  the  South- 
sea,  -länder,  w.  pi.  the  south 
countries.      — polen,    m.    the    South- 

Sodlig",  Södra,  a.  southern.         [pole. 

SÖfva,  V.  a.  to  bring  asleep,  to  lull 
asleep.     — nde,  a.  soporific,  narcotic. 

Söka,  V.  a.  to  seek,  to  search;  to  go 
to  see ;  to  sue  for ,  to  sue  upon ;  to 
quest,  sökt,  far-fetched,  maten  söker 
mig,  the  meat  rises  in  my  stomach. 
—  att,  to  endeavour  to.  -  ihop,  to 
seek  together.  —  sig  om,  to  shift  for 
one's  self.  —  upp,  to  find  out,  to 
seek  out.  — ndo,  m.  seeker,  candidate, 
supplicant.  — ,  n.  seeking,  quest,  suing. 
—re,  m.  seeker;  probe. 

SÖ1,  n.  lingering;  sluttery;  gluttony. 
—a,  V.  n.  to  linger,  to  loiter;  to  gor- 
mandise. — aktig",  -ig",  a.  lingering, 
dilatory,     -are,  — er,  m.  lingerer. 

SÖl|la,  V.  a.  -  ned,  to  dirty,  to  soil, 
to  stain,  —are ,  771.  a  dirty  fellow. 
-ig,  a.  dirty,  unclean,  soiled. 

SÖlja,  f.  buckle,  harness-buckle. 

Söm,  m.  seam,  suture;  sewing,  —ma, 
V.  a.  to  sew.  -merska,  f.  seam- 
stress.  (prick  in  the  shoeing. 

Söm,  n.  horse-naii.  -sticka,  V.  a.  to 
Sömn,  m.  sleep,  nap.  gd  i  sömnen, 
to  walk  in  one's  sleep.  — aktlg",  a. 
sleepy,  dull,  drowsy,  sluggish.  — ak« 
tigliet,  f.  sleepiness,  -dryck,  m, 
sleepy  potion.  — gifyande,  a.  so- 
poriferous,  somniferous.  — gångare, 
771.  somnamlDulist.  — Ig,  a,  sleepy, 
drowsy.  — lÖS,  a.  sleepless,  restless. 
-löshet,  f.  want  of  sleep.  -SJllk,  a. 


236         Sömsjuka 

lethargic.  -SJnka,  f.  lethargy,  som- 
nolence.  —vandrare,  m.  somnam- 
bulist. — yandring,  f,  somnambulism. 

Söndag*  9  m.  sunday.    -bokstaf,  m. 

dominical  letter. 
Sönder,  ad,  asunder,  in  pieces,  broke, 
torn,  tattered,  i  —,  om  — ,  separately, 
at  a  time,  ett  i  — ,  one  at  a  time. 
litet  i  — ,  a  little  at  a  time.  — bru- 
Sten,  a.  burst  asunder,  -brutcn, 
a.  broke,  -brytning,  f,  breaking, 
rupture,  fracture,  -dela,  V.  a,  to 
sever,  to  part,  to  anatomize,  to  divide. 
—delning,     /*.     severing,      division. 

-gnida,  -gnngga,  v,  a.  to  grind 

small,  to  triturate,  -klämma,  V, 
a.  to  squeeze  in  pieces,  -slitning, 
f.  tearing ,  dilaceration.  -sty€ka, 
V.  a.  to  cut  in  pieces ,  to  dismember. 
—taga,  V.  a,  to  take  asunder,  to  dis- 
join,  to  separate,  to  cut  up. 

SÖndr||a,  v.  a.  to  separate,  to  detach; 
to  disunite.  —  sig  ifraUj  to  separate 
fronr,  to  retire  from,  -ig",  a.  broken, 
tattered,  torn,  -igbet,  f,  broken 
state,  tattered  condition.  -ing,  f. 
separation;  disunion,  schism. 

Sörja,  /.  dirth,  filth ;  tutty  (a.  mineral). 

Sörja,  V.  a.  <&  n,  to  mourn  for,  to  be- 
-wail,  to  regret;  to  wear  mourning  for 
one;  to  grieve,  to  mourn.  -  för,  to 
take  care  of. 

Sorpa,  f,  provender  for  the  cattl»  mixed 
with  water. 

Sörpla,  V.  a.  &  n.  to  sup,  to  sip. 

Söt,  a.  sweet;  agreeable,  fair;  dear. 
—  sömn,  sound  sleep,  -aktig,  a. 
sweetish,  -aktighet,  f,  sweetish- 
ness.  -blomster,  n.  camomil.  -6- 
bröd,  n,  unleavened  bread.  -Iiet, 
f,  sweetness,  -ig,  a.  unsound,  -ma, 
f.  sweet,  sweetness,  delightfulness,  plea- 
santness, -na,  V.  n.  to  grow  sweet. 
-saker,  f,  pL  sweet  things,  sweet- 
meat. -SUr,  a.  sweet  and  sour. 
-UUgOy  m.  &  f.  darling,  sweet. 


Taga 


T. 

Ta,  s.  Taga. 

Tabell,  f.  table,  -arisk^  a.  tabuhr, 

-verk,    n.    collection    of    statisticil 
Tablatur,  m.  tablature.  [tables. 

Taburett,  n.  stol,  taboret. 

Tack,  W.  thank,    thanks,     -a,  V,  CU 

to  thank,    ha  en  att  —  för  något, 

to   owo   a   thing   to   one.      — lÖS,  ö. 

thankless.       -nämllg,    a.    grateful, 

acceptable,  pleasing.  — Ofifer,  n,  thank. 

offering,     -sam,  a.  thankful,  grateful. 

-samhet,  f.  thankfulness,  gratitude. 

-sägelse,  f.  thanks-giving,  thank. 
Tackija,    f,    ewe;    pig,    ingot,    block. 

-bly,  n.  lead  in  pigs,    -jern,  n. 

cast  iron. 
Tackllel,  w.   T.  tackle.    -  och  tag, 

rigging,     -la,  V.  a.  to  rig.     -rlagO^ 

n,  -ling,  f»  rigging. 
Tadel,  n,  censure,  blame,  reproof,  re* 

prehension,     -fri,  a.  blameless,  irre- 

prehensible.     -sam,  -sjuk,  a.  cen- 
sorious,    —sjuka,   f.    censoriousness. 

-värd,  a.  blamable. 
Tadla,  V»  a.   to  blame,   to   find   fault 

with,  to  censure,     —re,  TTl,  censurer, 

blamer. 
Tafatt,  a.  unhandy,  awkward,  clumsy. 
Taffel,  m,  table,    -bly,  W.  sheet-lead. 

-glas,    n.    plate-glass.      -gOds,  W. 

boardland.    -musik,  m.  table-music. 

-penningar,    m.  pi.    table- rent. 

-sten,  m.  tabie-diamond.  -täckare, 

m.  butler. 
Tafla,  f.  table;   slate;    print,  picture; 

dial;  target,  mark. 
Taflett,  771.  corner-shelf. 
Tafs,  m.  tuft;  fishing-line. 

Taft,  n.  taffety,  lustring,    -band,  «. 

taffety-riband. 

T!lg,  n.  grasp,  stroke,  hold,  pull,  draw- 
ing, touch,  vara  i  taget  Com  fisk), 
to  bite,  to  swallow. 

Tagp,  Ta,  v,  a.  to  take,  to  seize,  to 
capture.  -  i  försvar,  to  stand  up 
for.  tag  hit  det,    bring  it  here,  this 


Tagas 


Taiga 


237 


way.  —  sig  mat,  to  take  food.  —  af, 
V,  a.  to  take  off,  to  clear ;  to  pluck ; 
to  cut  off;  to  draw  one's  picture.  — 
efter  t  to  strive,  to  seize;    to  imitate. 

—  evwtf  to  resist,  to  oppose;  to  de- 
fend one's  self.  —  fast,  to  seize,  to 
catch,  to  fetch.  —  fatt,  to  overtake, 
to  outrun.  —  fram ,  to  set  forth,  to 
produce,    to    present,    to    bring   forth. 

—  för,  to  take  for ;  to  ask  for.  -  för 
sig,  to  take  to  one's  self;  to  help 
one's  self.    —  i,  to  lay  hold,  to  take. 

—  ifrån ,   to  take  from ,    to   take  off. 

—  igen ,  to  take  back  again ;  to  find 
out;    to  recall,    to  retract,    to  recant. 

—  ihop  med  en,  to  fall  foul  on  one. 

—  in,  to  take  in ;  to  take ;  to  put  up. 

—  med  sig,  to  take  or  to  bring  along 
with.  —  ned,  to  take  down,  to  reach 
down.  -^  om,  -^  omkring,  to  era- 
brace,  to  span,  to  take  about ;  to  pass 
over.  —  på,  to  toUch,  to  lay  one's 
hand  on,  to  feel ;  to  take.  —  på  att, 
to  begin.  —  på  sig,  to  put  on;  to 
take  upon  one's  self.  —  till,  to  lay 
hold  of,  to  betake  one's  self  to,  — 
till  att,  to  begin.  -  undan,  to  re- 
move, to  put  away,  to  take  away ;  to  ex- 
cept. —  upp,  to  take  up,  to  pick  up ; 
to  raise;  to  take  up  (money);  to  un- 
tie; to  unfold;  to  open,  to  pick.  — 
upp  till  dans,  to  invite  to  a  dance. 

—  sig  upp,   to    recover,   to  improve. 

—  ur,  to  take  out  of.  —  ut,  to  take 
eut.  —  ut  si7i  rätt,  to  take  one's 
due.  —  vid,  to  begin.  —  ilia  vid 
sig,  to  be  alarmed,  to  take  on.  —  åt 
sig,  to  take  to  one's  self.  —  öfver, 
to  take  over.  —  sig,  v.  r.  to  recover, 
to  improve.  —89  tas^  v.  d»  to  con* 
tend,  to  struggle,  to  quarrel. 

Tagbnlt,  m.  T,  ragbolt,  springbolL 
Tage),  n.  horse-hair,    -lik,  a,  bristly. 

—mask,  m.  hairworm,  horse-worm. 
Tagg,  m.  prickle,  point ;  tooth,  taggar, 

pi.  emeroids,  piles.  — fisk,  m.  sun-fish. 

-ig,  a.  prickly,  full  of  sharp  points. 
Tagrätt,  m.  right  to  choose. 
Tak,  71.  roof ;  ceiling;  hip-roof,    under 

-,  under  cover,  under  shelter,  -bjälke^  , 


m,  beam,  -dropp,  n.  dropping  from 
the  roof;  dropping  from  the  ceiling. 
-fot,  m.  eaves.  -Iialm,  m,  thatch. 
-lag,  n.  roof,  roofing,  -list,  m. 
cornice,     -losta,  f.    wallbroniegrass. 

-lägga,  V,  a,  to  roof,  -panua,  f. 
tile,  -resning,  f,  roofing,  gable. 
-ränna,  f.  gutter,  -skiffer,  w. 
slate,  -sparre,  m.  rafter,  spar  of  a 
roof,    -spån,  m.  shingle,    -sten, 

m.  slate,  tile.     -Stol,  m.  ridgelead. 

-tegel,  n.  tile,     -täckare,  m. 

tiler;  slater;  shingler;  thatcher. 

Taka,  a.  ind.  -  händer,  depositary, 
garnishee,  sätta  i  -  händer,  to  con- 
sign, to  deposit  a  thing  with  one. 

Takt,  m.  time,  measure,  komma  ur 
takten,  to  break  time,  hålla  -,  to 
keep  time,  -ik,  f,  tactics.  -1ÖS,  a. 
having  no  tact,  indiscreet,  -loshet, 
f.  want  of  tact,  -pinne,  m,  batoon. 
-streck,  w.  bar. 

Tal,  n.  speech,  discourse,  conversation, 
talk;  report;  number,  hålla  ett  -, 
to  make  a  speech,  -a,  v.  a.  &  n.  to 
speak,  to  talk,  to  discourse;  to  make 
a  speech;  to  pload.  —  i  en  sak,  to 
plead  a  cause.  -  i  vädret,  to  talk 
in  vain.  -  om,  to  tell,  to  relate,  to  talk 
oyer,  -på,  to  find  fault  with.  - 
till  en,  to  speak  to  one.  lagligen 
tilltala  —  en,  to  inform  against,  to  go 
to  law  with.  —  öfver,  to  speak  of, 
to  talk  upon,  —an,  f,  action  at  law. 
förlora  sin  -,  to  be  nonsuited,  föra 
—  emot  en,  to  plead  against  one. 
-are,  m.  speaker,  talker,  -as  vid, 
V,  d,  to  discourse  together,  -esätt, 
n.  way  of  speaking ;  phrase,  expression. 
-för,  a.  eloquent,  -gåfva,  f,  fa- 
culty of  speaking ;  eloquence,  -konst, 
f»  oratory,  rhetoric.^  -1ÖS,  a.  innu- 
merable, numberless,  -man,  772.  spea- 
ker. — rik,  a.  numerous,  large.  — rik- 
het^  /".  number,  numerosity,  abun- 
dance.^ -trängdhet,  /.  talkativeness. 
— Öfning,  f,  exercise  of  speaking. 

Talang,  Talent,  tw;  talent,  faculty. 

Talar,  m,  robe. 

Talg^  m.  tallow,    -a^  V»  a«  to  taUoir. 


238        Talghacka 

-hacka^  f,  titmouse,  -ig,  a,  greasy. 
-ljus,  n.  tallow-candle.  — Oxe,  w. 
great  titmouse,  coal-mouse. 

Taljlla,  f,  T,  tackle,    -elöpare,  m. 

tacklefall.     »erep,  W.  laniards. 

Talk,  m,  talc,      -jord,  /.  magnesia. 

Tall^  f.  pine;  deal,  red  or  yellow  deal. 
-barr,  n.  pine- leaves,  -bit,  m. 
pine-grossbeak.  — kott,  r«.  fir-apple, 
pine-cone.s  — strnnt,  m.  young  shoots 
of  pine,  -trast,  W.  throstle.  -YCd, 
771.  deal,  firwood. 

Tallrik,  m,  plate,    -slickare,  m. 

parasite.  (tameness. 

Tarn,    a,   tame,   domestic,     -het,    f. 

Tambur,  m.  antiroom,  lobby;  tambour, 
embroidering  -  frame.  —major,  m. 
drum-major,  —nål,  f.  embroidering, 
needle.     — SODl,  m.  embroidery. 

Tamp,  m,  block,  mass;  rope-end. 

Tand,  f,  tooth,  få  tänder ,  to  breed 
teeth,  skära  tänder  ^  to  grind  the 
teeth,  fälla  tänder,  to  shed  one's 
teeth,  rycka  ut  en  -,  to  draw  a 
tooth,  —a ,  V.  a,  to  jag ,  to  dent. 
-ad,  a.  toothed,  dentated.  -borste, 
m.  toothbrush,  -feber,  m,  dentition- 
feber.  -fällning,  f.  shedding  of 
teeth.  -gnislan,  f,  gnashing  of 
teeth,  -grop,  w.  -hylsa,  f.  tooth- 
hole,  -gård,  m.  jaw-bone,  -kött, 
n.  gum,  jaw.  — llikaro,  W.  dentist. 
-lös,  a.  toothless,  -ning,  f.  den- 
tition, -petare,  m,  toothpicker. 
-pulver,  w.  toothpowdfir.  -sprjck- 

ming,  /.  dentition,  teething,  -värk, 
m.  tooth-ache. 

Tangljent,  m,  tangent;  key.  -era, 
V.  a.  to  touch. 

Tank||e^  m.  thought;  opinion,  mind. 
hafva  tankame  tillsammana,  to 
have  one's  thoughts  about  one.  i  tan- 
kame,  without  thought,  efter  min 
— ,  in  my  opinion,  — eblld,  W,  idea, 
fancy.  -OfÖljd,  m.  train  of  thoughts. 
— ekraft,  m.  cogitative  power,  -full, 
a.  thoughtful,  pensive  ,  contemplative. 
-fuUhet,  f,  pensiveness.  -1ÖS,  a. 
thoughtless,  unthinking,  inconsiderate, 
careless,     -löshet,  f,  thougtlcssness. 


Taskspeleri 

-rik,  a.  rich  in  ideas,  -slut,  «. 
syllogism.  -Spridd,  a.  distracted, 
absent,  -spriddhct,  f.  distraction. 
-spöke,  71.  fancy,  whim,  fantom. 
-streck,    TZ.    break,  dash,    mark  of 

Tant,  f.  aunt.  [suspension. 

Tapet,  771.  tapestry,  hanging,  carpet. 
-fabrik,  f,  tapestry  •  manufactory. 
-sera,  v.  a,  to  hang  with  tapestry, 
to  paper;  to  carpet,  -serare,  771. 
paperhanger,  upholsterer. 

Tapp,  771.  faucet;  tap;  tenon;  handful, 
bottle,  wisp,  -a,  V,  a.  to  draw,  to 
take  from  a  cask.  -  hlod  af  ndgon, 
to  let  one  blood,  to  bleed  one.  —  af, 
to  draw  off,  to  bottle  off.  -  t,  — 
på,  to  fill  up,  to  decant.  —  på  bu- 
teljer, to  bottle,  -hål,  71.  faucet- 
hole;  mortise,  -tals,  -Yis,  ad.  by 
handfuls. 

Tappa,  V,  a,  to  lose;  to  mortise,  to 
join  with  a  mortise,  gifva  tappt', 
to  give  out,  to  yield. 

Tapper,  a.  valiant,  brave,  bold,  cou- 
rageous, -het,  f,  valour,  bravery, 
prowess. 

TaptO,  771.  tattoo,  taptow,  retreat. 

Tara,  f,  tare. 

Tarantel,  ??i.  tarantula, 

Tarf,  n.  behoof,  want,  göra  sitt  -, 
to  ease  nature ,  to  do  one's  needs. 
—lig,  a.  frugal,  sparing,  thrifty;  or- 
dinary ,  middling ;  competent,  -llg" 
het,  f.  frugality,  thriftiness,  thrift. 
-va,  V.  n,  to  want.  -YOr,  f.  ph 
wants,  necessities,  demands,  necessaries. 

Tatlif,  771.  tariff. 

Tarm,  77i.  gut.  -bråck,  n.  rupture 
of  the  guts,  hernia,  —gikt,  ra.  gout 
in  the  bowels,  -hinna,  f.  perito- 
neum, —käx,  n.  mesentery.  — nuisk, 
771.  intestinal  worm,  —nät,  n.  caul. 
-länna,  f.  dysentery,  -sträng,  771^ 
gut-string,  catgut.  — säck,  7?l,  peri- 
toneum. — Yred,  n,  iliac  passion, 
miserere. 

Tasklja,  f.  small  bag,  mail,  pouch, 
pocket,  -bok,  f.  pccket-book.  -kräf- 
ta, f.  punger.    -Spelarc,  771.  juggler. 

-speleri,  n.  jugglery. 


Tass 


Tidebok 


239 


Tass,  m.  paw. 

Tassla,  v.  n,   to  whisper,    -re,  to. 

whisperer,  tell-tale. 
Tattare,  m,  gipsy.  [yew. 

Tax ,   m,   baggerdog  ,    terrier ;   yewtree, 
Taxlla,  f,  tax.   -era,  v.  a.  to  assess, 

to  tax.  — ering",  f.  taxation,  assess- 
Te,  v.  a,  to  show.  Iment. 

Té,  n.  tea.   -bräde,  n.  tea-tray.   -bu, 

n.    bohea.      — dOSa  ,    f.    tea  •  canister. 

-fat,  n.  saucer,    -kanna,  f.  tea. 

pot.  -kopp,  m.  tea-cup.   -sked,  f. 

tea.spoon.     — Tatteil,  n.  tea-water. 
Teater,  m,  theater,  playhouse;    stage. 
-biljett,  m,  ticket,   -direktör,  m. 

manager  of  a  playhouse.  — pjes,  m. 
-stycke,  n.  play,  piece  for  the 
stage. 

Teckllen,  n,  sign,  mark;  sign,  töcken, 
hint,  appearance,  -entydare,  m. 
sooth-sayer,  diviner,  augur,  —na,  V,  a, 
to  mark,  to  sign;  to  draw,  to  design, 
to  delineate;  to  sign.  —  Ut,  to  point 
out,  to  distinguish  by  marks.  — nare, 
771.  drawer,  —ning,  f.  drawing ,  de« 
signing. 

Teg",  771.  a  distinct  part  of  a  cornfield 
or  meadow.     — skyfte,  n.  abuttal. 

Tegel,  n.  brick;  tile,  -bruk,  7i. 
brick-kiln,  tile-yard,  -briinnare,  m. 
brickmaker,  tiler.  — forill,  m.  brick- 
Sould,  tileraould.  -färg,  m.  tile- 
colour. -jord, ^.brick-earth,  -lada,  f. 
drying-house  for  bricks  or  tiles,  —pan- 
na, f.  tile.  -Slagare,  m.  briok- 
moulder ,    tiler.      — Sten ,    771.    brick. 

-tak,  n.  tiled  roof,    -täckare,  771. 

tiler,     -ngn,  771.  brick-kiln,  tile-kiln. 

Teknisk,  a.  technical. 

Teleljfon,  n.  telephon.  -graf,  m,  tele- 
graph. — grafera,  v.  a,  to  telegraph, 
to  wire,  —gram,  71.  telegraphic  dis- 
patch, telegram,    -skop,  n.  telescope. 

Telning,  f,  shoot,  young  twig. 

Temlig,  temmelig,  a.  pretty,  well 

enough,  tolerable.     — en^    ad.  pretty, 
tolerably.   —  stor,  pretty  big.    -  väl, 
well  enough. 
Tempel,  ti,  temple;  7.  loom  to  make 


figured  stuffs  on.  -herre,  m.  knight 
of  the  temple,  templar. 

Temperjlament,  n.  temper,  constitu- 
tion, temperament.  — atur,  7?l.  tem- 
perature,    —era,  v.  a.  to  temper. 

Tempo,  n.  time,  measure;    movement. 

Ten,  771.  spindle;  iron  rod. 

Teuakel,  m.  T.  vi^orium. 

Tendens,  m.  tendency. 

Tenlika,  f.  stud,  brass-nail. 

Tenn,  n.  tin,  pewter,  -aska,  f.  tin. 
ashes,  calx  of  tin.  -blad,  -löf, 
n.  tin-leaf,  -gjutare,  771.  pewterer. 
-gruf?a,  f,  stannary. 

Tenor,  77i.  tenor,  -ist,  771.  tenor-singer. 

Teolog,  771.  theologian,  theologer.  -i, 
f.  theology,  divinity. 

Teorlji,  f,  theory,  -etlsk,  Ö.  theo. 
retic,  theoretical. 

Teriac,  m.  theriaca,  treacle. 

Term,  77i.  term,  -in,  77i.  term,  stated 
time,     -inologi,  /*.  terminology. 

Terpentin,  77i.  turpentine. 

Terrass,  m.  terrace. 

Terrin,  m.  soup-dish,  terrine,  tureen. 

Ters,  77i.  tierce;    tercet,  third.     -Ott, 

Tes,  771.  thesis.  (771.  trio. 

Test,  m.  test;  tuft  of  hair. 

Testa||mente,  77.  testament,  legacy,  will. 
dö  utan  att  göra  -,  to  die  intestate. 
-mentariäk,  a.  testamentary. -men- 
tera ,  v.  a.  to  give  by  will ,  to  be- 
queath.     — tOr,  ttj.   testator,  divisor. 

Testikel,  771.  testicle,  cod. 

Text,  771.  text,  context ;  words. 

Thron,  s.  Tron. 

Thy,  c.  because,    i  -  fall,  in  such  case. 

Tia,  f.  a  tenth;  a  ten. 

T  i  bast,  771.  raezereon,  spurge-olive. 

Tlcka,  f.  boletus. 

Tid,  771.  time,  season,  while,  space,  lei- 
sure; monthly  terms;  age;  T.  tide. 
med  tiden,  in  timp.  -  efter  annan, 
from  time  to  time."  under  tiden,  mean- 
while, meantime,  i  rattan  — ,  in  due 
time,  i  — ,  i  god  — ,  betimes,  t  si- 
nom — ,  at  a  convenient  time,  nu 
föl  tiden,  now  a  days,  gå  ur  ti- 
den, to  die.  huru  tids?  at  what 
time?  tids  Tiog,  early  enough,  -ebok. 


240 


Tidhvarf 


f.  chronicle,  -ehvarf,  n.  period,  aera, 
epoch.  — Clag",  n.  buggery,  beastliness. 
-ender,  pi.  tidings,  news,  -ig,  c. 
early,  timely,    soon;    early,    forward. 

—  död,  premature  death.  — Igt,  ad. 
soon,  early.  — losa,  f.  meadow-saffron. 
-mätare,  m.  chronometer,  -niiig, 
f,  news,  account;    newspaper,  gazette. 

-ninsrsskrifvare,  m,  gazetteer. 
-punkt,  m.  epoch,    -rymd,  m. 

space  of  time,  —räkning,  f.  chro- 
nology. — sfoljd,  f,  succession  of 
time.  — Sfordrif,  n.  pastime,  diver- 
sion, —skrift,  f.  periodical  writing, 
journal,  —slängd,  /".  space  of  time, 
duration.  -SOrd,  n.  verb.  -SplUan, 
f.  loss  of  time.  — tals,  ad,  by  inter- 
vals, sometimes. 

Tidt,  ad.  -  och  ofta,  frequently,  often. 

Tiga,  V.  n.  to  be  silent,  to  keep  silence. 

—  med  något,  to  conceal,  to  suppress 
(a  thing),  -nde,  a.  silent.  -,  n. 
silence,  taciturnity. 

Tigller,  m.  tiger,    -rera,  v.  a.  to 

speckle,     —rinna,  f.  tigress. 
Tlgga,  V.  a.  to  beg,  to  ask  alms»  to 
mendicate.    gä  och  — ,  to  go  a-begging. 

—  om,  to  beg  for.  —  sig  till,  to  get 
by  begging.  — raktig,  a.  beggarly. 
-re,  m.  beggar,  -rfogde,  m.  catch- 
pole.     — rkäring,  f.    beggar-woman. 

-rmuuk,  m.  mendicant,  -rordeu, 
m.  order  of  mendicant  friars.  — rpack, 
n,  beggarly  crew.  — rskrift,  f,  sup- 
plication for  alms.  — rstaf,  TW.  beg- 
gar's-staflf.  'bringa  till  -,  to  reduce 
to  beggary. 

Tiggeri,  n.  beggary. 

Tik,  f.  bitch. 

TUJa,  f.  board,  deal;  golf;  stag»? 

Till,  prp,  &  ad.  to;  tUl,  untlU,  at, 
by ;  more ;  in  regard  of.  —  och  med, 
even,    vara  — ,  to  exist,     kröna  en 

—  konung,  to  crown  one  king,  som 
han  är  — ,  as  h^  deserves.  —  sjös, 
by  .ses.  —  fots,  on  foot.  -  s'dngs, 
abedj  inbetj.  ' -bftka,  ad.  back,  in 
returo.  — Ibiedja,  V.  a.  to  adore,  to 
worship.     -bed.iande,  n.   adoration, 

worship,    -bedgausvard,  a.  ador- 


Tillfyllestgora 

able,  -bedgare,  m.  adorer,  admirer. 
— behor,  n.  apparatus ,  appertenance. 

-bjuda,  V.  a.  to  offer,    -blanda, 

V.  a.  to  mix;  to  intermingle.  — bom« 
ma,  V.  a.  to  barricade,  to  ram  up. 
-bringa,  v,  a.  to  bring  to,  to  get; 
to  spend,  to  pass.  —  tiden  med  nå' 
got,  to  pass  away  time  with,  —bud, 
n.  offer,  proposal;  attempt,  —bygga, 
V.  a.  to  build  next,  -byggnad,  f. 
additional  building,  -byta,  -  sig, 
V.  r.  to  get  by  barter,  -böra,  V.  n. 
to  be  fit,  to  become.  — borlig,  a. 
due,  proper.  — borllgen,  ad.  duly, 
properly,  fitly,  -dana,  V.  a.  to  form. 
-daning,  f,  formation,  fashion,  -de- 
la,  V.  a,  to  give  one  a  share,  to  be- 
stow; to  distribute  to.  -delning,/". 
bestowing,  distribution,  -draga  Sig, 
f.  r.  to  happen,  to  come  to  pass, 
-dragelse,  f.  event,  occurrence. 
—döma,  V.  a.  to  adjudge,  to  decree. 
—ögna,  V.  a.  to  appropriate,  to  at- 
tribute, to  assign.  —  någon  en  bok, 
to  dedicate  a  book  to  one.  —  sig, 
to  claim,  to  arrogate  to  one's  self,  to 

assume,   -egnan,  f.  -egnande,  n, 

-Ognelse,  f.  claim,  challenge,  appro 
priation;  dedication,  -erkänna,  V. 
a.  to  adjudge,  -falla,  t;,  n.  to  de- 
volve, to  fall  to.  -flykt,  m.  refuge, 
shelter,  recourse,  taga  sin  —  till, 
to  have  recourse  to,  to  tak«  shelter  or 
refuge  in.     -flyta,  V.  W.  to  flow  to. 

-fly tn ing,  f.  affluency.  -foga^  V. 
a.  to  add,  to  adjoin.  —  ondt ,  — 
skada,  to  do  one  wrong  or  d^i^^ge. 
—freds,  ad.  satisfied,  content,  easy, 
quiet,  ge  sig  — ,  to  quiet  one's  self, 
to  acquiesce  ;  to  have  patience.  — fced^» 
ställa,  V.  a.  to  satisfy,  to  content, 
to  appease,  -fredsställelse,  f.  con- 
tentment, satisfaction,  -frlskha,*  V. 
n.  to  recover,  to  mend,  to  grow  better. 

-frysa,  v.  n.  to  freeze,  tillfrusen^ 
frozen  up,  frozen  over,  —fråga,  v.  a.  to 
interrogate,  to  ask.  —frågan,  f.  in- 
terrogation, inquiry ,  question,  —fyl- 
lest,  ad.  enough,    sufficiently,  fully, 

completely,   -fyllestgöra,  V.  a.  to 


Tillfyllestgörelse 

satisfy,    -fyllestgörelse,  f,  satis- 

faction,  atonement,  expiation.  —flillOj 
n.  occasion,  opportunity,  season,  time, 
leisure;  acciilent.  vid  — ,  upon  occa- 
sion, nyttja  — ,  to  lay  hold  of  an 
opportunity,  gt  —  till ,  to  give  an 
opportunity  to.  — fälligT,  a.  casual, 
accidental,  fortuitous,  occasional,  ad- 
ventitious, — fiillighet,  f.  accident, 
chance,  casualty,  -fällif^tvis ,  ad. 
accidentally,  by  accident,  -föra,  V.  a, 
to  carry,»  to  bring,  to  conduce.  — for- 
©ne,  ad,  formerly,  erenove,  whilom, 
before  this,  -forlitllg,  a.  to  be 
depended  upon,  true,  trusty.  — for- 
litligren,  ad.  truly,  faithfully,  -for- 
litli^'het,  f.  certainty,  truth,  -för- 
ordna,  v.  a.  to  constitute,  to  ap- 
point; to  adjoin.  -forSG  Slg,  V.  T. 
to  trust  to,  to  depend  upon,  -för- 
Sigt,  m.  trust,  reliance,  -försel, 
W.  supply  of  provisions ,  conveyance. 
—gift,  m.  pardon ;  forgiveness,  -gi  f ra, 
V.  a,  to  forgive  one,  to  pardon  one  a 
thing,  -gifyen,  a.  forgiven;  affec- 
tionate,  attached.  -gif  veil  het,  f, 
attachment,  affection.  -gjoi'd,  a. 
affected.  -gOdogOra,  V.  a.  to  make 
use  of,  to  make  useful,  -grepp,  n. 
usurpation,  seizure,  attempt;  encroach- 
ment, -gripa,  v.  a.  to  seize,  to 
embezzle,  -gå,  V,  n.  to  happen,  to 
come  to  pass,  to  be  brought  about. 
ha  att  — ,  to  have  resource  of.  -gång, 
771.  access,  avenue,  passage ;  stock,  re- 
source, expedient.  -gänglig,  a. 
accessible,  accostable.  —görande, 
n.  aid,  assistance,  help.  — Iiauda, 
-hands,  ad.  at  hand,  ready,  -hand- 
la  sig,  V.  r,  to  buy.    -hjelp,  m. 

aid,  assistance,  help.  — hopa,  ad, 
together,  jointly,  -hugga,  V,  a,  to 
rough-hew,  to  form,  -håll,  W.  haunt, 
abode,  dwelling-place,  ha  sitt  — ,  to 
dwell,  to  stay,  ha  sitt  -på,  to 
frequent.  -llåUa,  V.  a.  to  keep  one 
to,  to  constrain.  —  en  alt  göra  nd- 
got,  to  make  one  do  a  thing,  ^höra, 
v.  n,  to  belong  to ,  to  appertain  to ; 
to  concern.    — hÖrig,  a.  belonging  to, 

Swedish-English  Diet, 


Tillta. 


241 


relating  to.  -liorighct,  f,  property, 
depyidency ,    appurtenance.      —Kalla, 

V,  a,  tpcaii,  to  summon,  -kallande, 

n.  call,  summons,     -klippa,  V.  a.  to 

cut  out.    -klippning,  f.  cut,  cut. 

ting,  -knyta,  v.  a.  to  tie,  to  knot. 
-knäppa,  v.  a.  to  clasp  up,  to  but- 
ton up.  -komma,  v,  n.  to  come 
to ;    to    belong    to ,    to  be  due ,   to  be 

owing  to.    -kommande,  a.  future, 

to  come,  to  be.  —  tider,  time  to 
come,  futurity,  -kommelse,  f.  com^ 
ing.  —kommen,  a,  come  to;  risen, 
born,  -komst,  m.  coming  to,  ac- 
cession; origin,  birth.  — konstla,  V. 
a.  to  complicate,  to  embroil,  to  sub- 
tilize, —kråka,  f.  greatest  black  wood- 
pecker, -krångla,  v.  a.  to  entangle,  to 
perplex,  -kännagifva,  v.  a.  to  mako 
understand,  to  make  known,  to  declare. 

-känuagifvaudo,    n,   notification, 

advice,  declaration,  —laga,  V.  a,  to 
prepare ,  to  make  ready ,  to  dress ,  to 
cook,  -lika,  ad.  together,  added  to. 
—lit,  m,  trust ,  reliance ;  application, 
recourse;  dependence,  —lita,  V.  a.  to 
apply  to,  to  have  recourse  to.  — lopp, 
n.  affluence;  concourse,  crowd,  -ly» 
danade,  a.  belonging  to,  appertaining 
to.  —låta,  V.  a.  to  permit,  to  allow, 
to  admit,  to  suffer,  to  let,  to  indulge. 
— låtelse,  f.  permission,  leave,  license, 
allowance.  — låtlig,  a.  allowable; 
allowed,  permitted;  lawful,  —lägg, 
n,  addition,  supplement,  appendix. 
—lägga,  V.  a.  to  add,  to  adjoin,  to  put 
to.  -läggning,  f.  addition,  adjoin- 
ing;  exaggeration,  —lämpa,  V.  a. 
to  apply.  — lämpning,  f.  application. 
-lämplig,  a.  applicable,  -lämp- 
li^^het,  f.  applicableness.  -male, 
n.  charge,  reproach,  imputation.  — ma- 

ska,  v.a.  to  mash,   -mäskiiing,  f. 

mashing;  mash,. malt-ground,  —mäta, 
V,  a,  to  measure  out  to.  -naniD,  n, 
surname.'  -packa,  v.  a.  to  com- 
press, to  condense.  — proppa,  V.  a, 
to  cork,  —pynta,  v.  a.  to  adorn; 
to  dirty,  to  Boil ,  to  put  into  a  sad 
condition.      — ra ,    V.  n.    to    roll,    tQj 


242 


Tillreda 


'MUvälla 


tricWe.  -reda,  v,  a.  to  prepare. 
-redelse,  -redlliUg,  f.  preparation, 
preparative,  -reds,  ad.  ready,  done, 
in  order,  -rustning',  f.  preparation; 
equipping,  -r J  gj5-alägga ,  V.  a.  to 
lay  aside,  -råda,  V,  a.  to  advise, 
to  counsel,     -räcklig,  a.  sufficient. 

-räkna  9  v,  a,  to  impute,  -räk- 
nande^ n.  imputation.  -Sj  ad.  till, 
until,  -samnians,  ad,  together, 
jointly,  -sats,  W.  allay;  adjection, 
appendice;  addition,  insertion,  supple- 
ment, corollary;  ingredient.  — se.  V,  a. 
to  look  after,  to  take  care,  -skansa, 
V.  a.  —  sig  nägot,  to  usurp  a  thing, 
to  possess  one's  self  of  a  thing,  —ska- 
pa, V.  a.  to  form,  to  fashion,  to  shape. 
-skapniug,  f.  formation,  fashioning. 
-skjuta,  V.  a,  to  contribute,  to  add. 
—skott,  n,  contribution,  addition; 
2\  epiphysis.  — skrift,  f.  address; 
dedication.  -Skrifva,  V,  a.  to  write 
to  one;  to  add,  to  insert;   to  ascribe, 

to  impute  to.    -skrufva,  V.  a.  to 

Hcrew  up.  -skynda,  v,  a,  to  occa- 
sion, to  cause,  to  create,  to  procure, 

to  bring  on.    -skyndan,  -skyn- 

delse,  f,  impulse,  imitation ,  instiga- 
tion, -skära,  v,  a.  to  cut  out. 
-skärning,  /.  cutting  out,  cut. 
-sluta,  V.  a. to  ahut,  to  close,  -slå,  v.a. 
to  close  by  striking;  to  assign,  -släppa, 
V.  a.  to  furnish,  to  bestow.    -Spetsa, 

V,  a,  to  point,    -spärra,  v,  a.  to 

barricade,    to  stop.     -Stoppa,  V,  a, 

to  stop  up.    -stunda,  v.  n.  to  ap- 

proach,  to  draw  near,  to  draw  on,  to 
be  at  hand.  -Stundande,  a,  next. 
-styrka,  v.  a.  to  persuade  to,  to 
advise,  to  move.  -Styrkan,  f.  per- 
suasion, suggestion.  — sta,  V.  a.  to  own, 
to  confess,  to  acknowledge;  to  admit. 
—stående,  n.  acknowledgment,  con- 
fession, —stånd,  71,  state,  condition, 
case,  »ituation;  permission,  leava,  li- 
cense, —slädes,  ad.  present,  at  hand, 
by.  vara  —  vid,  to  be  present  at, 
to  assist  at.  -Städja,  v.  a.  to  per- 
mit, to  allow,  -ställa,  V,  a.  to 
d^Iivefi  to  rfmit;  U  Arrange,  to  bring 


about,  to  raise;  to  plot,  to  contrlTO. 
—  en  nägot,  to  deliver  a  thing  to 
one.  — ställare,  m.  ordainer;  ma« 
chinrtor,  plotter,  author,  instigator. 
—ställning,  f.  disposition,  prepara- 
tives ;  ordinatioD ,  order ;  machination, 
contrivance,  intrigue.  —Ständig,  a, 
due,  belonging  to.  -Stänga,  V,  a, 
to  shut  up,  to  atop  up.  — StÖt,  Wl. 
accident,  accession.  — Stota,  V.  71.  to 
occur,  to  concur;  to  arrive,  to  happen ; 
to  join  to,  to  border  upon.  -Svärja, 
V.  a.  to  swear  to.  — Syn,  f.  inspec- 
tion, superintendence,  oversight,  -säga, 
V.  a.  to  give  notice ,  to  announce ,  to 
tell ,  to  notify ,  to  bid ,  to  enjoin ;  to 
promise;  to  allow.  -sägelsö,  /l 
advertisement,  notification,  order,  sum- 
mons; iixjunction.  — säuda,  V.  a.  to 
send  to.  -sätta,  V,  d.  to  constitute, 
to  create,  to  appoint,  to  nominate;  to 
adjoin,  to  insert;  to  spend,  to  loee, 
to  invest,  to  set  up.  -sättning,  f. 
adjoining,  addition,  adjection;  consti- 
tuting, investing,  nomination ;  creation. 
-tag,  n.  attempt ;  offer,  -taga,  v, 
72.  &  a.  to  increase,  to  improve,  to 
advance,  —tagande ,  71.  increasing, 
improvement.  — tagsen,  a.  enter- 
prising, bold,  daring;  impudent.  — tag- 
senhet,  /".  enterprising  spirit,  assu* 
ranee,  confidence,  impudence,  boldness. 
—tal,  71.  reprimand ;  accusation,  —ta- 
la, V,  a,  to  reprimand,  to  accost,  to 
address,  lagligen  — ,  to  sue  at  law, 
-trO,  V.  a.  to  suppose,  to  suspect 
one  of,  to  give  one  credit  for.  —  sig 
att,  to  think  one's  self  capable  of. 
—träda,  v.  a.  to  enter  upon,  to 
mount  to.  -trade,  71.  entering  upon, 
accession  to ;  access,  liberty  of  approa«« 
ching,     -tyga,  V.  a,    to   dirty,    to 

foul;  to  use  ill.  -varclse,  -varo, 
f,  existence,  being,  -verka,  V.  a. 
to  manufacture,  —verkning,  f,  ma- 
nufacturing ;  manufacture.  — Yinna, 
V,  a.  to  gain,  to  acquire.  — Tltft,  V, 
a.  to  charge  upon ,  to  impute ,  to  re- 
proach. -Viteise  ,  f.^  charge ,  impu» 
tatioa,   reproach,     -Tftllllf  V*  Um  «• 


Tillvänja 


sig  något,  to  usurp  a  thing,  -vänja, 

v.  a.  to  inure,  to  accustom,  to  use  to 
a  thing,  -växa.  V,  71,  to  increase. 
-växt,  m.  increase,  -ämna,  -är na, 
17.  a.  to  intend,  to  design.  -Öka,  v. 
a.  to  augment.  -Önska,  v.  a.  to 
wish;  to  congratulate. 

Tima,  v.  n.  to  happen,  to  come  to  pass. 

Timjan,  m.  thyme. 

Tim  i  [me,  m,  hour,  pä  timmen,  at  the 
hour,  -glas,  n,  hour-glass,  -liif, 
temporal,  earthly,  worldly.  — slag\  n. 
hour-stroke.  — Stcn,  m.  sundial.  — tals, 
-vis,  ad.  hourly,  by  houra.  -visare, 
w.  hour-hand,  pin  of  a  dial;  style. 

Timmer,  n,  timber,     -arbete,  n. 

carpenter's  work,  -flotta,  f.  float 
of  timber,  -gesäll,  m.  yourneyman- 
carpenter,  —man,  m,  carpenter* 
musk-beetle.  -manskOöSt,  f.  car- 
pentery.  -mästare,  m.  master  car- 
penter, -skog,  771.  wood  of  timber- 
trees.  — StOCk,  m,  a  piece  of  timber. 
«-verk,  n,  carpenter's  work,  timber- 
work. 

Timra,  v.  a.  to  timber,  to  build  with 

Tina,  f.  tub.  (timber. 

Tina,  v.  a.  &  n,  to  thaw. 

Tindra,  v.  n.  to  glimmer,  to  twinkle. 

Ting,  71.  thing;  general  meeting;  court, 

"^  assize,  hålla  — ,  to  hold  the  assizes. 
-stag,  m.  court-day. 

Tinga,  v,  a.  to  agree;  to  bespeak,  to 
engage.  —  pd  något,  to  bid  the  price 
for  a  thing.  —  upp,  to  agree  for  the 
price  of. 

Tingest,  m,  thing,  little  thing. 

Tin  kal,  m.  crude  borax. 

Tin  k  tur,  .a.  tincture. 

Tinne,  m.  pinnacle,  battlement;  tooth 
(of  harrow  or  rake). 

Tinning,  m.  temple. 

Tio,  71W77*.  ten.  -dubbel,  -faldig, 
a.  tenfold,  -fait,  ad,  ten  times, 
tenfold.        -llörnig,     a.    decagonal. 

-horning,  m.  decagon,  -männin- 
gar,  m,  pi.  decandria.  -nde,  a. 
tenth.  —  del,  the  tenth  part.  — ,  w. 
tithe,  -tal,  n.  number  ten.  -årig, 
a.  decennial,  ten  years  old. 


Ijockiek         243 

Tipp,  m.  tip,   end,  point,    extremity» 

-en,  m.  the  pip. 
Tiraljör,  m.  skirmisher. 
Tisdag,  m.  Tuesday. 
Tissdel,  n.  whispering.  -  och  tassel, 

chitchat.     -Ift,  V.  71.  to  whisper. 
Tistel,  m.  coach-pole,  halchet;  thistle. 
"  -bult,  m.  thill-bolt,  thill-pin.  -flnk, 

m.  thistle-finch,  gold-finch. 
Titel,  m.  title,    -blad,  n.  title-page, 

title,     -sjuka,  /.  mania  for  titles. 
Titt||a,  V.  71.  to  peep.   —  en  i  Jcorten» 

to  pry  into  one's  secrets,     -llål,  Tio 

peephole. 
Titulllera,  y.  a.  to  title,  to  call,  to 

entitle,     -är,  a.  titular;  nominal. 

Tjenlla,  v.  a.  &n.  to  serve;  to  be  fit, 
to  be  good.  —  sitt  dr,  to  serve  out 
one's  years.  •<-  för,  to  serve  as;  to 
be  good  for.  —  till  exempel,  to  servo 
as  an  example,  —are,  771.  servant, 
— ariuna,  f.  servant;  maid •  servant. 
—lig,  a.  proper,  fit,  convenient;  suit- 
able, becoming,  -ligliet,  f,  fitness, 
properness,  utility. 

Tjenst,  f.  service;  place,  office;  service, 
turn,  gd  i  — ,  to  go  to  service,  -ak- 
ti g,  a.  officious,  ready  to  serve,  obli- 
ging, serviceable,  -aktigliet,  f.  offi- 
ciousness.  —bar,  a.  obliged  to  serve; 
administrating.  — eande,  m.  familiar 
ghost,  -efolk,  71.  servants,  -ebjon, 
m.  servant.  — eman,  7».  officer,  func- 
tionary. — enit,  m.  zeal  in  the  ser- 
vice, officiousness.  -epiga,  -flicka, 
f,  maid- servant,  —fri,  a.  exempt 
from  serving,     -frihet,  f.  furlough, 

vacancy,  -färdig,  s.  -akti g.  -gos- 
se, 771.  footboy.  -goring,  f.  service. 
-lös,  a.  without  service,  out  of  ser- 
vice, -skyldig,  a.  liable  to  service. 
—sökande,  a.  é  a.  soliciting  for  a 
place,  candidate,  -villig,  S.  -aktig. 
Tjock,  a.  thick,  dense,  gross,  large, 
big;  corpulent,  stout,  —a,  f,  fog, 
mist,  haze,  foggy  wheather.  —ben,  n, 
the  calf  of  the  leg.  -het,  f.  thick- 
ness ,  density ,  grossness ,  stoutness. 
-hufvud,  n.  blockhead,     -lek,  tti, 

16* 


244  Tjockna 

thickness,  bigness.  — na,  V.  n,  to  grow 
thick,,  to  thicken,  to  inspissate. 

T.jOgr,  n.  score. 

Tjudcr,  n.  tether,  tedder. 

Tjuf,  rn.   thief,     -aktlg,  a.  thievish. 

-aktighet,  f.  tiiievishness.  -band, 
n,  gang  of  thieves.  — gods,  n.  stolen 
goods.       —lykta,    f,     dark    lantern. 

-nad,  /.  theft,   -nyckel,  m.  pick- 

lock,  -pojke,  m.  black.guard.  -Sak, 
m,  theft.  -skytt,  m.  poacher. 
-streck,  n.  thievish  trick.  -Stry- 
ker, W.  gallows- clapper.  — veri,  n. 
theft,  thievery.  (leaves. 

Tjufva,  V.  a»  to  unlcave,   to  strip  off 

Tjuga,  /*.  pitchfork. 

Tjuglle,  tjugu,  7mm,  twenty,  -onde, 

a.  twentieth.  -Ondedel,  m.  the  twen- 

tieth  part. 
Tjur,  m.  bull,    -a,  V.  n,  to  look  surly. 

-fäktning,  f,  bullfighting,    -huf- 

TUd,  n.  headstrong  fellow,    —pes,  m. 

pizzle. 
Tjuslla,  V.  a.  to  enchant;  to  fascinate. 

—ning,  f.  enchantment;    fascination. 
Tjut,  n,  howl,  yell;    rumbling  (of  the 

guts),     "-a,  V.  n  to  howl,  to  yelL 

Tjäder,  m,  wood-grouse,    -höna,  f. 

heath-pout,  wild  hen. 
Tjäll,  n,  tent;  hut,  cottage. 
Tjär||a ,  /.  tar ,  liquid  pitch.     -,  V.  a. 

to    tar.     -blomster,    W.    catch- fly. 

-brännare,     ??Z.     tar -manufacturer. 

-llOf ,  n,  tar-wharf,     -ig,  a,  tarry. 

-pyts,  m,  tar-bucket.     -qvast,  m, 

tar-brush. 
Tjärn  9   n,   pool,  standing  water,     -ft, 

V.  a,  to  churn;    to    butter,    to    make 

butter,     -mjölk,  f.  buttermilk. 
Tobak,  m.  tobacco.     -Sblad,   n,  to- 
bacco-leave,   -sliandlare,  m.   to. 

bacconist.     -spipa,  f,  tobacco-pipe. 
Tobis,  W.  lannce  (fish). 
Tof,  m.  felt. 
Toffel,  m.  slipper. 
Tofs,  m.  tuft,    -lärka,  f.  tufted  lark. 

-mes,  -tita,  f,  crested  or  Juniper  tit. 
Tof?!|a,   f.    matted    hair.     -,  V,  a.    - 

ihop,  to  mat.   -  sig,  to  grow  matted. 

~lg^,  a,  matted. 


Toppsocker 

tog,  W.  iron-wort. 

Tok,  m,  fool,  droll,  idiot,  -a,  f, 
foolish  woman.  — as,  V.  d.  to  joke, 
to  play  the  fool.  -Cri,  n.  foolery, 
drollery,  folly,  -ig,  a,  foolish,  simple, 
silly,  -ighet,  f.  foolishness.  -Ord, 
n.  foolish  word,  —prat,  n,  nonsense. 
-rolig,  a.  ridiculous,  droll,  -rolig- 
het, f,  drollery 

Tolag,  m.  town-dues, 

Tolf,  num,  twelve,  -dubbel,  a. 
twelve-fold,  -homing,  -kant,  m. 
dodecagon,  -männingar,  m.  pi, 
dodecandria.  — t,  m.  dozen.  — te,  a. 
twelfth,     till    det    tolfte  f    twelfthly. 

-tedel,  m«  the  twelfth  part,  -tums- 
tarmen,  m,  duodenum,    -va,  f. 

a  twelfth. 

Tolk,  m,  interpreter,  —a,  V,  a.  to  in- 
terprete,  to  explicate;  to  translate. 
-are,  m.  interpreter,  -ning,  /.  in- 
terpretation, explication,  traduction. 

Tom,  m,  tome,  volume. 

Tom,  a,  empty,  void,  vacant,  vacuous. 
-het,  f,  emptiness,  vacuity,  —handy 
a,  empty-handed. 

Tomback,  m,  tombac,  plncKbeck. 

Tomling,  m,  wren,  hedge-sparrow. 

Tomt,  m.  ground,  place,  site,  -a,  v. 
a,  to  build  upon,  to  cultivate.  — gubbe, 
m,  hobgoblin.  — Orm,  m.  water-snake. 
-Ören,  m.  pi.  ground-rent. 

Ton,  m,  tone,  sound;  tjune;  ton,  fa- 
shion, hälla  — ,  to  play  in  tune. 
tala  ur  en  hög  -,  to  talk  in  a  lofty 
strain,  —a,  V,  n.  to  sound,  -art,  m, 
key;  tune,  —fall,  71.  cadence;  accent. 
—konst,  f,  musical  art.  -1ÖS,  a.  tune- 
less ;  unaccented.  -sättarO,  m.  com- 
poser, musical  composer.  — tecken^ 
n.  -vigt,  m.  accent. 

Topas,  771.  topaz. 

Topp,  i,  done  I  agreed!  well! 

Topp,  771.  pinnacle,  top,  summit,  frän 
—  till  tä,  from  top  to  toe.  en  — 
socker,  a  loaf  sugar.  -8,  V.JOL,  to 
top;  to  square  by  the  lifts.  — lanta, 
f,  lift.  ~rep,  n,  pendant,  -rida, 
V,  a.  to  ride,  to  domineer.     — S6g€l, 

n,  topsail,    -socker,  n,  loaf-sugai, 


Torbagge 


Toiijbagg-e,  m.  earth- beetle,    -dyfvel, 

m.  dungbeetle,  muck-vvorin. 
Tordön,  n,  thunder. 
Tort,  m,  gazon,  turf,  peat,    -aska,  f, 

peat,  ashes.        —bänk,    m.    tuifseat. 

-jord,  f,  tmfsoil.    -va,  f.  turf,  sod. 
Torftig",     a.    poor,    needy,    indigent. 

—het,  f,  want,  need,  necessity,  indi* 

gence. 
Torg,  n,  market,  market-place,    -dag", 

m.  market-day.    -marfcnad,  /*.  fair. 

—pris,  n.  market-price,  rate. 
Tork||a,  f.  drought,    dry  weather.     —, 

v.  a,    'io  dry ;  to  wipe.    -,  V.  n.  -S, 

V.  d.  to  dry,  to  grow  dry.    —  af,  to 

wl^e  off.     —  hort ,    to    evaporate,    to 

c'/y  up.    —  ihop,  to  shrink,  to  shrivel. 

—  in  ovett  f    to    swallow    an    affront. 

-duk,  m.  -kläde,  n.  wiping-ciout, 

mop.  —lada,  f.  drying-barn.  — lling", 
jf.  drying,  wiping,  -plats,  m.  drying. 
yard,  -trasa,  f.  clout.  -Ugl!,  m. 
kiln,     -vind,  m.  drying-loft. 

Torn,  7/i.  tong  of  a  buckle,  prickle. 

Torn,  71.  tower,  turret;  spire,  steeple; 
rook,  castle,  —a,  V,  a.  to  heap  up, 
to  pile  up ,  to  tower,  —falk ,  m, 
kestrel,  hawk.  -Spets,  m.  -spira,  f, 
spire.  — Ur,  71.  church-clock,  —väk- 
tare, 7/1.  warden  of  a  steeple. 

Torner(|a,  v.  n.  to  tilt,  to  just,  to 
joust.  —Ing,  f.  turnament,  tilt,  just, 
carousel. 

Tornister,  m.  knapsack. 

Torp,  n.  cottage,  little  farra,  hamlet. 
—are,  m,  cottager,  peasant. 

Torr,  a.  dry;  withered,  sear;  arid, 
sterile,  torra  sanningen,  the  naked 
truth,  torra  stil,  insipid  style,  -am- 
ma, f,  drynurse.  -bulta,  V.  a.  to 
drub,  to  bang,  -fisk,  m.  dried  fish. 
-het,  f.  dryness,  -het,  a.  hot  and 
dry.  -hosta,  Z'.  dry  cough,  -qvarts, 
771.  iron-ore  with  quartz.  — skodd,  a. 
dryshod.  -ved,  m.  dry  and  resinous 
fir- wood.  —värk,  m.  gout,  rheu- 
matism. 

Torraka,  f.  moth,  beetle,  tiny. 

Torsdag,  m,  Thursday. 

Torsk,  m.  codling;  thrush. 


Tmssia 


Torta,  f,  tart. 

Tost,  m.  toast,    -a,  y.  n.  to  toast. 

Tota,  V.  n,    -  efter,  to  endeavour  to 

imitate. 
Totte,  Til.  flax  put  up  to  be  spun,  distaff. 
Traf,  71.  trot,  komma  en  pä  trafoen. 

to  bring  one  upon  the  track.    — Va,  v. 

71.  to  trot,  -vare,  m,  trotier.  -var- 

lapp,  m.  skipkennel. 

Trafv||a,  v.  a.  to  pile  up  (wood),  -e, 
m.  pile  (of  wood). 

Traglledi,  f.  tragedy.  -Isk,  a,  tra- 
gical,  tragic. 

Trakassera,  v.  a,  to  won",  to  harrass. 

Trakt,  7n.  'tract,  region. 

Trakta,  v.  n.  -  efter,  to  aspire  at,  to 
covet,  to  pursue.    — n,  f.  study,  desire. 

Traktyamente,  n.  board-wages;  treat- 
ment, entertainment,  —era,  V,  a,  to 
treat,  to  entertain.  — Oring,  f.  treat- 
ment, entertainment,     —or,  va.  publi- 

Traktat,  m.  treaty.  (can. 

Trail,  m.  tune,  melody,  efter  gamla 
trallen,  according  to  the  old  tabkture. 
—a,  V.  a.  &  11.  to  hum  a  tune. 

Trail,  m.  -verk,  n.  gratings. 

Tramp,  m.  -a,  /.  treadle,    -a,  v.  a. 

to  tread,  to  trample.     —  ned  (skor), 

to  tread  down,    -gräs,  71.  knot-grass. 

—hjul,  n.  crane-wheel.  [tiainy. 

Tran,  m.  train-oil;  blubber,     -ig,  a. 
Tran||a,    f,   crane.      -bär,    n.   crane- 

berry. 
Transport^  7/1.  transport,  conveyance; 

(amount)  carried    over,    brought   over; 

endorsement,   -abel,  a.  transportable. 

—era,  v.  Ö.  to  transport ,  to  convey ; 

to  bring  over;  to  endorse.    — sedel,  7/1, 

deposit-note.      — skepp,   n,  transport- 

ship.     —Or,  771.  protractor. 
Trapp,  -gås,  f.  bustard.    -,  m.  trapp. 
Trapp|]a,    f.   stair,    a    pair    of   stairs. 

-luckor,    f,    pi,    T.    ladder.  way8. 

—steg,  n.  step  of  a  staircase.    — vis, 

ad.  step  by  step  [tattered. 

TrasIIa,  /".  rag,  tatter,   -ig,  a.  ragged. 
Traska,  v.  n.  to  trot,  to  trudge. 
Trassllel,  n.  entangling,  ravelling,  -la, 

v.  a.    -  ihop,  to  entangle,  to  ravel. 


246 


Trasslig 


-lig,    ö.    entangled,      -ligliet,   f, 

entanglement.  :• 

Trassljent,  m,  drawer,    -era,  y.  a, 

Trastj  m,  throstle,  thrush.       [to  draw. 

Tratt,  ?n.  funnel,  -a,  V,  a.  to  pour 
through  a  funnel,  to  decant,  —blllfll^, 
f.  arbour -vine.  —Ilk,  a.  infundi- 
buliform. 

Trätta,  f.  draft,  draught,  check. 

Tre,  num,  three.  -  ganger,  three 
times,  thrice,  -a,  f.  number  three; 
three  (at  cards),  -bcilt,  a.  three- 
footed,  tripedal.  -Madig,  a,  tri- 
foliate; tripetalous.  — delt,  a.  tri* 
partite,  -disig,  m.  third  part,  third. 
-dubbel,  a.  triple,  threefold,  treble. 

-dubbla,  V.  a.  to  triple,  -dubb- 
li«g,  f,  triplication.  -däcLare,  w. 

three-decker.  -CUIg,  a,  triune,  -enig- 
het, f.  triunity.  -fill dig,  a.  tliree- 
fold,  triple,  -faldigliet,  f,  tripli- 
city;  trinity.  — fot,  tn.  trevet,  tri- 
pod ;  trestle,    -färgad,  a.  tricolorale. 

-lianda,  a.  threefold,  -liufvad^ 
a.  three .  headed,  -bundra,  num. 
three  hundred.  -hÖrnig,  a.  three- 
cornered,  triangular,  -homing,  n. 
triangle,  -klufveu,  a.  trifid.  -llias- 

tad,  a,  with  three  masts,  -man- 
ning, m,  T,  triandrian.  -sldlg,  a. 
trilateral,  — sklft©,  n,  division  in 
three  parts.  -Stafvig,  a.  trisylla- 
bical.  -Udd,  m,  trident,  -uddlg, 
a.  three .  forked,  -väpiing,  m,  tre- 
foil,    -äggad,  a.  three-edged. 

Tredje,  a.  third,  för  det  -,  thirdly. 
—  dag  Påsk,  caster  tuesday.  -  dag 
Jul,  St.  John  Evangelist.  -  dag 
Pingst,  whittuesday.  -dagsfrossa, 
f.  quartan  ague,  —del,  m.  a  third 
part,  a  third. 

Tredsk,  a.  obstinate,  refractory,  per- 
verse, —a,  -het,  f.  obstinacy,  stub- 
bornness,   -as,  V.  d.  to  be  obstinate. 

Trefljlig,  a,  healthy,  thriving;  indu- 
strious, thrifty;  agreeable,  comfortable, 
— nad,  f.  prosperity,  success.  — va, 
v.  n,  to  grope,  -vare,  m,  feeler, 
antenna. 

Tregge,  Trenne^  s.  Tre. 


Troslära 

Trons,  m.  loop;  snaffle-Wt. 

Tress,  m,  tress,   a  lock  of  hair,     ^y 

V.  a,  to  weave  (hair). 
Trettio,  num.  thirty,  -nde,  a.  thir. 

tieth.     -ndedel,  m.  a  thirtieth. 

Tretton,  num.  thirteen.    -dagj-Tw. 

twelfth-day,    twelfth-tide*     Epiphany. 

-de,  a.  thirteenth. 
Triangel,  m.  triangle. 
Tribut,  m,  tribute. 
Trifvas,  v,  d.  to  thrive. 
Trilla,  f,  gig,  roller.    -,  V.  W.  to  roll, 
Trilsk,  a.  obstinate,  stubborn. 
Trind,  a.  round;  cylindrical,    -het,  f, 

roundness,     -lagd,  a.  full-faced. 
Trippa,  v.  n.  to.  trip,  to  toddle. 
Triss,  m.  T,  spritsail-brace. 
Trissa,  f.  sheave; •pulley,  truckle. 

Triunsf,  m.  triumph,     -båge,  m. 

triumphal  arch.  -era,  V.  71.  to 
triumph.  -tåg,  n,  triumphal  pro- 
cession. 
Tro,  V.  a.  to  believe ;  to  trust.  -  J)^ 
Gud,  to  believe  in  God.  -  på  nå- 
gon, to  trust  to  one.  — ,  5.  f.  faith, 
belief;  fidelity,  troth,  s'dita  —  tillt 
to  give  credit  to.  apostolska  tron, 
the  apostles  creed ,  the  belief,  hryta 
sin  -,  to  violate  one's  faith,  på  god 
— ,    upon    trust,     —fast,    a.    faithful, 

-fasthet,  f.  faithfulness,  -gen,  a. 

faithful,  loyal,  true,  trusty,  de  trogne, 
the  faithful.  -3iet,  f.  fidelity,  faith- 
fulness,  -hetsed,  m.  oath  of  alle- 
giance.  —lig 5  0.  credible,  likely, 
probable,  like.  —ligen,  ad.  pro- 
bably, likely;  faithfully.  -ligllCt, 
f.  probability,  likelihood,  -lofuiug, 
/".  espousals,  -lofva,  V.  a.  to  con- 
tract, to  desponsate,  to  affiance.  — 
sig  med  någon,  to  betroth  one's  self 
to  one.  — lofvad ,  a,  contracted, 
—lös,  a.  faithless,  perfidious,  unfaith- 
ful. -lÖSliet,  f,  faithlessness,  perfi- 
dity.  —man,  m.  a  title  belonging  to 
superiour  officers.  — sartikel,  m, 
article  of  faith,  -sbekännelsc,  /". 
creed ,  contession  of  faith.  — sfor»» 
Tandt,  W.  fellow  religionist,  one  of 
the  same  religion,    -slära^  f,  doctrine 


Trosmal 


Tryne 


247 


of  faith,  dogma.  -Slllålj  1U  matter 
of  faith.  -Stvång,  n/  religious  're- 
straint. -Tärdig",  a.  credible,  true, 
veracious,  faithful,  genuine,  —värdig- 
het, f.  crediblenes3 ,   faithfulness,  ve« 

Trofé,  771.  trophy.  [racity. 

Troll 5  n.  goblin,  hobgoblin,  monster. 
—a,  V.  n.  to  witch,  to  conjure,  to 
charm.  — bäfj  n.  oneberry,  herb  Paris. 
— dom,  m.  sorcery,  witchcraft,  magic, 
enchantment,  charm,  spell,  —dryck, 
m.  philter.  — ©rl,  m.  sorcery,  witch- 
craft,  -form©!,  971.  spell,   -gubbe, 

m.  corktumbler.  —karl,  m.  sorcerer, 
wizard,  enchanter.  — kODSt,  f,  magic 
art,  the  black  art.  —lykta,  f.  magic 
lantern.  — packa,  f,  witch,  hag,  sor- 
ceress. — sk,  a.  magic,  —skott,  n, 
elf-shot.  -Slända,  f,  libella,  adder- 
fly,  -spegel,  m.  magic  mirror,  -staf, 
m,  magic  wand. 

Tron,  m.  throne,  -arfving,  m.  prince 
hereditary,  —följd  ,  f.  succession  to 
the  throne,  —himmel,  m.  canopy, 
baldachin,  —tal,  n,  speech  from  the 
throne. 

Tropisk,  a.  tropic,  tropical. 

Tropp,  771.  troop ;  company,  set,  crowd. 
—a,  V,  a.  to  troop.  — ar,  pL  troops, 
forces.     — Tis,    ad.  in  troops. 

Tross,  m.  rope,  coil;  baggage,  -bot- 
ten,  771.  ceiling,  -dräng,  m.  driver 
of  a  baggage  -  waggon.  — pojke,  77i. 
black- guard,  — Yagn,  tti.  baggage- 
waggon. 

Trots,  n.  spite,  defiance.  -,  på  -, 
till  -,  in  spite,  -a,  V.  a.  to  defy, 
to  brave,  to  dare.  — ,  V,  71.  to  brave. 
— ig,  a.  bold,  daring,  audacious,  in- 
solent.    — iglict,  f.  insolence. 

Trottoir,  n,  foot-path. 

Trottsten,  m.  rich  copper  regulus. 

Trubblla,  v.  a.  to  blunt,  -ig,  a. 
disedged,  blunt,  obtuse,  trubhat  suar, 
blunt  answer.  — ighet,  f.  bluntne^is, 
obtuseness.     — laf,    in.    dier's    lichen. 

-näsa,  f.  pug-nose.    -Tinkel,  771. 

obtuse   angle,     -vlnkllg,   a.  obtas- 

anjjular. 
Trug,  n.  force,  constraint,  threat,  com- 


pulsion, menace,  -a,  v.  a,  to  force, 
to  press.  ~—  af  en  något  ^  to  extort 
a  thing  from  one.  —  ndgot  pä  en, 
to  press  a  thing  upon  one.  — 8mpJ« 
n.  compulsion. 

Tromf,  m.  trump,    -a,  v.  n.  to  tmmp. 

Trumjlla,  -ma,  t;.n.  to  beat  the  drum, 
to  beat,  to  drum.  — ,  *.  f.  drum; 
sewer;  conduit,  culvert.  — dafva,  f, 
rough-footed  dove,  —hinna,  f,  tym* 
pan  (of  the  ear),  -pinne,  m.  drum, 
stick,  —skinn,  n.  drum-skin,  calfs» 
skin,  -slag,  n.  beat  of  drum,  -sla- 
gar©,  771.  drummer. 

Trumpen,  a.  sullen,  surly,  sulky,  sour. 
—het,  f.  sullenness,  sourness. 

Trampet,  m.  trumpet ;  T.  sheep-shank. 
-a,  V.  n.  &  a.  to  sound  the  trumpet ; 
to  trumpet.  —  uf ,  to  trumpet  forth, 
to  divulge.  —are,  tti.  trumpeter. 
-fAgel,  m.  hornbill.  -skall,  71. 
sound  of  the  trumpet.  — täck©,  71. 
bandrol. 

Trupp,  771.  troop,  company,  en  - 
komedianter,  a  set  of  players. 

Trut,  771.  jaw,  mouth,  snout. 

Try,  71.  fly-honeysuckle. 

Tryck,  n.  press ,  print,  gifva  ut  pa 
trycket,  to  publish  by  the  press,  —a, 
V.  a.  to  press,  to  squeeze,  to  print. 
—  efter,  to  print  after,  to  pirate.  — 
in,  to  squeeze  in.  —  ned,  to  press 
down,  to  depress,  —and©,  a.  press- 
ing, galling.  — ar©,  771.  pressman; 
printer.  —©,  71.  trigger,  tricker;  latch. 
-eri,  n.  printing-office,  -fel,  71. 
fault  of  the  printer;  erratum,  —frihet, 
f.  liberty  of  the  press,  —färg,  771. 
printing-ink.  —ning,  f.  squeeze,  pres- 
sure, weight;  printing,  —papper,  71. 
printing-paper.  — presS,  771.  printing- 
press,     -svärta,  f.  printing-ink. 

Tryffel,  77i.  truffle. 

Trygg,  a.  secure,  safe,  sure;  calm,  —ft 
hig,  V.  r.  (till  ell.  vid)  to  trust  to, 
to  depend  upon,  -eligen,  tryggtj 
ad.  safely,  securely.  — h©t,  /.  secu- 
rity, safety,  tranquillity;  ••rioasoess 
calmness. 

Tryne,  n.  snout. 


248 


Tryta 


Tr  ta,  v.  n.  to  want,  to  fail. 

Trå,  v.  n,  s.  Län j; ta.  ! 

Tråckla,  v.  a.  to   bäste,  to  taclc 

Tradj  m.  thread  ;  filament,  fibre,  -band, 
7i.  tape,  thread-tape,  —bar,  a.  thread- 
bare. — (IragarGj  m.  wire- drawer. 
— clrag^eri,  n.  wire-drawing.  —1^,  a. 
thready,  fibrous,  -nystail,  n.  clew 
of  thread,  -rät,  a.  straight  by  the 
thread,  -sliten,  a.  threadbare,  is- 
ande, /".  end  of  thread. 

Tråda,  v.  a.  to  tread;  to  trample. 

Tnlgr,  ^-  trough. 

Tråk,  n.  troublesome  tas^,  painfulness, 
tiresomeness,  —a,  V.  n,  to  rub  on, 
to  tug,  to  drudge.  -Igj  a,  tedious, 
tiresome,  troublesome,  wearisome. 

Trånlja,  v,  n.  to  consume.  —  hort,  to 
dwindle  away,  to  waste  away,  —dj  f. 
languishment.  — f©b©r,  m.  lingering 
fever;  consumption.  — sjnk,  a.  con- 
sumptive, —sjuka  J  f,  consumption, 
atrophy, 

Trål1^9  a.  tight,  narrow,  small,  close; 
crowded.  — boddj  a.  cramped  for  room. 
-bröstad,  a.  shortbreathed.  -bro- 
Stigket,  f.  asthma,  -het,  f.  tight, 
hess,  narrowness,  closeness,  straitness. 
— hofvad,  a.  hoof- bound,  incastellaled. 
— mål^fl.  strait, distress,  difficulty,  shift. 
— t,  ad.  tight,  tightly,  close,  closely. 

Trä ,  n.  wood ,  timber,    -aktig ,  a. 

woodlike,  wooden,  -beläte,  n.  image 
of  wood;  •block-head,  —ben,  n, 
wooden  leg.  -bOCk,  m»  jack,  sawing 
tressel.  — handei^  m,  timber  >  trade. 
— ig«  a,  woody.  — kol^  n.  charcoal. 
—kärl 9  n.  wooden  utensils;  wooden 
vessel,  —mask,  W.  timber-sow,  wood- 
fretter.  -inassa,/".  wood-pulp,  -pin- 
116j  m,  wooden  peg.  — skOj  ^.  woo» 
den  shoe,  clog,  -snidare,  771.  wood, 
•ngraver,  xylographer.  — snideri,  n, 
xylography.  — snittj  W.  wood. cat, 
wood .  engraving.  — Spade^  m,  T» 
spattle,  spatula,  -syra,  f.  T,  lig. 
neous  acid.  — tallrik^  m.  trencher. 
-virke,  n,  timber,  -vagg,  f,  timber- 
wall,  -ättika,  f,  vegeuble  acid. 
Track)  772.  turd,  dung,  excrement,    -ft^ 


cTränga 

V.  W.  to  void  excrements.  — ig)  O. 
tardy. 

Träd,  n,  tree,    -frukt,  m,  fruit  of 

trees,  -skola,  /.  nurse-garden,  -såg^ 
f.  tree-saw. 
Trädlla,    v.  n.   to    tread,   to   step.     - 
emellan,    to  interpose,    to   intervene. 

—  fram,  to  advance.  -  till  ett  för- 
hund,  to  accede  to  a  treaty.  — ,  V.  a, 
to  introduce,  to  thrust,  to  file,  to.run. 

—  nålen  pä  träden,  to  thread  a 
needle.  -  upp  perlor,  to  string  pearls, 

-  en  åker,  to  fallow,  to  plough  up 
&  fallow,  -e,  72.  fallow,   ligga  i  -, 

to  lie  fallow. 
Trädgård,  m.   garden,    orchard.     -S- 

arbete,  72.  gardening,   -sbäuk,  m. 

garden-seat.    — SJOrd,  f.  garden-mould. 

-skanna,  f.  watering-pot.  -skuif, 

772.  pruning-knife.  -SkOUSt,  f.  horti- 
culture. -Smolla,  /*.  butterleaves, 
goldenherb.  -Smästaro,  m.  gardener. 
-SSax,  f,  garden-shears.  -SSkotsel^ 
772.  gardening.  — SSpÖke,  72.  Fcare- 
crow.  -ssällg, /".  bed,  layer.  -SVäxt, 
772.  cultivated  plant;  greens,  vegetables. 

Träff,  772.  random,  hit,  chance,  —a,  V.  a. 
to  meet,  to  find,  to  fall  in  with,  to  hit ; 
to  draw  to  the  life;  to  come  home.  — 
ihop,  io  encounter,  to  meet  with.  — 
pä,  to  hit  on,  to  light  on.  ^  sig,  to 
happen.  -aS,  V,  d.  to  meet,  -lliug, 
f,  action,  engagement,  conflict. 

Trägen,  a,  assiduous,  busy,  earnest; 
pressing,  instant;  urgent,  close,  ar- 
duous. — het^  /.  assiduity,  application, 
solicitation. 

Trajan^  772.  burfiag,  burreed,  reedgrass. 

Träjon,  f,  fern. 

Träl^  772.  slave,  bondman,  thralL  — fti 
V,  72.  to  slave,  to  drudge,  to  toil. 
-aktig,  a.  slavish,  servile,  -aktig- 
liet,  f,  servility,  -doin,  772.  slavery, 
servitude,  thraldom.  — sam^  a.  toil- 
some, laborious,  tiresome. 

Tralla^  f.  spring-wheel. 

Träng||a,  V.  a.  to  throng,  to  press,  to  urge, 
to  pinch;  to  crowd.  —  52^  e772C?ia72, 
to   press   between,   to    press  amongst. 

-  igenom,  -  sig  igenom,  to  get 


Trängande 


Tumlett 


249 


through,  to  peneirate,  to  press  through. 
~  ihop,  to  press  together.  -  sig  in, 
to  throng  into,  to  penetrate.  -ai\de, 
a.  pressing,  urging.  -aSj  V.  d.  to 
be  pressing,  -ning',  f.  thronging, 
pressing.  -Sel,  m.  throng,  crowd, 
press .  strait ,  narrow  pass ,  defile. 
bringa  ndgon  t  -,  to  bring  one  to 
,     great  straits. 

Trängt  a,  v.  n.  -  efter ,  to  long  for, 
to  lust  after.     — D,  f,  ^eat  desire. 

Träsk,  n.  bog,  fen,  marsh,  moor. 

TrätJla,  v.  n.  to  quarrel,  to  wrangle, 
to  scold.  —  pd  en,  to  scold  one.  -, 
8,  f.  quarrel,  contention,  dispute,  dif. 
ference,  wrangle,  fray,  brangle.  — drygj 

-girig',  a.  quarrelsome,  -girighet, 

f.  quarrelsomeness.  -Obroder,  w. 
adversary.  -Ofro,  n.  seed  of  dissen- 
sion.     —sain,   a.  quarrelsom. 

Trög,  a.  slow,  tardy,  heavy,  dull,  loath, 
sorry,  —het,  f.  slowness,  tardiness, 
dulness,  inertness,  -körd,  — YUlen, 
a.  somewhat  slow,  sluggish,  —last, 
a.  tedious,  tiresome,     -smält,  a.  in- 

Tröja,  f,  jacket.  (digestible. 

JTrÖsk  9  m.  thrashing ;  thrashed  corn. 
-8,  V.  a.  to  thrash,  -are,  m.  thra- 
sher, —loge ,  m,  barn ,  thrashing, 
floor,  -maskin,  m,  thrashing-machine. 
-Slaga,  f,  flail.  -vagn,77i.  thrashing- 

Tröskel,  m.  threshold.  (wheel. 

Tröst,  m.  comfort,  consolation,  -a, 
V,  a.  to  comfort,  to  console,  -are, 
m.  comforter,  consoler.  — ebref ,  n. 
consolatory  letter.  — ftill,  a.  conso- 
latory, comfortable.  -ligen,  ad. 
comfortably  ;  confidently,  trustly.  -1ÖS, 
a,  inconsolable,  comfortless,  — 1ÖS- 
het  J  f,  uncomfortableness ,  sadness, 
despair,     -rik,  a.  full  of  comfort. 

Trött,  a.  weary,  tired,  fatigued,  spent. 
-as,  V.  d.  -nä,  v.  n,  -  upp,  to 
tire,  to  grow  weary,  -het,  f.  wear- 
iness, lassitude.  — Sasn,  a.  wearisome, 
tiresome,  tedious,  dull.  — samhet,  f, 
tiresomeness ;  tediousraess. 

Ta,  num,  two.  deia  i  -,  to  divide 
into  two  equal  parts.  gd  I  — ,  to 
break  in  tv.'O,  to  break  asunder. 


Tub,   m.  tube,  telescope. 

Tubba,  V.   a.  to  entice,  to  inveigle,  to 

Tuff,   ml  tophus,  tufa,  tuff.  [decoy. 

Tnfvl{a,  f.  molehill,  little  hillock,  -ig, 
a.  full  of  moiebills. 

Tugglla,  f.  chew.  -,  V,  a.  to  chew. 
—  pd,  to  bite  on.  — buss,  m.  chew 
of  tobacco,  quid.  -muskel,  W. 
masseter.  — tobak,  m,  pigtail-tobacco. 

Tokan,  m.  toucan  (bird). 

Tukt,  m.  discipline,  correction,  chasti* 
sement ;  bashfulness,  decency,  modesty 
—a,  V.  a.  to  correct ,  to  discipline,  to 
chastise,  -an,  f.  discipline,  chastise- 
ment, correction,  -hus,  n.  house  of 
correction.  — ig?  a.  bashful ,  modest, 
chaste,  pure,  -ighet,  f,  chastity. 
-Oraästare,  m.  corrector,  chastiser. 

TulkÖrt,  f.  officinal  swallow- wort. 

Tull ,  m,  custom  ,  duty ,  toll ,  impost ; 
custom-house,  city-gate,  lägga  —  på 
varor  f  to  lay  an  impost  or  a  duty 
on  goods,  —a,  V.  n,  to  pay  duty. 
-,  t;.  a.  to  levy  a  duty;  to  pilfer. 
-afgift,  m.  duty,    -arrende,  n. 

farm  of  the  customs,  —bar,  a.  due 
to  pay  custom,  -betjent,  TO.  cu- 
stom-ofBcer.  -fri,  a.  dutyfree,  toll- 
free,  —frihet,  f,  exemption  from 
paying  duty.  -  for  pak  tare,  m.  far- 
mer of  the  custome.    -förvaltare, 

m.  toll-gatherer.  — hus  ,  n,  custom- 
house,  -luspektor,  m.  surveyor  of 
the  customs,  -kammare,  m.  custom, 
office,  -kappe,  m.  multure,  toll- 
dish,     -när,  m.  toll. gatherer.     -Se^ 

del,  m,  cocket.    -skrifvare,  m. 

customhouse -clerk,  -taxa,  /".  tariff. 
-Umgälder,  Wl.  pi,  duties,  customs. 

-verk,  -väsende,  n.  the  customs. 
Tulle,  m.  T.  thole,  thowl. 
Tulpan,  m.  tulip. 
Tuita,  t*.  n.  10  waddle,  to  doddle. 
Tulubb,  7n.  furred  cloak. 
Turn,    m.    inch.      -StOCk,   TO.    ruler 

divided  by  inches,  measure,  rule.  — talSj 

ad,  by  inches. 
Tumilja,  V.  n,  &  a.  to  tumble,  to  reek 

-  aig,  V.  r.  to  roll  one's  self,  -are,  TO? 

tumbler;  porpoise,    -ett,  TO.  tumbler. 


250 


Tumma 


Tveka 


Tamllma^  v.  a.  to  tbnmb;  to  set 
~me,  m,  thumb,  hålla  tivmmen 
pä  ögat  på  en,  to  keep  a  check 
upon  one.  — SkTHf^  m.  thumb's* 
screw. 

Tnmmel,  n.  tumbling.    ^platS)  m, 

wrestling.place.  [roar. 

Tiiuiult,  m.  tumult,  bustle,  aoise,  np- 

Tunder,  n.  tinder. 

Tung",  a.  heavy,  ponderous,  dull,  weighty; 
profound,  sound.  — ft,  f,  burden;  im- 
post, tax.  —fotad  9  a,  unwieldy, 
heavy.  — haild,  a,  heavy-handed. 
-jord,  f,  baryte  calk.  -Spat,  m. 
heavy-spar. 

Tunglja,  f.  tongue;  f fisk  J  sole,  -band, 
n.  the  ligament  of  the  tongue.  — bok- 
8taf,  m.  lingual  letter,  -häfta,  /". 
ancyloglossum.  — Omål,  n,  tongue, 
language,  speech.  — Spets,  m,  end  of 
the  tongue. 

Tun  gel,  m.  moon,  -skifte,  n.  change 
of  the  moon,  lunation. 

Tnnn,  a.  thin,  -bet,  f.  thinness. 
—sådd,  a.  thin  sown. 

Tunnlla,  f,  barrel ,  cask.  Ctl  -  guld, 
a  sum  of  4166  L.  12  sh.     — »^V-  a.  to 

tun.  -band,  n,  hoop,  -bindare, 
m.  hooper,  cooper,  -drank,  -drägg, 

771.  grounds,  dregs,  lees,  —land,  n. 
Swedish  acre,  -tals,  ad,  by  barrels, 
by  casks,  by  tuns.  -tratt,  W. 
tunnel. 

Tupp,  w.  cock;  weather-cock,  -fäkt- 
ning, f.  cockfight,  -gäll,  m,  cock- 
crowing.  — kani,  m,  cock's -comb, 
crest,  -krås,  -skägg,  n.  cock's 
wattles.  -kyckling,  m,  cockrel. 
-sporre,  w.  cock's  spur. 

Tur,  m.  turn,  trip,  tour,  excursion; 
chance,  success;  round;  figure;  false 
hair,     -a,  V.  n.  to  alternate. 

Turban,  m,  turban,  turband. 

Ture,  m,  fellow,   en  lustig  -,  a  merry 

Turkos,  TO.  turkois.  (fellow. 

Turmalin,  m.  tourmaline. 

Turnare,  m.  gymnastic 

Turning,  f.  alternation,  change. 

'?:irsk,  a.  turkisb.  turcica  Mnor, 
kidneybeaas,  i 


Turturdnffa,  f.  turtledove. 

Tusch,  n,  china-ink,  indian  ink.     -41, 

V.  a.   to   shade    with   china -ink»    to 

wash. 

Tusen,  mim,  thousand,  -de,  a.  thou- 

sandth.  — ,  -de,  n.  thousand,  —del, 
m,  thousandth  part,  -fald,  -faldig, 
a.  -faldt,  ad,  thousand-fold,  -fot, 
m.  millepede,  scolopendra.  —gyllen, 
n,  lesser  centaury,  -konstnär,  m, 
cunning  fellow»  Jack  of  all  trades. 
—skön,  f,  common  daisy,  —tal,  n. 
thousand,  the  number  thousand.  — tals, 
ad,  by  thousand»  — årig,  a.  mill- 
ennial. 

Tusk  a,  V.  n.  to  barter,  to  truck. 

Tussa,  V,  a,  to  chase,  to  hunt,  to  set. 
—  hundar  på  en,  to  set  dogs  on  one. 

Tut,  m,  point;  muzzle;  pipe;  speaking- 
tube,  {a  sore  finger. 

Tuta,  f,  thumbstall,  rag  lapped  about 

Tuta,  t;,  n.  to  blow  upon  a  bom. 

Tutia,  f.  tutty. 

Tutt,  m.  heap,  hela  tutten,  altogether. 

T?ag||a,  V.  a.  to  wash,  to  bathe,  -ning, 

f.  washing,  absolution. 
Twe||bett,    n,    two    horses    harnessed 
abreaet.        -bettsvagn ,    m,    coach 
drawn  by  two   horses,     — dragt,  m, 
discord,  dissension,  variance.     — filld, 

-faldig,  a.  twofold,   -ggehanda, 

a,  twofold,  double,  —gift,  a,  biga- 
mist, -gifte,  n,  bigamy.  — hågsen, 
a.  doubtful,  hesitating,  scrupulous. 
vara  — ,  to  be  in  suspense.  — håg« 
senhet,  f,  irresolution,  hesitation. 
—händ,  a,  two-handed,  both-handed, 
ambidextrous.  — klufven,  a.  two- 
cleft,  bifurcate,  -klöfvad ,  ö.  bi- 
sulcous  ,  cloven-hoofed.  — könad,  a. 
hermaphroditical.  — ko'ning,  7Ji.  herm. 
aphrodite.  — skifte ,  n.  bipartition. 
-språk,  n.  ambilogy.  -Stjärt,  m. 
earwig.  —talan,  f,  contradiction. 
-talig,  a,  double-tongued,  -tydig, 
a,  equivocal,  ambiguous,  double-mean* 
ing.  -tydighet,  f,  double-meaning, 
equivocation,  ambiguity,  ambiguousnesa. 
-äj;ged,  a.  two-edged. 

Tveklla,  v.  n.  to  hesitate,   to  be  in 


Tvekan 

suspense,  to  be  in  doubt.  ^fLlif  f. 
hesitation,  suspense,  scruple,  uncer- 
tainty,   -aiide,  -sam,  c.  doubtful, 

scrupulous,  uncertain,  hesitating. 

Tvi,  i.  pshaw,  fie,  faugh.  -  vare  ho- 
nom/ fie  upon  him  I 

Tfifla,  V.  n.  to  doubt,  to  question.  - 
om,  —  'på,  to  call  in  question,  to  be 
in  dcubt  of,  to  make  doubt  on,  to 
despair  of.  -n,  f,  -11  do^  n.  doubt, 
question,  sccpticismc  — r©,  7W.  sceptic, 
doubter,  disbeliever. 

T?ifv©l,  n,  doubt,  -aktig,  a.  doubt- 
ful,  dubious ,  sceptical.  — sjnk  ^  a. 
sceptic.  — Sinål^  71.  doubt,  question, 
scruple,  draga  i  tvifvelsmdl,  to 
call  in  question,  -sntan,  ad.  with- 
out doubt,  no  doubt,  doubtless. 

Tvilling,  771.  twin,    -arne,  a,  the 

twins,  gemini. 

Tvinlla,  v.  n.  to  languish,4o  pine  away, 
to  dwindle.  — SOt,  ttu  consumption, 
phthisis. 

Tving,  77t.  ferrule,  holdfast,  -a,'  V.  a. 
to  force,  to  constrain ;  to  restrain,  to 
bridle,  to  subdue,  to  compel,  to  oblige. 
—  sina  Leg  är,  to  bridle  one's  pas- 
sions. "  aft  to  extort.  —  pat  to 
force  upon,  tvungen ,  forced,  con- 
strained,  affected,  stiff,  tvunget,  ad, 
with  affectation;  unwillingly. 

Tvinna,  v.  a.  to  twine,  to  twist,  -re, 
m.  twister. 

Tvist,  m.  debate,  dispute,  cause;  con- 
troversy ;  contention ,  expostulation. 
—a,  V.  n.  to  contest,  to  controvert, 
to  dispute,  to  plead,  to  debate,  to  con- 
tend, to  expostulate.  — ©flrö,  m.  apple 
of  discord.  -emål,  n.  subject  of 
contention,  civil  cause.  — ig,  fl.  liti- 
gious, questionable,  disputable. 

Tvången,  s.  Tvinga. 

Två,  v,  a.  to  wash,  to  bathe. 

Två,  num.  two.  ~a,  f.  a  two.  -bent, 
a.  twoleggcd.  -bladig,  a.  twolea- 
ved,  bipetalous.     — dolt,  a.  bipartite. 

-däckare,  m.  twodecker.   -faldig, 

a.  twofold,  double,  -fotad,  a.  two- 
footed,  -raastave,  m.  brigg.  -män- 
uingar,77i.pZ.  T,  diandria.  -qveda, 


Tvättbalja        251 

/.  didelph.  — sldig,  a.  with  two  si- 
des, bilateral.  — Sltsig,  a.  with  two 
fleats.  -Skrifva,  v.  a.  to  double. 
— Spaltig,  a.  with  double  columns. 
-Spälinare,  m.  a  carriage  and  pair. 
— Stafvig,  a.  having  two  syllables. 
-struken,  a.  of  the  fourth  octave. 
-Stämniig,  a.  for  two  voices,  of  two 
voices,  -uddiga  a.  bifurcated,  -årig, 
a.  biennial. 
Tvål,  m.  hard  soap,  -a,  V.  a.  to  rub 
with  soap.  —  till  någon,  to  repri- 
mand   one.      —gräs,    n.    soap- wort. 

-knla,  f:  soap -bail,    -lodder,  n, 

lather.    — vattcn,  n.  soap-water,  suds. 

Tvång,  71.  constraint,  force,  compulsion, 
restriction,  -sarbete,  n.  compelled 
work,  -slån,  n.  forced  loan.  -Sine- 
del,  n.  means  of  constraint.  -Ströja, 
f.  strait-jacket. 

Tvär,  a.  cross,  transverse;  dogged,  un* 
friendly,  rough,  —ft,  V.  a,  to  plough 
across,  —an,  —en,  m.  the  breadth. 
på  -,  across,  athwart,  -bjälke,  m. 
cross-beam.  — br;>nt,  a.  precipituous, 
steep,  —finger,  n.  a  finger's  breadth. 
-flöjt,    f.    german     flute.       -gatfl, 

-gränd,  f.  cross-street,    -hand,  f. 

the  breadth  of  a  hand,  -hot,  f. 
crossness,  doggedness.  — hllgg,  m. 
cross-cut.  -linie,  f.  cross-line,  dia- 
gonal.  -pipa,  f.  fife.  -S,  ad.  across. 
-sadel,  m.  side- saddle,  -skår, 
—snitt,  n.  cro33*cut,  crucial  incision  . 
diameter.  -Slå,  f.  cross-bar.  -Stad- 
iia,  V.  n.  to  stop  short,  -streclc, 
71.    dash,    cross-line;    disappointment. 

-säck,  77?.  saddle-bag.    -säkcr,  a. 

cocksure,  authoritative.  — t,  ad.  across, 
athwart,  crosswise;  short,  all  at  once, 
roundly,  gå  —  af ,  to  break  short 
off.  —  emot,  right  opposite.  —  ige- 
nom, right  through.  -  om,  on  the 
contrary  ;  oontrarily.  —  öfvcr,  athwart ; 
opposite,  -trä,  71.  transom,  -tystna, 
V.  n.  to  be  silent  all  at  once,  to  stop 
short,  -vigff,  7».  crossfellow,  cross- 
patch. 
Tvätt,  m,  washing,  wash,  -a,  V.  a. 
to  wash,  to  bathe,  -balja,  f.  washtub, 


252        Tvättersica 


Tåt 


-erska^  f.  laundress,  washer-woman. 
-fatj  n,  wash-bowl,  basin,  -kår, 
n,  wash-tab.  —kläder,  n.  pl.  linen. 
—ning',  f,  washing.  — notn,  f.  wash- 
bili.     -vatten,  71.  wash-water. 

Ty,  c.  for.    -  vä9T,  alas,  unfortunately. 

Xyck||a,  v.  n.  to  think,  to  fancy.  - 
om,  to  like,  to  relish ,  to  be  fond  of. 
—  om  sig,  to  be  proud  of  one's  self. 
—as,  V.  d»  to  seem,  to  appear.  — ©, 
n,  liking,  humour,  taste;  opinion, 
fancy;  air,  resemblance,  falta  —  för 
nägorif  to  take  a  fancy  to  one.  vara 
i  ens  — ,  to  be  to  one's  taste  or  lik- 
ing.  efter  mitt  — ,  in  my  opinion. 
godt  — ,  an  engaging  countenance. 
hafva  —  af  nägon,  to  resemble  one. 
-mycken,  a.  peevish,  pettish. 

Tyd||a,  V,  a,  to  explain,  to  interpret, 
to  expound,  —lig,  a.  plain,  evident, 
clear,  apparent,  manifest,  explicit,  per* 
spicuous.  -lighet,  f,  evidence,  clear- 
ness, perspicuity,  manifestness.  —ning, 
f.  explication. 

Tyg,  n,  tackling,  gear;  furniture;  stuff; 
trash.  — hus ,  71.  arsenal ,  armory. 
-mästare,  m.  master  of  the  ordnance. 

Tygljel,  m.  rein,  hälla  en  i  ~:  to 
keep  one  in  awe.  — elfri ,  -eilos, 
a.  unrestrained,  licentious.  — elfri- 
-het,  -ellosliet ,  f,  licentiousness. 
—la,  V,  a.  to  bridle,  to  curb. 

Tyll,  771.  net-lace. 

Tyna,  v.  n,  to  languish,  to  dwindle 
away,  to  wear  away, 

Tyng||a,  v.  a.  to  charge,  to  burden. 
— ,  V.  n.  to  weigh.  — d,  f,  heaviness, 
gravity,  weight.  — dkraft,  f,  power 
of  gravity,  -dpunkt,  m.  centre  of 
gravity. 

Typ,  m,  type.  -Ograf,  m.  typographer. 
-grail,  f.  typography. 

Tyrann,  w.  tyrant.  -I,  n.  tyranny. 
-isora,  v.  a.  to  tyrannize.  ~isk,  a. 
tyrannical,  tyrannic,  tyrannous. 

Tyre,  n.  dry  and  resinous  firwood. 

Tyst,  a.  silent,  mute,  hush,  stili,  quiet. 
— ,  ad.  still,  quietly,  soft.  — ,  i.  hush! 
silence!  peace!  Tia/^Cl —,  to  keep  close 
QT  secret,     -a^  v.  a.   to   sjience,  to 


hush,  to  qalet.  -het 9  f,  eilencai 
secrecy,  i  — ,  in  secrecy,  lefva  i  — , 
to  live  in  retirement,  hegrafva  en 
i  — ,  to  bury  one  with  privacy.  — liets* 
©d,  m,  oath  of  secrecy,  -låten,  a, 
of  few  words,  silent;  close,  discreet; 
tacit,  -låtenhet,  f,  taciturnity,  se* 
crecy,  silence.  -nEj  V.  n.  to  becoma 
silent,  to  be  silent,  to  be  struck  dumb. 
-nad,  f.  secrecy,  silence,  en  Jcort  -* 
a  short  pause. 

Tå,  m.  toe.  gä  pä  -,  to  walk  on  tip. 
toe.  -liätta,  /.  cap.  -stöta,  V,  a. 
to  toe-piece. 

Tåg,  m.  rush.  -,  n,  rope,  cable,  klara 
-,  T.  to  clear  the  hawse.  -Stump, 
m,  rope-end.     — verk,  n.  cordage. 

Tåg,  n.  expedition,  march,  -a,  V.  n. 
to  march.  -Ordning  ^  /.  the  order 
of  a  march. 

Tåg||a,  /.filament,  fibre;  tear;  hackled 
flax.  -Ig,  a.  full  of  filaments  or 
fibres, 

Tåglig,  a.  slow,  tardy,  lingring,  duU. 

Tagna,  v.  n.  to  stretch,  to  give  way, 
to  relax, 

Tål!|a,  V,  a.  to  suffer,  to  abide,  to  en- 
dure,  to  tolerate,  to  hear;  to  admit. 
-aiaod,  n.  patience,  temper,  suffer- 
ance, -ig,  a.  patient.  -IgllOt,  f, 
patience,  forbearance.  — BlOdlg,  a. 
forbearing.  — saM,  a.  tolerant,  patient. 

Tång,  f.  tongs,  pincers,  a  pair  of  tongs; 
T.    wrack.      -lake,    7n.    viviparous, 

Tap,  n.  simpleton.  [blenny. 

Tår,  7n.  tear,  hada  i  tårar,  to  melt 
into  tears,  fälla  t  är  ar  j  to  shed  tears. 
-as,  V.  d.  to  fill  with  tears,  to  water, 
-fistel,  W.  lacrymal  fistula,  -kör- 
tel, m.  lachrymal  gland,  -puukt^ 
m.  lachrymal  point.  -säclt,  m. 
lachrymal  bag.  — Ogdj  a.  with  tear» 
ful  eyes. 

Tårta,  f.  tart. 

Tassa,  f.  toad;  slut. 

Tåt,  m.  string,  twist,  filament.    Jcomma 
pä  tåten,  to  hrt.     det  är  god  -  i 
honom  t  he  has  a  ^ood  dis|jO£itioja 
mind* 


Tåtel 

Tåtel,  m.  hair-grass. 

Täck  9  a.  agreeable,  pretty,  charming, 
curious,  göra  hvad  Gudi  täckt  är, 
to  do  what  is  right  in  the'eyea  of  the 
Lord.  — aSj  V.  d,  to  please;  to  con- 
descend, to  be  pleased.  — hetj  f, 
prettiness,  grace,  comeliness. 

Tackjla,  V,  a.  to  cover;  feit  hus  J  to 
roof  in,  to  cover  with  a  roof.  —  med 
halrrif  to  thatch,  to  cover  with  straw. 
-  ined  tegel,  to  tile.,  täckt  vagn, 
coach.  — arOj  m.  coverer.  — Öj  W. 
quilt,  coverlet,  spela  under  ett  -, 
to  have  a  private  understanding.  —els©j 
f,  covering,  veil.  — f&t^  71.  limpet. 
— mantol)  ?^.  colour,  blind,  pretence. 
-Tagn,  m.  coach. 

Täfla^  V,  n.  to  contoad,  to  cope,  to  vie, 
to  rival,  to  strive,  to  struggle.  — Dj 
f,  emulation,  contention,  strife,  rivalry, 
competition.  -»rO^  m.  emulator,  com- 
petitor, rival. 

Tafra,  f,  utile  bitch. 

Taljlja^  V.  a,  to  cut,  to  chip ;  to  count, 
to  reckon,  to  tell.  — ailde^  n,  reckon- 
ing, numeration.  —arO}  77).  numerator. 
-knif,  m,  case-knife.  -Sten,  m. 
potstono.   —yxa,  f.  chip-axe,  hatchet. 

Tain,  m,  tho  top-line  and  foot -line  of 
&  net. 

Tält,  n.  tent,  pavilion,    -makare, 

7».  tentmaker.     -stång,  /.  tentpoie. 

-säng,  /.  tontbed,  fleldbed. 
TämJlla,  v,  a.  to  tame,  to  breal^.  -eljg^ 

a.  tameable. 
Tändjja,  v,  a,  -  an,  ^  i,  —  pä,  —  upp, 

to  light,  to  kindle,,  to  set  on  fire.    — 

lju$,^  to   light   the   candle.      -nåls> 

geyär,  n,  neediegun.    -stlcka,  f, 

match. 

Tänjlla,  t;,  a.  to  stretch,    -bar,  a. 

ductile,  -barhety  f.  ductility,  ten- 
sile  strength. 
Tänkjia,  v,  a,  &  n.  to  think,  to  re- 
flect f  to  be  of  opinion,  to  fancy,  to 
Imagine;  to  intend  to.  —  efter,  to 
consider,  to  think  upon  with  care.  — 
för  sig,  to  consider  beforehand.  — 
för  sig  ajelf,  to  think  to  one'r  self.  - 
sig  om,  to  reflect;  to  look  about  onei 


Tojanker  253 

to  cast  about  for.  —  på,  to  think 
on,  to  consider  of.  —pä  att,  to 
think  on,  to  intend  to.  —  öfver,  to 
think  over.  —ande,  a.  thinking, 
meditative,  contemplative,  —at©,  771. 
thinker,  meditator,  —bar,  a.  cogitable, 
conceivable,  -espråk ,  n.  symbol, 
motto,  sentence,  -esätt,  n.  way  of 
thinking,  principles.  -Tärdig,  a. 
remarkable,  worthy  of  attention,  —vär- 
dighet, f,  memorable  thing,  memor» 
ableness. 

Täppa,  f.  croft,  small  enclosure.  — , 
V.  a.  to  stop,  to  shut  up;  to  fence, 
to  enclose. 

Tärl|a,  v,  a.  to  consume,  to  fret,  to 
corrode,  to  wash,  to  eat.  —  pd,  to 
eat.  —  sig  igenom,  to  soak  through, 
to  penetrate,  —ande,  a.  consuming, 
corroding,  consumptive,  corrosive;  ste- 
ril; slow,  hectic,  -penning,  m. 
money  for  consumption,  food -money. 
-sot,  m,  coasuraption. 

Tärna,  f.  handmaid;  tern. 

Tärning,  m.  dice;  cube,  skära  % 
tärningar,  to  cut  into  small  square 
pieces,  -formig,  a.  cubiform,  -kap- 
pe,  771.  dice-box.  -kast,  n,  cast  al 
dice,  -spel,  n,  play  at  dice.  -Spe- 
lare, 771.  dicer. 

Tät,  a.  close,  compact,  tight,  dense, 
thick,  solid;  frequent;  rich,  —a,  V, 
a.  to  tighten,  -gräs,  7J.  butterwort. 
—hot,  f.  tightnass,  closeness,  thick- 
ness, solidity.  — na,  v.  7i.  to  grow 
tight,     -nande,  n.  condensation. 

Tätt,  <td,  close,  frequently;  close  by. 
—  hebodt  land,  &  country  well  peo- 
pled, skrifva  -,  to  write  close.  — 
efter,  close  after.  —  ihop,  dose  to- 
gether.    —  intill,  close  by. 

Tatting,  77>.  sparrow. 

To,  n,  thaw,  thawing  weather,  —a,  17. 
71.  to  thaw,  —blast,  m.  thaw-wind. 
— Täder,  n,  thawing  weather, 

Tockllen,  n,  fog,  mist,    -nig,  a. 

foggy,  hazy,  misty. 
TÖfVÄ,  17.  71.  to  stay,  to  tarry. 
Tojil»,  V,  a.  to  stretch.   -  sig,  to  give 

way»    •»anker,  m.  the  amall  bower. 


251 


Tolp 


TÖlpj  W.  awk\^ard  fellow,  clown,  -ak- 
t\g)  a.  awkward,  clownish,  -aktig- 
het,  f,  awkwardness. 

Töm,  m,  rein,  bridle;  beard  (of  fish). 

Tömma,  v,  a.  to  void,  to  empty,  to 
evacuate,  to  drain,  to  teem. 

Tor  a,  V.  n,  to  may.  jag  tor  f  torde  J 
komma,  I  may  perhaps  come,  det 
tor  hända,  it  may  happen.  — S,  V. 
d.  to  dare,  to  venture. 

TÖrelj  m,  twirling-stick ;  euphorbium. 

Törla,  V,  a,  to  twirl.  [run. 

Törn,  m.  dash,   -a^  v.  n.  to  strike,  to 

TÖrn||e,  n.  thorD.  -buske,  W2.  brier; 
rose-bush,  —full,  — ig",  a,  thorny, 
prickly,  -krona;  f,  crown  of  thorns. 
~rOS,  /.  rose;  province-rose.  — skata, 
/-  redbaoked  shrike.  -tagg,  w. 
prickle  (of  a  brier). 

Törst,  m.  thirst,  -a,  r.  n.  to  thirst, 
to  be  dry.  -  efter  något,  to  thirst 
for  or  after  a  thing,    -ig,  OL.  thirsty, 

TÖ8,     f.  lass,  girl.  [dry. 


Udd,  m.  point,  prick.  Uddar,  pi.  edging, 
narrow  laces.  — kvaSS,  a.  sharp  poin- 
ted. -!g,  a.  jagged.  -Ighet,  /. 
jaggedness. 

Udda,  a.  odd ,  not  even,  spela  jemt 
och  — ,  to  play  at  even  and  odd. 

llddö,  TTh,  point,  cape,  promontory, 

Uf,  m.  eagle-owl. 

Ugla,  /.  owl.  fånga  -,  T»  to  bring 
a  ship  about. 

Ugll,  m.  oven,  furnace.  -Slläl,  n. 
-smnn,  w.  oven-mouth,  -sraka,  f. 

oven-rake,  coal-rake.  — SSOpa,  f,  oven- 
besom.  — SSpade,  TW.  baker's  peel, 
-stött,  a.  doughy. 

Ulf,  m,  wolf. 

Uli,  f.  wool,  —gam,  n.  wollen  yarn. 
-handel,  m,  dealing  in  wool,  -hå- 
rig, a.  downy,  -ig ,  a,  woolly, 
fleecy,  -kam,  W.  wool-card,  -kum- 
Biare,  m,  wool-carder,  -sax,  f. 
sheep-shears.    — strumpa,  f,  woollen 


Underverk 

Btocking.     -tapp,  m,  lock   of  wool. 
-tyg,  n.  woollen  stuff,  -vanto,  w. 

mitten  of  wool. 
Ulspegel,  m    droll,  wag.. 
U!llbra,  f.  umber. 
Umbärjia,  v.  a.  to  spare,  to  do  without, 

to  be  without,     —lig,  a.  dispensable. 

— llghet,  f,  superfluousness. 
Umgås,  V.  d.  to  converse  with,  to  keep 

company  with,  to  behave. 

Urn  gäl  der,  m,  pi,  dues. 

Umgiilla,  V,  a.  to  suffer  for,  to  pay  for. 

Umgäng(|d,  n.  intercourse,  conversation, 
keeping  of  company.  — sam  ,  a.  so- 
ciable, conversable,  -samhet,  /". 
sociableness ,  conversableness ,  popu- 
larity. 

Ulldan,  prp,  <§i  ad,  out  of  tha  way, 
aside  ,   away ,  from  oflP.     — ,  i,  away  f 

-arbeta,  v,  a.  to  work  out.  -bedja, 
V,  a,  —  sig  ndgot,  to  excuse  one's 
self  from  a  thing,  -draga,  V,  a, 
to  withdraw,  to  deprive  of,  to  decline, 
to  refuse,  to  sprink.  -dragning,  f 
withdrawing,  declining,  avoiding,  -fly, 
V,  n,  to  escape,  -gjord,  a,  done. 
-gömma,  v,  a,  to  conceal,  to  hide, 
to  put  away,  to  suppress,  -rödja, 
V.  a,  to  remove,  to  put  away,  to  put 
aside,  -sticka,  V,  a,  to  put  out  of 
the  way,  to  hide,  to  conceal.  — tftg", 
fl,  exception,  reverse,  clause,  —taga, 
V,  a,  to  except,  to  exempt;  to  take 
away ,  to  reserve,  -tagande  ,  prp, 
except,  save.  -tagSYlS,  ad.  excep. 
tionally,  by  exception. 
Under,  n,  wonder,  miracle,  prodigy, 
marvel;  admiration,  —bar,  —fall,  a, 
wondrous,  marvellous,  strange,  won- 
derful, -görande,  a,  miraculous. 
-görare,  m.  wonder-worker,  -kuf, 
m.  miraculous  cure.  -Ug,  a,  strange, 
odd,  surprising;  wonderful;  unaccount» 
able;  perverse;  humorsome,  odd.  — lig*»  i 
hot,  f.  oddness,  strangeness,  -sani,  I 
a.  wondering,  astonished,  -samhct, 
f.  amazement,  wonder,  admiration, 
-skön,  a.  admirably  fair.  -Syn,  f. 
miraculous  vision.  — YOrk,  71,  miracle, 
wonder. 


Under 


Understucken      25& 


Under 9  prp,  under,  boneath,  below, 
underneath;  by;  under;  during,  as, 
while,  at.  -•afdelningj  f.  subdivi- 
sion, -arnij  m.  forearm,  -balaiis^ 

m,  deficiency.  — böfälj  Tl.  subaltern 
officers  in  the  army,  -betjening', 
f.  subaltern  officers,  lower  officers. 
-blntla^  V,  a,  to  underbind.  -bjälke, 
W. summer  beam;  architrave,  -biåsa, 
V.  a.  to  foment.  — bukj  W.  under- 
belly,  -bygga,  V.  a.  to  underpin; 
to  build  from  beneath,  -byggd,  a. 
väl  —  i  studier  y  well  grounded  in 
learning,  -byggnad,  f.  foundation, 
'basis;  prop,  support;  elementary  in- 
struction, -byxor,  f,  pi,  drawers. 
-bädda,  v.  a.  to  underlay,  -bädd- 
ning,  f,  underlaying,  -dela,  V,  a, 
to  subdivide,  -dclning,  f,  subdivi- 
sion.  -domare,  m.  inferior  judge. 
—domstol,  m,  inferior  court,  lower 
court,  -dånlg,  a,  subject;  aubmis- 
eive,  humble,  -dånighet,  f»  sub- 
jection,  submission.  — dånigt,  -då* 
nigst,  ad.  submissively,  most  hum- 
bly, -foder,  w.  lining,  -gevär, 
n,  sword,  -gifven,  a.  aubmiss,  sub- 
ject. -gilVonhet,  f.  submission, 
compliance ,  acquiescence ,  submissive- 
ness.  — gräfva,  V,  a.  to  undermine, 
to  sap,  to  underwork;  to  corrupt,  to 
destroy,  -gå,  v.  a.  to  undergo,  to 
suffer,  -gång,  m,  ruin,  fate,  de- 
struction, -haffande,  a.  <fe  s.  sub- 
altern,  inferior,  dependent,  subordi- 
nate.  —halt,  m,  base  standard. 
—hand,  ad.  underband,  clandestinely. 
-handla,  v.  n.  to  negotiate,  to  treat. 
-handlare,  m.  negotiator,  interme- 
diator, -handling,  f.  negotiation, 
treaty,  mediation,  -hjelpa,  V.  a, 
to  second,  to  supply,  to  facilitate. 
— hasot,  72.  the  house  of  commons. 
—håll,  72.  maintenance,  sabslstance, 
support,  annuity,  perislon,  —hålla, 
V.  a.  to  maintain,  to  sustain,  to  keep 
up,  to  cherish,  to  cultivate:  to  enter- 
tain,  to  amuse,  -jordisk,  a.  sub- 
terraneous, -kasta,  V.  a,  to  sub- 
mit, <to  subject,  to  comply.  -kasteUe, 


f.    subjection,    submission,     yielding. 

-kjortel,  m.  undercoat,  -kläder, 
m,  pi.  waistcoat  and  breeches,  —kläd- 
nad, m.  underdress,  -kufva,  V.  a. 
to  subdue,  to  conquer.  — kufvarC, 
m.  subduer,  conqueror.  — kunnig, 
a.  knowing,  informed.  — kaft,  —käk, 
772.  lower  jaw.  — Iflg^  71.  groundwork, 
underlaycr.  -lagsbjälke,  7W.  sum- 
mer beam.  — lif,  n.  abdomen,  -lig- 
gande, -lydande,  a.  subject  to, 
belonging  to,  lying  under,  —låta,  V. 
a.  to  omit,  to  neglect,  to  fail,  to  for- 
bear, to  miss,  to  help,  -lägga,  V, 
a.  to  underlay ;  to  subject.  —  SiQi  to 
subdue,  to  subject ;  to  resign  one's  self. 

-lägsen,  a.  inferior,  -lägsonhet, 

f,  inferiority,  c-läpp,  m.  nether-lip, 
under  lip,  lower  lip.  -lärare,  m. 
underteacher ,  usher,  -lätta,  V.  a, 
to  lighten,  to  lift;  to  help,  to  facili- 
tate, -lättning,  /[.  alleviation,  fa- 
cilitation, help,  —löjtnant,  m,  se- 
cond-lieutenant, —minera,  v,  a,  to 
undermine,  to  sap.  —mål,  72.  short 
measure.     -Officer,  m.  underofficer. 

-ordna,  v.  a.  to  subordinate.  -Ord- 
nad, a.  subordinate,  -pant,  m. 
pawn,  pledge,  gage,  —rede»  72.  un- 
dercarriage, —rätt,  m.  inferior  court. 
—rätta,  V»  a,  to  advise,  to  apprise, 
to  acquaint,  to  inform,  -rättelse,  f. 
information,  advice,  notice,  instruction. 
-segel,  72.  lower  sails,  course.  -Skat- 
ta, V.  a.  to  depreciate,  -skattande, 
72.  depreciation.  — slijorta,  f,  under- 
shirt. -Skrifning,  f.  underwriting, 
signature,  — skrift,  /.  signature,  sub- 
scription, -skri f Yd,  V.  a,  to  sign, 
to  underwrite.  — slef,  72.  prevari- 
cation, deceitful  dealing,  trick,  bruka 
underslef,  to  defraud,  -slå,  v.  a. 
to  bend.  -St,  a.  suptrl.  lowest,  un- 
dermoBt,  nethermost.  — ,  ad.  undermost. 
-sticka,  V.  a.  to  put  lindor,  to  sub- 
orn, to  suppose;  to  forge.  — stiga, 
V,  72.  to  fail  under,  -strumpa,  f. 
understocking,  -stryka,  v.  a.  to 
score,  to  underline.  -Stucken,  a. 
false,  suborned,  supposed,  surreptUicuSr 


256     Understundom 

tmderstucket  verk,  a  sham  business. 
understucket  vitne,  suborned  wit- 
ness.  —stundom  9  (Xd,  sometimes, 
now  and  then.  -stynUHIl}  m.  steer's 
mate.  — Stå  sigPj  V.  r,  to  presume, 
to  make  bold.  ^Ståthållare  5  m. 
deputy  governor,  —stalla,  v.  a.  to 
submit,  to  refer  a  thing  to.  —Ställ» 
ning^  f,  reference.  — stod,  n.  sup. 
port,  help,  assistance,  subsidy.  — StÖdaj 
V,  (t,  to  underprop,  to  support,  to  se« 
cond,  to  relieve,  -sälare,  -sate^ 
w.  subject,  -såtlig",  a,  becoming  a 
subject,  loyal,  -sälja,  V.  a,  to  un- 
dersell ,  to  sell  cheaper  than  another. 
-sätsigj  a.  set  in  the  body,  square, 
built,  -söka,  v.  a.  to'  examine,  to 
discuss,  to  inquire,  to  try.  -SÖklling', 
f.  examinalion ,  inquiry,  trial ,  search. 
—teckna,  v.  a,  to  sign,  to  subscribe. 

-tecknad,  a.  underwritten,  -teck- 
nare, m.  subscriber,  -tecknlng, 
/".  subscription,  -tiden,  ad,  some, 
times,  now  and  then,     -trycka,  V, 

a.  to  oppress,  to  suppress,  —tryckan- 
de, n.  oppression,  -tröja,  f.  doub- 
let.  -tvinga,  V,  a.  to  subdue,  to 
reduce,  -vigt,  Wl.  underweight,  -vig- 
tig>  a.  underweighing ,  too  light. 
-visa,  V.  a.  to  teach,  to  instruct  (in). 

-visande,  a.  instructive,  -visning, 

f.  instruction,  teaching.  — vlsningS" 
anstalt,  m,  educational  establish- 
ment.    — iirni,  f,  undersleeve. 

Undfallfja,  v.  n.  to  slip  to  escape. 
—enhet,  f,  compliance,  pliability. 

Undfly,  V.  n.  &  a.  to  run  away ;  to  avoid, 
to  shun,  to  escape,  to  get  off.  — kt,  m. 
refuge,  shelter;  escaping;  evasion,  shift. 
söka  undflykter,  to  use  evasions. 

Undfå,  V.  a,  to  receive,  to  get.  -ngst, 
n.  receipt,  reception. 

Undfägna,  t;,  a,  to  entertain,  to  treat. 
— d,  m.  entertainment,  treatment. 

Undgå,  v.  a,  to  avoid,  to  escape,  to 
elude,  to  forbear. 

Undkomma,  v.  n,  to  escape,  to  slip 
away,  to  get  off.  -nde,  71,  escaping, 
QvasioQ. 


Upparbeta 


Undra,  v.  n.  to  wonder,  to  be  amazeå. 
-n,  f,  wonder,  admiration,  -nsval'd) 
a.  worthy    of  admiration,    wonderful. 

Undre,  s.  Nedre, 

Undse    Slg,  v,  r,  to   shun,   to   baslr 
-else,  /.  bashfulness,  modesty.  -Onde» 
n.  consideration  J  forbearance. 

Undskylllia  slg,  v,  r.  to  excuse  one's 
self,     -an,  -ning,  f,  excuse,  plea- 

Und slippa,  v.  a.  to  escape,  to  get  off. 

Undsätt||a,  v.  a.  to  relieve,  to  succour, 
to  assist,     —ning,  /.  relief,  succour. 

Undvik||a,  v.  a.  to  avoid,  to  evade; 
to  shun,  —ande,  n,  avoidance,  for- 
bearance, till  -  deraf,  for  the 
shunning  of  this,    —lig.  Cl,  avoidable. 

Ung,  a,  young;  new.  -dom,  m. 
youth;  a  young  girl;  a  youth.  — dom* 
lig,  a.  youthful ,  juvenile,     -doms- 

fel,   n.   fault  of  youth,     -doms- 

kraft,  f.  youthful  vigour.  -dOmS- 
vän,  m.  early  friend,  -domsår,  71. 
younger  years.  — ©,  Tn,  young;  brat. 
—  fd  ungar,  to  bring  forth  young. 
-ersven,  m,  swain»,  young  man. 
—folk,  n,  young  people ;  young  couple 
lately  married,  -karl,  m,  bachelor. 
— mor,  /*.  young  woman  lately  mar- 
ried.    -Stinn,  a.  big  with  young. 

Ungefär,  ad.  about,  nigh  unto,  -lig, 
a.  approximating,  provisional,  conjee- 
tural,  probable. 

Usilforni,  m»  uniform,  regimentals. 

Uiiiversilal,  a.  universal,  -alarfiing, 

m,  sole  heir,  -alniedcl,  n,  sov- 
ereign remedy,     -itet,  f.  university. 

Unkjien,  a.  musty,  fusty,   -en hot,  f, 

mustiness.    -na,  V.  n.  to  grow  musty. 
Unna,  v,  a.    to    wish    well;    to    grant. 

om  Gud  unnar  mig  lifvet,  if  God 

spare  ray  life, 
Uiis,  n.  ounce.     -,  m.  (djur J  ounce. 
Upp,  ad.  up.   -  ocli  ned,  topsy-turvy, 

upside  down.     -  i  frän,  up  from.     — 

ät,  upwards,     se  -.'  beware! 
Uppamma,  v,  a.  to  nurse  up.    Jian 

uppammades   till  studier,  he  was 

bred   a   schojar. 

Upparbeta ^  v.  a.  to  work  up,   to 


Uppassa 

Improve,  td  cultivate;  to  dra\5  tip,  to 

lift  up, 
Uppassjja^  v.  a.  to  wait  on,  to  attend. 

-are,  m,  waiter,  attendant,   -nlng, 

f.  attendance. 
fjppbetsla,  V.  a.  to  bridle. 
Uppbjuda,  V,  a,  (till  dans)  to  en- 

gage.   —  sina .  kr  af  ter  ^  to  exert  one's 

powers.     —  till  auktion  ^    to  put  up 

to  auction, 

Uppblandija,  v,  a,  to  niix,  to  dash, 
to  dilute;  to  allay,  -ning",  f.  mix- 
tion, allay;  dilution,  mixture. 

Uppblomstra,  v,  n,  to  shoot  up;  to 

flourish  ;  to  rise.  [blaze. 

Uppblossa,  V.  n.  to  flame  forth,  to 
Uppblåsjja,  V,  q^  to  blow  up,  to  swell. 

— t,  a.  swollen,  flushed,  puffed  up. 
Uppbringa,  v.  a.  to  bring  up,  to  rai?e, 

to  improve.     —  ett  skepp^  to  capture 

a  ship,     tipphragt ,  angry,  provoked. 

— nde,  n.  raising,  improvement. 

Uppbrinna,  v.  n.  to,  bum  down. 

Uppbrista,  v.  n.  to  burst,  to  break  up. 
Uppbrott,  W.  decampment,  breaking  up. 
Uppbruka,  v.  a.    to  till,   to  improve, 

to  cultivate. 
Uppbryta,    v.  a.    to    break   open,   to 

break  up.    —  läger,  to  raise  a  camp,. 

to  decamp. 

Uppbränna,  v.  a.  to  burn  up. 

Uppbud,  n.  proclamation. 

Uppbygglla,  V.  a.  to  build;  'to  edify; 
to  improve.  -elsO ,  f,  edification. 
-llg,  a.  edifying. 

Uppbåda,  V.  a.  to  summon,  to  call  up. 

Uppbildda,  v.  a.  to  make  up  (a  bed). 
uppbäddad  säng,  daybed. 

Uppbära,  v,  a.  to  receive,  to  collect, 
to  gather. 

Uppboja,  V.  a.  to  bend  up. 

Uppbörd,  m.  collection  of  taxes  or 
customs,  -sman,  m.  receiver  of 
taxes,  collector. 

Uppdaga,  V.  a,  to  manifest,  to  disco- 
ver, to  bring  to  light.  [feign. 

Uppdikta,  V.  a.  to  invent,  to  forgp,  to 

Uppdrag,  n,  commission,  order,  cpm- 
mand.  —ft,  V.  a,  to  draw  up;  to 
bring    up,    to  educate,  to  commit,  to 

Siredish' English  Diet, 


Uppfostra         257 

delegate,  to  direct,  to  intrust,  to  give 
charge  of,  to  assign,  to  confer,  to 
consign. 

Uppdrifjining,  f.  raising;  faf  vildtj 
starting,  rousing.  — Ya,  V.  a.  to  raise; 
to  start,  to  rouse. 

Uppdoka,,  r.  a.  to  dish  up,  to  seyve  up. 

Uppdyka,  v.  n.  to  eo^erge. 

UppO,  ad,  above,  up,  'up  stairs. 

Uppehåll,  n,  sojourn,  abode;  delay, 
hinderance;  interruption,  stop,  stay. 
—a,  V.  a,  to  support;  to  sustain,  to, 
uphold ,  to  nourish ;  to  maintain  ,  u> 
keep;  to  detain,  to  hold,  to  amuse. 
—  sig^  to  sojourn,  to  reside,  to  dwell. 
—are,  m,  conservator,  supporter,  up- 
holder. 

Uppehälle,  n.  subsistence,  livelihood, 
maintenance,  sustenance,  support,  nou- 
rishment. 

Uppehor,  n,  cessation,  Intermission, 
stop ,  stay,  utan  — ,  without  inter» 
mission,  continually. 

Uppelda,  V.  a.  to  heat,  to  calefy;  to 
inflame,  to  flush. 

Uppenbar,  ^.  open,  manifest,  plain, 
notorious,  —a,  v.  a.  to  reveal,  to 
discover,  to  open,  to  manifest,  uppen» 
tara  sig  för  en,  to  appear  to  one. 
—else,  f.  revelation,  apparition,  vision. 

Uppfara,  v.  n.  to  ascend ;  to  start  up. 

Uppfatt[[a,  V,  a,  to  apprehend,  to  con- 
ceive, —ning,  f.  apprehension,  con- 
ception, -niugSgåtVa,  f.  perceptive 
faculty. 

Uppfinnlia,  v,  a.  to  invent,  to  And 
out,  to  contrive,  to  discover,  to  devise. 
—are,  W,  inventor,  contriver,  -ing, 
f.  invention,  discovery.  -nlngSgåf ?a« 
f,  inventive  faculty. 

Uppfiska,  V.  a.  to  fish  up. 

Uppflyga,  V.  n.  to  fly  up,  to  rise  up. 

Uppflyta,  V.  n,  to  rise  up  to  the  sur- 
face, [to  promote. 

Uppflytta,  V.  a.  to  move  up,  to  raise; 

Uppfiata,  V.  a.  to  unplait,  to  untwino, 

Upj)fordra,  v,  a,  to  summon;  to  crane 
up,  to  draw  up. 

Uppforsa,  V.  n,  to  spout. 

Uppi'OStrlla,,    v.  a.    to    brin^;;    up,    to 
17 


^58        Uppfostraa 

educate,  to  breed,  to  foster,  —ftll) 
•^ingr,  f,  education.  — ar6,  Wl.  edu- 
cator, breeder. 

Uppfriska,  v.  a.  to  refresh,  to  revive. 
—  siq,  to  recreate  one's  self. 

Uppfriisa,  v.  n.  to  ferment,  to  whi7ile. 

Uppfrätjja,  V.  a.  to  corrode,  to  eat  up, 
to  devour,     —ning,  f,  corrosion. 

Uppf  J'lllla,  V,  a,  to  fulfil,  to  make  up, 
to  supply,  to  perform ,  to  accomplish, 
to  satisfy,  to  fill  up,  to  answer,  —else, 
f.  accomplishment,  completion;  perfor- 
mance, fulfilling. 

Uppfånga,  V.  o,  to  catch. 

Up pf arga,  V,  a,  to  dye  anew. 

Uppfästa,  V.  a,  to  pin  up,  to  cook. 

Uppföda,  V,  a.  to  breed,  to  bring  up. 

Uppförlja,  V,  a,  to  mount,  to  set  up, 
to  bring  up;  to  erect,  to  set  up;  to 
give,  to  perform.  —  i  rakning,  to 
plaoe  to  account.  —  sig ,  to  behave, 
to  conduct  one's  self,  to  act.  —ande, 
n.  usage,  erection ;  acting;  performance  ; 
conduct;  placing  to  account.  — Sel, 
m.  bringing  up,  transport. 

Uppföre,  prp.  &  ad.  up,  uphill,  steep. 

Uppgifjlt,  m,  report,  account,  advice, 
relation,  computation;  problem,  ques. 
tion ;  cession  ,  resignation ;  surrender ; 
estimate,  calculation.  — va,  V,  a.  to 
give  up,  to  surrender,  to  yield  up;  to 
resign ,  to  deliver  up ;  to  declare ,  to 
give,  to  lay  down,  to  account  for;  to 
propose;  to  assign.  — vas,  v.  p.  &  d. 
to  sink  under  the  burden,  to  languish. 

Uppgräfva,^  v,  a.  to  dig  up. 

Uppgå,  V.  n.  to  mount,  to  ascend;  to 
rise.  —  rdgdng,  to  set  up  landmarks. 
—ng,  7n.  ascent;  stairs,  avenue,  so- 
lens — ,  rising  of  the  sun. 

Uppgäld,  m.  agio. 

Uppgöra,  V.  a.  to  make  np,  to  settle. 

Uppbacka,  v.  a,  to  cut  up;  to  pick. 

'Upphandl||a,  v.  a.  to  buy  up,  to  pur- 

chase,     -ing,  f.  buying  up. 
Upphetslla,  v.  a.  to  excite,  to  provoke. 

—ning,   f.    provocation,    incitement; 

inflammation. 
Upphetta,  V.  a.  to  heat,  to  infiame. 
Upphinna,  v,  a.  to  overtake. 


Uppköpa 


Upphitta,  V.  a.  to  find. 
Upphjelpa,  V,  a.  to  help  up,  to  re^ 

store,  to  retrieve,  to  repair. 
Upphof,    n.    origin,     original     caase. 

— sman,  m.  author»  originator. 
Upphosta,  V.  a,  tojaoogb  up,  to  «»• 

pectorate. 

Upphugga,  V.  a,  to  cut  np,  to  hew. 

—  ii^en,  to  hew  up  the  ice. 
Upphålllla,  t;,  a.  to  hold  np.    -sva» 

der,  n.  dry  weatlier. 

Upphäfva,  V.  a.  to  lift  up;  to  annul, 
to  suppress;  to  make  void,  to  dissolve; 
to  raise.  —  sig ,  V.  r.  to  raise  one's 
self.  -  sig  till  domare ,  to  make 
one's  self  judge.  — nde,  a.  deroga- 
tory, revoking.  — ,  n.  derogation,  aboU 
ishing,  cassation,    dissolution,  raising. 

Upphänga,  v.  a.  to  suspend,  to  hang  up. 

Upphöjlja,  V.  a.  to  elevate,  to  raise  up ; 
to  exalt,  to  extol.  —  sin  rost,  to 
raise  one's  voice,  upphöjdt  arbete, 
relievo,  —ning,  f.  elevation,  advance- 
ment, rise,  eminence,  prominence,  pro- 
tuberance, relief. 

Upphöra,  v.  w.  to  cease,  to  stop,  to 
leave  off.     -nde,  n.  cessation,  stop. 

Uppifrån,  ad.  &  prp,  from  above. 

Uppjsiga,  V.  a.  to  unharbour,  to  start, 
to  rouse;  to  raise. 

Uppkalla,  V.  a.  to  roll  up,  to  draw  up. 

Uppkalla,  V.  a.  to  call  up,  to  sum- 

men,  to  call. 

Uppkamma,  v.  a.  to  comb  up. 
UppkastlJSj  v.  a.  to  throw  up,  to  east 

up;    to  vomit;    to    propose,     —ande, 

n.  casting  up,  proposition.    — Illngj  f, 

vomiting. 
Uppklarna,  v.  n.  to  clear  up,  to  brigh- 
Uppklippa,  V.  a.  cut  up.  [ten. 

Uppkläda,  t;,  a.  to  clothe,  to  dress. 
Uppknäppa,    r.    a.    to   unbutton;    to 

unclasp. 
Uppkoka,  V.  a.  to  boil  again,  to  boil  up. 
Uppkon)|Jling,    m,    upstart,    parvenu. 

—ma,    V.    n.    to    arise,    to    rise,    to 

start;    to    recover.      — st,    m.    rising, 

advancement;    recovery. 

Uppk rafsa,  v.  a,  to  scratch  up. 
Uppköp,  7J.  buying  up.     -a,  V,  a,  to 


Uppköpare 

bny  np,   to  purchase   ap.     — ftrOj  Ttl. 

purchaser,  purveyor. 
UppkÖr||ande ,  n.  driving   up;    plain- 

ing.     —selj  TTl,  avenue. 
Upplag,  n.  stock,  store,   -fl,  f,  edition. 

Fpplast||a,  v.  a.  to  unload,    -ning, 

f>  unloading,  discharge. 

Upplefva,  v.  a.  to  live  to  see,  to  ex- 
perience. —  en  hög  ålder,  to  attain 
a  great  age. 

Upplena^  v,  a,  to  thaw,  to  melt. 

Uppleta^  v,  a.  to  search  out,  to  find 
out.  [to  animate. 

Upplifya,  V.  a.  to  revive,  to  quicken, 

Upplocka,  V.  a.  to  pick  up,  to  glean. 

Upplopp,  n,  riot,  tumult,  uproar. 

Upplupen,  part,  af  uppWpa,  - 
ränta,  arrearage,  arrears. 

Upplyftlla,  V.  a.  to  lift  up,  to  uplift. 
-nlng,  f.  lifting  up;  *  flight. 

UpplyslJa,  V.  a.  to  enlighten,  to  illus- 
trate, to  illucidate.  en  upplyst  man, 
a  judicious  man.  —ning",  f.  illustra- 
tion, explanation,  notice,  exposition, 
elucidation;  information,  instruction. 

Upplåga,  17.  ru  to  blaze,  to  flame. 

Upplåna,  V.  a.  to  borrow. 

Upplåtlja,  V,  a.  to  open,  to  disclose, 
to  unclose.  —  något  åt  en,  to  give 
np  a  thing  to  one.  —else,  f,  giving 
up,  resignation. 

Uppläggda,  V.  a.  to  lay  up;  to  pu- 
blish.  —ning,  f,  laying  up;  publish- 
ing, [open,  to  unlock. 

Uppläsa,  V,  a,   to  read,  to  recite;  to 

Upplöja,  V.  a.  to  plough  up. 

UpplÖSlIa,  V.  a.  to  dissolve,  to  melt; 
to  untie,  to  unloose;  to  solve,  to  clear; 
to  unfold,  to  explain.  — llg^  a.  dis- 
soluble, explicable.  -Ifghet,  f.  dis- 
solubility, explicableness.  —ning,  f, 
dissolution,  untying,  solution, explaining. 

Uppnian||a,  v.  a,  to  animate,  to  incite, 
to  challenge,  to  encourage,  to  excite, 
to  urge  on.  -ing,  f.  exhortation,  ex- 
citation, challenge,  summons. 

Uppmarsch,  m.  march  in  file  and 
range,     -era,  V,  n,  to  march  up. 

Uppmjuka,  v.  a.  to  mollify,  to  lenify, 
to  weaken,  to  qoften,  to  supple. 


TJppropare        259 

Uppmnddra,  v.  a.  to  cie^r  of  mud, 

UppmuntrlJa,  v.  a,  to  encourage,  to 
animate,  to  enliven,  to  awake,  to  cheei 
up,  to  exhort,  -an,  -Ing,  f.  cn« 
couragement,  exhortation» 

Uppmura,  v.  a.  to  mure  up. 

Uppmåla,  V.  a,  to  paint  anew,  to 
refresh. 

Uppmärksam,  a.  attentive,  intent, 
heedful,  -het,  f.  attention >  atten- 
tiveness.  —ma,  V,  a.  to  observe,  to 
pay  attention  to. 

Uppnå,  V.  a,  to  attain,  to  arrive  at. 

Uppnämna,  v.  a.  to  rehearse,  to  call 
over,  to  enumerate.  — nde,  n.  enu- 
meration, [turned  up. 

Uppnäjlsig,  -st,  a,  having   the  nose 

UppOdllla,  V.  a.  to  till,  to  improve,  to 
cultivate,  to  'meliorate.  — arO,  771. 
tiller,  improver,  -ing,  f,  tilling,  im- 
provement. 

UppOflfr||a,  V.  a.  to  sacrifice,  to  devote, 
to  offer  up.  -ing,  f.  sacrifice,  de- 
voting, rto  animate. 

Uppqyicka,  v.  a.  to  revive,  to  quicken. 

Upprensa,  v,  a,  to  cleanse;  to  clear. 

UpprepIIa,  v.  a.  to  recite,  to  repeat, 
to  rehearse,  —ning,  f.  recital,  repe- 
tition, rehearsal. 

Uppresa,  f.  journey  up  to.  — ,  V,  n. 
to  travel  up  to. 

Uppreslla,  v,  a.  to  erect,  to  raise,  to 
set  up;  to  stir  up.  — ning^  /*.  erec- 
tion, raising. 

Uppreta,  v.  a.  to  irritate ,  to  incense, 
to  provoke.  [down. 

Upprifva,  V,  a.   to   tear   up;   to  pull 

Uppriktig,  a.  sincere,  open,  ingenuou?, 
candid;  true,  genuine,  pure;  frank, 
upright,  unfeigned,  fair,  —het,  f, 
sincerity,  candour,  ingenuity,  frankness. 

Upprinnjia,  v,  n.  to   spring  up,  to 

spring    out ;    to    shoot    up ;    to    rise. 

-else,  /.origin,  rise,  spring,  source: 

derivation. 
Upprit||a,    V.  a.   to  draw,   to   sketch. 

-ning,  f.  drawing,  delineation. 
Upprop,  n.  calling  over  ä  list;  outcry. 

-a,  V.  a.  to  call  up,  to  call  over;  to 

outcry,     -are,  m,  cryer. 

\v 


260 


Uppror 


TTppsvuUna 


Uppror 5  n,  revolt,  rebellion,  sedition, 
insurrection,  göra  — ,  to  revolt.  — isk, 
a.     rebellious,     seditious,     mutinous. 

-smakare,  -sstiftare,  m,  muti- 

neer;  revolter,  rebel. 
Upprulla,  v.  a.  to  rull  up,  to  unfurl. 
Upprnlten,  a.  quite  rotten. 
Upprycka,  v.  a,  to  pull  up. 
Upprymma,  v.  a.  to  remove^  to  put 

in  order,  to  clear;  to  sell  out. 

Upprjmcl,  a.  well  humoured,  in  spirits. 

Upprågad,  a.  heapfull,  heaped. 

Uppräknlja,  v.  a.  to  enumerate,  to 
reckon  up.     — ing,  /".  enumeration. 

Upprannlla ,  V,  a.  to  warp  the  web. 
-ing,  f,  warp,  warping. 

Upprätt,  ad.  upright,  erect.  ->A,  V. 
a.  to  raise,  to  erect;  to  institute;  to 
draw  up ,  to  make ;  to  repair ;  to  re- 
dress, to  restore.  — and e,  ,71.  erection, 
raising,  redressing ;  drawing  up»  —else, 
I  f.  reparation ,  satisfaction ,  amends. 
—hålla,  V.  a.  to  maintain,  to  pre- 
serve, —hållande,  n.  maintenance, 
preservation,     —stående,  a.  erect. 

Uppröra,  v.  a.  to  stir  up,  to  agitate. 

Uppsadla,  v.  a.  to  saddle. 

Uppsamla,  v.  a.  to  gather,    to  glean. 

Uppsats,  m.  memorandum,  note ;  essay, 
writing. 

Uppseende,  n,  attention,  notice,  sen- 
sation I  inspection,  göra  — ,  to  make 
a  sensation. 

Uppsigtj  f,  inspection,  superintendence, 
care.  [dance. 

Uppsjo,  m,  high    water,    eddy;    abun- 

Uppskatta,  v.  a.  to  value,  to  rate,  to 
estimate.  [over,  to  remit. 

Uppskicka,  V,  a,  to  send  up,  to  send 

Uppskjnta,  V,  a,  to  push  up;  to  de- 
lay, to  defer,  to  suspend,  to  procrasti- 
nate; to  respite,  to  postpone. 

Uppskof,  n.  delay,  procrastination,  re- 
prieve. 

Uppskotta,  \v.Ö.  to  shoveå  up. 

Uppskrifvä,  t?.^a.  to  note,  to  write 
down.  [screw  open. 

Uppskrnfca,  r,  a.  to  screw  up;   to 

Uppskrämma,  v,  a.  to  frighten^  to 
rouse,  to  start., 


Uppskära^  v.  a.  to  out  up,  to  open: 

to  dissect;    to  cut;    to  mow,   to  reap. 

Uppskörta,  v.  a.  to  tuck  up. 

Uppslag,  n.  turning  up;  cuff,  facing, 
increase,  rising  (of  price).  [devour. 

Uppsluka,  v.  a.    to    swallow   up,    to 

Uppslå,  V.  a.  to  turn  up,  to  open ;  to 
break.  —  sin  hostad,  to  take  up 
one's  residence. 

UppsmÖrja,  v.  a,  to  smear,  upp. 
syiordt  vin,  adulterated  wine. 

Uppsnappa,  v.  a.  to  intercept;  to 
catch,  to  fish  out. 

Uppsnodd,   a.  untwisted.  [out. 

Uppsnoka,  v.  a.  to  ferret  out,  to  scent 

UppsnÖra,  v.  a.  to  unlace. 

Uppspinnlla,  v.  a.  to  spin  out;  to  de- 
vise, to  •contrive,  —are,  m.  contriver. 
—ing,  f»  contrivance,  fiction.         [up. 

Uppspricka,  V,  n.  to  burst,  to  break 

Uppspringa,  v.  n.  to  start  up,  to  rise. 

Uppspåra,  v.  a.  to  track  out,  to  scent 
out.  [to  bend,  to  hoist;  to  cock. 

Uppspänna,  v.  a.  to  spread,  to  stretch ; 

Uppspärra,  v,  a.  to  open  wide.  — 
munnen,  to  gape,  to  yawn. 

Uppstad,  771.  country-town,  inland-town. 

Uppstapla,  V.  a.  to  pile  up. 

Uppsteka,  v.  a.  to  roast  again. 

Uppstig||a,  V.  n.  to  ascend,  to  get  up, 
to  arise ,  to  mount,  —ande  ,  n.  ri- 
sing, ascension;  accession,  —ning,  f. 
vapour  of  the  stomach. 

Uppstillning,  /".  stall-feeding. 

UppstOCka,  V.  a.  to  dress. 

Uppstoppa,  v.  a.  to  stuff;  to  fill ,  to 
cram.  [obstinacy. 

Uppstudsig,  a.  refractory,     -het,  f. 

Uppstå,  V.  n.  to  rise ;  to  arise,  -ndare, 
m.  post,  pillar,  -ndelse,  f.  resur- 
rection. 

Uppställ||a,  V.  a.  to  erect ,  to  set  up ; 
to  arrange,  to  put  in  order,  to  put  in 
ranks,  -ning,  f.  setting  up,  arrange- 
ment, order,  plan. 

Uppstämma,  v,  a.  to  tune  high. 

Uppstolning,  f.  pushing  open;  start- 
ing;  eructation. 

UppsTullna,   uppsvälla,  v.  n.  to 

swell,  to  bloat,  to  grow  turgid. 


Uppsyn 


Urarfva 


261 


CppsyBj  m,  loot,  countenance;  inspec* 
tion.  -ingsiuan  ,  m.  surveyor  ,  in* 
spector. 

Uppsåt^  n.  intention ,  design ,  purpose, 
iötent,  meaning.  —lig ^.  a,  wilful, 
done  by  design,  —ligen  9  ad,  pur* 
posely,  by  design. 

Uppsäg|[a,  v,  a,  to  renounce,  to  dig. 
ciaim ,  to  resign ;  to  give  warning. 
—ning^  f,  recall,  warning,  throw- 
ing up. 

Uppsättija^  V*  a,  to  set  up,  to  put  up, 

to  draw  up.  -»ing,  f.  erecting; 
raising;  composition. 

Uppsöka^  V.  a.  to  seak  out,  to  find  out. 

Cpptag||a,  V.  a.  to  take  up;  to  receive; 
to  adopt;  to  take  away,  to  take  up; 
to  levy,  to  gather;  to  break  up;  to 
dig,  to  mine;  to  renew;  to  resume. 
—  ett  län,  to  borrow.  —  väl,  to  take 
in  good  part.  —  ilia,  to  take  ill.  - 
i  räkning,  to  set  down  to;  account. 
väl  upptagen,  well  received,  -ning, 
f.  taking  up;  reception;  adoption; 
setting  down  to  account ;  recapitula4,ion  ; 
receiving,  levy;  breaking  up;  digging. 

Uppte,  v.  a.  to  exhibit,  to  produce,  to 
show. 

Uppteckn||a,  v.  a,  to  note  down,  to 
set  down,  -^ing,  f.  note,  list,  in- 
ventory, catalogue. 

Upptill,  s.  Ofvantill. 

Upptrampa,  v.  a.  to  tread. 

Uppträdjja,  v.  n,  to  advance,  to  ap- 
pear.  -,  V.  a.  to  file,  to  string.  -6, 
n.  scene. 

Upptukt||a,  v.  a.  to  educate,  to  disci- 
pline, to  bring  up,  to  train  up,  to 
breed.    — elsö,  f.  education,  discipline. 

Upptvinga,  v.  a.  to  force  up. 
Upptåg,  n.  trick,  frolic,   -smakare, 

m.  jester,  buffoon. 

Upptåga,  V.  n,  to  march  up. 

Upptäckjja,  v.  a.  to  detect,  to  disco^ 
ver;  to  disclose,  to  unfold.  — t,  f. 
discovery,  detection. 

Upptända,  v,  a.  to  kindle,  to  inflame, 
to  incense. 

Upptänklla,  v.  a.  to  excogitate,  to  con- 
trive, to  devise,    ^ligj  a,  imaginable. 


Uppntt^a ,  V,  a.  to  dress  up ,   to  trim, 

to  polish. 

Uppyakna,  V,  n,  to  awake,  to  rouse. 

Uppvakt|{a,  v.  a.  to  wait  upon;  to 
attend,  -nlng,  f.  court;  attendance: 
waiting. 

Uppyeckla,  v.  a.  to  unfold,  to  un- 
twist; to  tuck,  to  roll;  to  curl. 

Uppvigllla,  V.  a.  to  stir  up,  to  insti- 
gate.  — ar©,  771.  mutineer,  agitator. 
—ing,  f.  instigation,  agitation. 

Uppyinda,  v.  a.  to  wind  up,  to  heave 
up.  [to  display. 

Uppvisa,  V,  a.  to  exhibit,  to  produce, 

Uppvridning,  f,  untwisting. 

Uppväcklla.  V.  a.  to  awake,  to  waken, 
to  rouse,  to  excite,  to  raise.  —  ifrån 
de  döda,  to  raise  up  from  the  dead. 
•else,  f,  awakening,  raising,  exci- 
tation. 

Uppyäglla,  V.  a,  to  weigh  out;  to 
balance,  to  counterbalance,  —ning, 
f.  weighing  up ;  counterbalance. 

Uppvälla,  V.  n,  to  boil  up,  to  well  up. 

Uppvärma,  v.  a.  to  warm  up. 

Uppväxa,  V.  n.  to  grow  up,   to  shoot 

Uppå,  S.  På.  [up;  to  arise. 

Uppåt,  ad.  &  prp.  upwards,  up  to. 
—  himmelen,  lieavenwards. 

Uppägglla,  V.  a.  to  egg  on,  to  incite, 
to  provoke,  —else,  f.  instigation,  in- 
citement, incentive,  incitation. 

Uppöfljning,  f.  improvement,  -va, 
V.  a.  to  improve,  to  improve  by  exercise. 

Uppofver,  prp.  over,  over  it,  above  it. 

Ur,  71.  clock,  watch,    -band,  n.  watch- 

string,  -flcka,  f.  fob.  -fjäder,  la. 

spring  of  ä  watch.    — foder,  n.  watcli- 
case,    -glas,  n.   watch-glas.    -ked, 

-kedja,  f.  watch-chain,    -mak are, 

m.  watchmaker,  clockmaker.  — nyckol, 
m.  watch-key.  -tafla,  f.  dial,  -verk, 
n.  clockwork;  works  of  a  watch. 
-visare,  m.  hand  of  a  watch  or  clock. 
Ur,  prp.  out  of,  from.    -  modet ,  out 

of  fashion. 
Uraktlåta,  v.  a.  to  neglect,  to  forget. 

~ndO,  n.  negligence,  omission. 
Urarfvåi,  a.  göra  sig  -,  to  resign  the 

inheritance. 


262 


Urarta 


Utbetalning 


iJrarta^  v.  n.  to  degenerate,    -^iidd,  n. 

degeneration. 
IJrbildy  m.  original,  archetype. 
Urbleka,  v!  a.  to  whiten,    -s,  v.  r, 

lose  the  colour. 

Urbota,  a,  unredeemable,  irrcmissible. 
—  mål,  felony,  capital   crime. 

Urfäder,  m.  pi.  earliest  ancestors. 

UrjPÖding',  m.  primitive  inhabitant. 

Urgammal,  a.  very  old,  superannuated. 

UrhålkJla,  v,  a.  to  groove,  to  excavate. 
— ad,  a.  concave,  excavated,  —ning", 
f,  excavation,  concavity. 

Urin,  m,  urine,  piss,  -blåsa,  f.  urin- 
ary bladder,  -drlfvande,  a.  diure- 
tical.  —era,  V,  n.  to  urine,  to  make 
water,  -glas,  n.  urinal,  -g^ngy 
m.  ureter ,.  urinal  duct,  —salt,  n. 
urinous  salt.  -SVeda^  /.  strangury. 
-syra,  f,  uric  acid. 

Urknnder,  m.  pi,  documents,  char- 
ters, records,  deeds. 

Urladda,  v.  a.  to  discharge. 

Urlaka,  v.  a.  to  soak. 

Urlasta,  v.  a.  to  unload,  to  unlade. 

Urminnes,  a.  out  of  mind,  immemo- 
rial. —  fi'dfd,  prescription ,  right  ac- 
quired by  use  and  time,  från  —  tider, 
immemorially. 

Urmodig,  a.  out  of  fashion,  unfashion- 

Urna,  f.  urn.  [able. 

Uroxe,  m.  ure-ox,  buffle. 

Ursaka,  v,  a.  to  excuse. 

Ursinnig,  a.  insane,  unreasonable, 
frantic,  -bet,  f-  phrensy,  rage,  fury, 
madness. 

Urskilja,  v,  a,  to  discern,  to  distin- 
guish; to  separate. 

Urskillning,  f.  discernment,  judgment, 
skill,  distinction.  -Sgåf?a,  /..dis- 
cerning faculty. 

Urskog,  m,  primeval  forest. 

Urskrift,  f,  original. 

Urskulda,  v.  a,  to  exculpate,  to  -excuse. 

Urslagga,  v.  a.  to  clear  from  dross. 

Ursprung,  n,  spring,  socrce,  rise,  ori- 
gin, —lig,  O"  original,  primitive, 
primary. 

Urspråk,  n.  primitive  language. 


Urständsätta,  v.  a.  to  disable,  to 

disqualify. 

Ursäkt,  m.  excuse,  apology,  plea,  par- 
don.  bedja  om  — ,  to  beg  pardon. 
—a,  V.  a.  to  excuse,  —lig,  «.  ex- 
cusable. 

Urtima,  a.  extraordinary. 

Urtjufva,  a.  göra  sig  — ,  to  clear 
one's  self  from  the  imputation  of  theft. 

Uryal,  w.  choice,  selection,  election; 
residue. 

Urväder,  n.  snowy  and  windy  weather. 

Uråldrig,  a.  very  old,  primeval. 

Urämne,  n,  primitive  matter,   element. 

Usel,  a.  miserable,  wretched,  paltry, 
pitiful,  shabby,  °-het,  f.  wretched- 
ness,  misery. 

Usling,  771.  wretch. 

Usurpera,  v.  a,  to  usurp. 

Ct,  ad.  out,  abroad,  forth,  ut  igenom, 
through,  när  jag  skri f vit  ut,  when 
I  have  done  writing,  ut  (i  hopsätt- 
ningar J,  very. 

Utan,  prp.  without,  — ,  C.  except,  un- 
less ,    but.     — ,  ad.    without ,    outside. 

-för,  ad.  without,  -lexa,  f.  lesson 

to  be  got  by  heart,  task.  — lås,  n. 
padlock,  hanglock.  -läsning,  f.  re- 
citation, learning  by  heart,  —på,  ad. 
&  pr.  without ,  on  the  outside  of. 
—skrift,  m.  address,  direction;  ap- 
pearance, —till ,  ad.  without ;  by 
heart.  — verk,  n.  outside  work;  out- 
work. -yUgg^  m.  outside  wall;  T. 
^yalvule.  (expiration. 

Utand|{as,  v.  a.  to  exhale,  -ning,  f. 

Utarbetjja,  v.  a.  to  elaborate,  to  com. 
pose,  to  work  out;  to  compile,  to 
write,  —ad,  a.  worn  out  by  la- 
hour.  — e,  n.  work  abroad,  out-door 
work.  — nlng,  /.  elaboration,  com- 
position, product,  working  put. 

Utarma,  v.  a.  to  empoverlsh. 

Utarrendera,  v.  a.  to  let  out  to  farm. 

Utbasad,  a.  en  -  skälm,  a  rogue  in 

grain.  (to  prevail  for. 

Udbedja  Sig,  v.  r.  to  request,  to  beg; 
Utbekomma,  v.  a.  to  get,  to  receive. 
Utbetaljja,  v.  a.  to  disburse,   to   pay 

OQt.  —ning,  f,  disbursftment,  payment. 


Utbilda 


Utför 


263 


tJtbiI]d||a,  v.  a.  to  form,  to  fashion,  to 
culliTåte.     -niog)  f.  formation,  im- 

pro'^efcent. 
Utblanda,  v,  a,  to  adulterate,  to  dash. 
Utblomma,  v.  n.  to  cease  bloiuing,  to 

fade. 
Utblotta,  v,  a.  to  bare,  to  deprive  of 

all.     —  sig,  to  rob  one's  self. 
Utblåsning,  f,  proclaiming  by  sound 

of  trumpet. 
Utbreda,  v.  a.  to  spread,  to  stretch,  to 

extend ;  to  propagate.  —  sig,  to  spread. 
Utbrista,  v,  n,  to  burst  out,  to  break 

forth. 
Utbrott,  n.  bursting  out,  eruption,  ex- 
plosion; burst,  sally. 
Utbryt||a,  y.  a,  to  break  oat,  to  draw 

out.     -lling",  f.  breaking  out;    legal 

assignment  of  one's  share. 

UtbygrglJa,  v.  a.  to  build  out.  -nad, 

f.  projecture,  outbuilding,  balcony. 
Utbytl.Ia,  V.  a,    to  exchange.     ~e,  n. 

exchange. 
UtbÖrding^  m.  foreigner,  stranger. 
Utdellla,  V,  a.    to    distribute,    to    deal 

out,  to  administer,  to  divide,   filing, 

f.  distribution,  dividend,  administration. 
Utdika,  V.  a.  to  drain. 
Utdrag,  71.  extract;    abridgment,     —a, 

V.  a.  to  extract,  to  draw  out ;  to  spin 

out,  to  protract,   to  delay.    —Ding,  f, 

extraction,   protraction. 
Utdrif[jning,  /".expulsion,  driving  out. 

— va,  V.  a.  to  expel,  to  drive  out;  to 
^  cast  out. 

Utdrägt,  m,  delay,  procrastination. 
Utdnnst||a,  V,  a.  &  n.   to    evaporate, 

to   exhale;   to   perspire,      -ning,    f. 

exhalation,  evaporation,  transpiration. 

Utdöyd,  a.  extinct,    -ende,  n,  ex. 

tinction. 

Utdöma,  v.  a.  to  condemn. 

Ute,  ad,  abroad,  without,  out,  out  of 
doors;  over,  past,  done,  out.  det  är 
-  med  honom,  it  is  all  over  with  him. 

Uteblifvlja,  v.  n.  to  stay  away,  to  fail, 
not  to  appea*r.  —  med  betalning,  to 
transgress  payment,  —ande,  ~en,  a. 
absent,  staying  away. 

Utefter,  prp.  along,  lengthwise. 


Uteglomma,  v.  a.  to  omit ,  to  forget. 
Utehålla,  v.  a.  to  keep  out. 
Utelemna,  ntelåta,  v.  a.  to  leave 

out,  to  omit,  to  pass  over.    — nde,  n. 
orai?sion. 

Utelöpande,  a.  circulating. 

Cteslata,  v.  a.  to  exclude,  to  shut 
out.  uteslutande  rättighet,  exclusive 
right,  patent,     —nde,  n.  exclusion. 

Utestående,  a,  outstanding.  —  for- 
dringar, debts  not  called  in. 

UtestängJIa,  v.  a.  to  shut  out,  to  ex- 
clude,    —ning,  f.  exclusion. 

Utevarande,  a.  failing,  absent. 

utfall,  72.  attack ;  sally;  outlet;  falling 
down,  lifmodems  —,  the  falling  down 
of  the  womb,  —ande,  n.  failing  out, 
coming  due. 

Utfarjja,  v.  TI.  to  set  out  in  a  carriage; 
to  go  out  of;  to  launch  forth  into,  to 
inveigh  against.  — t,  m,  riding -out, 
depart. 

Utfattig,  a.  extremely  poor. 

Utfinna,  v.  a.  to  find  out,  to  invent. 

Utflyga,  V.  n,  to  fly  out. 

Utflyt||a,  V.  71.  to  flow  out.    -ning, 

f.  emanation,  efflux,  effluxion. 
Utflyttlla,  V.  n.  to  remove,  to  emigrate. 

—ning,    f.    removal,    migration;    re- 
moving; emigration. 
Utfodrlla,  v.  a.  to  fodder  up,  to  feed. 

—ing,  f.  foddering;  fodder. 
Utfordr|!a,  v.  a.  to  demand,  to  exact, 

to  call  out,  to  give  a  challenge.    — ing, 

f.  challenge. 
Utforskli'a,  v.  a.  to  explore,  to  search 

out,  to  sift,     -ning,  f.  exploration, 

investigation. 

Utfrusen,  a.  stiff  with  cold. 
utfråga,  V.  a.  to  enquire,  to  examine, 
to  pump  out. 

Utfyliya,  v.  a.  to  fill  np.    -ning,  f, 

filling  up;  dam,  mound,  mole. 
Utfärd,  771.  departure;  drive,  trip. 
Utfärda,  t;,  a.  to  issue  out,  to  make 

out.     —nde,  71.  issuing. 
Utfasta,  V.  a.  to  proi>ose,  to  offer.    — 

Big    att,   to   engage   one's   self  to    ft 

thing.  [the  hiU. 

Utför,  jprp.  down.    *-  hcrgd,  doTra 


264 


Utföra 


Utfor[|a,  t?,  a,  lo  tranäpöftT^  éafl^ 
out,  to  export;  to  execute,  to  accom- 
plish; to  discourse  at  large  on  a  sub- 
ject; to  plead,  —ande,  n.  carrying 
out,  transport,  exportation ;  execution, 
pleading;  deduction,  explication.  — llffj 
a,  full,  ample,  particular,  complete. 
— lighet,  f.  detail,  fulness ^  copious- 
ness, completeness.  —SCl,  f.  expor- 
tation. -Sgåfva,  f.  power  of  ex- 
pressing one's  self,  -spremiiim,  n. 
premium  for  exportation.  — SSätt,  n. 
way  of  delivery.  -Stull,  m.  duty 
on  goods  exported,  export-duty. 

Utfösa,  V,  a.  to  drive  out. 

tltgallra,  v.  a,  to  pick  out,  to  cull 

out;  to  clear. 

Utgammaly  a,  very^old,  superannuated. 

tJtgifljtj  m.  expense,  disbursement.  — va, 
V.  a.  to  lay  out,  to  give  out ;  to  spread, 
to  divulge;  to  issue  out,  to  enact,  to 
pass;  to  publish.  —  sig  för,  to  pre- 
tend to  bo.    -vande,  n.  -niiig,  f. 

laying    out,    giving    but;    divulgation, 

publishing,    publication.     — Yai'© ,  m. 

editor.  [slieil. 

Utgjuta,  V.  a.  to  pour  out,  to  effuse,  to 

Ut glödga.  V.  a.  to  glow  out. 

Utgnida,  v.  a.  to  rub  out,  to  wipe  out. 

Utgrenlia  sig,  v.  r.  to  spread  bran- 
ches.  —i II g, /".  ramification  ;  straddling. 

lltgriind[{&,  V.  a,  to  investigate,  to  ex- 
plore*, to  dive  fnto.  — Hg,  a.  pene- 
trable, investigable. 

Utgrafva,  v,  a.  to  hollow,  to  exca. 
vate;  to  engrave;  to  drain. 

Utgåj  V,  n,  to  go  out;  to  proceed;  to 
be  gathered,  to  be  payable.  — ©nd©j 
n.  procession.  — Hg,  7Ä.  going  out, 
issue;  ©vent,  end,  exit.  — ngen,  a, 
extinct,  dead,  withered;  sold  out. 

Utgöra,  V,  a,  to  constitute,  to  make, 
to  fornp;  to  make  up;  to  pay. 

UthaTa,.t;.  a.  to  haul  out.    -re,  m, 

out-hauler. 

Uthamn,  m.  out-port. 

Uthugga,   i;.  a.  io   cut  dtit;   to  .out 

down,  to  clear. 
UthUBgrlJe,  v.  a,  to  famish,  to  elarve. 

-ig,  a.'famished,  starved  with  hunger. 


"Utleta 

fJthUS,  n.  out-house. 
Uthrilad,  a.  reposed. 
Uthvissla^  v.  a.  to  hfss  out. 

Uthyrjla,  v.  a.  to  let  out,  to  hire  out. 
—ning,  f.  letting  out  for  rent. 

Uthålllja,  V.  a.  to  hold  out;  to  en- 
dure.    — igj  Ö.  enduring,  durable. 

Uthanglla,  v.  a.  to  hang  out,  to  show. 
—ning,  f,  suspension,  showing. 

Uthärda,  v,  a,  to  hold  out,  to  endure, 
to  sustain.  — ,  V.  n.  to  hold,  to  out- 
stand,  to  persevere.  — ndo,  n.  per- 
severance. 

Uti,  prp.  in,  into,  to. 

Utifrån,  ad.  from  without,  from  abroad. 

Utigenom,  ad.  all  the  way  through; 
out  at. 

Utjemna*,  v.  a,  to  even,  to  equalize. 

Utjord,  f,  land  lying  without  the  dis- 
trict of  the  village  to  which  it  belun^^d. 

Utkalla,  V,  a.  to  call  out. 

Utkast,  n.  sketch,  outline,  plan,  -a, 
V,  a.  to  cast  out ,  to  throw  out ;  to 
sketch,  to  design,  to  project,  -ning, 
f.  casting  out,  ejection,  expulsion, 

Utkik,  m.  look-out. 

Utklippa,  V.  a.  to  cut  out. 

Utkladning,  f.  disguise.- 

Utkoka,  V.  a.  to  boil  out. 

Utkomfjmen,  a.  come  out,  published, 
spread,  ilia  — ,  poorly  off,  embarras- 
sed.    — St,  7n.  subsistence,  living. 

Utköra,  v,  a.  to  choose,  to  elect. 

Utkrama,  v,  a.  to  press  out. 

Utkrypa,  v.  n.  to  creep  forth. 
Utkräfva,  v.  a.  to  demand,  to  call  in. 
—  hämnd  på  en,  to  take  revenge  of 
Utkyla,  V.  a.  to  cool.  (one. 

utköra,  v.  a.  to  drive  out;  to  wear 
out,  to  use  up.     en  utkörd  h'dst ,  a 

Utlaga,  f,  tax.  Ijadfed  horse. 

Utlaka,  t;,  a.  to  extract,  to  soak,  to 
steep.  H  utlandet,  abroad. 

Utland,    n.  outland,    foreign   country. 

Utledsen,  a.  wearied  to  death. 

Utiefvad,   a.  decrepit,  very  old. 

Utlefverera,  ntlemna,  v.  a.  to  de- 

Utlegad,  a.  hatched.  [liver  over. 

Utleta,  V.  a.  to  choose,   to    elect;    to 

search  out,  to  sound,  to  pump  out^ 


Utliggare 

Utll^gliftYe,  m.  bow-sprit,  guard-ship; 

jutting    stone   or    beam ;     scout ,    spy. 

-nill^,  f.  hatchingr. 
UtlofVa,  V,  a,  to  promise,  to  tow. 
Utlopp,  71.  outlet,  mouth. 
Utlotta,  V,  a.  to  draw  out  by  lot. 
Utlnta,  V,  a.  to  soak. 
Utlyslla,  V.  a.  to  proclaim,    -hittg,  f, 

publication,  proclamation;  the  last  ban. 

Utlåna,  V.  a.  to  lend  out. 

Utlåt||a  sig,  V.  r,  to  express  one's  self. 

-ande,  n.  opinion,    -else,  f,  ex- 

pression,  word. 

Utlttggjla,  V.  a.  to  lay  out;  to  dis- 
burse;  to  explain,  to  interprete.  — »TO, 
771.  interpreter,  explainer,  -niilg",  f. 
exposition,  displaying;  letting  out; 
laying  out,  disbursement ;  explanation, 
comment;  amplification. 

Utländ|{ning,  m.  foreigner,  stranger, 
an  outlandish  man.  — sk,  a.  foreign, 
outlandish,  exotic,  extraneous.  — ska, 
f.  outlandish  woman,  foreigner. 

UtlosIJa,  V,  a.  to  ransom;  to  redeem. 
— ©n,  771.  ransom,  —nitlg,  /*.  ran- 
soming, redeeming. 

Utntagra,  v.  a.  to  emacerate,  to  ex- 
haust. — d ,  a,  emaciated ,  wasted. 
—nde,  7i.  emaceration,  exhauftion. 

Utmanjla,  v.  a,  to  challengQ,  to  call 
out.      — iug",    f.    defiance,    challenge, 

Utmark,  f,  common  pasture.       fcattel. 

Utmatta,  v.  a.  to  fatigue,  to  harass, 
to  waste,  to  exhaust.  — d,  a.  ex- 
hausted. 

Utmed,  prp.  near,  by,  along,  nigh. 

Utminutera,  v.  a.    to  äéll    by  retail. 

utmynta,  v.  a.  to  coin. 

Utmåla,  V.  a.  to  paint,  to-  depict. 

Utmångla,  v.  a.  to  hawk  about. 

utmärgla,  v.  a.  to  enervate,  to' en- 
feeble;  to  empoveri^h. 

Utmärk||a,  v.  a.  to  mark  out,  to  de- 
note, to  indicate,  to  distinguish.  — ftltcle, 
a.  distinctive,  chanacteristrcal.  — t,  ad. 
in  a  distinguished  manner,  extraordi- 
narily. 

Utmätjja,  V,  a.  to  measure  out;  to 
distrain  (for  debt),  -ning,  f.  nisa- 
euring  out;  distraining,  execution. 


Utrastnmg        2fi5 

Utmönstra,  v.  c  to  purge  out,  to 

clear  away,   to  cashier. 

Utnämnjja,  v.  a.  to  noiöinaite,  to 
name,  to  appoint.  -»-Ingj  f»  nomi- 
nation. 

Utnäs,  71.  headland,  cape.  [waste. 

Utnöta,  V.  a.  to  wear  out,  to  use,  to 

Utom,  J?rj?.  without,  beyond;  excepted, 
but,  without;  besides,  moreover.  — 
sig ,  beside  one's  self.  —  Sig  af 
glädje,  transported  with  joy.  -gårds, 
— hns,  ad.  without  doors,  out  of 
doors.  -ordentlig,  a.  extraordi- 
nary.  -Ordentli|?en ,  ad.  extra- 
ordinarily. 

Utorakring,  prp.  &  ad.  roundabout. 

Utpacka,  v.  a.  to  unpack. 

Utpanta,  V.  a.  to  distrain. 

utpina,  V.  a,  to  extort. 
utplocka,  V.  a.  to  pluck  out. 

Utplundra,  v.  a.  to  plunder,  to  strip. 
utplåna,  V.  a.  to  blot  out,  to  efface, 

to  exterminate. 
Utpost,  m.  outguard,  outpost. 
Utpress||a,  v.  a.  to  wring,   to  extort, 

to    squeeze   out.     -ning,  f,  pressing 

out ;  extortion. 
Utprångla,  v.  a.  to  barter  out. 
Utpragla,   v.  a.    to   coin,   to   stamp 

(money). 
Utpynta,  v.  a.  to  dress  out,  to  adorn. 
Utransaka,  v.  a.  to  search  ont,  to  try. 
Utredlla,  v.  a.  to  extricate,  to  unfold. 

to  explain,  to  disentangle;    to  fit  out. 

—ning,  f.  extrication,   discussion,  ex- 
planation; fitting  out. 
Utresa,  f.  voyage  cut,  journey  out. 
Utridlja,  v.  n.  to  ride  out.   -are,  m. 

outrider,     —en,   a.  rode  out,  jaded. 
Utrifva,  v.  a.  to  tear  out,  to  draw  out. 
Utrikes,  a.  foreign,  outlandish.    — ,  ad, 

abroad.     —  ifrån,  from  abroad. 
Utrop,'  n.   exclamation;   outcry,     —a, 

V.  a.  to  proclaim ,  to  cry  out ;  to  cry 

up.    -are,  m.  crier,   -stecken,  n, 

note  of  admiration. 
Utrota,  V.  a.  to  root  out,  to  extirpate. 

to  exterminate,  to  eradicate. 
UtrUStlla,  V.   a.    to  equip,    to' fit  out; 

to  endow,  to  bestow  upon,   -tling,  f. 


266 


Utrycka 


equipment,  fitting  out,  eqnipage ,  ac- 
coutrement. 

Utryckft,  v.  a.  to  tear  out,  to  all 
out,     — ,  V.  n.  to  march  out. 

Utrymmlla,  v.  a,  to  evacuate,  to  clear 
out,  to  remove.     — öj  71.  room,   scope. 

Utrakyna^  v.  a.  to  calculate,  to  com- 
pute. — ning^,  f.  account,  computation. 

Uträttlla,  t?,  a.  to  execute,  to  do,  to 
perform,  to  effect,  to  dispatch.  — ailde, 
n.  performance,  execution.  — ning,  f, 
business,  commission. 

Utröna,  v.  a.  to  experiment,  to  search 
out.  — Illd©^  n.  trial,  experiment, 
searching  out. 

Utsaga 9  f.  saying,  statement,  efter 
hans  — ,  according  to  what  he  said. 

Utsatt,  a.  exposedi  liable,  vara  ilia 
~,  to  be  ill  off. 

Utse 9  V,  a.  to  choose,  to  pitch  upon. 
— ende^  n,  look,  appearance,  air,  face. 

Utsida,/,  outside. 

Utsigt,  m.  view,  prospect;  chance. 

UtsjÖ,  m,  ebb. 

Utskeppa,  v,  a.  to  ship  off,  to  export. 

Utskicka,  v.  a.  to  send  out,  to  send 
forth. 

Utskiftlja,  V.  a.  to  distribute ,  to  deal 
out.     -ning,  f,  distribution. 

Utskjnta,  v.  a.  to  shoot  out,  to  shove 
out;  to  exclude;  T,  to  impose.  —, 
V.  n,  to  jut. 

Utskott,  71.  outcast,  refuse;  committee. 

Utskrapa,  v.  a.  to  scratch  out,  to  erase. 

Utskratta,  v.  a.  to  deride,  to  ridicule. 

Utskrifljning,  /.  convocation,  levy; 
transcription,  extract ;  certificate.  — va, 
V.  a.  to  issue  writs  for ,  to  call ,  to 
convent;  to  write  out,  to  transcribe. 
—  gärder,  to  levy  taxes. 

Utskyld,  m.  tax,  contribution. 

Utskär,  n.  skerry,  rock  lying  off  the 
coast. 

Utskarjla,  V,  a.  to  cut  out;  to  carve; 
to  geld,  to  castrate,  -ning,  f,  cut- 
ting out,  indenting;  castration,  gelding. 

Utskolja,  V.  a.  to  rinse,  to  clean. 

Utslag,  n.  result,  issue;  judgment,  de- 
termiaation,  w^trant,  writ;   bias,  tur- 


Utställa 

ning;    eruption,    blotch,    efflorescenee, 
pustules.  [out. 

Utslipa,  V.  a.   to  grind  out,   to  whet 
Utsliten,  a.  worn  out,  hackneyed. 

Utsläta,  t?,  a.  T.  to  justify. 

utslå,  V.  a.  to  beat  out,  to  strike  out, 

to    throw    out.     — ,  V.  n.  to    bud,    to 

put  forth  shoots,    to  leaf,  to  branch; 

to  break  out.  (out. 

Utsläcka,  V.  a.  to  extinguish,  to  put 
Utsläpning,  f.  harassment,  fatigue. 
Utsmycka,  v,  a.    to  trim,    to    adorn, 

to  decorate,  to  set  off.  lout. 

Utsmyga,  V,  a.  to  steal  out,  to  smuggle 
UtsOCkne,  a,  without    the   parish,    of 

another  parish. 
Ut^Ot,  TTl,  flux,  looseness,  diarrhoea. 
Utspanlla,  v.  a.  to  search  out,  to  trace 

out,  to  investigate.    ~ing,  f.  investi* 

gation. 
Utspionera,  v.  a.  to  spy  out,  to  explore. 
Utsprida,  v.  a,  to  spread,  to  divulge. 

-  sig,  V.  r.  -S,  v.  d,  to  spread  ,  to 

propagate. 
Utspringa,  v.  n.  to  spring  out,  to  run 

out;  to  jut  out,  to  project. 

Utsprång,  n.  jutty. 

utspy,  V.  a,  to  vomit  out,  to  disgorge. 

Utspäda,  V.  a.  to  thin,  to  dilute. 

Utspänna^  r.  a.  to  stretch  out,  to  ex- 
tend. 

UtspÖkning,  f.  disguise,  foolish  dress. 

Utstaka,  V.  a.  to  mark  out,  to  trace 
out,  to  appoint.  ~nde,  a.  determi- 
native. 

Utsticka,  V.  a.  to  put  out;  to  mark 
out;  to  engrave.  (out,  to  decorate. 

Utstoffera,  v.  a.   to  trim  up,    to  set 

Utstryka,  v.  a.  to  strike  out,  to  blot 
out,  to  erase.  (out. 

Utsträcka,  v.  a.  to  extend,  to  stretch 

Utstndera,  v.  a,  to  study,    -d,  a. 

crafty,  cunning. 
Utstyr,  n,  dowry,  dotal  gift,    -a,  V.  a. 

to    portion ,    to  endow ;    to    dress    out, 

to  equip. 
Utstå,  V.  a,  to   suffer,  to  undergo,  to 

hold   out,   to   sustain,     —ende,  a. 

jutting  out;   outstanding. 
Utställ||a,  V.  a,  to  expose,  to  lay  out; 


Utställning 


to  delay,     ^^ulngy  f.  exposition ,   ex. 

hibition,  [skri,  to  utter  a  shriek. 

Utstöta,  v.  a.  to  thrust  out.  -  ett 
Utsudda,  v,  a,  to  efface,  to  wipe  out. 
Utsuga,  V,  a,  lo  suok  out;    to  enipo- 

verish. 

UtsYettning,  f.  exsudatlon.  . 

Ut8Väf[Jlling,  f.  extravagance,  debau< 
chery,  excess ;  digression.  — va,  V.  n. 
to  extra vagate,  to  be  dissolute;  to  di- 
gress. — vando,  a.  extravagant,  dis- 
solute, luxuriant. 

Utsy,  V.  a.  to  stitch,  to  embroider. 

Utsyna,  v.  a.  to  mark  out. 

Utsyssla,  /.  business  abroad. 

Utså^  V,  a,  to  sow,  to  disseminate. 

Utsäde,  n,  seedcorn. 

Utsäga,  V,  a,  to  express,  to  utter. 

Utsända^  v.  a.  to  send  out;   to  emit. 

Utsätta,  V,  a.  to  expose,  to  lay  open. 
-nde,  n,  exposition ;  appointing ;  put- 
ting in  pav7n. 

UtSÖklla,  V.  a.  to  choose,  to  pick  out. 
-ningsmål,  n,  action  of  debt,  -t, 
a,  exquisite,  select,  choice. 

Uttaga,  V,  a.  to  take  out ;  to  take  up  ; 
to  eviscerate. 

Uttal,  71.  pronunciation,  utterance,  —a, 
V.  a,  to  pronounce»  to  say  out.  ', 
t^.  n»  to  speak  out. 

Utter.  77».  otter. 

Uttolka,  V,  a,  to  interpret. 

Uttorka,  v.  a,  to  dry  up. 

Uttrampa,  v,  a,  to  tread  out. 

Uttryck,  n»  expression;  phrase,  —a, 
V,  a.  to  express,  —lig  9  ct»  express, 
plain,  in  direct  terms,  —ligen,  ad. 
expressly,  specifically. 

Utträda,  v,  n.  to  retire,  to  withdraw ; 
to  secede.  [out. 

Uttrötta,  V.  a,   to  tire  out,   to  wear 

Uttvättad,  a.  washed  out. 

Uttyd||a,  V.  a.  to  interpret,  to  expound, 
to  explain,  —ning,  f.  interpretation, 
explanation.  (march  out. 

Uttåg,   71.    march  out.     ~a,   V.  n,  to 

Uttänjlja,  V,  a.  to  stretch  out,  to  ex- 
tend. — elig,  a.  extensible,  expan- 
sible, [trive. 

Uttänka,  v.  a.  to  excogitate,  to  oon* 


Utosning  267 

Uttömlima,  v.  a.  to  erapty,  to  exhaust, 
to  evacuate,  — mas ,  V.  d.  to  grow 
empty,  to  be  exhausted,  to  vanish. 
—ning,  f.  emptying,  evacuation,  drain- 

Utur,  prp.  out  of,  frotn.  [ing. 

Utvandring,  f,  emigraUon. 

utvattna,  v,  a.  to  water,  to  unsalt. 

Utveckla,  v.  a.  to  unfold,  to  develop. 
to  display,  to  extricate. 

Utverka,  v.  a.  to  effect,  to  procure, 
to  obtain,  to  impetrate.  —  en  hof, 
to  pare  a  horse's  foot. 

Utvexllla,  v.  a.  to  exchange,  -ing, 
f»  exchange. 

Utvidga,  V.  a.  to  extend,  to  enlarge, 
to  dilate,  to  widen;  to  rarefy,  —nde, 
71.  cxtentiou ,  enlargement,  dilatation; 
refraction. 

Utvikning,  f,  unfolding;    modulation. 

Utvislla,  V.  a.  to  tum  out;  to  banish, 
to  exile;  to  indicate,  to  prove,  to  ap- 
point, —ning,  f.  indication,  pointing 
out ;  order  to  depart  or  to  leave  a  place. 

Ut vittra,  v.  n.  to  be  dissolved  by 
the  air. 

Utvuxen,  a.  grown  out;  full  grown. 

Utväg,  77).  expedient,  shift,  means,  way, 
course. 

Utvälja,  i),  a.  to  cfioose,  to  pick  out^ 
to  select     utvald f  chosen,  exquisite. 

Utvändig,  a.  outer,  exterior,  -t,  ad, 
outward. 

Utvärtes,  a.  outward,  external,  ex. 
trinsio.     — ,  ad,  outwardly. 

Utväxt,  771.  excrescence;  protuberance 
(of  a  bone). 

Utåt,  ad.  outward.     — ,  prp.  towards. 

—  hafvett  seaward. 

Utägor,  f.  pi.  detached  lands  belong, 
ing  to  an  estate. 

Utö,  f.  remote  island.  (to  kill. 

UtÖda,  V.  a.  to  destroy,  to  exterminate; 

UtÖt]Ining, Y»  exercise,  practise,  per- 
formance. — va,  V.  a.  to  exercise,  to 
to  practise,  to  exert;  to  commit. 

UtÖfver,  prp,  beyond;    upwards,  over, 

UtÖgd,  a.  full-eyed,  aaucer-eyed. 

UtÖSlla,  V.  a.  to  pour  out,  to  lade  out. 

—  sin  galla,   to   vent   one's   spleen. 
-ning,  /*.  lading  out,  emptying. 


268  Vaccin 


V. 

Taccillj  m.  vaccin  •matter,  cow-pox. 
-era,  V.  a,  to  vaccinate. 

Vacka,  f.  wacke,  wacky. 

Vacker,  a.  liandsome,  beautiful,  fair, 
pretty,  fine ,  comely ,  charming ;  edi- 
fying, liberal ;  good  ;  pretty,  liigli.  de 
vackra  vetenskaperna,  bellea-Jettrea. 
vackra  handen,  the  right  hand. 
—het,  f.  beauty,  comeliness.  ~t,  a. 
pretty,  handsomely;  considerably;  fair, 
moderately,     kom  — ,  come,  pray. 

Tackla,  v.  n.  to  stagger,  to  reel,  to 
totter;  to  hesitate. 

Vad,  n.  ford,  -a,  v.  n.  to  wade. 
— are,  Wl.  wading  bird. 

Vad,  71.  wager,  bet;  appeal,  aid  — 
med  en  om>  något ,  to  lay  a  wager 
with  on©  about  a  thing,  genom  laga 
-,  by  lefai  appeal,    -penningar, 

TTir  pi.  fees  for  appeal. 

Vad,  Vada,  f.  calf  (of  the  ifeg). 

Vadd,  wi.  wadding. 

Vadsnal,  n.  frize,  woollen  cloth. 

Vagel,  m,  roost,^  perch,  eves;  sly. 

Vaggfia,  f.  cradle.  -,  V.  a.  to  rock, 
to  rock  the  cradle,  gå  och  — ,  to 
waddle,  -barn,  n.  babe.  -Tlsa,  f. 
lullaby. 

^Tagn,  m,  carriage;  stage-coach;  eart, 
waggon;  coach,  chariot.  — borg,  m. 
barricade.  — makare,  m.  cartwright, 
coachraaker.  -sdorr,  f,  boot  of  a 
coach.  — Shns,  n.  coach-house.  — S» 
hyra,  f.  waggonage.  -shäst,  7». 
carriage-horse.  — skorg,  m.  the  body 
of  a  coach,  -slider,  n.  carthouse. 
-slåda,  f.  box  of  a  waggon  or  coach. 
-Smästare,  m.  waggon-master,  cart- 
taker.  — srem,  m.  main  braces  of  a 
waggon,  -smörja,  f.  gome.  -Spår, 
n,  cartway,  rut,  track.  — SStege,  m, 
foot- board  of  a  coach.  — stistel,  m. 
coach-pole,  shaft  of  a  cart. 

Vfga,  V,  n.  to  flutter,  låta  flaggen  -, 
to  display  the  flag  or  the  colours. 

YaK^  m,  bole  in  the  ice. 


Valka 

Yak,  n.  sitting  up,  waking,  -ft,,  v.  W. 
to  be  awake,  to  watch,  to  sit  up. 
vak  upp!  up  I  -  of  ver  en,  to  watch 
over  one.  -en,  a.  awake.  -llUStru, 
f,  nurse,  -na,  V,  n,  to  awake,  to 
wake,  to  waken.  -S<im,  a.  vigilant, 
watchful,  attentive,  wakeful,  strict. 
-samhet,  f.  vigilance,  watchfulness. 
-stuga,  f,  wake. 

Vakt ,  m.  watch,  guard  ,  duty ;  sentry, 
sentinel,  keeper,  stå  på  — ,  to  stand 
sentry,  vara  på  -,  to  keep  watch. 
stå  på  sin  -^,  to  stand  upon  one's 
guard,  gå  på  -,  to  mount  guard. 
komma  af  vakten,  to  dismount  guard. 
—a,  V.  a.  to  keep ,  to  guard,  to  ob- 
serve, to  ward,  to  tend,  to  watch.  — 
sig,  V.  r.  to  be  cautious,  —are,  m. 
keeper,  watch,  watchman,  guard,  wat- 
cher, -hafyande,  a,  of  the  guard, 
upon  duty,  -hns,  W.  watch-house. 
—hållning,  f.  keeping  watch,  being 
upon  guard,  -karl,  m.  guard,  watcii^ 
man,  sentry.  — kontOr,  n.  guard- 
room, -knr,  m,  guerite,  sentry-box. 
-mästare,  m.  doorkeeper;  jailer, 
gaoler,  jailkeeper.  -skepp,  n.  guard- 
ship,  —skott ,  n.  warning  •  piece 
—stuga,  f,  guard-room ;  flagman's  hut. 
—torn,  n.  barbican,  watchtower. 

Yaktel,  m.  quail,  -falk,  m.  lanner, 
lanneret.     — plpa,  f,  birdcall. 

Yal,  m.  four  score. 

Yal ,  r).  election ,  choice  ,  option ,  alter- 
native, -bar,  a.  eligible,  -barhet, 
f.  eligibility,  -dag,  m,  day  ot  elec- 
tion, —frihöt,  f.  liberty  of  choice 
or  of  election,  -frändskap,  m, 
elective  affinity,  -förrättning,  f. 
election.  -fÖrsJimling,  f.  electing 
assembly.       -konung,    m.     elective 

king,    -kula,  f.  ballot,    -man,  m. 

elector,  —rike,  n,  elective  kingdom. 
-riittigliet,  f,  right  of  election, 
-röst,  f.  vote,  suffrage.  -Språk,  W. 
devise,  motto,  saying. 

Yalen,  a.  benumbed  with  cold. 

Valk,  7n,  fulling-mill;  roller,  birlet; 
callosity  ,  hard  skin.  — a ,  V.  a,  to 
full,   to   work;   to   roll.     -   ler,  to; 


Valkare 


Vanka 


269 


work  clay,  to  temperclay.  -arO,  m. 
fuller.  -jord,  -lera-,  f,  fuller's 
earth.  [tine  tie. 

Yalknat)  m,  trueloversknot ,  adninan- 
Vail)  m.  mound,  dam,  dike;  rampart; 
sward;  coast,  gä  — ,  gä  i  — ,  to  be 
pasturing,  to  be  grazing,  -a,  V.  a. 
to  tend  (the  cattle).  —  sig,  to  gather 
a  sward.  -hjODj  W,  herdsman.  -ItOrH, 
n.  a  herdsman's  horn.  — llUDd,  in, 
wolfdog.      --kulla)    f,    herdswoman. 

-mo,  f.  poppy,    -moknopp,  m. 

poppyhead.    — Ortj  f,  comfrey,  althea. 
Tallack)  77».  gelding,  a  horse  castrated. 

—a,  V»  a,  to  geld,  to  castrate,    -aro^ 

m,  gelder, 
Vallllfart,  f.  pilgrimage,    -färda,  V, 

n.  to  be  on  pilgrimage. 

Vallning,  f,  agitation,  flushing. 

Vallrat,  f,  spermaceti. 

VallrOSS,  m.  morse,  walrus. 

Yalniar)  n,  homespun  cloth. 

Valnöt)  /.  walnut.  [whelp. 

Valp,  m.  whelp ;  puppy.    -8,  V.  a.  to 

ValplatS)  m.  field  of  battle. 

ValS)  m,  roller,  cylinder;  waltzer  (ger- 
man dance),  —a )  v»  a.  to  roll ,  to 
flatten  into   thin  pieces,     — ,  V,  W.  to 

Valuta,  /■.  value.  [waltz. 

Vampyr,  m,  vampire;  flying  dog. 

Van,  a.  wont,  accustomed,  u.sed.  —a,  f, 
custom,  habit,  wont,  —lig,  ö.  usual, 
customary,  common,  ordinary,  wonted. 
vanliga  ord,  words  of  course,  -llgen, 
-ligtvis,  ad,  usually,  ordinarily, 
commonly,  ^llgliet,  f,  custom,  ha. 
bit,  fashion,  general  practice. 

Yanllart)  m.  naughtiness,  perverseness, 
vice;  degeneracy;  ill  habit,  -arta,  V. 

n,  -artas,  v,  d,  to  degenerate,  -ar- 
tande ,  n.  degeneracy,  -artlg ,  a. 
naughty,  wicked,  degenerate,  —bördig') 
a,  base-born;  bastard,  -bördighet) 
/.  base  extraction,  -bördlng,  m, 
base-born,  bastard,  -fröjd,  m,  de» 
faraatlon,  bad  name,  disrepute,  -fröj- 
da^ V,  a,  to  vilify,  to  defame,  -föi*, 
a.  lame,  maimed,  -gifte,  n,  mis- 
alliance, marrying  beneath  one's  self. 
-lieder,  m,  disboaouri  shame,  infamy, 


disgrace^  ignominy,  infamy,  -h^dor* 
lig,  a,  dishonourable,  ignominiou-. 
-hedra,  v,  a,  to  disgrace,  to  disho- 
nour, -helga,  V.  a,  to  profane,  to 
desecrate,  -helgd ,  f,  profanation. 
—hopp )  n,  despondency ,  despair* 
-häfd,  m.  neglect  of  tillage,  -häfda, 
V,  a.  to  neglect  tillage,  -kantig,  a. 
backsided.  -lottad )  a,  illlavoared. 
—makt,  /*.  impotence,  inability,  weak- 
ness, impulssance.  -mäktig,  a.  weak, 
feeble,  impotent,  imbecile.  — pris,  11, 
price  below  the  real  value,  underprice. 
—rykt)  m,  want  of  care,  carelessness» 

-rykta)  v,  a,  to  defame,    -rykte, 

n,  aspersion ,  disrepute ,  bad  name. 
— Sinnig)     a.    crack-brained,     crazy. 

-sinnighet)  f,  -sinne,  n,  mad- 

ness.     -skapH)  v.  a.  to  disfigure,  to 

deform,    -skapad,   -skaplig,  a, 

deformed,  disfigured,  -skapllghet, 
f,  deformity,  monstrosity.  — skÖta, 
V,  a.  to  neglect,  to  take  no  care  of. 
—skötsel,  m,  careless  treatment ,  ne- 
glect -slägtandO)  n.  degeneracy. 
-slägtaS)  V.  d,  to  degenerate.  -slHg- 
tig,  a.  degenerate,  going  out  of  kiml. 
-ställa,  V,  a,  to  disfigure,  to  deform. 
-trifyaS)  V,  d.  to  thrive  ill.  -tro, 
f,  incredulity,  unbelief,  -trogen,  a. 
incredulous,  unbelieving.  — vett,  n. 
madness,  craziness,  dotage,  -vettig;") 
a,  mad,  insane,  crazy,    crackbraincd, 

-vetting,  m,  crazy  fellow,  -vårda, 

V,  a,  to  neglect,  to  treat  with  scornful 
headlessness.  -vårdnad,  /.  neglect. 
-vörda,  v,  a,  to  disregard,  to  slight, 
to  disesteem.  -VÖrdig,  a.  irreverent. 
—vördnad)  f.  irreverence,  contempt. 
-ära,  /*.  dishonour,  shame,  infamy. 

Vand||el,  m,  life,  conduct  of  life,  han^ 
del  och  -,  dealing.  -la,  v.  n, 
handla  och  — ,  to  buy  and  sell,  to 
traffic,  to  tradov 

Vandrlla,  v,  n,  to  wander,  to  walk, 
to  travel.  —  M^,  to  emigrate,  -are, 
-ingsman,  m,  traveller,  wayfarer. 

Vanilj,  m,  vanilla. 

Vank,  m.  blemish,  defect. 

Vanka,  v,  n,  to  vamble,  to  roye  »bout, 


270 


Vankas 


Vattenblandad 


Tankas,  v.  d.  to  be,  to  be  had. 

Tankelmodig,  a.  unsettled,  irresolute. 
-het,  f.  irresolution. 

Vanlig,  s.  under  Van,  a. 

V  an  na,   f.  fan.     ~,  v.  a.  to  winnow. 

Vansklig,  a.  uncertain,  dubious,  doubt- 
ful; variable,  inconstant,  —het,  f, 
uncertainty,  dubiousness,  instability. 

Vant,  m.  T.  shroud,  -knop,  m.  wale- 
knot,     -stropp,  m.  salvagee,   wapp. 

-vnrstar^  m.  pi.  futtock-staves. 

Vante,  m.  glove,  mitten. 

Vapen,  n,  weapon,  arms,  coat  of  arms. 
gripa  till  -,  to  take  Up  arms,  -bok, 
/.  armorial,  —brak,  n.  clashing  of 
arras,  -dragare,  m.  esquire,  ar- 
mour-bearer.  — hUS,  71.  church-porch. 
-h?ila,  f.  truce,  suspension  of  arras. 
-klädd,  a.  armed,  -konst,  f. 
blazonry,  heraldry,  -lycka,  f.  chance 
of  war.  —skifte,  n.  combat,  engage* 
raent,  conflict,     »smed,  7».   armorer. 

Var,  n,  case;  ticken. 

Var,  a,  shy,  aware,  -fågel,  m.  great 
shrike,  butcher-bird. 

Var,  «.  pus,  matter,  -ft  sig,  V,  r, 
—as,  V.  d.  to  suppurate,  to  matter,  to 
maturate.  — gOrnlug,  f,  suppuration. 
-ig,  a,  purulent.  -SVUlst,  w.  ira- 
postbume.     — sår,  n,  ulcer. 

Vara,  taga  -  på,  to  take  care  of,  to 
watch,  to  observe,  taga  till  — ,  to 
take  care  of. 

Var||a,  /"..  merohafdlse,  commodity,  ware. 
Varor ,  pi,  commodities ,  merchan- 
dises, goods,  wares.  -Ub}  te,  71,  bar- 
ter, truck,   -uförråd,  -ulager,  w. 

storage,  stock  of  good^.  — QUlängd, 
m,  store  of  goods,  -uprls,  n.  price 
of  goods. 

Varjia,  v.  n.  to  be,  to  exist,  vara  sig 
dermed  huru  det  vill,  be  this  as  it 
will.  —  af  med  något,  to  be  rid 
of  a  thing.  —  af  (sönder),  to  be 
broke.  —  med,  to  be  engaged  in. 
—  till,  to  exist,  -ande,  a.  being, 
existent.  — elsO,  f,  existence,  being; 
creature;  stay,  abode. 

Var||a,  V,  n.  to  last,  to  endure,  to  con- 
tinue, to  hold,     -aktig,  a.  durable, 


lasting,    -aktighet,  f,  continuance, 

duration,  permanence. 
Varda,  v.  n,  to  be,  to  become,  to  grow. 

varde  ljus,  let  there  be  light. 
Varf,  n.  warf,  dock-yard. 

Varg,  m.  wolf,    -böna,   f.  lupme. 

-grop,  f.  pitfall  for  catching  wolves. 

-hona,  -inna,  /"..she-wolf,    -lo, 

m.   lynx,     -mjölk ,  f.   wolfa   milk, 

euphorbia  (plant). 
Vargering,  f.  reserve  of  soldier,     -8- 

karl,  m.  soldier  of  the  reserve. 
Varkunijna  sig,  v.  r.  to  pity,  to  hava 

mercy   upon.     — samhet,   f,   mercy, 

pity. 
Varlig,  a.  cautious,  wary;  slow. 
Varm,  a.  warm.  — t,  ad.  warmly,  hotly. 
Varn||a,    v.  a,    to    warn,    to    caution. 

-agel,  m.  -ing,  f.  warning,   -are, 

^    m.  "wrarner,  admonitioner. 

Varp,  f.  web,  woof;  steep  declivity. 

Varp,  n.  draught   of.  net.     -a,  v.  a, 

to  warp,  -ankar,  n,  kedger.  -lina, 

f.  -trass,  m.  wa^rp. 
Varsam,  a.  wary,  cautious,  upon  one's 

guard,    —het,  f.  circumspection,  care, 

caution,  wariness,  precaution. 
Varse,  ad.  aware,     hlifva  -,  to  per. 

ceive,  to  be  aware. 
Varsel,  m.  prediction,  forebode. 
Varserra,  -tre,  i.  truly  l  indeed  I  bo- 

dikins ! 
Varsko,  v.  a,  to  forewarn;   T.  to  cond. 
Varnlf,  m.  wore-wolf,  lycanthropist. 
Vas,  m.  vase. 

Vasall,  m.  vassal.  -Skap,  n.  vassallage. 
Vase,  m.  sheaf;  beam. 
Vask,    n.    -malm,    m.    washed   ore. 

-a,   V.  a.   to  wash,     -verk,  n. 

washing-mill.  [reedpipe,  reed. 

Vass,  w.  reed,    -pipa,  /.  -rör,  n. 

Vassla,  f.  whey,  serum. 

Vaterbordsplanka,  f.  waterway. 

Vatten,  n.  water,  till  lands  och  -, 
by  water  and  by  land,  sätta  under 
— ,  to  float,  stå  binder  —,  to  be  over- 
flowed, -alledning,  f.  draining. 
-aktig,  a.  waterish,  watery,  -be- 
hållare, m,  tank ,  cistern,  reservoir. 
-bi,  n,  druse,    -blandad^  a,  mixt 


Vattenblemma 

with  water,  -blomma,  f,  blister. 
-lilomma,  f.  aquatic  flower.  -l)låsa, 
f,  bubble;  blister,  -brist,  ra.  scar- 
city of  water.  — bryu,  n.  the  surface 
of  the  water,    -brack,  n.  hydrocele. 

-butelj,  f,  waterflask.  -byggnads- 
konst, f.  hydraulic  architecture,  -bä- 
rare ,  -dragare,  tn,  waterbearer. 
-djnr,  n.  aquatic  animal,  -dop,  71. 
baptism  with  water,  —drag,  n.  cur- 
rent of  water,  —fall ,  72.  waterfall, 
cataract,  cascade,  -flod,  m,  -llöde, 
72.  flood,  inundation,  overflow,  deluge. 

-fågel,  m.  waterfowl,  seafowi.  -iåra, 

/.  drain,  waterfurrow.  —färg,  w. 
watercolour;  distemper,  —gång,  tn. 
T.  waterline.  —hinna ,  f,  amnios. 
-hjul,  n.  watermill-wheel.  -hO,  f, 
watertrough.      — hund,  772,  waterspa- 

niei.  -jungfru,  f,  dragonfly,  -kan- 
na, -kruka,  f,  ewer,  pitcher,  -kista, 
f,  reservoir.  -klofver,  771.  buck- 
bean,  -konst,  f,  jet,  fountain. 
-koppor,  f.  pi,  chickenpox,  water- 

pox.  -kraft,  f.  water-power,  -kras- 

se,  771.  watercress,  —kärl,  71.  water- 
tub,    -ledning,  f,  aqueduct,  conduit. 

-liggare,  m.  waterbutt.  -linie,  Z'. 

waterline.      -lägga,  V.  a.  to    soak. 

-melon,  771.  watermelon,   -minsk- 

— ning,  f,  diminution  of  water. 
-nynif,  f,  river-nymph,  -nöd,  f, 
inundation.     -ptlSS,  72.  level,    bevel. 

-pelare,  m.  waterspout,   -prof,  72. 

watertiial.    -pusS,  ra.  puddle,   plash. 

-qvarn,  f.  watermili.  -rik,  a. 
watery,  abunding  in  water,  -riket, 
72.  the  aquatic  kingdom,  —råtta,  f. 
waterrat.  — rånna,  f,  waterchannel. 
—rör,  n.  waterpipe;  T,  emphatic 
vessel,  —siktig,  a.  dropsical,  hydro- 
pic, —skada,  f,  damage  done  by 
water.  — skräck,  772.  canine  madness, 
-skygg,  a.   fearful  of  water;  hydro- 

phobous.  -snärpa,  f.  biicock.  -sop- 
pa,  f.  watergruel.    — SOt,  in.  dropsy. 

-spindel,  m.  water?pider.  -Språng, 

72.  watershoot ,  jet.  -stare,  772.  wa- 
ter-owzel.  -stån-d,  71.  height  of 
the  water,     -ställe,    71.   waterplace. 


Vederfaras        271 

-SYUlst,  772.  oedema,  -så,  772.  water- 
tub,  -tät,  a.  waterproof,  -upp- 
fordringsverk,  72.  pump-work,  -ur, 

n.  waterclock.  -verk,  72.  waterworks. 
-våg,  f.  waterlevel.  -välling,  772. 
watergruel.  — växt,  m.  waterpb.nt. 
—åder,  f.  spring  of  water;  lymphatio 
vessel.  — äple,  772.  corkwood. 
Vattljgröt,  772.  hasty -pudding,  -na, 
V,  a.  to  water,  to  drench,  -nas,  V. 
d,  to  water,  -nig,  a.  watery,  -ra, 
V.  a.  to  water.    -UgÖI,  772.  waterpit. 

-umannen,  772.  T.  aqirarius. 

Vau,  772.  weld,  wold,  dyer's  weed. 
Vax,  72.  wax.     -a,  V.   a.  to  wax,    to 
cere,  -aktjg,  a.  cerurninous.    — blld, 

771.  imago  of  wax.  -blekare,  771. 
wax-bleacher,  -buske,  772.  -träd, 
72.  waxtree.  — duk,  772.  oilcloth,  cere- 
cloth,    -kabinett,  772.  wax-cablnet, 

wax-works,  -kaka,  f.  corab.  -näsa, 
f,  wax -nose,  sätta  —  på  en,  to 
mystify  one.  -papper,  72.  waxed 
paper,  -plåster,  72.  wax- plaster, 
cerate,  -pussorare,  772.  embosser  in 
wax.  -stapel,  772,  wax-winder,  -taft. 
72.  oilskin. 

Vej  i.  wo,     —  dig,  wo  be  to  thee. 

Veck,  72.  plait,  fold ;  crease,  -a,  V.  a. 
to  plait,  to  fold. 

Veck||a,  f.  week,  -eblad,  n.  weekly 
paper.  -elÖn ,  f.  weekly  wages. 
-tals,  ad.  weekly,  by  the  week. 

Veckla,  v.  a.  to  wind,  to  wrap,  to 
involve.  -  af,  -  upp,  to  unfold,  to 
unwrap. 

Ved,  772.  wood,  firewood,  -bod,  f. 
wood-house,  -brand,  772.  fewel,  fire- 
wood,   —fång,  72.  gathering  of  wood. 

-gård,  772.  wood  yard,    -huggaro, 

772.  wood-cutter.  — kast,  772.  wood-pile. 
-lass,  72.  cartload  of  wood,  -trafve, 
772.  wood-stack,  -trä,  72.  billet,  -yxa, 
f.  felling-axe,  clever. 

Vederljböra,  v.  n.  ind.  to  be  due. 
—börande,  772,  the  party  concerned. 
-börlig,  a.  due,  proper,  just,  -bör- 
ligen,  ad,  duly,    -delonian,  772. 

adversary,  contending  party.  — dopurc, 
772.    anabaptist.       -faxas ,    V.    d.    to 


272       Vederfående 


Världskarta 


befall ,  to  happen  to.  -fåoilde  y  n. 
recover.  — fås  j  V,  d.  to  recover. 
-gällä^  V»  a.  to  reward ,  to  requite, 
to  pay,  to  return.  -gällniDg,  f. 
return  ,  reward ,  recompense.  — gäll- 
nillgsrätt,  m.  law  of  retaliation. 
-häftig,  a,  bound,  accountable,  ii- 
able.  —lag 5  n.  compensation,  in- 
deranification.  -liko^  m,  equal,  -lag» 
ga,  V,  a.  to  refute,  to  confute.  -lägg- 
ning,  f.  refutation,  confutation.  -mä« 
1©,  W.  pledge,  token,  -möda,  f. 
pain,  anguish,  -part,  m.  adversary. 
-QVlcka,  V,  a.  to  recreate,  to  re- 
fresh,  to   recruit,     -qvickelse,   f. 

recreation,  refreshment.  -Saka,  V.  a. 
to  refuse.  — sakaro,  m.  adversary^ 
-sken,  n.  reflected  light.  -Spel,  n. 
tho  contrary,  the  reverse.  -Stygllgj 
a.  odious,  abominable,  execrable,  de- 
testable, -styglighet,  -styggel- 
se, f.  abomination,  detestation,  —taga, 
V,  d.  to  receive,  —tagen,  a.  usual. 
—vilja,  f.  antipathy,  aversion,  re- 
pugnancy, -våga,  V,  a.  to  venture, 
to  hazard,  —värdig,  a.  repugnant, 
disagreeable,  nauseous,  distasteful,  loath- 
some, -värdighet,  f,  adversity,  ca- 
lamity;  nauseousness. 

Vef,  f.  winch,  crank,  -ling,  7W.  T. 
ratline.  — positlv,  n.  barrel-organ. 
— va  ,  V,  a,  to  turn  round,  to  wind. 
—   af,  to  unwind. 

Vefta,  f.  fan.  -,  V.  n.  to  fan,  to 
winnow,  to  ventilate,  to,  wave. 

Vefva,  f,  %  den  vef  van,  at  that  very 
time. 

Vegetllabilicr,  jph  vegetables,    -era, 

Veide,  m.  woad.         {V,  W.  to  vegetate. 

Vek,  a,  weak,  soft)  pliant,  veka  lif- 
vet,  the  waist»  — h©t^  f»  weakness, 
pliantness ,  softness*  — Hgy  a,  soft, 
effeminate.  — Ugt,  adi  unmanly. 
-lighet,  f.  softness,  effeminacy. 
—ling,  m,  effeminate  man,  weakling. 
— na,  y.  n,  to  soften,  to  grow  soft  or 

Veke,  m,  wiek;  snuflf.  [pliant. 

Veklagan,  /.  lamentation,  wail. 

Veld,  m.  partiality. 

Velc,  m.   T.  tent,  lint. 


Velin,  m.  vellum. 

Vemod,  n.  melancholy,  sadness,    ^igj 

a.  melancholic,  melancholy,  sad. 
VeildelrOt,  f,  valerian. 

Vener,  f.  pi.  veins. 

Venerisk,  a.  venereal,  syphilitic. 

Venster,  a.  left,    till  -,  -  om,  to- 

ward    the    left.       -händt,    a.    left- 
handed. 
Ventil,  m.  valve,    -atiou,  f.  venti» 
lation.  -ator,  m.  ventilator,  -era^ 

V.  a,  to  ventilate. 

Veriflcera,  v,  a.  to  verify. 

Verk,  72.  work,  performance;  affair,  bu- 
siness, fact;  establishment,  hafoa  i 
verket,  to  be  at  work  with,  i  sjelfva 
verket,  in  effect,  -a,  v,  a.  to  work, 
to  operate,  to  effect.  — ,  V.  71.  to  have 
effect,  to  operate,  to  havo  influence. 
—  på,  to  have  influence  upon.  —  till, 
to  contribute  to.  —an,  f,  effect,  in- 
fluence,  reach,  göra  —,  to  have  effect. 
—ande,  a.  efficient,  efficacious,  active, 
effectual.  — hord,  71.  shop-board. 
-gesäll,  m.  head-journeyman.  -hel- 
gon^  m,  hypocrite.  — llg,  a.  actual, 
real,  —ligen,  ad.  actually,  in  truth, 
verily,  *  truly,  -lighet,  f.  reality, 
existence,  fact.     >^10S,  a.  ineffectual. 

-mästare,  t»,  foreman,   -ning,  f. 

effect,  -ningskrets,  m.  sphere  of 
activity.  — sam,  a.  active,  efficacious, 
effective,  -samhet,  f.  activity,  effi- 
cacy.      — stad,    7».    shop,    workshop. 

-stol,  m.  loom,    -ställa,  v.  a.  to 

execute,  to  perform,  to  practise,  to  do. 

-ställande,  a.  executive,  -ställig» 

het,  f^  execution,  performance ,  prac- 
tice. -Synd^  f.  actual  sin.  -tyg,  71, 
tool,  instrument. 
Verld,  f,  world,  Jiafva  -,  to  have 
manners,  förr  i  verlden,  in  former 
times. 

Verlds||bekant,  a.  notorious,  -foe- 
skrifning,  f.  cosmography,  -bor- 
gare, m.  cosmopolite.  -feygglUHJ,, 
f.  fabric  of  the  world,  -dcl ,  7U, 
part  of  the  world.  — haf,  71.  ocean. 
-historie,     f.      universal      history. 

-karta,    f.    map    of    th»    woria. 


Verldslig 

— IfgT)  a.  worldly,  profane,  temporal, 
laical;  mundan;  secular,  -llghct,  ^. 
worldliness.  -Hgt,  ad,  worldly. 
-system,  n.  system  of  the  world. 
-pTisIietj  ft  wordly  wisdom,  philo- 
sophy. 
VerSj  m,  verse,  stanza,   pd  — ,  in  verse. 

-byggnad,  m.  versification,  -ifiera, 

V,  a,  to  versify,  -makare,  m.  ver- 
sifier.  -mått,  n.  measure,  —åder, 
/*.  poetical  vein. 

Versal,  m.  capital  letter. 

Vertikal,  a.  vertical. 

Vessla,  /*.  weasel. 
Vest,  m,  waistcoat. 

Vest,  m,  west,  -an,  m.  west,  -an- 
efter,  -anifrån,  ad.  from  the  west. 
-anTind,  m,  -anväder,  n.  west-' 
wind,  zephir.  —OF,  m.  &  ad,  west. 
-  ifrån  t  from  the  west.  -  ^^,  to 
the  west,  i  — ,  in  the  west.  — er- 
ländsk,*  a.  western,  -lig,  Ö.  west, 
erly.  -ra,  a,  def,  western.  -Yards, 
ad.  westwardly. 

Vot||a,  V.  a,  to  know,  lata  en  -,  to 
let  one  know,  få  -,  to  learn,  jag 
vill  icke  -  af  honom ,  I  will  have 
no  dealings  with  him.  —  förut  t  to 
foreknow.  —  något  med  sig,  to  be 
conscious  of  a  thing.  —  något  med 
en  annan,  to  know  of  something 
another  is  guilty  of.  ej  —  till  sig, 
to  know  nothing  of  one's  self,  —ande, 
a.  knowing.  —  och  viljande,  on  set 
purpose,  -enskap,  f.  science,  -en- 
skaplig,  a,  scientificai.  -erlig,  a. 
known,  göra  — ,  to  manifest.  — er» 
ligen,  ad.  knowingly,  consciously. 
— skap,  f»  knowledge,  cognizance. 

Vett,  n,  wit,  sense,  vara  ifrån  vettet, 
to  be  out  of  one's  senses.  — girig, 
a.  desirous  of  learning,  curious,  —gi- 
righet, f,  desire  of  learning;  curio- 
sity, -ig,  a.  witty,  judicious.  -1ÖS, 
a.  senseless,  witless,  mad.  — loi^liet, 
/.senselessness.  —villillg,'/7i.  madman. 

Vetta,  V.  n.  (emot,  åt)  to  face,   to 

Vette,  771.  decoyduck.  [open  into. 

Vexel,  m.  b«l  of  exchange,  bill,  draft. 
—bank,  m.  bank  of  exchange,    — be- 

SwedUhri^nglish  Diet, 


Vidhäfta 


273 


talare,  m.  accepter,  -bref,  n.  bill 

of  exchange.  — bruk,  n.  uso,  usance. 
-feber,  m.  intermittent  fever,  -glf- 
Tare,  m.  drawer  of  a  bill  of  ex- 
change, —handel,  m.  bill-business, 
banker's  trade,  -handlare,  m,  ban* 
ker.  -kurs,  m.  course  of  exchange, 
exchange,  —mäklare,  m.  exchange- 
broker,  -ryttare,  m.  bin -jobber, 
-rytteri,  n.  bill- jobbing,  -rätt, 
771.  laws  of  exchange,  -tagare,  m, 
remitter,  presenter.  —Tin glare,  m. 
stock-jobber.  — vis ,  ad.  by  turns, 
interc"hangeably,  alternately. 
Vexla,  V,  a,  to  exchange,  to  change, 
to  barter;  to  alternate.  —  href,  to 
correspond.  —  bort,  to  change,  — 
in,  to  get  by  exchange,  — rO^  VI, 
money-changer,  change-broker, 
Vexling,  /.  change,  exchange. 
Vi,  pr»  we. 

Vicka,  v.n.  to  wag.    —  om^  to  over- 
Vicker,  f.  pi.  vetch.  [turn. 

Vicunna,  f.  vigognia-wool.  [by. 

Vid,  prp,  near,  nigh;  at,  about,  upon, 
Vid,  a.  wide,  large,  ample,  i  vida 
fältet,  very  uncertain.  —are,  a. 
comp.  wider,  -d  ,  f.  width ,  extent, 
space,  capacity,  capaciousness,  wide- 
ness,  breadth.  — ga,  V.  a.  to  enlarge, 
—  sig,  to  widen,  to  grow  wide.  — t, 
ad,  largely,  widely.  -  omkring,  far 
about.  —  och  hredt,  far  and  wide, 
-tberomd,  a.  celebrious,  far  renow- 
ned, -tntseende^  a.  uncertain  in 
the  issue. 
Vida,  ad.  far,  muoh.  -  mer,  much 
more,  så  —  som,  as  far  as.  —re,  a, 
farther.  — ,  ad,  farther,  further,  more. 
och  sd  — ,  and  so  on.  tills  -,  till 
another  opportunity,  —  intet,  nothing 
else. 

Vidbränna,  v,  a,  to  burn,  to  singe. 
Vide,  n.  withy,  willow,    -korg,  m. 

wicker-basket. 
Vidfoga,  V.  a,  to  adjoin,  to  annex. 
Vidgå,  ;;.  a,   to   own,   to   confess,  to 

acknowledge,   to  admit,     —ende,  W, 

confession,  acknowledgment. 
Vidhäfta,  V.  a.  to  affix,  to  attach. 

X3. 


274         Vidhänga 

Tidhiinga,  v.  n.  to  adhere,  to  stick 
to.  —lldö,  a.  adhesive,  cohesire, 
sticking.     — ,  n,  adherence. 

VidlmliatiOD ,  /.  verification,    -er», 

v.  a.  to  attest,  to  verify, 

Vid.ja,  f.  a  willow-twig,  wicker. 

Vidkärinailde,  n.  acknowledgment. 

Vidlyftig,  vidlöftig,  a.  large,  ex- 
tensive,  diffuse,  voluminous,  ample; 
diffusive,  circumstantial»  prolix,  lefva 
vidlyftigt,  to  live  dissolutely,  -het, 
f.  prolixity,  copiousness ;  extravagance. 
han  är  i  mycken  -,  ho  ia  in  great 
Btr&lts» 

Vidrig j  a.  adverse,  contrary,  cross; 
disgustful,  repugnant,  i  vidrigt  fall, 
if  it  should  fall  out  otherwise,  -het, 
f,    adversity,   crossncaa;    nauseousness. 

VidrÖrlla,  v.  a,  to  touch;  to  mention, 
to  speak  of.  -nicgSpunkt,  m.  point 
of  contact.  Isuperstitious. 

VidskepIIelse,  f,  superstition,  -llg,  a. 

Vidsträckt,   a.  vast,  extensive. 

Yidttiiga^  t7.  a.  <fc  n.  to  begin,  to  com. 
mence;  to  follow.  -  en  Utväg,  to 
take  measures. 

Y  id  tala,  v.  a,  to  bespeak,  to  agree  with 
one.  (strous,  strange. 

Yidunder,  Uo  monster,   -lig,  a.  mon- 

Yidöppen,  a.  quit©  open. 

Yifta,  v.  n,  to  wave,  to  fan. 

"Yifvel,  m.  weevil,  calender. 

Tig,  a.  nimble,  agile;  swift,  quick; 
convenient,  commodious,  handy;  ac- 
tive, dexterous;  ready,  -het,  f,  ag{. 
lity,  nimbJenes^,  activity,  quickness, 
dexterity,  facility. 

Viglja,  V.  a.  to  consecrate,  to  dedicate; 
to  marry,  to  wed;  to  ordain,  -ning, 
/.  consecration;  ordination.  -Sel,  m^ 
wedding.  -SClrlng,  m,  wedding-ring. 
-vatten,  n,  holy  water* 

Vifrg,  771.  wedge. 

Yigge,  771.  tufted  duck. 

Vigt,  771.  weight;  importance,  moment, 
consequence,  concernment,  lägga  — 
pä,  to  attach  importance  to.  -Jg,  a. 
of  full  weight,  "weighty,  important; 
momentous,  -ighet,  f,  weightiness, 
weight ;  importance,    -lod,  n,  weight. 


Villoväg 


—skal,  971.  scale  of  a  balance;  a  pair 

of  scales,  balance. 

Yik,  m.  cove,  creek. 

Yika,  V.  71.  to  yield,  to  give  way;  to 
cede,  to  retreat.  -  af  vägen,  to  turn 
out  of  the  road.  —  i  frän,  to  stray 
from ,  to  leave.  -  tillbaka ,  -  un» 
dan,  to  retreat,  to  give  ground,  to 
evitate.  -H?^  sidan,  to  turn  aaidt. 
-,  ad,  gifva  vika,  to  give  way. 

Vika,  V.  a.  to  fold,  to  double,  to  plait, 
-  upp,  to  unfold;  to  turn  up. 

Vikarijjat,  n.  vicarship.  -e,  m,  vicar* 

viking,  771.  wiking,  pirate,  searover. 

Yiktnalier,  tt*.  pi.  victuals,  provisions. 

Y'ild,  a.  wild,  savage;  fierce,  ferocious, 
barbarous.  -and ,  f,  wild  duck. 
-basare,  m.  harebrained  fellow,  mad» 
cap.  -bråd,  Yildt,  n,  venison, 
game,  -djur,  71.  wildbeast,  monster. 
-e,  m,  savage,  -gås,  f,  wildgoose. 
-het,  f.  wildness,  feroctty,  savage» 
nes»,  fierceness,  -hjerne,  m.  mad- 
cap, -katt,  77J.  wildcat,  -kött,  71. 
proud  flesh,     -inan,  771.  savage  man. 

-mark,  f.  wilderness,    -sint,  a. 

wild,  ferociou?.  -Sfiu,  71.  wildboar, 
-ilsna,  f.  wildass. 

Vilyja,  f.  will ;  choice,  pleasure ,  mind, 
way.  Vced  — ,  on  purpose,  göra  en 
till  viljes,  to  humour  one.  — ,  v.  a. 
df  n,  to  will,  to  be  willing;  to  de» 
sire,  to  wish,  to  want.  077i  Gud  vill, 
If  God  please.  —  ha,  to  want,  icke 
— ,  not  to  bo  willing,  -lig,  a.  wil- 
ling, ready,    -ligliet,  /".  willingness. 

Vilkor,  71.  condition,  terra,  stipulation, 
med  -,  conditionally,  med  det  — , 
upon  that  condition.  — ,  pi,  circum- 
stances, vara  i  goda  -,  to  be  in 
good  circumstances.  — Ug ,  a,  condi- 
tlonal,  eventual,  arbitrary.  —  sats, 
hypothesis.  -Ifgen,  ad,  conditio- 
nally.  — lighet,  /.  conditionality, 
eventuality. 

Yin,  Gd,  astrAy,  wrong,  -a,  /".  error, 
illusion,  delusion,  -farclso  ,^ /".  er- 
ror, mistake,  delusion.  — Olällg,  Ct, 
heterodox.  -OlllCaillg,  f.  erroneous 
opinion.     -Oväg,   m,  wrong   course, 


Villrådig 


error.  -rädigTj  cL'  irresolute,  beiny 
at  a  loss,  -rådlgliet,  f,  suspense, 
hesitation,     doubt,    perplexity,     loss. 

-sam,  a.  intricat».    -sainhet,  Y' 

confusion. 

Till,  a.  mad;  angry. 

Villervalla,  f,  confusion,  tumult,  med- 
ley,  irregularity,  mixture. 

yillfarlla,  v.  a^  to  comply,  to  agree, 
to  concede,  to  grant.  — ig,  a.  com- 
pliant, condescending,  -lighet,  f, 
compliance,  concession,  granting. 

Vilse,  ad,  astray,   gä  -,  to  go  astray, 

to   miss  the  road,     -farande,   a. 

going  astray,  erroneous.  —  riddare, 
knight  errant,  -föra,  V.  a.  to  mis- 
lead. — n,  a.  bewildered,  erroneous. 
Vimla,  V,  71.  to  swarm  in  abundance, 
to  be  crowded. 

Vimm  elkan  tig,  a,  giddy;  tipsy. 

Vimpel,  m.  pendant,  banderol. 

Vin,  W.  wine;  vine,  -aktig,  a.  vl- 
nous,  -berg,  n.  vine-yard,  -berg- 
ning,  f.  vindemiation,  vintage,  —blad, 
n,  vine-leaf,  —bygd,  f,  vinous  coun- 
try, -bär,  n,  currant,  -drufva, 
f.  grape,  -drägg,  m,  lees  of  wine. 
-fat,  n,  wine-cask,  -glas,  n.  wine- 
glass, -gård,  m.  vine-yard,  -hand- 
lare, 772.  wine-merchant,  -klase,  m, 
cluster  of  grapes.  -källare,  m, 
wine-cellar,  tavern,  —land,  71.  wine- 
country;  vine-yard.    — must,  m,  most. 

-prof,  7>.  wine-trial,    -ranka,  f, 

vine-branch,  -rata,  /.  rue,  herb  of 
grace,  —skänk,  m,  vintner,  tavern- 
keeper,  cup-bearer;  wine-buffet.— ston, 
m,  wine-stone,  tartar.  -StOCk,  m. 
vine,  -sur,  a.  winy.^  -syra,  /". 
acidity  of  wine,  —träd ,  n.  vine, 
-tull,  771.  impost  on  wine,  -ättika, 
f,  vinegar,  wine-vinegar. 

Vlnd,  a.  awry,  warped,  cast.  —8,  V.  71. 
to  squint.     — Ögd,  a,  squint-eyed. 

Vind,  771.  garret,  loft,  cockloft.  -S- 
fönster.  -Sglugg,  77i.  garret-win- 
dow.     -skammare,  m,   garret-room. 

Vind,  771.  wind,  gale,  breeze,  god  — , 
fair  wind,  t  a  vinden  af  en,  to  get 
the  wind  of  one.    rum  -,  large  wind. 


Vinterdag        275 

-bojtel,  771.  Idle  talker,  vain  boaster. 
-fana,  /.  weather-cock,  -fång,  71. 
folding-skreen ;  vent-hole.  — fälle,  71. 
windfall,     -hand,    m,    grey,  hound. 

-lafve,  771.  soundboard,    -mätare, 

77i.  anemometer,  -skifva,  f,  tho  card 
of  a  sea -compass.  — Spole,  771.  cur» 
lew.  -stilla,  f,  calm.  -ÖtÖt,  m, 
gust,  puff  of  wind,  -agn,  771.  flouri- 
shing furnace.  -Yak,  /".  hole  in  the 
ice  occasioned  by  the  wind,  -^^^y 
71.  wind-egg,  addle  ezZ'  -Öga,  n, 
hole  in  the  roof. 
Vlnd,  771.  winch,  windlass,  -ft,  V.  a, 
to  heave ,  to  wind.  -brO ,  /".  draw- 
bridge,  -brann,  771.  draw-well.  -Spel, 
77.  windlass,  capstan,  capstern. 

Vindel,  771.  spiral,  joint,  -trappa,  f, 

winding  stairs,  cockle-stairs. 
Vingllad,  a.   winged.,    -e,    77^.   wing. 

-tjäder,  771.  flag- feather,    -foder, 

77».  sheath -wing,  -penna,  f.  flag- 
feather.    — taggj  m.  jaoana,  sandpiper. 

Vingllja,  v.  W.  to  waver,  to  staggle; 
to  shuffle,  —are,  771.  shuffler,  swind- 
ler.    — eri,  n,  shuffling,  swindel. 

Vink.  771,  beck,  sign,  wink,    gifva  en 

—  at  någon,  to  give  one  a  hint, 
—a,  V.  71.  to  beckon,  to  wink. 

Vinkel,  771.  angle,  corner,  -liake,  77Z. 
square;  composing-stick,  —knä,  72. 
T.  lodging-knees,  -mått.  Ti.  square, 
recipiangle.  —rät,  n,  rectangular. 
Vinkilg,  a.  angular,  cornered, 
Vinn||a,  v,  a,  &  n.  to  win,  to  gain, 
to  obtain,  to  get,  to  carry,  to  attain, 
to  earn,  to  acquire.  —  pd  någon, 
to  get  the  better  of  one.  till  tidens 
vinnandet  in  order  to  gain  time. 
—ing,  /.  gain,  profit,  lucre,  advan- 
tage, -ingslysten,  a.  eager  of  gain, 
self-interested.      -lägga    sig,   V,  r. 

—  0771  något,  to  apply  one's  self  to  a 
thing,  to  make  it  one's  study  or  business. 

Vinst,    771.    profit,    benefit;    advantage. 

—  vä  lotteriet,  prize  in  the  lottery. 
•pa  -  och  förlust,  at  a  venture. 

Vinter,  m.  winter,  i  — ,  this  winter. 
förtiden  -,  i  vintras,  last  winter. 
om  vinterrif  in  the  winter,   -dag,  tti, 


276 


Vinterföre 


Vittna 


winter  •  day.  — föfö  5  n.  aledge.road. 
pä  —t  on  the  snow,  on  the  ice,  on  a 
sledge,  -gata,  f.  the  milky  way, 
galaxy,  —grön,  /*.  wintergreen,  peri- 
winkle, -hvete,  n.  winter -wheat, 
wheat  sown  in  autumn.  — krass©,  w. 
winter -cress,  -liggaro,  m.  a  ship 
that  winters  at  some  harbour.  -Ilk, 
a.  winterly,  -läger,  n,  hibemaclc. 
-råg,  m.  winter-rye.  -säde,  n 
corn  gown  in  autumn. 

Tintra,  v,  n,  imp.  -s,  v.  d.  to  win- 
ter.  det  vintras,  it  begins  to  be  win- 
try, winter  draw3  near. 

Viol,  f,  violet,  -blå,  a.  violet- blue. 
-ett,  a.  violet,    -rot,  f,  Ireos  root. 

Violin,  m.  violin. 

Violoncell,  m.  violoncello. 

Vipa,  /".  lapwing. 

Vipplja,  V,  n,  to  seesaw,  to  rock,  to 
balance;  to  wag.  -galge.  m.  gibbet. 
-stjärt,  m,  wagtail,  -ärter,  m, 
pi.  bitter-vetch. 

Vippen,  w.  stå  pä  -,  to  be  upon  the 

Vips,  i.  hush!  quick  I  (point  of. 

Vira,  V.  a.  to  wind,  to  knit. 

Virak,  m.  olibanum. 

Virka,  v.  a.  to  work ,  to  knit,  to  em- 
broider  with  a  needle. 

Virke,  n.  timber,  wood. 

Virrig,  a.  confused. 

Virtuos,  w.  virtuos.  fstom. 

Vis,  n.  manner,  way,  fashion,  wise,  cu- 

Vis,  a.  wise,  judicious,  -dom,  m. 
-het,  f.    wisdom,     -ligen,   ad, 

wisely. 

Visa,  V.  a.  to  show,  to  exhibit,  to  dis- 
play ,  to  present ,  to  prove.  —  hort, 
to  turn  away.  —  fram,  to  show  forth, 
to  produce.  -  en  på  dörren^  to  bid 
one  go  out.  —  sig  ^  v,  r.  to  show 
one's  self;  to  appear.  — ro,  m.  gno- 
mon:  hand,  pin.  -Ttafla,  f.  dial- 
plate. 

Vislla,  f,  song,  ballad,  höga  visan, 
the  song  of  Solomon,  the  canticle. 
— bok,  jT.  song-book. 

Vise,  w.  queen-bee,  mother-bee. 

Vlsfj'era,  v.  a.  to  visa,  -ir,  n.  sight, 
aim,  sight-vane,  visor,  beaver,     —ir» 


konst,  f.  art  of   gaging.     -Irgtaf, 

m.  gaging-rod. 
Visit,  w.  visit,    -ation,  /.  searching, 

—era,  v.   a,  to  search,    to  ruiiUiiage. 

—kort,  n.  visiting-card. 
Visklla,  f,  whisk.     -,  V,  a,    to  wipe; 

to  spunge ;  to  wag.    -are,  m,  spunge. 

— dnk,  m.  map,  clout, 
Vismnt,  m,  bismuth. 
Visp,  ra,  whisk,  twirling-stick.    -a,  V. 

a.  to  whisk,  to  beat.    — ©r,  W.  trifler. 

-ig",  a,  boyish,  fickle,  trifling,     -ig- 

het,  /".  fickleness,  flirtation. 
Viss,  O.  certain,  sure,  assured,    fixed; 

positive,    categorical;     smart.        visst 

folk,  some  people,  -erligen,  visst, 

ad,  certainly,  surely,  confidently.  Ja 
-,  yes  to  be  sure,  -hetj  f,  cer- 
tainty, surety,  truth,  -lländ,  a. 
having  a  steady  hand.  -0,  för  -, 
ad,  for  certain,  till  yttermera  visso, 
for  further  certainty. 

Vissllen,  a,  withered,  faded,  dead,  -na, 
V.  n,  to  wither,  to  fade. 

Vist||as,  V,  d.  to  reside,  to  sojourn,  to 
dwell,  to  stay,  -else,  f,  stay,  abode, 
continuance.  -©Iseort,  m.  residence, 
abode,  -hus,  n,  pantry,  larder, 
buttery. 

Vite,  n,  fine,  mulct,  penalty,  pålägga 
— ,  to  enjoin  under  a  fine. 

Vitriol,  m,  vitriol;  green  copperas; 
blue  copperas,  -haltig,  a,  vitriolate. 
-olja,  f,  sulphuric  acid.  -Syra,  f, 
vitriolic  acid. 

Vitsord,  n.  witness,  authority,     gifva 

—  om,  to  bear  witness  of. 
Vitter,  €t.  versed    in    polite    literature, 

lettered,  learned,  en  -  man,  a  man 
of  wit,  genius.  — liet,  f,  polite  lite- 
rature, belles  lettres;  work  in  polite 
literature,  -hetsakadeini ,  f.  aca. 
demy  of  belles  lettres.  -hetsidkarc, 
m.  polite  literator,  man  of  wit.  — t, 
ad.  poetically.  (a  snare). 

Vittja,  V.  a.  to  examine  Ca  net,  a  hook, 
VittnlJa  ,  V,  n.  to  witness ,    to    depose, 
to  testify,    to  attest,    to  bear  witness. 

—  emot  en,  to  give  evidence  against 
one.     -  för   någon,    to    witness    in 


Vittoe 


Våd 


277 


one's  flavour»  —  om,  to  bear  witness 
of  or  to.  — Oj  W.  witness,  evidence. 
stämma  till  — ,  to  ^  call  to  witness. 
— esbörd,  n.  testimony,  evidence,  wit- 
ness. — esed,  m,  oath  of  witnesses. 
-esför,  -esgill,  a.  competent  as  a 
witness,  qualiiied  for  giving  evidence. 
-esförhör,    n.    trial    of    witnesses, 

J     — esmål,  n,  deposition,  evidence. 

Yittr||a,  v.  n.  to  be  dissolved  by  the 
air.    —ingTj  f'  weathering,  crumbling. 

Yivat,  71.  cheer.     -,  i,  long  live  I 

Y^";?rj  m.  vizier. 

To;'a^  Sig,  V.  r.  to  complain,-  to  lament. 

t'ctttag,  m.  T.  jigger. 

Tokal,  w.  vowel,    -musik,  /."  vocal 

%olang,  m,  flounce.  [music. 

T'^ikan^  m,  volcano,    -isk,  a.  vol- 

Yolontar,  m.  volunteer.  fcanic. 

Yolt,  m,  volt;   legerdemain,  -igera, 

V.  n.   to  vault;   to   tumble,  -igor, 

m,  desultor, . 
Volyni,  m,  volume. 

Vomllera,  v,  n.  to  vomit,  to  puko. 

-itiY,  W.  emetic,  vomit. 

Votllera,  v,  n.  to  vote,  -nm,  n.  vote. 

Yrak,  n.  wreck;  drug,  refuse,  trash; 
a  good  for  nothing.  —fågel,  TO. 
goosander,  merganser,  —stämpel,  TO. 
felling-mark. 

Tred,  n.  faucet,  cock;  button. 

Tred ,  a.  angry ,  wrathful.  —  pd  nå- 
gon, angry  with  one.  -e,  TO.  wrath, 
passion,  anger,  t  vredes  mod,  in  a 
gust  of  passion,  snar  till  — ,  passio- 
nate.  -gad,  a.  angry,  -gas,  V.  d. 
to  be  angry  (at  a  thing),  -sam, 
-Sint,  a.  wrathful,  passionate,  -sam- 
het, f.  anger,  -samt,  ad.  wrath- 
fully,  angrily,  passionately. 

Yronsk,  a.  salacious,  neighing,  —a, 
V.  n.  -as,  V.  d,  to  neigh. 

Yresig,  a.  crossgralned ;  morose,  pee- 
vish, —het,  f,  knottiness,  gnara;  pee» 
vishness,  moroseness,  fretfulness. 

Yret,  f,  a  small  field  enclosed. 

Yriand,  f,  widgeon. 

Yrick||a,  V,  a.  to  wriggle,  to  turn  to 
and  fro.  —  en  hat,  to  scull  a  boat. 
^  foten,  to  put  the  ^oot  out  of  joint. 


— nillg,  f,  turning  to  and  fro ;  distor- 
tion, spraining,  sprain. 

Yrida,  V,  a.  to  wring,  to  twi:fc;  to 
turn;  to  wrest.  —  en  nyckel  i  olag, 
to  tum  the  key  the  wrong  way.  — 
af,  to  twist  off.  —  ifrån  sig,  to 
turn  to  the  right.  —  ig&n,  to  screw 
up.  —  pa  tappen,  to  tmn  the  fan.- 
cet.  —  upp,  to  untwist.  -  ur  led, 
to  put  out  of  joint.  —  åt  sig,  to 
turn  to  the  left.  —  sig,  V,  T  to 
turn  sour. 

Yrist,  TO.  instep. 

Yrå,  TO.  corner,  nook. 

Yråla,  v.  n.  to  bellow,  to  bawl,  to 
roar,     -nde,  n,  bawling,  roaring. 

Yrång,  a.  perverse,  wrong,  iniquitous, 
false,  partial,  —het,  f.  perverseness, 
crossness,  iniquity.  — sint,  a,  per- 
verse, iniquitous,  wicked,  stubborn. 
—strupe,  TO.  windpipe.  —VIS,  a. 
unjust,  iniquitous,  partial,  — Tishet, 
f,  injustice. 

Yraka,  v.  a,  to  reject,  to  refuse;  to 
throw.  —  hort  penningar,  to  squan- 
der  away  one's  money.  —  i  sig,  to 
devour.  -  OTO  hvartannat,  to  throw 
topsyturvy.  —  sig  på  folk,  to  in- 
trude  one's  self  upon  people,  —  ut  en, 
to  turn  one  out  of  doors.  — ,  v.  n.  to 
swell,  to  rage,  skeppet  vräker,  the 
ship  goes  at  the  mercy  of  the  winds 
and  waves,  gå  och  — ,  to  be  saun- 
tering about. 

Yrängila,  v.  a,  to  distort,  to  wrest,  to 
pervert,  -ulug,  f,  wresting,  distor- 
ting, perverting. 

Yula,  V,  a.  T,  to  gammon. 

Yuleu,  a.  disposed,  conditioned,  fit. 

Yulkan,  s.  Yolkan, 

Yurm,  TO.  whim,  freak,  fancy;  humor- 
some  fellow,  plodder,  —a,  v,  n.  to 
plod,  to  be  crazy,  -aktlg,  -Ig,  a. 
whimsical,  crackbrained.  — ighet,  f. 
whimsicalness. 

Yurst ,  TO.  T.  junk.  -  på  en  mast, 
the  pudding  of  a  mast. 

Yyssga,  v.  a.  to  lull,  to  lull  asleep. 
Yåd,  TO.  breadth,     en  '^  af  seglet,  a 
cloth  of  the  sail. 


278 


Våda 


Vatskodd 


Vådllaj  /.  cnlucky  accident;  danger, 
ö/  —»  ^y  accident,  by  mischance. 
-al)Oty  771.  line  for  a  damage  done 
without  intention,  —dråp,  n.  chance- 
medley,  —eld,  771.  fire  broke  out  by 
accident,  —ligj  o.  casual,  dangerous; 
accidental,  fortuitoug.  -rligeu  j  ad, 
by  accident. 

Tåffeljern,  n,  wafer-iron. 

TaiTerdagslÖk,  7n,  star  of  Bethlehem 

Yåffla,  /.  wafer.  [(ört). 

Yåg,  f.  balance.  Vägen,  T,  libra. 
>-balk,  m.  beam.     -hnSy  n,  public 

balance,  -konst,  f,  statics,  -mä- 
stare ^  m.  weigher,  keeper  of  the 
public  balance,     -penningar»  m, 

pi.  custom  for  weighing,  —rät,  a. 
horizontal.  — sedel,  m.  certificate  of 
weighing,  -skrifvare ,  m,  clerk  at 
a  public  balance.  — skåij  f.  scale  of 
a  balance. 

Yågj  f,  wave,  billow,  sea,  surge,  lemna 
allt  vind  för  — ,  to  leave  all  at  ran- 
dom, —a,  V.  n.  to  undulate,  to  wave. 
-formig,  -ig,  a.  wavy,  -ning,  f. 
undulation.  — yIs^  ad,  like  w^es,  in 
waves. 

Vågl|a,  V.  a.  &  n.  to  renture,  to  risk, 
to  hazard;  to  stake.  —  lifvet,  to  ex- 
pose one's  life.  — hals^  m,  adven- 
turer, desperate  fellow.  — saiTl ,  a. 
bold,  hardy,  adventurous,  daring,  ven- 
turesome, —samhet,  f,  temerity, 
hardiness,  boldness.  -Stjxke  j  n. 
hazardous  enterprise,  risk. 

Våldj  n.  violence,  force,  outrage;  autho- 
rity ,  power ,  coaamand.  göra  —  pä 
sig,  to  do  violence  to  one's  self,  med 
-,  by  force,  styra  -  med  -,  to 
repel  force  by  force,  —föra,  V.  a, 
to  offer  violence,  to  use  with  violence ; 
to  violate,     -förande,    n.    violence. 

-kräkta,  v.  a.  to  usurp,   -kräkt- 

niug,  f.  usurpation.  — sam,  a.  out- 
rageous, violent,  forcible,  furious,  fierce. 
-samhet,  f.  violence,  outrage. -Sger- 

uing,   -STerkan,  f.   violent  act, 

outrage.  -SVerkare,  m.  violator, 
ravisher.     -taga,  v.  a.  to  ravish,  to  J 


violate,  to  deflower  by  force,  -^tagftrey 
tw.  ravisher.     — tägt,  m.  rape. 

Tall  a,  V,  a,  to  cause,  to  occasion,  vara 
vällande  till,  to  be  the  cause  of 
hvad  väller  honom  t  what  is  the 
matter  with   him  t 

Vålm ,  m.  hay-cock ,  gove.  -a,  V,  a. 
to  cock,  (resemblance. 

Vålnad,  m.  apparition,  ghost;  distant 

Yarn  I),  Yåmm,  f.  paunch,  belly. 

Yån,  f.  possibility,  chance. 

Yånda,  f.  pang,  anguish,  pain.  — ,  t?o 
n.  to  care  about,  to  wish.  -S,  V.  d, 
to  sufTer  great  pains. 

Yåning,  /".  story,  floor;  apartments, 
lodgings,  dwelling. 

Yap,  m,  fool,  cully,  -ig,  a.  doltish, 
foolish.  -Ighet,  /*.  doltishness,  dul- 
ness.  —lycka,  f.  habnab,  chance, 
hazard,     -iycklig,  a.  foolhappy. 

Yår,  pron,  our.  -frn,  f,  our  lady. 
— frndag^  m,  lady -day,  annuncia- 
tion-day. 

Yår,  m,  spring,  om  vären,  In  the 
spring,  t  vär,  this  spring,  t  varas, 
last  spring.  — as,  v.  d,  to  become 
spring,  —blomma,  /*.  vemal  flower. 
-dag,  m.  day  in  the  spring,    -dag- 

jemning,  f.  vemai  equinox,  -köra, 

V.  a.  to  plough  in  the  spring,  —lik, 
a.  springlike,  vernal.  — luft,  m. 
springtime-air.  — llianad  ,  m.  vernal 
month  ,  springmonth  ,  March.  — säd, 
f,  lent -com.  — säde,  n.  corn  sown 
in  the  spring,    —tid,  m.  vernal  season. 

Yard,  m,  ward,  care ,  inspection,  —a, 
V.  Ct.  to  guard,  to  watch,  to  tend. 
värda  sig  om,  to  take  care  of.  -are, 
m.  keeper,  guardian.  — kasc,  m.  bea- 
con, watchfire.  — nad,  m.  care,  atten- 
dance. — slos^  a.  careless,  negligent, 
headless,  -slosa,  v,  a,  to  neglect, 
to  slight.  -Sloshet,  /".  negligence, 
carelessness.  -tecken,  n.  token, 
sign,     —torn,  n.  watchtower. 

Yårtlla,  f,  wart;  nipple,  -ig,  a. 
warty. 

Yåt,  a.  wet,  humid.  -aktig,  o. 
somewhat  wet,  moist,  —het,  f.  wet* 
ness,  moisture,    -skodd,  a.  wet-shod* 


Vatsäck 

-3aC^j  m,  portmantean,  knapsact. 
«>Tara,  f.  liquor,  strong  drink,  -Ta- 
der,  n.  wet  or  rainy  weather. 

Täbel,  771»  sergeant. 

Täckija,  r.  a.  to  wake,  to  awaken,  to 
rouse ;  to  excite ;  to  open.  —  på  nå' 
gon,  to  wake  one.  —  tn  vak,  to  cut 
a  hole  in  the  Ice.  -  en  fråga,  to 
start  a  question,  -are,  771.  waker; 
alarmwatch.  -aröTOlk,  n.  alarm- 
clock,  —else,  f,  excitation,  —t,  va, 
watch;  hour,  -tar©,  m,  watchman. 
— nr,  n.  alarmclock. 

Tädd,  m.  scabious,  -klint,  m.  cen. 
taury,  knapweed. 

Täder,  n.  wind-,  weather;  air;  (i  krop' 
penj  winå.  slå  i  vädret,  to  make  light 
of.  ha -af,  to  get  a  hint  of.  -biten, 
a.  weatherbeaten.  — boll,  772.  air- 
balloon,     —bråck  ,  m.  pneumatocele. 

-bössa,  f.  wind-gun.     -drag",  n. 

draught,  -drifvandc,  a.  carmina- 
tive.      -drifvcn ,    a.    weatherdriven. 

-gifvaiide,  a.  fiatuous.    -glas,  n. 

weatherglass,  -lianej,  771.  weather- 
cock, —hund,  771.  gazehound.  — hvirf- 

Tel,  771.  whirlwind,  -il,  771.  gust  of 
wind,  —kolik,  771.  flatulent  colic. 
-korn,  71.  scent,  -lek,  tti.  weather. 
-låda,  f  wind-chest  (of  an  organ). 
—måne,  m.  mock-moon,  paraselene. 
*-pUSt,  771.  gentle  gale  or  breeze, 
breath  of  wind,  -qvarn ,  f.  wind- 
mill, -rör,  71.  windpipe.  -S.juk, 
a,  sick  by  the  change  of  weather. 
-skifte,  72.  change  of  weather. 
-skärm,  77l.  foldlng-skreen.  -SOl, 
f.  mock-sun,  parhelion.  — SOt,  771. 
tympany,  tympanites.  -Spåman,  771. 
weather-spy,  anemoscope,  —spanning, 
f.  flatulence.  -Stinn,  a,  flatulent. 
— Stinnhet,  f,  flatulency,  windiness. 
-Strek ,  n.  point,  region,  climate, 
clime;  direction  of  the  wind.  — Strnpe, 
771.  windpipe,  weasand.  -»SYulst,  m. 
emphysematous  swelling.  — YCXlare, 
m.  ventilator.  — Vexling,  f,  changing 
of  air. 

Vädra,  v,  o.  &  n,  to  expose  to  the 
air;   to    air;   to   Mcnt,   to   araell.     - 


Väga 


279 


upp ,  to  smell  out ,  to  traec  out  by. 
the  scent. 

Vädja,  V.  n.  to  appeal.  —  ifrån  elU 
emot  en  dam,  to  except  again-jt  a 
sentence.     — nde,  72.  appeal. 

Vädjoban,  TTI.  career,  arena. 

Vädur,  m,  ram ;  T,  aries,  the  ram. 

Väf,  771.  web,  cloth,  sätta  upp  en  -, 
to  mount  the  warp  on  the  loom. 
—bom,  771.  warping-loom.  — bnlt,  771. 
knee.roll ;  a  piece  of  cloth,  -klister, 
72.  weaver's  starch,  —knot,  771.  wea- 
ver's knot.  — nad,  /*.  web,  texture, 
tissure;  cloth.    — sked,  f.  reed,  slaie. 

-skyttel,  771.  shuttle,    -spole,  m. 

weaver's  spool,  quill.    — Stol,  771.  loom. 

-Ta,  V.  a.  to  weave,    -vare,  772. 

weaver.  — Teri,  72.  weaving,  cloth- 
manufactory. 
Väg",  772.  way,  road,  track,  stå  %  vä- 
gen för  någon,  to  stand  in  one's 
way.  på  ell.  under  vägen,  by  the 
way.  hegifvå  sig'*  pa  vägen  till, 
to  set  forward  to.  det  är  på  god 
-,  It  is  in  a  fair  way.  på  vägen 
att  falla,  like  to  fall,  vara  pä 
vägen,  to  be  going,  gå  ur  vägen 
på  någon,  to  givo  way  to  one.  det 
vore  icke  ur  vägen,  it  would  not  be 
amiss,  vid  vägen,  by  the  way.  —a,' 
ad.  gå  till  -,  to  go  to  work,  bringa 
till  — ,  to  bring  about,  —a,  V.  a.  to 
make  a  way  passable,  —farande,  a. 
wayfaring,  travelling.  — kost,  772. 
provision  for  a  journey,  -lag,  n. 
the  order  a  road  is  in.  -lagning, 
f.  repairing  of  the  roads,  —leda, 
V.  a.  to  guide,  to  conduct,  to  instruct. 
—ledare,  772.  guide,  leader,  director. 
—ledning J,  f,  guidance,    instruction. 

-skedört,  f.  crow's-foot,  -skil- 
nad,  772,  -sliäl,  72.  crossway.  -tör- 
ne, 72.  buckler- thorn.  -Yisare,  772. 
guidepost,  fingerpost,  waymark;  guide. 
-Tarda,  f.  cichory,  wild  endivy,  hem- 
hill.     —Ört,  f.  rupture-wort. 

Väga,  V.  a.  &  n,  to  weigh;  to  balance. 
—  väl,  to  give  good  weight,  det 
står  och  väger,  it  bangs  balancing. 

I      -    upp,    to    weigh;    to    lift.     -  upp 


280 


Vagare 


)  emot,  to  counterbalance,  to  be  equal 
to.  —  ät  en  sida,  to  incline  to  one 
side.  —  öfver,  to  overbalance,  -rej 
m.  weigher. 

Tag^,  m.  wall,  -band,  n,  casing, 
plastering.  — belilädningj  in.  wain- 
scoting, -bonad,  f.  hanging,  -fastj 
a.  fastened  to  the  wall.  -lus ,  f, 
bug.  -lusört,  f,  bagbane.  -mOSSa, 
f,  featherraoss.  — skåpj  n.  cupboard 
in  a  wall.  — SniOd,  ifn.  death-watch. 
-nr,  n.  houseclock  ,  dial.  -Ört ,  f. 
pellitory,  parielary. 

Tägnar,  vi.  x>å  mina  -,  on  my  part, 
in  my  behalf,  in  my  name,  pd  em- 
hetes  — ,  by  virtue  of  one's  office. 

Vä^rra,  V.  a,  to  refuse,  to  deny.  -  671 
att  gä  in,  to  deny  one  admittance. 
— nde,  7i.  refusal,  denial. 

Täja,  V,  a.  &  n.  to  avoid,  to  give 
way  to. 

Väl,  n,  weal,  good,  welfare,  allmänt 
—,  the  public  good.  ~,  ad,  well ; 
very  well ,  done ;  indeed.  så  — 
som ,  as  well  as.  -aktad ,  a. 
worthy,  respectable,  —an,  i.  well 
then,  come  on.  -artad,  a,  good- 
natured,  -befinnande,  n.  health- 
fulness,  healthiness.  -bchag,  n. 
pleasure,  choice.  -behållen,  a. 
well  conditioned,  -belägen,  a.  well 
situated,  -beniiilt,  a.  afore-mentio- 
ned, -betrodd,  a.  well  credited, 
trusty,  -betänkt,  a.  prudent,  dis- 
creet. — ,  ad.  considerately,  on  pur- 
pose, -bildad ,  a.  well  shaped. 
-boren,  -bördig,  a.  honourable, 
worshipful,  -erfaren,  a.  well  ex- 
perienced, -fräjdad ,  a.  of  a  good 
reputation,  -tången,  a.  lawfully 
acquired.  — fägna^  V.  a,  to  enter- 
tain, to  regale,  -fägnad  ,  f.  hospi- 
table reception,  cheer,  -färd,  m. 
welfare,  prosperity,  weal,  -förhål- 
lande, n,  good  behaviour,  -för- 
sedd ,  a.  well  provided,  -förstå- 
endes, ad.  well  understood,  -for- 
tjent,  a.  well  deserved,  -geming, 
f.  benefit,  favour,  benevolence,  —grun- 
dad, a.  well  grounded,  solid,  -gång, 


Välta 

»n.  ^prosperity ,  success,  well. being, 
-görande,  a.  charitable,  kind,  -gö- 
rare, m,  benefactor,  -göienhet,  fJ 
charity,  beneficence.  — konima,  f, 
welcome,  -kommen,  a.  welcome. 
-komna,  v.  a.  to  welcome,  to  bid 
welcome.  — lefnad ,  f,  voluptuou» 
life;  good  cheer.  -Ijlld,  n.  euphony, 
harmony.  —ljudande,  a,  harmo- 
nious, melodious.  — lofllg,  a.  wor- 
shipful, -lukt,  m.  fragrancy.  -luk- 
tande, a.  odorous,  fragrant,  -lust, 
m.  voluptuousness,  luxury.  — lustlg, 
a.  voluptuous,  luxurious,  sensual,  vo- 
luptuary.  -lustighet,  f.  sensuality, 
voluptuousness,     —lärd,    a,    learned. 

-makt,  f.  prosperity,   -menande, 

a.  well-meaning,  affectionate,  —me- 
ning, f,  good  intention,  good  intent. 
— ment,  a.  well-meant,  pious ;  friendly. 
-mående,  a.  being  in  a  good  state 
of  health;  substantial,  -mäga,  f. 
well-being;  health ;  happiness,  prospe- 
rity, -signa,  V.  a.  to  bless,  vara  i 
välsignadt  tillstdnd,  to  be  with  child. 
-signelse,  f.  blessing,  benediction. 
—sinnad,  a.  well-meaning,  benevo. 
lent,  kind.  -Skapad  ,  a.  well  sha- 
ped  ,  well  formed,  -sniakaude,  a. 
savoury,  toothsome,  -stånd,  n.  good 
circumstances.  — talaro,  m.  orator. 
-talig,  a.  eloquent,  -tålighet,  /*. 
facundity,  eloquence,  —vilja,  f,  be* 
nevolence,  kindness,  good  will,  favour. 
—villig,  a.  benevolent,  favourable, 
friendly,  kind.  -Önskning,  f.  con- 
gratulation,  felicitation. 

Tald,  f,  partiality.  — ©,  n.  dominion, 
power,  empire,  command,  ascendency. 
-eligen,  -eligt,  ad.  powerfully, 
mightily,     -ig,  a.  powerful ,  mighty. 

Välja,  V.  a.  to  clioose,  to  elect,  to  se- 
lect, to  pick,  to  cui?  — nde,  n.  elec. 
tion,  option,    —re,  m.  elector,  chooser. 

Välla,  V.  a.  &  n.    -  ihop^   to  weld. 

Välling,  f.  pap.  I-  upp,  to  well. 

Välsk,  a.  itaiian.  välska  hönor, 
horse-bean,     —land,  72.  Italy. 

Vält,  vn.  roller,  -a,  V.  a.  to  roll. 
— ,  V,  n.  to  overturn,  to  upset. 


Vältra 
Vältra,  v.  a,  to  roll.  -  sig  i  smut. 

sen,  to  wallow  in  the  dirt, 

Väni.lllas,  v.  d,  to  loathe,  to  iiauseale. 
^elig",  a.  loathsome,  nauseous,  dis- 
gustful.     -else,  f,  loathing,  disgust. 

Vän,  a.  fair.- 

Yäll,  m.  (&  f,  friend,  -fast,  a.  true 
or  constant  in  friendship.  — fastlvct, 
f.  constancy  of  friendship.  — llirSl,  f. 
friend  (female).  — llg",  Cf.  friendly, 
kind,  affable,  -lighot,  f.  friendli- 
ness, kindness.  — skftp,  f.  friendship, 
kindness,  favour.  -skapsfuU,  a. 
friendly.  -skapsprof,  71.  act  of 
friendship,  friendly  office,  —säll,  of. 
beloved,  sociable,  -sälllja,  f.  friendly 
harmony. 

Välld||a,  V.  a.  to  turn;  to  lack,  to  veer. 

—  hakfram,  to  turn  the  wrong  end 
foremost.     —  iort ,  to  turn  away,  to 

.pervert.  -  lort  en  ting  med  löje, 
to  turn  a  thing  into  ridicule.  —  I 
^penningar ,   to   convert   into   money. 

—  ifrån,  to  turn  from.  -  sig  ifrån 
en,  to  turn  one's  back  to  one.  —  om, 
to  return,  to  turn  back.  —  om  if  i  on, 
to  turn,  to  leave.  -  sig  till  någon, 
to  make  application  to  one.  --  till- 
baka,  to  return.  —  upp  och  ned, 
to  turn  upside  down,  upp  och  ned- 
vänd, upside  down.  —  ut ,  to  turn 
out.     —  Ut    och    in,    to    turn   inside. 

—  sig,  to  turn,  to  come  about,  to 
change.  -Cirkel,  -krets,  m.  tro- 
pic,    -lling,  f.  turning,  turn. 

Vänja,  V,  a,  to  accustom,  to  habituate, 
to  inure.  —  af ,  —  ifrån,  to  wean 
from.  —  af  ett  ham,  to  wean  a 
child.  —  sig  vid,  to  accustom  one's 
self  to. 

Vänt[|a,  V.  a.  &  n.  to  expect;  to  stay, 
to  attend,  to  wait.  -  efter,  -  pä, 
to  wait  for,  to  stay  for.  Jion  går  i 
väntande  dagar,  she  is  near  her 
time,  -an,  -ning,  f.  waiting,  at- 
tending, staying,  expectation,  —pen- 
ningar, m.  pL  money  paid  for  wai- 

Väpling,  m.  trefoil.  (ting. 

Väpna,  V.  a.  to  arm.    -re,  m.  ar- 

niourbearer. 


Värpliöna  281 

Värl)ar,  a.  capable  of  bearing  arms. 
—het,  f.  ability  of  bearing  arms. 

Värd,  a.  worth,  worthy.  -6,  W.  worth, 
value,  jag  lemnar  det  i  sitt  -,  it 
may  be  so  for  ought  I  know.  — efoll, 
a.  valuable,    -ellgon,   ad.  worthily. 

-elös,  a,  worthless,    -era,  v,  a.  to 

appraise,  to  prize,  to  estimate,  to  va- 
lue — erlng",  f.  estimation,  appraise- 
ment, -eringsman,  m.  appraiser, 
estimator,  valuator.  — i,  71.  appraise- 
ment, -ig,  a.  worthy,  -ighet,  f. 
dignity,  worthiness.  — Igas,  V,  d.  to 
vouchsafe. 

Värd,  771.  landlord,  innkeeper;  host. 
-inna,  f.  landlady,  hostess.  -sllUS, 
il.  inn,  public-house,  tavern.  — shus» 
värd,  77i.  innkeeper,  publican. 

Värf,  n.  business,  affair. 

Värfning,  f.  listing,  levy,  -spen- 
ningar,  m.  pi.  bounty-money,  press- 
money. 

Värfva,  v.  a,  to  list,  to  recruit,  -re, 

772.  reci-uiting  officer,  pressman. 
Värj!|a,  v.  a.  to  defend,  to  guard.     - 
sig  för  något,  to  defend  one's  self  from. 

-eniäl,  n.  defence,    -eniålscd,  m, 

purgatory  oath,  gd  värjemålsed,  to 
clear  one's  self  by  oath.  —0,  n.  hafua 
något  i  — ,  to  have  a  thing  In  one's 
custody. 

Värjlla,  f.  sword.  ^^  -fästo,  n.  hilt  of 

a  sword,    -gelläng,  n,  belt,  sword- 

hangers,      -klinga,    f,    blade    of    a 

sword.     — Udd,  771.  point  of  a  aword. 

Värk,    771.    pain,    ache,    pang,    smart. 

-a,  V.  n.  to  pain,  to  ache,   -brulen, 

a.  decrepit  with  pain.     -Stillaudo, 

a.  anodyne. 

Värmlla,   v.  a,  to   warm,     -e,  m, 

warmth,  heat,  -egrad ,  m,  degree 
of  temperature,  -emätare,  7?i,  ca 
lorimeter,  thermometer. 
Värn,  n.  rampart;  shelter,  defence.  -8, 
v.  a.  to  defend,  to  prevent,  -los,  a. 
defenceless,  helpless,  destitute,  v'dm- 
lösa  barn,  orphans,  -losliot,  /. 
want  of  defence,  helplessness. 

Värplla,  V.  a.  to  lay  eggs,  -höna,  f. 

a  laying  hen. 


282 


Värr 


Värr,  aä.  ty  -,  aia3.  -e,  a.  comp. 
worse.  Vli  värre  och  värre,  to  grow 
worse  and  worse,  så  mycket  — ,  so 
much  tlie  worse. 

Yarst,  a.  sup.  worsl. 

Väsen,  -de,  n.  being;  behaviour,  con- 
duct,  manners;  noise,  göra  —  af 
någon,  to  make  much  of  one.  —dtllg', 
a.  essential,  -dtligen,  ad.  essen- 
tially,    -dtlighet,  f,  essentiality. 

Task»,  f.  pouch. 

Väsnas,   v.  d.  to   make    a    noise,    to 

Väst,  m,  waistcoat.  (bustle. 

Vätlla,  f.  wetness  ,  moisture.  -,  v.  a. 
to  wet,  to  moisten ;  to  water.  —6,  n. 
hydrogen,  -ska,  f.  humour,  moisture, 
fluid,  liquor,  juice,  liquid.  -  sig,  V.  r. 
to  grow  wet.  såret  vatskar  sig,  the 
sore  runs.  -Skig ,  a.  wet,  moist, 
humid. 

Vättjlla,  V.  a.  to  whet,  to  sharpen. 
-esten,  m.  whetstone,  hone. 

Väx||a,  v.  92.  to  grow  ,  to  wax ,  to  In- 
crease. —  hort,  to  di5appear.  —  ifrån 
sig,  to  degenerate;  to  grow  ugly.  - 
ihop  t  to  grow  together,  to  coalesce, 
to  concrete.  —  till,  to  increase,  to  grow 
greater.  —  till  sig,  to  grow  up  and 
improve.  —  Kpp ,  to  grow  ap;  to 
arise.  -  ur  en  klddning ,  to  out- 
grow a  suit  of  cloathes.  —  tii ,  to 
grow  up,  to  come  to  full  growth. 
vara  utvuxen,  to  be  full  grown.  - 
of  ver,  to  outgrow;  to  grow  over;  to 
overgrow,  växt,  vuxen,  grown,  built ; 
fit.  vara  någon  vuxen  y  to  be  a 
match  for  one.  hopviixen,  joint,  con- 
crete, hopvaniing ,  f.  union,  con 
cretion.  -ando,  a.  growing,  vege- 
tative. — ,  n.  growing,  growth,  vege- 
tation. 

Vä\t,  m.  vegetable,  plant;  excrescence, 
tumor;  growth,  vegetation;  slie,  sta- 
ture, pitch,  stå  i  växten  t  to  be 
growing,  skära  till  i  växten,  to 
exaggerate.  -gifvando,  -llg,  a. 
vegetal,  -llira,  f.  phytology,  botany. 
-lif,  n,  vegetaiive  life.  ~hll8,  fl, 
greenhouse,  -riket,  n.  the  vegetable 
kingdom,    -ämne,  n.  vegetal  matter. 


Yppande 

VÖrdlla,  v,  a.  to  respect,  to  revere,  to 
venerate.  — Ig,  a.  reverend,  venerable. 
-ighet,  /.  venerableness.  Ers  -, 
your  reverence,  reverend  sir.  — nad,  f, 
respect,  veneration,  -nadsbetygclse, 
f.  reverence.  — nadsfull,  a.  respect- 
ful, -nadsvärd,  a.  venerable,  -sam, 
a.  respectful,  reverential,  reverent. 

Vört,  f.  wort. 


Y., 

Yfvlla  sig,  V.  r.  -as,  v.  d»  to  sweiTf 

to   boast  of,  to  swagger,  to  flaunt.    — 

ofver  en  ting,  to  be  proud  of  a  thing. 

— ig,  a.  bushy,  swelling. 
Yfverboren,  a.  hyperborean. 
Yla,  v.  n.  to  howl. 
Yllo,  n.  woollen,  -dauiast,  m.  mock  sa« 

tin.    —fabrik,  f.  woollen-manufactory. 

-n,  a.  woollen,  -stofter,  -varor, 
pi.  woollen  stuffs,  -väf,  m.  -väf» 
nad,  f.  woollen  cloth,    -väfvare, 

m.    woollen-draper. 

Yninig,  a.  plentiful,  abundant,  copious, 
fruitful,  exuberant,  plenteous,  ymnigt 
hruk,  frequent  use.  -het,  f.  plenty, 
abundance,  -hetshorn,  n.  horn  of 
plenty,  cornu  copiae. 

Ymp,  -q vist,  m.  graft,  -a,  v.  a.  to 
graft,  to  inoculate.  -  kopporna  pä 
en,  to  inoculate  the  smallpox  on  one. 
-are,  m.  grafter,  inoculator.  -ning, 
/.  grafting;  inoculation;  vaccination. 
-vax,  n.  graft-wax,  diachylon. 

Yngllel,  n.  brood,  hatch;  fry.  -la, 
V.  n.  to  bring  forth  young.  -  af  sig, 
to  multiply,  -ling,  m,  youth,  young 
man,  stripling,  -re,  a.  comp.  youn- 
ger.     -st,  a.  sup.  youngest. 

Ynnest,  m.  favour,  -full,  a.  gra- 
cious, favourable. 

Yppa,  t;,  a.  to  discover,  to  open,  to 
betray,  to  divulge,  to  utter,  to  dis- 
close. —  sina  tankar  t  to  open  one's 
mind.  -  eig ,  yppas ,  to  offer,  to 
arise,  to  occur.  — ttdO,  n.  discovery, 
detection. 


Ypperlig 

Tpp6li|lig5  a.  excellent,  exquisite,  choice. 
— lighet)  f,  excellency ,  superiority. 
-st,  a.  sup.  most  excellent,  chief. 

Yppig"}  a.  luxurious,  sumptuous,  splen- 
did,  expensive,  extravagant,  prodigal. 
— hét,  f.  luxe,  luxury. 

Yr  9  a.  vertiginous ,  giddy,  dizxy ;  wild  ; 
lightheaded,  delirious.  €71  —  häst,  a 
mettlesome  horse.  — ftj  jf.  giddiness, 
vertigo,  delirium  ;  rage,  fury ;  dizziness  ; 
deliriousness.  — ,  V.  71.  to  rave,  to  be 
del'rious ;  to  bo  bereft  of  one's  senses ; 
to  blow  and  snow  at  one  time.  — 
igen,  to  be  covered  over  with  snow. 
-fä,  n.  flying  insect.  -het,  f. 
giddiness;  wantonness,  wildness.  — llät- 
ta,  f,  a  frolic  maid,  airling.  — Sel, 
m.  giddiness,  delirium. 

Yrka^  v.  a.  to  urge,  to  enforce,  to 
press,  to  pretend  on,  to  stand  on. 
— n,  f,  — nde,  n.  demand,  urging, 
solicitation,  pretension. 

Yrke,  n.  calling,  trade,  profession,  study. 

Ystl|a,  V.  a.  to  curdle,  to  coagulate,  to 
make  Cheese.  — ,  V,  n.,  —  sig,  V.  r,, 
—as,  V,  d.  to  turn,  to  coagulate,  to 
curdle.  — niDg,  f.  coagulation,  curdling. 

Yster,  a.  pert,  wanton,  wild,  petulant. 
—het,  f,  pertness,  wildness. 

Ytya,  f.  surface,  outside,  face,  super- 
ficies, -lig,  a.  superficial,  -ligliet, 
f,  superficiality. 

Ytter  11  kant,  m.  extremity.  -ll?, 
a.  extreme,  excessive.  — ligare ,  a. 
com}),  further,  additional,  -ligen, 
ad.  extremely,  -ligliet,  f.  extre- 
mity, extreme,  excess,  —mera,  ad. 
further.  — St ,  a.  last,  hindmost,  ut- 
most, uttermost.  — ,  ad.  utmost,  yt- 
tersta domen,  the  last  judgment. 
ligga  på  sitt  yttersta,  to  be  in 
one's  last  moments. 

Yttr||a,  V.  a.  to  utter,  to  declare,  to 
signify.  —  sig,  to  express  one's  mind. 
— e,  a<  exterior,  external,  outer.  —  si- 
dan,  the  outside. 

Yxa,  f.  axe,  hatchet.  -  till,  V.  a.  to 
rough-hew,  to  form. 

Yxne,  -gräs,  n,  orchis. 


,283 


Z. 


Zebra,  f,  xebra. 

Zefir,  m.  zephyr. 

Zelot,  m.  tealot. 

Zenit,  m.  zenith. 

Zibet,  -kat,  m.  civet-cat. 

Zigenare,  m.  gipsy. 

Zink,  m.  zinc,   -blomma,  f.  flowers 

of  zinc,  —spat,  m.  lamellar  cala» 
mine.  — Titriol,  m,  white  copperas, 
sulphate  of  zinc. 

Zinka,  f.  cornet. 

Zitfer,  n.  ledoary,  setwell. 

Zon,  f,  zone. 


Å,  f.  river,  brook,  -bryn,  n.  -bradd, 

m.  water-edge  of  a  river,    -mun,  m. 

-mynning,    f,    mouth    of   a    river. 

-strand,  m.  bank  of  a  river. 
A,  j5rp.  s.  På. 
A ,  åh  ,  t.  0 1    oh  I    —  ja,  o  yes ,  sure, 

indeed.     —  tiej,  no,  not  at  all. 
Åberopa,  v.  a.  -  sig  på,   to  refer 

to,   to  cite,  to  appeal  to.     -nde,  n. 

allegation. 
Abo,  m.  inhabitant,   tenant,     dho-och 

besittningsrätt ,   right   of  habitation 

and  possession. 
Abrodd,  m.  southern-wood. 
Abyggnad,  m.  houses,   buildings. 
Adalägga,  v.  a.  to  lay  open,  to  make 

appear. 
Ader,  f.  vein,     låta  sig  -,    to  be  let 

blood,     -band,    n.  bandage    applied 

after  bloodletting,     -brack,  n.  vari» 

coceie.  -hinna,  f.  chorion,   -jern, 

n.    lancet,    fleam,     -låta,    V.   a.    to 

let    blood,    to    bleed.       -latare,  m. 

bleeder.       -Jåtning,     f.     letting     of 

blood,  bleeding. 
Ådraga,  v.  a.  to  attract,  to  bring  on, 

to  cause.     -  sig    skuld,    to  contract 
I     debU. 


284  ih 

Äh,  t.  o!  ob! 

Ahåga^  f,  desire;  assiduity,  application. 

Åhöra  ,  a.  —  vittne ,  car-witness.  — , 
V.  a.  to  hear ,  to  listen  to ,  to  attend 
to.     —re,  m,  hearer,  auditor. 

Aka,  V.  n.  to  ride,  to  go  in  a  carriage. 
—  på  skridsko,  to  scate.  —  undan, 
to  elide  from  under.  — rOj  in.  carter, 
coachman.  — rhästj  m.  cart^horee. 
-rkärra,  f.  carter's  cart.  -rlOD, 
m.  carter's  fare. 

Akall||a,  V»  a.    to  invoke,    to  implore, 

to  call  upon,    -an,  f,  -ande,  w. 

-else,  f,  invocation. 

Akdon,  n,  carriage,  vehicle. 

Akcr,  m.  field,  cornfield,  arable  land. 
-binda,  f.  small  bindweed,  -brilk, 
n,     agriculture,     tillage,     husbandry. 

-brukare,   m,   tiller,     -bär,  n. 

arctic  blackberry,  —böna,  f,  horse- 
bean,  -fält,  71.^  cornfield,  -llöna, 
f.  plover.  -höns,  n.  pardridge. 
-jord,  f.  arable  land,  -man,  m. 
tiller,  husbandman.  -mynta,  f. 
calamint.        -mönja,    f,    agrimony. 

-rast,  m.  com-bugioss.  -redskap, 

71.  aratory  instruments,  farming  -  uten- 
sils, -råtta,  f,  field-mouse,  -senap, 

m.  wild  mustard,  charlock.  — SpÖke, 
n.  scarecrow.  -Stycke,  71.  piece  of 
field,     —tistel ,    m.    corn  -  saw  -  wort. 

-vallmo,  m,  cornpoppy.    -vädd, 

m.    field -scabious,     -vält,  5.  belly- 

roll,     —ärt,  /.  pea. 
Åklagare,  m,  complainant* 
Åkomma,  f,  hurt,  complaint. 
Akära,  v,  a,  to  prosecute,   to  enter 

lawsuit. 
Al,  tn,  eel;  black  list  through  the  back; 

T,  awl.   -dam,  m.  eelpond.   -kar, 

n.  -kista,  f,  eeidara.    -kussa,  f. 

blenny  (fish).  [wort. 

Ålandsrot,  f.  elecampane,  inula,  star- 
Alder,  m,  age.    hög  -,  great  age.    af 
-,    of  old.     -bruten,    a.    decrepit, 
worn  outh  with  age.    — dom,  m.  old 
age;  declining  age;  antiquity.  — doms- 

forskarOj  m.  antiquary,  -doms- 
PVaj,  a.  decayed  with  age,  decrepit. 


Ä-rsbarn 

-domssvaghet,  f.  feebleness  of  age^ 
decrepitude,  -man,  ?7l.  head-master. 
-sman,  m.  old  man.  -stigen,  a. 
aged,  stricken  in  years. 

Aldr||as,  v.  d.  to  grow  old.    -ig,  a. 

old,  aged. 
Aldtjiflar,  m.  elder,   patriarch,      -fru, 

f.    inspectress,    intendant.      -gesäll, 

W.  head-journeyman. 
Åligga,  v.  n.  to  be    incumbent   upon, 

-nde,    a.   incumbent.     — .   «.  duty; 

affair,  concern. 

Allon,  s.  Ollon. 

Ålägga,   v,  a.   to   impose,   to   enjoin. 

—nde,  n.  injunction. 
Am,  m.  awm,  awme. 
Åminnelse,  /.  memory,  remembrance, 

memorial. 
Ang||a,  /".  vapour,  steam.     — ,  V    n,  to 

vapour,  to  steam,    -are,  W.  steamer. 

-bad,    W.    steambath.       -båt,    m. 

steamboat,    steamer.       -fartyg,    n, 

steamvessel.        — kittel,    m.    boiler. 

-kraft,  f,  steam-power,    -maskin, 

m.  steam-engine,    —panna,  f.  boiler. 

-qvarn,  /".  steam-miii.   -skepp,  n. 

steamship,  steamboat,  steamer.  — YJ^g^j 
m.  steam-carriage,  locomotive. 

Anger  ,  m,  repentance ,  contrition  ,  re^ 
gret.  -full,  a,  repentant,  contrite. 
-köpt,  a.  sorry  for  his  bargain. 

Ang^St,  m.  anguish,  pang;  agony; 
sorrow,     —full,  a.  anxious. 

Angra,  v.  a.  &  imp,  to  repent,  to  re- 
gret, to  relent,  to  be  sorry  for.  -  sig 
öfver  något,  to  repent  of  a  thing. 

Ar,  n.  year,  twelvemonth,  om  ett  år, 
this  day  twelvemonth,  året  om,  året 
igenom,  all  the  year  round,  år  ut 
och  år  in,  from  year  to  year,  med 
åren,  in  time,  with  age.  han  är 
till  åren,  he  is  advanced  in  years. 
i  sina  hasta  år,  in  the  prime  of  his 
life,  dt  året,  next  year,  t  år,  tW'^ 
year,  -gång,  m.  year,  annual  set, 
close,  -hundrade,  n.  century ;  age. 
-lig,  o.  yearly,  annual,  -ligen, 
ad.  yeany ,  annually,  -sbam  ,  n» 
who     is     boro     in     the    same    year. 


Årsberättelse 

^Sberättelse,  f.  annual  report.  -S- 
böcker,  f.  pl.  annais.    -sdag,  m. 

anniversary.  -Sgamnial,  a.  a  year 
old.  -Slön,  f.  year's  pay.  -Smark- 
nad,  f.  yearly  fair.  -Släkning,  f. 
annual  account.  —Stid  9  771.  season. 
-SVäxt,  m.  crop,  harvest,  -tal,  71. 
number  of  the  year.  — tusen,  n.  mil- 
lenary, a  thousand  year's  space. 

Ar||a,  /*.  oar.  -blad,  n.  the  blade  of 
an  oar,  —tag",  n.  stroke  of  oars, 
-tull,  m.  thowl. 

Arder,  n.  wheel-plough. 

Årsens,  gen.  af  Ar»  -  tider,  the 
seasons  of  the  year. 

Arta,  f.  teal,  garganey. 

As,  Wl.  ridge;  chain  af  hills. 

Ase,  V.  a.  to  look  at,  to  regard. 

Åsidosätta,  V,  a.  to  put  aside,  to 
omit,  to  neglect,  -nde,  n.  oraissiOD, 
neglection, 

Asigt,  f,  view,  prospect;  opinion. 

Äskda,  V,  n.  to  thunder.  -,  S.  f,  thun- 
der, lightning,  åskan  gar,  it  thun- 
ders, slagen  af  åskan,  struck  with 
lightning,  -by,  m.  thunder» cloud. 
-dander,  n.  rattling  of  thunder, 
thunder,     -knall,  m.  thunder  -  clap. 

-ledare,  m.  conductor,   -vigg",  m. 

thunderbolt,  thunderstone.  — väder, 
n,  tempest,  thunder  and  lightning. 

Åskåda,  V.  a.  to  view,  to  behold. 
—nde,  a.  contemplative,  intuitive. 
— ,  71.  view,  contemplation,  intuition. 
-re,  m,  spectator. 

Åskådlig,  a.  perceptible;  intuitive.  -gO- 
ra,  V.  a.  to  render  clear,  to  illustrate. 
-het,  f.  visibleness;  intuitive  evi- 
dence. 

Åsnlla,  /.  ass.    -edrifvare,  m.  ass- 

driver.  -CSkrlk,  n.  braying.  -Inna, 
f,  she- ass. 

Åstad,  ad.  forward,  on.    -komnia, 

V.  a.  to  produce,  to  effect;  to  afford. 
Åstnnda,    v.  a.    to    desire,    to    covet. 

— n,  f.  desire,  wish. 
Åsyfta,  V.  a.    to    aim  at,    to  have  in 

view. 
Åsyn,  f.  sight,  aspect,    i  min  -,  before 


Återhåll         285 

my  eyes,  -a,  a.  dsyna  vittne,  eye- 
witness, ocular  evidence. 

Åsänijas,  v.  d,  to  agree  (upon). 

Åt,  prp.  to,  at,  towards,  for.  -  öster, 
eastward,  hvad  är  -  honom?  what's 
the  matter  with  him?  — ,  ad.  hard, 
strait,   tight,   closely,     draga  — ,    to 

Ät,  n.  vermine.  {tie  hard. 

Åtaga  sig,  v,  r.  to  take  upon  one's 
self,  to  undertake. 

Åtal,  n.  charge,  accusation;  censure. 
göra  —  på  något,  to  find  fault  with 
a  thing,  -a,  V,  a,  to  complain,  to 
accuse.  [thought. 

Åtanke ,    W,    remembrance ,    memory, 

Åtbära,  v.  n.  to  come  to  pass,  to  hap- 
pen. 80in  det  åthdr,  as  things  happen. 

Åtbörd,  7n.  gesture,   gesticulation. 

Åtdragning,  f,  straining,  attraction. 

Åtel,  771.  carrion. 

Åter 5  ad,  again,  a  second  time,  once 
more;  again,  back;  again,  on  the  con- 
trary, -betala,  v.  a.  to  repay,  to 
return,  -bringa,  V.  a.  to  bring  back, 
to  restore,  —bud,  n.  countermand, 
revocation,  -bära,  v.  a.  to  bring 
back,  to  restore,  -bäring,  f.  resti- 
tution, -drifning,  f.  repulsion, 
-fall, 71. falling  back;  relapse,  -falla, 
V.  n.  to  fall  back,  to  relapse,  -finna, 
V,  a.  to  find  again,  to  meet  with  again. 
-fordra,  v.  a.  to  redemand,  to  re- 
claim.-fordring,/*.  reclaim. -frakt, 
771.  freight  back,  -få,  V.  a.  to  get 
again,  to  regain,  -färd,  /'.return. 
-föda,  V.  a.  to  regenerate,  -födelse, 
f.  regeneration,  -föra,  V.  a.  to  carry 
back  again,  to  reduce,  -gifva,  V.  a. 
to  give  back,  to  restore,  -gifvande, 
n,  restitution,  -glans,  m.  reflection. 
—gå,  V.  n.  to  go  back,  to  return;  to 
be  annulled,  to  be  revoked.  -  gång,  m. 
going  back,  return;  revocation,  -gäl- 
da, V.  a.  to  repay,  to  refund,  to  re- 
quite, to  retaliate,  -gäldning,  f. 
restitution.  — hemta,  V,  a.  to  fetch 
back;  to  resume;  to  recover,  —håll, 
n.  continence,  moderation,  temperance, 
retention,     utan  dUrUdll,   without 


286         Återhålla 

measure,  -hålla^  v.  a,  to  restrain, 
to  forbear,  to  hold  in.  -Ilållsam, 
a.  abstinent,  moderate,  temperate,  ab* 
stemious.  -llållsamhet,  f.  absti- 
nence, temperature,  moderation.  — igöll, 
ad.  again,  a  second  time,  once  more ; 
on  tho  contrary,  »kalla,  v.  a.  to 
revoke,  to  recall,  to  call  back ;  to  re- 
cant, to  retract,  to  unsay.  -^kallelsCj 
f.  calling  back,  revocation ;  retraction. 
-kasta,  V.  a.  to  throw  back,  to  re- 
verberate, to  reflect,  -kastning,  f, 
reterberation ,  reflection,  -komma, 
V.n,  to  come  again,  to  return,  -koilistj 
m.    return,     -kop  5    n,   repurchasing. 

-köpa,  V.  a.  to  repurchase,  -lemna, 
V,  a,  to  deliver  back,  to  restore.  — lem- 
nande,  n,  restitution.  -Ijud,  71, 
echo,  -lösa)  V.  a»  to  redeem,  -lö- 
sare,  m.  redeemer.  -loscn ,  m. 
ransom,  redeeming.  —lösning,  /. 
redemption,  -marsch,  m.  counter- 
march, retreat.  — r6Sa,  f,  return; 
voyage  home.  —SO,  V,  a,  to  see  again. 
-skaffa,  V.  a.  to  recover,  to  retrieve, 
to  restore,  -skaffning,  /*.  restitution. 

-skall,  n.  echo,   -skälla,  v.  a,  & 

71.  to  resound ,  to  echo  ,  to  re  -  echo. 
-sken,  n.  reflex,  reflection,  -skicka, 
V.  a.  to  send  back,  to  remand,  -slag, 
n.  beating  back,  rebound,  counter- 
stroke,  —stod,  m»  rest,  remainder, 
residue.  -Studsa,  V.  a.  to  rebound, 
to  reflect.  -Stä,  V.  n.  to  remain,  to 
rest,  to  bfc  left,  -ställa,  v.  a,  to 
restore.  -Ställande,  n.  restoration, 
restitution.  —  till  hetsan  ^  recovery 
of   health.      — StOt,   m,   repercussion. 

-svar,  n,  reply,    -taga,  v.  a.  to 

resume ,  to  take  again ,  to  take  back ; 
to  recant,  to  recall,  to  retract,  -tjenst, 
771.  service  in  return,  —tåg,  n.  re- 
treat, -tåga,  V.  72.  to  retreat.  -Upp- 
repa, V,  a.  to  recapitulate,  to  repeat 
again,   -verka,  V,  n.  to  react.    -YCr- 

-kan,  f.  reaction,    -viana,  v.  a. 

to  regain,  to  recover,  to  retrieve. 
— yinning,  f.  recovery,  regaining, 
-väg,  m.  return,  way  back,  -vända, 
V.  71.  to  return;  to  desist.    -vändO, /". 


Åverkan 

intermission,  cessation. -vändsgränd, 
771.  turn-again-alley.  -växa,  V.  n.  to 
grow  again,  ■:,  — växt,  771.  growing 
again,  reproduction.  [to  wait  on. 

Åtfölja,  V,  a.  to  accompany,  to  attend, 

Åtgå,  V.  7S.  to  be  spent,  to  be  con- 
sumed; to  be  sold.  — ng,  771.  con- 
sumption, vent, 'sale,  spending. 

Åtgärd,  772.  intervention,  means,  inter- 
ference, interposition;  contribution. 

Athafvor,  f*  pi.  gestures,  manners. 

Athäst,  m,  the  near  horse. 

Åtkomst,  771.  acquisition. 

Atlyda,  v.  a.  to  obey,  to  comply  with. 

AtlÖje,  n,  laughter;  laughing-stock. 

Åtminstone,  ad.  at  least. 

Åtnjuta,  V,  a.  to  enjoy,  to  have  the 
use  of.  [to  acquiesce  in. 

AtnÖja  sig,  v.  r,  to  be  contented  with, 

Åtrå  sig,  V.  r,  to  alter  one's  mind; 
to  call  back  one's  word,  to  recede. 

Åtrå,  f.  desire,  thirst,  avidity.  -,  V.  a, 
to  desire,  to  covet,  to  long  for. 

Åtsida,  f,  face;  the  left  side. 

Åtskiljlja,  V.  a.  to  distinguish,  to  dis- 
cam;  to  part,  to  separate;  to  discri- 
minate, -jande  ,  n.  distinction  ,  se- 
paration, division,  dissolution,  -jolig, 
a.  separable,  discernible,  distinguish- 
able, —lig,  CL,  several,  different,  sun- 
dry, various,  diverse,  distinct,  -llg- 
het,  f.  diversity,  variety,  dissimili- 
tude, -nad,  f.  difference,  distinc- 
tion, space,  interval.  — S  ,  ad.  sepa- 
rately, asunder,  apart,  taga  — ,  to 
take  to  pieces,  sätta  — ,  to  put  se- 
parately. 

Åtta,  num.  eight.  -  dagar,  sennight, 
week,  -dubbel,  -faldig,  a.  eight- 
fold, -liörniog,  m.  octagon,  -man- 
ning, m.  octandrian.  -sldlg,  a. 
octagonal,  -tlo,  nUM  .  eighty,  four- 
score, -tionde,  a.  eightieth,  -årlg, 
a.  eight  years  old. 

Åt||ting,  m.  the  eighth  part  of  a  bar- 
rel,   -tonde,  a.  eighth. 

Atvavna,   v.  a.  to  forewarn. 
Åverkan.,  f.  depredation,  waste. 


Äckel 


ÄCk||©lj  m,  loathing,  disgust,  -la,  V. 
a.  to  turn  the  stomach.  — laS,  V.  d. 
to  nauseate.  — llffj  a.  nauseous.  —1ig- 

^,  het,  f,  loathsomeness. 

Adel,  a.  noble,  elevated,  generous,  ho- 
nourable ;  liberal ;  precious.  ~het,  f, 
nobleness,  preciousness.  — mod ,  71. 
generosity ,  magnanimity.  — modig, 
—sinnad,  a.  generous,  roagnanimous. 

,,  -sten,  m.  precious  stone. 

Ädling,  m.  nobleman, 

Äfja,  f,  mud. 

åfla||nde,  n,  effort,  endearour.    -S,  v. 

„  d,  to  endearour,  to  attempt.  ^ 

AfVen,  -ledes,  -ock,  -yäl,  c.  also, 

likewise,  even,  too.  — SOni,  ad,  even 
as,  in  the  same  manner;  as  if.  -sä, 
ad.  as,  in  the  same  manner.     —  väl 

,,  som,  as  well  as. 

Afventyr,  n.  adventure,  Hazard,  risk, 
danger;  story,  tale,  hasta  sig  i  — , 
to  expose  one's  self  to  danger,  till 
äfventyrs,  by  chance,  -a,  v.  a,  to 
venture,  to  hazard,  -are,  m.  ven- 
turer,  adventurer,  -lig,  a.  hazardous, 
perilous,  dangerous. 

Aga,  s.  Ega. 

Agg  J  n,   egg,    förlorade  -,  poached 

eggs,     -alstrande,    a.   oviparous. 

-blomma,  -gnla,  f.  yolk  of  an 

cgg.^  -formig,  a.  oval,  oviform. 
-hinna,  f.  film  of  an  egg.  -hTita, 
f,  white  of  an  egg,  albumen,  -läg- 
gande, a.  oviparous,  -pannkaka, 
S.  omelet,  -röra,  f.  buttered  eggs. 
-skal,  n.  egg-shell,    -stock ,  m, 

.,  ovary.     -Ö1,  n.  aleberry,  hotpot. 

Aktlla,  a.  genuine,  true,  pure,  unmixed ; 
conjugal,  connubial.  —  stenar,  pre- 
cious stones.  —  ståndet,  the  conjugal 
etate.  —  makar,  pL  spouses.  —  man, 
huaband.  -^hustru,  lawful  wife.  -  bar7i, 
legitimate  child.  —  säng,  connubial 
bed.  taga  till  -,  to  marry,  gifva 
till  -,  to  give  in  marriage,    — ,  v,  a. 


Ända 


287 


to    iDftrry.      -het,    f,    gennlnoness, 

„  authenticity,  legitimacy. 

Äktenskap,  n.  marriage,  wedlock,  ma- 
trimony, conjugal  state.  -Sbrott,  n, 
adultery.  -sbrytarO,  771.  adulterer. 
— Skontrakt,  m.  marriage  -  contract, 
affiance.  -slöfte,  7i.  promise  of 
marriage,  -spllkt,  m.  matrimonial 
duty.    -Skilnad,  f,  divorce,  -sstif- 

„  tare,  m,  matchmaker. 

Äldre,  a.  (comp,  af  gammal),  elder, 

„  older,    i  —  tider,  in  ancient  times. 

Äldst,  a,  (sup,  af  gammal) ,  eldest. 
de  äldste,  the  oldest,  the  elders,  i 
äldsta  tider,  in  the  earliest  times. 

ilf.  Älg,  8.  Elf,  Elg* 

Älsklla,  V,  a,  to  love,  to  be  fond  of. 
-ad,  a.  beloved,  favourite,  -are,  77», 
lover,  admirer,  -arinna,  f,  mistress, 
sweetheart.  — elig,  a.  beloved,  -ling, 
771.  darling,  favourite.  -Og,  771.  love. 
-Yard,  a.  lovely,  amiable.     -Yard- 

,,  het,  f,  loveliness,  amiableness. 

Ältlla,  Z'.  intermittent  fever  with  children. 

,,  -gräs,  a.  lesser  spearwort. 

Alta,  V,  a,  to  work,  to  knead. 

Ambar,  n.  pail,  bucket. 

Ämbete,  s.  Embete. 

Ämnlja,  v,  a,  &  n,  to  form,  to  model, 
to  shape;  to  intend,  to  mean,  to  de- 
stine, -e,  n,  stuff,  material;  rudi- 
ment, first  form,  rude  sketch;  subject, 
matter,  argument,  question;    T,  germ, 

„  shoot,    budgeon.     -eSYen  ,  771.  elevc. 

An ,  c.  than.  — ,  ad.  more.  —  mer, 
moreover.  —  sen  då?  well,  what  ot 
that?  -  0771  så  vore,  what  if  it  were 
80.    —  stor,  —  liten,  now  great,  now 

„  small. 

Ända,  ad.  as  far  as,  quite.  —  tort 
till,  as  far  as  to.  -  fram,  straight 
on,  openly.  -  ifrån,  as  far  as  from. 
—  igenom,  quite  through.  —  in,  quite 
in.    —  ned,  quite  down,  straight  down. 

.  —  till,  quite  up  to,  as  far  as  to. 

Andjla,  v.  a,  to  end,  to  finish,  to  con- 

elude,    to    terminate.      —   sig,   V,  r, 

ändas,  v.  d.  to  end,  to  have  an  end, 

to  terminate,  to  have  it's  end.     — ,  f. 


288  Ändalykt 

-Itlykt)  w.  end  of  life;  disöolution, 
catastrophe.  — äuiål^  n,  purpose, 
end,  intention,  design,  view.  ~6, 
m,  end,  extremity;  buttock,  poste- 
riors, i  ändan,  at  the  end.  gä 
till  -,  to  finish,  taga  ~,  fä  ~, 
to  end,  stä  jpä  — ,  to  stand  erect. 
gä  of  ver  — ,  to  fall  down;  to  mis- 
carry; to  come  to  nothing/  kasta 
of  ver  — ,  to  overset,  to  overthrow,  to 
subvert,  en  -  träd,  a  bit  of  thread. 
till  den  ändan,  to  that  end.  -else, 
f,  termination,  end.  — ligj  a,  termin» 
able,     bounded,     limited;     liraitable. 

-lighet,   f.   finity.      -orsak,  f, 

final  cause,  -tarm,  m.  straight  gut, 
rectum,  — 1ÖS,  a.  endless,  infinite, 
unbounded,  -tlig,  a.  final,  ultimate. 
— tligen,  ad,  finally,  at  last,  ultima- 
tely, lately. 

AndOCk,  ad,  though,  although,  albeit. 

Ändå,  ad. , yet,  nevertheless,   notwith- 

,,  standing. 

Angr,  f.  meadow  ,  mead,  — borst ,  fn, 
mat. grass,  -Sgroe,  m.  birdgrass. 
— Shafre,  W.  meadow  •  oatgrass.     — S- 

^aile,  m,  foxtaiigrass.^  -skrasse, 
i;2.  cuckow-flower.  — slok,  m.  strea- 
ked  fieldgarlick.  -skära,  f,  saw* 
wort,  -skötsel,  m,  the  cultivation 
of  moc^ows.  -Snärpa,  f,  land-rail, 
corncrake.  — syra,  f.  common  sorrel. 
-nil,  f.  cotton-grass,    -vädd,  m, 

,,  blue  cap,  dcTil's-bit. 

Angel,  W,  angel. 

Anger,  m.  grub,  -^ornil,  tick;  maggot. 

Inglalllik,  a.  ac  ^licai.     -ren,  a. 

innocent   as    an    arj:!l.       -Skara,  8, 

,,  host  of  angels. 

Angsljla,  V.  a.  to  frightc:",  to  grieve,  to 
pain,  to  give  pain,  -sig,  i\r.,  änglas, 
V,  d.  to  grieve,  to  be  uv  isy  about. 
—an,  f.  anxiety,  acguish,  fi::'it.  -ig, 
C.  sorry,  sad,  anxious;  dismal.  ~loomy, 
lonesome,    melancholy.      — Igljie'^.,-   f, 

,,  anxiety,  anxiousness.  let. 

Anne,  n.  forehead,  -spasn,  n,  fivi  % 
Annn,  ad,  yet,  stili. 
å.nskdnt',  c    though,  although. 


Årna 
Ant||erdragg,  -erhake,  m.  grapnel, 

^^  grapple,    -ra,  V.  a.  to  board  a  ship. 
Aple,  Apple,  n.  apple. 
Ippeiykaka,  f,  appie-cake.  -kastad, 

a,  pie-bald,  -kärna,  f,  applekemel. 
-mOS,  n.  apple-marmelade.  -mnst, 
m,   ci^er,     -skal,  -w,   apple  •  paring, 

.,  -vin,  n.  cider, 

Ar||a,  V,  a,  to  honour,  to  reverence. 
ert  ärade  href,  your  favour.  -,  f, 
glory,  honour,  reputation,  göra  sig 
en  —  af,  to  glory  in  a  thing,  in- 
lägga -,  to  get  glory,  mista  äran, 
to  be  declared  infamous,  —bar,  a. 
decent,  modest,  honest,    —bar het,  f. 

„  decency,  modesty,  honesty. 

Arejibetygelse,  -bevisning,  f.  ex. 

pression  of  esteem,  reverence,  —dryg, 
a.  haughty,  elated,  arrogant.  — dryg- 
bet,  f.  haughtiness,  -förgäten,  a. 
infamous ;  ungracious,  execrable.  — gi" 
rig,  — lysten,  a.  ambitious,  aspiring. 

-girighet,  -lystnad^^  f,  ambition, 

-16*8,  a.  infamous,    -loshet,  f,  in- 

famy.    —minne,  n.  monument;  elogy. 

— npris,  m,  (ört)  speedwell,  flnellin. 

—port,  771.  triumphal  arch,   -rik,  a. 

glorious,  noble,  illustrious,     -rörig, 

a.  infamous,  defamatory,  -skandare^ 

m,  defamer,  slanderer,     —skänk,  m. 

honorary    gift.      -StOd,    m.    statue. 

—ställe,  n.  place  of  honour ,  dignity, 
,,  rank.    — Ijenst,  m,  honours,  civility. 
Ärende,  «,  errand,  business,    göra  sig 
^,  —  med,  to  make  a  pretence  of. 
Arf||tlig,    a,    hereditary^    inheritable; 

hereditable;   inherent.     -tUgeD,  ad. 

hereditarily,  by  inheritance.     — Tft,  v* 
„  a.  to  inherit. 
Aril,  m,  hearth. 
Aring,  f.  crop,  harvest. 
Arja,  V.  a.  to  plough,  to  furrow.  —  ned 
^^  säden,  to  harrow  in  the  com. 
Arke  etc.,  s.  Erke  etc. 
Arlig,  a.  honest,  good,     -het,  f.  ho- 
,,  nesty,  probity. 
Arm,  f.  sleeve;  T.  manche. 
Arna,  v.  a,  &  n,  to  intend,  to  me«n, 

to  purpose,   jag  ärnade  mig  dit. 


Ärr 


ÖfverbUck         289 


I  intended  to  go  there ;  I  wM  for  that 

..  place. 

AlT^  n,  sear,  searo,  cicatrice,  -a  Blgy 
V.  r,  to  heal  up  into  a  sear,  to  cica- 
trize,     -gör ning,    /".    cicatrization. 

„  -ig,  a.  full  of  sears. 

Art,  f.  pea.  ärter,  pi,  peas,  pease. 
-balja,  -skida,   /".  peascod,   pea. 

..  shell,     -halm,  m.  pease-halm. 

Arta,  /*.  teal,  garganey. 

Artskocka,  f,  artichoke. 

4ska,  Vo  a.  to  ask,  to  demand,  to  require. 

Asping,  m,  asp. 

As8«  n.  ace. 

At||a,  f,  victuals,  meat.  — ,  V,  a.  to 
eat,  to  corrode.  —  fiixkost,  to  break- 
fast. -  middag,  to  dine.  -  afton- 
måltid, to  sup.  —  sig  mätt,  to  eat 
one's  fill.  —  ut  någon,  to  supplant 
one.  —  sig  (om  tyg  o.  d.),  to  fret. 
-are,  m,  eater,  -lig,  a.  eatable, 
esculent.     -SJuka,  f,  bulimy,   vora- 

^,  cious  appetite. 

Att,   f,   family,    stock,    race,    lineage, 

stirp.    -artafla,  f,  pedigree,    -efa- 

der,  m,  progenitor,  founder  of  a  fa- 
mily, -ehög,  -Ckulle,  m,  sepul- 
chral mount.  -ledning,  f,  gene- 
alogy, descent,  extraction,  —ling,  m. 
descendant,  —lägg,  m.  descendant. 
—längd,  m.  genealogical  table,  pe- 
digree, —stor,  a.  descended  from 
,,  an  illustrious  family. 

Attiklla,  f,  vinegar,    -bryggcri,  n. 

acetifaction.      — gurka,    f.    gherkin. 

-håning,  m,  oxymei.    -syra,  f. 
acid  of  vinegar,  acetic  acid. 


0,  f.  island,  isle.     -bO,  m,  islander. 
Oda,  /".  waste,  spoil.   — ,  V.  a.  to  waste, 

to  lavish,  to  destroy,  to  kill,  to  spend, 
„  to  consume,  to  exhaust. 
Ode,  a.  waste,  uninhabitated ,  deserted, 

uncultivated,     -jord,  f,  -land,  n. 

waste,  uncultivated  ground,    -lägga, 

Swedish- English  Diet, 


V,  a,  to  waste,  to  destroy,  -läg- 
gande, n.  -läggning,  f.  devasta- 
tion,  waste,  desolation,  depopulation. 

-läggare,  m.  destroyer,    -mark, 

m.  desert,  wilderness,   waste  country. 

-plats,    m.    waste   place,     -sliom- 

man,  n.  farm  deserted.     -Smål,  n. 
„  state  of  desertion. 

Ode,  n.  fate;  destiny;  •sUr,    -sdiger, 
..  a.  fatal. 
Od||sam,  a.  wasteful,  prodigal,  lavish, 

expensive,     -samhet,  /.  prodigality. 

— Slig,  a.  lonesome,   lonely,  solitary, 
.,  dismal,   -slighet,  f.  desert,  solitude. 
Odkand,  a.  notorious,  publicly  known. 
Ödla,  /".  lizard. 
Ödmjuk,  a.  humble,  submissive;  meek. 

— Iiet,    f.    humility,    submissiveness, 

humbleness. 

•• 

Of]jlig,  a.  usual ,  customary.  — nlng, 
/.  exercise,  practise,  use.  -ulngs- 
Stycke,  n.  theme,  exercise,  -va, 
V.  a,  to  exercise,  to  practise.  —  vdld, 
to  commit   violence.     —  upp  sig ,   to 

^^  improve  one's  self  by  exercise. 

Ofre,  a.  upper. 

Ofrig,  a.  remaining,  left,  rest,  de 
Ö frige,  the  rest,  för  öfrigt ,  i  of- 
rigt,  for  the  rest,     vara  öfrigt,   to 

be  left. 

•• 

OfVer,  prp,  <fe  ad.  over,  above;  past, 
beyond,  over,  by ;  over,  on,  at.  —  all* 
ting,  above  all  things.  -  fyra,  past 
four,  det  går  snart  -,  it  will  soon 
go  away,  —allt,  ad.  every  where, 
all  over,  -amiral,  m.  chief-admiral. 
-antvarda,  v.  a.  to  deliver  over,  to 
betray,  -arbeta,  V.  a.  to  work  over 
again ;  to  retouch,  to  revise,  -balans, 
m,  over-weight.  -befolka,  V.  a.  to 
overpeople.  -befolkning,  f,  over- 
population, -befäl,  n.  command  in 
chief;  superior  officers.  -befäl- 
hafvare,  m.  commander  in  chief. 
-ben,  n.  wen,  splent,  exostosis. 
—bevisa,  v.  a.  to  convince,  to  con- 
vict, -bevisning,  f,  conviction. 
-binda,  v.  a.  to  bind  over,  -bjud- 
ning, /.    outbidding,     -blick,  r/i. 

19 


290       Öfverblifva 

view,  prospect,  survey,  -blifvft,  V, 
n.  to  remain,  to  be  left,  -bringa, 
V.  a,  to  bring  over,  to  get  over. 
-bringarej    m.     bearer,     deliverer. 

-bud,  n.  outbidding,    -byggnad, 

f.  upper  building,  —börd,  m.  super- 
fetation,    —del,  Wl.  upper  part.   — dO- 

mare,  w.  superior  judge.    — dom» 

8tol,    w.    high -judicature,    superior 

court,  -drag,  n.  cover,  case,  -dra- 
ga, V.  a,  to  cover,  to  overspread,  to 
overlay.  -drift,  w.  esaggeration, 
excess,  -drlfva,  V.  a.  to  exaggerate, 
to  carry  too  far,  to  exceed.  — drlfyen, 
a.  extravagant,  excessive ,  immoderate, 
exorbitant.  -driiVet,  ad,  excessi- 
vely.  -dåd*  n.  temerity,  audacious- 
ness. — dådlg,  a,  audacious,  ventu- 
rous, —ens,  dd,  agreeing,  vara 
of  verens,  to  Agree,  -enskommelse, 
f.  agreement,  contract,  -ensstämma, 
V.  a.  to  agree,  to  accord,  to  suit  with. 

-ensstämmande ,  a.  conformable, 

suitable,  congruous,  -stämmelse,  f, 
agreement,  harmony,  concord,  relation. 
I  —  med,  in  compliance  with,  —fall, 
7».  surprise,  attack,  —falla,  V.  a.  to 
attack,  to  assail ;  to  overtake,  —fara, 
V.  a.  to  travel  over,  to  traverse,  —fart, 
m.  passage,  passing  over,  -flygla, 
V.  a.  to  outflank,  to  surpass,  —flytta, 
V.  Ö.  to  transfer,  to  transport,  —flytt- 
ning, f,  transport,  -flöd,  71.  abun- 
dance ,  profusion ,  plenty ,  overflow. 
—flöda,  V.  n.  to  overflow,  to  overrun, 
to  exuberate.  — flödig,  a.  abundant, 
plentiful ;  prodigal,  lavish,  extravagant ; 
superfluous,  unnecessary,  —föra,  V.  a. 
to  transport,  to  carry  over,  to  convey 
over,  — försel,  m.  carriage,  convey- 
ance, transportation,  transport,  —ge- 
neral, m.  general  in  chief,  -gevär, 
n.  upper  arms,  musket.  — gif?a,  V. 
a.  to  abandon,  to  forsake,  to  desert; 
to  deliver,  to  present;  to  leave  off. 
-gifvande,  n.  abandonment,  -glf- 
ven,  a.  rash,  desperate,  mad;  aban- 
doned ;  slighted,  neglected.  -  gifven 
af  läkarne ,  given  over  by  the  phy- 
siciaos.    -gjuta,  V.  a.  to  pour  over. 


Ofv^erlägsen 


-gå,  V.  a.  &  n.  to  excel,  to  surpass , 
to  pass  over;  to  befall,  to  happen, 
-gående,  a.  transitory,  -gång,  m. 
passage  ;  transition ;  desertion ;  surrea* 
der,  yielding  up.  -hand,  f.  supe- 
riority, ascendency,  hafva  — ,  to  sway, 
to  domineer.  — lierde  ,  m.  chief  pa- 
stor, -herre,  w.  supreme  lord,  su- 
perior; headmaster,  -herrskap,  n, 
supremacy,  sovereignty.  —het,  f. 
government,  magistrate,  —hof mar- 
skalk ,  m.  lord  high  chamberlain. 
-hofmästare,  m.  high  steward. 
—hopa,  V.  a.  to  overwhelm,  to  over- 
charge, —hoppa,  V.  a,  to  jump  over. 
— haf?ad  ,  n.  supreme  head ,  chief. 
— ,  ad.  upon  an  average,  -hus,  n. 
the  upper  house,  the  house  of  lords. 
— holja,  V,  CI,  to  cover,  to  overspread. 
-ila  sig,  V.  r.  to  act  with  rashness 
or  passion,  —ilning,  f.  hurry,  pre- 
cipitance.  -inseende,  n.  chief  in- 
spection.  — jordisk,  a.  superterre- 
striai.     -kammarherre,  m.  lord 

chamberlain.  — klok ,  a.  overwise, 
presumptuous,  -klokhet,  f.  pre- 
sumption, -kläda,  V.  a.  to  cover, 
to  invest,  to  clothe,  -klädning,  f.  co- 
verture, upper  garment,  coat,  — komst, 
771.  coming  over,  arrival.  — korSft,  V. 
a.  to  cross  out.  -last,  m.  surcharge; 
upper  lading,  -lasta,  V.  a.  to  over- 
charge, -lastad,  a.  drunk,  -lefva^ 
f.  remains,  residue,  remainder.     — ,  V. 

a.  to  overlive,  to  outlive,  -lefvande, 

a.  surviving.  — lemna,  v.  a.  to  de- 
liver, to  surrender  up ;  to  transfer,  to 
leave,  to  Lbandon,  to  resign,  to  sub- 
mit.  -lif,  n.  thorax,  -ligga,  V.  a. 
to  importune.  — lista,  V.  a.  to  out- 
wit, to  overreach.  -Ijudt,  ad.  aloud, 
loudly,  —lopp,  n.  plenty,  rest;  or- 
lop; sparedeck.  till  of  ver  lopps  ,  in 
plenty,  more  than  is  wanting.  -lOppS- 

gerningar,  f.  pi.  works  of  supet- 

erogation.  —låta,  V.  a.  to  make  over, 
to  cede,  -läder,  n.  upper  leather, 
vamp,  -lägga,  V.  a.  to  deliberate, 
to  debate,  to  meditate.  -läggning,  f. 
deliberation,  consideration,     -lägsen^i 


Öfverlägsenhet 

a.   superior,     -lägsenhet,  /.  su* 

periority.  -läkare  ^  m.  chief  physi- 
cian;  master  •  surgeon,  —lälly  n,  fief 
held  in  chief,  -länsherre,  m.  lord 
paramount.  — läpp^  m,  upper  lip. 
-läsa 9  V.  a.  to  study,  to  learn  by 
heart.  — lopa^  V.  a,  to  overrun,  to 
importune.  — ,  V,  n,  to  desert,  —lö- 
pare, 971.  deserter,  turn-coat.  -lUa^e, 
m.  minor,  infant,  under  age.  —makt, 
f,  superior  power,  superiority,  —man, 
m,  superior,  -maniia,  v.  a.  to 
overcome,  to  overpower.  — meusklig*, 
a.  superhuman,  —mod,  n,  arrogance, 
presumption.  — modig*,  a.  temera- 
rious,  presumptuous,  arrogant.     — mO" 

gen,  a.  over-ripe.    — morgon,  i  — , 

ad.  after  to  morrow,  -mål,  -mått, 
n.  overmeasure.  —måttan,  ad.  ex- 
ceedingly, beyond  measure,  —mäktig, 
a.  prevalent,  overmatching,  —natur- 
lig, a.  supernatural,  -nOg,  ad. 
more  than  enough.  — Offlcer,  771. 
commission-officer.  — raska,  V.  a.  to 
surprise.      — raskning,    f,    surprise. 

-reta,  v.  a.  to  surexcite.  -rock, 
m.  upper-coat,  surtout,  — rumpla,  v. 
a.    to    take    by   surprise,    to  surprise. 

-rumpling,  f.  surprisai.   -räkna, 

V.  a.  to  compute,  to  calculate,  —räk- 
ning, f.  computation,  calculation. 
—rösta,  V.  a.  to  outvote,  to  overrule ; 
to  (lutvoice,  to  outcry,  to  overtune. 
-röstning,  f.  overvoting.  -se,  V. 
a.  to  oversee,  to  overlook;  to  inspect, 
to  survey,  to  review.  —  med,  to 
connive  at,  to  take  no  notice  of. 
-seende,  n.  overlooking,  forbearance, 
connivance;  revisal,  inspection.     — SC- 

gel,  n.  upper  sails,    -segla,  V.  a. 

to  sail  over;  to  run  down.  — sigt,  f. 
oversight;  review,  -sittare,  m,  hec- 
tor, bully,  -skatta,  V.  a.  to  over- 
rate.      -skattmästare,    m.    lord 

high-treasurer.    — skepp,  71.  deadwork. 

-skeppa,  V.  a.  to  ship  over,  -skicka, 

V.  a.  to  send  over,  to  remit,  to  trans- 
fer, -skjuta,  V.  a.  to  exceed,  to 
surpass.  — skott,  n.  overplus,  sur- 
plus, balance,  rest.     -Skrida,  V.  a. 


öfverträdelse      291 

to  transgress,  to  pass  beyond,  to  ex- 
ceed, -skridande,  n.  transgression, 
exceeding,  -skrift,  f.  superscription. 
-skrifva,  v.  a.  to  superscribe,  -skug- 
ga, -skygga,  V.  a.  to  overshade,  to 
shelter,  -skyla,  V,  a.  to  veil,  to 
hide,  to  conceal,  to  cover;    to  excuse. 

-skära,  v.  a.  to  shear,  -skärare^ 

771.  cloth-shearer,  -skölja,  v.  a.  to 
overflow,  to  deluge,  to  immerge. 
-sköljning,  f.  inundation,  washing. 
—slag,  n,  estimate,  computation,  cal- 
culation; turning  over,  -slå^  V.  a, 
to  compute,  to  calculate.  — snoad,  a. 
oversnowed.     -spel,   71,   trick    more. 

-spinna,  v.  a.  to  spin  over,  -spän- 
na, V,  a.  to  overstrain.  — st,  a. 
uppermost,  supreme,  chief,  first,  upper  ; 
great,  high,  chief,  arch.  -,  ad,  upper- 
most, on  the  summit.  —  på»  at  the 
upper  end  of.     sitta  — ,   to   have   the 

first  place.   -Stallmästare,  m.  lord 

chief  master  of  the  horse.  — Ste,  77». 
colonel,  -sten,  771.  the  upper  mill- 
stone,  —stiga,  V,  a.  to  surmount,  to 
exceed,  to  surpass,  -stryka,  V.  a. 
to  daub,  to  spread  over;  to  cross  out. 

-strömma,  v.  a.  to  overflow,  -sty- 
ra, V.  a.  to  transmit,  -styrelse, 
f.   supreme   government   or   authority. 

-styrman,  77i.  chief  mate,  -stån- 
den, a.  past,  -ståthållare,  m. 
grand  governor.  -Svinnelig,  a. 
superabundant,  exceeding,  -svänima, 
V.  a.  to  overflow,  to  overrun.  — S?am- 
ning,  f,  inundation,  deluge,  -sail, 
a.  most  happy.  -S&nda,  V.  a.  to 
transmit,    to    consign,    to    send    over. 

-sändande, n.  consignment,  -sätta, 

V.  a.  to  translate,  to  render,     -sät- 

tare,  m.  translator,    -sättarinna, 

f.  translatress.  -sättning,  f.  trans- 
lation, version,  -tala,  v.  a,  to  per- 
suade, to  prevail  on  or  with,  —ta- 
lan,   f.    -talande,   n,    persuasion. 

-talande,  a.  persuasive,    -talig, 

a.  supernumerary.  — trO ,  f.  super- 
stition, —tryck,  71.  surplus  copy. 
-träda,  V.  a.  to  transgress,  to  vio- 
late.      -trädelse,    f.    transgression, 

19  • 


292        Öfverträffe 

trespass.  — träffa  ^  V.  CL»  to  surpass, 
to  outdo,  to  excel,  to  exceed.  — traf- 
fandO^  a,  surpassing ;  excellent,  —ty- 
gfty  V.  a.  to  convince,  to  persuade,  to 
convict,  —tygels©  j  /.  conviction, 
persuasion,  confidence.  — tacka.  V, 
a,  to  cover,  -täckning,  f.  cover- 
ing, coverture,  -tänka,  v,  a.  to 
meditate  upon ,  to  reflect  on.  — upp» 
syningsman,  m.  chief  surveyor. 
—Tara,  v.  a.  to  assist,  to  be  present 
at.  -varO,  f.  presence,  -vigt,  m. 
overweight,  overbalance;  preponderance, 
superiority.  — Tigtlg,  a.  above  the 
due  weight.  — vlnna,  V,  a,  to  van- 
quish, to  overcome,  to  conquer,  to 
subdue,  to  get  over,  -vinnare,  m. 
vanquisher,  victor,  conqueror.  — Yin- 
nelig,  a.  vincible,  conquerable,  su- 
perable.  -vintra,  V.  n.  to  pass  the 
winter,  to  winter.  —Tåld,  n.  vio- 
lence, outrage,  assault,  hegd  — ,  to 
offer  violence.  — väga,  V,  a.  to  pre- 
ponderate, to  outweigh;  to  revolve,  to 
ponder,  to  reflect  on.  -Tagande,  a. 
preponderating.  — ,  n.  consideration, 
deliberation.  — väld©,  n.  sovereignty, 
superiority;  domiriation,  pre-eminence. 
-Täldiga,  V,  a.  to  overpower,  to 
subdue ,  to  overcome ,  to  conquer ,  to 
vanquish.  — årig,  a.  more  than  a 
year  old;  superannuated,  —ända,  ad. 
down,    —ärm,  /.  upper  sleeve,  sham- 

,„  ileeve. 

OgJIa,  n.  fpL  ögonj  eye;  bud;  pip, 
point,  ha  ögonen  omkring  sig,  to 
keep  a  sharp  look  out.  gå  hort 
ifrån  mina  ögon,  get  yoa  gone. 
ha  godt  (ondt)  öga  till  en,  to  bear 
a  good  (ill)  will  to  one.  st  tn  under 
ögonen,  to  face  one.  —la,  /.  loop, 
eye.  -na,  t;.  a,  to  eye,  to  see,  to 
behold.   -  pd,  to  glance  at    —  igen- 

^^  om,  to  peruse  hastily. 

Ogonjlblick,  n.  twinkling;  moment, 
instant,  trice,  på  ell.  i  ögonblicket, 
instantly.  ~l)ryn,  72.  eyebrow,  -flass, 
m.  blearcdness.  -fägnad,  f.  delight 
of  eyes,  -fasle,  v.  fa  -på,  to  get 
8i|?ht  of.     -gvop,  -håla,  f.  the  orbit 


Omliet 

of  the  eye,  eyehole,  —liar,  n.  eye- 
lashes, -kast,  n.  look,  glance,  -klot, 
n.  eyeball,  -lock,  n.  eylid.  -läkare, 
m.  oculist,  —mått,  n.  eye-measure. 
—märke,  n,  point  of  sight,  aim, 
scope,  -nät,  n.  retina,  -par,  n. 
eyes,  -ring,  771.  iris.  -Sigte,  W. 
eyesight,  taga  i  — ,  to  take  a  view 
of.     -sjuka,    f,   -sjukdom,  m. 

ophthalmy.  -skenllg,  a,  evident, 
manifest,  plain,  apparent.  — sken» 
llgen,  ad.  evidently,  plainly,  -sken- 
lighet,  f.  evidence,  -skärm,  m. 
screen  for  the  eyes.  —språk,  n. 
language  of  the  eyes,  ocular  intercourse. 
-sten,  m.  eyeball,  pupilla.  -tand, 
m.  eye-tooth,  -tjenare,  m.  eye- 
servant,  flatterer,  -tjenst,  m.  eye- 
service,  -tröst,  f.  fört  J  «yebright, 
euphrasy.  —Tar,  n.  eyebutter.  — Tat- 
ten,  n.  eyewater;  aqueous  humour 
of  the  eyes.  — Tltne,  n.  eye-witness. 
-Trå,  m.  corner  of  the  eye.  -Tan, 
m.  false  friend.  — Tärk«  m.  pain  in 
„  the  eyes.  (den. 

Ok,  n.  beast  of  labour,   beast   of  bur- 
Oka,  V.  a.  to  increase,  to  augment,  to 
enhance,   to  multiply,   to  add  to.     — 
^^  sig,  to  increase. 
Olia,  f,  little  boat. 
Oken^  in,  desert,  wildernes^s. 
Okn&mn,  n,  nickname. 

Ö1,  n.  beer,  ale.     -bryggare,  m. 

brewer,     —fat ,    n.    beercask ,    barrel. 

-glas,  n.  beergiass.    -kanna,  f. 

alepot,  tankard.    — krOg,  m.  alehouse, 

inn.      —krus,    n.    beermug,    pitcher. 

-OSt,  m.  beer-posset.     -OStvassla, 

f.  beer-whey,     -sinne,  n.  drinking- 

huraour.     -SOppa,  -SUpa  ,  f.  beer- 

broth,  beer- soup,     -ättika,  f,  beer- 

vinegar. 
•• 

Om,  a.  sensible,  painful,  sore;  com- 
passionate, tender,  affectionate,  mo-  ^ 
ving,  pathetic,  taga  en  på  det  Ömma, 
to  touch  one  to  the  quick.  -  sak, 
nice  or  delicate  afl'air.  -fotftd,  a. 
who  has  sore  feet.  -IlCt,  f  sore- 
neas,  ofensibllity .    kiudness,  tenderness» 


Ömlijertad 
affection,  -hjertad,  -sint,  a.  com- 1 

passionate.  — kft,  V.  a.  to  pity,  to 
commiserate.  — kan^  f.  pity,  commi- 
seration, compassion,  -klig,  a.  piti* 
fal ,    wretched ,    miserable  ,    despicable. 

-klighet,  f.  misery,  -ma,  v,  n. 
to  smart.  —  för  någon,  to  pity  one. 
—mande,  a.  smarting;  touching,  pi- 
tiable.  -skiniiad,  a.  tender  of  one's 
skin,  effeminate.  — tåll^,  a.'  nice, 
sensible,  delicate,  —tålighet,  f,  sen- 
sibility, delicacy.  — tälld,  a.  having 
the  teeth  set  on  edge,    -tilndhct,  /. 

„  teeth  set  on  edge. 

Omslla,  V.  a.  to  change,  to  alternate; 
to  shift.    —  linne,  to  shift  one's  self. 

.,  —ning,  f.  change,  alternation. 

Omse,  a.  ind.  reciprocal,  på  -  sidor, 
on  both  sides,  reciprocally.  — sidlg*, 
a.  reciprocal,  mutual,  -sidighet,  f, 
reciprocalness.     -vis,  ÖmSOffi,  ad. 

,,  alternately,  by  turns,  reciprocally. 

Onskjla,  V,  a.  to  wisl^  to  desire.'  -n, 
f,  wish,     -ebarn^  C2.  child  cf  cno's 

.,  vows,  wish-child,     -lig,  «.  desirable. 

Oppen,  a.  open,  -daglig,  a.  in  open 
show,  —het,  f.  openness,  frankness. 
— lljertig,  a.  sincere,  openhearted. 
— lljertighet,  f.  sincerity,  openhear* 

,.  tedness,  openness. 

Oppnlla,  V.  a.  to  open,  -as,  v.  d,  to 
open,  -ing,  f,  opening;  aperture, 
breach,  gap,  chap,  chasm;  vacancy; 
evacuation,  stool. 

Or,  n.  gravel ,  gravelly  place,  -jord, 
f.  gravelly  earth,   -mage,  m.  gizzard. 

Olila,  n.  ear;  auricle,  draga  öronen 
åt  sig,  to  take  umbrage,  vara  i 
skuld  of  ver  öronen,  to  be  in  debt 
over  head  and  ears,  -fill,  771.  flap, 
box  on  the  ear.  ,«*fll&^  V.  a.  to  cuff, 


Östra 


293 


to  box,  to  hit  one  on  the  ear.  -flik,  m. 
earlap.  -gång,  m.  auditory  passage. 
-lllnna,  f.  tympane.  -lapp,  m. 
earlap.  -mandel,  m.  parotid,  -mask, 
m.  earwig,  -ngott,  n.  pillow.  -On* 
bikt,  f.  auricular  confession,  — On» 
SUSning,  f,  humming  in  the  ears. 
-Ontasslare,  m.  telltale,  buzzler» 
backbiter,  -ring,  m.  earring,  -slef, 
f.  earpicker.     — vax,  n.  earwax,   ce- 

„  rumen,     -värkj  m,  ear-ache. 

Ore,  n.  farthing. 

Orlax,  m,  salmon-trout. 

Orlig,  Örlog,  m.  war.  -a,  V.  a.  to 
wage  war.  -Sflotta,  f,  fleet  of  men 
of  war.     -SSkepp ,  n.  ship  of  war, 

„  man  of  war. 

Orn,  m.  eagle.  -klO,  m.  talon  of  an 
eagle,  -nasa,  f.  aquiline  nose.  -Sten, 

,,  m.  eagle-stone. 

Ort,  m.  herb,  plant,    -agård,  m.  gar- 

den.  -b>wd,  n,  foil,  -kunskap, 
m.  botany,  botanies,  -kännare, 
m.  botanist,  herbalist,  -riket,  n, 
vegetablo  kingdom.  -Samlare,  m. 
herbalist,  gatherer  of  herbs,  -sam- 
ling, f.  collection  of  herbs.  -Stjelk^ 

„  m.  stalk,    -stånd,  n.  herb. 

Os||a,  v.  a.  to  lade,  to  lave,  to  scoop, 
to  bale,  to  pour.  —  Ut  ovett,  to  throw 
out  abuse.  — gatt,  n,  T,  waterway, 
wellroom.  -kar,  n.  scoop,  -kärl, 
n.  bucket,     -slef,  f.  ladle. 

Ostan,  771.  east,  -efter,  -ifrån,  ad. 

„  from  the  east.     — vind,  771.   eastwind. 

Östor,,  771.  east,    -länderna,  n.  pi. 

the  East,  the  oriental  countries,  the 
Levant,  -landning,  m.  oriental, 
Levantine,      -ländsk,    a.     oriental, 

.,  eastern, 

Östjjlig,  a.  easterly.  «-ra^  a.  the  eastern. 


Förteckning 

pä 

dopnamn,  och  namn  på  länder,  städer,  floder,  berg  etc. 

som  i  svenska  och  engelska  språket  afvika  från  hvarandra. 


Aachen,  Aachen,  Åix«lA>chapeIle. 
Abyssinien,  Abyssinia 
åbyssinier,  m.  Abyssinian. 
Abyssinisk,  a.  Abyssinian. 
Adalbert,  Etheibert. 
ådelheid,  Assy,  Alice. 
Adelina,  Adeline,  Addy. 
Adolf)  Adolphus,  Dolphus. 
Adrianopel,  Adrianople. 
Adriatiska  hafvet,  the  Adriatic  Sea. 
Aegidius,  Giles. 
Afrika,  Africa,  Africk. 
Afrikan,  African. 
Agata,  Agatha. 

Agnes,  Agneta,  Agnes,  Nest. 

Alberik,  Alberick,  Aubry. 

Albert,  Albrekt,  Albert.         (Sawnie. 

Alexander,  Alexander,  Sander,  Sandig, 

Alfons,  Alphons. 

Alger,  Algier,  Algiers,  -are,  Algerian. 

Alicia,  Alice,  Ally,  Elly,  Ehy. 

Alrik,  Alarik. 

Amalia,  Amelia. 

Aniata,  Amy. 

Ambrosius,  Ambrose. 

Amerika,  America,     ^n,  American. 

Anderna,  the  Andes. 

Anders,  Andrew.  Andy 


Angelika,  Angelica,  Angelina. 
Anna,    Ann,    Anne.      lilla   -,    Nan, 

Nanny,  Nancy. 
Annika,  Anny;  Nina,  Nancy. 
Anspach,  Anspac. 

Antiochia,  Antioch. 
Anton,  Anthony,  Thony. 
Antonetta,  Antonia, 
Antverpen,  Antwerp,  Antorf. 
Apenninerna,  the  Apenmne  Hills,  the 

Appennines. 
Apulien,  Apulia,  Puglia. 

Aquitanien,  Aquitain. 

Arab,  m.    -iska,   f.    Arab,    Arabian. 

-ien,  Arabia,     -isk,   a.  Arabic. 
Arabella,  Arabella,  Bella,  Bell. 

Ardennerna,  »i.  Ardennes 

Arkadien,  Arcadia. 

Arkipelagen,  the  Archipeia^l, 

Armenien,  Armenia. 

Armenier,  m.  Armenian. 

Arnulf,   Arnolf,  Arnoul. 

Asfaltsjön,  the  Dead  Sea. 

Asiat^  Asiatic. 

Asien,    Asia.     Mindre  -,   Asia  Minor, 

Natolia. 
A88}rien,  Assyria. 
Assyrier,  Assyrian. 


Athen 

Ätben,  Athens,  -are,  w.  -iensiska, 

f,  ~8k,  -iensisk,  a.  Athenian. 
Angnst,  Augustus. 
Augustin,  Augustin,  Austin. 
AnstralieU)  Australia. 

Babylon,  Babel,  Babylon. 

Balduin,    Baldwin. 

Balcariska  öarna,  the  Balearic  is- 

Baltasar,  Balthasar.  -[lands. 

Barbariet,  Barbary. 

Bartel,  Bartolem'eus,  Bartholemew. 

Basilius,  Basil. 

Batavien,  Batavia. 

Beata,  Beatrix,  Beatrix,  Beatrice. 

Belgien,  Belgium. 

Belgier,  m.  Belgian. 
Belgracl,  Belgrade. 

Bengalen,  Bengal. 

Bengt,   Benedict. 

Benjjiniin,  Benjamin,  Ben. 

Bernhard,  Bernard. 

Bertha,  Bertha,  Berty. 

Betty,  Betty,  Betsey,  Bess,  Bet. 

Birgitta,  Brigit,  Bridget,  Biddy. 

Blanka,  Blanche,  Blanch. 

Blasius,  Blase. 

Bodensjön,  the  lake  of  Constance. 

Bonifacius,  Boniface. 

Botniska  Tiken,  the  gulf  of  Bothnia. 

Brasilien,  Brazil. 

Braunschweig,  Brunswick. 

Breisgau,  Brisgow. 

Bretagne,  Britany. 
Britannien,  Britain. 
Britt,  m.  Briton. 
Brittisk,  a.  British. 
Brii  gge,  Bruges. 
Briissol,  Brussels. 
Bulgarien,  Bulgaria. 
Burgnnd,  Burgundy. 

Bajern,  Baiern,  Bavaria. 
Bajersk,  a.  Bajrare,  m.  Bavarian. 
BÖhniare,  m.  Bohemian. 
Bohmen,  Bohemia. 

Böhniisk,  a.  Böhmare,   iw.  Bohe- 

mian. 

Cecilia,  Cecily,  Cicely,  Cis. 
Champagne,  Champaign. 


Ernestina 


295 


Charlotta,  Chariot. 
Cornvallis,  Cornwall.  [stance. 

Constan25,  Costnitz,  Constanz,  Con. 
Creta,  Can  dia,  Crete,  Creet. 
Cypern,  Cyprus. 

Dalarne,  Dalecarlia. 
Dalkarl,  m.  Dalecarlian. 
Dalkulla,  f,  Dalecarlian  woman*, 

Dalmatien,  Daimatia. 

Damaskus,  Damasco,  Damascus. 
Danmark,  Danemark,  Denmark. 
Dansk,  m.  Dane.     -,  a.  Danish. 
Danzig,  Dantzic. 
Dardanellerna,  the  Dardanelles. 
David,  David,  Davy,  Dave,  Dawkin. 
Didrik,  Derrick. 
Dionysia,  Dennis. 
Dionysins,  Dlonys,  Denis. 
Dnieper,  Dnieper,  Nieper. 
Dniester,  Dniester,  Niester. 
Dominikus,  Dominic 
Donau,   Danube. 
Doornick,  Tournay, 
Dorotea,  Dorothy,  Dolly,  Doll., 
Diinkirchen,  Dunkirk. 

Diisseldorf,  Dusseldorp. 
Döda  hafvet,  the  Dead  Sea. 

Eberhard,  Everard. 

Edinburg,  Edinburgh. 

Edla,  Adela. 

Edvard,  Edward,  Ed,  Eddy,  Ned,  Neddy. 

Egypten,  Aegypt,  Egypt. 

Egyptier,  m.  Egyptian. 
Elben,  the  Elb, 
Eldslandet,  Fireland. 
Eleonora,  Eleanor,  Ellen,  Ellinor,  Nel. 
Elisa,  Elisabet,  Eliza,  Elizabeth,  Bess, 
Bessy,  Betsey,  Betty,  Bet,  Lisa,  Lizzy. 
Elsa,  Assey,  Alice, 
Elsass,  Alsace. 
Emil,  Emilius. 
Emilia,  Emily. 
Engelsman,  m.  Englishman. 
Engelska,  f.  English-woman. 
Engelsk,   a.  English. 
England,  England. 
Erik,  Eric. 
Ernestina,  Ernestine. 


296 


Ernst 


Ernst,  Ernest. 

Esaias,  Essgas,  Esay. 

Eskimå,  Eskimau. 

Estland,  Esthonia. 

Etiopien,  Ethiopia. 

EtSCh,  Adige,  Tees, 

Eufrat,  Euphrates,  Frat. 

Eagenius,  Eugene. 

En  ropa,  Europe.  fpean. 

Enropé,  m.  European,   -isk,  Ö.  Euro- 

Eva,  Eve,  Eva,  Evaline. 

Falklands-oarna,  Falkland-Islands. 
Fanny,  Fanny,  Frances, 
Fellcitas,  Felicia. 
Filip,  Philip,  Phil. 

Finland,  Finiana. 
Finne,  m.  Finländer. 
Finsk,  a.  Finnish,  Finlandian. 
Finslia  viken,  the  Gulf  of  Finland. 

Flamländare,  m.  Fleming. 
Flamlansk,  a.  Flemish. 
Flandern,  Flanders. 
Florens,  Florence. 
Florentin,  Florence. 
Florentina,  Florence. 
Franciska,  Frances,  Fanny.) 
Franken,  Franconia. 
Frankfurt,  Frankfort. 

Frankrike,  France. 

Frans,  Francis,  Frank. 
Fransk,  a.  French. 
Fransman,  vn.  Frenchman. 
Fransyska,  f.  French-woman. 
Fredrik,  Frederick,  Fredric,  Frea. 
Fredrika,   Fiederica,  Freddie. 
Frejlburg,  Frlburgh. 

Frianl,  Friuiy. 

Frisland,  Friseland,  Freesland. 
Frisisk,  a.  Frlselandian,  Frisian. 
Fyen,  Fuynen,  Fyen,  Fyn. 

Galizien,  Gallice,  Oallcia. 
Gallien,  Gaul. 
Galiier,  m.  Gaul. 
Ga^liognare,  m.  Gascoon. 

CiaskOflicn,  Ga^coign,  Gascony. 
Geldern,  Guelderland,  Gelders. 
Ocnf,  Geneve,  Geneva. 
Gent;  Gant,  Ghent. 


Holländare 

Genua,  Genoa. 

Georg",  George,  Georgy. 

Gerhard,  Gerard. 

Gertrud,  Gertrude,  Gertie,  Trudie. 

Goda -Hoppsudden,    Cape   of  Good* 

Hope. 
Gotland,  Götaland,  Gothland,  Gothia. 
Gottfrid,  Godfrey,  OeofTrey,  Geff. 
Gottlieb,  Theophilus,  Toff. 
Grattbnnden,  Country  of  the  Grison}. 
Gregorins,  Gregory. 
Greifsvald,  Gripswald. 
Grek,   ra,   Grecian,   Greek.     -Isk,  a, 

Greek,     —land,  Greece. 
Greta,  Margaret,    lilla  -,  Meg,  Madge, 

Peg,  Peggy. 
Griselda,  Grishild,  Grissel. 
Grönland,  Greenland. 
Gnido,  Guy. 
Guinea,  Guinea,  Guiny. 
Giintlier,  Gunter. 

Gustaf,  Gustavus. 

Göte,"  w.  Goth. 
Göttingen,  Gottingen. 

Haag,  the  Hague. 
Haiti,  St.  Domingo. 
Hamburg,  Hamburgh,  Hambro. 
Hanna',  Hanna,    Anna,   Jane,   Jennet. 

Jenny. 
Hannover,  Hanover. 
Hans,  John,  Jack,  Jacky. 
Havana,  Havannah. 
Hebré,  m.   Hebrew,    -isk,   a.  Hebrew. 

Hebriderna,  the  Hebride3. 

Helena,  Helena,  Helen,  Ellen, Nell,  Nelly 
Helgoland,  Heligoland. 
Helsingör,  Elsinore,  Ehineur. 
Helvetien,  Helvetia. 

Hennegau,  Hainauit. 

Henrik,  Henry,  Harry,  Hal,  Hen,  Hawkin. 
HenriKa,  Henrietta,  Henriette,  Har- 
riet, Hatty,  Etta. 
HerzOgenbusch,  Hertogenbosh. 
Mossen,  Hessia. 
HierOnyiWUS,  Hierom,  Jerome. 
Hilarius,  Hilary.  Hillary. 
HJOb,  Job. 
Holland,  Holland. 
Holländare,  m.  Hollander,  Dutchman. 


Holländsk 
Holländsk,  a,  Dutch. 

Horaz,  Horace. 
Hugo,  Hugh,  Huggin. 

Ida,  Ida,  Ead. 

Illyrien,  iiiyria. 

Indian,  m.  -sk,  a.  indian. 

Indien,  india,  Indies. 

Indisk,  Indiansk,  a.  Indian. 
Ingermanland,  Ingria,  Injermanland. 
lonien,  lonia. 

Irland,  Ireland,  Hibernia. 

Irländare,  m.  irishman. 
Irländsk,  a.  Irish. 

Irländska,  f.  Irish-woraan. 
Isabella,  Isabel,  Bel,  Bella. 
Isak,  Isaak,  Ik,  Ike. 
Ishafyet,  the  Frozen  Ocean. 
Island,  Iceland. 

Italien,  Italy. 
Italienare,  m.  Italian. 
Italiensk,  a.  Italian. 

Jakol),  Jacob,  James,  Jake,  lilla  — , 
Jemmy,  Jem,  Jimmy,  Jim,  Jeames. 

Jakobina,  Jacobin,  Jacqueline. 

Janne,  Jacky,  Johnny. 

Jeremias,  Jeremy. 

Jeronimus,  Jerome. 

Johan,  John,  Johnny,  Jack,  Jock. 

Johanna,  Joanna,  Johanna,  Jane,  Joan, 
Janet,  Jean,  Jeanne. 

Josef,  Joseph,   Joe. 

Josefina,  Josephine,  Josephs. 

JOSt,  Jocelin,  Justus. 

Josna,  Joshua,  Josh. 

Jnde,  m.  Jew. 

Jodéen,  Judea,  Jewry. 

Jndinna,  {,  Jewess. 

Jndisk,   a.  Jewish. 

Julia,  Julia,  Juliet,     lilld  *,  Gill. 

Julian,  Julian,  Jule. 

Juliana,  Juliana,  Gillian. 

Julius,  Julius,  Giles,  Jule. 

Jnlich,  Giulick,  Gulick. 

Kadix,  Cadiz. 

Kafferlandet,  Caffraria. 

Kairo,  Cairo,  Alcairo. 
Kajsa,  Kate,  Katrine. 


Lotta 


297 


Kanariska  Öarna,  Canary  islands. 

Karl,  Charles,  Charlie,  Charley. 

Karolina,  Caroline,  Carrie,  Caddie.' 

Karpaterna,  Carpathians. 

KartagO,  Carthage. 

Kaspor,  Caspar,  Jasper. 

Kaspiska  hafvet,  the  Caspian  Sea. 

Katarina,  Catarine,  Catherine,  Katrine, 

Kate,  Kitty,  Kit,  Ketty. 
Kina,  China. 

Kines,  m.  Chinese.    -Isk,  a.  Chinese. 
Klara,  Clare,  Clarry. 
Klas,  Nicholas,  Nick,  Claudius, 
Klemens,  clement. 
Knut,  Cnut,  Canut. 
Koblonz,  Coblentz. 
Konstantinopel,  Constantinople. 
Korsika,  Corsica. 

Krakau,  Cracow. 

Kriin,  Crimea. 
Kristian,  christian. 

Kristiana,  Kristina,  Christiana. 

Kristofer,  Christopher,  Chris,  Kester., 
Kroat,  m.  Croat,  Croatian. 
Kunigunda,  Cunegond. 
Kurland,  Courland. 
Kurländare,  m.  Courlandian. 
Kyrkostaten,  the  Ecclesiastical  States. 
Kärnthen,  Carintbia. 
Köln,  Cologne. 
Köpenhamn,  Copenhagen. 

Lapp,  m.  Lap,  Laplander.    —land.  Lap. 

Lars,  Laurence.  (land. 

Laura,  Laura,  Lavry,  Larkin,  Laurie. 

Lausitz,  Lausace,  Lusatia. 

Leipzig,  Leipsic,  Leipsick. 

Lena,  Magdalen,  Maudlin. 

Leonora,  Eleanor. 

Levanten,  Levant,   the  East. 

Lifland,  Lifland,  Livonia. 

Lifländare,  m.  Livonian. 

Lisett,  Louie,  Bess,  Bet,  Betsey,  Betty. 

Lissabon,  Lisbon. 

Lithauen,  Lithuania. 

LiTOrnO,  Leghorn. 

Lombard,  w.  Lombard,     -iet,   I.om- 

bardy.     —isk,   a.  Lombardian. 
Lothringen,  Lorraine. 
Lotta,  Chariot,  Lotty,  Charlotte. 


298 


Lova 


Petersburg 


LOTft^  Loo. 

Lovisa,  Louisa,  Louise»  Loule* 

Lncas,  Luke. 

Lucia,  Lucy,  Luce. 

Ln  do  vika,  Louisa. 

Ludvigr,  Lewis. 

Liibeck,  Lubeck. 

Lunebiirg'9  Lunenburgh. 

Liittich,  Liege. 

Lyon,  Lyons. 

LÖwen»  Louvain. 

Miias,  Maeso.  IMaun. 

Magdalena,  Magdalen,  Maudlin,  Maud, 
Maiiand,  Milano,  Milan,  Milain. 
mainz,  Maintz,  Msyence. 
Jlaja,  Majken,  Molly,  Moll,  Malken, 

May,  Mawkin,  Poll,  Polly. 
Majorka, 'Majorca. 
Malaj,  m.  Malay. 
ISaltesare,  Maltese. 
Margareta,  Margaret,  Margery,  Marget, 

Mag,    Maggy,    Margie,    Meg,    Meggy, 

Meta,  Gritty. 
Maria,  Maria,  Mary, 
Mark,  March. 
Markus,  Mark. 

Marta,  Martha,  Mat,  Matty.  (Patty. 

Matilda,  Mathilda,  Mat,  Many,  Maud, 
Mattias,  Mats,  Matthias,  Mattew,  Mat. 
Maurits,  Maurice. 
Maximilian,  Maximilian,  Max. 
Mecheln,  Mechlin. 

Modelhaf?et,    the  Mediterranean  Sea. 
Medien,  Media. 
Meklenburg,  Mecklenburgh. 
Merkurins,  Mercury. 
Mikael,  Mickel,  Michel,  Mick.  Mike. 

Minorka,  Minorca. 

Miranda,  Merand. 

Moldan,  Moldau,  Moldavia 

Molukkisna  oarna,  Moluccas. 

Mongoliet,  Mongolia. 

Mosel,  Moselle. 

Mos  k  an.  Moscow. 

MONkovit,  771.  Moscovito,  Russian, 

Miimpelgard,  Montbelliard. 

MiJnchen,  Munich. 

Mårten,   Martin. 

Mall  ren,  Moravia. 


Tfftnna,  Nan,  Nanny,  Nancy. 
Neapel,  Naples. 
Neapolitan,  m.  Neapolitan. 
Nederländerna,  Netherlands,  the  Low 

Countries. 
Nederländsk,  a.  Netherlandish.    • 
Neger,  m.  negro,  moor. 
Negri nna,  f.  negro-woman,  negresi* 
Neheinias,  Nehemiah. 
Niklas,  Nicholas,  Nick. 
Nilfloden,  the  Nil,  Nile. 
Nils,  Nick. 

Nimvegen,  Nimwegen,  Nimeguen. 
Nizza,  Nice. 
Noak,  Noah. 

Nordamerikanska   Förenta   Sta» 

terna,   the   United   States   of  i:^orth. 

America. 
Nord  kap,  Cape-North. 
Nordsjön,  the  North-Sea. 
Norge,  Norway. 
Normandiet,  Normandy. 
Norrköping,  Norcoping. 
Norrman,  m.  Norwegian. 
Norsk,  a,  Norwegian,  Norse. 
Niirnberg,  Nuremberg. 
Nya  Holland,  New-Holland. 

Nja  Skotland,  Nova-Scotia. 
Nya  Zeeland,   New-Zealand. 

Ofen,  Buda. 
Olivia,  Olivia,  Livy. 

Oranien,  Orange. 

Orkney -oarna,  Orkney-lslands. 

Ostfriesland,  EastFriesland. 
Ostindien,  East-India. 

Ottomaniska  Porten,  the  Sublime 

Port.  (pire. 

Ottomaniska  Riket,  ottomanic  Em. 

Padna,  Padua,  Padova. 
Palestina,  Palestine. 
Paris,  Paris,     -isk,  a.  Parisian. 
Patrik,  Patrick,  Pat,  Paddy. 
Paul,  Paulus,  Paul. 
Perser,  m.  Persian. 
Persien,  Persia. 
Persisk,  a.  Persian. 
Peter,  Peter,  Pietre. 
Petersburg,  St.  Petersburgh. 


Petronella 
Petronella,  Pemei. 

Pfalz,  Palatinate. 
Phenicien,  Phoenicia. 

Phenicier,  m.  Plieniclsk,  a.  Phoe- 

Phiiisté,  m.  Philistine.  [nician. 

Picardiet,  Picardy. 

Piemont,  Piedmont. 

Pilatus,  Pilate. 

Polack,  w.  Pole,  Polander. 

Polen,  Poland. 

Polsk,  a.  Polish. 

Pommern,  Pomerania. 

Pommersk,  a.  Poraeranian. 

Pomrare,  m.  Pomeranian. 

Portugal,  Portugal. 

Portugis,  m.  -isk,  a,  Portuguese. 

Posen,  Posen,  Posna. 

Prag,  Prague. 

Preussare,  m,  Prussian. 

Preussisk,  a,  Prussian. 

Preussen,  Prussia.  [Mountains. 

Pyrenéerna,  the  Pyrenees,  the  Pyrenean 

Begensbnrg,  Ratiabone. 

Bcinhold,  Reynold. 

Rhen,  Rhine,    -sk,  a,  rhenish. 

Rhodier,  m.  Rhodian. 

Rhodos,  Rhodes. 

Richard,  Richard,  Dick,  Dicky. 

Robert,  Robert,  Robin,  Rob,  Bobby. 

Roderik,  Roderic,  Rory. 

Rolf,  Rolph,  Ralph. 

Rom,  Rome. 

Romare,  m.  Roman. 
Romersk,  a.  Roman. 
Rosa,   Rosina,  Rose,     lilla  Mosa, 
Rosimunda,  Rosamond.  [Rosetta. 

Rudolf,  Rudolphus,  Rolph. 
Rupert,  Robert,  Robin,  Rob. 
Ryssel,  Lisle,  Lille. 
Ryssland,  Russia. 

Saargemiind,  Sarguemine. 

Sabina,  Sabine. 
Sachsare,  m.  Saxon. 

Sachsen,  Saxony. 
Sachsisk,,  a.  Saxon. 
Salomo,  Solomon. 
Samojed,  m.  Samoid. 
Samuel,  Samuel,  Sammy,  S»m, 


Syrien 


299 


Sara,  Sarah,  Sally. 
Sardinien,  Sardinia. 
Sardinier,  m.  Sardinian. 
Sardinsk,  a.  SardiQiaiu 
Sau,  Sau,  Save. 
Savoyen,  Savoy. 
Schelde,  Scheldt,  Schelda, 
Schlesien,   Silesia. 
Schlesier,  m.  Silesian. 
Schlesisk,  a.  Silesian. 
Schlesvig,  Sleswick. 
Schwabare,  m,  Suabe,  suabiaa» 
Schwaben,  Suabia. 

Schwabisk,  a.  Suabian. 
Schwarzwald,  the  Black  Forest» 
Schweitz,  Switzerland. 
Sweitzare,  m.  Sviritzer,  Swiss» 
SchTVeitzisk,  a.  Swiss. 
Seeland,  Sealand,  Zealand. 
Sibirien,  Siberia. 
Sicilien,  Sicily. 
Siebenbiirgen,  Transylvania. 
Simson,  Samson,  Sampson. 
Sitten,  Sion. 
Skotte,  m,  Scotchman. 
Skottland,  Scotland,  Calidonia. 
Skottsk,  a.  Scotch,  Scottish. 
Skottska,  f.  Scotch-woman. 
Skåne,  Schonen,  Scania. 
Slafkusten,  the  Slave-CoasU 
Sofia,  Sophy,  Sophia. 

Spanien,  Spain. 
Span  i  or,  m.  Spaniard; 
Spansk,-  a.  Spanish. 
Spetsbergen,  Spitzbergen.  ( 

Speyer,  Spire,  Speier. 
Stefan,  Stephen,  Stephy. 
Stefania,  Stephania,  Stephany. 
Steyermark,  Stiria,  Stiermark. 
stilla  hafvet,  the  Pacific. 
Storbrltanien,  Great-Britain. 
Strassburg,  Strasburg, 
Stuttgart,  Stutgard. 
Sulpicius,  Sulpice. 
Sund,  the  Sound. 
Susanna,  Susannah,  Susan, 
Syarta  hafvet,  the  Black  Sea. 
Svensk,  m.  Swede.     -,  a.  Swedish. 
Sverige,  Sweden.      - 

Syrien^  Syria. 


300     Sällkaps-öarna 
Sällkaps-oarna,  Sodetyisies. 

SÖderhafvet,  South-Sea,  Pacific  Ocean. 
Södermanland,  Suderraania. 

TaJOy  Tagus,  Tajo. 
Tatar,  m.  TarUr. 
Tatariet,  Tartary. 

Thenisefloden,  Themsen,  the  Tha. 

Thessalien,  Thessalia.  Iroes. 

Thessalonior,  m.  Thessalonian. 
Thessalonika,  Thes^alonica. 
Thracien,  Thracia,  Thrace. 

Thiiringen,  Thunngia. 
Timotheus,  Timothy,  Tim. 
Tobias,  Tobias,  Toby. 
Trident,  Trient,  Trent,  Trient. 
Trier,  Triers,  Treves. 
Triest,  Trieste. 
Troja,  Troja,  Troy. 
Trondhjem,  Drontheim,  Tronyem. 
TscherkasS,  m.  Circassian,  -ien,  Cir- 

cassia.  la.  Turkish. 

Tnrk,  m,  Turk.     -let,  Turkey,     -isk, 
Tysk,  m.  <fe  a,  German,    -land,  Oer- 

many. 

Ulrlk,  Ulric,  Ulridaric. 
Ungarn,  Hungary. 
Ungersk,  a,  Hungarian. 
Ungrare,  m.  Hungarian. 
Cpsala,  Upsal,  Upsala. 
Ursula,  Ursula,  Ursly. 


Östersjön 


Valentin,  Valentine. 
Valter,  Walter,  Watt. 
Veit,  Vitus,  Guy. 
Venedig,  Venice. 
Venetian,  m.  &  a,  Venetian. 

Vesterbottcn,  WeatBothnia. 

Vestergötland,  Westgothia- 

Vestfalen,   Westphalia. 

Vestindienj  West-indies. 
VanskapS^oarna,  Friendly  islands. 

Wales,  TValliserland,  Wales. 

Warsciian,  Warsav:. 

Weichseln,  Vistula. 

Wien,  Vienna. 

Willielm,  William,  Willy,  Pill.  Billy 

Wiirtemberg,  Wurtemberg. 

Zacharias,  Zacharlah,  Zachary. 
Ziirich,  Zurich. 

Ångermanland ,    Ingermanland, 

Ingria.  Afigermania. 

Oresnnd,  the  Sound. 

östgöte,  östergöte,  m.  Ostrogoth. 

österlandet,  Levant,  the  East. 

österrikare,  m,  Austrian. 

Österrike,  Austria. 
österrikisk,  o.  Austrian. 
Östersjön,  the  Baltic»  tlie  East-Sea. 


SECOND    PART 


ENGLISH-SWEDISH 


A 

A,  art.  en,  ett. 
Aback,  ad.  tillbaka,  bakpS. 
Abactor,  s.  boskapstjuf. 
Abacus,  S.  räknetafla,  räknebräde, 

Abaddon,  s.  djefvui. 

AbaisanCOj    S.  nigning,  bugiiing;  un- 

dergifvenhet,  lydnad. 
Abalienaljte,  v.  a.  afhända,  föryttra. 

—tion,  S.  afhändande,  försäljning. 
Abandon^  v.  a.  lemna,  ofvergifva,  for- 

saka;  ofverlSta.     — Cd,   a.  öfvergifven, 

förderfvad,    utsväfvande.     — mentj  S. 

öfvergifning ;  öfverlStelso, 

Abarcy,  s.  omättiighet. 

Abase,  v.  a.  förnedra ;  nedtrycka,  föröd- 
mjuka. — ment,  s.  förnedring;  föröd- 
mjukelse. 

Abash,  V.  a.  göra  flat,  förvirrad;  skäm- 
ma  ut.  — mentj  S.  förvirring,  be- 
störtning, blygsel. 

Abate,  v.  a.  nedslä,  minska,  rabattera  ; 
rifva  ner;  upphäfva.  — ,  V.  n.  min- 
skas, aftaga.  — mont,  S,  förminskning, 
afdrag. 

Abature,  s.  spSr,  Qät. 

Abb,  s.  ränning,  varp. 

Abbllacy,  S.  abbotsdöme,  a^bbotsvärdig- 

bet,     -ess,    S,    abbedissa,     -ey,    S. 

kloster,  klosterkyrka.     — Ot,  S.  abbé, 

abbot.     -Otship,  5.  abbotsvärdighet, 

abbotsembete. 
Abbrevialjte,  v.  a.  afkorta,  abbrcviera. 

-tion,    s.    förkortning.      -tnrO,    S, 

tecken  vid  förkortning;  utdrag. 
Abdlcaljte,  v.   a.   afsä^a  sig;    uppsäga; 

nedlägga,   -tlon,  s.  afsägelse,  frivilligt 

English-Swedish  Diet, 


Abide 

nedläggande.  -tivO,  a.  nekande,  af* 
sägande, 

AbditiyO,  a.  döljande,  gömmande. 

Abdomjlcn,  S.  underlif;  bälgen  pS  in- 
sekter, -inal,  a.  hörande  till  under- 
lifvet.  [söndra, 

AbduCO,  V.  a.  draga   undan;  frånskilja. 

Abduct,  V.  a.  bortföra,  -ion,  s.  afled- 
ning;  tillbalcadragning. 

Abearing,  s.  uppförande,  Stbörd. 

Abece,  5.  abcbok,  alfabet,  -dariau,  8. 

barnet   som    läser;    skolmästaren    som 

lär  abc. 
Abed,  ad.  till  sängs. 
Abeltree,  s.  hvit  poppel. 
Aberrllance,  -ancy,  s.  afvikelse;  vill. 

farelse.  — ant,  a.  villsefarando ;  af- 
vikande.  — atiou,  s.  irrväg,  irrgång; 
afvikande.  [terna,  utrota. 

Aberruncate,  v.  a.  upprycka  med  röt- 

Abet,  v.  a.  anstifta,  uppvigla,  uppägga ; 
hjelpa.  -nient,  S.  anstiftan,  uppvig- 
ling, -ter,  —tor,  S.  anstiftare,  upp- 
viglare.     —  of,  delaktig,  medbrottslig  i, 

AbevaCUatiOn,  S.  partlel  uttömning. 

Abeyance,  s.  oviss  ägande  rätt,  an- 
sprSket  pS   ett  gods. 

Abgregation,  5.  afsöndrande,  skiljande 
frSn.  hjorden. 

Abhor,  v.  a.  afsky,  fasa  för,  styggas 
vid  ;  hata.  -rCUCe,  -rcncy,  s.  fasa, 
afsky,  hat.  -rcnt,  a.  föraktande; 
förhatlig ;  oförenlig. 

Abide,  v.  n.  bo,  vistas.  -,  v.  a.  för- 
draga, tSla,  utstS.  to  -  the  touch, 
hS'Ua  profve* 


2  Abider 

Åbidller,  8,  invSnare,  inbyggare,    -ing, 

8.  hemvist,  boning;  vistande. 
Ability^  8,  makt,  styrka,  förmSga;   ta» 

läng. 
Abintestate,  5.  arftagare  efter  en,  som 

dött  utan  att  göra  testamente.     — ,  a. 

utan  testamente. 
Abject,  a.  föraktlig,  läg,  krypande,  ge- 

men;    hopplös.      — ,   V.    a.   bortkasta, 

boftdrifva.     -edness,    s.    föraktligt 

tillatänd;  förtviflan.  ;-ion,  -ncss,  s, 

läghet,  nedrighet. 
Abjudicate,  v.  a.  frSndöma,  afslE. 
Abjngate,  v.  a.  taga  ur  oket;  befria. 
Abjnr||atlon,  s.  afsvärjande,  fömekelse. 

— e,  v,  a,  afsväija,  förneka. 
Ablacta||te,  v.  a.  afvänja   ett  dibarn. 

—tion,  8,  afvänjande. 
Ablajltion,     s.     borttagande,     röfveri.' 

— tiye,  5.  borttagande;  ablativus. 
Able,  a.  dugtig,  rask,  skicklig,  stark; 

rik.      -bodied,    o.   af  god   kropps- 
styrka. 
Ablega|{te,    v.    a.    arärda,    afsända. 

—tion,  8,  afifärdande,  beskickning. 
Abiepsy,  5.  blindhet,  oaktsarahet. 
Abligate,  v,  a.  lösa  ifrSn,  aflÖ3a. 
Abligurition ,  8,  liderlig  lefhad,  slös- 

aktighet,  slöseri. 
Abl0Ca{|te,  v,  a.  hyra  ut,   bortarren- 

dera.     — tion,  8.  uthyrning. 
Ablu||ent,  a,  aftvSende,  renande,  -tion, 

8.  aftvagning,   sfcöljning;    diskvatten, 

sköljvattezK 
Abnegallte,  v.  a.  neka,  förneka,  alslS. 

-tion,  8.  fömekelse,  vägrande. 
Abnodation,   8,   bortskärning    af  at« 

växter  pä  ett  träd. 
Abnormjjity,  s.  oregelmessighet.  -OUS, 

a.  oregelbunden,  oordentlig ;  vanskaplig. 
Aboard,  ad.  ombord. 
Abode,  8,  boning,  hemvist. 

Abode,  v.  a.  forebSda.    -meiity  «. 

fÖrebSdelse,  varsel,  hemlig  aning. 
Abolisll,  V.  a.  afskaffa,  upphafva,  ut. 
plSna.    -able,  a.  som  kan  afskaffas. 
—er,   8,   en   som   afskaffar,   utrotare, 

utödare.    -ment.   Abolition,  .<?. 

afskaflfande ,  upphäfvande,  biläggning; 
utplåning,  förstöring. 


Absense 

AbOm)||nable,  a.  afskyvärd,  ohygglig 
-nableness,  $.  afsky,  fasa,  styggelse. 
-nate,  v.  a.  afsky,  värajas  vid,  hata. 
-nation,  s,  skamfläck,  styggelse. 

Abort ,  v.  n.  fä  missfall,    -ion ,  s, 

missfall,  förtidig  börd.  -ive,  a.  for- 
tidig,  otidig,  ofullkomlig,  misslyckad.  -, 
8,  förtidig  börd.  -iveness,  s.  benägen- 
het att  fä  misfall ;  förtidig  börd  ;  missöde. 

Abound,  v,  n.  öfverflöda,  hafva  eU.  vara 
till  öfverflöd. 

About,  prp,  &  ad»  omkring,  vid  pass, 
i  omkrets;  angäende,  om;  vid,  hos; 
pä  vägen  att.  to  &e  -,  vara  i  be- 
grepp,  hälla  pä  med. 

Above,  prp,- &  ad.  öfver,  ofvanpä; 
mer  än.  —  töar  dt  midt.  i  synen; 
utan  svek.  ov&r  and  -,  dessutom, 
utomdess. 

Abralld  e ,  v,  a.  afskrapa ,  afskafva. 
-Sion,  8.  rifning,  skafning,  skräma. 

Abreast,  ad.  framföre,  midtemot ;  bred- 
"vid.  [sägninf. 

Abrennnciation ,  8.  afsägeise,   upp- 
Abricot,  s.  Apricot. 

Abridge,  v.  a.  afkorta,  sammandraga  ;^ 
inskränka,  minska,  -nient,  8.  sam.' 
raandrag,  kort  begrepp,  förkortning. 

Abroacll,  a.  <fc  ad.  genomborrad ;  upp- 
slagen (om  fat  och  tunnor),  —men t, 
8.  forköp,  landtköp. 

Abroad,  ad.  ute ;  utanföre ;  utomlands ; 
icke  hemma. 

Abrogajlte,  v.  a.  afskaffa,  bortUga, 
upphafva,  återkalla,  -ting,  -tion, 
8.  afskaffande,  upphäfning. 

AbrOOd,  ad.  to  sit  -,  kläcka,  ligga  ut. 

Abrupt,  a.  plötslig,  hastig,  oförmodad. 
—lon,  8,  vSldsara  skiljsmessa,  frSn- 
skiljande,  -ly,  ad.  i  otid,  hastigt. 
— ness,  8.  tvärt  bemötande;  ohöflig- 
het,  hastighet, 

Al)SCeSS,  8.  böld. 

Abscind,  v.  a.  afskära. 

Abscission,  S.  stympning;  afhuggning. 

AbSCOnJJd,  v.  a.  gömma,  dölja.  — ,  v.  n. 
dölja  sig,  hälla  sig  undan,  -sion,  8. 
fördöljelse ;  rymning. 

Absense,  8.  fränvaro;  tankspriddhet 
tanklöshet. 


Absent 

Absent^  a.  frånvarande,  aflägsen;  tank- 
spridd. -,  v,  a.  aflägsna.  — ,  v.  n. 
vara  frSnvarande ;  aflägsna  sig.  — an©- 
Ons,  a.  frSnvarande.  -66,  -er,  S, 
en  frSnvarande.    -iVient,  s.  frSnvaro. 

Absist,  v.  n.  afstS  IfrSn. 

AbSOlulfte,  a,  fri,  oinskränkt,  enväl- 
dig. — tely,  ad.  nödvändigt;  ovillkor- 
ligt; fuUkomligt.  -teness,  S.  oin- 
Bkränkt  raakt,  envälde;  fullkomlighet. 
—tion,  s.  frisägelse,  syndaförlStelse ; 
afiösning.  — tism,  8.  nödvändighets- 
läran. — tory,  a.  frikännande.  — ,  8. 
befrielsedom*  [göra;  fullborda. 

Absolve,  V.  a.  frikalla,  frikänna,  fri- 

Absonant,   Absonous,   a.  ostämd, 

falsk;  orimlig,  oförnuftig. 
Absonate,  v.  a',  undvika,  undfly. 

Absorb,  v.  a.  insuga,  uppsluka.  — ent, 

8.  medel  som  förtager.  — ,  a.  insu- 
gande, -ition,  Absorption,  s.  in- 
sugning. 

Abstain,  v.  n.  (from),  afhSila  sig, 
hSlla  sig  ifrSn.  -ing,  8.  mSttlighet, 
SterhSllsamhet. 

AbstemionS,  a.  SterhSllsam,  mSttlig. 
-ness,  8.  nykterhet,  äterhSllsamhet. 

Abstention,  S.  afhSllande. 

Absterge,  Absterse,  v.  a.  aftorka, 

göca  ren,  — nt,  a.  afförande.  — ,  8. 
renande  medel. 

Absterllsion,  s.  afföring ;  rening,  -slve, 

a.  afförande,  renande. 

Abstinenlice,  -Cy,  S.  SterhSllsamhet, 
mSttlighet.   —t,  a.  nykter,  SterhSllsam. 

AbstOrted,  a.  frSnryckt. 

Abstract,  a.  frSnskild,  metafysisk.  -, 
8.  utdrag,  förkortning.  — ,  v.  a.  af- 
draga,  förkorta,  afsöndra;  särskildl 
betrakta.  -ed,  a.  förfinad,  ofver 
sinneverlden ;  svärmande ;  tankspridd, 
abstrakt,  -edness,  -ion,  s.  afsön- 
dring;  tankspriddhet.  — iv©,  a,  af- 
söndrande. 

Abstricted,  a,  upplöst,  lös. 
Abstringe,  v.  a.  upplösa;  uppbinda. 
Abstrude,  v.  a.  bortstöta. 

Abstrnllse,  a.  mörk  ;  förbehSllsam  ;  obe- 
griplig, -seness,  -sity,  «.  mörk- 
bet,  otydlighet. 


Accidence  3 

Absurd,  cl.  orimlig;  narraktig,  osmak- 
lig, oRmuftig.  -i ty,  -ness,  s,  orim- 
lighet,  galenskap.  — ly,  dd»  oförnuf- 
tigt,  dSraktigt. 

Abnnd||ance  ,  •  s,   öfverflod ,    ymnighet, 

-ant,  a.  ymnig,  öfverflödig.  -antly, 

ad.  i  öfverflod. 
Abullse,  *,  missbruk,  skymf.     -,  V,  a. 

missbruka ;  skymfa,  förolämpa  ;  kränka ; 

bedraga.  — ser,  8.  missbrukare.  — sive, 

a.  förolämpande ;  trätgirig.     —  writing, 

smädeskrift,   paskill.     -siveneSS,  8. 

motbjudande,  elakt  lynne. 
Abut,  V.  W.  (upon)   stöta,  gränsa  in- 

till.     — nient,  S.  rSmärke,  gränsmärke. 
Abysm,  Abyss,  S.  afgrund,    helfvete. 

—al,  a.  bottenlös,  outgrundlig. 
Acacia,  S.  akacje  (slags  ärtträd). 

Acadejlmian,  -mician,  s.  akademiker, 

student.  — mic,  a.  akademisk.  — niist, 
*.  akademist.  — niy,  8,  akademi,  hög- 
skola; ridskola. 

Accede,  v.  n.  biträda,  ingS  uti ;  nalkas. 

Accele||rate,  v.  a.  hasta,  pSskynda. 
—ration,  s.  pSskyndande,  hastande, 
hast.     — ratory,  a.  pSskyndande. 

Accend,  v.  a.  upptända. 

Accension,  8.  antändning. 

Accent,  8,  accent,  tonfall,  tontecken. 

Accent,  -nate,  v.  a.  accentuera. 
—nation,  8.  accentuering. 

Accept,  v.  a.  antaga,  emottaga,  bifalla; 
underteckna,  -ability,  8,  antaglig- 
het ;  behaglighet,  ^able,  a,  antaglig ; 
behaglig,  -ableness,  s.  antaglighet; 
undfSende.  -anC6,  -ation,  s.  an- 
tagande; benäget  emottagande;  bety- 
delse, mening,  -pr,  8.  som  antager, 
acceptant.  — llation ,  8.  frikallelse 
för  en  skuld ;  muntligt  qvittens. 

Access,  8.  tillträde,  tillgSng,  tillägg; 
anfall,  -ariness,  s.  tillgänglighet, 
delaktighet,  -ary,  a.  delaktig;  bi- 
dragande. — il)le,  a.  tillgänglig;  um- 
gängsam.  — ion,  8.  tillägg,  tillökning; 
ankomst,  äntrade.  — Orily,  ad.  pS 
ett  bidragande  sätt.  — Ory,  a.  ökande, 
bidragande.  — ,  8.  som  tillhör  ell.  åt- 
följer en  sak  ;  bisak ;  raedbrottslig. 

Acci{|dence,  8,  fSrata  grunderna  af  en' 

r 


Accident' 


Acerbate 


sak.  -dent,  s.  tillfällighet,  händelse ; 
olyckshändelse.  -dental,  a.  till- 
fällig* -dentally,  ad.  händelsevis, 
oförraodadt.  -döntalneSS,  S.  slump. 
— pient,  8.  emottagare;  acceptant. 
Accite,  V.  a.  kalla,  eaerskicka. 

Acclaim,  Acclamation,  s.  glädjerop, 

bifallsrop. 

ÄCClilive,  a.  brant,  tvärbrant,  -vity, 
S,  backe,  kullrighet.  -VOUS,  a.  brant 
uppföre,  backig,  kullrig. 

Accloy,  v.  o.  uppfylla,  öfvcrlasta.  ~ed, 
a.  värajefull;   öfverlastad. 

Accoast,  v.  n.  lägga  i  land. 

Accolade,  S.  omfamning;  kyssning. 

AcCOlent,  S,  gränsbo. 

Accomljmodable,  a  tjenlig,  passande, 
användbar.  -modate,  V.  a.  göra 
beqväm,  bringa  i  ordning,  tillaga  ;  låna 
åt  en;  betjena ;  bilägga,  förlika.  -, 
V.  n.  vara  likformig;  passa,  -mo- 
datiOU,  8.  beqvämlighet;  förlikning; 
bemedling.  -mOdatOr,  W.  tillstäl. 
lare;  medlare,  -panablo,  a.  um- 
gängsam,  sällskapslik.  — panier,  8. 
ledsagare,  kamrat,  -panimeut,  8. 
beledsagning ,  sällskap ;  ackompanje- 
ment.  -pany.  V,  a.  beledsaga,  göra 
sällskap,  ackompanjera.  — ,  V.  71.  sälla 
sig  tillhopa,  -plice,  8.  raedbrottslig. 
-plish,  V.  O.  fullborda,  fullända, 
sluta;  vinna.  -plished,  a.  full- 
komlig,  förträfflig;  val  uppfostrad. 
-plisher,  S.  fullborda  re,  verkställare. 
-plishment,  S.  uppfyllande,  full- 
komlighet;  talang. 

Accompt  etc.  s.  Account. 

Accord,  8.  ackord;  endrägt,  förening, 
öfverensstämmelse ;  harmoni.  — ,  V.  a. 
göra  pfverensstämmande ;  förlika.  — ,  v. 
n.  komma  öfverens ;  samtycka ;  ackor- 
dera, -ance,  s.  endrägt,  öfverens- 
stämmelse, ackord.  — aut,  a.  likfor- 
mig; öfverensstämmande.  —ing,  pr. 
enligt,  efter,  i  män  af.  —  as ,  i  den 
mSn ,  efter  som;  —  to,  i  följd  af. 
-ingly,  ad.  efter,  enligt;  följaktlirren. 

Accorpora^Ite,  v.  a.  införiifva.  -tion, 

8.  införlifning.     ' 
Accost^    v,   a.  tilltala,    helsa;   nalkas. 


-able,  a.  sällskapsllk,   vänlig,   till* 

gänglig. 

Account,  8.  räkning;  Sfverslag;  värde; 
berättelse,  ansvar ;  förklaring ;  skäl ;  un* 
derrättelse;  bokhålleri.  -,  V.  a.  hälla 
räkning,  göra  räkning,  räkna;  arise, 
varder^,  tro ;  (o  —  for,  förklara,  gifva 
skäl  till.  -able,  -ant,  a.  ansvarig. 
—ant,  8.  räknemästare;  bokhällare. 

Accouple,  v.  a.  para,  förena,  -ment, 
8.   parning. 

AcCOUrage,  v.  a.  uppmuntra. 

AcCOUrt,  v.  a.  undfägna,  traktera. 

Accoutre,  v.  a.  kläda,  pryda,  smycka, 
utrusta,  —ment,  8.  klädning  med 
allt   tillbehör,  utrustning. 

Accrejjditation,  s.  stadfästelse ,  be. 
kräftelse.  — SCCnt,  a.  tilltagande. 
-tion,  8.  tillväxt,  förökelse.  -tivo, 
a.  tilltagande.  laing. 

Accrimination,  8.  anklagelse,  beskyll. 

Accroach,  v.  a.  fänga,  draga  till  sig. 

Accrue,  v.  n.  härflyta,  härröra;  till. 
komma,  tillfalla,  -mcut,  8.  tillväxt, 
tilltagande. 

Accumbent,  a.  liggande,  lutande.^ 

AcCUniulailte,  v.  a.  lägga  i  hög,  samla, 
föröka,  uppstapla.  — tion,  8.  hop. 
läggning,  uppstapling.  — tive,  a.  sam* 
lande,  förökande.     — tor,  8.  samlare. 

Accura||cy,  8.  noggrannhet,  sorgfållig. 
het,  omsorg,  —te,  a.  noggrann,  or» 
dentlig;  felfri.  -tenOSS,  «.  nog- 
grannhet, sorgfällighet. 

Accurse,  v,  a.  förbanna,  fördöma, 
bannlysa. 

ACCUSailble,  a.  anklaglig,  tadelbar, 
brottslig,  klanderlig.  — tion  ,  s.  an- 
klagelse, beskyllning,  käromäl.  — tivC, 
s.  ackusativ.     — tory,  a.  anklagande. 

Accuse,  v.  a.  (of)  anklaga  för,  be^ 
skylla,  angifva.     — r,  8.  anklagare. 

Accustom,  v.  a.  vänja.    -,  v.  n.  vara 

van,  pläga,  -able,  a.  van.  -ance, 

8.    vana,    bruk.      -ary,    a.    bruklig, 

vanlig. 
Ace,  .9.  ess;  hSrsbredd;  lappri. 
Aceplialous^  a.  hufvudiös. 

Acerb,  a.  bitter,  bäsk,  kärf,  prof, 
skarp,     -ate,    V.    C?,    förbittra,    gör^ 


Acerbity 


sur.  — ity,  8»  syra,  bitterhet,  skärpa ; 
stränghet. 

4cer||vate,  i),  a.  lägga  i  hög,  samla. 
— vatJOllj  s.  hopsamling,  uppstapling. 
-YOUS,  a.  full  med  högar. 

Acescent,  a.  benägen  till  syra,  sur- 
nande. 

Acet||ic,   a.  syrlig,     -ifäctioii,   a. 

syming;  ättikebryggeii.  —ify,  V.  a. 
göra  sur,  syra,  försyra.  — 0S6j  a. 
syrlig,  sur.  — OSity,  S.  syrlighet. 
-OUS  ,  a,  syrlig,  sur.  -Uin  ,  s.  vin- 
ättika. 

Ache,  5.  värk,  smärta;  persilja.  — ,  V.  71, 
värka,  smärta,  ömma,  göra  öndt. 

AcllieJlvabley  a.  verkställbar.  -Te, 
v,  a.  verkställa,  utöfva,  fullända,  ut- 
rätta, -vemeilt,  S,  bedrifc,  förrätt- 
ning; sköldraärke.  — ver,  S,  fullbor- 
dare;  bragdutforare. 

Aching,  s.  värk,  smärta. 

Achor,  S,  mjölkskorf. 

Acld,  a.  sur,  skarp,  bitter.  — ,  S»  syra. 
-ifiable,  a.  syrbar.     -ify,  v.  a. 

syra,  göra  sur.  —ity,  —ness,  S.  syra, 
surhet.  -Ulae,  S.Jpl.  surbrunn,  -lililte, 
V.  a.  göra  sur,  syra.  -ulous,  a. 
syrlig. 

AcinaceOUS,  a.  försedd  med  kärna. 

Acknowledge,  v.  a.  erkänna,  bekänna, 
tillstS.  -lUent,  S.  erkännande,  er- 
känsla. 

Acme,  s.  spets,  höjd,  högsta  grad. 

Acolothist,  Acolytej  S.  kyrkbetjent. 

Acorn,    S.   ekollon,     -ed,  a.   försedd 

AcortiS,  s.  kalraus.  .  [med  ekollon. 

Acosmy,  3.  magerhet;  blekhet. 

Acquaint,  v.  a,  underrätta,  undervisa, 
meddela.  — anCC,  S.  kunskap;  um- 
gänge ,  bekantskap ;  en  bekant,  —ed, 
a.  bekant  med ;  kunnig,  —ing,  s.  un- 
derrättelse. 

Acquest,  S.  aflinge,  förvärfd  egendom. 

Acquiesce,  v,  n.  underkasta  sig;  vara 
nöjd  med,  samtycka.  -nCC,  8.  bifall, 
samtycke,  undergifvenhet. 

Acquijjrable,  a.  som  kan  fSrvärfvas. 
—re,  v.  a.  fSrvärfva,  vinna;  lära  sig. 

-rement,  s.  vinst;  talang,    -rcr, 

0«  förvärfvare. 


Adagial  5 

Acqaisi||tion ,  S,  valfången  egendom, 
talang.  -tiOUS,  -tive,  a.  förvärf. 
vad,  vunnen. 

Acquit,  v.  a.  göra  skuldfri,  betala,  be- 
fria, to  -  one*s  self  of,  uppfylla. 
-ment,  S.  befrielse,  frikalielse.  -tal, 
8.  frisägelse,  frikallelse,     -tauce,   s. 

Acrasy,  S.  omättlighet.  [qvittens. 

Acre,  s,  plogland,  tunnland. 

Acrid,  Acrimonious,  a.  bitter,  sur, 

skarp,  kärf. 

Acrimony,  .9.  skärpa,  sträfhet;  syra; 
hSrdhet,  elakhet. 

Acrisy,  s\  obestämdhet;  obeslutsamhet. 

Acritude,  Acrity,  S.  syra,  bäskhet, 
skarphet. 

Across,  ad.  pS  tvären,  tvärs  öfver ,  i 
kors.    — ,  J?r.  midtigenom,  tvärsigenom. 

Acrostic,  S.  akrostikon. 

Act,  S.  geming,  handling;  (i  skådespel) 
akt,  hufvuddel.  -  of  the  Apostles^ 
apostlagerningarne.  — ,  V.  a.  göra, 
handla.  — ,  V.  n.  uppföra  sig,  skicka 
sig.  —ion,  S.  gerning;  förrättning; 
rättegäng,      sak;     träffning;      aktion. 

-ionable,  a.  straffbar,  -ionary, 
-ionist, 5. aktieägare.  -ion-takii!g, 

a.  trätgirig,  grälig;  processmakare. 
-Ivate,  v.  a.  sätta  i  rörelse,  -ivo, 
a.    verksara,    idog,    flitig;  flink;  liflig. 

-,  8.  T.  aktivura.  -ivcuess,  -ivity, 

8,  verksamhet.  —Or,  s,  skadespelare, 
aktör;  advokat.  — ress,  s.  skådespe- 
lerska, aktris.  — Ual,  a.  verklig,  viss, 
sann;  verkande.  -Uality, -ualuess, 
5.  väsendtlig  egenskap  ;  visshet,  -uary, 
8.  aktuarie.  -uate,  V.  a.  sätta  i  rö- 
relse, pädrifva.  -UOSe,  a.  verksam, 
driftig. 

Acuate,  v,  a.  hvässa,  spetsa. 

Aculeate,   a.  spetsig,  hvass. 

Acum||en,  S.  udd,  spets;  'skarpsinnig, 
het.  — inate,  v.  a.  skärpa,  göra  spetsig. 

Acute,  a.  uddhvass,  spetsig;  genom- 
trängande;  *  slug,  skarpsinnig.  — ,  s. 
T.  acutus  öfver  en  vokal.  — ness,  s. 
hvassheit;  'finhet,  klyftighet,  skarp- 
sinnighet. 

Adaglle,  S.  ordsprSk,  tänkesprSk.  -lal, 
a.  ordspråkblik. 


6 


Adamant 


Administrator 


Adamant^  s,  diamant;  magnetsten. 
-eail)  -ine,  a..af  diamant;  härd 
aom  en  diamant,  oupploslig. 

Adam's -apple 9  S»  Adameaple,  stnip- 
knuten,  halsknölen. 

Adapt,  V.  a.  hopjemka,  foga,  tillpassa  ; 
lämpa  tillsammans,  -able,  a.  an- 
vändbar,  passande,  -ation,  -lOn, 
S,  användande;  hoppassning;  tillämp- 
ning. 

Adays,  ad,  i  dagen,  now  -,  nu  för 
tiden,  i  dag.  Idraga    till. 

Add,  v.  a.  tillägga,  addera,  föröka,   bi- 

Addecimate,  v.  a.  taga  tionde,  pä- 

lägga  tionde. 

Addeem,  v. a.  värdera;  anse,  tro,  mena. 

Adder,  s.  orm,  huggorm. 

Addi||bility,  s,  tniäggbarhet.  -ble, 
a.  tilläggbar,  som  kan  ökas. 

Addict,  v,  a.  fone*s  selfj  öfverlemna 
aig  åt ;  vara  tillgifven ;  helga  sig  St 
nägot.  -edneSS,  S.  fallenhet,  bö- 
jelse,    —lon,  s.  böjelse,   tillgifvenhet. 

Additament,  $.  tillägg,  tillsats. 

Addition,  s,  tiUäggning,  addition,  -al, 

a.  tillagd,   tillökt. 
Additory,  a.  tilläggande,   formerande. 
Addle ,    S.    vinsten.     — ,    a.    tom  ;    slö ; 

inbilsk.     — ,  V.  a.  uttömma  ;  förbrylla  ; 

fSrderfva.  -headed,  -pated,  a.  tom- 

skallig,  dum. 

Address,  S.  skicklighet;  utanski-ift;  bö- 
neskrift, tal,  ord,  tilltal.  — ,  V.  a. 
ställa  ell.  skicka  till,  vända  sig  till, 
tala  ell.  skrifva  till ,  inlemna  en  an- 
sökning hos. 

Addace,  v.  a,  anföra,  andraga.  —Ht, 
a.  sammandragande. 

Ademption,  s,  borttagande,  beröfvande. 

Adept,  a.  lärd,  erfaren.  — ,  S.  guld- 
makare,  alkeraist. 

Adequate,  a.  behöng;  svarande  mot, 
jemlik,  passande,  öfverensstäramande. 
— IIOSS,  5.  rigtigt  forhSliande ,  propor- 
tion, enlighet. 

Adliellre,   v.  n.  vidhänga,  fästa  sig  vid ; 

vara  tillgifven.  -rence,  -rency,  s. 

vidhängning;  tillgifvenhet.  -rent,  a. 
vidhängande  ;  tillgifven.  — ,  s.  anhän. 
gare.    — rer^  s.  anhängare,    -sion,  s. 


fastsittande,  vidhängning.  -slvOj  a» 
vidhängande  ;  klibbig  ;  ihärdig. 

Adhibit,  v,  a,  använda,  nyttja,  -lon^ 
3.  tillämpning;  nytta,  begagnande. 

Adhortation,  s.  rörmaning. 

Adiaphorous,  a,  likgiltig. 
Adieu,  s.  farväl,  afsked. 
AdipOUS,  a.  isteraktig;  fet. 
Adit,  S.  underjordisk  gSng. 

Adja||cency,  s.  grannskap,  -cent,  a. 

närliggande,  angränsande. 

Adject,  v,  a.  tillägga,  bifoga,  -lon, 
8,  taiägg,  tillsats,  -itious,  a.  til. 
lagd.  — ive,  s.  adjektiv,  tilläggnings 
ord.     -ively,  ad.  likt  ett  adjektiv. 

Adjoin,  v.  a.  bifoga ;  förena.  -,  v.  11, 
gränsa  intill. 

Adjourn,  v.  n.  uppskjuta,  lemna  an 
stand.  — ment,  s.  uppskof,  anstSnd, 
dröjsmSl.  fdöma,  Sdöma. 

Adjudge,  Adjudicate,  v.  a.  (ioj  till. 

Adjudgement,  s,  tilldömande. 
Adjudication ,      9,      tillerkännande ; 

fälld  dom. 
Adjnment,  S,  bistSnd,  Igelp. 
Adjunct,  S,  bihang,  tillbehör,  omstän» 

dighet;    medlijelpare.     — ,   a.    förenad; 

bifogad,     -ion  ,  S.  bifogning,  tillägg. 

ning.     —ive,  a.  bifogad. 
Adjnjjration,  S,  besvärjning,    enträgen 

begäran,     —re,  v.    a.  besvärja,   hög. 

ligen  bedja ;  med  ed  bekräfta. 
Adjust,  V.  a.  rätta,  passa,  sätta  i  ord- 

ning  ;  bilägga  ,  afgöra.  —ing,  -ment, 

S.  biläggning,  rättande. 
Adjuljtant,  S.  adjutant ;  hjelpare.  -tOr, 

s.    hjelpare.      — tory ,    a.    hjelpande; 

bidragande.       — vant,    a.    behjelplig. 

-vate,  v.  a.  hjelpa,  befordra. 
Admeasurement,  s,  mätning. 

Admensuration,  $,  T.  jemkniug,  ut- 
delning. 

Admini||cle,  s.  hjelp,  understöd,  -cu- 
lar,  a    hjelpsam,  behjelplig. 

Adminiljster,  v.  a.  förvalta;  utdela; 
styra,  regera.  — strate,  V.  a.  ingifva 
(medikament).  -stration,  9.  f3r. 
valtning;  utdelning;  styrelse,  regering. 
-Strative,  a.  förvaltande,  styrande. 
-StratOr,  9,  förvaltare,  föreständare. 


Admirable 

Admirable^  a.  förundransvärd;  för. 
träfnig;  förvSnande.  -neSS,  Admi- 
rability,  s,  förundransvärdhet ;  för- 
träfflighet. 

Admiral^  S,  amiral ;  amiralskepp,  -ity, 
s.  amiralitet. 

Admi||ration,  S.  förundran,  beundran. 
— rOj  v.  CL.  beundra,  högakta.  — ,  V.  71, 
forvSnag.  — rCT,  $.  beundrare,  älskare. 
-ringly,  ad.  med  beundran. 

Admissillbility,  S.  tillåtlighet;  antag- 
lighet. -ble,  a.  tiilStlig;  antaglig. 
—OIlj  s.  antagning,  emottagning ;  till- 
gäng,  tillträde. 

Admit^  v.  a.  släppa  in,  lemna  tillträde 
till ;  antaga,  tillSta,  medgifva.  -table, 
a.  som  kan  tillStas.  -taiice,  s.  an- 
tagande, tillätelse. 

Admix,  v.  a.  blanda,  röra  ihop.  -tlOn, 
-ture,  s.  blandning,  tillsats. 

AdmO|!nish,  v.  a.  förmana,  varna,  fd- 
rebrS,  påminna.    — nisllCr,  S.  varnare. 

-nishment,  -nitioii,  s.  förmaning, 

varning;  påminnelse.     — nitioncr,  S. 

sedepredikant.  — nitoiy,  a.  varnande, 

förmanande. 
Admove,  v.  a.  flytta  intill,  närma. 
Adnoun,  s.  adjektiv. 
Ado,  s.  möda,  besvär;  oväsende,  buller. 

Adolesceu||ce,  -cy,  s.  ungdom,   -t, 

S.  yngling. 

A  döpt,  v.  a.  antaga ;  tillegna  sig;  upp- 
taga i  barns  ställe,  adoptera.  — ion, 
8.  upptagande  till  barn;  barnaskap. 
— ive,  a.  adopterad,  upptagen  i  barns 
ställe;  antagen;  —  daughter,  foster- 
dotter. 

Ä^dorljable,  a.  tillbedjansvärd,,  dyrkans- 
värd.  -ableness,  S.  dyrkansvärdhet. 
-ation,  -ement,  s.  tillbedjan,  dyr- 
kan, vördnadsbetygelse.  — ©,  V.  a. 
tillbedja,  dyrka ;  älska  högt.  —er,  *. 
tillbedjare,  älskare. 

Adorn ,  v.  a.  pryda ,  smycka ,  sira. 
—ation,  s.  prydning,  försköning. 
— ment,  S.  prydnad,  sirat,  grannlåt. 

4dOTrn,  pr.  utföre,  ned,  nedåt.  -,  ad. 
nerpä;  pä  jorden. 

Adrerd,  ad.  förskräckt. 

Adrift,  ad.  obetänksamt,  slumpvis. 


Adventuresomeness     7 

Adroit,  a.  skicklig,  färdig,  snäll.  -neSSJ 
s.  skicklighet,  färdighet,  händighet. 

Adry,   a.  törstig.  [dragning. 

Adstriction,  S.  hopbindning,  samman- 

Adulaljtion,  S.  smicker,  krypande  höf- 
lighet.  —tor,  8.  smickrare,  Usmare. 
— tory,  a.  smickrande. 

Adult,  a.  fullväxt,  manbar,  gifbmxen. 

-erant,  s.  äktenskapsbrytai  3.  -erate, 

a.  kränkt ;  •  förfalskad.  -,  V.  71.  be- 
drifva  hor,  bryta  äktenskap.  — ,  V.  a. 
•förfalska,  skämma,  -eration,  8. 
kränkning;  *  förfalskning,  förskämning. 
-^erer,  S.  äktenskapäbryta:  3.  -ereSS, 
S.  äktenskapsbryterska.  — erOQS,  a. 
horisk,  äktenskapsbrytande.  — 6ry,  8. 
äktenskapsbrott.  — nOSS,  8.  manbar. 
het,  ynglingsår. 

Adum| [brant,  a.  snarlik,   -bråte,  v. 

•  a.  afbilda,  göra  utkast  (om  målare); 
vara  snarlik.  — bration,  s.  utkast; 
ritning  med  skuggfärg;  snarlikhet. 

Adunation,  S.  förening. 

Adan||city,  S.  krökning,  krokighet. 
-COUS,  a.  krökt,  utböjd,  krum. 

Adure,  v.  a.  förbränna. 

Adust,  -ed,  a.  förbränd;  uttorkad. 
— ible,  a.  brännbar.  — iOU  ,  s.  upp- 
bränning; brand. 

Advance,  S.  förspräng,  framsteg,  för- 
kofran;  befordran.  — ,  V.  n.  gå  fram, 
nalkas ;  lyckas.  — ,  V,  a.  befQrdra, 
förbättra;  föreskjuta.  — mcnt,  $.  be- 
fordran, framsteg.  — r^  8.  gynnare; 
befordrare. 

Advantage,  S.  förmån,  fordel,  vinst, 
öfverskott.  — ,  V,  a.  bäta,  gagna,  be. 
fordra.  -,  V.  n.  vara  indrägtig.  -able, 
a.  förmånlig,  fördelaktig.  -OUS,  a. 
fördelaktig,  nyttig,  indrägtig.  — OUS» 
ness,  8.  fordel,  vinst,  nytta. 

Advellne,  v.  n.  blifva  tillagd;  tillkom, 
ma.    -nient,  a.  tilifällig,  tillagd. 

Advent,  S.  ankomst ;  adventet.  — itiOHS, 
O.  åtföljande;  främmande;  tillfällig. 
-nre,  8.  händelse,  äfventyr,  slump. 
hy  — ,  händelsevis*  — ,  v.  n,  äfventyra, 
våga.  — urer,  8.  lycksökare;  äfven- 
tyrare.  -UrCSOme,  a.  djerf,  våg- 
sam,    -uresomeness,  s.  vägsam. 


8 


Adventurous 


Afloat 


hel,    djerfhet.      -urOUS,    a.    äfven- 

tyrlig. 
Adverb,  s.  adverb. 
Adverllsable,  a.  motstridig,    -sary, 

S.  motstSndare,  fiende,  -sative,  a. 
stridande.  — se,  a.  obenägen,  vidrig ; 
olyck^fuU.  -seness,  -Sity,  S.  mot- 
gång, olycka.  < 

Advert,  v.  a.  gifva  akt  pi    -ence, 

— ©ncy,  S.  uppmärksamhet.  — ent,  a. 
uppmärksam.  — isc,  V.  a.  underrätta, 
kungöra,  annonsera.  — iseniCllt,  S. 
kungörelse,  underrättelse.  — iser,  S. 
underrättare. 

Advesperate,  v.  n.  lida  St  aftonen. 

Advice,  s.  rM,  underrättelse,  öfver- 
läggning.  — boat,  s.  avisjakt ,  post- 
jakt Isigtighet,  klokhet. 

Advisable,  a.  rådiig.    -ness,  s.  för- 

Advise,  v.  a.  rSda ,  tillstyrka ;  under* 
rätta.  — ,  V.  n.  öfverlägga.  —dl/,  ad. 
öfverlagdt.  -dliess,  S.  klokhet,  be- 
tänksamhet. -lUent,  S,  betänkande. 
—er,  Ä.  rSdgifvare. 

AdvOOallcy,  S.  försvar,  försvarsskrift. 
-te,  s.  advokat,  fullmäktig,  -tcshlp, 
S.  advokatsyssla.  — tion ,  S,  förbön, 
förord  ;  fullmuktigskap. 

AdvOU||tresS,  f.  äktenskapsbryterska. 
—try,  s.  äktenskapsbrott. 

Aerjlial,  a.  luftig;  hörande  till  luften. 
-ie,  s.  roffSgels  näste.  -Olite,  S. 
meteorsten.  — Oinetry,  5.  luftraätning. 
-Onaut,  S.  luftseglare.  -OStat,  S. 
luftballon.  -OStatioll,  s.  luftseglings, 
konst. 

Aest||ivial,  a.  sommaren  tillhörig. 
— ivate,   v.  n.  vistas  öfver  sommaren. 

-nary,  s.  ängbad.    -uate,  v.  n, 

koka  ;  sjuda. 

Aether  etc.  s.  Etlier  etc. 

Afar,   ad.  fjerran,  iSngt  ifrSn. 

Aftallbility,  -bleness,  s.  höfllghet, 

belefvenhet,    sprSksamhet.     — ble,    a. 

vänlig,   umgängsam. 
AlTabrOUS,   a.  väl  gjord,  mästerlig. 
Afl'air,  s.  göromSl,  förrättning;  sak. 
AfCear,  v.  a.   upprätta  ,  styrka. 
AlTect,  v.   a.  &  n.  hSgfällas;  affektera, 

vilja  synas,  eftcrsträfva ;  röra,  intaga. 


— ,  «.  affekt,  sinnesrörelse,  passion.' 
-atson,  S.  tvunget  väsende,  -ed, 
a.  tillgjord,  tvungen;  inbillsk.  -Cd- 
nCSS,  S.  tillgjoidhet.  -lOD,  5.  sin- 
nesrörelse, böjelse;  tillgifvenhct ;  öra- 
het.  -ionate,  a.  tlllgifven,  öm. 
-i ve,  a.  rörande,  intagande.  -UO- 
Sity,  S.  häftig  tillgifvenhet.  -UOUS, 
a.  ömt  intagen,  passionerad. 

Affiance,  s.  förtroende,  förlofning.  -, 
V.   a.  tro,  lita  pä;  fÖrlofva. 

Affied,  a.  förlofvad. 

Afflnage,  s.  rening,  skedning? 

Af  (In  ed,  a.  siiigt. 

Affinity,  s.  slägtskap,  svugerskap. 
Affirm,  v.  o.  bekräfta,  intyga,    -ance, 

— atiou,    s.    bekräftelse,    bejakning. 

— ative,   a.  bekräftande,  bejakande. 
Affix,  V.  a.  tillägga,  fästa  vid.    -ion, 

S.  anslagning,  vidhäftande. 
Afflation,  s.  päblSsning;  ingifvelse. 
Affiict,  V.  a.  fwithjy  plSga,  bcdröfy», 

oroa.     -edness,    -ion,    S,    bedröf. 

velse;    smärta,    sorg.     '— ive,    a.    be* 

drofvande,  oroande. 

Afflujlence,  -ency,  s.  tillopp,  öfver- 

flod.    —en t,  a.  ymnig,  öfverflödande ; 

rik,  -entness,  s.  öfverflöd,  rikedom. 
Affiux,  -ion,  S.  tillflytning,  inflytning. 
Ail'ord,  v.  a.  gifva,  förse ;  förmä ;  lemjia, 

anskaffa ;  Sstadkomma. 

Affranchise,  v,  a,  befria,    -men t, 

S.  befrielse. 
Affray,  5.  larm;  slagsraäl,  handgemäng. 
— ,  V.  a.  förskräcka. 

Affreight,  v.  a.  befrakta,    -men t, 

S.  befraktning. 
Affriction,  s,  gnidning. 
Aflright,    v.    a.    förskräcka,    skråma. 

-ful,   a.  förskräcklig,    -ment,  S, 

förskräckelse,  fasa. 
Affront,  S,  skymf,    förolämpning,  för- 

smädelse.       — ,    V.    a.     möta;     trotsa; 

skymfa,  förolämpa.     — Ive,  a.  skym- 

fande.     — er,  S.  skymfare. 
AffuIlSC,  v.  a.  begjuta,  ösa  pä.    -Sion, 

S.  öfverf.köljning. 
Affy,  v.  a.  förlofva.     ~,  V.  n.  lita  pS, 
Afield,  ad.  pä  fältet. 
Afloat,  ad    flott,  flytande. 


Afoot 


Aidant 


Afoot,  ad.  till  foots;  •  pS  tapeten. 

Afore,  pr.  &  ad.  före,  förut.  -  hand, 
i  förhand.    —  time,  fordora,  tillföreae. 

Afraid  (of),  a,  rädd,  skrämd. 

Afresh,  ad.  %  ny  o,  pä  nytt. 

Afront,  ad.  midt  emot. 

After,  pr.  efter;  enligt;  i  följd  af.  -, 
ad.  sedan,  efterät.  -ages,  s.  pl.  efter- 
verlden.  -all,  ad.  slutligen,  -birth, 
8.  efterhörd.  -COmer,  S.  efterträdare, 
efterföljare.  — Crop ,  S.  efterskörd. 
-days,  S.  pl.  framtid,  följande  tid; 
cfterverld.      -dinilCr,  S.  eftermiddag. 

-gathering,  s.  efterskörd.  -grass, 

S.  efterslStter.  -liver,  s.  afkomling, 
efterkommande.  — nOOn,  s.  eftermid- 
dag, -pains,  S.  pl.  eftervärkar  hos 
en  barnsängsqvinna.  — sall,  S.  akter- 
segel, baksegel.  — täste^  S.  eftersmak, 
vidrig  smak.  — times,  S.  pl.  fram- 
tiden.     -TVards,   ad.  efterät. 

Again,  ad.  igen,  äter,  ä  ny  o.  -  and 
—,  oupphörligt. 

Against,  pr.  emot.  (mun. 

A  gape,  ad.  stirrande  och  med  gapande 

Agast,  a.  förvänad,  bestört,  häpen. 

Aga||te,  S.  agat.     -ty,   a.  agataitad. 

Agaze,  v.   a.   förskräcka,   förfära. 

Age,  S.  Slder,  lifstid;  ärhundrade. 

Aged,  , a.  gammal;  älderstigen. 

Agency,  s.  förrättning;  agentskap. 

Agenda,  s.  minnesbok;   uppsats. 

Agent,  a.  verkande,  verksam.,  — ,  S. 
agent,     -ship,  agentskap. 

Aggelation,  s.  hopfrysning; 

Aggeneration,  s.  hopväxning. 

Agger,  ^.  försvarsverk,  skans,  —ate, 
v.  a.  lägga;  i  hög. 

AgglOmcr||ate,  v.  a.  nysta ;  lägga  ihop. 
— atlOn,  s.   uppveckling;  nystning. 

Agglutinate,  v.  a.  limma  ihop;  sam- 
manfoga. 

Aggrandize,  v.  a.  förstora,  tillöka. 
— mentj  S.  upphöjelse,  befordran. 

Aggravaljte,  v.  a.  betunga;  förvärra. 
—tion,   s.  tillökning,  förvärring. 

Aggregaljte,  v.  a.  samla,  hopa.    -,  a. 

införlifvad,  förenad.      — tiOll,   S.  sam- 
ling ;   hopfogning. 
Aggress,    v.   a.    anfalla,    angripa.     -, 


-iOII)   8.   anfall,  angrepp.     —Or 5  S. 

angripare. 
Aggrie||vance,  s.  sorg;  förolämpning. 

—ve,  v.   a.  bedröfva,  förolämpa. 
AggrOUp,   v.   a.  gruppera. 
Aghast,   a.  förvånad,  bestört,  häpen. 

Agil||e,  a.  vig,  färdig,  lätt.    -eness, 

— ity,  S.  vighet,  snabbhet,  lätthet. 
Agio,  S,  agio.  I 

Agistor,  s.  .skogsuppsyningsman. 
Agitallble,  a.  rörlig,    -te,  v.  a.  skaka, 

sätta    i    rörelse ;    taga    i  öfvervägande. 

—tion ,    3.    skakning ,    häftig    rörelse ; 

undersökning,  öfvervägande.     — tor,  $. 

uppviglare ;  sakförvaltare, 
Agnail,  s.  nagelböld. 
Agnayte,  a.  förvandt.   -tion,  s.  blods- 

fÖrvandtskap. 
Agniytion,  s.  erkännande,  -ze,  V.  a. 

erkänna,  tillstä. 

Agnominatlle,  v.  a.  benämna,    -ion, 

8.  ordlek,  ordspel. 
Ago,    Agone,    ad.    sedan;    tillbaka. 

long  — ,  längesedan. 
Agog,   ad.  begärligt. 
Agoing,   ad.  i  rörelse;  pä  vägen. 
AgOn||ism,  s.  täflan.    -ist,  S.  kämpe, 

stridare,    -ize,  v.  n.  ligga  i  själtåget ; 

lida    outsägligt  qval.     -y ,  8.   själtåg, 

dödskamp. 
Agrace,  v.  a.  gynna,  befordra. 
Agreat,  ad.  i  gross. 

Agree,  v.  a.  förena,  förlika.  -,  V.  n. 
förlikas,  förenas,  komma  öfverens.  —  to, 
samtycka  till.  -able,  a.  behaglig, 
täck.  —  to,  enlig,  likmätig  ihed. 
-ableness,  S.  öfverensstämmelse;  be- 
haglighct.  — d,  int.  topp!  mä  göra! 
— nient,  S.  öfverenskommelse,  kontrakt, 
aftal ;  likhet ;  endrägt. 

Agrestic,  a.  vild,  landtlik;  bondaktig. 

Agriculture,  s.  Skerbruk. 

Aground,  ad.  pä  grund. 

Ague,  s.  frossa,     -d,  a.  sjuk  t  frossa. 

Aguish,   a.  frossaktig. 

Ah,  int.  o!  ack! 

Ahead,  ad.  hufvudstupa. 

A  height,  ad.  högt  uppe. 

Aid,  S.  hjelp,  bistånd,  understöd;  sub- 
sidier.   -,  V.   a.  hjdpa,  bistå,     -ant^ 


10 


Aider 


a.  hjelpande.  — Of,  8.  hjelpare.  — I6SS5 

a,  bjelplSs. 
Ail,  V.  a,  pläga,  besvära,     -ing,   a. 

sjuklig.     — ment,  S.  i^ukdom  ,  opas3« 

lighet. 
Aim,  s.  sigte,  mäl,  syftemäl ,  ändam.^1. 

— ,  V.  a,  &  n.  sigta,  syfta  St;    gissa. 

—sight,  8,  kom  (pä  skjutgevär). 
Air,  8.  luft;  aria;  melodi;  min.  — ,  V.  a. 

gifva  frisk  luft;  vädra,  torka.    — gun, 

S.  väderbössa.    -inOSS,  8.  'liflighet; 

munterhet;    lättsinnighet.      —ing,    S. 

promenad.    — pump,  s.  luftpump,  -y, 

a.  luftig;  flygtig,  lättsinnig. 

Ake,  s.  Aclie. 

Akin  CtoJ,   a.  slägt  (med). 
Alabaster,  s.  alabaster.    — ,  a.  af  ala. 
Alack,  inL  ack!    o  ve!  (baster. 

Alacri||ous,  a.  glad,  lustig,    -ty,  5. 

Aland,   ad,  pä  land.  [glädtighet. 

Alarm,    v.  a.    alarmera,    oroa.     — ,  s. 

alarm,    härskri;  väckare.     —bell,  8. 

stormklocka. 
Alas,  int.  ack  I 
Alate,  (id.  sist,  nyligen. 
Albp  8,  messskjorta. 
Albeit,  ad.  fastän,  ehuru. 
AlbngO,  s.  hvita  starren. 

Albumen,  s.  äggvhita. 

Alcaid,  8.  Alkad  (domare  i  Spanien). 
Alchi||mist,  s.  alkemist,    guldmakare. 

—my,  8.  alkemi. 
Alcohol,  8.  alkohol. 
Alcoran,  s,  koran. 
Alcove,  8.  alkov. 
Ålder,  8.  al  (träd),  -n,  a.  af  af. 
Alderman,  8.  ålderman,  radman. 

Ale,  8.  öl.  -berry,  s.  äggöi.  -dra- 
per, 8.  krögare.  -hOUSe ,  8.  krog. 
-knight,  8.  supbroder,  -taster,  8. 

ölpröfvare.     — wife,  3,  krögerska. 
Alee,  ad.  T.  lovart. 

Alegar,  8.  ölättika. 
Alembic,  8.  T.  hatt   pä    en   destiller. 
Alengtb,  ad.  längs  utmed.        Ipanna. 
Alert,  a.  vaksam  ;  liflig ;  lustig.  -nOSS, 

8.  glädtighet;  vakåamhet. 
Algebra,  s.  algebra. 

Algid,  a.  kall,  frusen,    -ity,  -ness, 

S.  kyla,  frost. 


AlLknowing 

AlgOS,  a.  mycket  kall. 
Alias,  ad.   T.  annars,  eljest. 
Alible,  a.  födande,   närande. 
Alien,  a.  främmande.     — ,   8.  främling, 

utländning.      -able,    a.    öfverlåtlig; 

som  kan  afhändas.     —ate,  V.  a.  öfver. 

lata,  föryttra,   afhända  sig.     -ation, 

8.  öfverlätelse ,    föryttring ;    kallsinnig» 

het.     —  of  mindf  vansinnighet. 
Alight,  V.n.  stiga  af,  ned,  ur;  flyga  ner. 
Alike,  a.  lik,  dylik.    -,   ad.  lika,  lika. 

som.    -minded,  a.  likasinnad,  lika. 

tänkande. 

Allra||ent,  s.  föda,  näring,    -cntal, 

-entary,  a.  födande,  närande.    -Cn- 

tariness,  *.  näringskraft,  -onious, 

a.  födande,  närande.     — Ony,  8.  un» 
derhäll    för    hustrun    vid    äktenskaps* 
skilnad. 
Alive,  a.  lefvandc;  munter,  liflig. 

Alkali,  8.  alkali,  lutsalt.,  -ne,  a.  al. 

kalisk. 

Alkohol,  5.  alkohol. 

All,  s.  allt;  det  hela.  —,  CU  é:  ad, 
all,  hel  och  hällen ;  alla,  hvar  och  en ; 
allt,  alls,  helt  och  häUet.  -  the  let- 
ter, sä  mycket  bättre.    -bOUntCOUS, 

-bountiful,  a.  aiigod.    -hail,  int, 

lycka  till!  hel  dig!  -hallOW,  8, 
-saints,  8.  pl.  allhelgonadag. 

Allay,  8.  tillsats;  lättning,  mildring. 
— ,  V.  a,  uppspäda ,  blanda ;  minska ; 
mildra. 

Alleljgation ,  8.  anförande;  andräget 
bevis,  —ge,  V.  a.  bekräfta,  bevisa, 
anföra,  -giance,  8.  trohet,  huld- 
skap, —giant,  a.  underdänig,  hör* 
sam.  -gOrical,  a.  allegorisk.  -gO- 
rize,  v.  a.  uttyda  efter  allegorisk 
mening.  -gOry,  8.  allegori,  -viate, 
V.  a.  lätta,  lindra,    -vlation,  8, 

lättnad;  lindring. 
Alley,  8.  gränd  ;  allé. 
Allijlance,  s.  förbund,  vänskap.    — aut, 

8.  förbundsbroder,     -gate,  V.  a.  för. 

binda.       — gation,     s.     hopbindning. 

T.    alligationsregel.     -gator,    8.    en 

art  krokodil,    -gature,  8.  band,  för. 

bindning. 
AllkuOWiug,   a.   alWetande. 


All  merciful 

Allraorcifal,  a.  allbaimhertig. 
Allocution,  &.  tal  till  nägon. 

Allojidial,  a.  odai,  frälse,   -diuiii,  s. 

odalgods,  allodialgods. 

Alloc,  V.  a.  upphetsa,  tussa. 

Alloquy,  s,  en  persons  tilltalande. 

Allot,  V.  a.  utdela,  tilldela,  bestämma ; 
bevUja.  -ineut,  -tery,  S.  in  vis- 
ning, utdelning;  del,  lott. 

Allow,  V.  a.  gifva,  anslS;  erkänna; 
tillSta ;  tSla.  -able,  a.  tniStlig,  bil- 
lig; giltig.  -ablenCSS,  S.  laglighet; 
billighet,  -ance,  S.  underhSll,  pen- 
sion,  förplägning;  mildhet;  tillStelse. 

AllpOWerful,  a.  allsmaktig,  allsvEldig. 

Allruling,  a.  allrSdånde. 

Allspice,  s.  kryddpeppar. 

Allnjlde,  v.  a.  syfta  pä,  hafva  afseende 
pS.     -ding,  s.  hänsyftning. 

Allnm,  s.  alun. 

Alluminor,  S.  illuminerare. 

Allu||re,  S.  lockmat.  -,  V.  a.  lura  till 
sig ;  locka,  fresta,  -rement,  S.  lock- 
bete,  beto;  behag,  retelse,  frestelse. 
-ring,  a.  intagande,  förförisk,  -sion, 
«.  hänsyftning,  allusion,  vink.  -sive, 
a.  syftande  pä.  -vion,  s.  uppland- 
ning;  tillandning,  -vious,  a.  till- 
kommen genom  tillandning. 

Allwise,  a.  allvis. 

Ally,  S.  förbundsbröder,  bundsförvandt. 
— ,  V.  a.  förena,  befrynda. 

Almanac,  s.  almanach,  kalender. 

Almigh||tinoss,  s.  allmakt,    -ty,  a. 

allsmäktig. 
Almond,  s.  mandel. 
Almonjjer,  s.  almoseutdelare ;  hofpredi- 

kant.    — ry^  ^'  rummet  der  almosor  ut- 
AlmOSt,  ad.  nästan.  [delas. 

Alms,    s.   pl.    almosor.     -IlOUSO,    S, 

fattighus,  sjukhus,     —man ,  5.   almo- 

sehjon. 
AlnagC,  S.  mätning  med  aln. 
Aloe,  s.  aloeört. 
Aloft,  ad.  i  höjden,  högt  uppe 
AlOgy,  s.  orimlighet,  oförnuft. 
Alone,  a.  &  ad.  ensam,  aljena;  endast. 
Along",  ad.  jemnt  med,    längs  utmed; 

all  -,  alltid;  -  wWiy  med. 
Aloud,  ad.  högt,  med  hög  röst. 


Ambassage         11 

Alow,  ad,  ned;  nedät. 

Alp,  s.  Qell. 

Alphabet,  a.  alfabet,  -ical,  a.  alfa. 

Already,  ad.  redan.  [betisk. 

Also,  ad,  äfven,  ocksS,  likaledes. 

Altar,  s.  altare,  -age,  8.  gäfvor  pä 
altaret.     -Cloth,  s.  altarduk. 

Alter,  v.  a.  förändra,  förvandla.  -, 
V.  n.  ändra  sig;  förändras.  — ation, 
$.  förändring;  sinnesrörelse.  — CatO, 
V.  n.  träta,  tvista.  -Cation,  s.  tvist, 
träta. 

Altcrn,  a.  verkande  skiftevis.  -RCy,  S. 
omvexlande  verkan.  — atO,  a.  vexel- 
vis,  skiftevis.  — ,  V.  a.  byta  om,  om- 
vexla.  -ately,  ad.  vexelvis.  -ation, 
S,  omvexling,  omskiftning.  — ative, 
a.  omvexlande.     — ,  S.  val  mellan  tvä 

AltliOUgll,   c.  ehuru,  oaktadt.      [saker. 

Altijlloquence,  s.  stormodigt  tal.  -me- 

try,  S.  konsten  att  mäta  höjder.  -SO- 

nant,    -SOnOUS,    a.    högljudande. 

-tude,  S.   höjd;   höghet. 
Altogether,  ad.  allt  tillsammans;  helt 

och  hället. 
Alum,  S.  alun.    -inOUS,   a.  alunaktig, 
Alutation,  S.  garfveri.  [alunhaltig. 

Alreary,  s.  bikupa,  bistock. 
Alveolate,  a.  cellformig,  cellulär. 
Always,   ad.  alltid,  beständigt. 
Amability,  S.  älskvärdhet.  [ligt. 

Amain,   ad.  med  all  kraft;  eftertryck. 
Amalgamation,  S.  förquickning. 
Amanuensis,  S.  handsekreter ;    kopist. 
Amaritude,  S.  bitterhet,  stränghet. 
Ama^S,    v.    a.    samla,    lägga    i  högar. 

-ment,  s.  hop,  hög. 

Amate,  v.  a.  förvirra,  förväna. 

Amaze,  S.  bestörtning.  -,  V.  a.  för. 
skräcka,  förväna.  -dly,  ad.  häpet, 
med  förväning.  -dness,  s.  bestört- 
ning, —ment,  S.  förväning;  be. 
störtning. 

Amazing,  a.  forvänande,  öfverraskånde. 

Amazon,  s.  sköldmö,  amazon.* 

Ambages,  S.  omsvep,  undflykt. 

Ambagious,   a.  mängordig,  vidlyftig. 

AmbassalldOr,  S.  ambassadör,  sände- 
bud.  -dress,  S.  ambassadris.  -ge^ 
s.  ambassad,  gesandtskap*. 


12 


Amber 


Anathema 


Amber 9  S.  bemsten.  -,  a.  af  bern- 
8ten.     -gris,  8,  ambra. 

Ambidexljter,  a.  tvehundt.   ~,  s.  he- 

dragare,    lagvrängare.       — trOUS,    a. 

bedräglig,  full  af  svek. 
Ambient^  a.  omglfvande,  innefattande. 
Ainbig'ti^  S.  blandning,  miskraask.  —itj'^ 

-OUSneSS,  S.  tvetydighet.     -ODS,  a. 

tvetydig,  tvifvelaktig,  oviss. 
Ambi!|l0gy,    S.    tvespråk,    tvetalighet. 

-loqaous,  a.  tvetaiig.    -loquy,  s. 

tvetydigt  talesätt. 
Ambit,  -Ude,  «.  omkrets. 
AmbitillOn,  «.  äregirighet,    ärelystnad. 

— OUS,   a.  äregirig,  ärelysten. 
Ambllle,  S.   passgSng.    -,  v.  n.  g.^  pass ; 

vackla,    -ler,  S.  gi^ngare.    -Hug-,  a. 

giiende  i  pass,    -lillgly,   ad.  i   pass. 

Ambrosia^  8.  gudaspis.    -1,  a.  &m- 

brosisk. 
Ambry,  S.  litet  skSp,  homskSp. 
Ambs-ace,  s.  essor-all. 
Ambulaytion,  S.  kringvandring.  -tOry, 

a.  kringvandrande. 

Ambush,  Ambuscade,  s.  bakhSii , 

forsat,     -ed,    a.    på    lur,   i  bakhSll. 

-ment,  S.  bakhåll. 
Ambust,  a.  förbränd;  skollad.    -io», 

S.   bränning,  skollning. 
Ameliorate,  v.  a.  förmildra,  förbättra. 
Amen,  int.  amen! 

Amenable,  a.  ansvarig;  foglig,  villig. 
Amenage,   v.   a.  handhafva. 
Amenance,  S.  uppförande,  förhällande. 
Amend,  v.  a.  förbättra,  ratta.    -,  v.  n. 

komma  sig  före.    -able,  -atory,  a. 

straffbar;  som  kan  förbättras,  —ment, 
8.  förbättring.    — S,  5.  vederlag,  ersätt- 
ning, upprättelse. 
Amenity,  5.  behaglighet,   täckhet. 

Amerce,  v.  a.  piiktfaiia.    -ment,  s. 

plikt,   penningböter. 

Amethyst,  s.  ametist 

Amiyable,  a.  vänlig,  älskvärd,  inta. 
gande.  -ableneSS,  S.  älskvärdhet. 
—cable ,    a.    vänlig ,     gunstig ,    artig. 

-cableness,  -cability,  s.  vänlig- 

het,   fryntlighet. 
Amid,  Amidst,  pr,  midti,  ibland. 


Amiss,  ad.  illa  tiil  pass,  oljeoligt,  obe- 
hörigt,    —lon,  8.  förlust. 
Amit,  v.  a.  mista,  förlora. 
Amity,  8.  vänskap,  endrägt. 
Amma,  s.  abedissa;   T.  brSckband. 

Ammunition,  s.  krigsförrSd.  -bread, 

8.  komraissbröd. 
Amnesty,  s.  tillgift,  amnesti. 
Amomnm,  8.  ingefära;    kardemumma. 

Among,  Amongst,  pr.  ibland. 

Amorous,    a.  kär,  kärlig,  öm,   föräl- 

skud.    -iy,  ad.  kärligen.    -ness,  8. 

ömhet,  kärlighet. 
Amort,  a.  dyster,  bedröfvad,  försagd. 

-ize,  v.  a.  döda  (en  skuld). 
Amount,  8.  summa,  belopp.     — ,  V.  n, 

stiga  till,  belöpa  sig. 
Amour,  S.  kärlekshandel,  kärleksintrig. 
Amove,  v.   a.  undan  rödja,  flytta. 

Amphibljious,  a.  amfibisk.  -ologi- 
Cal,  a.  tvetydig,  dunkel.  -Ology, 
8.  tvetydigt  tal. 

Ample,  a.  vid,  utsträckt,  vidlyftig; 
frikostig.  -nCSS,  8.  vidlyftighet;  fri- 
kostighet. 

Amplillate,    v.    a.    utvidga,    utbreda. 

-ation,  -fication,  s.  utvidgning. 

—fy,  v.  a.  utvidga ,  utsträcka ;  lägga 
sig  vidt  ut.  — tude,  s.  storhet,  rym- 
lighet, Öfverflöd ;   värdighet. 

Amply,   ad.  öfverflödigt;  frikostigt. 

Amputallte,  v.  a.  afskära,  afsäga  (en 
lem),  -tion,  8.  (ett  bens)  afskäming, 
afsSgning. 

Amu|!se,  v.  a.  roa;  uppehSiia.    -se- 

ment,  s.  tidsfördiif ,  uppehSll.  -SiUg, 

— Siyc,   a.   rolig,  roande. 
Amygdaliue,  a.  lik  mandel. 
An,  (framför  en  vokal)  art.  en,  ett. 
Anallbaptist,  8.  vederdöpare.     -CllO- 

rete,  s.  eremit,     -chronism,  s. 

tidräkningsfel.  —gram,  S.  anagram. 
-logical,  a.  likformig,  -logy,  8. 
likformighet,  analogi;  proportion,  för- 
hSllande.  — lysis,  8.  analys;  upp- 
lösning.  — lytic,  a.  analytisk;  upp- 
lösande. — lyze,  v.  a.  upplösa;  ana- 
lysera. — rchical ,  a.  regeringslös, 
anarkisk,  förvirrad.  — rcliy,  8.  anarki, 
regeringslösbet.      -thema,    s.    bann, 


Anathematize 


AnnuncHation        13 


bannlysning.      -thematize,    V.    öi 

bannlysa,  sätta  i  kyrkans  bann.    — to- 

mical,  a,  anatomisk,    -tomist,  s. 

anatomist,  -tomize,  V.  a.  anato- 
misera.     — toniy,  $,  anatomi. 

AncestllOr,  *.  stamfader,  ättefader. 
— ralj  a.  ärftlig;  ifrän  förfäderna. 
— ry,  8.  anor,  ätt. 

Anchor,  s.  ankar;  ankare  (mStt^.  — , 
V.  a.  ankra.  — ,  V.  n.  lägga  sig  for 
ankar.  ~age,  3.  ankarplats;  hamn- 
penningar. 

Aiichoret,   Anchorite,    a,    eremit, 
Anchovy,  s.  anjovis.  [ensling. 

Ancient,  a.  gammal,  urgammal.    — ,  s. 

storflagg  akter  pä  ett  skepp ;    fåndrik. 

-ly,   ad,  fordora.     -ness,  S.  aider; 

längre  tjenstetid.    — ry,  8,  uräldrighet, 

fornålder,  Slderdom. 
And,  c.  och,   samt. 
Andiron,  S.  brandjem;  spisjcrn. 
Androgyn,  s.  tveköning. 
Anecdote,  S.  anekdot. 

Anemone,  s.  sippa. 

An-end,  ad.  rätt  upp  och  ned. 

Anent,  2^.  rörande,    angående;    raidt- 

Anevf,  ad.  ä  nyo,  Sterigen.  [emot. 

Aufractlluons,  a.  krokig,  -nousness, 
8.  krokväg,  fullbet  af  omvägar.  — Ure, 
s.  irrgång. 

Ängel,  s.  ängel,  -ic,  -ical,  a.  äng- 
lalik, himmelsk. 

Anger,  s.  vrede;  smärta  af  en  sSrnad. 
— ,  V.  a.  förarga ,  uppreta ,  förtörna. 
-ly,  ad.  i  vredesmod. 

Angle,  S.  vrä;  vinkel;  metkrok.  -, 
V.  a.  fiska  med  metspö,  meta.  — r,  S. 
fiskare  med  reef,   metare. 

Anglicism,  s.  engelskt  talesätt. 

Angling,  s.  metning.  -line,  8.  met- 
re f.     -rod,  S.  mets'po. 

Angör,  8.  smärta,  plSga. 

Angry,  a.  ond,  vred,  förbittrad. 

Anguish,,  s.  ängslan,  Sngest.  -Cd,  a. 
ängslig,  tröstlös. 

Anguljlar,  a.  vinkiig,  kantig,   -årity, 

S.    kantighet.      -arnCSS,    S.    vinkiig- 
het.     -ated,  -OUS,   a.  vinkiig. 
AngMSt,    a.    trSng.      -ation,    s.    in- 
skränkning, hopträngning;  trängmäl. 


Anhelallte,  v.  n.  flämta,    -tion,  3. 

fliisning,   fiämtning. 
Anhelose,   a.  andtruten,  fläsande. 
Aniented,  a.  tillintetgjord. 
Anight,  ad.  nattetid,  om  natten. 
Animadverljsion,  «.  anmärkning;  till. 

tal,  fÖrebrSelse.     — sive,   a.   som  kan 

granska,     —t,  V.   a.  anmärka,   öfver« 

väga;    klandra,  tadla.     -ter,  8.  tad- 

lare,  bedömare. 
Animal,  s.  djur,  kreatur.  — ,  a.  djurisk. 

-CUle,  8.  insekt,    litet  djur.     -ity, 

8.  lifskraft. 

Anima||te,  a.  lefvande.    -,  v.  a.  upp. 

lifva,  uppmuntra.  — ted ,  a.  lifiig, 
uppmuntrad,  -tion,  s.  upplifning; 
liflighet.  -tive,  8.  lifvande,  upp- 
friskande. 

Animosity,  8.  häftig  ovilja. 
Anise,  s.  anis. 
Anker,  8.  ankare  (raStt). 
Ankle,  s.  fotknöl,  ankel. 
Annalllist,    S.   annalskrifvare.     -8,  S, 

annaler,  tidböcker. 
Anneal,  v.  a.  inbränna    färger  i  glas. 
Annex,  s.  tillägg.    -,  v.  a.  tillägga, 

bifoga,    -ation,  -lon,  s,  bifogning, 

tilläggning. 
Annihilallble,   a.  som    kan  tillintet- 

göras,     —te,   v.  a.  tillintetgöra,    upp. 

häfva.  -tion,  s.  tillintetgörande;  ut* 

pl.^ning,  förstöring. 

Anniversary,  a.  ärlig.    -,  s.  ärsmofs. 

dag,  ärlig  ärainnelsedag. 
Annotallte,  v.  a.  anmärka,  anteckna. 

—tion,  8.  anmärkning,  anteckning. 
Announce,  v»   a.  förkunna,  kungöra. 
Annoy,    v,    a.    skada;    besvära;    före 

lämpa.  — ,  -ance,  8.  skada,  Sverkan; 

oförrätt;  förtret. 

Annujjal,  8.  ärlig,  -ally,  ad.  ärligen. 

-itänt,    8.    som  har   en  ärlig  ränta. 
— ity,  8.  ärlig  ränta,  lifstidsränta. 
Annul,  v.   a.  upphäfva,  kassera,    —ar, 
a.    ringformig.      -Ct,    8.    liten    ring. 
-ment,  s.   Sterkallande. 

Annamerallle,  v.  a.  upptaga  i  anta- 
let; innefatta.     -tiOU,  s.  tillräkning. 

Annunciallte,  v.  a.  föikunna.  -tion^ 
5.  bebS^ehe^ 


u 


Ånoin' 


Apostasy 


Anoint;^  V.  a.  smörja. 
Anomaillous,  a.  oregelbunden.  *^ly, 

8.  afvikelse  frän  reglor. 
Anon^  ad.  genast,  strax. 
Anonymous,  a.  anonym,  namnlös. 
Another^  a.  annan,  annat. 
Ansatedj  a.  försedd  med  handtag. 
Answer,  s.  svar.    -,  v.  a.  &  n.  svara, 

besvara ;    gä    i  borgen   för ;    redogöra ; 

stämma    öfverens    med.      —able ,    a, 

ansvarig  ;  öfverensstämmande  ;  jemngod. 

-ableness,  8.  enlighet,   ansvarighet. 
An^t,  c.  om  sä  vore. 
Ant,  8.   myra.     -hill,  -llUlOCk,   8. 

myrstack,     —lion,  8.  myrlejon. 

Antagollnist,  s.  motständare.  -nize, 

v.  n,  tvista. 

Anteceljdent,  a.  föregäende.   -dent- 

!y,  ad,  främst,  förut.  -BSOr,  6, 
föregångare. 

Ante||cliamber,  5.  förmak,   -cursor, 

8.  förelöpare,  -date,  v.  a.  sätta 
äldre  datum  pä.  -meridian,  a.  hö- 
rande  till  förmiddagen.  — past,  8. 
försmak.  — pcnult,  5.  stafrelsen  näst 
före  de  tvä  sista,  -pone,  V.  a.  sätta 
framföre;  föredraga. 

Anterior,  a.  föregående;  förre,  äldre. 
— ity,  8.  företrädesrätt.  — ly,  ad. 
förut. 

Antliem,  8.  hymn,  helig  säng. 

Anthology,  S.  blomsterplockning,  an- 
tologi. 

Antic,  a.  gammalmodig;  narraktig.  — , 
8.  antik;  narraktighet.  — ,  V.  a.  göra 
narraktig. 

Antichrist,  s.  antikrist. 

Anticipaljte,  v.  a.  göra  förut;  före- 
komma ;  upptaga  pä  förhand.  — tion, 
8.  förekommande  ;  försmak. 

AntillCOUrtier,  5.  uppriktig  man;  hof- 
fiende.  — dotal,  a.  verkande  säsom 
motgift,  -dote,  8.  motgift,  -mony, 
8.  antimonium  ,  spetsglans,  -nomy, 
«.  motsägelse  mellan  tvenne  lagar. 
— pathy,  8.  natujlig  motvilja  ,  afsky. 
-podes,    8.  pl.  antipoder.     -pope, 

8.  motpSfve.    -quarian,  -quary, 

a.  gammal.  — ,  8.  fornälskare,  anti* 
<jvarie.   -quate,  v,  a.  afskaffa,  upp- 


häfva.  -QUatedness,.  «.^  förildrlng. 
-quation,  8.  afskaffande.  -quft,  a, 
antik,  uråldrig,  gammalmodig.  — ,  8, 
fornlemning,  antik.  — queneSS,  *. 
ålderdom.  -quity,^«.  forntid;  forn. 
lemning.  -SCOrbutic,  8.  medel  mot 
skjörbjugg.  -spasmodic,  a.  kramp- 
stillande, -thesis,  8.  antites,  mot- 
sats,    -type,  8.   T.  motbild. 

Antre,  S,  hSla,  grotta. 

Anvil,  8.  städ,  smedjestäd. 

Anxi||ety,  S.  ängest,  bekymmer,  ängs- 
lan.  -ferOUS,  a.  ängslande.  -OUS, 
a.  ängslig,  bekymrad,  orolig.  -OUS- 
nOSS,  8.  ängslan,  bekymmer. 

Any,  a.  nSgon,  nägot;  hvar  och  en, 
hvem  som  helst.  —  thing,  allt.  — 
where,  nagorstädes,  öfverallt. 

Apace,  ad.  fort,  hastigt. 

Apart,  ad.  afsides,  för  sig  sjelf.  -mont, 
8.  rum. 

Apathy,  8.  känslolöshet.  (apa. 

Ape,  5.  apa ;      efterapare.    — ,  V.  a.  efter- 

Apeak,  ad.  T.  rätt  upp  och  ned. 

Apepsy,  8.  oförmSga  att  smälta  matem 

Aper,  8.  efterapare. 

Aperillent,  -tive,  a.  afiförande,  pur. 

gerande. 
Apert,  a.  öppen,     -ion,    «^ -öppning, 

öppen   väg.     -ness,    8.  öppenhjertig- 

het.     — ure,  8.  öppning. 
Apex,  s.  spets,  topp. 

Aphoriljsm,  8.  lärosats,    -stical,  a. 

aforistisk. 
Apiary,  5.  bikupa,  bihus. 
A-piece,  ad.  till  mans,    hvar   för  sig, 

särskilt. 
Apish,    a.    apaktig,    löjlig,    narraktig. 

—ness,  8.  tokrolighet,  narraktighet. 
Apoydictical,    a.    öfvertygande ,    klar. 

-loger,     -legist,     s.     försvarare. 

-logetlc,  -logetical,  a.  försvå. 

rande,  -logize,  V.  a.  författa  en 
försvarsskrift;  försvara.  -logue,  8. 
lärorik  fabel,  -logy,  8.  försvar,  ur- 
säkt,      -phthegm,    5.    tänkesprSk. 

-plectic,  -plectical,  a.  fallen  för 

slag;  tjenlig  emot  slag.  -plexed, 
a.  rörd  af  slag.  -plcxy ,  8.  slag, 
slagfluss.        -Stasy,    «.    affall    frSn 


Apostate 

kristna  religionen.  — state  j  8.  af- 
falling,  »statical,  a.  affallig.  -Sta- 
tize,    V.   n.    affalla    ifrän    religionen. 

-stemate,  v.  n.  buina.    -steme, 

S.  böld.  -Stle,  8,  apostel,  -stle- 
ship,  -Stolate,  5.  apostlaembete. 
-Stolic,    -StOlical,    a.  apostolisk. 

-strophe,  «.  apostrof,    -thecary, 

8,  apotekare. 
Appal,  V.  a.  försträcka,  skräma.  -luent, 
8.  förskräckelse. 

Appa!|nage,  s.  iifgeding.    -ratus,  8, 

apparat,  verktyg.  — rel,  s.  kläder, 
drägt ;  stat.  — ,  V.  a.  kläda,  utrusta. 
—rent,     a.    uppenbar,     ögonskenlig. 

-rently,  ad.  förmodligen,    -rent- 

neSS,  S.  tydlighet,  ögonskenlighet. 
—rltion,  8.  syn,  uppenbarelse.  — ri- 
tor,  s.  pedell. 

Appeacll ,  v.  a.  anklaga ;  förebrS. 
-men t,  s.  anklagelse,  beskyllning. 

Appeal,  S,  vädjande ;  tilltal.  -,  V.  71. 
vädja,  appellera.  — ant,  —er,  8. 
vädjande.  » 

Appear,  v.  n,  synas,  visa  sig,  uppen- 
bara sig;  inställa  sig.  -ance,  s,  ut- 
seende, sannolikhet,  trolighet. 

Appeallsable,  a.  försonlig,  -se,  v.  a. 

tillfredsställa;  blidka,  försona.  -Se- 
men  t,  s.  försoning;    tillfredsställelse. 

Appellljant,  8.  vädjande;  kärande. 
-ate.  s.  svarande,  -ation,  s.  be- 
nämning; T.  vad.  -atory,  a.  hvad 
som  tillhör  vad.  —66,  8.  anklagad; 
svarande.     — Or,  8.  angifvare. 

Append,  v.  a.  vidhänga,  fästa  vid, 
tillägga,  -age,  8.  bihang,  tillbehör. 
-ant,  a.  tillhörande;  underlydande. 
-,  8.  tillhörighet,  bihang.  -icate, 
V,  a.  bifoga,  -ication,  8.  bifogning, 
tillsats,     -ix,  8.  bihang,  tillägg. 

Apperlfccive,  v.  a.  bemärka,  erkänna. 
-tain,    v.    n.    tillhöra,    lyda    under. 

-tainment,  s.  tillbehör,  -tenance, 

8.  tillhörighet,     -tinent,  a.  tillhörig. 

Appclltence,  -tency,  8.  lust,  begär. 
-tibility,    S.  behaglighet.     -tiblc, 

tt.  begärlig,  aptitlig.  -tite,  8.  be- 
gärelse, passion;  matlust,  aptit.  — tl- 
tion,  8.  begär. 


Approbation        15 

Applaud  9   v,  a.   klappa   händerna  St, 

bifalla. 
Applause,  S,  handklappning,  bifall. 
Apple,  8.  äple;  ögonsten.     -COre,  5. 

kärnhus  i  äplen.    —tree,  8.  äpleträd. 

—woman,  8.  mSnglerska,  som  säljer 

äplen. 
Appliljable,    -cable,    a.    användbar. 

-ance,  8,  användning,    -cabillty, 

-CableneSS,  8.  användbarhet.  -Ca- 
ble, a.  lämplig,  användbar.  — Ca- 
tion,  8.  ansökning;  tillämpning,  flit. 

-cative,  a.  tillämpande,   -catory, 

a,  användande;  praktisk. 

Apply,  v,  a.  tillämpa;  använda;  vinn- 
lägga sig  om. 

Appoint,  v,  a.  bestämma,  utnämna, 
förordna,  utrusta,  — ment,  8.  befall- 
ning;  beställning,  årligt  underhäll; 
öfveronskomraelse;  kommission;  anvis- 
ning. 

Apportion,  v.  a.  dela  i  riktiga  lotter. 
—ment,  5.  jemn  delning,  skifte. 

AppOllse,  v.  a.  lägga  pä,  ställa  pä; 
pröfva  ;  ansätta  med  besvärliga  frägor. 
-site,  a.  tjenlig;  passande.  -SitC- 
nesS,  8.  öfverensstämmelse.  -Sition, 
8.   pSsättning,  tillsats. 

Appraise,  v.  a.  värdera,    -ment,  5. 

värdering,  taxering.  — r,  8.  värderings- 
man. 
Apprellciate ,  v.  a.  värdera,  estimera, 
taxera,  -hend,  V.  a.  gripa,  häkta; 
frukta;  fatta,  begripa,  -henslble, 
a.  begriplig,  fattlig.  -hcnsion,  8. 
begrepp,  fattningsgäfva ;  farlijga,  miss- 
tanke; arrestering.  — llCUSi^e,  a. 
snarfyndig,  läraktig ;  rädd ,  misstänk- 
sam, -hensiveness,  8.  fattnings- 
gäfva. 

Apprentice,  8.  lärling,  lärjunge,  lär- 
gosse.  -,  V.  a,  sätta  i  lära.    -ship,  s. 

lärotid.  [estimera. 

Apprize,     v,    a.    underrätta;    värdera. 

Approach,  8.  annalkande,  ankomst.  -, 

V.  a.   närma.    — ,  v.  71.  nalkas,  komma 

närmare,  -ablc,  a.  tillgänglig,  -less, 

a.  otillgänglig,    -ment,  8.  nalkning, 

annalkning. 

ApprO||batiOn  ,      5.      bifall  ;      bistäntf. 


1 6       Appropinquate 

-pinquate,  v.  n.  nalkas,  komma 
nänuare.  -portioned,  a.  propor- 
tionerad, —priate,  v.  a.  tillegna  sig ; 
anslE.  — ,  a.  egentlig;  fjenlig,  pas- 
sande, -priateness,  s.  lämplighet. 
-priation,  S.  tillegnelse,  tillämpning. 
-vable,  a.  som  förtjenar  bifall,  -val, 

-vaiice,  8.  bifall,   -ve,  v.  a.  giiia, 

bifalla,  samtycka;  bekräfta.     — lueilt, 

S.  gillande,  bifall. 
ApprOxima||te,    v.    n.    nalkas,    träda 

närmare.      — ,    d.    nära ;    näslbelägen ; 

nästkommande,   -tioil,  S.  annalkning. 

— tivO,   a.   nära  liknande,    nalkande; 

ungerårlig. 
Appulse,  S.  vidröring. 
Apricate,  v.  a.  sola,  torka  fcJr  solen. 
Al)ricity5  8.  solsken,  solvärme. 
AprilJCOCk,  -cot,  S,  aprikos. 
April,  S.  April. 
Apron,  S.  förkläde,  förskinn,     -ed,   a. 

försedd    med    förkläde.       -man,     5. 

handt verka  re. 
Apt,  a.  skicklig,  tjenlig;    hSgad,  fallen 

för.     -itude,  -ness,  S.  skicklighet, 

benägenhet,  fallenhet. 
Aqna-fortis,  S.  skedvatten. 
Aquatic^    a.   som   växer   och    lefver   i 

vatten. 
AquelldUCt,    S.  vattenledning.     -OllS, 

a.  vattenaktig,  vattig. 
Aqnlline,   a.  krokig,  örnlik  (om  näsan). 
Aqullon,  S.  nordanvind. 
AqnOSe,  a.  vattenaktig,  vattig. 

Arable^  a.  piöjbar. 

Arac,   s.  rack,  arack. 

AraneoilS,  a.  lik  spindel väf. 

Araljtion,  8.  plöjning.  -tOry,  a.  hö- 
rande till  åkerbruk. 

Arbalist,  s,  armbost. 

Arbiyter,  s.  skiljesman,  god  man. 
— trable,  a.  egenviUig;  oinskränkt. 
-trage,,  S.  en  skiljemans  dom.    -tra- 

riness,  s.  egenmäktighet.  -trarioiis, 

a.  egenmäktig.  — trary,  a.  oinskränkt ; 
despotisk,  godtycklig,  -träte,  v.  n. 
döran  efter  godtfinnande  ;  afgöra.  —t ra- 
tion ,  s.  dom,  utslag,    -trator,  s. 

skiljesman. 

Arboreous,  a.  trädaktig. 


Areotlc 

Ar  b  öret,  s.  buske. 

Arbour,  S.  lusthus  af  växande  löfträd, 
löflivalf. 

Arbujlscle,   s.  buske,     -stine,   a. 

buskartad.  — tc,  s.  smultronträd,  ju» 
dekersbär. 

Are,  5.  bSge;  cirkelskärning,  segment. 

Arcade,  S.  arkad. 

Arcanum,  5.  okändt  läkemedel. 

Arch,  s.  hvalf,  hvalfbåge.  -,  V.  a. 
hvälfva,  bygga  hvalf.  — ,  a.  (i  sam- 
raansättn.)  stor,  ertz,  elak.  — angol, 
S.  erkeängel,  öfverängel.  — bishOp,  s. 
erkebiskop.  -bisllOprick,  S.  erke- 
biskopsdorae,  erkestift.  -duclJCSS;;  s. 
erkehertiginna.  -duke,  S.  erkehertig. 
-dukedom,  S,  erkehertigdöme. 

Arclied,  a.  hväifd. 

Archer,  s.  bSgskytt.  -y,  s,  bSgskjut- 

Archetype,  S.  urbild.  [ning. 

ArchiepisCOpal,  a.  erkebiskoplig. 
Architect,    s.    arkitekt,    byggmästare. 

— ive,  a.  som  tillhör  byggningskonstén. 

— ure,  8.  byggningskonst. 

Archiljves,  8,  jpl,  arkiv,    -vist,  s. 

arkivarie. 
Archminister,  s.  premiermlnlster. 
Archness,  S.  ondska,  skalkaktighet. 

Archpriest,  s.  prost. 
Archwise,  ad.  i  hvalf. form, 
Arclltation,   s.  inskränkning;  samman* 
tryckning.     — tic,   a.  nordlig. 

Arcuayte,  v.  a.  böja    hvälfva.    -,  a, 

hväifd.   —tion,  s.  krökning,  hvälfning, 
ArCUbalister,  S.  armbostskytt. 
Ardljency,    8.    hetta,    häftishet,    ifver. 

-ent,  a.  het,  häftig,  ifrig.     -or,  5. 

ifver,  häftighet,    passion,     -uity,  s. 

höjd;    svSrighet.      — UOUS,     a.    sv3r; 

mödosam;  hög.     -UOUSnCSS,  Ä.  svS- 

righet;  trägenhet. 

Are,  v.  a.  plöja. 

Area,  s.  öppen  plats;  yta. 

Aread,  Arced,  v.  a.  rSda,  vama. 

Areek,   a.   rökande,    .ångande. 

Arelltaction,  s.  torkning,  -fy,  v.  a. 
torka,    -naceous,  -nose,  a.  san- 

dig.    -nulous,   a.  full   med  smSsand. 

Areollineter,  s.  luftmätare.  -tie,  a, 
svettdiifvande, 


Argent 

Argent,  a.  silfvcrfärgad.     -Etion,  s, 

försilfring.     -inc,    a,   hTit,    silfver-. 

—ry,   S.  silfverkärl. 
Argil,  8.    krukmakarlera.     -laceOUS, 

-lOUS,  a.  leraktig. 
Argue,    V.  a.  &  n.    strida,    disputera, 

motsäga;    bevisa;    resonera.      —T j    S, 

som  disputerar  etc. 
Argument,  s.  argument,  bevis;  inne- 
håll,   -al,   a.  bevisande.    -atlOn,  S. 

bevisning;    resonering.      — atlve,     Ct. 

öfvertygande,  bevisande.     — IzC,  V.  71, 

disputera. 
Argute,    a.    spetsfundig,    skarpsinnig. 

— ness,  S.  skarpsinnighet,  klyftighet. 
Aria,  s.  aria,  melodi. 
Arid,  a.  torr,  förtorkad,    -ity,  5..  torr- 

het,  torka. 

Arietate,  v.  n.  stängas,  stötas. 

Aright,  ad.  rätt;  i  ordning;  väl;  rik- 
tigt ;  just. 

Ariolation,  *.  förutsägelse,  spådoms- 
konst, fyppa  sig. 

Arise,    v.    n.    stiga    upp;    uppkomma, 

AristOCrallcy,  S.  aristokrati,  -t,  $. 
aristokrat.  — tic,  — tical  ,  a.  aristo- 
kratisk. 

Arithmetic,  S.  räknekonst,  -al,  a. 
aritmetisk.       -ian ,    $.    räknemästare. 

Ark,  s.  ark. 

Arm,  8.  arm ;  stor  gren ;  arm  af  en  sjö 
ell.  flod;  'styrka,  arms,  pl.  vapen. 
— ,  V.  a.  väpna,  utrusta.  — ,  V.  n. 
rusta  sig  till  krig.  — ada,  8.  flotta. 
-ament,  S.  sjöiustning;  krigsrust- 
ning, -amentary,  s.  tyghus. -ature, 

s.    harnesk,    rustning.       — Chair,    8. 
länstol. 

Armen||tal,  -tine,  a.  som  tillhör  en 

boskapshjord. 
Armgauut,  a.  klen,  försvagad;   slån- 
Annhole,  S.  armhäla.  [kig. 

Armillferous,  -gerous,  a.  bevarad. 
-ng,  8.  beväpnande,  rustning.  — pO- 
tence,  s.  krigsmakt,  -potent,  a. 
mäktig  i  krig,  tapper.    -Stice,  S»  va- 

penhvila,  stillestånd. 
Armlet,  s.  armband. 

Armilorer,  -mourer,  s.  vapensmed. 

-Orial,   a.   hörande  till  vapen.    -,  S» 

Englisch-Swedish  Dict^j 


Arrogate 


17 


vapenbok.  -Orlst,  S.  som  förstSr 
heraldiken.  -Ory,  8.  adlig  sköld, 
heraldik ;  tyghus,  rustkammare.  — OUr, 
8.  rustning,  harnesk.  -OUrbeaier, 
8.  vapendragare. 

Armpit,  s.  armhSla. 

Army,  s.  krigshär,  armé. 

Aromalltic,  a.  aromatisk,    -tics,  ^. 

pl.  kryddor,     -tize,  V.  a.  krydda. 

Around,  pr,  &  ad.  omkring,  rundt 
omkring. 

Arouse,  v.  a,  väcka,  uppväcka,    upp- 

Arow,  ad,  i  en  rad.  [muntra. 

Aroynt,  i.  bort!  undan! 

Arquebu||se,  s.  bössa  med  hjulläs; 
skrShössa.     -sier,  8,  bösseskytt. 

Arrack,  8.  arack. 

Arraign,  v.  a.  anklaga,  sätta  i  ord- 
ning.  — nient,  8,  stämning,  ankla- 
gelse. 

Arraiment,  S.  klädning,  klädsel. 

Arrange,  v.  a.  sätta  i  ordning,  bringa 
i  skick,  -ment,  S.  anordning,  in- 
rättning,  ordning,  förlikning. 

Arrant,  a.  stor;  ertz-,  erke-.  -  knave, 
illistig  skälm. 

Ärras,  S.  tapet,  tapetsering. 

Array,  S.  klädning;  ordning.  -,  V.  a. 
kläda,  utrusta;  ställa  i  ordning. 

Arrear,  ad,  efteråt.  -,  -age,  s.  åter- 
stod af  en  skuld. 

Arrect,  a.  rak,  rät;  uppmärksam. 

ArreptitiOUS,  a.  undandragen,  från- 
ryckt. 

Arrest,  S,  arrest;  beslag.  ,  — ,  V,  a, 
arrestera,  fasthälla;  hindra. 

Arret,  8,  dom,  utslag. 

Arride,  v.  n.  skratta,  småle  St. 

Arriero,  s.  eftertroppar.    -ban,  s. 

adelsfanan,  -fee,  -fief,  s.  under- 
län,    -guard,  8.  arriergarde. 

Arrighted,  a.  förbättrad. 

Arrision,  8,  åtlöje,  begabberi. 

Arrijlval,  8,  ankomst,     -vance,  s, 

främmande,   sällskap  pä  besök.     — ve, 
V,  n.  anlända,  ankomma,  hinna  till. 
Arrode,  v.  a.  gnaga,  fräta. 

Arrollgance,  -gancy,  s.  förmätenhet, 

högmod,  inbilskhet,  -gant,  a.  in-' 
bilsk,  högmodig.     -gate,  V.  a.  till- 

2 


18  Arrogation 

välla   sig;   högmodas.     -gatlOllj   S. 

tillvällning. 
ArrOSion,  S.  frätning,  gnagning. 
Arrow,  s.    pil.     — y^    a.    bestående   af 

pilar ;  bvaas  3om  en  pil. 
Arse,  s.  sätet,  ändan. 
Arsenal,  s.  tyghus,  arsenal. 
Arsenic,  S^  arsenik. 
Art,  s.  konst,  kunskap;  handtverk.^ 
Artemisia,  s.  grSbo. 
Artery,  s.  pulsåder. 
Artful,     a.    konstig;    skicklig,    listig. 

-nes»,  S.  skicklighet,  list. 

Arthrilltic,  -tical,  a.  giktaktig,  -tis, 

5,  gikt. 

Artichoke,  S.  ärtskocka. 

ArtillclO,  3.  artikel,  led,  hufvndpunkt; 
del  (af  en  skrift  etc);  sak.  -,  V.  a. 
uppsätta  ell.  afsluta  kontrakt;  uppsätta 
vissa  artiklar.  -CUlatO,  V.  a.  tyd- 
ligen uttala  orden ;  göra  vilkor.    -CU- 

lately,  ad,  tydligen,  -culation, 
8,  ledgäng;  ordens  sammansättning. 
— flce,  s.  konst;  bedrägeri,  svek. 
— flicer,  8.  handtverkare ,  konstnär; 
päfinnare.  -ficipJ,  a.  konstig,  konst- 
lad, -flcialness,  S.  konstrlkhet, 
konst,     -ficious,  a.  konstig. 

Artillery,  S.  artilleri. 

Artljisan,  5.  handtverkare,  konstnär. 
— istj  S.  konstnär.  — leSS,  a.  okonst- 
lad; beskedlig. 

Artuate,  v,  a,  slita  led  frSn  led. 

Arundineous,  a.  rörbeväxt. 

As ,  ad.  &  c.  sSsora ,  som ;  likaså ;  ef» 
ter.  -  for,  angående.  —  soon  —, 
so  snart  som.  [vindt. 

Ascaunce,  Ascaunt,  ad.  tvärsföre, 
Ascend,  v.  n.  stiga  upp',  gå  upp.    -, 

v.  a.   bestiga,     —able,   a.   som   kan 

bestigas.  — ant,  S.  höjd,  öfverlägscn- 
het.  — ,  CJ.  uppstigande;  öfverlägsen. 
— ency,  s.  öfverlägsenhet,  inflytelse. 

Ascension,  s.  uppstigande;  himmels. 
färd.  -day,  S.  Christi  himmelsfärdsdag. 

Ascent,  s.  höjd;  stigande  i  höjden. 

Ascertain,  v.  a.  förvissa,  stadfästa, 
bekräfta  ;  bestämma,  -ment,  S,  viss 
regel ;  försäkran,  bekräftelse. 

Åseetic,  a.  uppbyggelig.    -,  8,  eremit. 


.  Assailant 

Ascitic,  a.  vattensiktig. 

Ascrillbable,  a.  tiiiakriflig. '  -bö,  v.ai 

tillskrifva.    — ption,  S.  tillskrifvande. 
-ptitious,  a.  tillskrifven. 
ÅSll,  8.  ask  (träd). 

Asbame,  v.  a.  göra  flat.    ~d,  a.  flat», 

förvirrad. 
Ashes,  3.  pl.  aska.  (sten. 

Ashlar,    S,   stor  huggen   sten,    bruten 
Ashore,  ad.  i  land;  pä  stranden. 

Ashljpan,  s.  askrum.    -Wednesday, 

8.  askonsdag.     — y,  a.  askig,    askgrå. 
Aside,  ad.  pä  sida,  afsides. 

Aslnary,  Asinine,  a.  äsneaktig. 

Ask,  v.  o.  begäfa,  äska,  fordra;  frSga. 

Askance,  Askaunce,  Askannt^  ad, 

tväi;sfore,  snedt,  åt  sidan;  skeft./^ 
Asker,  s.  frägare;  vattenödla. 
Askew,  ad.  skeft;  tvärsföre. 
Asking,  8.  frågan,  begäran. 
Aslant,  ad.  pä  sned;  pä  en  sida. 
Asleep,  ad.  sofvande,  i  sömn ;  doranaå; 

(om  foten). 
Aslope,  ad,  tvärsföre,  sluttande.' 
Asp,  8.  esping  (orm);  asp  (poppel>.'' 
Asparagus,  S.  sparris. 
Aspect,  8.  aspekt,  utseende,  min;  åsyn. 

-,  v.  a.  beskåda,  betrakta.    -lOM,  8. 

beskädning;  syn,  anblick. 

Aspen,  8.  asp. 

Asper,  a.  skroflig,  ojemn.  -ato,  V.  a, 

göra  skroflig,  ojemn.  -ity,  8.  ojemn. 
het,  skarphet,  grofhet;  stränghet,  -na- 
tion, 8,  förakt.  -OUS,  a,  sträf, 
ojemn;  sträng.  -SC,  v.  a.  bestänka; 
•  skymfa,  smäda.  — sion,  8,  bestänk. 
ning;  *  smädelse,  förtal. 

Asphodel,  S.  asfodillrot. 

Aspic,  a.  esping  (orm). 

Aspirllant,  s.  ansökare,  kandidat.  -atO^ 
V,  a,  uttala  med  starkt  ljud.  — ,  8, 
skarp  accent,  -ation,  3,  skarpt  ut» 
tal ;  •  ifrig  önskan ;  trängtan.  —6,  V» 
n,  blåsa  på;  eftersträfva.  -ement, 
S.  cftersträfvande,  åtrå. 

Asportation,  8.  bortforning. 

Asquint,  ad.  ät  sidan,  snedt. 

Ass,  8.  åsna;  •  dumhufyud. 

Assail,  v.  a.  anfalla,  arjgripa.  -antj 
8.  angripare. 


Assassin 


Astrictive 


19 


AsSftSSin^  8.  ISnmordare.    — fttO»  V.  a. 

IdnmSrda.     -atioil^  s.  15nmord. 
Assation,  S,  stekning. 
Assault,  s.  anfall,  storm,  angrepp.    -, 

V,  a.  anfalla,  angripa,  bestorma. 
Assay,    s,  försök,  prof.     -,  V.  a.   rör- 

söka,  probera.    — er,  S.  myntproberare. 

Asseculjrance,  s.  försäkring,  -re,  v. 

<Z,  försäkra.     — tlOll,  S.   förvärfvande. 

:Assem|]blage,  S.  sammanfogning,  sara. 
ling;  församling,  -blo,  V.  a.  for- 
samla.  — ,  V.  n,  komma  tillsammans, 
samlas,  — bly,  s.  församling,  samling, 
assemble. 

Assent,  S.  samtycke,  bifall.  -,  v.  n. 
samtycka,  bifalla,  gilla,  -atioil,  8. 
samtycke;  smicker;  artighet,  -ator, 
Sé  smickrare.    — atory,  a.  smickrande. 

-er,  8,  som  ger  bifall,    -men t,  8, 

samtycke,  bevillning,  bifall. 
Assert,  v.  a.  pästä,  förfäkta ,  försvara, 
y bevisa.     — ion,  8.  pästSende,    bekräf* 
itelse.     — ItC,    a.    bekräftande;   befal- 
lande,   -or,  8,  försvarare.    -Ory,  a. 

bejakande. 
Asserve,  v.  a.  bisti,  understöda. 
Assess,  v,  a.  taxera ;  beskatta,    -able, 

a.    skattskyldig.      -ion,    S,    bistånd. 

•ment,  5.  taxering;  beskattning,  -or, 
'^^  S.  assessor,  bisittare ;  taxeringsman. 
Assets,    8.   pl.    efterlemnad    egendom, 

hvarmed  skuld  skall  betalas. 
Assever,  -ate,  v.  a.  försäkra,  betyga, 

bekräfta.     -atiOU,    s.    högtidlig    be- 

"kraft  else. 
Assiduljity,  S.  trägenhet,  flit,  oförtruten- 

het.  -OUS,  a.  trägen;  flitig.    -OUSly, 

ad.  träget,   flitigt. 
Assign,  y.  a.  uppdraga,  bestämma ;  be- 

fullmäktiga ;  anvisa.     — ation  ,  S.  in- 

visning,  anvisning,  assignation.     — Ce, 

«. fullmäktig,  -er,  5.anvisare.  -luent, 

8.  uppdragande,  anmodan. 
Assiuiilaljte,    v.  a.    göra  lika,    likna. 

-teness,  S.  likhet,    -tion,  S.  brin- 

gande  till  likformighet. 
AsSJinulJlate,  v.  a.  förställa  sig,  iStsa. 

-lation,  s.  förställning. 
Assist,  v.  a.  bistS,    hjelpa.     -,  v.  n. 

biviala.  ,,  rftUCe,    8.    hjelp,    bistånd. 


-an t,  5.  bjelpare;  medhjelpare.    -,  a. 

hjelpande- 
Assize,    8,    session;    jury;    förordning; 

taxering,    taxa.      — ,    v.    a.    fastställa, 

anordna  ;  taxera.     — r,  8.  justerare. 
AsSOCiayble,  a.  umgängsam.     -te,  s. 

bolagsman,  kamrat.    — ,  a,  förbunden. 

— ,   v.   a.  taga  sällskap;  bifoga.     -,  V. 

n.  IngE  bolag  med;  förena  sig.    — tioil, 

8.  förening,  förbund,    bolags  ingSende ; 

handelssällskap ;  förbund. 
AsSOnllance,  8.  lika  ijud;  rim»,  -aiit» 
•   a.  likljudande;  rimmande. 
Assort,  v,  a.  sortera;  utsöka,  -llient, 

S.  sortering;  sortement. 
Assuage,    v.    a.    mildra;    lindra,    till- 

fredsställa,  blidka ;  stilla,    -mcnt,  s. 

mildring,  lindring. 
Assuasive,  a.  lindrande,  mildrande. 
Assue||facti0n,    s.    tillväning;    vana. 

— tude,  8.  vana,  plägsed. 
Assume,  v.  a.  &n.  antaga,  Stagvsig; 

tillegna  sig,  tillvälla  sig. 
AsSUmpt,    8.    orättmätigt    tillvällande: 

—ion,  8,  Stagande,  antagande;    Jung- 
fru Marie  himmelsfärd,    -i ve,  a.  för- 

utsatt. 
As$U||ranCe,      8.     trygghet,      visshet; 

oblyghet;  säkerhet;  assekurans.     —re, 

V.  a.  försäkra,  förvissa,    -redly,  ad. 

visserligen,    ofelbart,     -reduess,    s. 

visshet,  säkerhet.    — rer,  s,  försäkrare, 

assuradör. 
Aster,  s.  stjerriblomraa,  aster. 
Astcrisli,  s.  liten  stjerna  (i  böcker). 
Asterism,  S.  konstellation,  stjcrnbild. 
Astern,   ad.   T.  akterifrSn,  akterom. 
Asthma,  s.  andtäppa. 
Astipula||te,  v,  a.  bevilja,   samtycka. 

—tion,  S.  öfverenskoramelse. 
Astonish,  v.  a.  förvSna,  förfära,  -men  t, 

S.  förvSning,  bestörtning. 

Astound,  v,  a.  döfva. 

Astraddle,  ad.  grensle. 

Astral,  a.  stjernlik,   stjcrnig. 

Astray,  ad.  vilse. 

Astrict,    v.  a.    sammandraga.     -i0|1, 

8.  samraantryckning,  sammandragning. 

-ive ,    a.    sammandragande,    fötstop- 

panäe. 


20 


Astride 


Attrahent 


AstridÖ,  ad.  grcnsle. 

Astrillg^O,  V.  a.  sammandraga,  n5r- 
stoppa.  —TlCyj  8.  earamandragslide 
egenskap,  forstoppning.  — ntj  a,  kärf, 
sammandragande.     —Vj   s.   falkenerare. 

Astro||loger,  -loglan,  s.  astrolog, 

Btjerntydare.  —logical,  a.  astrolo- 
gisk.  -logy,  S.  astrologi,  sfjerntyd- 
ning.  -nomer^  s.  astronom,  stjern- 
kunnig.  -llQIllIca]^  a.  astronomisk. 
-nomy,  S,  astronomi,   sljernkunnig. 

As  tun,  V.  a.  döfva.  [het. 

Astnte,  a.  listig,  slug. 

Asunder,  ad.  sönder,  Stskils. 

Asylum,  s.  fristad,  tillflyktsort. 

Asymmetry,  s,  brist  pä  symmetri. 

At,  prp.  i,  hos,  vid,  pS,  för,  till  etc. 
—  home,  hemma.   -  all,  ens,  alldeles. 

Atchieve,  s.  Achieve. 

Ate,  imp.  af  to  eat. 

Atliei||sm,  s.  ateisteri,  gudsfornekandc. 
-St,  S.  ateist,    -stical,  a,  ateistisk. 

Athirst;  a.  törstig. 

Athle||té,  S,  kätnpe,  fäktare.  -tic,  a. 
kämpalik,  stark.  [snedt,  förryckt. 

Athwart,  ad,  tvärs  öfver,  tvärsigenom  ; 

Atilt,  ad.  lutande,  pS  hållningen. 

Atlas,  S.  atlas  (samling  af  landkartor); 
ett  slags  sidentyg. 

AtmOSpholJre,  s.  atmosfer,  dunstkrets. 
-rical,  a.  atmosferisk. 

Atom,  8,  atom,  solgrand. 

Atonlje,  v.  a.  försona,  blidka,  ersätta. 
— ement,  S,  försoning,  ersättning. 
— iC,  a.  förslappad,  kraftlös.  — y,  8. 
slapphet,  slakhet. 

Atop,  ad.  i  toppen,  ofvanpS. 

Atraljbilarious,  a.  gallsjuk^^  melan- 
kolisk, -hilariousness,  «.  meian- 
koii,  svSrmodighet.  -mental,  -men- 

tOUS,   a.  svart  som  bläck. 

Atroljcioiis,  a.  hisklig,  skändiig.  -city, 

S.  gruflighet,  grymhet. 

Atrophy,  s.  trånsjuka,  tvinsot. 

Attach,  v.  a.  gripa,  arrestera;  seqve* 
strera ;  vinna  nSgon  pS  sin  sida. 
-ment,  s.  tillgifvenhet,  aktning; 
häktning,  arrest;  qvarstad. 

Attack,  8.  anfall,  storm.  -,  V.  a,  an- 
gripa, anfalla. 


Atfagen,  s.  orre,  orrhöna, 

Attaiu,  v.  a.  träffa,  hinna  upp,  crnl 
—able,  a.  upphinnelig;  som  man  kan 
nä.  —der,  S.  öfverbevisning;  skara- 
fläck; anklagelse,  -ment,  8.  erhSl- 
lande;  talang. 

Attaint,  8.  skamfläck.  -,  V.  a.  för. 
vinna  till  ett  brott;  besmitta,  fläcka. 
—ment,  8.  öfverbevisning;  skymf. 
-ure,  S.  skamfläck,  skymf;  smitta. 

Attaminate,  v.  a.  befläcka,  förderfva. 

Attemper,  v.  a.  temperera,  mildra; 
passa  tillsammans,  —ate,  V.  a.  bringa 
i  behörig  proportion. 

Attempt,  8.  företag;  anfall;  försök. 
-,  V.  a.  företaga,  försöka,  -ablo,  a. 
blottställd  för  anfall.  -Gf,  8.  frestare, 
angripare. 

Attend,  v.  a.  &  n.  gifva  akt  pS,  upp. 

märksamt  Shöra.;  tjena ;  uppvakta; 
bivista;  vänta.  -ance,  8.  uppass. 
ning,  "betjening,  uppvaktning.  — ftnt, 
S.  tjenare,  som  uppvaktar  etc.  — ,  a, 
underlydande,  -er»  5.  följeslagare, 
kamrat. 
Attent,  a.  uppmärksam,  aktsam.  -ato, 
8.  olagligt  tilltag,  -lon,  S»  uppmärk- 
samhet, -ive,  a.  uppmärksam.  -ivC- 

ly,  ad.  uppmärksamt.    -Iveness,  8. 

uppmärksamhet  .(pä  något), 
Attenua^yte,  v.  a.  förtunna;  förminska, 

—tion,  8.  förtunning. 
Ätter,  8.  etter. 

Atterate,  v.  a.  förbruka,  fSrnSta. 
Atterration,  S.  upplandning. 
Attest,  v.  a,  betyga,  bevittna.  -atlOn, 

5.  betyg;  bevittnande,  —er,  s.  vittne. 
AttigUOUS,  a.  närgränsande,  vidrörande. 
Attinge,  v.  a.  lätt  vidröra. 
Attire,  8.  prydnad;    kläder,     — ,  V.  Ö. 

pryda,  utstoffera,  päkläda. 
Attitude,  8,  ställning,  attitud. 
Attollent,  a.  upplyftande. 
Attorney,    S,    fullmäktig,    prokurator, 

advokat.  — ,  V.  n.  vara  prokurator  ell, 

fullmäktig. 
Attract,    v.  a.  draga   till   sig;   locka, 

öfvertala.      — lon.    8.    dragningskraft; 

lockning.  -ive,  Attrahent,  a.  dra» 
gande;  lockande,  retan'Ue. 


Attrap 

Attrap,  V.   a.  påklädd,  smycka. 

A  t  tre  C  tat  ion,  S.  handterande. 

Attribolltöj  5.  egenskap;  symbol,  kän- 
netecken, attribut;  godt  rykte.     — ,  v. 

\  a.  tillägga;  tillskrifva,  tillegna.  -tiOn, 
s.  tillegnande ;  anmodan. 

Attriyte,  a.  åfnött,  sliten,  utsliten. 
— tiOD  j  8.  gnuggning;  nötning;  ån- 
ger af  fruktan  för  straff. 

Attune,  v.  a.  stämma  (ett  instcum.). 

A  twain,  lacZ.  i  tu,  i  sönder. 

Atween,  Adwixt,  ad.  é  prp.  emel- 

Auburn,  a.  mörkbrun.  [lan. 

Auction,    s.    auktion.     -,    V.  a.  sälja 

pä  auktion.     — GCr,  S.  auktionist. 
AuCUpation,  S.   fägelOinge. 
AudacijjOUS,   a.    djerf,  oförvägen,  till- 

tagsen.     -OUSness,  S.   oförskämdhet, 

djerfhet.     -ty,    S.   diistighet,    tilltag. 

senliet. 

Audiilblo,  a.  hörbar,  högljud.  -ence, 

*.  gehör ;  audiens;  auditorium.  — ent, 
s.  hörare,   Shörare. 

Audit,  S.  räkningars  granskning,  ~,  V. 
a.  afsluta  (en  räkning);  afliöra.  — lOn, 
S.  förhör,  åhörande.  — Or,  S.  åhörare ; 
revisor.  — Ory  ,  s.  auditorium  ,  sam- 
ling af  åhörare. 

Auf,  s.  narr. 

Anger,  s.  nafvare,  borr. 

Aug-lit,  pron.  något. 

Au^^ment,  5.  tillväxt,  förökning.  -,  V. 
a.  föröka.  — ,  v.  n.  ökas,  tilltaga. 
— ation,  S.  förökning,  tillväxt,  för- 
storing,     —alive,   a.  förökande. 

Augnr,  S.  augur;  spåman,  teckentydare. 
— y,  8.  spådom  efter  fSglar^  flygt. 

August,  S,  Augusti,  skördem^nad.  ~, 
a.   majestätlig,  stor,  kunglig. 

Aulic,   a.  hofvet  tillhörande. 

Anln,  8.  fransk  aln. 

Aum,  Aunie,  s.  Sm. 

Aunt,  8.  faster,  rposter. 

Auriljcula,    s.    aurikelvlfva,    björnöra. 

-Cular,  a.  hörande  till  örat;  *  hem- 

lig.    -ferOUS,   a.  guldförande,    -ga- 

tion,  s.  körning. 
Aurora,  s.  morgonrodnad,    gryning.  — 

borealiSf  norrsken. 
Auspilice,    s.    spådom  af  fåglars   flygt; 


Avenger 


21 


beskydd,  ynnest,  inflytande.  — ClOUS, 
G.  lycklig,  gynnande.  -clOUSneSS, 
8.  ynnest,  lycka. 

Auster,  S.  sunnanvind. 

Auster||e,  a.  härd,  sträng,  sur,  tvär. 
-eness,  -ity,  s.  hårdhet,  stränghet ; 
grymhet,  strängt  lefnadssätt. 

Austr||al,  -iue,  a.  sydlig,  i  söder. 

Authentic,  -al,  a.  trovärdig,  vittnes- 
gill,  -aluess,  8.  trovärdighet,  -ate, 
V.  a.  dokumentera,  bevisa.  — ation, 
8.  atadfästclse. 

Author,  $.  upphofsman,  författare,  skrift- 
ställare.  -ItativC,  O.  som  har  au- 
toritet,  myndig.  -itativCUCSS ,  8. 
trovärdighet;  myndighet.  —ity,  8. 
autoritet,  myndighet,  laga  makt;  akt- 
ning; privilegium.  — Ization,  s.  be- 
fullmäktigande;  anseende.  — Ize,  v.  a. 
befullmäktiga ;  bekräfta. 

AutO||Crate,  S.  sjelflierrskare.  -Crasy, 
8.  envåldsmakt.  -graphical,  tf.l 
egenliändigt  skrifven.  -graph}'  ,  s.\ 
egenliändig  skrift,  dokument,  -lliatl»' 
Cal,  -niatOUS,  a.  sjelfrörlig,  uuto. 
matisk.  -niaton,  8.  maskin  som 
röres  af  sig  sjelf  ;  automat.  — noniy, 
8.  syelfvilja.  -psy^  8.  ögonskenligt 
bevis. 

Autumn,  5.  höst.    -al,  a.  höstlig. 
Auxililjar,  -atory,  a.  &  8.  hjelpande, 

bistående;    lijclpare.      -aiics,    S,   pl. 
hjelptroppar. 
Avail,  8.  vinst,  fördel.      -,    V.  a.  lijel- 
pa  ,   gagna  ,    befordra ;    begagna  sig  af. 

-able,  a.  nyttig,  verksam,    -able- 

nCSS,    8.     användbarhet,     tjenlighet, 

-nient,  S.  nyttighet. 
Avalanclie,  s.  lavin,  snöras. 
Avale,  v.   a.  släppa;  sänka.      — ,  V.  71. 

sjunka,  falla. 
AvarilJce,  5.  girighet,  snålhet.    -CiOUS, 

a.  girig,  snål.    -ciousness,  8.  gi. 

yighet. 
Avast,  ini.  häll!  stilla!  stopp  T 
Avaunt,  int.  undan  I  bort  I 
Avel,  v.   a.  bortrifva,  rycka  bort. 
Avemary,  s.  Ave  Maria. 

Avenge,  v.  a.  hämna,     -ment,  5. 

straff,  hämnd,     --r,  S.  hJimnare, 


22 


Avens 


Backstairs 


Avens,  s.  pi.  Avent,   s.  benediktrot. 
Avenue,  s.  tnigSng;  aiié. 

Aver,  V.  a.  bejaka,  bekräfta,  försäkra. 

Aver,  S.  dragkreatur. 

Average,  S,  lika  delning,  jemnlikhet; 
averi,  sjöskada;  ökedagsverke,  dags- 
verke, upon  an  -,  efter  medeltalet. 
■  —price,  S.  medelpris,  (jakande. 

Averment,    S.  bevis;   bekräftelse,   be- 

Averruncate,  v.  a.  utrota. 

Avers||ation,  S.  afsky,  vedervDja.  -C, 
a.  obenägen,  motsträfvig,  egen.  — 6uess, 
—ion,  8,  motvilja,  afsky. 

Avert,  V.  a.  afhanda,  aflägsnä. 

Avery,  S,  hafrebod. 

Aviary,  S.  fågelbur.  [a.  snSl,  nisk. 

Avid||ity,  S,  snSlhet,  glupskhet.  -uloUS, 

Avize,  V.  a.  rada,  tillstyrka. 

Avocado,  8,  lagerträd. 

AvOCayte,  v,  a,  afvända,  bortkalla. 
-tion,  8.  bortkallelse,  hinder. 

Avoid,  V.  71.  <&  a.  undvika,  undfly,  nnd- 

^  komma ;  upphäfva ,  tillintetgöra ;  bort- 
föra, -able,  a,  undvikiig.  -ance, 
8.  flykt,  undvikande;  vakans;  Ster* 
kallelse.     — leSS,  ö.  oundviklig. 

Avolation,  8i  flygt,  bortflygt. 

Avouch,  8,  förklaring;  bekräftelse.    -, 

"^  V.  a.  bevisa,  betyga ;  erkänna,  -ment, 
8.  bekräftelse. 

Avow,  v.  a.  tillstå,  erkänna;  pSstä, 
betyga,  —able,  a.  som  kan  erkäri* 
nas.  —al,  8.  tillstäende,  intygande, 
förklaring,  -edly,  ad,  offentligen. 
-ee,  8.  kyrkopatron,  -ry,  8»  för- 
varsskrift. 

Avulsion,  5.  frSnryckning. 

Await,  v.  n.  vänta  pä;  afvakta,  af- 
bida.     -,  8.  bakhäll. 

Awake,  a.  vaken,  munter.  —,  -D,  V.  a. 
väcka.     — ,  v.  n.  vakna,  fara  upp. 

Award,  8,  dom,  utslag,  goda  mans  ut- 
sago. — ,  V.  a.  döma,  afgöra.  -er,  8, 
domare,  skiljemän. 

Aware,  a.  försigtig,  varsam,     — ,  V,  n, 

"^    vara  varsam,  akta  sig. 

Awarn,  v.  a,  vama. 
Away,  ad.  bort,  undan. 
Awe,    8.   fruktan,   vördnad.     —,  V.  Ö. 
injaga  ftuktan. 


Aweary*,  a.  trött. 

Aweigli,  ad.  upp  och  ned. 

Awfu),  a.  fruktansvärd;  vördnadsvärd; 
förskräcklig,  -ness,  S,  förskräcklig- 
het;  högtidlighet. 

Awhile,  ad.  en  tid,  nSgon  tid. 

Awkward,  a.  oskicklig,  ovig;  tölpak- 
tig,  ohöflig. 

AWl,   a.  syl,  pryl. 

Awless,  a.  ohöflig,  förmäten. 

Awra,  s.  Sm,  fat. 

Awn,  8.  agn  pä  ax. 

A  work,  -ing,  ad.  i  arbete,  arbetande. 

Awry,  a.  vriden,  sned,  förvänd.  -,  ad, 
pä  sned.     to  look  — ,  skela. 

Axiom,  s.  axiom,  sats  som  ej  behöfver 

Axis,  8.  axel.  [bevis. 

Axle,  -tree,  8.  axel,  hjulaxel. 

Ay,  ad.  ja,  jo.    -,  int.  aji 

Aye,  ad.  för  alltid,  evigt,  -green,  s, 
taklök. 

Azure,  a.  himmelsblä,  högblS. 


B. 

Baa,  8.  bräkning.     -,  V.  ©.  bräka. 
Babble,  s.  sladder.     -,  V.  n.  bjäbba, 
sladdra,  sqvallra.     — r,  8.  pratmakare. 

Bab||e,  s.  spädt  bam;  docka,    -cry, 

8.  barnslighet.     — Ish,  a.  barnslig. 

Baboon,  8,  babian. 

Baby,  8.  litet  barn;   dopka.     -hOOd, 

Bac,  ^.  präm.  [8.  barndom. 

Bacchanals,  S.pl.  fest  till  Bacchi  ära. 

Bachelor,  8.  licentiat ;  ungkarl,  -sllip, 
8.  licentiatsgrad;  ungkarlsstSnd. 

Back,  8.  rygg,  bakdel,  baksida.  — ,  ad, 
tillbaka.  -,  V.  a.  stiga  till  häst,  rida ; 
•  understöda,  bistä.  -basket,  8.  rygg- 
korg,  dragkorg.  —bite,  V.  a.  baktala, 
förtala,  -biter,  8.  förtalare.  -bonO, 
8.    ryggrad.        -door,    8.     bakport. 

-friend,  8.  falsk  vän.  -gammon, 

8,  triktrak,  brädspel.  -rOOm,  8.  bak- 
stuga, -side,  8,  baksida,  rygg,  bak, 
sätet,  -slide,  v.  n.  blifva  affällig 
(frSn  religion);  halka,  -slider,  8, 
afl'alliog.     -stairs,  S.  pl.  baktrappa» 


Backward 

-TVardj  a.  ogema,  ovillig,  trög,  för- 
sumlig. — ,  V.  a.  upphälla,  hindra. 
-Trard,  -wards,  ad,  baklänges, 
tillbaka.  Baktill,  bakpl  -WOUlld, 
V.  a.  förtala,  baktala. 

BaCOn^  S,  speck,  rökt  fiäsk. 

Bad,  a.  elak,  ond  ;  dSlig,  skadlig,  osund  ; 

olycklig,    -ly,  ad,  argt.    -ness,  s. 

ondska,  elakhet. 

Badge,  s,  tecken,  kännemärke.  — ,  v. 
a.  beteckna,  utmärka. 

Badger,  S.  gräfsvin;  kornjude,  hökare. 
— ,  v.  a.  förvirra;  plSga,  martera. 

Badian,  S.  stjernanis. 

Bafile,  S.  nederlag,  motgSng.  -,  v.  a. 
draga  vid  näsan,  förvirra;  bedraga. 

Bag,  S,  pSse,  säck,  pung.  — ,  V.  a. 
stoppa  i  en  säck.  — ,  V.  n,  svälla, 
blifva  uppblåst. 

Bagatelle,  S,  lappri,  lapprissak. 

Baggage,  s.  saker,  tross,  snärta ;  lider- 
lig  qvinna. 

Bagging,  s.  packduk,  packväf. 

Bagnio,  s.  badhus. 

Bagpipe,  S.  säckpipa. 

Bali,  8,  borgesman,  borgen.  — ,  V.  a.  be- 
fria genom  borgen,  ansvara  för.  —able, 
a.  som  genom  borgen  kan  sättas  i  fri- 
het, —age,  8.  rätt,  amtmanskap;  af. 
gift  for  köpmansvaror,  -iff,  5.  amt- 
man,  byfogde.  — Iwlc,  S,  fögderi, 
amtmans  jurisdiktion. 

Balt,  s.  bete,  agn,  lockraat;  frestelse. 
— ,  V.  a.  beta ,  sätta  agn  pä  en  krok, 
locka ;    reta ;    taga    förfriskning    pä  re- 

Baize,  S.  boj,  flanell  (ylletyg).         (san. 

Bake,  v.  a.  baka.  -house,  S.  bageri. 
-r,  S.  bagare,  -rlegged,  a.  kobent. 

Balance,  s,  vSg,  vSgskSl,  jemnvigt.  -, 
V.  a.  &  n.  väga,  hSlla  i  jemnvigt, 
uppväga;  vara  villrådig;  saidera,  af. 
sluta  (en  räkning). 

Balcony,  s.  altan,  balkon. 

Dald,   a.  kal,  skallig,  bar. 

Baldachin,  s.  baldakin,  himmel. 

Balderdash,  s.  galimatias,  mischraash. 
— ,  V.  <2.  mänga. 

Baldness,  s,  skallighet;  iSg  skrifart. 

Baldric,  S.  gehäng,  bälte;  djurkretsen- 

Bale^  S,  bal,  packo;    bedröfvelse,  sorg. 


Bankrupt 


23 


-,  v.  a.  inbalera,  packa  in.  -flllj 
a.  bedröfvad,  bekymrad,  sorglig. 

Balk,  s,  bjälke;  vanheder;  misslyckadt 
företag;  skada;  oplöjd  jord  mellan 
Skrar.  — ,  V.  C  förbigS,  göra  narr  af, 
besvika.     — ,  V.  n.  strida  emot. 

Ball ,  8,  boll ;  bal ,  dansgille ;  (o{  the 
eyéj  ögonsten,  -ad,  s.  ballad;  gat- 
visa.  -ast,  S.  ballast.  -,  V.  a.  in- 
taga ballast.  -OOn,  8,  ballong.  -Ot, 
8.  valkula,  lottkula.  -,  V.  a.  ballo- 
tera,  lotta  med  kulor. 

Balni,  8,  balsam ;  krusroynta.  — ,  V.  a, 
balsamera;  lindra,  trösta.  — y,  a.  bal- 
samisk;  lindrande,  helande. 

Balnea||ry,  s.  badstuga,    -tfon,  s.\ 

badning.    — tory,   a.  som  tillhör  bad- 

ning.  [balsamisk. 

Balsam,    8,    balsam    (salva),     -ic^    a. 

Balastrade,  s.  baiiustrad. 

Bani,  8.  narri,  hokuspokus. 

Bamboo,   S.   bamburör. 

Bamboozle,  v.  a.  bedraga,  narra. 

Ban,  8.  allmän  kungörelse;  bann,  bann- 
lysning, förbannelse.  — ,  V.  fl.  för- 
banna. 

Band,  S,  band,  bindel;  halskrage;  trupp, 
sällskap.  — ,  v.  a.  binda,  omlinda, 
hopsamla,  —age,  8.  bindel,  förband. 
-box,  8.  liten  tunn  aska  ell.  låda. 
— elet,  5.  list  pS  en  pelare. 

Bandit,  5.  bandit,  stratröfvare. 

Bandog,   5.   bandhund. 

Bandoleers,  s.  pl.  bantier. 

Bandrol,  s.  flagga,  vimpel. 

Bandy,  8,  säiträ.     -,  v,  a.  slä  hit 

och  dit ;  drifva ;  utbyta.  — ,  V,  n. 
sälla  sig  tillhopa;  disputera. 

Bane,  S.  död,  undergång;  förgift.  -, 
V,  a.  forgifva.  -ful,  a.  giftig,  för- 
derflig.  -fulness,  8.  giftighet,  för- 
derflighet. 

Bang,  8.  slag,  släng.     -,  V.  a.  bänka, 

Banian,  8.  morgondrägt.  (slå. 

Banish,  v.  a.  landsförvisa,  fördrifva. 
-ment,    8.  landsförvisning. 

Eaiik,  8.  strand;  vall,  fördämning;  rod'i 
darbänk;  vexelbank  ;  sandbank,  -bill, 
S.  bankosedel.  —er,  s.  vexelhanJ- 
lare,    bankör.      -rupt,  a,   bankrutt. 


24  Bankruptcy 

—     _      _      v 

->  s.  bankruttör.  -,  V.  a.  göra  bänk- 
rutt,    -ruptcy,  S.   bankrutt. 

Banner,  S.  baner,  standar.  -et,  S. 
riddare  som  för  en  fana ;  liten  fana. 

Bannition,  S.  förvisning,  relegation. 

Bannock,  S.  hafrekaka. 

Banns,  s.  pl.  lysning  för  brudfolk. 

Banquet,  s.  stort  gästabud,  kalas.  — , 
v.  n.  kalasa,  lefva  yppigt,  —ter,  S. 
rucklare,  vällusting. 

Banter,  S.  skämt,  stickord,  narri.  — , 
V.  a.  göra  narr  af,  förlöjliga,  gäckas. 
—er,  s.  gyckel  makare. 

Bantling*,  S,  barn,  dibarn. 

Baptyisni,  S.  dop,  döpelse.  -ist,  s. 
döpare  ;  anabaptist.  — istery,  S.  dop- 
funt, -ize,  v.  a.  döpa.  -izer,  m. 
döpare. 

Bar,  S.  stäng ;  bom  öfver  en  väg ;  rigel ; 
skänk  ,  disk  ;  spak  ,  handspik  ;  stället 
der  advokaterna  sitta ;  skranket  vid 
domstolen  ;  taktstreck  (i  musik) ;  *  hin- 
der, motstånd.  — ,  v.  a.  tillbomma; 
tillstänga,  utesluta ,  *  hindra. 

Barb,  e.  skägg;  barb  (fisk);  hulling; 
häst  frän  Barbariet.  — ,  V.  a.  raka; 
anlägga  en  häst  rustningen ;  förse  en  pil 
med  hullingar.  —arian ,  s.  barbar» 
— ,  a.  vild ,  grym,  babarisk.  — aric, 
a.  främmande,  utländsk,  -arism,  s, 
fel  emot  språkets  renhet,  barbarism; 
grymhet.  — arity,  8.  barbari,  omensk- 
lighet,  grymhet.  -arOUS ,  a.  barba- 
risk,  omensklig,  vild.  -nrously,  ad. 
rätt,  grymt.  -CCUe,  S.  svin  helstekt 
pä  indianskt  sätt.  — ,  V.  a.  steka  ett 
svin  helt  pä  en  gäng.  —ed,  a.  skäg- 
gig;  väpnad;  försedd  med  hullingar. 
—el,  5.  barbfisk.     — ©F,   s.  barberare, 

,    rakare.     — ,  V.  a.  raka,  frisera. 

Barberry,  s.  berberisbär. 

Barbican,  Barbacan,  s,  vakttorn. 

Bard,  s.  bard,  heroisk  skald. 
Bare  ,  a.  bar,  naken  ,  blott ;  slät,  kal ; 
fattig  ;  okonstlad,    -faced,  a.  *  oblyg, 

oförskämt,  skamlös,    -facedness,  S. 

oförskämdhet,  skamlöshet.  -foot, 
-footed,  a.  barfota,  -ly,  ad.  bara, 
endast,  blott,  -ncss,  8.  nakenhet, 
fattigdom,  magerhet. 


BasBfulnesö 

Barfui,  a,  besvärlig. 

Bargain,  s.  köp,  handel,  köpkontrakt, 
ackord.  — ,  V.  il.  köpslaga,  pruta, 
sluta  köp.  -Ce,  s.  köpare.  -*er,  s, 
säljare. 

Barge,  S.  lustskepp,  stor  bät;  slup^ 
prSm.     —man,  S.  bStsman,  roddar*. 

Bark,  S.  bark;  litet  fartyg,  slup.  -, 
V.  a.  barka.  — ,  v.  71.  skälla,  bjebba, 
skrika.     — y,   a.  försedd  med  bark. 

Barkeeper,  s.  krogvärd. 
Barley,  s.  kom,  bjugg. 

Barm,  S.  jäst;  berma. 

Barn,  s.  lada;  bara. 

Barometer,  S.  barometer. 

Baron,  S.  baron,  friherre,  -age,  s\ 
baronskap,  friherrevärdighet,  baroni, 
—ess,  S.  baronessa.  —et,  S.  baronet 
— y,  s.  baroni. 

Barracan,  s.  berkan  (ett  groft  tyg).' 

Barrack,  s.  barack,  kasern.. 

Barras,  s.  packduk. 

Barralltor,  s.  grkimakare.    -try,  ä; 

bedrägeri,  underslef. 
Barrel,  s.  fat,  tunna;  pipan  i  ett  skjut» 

gevär ;  fjäderhuset  i  ett  ur.     — ,  V.  <l, 

fylla  i  tunnor,  packa  i  tunnor. 
Barren,    a.    ofruktbar,    torr,    mager. 

-ueSS,  5.  ofruktbarhet,  oförmögenhet; 

torrhet.     -Spirited,   a.  andefattig. 
Barricade,  S.  barrikad,    förskansning, 

bom  ;    •  hinder.      — ,    V.  a.    förskansa, 

tillstänga;  'hindra,     [fästning;  gräns. 
Barrier,    S.    skrank,    slagbom;    gräns. 
Barrister,  a.  advokat,  prokurator. 
Barrow,  S.  bär,  skottkärra;  ättehög. 
Barse,  s.  aborre  (fisk.) 

Barter,  t;,  a.  byta,  tuska.    -ing,  il, 

byteshandel,  byte. 

Barton,  «.  ladugård. 

Base,  S.  bas,  grund;  bas  (i  musiken).^ 
— ,  O.  låg,  gemen,  nedrig;  falsk,  oädel J^ 
låg,  allvarsam  (om  toner).  — ,  V,  Ct,\ 
förminska;  *  nedsätta.  -lesS,  aS 
grundlös,  -ment,  S.  basis,  fundaJ 
ment.  -ness,  s.  nedrighet;  feghet.] 
-viol,  8.  basfiol. 

Bash,  v.  n.  blygas.  -ful,  a.  blyg,' 
blygsam,  sedig.  -fulnCSS,  $.  biygJ 
samhet,  ärbarhet,  blygd. 


Basil 

Basil,  «.  basilika  (ört).    -,  V,  a.  hvässa. 

-isk,  s.  basilisk. 
Basin,  s.  fat,  bäcken;  damm;  skepps- 
BasiSj  8.  bas,  grund.  [docka. 

Bask,  v.  a,  sola.    -,  v.  n.  sola  sig. 
Basket,  s.  korg.    -maker,  s,  korg- 

raakare. 

Bass,  s.  bastxnatta;  bas  (i  musiken); 
sjöaborre  (fisk).  — ,  a.  allvarsam,  iSg 
(ton),  -ock,  m.  bastmatta.  -OOn, 
S,  bassong,  fagott.  —relief,  S.  bas- 
relief, half  upphöjd  figur  (bildhugg.). 
—string,  8.  bassträng. 

Bast,  8.  bast. 

Bastard,  s.  oäkta  barn,  bastard.  -, 
a.  oäkta,  -ize,  V.  a.  förklara  för 
oäkta,  förfalska.     — y,  *.  oäkta  börd. 

Baste,  v,  a.  bastå;  basa,  prygla,  slä; 
drypa   smör   p3    en   stek.     — n,  a.  af 

Bast  er,  s.  össlef.  (bast. 

Bastinade,  s.  prygel;  bastonad  (slag 
under  fotsSlorna).  — ,  v.  a.  prygla, 
gifva  käppslängar. 

Basting-ladle,  s.  össlef. 

Bastion,  s.  bollverk,  bastion. 
Baston,  S.  kapp,  pSk;  bödel. 
Bat,  8.  sälträ;    päk ;  flädermus»    läder* 
lapp.     -;  v.  a.  slS  boll. 

Batable,  a.  stridig. 

Batch,  8.  en  ugn  full. 

Bate,  8.  strid,    tvist,  träta.     -,  V.  ö. 

förminska,  pruta,  afbryta,  afskära.    — , 

V.    n.    minskas,    aftaga.      -ful,    ö. 

gräl  ig. 
Bat-fowling",  8.  fSgelfängst  om  natten. 
Bath,  8.  bad ;  badning.    -O,  V.  a.  bada. 

-,  V.  n.  taga  bad.  -ing,  8,  badning. 
Bating,  pr,  utom. 
Batiste,  s.  battist. 

Bat  let,  s.  klappträ.  Iklubba. 

BatOOn,  s,  kommandostaf,  kort  pSk  ell. 

Battallilous,  a.  krigisk,  -lia,  S.  slag, 
fältslag;  slagordning,  -lion ,  8.  ba- 
taljon. Iblifva  fet. 

Batten,  v.  a.  göda,  befrukta.   -,  v.  n. 

Batter,  8,  tunn  deg,  smet;  korfmat. 
— ,  V.  a.  bädda ,  slä ;  jenma  ;  krossa. 
-,  V.  n.  hänga  fram,  luta.  -ing-ram, 
8.  murbräcka,     -y,  s.  elagsraAl ;  bat- 

Batting,  s.  beslag.  Ueri. 


Bearberry  25 

Battle,  S.  slag,  fältslag,  batalj,  träff- 
ning.     — ,   V.  n.  leverera   ett   fältslag. 

-array,  s.  slagordning,    —door,  s, 

raket  (att  slå  Qäderboll  med) ;  skofvel ; 

skotttafla;  pallet,  färgbräde. 
Battlement,  s.  taggar,  tinnar  ofvanpl 

fästningsmurar ;  styckeglugg. 
BattolOgy,  s.  onyttigt  upprepande  af 

ett  och  detsamma. 
Banbe©,  s.  ett  skottskt  mynt. 
Bayin,  8.  vedknippa,  risknippa. 
Baivbllle,  s,  lappri,  leksak,   -liogj^  a. 

i^Zt  föraktlig,  lumpen. 
BawCOCk,  8.  sprätt. 
Bawd,    8,   kopplare.     -,  V.  ö.  koppla, 

-ily,  ad.  otuktigt.  -iness,  s.  otukt. 

-rik,  8.  kiocksilja;  gördel,     -ry,  8, 

otuktigt  prat;  koppleri.    — y,  a.  otuk- 

tig,  liderlig,   oanstäuidg,  smutsig. 
Bawl,  v.  a.  utropa.     -,  v.  n.   skrika, 

larma,  stoja.      -er,    8.    storskrikare, 

gaphals. 
Bawsin,  S.  gräfsvin. 
Bay,  8.  hafsvik,  bugt,  redd;  Lagerträd. 

— ,  CL.  rödbrun,  kastaniebrun.    — ,  V.  Cl. 

jaga,  drifva.     -,  v.  n.  bräka,  skälla. 

-salt,  S.  hafssalt.     -tree,  s.  lagei- 

träd.     -window,  8.  hvälfdt  fönster 

som  lutar  utSt. 

Bayard,  8.  brun  häst. 
Bayonnet,  8.  bajonett. 

Be,  v.  n.  vara,  blifva. 

Beach,  s.  strand,  hafskust.  -ed,  -y, 

a.  försedd  med  kust  ell.  strand. 

Beacon,  s.  värdtorn,  fyrbäk.  -agO,  8, 
bäkpenningar. 

Bead,  8.  kula  l  radband,  radbaud, 
—proof,  8.  perleprof  hos  en  distilla- 
tor.  Itjenare. 

Beadle,  S.  pedell,  kyrkvaktare,  stads- 

Beagle,  8.  stöfvare. 

Beak,  8.  näbb,  spets,  -©d,  a.  försedd 
med  näbb  ell.  spets,    —er,  8.  bägare. 

Beal,  8.  blemma.    — ,  v.  n.  varas,  bulna. 

Beam,  8.  bjälke,  balk;  vSgbalk ;  soU 
stråle ;  vagnstistel ;  eldstod.  -,  V.  n, 
sträla,  sprida  strålar,  -tree,  S.  l-.ag- 
tom.     — y,   a.  strilande:  behomad. 

Bean,  s.  böna. 

Bear,  s.  björn,    -berry,  s.  mjöion,' 


26 


Beardog 


mjölbär.  —dog,  5.  bjSrnbitare,  björn- 
hund,     -herd,  -ward,  s,  björn. 

väktare. 

Bear^  v,  a.  &  H.  bära,  draga,  fSrdraga, 
tala,  uthärda;  uppfSra  eig;  framföda; 
framskjuta  ;  lyckas ;  segla,  to  —  away, 
hålla  af;  vinna,  to  —  doum,  ned» 
trycka,  fälla,  forderfva,  hSlla  ned  pS 
nSgon  (om  skepp),  to  —  in,  segla  in. 
to  -  off,  gä  bort.  fo  -  on,  to  - 
Wjpow,  lita,  förlita,  to  —  OWf,  försvara ; 
stä  framöfver.  to  —  up ,  underhälla, 
understödja,     to       with,  tala. 

Beard,  S.  skägg;  agn;  hulling.  -,  V,  W. 
rycka  i  skg^gget ;  trotsa,  sätta  sig  emot. 
-ed,  a.  skäggig,  taggig,    -less,  a. 

skägglöd. 

Bearer,  s,  bärare;  innehafvare;  bud; 
likbärare ;  T»  sköldhällare. 

Bearing,   9,  bärnlng;   min,  utseende; 

Beasom,  s.  qvast.  [en  orts  läge. 

Beast,  5.  djur,  best;  *  dum,  oförnuftig 
menniska.  —,  V,  W.  bli  bet.  -like, 
a.  föaktig,  djurisk,  -liness,  9,  best- 
aktigt  uppförande,  fäaktighet.  »^ly, 
ad,  bestaktig,  djurisk. 

Beat,  8.  slag,  trumslag,  pulsslag;  stöt. 
— ,  V.  a.  &  n.  slä,  bulta,  klappa  pä, 
stöta;  öfvervinna.  to  —  about,  söka 
flitigt,  to  —  wp,  värfva;  göra  larm. 
—er,  Ä.  skagskämpe;  slaga. 

Beatiljftc,  -flcal,  a.  saliggörande;  sa- 
lig.  -flcation,  S.  saliggörelse.  -fy, 
V.  a.  saliggöra,  —tude,  «.  lycksalig- 
het, sällhet. 

Beau,  8,  sprätt.  — ish,  a.  grann,  sprätt- 
aktig.  -teOUS,  a.  vacker,  skön.-t  e  OUS- 
ness,  8.  skönhet.  — tiful,  a,  skön. 
— tifulnesS,  8,  skönhet,  prydlighet. 
— tify,  v,  a,  försköna,  pryda,  göia 
grann,     —ty,  8,  skönhet. 

Beaver,  «.  b&fver;  kastorhatt. 

Becalm,  v.  a.  stilla,  lufjna. 

Became,  imp.  af  become. 

Because,  c,  alldenstund,  emedan. 
Bechance,    v.   n,   tilldraga    sig,    ske, 

hända,  vederfara. 
Becharm,  v.  a.  intaga,  förtjusa. 
Beck,  8.  tecken    med   hufvudet,   vink; 

liten  bäok. 


Beet 

Beck,  Beckon,  v,  n,  nicka  &t,  gifva 

tecken,  vinka.  [anstS. 

Become,  v,  n,  biifva.  -,  v.  a.  passa, 

Becoming,  a.  blifvande;  anständig, 
passande.  — ness^  8.  anständighet* 
skicklighet. 

Bed,  8,  säng;  flodbädd;  farvatten;  bSdd, 
lag,  lager;  trädgSrdssäng.  — ,  V,  n, 
gä   till   eängs,  ligga;  bo  tillsammans. 

-,  V.  a,  lägga  att  hviia.  -Chamber, 
8,  sängkammare,   sofrum.     — fellOW, 

-mate,  «.  sängkamrat,  -presser, 
8,  lathund.    -rid,  -ridden,  a.  af 

sjukdom  sängliggande.  — Stead,  S, 
sängställe.  — SWOrTOr,  8.  äktenskaps* 
brytare. 

Bedabble,  v.  a.  blöta,  bestänka. 

Bedaff,  v,  a.  därå,  bedära,  narra. 

Bedaggle,  v,  a.  besudla,  or^na. 

Bedare,  v,  a.  trotsa. 

Bedark,  v,  a,  fördunkla,  fördystra; 

Bedash,  v.  a.  bestänka,  väta. 

Bedawl>9  v.  a.  besmutsa,  smöija  ner* 

Bedazzle,  v.  a.  blända-  förblinda. 

Bedder,  8,  understen  i  en  olivqvam. 

Bedding,  s,  bäddning;  strö. 

Bedeck,  v,  a.  pryda,  smycka;  betäcka, 

Bedehouse,  «.  fattighus. 

Bedevil,  t;,  a.  fördjefla,  göra  till  djefvul. 
Bedew,  v,  a.  befukta,  daggstänka. 
Bedlght,  v.  a.  smycka,  pryda. 
Bedim,  v.  a.  förmörka,  fördunkla. 
Bedizen,  v.  a.  smycka,  pryda. 
Bedlam,  8,  därhus.    -ite,  8.  galning, 
därhushjon.  [man  gär). 

Bedraggle,  v.  o.  smutsa  (klÄdema  när 
Bedrench,  v.  a.  dränka;  vattna. 
Bedrop,  v.  a.  drypa  ner,  bestänka. 
Bednng,  v.  a,  öfvertäcka  med  gödsel, 
Bc^USt,  v.  a.  damma  fulL  [göda. 

Bedwarf,  v.  a.  göra  nten;  stympa. 
Bedye,  v,  a,  befläcka,  orena. 
Bee,  5.  bi.   -hive,  S,  bikupa,  bistock. 

Beech,  8.  bok,  bokträd,  -en,  a. 
af  bok. 

Beef,  8.  oxe;  ko;  oxkött,  -eater,  s» 

en    &f    engelska    konimgea    lifgardo, 

-steak,  8.  biffstek. 
Beer,  S.  dricka. 
Bcct,  s,  beta. 


Beetle 


Belock 


27 


Beetle^  s,  knoster,  slägga,  raram  ;  ekoxe, 
-    majbagge.      ~,    V.  n.   luta   öfver,    stä 

fram.     -headed,  a.  dum,  fdaktig. 
Befall,  v.  n.  hända,  ske,  vederfara. 
Besit,  V,  n,  anstä,  passa. 
Befoam,  t;,  a.  betäcka  med  skum. 
Befool,  V.  a.  därå,  bedi-aga,  narra. 
Before,   prp.   &   ad,    innan,    förrän, 

förut;    framfor,    inför,     —hand,  ad, 

förut,  i  förhand. 
Befoul,  V.  a.  orena,  smutsa. 
Befriend,  v.  a.  bemöU  vänligt,  gynna. 
Befringe,  v,  a.  befransa,    pryda  med 

fransar. 
Beg,  v.  a.  begära,  bedja;  tigga. 
Beget,   v.  a,   afla,   föda;    frambringa. 

—ter,  8.  fader,  aflare. 
Beggar,  s.  tiggare,  almosehjon.     — ,  V. 

*a.  utarma,  göra  till  tiggare,    -liness, 

$,  fattigdom,  armod.     — ly,  a.  fattig, 

usel,  ringa.    — ,  ad.  nedrigt,  uselt.  — y, 

8.  tiggeri,  fattigdom. 
Begin,  v.  a.  &  w.  (part,  legun)  böija, 

begynna,  -ner,  8,  begyunare.  — niug, 

3,  begynnelse,  början. 
Begird,  v.  a,  omgjorda;  instänga. 
Begnaw,  v,  a.  gnaga,  fräta. 
BegOd,  v.  a,  förguda. 
Begone,  int,  bortl  undan I  gäl 

Begot,  -ten,  a.  född,  aflad. 

Begrease,  v.  a,  besmorja  med  fett. 
Begrime,  v,  a,  nersota,  nersmutsa. 
Begrudge,  v-  a,  missimna. 
Beguiijle,  v,  a,  bedraga,  gäcka,  narra. 

-ler,  8.  skälm,    bedragare,     -ling, 

8.  bedrägeri. 
Begun,  part.  af  hegin* 
Behalf,  d.  behof;  bästa,  nytta;  fSrsvar. 

in  my  — ,  i  anseende  till  mig. 
-JBehaJlTO,  v.  n,  uppföra  sig,    bära    sig 

Ät,    förhSlla    sig.     -YiOUr,    8,    upp- 

förande;  ISfnadssätt;  /5rhällande;  an- 

ständighet. 

Behead,  t;,  a,  halshugga. 
Beheld,  p,  &  imp.  af  behold* 

Behest,  8.  befallning,  bud. 
Behight,  v.  a.  anförtro,  öfveriemna. 
Behind,  ad.  &  pr,  bak,   baktill,  bak- 

före,  bakSt;  öfrigt.     -  liand,  efter. 
Behold,  v,  a.    beskäda,    betrakta,  se. 


— ,  int,  sel  se  der!  -en,  -ing,  a,' 
förbunden,  förpliktad,  -enness,  s, 
skyldighet,  förbindUghet.  -er,  8,  be- 
skädare,  äskSdare. 

Behoney,  v,  a,  smörja  med  honing. 

Behoof,  «.  behof,  nödtorft;  fördel,  nytta. 

Behoove,  v,  n,  passa  sig.  -,  8.  för- 
del; beqvämlighet.  -ful,  a,  nyttig, 
nödvändig, 

Behovely,  ad,  fördelaktigt,  nyttigt 

Behowl,  v,  a.' tjuta  St. 

Being,  a,  varande.  — ,  8,  varelse,  vä- 
sende;  närvaro.     — ,  c.  emedan,  som. 

Belabour,  v.  a.  siä,  prygla. 

Belace,  v,  o.  bebräma;  T,  belägga. 

Belage,  v.  a.  doppa,  blöta. 
Belam,  v.  a.  mörbuita. 

Belamie,  8.  vän,  förtrogen. 
Belated,  a.  öfverfallen  af  natten. -aesS, 

8.  långsarahet,  senfärdighet. 
Belay,  v.  a,  stäUa  forsat  för  en,*  lura 

pä  en;  T.  belägga,  göra  fast. 
Belch,  8,  rapning.     — ,  V,  n.  rapa. 
Beldam,  s,  käring,  hexa. 
Beleaguer,  v.  a,  belägra,  blockera. 
Beleave,  v,  a,  lemna,  öfverlemna. 
Belfounder,  8,  klockgjutare. 
Belfry,  «.  klockstapel,  klocktorn. 
Belie,  v,   a,  beljuga,  haktala,  smäda;; 

efterhärma,  efterapa. 
Belief,  s.  tro,  mening,  5fvertygelse. 

Belie||vable,  a,  trovärd,  trolig,    -ve, 

v,  a.  tro,  sätta  tro  till. 
Belike,  ad,  sannolikt,  förmodligen. 
Bell,  8,  klocka,  bjällra.     — ,  V,  n.  växa 

i  form  af  klockor;  skrika  som  hjortar. 

-clapper,  «.  kiockkiäpp.  -man,  s, 

klockare,  ringare;  en  som  utropar,  ut- 
ropare. [kri|[ande. 

Belligellrent,  -rOUS,  a,   krigförande. 

Bellow,  v,  n,  rSma,  vrSla,  tjuta,  ryta. 

Bellows,  8.  pl,  bälg,  blåsbälg,  pust. 

Belluine,  a,  djurisk,  vild,  grof. 

Belly,  8.  buk,  underlif ;  mage.  -,  V,  n, 
svälla;  blifva  fet.  -ache,  8,  buk- 
värk,  kolik,  —friend,  *.  matvän, 
snyltgäst  — gOd,  8,  storätare,  frSs. 
sare.  -foll,  8,  Skervält.  -timber, 
8.  lifsmedel. 

Belock,  v,  a,  befästa,  tiUsluta. 


28 


Belong 


Belong.  V.  n.  tillhora;  beträffa. 

Beloved^  a.  äiskdd. 

Below,  ad.  nere,  p&  jorden.  -,  pr, 
under,  nedaniore. 

Bel  swagger,  «.  kopplare;  storskrytare. 

Belt,  s.  bälte,  lädergördel,  väijgehäng. 
-maker,  S.  gördelmakare. 

Belvidere,  «.  vacker  utsigt. 

Belwetlier,  S.  skällgumse;  ledare,  an- 
förare. 

Bemad,  v,  a.  gSra  förryckt.  (i^lita. 

Bemangle,  v,  a.  sönderrifva,  eöndci- 

Bemask,  v.  a.  förbölja,  betacka. 

Bemat,  v.  a.  hoptorva. 

Bemaze,  v.  a.  sätta  i  förlägenhet. 
Bemingle,  v.  a.  blanda,  förmänga.^ 
Bemlre,  v.  a.  nersöla  i  Bmuts. 
Bemoan,  v.  a.  begråta,  beklaga. 
Bemock,  v.  a.  bespotta. 
Bemoil,  v.  a.  nedsmutsa. 
BemOUrn,  v.  a.  begräta,  beklaga. 
Bemnsed,  a.  fördjupad  i  tankar. 
Bemute,  v,  n.  släppa  Qäder,  rugga. 
Bench,  s.  bänk;  domaresäte,  domstol. 

— ,  V.  a.  förse  med  bänkar,     —er,  s, 

assesaor»  bisittare. 
Bend,  s.  krökning,  böjning,  bugt.     — , 

V.  a.  böja,  kröka;    spänna,  göra  fast. 

— ,   v.  71.    vara    krokig;    hänga    örver, 

luta  framåt ;  vara  nndergifven.  to  —  the 

trow,  rynka  ögonbrynen,    -able,  a. 

böjlig,    -let,  5.  liten  binda  ell.  bälte. 
Beneath,  pt,  under.   -,  ad,  nedantill, 

nedifrån. 
Bene||dict,    a,   kelsosam,    välgörande. 

— dictine,    ».    Bcnediktiner    (mimk). 

-diction,  s.  välsignelse,  -fftction, 

8.  välgerning.  — factor,  8,  välgörare. 
— flce,  8.  andelig  syssla,  prestsyssla, 
pastorat :  benefice.  — ficed  ,  a,  som 
besitter  en  prestsyssla,  — ficence,  8. 
gifmUdhet,  välgörenhet.  -fiCCnt,  a. 
välgörande,  gifmild.  -flcial,  a.  för- 
niSnlig,  nyttig,  fördelaktig ;  välgörande. 
— flciary,  «.  innehafvare  af  en  andelig 
beställning.  —,  ö.  undergifven.  —fit, 
*.  välgerning,  ynnest,  tjenst;  nytta, 
fördel.  — ,  V.  a,  profitera,  göra  godt. 
— ,  v,  n.  hafvB  nytta  af,  begagna  sig 
af,     -YOlence,  «.  välvilja,  benägen. 


Besides 

het,  godhet;  gäfva.  -YOlent,  -VD» 
lons,  a.  god,  välgörande,  välvillig. 

Benet,  v,  a.  insnäija;  omgifva. 

Benight,  v.  a.  insvepa  i  mörker;  öf. 
verfalla  om  natten. 

Benign,  a.  benägen,  god,  välvillig, 
gynnande;  helsosama  — ity,  8.  god- 
het, välvilja,  ynnest,  -ly,  ad.  väl- 
villigt,  vänligt,  godt. 

Benison,  8,  välsignelse. 

Bennet,  s.  ncglikerot. 

Bei&t,  8«  böjning;  böjelse,  benägenhet, 
sinnesanlag;  sandrör,  hven.  — ,  a.  (toj 
fallen  för. 

Bennmjlb,  v.  a.  göra  atel.  atyf ;  stelna 
af  köld;  beröfva  känslan.  -mcd- 
nesSj  8.  Btelning. 

Benzoin,  «.  benzoe. 

Bepaint,  v.  a.  bemäla. 

Bepinch,  v.  a.  knipa,  nypa. 

Bepowder,  v.  a.  pudra  ned. 

Bepraise,  v.  o.  lofva,  rosa,  prisa. 

Bequeath,  v.  a.  testamentera,  gifva  t 

testamente,     -meut,  Beqnost,  «. 

testamente. 
Berate,  v.  a.  utskälla,  smäda. 
Berattle,  v.  n.  väsnas,  larma.  -,  t;,  a, 

nthvissla.  [röfvande. 

Bereave,  v,  a.  beröfva.  -men t,  8,  be- 
Bereft,  a.  beröfvad. 
Bergamot,  8.  bergamott  (päron). 

Berhyme,  v.  a.  besjunga. 

B  er  nar  dine,  8,  Bernhardiner  (munk). 
Berob,  v,  a,  beröfva,  plundra. 
Berry,  «.  bär.    -,  v.  «.  bära  bär;  slS^ 

tröska  säd. 
Beryl,  S,  beryl  (ädelsten). 
Bescorn,  v,  a.  bespotta. 
Bes  crawl,  v.  a.  kludda  ned, 
Bescreen,  v,  a.  begkärma,  dölja. 
Beseech,    v*  a.   bec^a,    bönfalla.   bd. 

svärja. 
Beseem,  v.  o,  passa,  anstå,   -ing,  s. 

anständighet,  maner.  iöfverfalla. 

Beset,  v.  a,  besätta,  belägra,  omgifva; 
Beshine,  v,  a,  beskina. 
Beshrew,  v.  a.  förbanna. 

Beside,  Besides,  pr»  dessutom ;  tvärt- 
om ;  emot.  — ,  ad,  utom,  undantagao* 
dea;  invid. 


Besiege 

Besiege,  v.  a.  belägra,     -r,  S.  bela- 

Beslubber,  v.  a.  besudla,         (grände. 

Besmear,  v.  a.  sraSrja  ner. 

Besmoke,  v.  a.  nerröka. 

Besmnt,  v.  a,  nersota. 

Besom,  S.   qvast. 

Besort,  S,  sällskap,  medfölje.    -,  V.  a. 

passa,  jeraka.     — ,  V.  n.  passa,  anstS. 
Besot,  V.   a.  göra  galen,   bedSra. 
Bespangle,   v.  a.  pryda  med  guld-  och 

silfverlan  ;   göra  glimrande. 
Bespatter,  v.  a.  bestänka  med  orenlig- 

het ;   •  förtala. 
Bespeak,    v.    a.    beställa,    läta   göra; 

förtunna,  framställa.  — ©r,  S.  beställare. 
BespCCkle,  v.  a.  fläcka,  göra  brokig. 

Bespew,  v.  a.  bespy. 

Besplce,   v.   a,  krydda. 

Bespit,   v.  a.  bespy,  spotta  full. 

BespOt,  v,  a.  nerfläcka,  orena. 

Bespread,  v.  a.  betäcka,  beströ. 

Besprinkle,  v.   a.  bestänka,  befukta. 

Bespue,  v.  a.  spotta  pS,  spotta  ned. 

Besputter,  v.  a.  spotta  full. 

Bess,  S.  jernstör,  kofot. 

Best,    a.    bäst.     -,    ad.  pE  bästa  vis', 

Bestain,  v.  a.  befläcka.       [skickligast. 

Bestead,  v.  a,  gagna;  underhälla; 
bistS. 

Bestial,  a.  djurisk ;  köttslig,  -ity,  $. 
djuriskhet.    -izC,  V.  a,  göra  tili  djur. 

Bestink,  v.  a,   uppfylla  med  stank. 

Bestir,  v,  a.  bestyra ;  pSyrka,  bemöda 
sig  om ;  uppväcka,  uppmuntra. 

Bestow,  v.  a.  bestä;  gifva,  skänka; 
pSkosta,  använda.  — nient,  S.  till- 
delning. 

Bestract,  Bestrauglit,  a.  förryck^^.. 
Bestrew,  v,  a.  beströ. 

Bestride,  v.  a.  skrida  pS,  bestiga. 
Bestud,  v.  a.  pryda  med  smSspik  ell. 

tenlikor. 
Beswift,  v.  a.  pSskynda. 
Bet,  s.  vad.     -,  V.  a.  slä  vad. 
Betake,  v.  n.  ('one's  selfj  begifva  sig, 

taga  sin  tillflykt  till. 
Beteem,  v.   a,  frambringa. 

Bethink,  (iraperf.  bethought)  v.  a. 

betänka,  ofverväga  ;   besinna. 
Betbral^  v.  a.  underkufva,  öfvervinna. 


Bibliophilist         29 

Betide,    v.  n.  hända,   tilldraga    sig. 

Betimes,   ad.  i  god  tid,   bittida. 

Betoken,  v.  a.  beteckna;  förespå, 
förutsäga. 

Betook,  imp.  af  betake. 

BetOSS,  v.  a.  skaka,  ruska. 
Betrap,   v.  a.   inveckla,   förvirra. 
Betray,  v.  a.  bedraga;  förråda,   förföra. 

-er,  S.  förrädare. 
Betrim,  v.  a.   pryda,  sira. 

Betroth,  v.  a.  föriofva.    -ment,  s, 

förlofning. 
BetrUSt,  v.   a.  anförtro. 
Better,  a.   bättre.    -,  s.  fördel ;  öfver- 

hand.     — ,  V.   a.  förbättra. 
Bettor,  S.  vädjare. 
Betty,  S.  jernstör  för  stenbrytare. 

Between,  iietwixt,  pr.  emellan. 

Bevel,  Bevil,  S.  vattenpass;  vinkel. 
— >  a.  krum  ,  krokig.  — ,  V.  a.  kant- 
hugga  ;  arbeta  efter  vinkelmätt. 

Bever,  S.  aftonvard. 

Beverage,    s.  dryck;    drickspenningar. 

Bevy,  8.  flock,  skock,  svärm,  hop; 
sällskap. 

Bewail,  v.   a.  beklaga,  begrSta,  sörja. 

Beware,  v.  n.  akta  sig,    taga    sig  till 

Beweep,  v.  a.  begråta.  [vara. 

Bewet,  v.  a.  väta,  befukta. 

Bewhiskered,  a.  som  har  mustacher. 

Bewilder,  v.  a.  förvilda;  förvirra. 

Bewitch,  v.  a.  förtrolla,  förtjusa,  -cry, 

-ment^  S.  trollkraft,  hexeri,  förtroll- 
ning-  [dare. 

Bewray,  v.  a.  förrSda.   -er,  s.  förra. 

Beyond,  pr.    öfver,    på    andra   sidan, 

bortom. 
Bezzle,  v.  n.  öfverlasta  sig  hied  dryck. 

— ,  V.   a.  förslösa,  frSssa   bort. 
Bezoar,  S.  bezoarsten. 
Bias,  S.  sluttning,  lutning,    krökning; 

benägenhet,  böjelse.     — ,  a,  sned.     — , 

V.  a.  böja,  luta.    -ness,  S.  partiskhet. 
Bib,    S.    dregelduk,    dihorn.      -,  V.  11. 

smutta,  pimpla. 
Biba||ci0US,a.  begifven  pS  supa.  -City, 

s.  böjelse  för  fylleri. 
Bibbler,  S.  drinkare,  suput. 
Biblye,  S.  Bibeln,     -ical,    a.  biblisk. 

-iOphJllst,    8,   bokvän,  bokälskaro. 


30 


Bibliothecal 


•iothecal,  a.  tUlhörande  ett  bibllo- 
thek.  -iothecarian^  s.  bibliothe- 
karie.     — ist,  8.  bibelläsare. 

Bibulous^  5.  svampaktig. 

Bice^  5.  betsning. 

Bicker,  v.  n,  krSngla ,  gräla ,  tvista. 
—er,  S.  grälraakare. 

Bid,  v,  a,  bjuda,  befalla;  förklara. 
—der,  3,  en  som  befaller,  bjudande. 
-ding,  s.  befallning,  kungörelse,. 

Bide,  v,  a.  uthärda,  tala.  -,  V.  n. 
,  bo,  fdrblifva. 

Bidental,  a.  tvetändt.' 

Biding,  s.  boning,  hemvist. 

Biennial,  a,  tvåSrig. 

Bier,  «.  likbSr. 

Biestings,  s.  pl,  rSmjöik. 
Bifarious,  a.  twetydig. 
Bifld,  Bifidated,  a.  klufven. 
Bifold,  a.  tvSfaldig. 
Bifurcated,  a,  tvåtaggig. 

Big,  a.  stor,  tjock;  svullen;  stolt,  hög- 

Bigamy,  s,  tvegifte.  [modig. 

Biggin,  8,  hilka,  liten  barnmössa. 

Bigness,  8»  storlek,  tjocklek. 

Bigot,  8.  'skenhelig,  hycklare,  -ed, 
a.  blindt  intagen,  vidskeplig,  -ry, 
— ism,  8.  skenhelighet,  öfvertro,  hyck- 

Bilberry,  S,  blSbär.        [leri,  bigotteri. 

Bilbo,  8.  florett,  värjklinga. 

BilCOCl^,  8,  vattensnärpa. 

Bile,  S.  galle;  elak  svulst. 

Bilge,  s.  flacket  i  botten  pä  skepp. 
V,  n.  fä  läck,  taga  in  vatten. 

BilingSgate,  8.  fisktorget  i  London; 
oanständigt  tal. 

Bilinguous,  a.  tvetungad. 

Bilious,  a.  full  af  gall©;'gallaktig. 

Bilk ,  v.  a.  bedraga.  -,  V.  n.  gä  sin 
väg  utan  att  betala. 

Bill,  5.  näbb;  hillebard;  trädgSrdsknif ; 
affisch,  lista ;  lagförslag ;  sedel ,  skuld- 
sedel, revers;  räkning.  — ,  V.  a.  göra 
allmänt  bekant.  — ,  V.  n.  kyssas  så- 
som dufvor.  —et,  8.  biljett;  vedträd; 
tacka  (guld  ell.  silfver).  — ;  V.  a.  in« 
qvartera.  -holder,  8»  vexelinnehaf. 
vare.  -iards,  8.  pl,  biljard,  biljard- 
spel.  -mercliant,  s.  vexelmäklare. 
— 0IV,  8.  bölja,  väg.    -,  v.  n.  bölja  sig. 


Blab 

Bin,  Binn,  s.  förvaringsrum  för  bröd, 
vin  etc;  läng  fyrkantig  kista. 

Binary,  a,  dubbel. 

Bind,  8»  ranka,  humleref. "^ -,  V.  a. 
binda,  fästa;  förbinda,  förplikta;  in- 
skränka; brodera.  — ,  V.  W.  draga  sig 
tillhopa;  bli  styf,  förstoppad,  -er,  s. 
bokbindare;  en  som  binder,  -ing,  s. 
bindning,  förband;    band  (af  en  bok). 

Biograph||er ,  «.  biograf,    -y,  s.  lef- 

vernesbeskrifning. 
Bipartite,  a.  tvädelad. 
Biped,  8»  tväfotadt  djur.  ^ -al,  a.  tvä- 

fotad;  tvä  fot  läng. 
Birch,   8,   björk,    ^-en,   a.   gjord  af 

björk;  björk  tillhörig. 
Bird,  8,  fSgel.     -,  v.  n.  fänga  fSglar. 

-cage,  8,  fågelbur,    -call,  8,  fö- 
geipipa.    -catcher,  -man,  8.  fä- 

gelfängare.       -er,    m.     fSgelfängare. 

-eye,  8*  fSgeiperspektiv.   -ing,  5. 

fSgeljagt.     -iugpiece,   8.  fägelbössa. 

-lime,  8,  fSgeiiim.    -iritted,  a. 

oförsigtig,  obetänksam. 

Birt,  s.  butta  (fisk). 

Birth,  8,  födelse,  börd,  rang;  ursprung, 
anledning,  upphof.  -day,  8.  födelse- 
dag,    -right,  8.  förstfödslorätt. 

Biscuit,  8.  bisqvit,  skorpa. 

Bisect,  v,  a.  dela  i  tvenne  lika  delar. 

Bishop,  8.  biskop;  löpare  (i  schack). 

Bismutll,  8.  bisraut. 

Bison,  8.  uroxe. 

Bisqnet*  Bisket,  8.  skorpa. 
Bissextile,  8,  skottar. 

Bistort,  8,  orranäfva  (ört). 

Bit,  5.  munlag  pä  ett  betsel;  bit,  stycke. 

— ,  V.  CL.  uppbetsla. 
Bitch,  8.  hynda,  tik. 
Bite,  8.  bett.    -,  V.  a.  bita ;  *  bedraga, 

— r,  8»  bitare;  *  bedragare. 
Bitt,  8,  munstycke  pä  ett  befsel. 
Bitter,  a.  bitter,  kärf,  sträng;   bedröf- 

lig,    satirisk,      -ly,    ad,    bitteiligen. 

-ness,  8,  bitterhet. 
Bittern,  8.  rördrum  (fägel). 
Bitumjjen,     8,     jordhai'ts,     jordbeck. 

-inOUS,  a.  innehSlIando  jordbeck  ell. 

bergolja. 
Blab,  8.  pratmakare,  sqvallrare.  •,  V.  ö. 


Blabber 


Blister 


31 


utsprida7  sqvallra.  -ber ,  9,  prat- 
makare,  sqvallrare. 

Blacky  a.  svart,  dunkel,  fnörk;  •  gruf- 
lig.  -,  8.  Bvart  färg,  svärta,  aorg; 
Neger.  -amOOr,  5.  Morian,  Neger. 
-berry,  6,  björnbär,  -bird,  s.  arn. 
sel,  koltrast  -Cattle,  8.  hornboskap. 
-en,  v.  a.  svärta,  göra  svart,  -guard, 
S,  skälm;  gemen  karl.  -ing,  s.  sko- 
svärta,  -ish,  a.  svartlett.  -lead, 
8.  blyerts,  -ness,  S.  mörker ;  svärta ; 
•  gruflighet.  -pudding,  8.  blodpud- 
ding,  blodkorf.    -smitll,  8.  grofsmed. 

Bladder,  S,  bläddra,  blåsa. 

Blade,  S.  blad,  omoget  grässträ;  värj- 
klinga,  knifblad;  en  vacker  karl.  -bO- 
ne,  8,  skulderblad. 

Blain,  s.  böld. 

Blamable,  a.  tadelvärd,  felaktig. 
-ness,  8.  felaktighet. 

Blame,  «.  tadel,  beskyllning,  klander, 
skuld.  -,  V.  a.  tadla,  lasta,  förebrå. 
-ful,  a.  lastbar,  brottslig.  -ICSS, 
8,  tadelfri,  oförvitlig,  -r,  8.  tadlare. 
-WOrtliy,  a.  som  förtjenar  att  klan- 
dras. 

Blanch,  v.  a.  göra  hvit;  bleka.  -, 
V.  n.  söka  undflykter ;  blifva  hvit.  -er, 
8.  blekare;  förtennare. 

Bland,  a.  Ijuf,  mild,  vänlig,  god. 
-ation,  8,  smicker,  -isli,  V.  a. 
smeka,  smickra.  — ishment,  s,  smek, 
smicker. 

Blank,  a,  hvit,  blek;  oskrifven;  orim- 
mad; nedslagen,  flat.  — ,  8.  ett  oskrif- 
vet  ställe;  blankett;  mSl;  ett  stycke 
metall  som  skall  präglas;  nit  (pä  lot- 
teriet). — ,  V.  a.  utplSna;  förvirra. 
—et,  8.  ylle  sängtäcke.  — ,  V.  a.  be- 
täcka med  ett  ylletäcke;  prälla. 

Blare,  v.  n.  fladdra,  iSga. 

Blash,  v.  a.  orena,   besudla. 

Blasphellme ,  v.  a.  häda,  tala  hädel- 

^  ser.  -r,  8.  hädare,  -mous,  a. 
hädisk,     -niy,  8.  hädelse. 

Blast,  8»  blåst,  vind,  väderilning  ;  lju- 
det af  ett  blåsinatrument ;  elak  infly- 
telse ;  sot  (pS  säd),  mjöldagg.  -,  v.  a. 
förbränna,  förtorka;  *  förstöra;  (Ör- 
iVirra;  förbanna. 


Blatant,  a,  böiande. 
Blatter,  v.  n.  rSma,  skrika. 
Blay,  8.  hvitling,  löja  (fisk). 
Blaze,  8.  låga,  flamma;    bläsen  pä  en 

bäst.      — ,    V*    a.    atsprida,    utbasuna. 

-,  V.  n,  låga,  flamma. 
Blazon,  S.  vapenkonst,  heraldik;  kun- 
görelse.    — ,  V.  a.  blasonera;  utmala; 

offentligen  förkunna,     -ry,  8,  vapen- 

konst. 
Bleach,  v.  a.  bleka.    -,  v.  n.  hvitna, 

blekna,     -er,   8.  blekare,     -ery,  8. 

blekesplats. 
Bleak,  5.  löja  (fisk).    -,  a.  blek;  kall. 

-ness,  8,  blekhet;  kyla,  frost. 
Blear,    a.    mörk.     -,  v.  a.  fördunkla. 

-edness,  ^.ögonfluss,  ögonvar.-eyed, 

a.  surögd. 

Bleat,  v.  n.  bräka  (som  ett  fSr). 

Bleb,  8.  blåsa,  blemma. 

Bleed,  v.  a.  åderlåta.  -,  v.  n,  blöda. 
—ing,  8.  blödning;  åderlåtning. 

Blemish,  8.  skarafläck;  fel;  skam.  -, 
V,  a.  fläcka;  skända,  vanrykta. 

Blench,  v.  n»  gifva  vika,  draga  sig 
tillbaka.  — ,  8,  jordränta,  skatt  till 
länsherren.  [virra,  förderfva. 

Bleud,  V,  a.  blanda,  sammanblanda ;  för» 

Bless,  v,  a.  välsigna,  göra  säll;  prisa, 
lyckönska,  -ed,  a.  välsignad;  salig, 
säll.  -edness,  S.  lycksalighet;  säll- 
het;  salighet,  —ing,  s,  välsignelse; 
välgerning,  nSd. 

Blew,  imperf.  af  blow. 

Blight,  s.  rost,  brand,  mjöldagg.  — , 
V.  a.  förbränna,  förtorka,  förstöra. 

Blind,  a.  blind,  mörk,  dunkel ;  *  oför- 
nuftig.  -,  8.  förevändning;  larf;  T, 
blindverk.  — ,  V>  ö.  förblinda ,  for- 
blända  ;  bedraga,  -fold,  a,  med  för- 
bundna ögoii.  — ,  V.  a.  förbinda  ögo- 
nen, -ness,  8.  blindhet ;  *  villfarelse. 
—worm,  s.  kopparorm,  ormslä. 

Blink,  v.  n.  blinka  med  ögonen;  plira. 
— ard,  8,  en  som  plirar  med  ögonen. 

Bliss,  8.  lycksalighet,  sällbet ;  salighet. 
-ful,  a.  lycksalig,  säll,  lycklig,  -ful- 
ness,  8.  lycksalighet 

BlisSOm,  v.  n.  vara  brunsétlg. 

Blister,  s.  bläddra,  blåsa,  dragplåster. 


32 


Blithe 


Bobwjg 


-,  V.  n.  draga  upp  blSsor.  — ,  V.  O. 
lägga  pä  dragplåster. 

Blithe,  -some,  a.  munter,  glad,  lu- 
stig,   -ness,  $.  munterhet,  glädtighet. 

Bloat,  V.  a.  blåsa  upp.  — ,  v.  n.  svälla, 
bli  pussig.  -edneSS,  S,  uppvällning, 
svullnad.  [tenbläsa. 

Blob,  s,  bläddra,  blSsa.    -ber,  8.  vat- 

BlOCk,  S,  block;  stupstock;  motstånd. 
— ,  v*  a.  blockera,  inspärra.  — ade, 
*.  blockering,  blockad.  — ,  v.  a.  blockera. 
-head,  S.  dumhufvud.  -isll,  ö. 
dum,  tölpaktig.  -ishneSS,  S.  dum. 
het,  tölpaktighet. 

Blood,  S.  blod.  -,  V.  a.  bloda;  slä 
Sder,  Sderläta.  -ily,  ad.  grymt,  blo- 
digt. -Iness,  S.  blodgirighet,  grym- 
het, —shed,  S,  mord,  blodspillan. 
— y,  a.  blodig,  blodfläckad ;  blodtörstig. 
-  fluXy  blodflod,  rödsot. 

Bloom,  8,  blomma,  blomning.  — ,  v. 
n.  blomma,  blomstra;  vara  ung.  -y, 
a.  "blomstrande. 

Blossom,  8,  blomma,  blomster.  -,  V, 
n*  blomma,  blomstra. 

Blot 5  8,  fläck;  skamfläck;  utplSning. 
— ,  V.  a.  utplana  ;  fläcka ,  sudda  ner ; 
slä  igenom  (om  papper). 

Blotch,  8.  finne  i  ansigtet.  — ,  V.  a, 
fläcka,   sudda  ner. 

Blöte,  v.  a.  uppbllsa;  berökai ,  — ,  v. 
n.  svälla,  blifva  pussig. 

Blotter,  3.  kladd,  annotationsbok. 

Blotting-paper,  5.  läskpapper. 

Blow,   S.  slag,  stöt;  motgSng*  flugägg. 
Blow,   V.  n.  bläsa,  blSsa  pä;  blomma, 

spricka  ut ;   andas ;  flämta.     — ,  v.  a. 

uppblSsa  ;  banna  ;  göra  allmänt  bekant. 

—pipe,  8.  blSsrör,  som    begagnas  vid 

lödning. 
Blowth,  8.  blomma,  bloras^r. 
BlOWZe,    8.    rödbrusig    flicka;    snuskig 

qvinsperson. 
Blowzy,  a.  solbrand;  pussig. 
Blllb,  a.  uppblSst,  svullen. 
Blubber,    8.    hvalfisktran;    späck.     -, 

V.  n.  gräta.     -,  v.  a.   göra    kinderna 

piissiga  genom  mycken  gri?t. 
Bludgeon,  s.  pSk  med  bly  i  Sndan. 


Blue,  8.  blä  färg.  -,  a.^blä;  •  miss»' 
nöjd.  -,  V.  a.  blSna,  färga  blä ;  *  för- 
skräcka, -bottle,  8.  blSklint  (blom- 
ma),  -ish,  a.  bläaktig,  blSlett.  -Ish- 
neSS,  8.  Ijusblä  färg. 

Bluff,  a.  tjock;  stormodig,  uppblSst, 
gjrof,  ohöflig.    — ,  V,  a,  förbinda  ögonen. 

Blunder,  8.  fel;  förseelse,  bock.  -, 
V.  n.  förso  sig,  öfverila  sig.  -buSS, 
8.    dunderbössa,    muskedunder.     —er, 

-head,  8.  töip. 

Blunt,  a.  slö,  trubbig;  dum,  grof, 
oskicklig.  — ,  V.  a.  göra  slö,  göra  trubbig ; 
försvaga,  mildra.  — ish,  a.  nägot  grof, 
trubbig,  -ly,  ad.  groft,  enfaldigt. 
— nesS,  8.  trubbighet;  grofhet,  plump- 

>    het.  [sudda. 

Blur,  8.  fläck,  skamfläck.  -,  V.  a.  fläcka; 

Blurt,  v.  a.  tala  obetänksamt. 

Blush,  8.  rodnad,  blygsel,  skam.  — , 
V.  n.  rodna,  blygas,  blifva  flat.  — Jj 
a.  röd,  skamröd. 

Bluster,  8.  buller,  oväsende;  uppror; 
tvist,  träta.  — ,  v,  fl.  bullra,  larma; 
brösta  sig.  —er,  8.  storskrytare ,  sto- 
jare.  — OUS,  a.  bullersam,  grof,  hög- 
trafvande. 

Boa,  8.  slungorm,  jätteorm, 

Boar,  8.  fargalt,  outskuren  galt.  -Ish, 
a.  svinaktig,  otäck. 

Board,  8,  bräde;  bord  ell.  bänk;  spL;, 
rätt;  T.  bord,  skeppsbord.  — ,  V.  a. 
brädslä,  betäcka  med  bräder;  anfalla; 
äntra ;  sätta  in  pension.  — ,  V.  71. 
vara  in  pension,  —able,'  a.  tillgäng- 
lig, —er,  s.  kostgängare,  pensionär. 
-inghOUSO,  s.  spisqvarter.  -lug- 
SChool,  8.  pension,  -wages,  8. 
kostpenningar. 

Boast,  8.  skryt,  högmod,  inbilskhet. 
— ,  V.  n.  &  a.  skryta,  yfvas  öfver. 
—er,  8.  storskrytare,  sL'rafla.  — ful, 
a.  stortalig,  skrytande.  —Ing,  8. 
skryt,  prSl.  -iugly,  ad.  pä  ett  skry- 
tande sätt. 

Boat,  8.  bät.    -SWain,  8.  högbätsman. 

Bob ,  8.  stickord ;  kort  stubbig  peruk; 
öronring.  -Chcrry,  8.  barnlek  med 
ett  kersbär.  — royal,  s.  enbärsbränn- 
Tin.  .  -wig,  8,  kort  peruk. 


Bob 


Border 


33 


Bob  9  V.  <Z.  slä;  bedraga;  afskära ;  be- 
spotta,    — ,  V.  n.  hänga,  dangla. 

Bobbin,  S.  knyppelpinoe.  -TTOrk,  S. 
knyppladt  arbete. 

Bobbish,  a.  nätt;  snygg. 

BofcOj  S.  ansjovis,  sardell. 

Bode,  v.  a.  båda,  ana,  förespS.  -Dient, 

5.  förebud ;  aning. 

Bodijlce,  $.  lifstycke.  -loSS,  a.  kropp- 
lös  ,  utan  kropp.  —Ij'j  05.  kroppslig, 
lekamlig. 

Bodkin,  s.  nSl,  pryl;    hSrnSl,  snörnSl. 

Body,  S.  kropp,  lekamen;  materie;  sy- 
stem ;  samhälle,  samfund  ;  korps  ,  men- 
niska;  samling.  -Clothcs,  S.  Jpl. 
hästtäcke. 

Bog",  5.  moras;  sump,  träsk.  — ©y,  Cl. 
sumpig.     — hOUSO ,  S,  privet,  afträde. 

BogglO,  v.  n.  tveka,  tvifla,  vara  tve- 
hågsen ;  frulcta. 

Boll,  .5.  s5r,  böld,  bolde.  ~,  V,  n.  <&  a. 
koka,  sjuda,  -er,  S.  kock;  kittel, 
kastrull.     — Ory,  S.  saltsjuderi. 

Boisterous,  a.  stormande,  väldsam, 
rasande.    — ness,  S.  vSldsamhet,  obäu- 

Bolary,  a.  leraktig.  [dighet. 

Bold,   a.  djerf,   dristig,  fräck,      -face, 

6.  fräck  människa.  — faccd,  O.  oför- 
skämd, -ness,  5.  djerfliet,  tilltagsen- 
het, mod,  dristighet. 

BolO,  5.  trädstam;  ett  slags  leraktig 
jord;    ett  slags  sädesmPitt;    piphufvud. 

Boll,  S.  rund  stjelk,  stängel.  — ,  V.  73. 
skjuta  upp  i  stänglar. 

Bollen,  a,  svullen. 

Bolster,  s.  pöl,  bolster,  hufvudkudde. 
— ,  V.  a.  understöda,  upphjelpa.  — . 
V.  n.  lägga  sig  pä  en  kudde. 

Bolt,  s.  pil;  rigel  för  en  dörr;  kolf  i 
ett  iSs;  bult  (pä  skepp),  -head,  5. 
distillerkolf. 

Bolt,  V,  a.  stänga  igen  med  rigel ;  sikta. 
-,  V.  n,  komma  hastigt  in,  sluka; 
springa  hastigt  ut. 

Bolter,  s.  sikt,  säii. 

Bomb,  s,  bomb;  buller,  -ard,  s,  ett 
slags  grofva  stycken;  kort  och  tjockt 
vinfat.  —,  V,  a,  bombardera,  -ar- 
dier,  s.  bombarderaro.  -ardment, 
8.  bombardering.  -prOOf,  a.bombfast. 

Einglish-Swedish  Diet, 


Bom  basin,  s.  bombasin. 
Bom  bast,  S.  högtrafvande  ord,  ordprSl. 
~ic,   a.  högtrafvande,  storordig. 

Bonage,  5.  skelett. 

Bond,  S.  band;  förbindelse;  rever?», 
skuldsedel.  -agO,  s.  fSngenskap,  sUf- 
veri,  träldom.  -mau,  S.  träl,  lifegen. 
— Sman,  s,  borgen,  löftesmän. 

Bone,  s.  ben;  tärning.  —,  V.  a.  bein. 
-lace,  s.  (knypplad)  spets.  -lesS, 
a,  utan  ben. 

Bonfire,  s.  lusteld. 

Bonify,  v.  a.  godtgöra,  ersätta. 

Bonnet,  S.  fruntimmershatt,  hufva  ;   T, 

bonnet,   läsegcl, 
Bonniiy,  ad.  lustigt,  muntert. 
Bonny,  a.  vacker,  skön. 
Bony,   a.  benig,  full  med  ben. 
Booby,  8.  tölp,  pundhufvud. 
Book,   s.  bok.     -,  v.  a.  föra   till   boks. 

-binder,  S.    bokbindare,     -ful,  s. 

pedant.       -ish,     a.     läsgirig ,     flitig. 

-keeper,  s,  bokhäiiarc.  -keeping, 

S.  bokföring,  bokhSlIeri.  -seller,  .s\ 
bokhandlare.  -selling,  -trade, 
S,  bokhandel,  -shop,  s.  boklada. 
-worm,  8,  bokmal,  bokvurm. 
Boom,  8.  mast;  bom.  -,  r.  n.  segla 
fort ;  rusa  häftigt  pä. 

B  O  om  kin,  s.  kurbits, 

Boon,  a.  god,  bra;  munter,  lustig.    — , 

8.  gunst,  ynnest;  gSfva;  begäran,  bön. 
Boor,  5.  bonde;  grof  menniska.    — isll, 

a.  bondaktig,  ohyfsad,    —ishness,  s. 

bondaktighet.  (dricka. 

BoOSe,  S,  fähus,  kostall.    — ,  v.  n,  supa. 
Boot,    8.    stöfvel ;    fördel,    vinst;    rof; 

rummet    under    kusksätet.      — ,    V.    n. 

tjcna,  gagna,  bSta  ;  draga  p3  stöflarna. 

-ed,   a.  bestöflad.    -leSS,  a.  onyttig, 

oduglig.       -strap,     8.     stöfvelstropp. 

-trees,  S.  stöfvelblock. 
Booth,  5.  bod,  stSnd;  hytta. 
Booty,  8.  byte,  rof. 
Bopoep,  8.  gömme  (barnlek). 
Borachio,  s.  suput,  drinkare. 
Borage,  s.  stofferblomma. 
Borax,  S.   borax. 
Border,    s.  brädd,  kant,   fSll;    gräns 

kust;    bräm.     — ,  v.   a.    kanta,    fSlla; 


34 


Border 


Bower 


bebräma."^,  V.  71.  stöta  intill,  gränsa 

intill.     — CFj  8.  gränsbo. 
Bore,  S.  borr;  kaliber;  hSl.     -,   v.   a. 

borra,  genomstinga.     — alj   a,  nordlig. 

—aSj    8.    nordanvind.     — r^    S.    borr. 

-tree,  s.  fläderträd. 
BorillgSj  8.  borrsp§n. 
Born,  a.  buren,  född. 

Borne,  p.  af  bear. 

Borough,  8.  stad,  köping. 

Borrel,  5.   gemen  karl. 

Borrow,  v.  a.  borga,  iäna  (af  en).  -Cr, 

8,  som  lånar  ell.  borgar. 
Boscage,  8,  lund;  snSr. 
Bosky,  a.  buskig,  skogrik. 
Bosom,  8.  bröst,  sköte,  barm,  lijerta  ; 

förtroende,    — ,  v.  a.  gömma  i  barmen, 

dölja,     -friend,  8.  skötevän. 
Boss,  8.  knapp,  knöl;    upphöjd  arbete ; 

buckla   (pS    seldon),     —ed,    (Z.    krok- 

ryggig;  vn^^  raed  bi:':klor. 
Bot,    8.  ett  slags  maskar   som  finnas  i 

inelfvorna  hos  hästar  och  barn. 
BotanlJical,   a.  botanisk,   hörande  till 

botaniken,     -ics,   8.  botanik,     -ist, 

8.  örtkännare,  botanist,     -ize,  V.  n. 
,    botanisera.     — y,  8.  botanik. 
Botcll,    8.    lapp^    klut;    fuskararbete ; 

böld.     — ,  V.   a.  flicka,    lappa;    fuska. 

—or,  8.  skoflickare;    lappure,  fuskare. 

-y,  a.  lappig,  fläckig. 
Bote,    8.  skade-ersättning.     -ICSS,  a. 

onyttig,  utan  nytta. 
Both,  2^'^on.  bSda,  begge.    -,  ad.  bSde, 

sä  väl  .  ,  .  som. 
Bother,  v.  a.  pl3ga,  besvära. 
Bottle,    8.    flaska,    butelj;    ("of  hay) 

höknippa.     — ,  V.  a.  tappa  pS  buteljer. 

-brush,    8.    borste    att   göra    flaskor 

rena.  -flOTYOr,  8.  blSklint.    -SCre>F, 

8.  korkskruf.    —stand,  8.  buteljbricka. 
Bottler,    Butler,    S.     källarmästare. 
Bottling,  8.  tappning  pS  buteljer. 
Bottom,  8.  botten,   grund,    grundval; 

däld;  ändamäl ;  drägg,  drank;   skepp, 

fartyg;    härfvel.       — ,    V,    a.    grunda; 

lägga  botten.     -,  V.  n,  stöda  sig  pR, 

lita  p3,  hvila  pS.     -less,  a.  botltrn- 

los;    grundlös;    outgrundlig,     —ry,  s. 

IjDdmcri. 


Boud,  8,  kornmask.     [vidja  sig;  bulna.' 
Bonge,  8.  svullnad,  bulnad.     -,   V.   n. 
Bough,  8.  gren,  stark  qvist. 
Bought,  S.  fläta;  länk;   böjning,  bugt; 

(p.  af  to  luyj. 

Bougie,  8.  T.  vaxstapel. 

Bouillon,  8.  köttsoppa,  buljong. 

Boulder,  8.  stor  rund  sten. 

Bounlice,  8.  dSn,  knall,  smäll;  hopp^, 
sprSng;  skryt.  -,  V.  n.  braka,  knalla, 
skrälla  ;  skryta  ;  springa.  — Cer ,  S. 
storskrytare,  lögnare,  -cing,  5.  hopp- 
ning, skuttning. 

Bound,  8.  gräns,  rSsten,  skiljemärke; 
studsning.  -,  a.  (p.  af  to  Vind)  be- 
stämd, ämnad.  — ,  v.  a.  inskränka, 
sätta  gränser.  — ,  v.  n.  studsa ,  fnra 
tillbaka;  gränsa  intill.  -ary ,  S, 
gräns,  landamäre.  — en^  a.  (p,  af  io 
hind)  förbunden,  pligtig.  -Ing,  8.  in- 
skränkning, begränsning.  — IcsSj  a. 
oinskränkt,  gränslös.  -ICSSneSSji  S, 
gränslöshet^  oändlighet. 

Bounteous,  a.  godhjertad,  gifmild,  fri- 
kostig, -ness,  8.  frikostighet,  mild- 
het,  godhet 

Bonntlfnl,  a,  ädelmodig,    -ness,  8. 

frikostighet,  ädelmod. 

Bounty,  8.  ädelmod,  godhet,  frikostig- 
het, välgörande. 

BOUrd,  5.  fckämt.     -,  V.  n.  skätiUa. 

Bourgeon,  v.  n.  slR  ut;  skjuta  skott. 

Bourn,  8.  gräns;  flod,  bäck. 

Bouslle,  v.  n.  öfverlasta  sig,  supa.  -y, 
a.  drucken. 

Bout,  5.  gSng,  försök;  ordning;  sprSng, 
dans. 

Boutefeu,  S.  mordbrännare. 

BOW,  8.  bSge;  fiobtrSke;  sadclbJge;' 
bugning.  -anchor,  8.  T.  gaffel- 
ankar, -legged,  a.  hjuibent.  -line, 

8.    T.  bolina.      -man,    S.    bSgskytt. 

-shot,  8.  bSgskott.    -sprit,  s.  T. 

bogspröt.     —string,   5.   bågsträng. 

BOW,  V.  a.  böja,  bocka,  kröka,  buga. 
-,   V.  n.   buga  sig.     -able,   a.  bojli.g. 

BOTVel,  y.  a.  taga  ut  inelfvorna.  -less, 
a.  känslolös.  — S,  S.pl.  inelfvor;  *  med- 
lidande. 

BOTVer,    S,    sommarhus,    lofeal ,    bur; 


Bowery 


Brave 


35 


T,  bogatiSar;    mars.      — ,   V,a.  mtie- 

sluta,    omgifva.      — y^    a,     full    merl 

löfskog. 
Bowl,  8.  slcSl,  fat,  bägare,  bäl.    -,  V. 

a.  kasta  med  klot;  spela  käglor.   —OF, 

S.  kägelspelare,     —ing'  ^  3.  kägelspel ; 

T.  bolina.  -ing-green,  s.  kägelbana. 
Bowse,  v.  a.  T,  draga,  hala. 
Bowser,  s.  proviantmästare. 
BOWyer,  S.  bSgmakare;  bSgskytt. 
Bowze,  v,  n.  supa  sig  full. 
I^OX,  s.  iSda,  ask,  dosa;  skrufmor;  loge 

(pS  spektaklet) ;    fattigbössa ;    buxbom  ; 

örfll ;  slag,  stöt.    —  071  tht  ear,  örfil. 

— 1^  V.  (Z.  boxera,  slä  med  knytnäfven, 

örfila ;  lägga  in  i  iSda.   — ,  V.  71.  boxas, 

siSss.    —en,  a.  af  buxbom,   -er,  8, 

boxare.  —ing,  8,  knytnäfvekarap, 
boxning.     — tllOrn^  8.  buxbom. 

Boy,  S.  pojke,  gosse,  pilt;  yngling.  — , 
V,  a.  handtera  som  barn.  — ,  V.  71. 
iVara  barnslig.  — hOOd,  8.  pojkar, 
barnaSr.  -isll,  a.  barnslig  ,  pojkak- 
tig.  -islmess,  S,  pojkaktighet,  barns- 

,  'lighet. 

Brabble 5  5.  träta,  käbbel.  -,  V.  n, 
gräla,  tvista.     — r,  8»  grälmakare. 

Brace,  s.  omgjordning;  krarppa,  jem- 
hasp,  hake ;  jembult ;  bjelkbaud ;  par ; 
parentes;  brassar;  hängsle,  rem.  — , 
V.  a.  binda  fast,  spänna  till;  hop- 
koppla, —let,  8,  armband,  — r,  8. 
bindel,  gördel. 

Brach,  S,  hynda,  tik. 

Bracliial,  a.  som  hör  till  armen. 

Bracliygrapliy,  S.  snällskrifning. 

Brack,   8.   springa,    remna,    öppning; 

Bracken,  5.  ormbunke.  (fel. 

Bracket,  5.  trossbjelke;  stötta,  stöd; 
krumträ ;  uppstSndaro. 

Brackisli,  a.  salt,  saltad ;  kärf.  -ness, 

s.  sälta,  salthet;  saltaktig  smak. 
Brad,  5.  spik,  nubb,  tapetspik. 
Brag,  8.  skryt,  pr3leri.    -,  a.  inbilsk. 

>^r-ga{locio,  -gart,  -ger,  s.  stor- 

skrytare,  skräfla.  -gardlsni,  5.  skryt. 
Braid)  s,  fläta;  söm,  brodering,  bräm. 
-,  V.  a,  virka;   lägga  i  lockar,  fläta. 
-,  a.  falsk,  .bedräglig. 

Brails^  8,  pL  T.  gigtSg,  gSrding. 


Brain,  5.  hjema ;    vett,  forstSnd.  -pan, 

8.  hjernskSl,  hufvudskäl.     -sick,  a, 

hjernsjuk;  fSnig. 
Brake,  s.  kage,  ormbunke;  törnbuske, 

brorabärsbuske ;     hampbrSka ;     pump- 

stSng;  stSngbetsel;  bakträg..    — ,  V,  a. 

brSka  (hampa). 
Braky„a.  skroflig,  taggig. 
Branibljle,  8.  törnbuske,  brombärsbusko, 

hallon,  -lenet,  8.  fägelnät.  -ling, 

8.  norrqvint,  bergsparf. 
Bramine^  5.  Bråmin.  [nig. 

Bran,  s.  kli.   -faced,  a.  fräknig,  fin- 

Branch,  8,  gren,  qvist;  led,  arm;  ätt 
ling,  sidolinie ;  gren  pä  hjorthorn ;  arm 
pä  en  ljuskrona.  — ,  v,  a.  dela ;  utsy. 
-,  V.  W.  slä  ut  grenar,  fördela  sig. 
-ed,  a.  grenig.     —er,  5.  stamfader. 

-less,  a.  utan  grenar,  -line,  —rail- 
way, 8.  jernbana  som  tSgar  af  frän 
hufvudbanan,  bibana*  — y,  a.  grenig, 
full  med  armar. 
Brand,  s.  brand;  svärd;  brännmärke. 
— ,  V.  a.  brännmärka ;  skända,  — iron, 
8.  brännjern. 

Brandish,  v.  a.  svänga,  slänga,  -ment, 

8.  svängning.  (daggmask. 

Brandllle,  v.  n,  vackla,     -ling,  s. 

Brandy,  s.  bränvin. 

Brangle,  v.  n.  gräla,  gnabbas.  -ment, 

8.  strid.     — r,  S.  grälmakare. 
B  rank,  5.  bohvete. 
Branny,  a.  agnlik. 
Brant,  a.  brant,  sluttande  utförd,  -f  OX, 

8,  brandräf. 
Brasier,  s.  kolpanna,  glödpanna* 
Brasil,  -wood,  8.  bresilja  (färgträd). 

-ian,  a.  brasiliansk,    -rot,  5.  kräk- 

rot,  ipecacuanha. 
Brass,  s,  metall,  malm,  messing ;  *  oför- 

skämdhet,    oblyghet.      —et,    8,    arm- 

skena.      -founder,    8,    gelbgjutare. 

-foiindery,  s.  geibgjuteri.   -iness, 

8.  kopparhalt.    — Ore,  5.  galmeja.   — y, 
a,  af  ell.  lik  koppar,  messingsartad. 

Brast,  p.  af  burst,  sprucken. 

Brat,  s.  ungo  (i  föraktl.  mening).» 

Bratcli,  8.  hund. 

Bravado,  S.  storskrytare ;  skryt. 

Brave,  a.  tapper,  modig,  braf;  präktig; 

r 


36 


Bravery 


etorsiat.     — ,    e.   atorskrytare ;    kämpe. 

-,  V,  (L  bravera,  trotsa,  utmana,   -ry^ 

S.  tapperhet,  mod;  prakt,  pråleri. 
Brawl^  8.  gräl,  tvist.     — ,  V.  n.  träta, 

tvista,  gräla;  larma,    — Cr^  $.  stojare; 

grälmakare. 
Brawn,  S.  fast  k'ött ;  muskelkraft ;  liSrdt 

torkadt  fläsk ;  fargalt ;  fläsk ;  ruUsylta. 

-er,  S,  slagtsvin.    -iness    S,  styrka, 

fasthet;  köttets  hSrdhet.    -y,  a.  köt- 
tig; stark;  härdhullad. 
Brfiy,  S.  bräkande ;  oljud,  skrik,  buller. 

— ,  V.  a,  stöta  i  mortel ,  sönderkrossa. 

— ,  V.  n,  bräka,  skräna;  väsnas. 
Brayer,  S.  skrikare,  skrikhals;  T,  lö- 

pare  pä  en  färgsten. 
Braze,  v.  a.    löda    med    koppar;    göra 

fräck.    — n,  a.  af  koppar,  messing  elT. 

brons;       oförskämd.      — ,    V.  n.    vata 

oförskämd.      — HGSS,    5.    kopparhalt, 
oförskämdhet. 
Brazier,  s,   kopparslagare;    glödpanna. 
Breacll,  S.  lucka,  spricka ;  bräck,  bresch ; 

öfverträdelsQ ;  brott,  oenighet. 
Bread,  s.  bröd;   föda.     -,  V,  a,  beta 

bröd  i  nSgot.     -Cll,  a.  af  bröd. 
Breadtl?,  S.  bredd;  klädesbredd. 
Break,  é,  öppning;  brott;  gryning;  af- 

brott,  paus ;  tankstreck. 
Break,  v.  a.  krossa,  bryta;   afdanka; 

ruinera;    bringa    S    bané.      — ,    V.    n, 

brista,  spricka ;  dagas  ,  göra  bankrutt ; 

bli  osams,    -able,  a.  bräcklig.    -Cr, 

S.  brytare;    T,  bränning.     — fftSt,  s. 


frukost.     — ,  V,  n,  frukostera. 


-311 


ö? 


S,  brytning,  brott.  — Sniau,  5.  bröni- 
sare ;  kondulrtör. 

Breani,  S.  Lraxen  (fisk). 

Breast,  S.  bröst,  barm;  sköte;  hjerta. 
— ,  V.  CL,  sätta  bröstet  emot.  —plate, 
s.  pansar,  kyrass.  — TTOrk ,  5.  para- 
pet,  bröstvärn. 

Breath,  s.  ande,  andedrägt,  andetag; 
paus ;  hvila ;  ögonblick.  — ftblö ,  a. 
som  kan  andas.  —C,  V,  n.  andas, 
draga  andan ;  hvila ;  inandas ;  utdun- 
sta.  —ing*,  5.  andande,  andedrägt; 
lufthal.  -illgtimo,  s.  hvilotid;  an- 
derum. —less,  a.  andlös,  and. 
truten. 


Bridge 
Bred,  (p.  af  breed)  a.  aflad,  född; 

uppfostrad, 

Broe,  s.  broms,  geting. 

Breech,  s,  sätet,  stuss,    -es,  pL  byxor. 

Breed,  S,  foster;  slag,  afvel;  kull.  -, 
V.,  CL,  föda,  afla,  frambringa ;  uppfostra. 
— ,  V,  n,  skjuta  fram  ;  fä  barn,  fä  un- 
gar, —er,  5.  uppfostrare;  frul-taam 
qvinna.  — ill^,  a,  hafvande,  afvelsara. 
— ,  S.  aflelse,  alstring ;  lefnadssätt ,  se- 

Breese,  a,  broms,  geting.  (der. 

Breeze,  S,  kultje;  sting  (fluga). 

Breezy,  a,  sval,  svalkad,  bl3sig. 

Brent,   a.  förbränd;  brant. 

Brethren,  s.  pl.  bröder.  '  [sedel. 

Brevet,  s.  öppet  bref,  fullmakt;  frakt- 

BrCViyary,  S,  breviarium,  kyrkohand- 
bok; utdrag,  kort  begrepp,  -at,  s. 
sammandrag.  — ature,  S.  afkortning, 
sammandrag,     —ty,  S.  korthet. 

Brew,  S.  brygd;  dricka.  -,  V.  71, 
brygga;  blanda;  stämpla,  anlägga., 
—age,  S.  sammanblandning;  dricka. 
-er,  S.  bryggare,  -ery,  s,  bryggeri. 
-house,  5.  brygghus.  -ing,  s, 
brygd,  bryggning. 

BrewiS,  hS.  brödskifva  doppad  i  fett  pä 
buljong,  brödsoppa. 

Briar,  s,  törnbuske. 

Bribe,  S.  mutor,  bestickning.  — ,  V.  a. 
muta,  besticka.     — ry,  s.  bestickning. 

Brick 9  S.  tegel,  tegelsten;  ett  slaps 
bröd.  — ,  V.  a.  mura  med  tegel,  —bat, 
S.  stycke  af  en  tegelsten,  —dust,  s, 
tegelstensmjöl.  — ficld,  S.  tegelbruk. 
—kiln,  s.  tcgelugn,  tegelslageri. 
-layer,  S.  murare,  nnu-karl.  -laying, 
.■9.  murning.  — niaker,  s.  tegelslagare. 
—work,  s,  tegelstensarbete,  mur. 

Brickle,   a.  bräcklig,  skör. 

Bridal,  S.  bröllopp.  -,  a.  tillhörande 
bröllopp.     —ty,  s.  bröllopsfest. 

Bride,  s.  biud.    -groom,  s.  brud- 

gum.   — niaid,  s.  brudpiga,   brudtärna. 
-man,  s.  brudriddare.     -Stake,  S. 

ett  slags  majstång,  som  man  dansar 
omkring  pä  bröllopp.  — WClI,  5.  tukthus . 
Bridge ,  S.  brygga ,  bro ;  näsbrosk  ; 
stallet  pä  en  fiol.  — ,  v.  a.  bygga  en 
bro,  slä  ca  bry^^ga. 


Bridle 


Brokenhearted 


Bridle^  $.  betsel,  tygel,  tSm.  -,  V.  a. 
betsla  upp ;  tämja.   — ,  V.  n.  krSma  dg. 

Brief  5  a.  kort,  sammandragen.  — ,  S. 
kort  begrepp,  utdrag:  patent,  öppet 
bref;  förordnande.  — ly^  ad.  kortli- 
gen.     -lieSS,  «.  korthet. 

Brier,  s,  törne,  törnbuske,  -y,  a. 
taggig,  törnig. 

Brig  9  S,  brigg.  -ade^  S.  brigad. 
-adier,  5.  brigadegeneral,  -gaild, 
S,  strStröfvare.  -aildage,  5.  strEt- 
röfveri.  — aildine,  5.  pansarskjorta. 
-antine,  S.  brigantin  (fartyg). 

Bright,  a,  klar,  ljus,  skinande;  ögon- 
skenlig;  skicklig.  — ,  V.  a.  göra  blank, 
polera  ,  skura ;  uppmuntra,  — ,  v.  n» 
blifva  klar,  blifva  glänsande;  klarna 
upp;  glänsa.  — isll,  a.  glänsande, 
lysande.  — IICSS 5  S.  klarhet,  glans, 
sken ;  skarpsinnighet. 

Brill,  s.  barbfisk. 

Brilliau||cy,  s.  glans,  prakt,    -t,  a. 

skinande,  glänsande,  präktig.  '-,  S, 
briljant,  diamant.  — tness^  $,  glans, 
prakt. 
Brilll,  s.  kant,  bräm,  brädd ;  27.  mars- 
rand.  — ,  V.  a.  ösa  öfverst  fullt.  — , 
V.  n.  vara  Öfverst  full.  -ful ,  a. 
rSgad,  bräddfull.  -fubiess,  5-.  öfver- 
flod;  rSga.  -med,  -luillg',  a.  rä. 
gad,  bräddfull.     -mer,  S.  fullt  glas. 

-stone,   s.  svafvei.     -stoiiy,  a. 

svafvelaktig. 

Brind||ed,  a.  rödlett,-  skäckig.    -le, 

s.  -skäck.  —led,  a,  skftckig,  brokig, 
mSngfdrgad. 

Brine,  s,  saltlake;  hafvet;  tSrar. 
—pit,  S.  Bältbrurm.  -Spring,  s. 
saltkälla. 

Bring,  v.  a,  bringa,  tillföra,  to  - 
ahout,  Ssi-Adkomma,  uträtta,  to  — 
forth,  frambringa.-  to  —  fonvardy 
drifva,  skjuta  pS,  to  —  illy  infora, 
leda  in.  to  —  off,  rädda,  to  -  OUt, 
föra  ut ,  släppa  ut.     to  —  OVer,  öfver- 

tala.  to  -  a  woman  to  hed,  för- 
lösa  en  qvinna.  to  —  to  pass,  verk- 
ställa, to  -  under,  underkufva.  to  - 
up,  lyfta  upp ;  uppfostra,    to  -  tVord 


to   one,   iSta   en  veta.     -er^  3,  bä- 
,  rare.     —  up,  uppfostrare. 

Brinish,  Briny,  a.  saltaktig. 

Brink,  S,  brink,  brädd ;  J^nd, 

Briony,  S.  qvesrot. 

Brisk,  a.  qvick,  liflig,  munter;  lustig; 
rask,  frisk.  — ,  v,  a.  upplifva.  — ,  v.  n, 
roa  sig;  antaga  ett  gladt  utseende, 
—et,  S.  bringan  pä  ett  slagtkreatur ; 
bröstben.  -ly,  ad.  flinkt,  lifligt, 
glädtigt.  — ness,  S^  liflighet,  munter- 
het ;  skarpsinnigliet. 

Brist] |le,  s.  svinborst.  -,  V.  «.  borsta 
sig,  resa  borsten*  blifva  ond.  — ,  V.  a. 
sätta  borst  pR  träden,  -ling,  a, 
stursk,  borstande  sig.  — l,y,  ö.  full 
med  borst. 

Britilish,  a,  brittisk,  engelsk.  -On, 
8.  Britte ,  Engelsman ,  Engländare. 

Brittle,  a.  bräcklig,  skör^^  svag.  -ncss,; 
skörhet,  bräcklighet. 

Broach,- 5.  stekspett;  syl;  tapp;  skjort* 
spänne.  — ,  V.  a.  sätta  pä  spett;  sticka, 
upp  en  tunna ;  uppfinna. 

Broad ,  a.  bred  ;  vid ;  uppenbar ;  ljus, 
klar;  grof;  oanständig;  dristig.  — 
dcy -light j  stora  ljusa  dagen.  — Cn, 
V.  W.  utvidga  sig ;  blifva  bred.  -eyed,. 
*.  storögd;  skarpsynt.  — nesS,  S, 
bredd,  vidd;  grofhet.  -noon ,  ad, 
midt  pS  dagen,  -shouldered,  a, 
bredaxlad,  axelbred.  — side,  8.  lag 
af  kanoner ;  skeppets  sidor,  — stitch, 
8,  plattstyng.  — Stone,  8,  qvadersten. 
-TVeawer,  S,  sidenväfvare.  — Wise, 
ad.  pä  bredden,  tvärsöfver. 

Brocade,  s.  brokat.    -d,  a.  v&fd  lik 

brokat;  af  brokat. 
Brocage,  s.  klädmäkleri,  handel  med 
Broek,  8.  gräfsvin.  Tgamla  saker, 

Brodekin,  s.  haiistöfvei. 

Brogue,  s.  irländsk  accefit;  rotvälska; 

träsko.  fstickadt  arbete, 

Broidcr,  t),  a.  brodera,   -y,  8.  broderi. 
Broil,  5.  larm,  oväsende,  tumult.     — , 

V.  a.  bräcka,  steka  pä  glöd.    — ,  V.  n. 

stekas  i  solen,  soltorkas. 

Broke,  v.  n.  mäkla. 

Broken,  a.  bruten,  söndrig,  förderfvad. 

-hacted,  a.  ryggbruten,  -liearted; 


38       Brokenhanded 

a.  sorgsen,  bedrofvad.    -Tiaildödj  ö. 

lamhändt.     -Spirited,   a.  modfåild, 

nedsfagen.     — Winded ,    ö.   andtäppt, 

trSngbrostad. 
Brokjler,    5.    raUklare,     kommissionar. 

-erage,  B.  raäklarelön,  kui-tage.  -ingj 

5.  mäkleri. 
Bronchial,  a,  tillhörande  halsen. 
Bronze,  5.  brons,  bronsfärg. 
Brooch,   8,  juvel,   klenod.     -,   t?,  a. 

pryda  med  juveler. 
Brood,  s.  afföda,  kull;  liggning,  kläck- 

ning.    -,  v.  n.  ligga  pä  'Å^^.    -,  V.  «. 

kläcka.     ~y,    a.  liggsjuk   (om  fEglar). 
Brook,  8.  bäck.   -lime,  S,  bäckgröna, 

backbunga.  [utstå. 

Brook,  v.  a.  &n,  tSla,  fördraga,  lida, 

Broom,  5.  qvast;  spärr,    -rake,  s. 

vallört ;  hufvudskorf.    -rape,  S,  skärf- 

frö.     — y,  «.  beväxt  med  ljung. 
Broth,  s,  buljong,  köttsoppa. 
Brothel,  5.  horhus,  bordel."   -ry,  8. 

liderlighet* 
Brother,    S,    broder;    kamrat.      -  in 

laiVf  svSger.    — hood,  8»  broderskap; 

gille,  kamratskap.    — ly,  €t,  broderlig. 

— ,  ad.  broderligen. 
Brought,  imp,  &  p,  af  bring. 

Brow,  8.  bryn,  panna;  anletsdrag; 
oförskämdhet;  bergspets;  ögonbryn. 
-^,    V.    a^    inne&luta,    sätta    gränser. 

—beat,  v.  a.  se  snedt  pR  en.  -bonnd, 

a.  omkransad,  krönt. 

Brown,  a.  brun.  — ,  8.  .  brun  färg. 
'thread,  groft  bröd.  -  paper,  grStt 
papper.  —  study,  djupa  tankar,  —bay, 
8.  kastaniebrun  häst.  -bill,  5.  hille- 
bard, —ess,  8.  brunhet,  brun  färg. 
-ish,  «.  brunaktig.  -WOrt,  5. 
flenort. 

BrOWSlle,  'd.  a.  afbeta.  -,  8,  skott; 
smSskog.     —ing,  5.  afbetning. 

Brnise,  5.  slag,  stöt,  blSnad,  qväsning. 
— ,  V,  a,  slä,  stöta,  krossa.  — r,  s. 
näfkämpe. 

.Bruit,  S.  rykte;  larm.  -,  V,  a,  ut- 
sprida (ett  rykte).    — ,  V,  n.  göra  larm. 

Brunifll,  a.  vinterlig,  som  hörer  till 
vintren. 

Brunett^  S,  bmnctt  qvinna. 


Bud 

Brunt,  s.  anfall,  strid ;  stöt,  olycka. 
Brush,   s.   borste,    pensel;    risknippa i 


anfall. 


V,    a.    borsta,    anstrykg,. 


— ,  V.  n,  stryka  omkring;  skynda. 
—er,  8.  en  som  borstar  etc.  —maker, 
S.  borstbindare.  — WOOd,  8.  sn§.r; 
törne;  ris.  — y,  a,  styf,  taggig,  sträf, 
Brustle,  v,  n,  br^Jta,  knarra,  bullra; 
skryta. 

Brutal,  a,  fäaktig,  oförnuftig.    ~ity, 

8,  fäaktighet;  oförnuftig  gerning ; 
oraensklighet.  — IZO,  V.  Cl.  förfäa, 
göra  vild. 

Brute,  8.  fä,  oförnuftigt  djur,  best; 
tölp.  — ,  a.  fäaktig;  oförstSndi?;  vild; 
plump. 

Brutish,  a.  fäaktig;  grof;  oförnuftig, 
-ness,  s.  fäaktighet;  grofhet. 

Bryony,  S.  hundrofva. 

Bub,  s.  starkt  dricka. 

Bubble,  8.  bubbla,  vattenbläddra ;  lap. 
pri;  bedrägeri;  narr.  — ,  V.  a,  be- 
draga. — ,  V.  n,  koka,  sjuda,  uppvälla. 

Buccanier,  S.  amerikansk  sjöröfvare. 

Buck,  8,  bock;  hane,  rSdjur;  byk, 
bykning,  bykkläder.  — ,  V,  a.  byka. 
— ,  V,  n.  stängas  som  en  bock ;  para 
sig.    -ashes,  8.  pl.  lutaska,  bykaska, 

-basket,  8.  tvättbunke,  -bean,  s. 

bockblad.  — Or,  s,  ramlare.  —et,  Ä. 
vattenämbar,  bytta.  — goat,  8.  geta- 
bock,  bock.  —ing,  8.  bykning;  pa- 
ring.     -ingtub,    8.    byksä,  bykkar. 

-mast,  8,  bokSiion.    -rabbit,  5. 

kaninhano.      —ram,    8.    dvelk,    styf 

kanfas.     — SOme,  a.  munter,  lustig; 

kät  som  en  bock.    — thorn,  s.  getapel, 

—weed,  8.   penninggräs,    lommegräs. 

-wheat,  8.  bphvete. 
Buckle,    8,   spänne;    buckla,    hSrlock. 

— ,  V.  a.  spänna   ihop ;    lägga   häret  i 

lockar;   förena.     — ,    V.   TU  lämpa   sig 

efter,  beflita  sig  om. 
Buckler,  8.  sköld;  beskärm.    -,  v.  a, 

försvara,  beskydda. 
Bucolic,  8,  herdeqväde,  herdesSng.     — .. 

a.  hörande  till  ett  herdeqväde. 
Bud,  8.  brodd,  knopp.    — ,  v,  n.  knop. 

pas,   spricka   ut,    blomma.     — ,  v.  a, 

ympa. 


Budge 


Buoy 


89 


Utiåge^  a.  knarrig;  stel,  truiftpeö.  — , 
8.  lamskinn.  -,  V.  TI.  röra  sig  tu- 
stället  ;  gS  ;  styra. 

^Budget)  8.  knappsäck,  rensel,  pSse, 
•  förräd ;  finansförslag. 

BuJf,  8.  buffel;  bufFelluid ;  kyller  af 
buffel.  -,  a.  fast,  styf;  oforsagd ; 
liffärgad.  -,  V.  a.  slS,  stöta  -alo, 
8.    buffeloxo.      -skin,  8.  buffelhud. 

Buflet,  8.  skSp,  skänk,  skänUbord , 
örfil,  kindpust.  — ,  V.  a.  örfila,  kind 
pusta.     — CFj  8.  örfilare. 

Buffle,  8.  buffeloxe.  -,  V.  a.  bry, 
förvirra.  —,  V.  72.  vara  förvirrad. 
-head,  «.  dumhufvud. 

Bufifoon,  S.  narr,  tok,  gycklare.  -,  t;. 
71.  Handla  narraktigt.  —Cry,  8.  to- 
keri, gyckleri,  narraktighet. 

Bug,    8.    vägglus.       — ,    V.    a.    ekrarna. 

-bear,  8.  spöke,  buse.    -gercr,  8. 

sodomit,  drängskändare.  — gCry,  8. 
sodomiteri.  -giness,  S.  fullhet  med 
vägglöss.  — gy,  6.  ensitsig  schas.  -, 
a.  full   med  vägglöss. 

Bugle,  8.  radbandskulor  af  svart  glas  ; 
krukört,  kärlngruka.  -liOm «  S. 
jägarhorn. 

Bagloss,  8.  oxtunga  (ört). 

Build,  8,  form,  gestalt;  byggnadssätt. 
^,  V.  a.  bygga;  uppbygga;  lita.  -, 
V.  n.  förlita  sig.  -er,  8.  byggmä- 
stare; en  som  iSter  bygga.  —Ing,  8 
byg:?nad,  byggning. 

Built,  s.   byggnadssätt. 

Bulb,  8.  lök;  trind  kropp;  (of  the 
eye)  ögonsten.     -OUS,  a.  trindrotig, 

Bulchin^  a.  kalf.  (lök^^ormig. 

Bulfincli,  8.  bofink. 

Bulge,  v.  n.  bli  läck,  läcka,  stöta  läck  ; 
sjunka;  hänga  öfver;  buka  ut. 

Bulk,  8,  hög,  hop,  klump;  bSl ;  skröf- 
vet  af  ett  skepp ;  bod ;  säte.  tfj  the 
-,  i  gross,  —head,  S  skiljevägg,  af- 
plankning.  -lliesS,  8.  storlek,  tjock- 
lek,   -y,   a.  stor,  Ijock,  tung,  massiv. 

Bull,  8.  oxe,  tjur;  p^fvebulla  ;  ome- 
ning; bedragare,  —baiting,  s  tjur- 
fäktning, -bee,  s.  bSigeting.  -beef, 

8.  tjurkött.  -dog,  8.  blodhund,  dogg. 
-feast,   -fighting,   S.  tjurfäkfnlng. 


-finch,  8.  bofink  -Aj'^  s  f:ifluga> 
sting,  -head  ,  S  girs ,  gers  (fisk) ;' 
dnmhofvud.     -vreed,  s.  backklint. 

Builace,  8.  slSn.  -plump,  8,  vilda 
plommon. 

Bullen,  8.  skaf  af  hampa.  {kula. 

Bullet,  8.  musköt- ,   pistol    ell.  kanon- 

Bullion  9  8.  oarbetadt  guld  ell.  silfver. 

Bullish,   a.  språk  vidrig,  fel  .k tig. 

B.ullition,  8.  Bjudning;  kokning. 

Bullock  ,  8.  ung  tjur.  -,  V.  «.  stor- 
skryta. 

Bully,  8.  öfversittare ;  elagskämpe.  -, 
V.  a  öfvérskrika,  öfverdyfi,  öfverfalla 
med  ovett.  — ,  V.  n.  larma ,  storma, 
gräla  ,  skryta  -lÖCk  ,  8.  storskry- 
tare,  bramarbas. 

Bulrush,  8.  hög  8äf. 

Battel,  8.  kil,  skal  pS  säd. 

Bulwark,  8.  bolWerk. 

Bum,  8.  stuss,  *atet.  ända  -bailiif, 
8.  stadstjenare.    -boat,  8.  provisions- 

Bunible-bec,  8.  mjödhumla.  (bSt. 

Bamkin,  s.  bondlurk,  bondlollö 

Bnmp,  8.  slag,  släng;  svullnad,  knöl, 
bulnad.  -,  V.  fl.  göra  larm ;  svälla, 
svullna.  —er,  3.  bräddfullt  glas. 
—kin,  8.  bondlurk,  bondlolla. 

Bun,  8.   ett  slags  sockerkaka. 

Bunch,  8.  bundt,  knippa;  knöl,  svull- 
nad; puckel.  — ,  v  n  knyta  sig. 
svälla.  -backed,  8.  puckelryggig, 
krokryggig.  -Iness,  8.  puckelryggig- 
hct,   knölighet.    — y,   a.  ojemn,  knöiig. 

Bundle,  s.  bundt,  knippa  ;  paket,  knyte. 
— ,  v.   a.   bylta  ihop,  packa  in. 

Bung,  s  sprund  pS  en  tunna.  -,  V  a. 
eprunda,  täppa  igen. 

Bnngle,  8.  fel,  förseelse;  oskicklighet; 
fuskeri.  — .  V.  ä.  fuska,  klSpa,  skämma 
bort.  — ,  V.  71.  bära  sig  diumligt  St. 
-r,  8.  fuskare. 

Bnnn,  s.  ett  slags  sockerkaka. 

Bunt,  8.  skötet,  bolen  af  seglet.  -,  V. 
n.  svälla,  pösa  ut. 

Bnnter,  s.  lumpsamlare;  liderlig  qvinna. 

Bunting,  8  flaggduk;  kornlf^tka,  grö- 
ning 

Buoy,  8.  ankarboj,  ankarmärke.  -,  V. 
a     understöda  ,    upplyfta,       — ,    V    n 


40  Buoyance 

flyta  pE  vattnet.  -anCC,  S.  simning- 
flytning.  ~ancy.  s.  munterhet;  för, 
mogenhet    att    flyta,     -aiit,    a.  sim- 

Blir^  s.  kardborre.         [mande,  flytande. 

Burbot^  S,  en  ait  borkfisk ;  lake. 

Burden^  S.  börda,  last,  laddning;  läste- 
talet  pS  ett  skepp ;  omqväde.  — ,  V.  a. 
lasta;  besvära;  lassa  pä.  — OUS^ 
-some 9  a.  tung,  besvärlig,  under- 
ti-yckande.      -SOllieneSS,    S,    tyngd. 

Burdock,  s,  kardborre.     [vigt,  besvär. 

Bureau,  5.  skrifpulpet,  byrä. 

Burg,  S.  köping. 

Burgage,  3.  borgarerätt. 

Burgauiot,  s.  bergamott. 

Burganet,  $,  stormhatt  af  jern. 

Burgeois,  s,  borgare.  [mentet. 

Burgess,  S.  borgare;  ledamot  af  parla- 

Burgll,  s.  öppstad;  by  som  har  rättig- 
het att  skicka  fuUmäktigo  till  parla- 
mentet, -er,  5.  borgare,  -master, 
S,  borgmästare.  [brottsstöld>  rSn. 

Burglar,  s.  inbrottstjuf.    -y,  a,  in- 

Burgomasler,  S,  borgmästare. 

Burgrave,  S.  borggrefve. 

Buri||able,  a.  som  kan  begrafvas.  -al, 
5.  begrafning,  likbegängelse.  — er,  .9, 
dödgräfvare.     —ne,  8.  grafstickel. 

Burl,  v.  a.  valka  tyg,  öfverskära. 

Burlesque,  s.  tokstil.   -,  a.  tökroilg, 

löjlig.     — ,  v.  a.  förlöjliga;  travestera. 

Burliuess,  s.  tjockhet. 

Burling-iron,  s.  öfverskäraresa^t. 

Burly,  a.  stor,'  tjock,  svullen. 

Burn,  v.  a.  bränna,  förtära.  -,  V.  n. 
brinna,  förtäras  af  eld ;  torka ;  bränna 
upp.  -,  s.  brand,  bränns3r.  -able, 
a.  förbrännelig.  -iug.  3.  bränning, 
förbränning,  brand.  -ing-glaSS,  8. 
brännspegel,  solglas. 

Burnish,  v.  a.  polera,  göra  glänsande. 
-,  v.  n.  blifva  blank,  -er,  8,  pole- 
rare;  polerstål. 

Burnt,  p.  af  burn. 

Burr,  S.  örlapp,  örbrosk^ 

Burrel,   5.   röda  smörpäron.     <-SllOt, 

s.  bKrotskott. 
Burrow,    s,  kaninhSla,  jordkula.     -, 

v.  n.  gräfva  sig  in  i  jorden;    minera. 
Bnrsar;  s.  skattmästare;  Btipen^iat. 


Butchery 


Burse,    $,    börs;    byte.     -llOldOr,  8 

byfogde. 

Burst,  S,  spricka,  refva.  — ,  v,n.  &  a 
brista,  spricka,  remna,  gä  sönder 
spränga;  bryta  ut;  bryta  upp,  fram 
bryta,  röja  sig^  to  —  into  tears,  ut-  - 
brista  i  tSrar.  to  —  out  into  laugTl 
ter,  slS  till  ett  gapskratt. 

Burst,  —en,  a.  sprucken,  remnad, 
bruten;  besvarad  af  brSck»  -enOSS, 
S.  brSck,  tarmbrSck. 

Burthen,  s.  Burden. 

Bury,  V.  a.  begra,fva,  jorda,  jordfasta; 
förborga,     —ing,    S.  begrafning,    lik- 
begängelse.     -ingground,    5.   be. 
gi-afningsplats,  kyrkogärd.  -ingplaCO, . 
S,  grafställe,  grift. 

Busll,  S.  buske;  källarkrans;  räfsvans.  ^ 
-,  V.  n,  blifva  buskig,  yfvig.  -el,  S. 
ett  torrvarumätt.  -iness,  s,  buskak- 
tighet.  — ment,  s.  tät  buske;  busk- 
age.  — y,  a,  buskig,  full  med  skogs- 
snar,  tät. 

Busi||ed,  a.  sysselsatt,  -less,  a.  syss. 
lolös.  -ly,  a.  ifrigt;  med  brädska. 
— ness,  5.  ärende,  göroraSl,  sak,  syssla,! 

Busk,  s.  planchett.  [beställning. 

Buskin,  s,  halfstöfvel,  känga. 

Buss,  3,  puss,  kyss,  bujs;  bät  vid  sill- 
fiske.    — ,   V.  a,  pussa,  kyssa. 

Bust,  5.  byst,  bröstbild. 

Bustard,  S,  trapp  (fSgel). 

Bustle,  8'  buller,  brak,  oväseijde.  — 
V.  n.  väsnas,  bullra;  vara  i  rörelse, 
vara  verksara.      — r,  8.  verksam   nian. 

Busy,  a»  sysselsatt,  beställsam ,  verk- 
sam, driftig;  tjenstaktig.  — ,  V,  a. 
sysselsätta,  använda.  — body,  5.  fjäsk  ; 
grälmakare.  —brain,  s.  oroligt  hufvud. 

But,  C.  men,  än,  utom,  blott,  endast. 
—  for  you,  om  ni  icke  vore.  —  yet, 
icke  dessmindre.  last  —  one,  näst 
före  den  sista.  — ,  V,  n,  stöta  intill; 
göra  invändningar. 

Butcher,  S.  slagtare.  -,  V,  a.  slagta, 
nedgöra,    döda.     -bird,   Sé  vårfågel. 

-broom,  3,  fSgeigräs.    -liness,  s. 

grymhet,  -ly,  «.  grym,  blodgirig. 
-y,  8,  slagtarhandtverk ;  slagtarhus; 
blodbad. 


I 


Butler 


Cadaverous 


4T 


Bntler,  S.  källarmästare;    tafiBsltKokare. 

Butment^  s,  sammanfogning. 

Bntt^  s.  stort  fat,  Ymkar,  liggare ;  stot ; 
ändamål;  mältafla.  — ,  V.  a.  stänga, 
stöta.  — ,  V.  n.  stångas.  — end,  «.  trubbiga 
ändan,     —in ^5  s.  pEtappning  (af  vin 

•     etc),     -shaft,  8,  pil;  kastspjut. 

Butter,   s,   smör.     -,   v.  a.    bestryka 

)  med  smör.  —bOX,  s.  smörask,  -bur, 
S.  hästhof  (ort),  -flower ,  s,  smör- 
blomster, -fly,  S.  QäriL  -milk, 
8.  kärnmjölk.  —print,  S.  smörspade. 
-woman,  *.  smörsäljerska.  -y,  8. 
skafferi,  vistbus.     — ,  a.  smöraktig. 

Bntteris,  S.  verkjem  hos  hofsiagare. 

BnttOCk,  8.  länd,  säte,  bakdel,  klinka ; 
T.  iSring. 

Button,  8.  knapp ;  knopp  (pä  träd  och 
örter);  knöl;  sigtet  pä  ett  skjutgevär. 
— ,  V.  a.  knäppa  igen.  -flsh,  8,  ^öborre. 
-maker,  8.  knappmakare.  -hole, 
8,  knapphål. 

Buttress,  8.  stöd,  stötta,  pelare  under 

^  en  byggning.  -,  V.  a,  stöda,  under- 
stöda,  stötta. 

Butty,  8,  arbetskamrat. 

Butyrljaceous,  -ous,  a.  smöraktig; 

smörJik. 

Bnxom,  a.  smidig,  lydig,  tjenstaktig ; 
kärlig;  liflig,  glädtig,  lustig.  -neSS, 
8.  munterhet;  kärlighet. 

Buy,  v.  a.  &  n.  köpa,  handla;  muta, 
besticka,     —er,  8,  köpare. 

Buzz,  8.  brumning,  susning,  surming, 
sorl;  mummel,  hviskning.  — ,  V.  a. 
utsprida,  hviska.  — ,  v.  n.  brumma, 
«urra,  sorla,     —fly,  8.  purapsnut. 

Buzzard,  5.  pvldfägel,  hök;  enfaldig 
menniska. 

Buzzer,  s.  örontasslare,  baktalare. 

By,  pr.  genom,  medelst,  af,  vid,  med, 
efter ,  om.  —  and.  — ,  strax.  —  tlie 
— ,  i  förbigående.  -  chance,  händelse- 
vis.  —  degrees,  småningom,  —  one 
self,  ensam.  -  no  means,  ingalunda. 
—  retail,  i  minut.  — blow,  s.  oäkta 
barn ,    bastard.      —end ,    8,    biafsigt. 

-gone,  ad.  förbi,     -respect,  s. 

Vbfsigt.      -room,    .9.    enskildt    rum. 
-ständer,  s.    SskSdare,   närvarande 


person,    -iray,  8.  biväg,    -word, 

8,  obrukligt  ord;  ordsprSk. 
Bye,  e.  väning,  hemvist;  tilimilighet. 

Bysse,  Byssin,  Byssus,  s,  hafssiike. 


c. 


Cab,  8.  kabrioiett.    -driver,  «,  hyr. 

kusk. 
Cabal,  8.  Judames  kabbala ;  kabal,  kom- 
plott ;  hemligt  räd.  -,  v.  n.  kabalera, 
stämpla,  sammangadda  sig.  — Ist,  8, 
kabbalist.  — istlC,  a.  tillhörande  Ju- 
dames  kabbala.  —ler,  8.  upprorstif» 
tare,     —line,  a.  som  tillhör  hästar. 

Cabaret,  s.  källare. 

Cabaric,  5.  hasselört. 

Cabbage,  s.  käl;  kläde  som  skräddare 
stjäla.  — ,  V.  a.  stjäla  (säsom  skräd, 
dare).  -,  V.  W.  formera  hufvud  (sS. 
som  kSl). 

Cabiliau,  s.  kabeljo,  stockfisk. 

Cabin,  s.  koja,  hydda,  kajuta,  koj, 
hytta.  -,  V.  a.  &  72.  innestänga  ell. 
lefva  i  en  koja  ell.  hytta,  -boy,  8, 
skepsgosse.  —et,  s.  kabinett,  kam- 
mare. -  for  curiosities,  konstkabi- 
nett.  -etmaker,  s,  ebenist,  scha- 
tullmakare. 

Cable,  8.  tag,  kabeltSg,  ankartåg. 
—'5  length,  kabellängd,  —t,  s.  mindre 
kabeltåg. 

Cablish,  s,  vindfälle,  nedbläst  träd. 

Cabotage,  5.  kustfart,  kustliandel. 

(Dabnrns,  s.  kabelgarn. 

Cacao,  8.  kakao. 

Cachinnation,  s,  gapskratt. 

Cack,  v,  n.  göra  sitt  tarf,  träcka. 

Cackerel,  s.  ett  slags  fisk. 

Cackle,  s.  skrockning  (om  höns);  kak- 
ling ;  *  prat,  sladder.  — ,  V.  n.  snattra 
(som  en  gis),  skrocka  (som  höns); 
kackla;  pladdra,  sqvallra,  — r,  8. 
skrockhöna ;      snattrare,  sladdrare. 

Cacophony,  s.  missljud  (i  tal). 

Cacuminate,  v.  a.  göra  spetsig  ell.  i 

torm  af  pyramid. 
Cadaver,  s.  lekamen,  lik.     -OUS,  a. 
tillhörande  lik;  asaktig. 


42 


C5addäw 


Caddaw,  ä.  taja. 

Caddis,  s.  trSdband-,  sjoslända. 

Caddy,  S,  ask,  tédosa. 

Cade,  5.  litet  fat,  kagge.     -,  a.  tarn, 

spak,  saktmodig.     — ,  V.  a.  tämja. 
Cadenllce,  S.  takt  (i  dans);    kadens    (i 

musik),  välljudande  slut  i  poesi;  afta- 

gande,     —t,   Ö.    fallande,    sjunkande, 

aftagande. 
Cadet,  5.  yngre  brodei^;  kadett. 
Cadew,  S,  gräsmask,  sjoslända. 
Cadge,  v.  a.  föra,  bär^._r-rj  S.  ho- 

kare  ;  uppköpare. 
Cadmia,  s.  galmeja. 
CadOjlcity,    s.    benägenhet    att    falla; 

bräcklighet.       -kCj     a.    ålderstigen, 

bräcklig. 
Caftan,  S.  kaftan.  IvSta  varor. 

Cag,  S.  kagge,  ^erding,.  litet   käril  för 
Cage,  s.  fSgelbur,  häck;  djurhus ;    fiin- 

gelse.    — ,  V.  a.  sätta  i  bur;  inspcrra, 

arrestera.      — TTOrk^    5.    genombrutet 
Caic,  S.  galerslup.  [arbete. 

Caiman,  s,  kaiman  (en  art  krokodil). 
Caisson,  S.  proviantvagn,  bombkist^. 
Caitiff,  a.  föraktlig,  nedrig.    — ,  S.  galg- 

fSgel,  skälm,  skurk ;  slaf. 
Cajole ,    V.  a,  smickra ;    gäcka ,    narra, 

bedraga.    — ry,  5.  smek,  smicker;  be- 
drägeri. 
Cake,  s.  kaka,  bakelse.    -,  V.  W.  kasta 

sig,  hopgyttra  sig. 
Cala||bash,  5.  kalabass;  flaska  af  denna 

frukts    skal.     — BiaiICO,    S.    kalraink. 

-mary,  s.  bläckfisk,     -mlbac,  s. 

ömträd.  —mine,  s.  galmeja.  — inint, 

5.    bergmynta.      — niite,    8,  ramslök. 

-niitons,     a.    bedröflig,    olycksfull, 

eländig,     -niity,    5.   elände,    olycka, 

uselhet.      —niUS,    s.    rör,    strandrör, 

kalmus.     — Sh,  S.  kalesch.     — tOr,  $» 

kyrkotjenare.  [kalkjord. 

Calcareons,  a.  kalkartad.     -  earth, 

Calceated,  a.  klädd  i  skor,  skodd. 

Calcedonian,    S,    kalcedon    (mörkblå 

fl  inta). 

Calciljferons,  a.  kaikbiandad.  -nate, 

v.  a.  kalcinera,  förkalka.  — ,  V.  n. 
kalcineras.  -nated,  a.  fcjrbränd  till 
kalk,  kaicinerad.     -nation,  s.  kvil- 


Callidity 

cinering,  fbrkalkning.  ,— natory,  $, 
kalcinerdigel. 
Calculjlate,  v.  a.  beräkna,  uträkna, 
öfverslii  ;  uttänka.  — lation  ,  S.  be* 
räkning,  uträkning,  öfverslag.  — lator, 
S.  räknemästare.  — latory,  U.  hörande 
till  räkning,  —le,  S.  räkning,  kalkyl. 
-lose,  -lons,  a.  stenig,  grusig. 
-lus,  s.  sten,  grus  i  urinblSsah. 

Caldron,  s.  kittei. 

Calellfaction,  s.  varmgoraing.  -fac« 
tive,  -factory,  a.  värmande,  upp. 
hettande.  — fy?  V.  a,  värma,  upp- 
hetta.    -,  v.  n.  blifva  het. 

Calend||ar,  s.  kalender,  almanack.  -Cr, 
8.  mangel  att  pressa  tyg,  klädpress, 
— ,  V.  a.  mangla  ,  pressa  ,  appretera ; 
stryka  linne.     — rer,  S,  appretör. 

Calenture ,  S.  en  art  hetsig   feber  till 

Calesh,  S.  kalesch.  [gjos. 

Calf,  5.  kalf ;  tjockben,  vada. 

Caliber,  s.  kaliber,  vidden  af  ett  skjut- 

Calice,  S,  kaik,  bägare.  [gevär. 

Calico,  S,  ett  slags  bomullstyg. 

Calid,  «.  het,  varm,  brännande,  -ity, 
S.   värme,   hetta,      -nct,   S.   värme» 

Calif,  s.  kalif.  [ledare. 

Calillgation,  S.  mörker,  dlinkelhet, 
blindhet.  — ginOUSj  Ä.  mCrk,  dunkel, 
bedröflig. 

Caligrapliy,  5.  skönskrifning^konst. 

Call  ver,  s,  nickhake  Oiten  kanon). 

Calix,  S.  r.  blom  Fodret. 

Calk,  $.  tungspat.  .  -,  V.  a.  kalfatra, 
dikta.  wCr,  s.  diktare,  drefvare ;  dref. 
-ing,  $.  kalfatrlng. 

Call,  e,  kallelse,  upprop;  fordran;  kort 
besök;  lock;  appell;  bjudning;  fSgel- 
pipa.  — ,  v.  a.  &  n.  kalla,  benämna, 
heta,  bjuda  ;  ropa ;  locka,  to  —  for, 
begära,  to  ^  in ,  säga  upp ,  inkalla, 
återkalla,  fo  —  one  on,  uppmuntra, 
drifva  på  en.  to  —  Old,  kalla  ,  ropa 
ut;  utvälja,  utmana,  to  —  over,  ropa 
upp.  to  —  to  mindj  erinra  sig.  to 
-  up,  väcka,  fo  -  upon  one,  be- 
söka  en.  -I)ird,*  s.  lockfågel,  -er, 
S.  ropare.  —ing,  5.  kallelse,  rop; 
handtverk,  näringsfång. 

Callidjjity,  -ness,  s.  fd rslagenhet,) 


Callipers 

Callipers^  «.  knimclrkej,  tastercirkel. 

€alli|Osity,  3.  hSrdnad,  tjocknad  i 
huden;  svSl ;  välk  I  händerna  etc.; 
•känslolöshet  -QaS^  €U  full  med 
valkar;  svälaktig;     känslolos. 

Callow,  a,  kal,  naken;  oQädrad. 

Calm,  a.  lugn,  stilla,  ostörd;  obekym- 
rad. — ,  S,  stillhet,  lugn ;  hvila ;  »akt- 
mod  ;  T»  stiltje.  —,  V,  a.  sakta,  stilla, 
mildra.  — nCSS^  S.  saktmod,  mildhet, 
frid.     — yj  a.  lugn. 

CaloriJlHc,  a.  värmande,  -meter,  8, 
värmeoiätare. 

Calotte,  s.  kalott. 

Caltrop,  S,  iotangel ;  stjärntistel. 

Calumn-iate,  v.  a,  lasta,  smäda,  bak- 
tala,  förtala.  -iation,  s.  fortal, 
smädelse,  tillvitelse,  -iator.  s.  smä- 
dare, f!h:talare,  baktalare.  •'lOUS,  a. 
smädlig,  förtalande,  osann,  —y,  s, 
förtal,  baktal. 

Calyyary,  S,  kmsifix;  hurvudskalleplat- 
sen.  -e,  V.  n.  kalfva.  -CSfOOt, 
s,    aronsört,    munksvans.      — ity,    s. 

Calx,  s.  kalk.  [skallighet. 

CalzOOIlS,  S.  pl.  underbyxor. 

Camarade,  a,  kamrat. 

Camber,  s,  byggningsvlrke  i  form   af 

knä  ell.  båge.     -Od,  a.  bSgig. 
Cambist,  a.  vexelhandlare. 
Camblet,  a,  slät  yllekamlott. 
Cambric^  a,  kammarduk. 

Came,  j>.  af  come. 

Camel,  a.  kamel,  -fly,  a,  eylslända. 
-ine,  a.  kamel  tillhörig,  -opard, 
a.  kameleopard,  giraff.  — Ot,  s. 
kamlott. 

Cameljrade,     a.    kamrat,    stallbroder. 

-rated,  a.  hväifd.    ^-ration,  a. 

hvälfning. 

Camisajlde,  -do,  s,  airfall  om  natten. 

Camlet 5  a.  kamlott.  -ed,  a.  mar- 
morerad. 

Camlin«,  «.  llndodra. 

Cammock,  a.  puktöme. 
Camomile,  a.  kamlllblomster. 
Cam||ous,  -oys,  a.  piattnäsig. 

Camp,  a.  läger,  fältläger.  -,  V.  ti. 
lägra  sig,  slä  läger ;  kampera.  — flght, 
a,  enyigeskamp,  envig,  duell. 


Caneferrel 


43 


Campaign,   s,    slätmaTk,    fält;    kam. 

panj,  fiilttlg. 

Campaujiiform,  -ulate,  a.  klocklik 

(om  blomkronor).    — ile,  8,  klocktorn. 
Campeachy-WOOd,  s.  kampeschträd. 

Campestr|{al,  -ian,  o.  växande  pE 

fältet;  vild. 

Camph||ire,  -or,  s.  kamfer.  -orate, 

a.  försatt  med  kamfer. 
Campingr,  s,  ballonspel. 
Can,  a,  kanna;  stänka;  krus. 
Can,  v.  n.  kunna,  förmS. 

Canaille,  a,  pöbel,  pack. 

Canal,  a.  kanal,  vattenledning;  töt; 
gRng.  —coal,  8.  ett  slags  fina  sten- 
kol,   -iculatod,  a.  ihällg,  urhälkad. 

Canary,  a,  kanarievln.  -bird,  a.  ka» 
nariefSgeL     — grass,  8,  kanariegräs. 

Cancel,  v.  a.  utplSna,  utstryka;  for- 
stora,  upphäfva,  annullera;  tilUntet- 
göra,  — lated,  a,  utstmken;  upp- 
häfven.  -latlou,  a,  ntstrykning; 
tillintetgörande. 

Cancer,  a,  kräftan,  -ate,  v.  n,  blifva 
kräftaktig ;  fräta  omkring  sig.  -ation, 
a,  böljan  till  kräfta.  -Ons,  Can- 
Crine,  a.  kräftartad. 

Candent,  a.  het,  brännande,  glödande. 

Candicant,  a.  hvitaktig. 

Candid^  a,  okonstlad,  uppriktig;  hvit. 
—ate,  8,  Ijenstsökande,  kandidat.  — ly, 
cwZ.  uppriktigt,  redligen.  -ness,  a. 
redlighet,  uppriktighet. 

Candify,  v,  a,  göra  hvitt. 

Candle,  a,  ljus.    -holder,  «.  ljus- 

hällare.  -mas,  -day,  a,  kyndel- 
mesaa,  -SnufiTer,  8,  ljussax.  — stickj 
a,  ljusstake,  -stuff,  a,  talg  o.  d» 
hvaraf  ljus  göras,    —tree,  a.  mjölträdo 

-WAster,  a,  Uustjuf.    -wick,  a. 

ljusveke.  [het. 

Oandoar,^.  redlighet,  uppriktighet,  mild- 
Candy,  a.  kanderade  frukter;   konfekt. 

-,    V.   a.    kandera,    öfverdraga    med 

socker. 
Cane,   a,  r3r,  spansk   rör;   sockerrör; 

käpp.     — ,   V.  a,    gifva   en   käpprapp; 

prygla    med    en    käpp.       -bottom* 

chair,  a,  rörstol.   -ferrel,  a.  käpp. 

ring,  hälk. 


44 


Canel 


Can  el  5  5.  ksmel,  kanelbari.    -iJOne, 

S.  halsbenet,  nackbenet. 
Canes  cent,  a.  gränande,  hvitgrS. 
Canicular,  a,  som  hörer  till  rötmSna- 

den.     —  days,  pi.  rötmSnaden. 
Canine 9    a,    hundaktig;    trätgirig.      — 

madness,  vattenskräck.    —  teeth,  pi. 

ogontänder. 
Canister,  s.  liten  korg;  tékanister. 
Cank,  a,  mfaios. 
Canker,  S.  kräfta  (sSr),  mask.     -,  V. 

a.  skämma,  smitta.  — ,  V.  n.  skäramas. 

—bit,  a.  biten  af  en  giftig  tand.  -eö, 

a.  knarrig,  vre?.ig;  ohöfiig.    — rOSe,  s. 

njupon. 

Cannabine,  a.  af  hampa. 

Cannibal,  s.  kannibal,  mennistcoatare. 
Cannon,  s:  kanon ,  stycke.    — ade,  5. 

kanonad.  — ,  v.  a,  beskjuta  med  ka- 
noner.  —ball,  .9.  kanonkula,  —ler, 
5.  styckjunkare,  konstapel»- 

Cannnlar,  a.  rorformig. 

CanOO,  S.  liten  indiansk  bSt. 

Canon,  s,  kyrkolag;  regel;  foreskrift; 
kanik,  domherre;  kanoniska  böckerna 
i  bibeln.  —  law,  kanoniska  lagen. 
-ess,  s.  stiftsfröken,  -ical,  a.  ka- 
nonisk, -ically,  ad.  enligt  kano- 
niska lagen.  — ist,  S.  en  som  är 
hemma  i  kanoniska  lagen.  — izatiOn, 
S.  kanonisering,  upptagande  ibland  hel- 
gonen, — ize,  v.  a.  kanonisera.  — ry, 
— slllp,  S.  en  domherres  beställning; 
prebende. 

Canopy,  s.  himmel  ofver  en  tron; 
liimlahyalfvet.  — ,  V.  a.  betäcka  med 
himmel.     — l>e(l,  S.  sparlakanssäng. 

Canorous,  a.  musikalisk,  melodisk; 
hogljudande;  Ijuf.    -lieSS,  $.  välljud. 

Can't,  förkortning  af  can  not. 

Cant,  s.  auktion;  kant,  horn;  rotväl- 
ska,  bof^prPik,  pöbslsprak;  mörkt  och 
osammanhilngande  prat.  — ,  Ct.  sned, 
krokig.  — ,  v.  a.  stöta,  skaka.  — ,  V. 
n.  tala  rolvälska. 

Cantljablc,  a.  sångbar,  som  kan  sjun- 
gas.  — ata,  s.  kantate;  recitativ  och 
aria.     — jllion,  S.  sSng,  sjungande. 

feantCCnr  s.  kantin;  flaskfoder. 

CftniCr,^^. skenhelgon,  skrymtare,  pietist; 


Capillary 

en  sora "pratar  rotvälska;  kort  galopp. 
— ,  v.  n.  gä  i  kort  galopp. 

Can th arid  es,  s.  pl.  spanska  fhigor. 

CanthUS,  5.  ögonvrån. 

Cant||icle,  s.  sSng;  Salomos  höga  visa,- 
—ing,  s.  sjungande. 

Cantl||e,  S.  bit,  stycke.  — ,  V.  a.  dela, 
stycka,  skifta,  —et,  S.  lemning,  stycke. 

Canton,  s.  kanton,  landskap,  trakt. 
-,  V.  a.  fördela.  -Ize,  V.  a.  dela  i 
landskap  ell.  provinser. 

Canvass,  s.  kanfass,  hSrduk;  under- 
sökning af  rösterna  till  parlamentsval. 
— ,  V.  a.  nagelfara,  öfverväga ;  kaba* 
lera ;  värfva  röster. 

Cany,  a.  full  med  ror  ell.  vass. 

Cåinzonet,  S.  litön  visa. 

Cap,  S.  mössa;  kardinalshatt;  spets; 
täckbly  pE  en  kanon;  toppraast.  -* 
and  hells,  dSrskap;  narrlofva.  —  a-i 
pie,  ifrån  hufvud  till  fot.  — ,  V.  a. 
betäcka ,  sätta  hatten  pt  sig ;  kappa 
(skor).  — ,  V,  n.  taga  af  hatten  ell. 
mössan ;  bry.  to  —  rope,  bekläda  en 
tågända  med  smarting,  to  —  to  One, 
helsa  pS  nSgon.  — papor,  S.  ett  slags 
kar6u?papper. 

Capajlbility,  s.  skicklighet,  duglighet. 
-ble,  a.  duglig,  skicklig,  i  stEndtill; 
fallen  för.     -bleUGSS,  $.  skicklighet. 

-cify,  V.  a.  göra  skicklig  till.  -cioas, 

a.  rymlig,  vidsträckt,  vid,  stor.  — cious* 
ness,  s.  rymlighet,  vidd.  -Cltate, 
V.  a.  göra  en  skicklig;  sätta  i  stSnd. 
—city,  5.  skicklighet,  förmJ^ga,  makt, 
duglighet ;  forstSnd,  sinnesstyrka ;  rym- 
lighet; fattnmgsgäfva.  -rison ,  8, 
hästtäcke.  — ,  V,  a.  raundera  en  häst; 
kläda  präktigt.  [reskappa. 

Cape,  S,  kap,  udde,  näs ;  kragen  pS  en 
Caper,  5.  kapriol,  luftsprSng;    kapare- 
fartyg;  kapris  (ört).     — ,  V.  n.  kaprio- 
lera,  göra  luftsprång.    — blisll,  S.  ka- 
prisbuske.  — calze,  5.  tjäder.-  -er,  .9. 

luftspringare,  kapriolmakare. 
Capias,    S.    T.  exekutionsutslag;    arro- 

steringsorder. 
CapillallCOOUS,  a.  hfirlik,  fm  som  ett 

här.    -men t,  S.  stSndare  i  blomster, 

-ry,  a.  härfin,- 


Capital 


Carecrazed 


45 


Capitftl)  s,  kapital  pä  en  pelare;  ka- 
pital ;  hufvudstad.  — ,  a.  hufvudsak. 
lig,  förnämst ;  ferträfflig ;  stor.  —  cri- 
we,  lifssak.  ~  city,  hufvndstad.  - 
letters, pl,  begynnelse-bokstäfver.  — ly, 
ad.  förtiäffligt.  -  convicted,  dömd 
frän  lifvet.    -stOCk,   9.  hufvudstol. 

Capltjlation  9  s.  koppskatt,    -ol,  5. 

Capitolium  (i  Röra).  -Ular,  S,  stadgar 
för  ett  dorakapitel ;  domherre.  — ,  a. 
hörande  till  ett  stift  ell.  domkapitel. 
^ulätOj  V,  n.  dagtinga,  kapitulera. 
-ulation^  S.  dagtingan,  öfverenskom- 
melse. 

Capon,  8,  kapun.     — ,  V.  a.  kapunera, 

Capot,  S,  kaputt  (i  piketspel). 

Cappllev,  fi.  mösshandlare,  mossmakare. 
— ill^y  8.  betäckning  med  en  kappa; 
hattens  aftagande. 

Caprijlce,  8,  nyck,  underligt  infall; 
griller.  — CiouSj  a.  egensinnig,  nyck- 
full, —corn,  5.  stenbocken  (i  djur- 
kretsen); hanrej.  — folO,  8,  rosentry, 
getblad.    -Olo,  8.  kapriol,  luflaprEng. 

Capstan,  s.  T,  spelet  hvarmed  ankaret 
vindas;  gSngspel. 

Capsniyar,  a.  T,  doslik,  ihSiig,  kupig. 
-atO,  — ated,  a,  innesluten  i  fröhus, 
lagd  I  fodral.     — ©,  8.  kapsel,  fröhus. 

Captain,  &.  befölhafvare ;  kapten,  rytt- 
mästare.  -general,  8.  fältmarskalk. 
-ry,  8,  stSthäUareskap,  -shlp,  8. 
kaptens^'enst. 

Captjjation,  8,  lybksökeri;  sraiker. 
— ion ,  8,  vittnesbörd ;  arrestering. 
—lons,  a.  grälig;  bedräglig,  snär- 
jande; spetsfundig,     -^ionsness,  8. 

fallenhet  att  gräla;  spetsfundighet,  ill- 
parighet.  -ivate,  V.  a,  fängsla; 
förtjusa,  förtrolla ;  bemästra  sig,  vinna ; 
underkufva.  -ivation,  8.  tillfSnga- 
tagande,  fängslande.  — ivO,  a.  f3ngen, 
fängslad.  — ,  5.  krigsfSnge,  slaf.  — , 
V.  a.  taga  till  f3nga.  -ivjty,  8. 
fSngenskap,  träldom.  -urO,  8.  fSngst, 
rof,  byte ;  pris  (till  sjös),  uppbringning. 
— ,  V.  a,  fasttaga. 
Capnch,  8,  munkkappa,  -in,  8,  Fran- 
ciskancrmunk ;  ett  slags  fruntimmers- 
kappa. 


Car,  B.  Tagni  kärra ;  triumfvagn,  stridii» 

vagn,  char. 

Carabine,  s.  karbin,  skjutgevär,  -ier, 

8.  karbinerare,  [skepp. 

Carack,   s.   en   art   stora    portugisiska 
Caracole,    8.    omtumling  i  cirkel    med 

en  häst.    — ,  V.  n.  tumla  omkring,  göra 

svängningar. 
Caramel,  8,  sookerkandi. 
Carat,  S.  karat  (guldvigt). 
Carayan,  S,  karavan,  hop  köpmän  ell. 

pilgrimer,      -sary,   8.  offentligt  här* 

berge  i  Österländerna. 
Caravel,   «.    karavel  (ett  slags   porta*. 

gisiskt  skepp). 

Caraway,  8.  kummin. 

Carbine,  8,  karbin. 

Carbon,  8.   kol,   kolämne.     -ade, 

-ado,  8,  kött  stekt  pä  glöd.  -,  v, 
a.  rosta  pä  glöd;  skära  i  stycken. 
-ate,  8.  kolsyra,  -ic,  a.  kolaktig, 
kolig;  kolsyrad.  — ization,  8.  för* 
kolning. 
Carban||cle,  .9.  karbunkel ;  kallbrands 

fläck,    -cled,  a.  finnig,    -cnlar, 

a.  röd  som  en  karbunkel. 

Carcajo,  «.  fUfras. 

Carcanet,  8.  halsband,  balssmyoke. 
Carcass,  8.  benrangel;  död  kropp;    T. 

skrofvet  till  etl  skepp. 
Carcelage,  8.  afgift   un  fångvaktaren. 
Card,  8,  kort;  karda,  ullkara.    -,  v,  a, 

karda,  kamma ;  spela.    — COUnter,  s. 

mark   i   spel.     — Or,    8,    ullkamraare; 

kortspelare.     ~ing',  «.  kardning;  spel 

i    kort.      —maker,    ^.   kardmakare; 

kortfabrikör. 
Cardamomnm,  8.  kardemumma. 
Cardiljac,   a.  hjertstyrkande.     -algy, 

8.  lijertklämma. 
Cardinal,  8.  kardinal.    -,  o.  rd?nämst, 

hufvudsakligast.      -    numbers,    huf- 

vudtalen.      -  virtues,   hufvuddygder. 

-ate,  -Sllip,  S,  kardinalsvärdighet. 
Cardoon,   s.  ett  slags  tistel;   en  sort 

ärtskockor. 
CarO,  5.  omsorg,  bekymmer,  oro;  flit; 

omvSrdnad.     — ,  V,  n.   (for)  bry   sig 

om ,    v3rda ;    hafva  omcorg    om ,    var-x 

bekymrad.     -Crazed ,    a.   fdrtärt^   r.f 


46 


Careful 


Cartulary 


bekyrnmer.  -ftll  ^  a.  omsorgsMl ; 
flitig;  omtänksam,  förfligtig.  — ful- 
nesS,  8.  flit;  omsorgsrullhet,  omt&ok- 
aamhet,  bekyrameraarnhet ;  försiktighet. 
-less,  a.  sorglös,  obekymrad;  oakt- 
sam,  värdslös.  -lesSIiess ,  8.  f^r- 
sumligbet,  efterlåtenhet ;  obetänksamhet. 

Careen,  S.  T.  kölqn,  skrofvet  under 
vatlen.  -,  V  a.  kolhala  (ett  ekepp). 
-ill^,   8.   kölhalning. 

Career,  8.  rUnnareban,  bana;  starkf 
lopp  ell.  fart,  sprang.  -,  V.  n.  springa, 
tvafva,  löpa  fort. 

Caress,  S.  smicker;  sraek,  smekning. 
-,  V    a.  8meka. 

Carfax,  s.  koraväg,  tvärgata. 

Cargo,  Cargason,  s.  last  pä  ett  skepp. 

Caricature,  8    karrlkatur.  i^vSrta. 

Caricous,  a.  fikoniik.     -  tumors  fik- 

CariyeS,  -OSity,  S.  benröta,  -ous, 
a.  anfrätt,  förderfvad  af  benröta,  rut- 
ten, svampig. 

Cark ,  8.  8org,  bekymmer.  — ,  V.  n. 
ängsla  sig,  söija,  bekymra  sig.  -ing, 
a.  turande,  frätåiade.  -,  8.  ängslan, 
tärande  bekymraeT. 

Carle,  s.  ett  slags  hampa. 

Carline,  8.  karlln,  spämanstistel. 

Carllsb,  a.  grof,  bondaktig.    -ness, 

8.  bondaktighet,  grofhet. 

Carlocll,^.   rapsat;  husblSss. 

Carlot,  8.  lymmel,  bondlurk. 

Carman,  8.  kärrkarl,  forman,  Skare. 

Carmelite,  s.  Karmelitermunk. 

Carminative,  a,  väderdelande. 

Carmine,  a.  karmin  (röd  färg). 

Carn||age,  9.  blodbad,  nedsabling,  slagt- 
ning;  Inmätet  (St-jagthundarne).  -al, 
a.  köttslig,  sinnlig;  vällustig,  —ality, 
-alness,  8.  köttslig  lust,  sinnlighet. 
-atiOn,  8.  llff&rg,  ansigtsrarg;  röd 
neglika.  -eol,  8.  karncol.  -eons, 
a.  köttig,  köttfull.  -Ify,  v.  n.  blifva 
till  kött.  -ivorons,  a.  köttfrätande . 
glupsk.  -Osity,  9.  köttig  svulst. 
-OUS,.  a.  köttig,  köttful. 

CarOb,  S.  johannisbröd. 

Carol,  S.  julpsalm;  lofs3ng.  -,  V,  V. 
&  a.  sjunga;  prisa. 

Caronjlsal,  s.  karusell,  högUd,  drickcs. 


kalas,  -se,  «.* superi,  drlckslag,  k»- 
las.  — ,  V.  n,  supa,  kalasera,  dricka 
mycket.  —SCr,  8.  stor  drickare 
Carp,  8,  ^arp  (fisk).  -,  v.  a.  tadla» 
klandra;  ottyda  Illa.  -Onter,  8, 
timmerman,  —entry,  8  tlramermana» 
konst ,  snickeri.  —er ,  8.  häcklare, 
klandrare.  —et,  8  tapet,  golfraatta. 
-,  V.  a.  tapetsera,  utbreda  roattor 
öfver.    -etbag,  8.  nattsäck,  resväska, 

-etknight,  8.  vekling,     -ing,  8. 

tadel.  -US,  8.  T.  handlofven. 
Carri||age,  s.  fora.  transport;  fikdon, 
bagagevagn.  forlön,  skjutsiega ,  frakt; 
uppförande,  lavett,  —er,  8.  forman, 
åkare;  brefbärare :  brefdufva.  -On,  5. 
as,  luder;  gemen  qvinna. 

Carrot,  s   morot,    -iness,  s.  rödhS- 

righet.     -y,  O.  röd,  rödhSrig 

CarrOW,  8.  spelare,  rafflare. 

Carry,  v.  a.  draga,  föra.  bära;  bo- 
drifva ;  ernS ,  vinna.  to  -  ahout, 
bära  hit  och  dit.  to  -  away  ^  taga 
med  sig,  bortrycka ;  T.  afsegla.  to  - 
itf  ha  öfverhand.  to  -  down^  bära 
ned,  forsla,  to  -  forth ,  leda  fram ; 
visa.  to  —  it  high  t  göra  sig  stor, 
yfvas.  to  -  off' t  medtaga,  bortföra, 
to  —  oriy  befordra ,  drifva  pS ;  drifva 
(handel),  to  -  out  an  opinion^  för 
svara  en  mening,  to  —  ttpy  uppföra,  resa 
i  höjden.  -ing,  8.  &  a.  forande. 
-tale,  8.  sqvallrars. 

Cart,  S.  kärra,  forvagn,  lastvagn.  — ,  V. 
a  lägga,  sätta  pS  en  kärra;  spänna  för 
en  kärra,    -age,  8.  forlön.     -iBOrse, 

s.  släphäst.  -way,  s.  förväg. -wright, 

8.  vagnmakare. 
Cartel,  8,  utmaningsbref,  fejdbref;  ut- 

vcxlingsförslag ;    fördrag ;    parlamentar^ 
Carter^  8,  Skare,  forman.  fslup. 

Carthusian,  8.  Kartusianmunk. 

Cartilailge,  s.  brosk.    -ginous,  a. 

broskig,  broskaktig. 

Cartoon  ,  S.  teckning  pS  stort    papper. 

CartOUCll,  S.  skrotkappa,  kartcsch ;  det 
hvori  en  kula  lägges. 

Cartridge,  S.  skarpskott;  papperskar- 
dus  för  krut.     — bOX,  8.  patrontaska, 

Cartularji  «•  uxLkundbok  ;  arkivarie. 


Carucate 

Carocate,  9.  dag>piöja. 
Caruncle^  a.  körtel 

CarVJlOj  V.  a,  skai-a,  gravera  ,  uthugga ; 
utdela ;  bana  en  väg.  -d  work,  bild, 
huggeriarbete.  -er,  s,  bildhuggare; 
förskärare.       — IDgTj     *•     bildhuggeri, 

Cascade,  a.  vattenfall.  [skulptur. 

Case,  5.  sak,  ting;  fall,  händelse;  ka- 
sus  i  grammatiken;  tillstSnd,  ställ- 
ning; skrin;  fodral.  — ,  V,  a.  iiigga 
i  låda;  kalkslS ,  slä;  förmoda,  suppo- 
nera, -knife,  5.  stor  köksknif. 
-shot,  8.  skrot,  drufliageLskott. 

Caseliarden,  v.  a,  härda,  förliärda. 

Casemate,  s.  hvälfdt  ställe  under  jor- 
den ;  skjutglugg. 

Casement,  s.  fönster,  fönsterram. 

Caseous,  a.  ostaktig. 

Casern,  S.  kasern. 

Cash,  S,  kassa;  penningkista;  kontan- 
ter. — ,  V,  CC,  invexla;  forsilfra.  —ler, 
s.  kassor,  kassaförvaltare.  — ,  V.  a. 
kassera,  forafskeda,  ge  afsked.  -kee- 
per, 5.  kassör. 

Casing,  s.  afpelsning,  flSning;  rappning. 

Cask,  8.  tunna,  fat;  bjelm. 

Casket,  S,  iSda,  skrin;  juvelsljrin.  — , 
V,  a.  lägga  i  iSda  ell.  skrin.. 

Cassation,  S.  uppbäfning. 

Cassa^i,  s.  mjöl  af  manioksroten. 

Cassia,  S.  kassia,  kassiaträd. 

Cassidony,  5.  kattfotter  (ört). 

CaSSililCr,  3.  kasimir. 

Cassock,  8.  iSng  underrock  (som  engel- 
ska  presterne  bruka), 

Cassonade,  3,  pudersocker. 

Cassowary,  s.  kasuar  (fugel). 

Casswecd,  S.  Skerlomme  (ört). 

Cast,  3,  kast,  slag;  gjutform;  utseende, 
min;  kull.  —  of  the  eye,  blink, 
ögonvink.  —  of  mind,  tänkesätt.  — , 
V.  a.  kasta,  förkasta,  kasta  bort;  kasta 
af,  kasta  ifrån  sig ;  utkasta ;  fälla ;  slS  af; 
gjuta;  sprida.  — ,  V.n.  kräkas;  kasta  sig, 
3lä  sig;  T,  sacka,  falla,  to  -  about, 
tänka,  omhugsa  sig,  öfverlägga.  to  — 
away,  slösa,  to  -  down,  bedröfva, 
forödmjuka,  to  -  forth,  utdunsta, 
sprida,  to  -  off,  förkasta,  öfvergifva ; 
T,  lossa,  fira,   ig  -  off  the  feathers, 


Cataract 


47 


rugga,  släppa  fjädrarne.  to  —  off  the 
hounds,  släppa  hundarne  lösa.  to  — 
in  ones  mind,  begrunda,  öfverlägga. 
to  —  up,  räkna,  summera;  Jcräkas. 
—iron,  8.  gjutit  jern,  tackjern.  -StCel, 
8.  gjutit  st3l. 

Castanet,  S.  kastaniett.  [utskott. 

Castaway,    s,     öfvergifven    raenniska; 

Castelli;an,  S.  kastellan,  slottsfogde. 
—any,  s.  kastellani,  burggrefskap, 
—ate,  v*  a,  kringbygga,  befUsta  med 
fästningsverk.  [log. 

Caster,  S.  uträknare;  teckentydare,  astro- 

Castiga||te,  v,  a.  aga,  straffa,  näpsa, 
-tion,  S.  straff,  tuktan,  näpst,  -tory, 
a.  tuktande,  bestraffande. 

Casting,  s.  gjutning.  castings,  pl. 
gjutna  jemsaker,  gjutgods.  -bottlo, 
3,  luktflaska,  -house,  8,  gjuthus, 
smälthytta.  — nct,  $,  kastnät.  -SilO» 
vel,  8,  kastskSfvel.  -VOte,  5.  af- 
gö rande  röst. 

Castle,  3,  kastell,  fästning;  slott. 
casiles,  pl.  back  och  skans.  -Crew, 
5.  backsgastar,  -d ,  a.  försedd  med 
kastell. 

Castling",  S.  missfall,  förtidig  börd. 

Castor,    8.  kastor,   bäfver;   kastorhatt. 

-ean,  -enm,  s.  bäfvergäii. 

Cas  trall  te,  S,  snöping,   kastrat.     -,  V, 

a.  snöpa,  utrikära.     — tion,  8*  snöp- 

Castrel,  a,  kyrkfalk.  [ning. 

Casual,  a,  tillfällig,  -ly,  ad,  till- 
fälligtvis, händelsevis,  -ness,  8,  till- 
fällighet, händelse,  -ty,  a.  händelse, 
lyckskott;  missfälle. 

Casuist,  8,  kasuist,  teolog  som  under- 
visar i  samvetsfrågor.  — ical,  a,  till- 
hörande samvetsmål. 

Cat,  8,  katt,  katta;  skuta  (fartyg);  - 
in  the  pan,  öfverlöpare,  rymmare. 
-call,  5.  lockpipa.  -mint,  s,  katt- 
mynta. 

Catallchrestical,  a.  tvungen,  härdra- 
gen. — Clysm,  5.  öfversvämning,  syn- 
daflod,    -comb,  8.  katakomb,  graf- 

hvaif.  -logne,  8.  katalog,  -plasm, 

8,  upplösande  plåster.  -pnlt,  a. 
stenkastningsmaskin,  — ract,  s,  vat« 
tenfall;     grS    starren    (ögonsjukdom). 


48 


Cätai*rlL 


Caviare 


— rrhj  s.  fluss,  snufva.    -strophe^ 

*.  katastrof,  ntveckling;  olycklig  hiin- 
delse. 
Catcll,  S.  fSngst,  fSng,  fånge,  byte; 
hastigt  intryck;  supvisa.  —,  V.  <X. 
fatta,  fånga,  gripa,  hejda  ;  öfverrnrapla  ; 
uppsnappa,  smitta.  — ,  V.  n.  fä,  Sdraga 
sig.  to  —  at,  gripa  efter,  to  —  cold, 
fS  an  förkylning,  fS  snufva.  to  ^  a 
fall,  falla,     to  -  fite,  taga  eld.     to 

—  in  a  lie,  beslä  med  osanning,     to 

—  upp,  fatta  uti.  to  —  one  W7ia. 
lyare^,  öfverraska  en.  — fly^  5.  flug- 
ell.  myggfSngst;  silen  (ört).  -iHg'j  d. 
smittsam.  -,  8.  fSngst.  -peiniy^  5. 
knep;  skräp  för  godt  kop.  — pole^  5. 
polisbetjent.  -WOrd,  S,  T,  kustod, 
sista  ordet  pä  en  sida. 

Catech!|etical ,  a,  författad  i  frägor 
och  svar.  — iSOj  V.  a,  undervisa  i 
kristendomen;  frSga.  —isnij  s,  kate- 
kes. — istj  5.  kateket,  som  under, 
visar  barn  i  kristendomen.  — Hnien^ 
«.  den  som  undervisas  i  kristendomen. 

CategOlilieal 5  a.  kategorisk;  uttryck, 
lio»     ^y^  *•  kategori,  klass,  system. 

€atena||riaii,  s,  kedjelik.    -te,  v.  a, 

binda  med  kedlja;  sammankedja,  för- 
knippa. — tioilj  $.  sammankedjning, 
förbindelse,  länk,  keöja. 

Cater,  v,  a,  proviantera,  förse  sig  med 
proviant,  —er,  s,  inköpare,  proviant- 
mästare,     —ess,  5.  inköperska, 

Catörpillar,  s,  larf,  löfmask. 

Caterwaul,  v.  W.  jama,  skrika.  -,  S, 
kattskri. 

Cates,  S,  pl.  kräsliga  rätter,  läckerheter. 

Catgut,  s.  tarnisträng. 

Cathljartic,  -al,  a.  afförande.  -edral, 

S,  domkyrka.  — ,  a.  tillhörande  en 
moderkyrka.  —  church,  kathedral- 
cll.  domkyrka,  -eter,  S,  T.  kateter, 
silfverr^r  att  tappa  urinen.  — OllC,  a. 
katolsk,  allmän.  — ,  s,  katolik.  — oli» 
Cism,  5.  katolska  läran.  -OlicOH, 
S.  universal-raedikament. 

Catkins,  S,  pl.  hänge  pä  björk. 

Catling",  s.  ett  slags  fältskärsknif. 

Catoptyer,  s,  ett  slags  optiskt  instru- 


raent.  -rica!,  a.  katoptrisk.  -fiCS^ 
5.  katoptrik,  läran  om  strälbrytningen. 

Cattle,  s,  fänad,  boskap. 

Caudle,  s,  vinsoppa. 

Ciliif,  s.  fisksump. 

Ciinglit,  p.  af  catchy 

€auk,  s.  fiussspat;  groffc  raarienglaa. 
Caul,  s,  tarmnätet;  isterhinna;    hufva, 
CaiTldron,  5.  kittel.  [segerlmfva. 

Cauliflower,  s.  biomMi. 
Canllt,  s.  &  a.  s.  Calk* 

Caus||able,  «.  som  kan  utforas.  -Hl, 
a.  orsakande,  soih  har  afseende  pä  or- 
sakerna, -ality,  -ation,  «.  ver- 
kande orsak.  — e,  ^.  grund,  orsak, 
upphof;  anledning;  sak;  parti;  pro- 
cess.  — ,  V,  a.  förorsaka ,  iSta ;  fram- 
bringa,  Sstadkomma.  -eless,  a.  sak- 
lös,  ohemul;  ursprunglig.  — er,  5. 
frambringare,  orsak ;  'verktyg.  -CTVay, 
— ey,  S.  jordbro,  trottoir. 

Caustic,  a.  bränöande,  frätande.  — >  S, 
frätmedel, 

Cautel,  S,  tvifvlsm^,  förslagenhet;  om- 
hugsamhet.  — OUS5  a,  varsam,  för- 
sigtig;  listig. 

Cauter,  s.  svedjem.     -Izalion,  5. 

bränning,  frätning.  — ize.  V,  a.  bränna 
med  ett  jern;  sveda  bort.  — y,  8, 
brännmedel,  frätmedel. 
Cauti||0n,  S.  försigtighet ,  varsamhet; 
varning,  underrättelse;  borgen,  kau- 
tion.  — ,  V.  ö.  erinra,  varna;  under- 
rätta. — Onary,  a.  säsom  säkerhet 
ell.  borgen.  — Oner,  s.  löftesmän, 
kautionist.  — OUS,  a.  varsam,  vak- 
sam, försigtig.  — OUSHess,  S,  vaksam- 
het, försigtighet,  varsamhet. 

Cayalllcade,  s.  högtidligt  täg  till  häst. 

— ier^  S*  kavaljer,  riddare;  ryttare. 
— ,  a.  kavaljerisk;  stolt,  högmodig, 
storsilit.     — ry,  S.  rytteri. 

Caval.ite,  v.  a.  gräfva  i  jorden,  -tion, 

S.  källargräfning. 
Cave,  8.  källare,  hvalf;  hSla,  kula. 
Caveat,  8.  arrest;  varning,  förmaning; 

inlaga  mot  processens  fortfarande. 
Caveril,  S,  häla,  kula,    grotta.     -Cd, 

-OUS,  a.  hälig,  full  med  hSlor, 
Caviare,  S.  kaviar. 


Cavil 


Cerated 


49 


C&yily  5.'falsit  iar^nient,  ogruntlad  in- 
kast ;  spetsfundighet,  sofisteri.  — ,  V.  n. 
göra  falska  inkast.  — ,  V,  a,  klandra, 
tadla  spetsfundigt,  -ler,  S,  motstSn' 
dare  som  gör  spetsfundiga  inkastningar; 
sofist,  härklyfvare.  -ling,  -lOUS, 
a.  spetsfundig,  krSngligi 

Cayill^  S.  hSlväg,  trSng  väg. 

Cayity,  s.  hälighet,  gropighet,  hSligt 
ställe.  [kräka. 

€aw ,  t>.  n,  skrika  som  en  korp   ell. 

Cease,.  9,  upphörande.  — ,  V.  ö.  <&  n, 
af  bryta,  upphora,  afetS,  nnderlSta; 
sluta;  hvila  sig.  — lesS,  a.  ouppl^ör- 
lig,  oafbruten;  beständig. 

Cecity,  s,  blindhet. 

Cecutiency,  5.  svagsinthet. 

Ced||ar,  s,  ceder,  cederträd.    -arine, 

-riue,  a.  af  ceder.  [gifva. 

Cede,  v.  a.  öfverlemna,  afträda;  efter- 
Ceduons,  a.  som  kan  fällas. 
Ceil,  v.  a,  göra  tak  i  ett  rum ;  panela. 

—ing,  3.  tak  i  ett  rum;  panelning. 

Celandine,  s.  syaiort. 

Celature,  s,  gravering,  ciselering. 

Celebjjrate,  v.  a.  högligen  berömma; 
fira,  hälla  högtidlig,  -ration,  S. 
namnkunnighet;  högtid,  högtidlighets 
firande.  — rions,  a.  ryktbar,  namn- 
kunnig, vidtfrejdad.  -riOUSnesS, 
— rity,  S,  namnkunnighet;  högtidlig- 
het; beröm,  ära. 

Celerity,  s.  skyndsamhet;  snällhet, 
snabbhet. 

Celery,  3,  selleri. 

Celest||ial,  a.  himmelsk,    öfverjordisk. 

— ,  S.  himlainvSnare.     — ine,  s.  munk 

af  Celestinerorden. 

Celiba||cy,  -te,  -teness,  -tesliip, 

s.  ogift  stSnd,  ungkarlsstånd. 
Cell,  s.  cell,  rum  i  kloster;    hSla,  ar- 

restrum;   afdelning  i  bistockar,  växter 

etc.      -ar,    s.    källarhvalf;    källare. 

-arage,    S,    vinkällare;    källarhyra. 

-arer,     -arist,    S.    källarmästare; 

källarsven  i   ett   kloster.     — nlar,  a. 

cellformig,  cellulös. 
Celsitnde,  S.  -höghet  (titel) ;  höjd. 
Cement,  S,  kitt;   cement,   starkt  mur- 

bruk.     — ,  v,  a.  kitta ;   *  sammanfoga, 

EnolischrSwedish  DicC 


göra  varaktig.    — atlon,   S,  kittning, 
hopfogning.     —er,  s.  *  band. 

Cemetery,  s,  kyrkogärd. 

Cenatory,  a.  hörande  till  aftonmåltid. 

Cenobijlte,  ».  munk.    -tical,  a.  hö- 

rande  till  Jdosterlefhaden. 

Cenotaph,  ^.  tom  grafvSrd. 

Cons||e,  S,  skatt,  afgift,  gärd.  -,  V,  a, 
röka  med  rökelse ;  berömma ;  beskatta. 
—er, -5.  rökelsekar.  — iou,  5.  skatt. 
-or,  Sé  censor;  granskare.  — Orial, 
— Orions,  c?,  granskande;  tadelsjuk. 
-Orship,  8,  censors  embete.  -nrable, 
a.  tadelbar.  -nrableness,  5.  tadel- 
värdhet.  — nre,  S.  censur;  tadel; 
granskning.  — ,  t;,  C.  tadla,  bestraffa; 
granska;  döma.  [tal. 

Cent,  S.  hundrade,  —age,  S.  hundra- 
Cent  äur,  s.  centaurus.  — y,  s.  tusen- 
gyllen  (ört). 

Centenljary,  5.  ett  hundratal ;  centner. 
— ,  a.  hvar  hundrade;  hundraSrig. 
— nial,  a.  hundraårig. 

Center,  S,  skäggmussla. 

Centljesimal,  5.  en  hundradedel.  -,  a 
den  hundrade.  — ifold,  a.  hundra- 
faldig, -ifolions,  a.  hundrabladig. 
— imeter,  s»  centimeter  Gängdemätt). 
-ipede,  5.  mSngfota,  gräsugga  .(in- 
sekt), [poeter. 

Cento,    S.  dikt   sammanflickad  ur  flera 

Central,  a,  hörande  till  medelpunkten; 
belägen  midtuti. 

Centre,  s.  medelpunkt,  midten.  — ,  V. 
a.  ställa  i  en  medelpunkt;  hafva  till 
föremal. 

CentriilC,  -Cal,  a.  ställd  i  medelpunkten. 
-fugal,  a.  afvikande  frän  medel- 
punkten, —petal,  a.  sträfvande  till 
medelpunkten. 

Centry,  S,  hvalfbSge;  skildtvakt. 

Centujlple,  a.  hundrafaldt.  -,  -pli^ 
Cate,  v.  a.  föröka  till  hundradefaldt. 
— riate,  v,  a.  indela  i  centurier  ell. 
hundrade.  — rion,  5.  höfvitsman  för 
hundrade.    — ry,  s.  sekel,  ärhundradc 

Cephalic,  a.  hörande  till  hufvudet; 
tjenlig  for  hufvudet. 

CeriltjjO,  s.  vax,  vaxpomada;  vaxadt 
lärfto  -,  V-  a,  växa.  -Cd,  a,  öfver- 
4 


50 


Ceration 


Chamberlain 


dragen,  med  vax.  -tion,  s,  vaxnbg, 
öfverdragning  med  vax. 

Cere,  v.  a.  växa.  -cloth,  S,  vaxadt 
lärffc,  vaxduk;  muschpläster.  —meilt, 
8.  vaxduk.     ~0ns,  ö.  af  vax. 

Cerebel,  s.  mia  lyeman. 

Ceremojjnial,  a.  ceremonialisk.  -,  s. 
ceremoniel;  ritual.  -llialness,  8. 
krusaamhet;  omstandlighet.  — lliOUS, 
a.  kruserlig,  krussam,  ceremoniös. 
— niousness,  S.  ceremoni,  krus.  -ny, 
S.  ceremoni. 

Certain,  a.  viss  i  saker;  afgjord;  be- 
stämd, —ly,  dd.  visserligen,  säkert. 
-ness,  -ty,  S,  visshet,  ti-ygghet, 
säkerhet. 

Certillficate,  S.  certifikat,  skriftligt  be- 
vis;  attest,  —fler,  S.  bevittnare,  som 
leranar  certifikat.  —fy,  V,  Cl.  betyga, 
bevittna.    — tude,  s.  visshet,  sanning. 

Cerujlleaii,  -leoiss,  a.  biä,  himmels- 

Cerumen,  S.  oronvax.  [blä. 

Ceruse,  «.  blyhvilt. 

Cesarean,  a,  kejserlig.   -  section,  T, 

kejsarsnitt. 

CCSS,  S.  taxering,  päbud,  skatt.  -,  V.  a, 
taxera,  värdera,  beskatta.  -atlOn,  8, 
upphörande,  uppehSU,  hvila,  paus,  af- 
brott ;  BtillestSnd.  —  of  arms,  vapen- 
hvila.  -ibility,  S,  eftergifvenhet. 
— il>le,  a.  som  kan  afträdas;  efter- 
gifven.  —lon,  S.  öfverlStning,  afträ. 
dande.  -ionary,  s.  person  som  öf- 
verlemnar.  -öieut,  s.  taxering,  pä- 
bud,  skatt.  -Or,  8,  försumlig  men- 
niska;  en  som  länge  dröjer  att  betala 
sin  skatt. 

CcstUS,  S,  brudbälte;  "Venus -gSrdel. 

Chace,  s,  kast  med  fjäderbollen. 

Cliafe,  «.  hetta,  häftighet,  vrede,  snar. 
stickenhet.  — ,  t?,  a.  värma,  upphetta; 
gnugga,  gnida.  — ,  V,  n,  blifva  het, 
blifva  ond;  koka;  stöta  häftigt  emot; 
bryta  sig  (sSsom  vSgor);  blifva  hud- 
lös;  T,  skamfila,  -wax,  S.  kansli- 
betjent  som  värmer  och  p2 lägger  vaxet. 

Cliafer,  S.  kolpanna;  ett  slags  tordyfvel. 

CiiaS*,  S,  agnar;  lappri,  ting  af  ringa 
värde,  —er,  V.  a.  &  n.  kSpa;  pruta, 
handla,  schackra.,   byta.     -^Cror,  8, 


köpare,  en  som  prutar  mycket,  erllj 
8»  kittel,  fyrfat.  -ery,  8,  handel, 
ackord,  -inch,  8,  bofink.  -lesS, 
a.  fri  frSn  agnar.  — y,  £5.  full  med 
agnar. 

Cliaiillg',  8.  uppvärmning;  ^dning, 
-dlSh,  8.  fyrfat,  kolpanna. 

Chagrin,  s.  förtret,  missnöje;  bryderi, 
bekymmer,  vresighet.  — ,  V.  a.  be- 
kymra, förtreta. 

Chain,  5.  ked,  kedja;  •  slafveri,-  fången- 
skap. — ,  v.  a,  fastkedja ,  Qettra ;  för- 
ena; fängsla,  -bridge,  8.  kedjebro, 
hängbro.  — rule,  8.  kedjeräkning. 
-shot,  8.  kedje-  ell.  länkkula. -WOrk, 
8.  genombrutet  arbete;  kedjesöm. 

Chair,  s,  stol,  embetsstol;  portschäs. 
-hottonier, S. rörstolmakare.  -man, 
8,   portschäsbärare;  talman,  president, 

Chaise,  S.  schas.  [ordförande. 

Chalcographlier,  «♦  kopparstickare. 
— y,  5.  kopparstickning,  gravyr  i  koppar. 

Chalice,  s.  bägare,  -d,  a.  T.  försedd 
med  blomfoder. 

C^alh,  8.  krita,  kalk.  -,  V,  a,  upp. 
teckna,  märka  med  krita ;  göda  en  Skei 
med  kalk.  -Cutter,  s,  krit-  ell. 
kalkbrytare.  -pit,  8,  kritgrufva,  kalk- 
brott,     -y,  a.  kritartad. 

Challenge,  s,  utmaning,  utfordring; 
pästSende;  jäf.  —  V.  CL,  utmana; 
fordra;  ropa  an  (om  vakter);  göra  an- 
språk pa;  jäfva;  anklaga,     -able,  a. 


ansvarig. 


8,    en   som    utmanar; 


C  hal  O  t,  s.  gräslök.  [aijgripars. 

Chalybeate,  a.  stäiaktig. 

Chamade,  S»  schamad,  kapitulations- 
signal. 

Chamber,  8.  kammare;  krutkammaren 
pä  skjutgevär;  fänghål  pS  en  mina. 
"  of  a  pump,  pumpstöfvel.  -,  v. 
n,  bo ,  vistas ;  lefva  liderligt ;  in- 
trigera. — ,  V.  a»  to  —  a  gun,  göra, 
krutkam raare  f  en  kanon.  — COUnsel, 
8,  rättegSngsbiträde.  —er,  8.  kammar- 
herre ;  en  som  intrigerar,  en  som  lefver 
liderligt,  — fellow,  8,  sängkamrat. 
—ing,  5.  liderlig  lefnad,  liderlighet; 
frSsseri.  —lain,  8»  kammarherre, 
rantmästare,  kamrer;   kammartjenare. 


Chambermaid 

—maid  9  s.  kammaijungfru,  kamtnarr 
plga.     —pot J  S.  natt;potta. 

Chamfer,  v.  a,  reffla,  kannelera. 

Chamois,  s.  stenget ;  beredt  stengetskino. 

Chamomile,  $.  kamillblomster. 

Champ,  V.  a.  &n.  tugga,  bita,  gnaga. 

Champaign,  s.  fait,  slättmark;  Cham, 
pagne-vin.     ~,  a.  jemn,  slät. 

Champion,  a.  kämpe,  fäktare.  -,  V. 
a,  utmana. 

Chance,  S.  händelse,  slump,  tillfällig- 
het; lycka;  olycka.  — ,  a.  tillfällig. 
— ,    V,  n.    hända,    ske,    tilldraga    sig. 

-able,  a.  tillfällig.   -f«l,  a.  farlig, 

väesam.  -game,  s.  hasardspel,  -med- 
ley, s.  T,  vSdadrSp,  vädamäl. 

ChancIIel,  s,  högchor,  altare  i  en  kyrka. 
-elior,  S.  kansler,  president,  -ellor- 
Ship,  5.  kanslersembete  ell.  -värdighet. 
-ery,  S.  kansli;  högsta  domstolen  i 
England. 

€han||cre,  S.  chancre  (ett  slags  vene- 
riska  sSrJ.  -CronS,  ö.  smittad  med 
chancre. 

Chand|[elier,  s.  ljuskrona,    -ler,  s. 

IjusmSnglare,  Ijusstöpare ;  hokare.  -ry, 
s.  IjusskSp. 

Change,  s.  ombyte,  forändring,  omväx- 
ling; omvändelse;  yexelkurs;  smSpen- 
ningar.  —  of  the  moon,  nytändning. 
— ,  V,  a,  byta,  vexla;  förändra.  -, 
V.  71,  ombytas,  forändras,  —able,  a. 
ombytlig,  föränderlig,  -ableness,  s. 
obeständighet.  — ful,  a.  obeständig, 
vankelmodig,  -ling,  S.  byting,  obe- 
slutsam menniska.  -Fj  3,  penninge- 
vexlare. 

Channel 9  s.  rännil,  kanal,  vattenled- 
ning.     — ,  v,  a,  reffla. 

Chant,  s,  sSng,  melodi.  — ,  v.  a.  &  n. 
sjunga,  qväda;  berömma,  —er,  s, 
kantor,  sSngare.  -ery,  S.  hofkapell, 
orkester,  -iclcer,  S,  tupp,  hane. 
-reSS,  S,  sSngerska.  -ry,  S.  kyrka, 
hvari  själamessor  hällas. 

Chao||S,  ^.  kaos,  förvirring,  -tic,  a, 
kaotisk,  förvirrad. 

Chap,  S,  remna,  spricka;  köpare;  karl; 
besynnerlig  menniska;  käft.  -,  v.  a. 
Wyfva,  spräcka;  spricka,  rerona.  -fal- 


Charity-school        51 

len,  a.  inmtmt,   med  sammandragen 

nnm. 

Chape,  8»  hake,  bygel,  ki*ampa ;  doppsko. 

Chapel,  s.  kapell.  -ry,  S,  kaplans- 
syssla;  kapellomrSde. 

Chapiter,  S,  kapital  af  en  pelare. 

Cha-plain,  S,  kapellan,  huspredikant, 
fältprest,  skeppsprest. 

Chapless,  a.  som  har  infallna  kinder* 

Chaplet,  S.  rosenkrans,  radband ;  krans 
pä  en  pelare. 

Chapman^  s.  köpare,  kund. 

Chappy,  Chapt,  a.  kiufven. 

Chapter,  s.  kapitel',  afdelning;  ddra- 
kapitel;  balk  (i  lagen). 

Char,  s,  dagsarbete.  — ,  V.  a.  bränna 
kol.  — ,  V.  n.  arbeta  för  dagen.  — TVO- 
man,  s.  lijelphustru. 

Character,  S.  karakter ;  märke,  tecketi ; 
stil,  handstil ;  titel  och  värdighet;  egen- 
skap; sinnehftg.  — ,  V.  a,  inskrifva. 
— istiC,  a.  anmärkande,  utmärkande, 
karakteristisk.  — ,  s.  karakteristik,  ka- 
rakterstecken ,  kännemärke.  — ize.  V, 
a.  karakterisera;  beskrifva.    — lesS,  a. 

Charade,  s.  charad.        [utan  karakter. 

Charcoal,  s.  trUkol,  brännkol. 

Charge,  S.  börda,  last;  befallning; 
syssla,  uppdrag,  åliggande;  omsorg; 
anklagelse,  beskyllan;  förmaning;  be- 
kostnad,  omkostningar ;  anfall,  angrepp ; 
laddning.  — ,  V,  a.  lasta;  trycka,  be- 
svära; uppdraga  (ett  embete);  anfalla; 
ladda;  befalla;  Slägga;  anklaga,  be- 
skylla, -able,  a,  dyr,  kostbar,  kost- 
sam; som  kan  anklagas.  — ablenCSS, 
S.  kostnad,  dyrhet.  — r,  s.  ett  stort 
fat;  stridshäst,  oflicershäst. 

Chari||ly,  ad,  varsamt,  forsigtigt.-ness, 
S.  sorgfällighet,  varsamhet. 

Chariot,  a.  vagn,  kaross.  — ,  V,  a, 
föra  i  en  vaga.  — eer,  3.  kusk,  kör- 
sven. 

Chari||table,  a,  hjelpsam,  välgörande, 
god,  gifmild,  5m,  frikostig,  -table» 
neSS,  3,  godhjertenhet,  menniskokär- 
lek.  -tably,  ad,  omt,  mildt.  -ty, 
3,  menniskokärlek,  barmhertighet,  mild- 
het ;  kärleksverk,  almosa.  — ty-SChOOl, 
S,  sockenskola,  friskola. 


52 


Charfc 


Charlc^  v,  a,  kola,  bränna  kol. 

Charlatan,  5.  qvacksalfvare ;  storskry- 
tare.  — icalj  d,  qvacksalfvaraktig. 
— ry,  S,  qvacksalfveri ;  bedrägeri. 

CharlOCkj  S,  åkersenap,  Skerkäl. 

Charm^  S,  förtrollning,  förijusning,  troll- 
konst ;  behag.  — ,  V.  a,  förtrolla ,  för- 
tjusa, intaga,  förnöja,  —er.  s^  tjnsare, 
fortjuserska ;  älskling.  — följ  a.  in- 
tagande, förtjusande,  -ingj  S,  tjus- 
ning, förtrollning.  — ,  a.  förtjusande, 
intagande,  behaglig.  -inglieSS,  5. 
förtjusande  behag. 

Charnel,  5.  benrangeh    -house,  s, 

Charr,  s,  röding  (lax).  [benhus. 

Chart,  5.  sjökort. 

Charter,  s.  öppet  bref,  konunga  bref, 
privilegium,  oktroj.  — ,  V.  a.  privile- 
giera; befrakta  (ett  skepp),  —er,  S. 
befraktate.  -ing,  S.  befraktning. 
-party  j  S.  certeparti,  befraktningc- 
bref.  [sparsam. 

Chary,  a.  sorgfällig,  varsam,  forsigtig; 

Chaslie,  s,  djurgård,  jagtpark,  skogs- 
park;  jagt;  förföljelse;  ränna,  reffla. 
— ,  V,  d.  jaga,  förfölja;  drifva  i  guld 
ell.  silfver;  infatta.  to  -  away, 
skräma  bort.  —er,  5.  jägare,  förföl- 
jare; juvelerare.    —ing",  s,  infattning; 

jagt  pä  ett  skepp,  -ill  g  hammer,  s. 

driflianimare. 
Chasm,  s.  klyfta,   remna,  svalg,  gap, 

afgrund.      -ed,    a.   klufven ,   full    af 

hSl  ell.  öppningar. 
Chast||e,  a.  kysk,  blygsam;  ren.    -en, 

V.  a.  tukta,  aga,  näpsa,     -eness,  S. 

s.  Chastity,    -ening,  5.  tuktan, 

aga.     — ise,  V,  a.  tukta,  aga,  näpsa. 

-isement,  s.  aga,  bestraffning,  -iser, 

S.  ägare,  bestraffare.  — ity,  s»  kysk- 
het, blygsamhet;  renhet. 

Chasuble,  s.  messhak©. 

Chat,  $.  snack,  prat,  aladder;  hänge 
(på  björk  etc).  — ,  V,  n.  pladdra, 
snacka,  prata.  — ty^  <^.  pratsam, 
sqvalleraktig.     — WOOd,  S.  risved. 

Chatel|{an,  S.  kastellan.     -et,  S,  ka- 

Chattel,  S,  lös  egendom.  [stell. 

Chatter,  s.  snack,  prat,  siadder,  skrik, 
qvitter.       — ,    V,    n,    qyallra,    prata; 


Cheque 

qvittra.  — bOX,  8,  pratmakare.  -er, 
S,  pladdrare,  sladdrare.  —pie,  s,  skata. 

ChaTT,  S.  käft,  ofra  ell.  nedra  delen  af 
mulen  (pä  kreatur).     — ,  V.  a.  tugga. 

Chawdron,  S.  inelfvor,  inmäte. 

Cheap,  a.  &  ad.  godt  köp,  af  ringa 
värde.  — ,  €,  köp,  pris.  —en.  V,  <Z, 
fråga  om  priset,  pruta,  sätta  ner  pri- 
set,  -ly,  ad.  för  godt  köp.  -ness, 

S.  godt  köp;  ringa  värde. 

Chearly,  ad.  &  int.  raskt!  gä  päi 

Cheary,  a.  lustig,  munter. 

Cheat,  s:  bedrS^eri,  skälmstycke,  svek, 
knep;  skälm,  spetsbof.  — ,  V.  a.  be- 
draga, föra  bakom  ljuset,  narra,  -er, 
S.  bedragare,  skälm. 

Check,  s.  tygel,  hinder,  tvång;  uppe* 
håll ;  förebråelse,  missnöje ;  schack.  — , 
V.  a.  hålla  tillbaka,  tygla;  förebrå; 
kontrollera;  gifva  schack.  — board, 
S.  schackbräde,  —er,  S,  inlagdt  ar- 
bete, ratverk.  -,  V,  a.  göra  inlagdt 
arbete  ell.  rutverk.  — leSS,  a.  oemotstån* 
delig.  —mate,  a.  schackmatt.  — ,  V. 
a.  göra  schackmatt.  —wise,  ad.  i 
mtor.  —work,  s.  inlagdt  arbete,  rut- 
verk.    — y,  a.  brokig. 

Cheek,  5.  käk,  kind.  -bono,  8.  kind- 
ben, kindbacke,  käft.  -tlieeth,  s, 
pL  oxeltänder.    — varnish,  8.  smink. 

Ciieep,  v.  n.  pipa,  qvittra,  qvilla. 

Cheer,  s.  spis,  kost,  traktering,  måltid; 
uppsyn;  mod,  munterhet,  what  —  ? 
hur  står  det  till?  — ,  V,  a.  uppmun- 
tra, trösta.  — ,  V.  n,  fatta  mod.  — 
up  I  friskt,  muntert!  — ftll,  a.  mun- 
ter, lustig,  liflig.  -falness,  -is ess, 

8.  munterhet,  glädtighet.-  — leSiS,  a. 
sorgsen,  bedröfvad.  — ly,  — y,  a.  glad, 
munter,  glädtig,  leende. 

Cheese,  s.  ost.     -bOT?!,  8.  ostkar. 

-^CnrdS,  S.  yste;  lupen  mjölk,  -llp, 

8.  ystpåse.  — mite,  8.  ostmask.  -mon- 
ger, 8.  osthandlare.  -monM,  8. 
ostkar,  -rennet,  8.  löpe.   -yat,  8. 

Cheesy,  a.  ostaktig.  [ostkar. 

Chely,  8.  kräftklo. 

Chemljical,  a.  kemisk,    -ist,  s.  ke* 

mist.     -istry,  8.  kemi. 
CheQ[ue,  Sf  penning^anvisnlng. 


Cherish 

Olierisll,  V,  a,  älska,  hSlla  af;  smeka; 

beskydda;  föda,  underhSlla,  uppfostra. 

—er,    S,    uppiostrare ,     skötare,    hjel- 

pare.    — meiltj   s,   uppmuntran,    un- 
derstöd; skötsel. 
Clierry,   S»   körsbär.     -,  a.   brun   som 

körsbär,    —bird,  e.  sidensvans  (fSgel). 

•►cheeks  5     S.    rödblommlga     kinder. 

—pit 5  S,   grop  i  hakan   eil.  kinderna. 

-stone,  e,  körsbärskäma.    -troe,  s. 

körsbärsträd. 
Chert,  8.  hornsten  (ett  slags  fl  inta). 
Cherub,  S.  kerub,     -iCj    a.  kerublsk. 

— iin,  5.  keruber. 
Cherup,  v.  n.  qvlttra,  qvilla. 

Chervel,  a.  muffeiajur. 

Chervil,  S,  kyrfvel. 

Chesnut,  S,  kastanje. 

Chess,  s.  sohackspel.  -bOftrfl,  €. 
schackbräde,  schackspel,  —man,  3. 
schackpjes.  —player,  8»  schackspelare. 
-table,  8,  schackbräde. 

Chessoni,  s,  nvylla  (jordart). 

Chest,  8,  kista,  koffert ;  bröst.  -,  V,  a. 
lägga  in  i  iSdor.  -fonnder,  8.  qvar- 
kan.  -foundered,  a.  fläsmätt,  trSng- 
bröstad,     -nut,  s.  kastanje. 

Cheyalier,  S.  riddare,  kavaljer. 

Cheyen.  Chevin,  8.  kabiijo. 

Chereril,  8.  kidling,   ung   bock;    kid- 
Chevron,  s.  sparre.  [lingskinn. 

Cheit,  8.  en  mun  full,  munsbit.    — ,  V, 

a.  tugga ;  •  grubbla,  Öfverlägga.    — ,  V. 

n,  tugga   pä;   bita.      -in^,  «.  tugg- 
Chewet,  8,  köttpastej.  [ning. 

Chicane,  S.  chikan,  lagvrangning ,  ad- 

vokatstrek,    knep,    ränker.      — ,  V.  a. 

chikanera. 
ChicCOrie,  «.  cikoria,  vägvSrda. 
Chick,  8.  kyckling,    -en,  5.  kyckling; 

fågelunge,    -enhearted,  a.  försagd, 

feg.  -enpOX,  8.  smSmessiing.  -lin^, 
8,  kyckling,  -pease,  5.  pL  kikärter. 
-TVeed,  8,  narf. 

Cliid,  chidden,  p.  af  chide. 

Chitljje,  v.  a.  näpsa,  banna,  tilltala, 
gräla.  — ,  v.  n.  knota,  kifvas,  träda. 
-ingly,  ad.  knarrigt,  trätsamt. 

Chief,  a.  förnämst,  hufvudsakllg,  forrtn, 
öfverst,  utomordentlig.   — ,  $,  kommen* 


Chink 


53 


dant,  befälhafvare.  -dOm,  s.  öfvcr. 
herrskap,  öfvervälde,  högsta  liiaJit, 
—loss,  a.  utan  anförare,  -ly^  ad, 
förnämligast,  i  synnerhet,  -mail/ 5. 
anförare,  —mate,  S.  Öfverstyntian.j 
-rie,  -ry,  8,  arfränta.  -talu,  0,1 
höfding,  befälhafvare,  anförare» 

Chiffy,  8.  ögonblick. 

Chilblain,  s.  kybSr,  frostskada. 

Child,  8.  (pL  children)  bam.  ~,  v. 
n.  ligga  i  barnsäng,  -bearing,  5. 
barnfödelse.'  —bed,  5.  barnsäng. 
— birtll ,  8»  barnfodsel ,  barnsnöd. 
-ermas-day,  8.  Menlösa  bams  dag, 
i(jerde  dag  Jul.  — hood,  8.  barndom, 
barnaSr,  barnslighet.  — ish,  a.  barns- 
lig, -less,  a.  barnlös,  -lik,  «. 
barnslig,  lik  ett  barn. 

Clliliad,  5.  tusende,  tusental ;  tusen  Sr. 

Cllill,  8.  köld,  kyla;  frost,  kulenhet; 
darrtiing  af  köld.  -,  a.  frusen,  kall, 
stel;  modfälld,  nedslagen;  ficjrma. 
tisk.  — ,  V,  CL,  kyla,  göra  kall,  Isa; 
nedtrycka.  — ,  v.  n.  ityz2i,  skälfva  af 
köld.  -inesS, -ness,  5.  köld;  kyla; 
rysning,  darrning  af  köld.  — y,  fl. 
kylig,  kulen,  kalt,  frusen. 

Chimb,  8,  kim,  lägg. 

Chimo,  8.  klockspel,  klockljud ;  harm  o- 
cUk  klang;  öfverenskoramelse.  — ,  ih 
a.  klämta,  iSta  klockspelet  gS.  — ,  v. 
n,  komma  öfverens,;  klinga,  pasrn, 
Öfverensstämma.  — r,  8.  klämtarc, 
ringare. 

Chimer||a,»  «.  éhlmär;  bjernspöke. 
— ical,  a,  inbillad;  ogrundad,  chi- 
merisk. 

Chimney,  8.  ekorsten,  spis,  spisel. 
-corner,  s.  vrSn  vid  spisein.  -piece, 

8.    bräde   öfver   en   spisel,     — pot,  8. 

skorstenshyf.  -SWCepOr,  8.  skorstens- 

fejare. 
Chin,  5.  haka.    -COUgh,  5.  kikhosta. 
CJlina,  8.  kinabark;  porr.lai.    -ivare. 
Chinch,  s.  vägglus.  [s.  porslin. 

Chine,  8.  ryggrad,  ryggben.     -,  V.  a. 

klyfva  ryggbenet. 
Chinese,  8,  Kines;  kinesiska  sprSket. 
I  Chink,  s.  spricka,  remna;  smSpengar; 

penningklang.   — ,  V.  a.  remna,  spricka. 


54 


Chinky 


— ,  v,  n.  klinga  som  penningar,  -yj 
a.  sprucken,  full  af  rcmnor,  remnad. 

€llinse,  v.  a.  kalfatra. 

ChiutS^  5.  ?its  (bomullstyg). 

€hip9  s,  spSn,  splittra,  a  -  of  Iread, 
brödsmula.  — ,  v.  a.  spänta,  hugga 
spänor,  tälja,  -hat,  S.  bast»  ell. 
rothatt.  -pillg  9  s.  spSntning,  -liyf- 
ling.     -  knife,  täljknif. 

CJhir||agra>  s.  gikt  i  händerna,  -agri- 
cal,  a.  giktfuii.     -ographor,  s. 

skrifvare.  -Ograpliy,  S,  2genhändig 
skrift.  -OlOgy,  S.  fingersprSk.  -O- 
niancer,  S.  en  som  spSr  i  händerna. 
-Omaiicy,  S.  konst  att  spä  i  hän- 
derna, -omailtical,  a.  hörande  till 
konsten  att  spä  i  händerna. 

Chirp,  S.  q  vitter,  säng.  -,  V.  n.  qvit- 
tra,  sjunga;  göra  glad.  -lug,  S. 
qvittring ;  glädtighet. 

ChilT,  v,  n,  knurla.  -HPj  V.  n. 
qvittra,  qvilla. 

Chirurgllcon ,  s.  fältskär,    -ory,  s. 

fältskärskonst,     kirurgi.      -Ical,    «. 

kirurgisk,    som    hörer    till    fältskärs- 

konsten. 
Chisel,  S.  mejsel,  huggjern.     -,  V.  a. 

uthugga,  gravera,   ciselera.     -ITOrk, 

8.  uthuggning,  ciselering. 
Chissels,  3,  pl,  groft  mjöl. 
Chit,    s»   kattunge,   snorkidling;  barn, 

litet  barn;  lefverfläck.     —,  V.  71.  gro, 

skuta   brodd,    broddas.       — Chat,   S. 

sladder,  prat.    -tcrllngS,  S.  2>t'  In- 

mate,   inelfvor;   smätarmarna.      -ty, 

a.  barnslig.     —  face^  barnansigte. 
ChivalllrOUS,    a.    ridderlig,     -ryj   e, 

ridderskap,    riddarestSnd ;     tapperhet; 
Chives,  S.  gräslök.  (rytteri. 

Chivoy,  s.  tilltal,  förebrSelse. 
Chlorosis,  s.  gronsjuka,  bleksot, 
Chocli,  s.  angrepp. 
CllOCOlatO,  S,  choklad. 

Cliode,  p.  af  ehide. 

Choice,  s,  val,  urval ;  *  kärnan.  -,  O, 
vald,  utvald,  utsökt,  förträfflig,  ypper- 
lig, -less,  S.  utan  valfrihet;  tvun- 
gen. -UOSS,  S.  grannlagenhet ,  ora» 
tanke.  [gare. 

Choir,  8.  chor  i  en  kyrka;  chor  af  sSn- 


Chronicle 

Choke,  S.  stocken  i  en  ärtskocka.  — , 
V.  a.  qväfva,  strypa;  undertrycka, 
hindra,  -pcar,  s,  ett  slags  härda 
och  elaka  päron.     -VOtch,  8»  hund- 

Choky,  a.  qväfvande;  sträf.        frcfva. 

Choler,  s,  galle;  vrede,  -ic,  «.  ko- 
lerisk,  gallaktig;  ond,  vred;  föroläm- 
pando. 

ChOOSlIe,  v.  a.  vfilja,  utköra,  söka  ut, 
kunna  välja;  hafva  valrättighet.  tO 
-  rather,  hellre  vilja,    -ing,  8.  val. 

Chop,  8.  afliugget  ell.  afskuret  stycke, 
skifva;  stöt,  slag,  knuff.  — ,  V.  a. 
stycka ,  hacka ,  sönderhugga ;  byte  ; 
tvista,  gräla;  stöta  emot;    Öfverraska 

-house,  8.  gärkök.    -per,  8,  kött 

bila,  hackknif.  -pillg,  $,  afhuggc 
ning.     -,    a.   frisk,   frodig,     -plug- 

block,  8.  huggkiuhb.  -pliig-hoard, 

5.  hackbräde.  -ping-kldfe,  8,  hack. 

knif.    — py^  C.  full  meå  sprickor  elL 
Chops,  8.  pl,  käftar.  [remnor. 

Choral,  s.  kyrkosSng.    — *  a.  hörande 

till  en  chor. 
Chord,   8,  strKng  pä  ett   instrument; 

snöre;  rät  linie.     — ,  V,  a,  förse,  med 

strängar.  -CO,  8,  stranguri. 
C  11  orist,  -er,  8.  chorsängare. 
Chorograpliy,  8,  landskapsbeskrifnln?. 

Chorns,  8.  chor.  [choose. 

Chose,  imp,  af  choose,    -n,  p,  af 

Chough,  8,  eldkrSka;  kaja. 

C  house,  8,  enfaldig  stackare.    -,  V,  <U 

narra,  bedraga,  [sanTk 

Chrf  sm,  s.  helig  olja  ell.  smörjelse,  kr!. 
Chrisoni,  S»  dopmössa;  barn  som  dör 

innan  det  tit  en  niSnad  gammal. 

Christ,  s,  christus.    -cross-row,  «. 

abcbok.  —en,  v.  a,  kristna,  döpa. 
-endoni,  8,  kristendom;  kristenhet. 
-enillg,  8.  kristning,  dop,  barnsöl» 
-ian^  ^.  kristen.  — ,  a.  kristen,  krist» 
Hg.  —  name  i  dopnamn,  fcirnaran. 
-lan f sm,  S,  kristendom;  kristenhet. 
-ianity,  8,  kristendom,  -ianize, 
v*    a.    omvända,     göra    till    kristen. 

-mas,  8,  Jul.  -masbox,  8,  jul. 
klapp,  -inasday,  s,  juldagen,  -mas- 

holydays,  s.  julhelgen. 

Chronic,  -cal,  a.  kronisk,    -lo,  *♦ 


Chronicler 

krönika;   tidbot.     -,  v.  a.  inskrifva 
i  krönika.     — ler,   s,  kröujkskrifvare, 
hSfdatecknars. 
ClironOlJlOger,  S,  kronolog,  tidräknare. 

'logical,  a,  kronologisk,    -logy, 

S.   tidräkning.      -meter,   S.   krono- 
meter; sjöur';  taktmätare. 

Clirys||alls,  e,  puppa,  -olite, «.  kry- 

solit  (ädelsten). 
Chnb,  5.  stensimpa  (fisk),  -bed,  -by, 

Ö.  tjockhufdad.    -CllCeked,  a.  plus- 

8ig,  pussig. 
Clinck,  s.  klapp ;  skrockning.   — ,  V.  W. 

locka     genom     skrockning ;      skafva ; 

skrocka  som  en  bona.    —le,  S,  skrock. 

ning ;  tolp.    — ,  V,  n.  skrocka ;  smeka ; 

gapskratta.     -le-Iieaded,  a.  dam, 

tjockhufdad. 
Chnff,   8,  tolp,  bondlurk.     -ily,  ad. 

tvSrt,  groft.    -JnesS,  S.  tölpaktighet, 

grofliet.    — y,  a.  grof;  bondaktig;  fet, 

pussig. 
Chnm,  s.  kammarkamrat;  tuggbuss. 
Climnp,  Chunk,  s.  träklump. 

Chnrch,  S,  kyrka ;  gudstjenst.  -,  V.  71. 
göra  tacksägelse  i  kyrkan.  — ,  V.  CL.  to 
—  a  woman,  taga  en  hustru  i  kyrkan. 
^ale,  s.  kyrkinvigningsfest.  -bOOlc, 
S.  kyrkbok,  doplista,  —ing,  s,  kyrk- 
tagning,  kyrkogSng.  —man,  s,  an- 
delig  man;  en  som  bekänner  sig  till 
cngel=:ka  kyrkan,  -warden,  8.  kyrk- 
värd,    -yard,  8.  hyrkogSrd. 

Clinrl,  8.  bonde,  grof  menniska;  lurk; 
girigbuk.  — ish,  a.  bondaktig,  gi'of, 
ohyfsad;  girig;  förarglig.  -islmeSS, 
$.  bondaktighet ;  snSlhet.  ~y,  a. 
hSrd,  sträf,  rS. 

Clllirme,  $.  oväsen,  buller,  larm. 

Clinm,  8.  smörkärna.  — ,  V,  a.  kärna 
smör.  [ningssaft. 

Cliyllle,    -InS,    ä.    chylus,.   matsmält- 

Chymic  etc  s.  Chemical  etc. 
Cibarions,  a»  ätlig. 

Cicatri||ce,  s,  Srr,  skrSma.  -zation, 

5.  Srrgöming;  sSrliikning.    — ze,  V.  71. 

Srra  sig. 
CicllOry,  S.  vagvSrda. 
CijCnralJte,  v.  a.  tama,  göra  tam,  splika. 

—tion,  $.  tämning,  späkning. 


Circumambiency     55 

Cicata,  S.  odort,  sprängört, 

Cid,  5.  hjelte. 

Cider,  5.  cider,  äpelvin.    -ist,  ^.  cl» 

Ciel,  s.  s.  Ceil.  [derbryggare. 

Cierge,  s.  vaxiju3> 

Cigar,  8.  cigar. 

Cili||ary,   a.  horande  till   ögonlocken, 

-Cions,  a.  gjord  af  hän 
Ciraolite,  8.  piplera. 
Cincture,  s.  gördel,   bälte;   krans  p8 

en  i>elare;  omhägnad. 
Cinder,     8.     halfbruna    kol;     stenkol 

kolad  i  ngn.    -OUS,   ClndrOUS,  a. 

kokktig.    —  wench,  8,  fattig  qvinna 

som  undersöker  askan. 
Ciner||ation,  8.  askbränning.    -60US, 

a.    askgrä.      -itious,    8.    askaktig, 

-nlent,  a.  askig,  full  med  aska, 
Cingle,  8.  sadelgjord. 

Cinnaljbar,  8.  cinobcr.  -mön,  s,  ka. 

Cinoper,  5.  cinober.  [nel. 

Cinque,  S.  femma  (pS  kort);  cinka  pl 
tärningar,    -foil,  8.  krSkklöfver,  po- 

Cion,  8,  ymp,  telning.  [tentill. 

Cipher,  S.  siffra;  chiffer;  inbundet 
namn ;  noll.  — ,  V.  a.  chiffrera,  skrifva 
chiffer.  -,  V.  n,  räkna.  -Cr,  8,  räk* 
nare,  en  som  räknar. 

CirCinallte ,  v.  n.  röra  sig  i  cirkel. 
—tion,  8.  kretslopp,  afmätning  med 
cirkel. 

Circyle,  S,  cirkel.  Krets;  sällskap; 
ring.  — ,  V,  a.  omgifva,  innefatta.  — , 
V.  n.  röra  sig  cirkelformigt;  gä  om- 
kring,  —led,  a.  cirklad,  cirkelformig, 
rund.  -let,  8,  cirkel.  -Ung,  -ly, 
a.  cirkelrund.  — uit,  8,  rymd;  om- 
fSng,  omkrets,  omlopp;  lagsaga.  — , 
V.  n»  röra  sig  cirkelvis,  gä  rundt  om. 
kring,  beskrifva  en  cirkel,  -ultion, 
8.  kretsgäng,  omlopp.  -uitOUS,  a. 
vidlyftig,  raSngordig.  — ular,  a.  rund, 
cirkelrund ,  clikelformig ;  kretsformig. 
Utter,  cirkulär,     -ularlty,  s. 

cirkelform.  -ulate.  V,  a.  sätta  i 
omlopp.  — ,  V.  n.  löpa  omkring,  cir- 
kulera. — ulation,  s.  omlopp.  — ula- 
tory,  a.  omlöpande,  kringlöpande, 
-  letter,  cirliulär. 

Circiimijaiiiblency,  8,  omfSng,  ora. 


56      Circumambient 


Claimer 


krets,  —ambient  J  a.  omgifvände. 
-ambulate^  v.  n.  gä  (vandra)  rundt 
omkring.  —cise^  V,  a.  omskara. 
-Cision^  S.  omskärelse.  — duct^  V, 
a,  npphäfva,  annullera;  leda  omkring. 
— ference,  s.  omkrets;  cirkel,  peri- 
feri. — ,  V.  a.  omgifva  med  en  cirkel. 
— flCX^  S.  accent  circumflex.  ~flu- 
ence^  s,  kringflytning.  -fluent^ 
-flnOIIS,  a.  kringflytande,  -fora- 
neons^  a.  kringstrykande.  -fase^ 
V.  a,  gjuta  ell.  sprida  omkring.  — ftl- 

siön,  5.  kringgjutning.    -gyrate, 

v.  n.  rulla,  vända  sig  omkring.  — ition, 
8,  kringvandring,  omgSng.  -jacent, 
S,  kringliggande,  -ligation,  s.  om- 
bindning;  bindel.  -locution,  8. 
omsvep   i   tal;   bruk   af  oriktiga  ord. 

-mured,  a,  kringmurad,  —navi- 
gable, a.  som  kan  kringseglas.  —na- 
vigate, V.  a.  kringsegia.  -navi- 
gation, 8,  kringsegling.  -naviga- 
tor, 8,  verldskringseglare.  —posi- 
tion, 8.  cii-kelformig  ställning,  —ro- 
tation, 8.  kringrullning.  — SCribe, 
V.  a,  kringskrifva ;  inskränka,  sätta 
gräns  för.  -SCription,  8,  omskrif- 
ning;  inskränkning,  gräns.  — SCrip- 
Sive,  S»  omskrifvande;  inskränkande. 
-SpeCt,     — Spective,    a.     varsam, 

försigtig.   -spection,  -spectness, 

e.  försigtighet ,  varsamhet.  — stsn- 
CO,  8,  omständighet;  tillstånd;  be- 
Äaffenhet.  — ,  V.  a,  försätta  i  vissa 
omständigheter.  — Stant,  a.  omgif- 
vande»  inneslutande.     — stantial,  a. 

tillfällig;  omständHg»    -stantially, 

ad,  pS  ett  omständligt  sätt,  noga. 
-Stantiate,  v.  a.  omständligen  Ije- 
skrifva.  -vallate,  v,  a.  omvalla, 
forskansa.  — vallation,  8,  omvall- 
ning,  —vent,  v.  a.  bedraga;  snärja, 
fSra  bakom  ljuset,  -vention,  8. 
bedrägeri;  snärjning,  — vest,  V,  a. 
omkläda,  betäcka.  ^VOlation,  8. 
kringflygning,  kringfladdring.  — VOlu- 
iion,  8.  omlopp  kring  en  medelpunkt. 
-VOlve,  v.  a.  kringhvälfva,   rulla. 

Circns,  Cirque,  s.  circus,  rund  skSdc- 
plats.  • 


Cirrous,  a.  rankig. 
Cisalpine,  a.  belägen  pä  denna  sidan 
om  Alperna. 

Cisars,  Cissors,  s.pl.  sax. 

Cist,  8.  fodral ;  päse,  säck ;  oraslag. 

Cistercian,  s.  cisterciensermunk. 

Cistern,  s.  cistern ;  pumpback  pä  skepp. 

Cit,  8,  borgare,  kälkborgare. 

Citadel,  8.  kastell,  skans. 

Cital,  8.  tilltal,  anklagelse;    stämning. 

Citaljtion,  8.  tilltal;  förebräelse;  an- 
klagclse;  stämning;  citation;  åbero- 
pande. ^  — tory,  a.  inkallande ,  an- 
förande.- [åberopa. 

Cite,    V.    a.    stämma;    citera,    anföra. 

Cithern,  S.  cittra  (slngs  harpa). 

Citi||cism,  S.  belefvenbet*  artighet. 
—ed,  a.  som  har  borgarerätt.  — ZOn, 
5.  borgare,  stadsbo.  — ,  a.  borgerlig, 
-zensliip,  8.  borgarerätt. 

Citrine,   Citron,  s.  citron,  lemon, 

en  art  ganska  fin   kristall.,    — ,  a.  ci- 

Cittern,  S,  cittra.  [trongul. 

Citrul,  8.  pumpa,  vatten  melon. 

City,  8.  stad.  — ,  a.  tillhörande  en 
stad;   stads-.     — COUrt,  8,  magistrat, 

Cives,  8.  pl,  gräslök. 

Civet,  8.  sibet,  desman,  muskus.  -Cat, 
8.  sibetkatt.  [krans. 

Civic,  a.  borgerlig.     —  d'OWn,  eklofs- 

Civil,  a.  höflig,  belefvad,  sedig,  artig; 
civil ;  boi-gerlig.  —  law,  civilrätt,  romer- 
ska lagen.  —  war,  inbördes  krig.  -lan, 
8,  civilist ;  professor  i  lagfarenheten. 
-ity,  5.  böflighet,  artighet,  -ization, 
8.  civilisation.  — izo^  V.  a.  civilisera; 
hyfsa.  [dygd. 

Civism,  8,  medborgaréöida,  medborgar» 

Clabber,  é.  löpe,  ystad  mjölk. 

Clack  9  8,  qvamlek;  talträngd  qvinna. 
— ,  V.  n,  slamra  som  eii  qvarnsko; 
skramla,  tala  oupphörlig^.  — ^r^  $0 
qvamkläpp;  portklapp. 

Cladd,  a.  klädd. 

Claim,  8.  fordran,  rättighet,  anfsprSk, 
talan.  <— ,  V.  a,  göra  anspråk,  fordra 
som  en  rättighet.  — able,  a,  hva3 
som  kan  pSstäs  ell.  fordras.  — ant,  *. 
den  som  fordrar  ell.  gör  anspråk.  — er^ 
8,  fordi-are. 


Clamber 


Clear 


57 


Clamber,  V,  n,  klifva,  klättra,  klänga. 

Clanim,  v,  a.  uthungra,  svälta  ihjäl, 
hopklippa,  tilltäppa.  — lllGSS,  S.  klib- 
bighet, limaktighet,  seghet.  — y,  a. 
klibbig,  limaktig,  seg,  vidhängande. 

ClamllorOUS,  a,  bullersam,  skrikande, 
stojande.  — OUr,  8,  buller,  oväsende, 
stoj,  skri,  larm.  — ,  V,  n,  skrika, 
bullra,  stoja. 

€l&nipj  8.  klump,  klamp;  balkvägare; 
fogning  pä  en  mast;  en  bränning  te- 
gelsten ;  tegelstenshög.  — ,  V.  a.  spika 
fast,  sammanfoga,  sätta  tillhopa. 

Clän  y    8.     familj-,     ätt ;     stam ;      sekt ; 

komplott.    — ,  i),  n.  CtogetherJ,  sälla 
sig  ihop;  kabalera. 

Clanllcular,   -destine,  a.   hemlig, 

dold;  lönlig. 

Clang",  8.  klang,  klingande;  gällt  ljud. 
— ,  V,  n,  klinga;  ljuda,  iSta  som  en 
trumpet.  ~0r,  S.  trumpetskall.  —01*- 
OUS,  a.  gällljudande. 

Clank  ,  8.  slammer ,  skraramel ,  skarpt 
och  gällt  buller  ell.  ljud.  -,  V,  n. 
slamra  som  fjettrar,  klinga,  —er,  s. 
grof  lögn. 

Clap,  8.  smäll,  knall,  buller,  brakande, 
dSn ,  skräll ;  slag,  släng ;  dröppel ;  at 
one  — ,  pS  en  gSng.  — ,  v.  a.  klappa ; 
slS,  bänka ;  sätta,  tillsätta ;  gilla,  göra 
hastigt;  smitta  (med  venerisk  sjuka). 
to  —  up  a  peace,  sluta  fred.  to  — 
up  together,  laga  sig  bort.  -board, 
a,  kimm,  tunnstaff.  ^net,  s.  lärk- 
nätt.  -per,  8.  en  som  ger  bifalls- 
tecken ;  klockkläpp,  klapp  pä  en  pump- 
sko. "  of  a  door,  portklapp,  -per- 
Claw,  v.  n.  gräla  em9t,  bannas,  träla, 
vara  ovettig.  [adt  vin. 

Claret,  8,  Ijusrodt  franskt  vin,  krydd- 

ClarillCOrd,  8.  klavessin,  klaver,  -fica- 
tion,  8.  klarning.  —fy,  V.  ö.  klara, 
göra  klar,  göra  skinande ;  luttra,  -ga- 
llon, 8.  uppmaning,  uppfordran.  -net;5 
S.  klarinett.  — On,  5.  ett  slags  trum- 
pet, krokhorn,  zinka.  -tude,  -ty, 
8,  klarhet,  genomskinlighet. 

Clary,  8.  salvia  (ört).   -,  v.  n.  skrika. 

Clash,  s,  stöt,  smäll  af  tvenne  krop- 
par som   stöta  tillhopa;      motsägelse, 


stridighet.  — ,  v.  er.  sl^  ihop  saker  ätt 
de  klinga;  stöta  emot.  — ,  V^  ««• 
skrälla,  klinga;      tvista,  motsäga. 

Clasp,  8.  hake  ell.  häkta;  agraff ; 
spänne;  haspe;  omfamning.  — ,  V.  ö. 
spänna  ihop;  fästa,  med  hake;  om- 
famna, -er,  8.  stängel,  ranka,  -knife, 
8.  fållknif. 

Class,  8.  klass,  indelning;  ordning,  rang. 
— ,  V.  a.  fördela,  indela  i  klasser,  sätta 
i  ordning,  -ic,  -ical,  a.  klassisk. 
-,  8,  klassisk  författare,  -iflcation, 
8.  indelning  i  klasser,  — ify^  V.  a, 
indela  i  klasser. 

Clatter,  8.  buller,  skräll,  oväsénde,  stoj. 
— ,  V.  n,  slä  nSgot  emot  hvartannat 
att  det  klingar;  bullra,  stoja,  skrälla; 
gräla. 

Cla;iS||e,  S,  klausul;  fdrbehSll,  vilkor. 
-trål,  a.  klosterlig,  kloster  tillhö-ig. 
— Ure,  8.  instängning,  stängsel,  mur- 

Cla-vated,  a.  knölig,  hSrd.  [plank. 

Clavellated,  a.  gjord  af  bränd  vinsten. 

Clavi||ary,  8.  klaver.  -Cle,  S,  nyckel- 
benet. 

Claw,  5.  klo,  ram,  tass.  ^,  V.  a.  WS., 
klösa  ,  rifva ;  smickra.  — back  ^  .?. 
smickrare.  —ed,  €C.  försedd  med  kloii-, 
—less,  a.  utan  klor. 

Clay,  8,  ler,  lera.  — ,  V.  a.  bestryka 
med  ler;  göda.  — COld,  a.  lifiös. 
-ish,  a,  lerig,  leraktig.  -land,  5. 
lerjord,  —marl,  8.  lerraergel.  -pit, 
8.  lergrop,     -slate,  5.  lerskiffer. 

Clean,  a.  ren,  nätt,  snygg;  kysk, 
oskyldig.  -,  ad,  alldeles.  -,  v.  a. 
göra  ren,  skura;  polera.  — linCfsS,  8, 
renhet,  snygghet,  nätthet,  — ly,  ö. 
renlig,  snygg.  — ,  ad.  rent,  snyggt. 
— neSS,  5.  snygghet,  renhet;  oskuld. 
—se,  V.  a.  rena,  rensa ;  skura.  — ser, 
.8.  hvad  som  gör  rent;  afförande  medel. 

Clear,  a.  blank,  klar ;  ljus,  lysande,  po- 
lerad ;  tydlig ;  oskyldig ;  skuldfri ;  skarp- 
sinnig. — ,  ad.  alldeles,  helt  och  hSU 
let.  — ,  V,  a,  göra  klar,  rensa;  upp- 
lysa; frikänna  (en  fånge);  undanrödja; 
tömma,  afsluta.  -,  V.  n.  klarna,  fo 
—  accounts,  göra  upp  sina  räkningar. 
to  "  a  ship,  tc^la.    to  -  upf  klarna. 


58 


Clearance 


Closebodied 


*-ftnC©j  «.  klarering  yid  tullen;  tull* 
sedel.  ~ly,  ad.  klart,  tydligt,  -ness, 
»S.  klarhet,  tydlighet ;  oskuld.  -Sight- 
€dj a. klarsynt;  skarpsinnig.  — Starcll^ 
V,  a.  stärka,  slä  stärkelse  1  linne. 

€leay©,  v.  a.  klyfva,  afhugga ;  spräcka, 
Stskilja ;  spärra  (ora  <5jur3  klor).  ~,  v. 
n.  klyfva  sig,  spricka,  remna.  to  — 
to,   lästa    sig   vid..     -1*5    S.   kl yf vare; 

Clef,  S.  klaf  (i  musik).  [slagtarbila. 

Cleft,  5.  klyfta,  spricka,  remna.  -graft, 
V.  a.  ympa,  skarfympa. 

Clemjlency,  S.  mildhet,  nSd,  godhet, 
mensklighet ;  vänlighet.  -Cllt,  a. 
mild,  nSdig,  god,  frikostig. 

Clench,  s.  Clinch, 

Clei'llgy,  5.  kleresi,  presterskap.  -gy- 
man,  S.  prest.  -ical,  S.  presterlig, 
hvad  sofn  hörer  till  preaterskapet. 

Clerk,  8.  klerk,  lärd  man;  sekreter; 
Bkrifvare ;  handelsbetjent ;  klockare. 
—ship,  8,  skrifvaresyssla. 

Clever,  S,  skicklig,  behändig;  hygglig; 
rask;  nätt;  flink.  -neSS,  8.  behän. 
dighet,  skicklighet. 

Clew,  8.  nystan;  ledtrSd;  JT.skothörn. 
— ,   V.  a.  hopveckla  (uppgiga  seglen). 

Click,  fi.  slag,  släng.  -,  V.  n.  hastigt 
afrycka;  snappa;  picka  (som  ett  ur). 
—er,  8.  en  som  stSr  i  en  bod  och  ro- 
par ät  de  förbigSende.  — Ot,  8,  skallra, 
barnskallra;  hammare  p3  en  dörr. 

Client,  8.  klient;  en  som  nyttjar  ad- 
vokat,  —ship,  8.  skydd  af  ^en  patron. 

Cliff,  8.  brant  klippa,  hälleberg;  klaf  i 
musik.     — y,  a.  full  af  klippor. 

Climatlle,  a.  klimat,  luftstreck.  -,  v, 
n.  bo.     -ic,  -ical,  a.  klimatisk. 

Climax,  5.  skala;  gradation. 

Climb,  V.  n.  klifva,  klUttra  upp,  upp- 
stiga  pS.  — ,  i),  a.  bestiga,  -cr,  s. 
klifvare,  klättrare,  -ing,  s,  klifvande, 
klättring. 

Clirae,  8.  klimat,  luftstreck. 

Clinch,  8.  qvickt  svar,  ordlek;  T.  an- 
karstek.  -,  v.  a.  knyta  ihop;  be- 
fä3ta ;  böja.  -Or,  8.  qvick  karl ;  träf. 
fande  skäl;  krämpa,  jernankare;  mur- 
band. 

Cling,  v.  W.  fastna  vid,  fästa  ^!g  vid; 


fino  sig  omkring,  torka  upp.  .-y,  a. 
klibbig.  lopasslig. 

Clinic,    -al,    o.    sängliggande,   sjuk, 

Clink,  8.  klang,  klingande;  klämtning. 
— ,  V.  n.  klinga,  göra  buller.  ~ers, 
8.  klink  (ett  slag3  tegel);  kedjor. 

Clincjnant,  a.  glittrande.  -,  8.  guld- 
en, silfver-lan;  glitter. 

Clip,  V.  a.  klippa  (mynt),  kringskfira, 
stympa,  —per,  8.  myntklippare;  f3r. 
klippare,  -ping,  s.  klippning;  affall 
efter  klippning;  afklippt  stycke. 

Clips,  8.  pl.  tSng. 

Clister,  S.  klistir. 

Clivers,  8.  snärjgräs. 

Cloak  ,  '8.  mantel ,  kappa ;  täckmantel. 
-,  V.  a.  bemantla,  skyla,  dölja,  -bag, 
8.  kappsäck. 

Clock,  8.  klocka j  slagur;  svicklan  af 
en  strumpa.  — caSG,  8.  urboett.  —dial, 
-face,  8.  urtafla.  -hotise,  8.  klock- 
torn.  -maker,  8.  urmakare-  -TVOrk, 
8.  slagverk  i  klockur;  klockspel. 

Clod,  8.  jordklimp,  klimp,  torfbit ;  tölp, 
-,  V.  n,  löpna,  ysta.  -dy,  a.  klim- 
pig;  löpnad.  -hOppor,  8.  bonde, 
Skerraan,  -paté,  -pOll,  8.  tölp, 
lymmel,  dumhufvud. 

Ciog,  8, svSrighet,  hinder ;  tyngd ;  black; 
galosch  (af  trä).  — ,  V.  a.  hindra ;  be- 
tunga. -,  V,  n,  stS  i  black;  flyta 
till:jamman3.  -gincss,  8.  hinder,  be- 
svär.    ~gy.  Cl.  hinderlig;  klumpig. 

Cloister,  S.  kloster.  -,  V,  a,  sätta  i 
kloster,  innestänga,  dölja  undan  verl- 
den.  -al,  a.  klosterlig,  ensam.  -Cd, 
a.  ensam;  kloster  tillhörig;  som  bor 
!  ett  kloster. 

Clomb,  pt,  af  cllmb. 

ClOOm,  v.  a.  tilltäppa,  igenlimraa. 

Close,  s.  slut,  paus,  ftnda;  inhägnad, 
hage,  täppa;  hvlla.  — ,  d.  tät,  fast 
packad;  trSng;  fiJrdold  ;  inskränkt; 
instängd  (om  vatten);  styf;  noggrann, 
snSl;  fSordig.  — ,  ad.  tätt,  i  hamn 
och  häl;  flitigt.  -,  V.  a.  sluta,  iWU 
sluta,  inhägna;  hela,  läka;  samman» 
(ogai  vrida  ihop;  lägga  ihop  (ett  bref)» 
,  V.  n.  draga  sig  ihop,  helna ;  samman» 
foga  sig,  förlikas,    ^bodi^d,  a.  som 


Closecoat 


Coacervation 


59 


eltter  tfitt  It  kroppen.  -COat,  s.  lif- 
rock.  -flglitj  8.  skarpt  fäktande, 
handgemäng.  -fistcd,  a.  knapp, 
händt,  sniken,  -handed,  a.  girig, 
snSl,  nedrig,  -ly,  ad.  hemligt;  snSlt; 
knappt.  -nOSSj  S.  täthet;  trängsel; 
fasthet;  hen^ighet;  snälhet;  samman- 
fogning;  forbehSllsamhet.  -StOOl,  S. 
nattstol.  -weather,  s.  mulet  väder. 
-IV ork,  8.  uthugget  arbete. 
Closljer,  8,  slutsten,  -et,  «.  kabinett; 
lilen  kammare.  — ,  V.  a,  forvara  i 
kabinett,  gömma.  — eting",  8.  kabi- 
nettsintrig. — ingj  «.  ändande,  slu- 
tände.  — ,  8,  ända,  slut.  — urO,  s. 
slut;  hägn,  gSrde.  [klimp. 

Cloi,   V.   71.   hänga  tillsammans    i    en 
Cloth,  5.  kläde,  tyg;    lärft;  bordsduk, 

clotheSfpL  kiäåmng,  kläder,  -beam, 

8.  väfbom.  —hur,  8.  kardborre.  —C, 
V.  a.  kläda,  bekläda.  — ,  v.  fl.  vara 
klädd.  -eshrnsh,  «.  klädsborste. 
— ier,  8.  klädesväfvare ;  klädeshand- 
lare, -ing,  8.  klädsel,  klädning, 
kläder.      -Shoarer,    «.  öfverskärare. 

-trade,  8.  linneväfveri.    -weavcr, 

8.  linneväfvare,  klädesväfvare.  — TTOr« 
ker,  s.  klädesappretör,  öfverskärare. 

Clotyter,  v.  n.  löpna.   -ty,  a,  kiim- 

pig,  klobig,  sammanhängande. 
Cloud,   8,   sky,  raoln;   fläck;    olycka; 

hop,   skara.     — ,   v,  a.   betäcka    med 

moln;    fördunkla.      — ,    v,   n.   mulna, 

blifva   mulet,      -herry,    8.   hjortron. 

-Capt,  a.  skyhög;  molnbetäckt.  -ed, 

a.  molnbetäckt;  bedröfvad.   -Hy,  ad. 

mulet,  dunkelt,   -iness,  8.  mulenhet, 

dunkelhet.     — less,  a.  molnfri,   ljus- 

klar.     — y,  a.  mulen,  molnfull;   dun- 

kel,  dyster;  fläckig. 
ClOUgh,  8.  bergsklint,  klippa,   brant; 

Öfvervigt. 
CiOUt,  8.  klut,  trasa ;  lapp ;  skena  kring 

ett  hjul.    — ,  V.  a.  flicka,  lappa,  laga ; 

beslE   med   spikar,     -ed,   a.  lappad; 

sammanklimpad.   -erly,  a.  tölpaktig; 

plump,    -ing,  8,  packväf,    -nall, 

8.  skosöm. 
Clove,  s.  hvitlöksklyfta;    kryddneglika. 

-gilly-fiOTfer,   s.  trädgSrdsneglika. 


Cloven,  a.  klufven,  delad,  -foot,  8, 
tveklöf.  -footed,  a.  tveklöfvad. 
-llOOfed,  a.  tvehofvad. 

Clover,  8.  kiöfver,  väpiing.    -grass, 

s.  väpiing. 
Clown,  8,  bondlurk,  lymmel,    -age, 

-ery,  s,  grofhet,  bondaktighet.  -isll, 

a.  bondaktig,  ohyfsad,    -ishuess,  s. 

bondaktighet,  plumphet. 
Cloy,    V.    a.    mätta,    öfverlasta;    spika 

igen ;    blifva   sömstucken   (om   hästar), 

—less,  a.  tarfiig;  hvaraf  man  ej  kan 

bli  mätt.     -ment,  8.  mättande. 
Clnh,  8.  klubba;  pSk;    kiöfver  (i  kort- 

spel);    klubb,  slutet  sällskap;  biträde. 

— ,  v.  n.  betala  sin  antel  i  sällskapet ; 

sälla    sig    ihop.      — ,    V.   a.    bidraga. 

-hed,  a.  klubbformfg,  klubblik ;  grof, 

plump,  -fisted,  a.  grofhändt.  -fOO- 

ted,  a,  klumpfotad.     -law,  8.  naf. 

r&tt.  (höna. 

Cluck,  V,  n.  klucka,   skrocka  som  en 
Clump,    8,  klump,   klamp,   stenblock. 

—er,  v,  a.  göra    klumpig,     — ,   V.  n. 

blifva  klumpig.     -Ored,   a.  klumpig. 

-erton,  s.  töip.    -ing,  a.  kium- 

pig,    tung.      — S,    8.    dum    menniska, 

dnmhufvud. 
ClunillsmesS,  8.  dumhet,  oskicklighet. 

-sy,   a.  klunsig,  oskicklig;  bondaktig. 
Clung,    a,    sammanhängande;     mager, 

förtorkad.    — ,  V.  n.  blifva  torr,  torka. 
Cluster,  8.  klase,  nystan ;  drufva ;  hop, 

hög,  svärm.    — ,  V.  a.  lägga  i  en  hög. 

— ,  V.  n.  växa  i  form  af  klasar ;  skocka 

sig.    — ly,  a.  drufformig.   — ,  ad.  i  en 

klase;  skocktals,  klasformigt.     — UUt, 

8.  drufnöt. 
Clutch,   V.  a.    hSlla    fast,    fatta    uti, 

knyta    näfven.     — ,    8,    angrepp;    fatt» 

ning ;  klo.    clutcJies,  pj.  klor,  ramar. 

-list,    8.    stor  knytnäfve.     -fisted, 

a.  grofnäfvad;  snSl. 
Clutter,  8.  buller,  larm,  sorl.   -,  V.  W. 

väsnas,  skocka  sig;  göra  oljud. 
Clyster,  8.  klistir. 
€oacerva]|te ,   v.  a.   samla,   samman. 

hopa.     —tion,  8.  hop,  hög,   hopsara» 

ling. 


60 


Coach 


Cockswain 


Coach ^  s.  täckvagn,  va^.  — ,  V.  a. 
&  n.  föra  i  vagn ,  köra.  — bOX,  «. 
kuskbock.      -horse,    a»     vagnshäst» 

-man,  s.  kusk.    -top,  a,  tak  pä 

en    vagn.       -Wlieel,    5.     vagnshjul. 

—window,  S.  vagnsfönster. 
Coactyion,  s.  tv3ng.  -IyO,  a.  tvingan- 

de;  samverkande, 
Coa(ljU||ment ,    a.    bistSnd,    inbördes 

hjelp.     -tant,    a.  bidragande,    lijel. 

pande.     — tor,  a.  medhjelpare,  köad- 

jutor. 
Coagment,   v,   a,   fSrsamla,    lägga   i 

hög,  hopa  tillsammans.     — ation,  a, 

sainmanhopning,  sammanfogning. 
Coagnlajite,  v.  a.  bringa  tin  ystnlng, 

ysta.   — ,  V.  n,  löpna,  tjockna.  — tion, 

a,  löpnande,  ystning.    — tiV6,  ö.  som 

verkar  ystning. 
€oak,  a,  förkoladt  stenkol. 
Coal,  a.  kol,  stenkol.    — ,  V.  a.  bränna 

till  kol,  kola.  -,  V.  n,  kolna.  -black, 

a.  kolavart.    — dUSt,  a,  koldam,  kol- 

stybb.     -Ory,   a.   kolmila,   stenkols- 

grufva.  -heaver,  5.  kolbärare,  -man, 

a,  kolare,  kolhandlare,  —mine,  a. 
kolgrufva,  stenkolsbrott,  -monse,  a, 
talgoxe  (fSgel).  -pit,  a,  kolgrufva. 
—poker,     8,    ugnraska,     wgnsstake. 

-ship,  s.  kolfartyg,     -stone,  a. 

bergbecksjord.     — WOrk,   a.  stenkols» 

brott.   — y,  a.  kolig,  innehSllande  kol. 
Coaljlesce,   -ize,  v.  n.  förenas,   gro 

tillsammans.    — escenCO,  9.  samman- 

flytning.     -ition,  a,  ftJrening. 
Coaptation^  a,  hopjemkning,  hoppass* 

ning. 
Coarct,  »ate^  r.  a.  inspSrra;  tvinga 

tillsammans,   tränga  ihop;   inskränka. 

—ation,   a.  inskränkning,   hopträng» 

ning,  inspärrning. 
Coarse,    a.   grof,   ringa,    I8g,   tjock; 

plump,  obelefvad ,  gemen.     — ly,   ad, 

groft,  iSgt,  plumpt.     -neSS,  a.  grof. 

het,  rShet,  ohöfiighet,  iSghet,  ringhet. 
Coarticulation ,    a,     sammanfogning, 

hoplänkning. 
Coast,    6.    kust,    sida,    land,    strand. 

-,  V.  n.  (along),  segla  längs  kusten. 

•-er^  a»  rädd  seglare,  kastfarare;   en 


som  bor  pS  kusten,  —ing,  «.  kust» 
segling,  kiisthandel. 

Coat,  a.  rock,  mansrock,  lifrock,  tröja; 
kjortel ;  mantel ;  djurshud.  —  of  ar» 
moiir,  pansarskjorta.  —  of  arma, 
vapentäcke,  sköldraärke.  —  of  mail, 
ijällpansar.  — ,  V.  a.  kläda  i  kolt; 
bekläda,  påkläda,  -ed,  a.  klädd  i 
rock;  pSklädd. 

Coax,  V.  n.  smickra,  smeka.  — Cr,  a, 
smickrare,     —ing,  a»,  smicker. 

Cob,  a.  fiskmäse;  spindel;  hufvud» 

Cobalt,  a.  kobolt. 

Cobble,  a.  proviantbät.  -,  V.  a.  flickb, 
lappa,  fuska.  —T,  8,  skoflickare;  fu- 
skare, fhvilar. 

Cobiron,   a»  Jemet   hvarpS  stekspettet 

Cobishop,.  8,  vicebiskop. 

Cobloaf,  a.  tunnt  flått  bröd  ell.  kaka. 

Cobnut,  a,  barnlek  med  nötter. 

CobOOSe,  a.  kabysa. 

Cobweb,  a.  spindel väf. 

Cocclferons,    a.   som    bär  klasar  ell. 

Coccus,  a,  färgkröp  (insekt),     [drufvor. 

Cochineal,  a.  kochenill  (insekt;  röd 
färg). 

Cochlealiry,   -ted,   a.  spiraiformig, 

snäckformig,  skrufformig. 
Cock,  a,  tupp,  hane;  lästapp;  väder. 
hane;  julle;  hane  pS  ett  skjutgevär; 
nppfästningen  pS  en  hatt;  nSlen  p5 
en  solvisare ;  tungan  pS  en  vSgskal ; 
hövälm.  —,  V.  a.  sätta  upp  i  vädret; 
slgnta  upp  (hatten  med  en  trotsig  min); 
lägga  i  hog  ell.  stack,  vSlma  (hö); 
spänna  upp  (en  bössa).  — ,  v.  n, 
sitta   rak,    resa  sig  upp.     — bOftt,  a, 

liten  bät,  julle.    -brained,  a,  vett- 

15s,  obetänkt.  -Chafor,  6,  majbagge. 
-CrOW,  -crowing,  a,  hanegäU, 
tuppgäll;  ottan.  -flght,  a.  tupp* 
fäktning.  -hOrS©,  8,  trähäst;  käpp 
som  barn  rida  pS.  — ,  d.  tili  *:äst; 
triumferande,  -loft^  «.  vind;  höns- 
hus.  —match,  8,  tnppf&ktnlng  pä 
vad.  —pigeon,  s.  dufhane,  dufboade. 
—pit,  a»  stridsplatts  der  tappar  fakta ; 
T,  lastlafve,  trossbotten,  -stride, 
8.  tuppfjät,  .-sure,  o.  trygg,  oför- 
skräckt,  viss  pä  sin  sak.   -SWain,  8. 


Cocktread 


Cohere 


61 


qvarlermästare.    -tiead^  -treadle, 

3.  fröet  i  ett  ägg. 
Cockade,  s.  kokard. 
Cockatrice,  S.  basilisk;  ekSka,  höra. 
Cocked,  a.  spänd.    -*  hat,  trekantig 

hatt. 
Cocker,  v.  a,  klema,  smeka;  ee  igenom 

finger   med.     — ,  S.   en  som   dresserar 

tuppar  till  tuppfäktning. 
Cocket,  s,  tullsigill;  tullsedel.    -,  a. 

lustig;   näsvis,      —bread,  8,  skepps- 
skorpa. 
Cockisll,  a,  kättjefull,  otuktig,  lösaktig. 
Cockle,  8,  slags  mussla;  rddklint.     — , 

V.  n.  skrynkla  sig,    krympa  tillhopa; 

skumma    sig,    fradgas.      — StairS,    S. 

■vindeltrappa.     -TfCOd,    8.    Skerklätt, 

rödklint.  fpä  Londonsboer. 

Cockney,  s.  smekunge,  fleper;  öknamn 
Cockrel,  s.  tuppkyckling. 
Coco,  Cocoa,  8,  kokosträd;  kokosnöt. 
Coctljile,  a,  kokt,    bränd,     -ion,  8. 

kokning;  matsmältning. 
Cod,  v.  a.  innesluta.     — ,  s.  fruktskida ; 

kabeljo,  stockfisk.    —dy,  a.  hylsartad; 

som  har  skydor. 
Coddle,  v.  a.  koka,  skufva;  sjuda. 
Code,  8,  lagbok,  lagsamling. 
Codicil,  8.  bihang   till  ett  testamente. 
Codling,  8.  kokt  äple;  liten  stockfisk. 
Coeffillcacy,  -Ciency,  S,  medverkan, 

samverkan,      — cient,  8.  medverkan; 

koefficient  (i  algebra).     — ,  a.  medver» 

kände. 
Coeliac,    a,  som    hör  till   underlifvet. 

—  passion,  rödsot,  kolik. 
Coemption,  8.  uppköp,  upphandling. 
Coequal,  a.  jemlik.     -ity,   8.  jem- 

likhet. 
Coer||ce,  v.  a.  inskränka ;  tygla.  -Clble, 

a.  som  kan  tyglas.   — cion,  S.  tvang ; 

•  tygel,     -cive ,    a.    tvingande ,    till- 

bakahSllande,  tyglande. 
Coessential,  a.  af  llka  väsende,  -ity, 

8.  likhet  i  väsende. 
Coestate,  8.  medstSnd. 

Coeternjjal,  a.  lika  evig.    -ity,  8, 

lika  evighet. 

CoeTljal,  -ons,  a.  samtidig. 
Coexist,  tf.  n.  vara   tm  på  en  gSng, 


existera  tillsammans,    -ence,  s.  sam- 
tidighet.    — ent,  Ö.  samvarande. 
Coext||énd,   v,    n,   utsträcka   sig   lika 
vidt.     -ensiOQ,  8.  utsträckning   till 
lika  Tidd. 

Coffee,  8.  kaffe,  -bean,  -berry,  8, 

kaffeböna.  -Cnp,,  8.  kaffekopp,  -hou» 
8©,  8.  kaffehus,  -kitclien,  8.  kaffe- 
kokare.  -mill,  8.  kaffeqvam.  -pot, 
8,  kaffekanna,  -roastor,  8.  kaffe- 
brännare. 

Coffer,  8,  koffert,  kista.  -,  V.  O.  lägga 
pä  kistbottnen,  lägga  ned,  samla  in. 
—er,  8.  skattmästare,  räntmästare. 

Coffin,  8.  likkista ;  pastejform ;  hästhof. 
— ,  V.  a.  lägga  i  likkista,  innesluta. 
-maker,  8.  llkkistmakaro. 

Cog",  8.  kugge  ell.  tand  i  ett  hjul ;  bSt ; 
lögn.  — ,  i),  a.  sätta  kuggar  i  ett  hjul. 
— ,  V.  n,  smeka;  ljuga;  göra  skälm- 
stycke i  ett  spel.  —ger,  8.  smickrare, 
hycklare,  -ging,  8.  lismeri.  -wheel, 
8.  kugghjul. 

Cogllency,  8.  styrka,  makt,  vald;  öfver- 
tygelse.  — ent,  a.  tvingande,  mäktig, 
oemotstSndlig,  öfvertygando. 

Cogglestone,  S.  småsten,  kiselsten, 

Cogitaljble,  a.  tänkbar,    -te,  v.  n, 

tänka,  eftcrsinna.  — tion,  s.  tanke, 
tänkande ;  eftersinnande ,  betraktelse. 
—tive,  a.  tänkande,  djupsinnig,  be- 
grundande. 

Cogna||te,  a,  l  siägt,  närskyid.  -tion, 

8.  förvandtskap,  slägtskap  (pä  mödernet). 

Cognillsance,  -zance,  8.  laglig  kän- 
nedom och  underrättelse  om  en  sak ; 
ransakning ;  tecken ;  vapentäcke.  — tlon, 
8.  erkännande;  kunskap;  öfvertygelse. 
—tive,  a.  medvetande;  som  kan  känna. 

Cogno||minal,    a.   af   samma    namn. 

-mination,  8.  tillnamn,  -sconce, 

8.    kännedom ,     kunskap     om    något. 

—SCible,  a.  känbär,    som    kan  kän- 
Cogne,  8,  en  sup.  fnas. 

Cobabit,  v,  n.  bo  tillsammans,  hSlla 

till  med  (en  qyinna).    -ant,  8.  raed- 

invSnare.     — atlon,  5.  samlefnad. 
Colietr,  8.  medarfvinge.    -esS,  8.  med- 

arfvinge  pä  qvinnsidan. 
CoIie{{re,  v,  n.  hänga  tillhopa,  i^amman* 


62 


Coherence 


hänga;  komma  öfverens;  passa,- öfver* 

ensstämma.     -rence,  -reiicy,  s. 

sammanhang,  förbindelse.  — r6Ilt j  a. 
sammanhängande ;  öfverensstäramande. 
"oSion^  s,  sammanhållande,  samband, 
förbindelse.  ~siY6IieS8^  S,  samman- 
hällning. 

Cohibit,  v.  a,  förhindra;  afhälla. 

Cohobate^  a.  distillera  om  igen; 

Cohom,  S,  fäkslanga. 

Cohort,  S.  kohort. 

Cohortation,  a.  uppmuntran;  anma- 
ning,  förmaning. 

Coif,  5.  hufva,  hufvudbonad;  mössa; 
doktorshatt,  -ed,  a,  klädd  pä  huf. 
vudet;  försedd  med  hufva.  — furo,  S, 
hufvudbonad. 

Coigne,  s,  hörn;  kil. 

Coil,  S.  buller,  larm,  gny,  stoj.  — ,  V. 
a.  hoptränga;  vrida;  T,  uppskjuta, 
to  -  up  a  cable,  lägga  kabeltSg  i 
bugtcr, 

Coill,  3.  mynt,  penningar;  hörn.  — ,  V. 
a.  mynta,  slå  penningar,  pregla ;  upp- 
finna, —age,  8»  myntning;  penningar, 
mynt;  uppfinning. 

Coincide,,  v,  n,  öfverensStämma  med; 
passa  ihop ;  instämma  ;  inträffa.  — IICO, 
S,  inträffande ;  öfverensstämmelse.  — Ut, 
a.  inträffande-;  öfverensstäramande. 

Coindication,  $.  sammanstötning. 

Coin[jer,  $.  myntare,  myntmästare;  upp- 
finnare; falskrayntare.  -ing",  s.  mynt- 
ning. 

Coistril,  S.  pultron,  feg  stackare. 

Coit,  s.  aflängsten  att  kasta  till  mSls 
med.  ~,  V.  n.  kasta  till  mals.  -loil, 
S.  samlag,  parning. 

CojOin,  v.  n.  förbinda  sig,  förenas. 

Coke,  Ä.  afsvafladt  stenkol. 

Cot  er,  S,  arbetskarl;  bStkarl,  roddare. 

CokerS,  S,  pL  fiskarestöflar. 

Colajjnder,  s.  durkslag,  sil,  sSlI. 
-tion,  S,  silning,  filtrering,  -ture, 
s,  silad  ell.  filtrerad  saft. 

Cold,  S.  köld,  kyla;  förkylning;  snufva. 
— ,  a.  kall,  kylig;  orörlig,  känslolös, 
kallsinnig,  liknöjd;  kyski  to  catch 
-,  förkyla  sig.  -iron,  s.  värja,  spjut ; 
knipjern.     -ish,  a.  kylig,  litet  kall, 


CöIIery 
sval,    -meat,  s.  kaiimat.    -ness, 

S.  köld,  kyla;  kallsinnighet;   kyskhet. 

Cole,  -wort,  S,  käl,  matkäl.  -flo- 
wer,  S.  blomkäl.    -rape,  «.  kälrabi, 

Colibort,  S.  frigjord  slaf. 

Colibri,  S,  kolibri,  honingsfSgel. 

Colic,  8.  kolik,  bukref.  -WOrt,  8, 
Skerkäpa  (ört). 

CoU,  V,  a,  omhalsa,  omfamna. 

Collapilse,  v.  n.  falla  tillhopa;  förfalla. 
-SiOn,  S.  hopfallning;  förfall. 

Collar,  5.  halsband,  halskrage ;  grimma, 
lokor,  selar.  — ,  V.  a»  fatta  i  kragen; 
upprulla.  '  —bone,  S.  nyckelbenet. 

Collaljte,  v.  a.  uppdraga ;  jemföra,  kol- 
lationera, — teral,  a.  pä  sidan;  si- 
dolinien  tillhörig;  bistSende,  bidra- 
gande, indirekt,  -terals,  3.  pl,  sido- 
slägtingar.  — tion,  S,  aftonvard,  ka- 
las; jeraförelse,  kollationering.  — ti» 
tiOUS,  a,  sammandragen,  samman- 
skjuten,  erhållen  genom  sammanskott. 
—tor,  8»  jemförare;  en  som  kollatio- 
nerar; som  äger  jus  patronatus, 

Collaud,  v,  a.  lofva,  berömma. 

Colleague,  s,  kollega,  embetsbroder, 
— ,  V.  a.  sällskapa;  fcJrena  sig  med. 

Collect,  3,  kollekt,  insamling.  -,  V.  a» 
insamla,  hopsamla,  uppbära ;  innefatta, 
to  —  one's  self,  hämta  sig,  samla 
sina  tankar,  sansa  sig.  — aneous,  «► 
samlad ,  hopsamlad ,  sammandragen, 
— ible,  a.  slutbar.  — ipn,  8,  samling, 
insamling;  slutföljd.  — itiOUS,  3.  hop- 
samlad, sammandragen.  — ivC,  «. 
samlande,  sammanfattande,  innefat- 
tande, -ively,  ad.  kollektivt;  sam- 
manfattadt.  — Or,  8.  kollektör,  sam- 
lare; uppbördsman;  kompilator. 

Colleg||atary,  a.  medarfvinge.  -e,  9, 
kollegie,  kollegium;  församling;  fakul- 
tet, gymnasium.  — lal,  a.  tillhörande 
ett  kollegie;  kollegialisk.  —lan,  s. 
gymnasist,  student;  medlem  af  ett 
kollegium.  — iate,  a.  hörande  till 
ett  kollegie;  inrättad  i  form  af  ett 
kollegie.  —  church,  kollegialkyrka. 
— ,  s.  assessor;  gymnasist;  medlem  af 
ett  kollegium.  [del. 

Collery,  s.  kolmila,  kolgrufva;  k<>lhan- 


Collet 

Collet  5  «.  den  delen  af  en  ring  der 
stenen  sitter;  halsprydnad. 

Collillde^  t;,  n.  stöta  emot,  samman- 
stöta,  —er,  $,  arbetare  i  en  stenkols- 
grufva;  kolare;  kolskepp.  — ©ry^  S. 
kolmila,  kolgrufva.  -flower,  s. 
b^omkSl.  — gatö,  V.  a,  sammanbinda, 
förena,   -gation,  S.  sammanbindning. 

-mation,  r-neation,  «.  syftning, 

sigtning. 
Coiling^  8.  omarmnin^. 
Colliquallble,  a.  smältbar,    upplöilig. 

— merit j    S.    fluss,     smalts;    slaglod. 

^nt,    a.    smältande.       -tCj    V,    a. 

smälta,    upplösa.      — ,  V,  71.  upplösas, 

blifva  flytande,    -tioil,  S.  smältning. 

— tlTOj  a.  upplösande. 
CoUiqaofaction,  s.  hopsmältning. 
Collision^  S.  sammanstötning,  stöt. 
CollOCaJlte,  v.  a,  ordna,  ställa  i  ord- 

ning,  sätta  pä  sitt  rätta  ställe.    ~tion, 

9.  placering,  hopställning. 
CollOCk,  8,  vattcnsä,  Umbar. 
CollOCUtlOn,  8.  samtal. 
Collogue,  v.  a.  smickra,  smeka> 
Collop,  «.  köttstycke,  köttskifva;  *  barn. 
Colloilquial ,    a.  som    har  afscende  pä 

ett  samtal.     -QOyj  8.  samtal;    öfver- 
CollOW,  8.  CoUy.  [läggning. 

Colluctllancy,  -iition,  8,  strid,  mot- 

stSnd,  stridighet, 

CoUnllde,  v.  n.  vara  i  hemligt  förstånd, 
spela  under  ett  täcke.  — sion,  s.  hem- 
ligt  forstSnd  till  tredje  mans  forfäng. 
-sivCj  a.  bedräglig,  förrädisk,  svek- 
full, [sota,  svärta. 

Colly,  8,  sot,  svärta.    — ,  V.  d.  nedsota, 

Colon,  8,  kolon;  stortarmen. 

Colonel,  8.  <H*ver3te.  -bhip,  8.  öfver- 
stesyssla. 

Colonllist,  8.  nybyggare,  kolonist,  -iza- 
tioilf  8.  nybyggens  anläggande;  ko- 
lonisering, -ize,  V.  a.  anlägga  en 
koloni,  kolonisera,  -nado,  8.  pelare- 
rad.     — y,  8.  koloni,  nybygge. 

Colophony,    8.    kolophonium,    violin- 

Coloquintida,  «.  koloqvint.        [harts. 

Colorllate,   a.  färgad,     -ation,  8, 

färgning,   färgblandning,       -iflC,    a. 
färgande. 


Oome 


63 


Colosslle,  -ns,  8,  koloss,  -ean,  -al, 

a.  kolossal,  kolossalisk,  jättelik. 
Colonr,  8,  färg,  culör;  utseende;  sken, 

täckmantel;  slag.     colours^  pl.  fana, 

standar.      — ,    V,    a.    färga,    kolorers-, 

mala ;   •  sakta ,  öfverskyla ,   bemantla ; 

rodna,    -able,  a.  skenbar,    -ed,  a. 

färgad,  mSlad;  brokig,    -ing,  «.  mSl- 

ning;  färgblandning,  kolorit.    -ISt,  s. 

lUuminerore.      -less,  a,  färglös,  ge- 

nomskinlig. 
Colp,  8.  slag,  stöt;  bit,  stycke. 
Colt,  8.  föl,  fäle;    ung  tölp.     -er,   s. 

rist,  plogrist.     — ish,  a.  yr,  ostyrig. 

-VfOOt,  Ä.hästhof(ört).  -'S-tOOth, 

8.  mjölktand. 

Columbllary,  8.  dufhus,  dufslag.  -i ne, 

8.  dufhalsfarg,  violett  ftrg;    torrvärks- 
gräs.  [(i  en  bok). 

Column,  é.  kolonn,  pelare,  stod;  spalt 
Conia,  8.  sSmnsjuka.    -tose,  a.  sömn- 
sjuk,  [den,  fjunig. 
Comate,  8,  kamrat.     -,  a.  häng,  lu- 
Comb  ,  s.  kam ;  tuppkam  ;    hästskrapa ; 
honingskaka    1    en    bistok.      — ,  V.  a, 
kamma,    häckla,    karda;    skrapa    (en 
häst),  -brush,  8.  kamborate.   -Case, 
8,  kamfoder,    -er,  8,  ullkardare,  ull* 
kammare. 
Combat,  8.  strid,  kamp,  träffning,  fäkt- 
ning.  — ,  V.  W.  bestrida,  söka  vederlägga. 

-,  V.  n.  fakta,  siäss,  strida,  -ant,  -er, 

8.  stridsman,  kämpe,  motständare. 

Combi||nable,  a.  förenbar,  förenlig. 
-nate,  a.  stadfastad  genom  förlik- 
ning, stadgad;  förlofvad.  -nation, 
8.  förbindelse,  förening;  sammanlägg- 
ning; liga;  sammangaddning.  -ne, 
V.  a.  sammanfoga,  forbinda;  förena. 
— ,  v.  n.  sammangadda  sig,  förenas. 

Combing,  8.  fcamning,  ullkai'dning. 
—cloth,  8.  puderkappa. 

Combust,  a,  i  brand;  brännande.  -, 
V,  a.  förbränna,  -ible,  a.  brännbar, 
förbrännelig,  eldfängd.  -ibility, 
-ibleness,  8.  förbrännlighct ,  eld- 
fängdhet,  brännbarhet.  — ion,  8.  för- 
bränning, brand,  iSga;  förvirring, 
uppror. 

Come,  v»  n,  komma,  anlända;  lyckas. 


64 


Come 


Comminute 


to  —  ahout,  gä  omkring,  förändras, 
vända  sig.  to  —  at,  fBrvärfva,  -vinna, 
emä,  hinna.  to  -  by,  gä  förbi; 
komma  ät,  erhälla.  to  —  in,  komma 
in;  blifva  gängse.  to  —  into,  råka 
uti,  Sdraga  sig.  to  ~  off,  falla  af, 
lossna ;    slippa ,    draga  sig  undan,     to 

—  on,    komma  närmal-e;    trifvas.     tO 

—  out,  synas,  spricka  ut.  to  — 
over,  rinna  öfver;  gR  öfver  till  ett 
annat  parti,  to  —  short,  misslyckas, 
blifva  efter,  to  -  together,  råkas, 
församlas;  gifta  sig.  to  —  to  pass, 
hända,  ske.  to  -  to,  belöpa  sig  till; 
gä  ut  på,  antaga,  to  -  upon,  an- 
falla, öfverraska.  to  ^  UT)  with, 
förena  eig  med. 

Come  I  i.  kom!  fort  I  skynda 

Comelldian,  s.  komediant,  aktör,  -äy, 
S.  komedi,  lustspel. 

Come||liness,  S.  skönhet,  täckhet;  en- 
ständighet.  —ly?  a.  angenäm,  an- 
ständig,  artig,  behaglig. 

Comer,  s.  en  som  kommer,  kommande. 

Comet,  s.  komet,  -ary,  ~iC,  a.  hö- 
rande till  en  komet. 

Comflt,  8,  konfekt,  syltsaker.  -maker, 
e,  sockerbagare.     — ure,  8.  konfekt. 

Comfort,  8.  tröst,  hugsvalelse,  bistSnd 
ro,  tillfredsställelse.  — ,  V.  a.  hugna 
glädja ,  hugsvala ,  trösta.  — ftblo  ,  a 
Ijuflig,  behaglig ;  treflig,beqväm.  -al)l0 
nesSj  8.  behaglighet,  treflighet;  upp 
rättelse,  —er,  8.  hugsvalare,  tröstare 
-less,  8.  tröstlös,  bedröfvad;  obehag 
lig.     — ress,  s.  tröstarlnna. 

Comft'ey,  «.  vallört. 

Comic,  —al,  a.  komisk,  lustig;  narrak- 
tig, löjlig,  -aliaess,  S.  putslustighet, 
narraktighet 

Corning,  a.  kommande,  tillkommande; 
hungrig;  lätt,  benägen.  — ,  5.  an- 
komst ,   annalkande,     —in ,  S.  inkom- 

Comity,  s.  höfiighet,  artighet.         [eter. 

Comma^  S,  komma. 

Command,  8.  befallning,  beföl,  order, 
välde ;  makt ;  Öfversigt.  — ,  V.  a.  bjuda, 
befalla ;  kommendera,  anföra ;  herrska  ; 
anvisa ;  öfverse  (från  någon  höjd) ; 
kufva.     — atory,  a.  bjudande,   befal- 


lande, -er,  8.  kommendant,  bef&l* 
hafvare ;  kommendör.  — ery^  5.  kom- 
menderi.  -ing,  8.  befäl.  -,  a.  bo- 
fallande.  — ment,  S.  befallning,  or- 
der, lag,  bud.  -reSS,  S.  kommen- 
dan  tska  ;  befalhafvarinna. 

Commemorallble,  a.  märkvärdig,  min- 
nesvärd, -te,  v.  a.  fira  en  Emin- 
nelsefest;  omnämna,  erinra,  behälla  i 
minnet.  — tion,  8.  högtidlig  åmin- 
nelse; omtalande.  — atiTO,  a.  pä- 
minnande,  bidragande  till  åminnelse. 

Commence,  v.  a^  &  n.  börja,  begyn- 
na; promovera,  —ment,  8.  början, 
begynnelse ;  proraotionstid. 

Commend,  v.  a.  lofva,  prisa;  rekom- 
mendera,  anbefalla.  — able,  a.  lof- 
värd,  berömlfg,  berömvärd,  -ation, 
8.  lof,  pris ;  rekommendation,  belåning. 
—atory,  a.  rekommenderande,  som 
innehåller  beröra.  -  letter  rekom- 
mendationsbref. 

Commonsllality,  S.  "bordskamratskap. 
-urablo,  a.  lika  i  mått  och  propor- 
tion, -nrability,  -urableness,  s. 

likhet  i  förhållande  med  någonting  an- 
nat.  -urate,  a.  jemllk,  proportio- 
nerad. -,  V.  a.  bringa  till  ett  all- 
mänt mått;  göra  jemlik,  proportionera. 
-uration,  s.  lika  tillmätning:  propor- 
tion,  förhållande. 

Comment,  8.  utlSggning,  förklaring; 
kommentarier.  — ,  V.  a.  skrifva  kom- 
mentarier  öfver.  -ary,  8,  dagbok; 
noter,  kommentar,  förklaring.  — ator, 
8.  uttolkare,  utläggare;  kommentator. 
-itiOllS,  a.  diktad,  uppspunnen. 

Commerc||e,  S.  handel;  förtroligt  um- 
gänge. — ,  V.  W.  handla,  drifva  han- 
del, umgås  med;  föra  en  brefvexling. 
-ial,  a,  hörande  till  handel,  handels-. 
—  affairs,  handehäreuder.  -  effects, 
alla  slags  handelsvaror. 

Commigration,  «.  folkflyttning. 

Conimilialltion,  s.  hot,  hotelse  med 
straff,    -tory,  a.  hotande,  tvingande. 

Commingle,  v.  a.  beblanda.   -,  v.  n, 

förenas,   hopblandas. 
CommilUlilible,  a.  torr,  skör,  som  kan 
gnuggas  sönder  till  stoft.     -tC^  V.  a. 


Comminution 

8t0ta  sdnder ,  pulverisera^  — tion  9  e, 
sSnderkroesnln^,  pulverisering. 

Commiserajlble,  a.  medömkansvärd. 
— tC,  V.  a,  beklaga,  förbarma  sig  of- 
ver.  -"tlfLgj  a»  medlidsam,  barmher> 
tig.  'tiOIly  S,  medlidande,  förbar- 
melse,  medömkan. 

Commissjiary,  S,  kommissarie,  full- 
mäktig, deputerad;  proviantmästare. 
»ion^  8.  kommission;  befallning,  for- 
ordnande;  fullmakt  -ionate,  v.  a. 
uppdraga ,  befullmäktiga ,  anbePalla. 
— ioner,  S,  ombud,  fullmäktig,  kom- 
missarie. 

Commit,  v.  a.  begä,  bedrifva,  foröfva; 
anförtro,  öfverlemna;  förvara;  arre- 
stera, to  -  to  the  earth,  jordfasta, 
begrafva.  to  —  to  memory ,  lägga 
pä  minnet,  ^moilt,  S.  inmaning  i 
häkte,  arrestering.  — teo,  8.  kommitté ; 
förmyndare,  —ter,  8.  en  som  begår, 
förbrytare.  — tible,  a.  som  kan  be- 
gSs,  anförtros  etc. 

Commix,  v.  a,  blanda,  förbinda  i  en 
massa.  — tion,  -tlire,  8.  beblan- 
delse,  sammanblandning;  preparat. 

CommOJlde,  8.  nattkommod;  fruntim- 
mers liufvudbonad.  — dious,  a.  mak- 
lig, beqväinlig,  passande.  — diOUS- 
neSS,  5.  beqvämlighet,  fordel,  -dity, 
8.  beqvämlighet,  fördel,  vinst,  nytta; 
vara.  — dore,  8.  kommodor,  anförare 
af  en  eskader. 

Common,  s,  allmänning,  oskift  bymark. 
— ,  Cli.  allmän,  gemensam,  samfält,  van- 
lig; slät,  ringa,  dälig;  at  the —  rate, 
efter  gSngbart  pris.  >-,  V,  a,  njuta 
gemensamt,  --abld,  a,  allm&n,  ge- 
mensara, —age,  8.  rätt  till  allmän- 
nlngsbete;  gemensam  nyttjande  rätt. 
—al ty,  8.  kommunitet,  samfund;  ge- 
mene man ,  allmoge ;  menigheten. 
-council,  8,  borgerskapets  utskott  i 
London.  — Cr ,  8,  ofrälse  man ;  leda- 
mot af  Underhuset ;  sköka.  — liall,  8. 
Ptadsbus,  rSdhus.  — law,  8.  den 
gamla  Englands  lag.  -ly,  ad.  van- 
ligt, gemenligen;  i  allmänhet;  ofta. 
-man,  s.  republikan,  -ness,  8. 
gemensamhet;    lika  del.     — place,  O, 

English-Swedish  Diet. 


Compactly  65 

hvardaglig.  ~,  V.  a.  indela  i  all- 
männa artiklar.  — ,  8,  allmän  plats; 
hvardagiigt  talesätt.  -report,  8. 
folksaga.  — S,  8,  pl,  ledamöterne  af 
Underhuset ;  husmanskost.  -sense, 
«.  sundt  menniskoforständ ;  folkvett. 
—wealth,  8,  stat;  republik. 
Commonition,  «.  erinran,  underrät- 
telse. 

Commo||rance ,  -rancy,  8,  hemvist, 

tillhäll,  boning,  vistelse,  -rant,  a, 
boende,  vistande,  —ration,  s.  uppe- 
håll; vistelse.  -tion,  8,  uppror, 
buller,  upplopp,  oväsende,  rörelse;  för- 
virring, —tioner,  8,  upprorsstiftare. 
—TO,  V,  a.  oroa ,  stQra ,  väcka  miss- 
nöje, väcka  uppror. 
Commuljne,  v,  n.  meddela  sig;  umgSs, 
talas  vid;  samrSda  med  en.  — ,  8, 
menighet,  allmoge,  -nicability,  8, 
meddelbarhet.  -nicable,  a.  med- 
delbar.  -nicant,  S»  kommunikant, 
nattvardsgäst.  — nlcatc,  V.  a.  med- 
dela, uppenbara,  utdela,  anförtro,  be- 
rätta. — ,  v.  n.  kommunicera,  gä  till 
nattvarden.  — nicatlon,  8,  meddel- 
ning ,  gemenskap ;  umgänge ,  bekant- 
skap; samtal,  -nicative,  a,  öppen- 
hjertig ;  umgängsam.  -nicativOneSS, 
8.  öppenhjertighet.  — nlon,  8,  gemen- 
skap, samfund,  församling;  enighet, 
kamratskap ;  nattvardsgäng.  — nion« 
cloth,  8,  altarduk.     -nlon-CUp,  8, 

kalk.  -nion-table, «.  altare,  -nity, 

8,  samfund,  samhälle;  gemenskap,  hvad 
som     tillhör     samfundet     gemensamt. 

<-tability,  8.  förby tughet.  -table, 

a.  tttbytlig.  -tation ,  8,  ombyte, 
forändring;  utbyte,  utvexling.  —ta* 
tife,  a.  utbytande,  förvexlande.  -tO, 
V.  a.  förbyta,  ombyta,  utbyta;  om- 
vexla;  utlösa;  mildra  ett  straff,  för- 
sona. — tnal,  a.  ömsesidig,  inbördes. 
Compact,  a,  tät,  fast,  hopträngd;  sam- 
mandragen, förenad;  välväxt.  — ,  8. 
förbund,  öfverenskommelse ,  kontrakt, 
fördrag,  förlikning,  köp.  — ,  V,  a. 
packa  ihop;  sammanbinda,  förena; 
bringa  i  system,  -edness,  -U6SS, 
8.    täthet,    fasthet,      -ly,    ad.   tätt, 


66        Compacture 

f&st,   starkt.    — UTO^  «.  t&t  samman* 
fogrning;  förening. 
CompageS)  s.  system,  inbegrepp,  kort 
begrepp. 

Compallniable,  a.  sällskaplig,  -nia- 

bloness^  S,  sällskaplighet,  um- 
gängesvett,  -nioil,  8.  kamrat,  följes- 
lagare, sällskapsbroder,  stallbroder. 
-nionship,  a.  sällskap,  kamratskap. 
— ny^  s,  sällskap;  kompani  (soldater); 
kamratskap;  gemenskap,  samfund.  ~, 
V.  n.  Stföija*  urogäs;  gS  i  kompani 
med.  -rable,  a.  jemrerlig,  lika  sä 
god.  — rativOj  a.  komparativ,  som 
kan  jemfSras.  — ,  S.  coroparativus  (i 
gram.).  — r©,  8.  jeraforelse;  likhet. 
—,  v.  a.  fcJrlikna,  jemfdra;  förskaffa. 
— rison,  s.  jemförelse,  förliknelse,  lik- 
nelse; jemlikhet,  proportion. 

Compart 9  v.  a.  dela,  afdela;  ställa  i 
ordning,  -itloa,  -ment,  8.  afdel- 
ning<  indelning. 

Compass 9  8.  omkrets,  krets,  rymd; 
cirkel;  gräns;  kompass.  — ,  V,  a,  om* 
gifva,  omringa;  belägra,  innesluta, 
omfatta;  erhälla,  vinna;  bemöda  sig. 
to  "  a  business,  komma  till  slut 
med  en  sak.  -es,  pl.  ell.  pair  of 
— ,  oirkelpassare.  —ioil^  s,  medlidande, 
skonsamhet,  förbarmande.  — ,  V.  a. 
ömka.  -ionafole,  a,  medömkans* 
värd.  -ionate,  v,  a.  beklaga,  ömka, 
yttra  medlidande.  — ,  a.  medlidande, 
medömksam.     — saWj  S.  cirkelsSg. 

CompaternSty,  S.  medfadderskap. 

Coiiipatlbjlility,  -leness,  s.  öfver* 

ensstäramelsc,  likhet.     — lO,    a.  öfver- 

ensstämmande,  som  kan  bestå  tillsam* 

maiis  med,  förenlig. 
Compatriot,  s,  landsman,  medborgare. 
Compeer,  S.  medfadder;  kollega,  kam- 

rat,   like.     -^p   V,  n,  likna,    vara   lik 

god  med. 

Compel,  v.  o.  tvinga,  nödga,   -lable, 

a.  som  kan  betvingas.  — latloil,  s, 
tvSng,  vSld;  tilltal,  helsning. 
Compenlldions,  a.  kort,  summarisk, 
sammandragen,  innefattad  i  korthet. 
-dioasuess,  S.  korthet,  samman- 
dragning,      -diom,    5.    sammandrag, 


Completeness 

kort  begrepp.  — Sftble,  a.  ersSttlig, 
—sate,  —se,  v.  a.  vedergälla,  ersätta, 
godtgöra.  — sation,  8.  vedergällning, 
ersättning,  vederlag,  -satlve,  -sa- 
tory,  a,  ersättande,  godtgörando. 

Compeljte,  v.  a.  &  n.  täfia.  -tence, 
-tency,  s.  tillräcklighet,  so  mycket 
man  behöfver;  behörighet;  rättighet 
att  vara  domare  i  ett  sak;  tarAig 
egendom  eller  utkomst,  —tent,  a, 
behörig,  rättmätig,  tjenlig,  duglig, 
skicklig,  befogad,  -tlble ,  a.  fören- 
lig ,  -passande ;  tjenlig.  -tibleness, 
5.  öfverensstämmelse,  foglighet.  — ti- 
tion,  5.  konkurrens,  täflan;  sökande 
af  samma  sak.  — titor,  s,  medsökare, 
medtäflare ;  motstSndare. 

Compijjlation ,  S.  sammandrag;  hop- 
samling, sammanflickning  ur  andras 
skrifter,  kompilation,  —le,  v.  a.  ut- 
draga, samla  ur  andras  arbeten;  sam- 
mansätta, kompilera.  — lemont,  8, 
sammansättning,  —ler,  8,  kompilator, 
samlare. 

Complaljeence,  -cency,  s,  förnöjelse, 

tillfredsställelse ;  nöje,  höflighet.  -Cent, 
a.  höflig,  förbindlig,  vänlig. 

Complain,  v.  n.  é  a.  klaga,  beklaga, 
besvära  sig;  sörja,  —able,  a.  bekla- 
gansvärd. — ant,  S.  kärande,  ankla- 
gare;  klagande,  —er,  s.  en  som  sör- 
jer ell.  beklagar  sig.  —ing,  8.  kla- 
gan, besvär,  —t,  5.  klagan,  jämmer; 
sjukdom,  opasslighet;  käromSl. 

CompIaisan|{ce,  s.  höflighet,  artighet; 
vänlighet;  smicker.  —t,  a.  höflig, 
artig,  tjenstaktig.  — tneSS,  8.  höflig- 
het, artighet,  tjenstaktighet, 

Complane,  v.  a.  jemna,  göra  jemn. 
ell.  slät. 

Comple{|ment,  s,  fyllnad,  tillökning, 
fulltalighet;  kompliment;  komplement. 

-mental,  a.  fyllande,  -te,  a.  full- 

ständig,  hel,  fullkomlig,  komplett,  full- 
bordad; nätt.  — ,  v,  a.  göra  fullstän- 
dig, fullända,  fullborda,  komplettera. 
-tely,  ad.  fullständigt,  fullkomligen, 
alldeles,  -toment,  8.  fullkomlighet, 
fullständighet ;  komplettering.  — te- 
neSS,    8,   fullkomlighet,    fulländning. 


Completion 


Comprise 


67 


-tion 9  8,  fullbordan,  fulländande; 
fuUkomlighet. 
Complex 9  8.  sammanfattning,  inbe- 
grepp, kort  begrepp,  —ed,  a.  sam- 
mansatt, hopsamlad,  som  består  af 
flera  delar.  — 6dll6äS,  S.  samman- 
fogning,  hopveckling ;  förvirring,  -ion, 
8,  samling  af  flera  delar;  hy,  ansigts- 
fKrg;  kroppsbeskaffenhet,  temperament, 
komplexion.  -ional,  a.  hörande  till 
komplexionen.  -ioned,  a,  beskaffad. 

-ity,  -ness,  s.  inveokiing.    -ure, 

3.  cammanfogning,  inyeckHng. 

€ompli||abl6,  a.  eftergifyande ,  foglig. 
— ance,  8.  eftergifvenbet,  foglighet, 
beredvillighet;  hoilighet.  — &Ilt,  a. 
efterglfven,  villig,  foglig,  höflig. 

€omplica||t6,  a.  invecklad.  -,  V,  a. 
inveckla,  lägga  tillsammans,  förena, 
sammanfoga.  — tonOSS,  8.  svårighet, 
inveckling,  förvirring.  —tion,  s. 
blandning  af  m£nga  saker,  hopfogning, 
förbindelse ;  grupp. 

Complice,  s,  medbrottaling. 

Compiler,  a.  jabror,  medhSllare. 

Compliment,  8.  kompiiment,  höfiighet, 
helsning;  uppvaktning,  krus.  — ^  V. 
a.  komplimentera ,  lyckönska,  krusa, 
, smickra,  —al,  a.  komplimenterande, 
höflig,  artig,  kruserlig.  —er,  8.  kom» 
plimentmakare.    —ing,  8,  komplimen- 

Compline,  8,  aftonbön.  [tering. 

Complore,  t;,  a.  beUaga,  begråta. 

C  O  ill  plot,  8.  komplott,  sammangadd- 
ning.  — ,  V,  a.  stämpla,  sammangadda. 
—,  V,  n,  göra  komplott.  — ment,  8, 
sammangaddning.  —ter,  9.  samman- 
svuren,  upprorsstiftare. 

Comply,  t;,  n.  foga  sig  efter,  villfara; 
underkasta  sig,  rätta  sig  efter  omstän- 
digheterna, —ing,  a.  eflergifven,  med- 
görlig,  foglig. 

Component,  a,  sammansättande,  ut- 
görande.    —  parts,  beståndsdelar. 

Comport,  V.  n.  komma  öfverens,  passa 
sig.  — ,  ^  V,  a.  fördraga ,  tåla.  to  — 
one*8  8elf,  uppföra  sig,  bära  sig  åt. 
—able,  a,  öfverensst&mmande ,  for- 
dräglig  ;  tjenlig,  passande.  — aace^  S. 
uppforande,  åtbörd,  förhållande 


CompO||se,  v.  a.  sammansätta,  författa, 
utarbeta,  skrifva ;  komponera  (musik) ; 
bilägga,  blidka ,  lugna ;  (boktr.)  sätta. 
-sed,  a.  lugn,  tillfredsställd;  allvar- 
sam; författad,  sammansatt.  — SOdly, 
ad.  allvarsamt,  lugnt.  -SOdneSS,  8, 
sinneslugn,  stillhet,  lugn.  — ser,  8, 
sammansättare,  författare;  komponist. 
—Bin g,  s»  sammansättning.  — site, 
a.  sammansatt.  — Sition,  8,  sam- 
mansättning, sammanblandning ;  uppfin- 
ning; utarbetning;  tillagning;  ackord; 
öfverensstämmelse.  — sitor,  8,  kom- 
ponist; sättare  (i  boktr.). 

CompOSSesSOr,  8.  delägare,  medintres- 
sent. 

Compost,  8.  gödsel,  dynga,  jord  till 
gödning.  — ,  V.  a,  göda ;  odla.  — OTO, 
8.  gödning. 

Composure 9  S,  sinneslugn;  tempera- 
ment, forfattning,  sinnes^tiillning. 

Compota||tion,  8.  dryckeslag,  supka- 
las,    -tor,  8,  supbroder. 

Compound,  a.  sammansatt.  — ,  8, 
blandning,  sammansättning.  — ,  V.  a, 
sammansatta,  komponera;  blanda  till- 
hopa, uppgöra;  förlikna.  — ,  v.  n. 
komma  öfverens,  ackordera,  —able, 
a.  som  kan  sammansättas,  —er,  s, 
skiljesmau,  fredsstiftare;  bländare. 

Comprehen||d ,  v.  a.  begripa,  förstå; 
innefatte.^  -sible,  a.  begriplig,  fatt- 
1ig.  — sion,  8,  begrepp,  förstånd; 
sammandrag,  innehåll.  — slvo,  a. 
som  innefattar  mycket;  förständig, 
skicklig,  kraftig;  eftertrycklig;  djup- 
sinnig; vigtig.  -siveneSS,  S,  efter- 
tryoklig  korthet;  vidd,  egenskap  att 
innefatta  mycket  i  ft  ord. 

Compress,  v,  a.  hoptrycka,  omfamna, 
klämma  tillhopa;  lägra.  — ,  8,  kom- 
press (pä  sär).  — ibility,  «.  egenskap 
att  kunna  hopklämmas.  — ible,  a. 
hopklämbar.  -Ibloness,  8.  hojikläm- 
baihet.  — iOÄ,  — Uro,  8.  samman- 
tryckning,  hopklämning,  hoppressning. 

Coni print,  v.  a.  eftertrycka  (eu  ar- 
bete). 

Compriljsal,  s,  inbegrepp,  -ge,  v,  a. 
inbegrip»^  innehålla,  innesluta. 


68       Comprobation 

Comprobation^  s,  bevis ,  bestyrkande, 

attest. 

Compromislle^  9,  kompromisB;  fiJrlik- 
ning.  — ,  V.  a.  bi lägga,  fSrlika.  -,  v. 
n,  komma  öfverens,  träSa  ackord,  —er^ 
8.  skiljoman.  -SOrlal,  a.  hörande  till 
en  kompromiss.  [mettera. 

Oompromit^  v.  a.  blottställa^  kompro- 

Compt^  S.  räkning.  — ,  a.  prydlig, 
konstig.  — ,  V.  a,  räkna,  -ible,  a. 
ansvarig.     — HÖSSj  8.  sirligbet,  nätthet. 

Ooaiptrol,  8.  motsägelse;  tvSng;  kon- 
troll. —,  V.  ö,  tadla;  kontrollera, 
—ler,  8,  kontrollör,  uppsyningsman. 

€ompuli|satiTely ,  ad.  med  tvang, 
med  vSld.  -satory,  8,  tvingande, 
nödgande.  — siOH^  8,  pSdrifvande, 
tvang,  -sive,  -sory,  a.  som  drif. 
ver  ell.  nödgar.  — SOr,  8,  pädrifvare. 
-SOrily,  ad,  med  tvSng. 

CompunctiilOn ,  8.  finger,  ruelse;  fÖr- 
krossning.  — OUS,  a.  Sngrande,  ånger- 
full.    —iTOj  a.  som  väcker  Snger. 

CompurgaJltiOU^  8.  ansvarighet  för  en 
annan.  — tor^  8,  vittn«  som  intygar 
en  annans  oskuld. 

Com puj liable,  a.  räkneiii.    -tant, 

8.  beräknare,  räkenraästare.  — tation, 
8.  räkning,  beräkning,  aträkning,  öf- 
verslag,  kalkyl.  — töj  v.  a.  räkna, 
uträkna,  beräkna;  kalkulera.  — töFj  8, 
uträknare,  värderingsman;  räkenmä- 
stare.    — tist,  S.  kalkulator,  uträknare. 

Comrade,  S.  kamrat. 

Coii,  ad.  pro  and  con,  mot  och  med. 
— ,  v.  a.  lära,  veta;  studera. 

Coucameraljte,  v.  a,  hväifva,  uppresa 

hvalf  öfver.  -tion,  8,  hvalf,  hvälf- 
ning. 

Concatenaljte,  v,  a.  hopkedja,  -tion, 

S.  sammankedjning ;  sammanhang,  följd. 

ConcaT||ation,  S.  urhälkning,  urgröp. 
ning.  -e,  -OUS,  a.  konkav,  hSlig. 
-ity,  8.  skSlighet,  kullrighet  inSt. 
-O -^concave,  a.  konkav  pä  bSda 
sidor.  -O-COnvex,  a.  urhSlkad  pä 
ena  sidan  och  kullrig  pS  den  andra. 

Conceal,  v.  a.  fördölja,  dölja,  förborga, 
förtiga.  — ablo,  a.  som  kan  h??ll.T^ 
hemligt.      -eduess,     s.    förtigenhet, 


Concession 

förborgande,     -er,  s.  döljare,  halare. 
— ment,    S,   förtigenhet,   fordöljning 
tillflyktsort.  [gifva. 

Concede,  t?,  a.  eftergifva ;  tillSta,  med- 

Conceit,  8,  tanke,  förstSnd,  inbillning ; 
infall;  begrepp;  tillgifvenhet,  mening; 
envishet.  — ,  V.  a.  inbilla  sig,  tro,  för-, 
möda,  tänka,  -ed,  a.  affekterad; 
envis,  Snbilsk,  högmodig.  — edly,  ad. 
egensinnigt,  nyckfullt,  -edness,  s. 
inbilskhet,  fSfänga,  sjelfviskhet ,  hög- 
mod, tillgjordt  väsende.  -lesS,  a. 
dum,  utan  begrepp,  tanklös. 

Coneeillvable,  a.  tänkbar,  begriplig, 
fattlig.  -TablenesS,  S.  begriplighet, 
tänkbarhet.  — Ve,  v.  a.  tänka,  mena, 
begripa,  inbilla  sig,  hSlla  före.  — ,  V. 
n.  afla,  blifva  hafvande.  -vlng,  8, 
fattningsgäfva. 

Conceiebrate,  v.  a.  prisa,  berömma. 

Concent,  8.  samljud,  harmoni,  Öfver» 
ensstämraelse. 

Concenytrate,  v.  a.  sammandraga, 
koncentrera.  — tration,  8.  samman- 
dragning  i  en  medelpunkt;  koncentre- 
ring, —tre,  v.  n.  stöta  ihop,  mötas 
i  en  medelpunkt.  — ,  V.  a.  koncen- 
trera, -trie,  -trical,  a.  eom  har 
samma  medelpunkt. 

Concept,  8.  utkast,  koncept,  formulär, 
uppsats,  -ible,  a.  fattlig,  begriplig. 
—ion,  «.  undfSende  (i  moderlifvet), 
aflelse;  fattningsgäfva,  begrepp,  tanke; 
förehafvande ;  kännedom ;  mening. 
-ive,  -ions,  a.  fruktsam,  afvelsaiu ; 
som  kan  begripa. 

Concern,  8.  syssla,  angelägenhet,  göro* 
mäl,  bekymme/;  vigtighet,  betydlighet'; 
åliggande.  — ,  V.  a,  beträffa,  angå, 
röra ,  intressera ;  bekymra  sig  om. 
-ing,  prp.  angående,  beträffande. 
—ment,  s.  åliggande,  angelägenhet; 
bekymmer,  deltagande. 

Concert,  v.  a.  öfverlägga,  rådslå,  kom- 
ma  öfverens  om  ;  uttänka,  påfinna.  — , 
s.  öfverensstämmelse ;  koneert.— atiOHj 
8.  aftal;  rådslag;  ordgräl.  -ative, 
a.  grälig,  trätgirig.  -ing,  8.  aftal, 
öfverenskommelse. 

Concesysion,  «.  bevillning,    tiUåtebei 


Concessionary 

eftergift;  frihet.  -SlOnary,  a,  tillä. 
ten,  beviljad.    -Sively,  ad,  med  till- 

Bt'lnd. 
Conch,  s.  mussra,   snäckskal.     ~Oid, 
5.  epiraliinie.     -Ology,  -yliology, 

8.  lära  om  skalmaskar,  snäckor  och 
musslor. 

Concilialible,  a.  försonlig,  -te,  v.  a. 

forlika,  medla;  förvärfva,  vinna,  för- 
skaffa, —tion,  S.  förlikning,  fdrening; 
forvärfvande.  — tOFj  S.  medlare,  for- 
sonare,  fredsstiftare.  — tory,  a.  för- 
sonande, medlande;  förskaffande. 
Concinjlnate,    a.    nätt,    sirlig,    artig 

-nateness,  -nity,  s.  nätthet,  be- 

haglighet.  ~n0118,  a.  anständig,  länip 
lig,  prydlig. 

Con donator,  s.  prest. 

C0UCi||se,  a.  kort  och  eftertrycklig, 
sammandragen.  — SOnOSS,  s.  korthet; 
nätthet,  -Sion,  s.  afskärning,  ut- 
skärning;  korthet,  bestämdhet. 

Concitation^  s.  rörelse;  retelse,  upp- 
vigling. 

Conclamation,  s.  tillrop,  giäOjeskri. 

Conclaye,  a.  konklav,  församling,  räd- 

slag. 
Conclnllde,  v.  a,  afgora,  besluta ;  sluta. 

^ency,  s,  följd,  slutsats,    -dent, 

o.  bindande,  ovedersäglig,  -ding,  3. 
A  a.  beslutande,  -dingly,  ad.  oe- 
motsägligt,  onekligt.  —siblo,  a.  som 
kan  slutas,  afgöras;  riktig.  — SlOn, 
8,  slut,  utgäng;  slutsats,  följd.  — SIO- 
nal,  a.  afgörande,  slutlig.  -si?«, 
a.  sist;  beslutande,  afgörande.  — slvo- 
ness,  s.  afgörande  kraft. 

€oncoagulate,  t;,  a.  bringa  till  yst- 
ning,  ysta. 

Concoct)  v.  a.  smälta  i  magen ;  luttra ; 
koka ;  uttänka ,  spinna  ihop.  — iOD, 
8.  kokning;  matsmältning;  uppgoming. 

ConCOlonr,  o.  af  samma  färg. 

Coificomijltance ,  -tancy,  s.  beied- 

sagning,  medfblje,  sarabeständ.  —tant, 
*.  medi'oljare,  sällskap.  — ,  a.  led- 
sagande, medverkande;  öfverensstäm- 
mande.  -tatC,  v.  n,  följa  med,  åt- 
följa, vara  förenad  med. 
Concord 5  s,  enighet,    endrägt,  sänya, 


Condensate 


69 


förlikning .  samljud,  harmoni.  — ,  V,  n. 
öfverensstäm  ma,    ackordera,     förlikas. 

-ably,  ad.  enligt,    -ance,  s.  öfver- 

ensstämmelse ,  enighet;  (biblisk)  kon- 
kordans.  —an t,  a.  eudrägtig,  öfver- 
ensstämmande.  *  — antly,  ad.  enligt. 
—ate,  8,  fördrag,  öfverenskommelse, 
förlikning. 

ConCOrpOra||te ,  v.  a.  förena  i  en 
kropp.  — ,  V.  n.  utgöra  en  kropp. 
—tion,  s.  införlifvande,  förening. 

Concourse,  s.  sammanlopp,  tillopp, 
folkskara ;  föreningspunkt. 

Concredit,  v.  a.  anförtro,  ombetro. 

Concre||ment,  $.  sam  mangy  ttring.  -tO, 
V.  a,  förena;  ysta.  — ,  v.  n.  ystas,  flyta 
tillsammans  I  en  massa.  — ,  a.  sam- 
manhängande,  hopgyttrad,  hopväxt; 
T,  konkret.  -,  S.  sammansatt  kropp, 
massa  som  är  sammanväxt  ell.  sam- 
manblandad.  -SCence,  -teness,  s. 
sammanlöpning,  hopgyttring.  — tiOn, 
8.  förening,  hopblandning  (af  olika 
delar). 

Concirbiljnage,  s,  oäkta  sammanlef- 
nad.     —ne,  8.  sköka,   frilla,  mätress. 

Conculcallte,  V.  a..förtrainpa.   -tion, 

S.  söndertrampning,  fö rtra rapning. 

Concupiscljence,  S.  lusta,  oordentligt 
begär.  -Ont,  a.  vällustig,  lättfärdig, 
sinnlig.  -iblo,  a.  begärlig,  som 
väkker  begär,  retande. 

Concnr,  v.  n,  medverka,  bidraga;  sam- 
manlöpa i  en  punkt;  bifalla,  gilla. 
— rence,  S.  förening;  hjelp  ;  täflan  ;  an- 
spräk  ;  samtycke,  instäramelse.  —rent, 
S.  &  a.  medsökare;  biomständighet; 
bidragande,  medverkande ;  bifallande, 
gillande. 

Concassi||On,  «.  stöt,  stötning,  skak- 
ning.  -Onary,  a.  skakande,  -ve, 
a.  skakande. 

Condemn,  t;,  a.  döma,  fördöma,  la- 
sta,  ogilla,  tadla;  pliktfälla,  -able, 
a.  fördömlig,  straffbar,  -ation,  s. 
fördömelse,  straff,  döm.  — atory,  a. 
dömande,  fördömande,  straffande. 

Condensljabie,  a.  sammanpacklig,  som 
kan  hopträngas,  som  kan  göras  tätare. 
-ato,  v.  a.  sammantrycka,  hoppacka ; 


70        Condensation 

göra  tät.  *^,  V.  71.  blifVa  tSt^  pacta 
thop  sig.  -ation,  8,  tjocknande, 
förtjocknmg,  hoppackning  —e,  a, 
tjock,  tät,  hoppackad.  — ,  V»  O.  kon- 
denseva,  gÖFft  tjock.  *-,  V,  n.  blifva 
tjock.  —^1*5  s.  tryckmaskin  att  hop- 
packa Inft  uti.  -ity,  S,  tätliet,  tjock. 
lek,  tjockhet. 

CondeiSCenlld,  v.  n,  nedlRt»  sig,  värdi- 
gas, beqväma  sig  till,  samtycka,  -den- 
C65  —siOTlj  5.  eftergifvenhet,  nedlåten- 
het. «>s1ve,  a,  nedlätande»  e^er- 
gifven. 

CondlgTly  o.  vSrdig,  fSrtjent;  behörig. 
-ly,  ad,  välfdrtjent,  efter  fdrtjenat. 
— neSSj  5.  behörighet. 

Condiment;  s.  kryddning;  ffoppa. 

Condisciple,  5.  medlärling,  skolkamrat. 

Condlte,  v.  a.  krydda,  sylta,  salta, 
lägga  in.     — ment,  3,  latverg. 

Condition)  S.  vilkor,  tillstSnd,  be- 
skalfenhet;  stSnd;  tillbud;  förbehäll, 
beting;  kontrakt.  — ,  v.  a.  göra  ackord, 
träffa  vissa  förbehåll,  -al,  a.  vil- 
korlig,  under  förbehåll,  -ally,  ad. 
vilkorligen,  med  förbehåll.  — ary,  a. 
stadgad;  vilkorlig.  —ate,  v,  a.  he- 
stämma,  bringa  i  ordning,  uppgöra 
vilkor.  — ,  O.  betingad,  -ed,  a. 
beskafTad. 

Condolllatory,  a,  -  epistle,  kondo- 

lensbref.  -e,  V.  a.  betyga  medlidande, 
begråta,  beklaga  sorgen,  -ement,  S. 
sorg,  bekymmer.  — enCOj  ».  kondo- 
lens,  sorgbeklagning. 

Condonation,  s.  tillgift,  fSrlStelse. 

Condor,  S,  kondor  (roffågel). 

8ondn|Ice,  v.  a.  föra ;  befordra,  främja ; 
bidraga.  —Cement,  S.  riktning,  af- 
sigt,  hänseende.     -Cible,   -Clve,  O. 

nyttig,  bidragande.  -ClvenesS^  S. 
gagnelighet,  tjenlighet. 
Conduct,  5.  förvaltning,  anförande, 
styrelse;  uppförande;  lejd.  —,  V.  a. 
föra,  leda,  ledsaga;  anföra,  kommen- 
dera. -itiOUS,  a.  Ipgd,  tingad,  -or, 
S.  ledare,  ledsagare,  anförare;  för\'al- 
tare,  konduktör;  åskledare.  — resS, 
§,  anförerska;  förvaltarinna. 


Configuration 

Condnlt,  *.  vattenrSr,  valtenl^dhlilg^' 
rör.     -pipe.  s.  vattenrCr,  slänga. 

Coudnplication,  3,  fördubbling. 

Condnr,  3.  kondor  (loffSgel). 

Cone,  3.  kone,  kägla;  tallkott. 

Coney,  s.  kanin. 

Confabnlallte,  v.  a.  spraka,  prata. 
—tion ,  s.  samtal ,  snack,  prat,  sprä« 
kände.  — tory,  a.  pratande;  hörande 
till  ett  samtal. 

Confect,  3.  konfekt,  sockerbi*kelse.  — • 
V.  a,  insylta,  lägga  in.  -ion ,  s. 
tillagning  (af  Mt  medikament);  sylt,, 
xnos.^-lOnary,  3.  sockerbageri,  kon- 
ditori, —loner,  S.  sockerbagare,  kon- 
ditor.    -Ory,  a.  insyltad. 

Confederajlcy,  S.  förbund,  förbindelse,, 
förening.  *— te,  3.  bundsforvandt.  — , 
a.  f3rbuiiden,  förenad.  — ,  V.  a,  for- 
ena.  — ,  V,  n.  ingå  förbund  ;  saraman- 
gadda  sig.  —tion,  3.  förbund,  kon- 
federation. 

Confer,  v.  a,  (orlikna;  gifva,  ofver- 
lemna;  samräda,  rådslå,  öfverlägga. 
— ence,  s.  jemförelse;  underhandling, 
öfverläggning,  konferens.  — rer,  3. 
underhandlare;  forlänare,  gifvare. 

Confess,  v,  a.  bekänna,  erkänna,  skrifta 
sig.  — ,  V»  W,  skrifta,  höra  ens  bekän- 
nelse. — edly,  ad.  uppenbart;  offent- 
ligen, på  ett  bekant  sätt.  — ant,  ,^. 
biktande ,  biktbarn.  — lon  ,  s,  skrift, 
syndabekännelse;  trosbekännelse;  be- 
kännelse, -ional,  3,  biktstol,  -or, 
s:  en  som  bekänner;  bekännare  af 
kristl.  religionen;  skriftfader,  bikt- 
fader; martyr.  (kände. 

Confidant,  a.  verksam,  kraftig,  ver- 

Confid||ant,  3,  förtrogen,  förtrolig  vän. 
— e,  v.  a.  <fc  n.  (inj  anförtro  sig, 
förlita  sig  pä,  lita  på.  — ence,  s, 
förtroende,  förtröstan,  tillforsigt;  djerf- 
het.  — ent,  3.  ft5rtrogen.  — ,  a.  viss, 
saker;  djerf,  inbilsk ,  förmäten;  god- 
trogen, -entially,  ad.  förtroligt, 
förtroligen.  — ently,  ad.  uttryckligen, 
för  säkert,  -entness,  3.  förtröstans- 
fullhet, sjelfförtroende.  —ing",  a.  tro- 
gen, pålitlig. 

Configa||iation,    s,   utvärtes    gestalt. 


Configure 


^rOy  V,  a.  bilda,   forma,    gifva   ge* 

^  italt. 

Confine^  a.  närgränsande.  — ,  *.  gräns, 
rämärke;  strand,  brädd.  — ,  V.  a. 
tvinga ,  kufva ;  inskränka  ,  innespärra. 
-,  V.  n.  8töU  intiiJ.  -less,  a.  gräns- 
lös, oändlig,  -ment,  s.  tvång,  in. 
skränkning;  fängelse.  — r^  S.  granne, 
gränsbo ;  djoryäxt. 

Conflnity,  S.  närhet,  grannskap. 

Confirm,  v.  a.  befästa,  styrka,  be- 
kräfta,  gilla,  konårmera.  ->&ble,  a. 
som  kan  befästas  all.  bevisas.  — a>tiOB, 
8,  stadfästelse,  bekräftelse,  bevis ;  kon- 
firmation .  vidimerlng.  — &tiv6  ^  G. 
bekräftande,  gillande,  -ator,  s.  be- 
kräfUre;  vittne,  -atory,  a.  stad- 
fäsUnde,  bekräftande.  -edneSS^  4. 
stadfästelse,  stjrka. 

Confiscaljble,  a.  förverkad,  eom  kan 
konfiskeras.  -t6,  v.  a.  konfiskera. 
— ,  a.  f^rfallon  ,  forbruten  ,  förverkad  ; 
konfiskerad.  — tioa,  8,  indragning, 
konfiskation.  Isockerbakelse. 

Confit,   -are,  s.    konfekt,    syltsaker, 

Coufix,  v.  a.  befästa,  sluta  tätt  till. 

CODflagralllit,  a.  brännande,  eldig, 
eldaktig.  -tiOD,  8.  förbränning, 
brand,  eldsvåda. 

Conflation,  s.  blåsning,  smältning, 
sammansmältDing. 

Conflexure,  s.  böjning,  krökning. 

Conflict,  S.  strid,  fäktning,  täfling; 
tvist.  — ,  v.  a.  strida,  kämpa,  sträfva 
emot,  täfla,  kifva. 

Confla||ence,  -x,  -xlon,  s,  samman- 

flytmng,  sammanlopp,  tillopp,  folk- 
hop, —ont,  a.  sammanflytande,  sam- 
manlöpande. 
Conform,  a.  lik,  likformig,  enlig,  öf- 
verensstämmande.  — ,  V.  a.  göra  lik- 
stämmig,  lämpa  efter  nägot.  -,  v.  n. 
beqväma  sig,  foga  sig  (efter  nSgot). 
—able,  a.  likformig,  likraätig,  pas- 
sande, öfverensstämmande,  lämplig,  lik ; 
lydig,  -ation,  5.  likformighet,  lik- 
het ;  sammanställning.  .— ity,  s»  lik- 
formighet;  villfarighet,  undergifvenhet, 
foglighet. 

Confortation,  8,  styrknlitg. 


CoRglomeratG        7  i 

Confound,  v.  a.  förvilla,  förvirra; 
blanda,  bringa  i  oordning ;  göra  flat } 
föröda,  —ed  ,  a.  förvirrad ,  camman- 
blandad;  flat;  förhatlig;  skadlig;  fas- 

Con fraternity,  8,  broderskap.        (lig. 

Cosafrication,  s,  gnidnl.-g,  skafning. 

Confront,  v.  a.  konfror  .era .  jemföra; 
slå  midt  emot  en.  — E-lIOIS,  8.  vitt- 
nens framställande  fSr  éari  anklagade, 
konfrontering ,  jemfSrebCa 

Confuiise,  v.  a.  bringa  i  oordning,  fÖr» 
villa,  förvirra.  -sednOSS,  8.  förvir- 
ring,  otydlighet,  ^-slon,  8.  oordentlig 
blandning ,  mischmasch ,  förvirring  ; 
larm  ;  förderf,  förstöring;  skam.  —table, 
ö.  som  kan  vederläggas;  falsk.  -tlL» 
tion,  3.  vederläggning.  — tO,  v.  a 
vederlägga. 

Conge,  Congee,  s»  helsning,  bugning ; 
afsked,  orlof ;  lof,  permission.  — ,  t;,  it. 
taga  afsked.  to  congte  -  to  one, 
buga  sig  för  nSgon. 

Congeal,  v.  o.  göra  till  is.  -,  v.  n. 
löpa  ihop ;  frysa,  stelna,  härdna.  —able, 
a.  som  kan  frysa.  — nient,  8.  is,  is- 
klump, hopfrusen  massa. 

Congelation,  s.  éammanfrysnlng,  stel- 
ning;  styfhet,  fasthet, 

Congenljer,  -erons,  a,  af  samma  art, 

samslägtad.  -erOUSnesS,  S.  lika  nr- 
sprang.  — ial,  a.  af  samma  slägte; 
af  samma  natur,  -iallty,  -ialness, 
8,  slägtskap,  sinneslikhet,  — Ital, 
— ite,  a.  född  på  samma  gSng. 

Conger,  s,  hafsäi. 

Congeries,   8,   massa   af  hoppackade 

saker;  hop,  hög. 
Congest,    t7,  o.    lägga   i   högar;    hop. 

samla;    föra  tillsammans.     — ible,  a. 

som  kan  läggas  i  hög.    — ion,  s.   for> 

ökning,  kongestion. 
Conglacialjte,  v.  n.  frysa,  stelna,  for- 

vandia    till   is.      — tlon,  8,  frysning, 

isning. 
Congloljbate,  a.  formerad  till  en  härd 

kula.     — ,  v.  a.  sammanrulla,  formera 

till  en  härd  kula.     -bation,  8.  for- 

mering   till    kula;    rund  kropp «   kula. 

-be,  V,  a.  bringa  i  kulform.    --,  V.  n, 

blifva  rund.     ^nierate,  Ck  hopveok- 


72      Conglonieration 

lad»  samraanrulUd.  — ,  V.  a,  nysta, 
hopveckla,  sammanrulla.  — lUCrätiOIl^ 
S.  hopblandning,  hopvräkning,  hög. 

Conglutiisajlte,  v.  a.  hoplimma,  sam- 
manfoga.  —,  V.  W.  hoplimmas,  före- 
nas med.  -tion,  s.  hoplimning,  8am> 
manfogning,  förbindelse. 

Congratulallnt,  a.  lyckönskande,  -te, 
v.  a.  gratulera,  lyckönska,  —tion, 
S.  lyckönskan.  — tory,  a.  lyckön- 
skande, (verens. 

Congree,  v.  n,  förena  sig,  stämma  öf. 

Congregallte,  a.  samlad,  förenad,  -, 
v.  a.  hopsamla,  sammankalla.  — ,  v.  n, 
samlas.  4iOIl,  s.  församling,  sam> 
ling,  -tionalist,  s.  independent, 
oberoende. 

Congress,  S.  kongress,  möte,  samman- 
komst; samtal,  -ive,  a.  motande, 
sammanträdande. 

Congrulje,  v.  n,  öfverensstämma,  passa. 
— ence,  S,  öfverensstämmelse ,  likhet. 
— ent,  a.  lik,  passande;  motsvarig; 
enstämmig.  — ity,  8,  öfverensstäm- 
melse, likformighet;  enlighet,  tjenlig- 
het,  foglighet.  -OHS,  a.  tjenlig,  pas- 
sande,  tillbörlig;  lik. 

Conic,  -al,  a.  konlsk,  kägelformig. 
-alness,  S.  kägelform. 

Conject,  v,  a.  gissa,  förmoda,  -wral, 

a,  som  kan  gissas,  byggd  pä  förmodan 
ell,  gissningar,  -nrality,  5.  förmo- 
dan,  gissning.  — lir©,  s.  gissning, 
förmodan ;  mening ;  misstanke.  — ,  V.  G. 
gissa,  förmoda,  sluta. 

Conjoin,  v.  o.  hopfoga ;  förlcnippa,  ingS 
förbund  med.  — ,  V.  n.  förenas,  —t, 
a.  förenad,  sammanfogad ;  sarafalt. 

ConJQgllal,  a.  äkta,  som  hörer  till  äk 
tenskapet.  — atO,  V,  a.  förena;  sam 
nianviga ;  konjugera.  — ,  s.  öfverens 
stämraelse  i  härledning.  — atiOU,  s 
konjugation ;  sammanfogning. 

Conjunct,  a.  förenad,  öfverensstäm 
mande.  — lOn ,  $.  hopfogning,  för 
ening ;  konjunktion.  — i?e  ,  a.  hop 
fogande ;  noga  förenad,  -iveness,  S 
förbindande  egenskap.  — nre  ,  s.  tid 
punkt;  konjunktur,  belägenhet. 

Con  jurijation  ♦    j*     ^lammangaddning ; 


Conscription 


besväijning ,  förtrollning ,  trollkonst. 
-e,  V.  a.  högeligen  bedja,  framkalla 
(andar);  besvärja.  — ,  V.  n.  samman, 
gadda  sig;  trolla,  -ement,'  8.  all- 
varsam  inskärpning;  högtidlig  upp- 
maning, —er,  8,  trollkarl ;  hexmä- 
stare ;  andeskådare ;  taskspelare.  — ing*^ 
8.  besvärjning,  svartkonst,  trolldom. 

Connate,  a.  sambördig. 

Connatural,  a,  naturlig;  medfödd; 
lik.  -ity ,  8.  delaktighet  af  samma 
natur;  likhet;  slägtgemenskap. 

Connect,  v.  a,  binda  ihop,  samman» 
foga,  förena,  sammankedja.  — ,  V.  n, 
hänga  tillsammans;  stä  i  förbindelse. 
— ively,  a.  &  ad,  samt,  tillsammans. 

Conned,  a.  kunnig.  (i  förening. 

Connexiijon,  s.  förening,  förbindelse, 
sammanhang,  gemenskap.  —TO,  a, 
sammanfogande;  sammanhängande. 

Conni||vance,  8,  seende  genom  finger, 
na,  öfverseende,  efterlåtenhet ;  tillvink» 
ning.  —TO  (atj,  v.  n.  se  genom  fin» 
gerna.     —ven t,  a.  efterlSten. 

Connoisseur,  S,  kännare. 

Connubial,  a.  äkta.  tillhörig  akten, 
skåp. 

Conoid,  8,  !r.  regelstridig  kon,  konoid. 

Conquassate,  v.  a.  skaka,  rista. 

Conquer,  v.  a,  eröfra ;  öfvervinna,  be- 
segra,  underkufva.  — ,  v.  n.  vinna, 
segra,  —able,  a.  öfvervinnelig.  —ing, 
S.  eröfring.  — ,  a.  segrande.  —  Or,  3, 
segrare,  eröfrare. 

Conquest,  s.  seger,  eröfring;  byte. 

Consanguiyneous,  a.  nära  siägt.  -ni- 

ty,  8.  blodsband,  näi-a  slägtskap. 
Consarcination,  s.  hopflickning;  sam. 

manpackning. 
Conscienlice,  s.  samvete;  samvetssak; 

invärtes  känsla;  medvetenhet.  — tiOUS, 

ö.  samvetsgrann ;  billig,  redlig.  -tlOUS» 

ly,  ad.  ärligt,  billigt,   -tiousuess, 

S.  samvetsgrannhet,  billighet. 
ConSCionable,  a.  förnuftig,  billig,  rät. 
Conscious,    a.    medvetande,  vetande; 

öfvertygad.      — ness,  8.  medvetenhet, 

invärtes  kunskap. 
Conscript,  a.  inskrifven.    -ion^  80 

inskrifning,  konskriptiön. 


Consecrate 

Consecraljte,  a.  iai^igd,  helgad ;  kano- 
niserad. -,  V.  a.  helga,  inviga,  viga ; 
ofih-a  ;  kanonisera  ;  tillegna ,  dedicera. 
-tion,  S.  invigning,  helgning ;  kano- 
nisering.  (är  bevist. 

Consectary,  s.  följd  af  hvad  som  redan 

€oiisecn||tioii,  s.  följd,  slutsats,  -tive, 

a.  pä  hvarandra  följande,  i  rad.  — ti" 
vely,  a<L  följaktligen. 
€onsen|{siOIl,  s.  ofverensstämmelse.  —t, 
8.  samtycke ,  bifall ;  beviljande ,  efter- 
gift. -,  V.  n.  samtyoka,  bifalla,  gilla. 
-taneity,  s.  ofverensstämmelse.  — ta- 
neOQS,  a.  öfverensstämmande ,  lik- 
iDätig,  enlig.  -tanOOQSness,  S.  of- 
verensstämmelse, likformighet,  enlighet. 
-tient,  a.  samtyckande,   bifallande. 

Couseqoenllce,  s.  följd,  slutsats ;  vigt  •, 

betydenhet,  —t,  a.  pSföljande ;  samman- 
hängande. — ,  S.  följd,  slutsats.  — tial, 
a.  pSföljande,  regelbunden.  — tial- 
nOSS  9  8.  ordentligt  sammanhang  ell. 
förbindelse.  — tly,  ad,  följaktligen. 
•-tliess,  8.  riktigt  sammanhang. 

Conseryallble,  a.  som  kan  bibehällas. 
—tion,  8.  uppehSllning,  beväring,  be- 
skydd, -tive,  a.  bevarande,  uppe- 
hSllande,  konservativ.  — tOF,  8.  be- 
varare,  beskyddare.  — tory,  a.  kon- 
servativ. — ,  8.  ställe  der  nSgonting 
för\^ras,  förvaringsrum,  drifhus. 

Conserve,  8.  sockerkonserf,  insyltad 
frukt;  förvaringsrnm.  — ,  V.  a.  be- 
vara, vidmakthålla,  behålla  ;  insylta. 

Consession,  s.  samsittning;  församling. 

Consider,  v.  a,  betraktr,,  undersöka; 
öfverväga ,  eflersinna ;  akta ,  erkänna  ; 
vedergälla;  anse.  — ,  v,  71.  pSminna 
sig;  tycka,  tviila.  —able,  a.  ansen- 
lig, betydlig,  stor;  vigtig;  eftertänklig. 
-ableness,  S.  vigt,  betydenhet ;  värde ; 
storhet.  — ance,  8.  vigtighet,  betrak- 
telse,  öfvervägande.  —ate,  a.  allvar- 
sam, försigtig ;  omtänksam.  — atenesS, 
8.  försigtighet;  betänksamhet.  — ation, 
8,  Gfverläg^ning,  öfvervägande,  betän- 
kande; aktfling,  anseende;  vedergäll- 
ning; vigt,  afscende.  —ing",  a.  efter- 
tänksam, klok.  ->  prp  1  anseende 
till    i  betraktande  af. 


Conspicuons        73 

Consign,  v.  a.  konsignera,  addresssra 
(varor);  tillställa,  anförtro,  deponera; 
eftergifva;  underskrifva.  -ation,  ♦. 
deponering;  Öfverlätning.  —CO,  9, 
emottagare,  agent,  faktor.  — er,  -CF, 
8.  afsändare;  beställare.  — nieiiit,  8» 
sändning ;  deposition  ;  depositionsattest. 

Consist,  V.  n.  bestä;  innehålla;  öfver- 
ensstämma.  — ence,  — ency,  8.  be- 
stånd, varaktighet,  naturligt  tillstånd, 
sammanhang;  ofverensstämmelse,  lik- 
formighet. — ent,  a.  bestäende,  öfver» 
ensstäm mande ;  fast.  — Orial,  a.  kon* 
sistoriel.  — Ory,  8.  högtidlig  försam- 
ling; konsistorium. 

ConsOCiajjte,  S.  kamrat,  medbroder, 
bundsförvandt.  — ,  V.  a.  förbinda,  fön 
ena.  -<-,  v.  7l.  flyta  tillsammans;  sälla 
sig  ihop«  —tion ,  s.  förbund ,  för- 
ening ;  umgänge,  sällskap. 

ConSOla||ble,  a.  som  låter  sig  tröstas. 
-te,  v.  a.  hugsvala,  trösta,  -tion, 
8.  tröst,  hugsvalelse.  — tor,  8.  trö- 
stare.  — tOry,  a.  tröstlig,  tröstande, 
hugsvalande.     — ,  s.  tröstetal. 

Console,  v.  a.  trösta,    -r,  8.  tröstare. 

Console,  S.  stöd,  pelare. 

CenSOlidalInt,  a.  sammandragande. 
—te,  v.  a.  sammandraga,  göra  till  ett, 
hela,  härda.  — ,  V-  fl.  helas,  helna,  hårdna. 
—tion,  8.  sammandragning,  förening. 

ConSOnlJance,  -ancy,  8.  ofverens- 
stämmelse, saroljud,  harmoni,  likmätig- 
het;  vänskap,  —an t,  a.  likljudande, 
enstämmig;  medljudande.  — ,  8.  kon- 
sonant. -antnesSy  S,  ofverensstäm- 
melse, likmätighet.  — OQS,  a.  har- 
monisk. 

ConsOpiation,  S.  sömn,   insomnande. 

Consort,  v.  a.  (with)  sammanfoga 
gifta  ihop  — ,  V.  n.  följa,  göra  säll- 
skåp;  bo  tillsammans;  umgås.  — ,  8, 
kamrat;  maka,  gemål,  —able,  a.  jem- 
förlig;  passande.  — ion,  -shlp,  8. 
sällskap,  förbund,  kamratskap,  bekant- 

Consonnd,  S.  samljnd.  [skåp. 

Conspectable,  a.  synbar,  synlig. 

Conspersion,  s.  besprängning. 

Conspicnijity,  8.  klarhet,  tydlighet, 
synbarhet;    ansenlighet.       -Oas,     a. 


74     Conspicuousness 

klar,  synlig,  5^nslrenlig ,  märkvärdig ; 
namnkumiig.  — OttSaGSSj  S,  synlig- 
het, utseende;  hdghet,  namnkunnighet. 

ConspirajjCJ)  8,  myteri,  samraangadd- 
ning,  komplott.  •— Hty  ö.  samman- 
Bväijande.  — tiOH^  5»  sammansvärj- 
ning, -tor,  8,  aammansvuren ,  my- 
tare,  fS  nä  dare. 

Conspire,  v.  n.  sammangadda  sig,  con- 
spirera  ,  göra  myteri ;  medverka,  — r, 
8.  8ammansvxa*en. 

Constable,  «.  pbliabetjent ,  konstapel; 
byfogde. 

Constanjlcy,  S,  beständighet,  cforänder- 
lighet,  ståndaktighet ;  stadighet,  beslut- 
samhet, visshet.  —t,  a,  beständig, 
ståndaktig ;  varaktig ;  oföränderlig,  fast. 

Constellajjte,  v.  W.  utgöra  en  sl^em- 
bild;  glänsa  vidt  omkring.  — ted,  a. 
stjern beströdd.  — tion,  8,  stjernbild, 
konstellation. 

Consternation,  s.  bestörtning. 

ConstipaytO ,  l?.  ö.  hoptränga;  stoppa 
igen;  förstoppa,  — tion,  s.  hopträng- 
ning;  förstoppning. 

Constitn||ent ,  S.  hufvudman,  princi- 
pal;  beståndsdel.  — ,  a.  elamentarisk, 
väsendtllg,  tillhörande.  — tO,  V»  ö. 
förordna,  tillsätta;  utgöra,  inrätta. 
—tion,  9,  konstitution,  eammansätt- 
niDg,  beskaffenhet ;  kroppsbeskaffenhet  j 
lynne;  regeringsform,  — tional,  a. 
laglikmätig ;  öfverensstämmande  med 
konstitutionen,  hörande  till  kropps- 
beskafifenheten.  -tiTÖ,  a.  lagstif- 
tände,  förordnande,  som  kan  konsti- 
tuera. 

Constrain,  t?,  a.  tvinga,  n5^*a;  binda, 
^ättra;  innesluta.  — ftble,  ö.  sem 
kan  lagligen  tvingas.  — edly,  a.  med 
tvang,  ogsrna.  —t,  8.  tvSng,  ifrigt 
bemödande. 

Constrict,  v.  a,  binda,  väldsamt  hop- 
tränga, —ion,  «.  hopträngning,  sam- 
mantryckning,  hopbindning.  — Or,  s^ 
T,  sammandragande  muskel. 

Constringe,  v,  a,  sammandraga,  -nt, 
a.  hopbindande. 

Construct,  v,  a.  bygga,  uppfora,  an- 
lägga; uppkasta*  förfärdiga;    uttänka- 


Contemplate 


—lon,  8,  byggnad,  sammansättnhig; 
konstruktion;  förklaring;  upplösning 
af  ett  problem;  omdöme.  — iYO,  a. 
sammanfogande;  deducerande.  — nrO, 
8.  byggnad,  byggning. 

Construe,  v,  a.  konstruera,  samman, 
sätta;  utlägga,  tyda,  förklara. 

Constuprajite,  v.  a.  skända,  kränka. 
-tion,  8.  väldtägt,  kränlming. 

ConSUbstanti||al,  a.  medväsendtlig, 
bestående  af  samma  väsende,  —al  i  ty, 
5.  lika  väsende,  roedväsendtlighet. 
-ate,  t?,  a.  förena  till  lika  väsende. 

Consul,  8,  konsul,  —ar,  a.  hörande 
till  en  konsul.  —ate,  8,  konsuls- 
värdighet; Sr  i  konsulat.  — Ship,  8, 
konsulsvärdighet. 

COHSUlt,  V.  a,  rSdfrSga,  begära  rEd; 
noga  utforska.  — ,  v.  ti,  rSdslä,  öfver- 
lägga.  — ation,  8.  rSdslag,  rådpläg- 
ning, konselj,  -er,  8,  den  som  räd- 
fr§gar» 

Consnmllable ,  a.  som  kan  förtäras 
ell.  fSrderfvas.  -e,  v.  a.  förtära,  for- 
stör»,  förbruka.  ->,  v.  n.  falla  af,  af. 
tyna. 

Consummallte,  a.  fullbordad,  fullkorn, 
msd,  fullkomlig.  — ,  V.  a.  fullborda, 
fullända,  ntfSra.  -tion,  «.  fullbor- 
dan;  verldens  ända;  döden. 

CbnsnmptillOn^  8.  förtäring,  StgSng; 
tvinsot,  longsot.  -Onary,  a.  trånsjuk. 
—V©,  a.  f&rtärande,  trinsjuk ;  lung- 
siktig. — veness,  «.  utmergling;  fal- 
lenhet  fÖr  tvinsot. 

Contact,  8,  vidröring;  nära  förening, 
hopfogning. 

Contagijjon,  «.  smitta,  smittsam  sjuk. 
dom.  — Ons,  a.  smittsam,  smittande. 
— OnsnesS^  S»  smittsamhet. 

Contain,  9.  o.  innehålla,  innefatta, 
inbegripa.  — ,  V,  n.  styra,  hålla  till- 
baka; styra  sig.  —able,  a.  som  kan 
hällas  tillbaka;  som  kan  innefatta  etc. 

Contamina||te,  o.  befläckad,  besmit- 
tad. — ,  v.  a.  besmitta,  besudla,  orena. 
—tion,  s,  besmittelse,  befläckning. 

Contemn,  v.  a.  förakta,  icke  bry  sig 
om.     -er,  8.  foraktare. 

Conteniplayte,  v.  a.  beskåda,  betrakta; 


Contemplation 

öfverlägga.  — tlon,  s,  beskSdanöe, 
betraktande;  begrundande,  ^fverlägg. 
ning.  — tiTOj  a.  betraktande.;  djup- 
sinnig, eftertänksam. 

Contemporary,  a.  samtidig. 

Contempt,  s.  forakt,  afdky.  -ible, 
a.  föraktlig,  gemen.  -iblenesS,  $. 
fSraktlighet.  -ibly,  ad.  föraktligen. 
— HOaS,  O.  föraktlig,  föraktande,  hög- 
modig*  stolt.  -UOnsnOSS,  S,  öfver- 
mod,  forakt,  hSgmod. 

Contend,  v.  n,  disputera,  tvista ;  täfla, 
sträfva.  -en t,  -er,  S,  motstSudare; 
grälmakare;  fUktare,  kämpe. 

Contension,  s.  bemödande. 

Content,  8,  noje,  tillfredsställelse,  lugn ; 
storlek,  rymd',  vidd,  innehåll,  — ,  a. 
nöjd,  förnöjd,  tillfredsu  — ,  V,  a.  för- 
nöja,  tillfredsställa ;  godtgöra.  — ation, 
e,  tillfredsställelse,  —ed,  a,  nöjd,  för- 
nöjd,  tillfredsställd,  -edly,  ad,  för- 
nöjsamt;  *gt.  — edness,  S.  förnöj- 
samhet ;  v  _^fredsstSllelse,  —fal ,  a. 
nöjd,  tillfreds.  —JOn,  S.  träta,  strid, 
tvist,  täflan,  häftighet.  -IOUS,  a, 
stridig,  trätsaffi,  -ionsness,  5.  trät- 
girighet,  fallenhet  att  gräla.  — lesS, 
a.  tnissnSjd,  orolig,  -mcnt,  8,  for- 
nöjsamhet  ;  tillfredsställelse. 

ConterminonS,^ a.  närgränsande,  gran- 
sande  intill.  [ma  land. 

Conterraneons,  a.  ifrSn  ett  och  sam- 
Contest,  s.  tvist,  oenighet,  strid.  — , 
V,  a,  bestrida,  — ,  t?,  n.  täfla,  dispu- 
tera, -able,  a.  stridig,  oviss,  tvif. 
velaktig.  -ableness,  8,  möjlighet 
«tt  kunna  bestridas,  tvifvelaktighet. 
—ation,  s,  tvist,  träta;  invändning; 
vittnesbevis.  — leSS,  a.  obestridlig, 
oemotsäglig. 
Contex,  v.  a.  hopväfva,  förbinda,  -t, 
8.  sammanhang,  kontext.  — ,  a,  för- 
knippad, förenad.  — tnre,  8»  väfnad, 
sammanfogning;  system. 

Contignation,  8.  bjeikiag. 

Contignyity,  s.  sammanstötning;  till- 
gränsning,  vidrÖring,  närhet.  —CHS, 
a.  närliggande,  stötande  intill, 

€ontinen||ce,  -cy,  s.  äterhSlIsam- 
)iet,  kyskhet;  sammanhang,     — t^  a. 


Contradictoriness     75 

äterhSllsam»  mättlig,  kysk;  samman- 
hängande ,  oafbmten ;  inskränkande. 
— ,  8,  kontinent,  fast  land.  —tal,  flp. 
hörande  till  fasta  landet. 

Continge,  v.  a.  vidröra,  -nce,  -ncy, 

8»  händelse,  tillfällighet,  slump;  gärd. 
— nt,  8,  andel;  händelse;  kontingent. 
-,  a.  tillfållig;  vilkorlig.  -ntly,  ad, 
tillfälligtvis,  händelsevis,  -ntneSS, 
8.  tillfällighet,  slump,  händelse. 

€ontinn||al,  a.  beständig,  oafbmten, 
oupphörlig,  —ally,  ad,  beständigt, 
oupphörligen.  — anco,  S,  varaktighet; 
fortsättning ,  fullföljande ;  hemvist. 
-ate,  a.  förenad;  fortsatt,  -ation, 
8,  fortsättning,  fortfarande.  — ative, 
a.  förenad;  idkelig,  oafbruten.  -C, 
V,  a.  fortsätta,  fullfölja;  bibehSlla. 
— ,  V,  n»  fortfara ,  räcka ;  vistas ;  för- 
blifva.  -edly,  ad.  oaflåtligt,  oaf. 
brutet,  ^ity,  8.  fortgång;  jemt  fort- 
farande; förbindelse.  — OUS,  ö.  sam» 
manhängande,  jemn. 

Contort,  v.  a,  fläta;  vrida,  -ion,  5. 
vridningj  krökning.  (figur. 

Contoar,-  s.  kontur,  yttra  linien  af  en 

Contraband,  a.  förbjuden.  -,  v.  a, 
införa  förbjudna  varor.  — ,  8^  förbjudna 
varor;  — ist,  s,  smugglare,  luren» 
dräjare. 

Contract,  S.  kontrakt,  fördrag,  ackord. 
— ,  t?,  a,  sammandraga, I  förminska. 
— ,  V,  n.  ådraga  sig;  skrumpna,  ryn- 
kas ;  ingS  kontrakt,  sluta  köp.  — ation, 
8,  ackord.  — edneSS,  8.  samman- 
dragning; hopkryrapning.  — ibility, 
8,  hopdragbarhet.  — ible,  a.  sam- 
mandraglig,  hopdragbar,  som  kan  för- 
kortas. — ile,  a.  som  drager  sig  till- 
sammans; krampaktig.  — lon,  s.  sam- 
mandragning;  förkortning,  abbrevia- 
tion; kramp,  — Or,  S.  kontrahent, 
leverantör.  — Ore,  8.  indragning,  sam- 
mandragning. 

Contradict,  v.  a.  motsäga,  sätta  sig 
emot,  bestrida,  to  —  one*S  self,  för- 
tala sig.  — ion  ,  8.  motsägelse,  mot- 
stridighet. — ious,  a.  motsägande; 
stridig.  — ive,  a.  motsägande.  — Ori* 
nesS,  8,  hSrdnackenhet,  motspänstig- 


76       Contradictory 

het.      -Ory,    a.    motstridig,    motsa- 
gande. 
Coiitraildistingnish,  v.  a.  Stskiija 

genom  motsatta  egenskaper.  — mur6j 
8.  mur  framför  en  annan,  —nitencyj 
$.  Sterverkan,  motverkan,  •-pOSltiOIlj 

3,   mot3täiining.     -regularity^  s. 

oordning,  afvikning  Mn  regeln. 

Contrarjliant,  a.  motsägande,  stridig. 
— iety,  *.  stridighet,  motstridighet; 
motsti-äfvighet ;  binder.  — iness^  S. 
stridighet ,  misshäUighet ;  raotatSnd. 
— iouSj  a.  motsträfvande,  som  gör  mot- 
stånd, -i wise,  av.  tr&rtom,  i  annat 
fall.  — y,  8.  motsats,"  vederape).  — ,  a. 
motstridig,  stridande  emot.  —  wind, 
motvind.     — ,  v.  a.  motverka. 

Contrast^  8,  kontrast,  stridighet,  mot- 
sats, olikhet.  — ,  V.  a.  göra  en  kon- 
trast.   — ,  V.  n,  sticka  af,  kontrastera. 

ContraJlTallation^  S.  kcntravallations- 
linie,  motförskansning.  —venej  V.  a. 
forstoppa,  tillspärra;  öfverträda,  bryta 
emot  en  öfverenskommelse.  — ventiOD, 
8.  öfverträdelse,  förbrytelse.  -Wheel^ 
8.  (T.  urm.)  steghjul. 

ContrectatiOllj  s.  vidröming,  hand- 
terande. 

ContribBJltary,  a,  skattskyldig,  -te, 

v.  a.  bidraga,  hjelpa  till,  erlägga  skatt ; 
kontribuera.  — tion,  s.  kontribution, 
tillskott,  skatt;  medverkan.  — tivo, 
a.  befordrande,  bidragande.  — tor,  s. 
den  som  bidragar.  — tOry^  a.  bidra. 
%ande,  bjelpande. 

Contristate,  v.  a.  bedrsfva. 

€ontri|ite,  a.  förkrossad;  bedröfvad, 
Sngerfull.  -ten©SS,  -tiOll,  8.  Snger, 
botfärdighet,  sönderstötning.  — vablö, 
a.  tänkbar.  -Tance,  8.  pSfund,  upp- 
finning; plan,  anslag;  utväg.  — ve, 
V,  a.  uppfinna,  hitta  pä,  anlägga; 
upptänka,  uttänka.  -Yement,  8. 
uppfinning.    — ver,  8,  uppfinnare. 

Coistrol,  8,  eftersyn,  kontroll;  makt, 
myndighet;  klander;  tving.  — lable, 
a.  underkastad  kontroll.  — ler,  5. 
kontrollör,  uppsy ningsman.  — ©rsllip, 
«.  en  kontrollörs  embete.  — Hient,  s. 
äterhSll ;  tvang ;  motstånd,  motsägelse. 


Conversant 
Controversllial,   a.    stridig,  tviflig. 

— ist,  5.  en  som  skrifyer    om.  tvistiga 

läropunkter.      — y,  8,  tvist,  stridighet, 

disput;  rättegång. 
Controvert,  v.  a.  bestrida,  vederlägga. 

— ,  V.  n.  disputera,  tvista,    -ible,  a. 

tvistig,  stridig,    oviss.     -ISt,    8.   tvi- 

stare,  en  som  disputerar. 
ContujjmSCiollS,  a.  tredsk,   ohörsam, 

envis,    egensinnig,    gensträfvig,    hSrd- 

nackad.     -maciousness,  -iiiacy, 

8.  tredska,  motsträfvighet,  ohörsamhet, 

uppstudsighet.  -lHeliOUS,  a.  skymflig, 

smädefull ;  hSnlig.  -mcliousiiess,  8, 

böjelse  att  skymfa;  ohyfsadt  väsende; 

fdrebrSelse.      -mely,    s.  skymf,   för- 

smädelse,  smälek,  förakt. 
Contusije,  v.  ai  stöta;    qväsa;    skada, 

krossa,    —ion,  «.  krossning,  qväsning, 

stöt,  kontusion. 
Connndruin,  S.  nyck ;  lustigt  uttryck. 
CoHYalesCenllce,  -Cy,  «.  tiUfriskning. 

—t,  a.  tillfrisknande. 
Convalliiy,  s,  liJjekonval. 
Convenllable,    a.    lämplig,    tjenande, 

passande,  öfverensstämmande.     — e,  v. 

a.  församla ,  sammankalla.     — ,  v,  n. 

komma  tillhopa,    -ience,  -iency, 

8.  läglighet,  beqvämlighet ;  anständig- 
het. — lent,  a.  läglig,  beqväm,  pas- 
sande, anständig.  -ientueSS,  S.  be. 
qvämlighet ;  skicklighet. 

Convent,  S,  kloster,  -icle,  S.  hemlig 
sammankomst;  sekt-kapell.  — icler, 
8.  en  som  hörer  till  nSgon  sekt  ell. 
hemlig  församling.  — ion,  s,  samman- 
komst,  möte ;  aftal,  öfverenskommelse, 
kontrakt.  — ional,  a.  Öfverenskommen, 
aftalad.  -ionary,  a.  stadgad,  af- 
gjord.  -ioner,  «.  ledamot  af  ett 
möte.  -nal,  a,  hörande  till  ett  klo- 
ster.    —  churchy  klosterkyrka. 

Converllge,  v.  n,  löpa  tillsammans  i 
en  punkt  (om  solstrålar).  — genc©^ 
— gency,  S.  sammanlopp  (af  radier). 
— gent,  — ging,    a.  sammanlöpande. 

Conversa||ble ,  a.  umgängsam,  säll. 
skaplig.  — bleneSS,  8.  umgängsam- 
het,  umgängesvett,  -nt,  a.  (in,  with) 
bevandrad  i,  bekant  med,  kunnig  om, 


Conversation 

erfaren,  —tion  j  s,  umgänge ,  förtro- 
iighet;. uppforande;  samtal,  ^tive, 
€Z.  umgängsam,  sällskaplig. 
Couverllse,  s,  fSrtrolighet ,  umgänge; 
sprSksamhet;  T,  omvänd  sats.  — , 
(with)  V.  n,   tala,   samtala;    umgSs. 

-sible^  a.^  sällskaplig,    -sing,  s. 

samtal,  — SlOn,  s.  förvandling,  om. 
smältning;  omvändelse,  — siVO,  a. 
uragängsam,  sällskaplig. 

Convert 9  S,  en  omvänd;  proselyt;  en 
som  ändrar  sin  mening.  —,  V*  (t.  om* 
byta;  omvända,  —,  v.  n,  förvandlas. 
—GTy  8,  omvändare,  missionär.  — ibi» 
iity,  s,  omvändbarhet.  -Jble,  a, 
omvändbar. 

Conyex,  $,  kullrighet ;  en  kullrig  kropp. 
^ed,  a.  kullrig,  klotlik,  hvälfd.  -ity, 
$,  kullrighet.  -o-concaye,  a.  kull- 
rig  pä  ena  sidan  och  urgröpt  pS  den 
andra.  -O-GOnyex,  a.  kullrig  pS 
bada  sidor. 

Convey,  v.  a.  fora,  bSra,  bringa,  skicka, 
skaffa;  öfverlemna;  meddela,  säga. 
— ance,  S.  fora,  transport,  öfverlätande ; 
hemul.  — ancerj  5- en  som  uppsätter 
en  öfverlStelseskrift ;  notarie.  — Or,  S. 
öfverforare,  öfverbringare. 

Convicinity,  S.  grannskap,  nabolag. 

Convict,  a.  öfvertygad,  sakfälld ;  öfver- 
bevisad.  — ,  s.  lagvunnen  missdSdare, 
— ,  V.  a,  öfverbevisa;  lagbinda,  öfver» 
tyga  om  brott,  -ion,  s.  öfvertygelse, 
ofverbevisning.  — IvO,  a.  Öfvertygande, 
öfverbevisande.  -ly,  ad.  pS  ett  öf- 
vertygande sätt,  ovederläggligen. 

Convinlice,  v.  a,  öfvertyga  om,  bevisa. 
-cement,  ^.  öfvertygelse,  bevis. 
— Cible,  o.  bevislig,  oneklig.  -cillgly, 
ad.  pä  ett  öfvertygcnde  sätt.  -cing- 
nesSj  8.  klart  bevis. 

Convillve,  v.  a,  undnigna,  traktera. 
-Vlal,  a.  hörande  till  gästabud  ;  hög- 
tidlig,  festlig,  -viality,  ,9.  gästfrihet, 
sällskapslikhet. 

ConvOCayte,  v.  a.  sammankalla,  for- 
samla,  -tion,  s.  sammankallelse, 
uppbSdning;  konvokation;  prestmöte, 
synod. 

Convolve,  v.  a.  sammankalla. 


Cope 


77 


Convolttjlted ,  a.  hoprullad,  samman« 
vecklad;  sammansnodd,  -»tion,  3* 
hopveckling,  omlindning.  Iveckla, 

ConTOlve,    v.  a.    sammanrulla,    hop- 

Convoy,  e.  ledsagande;  konvoj.  — ,  V. 
a.  ledsaga,  beskydda,  betäcka,  kon» 
voyera. 

Convulsijlon,  b,  slag,  kramp,  konvul. 
sion.  — VO,  a.  konvulsivisk,  krampaktig, 

Cony,  8.  kanin,  -bnrro^,  s.  kanin* 
häl,  gärd  för  kaniner,  -catch,  V.  ö. 
jaga  kaniner;  bedraga,  narra. 

COO,  V.  n,  knurla,  lata  som  dufvor. 
—ing,  s.  duf^reläte,  knurlande. 

C00l£,  V.  a,  koka,  laga  mat,  tUlaga, 
— ,  8.  kock,  kokerska.  — Ory,  s.  kok. 
konst,  matredning,  —maid,  s.  köks- 
piga,    -room,  S.  kök;  kabysa. 

COOI,  8.  kyla,  svalka,  frisk  luft.  -,  a. 
sval,  kylig;  kallsinnig.  -,  v.  a.  kyla, 
svalka ;  svala ;  stilla,  mildra.  — ,  v.  n. 
svalas;  kallna;  ge  efter,  —er,  $. 
nSgot  som  kyler,  svalkdryck;  kylfat. 
-ing,  S.  svalkning.  -ish,  a.  kylig, 
sval.     -nesS,  S.  svalka,  kyla;  kall- 

Coom,  8.  sot;  hjulsmörja.       [sinnighet. 

Coonib,  8.  ett  sädesmätt  (hSller  4  t?t- 
shels). 

Coop,  8.  fat,  tunna ;  hönsbur.  — ,  v.  a. 
sätta  i  bur,  stänga,  inspärra,  -er,  s. 
tunnbindare;  kypare.  -erage,  s. 
tunnbindare-arbete  ell.  -lön. 

Cooperayte,  v-  «.  medverka,  -tiou, 
8.  medverkan,  -tlve,  a.  medver- 
kande, bidragande.  — tor,  s.  med- 
arbetare, medverkare. 

Cooptation,  s.  val  af  en  ny  ledamot; 
upptagning  i  barns  ställe. 

Goordinallte ,  a.  af  lika  ordning  ell; 
rang.     — tion,  s.  likhet,  jemnlikhet. 

Coot,  8.  ärta;   blSsklacka  (falgel). 

Cop^  8.  topp,  spets. 

Copal,  8.  kopal. 

Coparceniiary,  -y,  8.  lika  del  i  egen- 
dom,    —er,  8.^  raedarfvinge. 

Copartner,  S.  bolagsman,  delägare, 
raedintressent.     — sllip,  8.  bolag. 

Cope,  8.  chorkSpa  ;  hufvudbonad  ;  täcke. 
— ,  v.  a.  betäcka.  — ,  v.  71.  strida,  slSs?, 
fakta,  tvista. 


78         Copesmate 

CopOSmate^  s.  kamrat,   kompanjon. 
Copier,  5.  afskrifvare,  kopist;  härmare. 
Coping,  8.  napptag,  fäktande ;  kroppäs 

pä  ett  tak ;  kanten  af  en  mur. 
{CopioaS,    a.  ymnig,    öfverflödig,    rik; 

vidlyftig;  ordrik.      -HOSS,  8.  rikhet, 

öfverflöd;  vidlyftighet,  utförlighet. 
Copped,  a.  spetsig;    försedd  med  tofs. 

—  lark,  tofslärka,  [pell. 

Coppel,  8»  smältdlgel,  proberdigel,  ka- 
Copper,  8.  koppar;  kopparkittel.  — ,  a. 

af  koppar.     — as,  8,  vitriol,    —ed,  a. 

beslagen  med  koppar.    — ish,  a.  kop». 

parhaltig.      — nose,    8,  bränvinsnäsa. 

-plate,  8,  kopparpist.    -rust,  8, 

erg,  kopparerg.  — Smlth,  5.  koppar- 
smed, kopparslagare.  — wiro,  8.  kop- 
parträd, —work,  8,  kopparhytta, 
kopparverk,  — WOrm,  8,  skeppsmask  ; 
tagelraask.    — y,  a.  kopparhaltig ;  kop- 

Coppice,  8.  smäskog.  [paraktig. 

Copple-dust,  8.  pulver  fSr  att  rengöra 
metaller.  [aktig. 

Cops||e,   8.   smSskog.      -y,    a.    busk- 

Copula||te,  v.  a.  förena,  para.  -,  v,  n, 
para  sig.  — tion,  8.  parning,  sam» 
lag,  —tive,  a,  förbindande,  sam- 
manfogande. 

Copy,  V.  a.  afskrifva,  afteckna,  .kopiera ; 
härma.  — ,  8,  kopia,  afskrift;  exem- 
plar; manuskript;  forskrift.  — bOOk, 
8,  skolgosses  skrifbok.  — hold,  8. 
Iäneg9ds,  arfräntegods.  —lät,  8,  af« 
skrifvare,  kopist,  —paper,  8»  koncept- 
papper,     -right,  8.  förlagsrättighet. 

Coquet,  a.  kokett,  behagsjuk.  -,  v.  n. 
affektera,  kokettera,  vara  kokett.  — ry, 
8.  koketteri,  behagsjuka,  —te,  s.  be- 
hagsjukt  fruntimmer,  -tlsk,  a.  ko- 
kett, behagsjuk. 

Coracle,  S.  fiskarebät. 

Coral,  8,  korall,  -line,  5,  korall- 
mossa.  -,  a.  af  korall;  koralinirgad. 
-I2S0S8,    8,  korallmossa,     -reef,  «. 

Corb,  s,  kolkorg.  (korallref, 

Corbau ,  s.  korg  hvari  almasor  insam- 
las ;  almosa,  gäfva  ;  offer. 

Corbe,  a.  krokig,  böjd. 

Corbeil,  Corbel,  s.  skanskorg;  bUd- 
rum  i  murar^  xiiscb. 


Cornerwise 
Corby,  s.  korp. 

Cord,  s.  streck,  tSg,  snöd,  snöre;  sträng; 
(af  woodj  vedfaran,  — ,  v.  a.  binda, 
fästa  med  streck ;  to  —wood,  lägga  ved 
i   famnar;    corded  ladder,    repstege, 

kaststege,  -age,  s.  tSgverk.  -maker, 

8,    repslagare;    sejlare.      — WOOd,    8. 

kastved. 
Cordelier,  s.  Franciskanermunk. 
Cordial,   a.  uppmuntrande,  tröstande; 

hjertlig,   öm,  uppriktig,    välmenande; 

förtrogen.    -,  s,  hjertstyrkande  medel. 

-ity,  -ness,  8.  hjertlig  tillgifvenhet, 

uppriktighet.     ~ly,  ad.  hjertligen. 
Cord||OVan,  -wain,  s.  karduan  (säm- 

skadt  skinn).    —  Tvainer,  5.  karduans- 

makare;  skomakare. 
Core ,  8»  kärnhus    i   frukt ;    hjerta ;  in* 

nersta. 
Coriaceons,  a.  af  läder,  läderaktig. 
Coriander,  S.  koriander  (ört), 
Corinth,  8.  korint  (ett  slags  smä  rus* 

sin).  [n,  täfla, 

Corival,  «.  täflare,    medtäflare.     -,  V, 
Cork,    8.    korkträd;    kork,      -,    V,  O. 

korka,  tillkorka,  sätta  kork  i.    -Ing- 

pin,  8.  stor  knappnål,  grof  stoppnål. 

-screw,  6,  korkskruf. 
Cormorant,  8,  hafstjäder. 
Corn,  s,  korn ;  säd ,  spannmål ;  liktom. 

-age,  8.  afgift  pä  säd.   -chandler, 

8,  spannmålshandlare.  — CUtter,  8, 
liktomsskärare,  —drill,  5.  sånings* 
maskin.  — eOUS,  a.  hornaktig,  -field, 
8.  Sker,  sädesfält,  —flag,  5.  svärds- 
lilja, -floor,  s.  sädesbod,  -flowor, 
8,  blåklint,  — loft,  8.  spannmälsvind. 
-pipe,  s.  pipa  af  ett  halmsträ,  -pla- 
ster,   -salve,     8.     liktornsplSster. 

-rose,  8,  åkervallmo,     -trade,*. 

spannmålshandel. 
Corn,  v,  a.  salta,  beströ  med  salt. 
Cornal,  «,  benved. 
Cornel,  «,  komelkersbär. 

Cornelian,  8,  kameoi.     -cherry,  ^. 

kornelkers. 

Cornemuse,  s.  säckpipa. 

Corner,  S,  hörn,  vrå,  vinkel;  aflägsen 
ort.  -ed,  a.  hörnig,  vinklig.  -wise, 
ad,  snedt,  hörni^. 


Cornet 

Cornet»  s»  komett;  språkrör;  krum- 
horn;  kopphorn,  jem  att  Sderläta  hä- 
sUr.  -er,  *.  hornbläsare.  -Cy>  8, 
kornettsyssla. 

Corilillce^  s,  krans ;  kamis,  list.  -Cle» 
8.  litet  horn.  -culate,  a.  taggig. 
— geronSy  a.  behomad»  försedd  med 
horn. 

Cornnte^  a,  bebomad.  «',  8.  banrej. 
—    v.  a.  sätta  horn  pS. 

Corny,  a.  homarud. 

Corollary,  «.  korollarium,  £3Ijd  af 
hvad  som  redan  är  bevist. 

Coronjlal,  S.  krona,  krans.  -,  a.  kron- 
lik ;  T.  hörande  till  kronsömmen.  — 
suture,  kronsömmen.  — ary,  a.  kron- 
formig.  — ation,  s.  kröning.  -Or,  S, 
kronbetjent  som  rabsakar  om  våda- 
dräp  etc.  --Ot,  8,  krona  pS  vapen; 
liten  krona. 

Corporalll,  «.  korporal.  -.,  a.  lekam- 
lig, kroppsUg.  — lity,  8,  kroppslighet, 
lekamlighet.  —te,  a.  förenad  i  skrå; 
gemensam.  — töness  ,  S.  gemenskap, 
sällskap,  samfund.  — tion,  8.  korpo- 
ration, sällskap,  samfund,  skrå.  — ture^ 
8.  kroppsgestalt. 

Corporlfeal,  a.  kroppslig,     -eity,  s. 

kroppslig  egenskap,  materia,  —ifyj 
V.   a.  fixera;    bringa   till  fasthet,  för- 

Corps,  8.  tropp,  korps.  [kroppsliga. 

Corpse,  8.  lik,  lekamen. 

Corpwl|lei3ce,  -Ipncy,  8.  storkroppig- 

het,  tjocklek,  fyllighet,  fetma;  stor 
kroppsgestalt.  —lent,  a.  tjock  och' 
fet,  storkroppig;  lunsig.  — SCle ,  s. 
liten  kropp,  grand,  atom.  —SCOlar, 
a.  atomisk. 

Corrade,  v.  a.  afrifva,  hopskrapa. 

Corradiation ,  s,  strälames  samman- 
lopp  i  en  punkt. 

Correct,  a.  ratt,  riktig,  felfri.  -,  V.  a. 
förbättra,  korrigera,  genomse;  läsa  (ett 
korrektur) ;  vätta ;  aga,  bestraffa  ;  tem  - 
perera.  — ion,  8,  förbättring,  rättelse  ; 
bestraffning ;  tukt,  aga;  mildring.  — i?e, 
a.  förbättrande.  ~,  S.  förbättringsnie- 
del.  — nesS,  S.  riktighet;  noggrann- 
het; felfrihet.  -01,  S.  förbättrare; 
korrekturläsar^. 


Coruscation         79 

Correlati?e,  a,  som  har  inbördes  för- 
hällande  till  nSgot  annat.  — nesS,  8. 
inbördes  förhällande. 

Correption,  a.  tadel,  bannor,    skrapa. 

Corresponjld,  v.  n.  svara  emot,  komma 
öfverens  med ;  korrespondera,  brefvexla. 
— dence,  s,  ofverensstämmelse ;  bref- 
vexling;  motsvarighet,  -dent,  a.  öf- 
verensstämmande,  passande,  motsvarane 
de.  — ,  8,  korrespondent,  —ding, 
— sive,  a.  öfverensstämmande,  mot- 
svarig.  (galleyi. 

Corridor,  ».  förstuga,   gäng,  korridor. 

Corrigible,  a.  som  lEter  förbättra  sig, 
förbätterlig ;  straffbar.  — nesS,  8.  egen- 
skap att  kunna  förbättras. 

Corrival,  s.  medtäflare,  rival. 

Corrobora||nt,  a.  stärkande,   -te,  v, 

a.  styrka,  stärka ;  fastställa,  stadfästa. 
—tion,  8.  styrkning,  stadgande,  be* 
kräftelse,  stärkning.^  — tlvO,  a.  stär- 
kande. 

Corrollde,  v,  a,  fräta,  tära.    -dent, 

a.  frätande,  uppätande.  — dibility, 
8.  frätbarhet  -dible,  a.  fiätbar; 
upplöslig.  — sion  ,  8.  frätning  ,  nöt. 
ning,  etsning.^  — sive,  a.  frätapde, 
tärande.  -,  ^.'frätraedel.  -sivcuess, 
8.  frätande  egenskap,  skärpa. 

Corrullgant,  a.  skrynklande,  -gate, 

V.  a.  skrynkla,  rynka,  -gatlon,  s, 
skrynkling,  hopskrympning. 

Corrupt,  a.  förderfvad ,  förkränkt,  för* 
skämd  ;  rutten ;  orättvis.  — ,  U.  a.  förderf* 
va;  muta;  besraitta;  förleda.  — ,  v.  71.  rutt- 
na, -ibility,  s.  förgänglighet.  -ible; 
a.  förgänglig,  som  kan  befläckas  etc. 
—ion,  ^.  förderf;  förruttnelse;  miss. 
bruk;  bestickning;  förförelse.  — ive, 
a.  förderfvande ;  smittsam.  — less,  a. 
oförgänglig,  oförderflig.  — neSS,  s. 
förderf. 

Corsair,  8.  sjöröfvare,  kapare,  korsar. 

Corse,  s.  lik,  död  kropp. 

Cortiljcal,  a.  barkartad,  lik  bark.  -Ca- 
ted,  a.  barkig.  -COSe,  a.  full  med 
bark. 

Coruscalint,  a,  glänsande,  skinande^ 
glittrande,  —tion,  S,  glans,  sken, 
skimmer. 


80 


Corvette 


Corvette,  S.  korvett  (skepp), 

CorvettO,  S,  kurbett,  krumsprSng. 

Cosmetic,  a.  förskönande,  som  bidrager 
till  skönhet.  — ,  S.  smink,  skönhets- 
vatten. 

Cosniljical,  a.  horande  till  verldsbygg. 
nåden.  -Ographer,  8,  verldsbeskrif. 
vare.  — Ograpliy,  5.  verldsbeskrifning. 
-Opolitan,  -Opolite,  S.  verldsbor- 

Cossack,  S.  kossack.  [gare. 

Cosset,  S.  lam  (som  man  sjelf  uppfödt). 

Cost,  S.  kostnad,  bekostnad;  utgift; 
pris;  förlust.  — ,  V.  n.  kosta,  vara 
dyr.     -al,  S,  horande   till   rofbenen. 

-ard,  s  hufvud;  stort  äpie.    —er- 

mODger,  S.  frukthandlare.  ive,  a. 
stoppande,  sammandragande,  bindande ; 
förstoppad.  -iyeness,  S.  förstopp- 
ning; hSrdt  lif.  -less,  a.  kostnad- 
fri.  — liness,  5.  kostbarhet,  dyrbar- 
het;  kostnad.  — ly,  ö.  dyrbar,  kost- 
bar, präktig. 

Cosurety,  s.  medborgen. 

Cot,  S.  koja,  hydda;  mes;  vSp;  häug 
matta. 

Cotempora||neous,  -ry,  a.  samtida. 

Cotenailt,  S,  medarrendator. 

Cotrustee,  S.  medförestSndare. 

Cottage,  s.  koja;  hydda.  — r,  s.  back. 
stugehjon;  en  som  bor  i  en  koja;  in- 

Cottish,   a.  käringaktig.        [hysesbjon. 

Cotton,  s.  bomull,  bomullstyg.  — ,  V, 
a,  fodra  med  bomull.  -,  V.  n.  blifva 
lik  bomull;  fS  fnugg;  lyckas;  ackor- 
dera, komma  öfverens.  — SpUBL,  s. 
bomullsgarn,     —tree,  S.  bomullsträd. 

CdUCh,  S.  hvilcsäng;  läger.  — ,  V.  n, 
lägga  sig ;  hvila ;  luta,  ligga  ;  knäböja ; 
ligga  pä  lur.  -,  V.  a.  lägga ;  inbegripa ; 
to  —  the  eye,  sticka  starren,  -ant,  a. 
liggande,  hukande,  -ee,  s.  sängdags, 
nattetid;  nattbesök,  —er,  s.  starr- 
stickare,  okulist.  -fellOif,  s.  säng- 
kamrat.     -W0ed,  s,  qvickhvete. 

Cough,  8.  hosta,    hostning.     -,  V,  fl. 

Could,  pt.  af  to  can,  kundo.      [hosta. 

Coulter,  8.  plogjern. 

Council,  8.  concilium,  möte,  kyvkomöte ; 
räd,  rSdsförsamling;  konselj. 

Counsel)  s,  räd,  rädslag,  öfverläggning ; 


Counternatural 

j  plan;  advokat.  — ,  V.  a,  gifva  rS3, 
rada.  -lable,  a.  som  gerna  rådfrS- 
gar  sig;  rSdlig.  -lor,  s,  räd,  råd» 
gifvare;  advokat,  lagfaren. 

Coi^Jlt,  8,  grefve;  räkning,  summa.  — , 
V.  a,  rä!^:na,  föra  räkning;  tro,  mena, 
anse,  häiia  före.  -able,  a.  täljbar, 
räknelig.  — bOOk,  s.  kontobok,  rä. 
kenskapsbok.  — enance,  8.  ansigte; 
min,  utseende,  by ;  understöd ;  ynnest ; 
kredit ;  anseende ;  kontenans.  — ,  v.  a, 
gynna;  hälla  med;  beskydda;  upp. 
muntra,  understöda.  — enancer,  s. 
försvarare,  medhSllare.  —er,  s.  disk 
i  en  bod ;  räkenpenning ;  mark  i  spel ; 
fängelse  i  London. 

Counter,  a,  vidrig;  stridig.  -,  ad, 
emot,  tvärt  emot.  — act,  V,  a,  mot» 
verka,  handla  emot.  -balance,  *, 
motvigt.  — ,  v.  a,  uppväga,  motväga, 
-bond,  5.  motborgen,  motförskrifning*.* 
-buiT,  8,  motslag,  bakslag,  kontra, 
étöt.  -,  V.  a.  slä  tillbaka.  -Cliailge» 
8,  vexling,  utbyte.  — ,  V.  a.  byta, 
vexla.  -charge,  s,  motbeskyllning ; 
rekrimination.  — charm,  8.  mothexeri, 
— ,  V.  a,  genom  trolleri  fordrifva  trol- 
leri.  -check,  *.  motkritik;  Sterbe. 
sky  Ilning.  — ,  V,  ö.  tadla  inbördes; 
Sterbestraffa.    -CUnning,  8.  motliat. 

-current,  s,  motström,   -deed,  8, 

hemligt  kontrakt,  som  upphäfver  ett 
annat,  —distinction,  8.  motsats, 
-evidence,  s.  motvittne,  motbevis. 
— feit,  5.  skrymtare,  bedragare;  här- 
mad sak.  — ,  a.  eftergjord,  oäkta, 
falsk;  förställd.  -,  V.  n,  eftergöra, 
förfalska;  skrymta.  -ferment,  8, 
motsyrning.  — fesanCC,  5.  eftergöring, 
flight,  8.  vedersken.  -niand,  8, 
kontraorder,  Sterbud.  — ,  V.  Ci,  kon* 
tramandera,  gifva  Sterbud,  — march^ 
8.  kontramarsch.  — ,  V.  n,  marschera 
tillbaka,  gä  tillbaka,  draga  sig  till* 
baka.  -mark,  8.  bimärke;  kontra* 
mark.  — ,  V.  Ci.  förse  med  ett  bimärke. 
—mine,  s.  kontramina,  — ,  V,  a.  mot- 
minera,  göra  kontramina.    — mOtlOn, 

-movement,  5.  motrörelse.  -mure, 
v.  a.  uppfora  en  motmur.   -natural) 


Counterpane 


Cover 


61 


Ä.  stridande  inot  naturen,  onaturlig. 
^pane^  s,  sängtäcke,  -part,  s. 
duplett ;  motstamma ;  motpart.  ->plea^ 

8.  genstämning,  replik,  -plot,  s.  dik- 
tad anläggning,  motlist.  — ,  W.  a.  möta 
list  med  list,  -point,  5.  kontrapunkt 
(i  musik),  -poise,  s.  motvigt;  jemn- 
vigt.  — ,  V.  a.  motväga;  väga  jemnt. 
-poison,  s,  motgift,    -pressure,  s, 

mottryckning.  -project,  s.  motfor- 
clag,  motanslag;  motränker.  -rail, 
S.    dubbelt    gallerverk    ell.  ballustrad. 

— reckoning^  s.  moträkning.  -scarp, 

9.  T.  konterskarp.     -Security,  s. 

kontrakaution.  -Sign,  S.  kontrasig» 
nation ;  lösen,  parol  (i  krig).  — ,  V.  a. 
kontrasignera.  — Stroke,  8.  motslag, 
fiterslag,  bakslag.  -tenor,  8.  alt, 
altstämma,  —time,  S.  felsteg;  mot- 
stSnd.  -turn,  5.  plötslig  förändring ; 
tur  (i  spel),  -vail,  8.  motvigt,  jeran- 
vigt.  — ,  V.  a.  vedergäila,  godtgöra. 
— ,  V,  71.  hälla  jemnvigt,  svara  emot 
hvarandra.  — view,  8.  stridighet,  mot- 
sats, kontrast.  — windj  8.  motvind. 
—work,  v,  a,  motverka. 

Countess,  S,  grefvinna. 

Countying^  s,  räknande,  täljning. 
-ing-board,  S.  räknebord,  räkne- 
bräde.  -ing-hOUSe,5.  kontor.  -leSS, 
a,  oräknelig,  otalig,  oändlig. 

Countrified,  a.  bondaktig,  plump, 
ohyfsad. 

Country,  8.  land-,  landsbygd;  fäder- 
nesland.  — danCC,  5.  bonddans  ;  kon- 
tradans. -housej5.iandtgSrd.  -man, 
8,  landsman ;  landtbo,  landtman,  bonde. 

-parson,  «.  landtprest.    -woman^ 

8.  landsmaninna ;  qyinna  frän  lan- 
det ,  bondqvinna.  — >?Ord  y  $.  pro- 
vinsterm. 

County,  s.  grefskap;  provins.  -COUrtj 
8.  lagmansnämd. 

Couple,  s.  par;  koppel.  — ,  V.  a,  hop- 
foga, koppla,  para.  — ,  V.  n.  gifta  sig ; 
löpa,  para  sig. ' 

Couplet,  3.  par;    stans,  strof,  kuplett. 

Coupling,  s,  koppling,  parning. 

Courage,  s.  mod,  tapperhet,  behjerten- 
het.      -0U8,    a.    modig,  tapper,  till' 

jEnglishrSwedish  Diet,, 


tagsen,    käck.       -OUSneSS^    s.    be- 

hjertenhet,  tapperhet,  mod. 

Courant,  a.  gångbar.  -,  8.  ett  slags 
dans  ;  tidningsblad. 

Courier,  s.  kurir. 

Course,  s.  lopp,  kurs,  fart,  kosa,  väg; 
bana ;  förfaringssätt;  ordning ;  medel,  ut- 
väg; uppförande;  mänadsrening ;  under- 
segel ;  kapplöpning,  kappridning ;  anrätt» 
ning,  servering  af  rätter.-  hy  -,  i  rad, 
efter  hvarandra.  *  of  — ,  gemenligen; 
foljakteligen ;  naturligtvis.  -,  v."  a, 
jaga,  drifva.  -,  v,  W.  löpa,  springa; 
disputera. 

Courser,  s.  slädtrafvare,  kapphäst ;  tor- 
nerhäst;  som  gema  disputerar. 

Court ,  8.  gärd ,  gSrdsrum  ;  slott ;  hof, 
hofstat ;  uppvaktning ;  cour.  —  of 
guard,  vakt.  — ,  v.  a.  göra  sin  cour ; 
flitigt  besöka;  fria  till;  smickra,  -age, 
8.  mäklarlön.  -Chaplain  j  8.  hof- 
predikant.  —day ,  s.  sessionsdag. 
— eOUSj  a.  höflig,  vänlig;  artig,  be- 
lefvad.  -eously,  ad.  höfligt,  vän- 
ligt. -eOUSnesS,  s.  höflighet,  belef. 
venhet.  — CSy,  s.  höflighet,  artighet; 
vänlighet;  välvilja,  gunst;  tjenst;  nig- 
ning.  — ,  V.  n.  niga,  helsa  (om  frun- 
timmer)." -holy water,  «.  hofkom- 
plimenter,  toma  löften.  — ier,  8.  hof- 
man.  — Icet,  8.  särskild  domstol. 
-like,  a.  höflig,  höfvisk.    -liness, 

8.    höflighet,    belefvenhet.      — ly^     öt- 

smickeraktig,  artig,  höflig.   —martial, 

8.  krigsrätt.     — miuion,  s.  hofgunst- 

ling.. -ship,  S.  frieri ;  artighet,  -yard, 

8.  gSrdsrum,  gärd,  bakgSrd. 
Cousin,  8.  kusin,  syskonbarn,     -ger» 

main,  s.  köttsligt  syskonbarn,  -ship, 

8.  blodsförvandtskap. 
Cove,    8.  liten    hafsvik;    bugt;    skygd, 

tillflyktsort;  alkov. 
Covenant,  s.  förbund,  kontrakt;  köp. 

— ,  V.  n,  ackordera,  sluta  förbund,  kon» 

trakt  ell.  köp;  förlikas. 
CovenOUS,  a.  bedräglig,  svekfull. 
Covent,  S.  kloster. 
Coventry-bells,  «.  trädgSrdsklockor. 
Cover,    8.    täckelse;    täcie;^lock;    be* 

täckning;    täckmantel;   löreväudning; 


82 


Covering 


kuvert;  vilddjurs  läger;  bokperm.  — , 
V.  a.  hölja,  betäcka,  öfverskyla,  skyla, 
dölja,  bemactla,  betäcka  (ett  sto).  — ,  V, 
n.  ligga  pä  agg;  löpa  (om  djur),  to  — 
the  table,  duka  bordet.  — ing",  s. 
betäckning;  täcke;  tak.    —let,  —lid, 

COYercle,  S,  lock.  \S.  sängtäcke. 

COTert,  8.  skjul,  gömställe;  skuggrikt 
ställe;  kuvert.  -,  a.  gift;  beskyddad; 
hemlig;  i  skygd.  — ly,  od,  hemligt, 
afsides.  -nesS,,  S,  hemlighet,  ^r- 
tigenhet.    — UrO,  S.  betäckning,  täcke. 

Covet,  V,  a.  'Sstunda;  begära,  efter- 
sträfva.  —able,  a.  begärlig,  önskans- 
värd.  — ise,  s.  penninggirighet ;  ly- 
stenhet.  -OUS,  a.  begärlig,  girig; 
snSl,  karg.  -OUSnesS,  S.  girighet; 
ifrigt  beg^r,  trängtan. 

Covey,  5.  en  skock  fSglar;  fSgelkuIl. 

Covin,  8.  hemligt  förstSnd,  'kabal, 
stämpling.  -OUS,  a.  bedräglig,  svek- 
full. 

Cow,  8.  ko.  -berry,  5.  biäbär.  -calf, 

S.  qviga.  —herd,  s.  koherde.  — hom, 
9.  kohorn.    — hOUSe,  8,  kohus,  fähus. 

-keeper,  s,  koherde^    -pocks,  8. 

pl.  kokoppor.    -S'lip,  8.  oxlägga. 
COTf ,  V.  a.  göra  rädd,  förskräcka,  skrä- 

ma.     -ard,    a.  feg,    försagd.     — ,  8. 

poltron,    rädd    stackare.       -atdice, 

-ardliness,    S.    feghet,     poltroneri. 

-ardly,  ad.  pä  ett  fegt  sätt. 
Cower  fdownj,  v»  n,  huka  signed; 

sjunka  ned. 
Cowish,  a.  rädd,  feghjertad. 
Cowl,  5.  munkmössa;  balja,  sä. 
COX,  Vi'  a.  smiclcra.    -COmb,  8,  sprätt. 

—comical,  a.  narraktig,  fantastisk. 
Coy,  a.  skygg,  blygsam ;  nätt.  -,  V.  n. 

vara  tvär,  visa  sig  kallsinnig,  vara  sipp. 

— ly,     ad.    blygsamt,     förbehällsamt. 

-nesS,  8.  forbehällsamhet ;  skygghet; 
COZ,  5.  kusin.  [blyghet. 

Cozen,  v.  a.  bedraga,  narra,     -age, 

8.  bedrägeri,     —er,  5.  bedragare. 
Crab,  s.  krabba,  kräfta ;  vildäple ;  kran ; 

fortretlig  menniska^     — ,  a.  sur,  bäsk. 

-,  V.  O.    göra    fortretlig.     -eyOS,  8. 

kräftstenar.     — lOUSe,  s.  flatlus. 
Crabbed j  o,  f^rtretUi,  knarrig,  krum- 


Crankness 

pen;  kSif,  sur;  ojemn.  -ly,  ad, 
knarrigt,  misslynt,  -ness,  8.  ojemn« 
het,  surhet;  butterhet,  tvärhet. 

Crabby,  a.  tung;  mörk. 

Crack,  5.  spricka,  remna ;  brak,  smäll ; 
storskrytare ;  sköka.  — ,  V.  a.  bräckaj 
spränga  sönder,  krossa;  göra  förryckt. 
— ,  V.  n.  braka,  knalla  ;  prSla ;  spricka, 
remna.  -brained,  a.  tokig,  rubbaa, 
förryckt,  —er,  8.  storskrytare;  raket, 
Bvärraare;  knall,  skeppsskorpa,  -isll, 
Ö.  liderlig.  —le,  V.  71.  spraka  f  knarra, 
braka,  -ling,  8.  brak,  knall,  -ncl, 
8.  kringla  som  knasar  mellan  tänderna. 

Cradle,  S.  vagga;  barndom;  släde.  — , 
V.  a,  -lägga  i  vagga.  -Clotbes,  8, 
pl.  vaggkläder;  lindkläder. 

Craft,  8.  handtverk;  list;  slughet; 
skicklighet ;  fiskredskap  ;    fiskarefartyg. 

-ily,  ad.  listigt,  slugt,    -in ess,  8, 

slughet,  spetsfundighet;  krigslist.  — S- 
man,  s.  konstnär,  handtverkare.  — y^ 
a.  slug,  illistig. 

Crag,  8.  nacke ;  ojemn  mark,  klippa,  berg- 
spets, -ged,  -gy,  a.  brant;  ojemn; 
spetsig,  -gin ess,  s.  branthet ;  skrof. 
lighet. 

Crake,  8.  Skerskära,  komknarr  (fSgel). 

Cram,  v,  a.  stoppa,  proppa  uti,  tvinga 
in.     — ,  V.  n.  äta  glupskt,  göda  sig. 

Cramp,  s.  kramp,  krampdrag,  gendrag; 
förhinder;  hållhake,  krampe.  — ,  a.  be- 
svärlig, brydsam;  knutig.  — ,  v.  a. 
äterhälla,  inskränka,  förstoppa;  fästa 
med  krampor  ell.  jemhakar.  — fisll, 
8.  krarapfisk  (ett  slags  rocka).  — irOC, 
8.  jernankare.  murband.  —it,  s.  dopp. 
sko.  -name,  8.  öknamn,  -oon,  8, 
jernankare. 

Cranage,  8.  kranpenningär. 

Cranch,  v.  a.  krossa. 

Crane,  s.  kran,  häfvare ;  trana,  -berry, 
8.  myrbär,  tranbär.  —fly,  8.  har» 
kränk.      -'S-bill,  8.  störknäf  (växt). 

Crani||olOgy,  *.  kraniologi,  frenologi. 
-nm,  8.  hutvudskSl. 

Crank,  s.  knä  i  en  vattenledning;  en 
del  af  en  kran ;  ordlek ,  infall ,  nyck. 
— ,  V.  n.  kröka  sig,  vrida  sig.  — nCSS, 
8,  sundhet,  munterhet. 


Crankle 


Cretated 


83 


Crankle^  S.  veck,"ojémnhét;  snåckfci. 
mig  gäng.  — ,  V.  ».  gä  i  bugter,  löpa 
in  och  ut. 

Cranjlnied,  a,  kiufven,  spmcken.  -ny, 

s,  springa,  liten  spricka. 

Crape,  S,  krusflor.  ,  ,  V.  U.  krusa, 
göra  krusig. 

Crapuljlence,  s.  dryck ;inskap,  sus  och 
dus.     —lons,  a.  begilven   pä  fylleri. 

Crash,  $.  buUer,  brakning,  knakande; 
träta.  — ,  V,  a.  bräcka,  krossa,  sönder- 
bryta.    —,  V,  n.  bvaka,  göra  buller. 

Crasis,  s.  kroppsbe^kaffenhet,  tempera, 
ment.  (tjockhet,  täthet. 

Crass,  a,  tjock,  fet,  grof.   -itudö,  $. 
Crastination,  s.  uppskof,  drojsmäl. 

Cratch,  S.  krubba;  foderhäck. 

Crater,  s,  bägaro;  öfversta  öppningen 
af  ett  eldsprutande  berg. 

Craunch,  v.  a.  bita  sönder ;  Eta  nSgot 
som  knastrar  mellan  tänderna. 

Cravat,  «.  J.  ra  vatt,  halsduk,  krage. 

Crave,  v,  U,  kräfva,  fordra,  Sstunda, 
begära. 

Craven,  a.  klenmodig,  forsagd.  -,  8. 
poltron,  ieg  stackare.  — ,  V.  a.  skräma, 
göra  ra'ld,  kufva. 

Craving,  $.  begäran,  anhällan.     -,  «. 

•     omättlijj.    -neSS,  «.  omättlighet ;  Strä. 

Craw,  8,  kräfva  (pä  en  fägel).  -fish, 
8»  strömkräfta,  krabba.  —fOOt,  s. 
kräftklo. 

Crawl,  v,  n.  kräla,  krypa,  -er,  8. 
krälande  djur,  skridfä,  mask.  — iög, 
a.  krälande,  krypando.    — ,  8.  krälning. 

Crayflsh,  s,  strömkräfta.  (stellfärg. 

Crayon,  «.  blyertspenna,    ritstift;    pa- 

Crazjle^  v.  a.  bryta,  krossa;  pulveri- 
sera ;  göra  galen,  -edness,  — ineSS, 
8,  bräcklighet;  vansinnighet.  — y,  a. 
krasli;;,  sjuklig ,  förfallen ,  krämpig; 
förryckt,  galen. 

Creak,  y.  n,  knarra;  braka,  knastra. 

Cream,  s.  grädde;  kärna,  det  bästa  af 
nSgot;  must.  — ,  y.  a.  skua;ma  af  gräd- 
den. — ,  V.  n.  grädda  sig ;  sätta  grädde. 
-faced,  a.  blek  r  rädd,  förskräckt, 
feg.      —y,   a.   gräddig,  full  af  grädda. 

Crease,  S.  fSll,  veck.  :-,  v.  a.  märka 
med  ett  litet  streck  ell.  pressning. 


Crea||te,  v.  a.  skapa,  bilda,  frambringa; 
uppväcka,  föranleda.  — tion,  s.  ska- 
pelse; stiftning;  verld,  skapadt  ting. 
—tive,  a.  skapande,  alstrande.  — tor, 
8,  skapare,  -ture,  5.  kreatur,  ska» 
padt  ting. 

CrebrOUS,  a,  ofta  skeende;  tät. 

Credllence,  S.  tro,  vitsord ;  kredit ;  an- 
seende,  -enda,  s.  J)l.  trosartiklar, 
-ential,  5.  kreditiv ;  fullmakt,  -iblc, 
a.  trovärdig,  trolig,  sannolik,  -ible- 
neSS,  -ibility,  S.  trovärdighet ;  san- 
nolikhet, -it,  s.  kredit,  förtroende, 
anseende ;  borgen ;  inflytande ;  aktning. 
— ,  V.  a.  tro ;  anförtro ;  kreditera ;  hedra. 
— itable,  a.  hederlig,  ärlig,  trovärdig. 
-itableneSSj  S.  redlighet,  anseende. 
— itor,  8,  borgenär,  krediter,  •  björn. 
-Ulity,  8,  lättrogenhet.  -ulous,  a. 
lättrogen,  godtrogen.  -ulOUSnesS,  8, 
lättrogenhet. 

Creed,  8,  trosbekännelse,  tro. 

Creek,  S.  liten  hamn;  hafsvik,  bugt; 
styfliet  i  nacken.  — ,  v.  n.  knarka, 
knarra.     — y,  a.  klippig;  ojemn. 

Creep,  v.  n.  krypa,  kräla ;  smyga,  -er, 
8.  krypande  kreatur;  spiseljern ;  T. 
fiskdragg.  -hole,  8.  gömställe;  und- 
flykt.  -ing,  a.  krypande,  krälande. 
— ,  8.  krälning ;  '  läg  höfllighet.  -ing» 
ly,  ad,  trögt,  iSngsamt. 

Cremation,  s.  förbränning. 

Crenated,  a.  taggig,  sSgfornag. 
Crepitallte,  v.  n.  knarra,  braka,  spraka, 
—tion,  6.  knarrning,  sprakning. 

Crept,  p.  af  creep. 

CrepUSCU||le ,    8.    skymning;   gryning. 

—lons,  a.  hörande  till  skymning  eller 

gryning;  dunkel,  skum. 
Crescl]ent,  a.  tilltagande,  tillväxande; 

— ,  8,  halfmäne.    -iv©,  a.  tilltagande. 
Cress,  8.  krasse  (växt).     -Ot,  8.  värd^ 

kase ;  trefot. 
Crest,  8.  tuppkam  ;  hjelmprydnad ;  häat» 

man ;    *  högmod,  mod,  eld.     -ed,  a, 

prydd  med  Qäderbuske.    —fallen,  a. 

nedslagen,  raodfälld.    — ICSS,  a.  utan 

hjelmprydnad;  af  ofrälse  ätt. 

Cretaljceous,  a.  kntaktig.  -ted,  a. 
kritblandad. 


84 


Crevice 


Crossbar 


Crevice,  S,  kräfta;  remna,  spricka, 
klyfta. 

CreWj  s.  sällskap,  hop ;  skeppabesättning. 

Crevrel,  S.  nystan. 

Crib,  S.  krubba;  spilta,  bSs  (i  stallen);  koja. 
— ,  V,  a.  inspärra;  sätta  i  bur;  snatta. 
-båge,  8.  ett  slags  kortspel,  -ble, 
S.  säll.  -,  V.  G,  sSlla,  rissla.  -ra- 
tion, s.  siktning,   sSllning. 

Crick,  s.  stelhet  i  halsen;*  knarring  i 
en  dörr.  ~et,  S.  syrsa;  sältra  (ett 
slag.s  bollspel);  pall. 

Cricr,  s.  utropare,  mäklare. 

Crimlle,  s.  brott,  förbrytelse,  raissger- 
ning.       — eful,     a.     brottslig,     elak. 

-eless,  a.  oskyldig,   felfri,    -inal, 

a.  lastbar,  brottslig.     —,  s.  brottsling, 
missdSdare.  -inality,  s.  brottmSlssak. 

-inalness,  5.  straffbarhet.  -iiiation, 

8,  beskyllning,  anklagelse,  -inatory, 
a.  anklagande,  beskyllande 

Crimosin,  s.  Crimson. 

Crimp^  a.  svag,  skör,  bräcklig.  -,  v. 
CB»  krusa,  frisera. 

Crimple,  v,  a.  skrynkla  ihop;  krusa, 
lägga  i  veck;  krympa. 

Crimson,  s.  karmosin,  karmosinfärg, 
högröd  färg.  --,  a.  karmosinröd.  — ,  V, 
et.  färga  karmosinröd. 

Cringe,  s.  bugning;  krypande  höflighet. 
— ,  V.  a.  draga  tillhopa.  — ,  V.  n.  buga 
sig  djupt,  krusa;  smila.    — r,  5.  smick- 

Crinillgerous,  -te,  a,  hSrig.      [rare. 

Crinkle,  s,  skrynkla,  veck.  -,  V.  n. 
orma  sig,  slingra,  slä  bugter 

Crinose,  a.  härig,  hSrbeväxt. 

Cripple,  s,  krympling,  -,  V,  a,  för- 
lama, göra  till  krympling.  -nesS,  s, 
lamhet,  ofardighet. 

Crisis,  8.  kris,  brytning  i  en  sjukdom. 

Crisp,  a.  skör,  bräcklig;  inböjd;  mör 
och  brunstekt.  —,  V.  a.  knorla,  krusa ; 
brunsteka.  — ation,  s.  krusning,  sam- 
mandragning. — neSS,  $,  fcrusighet, 
krusadt  här.  -yj  a.  krusig,  knorlig, 
lockig. 

Criterion,  S.  märke,  kännetecken,  tecken 
för  att  döma  om  en  ting. 

Critic,  S.  klandrare,  häcklare;  konst- 
domare;   kritik.       -al^    a.    kritisk, 


granskande ,  nogräknad ,  grannlaga, 
skarpsinnig;  tadelsjuk.  —alness,  5, 
noggrannhet.  — ise,  V.  a,  granska, 
kritisera;  döma.  — isni,  8.  omdöme, 
anmärkning;  kritik. 

Croak,  8.  grodors  sqväkande;  korpskri. 
— ,  V.  n.  sqväka  som  en  groda;  skrika 
som  en  korp ;  kurra.  —er,  8.  olycks- 
profet. 

Croceons,  a.  lik  saffran,  saffrangul. 

CrOCitation,  s.  sqväkande. 

Crock  ,  8.  lerkruka  ,  kruka  ,  krus.  — , 
'V.  a.  nedsota.  [krokodilisk,  falsk. 

Crocodiyie,  s»  krokodil,     -line,  s. 

Crocus,   S.  saffran. 

Croft,  S.  tomt,  afplankning  vid  ett  hus. 

CrOise,  S.  korsfarare,  korsriddare, 

Cronlle,  S,  gammal  tacka;  tandlös  kä» 
ring,  gumma.  -y,  8,  fundfadder, 
god  vän. 

€r00k,  S.  krok;  bStshake;  krokig  gSng; 
herdestaf.  — ,  V.  a.  kröka,  böja;  för- 
vända. — ,  V.  n.  vara  böjd.  -back, 
8.  puckelrygg.  -backed,  a.  krok- 
ryggig,  puckelryggig.  -ed,  a.  krökt, 
krokig;  halsstarrig,  elak.  — edness, 
8.  krokighet,  krumhet.  -legged,  a. 
hjulbent. 

Crop,  8.  årsväxt,  gröda;  kräfva  pä  en 
fSgel ;  topp  pä  nägot ;  stubbad  häst ; 
kort  här.  -,  V.  a.  afskära,  afknoppa, 
skära  ell.  hugga  af  ändan j  stubba; 
skörda,  —eared,  a.  örklippt,  stub* 
bad  i  öronon.  —per,  8,  kroppdufva; 
vallackare;  skördeman.  — slcky  C*» 
sjuk  af  öfverlastning  i  magen. 

Crosier,  8,  biskopsstaf. 

CrOSlet,  8,  hufvudduk;  litet  koM. 

Cross,  8.  kors ;  *  bedröfvelse,  kors,  raot' 
gäng,  olycka.  — ,  a.  i  kors  lagd,  som 
gär  tvärs  öfver;  förtretlig;  ovettig; 
elak,  stygg ;  utvexlad.  — ,  ad,  &  prp, 
emot,  tvärt  emot,  tvärt  Öfver,  i  kors. 
— ,  V.  a,  korsa,  lägga  i  kors;  öfver- 
korsa;  kryssa  (till  gjös);  gä  tvärs 
öfver;  hindra,  göra  till  intet;  sätta 
sig  emot,  göra  motstånd;  pläga;  icke 
stämma  öfverens.  to  —  out,  utstryka, 
öfverkorsa.  — aCCidcnt,  8.  olycka, 
vedervärdighet.   —bart  8,  fönst^rkors; 


Crossbarred 

jainsi.  -barred,  a,  gaiieriik.  -bar- 
shot,  S.  kedjekula,  länkkula.  -beam, 
S.  galge ^  tvärbjelke.  —bite,  s.  be- 
drägeri, —bow,  s,  armboat.  — bo- 
irer,  S.  arrabostskytt.  -day,  s, 
olycklig  dag.  — fortnne,  s.  olycks. 
händelse,  misslycka,  —grained,  a. 
Died  tvärgående  fibrer ;  knarrig,  butter. 
-jack,  8.  stormsegel,  -legged,  a. 
kobent,  med  benen  i  kors.  — ly,  ctd, 
korsvis,  tvärsöfver;  olyckligen.  —patch, 
8.  vresig  pojke  eller  flicka,  —path,  s. 
korsväg,  -purposes,  S,  pl.  mot. 
gängar.  — road  ,  s.  sidoväg ,  biväg. 
-row,  S.  alfabet,  abcbok.  -staff,  s. 
staf  med  ett  kors  pä.  —Street,  s. 
tvärgata.  — way,  S,  korsväg,  -wilid, 
8.  motvind.  — Wise,  ad»  korsvis, 
tvärsöfver. 

€rotch,  s.  hake,  krok;  gaffel,  -ed, 
a.  hakforraig.  —et,  S.  parentes^tecken ; 
liten  krok;    nyck,  infall;  skälmstycke. 

Crotels,  S,  pl.  harlort. 

CrOUClf,  v.  W.  buga  sig  djupt;  förnedra 
sig,  smickra,  smila. 

Croup,  s,  skrofvet  pä  en  fSgel;  länd 
pä  en  häst.  -ade,  «.  luftsprSng  af 
en  häst. 

Crow,  8.  krSka,  hLfstSng,  kofot;  enter- 
hake;  galande  af  en  tupp.  -,  v.  n. 
gala  som  en  tupp;  skryta.  — foot, 
8,  fotangel,  spansk  ryttare.  ~3llg,  S. 
tuppgäll.  -keeper,  S.  fSgelskrama. 
—silk,  8.  slinka,  vattensilke.  -toe, 
8,  hyacint  (blomma). 

Crowd,  8,  trängsel,  folkskock ;  fiol.  -, 
V.  a.  tränga,  öfverhopa,  öfverlasta.  — , 
V.  n.  gnida  pä  en  fiol.  -er,  8,  hir- 
filare. 

Crown,  8.  krona ;  krans ;  konungamakt ; 
rike;  spetsen  af  nägot;  kulle;  ett  en- 
gelskt mynt;  *  höghet;  fulländande; 
kronan  af  hufvudet,  hjesse;  kronan  pä 
hjorthorn.  — ,  v.  a.  kröna ^  bekröna; 
fullborda;  pryda  med  krans;  belöna. 
-et, 8. krans;  hufvudändamSl.  -glasS, 
8.  finaste  slags  fönsterglas;  hattkull. 
-ing,  s.  kröning. 

Croyl-Stone,  ^.  marienglas, 

€ruci||al ,  a,  i  form   af  kors ,    korslik. 


Cryptical 


85 


-ate^.t;.  a.  plSga,  martera.  -blO, 
8,  guldsmedsdigeU  -ferOUS,  a.  kors- 
bärande,  -fied,  a.  korsfästad,  —filer, 
korsfästare.  — llx,  s.  bild  af  Frälsa- 
ren pä  korset.  — flxion,  8.  kors» 
fåstelse.  — form,  a.  korsformig.  —fy, 
v.  a.  korsfästa. 
Crudlle,  a.  rå,  okokt;  grof;  ofijlkom. 

nad.  -ely,  ad,  rätt,  omoget,  -eness, 

— ity,  8,  rähet,  omogenhet;  svädghet 
att  smälta.    — y,  a,  rä;  kall;  löpnad. 

Cruel,  a,  grym,  omensklig,  blodtörstig; 
gruflig,  barbarisk,  -ness^  -ty,  8» 
grymhet,  omensklighet. 

Cruet,  8.  oljeflaska;  ättikekrus. 

Cruise  ^  8,  kryssning ,  kosa  ;  krus.  — , 
V,  n.  kryssa  (till  sjös),  -r,  8.  (far- 
tyg) kryssare,  kustbevarare ;  kapare. 

Crnm,  —b,  s.  smula,  brödsmula ;  inkrom 
i  bröd.  — ble,  v.  a.  söndersmula.  — , 
V.  n.  smulas  sönder,  -my,  a.  full  med 
inkrom ;  som  lätt  söndersmulas ;  mjuk, 

Crunip,  8.  falskt  vittne;  gumpen  pä 
fåglar.     — ,  a.  krokig,  krokryggig. 

Crumple,  8.  skrynkla,  veck.  -,  v.  O. 
skrynkla,  veckla  ihop,  — ,  V.  n,  skrynk» 
las. 

Crunk,  -le,  v.  n,  skrika  som  en  trana. 

Crupper,  S.  länden  pä  en  häst;  rygg- 
stycket pä  en  sadel. 

Crural,  a.  tillhörig  benet. 

Crusade,  8.  korstag,    -r,  s.  korsfarare. 

Cruset,  a.  guldsmedsdigel. 

Crush 9  8,  stöt,  krossning,  skakning; 
brosk.  — ,  V.  a.  krossa,  sönderbryta; 
trycka;  undertrycka.  — ,  v,  n.  tätna, 
tjockna. 

Crust,  8.  skorpa,  brödkant;  härd  yta 
pä  nägot.  — ,  V.  a.  öfverdraga  med 
skorpa.  — ,  V.  n.  fS  skorpa.  -^aceOUS^ 
a.  med  blött  skal.  -ineSS,  8,  but- 
terhet, knarrighet.  — y,  a,  skorpnad; 
näsvis,  envis,  knarrig. 

Crutch,  8.  krycka,  -,  v.  O.  stöda 
(pä  kryckor). 

Cry,  S.  skri,  rop ;  tjut.  — ,  t?,  n.  éc  a.  skrika, 
ropa;  fiJrkunna;  gräta  ;  skälla,  to  — 
aloud,  upphöja  sin  röst.  to  —  doivn, 
förtala,     to  —  up,  upphöja,  prisa. 

Cryptic,  -al,  a.  hemlig,  dold. 


8S 


Crystal 


Crystal,  a,  kristal.    -linö^  a,  krf. 

stalJimsk,  klar,  genomskinlig.  —lizH- 
tion,  8.  kristallisering.  -Mze,  V.  a, 
kristallisera.    — ,  V.  n.  kristalliaera  sig. 

Cub,  5.  unge,  rSf.  ell.  björnunge.  — , 
V.  a.  yngla,  föda  (om  kreatur). 

Cubatory,  a.  liggande,  hvilande. 

Cube,  S.  kub ;  taming.    -FOOt,  S.  ku- 

C'abeb,  s.  kubeber.  [bikrot. 

CaMljc,  -cal,    -form,   a,  kubisk, 

tärningformig. 
Cubit  5  s.  ett  mStt   ifr§n  armbSgen  till 

spetsen  af  längflngret  (omkring  18  tum). 

— alj  a.  af  en  armpipas  längd. 
Cuckold,  s,  hanrej.   -,  V,  a.  göra  till 

hanrej.     — dOlll,  s.  hanrejskap. 

Cuckoo,  s,  gök,  kuku.  -bud,  -flo- 
wer, s.  gökblomster,  ängbräsnia. 

Cucumber,  s,  gurka. 
CncurbitJlaceous,  a.  gurkartadt.  -e, 

8.  distillerkolf. 
Clld,  8.  foder  som   redan   är  äten  och 

skall  idislas ;  matstrupe!    to  cJiew  the 

— ,  ofverväga,  begrunda. 
Cuddljen,  -y,  s,  tölp,  dum  och  plump 

menniska. 
CnddlC,   v.    a,    omfamna;   Qäsa    med, 

smickra.  — ,  V,  n,  huka  sig,  ligga  krum. 
Cndgel,  8.  prygel,  päk.   -,  v,  a,  prygla, 

basa.     —proof,  S.  utbasad  skälm. 
Cue,  S,  tecken;   humör,  lynne;   under- 

rättelse;  ända;  stickord. 
CuerpO,  8.  kropp. 
Cuff,  8.  manchett,   uppslag  pS  rocken; 

slag  med  knytnäfven.    — ,  V,  a.  knuffa, 

6rfila,  slä;   göra  uppslag   pä  en  rock. 

~,  V.  n,  släss. 
Cuirass,  8.  pansar,  harnesk,  i.  —lör,  8, 

ryttare  (klädd  i  harnesk). 
Cnisll,  8.  lÄrharnesk, 
Culinary,  a-  hörande  till  kSket. 
Cull,  s.  tolp;  sprätt.     — ,  V»  a.  plocka 

ut,  välja,     —änder,  a,  durkslag,  sil. 

— y,   8,  enfaldig  narr.     — ,   V.  a,  be- 
draga, göra  narr  af. 
Culm,  5.  sot;  stenkolsstofl. 
Culmina||te,  v.  n,  uppstiga;  var»  midt 

of  ver  hufvudet.    — tion,  8,  en  stjernas 

gSng  genom  meridianen. 

C'ilpallbility,  5.  brottslighet,  -ble,  a. 


Curate 

skyldig,  brottslig.  -blenCSS,  s.  brotts- 
lighet, [förbrytare. 

Culprit,  a,  missgemingsman,  brottsling, 

Culter,  8.  plogrist. 

Cultiva||ble,  a.  som  lätt  kan  uppodlas. 
—te,  v.  a.  bruka,  uppbruka,  odla, 
sköta;  öfva.  -tlon,  8.  bruk,  häfd, 
uppodling,  jordbruk;  uppfostran.  — tor, 
S.  åkerbrukare;  förbättrare;  befordrare. 

Culture,  8,  kultur,  odling,  bruk.  - 
V.  ö.  bruka  Skem,  uppodla. 

Culver,  s  dufva. 

CuMb]|er^  S.  hinder,  besvär;  bekymmer, 
förtret.     —,  V.  a.  förhindra,  besvära; 

bekymia.   -ersome,  -rous,  a,  be- 

kymmersam  ;  hindersam  ,  besvärlig. 
-ersomeness,  S.  besvärlighet;  hin. 
der;  bekymmer.  — rance,  8,  förhin- 
der, hinder,  besvär. 

Cumin,  8,  kummin. 

Cumula||te,  v.  a.  lägga  i  hSg,  samla. 
—ti 011,  8.  läggning  1  hög,  samling. 

Cun,  v.  a,  känna,  Törsta;  T,  styra. 

Cunctation,  8.  dröjsmäl,  uppskof. 

Cune||al,  -ated,  -iform,  a.  kil. 

formig. 

Cunning,  8,  skicklighet,  behändighet; 
förslagenhet,  list,  slughet,  konst,  för- 
ställning. — ,  a,  skicklig,  kunnig,  slug; 
konstig,  listig,  bedräglig,  -man,  8, 
klok  gubbe,  spSman.  — ness,  8,  be- 
drägeri, list,  svek. 

Cup,  8.  kopp,  bägare,  kalk;   koppglas; 

blomkalk.  -,  V.  a.  koppa,  -bearer, 

8.   munskänk.      — board,    ,9.   skänk- 

skSp,  skänk.  [rening). 

Cupel,  Cuppel,  8.  kapell  (till  metallers 

Cupid,  S,  Kupido,  kärleksguden,    -ity, 

5.  lusta,  begärelse;  begär. 
Cupola,  8.  rundt  kullrigt  tak;  kupol. 

Cupping,  8.  koppning.    -glass,  8, 

koppglas. 

Cuprjleous,  a.  kopparaktig,  -iferous, 

a.  kopparhaltig. 
Car,    8*    rackare;    usel    hund,    racka. 
— lew,  8.  lock  att   lägga  öfver  elden, 
few-bell,  3,  taptoklocka. 

Cura||ble,  a.  läkbar,  botiig.    -able- 

ness,  8,  lakbarhet.   -Cy,  .9.  adjunkt- 

sy££ia,  adjunktur.    -t O,  5.  vicepastor. 


Curative 

a(^^kt.  -tive,  a.  botande,  helande. 
—tor,  ^.  förmyndare,  kurator. 

Curb,  a,  kindked  (pä  ett  betsel);  krok; 
hinder,  tvSng.  -,  V.  a,  tygla,  tämja ; 
hämma;  böja. 

Curd,  s,  ostmyssja,  ostklimp,  ystad  mjölk. 
— ,  —le,  t7.  71.  löpna.  — ,  V,  a.  ysta. 
— y,  a,  lopnad,  ystad,  klimpig. 

Cnre,  s.  läkedom,  kur,  läkemedel ;  prest* 
syssla.  — ,  V.  O.  bota^  hela,  kurera, 
läka ;  salta*  — lesS ,  a.  obotlig, 
objelplig. 

Cnring-honse,  3.  sockersjuderi. 

Curijlosity,  a,  nyfikenhet,  frägvishet, 
vetgirighet ;  sällsynthet,  raritet.  — OUS, 
a,  nyfiken,  vetgirig,  frSgvis;  nog. 
grann;  sällsynt,  besynnerlig;  konstig; 
beundransvärd.  -OUSnesS,  S.  artig- 
het ;  noggrannhet ;  sällsynthet. 

Cnrl,  8.  härlock,  lock,  buckel,  krus; 
bölja.  — ,  v,  a,  krusa,  lägga  i  lockar, 
frisera.  — ,  V,  W.  locka  sig;  svälla. 
-ing.pin,  s.  hämäl. 

Curlew,  8,  brakfSgel,  spof,  tullare. 

Curmudgeon,  $.  niding,  gnldare,  ock- 
rare,  girigbuk.    — ly,  ad.  girigt,  snålt. 

Currllant,  s.  vinbär;  korinter,  -eiicy, 
5.  gängbarhet;  lopp;  omlopp;  allmänt 
värde,  pris;  pappersmynt.  — ent,  8. 
»tröm,  flod.  — ,  a.  löpande,  gSngbar, 
gängse,  antagen,  allmän.  — entness, 
8.  gSngbarhet,  allmänt  antagande;  om- 
lopp, -icle,  8.  åkdon,  -ier,  8. 
garfvare-;  stalldräng.  — ish,  a.  hund- 
vulen,  hundsk;  grälig,  plurap.  — isll- 
neSS,  8.  bestaktighet,  arghet;  nedrig- 
het. — y,  V.  a.  garfva  läder;  skrapa 
en  häst;  slS;  smickra.  — y-COlIlb,  s. 
hästskrapa. 

Curse,  8.  förbannelse,  svordom.  — ,  V. 
CL.  förbanna,  svärja,  önska  cndt; 
straffa,  plSga.  -dly,  ad.  elakt,  veder- 
styggligt. — dness,  a.  förbannelse, 
ogudaktighet. 

Cursllip,  8.  iSghet,  nedrighet. 

CursitOr,  a.  kansliskrifvare. 

Ccrso||rary,  -ry,  a.  hastig,  snabb, 

flyktig;  i  hast. 
Curst,    a.    vresig;    grynti    afckyvärd, 
oi)^Sglig. 


Cutpurse 


87 


Curt,  a.  kort,  stackig. 

Curtail,  v.  a.  afskära,  afkorta;  stubba; 

förminska. 
Curtain,  a.  förhänge,  gardin,  rida,    -, 
V.  a.  sätta    upp    gardiner,    förse   elK 
omgifva  med  gardiner.     — lecture,  a. 
sparrlakanslexa.  — rod,  8.  gardinstäng. 

Curta||te,  a.  förkortad,  -tion,  a.  för» 

kortning,  minskning. 
Curtsy,  8.  nigning,  bugning. 
Curyaljted,    a.    krökt,    krum,    böjd. 

-tion,  8.  krökning,  böjning,   -ture^ 

8.  krokighet,  bugt. 
Curve,    a.  krokig,   böjd.     ~,   a.  krok* 

linie,  bSge.     -^,   V.  a.  kröka,  böja. 
Curvet,  a.  kurbett,  krumspräng:   sned^, 

sprSng.     — ,  V.  71.  göra  spräng. 

Curvilinear,  a.  krokiinig. 

Cushat,  a.  ringdufva. 

Cushion,  a.  kudde,  bolster,  dyna. 

Cusp,  8.  udd,  sporrklinga ;  spets.  — ated, 

-idated,  a.  uddig,  spetsig. 

Custard,  a.  äggkaka.  [arrest. 

Custody,  a.  förvar;  säkerhet,  beskydd; 

Custom,  a.  vana,  sedvana,  bruk,  mod; 

tull,  accis,     —able,  a.  vanlig,  bruk- 

lig,  öflig;  tullhar,     -ableness,  a. 

vanlighet ,     bruk ,     mod ;     tullbarhet. 

-arily,  ad.  vanligen,  -ariness,  a. 

vanlighet,     -ary,    a.  bruklig,     -ed, 
a.   vanlig,    allmän,     —er,  8.  köpare, 

kund.    -free,  a.  tullfri,    -house, 

8.  tullhus,  tullkammare. 

Cnstrel,  a.  trosspojke,  vapendragare. 

Cut,  8.  hugg;  skifva;  sSr,  skrSmaj 
stycke,  afskuren  del;  kopparstick;  &f» 
tagning  i  körtspel ;  mod,  form,  prägel» 
— ,  a.  skuren,  huggen,  borttagen.  — , 
V.  a.  skära,  hugga;  afklippa,  afskära, 
stympa  ;  såra ;  uthugga,  gravera ;  skära 
före;  taga  af  (i  kortspel);  lemna  (ett 
sällskap) ;  bedraga ;  operera  stenpaasion. 
fo  —  o;7>^ersabla ;  förstöra,  ödelägga, 
utrota;  undvika;  afhälla,  utestänga. 
to  —  outf  bilda,  dana;  tillreda;  ute- 
stänga, to  —  short  t  tysta;  afbryta, 
förkorta.  tO  —  up,  afhugga,  afklippa, 
rycka  upp  med  rötterna ;  sticka,  to 
—  tepJh,  skjuta  tänder,  to  —  tÅe 
seat  segla   i  öppna  sjön.      -pursCjj 


86 


Cutthroat 


Damson 


3,   ficlchuggare.     -throaty   €.   ISnn- 

mördare. 

CataneOUS;  a,  hörande  till  huden. 

Cuticle,  S,   den  yttersta   huden;    tunn 

CatlasS,  8,  sabel.  [hinna. 

Cutler,  8.  knifsraed.    — y,  «.  knifsmeds- 

Cutlet,  8.  kotelett.  [arbete. 

Cutter,  8.  huggtand;  kutter ^ (fartyg). 

Cntting^  a.  skarp,  hvass,  bitande.  — . 
8,  huggning.  -teeth,  s.  Jpl.  hugg- 
tänder. ~S,  5.  jpl.  spänor;  affall; 
ympqvistar. 

Cuttle,  8.  bakdantare;  bläckfisk. 

Cycljje,  S.  cirkel,  period,  tidsrum.  —  of 
the  moon,  mSncirkeln.  —  of  the  sun, 
solcirkeln.    -Opaedia,  3.  encyklopedi. 

Cyder,  5.  cider,  äplevin. 

Cygnet,  8,  ung  svan. 

Cylinllder,  8,  cylinder,   -dric,  -dri- 

Cal,  a.  cylindrisk. 
Cymbal,  8.  cymbal. 
Cynic,  a,  hundsk;    cynisk.     -,  8.  cy. 

nisk  filosof;  osnygg  menniska. 
Cynosure,  S.  nordstjeman. 
Cypress,  s.  cypress. 
Czar,  8.  czar,  kejsare  i  Ryssland.  — GSS, 

— ina,  8.  czarinna,  rysk  kejsarinna. 


D. 

Dab,  8.  ett  lätt  slag  ell.  klapp,  snuskigt 
qvinnfolk ;  liten  massa ;  fiäck  ;  konst- 
när, mästare ;  en  art  flundra.  — ,  V.  a. 
örfila;  slå  sakta;  uppmjuka,  fukta. 

Dabble,  v.  a,  smutsa,  orena;  blöta, 
fukta.  — ,  V,  n,  plaska  i  vatten;  väl- 
tra  sig  i  smuts;  fuska.  — r,  8.  klä- 
pare;  en  som  plaskar  i  vatten. 

Dabchick,  5.  liten  kyckling;  en  vat- 
ten  fS  gel. 

Dabster,  8.  skicklig  man,  mästare,  j 

Dace,  8.  hvitfisk,  löja. 

Dad,  Daddy,  s.  pappa. 

Dade,  v.  a.  föra  l  ledband. 

Daff,    8.    pultron.      — ,    v.  a.   bedraga, 

Daft,  a,  dum.  [göra  narr  af. 

Dag,  8.  dolk;  pistol,  puffert,  -ffer, 
dt  stilett,  dolk. 


DagglO^  v,  a.  smutsa,  släpa  1  ssiutsan. 
— ,  v.  n,  gä  och  vagga,    -tailed,  a. 

osnygg,  nedsmutsad,  full  af  orenlighet, 

Daily,  a,  daglig.  -,  ad.  dagligen, 
hvar  dag. 

Dainytily,  ad.  läckert,  kräsligt.  -ti- 
ness,  8.  läckerhet,  kräsiighet,  läcker 
mat;  finhet,  -ty,  a.  läcker,  kräslig; 
kostlig;  veklig,  blödig.    -,  5.  läckerbit. 

Dairy,  8.  mjölkkammare,  mjölkhus ;  la- 
dugård, -maid,  S.  mjölkflicka.  -WO» 
man,  8.  mjölkkäring. 

Daisy,  S,  tusenskön,  pyttor. 

Daker,  s.  decker,  tiostycken  (skinn). 

Dale,  8.  dal,  däld. 

Dallljiance,  5,  smek,  smicker;  skämt; 
sjelfsväld;  kättja ;  uppskof,  dröjsmål. 
— ier,  8.  trSkig  menniska,  en  som  lev 
kar  ell.  skämtar,  -y,  V.  n.  skämta, 
leka;  smickra.  — ,  V.  a,  draga  ut  pS 
tiden. 

Dam,  8.  moder  ell.  honan  af  vissa  djur; 
damm,  fördämning,  sluss.  — ,  V.  a. 
(up)  dämma  upp,  innesluta ;   hämma. 

Damage,  8.  skada,  förlust;  orätt,  oför- 
rätt;  godtgörande.  — ,  V.  a.  skada. 
-,  V.  n.  taga  skada,  -able,  a.  som 
kan  skadas. 

Damask,  8.  damast  (tyg).  -,  V.  a. 
väfva  efter  damastraönster ;  damaskera 
(stål  arbeten). 

Dame,  8,  ftu,  fruntimmer,  dam. 

Damn,  v,  a.  fördöma,  förbanna;  ut- 
hvissla.  -able,  a.  fördömlig;  för- 
bannad;  förskräcklig.  -ableness, 
8.  fördömlighet,  skadlighet.  -ation, 
8.  fördömelse.  -atory,  a.  förban- 
nande,  fördömande,  -ed,  a.  fördömd, 
gtidlös,  brottslig,  -iflc,  a.  skadlig. 
-ify,  V.  a.  skada,  förolämpa,  -ing* 
ness,  8.  skadlighet,  fördömlighet. 

Damp,  8.  fukt,  dunst,  dimma;  os;  ned- 
slagenhet.  — ,  a.  fuktig;  nedslagen^ 
modstulen.  — ,  V.  a.  fukta,  väta;  ned- 
slS,  göra  modfälld;    försvaga,    dämpa. 

-ish,  a.  fuktig,  däfven.    -ness,  8. 

fu  ktighet ,  däfvenhet ;    dunst.  .  — y,  a» 

fu'd;ig;  nedslagen. 
Damsel,  8.  mamsell;  kammarjungfipu. 
DaSLSOn^  8,  katrinplommon. 


Damstoné 


Dazzle 


89 


DamstOne,  s,  dambricka. 

Dance^  s,  dans.    -,  v»  n/clansa.    ->« 

v.  a.  sätta  i  rörelse. 
Dancing' 5    a.   dansande.     —,  8,   dans- 

ning,  dans.  —master^  8,  dansmästare. 

—room,  8.  dansrunj,  danssal. 
PandeliOD,  8.  smörblomster. 
Dandified^    o.    omsorgsfullt    pSkJäddi 

putsad. 
Dandle^  v,  a,  dansa  med  ett  barn  p^ 

armarne;  smeka,  leka. 
Dandraff,  8,  skorf,  sär  i  hufvudet. 
Dandy,  8.  sprätt;  struntkarl. 
Danger,  «.  fara,  vSda,  nod.    -,  V.  a, 

blottställa  for  fara,  sätta  i  fara.  -less, 

a.  utan  fara.     — OUS,  a.  farlig,  väd- 

lig.     -Onsness,  8,  farlighet. 
Dangle,  v,  n.  dingla;  hänga  efter  nS- 

gon;  vara  hängd. 

Dank,  a.  fuktig,  vSt.  -ish,  a.  nigot 

Dap,  v.  a.  dpppa.  (fuktig. 

Dapifer,  s.  hoQunkare;  taffeltäckare. 

Dapper,  a.  flink,  frisk,  munter,  -lingj 
8.  dverg. 

Dapple,  a.  spräcklig,  brokig,  fläckig, 
strimmig.  — ,  v.  a,  göra  spräcklig, 
göra  strimmig. 

Dare,  8.  trots;  utmaning.  — ,  t;,  a. 
\  trotsa;   utmana.    — ,  v.  n,  töras,  vSga. 

Daring,  a.  dristig,  vSgsam,  tilltagsen, 
"^ioförvägen.  -neSS,  8.  mod,  oförvä. 
genhet. 

Dark,  8,  mörker,  dunkelhet,  skunihet. 
— ,  a,  mörk,  dunkel,  skum,  blind; 
dyster,  sorgsen.  ~en,  V.  a.  fördunkla, 
förmörka;  förvirra  — ,  17.  n.  mörkna, 
blifva  dunkel.  — ish,  a.  skum,  dun- 
kel.  -lanthorn,  s.  blindlykta,  -ling, 
ad,  i  mörkret,  -ly,  ad.  dold,  pä 
lönnligt  vis.  -nesS',  s,  dunkelhet, 
mörker;  otydlighet.  — SOme,  a.  mörk. 

Darling,  8,  gunstling,  älskling. 

Darn,  v.  a.  laska  ihop;  lappa,  stoppa, 
lapa.     — ,  8.  stoppsöm,  stoppning. 

Darnel,  8.  repe  (ört). 

Darning,  s.  stoppning,    -needle,  8, 

stoppnål,     —yarn,  s.  stoppgarn. 
Dart,  8.  dart,  dolk,  pil,  kastspjut.    -, 
V.  a*  $kjata  med  pilar ;  kasta.   -Ing^ 


S»  pilkastning,  bägskott.  -Snake,  8. 
slungorm. 
Dash,  8.  slag,  stöt;  blandning;  penn* 
streck;  plask.  — ,  V.  a.  slä,  kasts 
emot,  krassa ;  blanda ;  stänka ;  utplana ; 
förvirra.  — ,  v.  n,  plaska ;  falla  ned  med 

skum  och  dSa.  -board, -leather, 

8.  vagn3täcke  af  läder;  slädskärm. 

Dastard,  8,  poltron,  feg.    -ize,  v.  a. 

göra    en    lädd,    skräma,    förskräcka. 

-liness,  -ness,  -y,  8,  räddhåga, 

feghet,  poitroneri.. 

Date,  8,  datum;  fortvarelse,  lifstid; 
dadel.  -,  V,  a,  datera.  -bOOk,  5. 
dagbok,  -less,  a,  utan  datum,  obe- 
stämd,     —tree,  8,  palmträd. 

Dative,  «.  dativus. 

Danb,  v»  a.  smeta,  nedkludda,  besudla ; 
dölja,  bemantla ;  smickra;  muta.  — ei', 
8.  plankstrykare,  dilig  målare;  smick. 
rare.  — y,  a,  vidlådande,  klibbig, 
liraraig. 

Daughter,  s,  dotter,  grand  -,  son« 
dotter,  dotterdotter.  —  in  laWy  son- 
hustru, svärdotter. 

Daunt,  v.  a.  skräma,  förskräcka.  -lesS, 
a,  orädd,  oförskräckt.  -lessness,  S, 
oforskräckthet. 

Daw,  s.  kaja.   -,  V.  a,  &  n.  lida,  tåla. 

Dawdle,  v.  W.  fömöda  tiden,  -r,  8, 
fjeskare,  småaktig  menniska. 

Dawk,  s.  skära,  rispa,  skärning.  — ,  V, 
a.  göra  skåror,  märka  med  hugg  ell. 
skärning. 

Dawn,  8,  dagning,  gryning.  — ,  V,  n, 
dagas;  visa  sig.     —ing,  s,  dagning. 

Day,  8.  dag;  dagsljus,  to  — ,  i  dag, 
-  hy  -,  dagligen,  tlie  -  before 
yesterday,  i  förrgår,  -blush,  8, 
skymning,  gryning.  — bOOk,  s.  dag- 
bok, jurnal.  —break,  8.  dagbräck- 
ning, dagning.  — fly?  8,  dagslända. 
-labourer,  S.  dagsverkskarl. -light, 
8,  dagsljus,  dager.  — ly?  a.  daglig. 
-peep,  —spring,  8.  dagsbräckning. 
-'s-man,  s,  skiljeman.  -work,  s. 
dagsverke. 

Daze,  8,  glimmer,  kattguld. 

Dazzle,  v.  a,  förblinda,  blända.  -* 
V.  n,  förblindas. 


90 


Deacon 


Decence 


Beacon^  s.  dlakonus ;  fattigfSrestSndare. 
-ess,  8.  fattigforeständerska.  ~ry, 
—ship,  8,  diakonat,  djäkae-syssla. 

Dead,  a.  add*  lugn;  dof;  dufven ;  trSg; 
matt;  timg;  obebodd.  — ,  —en,  V.  a. 
döda,  döfva.  -,  V.  n.  dofvas.  -calm, 
4?.  etilla,  lugn.  —lift,  5.  förlägenhet, 
olycka,  nöd.  — ly,  ö.  dödlig;  farlig; 
olycklig;  oförsonlig.  — ,  acL  dödligt; 
grymt.  — IieSS^  8,  Stelhet;  svaghet; 
dufvenhet. 

Deaf,  o.  döf.  -en,  v,  a.  döfva,  göra 
döf.  -ish,  a.  lomhörd.  -ly,  ad. 
doft,  matt.     — ness,  S,  döfhet. 

Deal,  5.  del,  andel,  myckenhet;  gifning 
(i  kortspel).  — ,  V,  a.  dela,  fördela; 
gifva  (i  kortspel).  — ,  V.  n,  handla,  köp. 
slaga,  uppföra  sig.  -board,  s.  furu- 
bräde.  — 6r,  8.  handlare,  köpraan  ;  ut- 
delare, —ing,  8,  handel ;  göromSl ;  upp- 
förande. 

Doambnlation,  s.  spatsergäng. 

Dean,  8.  domprost.  — ery,  «,  dom- 
prosts \iyssla ;  prosteri;  domprostehus. 
—ship,  8.  domprosts  embete. 

Dear,  a,  dyr,  kostbar;  kär,  älskad; 
ledsam.  — ,  ad.  dyrt ;  mycket.  — ,  3. 
älskling.  -bought,  a.  dyrköpt. 
-ling,  8.  älskling,  gunstling.  -nesS, 
S.  dyrhet,  kostbarhet ;  kärlek ;  dyr  tid. 

Dearnly,  a.  hemligt. 

Dearth,  s.  dyrhet,  dyr  tid,  brist. 
Dearticalate,  v.  a.   taga   sönder   led 

från  led. 
Death,    8,    död,    dödlighet,    dödssalc; 

dödssätt;    förderf;    mord.     -bed,   s. 

dödssäng.     — ftll,  a.  dödlig,  dödande. 

-less,  a.  odödlig,    -like,  a.  död- 

lik;  dödsblek.  -'S-man,  5.  skarp- 
rättare,  -watch,  ö.  väggmask,  vägg- 
smed  (insekt). 

Deauration,  «.  förgyllning. 

Debar,  v.  a.  utestänga,  förhindra. 

Debark,  v.  a.  sätta  i  land.  -,  v.  n, 
landstiga,  landa.  — actlon  ,  8.  land- 
ning, landstigning. 

Debarred,  a.  utestängad. 

Debase,  v.  a.  förnedra,  nedsätta,  förfal- 
ska, -men  t,  s.  förnedring,  förfalskning. 

Debat||able,  a.  tvistig,  oafgjord^  -e, 


8.  stridighet,  tvist,  disput.  — ,  V,  a, 
&  n.  disputera,  bestrida,  trista;  öf* 
verlägga.  -eful,  a.  trätosam,  stri. 
dig.  — ement,  s.  stridighet,  tvist, 
disput.  -er,  8.  stridare,  grälmakare. 
trätobroder. 

Debauch,  s.  fylleri;  liderlighet,  ut* 
sväfning.  — ,  V.  a.  göra  liderlig,  för- 
föra. — ee,  S.  liderlig  menniska,  frSs» 
sare.  —er,  8.  förförare,  —ery,  8» 
yppighet,  liderlighet.  — ment,  8.  for* 
förelse.  [fordran. 

Debenture,    8.    assignation,    skriftlig 

Debi||le,  8.  svag,  matt,  oförmögen. 
-litate,  v.  a.  försvaga,  göra  makt- 
lös.  -litation,  s.  försvagande,  -llty, 
8.  svaghet,  matthet. 

Debit,  8.  debet,  skuld.  -,  V,  a,  de- 
bitera.     — or,  8.  debitor,  skuldenär. 

Debonair,  a.  höflig,  artig;  muntor. 
-ity,  8.  höflighet,  artighet. 

Debt,  8.  skuld,  gäld.  -ed,  a.  skyldig, 
förbunden,  -less,  a.  skuldfri,  gäld- 
fri.  -or,  5.  skuldenär,  gäldenär,  de. 
bitor.  [ning. 

Debnllition,  8,  uppvällmng,  uppbud* 
Decade,  s.  tiotal. 

Decadency,  S.  aftagande,  förfall. 

Decallgon,  5.  tiokant.  -logue,  «.  tio 

Guds  bud. 
Decamp,  v.  n.  uppbryta  läger,    bryta 

upp,  aftäga.     — mentj  8,  uppbrott. 
Decant,     v.    a.    tappa    af,    hälla    af. 

— ation,    8,    aftappning,    afhällnlng. 

—er,  8.  karaff.  [3.  halshuggning» 

Decapita||te,  v.  a.  halshugga,  -tion, 

Decay,  s.  förfall,  aftagande.  -,  V.  G, 
försvaga,  bringa  i  förfall.  — ,  t*.  Ti, 
förfalla,  aftaga;  förderfvas,  försvagas» 

Decease,  s.  frSnfålle,  aflidande,  död. 
— ,  v.  n.  dö,  aflida. 

Deceillt,  S.  bedrägeri,  svek.  -tftll,  O» 
bedräglig,  svekfull.  -tfulneSS,  «. 
bedräglighet,  falskhet.  -vable,  a. 
lätt. narrad;  bedräglig.  -TablenOSS, 
8.  bedräglighet,  lättrogenhet.  — ve, 
V,  a.  narra,  förleda.  —Ter,  8.  bedra. 
gare,  förförare. 

December,  8.  December,  julraSnad. 

DeceuUce,  -cy,  «.  anständighet,  sedigf 


Decent 

bet,  Srbarhet.    -t,  ö.  anständig,  all. 
varsam;    beskedlig.      — tneSSj  s»  an- 
ständighet. 
Decennial,  a.  tioSrig.  ^^ 

Deceptllibility,  s,  enfaldighet.  <^ible^ 

a,  lätt  bedragen.   —iOHj  S,  bedrägeri. 

-ions,  a.  bedräglig.,    -ive,  -ory, 

a.  bedragande,  bedräglig. 
Pecerpt,  a,  förminskad,  förringad;  af. 

tagen.     — iblOj  CL.  som  kan  minskas. 

~ion,  s.  afplockning,  förminskning. 
Decession,  s,  bortgäng,  afgäng,  bort- 

resa.  [nnig. 

Decliarm,  v.  a„  upphäfva  en  fdrtroU- 
Decide,    v.  a.    afgöra,    bedöma,    slita. 

-dly^  ad.  bestämdt,  uttryckligen. 

Deciduous,  a,  affaiiande.    -ncss,  s. 

affallning,  ovaraktighet. 

Decimaljl,  a.  decimal-,     -te,  v.  a. 

straffa  hvar  tionde  man ;   göra  tionde. 
—tion,  8,   hvar  tionde  mans  afstraff- 
ning;  tiondes   erläggando. 
Decipher,  v.  a,   dechiffrera,   upplösa, 
förklara,  utmärka;  beskrifva. 

Decisllion,  s,  utslag,  dom,  beslut,  -ive, 

a.  afgörande.  -iveness,  s,  afgörande ; 

bestämdhet.     — Ory,  a.  afgörande. 
Deck,    8,    däck     (pa    skepp);    kortlek. 

— ,  V.  a.  betäcka;  pryda,  smycka,  be- 

kläda. 
Declaim,  v.  n.  offentligen  tala,  dekla- 

mera.      — ©r,  8»  deklamatör,  offentlig 

talare. 
Declamaljtion,  S.  deklamation,  offent- 
ligt tal.  -tor,  8,  deklamatör.  -tory, 

a.  deklamatorisk. 
Declaraljble,     a.    som    kan    bevisas. 

—tion,  5.  förklaring,  uttydning;  till- 

kännagifvande,  försäkran.     — tivö,  ö. 

förklarande.     — tory,    a.   förklarande, 

bekräftande. 
Declare,  v.  a,  tillkännagifva,  förklara, 

förkunna,  uppenbara,  säga  sin  mening. 

—d,  a.  uppenbar,  öppen.    — ment,  5. 

förklaring,  upptäckt. 
Declension,  s,  deklination;  sluttning; 

förfall;  forderf. 
Declinallblo,    a.   som    kan   deklineras 

ell.  böjas.     —tiOn,    5.  afvikning,  af- 

tagande,  förfall;  sluttning;  T,  raagne- 


Decretory  91 

tens  missvisning;  deklination.  -tOry, 
a.  undvikande,  undantagande. 

Becliljne,  S.  aftagande,  förfall.  -,  V.  a. 
förminska;  nedböja,  undvika;  dekli- 
nera.  -,  v,  n,  aftaga,  förfalla.  -Yity, 
a,  branthet,  sluttning,  sänkning.  — V0U8, 
«.  brant,  sluttande» 

Decoct,  v.  a.  afkoka,  iSta  koka  in. 
-ion,  -nre,  s,  dekokt,  inkokning. 

Decollate,  v,  a.  halshugga. 

DeC0inp0||se,  v.  a.  upplösa,  sönderdela. 
—site,  a.  sammansatt  af  redan  sam» 
mansatta  ord.  — sition,  8,  upplös- 
ning; förbindelse  ä  nyo.  — SUre,  8. 
upplösning,  sönderdelning. 

Decompound,  v,  a,  fdjbinda  S  nyo; 
upplösa. 

Decorjlate,  v.  a,  pryda,  sira,  smycka, 
— ation,  8.  prydnad,  sirat,  dekoration. 
—at or,  5.  dekoratör;  dekorationsmålare. 
— OUS,  a.  prydlig,  snygg,  passande. 

Decorticallte,  v.  a.  taga  af  barken, 
barka.     — tiOn,  5.  afbarkning. 

Decorum,  8.  anständighet,  belefvenhet, 
ordning. 

Decoy,  5.  lockbur,  fängst;  lockmat, 
snara,  förförelse.  — ,  V.  a,  lura,  locka, 
bedraga,  insnärja,  fänga. 

Decrease,  S.  aftagande,  forminskning. 
— ,  V,  a.  göra  mindre,  förminska,  — , 
V.  n,  aftaga,  förminskas. 

Decree,  5.  dekret,  lag,  päbud,  befall, 
ning;  beslut.  — ,  V.  a.  besluta,  fbr« 
ordna,  bestämma;  döråa,  afgöra. 

Decrement,  «.  aftagande,  minskning; 
förlust. 

Decrepit,  a.  utlefvad,  bräcklig  af  SL 
derdom;  förfallen,  förSldrad.  -atO, 
V.  a.  kalcinera,  förpuffa.  -atiOn,  8. 
kalcinering;  salts  sprakning  i  elden; 
förpuffhing ;  Slderdomsbräcklighet,  svag- 
het, -ness,  -Ude,  s,  vanförhet, 
Slderdomsbräcklighet. 

Decrescent,  a.  förminskande,  I  afta* 
gande  (sSsom  mSnen).  — ,  5.,mSnena 
sista  qvarter. 

Decretljal,  a.  beslut  tillhörig;  inne. 
hällande  en  forordning.  — ,  8.  lagbok, 
lagsamling.  -Ory,  a.  afgörande;  ut- 
trycklig. 


92 


Decrial 


Befiniteness 


Becriai,  S,  elakt  rykte,  förtal. 
Decry,  v.  a.  vanrykla,  iortala,  ilia  be- 
rykta. 

Decumbllence,-eiicy,  s.  nedläggande. 

-iture,  5.  sängliggande  tillstSnd. 

Decnple,  a.  tiofaidig. 

Decursion,  s.  nedstörtning,  nedlöpning. 

Decurtation,  s.  afkortning,  förkort, 
ning.  [vinklar. 

Decussate,    v.    Ö.    afskära   i   spetsiga 

Dedecellrate,  v.  a.  skymfa,  vanhedra. 
-ration,  s.  skymfning,  vanheder. 
-rOUS,  a.  skändlig,  skymfande. 

Dedicayte,  a.  invigd;  tillegnad.,  -,  v. 
a.  inviga;  tillegna,  dedicera.  — tion, 
S.  invigning;  tillegnande,  dedikation, 
— Ory,  a.  tillegnande. 

D edition,  5.  uppgifning,  öfverlémnande. 

Dedullce,  v.  a.  härleda,  sluta,  göra 
slutsatser;  framlägga.  — CCment  5  s. 
slutföljd.  -Cible,  a,  som  kan  här- 
ledas ell.  slutas. 

Deduct,  v.  a.  afdraga;  afräkna,  rabat- 
tera, —ion,  S.  afdrag,  afräkning,  af. 
kortning;  slut,  deduktion.  — ive,  a. 
som  kan  härledas  ell.  slutas. 

Deed,  s,  däd,  geming,  handling,  be. 
drift;  skriftlig  öfverenskoramelse;  full- 
makt,    —less,  a.  overksam. 

Deem,  5.  omdöme,  mening,  dom.  — ,  V. 
n.j,  &  a.  döma,  sluta,  förmoda. 

Deep,  o.  djup;  iSg;  slug,  listig,  for- 
slagen;  allvarsam;  tyst;  bred;  hög; 
mörk,  hemlig.  — ,  S.  djup;  hafvet; 
tystnad,  —en.  V,  O.  fordjupa,  sänka; 
bedröfva,  göra  mörkare.  •-,  V.  W.  för- 
dunklas, —musing^  a*  försänkt  i 
djupa  tankar,  tankfull.  — ness,  S* 
djup,  djuplek. 

Deer,  s,  rödt  villbrSd  (hjortar,  rSdjur). 

Deface,  v,  a.  vanställa,  vanskapa ;  för- 
derfva;  utplåna,  -ment,  5.  vanstäl. 
lande;  utplSning.  Ifel. 

Defailance,  s.  förseelse,  försummelse, 

Defalcajlte,  v.  a.  afdraga,  afkorta; 
skära  bort.  -tion,  S.  afdrag,  minsk- 
ning. 

Defamjjation,  s,  skymf,  förtal,  baktal. 
-atory,  a.  skymfande.  -C,  V,  a. 
vanrykta,  förtala. 


Defatlgate,  v.  a.  afmalta,  uttrötta. 

Default,  s,  fel,  brist;  försummelse, 
uteblifvande ,  underlåtande.  — ,  V.  n, 
fela,  brista  (i  sitt  löfte).  — ,  V.  a.  un* 
derlSta. 

Defeallsance,  «.  anullering;  nederlag. 
— sible,  a,  som  kan  upphäfvas.  —t, 
5.  nederlag,  förloradt  fältslag;  forderf. 
-,  V.  a.  drlfva  pä  flykten,  förstöra; 
upphäfva,  tillintetgöra. 

Defecayte,  a,  afklarad,  ren.  -,  V,  a. 
klara ;  luttra.  — tion ,  fi.  rening, 
klarning. 

Defect,  5.  brist,  fel ;  fläck,  lyte.  -iblc, 
a.  bristfällig,  ofullkomlig,  -ive,  a. 
bristande,  felaktig,  ofullständig.  — IVC- 
neSS,  S.  felaktighet,  bristfällighet. 

Defence,  s.  försvar,  motstSnd;  beskärm, 
—less,  a.  försvarslös,  värnlös. 

Defend,  v,  a.  beskydda,  försvara,  be- 
skärma;  förbjuda.  —able,  a*  som 
kan  försvaras.  — ant,  a,  försvarande, 
— ,  s,  svarande  (vid  en  domstol),  .»-er, 
S.  försvarare;  advokat,  sakförare, 

Defensl|ati?e,  a.  försvarande.  -,  5. 
beskydd,  försvar.  — ible,  a.  som 
kan  försvaras.  — Ive,  et.  försvar^d^. 
— ,  8.  försvarsstSnd,  försvar.,  — OFj  S, 
försvarare,  advokat. 

Defer,  v.  a.  uppskjuta.  -,  v.  n.  dröja ; 
afstS,  eftergifva.  -ence,  S.  vördnad, 
aktning;  eftergifvenhet.  — ent,  a.  fö- 
rande, ledsagande.  — ,  s,  ledare,  fo. 
rare.  -ni ent,  s.  uppskof,  anstånd, 
dröjsmål. 

Defiance,  S,  utmaning;  trots. 

D.eftci||ency,  s.  brist;  ofdrmögenhet  att 
betala,  -ent,  a.  bristande,  ofuU» 
ständig;   oförmögen  att  betala, 

Defiguration,  s.  vanställande,  van- 
ställning. 

Defile y  $,  pass,  defilé.  -,  V,,  a,  be» 
fläcka,  orena;  kränka.  — ,  V.  71.  de» 
filera.  —men t,  s,  besmittelse;  for- 
derf.    — r,  S,  en  som  besmittar  etc, 

Defin||able^  a.  som  kan  beskrifvas,  be- 
stämmas,  —C,  V.  CL,  beskrifva ,  för» 
klara;  bestämma.  — Cr,  s.  förklarare, 
uttydare,  utläggare,  — ite,  a.  be» 
s^md,  afgjord,  viss;  definitiv.  -itsnCSSj 


PefinitioD 

S,  bestämdhet.  — itiOD^  S,  definition, 
beskrifning,  förklaring.  — itiire,  a.  af- 
gorande,   uttrycklig.     — itively,   ad, 

uttryckligen,  slutligen,  genom  slutdom. 

-itiveuess,  s,  slutlig  dom. 

Deflagra||ble,  a,  brännbar,  eldfängd. 
— tioilj  5.  förbränning;  T.  renande 
genom  svafvel. 

Deflellct,  v.  n.  afvika.     -ction,  «. 

afvikning.     —XUröj  S,  afböjning. 
Defloration,  5.  mökränkning. 

Deflour,  Deflower,  v.  a.  kränka  (en 

Defluons,  5.  nedflytande.  [mö). 

Defluxion,  5.  nedflytning;  ftuss. 
Deforcement,  s,  olaga  häfd  af  en  an- 

nans  egendom. 
Deform,  v.  a,  vanställa;  vanhedra.  — , 

—ed,  a.  vanskapad,  vanställd.     — ed- 

ness,  -ity,  s.  vanskaplighet,   lyte; 

stygghet,  fulhet;  vanheder. 

Defraud,  v,  a.  svika,  bedraga,  -atlon, 

s.  svek;  förfördelande. 

Defray,  v.  a.  betala  kostnaden. 

Deft,  a.  villig;  nätt;  skicklig. 

Defanct,  a.  afiiden,  död.  -ion,  s. 
död,  afiidande. 

Defy,  $,  utmaning.  -',  V,  a,  utfordra, 
utmana;  trotsa. 

Degener||acy,  5.  urartande,  försämring, 
förnedring,  -ate,  a.  vanslägtad,  ur- 
artad. — ,  v,  n.  vanslägtas.  — OUS, 
a.  vanslägtad,  urartad ;  gemen. 

Deglati{|nate,  v,  a,  upplösa  limning; 
befria,  -nation,  S,  upplösning  af 
lim  etc;  utveckling,  — tion,  s,  ned- 
sväljning.  ^ 

Defraudation,  ^^afsättning,  förnedring ; 
förfall,  -de,  V,  a,  afsätta,  degradera ; 
nedsätta  i  värde. 

Degree,  5.  rang,  värdighet;  grad;  in- 
tervall,    "by  degrees,  smSuingom. 

l^egnstation,  s,  päsmakande. 

Dehort,  v,  a.  afräda,  afstyrka. —ation, 
8.  afrädande. 

Deiycide,  5.  gudamord;  gudamordare, 
»fication,  S.  förgudning.  -ficr,  s. 
afgudadyrkare.  -form ,  a.  gudalik. 
-fy,  V.  o.  förgu^a. 

Deign ,  v.  a.  bevilja,  -,  V,  n,  värdf- 
gas,  läckas. 


Delicious 


93 


Deintegrate,  v.  a.  förminska,  för. 
derfva. 

Deijism,  s»  deism  (förnekande  af  uppen- 
barelsen), —st,  Ä.  deist,  anhängare 
af  deiamen.  — Stical,  a.  deistisk. 
—ty,  S,  gudom,  gudomlighet;  gud. 

Deject,  a.  modrälld,  nedslagen.  -,  V. 
a,  göra  modfälld,  -edly,  ad.  p5 
ett  nedslaget  sätt.  -edness,  S.  ned- 
slagenhet,  bedröfvelse.  — ion,  8.  ned- 
slagenhet ,  modfälldhet ,  bedröfvelse ; 
stolgäng.     -Ure,  s.  stolgäng. 

Delaceration,  s.  sönderslitning. 

Delactation,  S.  afvänjande. 

Delapsed,  a,  nedfallande;  nedfallen. 

Delallte,  v.  a,  föra,  bära;  öfverföra; 
anklaga.  — tion,  8.  transport,  öfver- 
föring ;  angifvelse.  — tor,  S.  angifvare, 
anklagare.     — tory,  a.  angifvande. 

Delay,  S.  uppskof,  anständ;  hinder. 
— ,  V.  a,  uppskjuta ;  förhindra.  — ,  V, 
n,  upphöra. 

Delectallble,     a.    förnöjllg,    behaglig. 

— bleness,  s,  nöje,  behag,    -tion, 

8.  förnöjelse,  nöje. 
Delega|[te,  a.  afsänd,  förordnad.  -, 
8,  deputerad,  kommissarie,  fullmäktig. 
— ,  V.  a,  afsända;  befullmäktiga ;  för* 
ordna.  — tion,  8.  afsändande;  för- 
ordnande; deputation. 

Delellterious ,  -tory^    a.   förderflig, 

dödande;  giftig.  — tion,  S.  utstryk- 
ning,  utplSning. 

Delf,  8.  marmcgrufva ;  oäkta  porslin. 

Deliberajjte,  a,  betänksam,  varsam. 
— ,  V,  W.  fonj  öfverlägga,  vara  obe» 
slutsam,  tveka,  rädgöra.  -teness,  8, 
försigtighet ,  varsamhet.  — tion  ,  ^  5, 
■öfvervägande ,  betänkande,  varsamhet. 
—tive,  a.  eftertänksam,  öfvervägande, 
rädsläende. 

Delicallcy,  ä.  läckerhet;  noggrannhet; 
nätthet;  artighet;  grannlagenhet;  käns- 
loörahet.  —te,  a.  läcker,  kräslig; 
välsmakande ;  behaglig ;  Ijuflig ;  fin, 
artig,  höflig;  ömtålig,  grannlaga.  — te- 
ness,  8.  ömhet,  finhet,  mildhet ;  läcker- 
het, —tes,  8,  pl.  läckerheter,  rariteter. 

Delicious,  a.  delikat,  kostlig,  välsma- 
kände,  ganska  fin,  behaglig,  öfvermåttan 


94        Deliciousness 


Den 


angenäm;  vällustig,  -ness,  S,  Ijuf- 
lighet;  läokerhet;  I'ortjusning ;  nöje, 
vällust.  [ning. 

Deligation,   S,   fSrbindning,   tiilbind- 

Pelight^  S.  lust,  glädje;  förnöjsamhet, 
nöje;  behag,  Ijufhet;  tidsfördrif.  — ,  V. 
a.  förnöja,  förlusta.  — ,  V,  n.  tycka 
om ,  finna  sitt  nöje  i,  älska ;  trifvas. 
— fulj  a.  förnöjlig,  nöjsam,  angenäm. 
--f alness 9  S,  behaglighet,  Ijuflighet; 
förnöjsamhet.  —SOme^  a.  behaglig, 
Ijuflig,  intagande, 

Delme&llinent,  s,  teckning,  mSlning. 
— t©j  V.  a,  göra  första  utkastet;  teck- 
na, beskrifva.  -tion,  -ture,  S.  ut- 
kast; ritning. 

Delinquen||cy,  S,  fel,  brott,  missger- 
ning.     "ty   «.   missgerningsman ,   for- 

,      brytare. 

DeliqnaytO^  v.  n*  förflyga.    -,  v,  a. 

smälta,  upplösa,  -tion^  s.  smältning, 
upplösning. 

DeMrllate,  v.  n,  yra,  vara  vanvettig. 
— iOUSj  a,  vanvettig,  ursinnig;  yrande. 
»iOUSneSS^  S,  vanvett,  därskap.  -ium^ 
S.  yra,  fSnighet,  raseric 

Deliver,  v.  a.  befria,  frälsa,  rädda ;  af- 
träda,  öfverlemna,  gifva,  erbjuda;  till- 
ställa; berätta,  anföra,  ^able,  a. 
som  skall  afiemnas.  — ance,  s,  öfver- 
lemnande;  befrielse,  forlossning,  rädd- 
ning; nedkomst  i  barnsäng.  — er,  s, 
befriare;  berättare.  — y,  s.  befrielse; 
nedkomst;  uttal,  yttrande. 

Dell,  5.  grotta;  dal,  däld. 

Delude,  v.  a,  bedraga,  narra,  gäcka. 

Deluge,  8,  öfversvämning ,  syndaflod. 
— ,  v.  a,  öfversvämma,  dränka, 

Delus||ion,  s,  bedrägeri,  narrverk; 
blandning,  förvillelse,  -ive,  -Ory, 
a,  falsk,  bedräglig. 

Delve,  v.  a.  gräfva ;  utgräfva ;  utgrunda, 
undersöka.     — ,  s,  kula,  hala,  dike. 

Demagogue,  s.  demagog,  folkledare; 
upprorsstiftare. 

Demain,  s.  arfgods,  säteri,  fast  egen- 
dom. 

Demand,  v.  a.  begära,  fordra,  kräfva. 
— ,  s.  begäran,  fordran;  efterfrSgan. 
— able^  a.  som  kau  fordras»    -ant, 


8,  anklagande,  kärande.    «-llient,  1. 

stämning  till  domstol. 

Demarcation,  5.  gräns. 

Demean,  s,  äthäfvor,  uppförande.  -, 
v.  a.  förringa  i  värde.  to  —  one's 
self,  skicka  sig,  bära  sig  ät.  — OUr^ 
s.  uppförande,  förhSllande,  skick. 

Demeuljcy,  s.  vanvett,  galenskap.-tate, 
V.  a.  göra  vansinnig.  — ,  V,  71»  blifva 
galen,  ^tation,  8,  galenskap,  ur» 
sinnighet. 

Demerit,  s,  straffvärdighet;  otjenst. 

Demers||ed,    a.   dränkt,     -lon  5  «* 

dränkning,  neddoppning. 
Demesne,  s.  fast  egendom. 
Demigration,  $.  flyttning,  utvandring. 
Demise,  s.  död,  frSnfålle;   testamente. 

— ,  V,  CL.  testamentera. 

Demiss,  a.  ödmjuk.    ~ion,  *.  frigif. 

velse ;  förminskning,  förnedring,  förlust. 

-ive,  a,  ödmjuk,    -ly,  ad.  pä  ett 

ödmjukt  sätt. 
DemOCra||Cy,  8,  demokrati,  folkvälde. 

-te,  -tist,   a.  demokrat,     -tical^ 

a.  demokratisk. 
Demo||lish,    v.  a,   nedrifva,    förstöra, 

ödelägga.      — lition,    8,    nedrifhing; 

förstöring,  ödeläggning. 
Demon,  s.  ande,  ängel ;  djefvuleh.  -iaCy 

a,  djefvulsk,  besatt.     — ian,  a.  djef» 

vulsk;  mycket  elak.     — Ology,  «.  lä. 

ran  om  djefvulens  väsende. 

Demonstra||ble,  a.  bevisiig.   -te,  v. 

a.  bevisa,  demonstrera,  ådagalägga, 
—tion,  8,  bevisning.  — tive,  a.  of- 
vertygande,  bevisande.  — tiveness^ 
8.  bevislighet.  — tor,  5.  bevisare,  for- 
klarare. 

Demorali||sation,  s.  sedeförderf.  -ze, 

v,  a,  förderfva,  demoralisera. 

Demulcent,  a.  mjukande,  mildrande, 
lindrande. 

Demur,  s,  tvifvelsmSl,  tvekan,  obeslut* 
samhet.  — ,  V.  W.  göra  invändningar; 
dröja;  tvifla.  -e,  <3.  fÖrbehällsam, 
indragen;  blyg,  allvarsam,  kall. 
ness,  S.  allvarsamhet;  kallsinnighet 
tillgjord  blygsamhet,  —rage,  8.  ligg' 
dagar;  liggpenningar.  [häl 

Den,  8.  bäla,  kula.     -,  V.  71.  bo  i 


il 


Denay . 

Benay^  *.  afslag,  förnekande. 
Deniyable^  a,  som   kan  nekas,    ^-al^ 
8.  afslag,  vägrande,  nekande. 

Denigra||te,  v.  a.  svärta,    --tion,  s, 

svärtning. 

Deniz|]atioii ,  s.  befrielse,     -en,  s. 

naturaliserad  undersäte.  — ,  V.  a.  be- 
fria ;  gifva  burskap. 

Denominallble,  a.  som  kan  utnäm- 
nas. — 16,  V.  a.  nämna,  benämna. 
— tion,  S.  benämning,  namngifning, 
namn,  — tivC,  a.  nämnande,  benäm- 
nande,    —tor,  S,  T.  nämnare. 

Deno||tation ,  S,  utmärkning,  beteck- 
ning, märke.  — tO,  V.  a.  utmärka, 
beteckna. 

Denounce,  v.  a.  afkunna,  tillkänna- 
gifva  en  hotelse;  angifva.  — ment, 
S,  kungörelse,  förkunnande  af  en  ho- 
telse,    -r,  S,  angifvare. 

Dens||e,  s.  tät,  tjock,    -eness,  -ity, 

$.  täthet. 

Dent,  S.  udd ;  inskärning,  märke.  — ,  V. 
a.  inskära,  göra  taggar;  göra  märke 
pä.  -al,  a.  hörande  till  tänderna. 
— ,  S.  tand-bokstaf.  -iculated,  a. 
taggig,  tandad.  -ils,  -icles,  S,  pl. 
tänder,  taggar.  — ifrice,  s.  tandme- 
del, tandpulver.  — ist,  5.  tandläkare. 
— ition^  S.  tandsprickning. 

Denu||date,  v.  a.  blotta,  afkläda,  be- 
röfva.  -dation,  s.  afklädning,  blott- 
ning.     -de,  v.  a.  blotta. 

Denunciaytion,  s.  kungörelse;  an- 
gifvelse.     — tor,  s.  angifvare. 

Deny,  v.  a.  neka,  vägra,  afslä,  mot- 
säga; afsvärja. 

DeobstruJict,  v.  a.  öppna,  undanrödja 
hinder.  — CUt,  S.  medel  emot  för- 
stoppningar. 

Deoppilayte,  v,  a»  öppna,  afföra.  -tion, 

S.  öppning.  [skrifva. 

Depaint,  v,  a,  afmSla,  afskildra,  be- 
Depart,  s.  afresa.  -,  v.  n,  afresa,  gS 
bort,  resa  bort;  afstSifrSn;  skilja  sig 
ifrän;  dö;  lemna  (en  ort),  —men t, 
8.  departement ;  särskilt  göromSl.  — Ure, 
s.  afresa,  bortresa.  (gä  pä  bete. 

Depasture,  v.  a.  afbeta.     -    v,  n. 
Depauperate,j?.  a.  utarma,  göra  fattig. 


Depravedness        95 

Depeculation,  8.  stöld  ur  allmänna, 
kassor. 

Depend,  v,  «.  bero;  förlita  sig;  vara 
i  förbindelse  med;  komma  an  pä;  T, 
vara  anhängig.     -ence,  -ency,  s, 

undergifvenhet,  beroende;  afhängighet; 
tillförsigt.  — ent,  8,  partisan,  anhän- 
gare; underhafvande,  — ,  CL,  afhängig, 
beroende,  undergifven,  tillhörig.  — ing", 
a.  anhängig,  oafgjord. 
Deperdition,  s.  förlust,  förderf. 

Dephlegmate,  v.  a.  T.  afskiija  de 

öfverflödiga  vattenaktiga  delarne. 
Depict,  v.  a,  afmäla,  beskrifva. 

Depilllate,  v.  a,  afraka  hären,  -atlon, 

8.  härens  afrakning.     — OUS,  a.  skal- 
lig, kal,  utan  här. 
Deplautation ,    s,    utplantering ,   om- 
Depletion,  s.  uttömning.         [sättning. 
Deplolirable,    a.    beklaglig,    bedröflig, 

ömklig,   eländig,      -rablenchs,  s, 

elände,    ömkansvärdt  tillständ.     —ra- 
tion,  8,   begrätning,    ömkan,     —re, 
V,  a.  begrSta,    beklaga;    ömka,    sörja 
öfver.     -rement,  s.  begrätande,  be- 
klagande, [ning, 
Depluniation,   s.   fjädrames   afplock-' 
Deplume,  v.  a.  plocka  Qädrarne  af. 
Depone,    v.  a.  deponera,   sätta   pant, 
— nt,  s.  vittne. 

Depopulallte,  v.  a.  utbiotta  pä  folk, 

-tion,  S.  utblottning  pä  folk;  häij- 
ning,  förödelse. 

Deport,  8.  uppförande.  — ,  V,  a,  (one's 
self)  uppföra  sig,  bära  sig  ät.  — atlon, 
S,  bortförning,  landsförvisning.  — mont^ 
S.  uppförande. 

DepOllse,  v,  a.  nedlägga,  nedsätta,  de- 
ponera;  betyga,  vittna.  — sitary,  8, 
nederlagsman ,  en  som  man  anförtrott 
nägot.  —site,  8,  underpant,  hvad 
som  är  anförtrott.  — ,  V,  a.  nedsätta, 
anförtro,  deponera,  lemna  i  förvar, 
pantsätta.  — sitlon,  s.  vittnesmäl; 
afsättning;  fällning.  — sitory,  8.  för- 
varingsrum; nederlag,  —t,  8,  maga- 
sin, nederlag. 

Deprav||ation,  8,  förderf,  urartande, 
vanslägtande.  — ö.  V,  a.  förderfva, 
förfalska,_förYärra.    -^eduess^  B,  for- 


96        Depravement 

derf;  befläckning.  -eiweilt,  s.  för- 
^erf.  -ity,  s.  förderf;  förfalskadt 
tillständ ;  brottslighet. 

Deprecallte,  v.  a.  afbedja,  genom  bö- 
ner  afvända.  -tiOU,  s,  af  bön,  af. 
bedjande,  -tive,  -tOiy,  a.  af  bed- 
jande,  urskuldande. 

Depreciate,  v.  a.  nedsätta  priset;  for- 
akta;  sätta  för  litet  värde  pS,  under- 
värdera. 

Depredallte,  v.  a.  röfva,  plundra,  öde- 
lägga,  förderfva.  -tion,  s.  plund- 
ring,  röfveri,  förödelse.  — tOr,  s. 
härjare,  röfvare. 

Oeprehenlld,  v.  a.  fSnga,  gripa  ;^ hitta 
pä,  upptäcka,  fä  kunskap  om.  — Slble, 
a.  som  kan  gripas;  som  kan  upp- 
täckas ;  märklig.  -sibleilCSS,  s.  fatt- 
lighet.    -Sion,  S,  gripning;  upptäckt. 

Depress j  v,  a,  nedtrycka,  förnedra, 
förödmjuka,  nedslS.  -ion,  s.  ned- 
tryckning ,  sänkning ;  förödmjukelse. 
— ive,  a.  undertryckande. 

Oeprillvation,  5.  beröfvande,  afhän- 
dande;  förlust;  afsättning.  -Tative, 
a.  beröfvande.  -ve^  V.  a.  beröfva, 
'  betaga;  förhindra;  afsätta. 

Depth,  S.  djup,  afgrund,  svalg;  djup- 
lek;  höjd,  bredd;  dunkelhet,  mörker; 
otydlighet,     -en,  V.  a.  fördjupa. 

Depucelate,  v.  a.  kränka  (en  mö). 

DepulUsion ,  s,  bortdrifning.    -sory, 

a.  undanstötande. 
Depurallte,  a.  renad,  klar;  obefläckad. 
— ,  v.  a.  rena,  luttra.     — tioil ,  S.  re- 
ning, -tive,  -tory,  depurgatory, 

a.  renande. 
Depulltation,.  *.  beskickning,  deputa- 
tion.  —te ,  V.  a.  sända ,  beskicka, 
befuUraäktiga ,  deputera.  —ty,  5.  de- 
puterad, sändebud,  ombud;  ställföre- 
trädare, vikarie,  -ty-governor,  s, 
underståthållare. 

Dequaiititate,  v.  a,  minska. 

Deracinate,  v.  a.  upprycka  med  röt- 
terna. 

Derange,  v.  a.  bringa  i  oordning. 
-d,  a,  förvirrad.  -men t,  S,  för- 
virring, oordning. 

Deray,  s,  uppror,  oordning. 


Descry 

Derelict,  a.  öfvergifven.  -,  8,  dde- 
mark.  — ion,  s,  öfvergifvande ;  l^jelp» 
löst  tillständ. 

Deri||de,  v.  a.  bele.  begabba,  forlöjliga. 
-sion,  8.  Stlöje,  begabberi,  förakt, 
-Sive,  -SOry,  a.  förlöjligande,  spotsk. 
—Table,  a.  som  kan  härledas.  —T ate, 
V.  a.  härleda,  -vation,  8,  härled- 
ning, derivation,  afledning.  — vative^ 
ö.  härledd,  afledd.  — ,  a.  ursprung; 
härledt  ord.  -ve.  V,  a.  hårleda.  leda 
ifrän;  meddela.  -,  V.  n,  härstamma, 
härfiyta. 

DerOga||te,  a.  förminskad.  -,  v,  a. 
nedsätta,  förminska,  förklena,  förringa ; 
baktala,  försmäda.  — ,  v.  n.  uppföra 
sig  under  sin  värdighet;  förnedra  sig. 
—tion,  S.  förminskning,  borttagning, 
afdrag ;  baktalande ;  förnedring ;  skada. 
—tive,  a.  skadande;  minskande,  för- 
ringande; förtalande.  — torineSS,  5. 
förtal,  smädelse;  minskning.  — tory^ 
a.  förminskande;  skadlig. 

DervlS,  S.  dervisch. 

Descant,  s,  diskant  (i  musik);  dispu- 
tation, förklaring.  — ,  V.  n.  sjunga 
diskanten;  drilla.  -,  V»  a.  vidlöftigt 
ell.  utförligt  beskrifva;  förklara. 

Descenyd,  v.  n.  gS  ned,  nedstiga;  här- 
stämma;  tillfalla;  landstiga;  nedläta 
sig.  —dable,  a.  der  man  kan  stiga 
utföre.  -dant,  8,  afkomling,  efter- 
kommande, barn.  —dent,  a.  sjun- 
kande ;  härstammande ,  nedstigande. 
-dible,  a.  som  kan  tillfalla  genom 
arf.  —sion,  8.  nedstigande;  fällning, 
sjunkning ;  affall ;  härkomst,  -slonal, 
a.  hörande  till  härstamning,  —t,  8,  ned- 
stigning;  sluttning;  minskning  i  värde; 
landstigning;  tillfallande  genom  arf; 
härledning,  härkomst;  slägte. 

Describllable,  a.  som  kan  beskrifvaa; 
beskriflig.  —C,  V,  a.  beskrifva,  före- 
ställa,    —er,  8.  beskrifvare. 

Descrier,  S.  upptäckare. 

Descriplltion ,  8,  beskrifning;  förkla- 
ring.    — ti?e,  a,  beskrifvande. 

Descry,  v.  a.  upptäcka,  bUfva  varsei 
.  märka  på  längt  hälL 


Desecrate 


Destination 


97 


Desecrallte,  v.  a.  ohelga,  vanvSrda. 
—tion 9  8.  ohelgelse,  vanhelgd. 

Desert,  a.  öde,  obebodd.  ~,  8.  oken, 
ödemark ;  fortjenst,  värde,  lön.  — ,  V,  a. 
öfvergifva,  lemna.  — ,  V,  n.  rymma, 
Öfverlöpa;  desertera,  —er,  s.  öfver- 
löpare,  desertör,  rymmare.  — ion,  s, 
öfvergifvande ,  rymning ;  fortviflan. 
-lesSj  a.  utan  fortjenst,  ovärdig. 

Deserjlve,  v.  a.  förljena,  vara  värd. 
-Vedly,  ad.  värdigt,  billigt,  -viiig, 
a.  värdig,  förtjent.     — ,  s.  fortjenst. 

DesiCCa|{nt,  8,  torkande  omslag  pä  8§r. 
—te,  v.  a.  uttorka,  -tion,  8,  upp- 
torkning,     -tive,  a.  torkande. 

Desiderayte,  v.  a.  längta  efter,  Sstun- 
da,  önska,    —tum,  8.  nSgot  önskligt. 

Desidiose,  a.  ledsen,  trög. 

Design,  S,  föresats,  uppsät;  utkast, 
teckning.  — ,  17.  a,  äma,  ämna,  an- 
lägga,  anställa  j  hafva  för  afsigt;  göra 
utkast,  teckna,  —able,  a,  som  kan  be* 
tecknas  ell.  utmärkas ;  märkbar.  — atC, 
V.  a.  beteckna,  utmärka.  — ation,  s. 
utnämning;  förteckning;  bestämmelse, 
anvisning.  — edly,  ad,  med  afsigt, 
med  flit,  f^rsStligen.  —er,  8,  anlag- 
gare,  stämplare;  tecknare,  —ing,  a. 
listig,  falsk ;  bestämmande.  — ,  s,  före- 
tag, -less,  a.  utan  afsigt;  obetänk- 
sam. — tnent,  8,  utkast,  plan,  teck- 
ning; bestämmelse;  förehafvande. 

Desinence,  s,  slut. 

Desirjjable,  a.  önskllg,  anskansvärd. 
— ableness,  S.  önskansvärdhet.  -e, 
8.  begär,  ästundan.  — ,  V,  a,  önska, 
begära,  eftersträfva ;  anhälla  om,  becjja. 
-edly,  ado  efter  önskan.  — Ons,  a. 
trängtande  efter,  lysten,  full  af  begär. 
— OUSnesS,  8,  önsklighet. 

Desist,  v.  n,  afstä,  upphöra,    -ance, 

s.  upphörande;  afbrott.  — Ive,  a.  slu- 
tande. 

Desk,  8.  disk,  pulpet,  skrifbord.  — ,  V, 
a    innesluta. 

DeS0la||te,  a.  ode,  enslig,  obebodd, 
ödelagd;  öfvergifven,  tröstlös.  — ,  v. 
a,  ödelägga,  utblotta ;  bedröfva.  — te- 
nCSS,  8.  ödslighet,  enslighet.  —ter, 
—tor,  S.  härjare,  ödeläggare.  — tiOn,  $, 

English-Swedish  Diet, 


ödeläggelse,  härjning ;  bedröfvelse,  tröst- 
löst tillstånd,  -tory,  a,  härjande, 
forstörande,  ödeläggande.^ 
Despair,  8,  fortviflan,  hopplöshet.  -, 
V.  n.  förtvifla,  misströsta,  -able, 
-ful,  a,  förtviflad,  hopplös,  -ingly, 
ad,  på  ett  förtvifladt  sätt. 

Despatch,  s,  s.  Dispatch* 
Despection,  8.  förakt. 

Despera||te,  a,  förtviflad;  oforvägen; 
förskräcklig;  häftig,  farlig.  -teneSS, 
5.  grymhet ;  öfverilning,  raseri.  — tion, 
8,  fortviflan. 

Despiljcable,  a.  föraktlig,  gemen,  läg, 
nedrig.  -Cableness,  8.  nedrighet, 
föraktligt  uppförande,  iSghet.  -Ciency, 
8.  förakt,  -sable,  a.  föraktlig,  ovär. 
dig.  -sableneSS,  S,  föraktlighet.  -se, 
v,  a,  förakta,  försmä.  -sednOSS,  8, 
fÖraktlighct.  -ser,  8,  föraktare.  -sing- 
ly, ad,  föraktligen.  —te,  8,  ondska, 
trots,  förakt ;  förargelse ;  motständ.  — , 
V,  a,  förarga;  oroa;  trotsa,  bemöta 
föraktligt,  -tefttlj  a,  elak,  hatfull; 
föraktlig.  -tefulneSS,  8,  elakhet, 
ondska,     -teous,  CB.  elak,  stygg. 

Despoil,  v.  a.  beröfva,  plundra,  röfva. 
—er,  8.  plundrare,  röfvare. 

Despoliation,  s.  plundring,  beröfvande; 
afklädning. 

Despond,  v.  n,  förtvifla,  vara  nedslå- 
gen,  fälla  modet,  forsaga.  -enCO, 
— ency,  s.  fortviflan,  hopplöshet,  ned- 
slagenhet, modfälldhet.  -ent,  «.  för- 
tviflande,  nedslagen,  hopplös,  —ingly, 
ad.  pä  ett  förtviflande  sätt,  hopplöst. 

Desponsayte,  v,  a.  föriofva.   -Hon, 

8,  trolofning. 
Despot,  s.  despot,  tyrann,  -ic,  -Ical, 
a,  despotisk,  oinskränkt,  enväldig. 
-icalness,  S.  oinskränkt  makt,  en- 
välde. — tism,  8.  despotism,  envälde, 
tyranni. 

Despam|{e,  -ate,  8.  afskumma 
Desquamate,  v.  a.  Qäiia. 

Dessert,  5.  desert,  efterrätt. 

Dessiccate,  s.  Desiccate. 

Destiljnate,  Destine,  v,  a.  ämna, 
bestämma ;  döma,  förordna.  — natiOU, 

7 


98 


Destiny 


Develop 


é.  beståmroelse,  ändamål,  afsigt.    •»ny^ 

8,  gudomlig  forsyn;  Öde. 
Destitullte,    a.    öfvergifven,    hjelplös, 

.behöfvande,  utblottad,     -teness  ,  S. 

öfvergifvet  tillstSnd,    elände,     -tion, 

«,  öfvergifvande ;  brist,  nöd,  hjelplöshet. 
Destroy,  v.  a.  nedrifva,  förstöra,  för- 

bärja ,    ödelägga  ,    utplSna ;    upphäfva. 

— ©r,  S.  förderfvare,  härjare :  raördare. 

Destruct,  v.  a,  förstöra,  -ibility,  s. 

förstörbarhet ;  förgänglighet.  — ible, 
a.  förgänglig ,  förstörbar.  — ion  ,  S. 
förstöring,  förödelse,  nedrifoing;  under- 
gäng, forderf,  mord,  död.  -i ¥6,  a. 
förstörande,  förödande,  forderflig,  skad- 
lig, -ively,  ad.  på  ett  förstörande 
sätt.  -iveness,  s.  förderflighet,  skad- 
lighet, vSdlighet.  —or  5  S,  förstörare, 
härjare,  ödeläggare. 

Bosudation,  S.  häftig  svettning. 

Desuetude,  S.  ovana;  förfall  (ifrån  en 
gammal  vana),  afvänjande. 

Desultor,  s.  voitigör.   -ily,  ad.  flyk- 

tigt.    -iOUS,  -y,  a.  flyktig,  obestän- 

dig,  ombytlig. 
Detach,  v.  a,  afsöndra,  befria,  åtskilja, 

skilja    ifrån;    detachera.      — lUeilt,  s. 

detacheraent;  afdelning,  division. 
Detail,   s.    utförlig    berättelse,    detalj; 

fördelning  af  en  vara ;  minut.   — ,  V.  a. 

beskrifva  noga,  detaljera. 
Detain,  v,  a.  qvarhSlla,  behålla,  uppe- 

hålla,  hindra.      -der,  s.  fångenskap, 

arresterings  o  rder  ,  inmaning  i  fängelse. 

-ing,  -ment,  s.  afhällande,  uppe- 

håll,  förhinder;  arrestering. 
Detect,    v.    a.    upptäcka,    uppenbara. 

—er,  —or,  $.  en  som  upptäcker.  — ion, 

s.  upptäckt,  upptäckande,  angifvelse. 
Detent,  s.  spännQäder.  -ion,  s.  qvar- 

hSllande,    hinder;    qvarstad ;     arrest, 

— ive,  a.  qvarhållande. 
Deter,  v.  a.  afskräcka,  hindra. 
Deterge,  v.  a.  afstryka,  borttorka,  re- 
na.    — nt,  a.  renande,  borttorkande, 

afförande. 
Deterioraljte,  v.  a.  försärmra,  förvärra. 

—tion,  s.  försämring,  förvärring,  skada. 
DotermOllt,  s.  afskräckande;  skrämsel. 

Determiollable,  a.  som  kan  faststäi- 


las  ell.  afgSras.     — atO^  å,  fastställd, 

stadgad,  afgjord;  uttrycklig,  afgörande ; 
ståndaktig.  — ,  V,  a.  begränsa;  be 
stämma,  besluta, afgSra ;  stadga.— tion, 
s.  utstakning;  fSrejots;  afgörande  be- 
slut,  dom.  — fttiTO,  a.  utstakande, 
afgörande ;  inskränkande.  —6 ,  V.  a. 
fastställa,  bestämma,  besluta;  afsluta; 
inskränka  ;  ordna  ;  verka  pä. 

Deterration,  s.  uppgräfning. 

Detersi|{On,  s.  rentvättning,  rening, 
torkning.  —T©,  a.  afförande,  renande* 
— ,  8,  renande  medel. 

Detest,  v.  a,  styggas  vid,  hata;  hafva 
afsky  for,  afsky.  -able,  a.  afsky- 
vftrd,  vederstygglig,  förhatlig,  -ably, 
ad,  vederstyggligt.  ^atlOD,  8,  afsky, 
fasa. 

Dethrone,  v.  a.  afsStta  en  monark, 
stöta  ifrån  tronen,  —ment,  3»  de- 
tronisering. 

Detonyation,  s.  T.  detonering,  förpuff- 
ning.  -ize,  V.  a.  T,  detonera,  fSr- 
puffa. 

Detorllsion,  s.  förvrängning,  förtydning. 
-t,  V.  a.  vränga,  förvända,  förvränga, 
förtyda. 

Detract,  v.  a.  tala  illa  om,  smäda, 
förtala;  afdraga,  förminska,  —er,  — Or, 
s.  baktalare,  förtalare,  skändare.  — lon, 
s.  baktal ,  skandal ;  afdrag ,  förminsk- 
ning, -ive,  a.  förtalande,  förklenande, 
bakdantande. 

Detriment,  s.  förlast,  skada,  förfSng. 
—al,  a.  skadlig,  menlig,  förolämpande. 
-alness,  S»  skadlighet,  förfSng. 

Detrition,  s.  slitxiing,  afnötning,  skaf- 
ning 

Detrude,  v.  a.  utstöta;  nedtrycka. 

Detrunca!|te,  v,  a.  förkorta ;  afhugga, 
stympa ;  halshugga,  -tion,  s.  stymp- 
ning,  förkortning. 

Detrusion,  $.  nedstörtning. 

Deuce,  s.  tvåa,  tua,  dus  (i  spel). 

Deuse,  S.  fan,  <3(jefvul. 

Deuteronomy,  s,  femte  Mose  bok. 

Devasta|{te,  v,  a,  föröda,  förhärj??.. 
-tion,  s,  förstörelse,  förödelse,  eköf- 
ling. 

Develop,  v.  a.  öppna,  uppveckla,  ut- 


Developement 

veckla;  upptäcka.  — emOIlt)  8,  ut« 
veckling.  (sluttning. 

Deyergen'Ce,    8,    krökning,    böjning; 

Devest,  v.  a,  afkläda;  beröfva,  betaga; 
tillintetgöra,  upphäfva. 

Devex,  a.  inböjd ;  sluttande,  -ity,  5. 
böjning,  krokighet. 

Deyiallte,  v.  n,  afvika;  gä  vilse,  irra, 
förse  sig.  — tion^  s.  afvikelse,  vill- 
farelse, villostig;  missgeming,  förbry. 
telse.     -tory,  a,  afvikande. 

Device,  S.  pSfund,  knep,  utväg;  fore- 
sats,  anslag;  skicklighet;  dikt;  sinne- 
bild, valspråk,  devis. 

Devil,  a,  djefvul,  fan,  satan,  -dung, 
8.  dyfvelsträck.  -ish,  a.  djefvulsk; 
ofverdrifven ;  besatt;  ganska,  -isllly, 
ad.  pä  djeflavis,  pä  ett  djefvulskt  sätt. 
— ishneSS,  S,  djefvulsaktighet,  djefleri. 

Devious,  a.  afvikande,  irrande,  kring- 
strykande; aflägsnad. 

Devi||sable,  a,  upptänklig,  -se,  v.  a. 

upptäcka,  päfinna,  anlägga,  fyrmera, 
tillskapa;  testamentera;  inbilla  sig; 
företaga  sig.  — ,  8,  testamente;  på- 
fund;  anslag;  devis;  motto.  —SCO, 
*.  person  som  fStt  testamente,  -ser, 
8,  uppfinnare;  upphoftman.  — SOr,  s, 
testator. 

Devitriftr,  v.  a.  förvittra.  [relse. 

DevOCation,   «.  bortkallande;    •  for  fö- 

Devoid,  a,  tom,  ledig,  beröfvad,  i  brist 
af;  utan. 

DeVOlIlution ,  8.  nedfallande,  tillfal- 
lande;  nedrullning,  -VO,  V.  a.  ned- 
välta;  öfverlemna,  anförtro.  — ,  t;,  n. 
hemfalla,  tillfalla;  rulla  utföre. 

Devotlle,  a.  helgad.  -,  V.  a.  viga,  helga, 
tillegna,  uppoffra,  lofva ;  fördöma ;  an- 
vända, -ed,  a.  (tOy  unto)  tillegnad ; 
uppoffrad ;  tillgifven,  underdänig.  — ed- 
ness,  s,  oinskränkt  tillgifvenhet,  un> 
derdänighet ;  invigning,  tillegning,  upp- 
offring. — ee,  S.  vidskeplig  hycklare, 
bigott.  -ement,  s.  uppoffrande ;  tJJl- 
cgiiande.  —er,  S.  tillbedjare.  — ion,  s. 
fromhet,  andakt,  andaktsöfning;  vörd- 
nad ;  tillgifvenhet,  häftig  kärlek ;  makt, 
vald.    — ional,  a.  andäktig;  hörande 


Diametrical 


99 


till  gudstjensten.  -ioualist, -iOlllst, 
8.  from  vidskeplig  menniska. 

Devour,  r.  a.  uppsluka,  fortära,  för» 
härja,  undertrycka,  utsuga,  to  —  hooics, 
vara  läsgirig.  —er,  s,  en  som  upp- 
slukar ;  slösare.    — iugly,  ad.  glupskt. 

Devout,  a.  from,  andäktig,  gudlig. 
-less,  a.  andaktslös.  — ly,  ad.  an- 
däktigt. — ness,  8.  gudlighet,  helig- 
het, andakt;  nit. 

De  VOW,  V.  a.  uppoffra,  egna. 

Dew,  8.  dagg.  — ,  t;,  a.  befukta,  dagg- 
bestänka,  —berry,  8.  brombär.  -be- 
sprent, a.  daggig.  -burning,  a. 
klar,  skinande  som  dagg.  — drop,  8. 
daggdroppa,  —lap,  8.  dröglapp^  det 
köttet  som  hanger  nedifrän  halsen  pä 
en  oxe.  — WOrm,  s.  daggmask.  — y^ 
a.  daggig,  fuktad  af  dagg. 

Dexter,  a.  höger,  -ity,  8.  skicklig- 
het, behändighet;  finhet;  snarhittighet. 
-OUS,  a.  behändig,  skicklig,  driftig; 
listig.     — OUSness,  8»  skicklighet. 

Dextral,  a.  pä  högra  sidan. 

Diabetes,  8.  urinens  omSttliga  afgäng. 

Diabolic,  -al,  djefvulsk,  ogudaktig, 
grym.     -alness,  8.  djefvulsaktighet. 

DiacOUStics,  8.  läran  om  genljudet. 

Diadem,  s.  diadem,  kunglig  hufvud- 
prydnad,  krona,  -ed,  a.  prydd  med 
diadem.        [kännedom  af  en  sjukdom. 

Diagnostics,   «.  pl.  kännetecken  ell. 

Diagonal,  a.  diagonalisk,  Bom  gär 
frän  det  ena  hornet  till  det  andra. 
— ,  8.  diagonal-Iinie. 

Diagram,  8.  geometrisk  plan,  som  för- 
klarar en  figur;  afritning,  utkast. 

Dial,  8.  solvisare,  urtafla.  — platO,  9» 
urtafla. 

Dialect,  8,  dialekt,  munart,  uttal. 
-ical,  a.  logisk,  -ics,  s.  pl.  dia- 
lektik, slutkonst,  fornuftslära. 

Dialing,  8.  gnomoniken,  konsten  att 
indela  timmarna  pä  en  solvisare. 

Dialollgize,  v.  n.  hälla  samtal,  -gue, 

8.  samtal,  dialog.  -,  V.  n.  hälla 
samtal. 

Dlamantine,  a.  af  diamant. 
Diam  el  Iter,  s.  tväriinie,  bredd,  -tral, 
-trical,    a.  tillhörande  en  tväriinie. 


100 


Diamond 


Digger 


BiamOBd^  S.  diamant;  rater  (i  kort). 

Biapasnij  S.  välluktande  pulver. 

DiapentO^  S.  qvint  (i  musiken). 

Diaper 9  S,  rosigt  lärft,  damastdräll, 
kyper;  servet.  — ,  ö,  väfd  i  rosor, 
blommig.  — ,  V.  ö.  bloramera,  väfva 
dräll. 

BiapliÄllneity,  5.  genomskinlighet,  klar- 
het. — BlCj  -nOliS,  a,  genomskinlig, 
klar. 

BiapllOretiC,  a.  svettdrifvande. 

Diarrhoea,  S.  diarrhé,  durklopp. 

Blary,  S,  jumal,  dagbok. 

Dibber,  Dibble,  s.  pinne  att  göra  hSl 
med  vid  plantering. 

Bibstone ,  s.  barnlek  med  smä  stenar. 

Dicacity,  S.  sqvalleraktighet. 

Dice,  8,  (pl.  af  die)  tärningar.  — ,  V.  71. 
spela  med  tärning,  —like,  a.  kubisk. 
— r,  S,  tärningspelare. 

Dichotollniize,  v.  a.  afdela.  -mous, 

a.  T,  tvådelad,  gaffelformig. 

Dickens,  S.  djefvul;  fan. 

Dicker,  S,  decker  (tio  stycken). 

Dictallmen,  S.  forestafvande.  -te,  S. 
regel,  foreskrift,  ingifvelse,  tillsägelse. 
— ,  V,  €t,  diktera,  foreskrifva ;  med  viss- 
het förklara,  -tion,  S.  diktering, 
föreskrift.  -tOr,  8.  diktator,  envälds- 
herre^  -torial,  -tory,  a.  diktato- 
risk ;  djerf,  myndig,  -torship,  -ture, 
5.  envSldsmakt,  en  diktators  värdighet. 

Diction,  S,  stil,  uttal,  utforsgäfva. 
— ary,  5.  lexikon,  ordbok. 

Didactic,  -al,  a,  didaktisk,  lärande, 
undervisande. 

Didapper,  s,  lilla  dykaren  (fSgel). 

Didascalic,  a,  foreskrifvande,  under- 
visande. 

Didder,  v.  n.  skälfva  af  kold. 

Diddle,  v.  n.  dingla,  vackla. 

Die,  8,  tärning;  kub;  myntstämpel, 
prägel;  färg;  fläck.  -,  V.  n.  dö,  af- 
lida.     -,  V.  a,  färga,  fläcka,     -r,  S. 

Dies,  8.  pl.  myntstämpel.  [färgare. 

Diet,  8.  föda;  diet;  herredag,  riksdag. 
— ,  V.  a.  hälla  till  viss  diet,  fore- 
skrifva en  viss  diet;  gifva  en  kost; 
spisa.  -,  V.  n.  hälla  diet.  -ary,  S. 
dietsedel,    -etic^  -etical,  a.  dietisk. 


DiffamatOry,  a.  skymfande,   ärerörig. 

Differ,  v.  n.  vara  olika,  afvika;  skilj?^ 
sig  ifrän,  icke  komma  öfverens;  vara 
af  annan  mening ,  motsäga ;  felas. 
-ence,  3.  sldlnad,   olikhet;  oenighet. 

-,  V.  a.  ätskiija.  -ent,  a.  olik, 
åtskillig,  -ing,  a.  olik.  -.  8,  strid, 
tvist. 

Diffl||cil,  a.  mödosam.  -COlt,  o, 
svär;  besvärlig;  vresig,  besynnerlig; 
mörk,  otydlig,  -cnlty,  8.  svärighet, 
svär  sak,  forlägenhet;  förvirring;  tvif- 
velsmäl. 

DifUde,  v.  a.  misstro,  -nce,  S.  miss- 
troende,  misstanka,  misströstan.  — nt, 
a.    misstänksam,     misstrogen;     rädd. 

— ntly,  ad.  misstroget.  — ntncss,  8. 

misströstan. 
DifOiipd,    v.    a.    dela    i    tu,    klyfva. 

-SSion,  8.  klyfning.  [ning. 

Difilation,    8.  uppbläsning,    bortbläs. 

Difflnenllce ,  -cy,  s.  flytighet;  bort- 

flytning.  —t,  a.  flytig,  flytande,  rin- 
nande. 

Difform,  a.  oordentlig,  ojemn,  olik; 
ful ,  stygg.  "~ity,  8.  vanskaplighet, 
fulhet,  stygghet;  oformlighet 

Diffraction,  s.  strålbrytning. 

Diffranclusement,  s.  indragning  af 
en  stads  privilegier. 

Diffaslje,  a.  utspridd;  vidlyftig.  -C, 
V.  a.  utsprida,  utgjuta,  strö  omkring. 
—ed,  a.  kringspridd,  utspridd;  oor^ 
dentlig,  besynnerlig.  — CdnesS,  s, 
utbredning ,  utflytning ,  vidlyftighet. 
-ion,  8.  vidlyftighet.  -ive,  a.  stor, 
vidsträckt,  utbredd,  vidlyftig.  — ive- 
neSS,    8.    utsträckning,    vidd;    vid- 

Dig",  V.  a,  gräfva,  borra.  [lyftighet. 

Digest,  v.  a.  smälta,  upplösa,  rensa; 
koka;  sätta  i  ordning;  öfverväga.  — , 
V.  n.  suppurera.  —er,  8.  tillställare ; 
digestivmedel.  — iblc,  a.  lättsmält. 
—ion,  8.  matsmältning ;  kemisk  bered- 
ning genom  värma.  — ive,  a.  som 
befordrar  matsmältningen  ell.  vargör- 
ning.  — ,  s.  digestivraedel.  — S,  s.pl. 
pandekter.     — urC,  5.  matsmältning. 

Digger,  s.  gräfvare;  sporre  pä  viss» 
d^urs  ben. 


Dight 

Bight;  V.  a  bekläda»  betäcka;  putsa, 
smycka. 

Digit;  S,  V4  dels  tums  mStt;  enkelt 
tal.  -ated;  a.  försedd  med  finger, 
fingerformig. 

Digladiatioil;  S,  strid  med  bar  värja ; 
tvist,  gräl. 

Dignijlfication ,  S,  upphöjelse,  befor- 
dran.  —fied;  a.  upphöjd,  hedrad  med 
nSgon  värdighet,  -fy^  V.  a.  högakta ; 
forädla;  upphöja,  befordra,  -taiy,  s. 
prelat.  — ty^  s,  värdighet,  anseende, 
ärestSnd;  ädel  min. 

Dignotion,  s.  Stskilnad. 

Digress,  v.  n.  afvika  ifrSn  ämnet,  gS 
ifrSn  saken.  — ion,  s,  afsprång;  af- 
vikande  frän  ämnet.  -lOnal,  -ive^ 
—Ory,  a,  af  vikande,  utsväfvande. 

Dijudica||te,  v.  a.  döma  emellan  tvenne. 
—tion,  S.  dom,  utslag. 

Dike,  s,  dike,  graf,  vattenledning,  för- 
^dämning;  vall;  upphöjd  väg. 

Dilacera||te,  v.  a,  sönderrifva,  sönder- 
slita, —tion,  s.  sönderrifning ,  sön- 
derslitning. 

Dilania||te,  v.  a.  nedkasta,  slS  ned. 
— tiOllj  s.  sönderrifning. 

Dilapida{|te ,  v.  a.  slösa  bort,  plocka 
bort  sten.  — ,  v,  n.  råka  i  förfall,  gS 
under.  — tion,  S,  nedrifning,  förfall 
(af  hus);  slöseri.  — tOf»  S.  förödare; 
slösare. 

Dilatl [ability,  s.  uttänjbarhet.  -able, 
a.  som  iSter  utvidga  sig.  -ableness, 

S.  egenskap  att  kunna  utvidgas.  -atlOn, 
8,  utvidgning,  -atory,  ad.  uppskju- 
tände,  dröjande.  — e,  V.  a,  utvidga, 
uttänja,  öppnas.  — ,  V.  n,  tala  vid- 
lyftigt, utbreda  sig.  — ion ,  S,  ut- 
vidgning; blandning.  — OrinCSS,  S, 
tröghet,  längsarahet,  dröjsmSl.  -Ory, 
a.  trög,  iSngsam.  [lighet. 

Dilection,  s,  kärlek  (till  nästan);  vän- 
Dilemma,  S.  förlägenhet,  förtretlighet, 

svSrighet,  bryderi. 

Diligenljce,  s.  flit,    arbetsamhet,    om- 

sorg;  diligens-vagn.    -t,  a.  flitig,  idog, 

oförtruten,  ihärdig,  driftig.      -tneSS, 

Dill,  .9.  dill  (ört).  [s.  flit. 

Dilucid,  a.  klar,  genomskinlig,    -ate, 


Dingy 


101 


V.  a.  upplysa,  förklara,     -fttioil,  S, 

upplysning,  förklaring. 
Dilu|{eilt,  a.  utspädande,  förtunnande. 

— ,   6'.    förtunnande    medel,      —te,  a, 

utspädd,  blandad.     — ,  V.  a,  fortunna, 

uppblanda,     forsvaga     (med    vatten). 

—tion,  8.  uppblandning,  utspädning. 

— Vian,  a.  hörande  till  syndafloden. 
Dim,  a,  dimmig,  mörk,  dunkel;  svag- 

synt.     — ,  V.  a.  förmörka,  fördunkla. 
Dime,   8.    amerikanskt    silfvermynt   af 

Vio  dollar. 
Dimen||sion,    S,    afmätning;    storlek, 

innehall,  dimension,      -sionless,  ö. 

omätlig.      — Sity,    8,    mStt,    omfång. 

— sive,  a.  som  bestämmer  mättet  ell. 

storleken. 
Dimi  cation,  8.  skärmytsel,  träffhing. 
Dimidia||te,  v.  a.  imlfvera.     -tion, 

5.  halfvering. 
Dimin||is]l,  v.  a.  förminska,  afkorta; 
försvaga;  afdraga.  — ,  v-  71.  minskas, 
aftaga.  — ishmeilt,  8.  förminskning, 
aftagande.  — UCnt,  a.  förminskande. 
— ntion,  8.  förminskning,  afkortning  ; 
förlust  af  anseende.  — Utive,  Ct.  liten, 
ringa;  föraktlig.  — ,  8.  förminsknings- 
ord, -ntiveness,  8.  litenhet,  smä. 
het;  obetydlighet. 

Dimish,  a.  dunkel. 

Dimissory,  a.  öfverlätande,  beviljande. 

Dimity,  s.  fint  kypradt  parkum. 

Dim||ly,  ad,  mörkt,  dunkelt,  otydligt. 
-min  g,  8.  mörker,  dunkelhet,  -ness, 
S.  dunkelhet ;  svaghet ;  svagsynthet, 
dumhet. 

Dimpl||e,  8.  grop  i  hakan  eller  kind- 
benet.  — ,  V.  a.  göra  smS  gropar.  — , 
V.  n.  formeras  till  smä  häl.  -ed, 
— y,  a.  full  med  smä  gropar. 

Dimsighted,  a.  skumögd. 

Din,  8.  dän,  klang,  skall,  buller.  — ,  V, 
n,  skrika  en  i  öronen;  dana,  bullra, 
larma.  [spisa. 

Dine,  v.  a,  &  n.  spisa  middag,  dinera, 

Ding,  v.  a.  dänga,  slä  emot.  -,  v.  n. 
bullra,  knalla. 

Dinger,  s.  sträU-öfvare. 

Dingle,  8.  dal. 

Dingy,  a.  dyster,  mörk;  smutsig. 


102 


Dining 


Dining  9    8.    middagsmSltid.      -hall; 

-room;  8o  mataal. 
Dinner^  S,  middagsmåltid,  middag,  diné. 
Bint;  8,  intryck,  märke,  grop  efter  en 

Iiäftig   tryckning;    spEr;    vald,   kraft, 

styrka ;  bruk  ell.  användande.  — ,  V,  a. 

intrycka,  göra  buglor;  märka. 

Dinnmeratiou;  8,  uppräkning. 

I>iOCe{|san;  «.  stiftsbroder ;  biskop.  -86, 

s.  stift,  biskopsstift. 
Diodon,  «.  borrfisk. 

Diopt|{erS;  s.  diopterlineÄi.    -rics,  8, 

dioptrikeu,  lämn  om  ljusstrålars  bryt* 
ning. 

Dip,  8.  doppärer  -  of  the  needle, 
korapassnälens  missvisning.  — ,  V.  a. 
doppa,  sänka,  nedsänka,  fukta;  fdr* 
panta.  — ,  V,  n,  sjunka,  to  —  intOf 
ögna,  flyktigt  genomse.  — Ckicli;  S, 
lomvia,  dykand.  [blad. 

DipetalouS;  a.  försedd  med  tvä  blom.- 

DiplltllOng,  8,  diftong,  tveljud. 

Diploma,  S.  diplom ;  patent ;  adelsbref. 
— Cy,  8,  diplomati.  — tic,  a.  diplo- 
matisk,  —tist,  8,  diplomat,  statsman. 

Dipped,  a.  guldfärgad. 

Dipper,  8,  doppare;  vederdöpare. 

Diptycil,  8,  register  pä  biskopar  och 
martyrer. 

Dire,  a.  förskräcklig,  -fal,  a,  för- 
skräcklig, gruflig,  faslig,   -fulljj  ad. 

fasligt,    -fullness,  -ness,  5.  för- 

skräckelse,  ryslighet,  fasa,  ohygglighet. 

Direct,  a.  rät,  rak,  direkt;  öppen,  tyd- 
lig, uppenbar,  uttrycklig.  — ,  V.  a. 
rikta,  syfta,  sigta;  anordna;  styra, 
regera;  beteckna;  beordra,  befalla. 
—ion,  8,  riktning,  syftemäl;  k03a, 
styrelse ;  adress ;  befallning,  föreskrift ; 
ledning.  — ive,  a,  anförande;  under- 
rättande, undervisande.  —ly,  öScZ. 
rätt;  genast,  strax;  rakt,  direkt;  ut- 
tryckligt, -ness,  8,  räthet,  rakhet, 
riktning.  — Or,  5.  direktör;  anförare, 
styresman.  — Ory,  a.  styrande,  le- 
dande, regeiande.  >-,  s,  regel  att  ef- 
terfölja ;  direktorium, 

Ölreption,  s.  röfveri,  plundring. 

Dirge,   s,   själamessa,   liksSng;  klago- 

Dirigent,  a.  ledande,  förande,     [säng. 


Disallow 

Dirk,  8,  dolk.  -t  v,  o.  förderfvft» 
skämma  bort. 

Dirt,  8,  orenlighet,  trSok,  smuts ;  nedrig» 
het.  -,  V,  a,  smutsa,  orena.  — ily, 
ad,  smutsigt,  orent ;  skamligt.  — Iness, 
8.  orenlighet,  osnygghet;  oanständig- 
het. — y,  a.  oren,  smutsig,  osnygg; 
föraktlig;  gemen.  — ,  V,  tt.  orena, 
smutsa;  smäda,  förtala. 

Diruption,  8.  brä ökning,  brytning. 

Disap!lity,  8,  orörmögenhet ,  svaghet», 
oskicklighet;  laga  förfall.  — ble,  V,  a, 
göra  oförmögen;  förhindra;  förstöra. 
— blement,  8»  svaghet,  oförmögenhet. 

Disabnse,  v.  a.  bringa  ur  villfarelse; 
hjelpa  till  rätta. 

DisacCOmodat||e,  v.  a.  sätta  i  bryderi. 
— ioU;  8,  oordning,  oberedt  till- 
ständ. 

Disaccustom,  v.  a.  afv&nja. 

Disacknowledge.  v.  a.  icke  erkänna, 
förneka. 

Disacqnaintance,  8,  obekantskap. 

Disadorn,  v,  a.  vanpryda. 

Disadvantage,  s,  skada,  förlust,  för. 
derf,  oläglighet.  -,  V.  ö.  skada,  för- 
fördela.  — Ons,  a.  skadlig;  pbeqväm- 
1ig.  -OUSly,  ad,  med  förlust.  -OUS- 
ness,  8,  skada,  oläglighet. 

Disadventur||e,  s.  vidrig  händelse. 
—oas,  a.  olycklig. 

DlsafTect,  v,  a.  uppfylla  med  missnöje. 
-ed,  a,  missnöjd,  otillfreds,  -eduess, 
8,  afvighet,  vidrighet.  — lon,  s.  miss- 
nöje, afvighet;  brist  pS  nit  för  rege- 
ringen; obenägenhet.  — ionato,  a. 
illa  sinnad. 

Bisafi^rm,  v,  a.  förneka,    -ance,  8, 

vederläggning,  vägran. 

Disafforest,  v.  a.  göra  en  kronsns 
skog  till  allmänning. 

Disaggregate,  v.  a,  skilja. 

Disagree,  v,  n,  vara  oense ;  icke  stäm- 
ma öfverens,  tvista,  blifva  oense,  —able, 
C,  stridig ;  obehaglig,  förtretlig ;  oense. 

-ableness,  8.  obehaglighet,  -ment, 

8.  misshällighet,  oenighet,  stridigt  sin« 
nelag;  olikhet. 
Disallow,    V.    a,    nek»,    ause    säsom 
olaglig;  ogilla,  förkasta,  fördöma,  icke 


Disallowable 

bevDja.  -able,  a.  otaiStllg,  oQenlig. 

-ance,  s,  förbud. 
Disanclior,  v.  a.  lyfta  ankar. 
Bisanimajlte,  v.  a.  döda,  beröfva  lif. 

vet ;  göra  modfälld,  afskräcka, » — tiOn, 
«.  dödande;  modstulenhet. 

Disannul;  v.  a,  kassera,  upphäfva,  an- 
nullera,  afskaffa.  -nient,  s,  afskaf- 
fande;  upphäfvande. 

Disappear,  v.  n,  försvinna,  blifva 
osynlig,     -ance,  5.  försvinnande. 

Disappoint,  v,  a.  svika;  bedraga, 
narra;  kullkasta.  — ment,  S,  besvik- 
ning  ,  bedrägeri ;  brutet  löfte ;  bedraget 
hopp. 

Disappreciate,  v.  a.  underkänna. 

DisapprOpation,  s.  ogillande,  miss- 
billigande.  — Yal,  8.  missbilligande. 
—TO,  v.  a.  ogilla,  förkasta,  missbilliga. 

Disarm,  v.  a,  aiVäpna,  göra  värnlös. 

Disarrange,  v.  a,  förvirra,  bringa  i 
oordning,  —ment,  5.  förvirring-  cord- 
oning. 

Disarray,  S.  afklädning;  oordning.  -, 
V.  a.  afkläda ;  förvirra.  [löshet. 

Disassiduity,   s,  efterlStenhet ,    värds- 

Disastjler,  S,  olycksstjärna ;  olyckshän- 
delse ;  missöde.  — ,  V.  a.  göra  olycklig, 
bedröfva.  — rOUS,  a.  olycklig;  sorg- 
lig,  bedröfiig.  -trOUSness,  5.  olyck- 
salighet. 

Disattentiou,  $.  ouppmärksamhet. 

DisavOUCh,  v.  a,  vägra;  neka,  frSng;^. 

Disavow,  v.  a.  icke  erkänna,  neka, 
ogilla,  -al,  -ment,  5.  Sterkallelse, 
vägran,  nekande. 

Disband,   v.  a,  afdanka.     —,  v,  n. 

skingras,  upplösas. 
Disbark,  v.  n,  stiga  1  land,  gS  i  land. 
Disbelieyf,  S,  misstroende,  tvifvelsmSl, 

otro.     — YO,  V.  n.    misstro,    icke  tro, 

tvifla,  tveka.  [bortjaga. 

Disbench,  v.  a.  drifva  ifrSn  sitt  säte; 
Disblame,  v.  a.  undskyiia. 
Disbrancll,  v.  a.  qvista  ett  träd. 
Disburden,  v.  a.  aflasta,  afbörda,  lätta; 

hugsvala,  trösta. 
Disburse,  v.  a.  utbetala,  göra  förskott. 

-ment,  S.  förlag ;  utbetalning,  utgift. 

— r,  5.  utbetalare. 


Discoloration      ,103 

Disc,  s,  T.  skifva. 

Discalceate,  v.  a,  tJ^ga  af  skorna. 

Discandy,  v.  a.  upplösa,  smälta. 

Discard,  v.  a.  utgallra;    afskeda,   af- 
danka.   — ure,  S,  afdankande,  afsked* 
Discarnate,  a.  beröfvad  kött,  flädd. 

Disease,  v.  a.  afkläda. 

Disceptation,  s.  tvist. 

Discern,  v.  a,  se,  upptäcka,  f5rmarka, 
känna,  urskilja ;  öfverväg-..  — iblO^  a. 
synlig;  tydlig.  -ibJeiiesS,  9.  syn- 
lighet,  urskiljbarhet.  -Ing,  a.  skarp- 
sinnig, upplyst.  — ,  8.  förstånd,  urskil- 
ning.  -ment,  S.  urskilning,  omdö- 
meskraft. 

Disccrp,  v,  a.  stycka,  frSnslita.  -tible, 
a.  som  kan  sönderslitas.  — tiOD  ,  s, 
sönderrifning,  frånskiljande. 

Discharge,  «.  afskjutande,  lossande; 
salfva  (af  skjutgevär);  smäll;  afsked, 
afsättning;  befrielse;  löspenning;  qvit- 
tens;  fullgörande;  privilegium.  — ,  v. 
a.  aflasta ;  frikänna ;  befria  ur  fängelse ; 
släppa  lös;  afslguta;  betala,  afbörda 
(sin  skuld);  fullgöra  (sin  plikt);  af- 
skeda;  utgjuta.  — r,  S,  lurladdare  pä 
en  elektrisirmaskin ;  aflastare ;  betalare. 

Discide,  v.  a,  sönderskära,  dela. 

Discinet,  a.  utan  gördel,  oomgjordad; 
vårdslöst  klädd. 

Discind,  v.  a.  stycka,  sönderskära. 

Discip|]le,  s.  lärjunge;  lärling.  -,  v.  a. 
uppfostra;  lära,  undervisa.    — lesllip, 

s.  lärjungetiiistSnd.     -linable,   a. 

läraktig,  -liliableness,  s.  läraktig- 
het.  -linarian,  s,  en  som  älskar 
tukt  och  disciplin.  — linary,  a.  hö- 
rande till  undervisning,  till  disciplinen. 
—line,  S.  undervisning ;  disciplin,  tukt, 
aga;  ordning;  regel;  bestraffning.  — , 
V.  a.  uppfostra,  lära;  anordna;  tukta, 
disciplinera. 

Disclaim,  v.  a.  ej  vidkännas,  afsäga 
sig,  förneka;  afstS. 

Discl0|I.Se,  v,  a.  upptäcka;  uppenbara; 
utkläcka.  -SCr,  5.  upptäckare.  -SUre, 
8.  upptäckt,  yppande. 

DisCOherent,  a.  osammanhängande. 
sammanhangslös. 

DisCOlJlOration,  S.  färgens  förändnns: ; 


104         Discolour 


Biscriminable 


fläck;   skada.     -OUT 5  V.  a.   taga  ur 

färgen,   göra  blek. 

Discomfit,  s.  nederlag.  -,  V,  a.  drifva 
pä  flykten,  besegra,  Öfvervinna..  —lire, 
s.  nederlag,  forlust  af  ett  fältslag. 

Discomfort,  s.  bedrofvelse,  sorg,  oro; 
bekymmer;  otreflighet.  — ,  v.  a.  be* 
dröfva ;  förtreta ;  betaga  modet.  ~al)le, 
a.  bedröfvad;  oireflig. 

Discommend,  v.  a.  lasta,  tadla,  ogUla, 
fördöma.  — afolo,  a,  lastbar ;  värd  att 
ogillas.  -ablenesS,  S.  tadelvärdighet. 
— ation,  5.  tadel,  förebräelse;-  skam. 
—er,  s,  tadlare,  klandrare. 

DisCOmmollde,  v.  a.  oroa,  inkommo- 
dera,  besvära,  falla  oläglig.  — dii^ns, 
a.  oläglig,  obeqväm,  besvärlig,  -dity, 
5.  besvärlighet,  obeqvämlighet,  oläglig- 
het; skada. 

Discompollse,  v,  a.  bringa  i  oordning ; 
förvirra,  oroa,  forarga.  — SCdnCSS, 
—sure,  s.  oordning;  oro,  förvirring. 

Disconcert,  v,  a,  förvilla,  fSrbrylla; 
göra  till  intet,  kullkasta. 

Disconformity,  c.  olikhet,  oofverens- 
stäramelse;  osämja. 

DisCOngrnity,  s.  stridighet,  oenighet, 
misshällighet.  [skiljsmessa. 

Disconnect,  v.  a.  åtskilja,    -ion,  3, 

DisCOnsent,  v.  n.  icke  stämma  öfverens. 
DisCOnsOlajJte,  a.  tröstlös,  bedröfvad, 

utan   hopp.     -teness,   -tion,  s. 

tröstlöshet,  förtvifian,  nedslagenhet. 
Discontent,  5.  missnöje;    bedröfvelse, 
sorg,  förtret.    — ,  a.  missnöjd.    — ,  v.  a. 
göra  nlissnöjd;  förtreta.    — eö,  a.  miss. 
nöjd,    ledsen.      — edly,    ad.    ogerna. 

-cdness,  -ment,  s,  otiiifredsstäi- 

lelse,  missnöje,  förtret;  missbag. 

Discontina||ance,  -ation,  s.  afbrott, 

upphörande,  hvila.  —6,  v,  a.  afbryta, 
iclie  fortfara,  upphöra.  — ,  V.  n.  förlora 
sammanhanget.  — ity,  S.  bristande 
sammanhang ;  söndring. 

DisCOnvenienlJCe,  S,  olikhet,  oenighet, 
otreflighet.  —t,  a.  olik,  otjenlig,  oläglig. 

Discord,  5.  oenighet,  tvedrägt,  oför- 
enlighet; missforstSnd ;  missklang  (i 
musik),  — ,  v.  Ti.  vara  oense,  icke 
stämma    öfverens,    afvika.       -ance, 


-ancy,  s.  oenighet;  osamstämmighet* 

-an t,  a.  oöfverensstämmande ;  falsk; 

oense ;  illa  ljudande ;  förstämd,  -antly, 

ad.  pä  ett  oförenligt  ell.  stridigt  sätt. 

—föl,  a.  trätgirig. 
DisCOunsel,  v.  a.  afräda,  afstyrka. 
Discount,  s.  afdrag,  afräkning,  afslag, 

diskont.    — ,  v»  a.  diskontera ;  afrakna, 

afdraga. 

Discountenance,  s.  ovänlighet;  för- 

akt.  — ,  V.  a.  hindra;  göra  förvirrad, 
göra  nedslagen,  afskräcka;   ogilla. 

Discourage,  v.  a.  göra  modfäUd, 
skräma,  afskräcka ;  förhindra ;  bedröfva. 
— ,  S.  modlöshet,  —ment,  S.  klen- 
modighet ,  försagdhet ;  afskräckande, 
afrädande,  hinder,  motständ. 

DisCOUrllse,  5.  tal,  samtal;  afhandling. 
— ,  V.  n.  tala ,  samtala,  hälla  tal ;  af- 
handla,  argumentera.  — Ser,  s.  talare, 
skribent.  — sive,  a.  hörande  till  ett 
samtal;  talande. 

DisCOUrJlteOUS,  a.  ohöflig;  oartig; 
ovänlig,  grof.  -teOUSnesS,  S.  ohöflig. 
het,  o  vänlighet,  grofhet.  — tesy,  S. 
grofhet,  oartighet,  ohöflighet;  missnöje. 

DisCOUS,  a.  bred,  trind,  vid,  platt. 

DisCOTer,  v.  a.  upptäcka,  uppenbara, 
göra   bekant;    blifva   varse,    hitta  pä. 

-able,  a.  lätt  att  upptäcka,    -er, 

S,  upptäckare.  — y,  8.  upptäckt,  yppande, 

fynd,  upptäckande. 
Discredit,  S.  vanheder,  vanrykte,  miss* 

kredit.     — ,    V.    a.   vanhedra;    sätta    i 

misskredit,     väcka     misstroende     för. 

—able,  a.  vanhediande ;  som  minskar 

förtroendet  eller  krediten. 
Discreet,  a.  förstSndig,  förnuftig,  för- 

sigtig,    varsam,    eftertänksam;    ärbar, 

sedig.    -ly,  ad.  varsamt.    -nCSS,  .<?. 

klokhet,  forsigtighet. 
Discrepan|[C6,  -Cy,  S.  åtskilnad,  olik. 

het ;  stridighet,     —t,  ö.  stridig,  oense, 
Discreyte,  a.  särskild.    -,  v.  a.  skilja, 

afsöndra.    — tion,  S.  klokhet,  förständ ; 

forsigtighet;  godtfinnande,  behag.    — ti- 

onal,   a.  oinskränkt,     -tionally, 

ad.  pä  ett  förnuftigt  sätt;  efter  godt- 
finnande.    —tive,  a.  afsöndrad. 

Discrimi|lnable,   a.  som  kan  frän- 


Discriminate 

skiljas,  -nate,  v,  a.  ätskilja,  utmärka, 
urskilja ;  utvälja,  -nately,  ad.  tyd- 
ligt, helt  och  hållet,  noga.  -IiatenesS, 
S.  utmärkt  Stskilnad.  —nation  ^  S, 
skilnad,  tecken  till  åtskilnad.  — na- 
tiye^  a.  Stskiljande,  utmärkande,  ka- 
rakteristisk.    — nons^  a.  farlig. 

Discnlpate^  v.  a.  urskulda,  frisäga. 

Dlscnmb||ency,  s.  liggande  (till  bords) ; 
hvilande.     -eFj  V.  a.  befria,  lätta. 

DisCUr||rent,  a,  obmklig,  ogängse. 
— sivéj  a.  löpande  hit  och  dit;  irrande, 
ostadig;    öfvertygande,  utförlig.     — si- 

veness,  s.  utförlighet,    -sory,  a. 

rörnuftig,  logisk. 
DiscUSj  S,  diskus,  kastskifva. 
Discuss 9  v.  a,  granska,  udersoka,  af- 

handla,    nagelfara j    skära    (en    böld); 

sönderbryta,     —ion,  s.  undersökning; 

granskning,   forskning,  öfverläggning ; 

fördelning  (af  en  svullnad). 
Discutient,  a.  upplösande,  fördelande. 
Disdain,  5.  förakt,  smädelse;  stolthet, 

högmod,  öfvermod.     — ,  v,  a,  föralcta, 

försmä;  afsky.     ~f  öl  5  a.  föraktande, 

högmodig,  spotsk.  ~f QlneSS,  S.  förakt. 
Disease,  S,  sjukdom,  sjuklighet,  opass- 

lighet.     — ,  V,  a.  besvära;    göra  sjuk. 

— d,  a.  sjuk,  opassiig.    -dness,  5. 

sjuklighet,  bräcklighet,  —fill,  a.  smitt- 
sam ;  oroande.     — mont,  8,  obeqväm' 

lighet. 

Disedged,  a.  utan  ägg,  slö. 

Diseni||bark,  v.  a.  fora  i  land,  urlasta. 

-,  v.  n.  landa,  gä  i  land.   -barras  s, 

v.  a,  bringa  ur  förlägenhet.  — bar- 
rassment,  5.  befrielse,  återlösande. 
-bodied,  a.  utan  kropp,  skiljd  vid 
kroppen,  flyttad  ur  kroppen.  — body, 
V.  a.  befria  frän  krigstjensten.  — bo- 
gue,  v.  n.  utgjuta  sig  (om  en  flod); 
utflyta ;  utsegla  ur  ett  trångt  farvatten. 
-bowel,  v.  a.  taga  ut  tarmarne. 
—broil,  v.  a.  utreda,  utveckla ;  hjelpa 
ur  förvirring;  bringa  i  ordning. 
Disen||able,  v.  a,  förtaga  makt,  göra 
oduglig,  sätta  ur  stånd.  — Cliant,  V.  a. 
befria  ifrån  en  förtrollning.  -COUrage, 
v.  a.  afskräcka ;  göra  raodfälld.  -Cum- 
ber,* v,    a.    befria,    lätta;    aflasta. 


Disgust 


1Ö5 


•-CUmbrance,  S,  befrielse,  lättnad, 
—gage,  v.  a,  afsöndra;  göra  ledig; 
befria  ifrån  hinder ;  frisäga  frän  nSgOD 
förbindelse,  -gaged,  a.  ledig,  fri  n5r. 
-gagedness,^.  frihet,  obundeiAet, 
ledighet,  -gagement,  s,  befrielse-från 
en  förbindelse ;  ledighet,  -noble,  V,  a} 
fräntaga  én  adelskapet.  — roU^  V,  a} 
utstryka.  —tangle,  V.  a.  upplösa, 
utveckla,  göra  lös,  befria.  — terrO, 
V.  a.  gräfva  upp  ur  jorden.  — thral, 
V.  a.  befria,  sätta  i  frihet,  -tlirone, 
V,  a.  stöta  frän  tronen ,  afsätta. 
-trance,  v.  a.  uppväcka  frän  en 
dvala. 

Disesponse,  v.  a.  återtaga  sitt  löfte 
om  äktenskap. 

Disest||eem,  v.  a.  vanvorda,  förakta. 
— imation,  S.  van  vördnad,  förakt. 

Disfancy,  v.  a.  ej  tycka  om. 

Disfavour,  s.  ogunst,  onåd;  ohöflighet; 
fulhet.     — ,  V.  a.  missgynna. 

DisfigUJIratiou ,  s.  vanställning,  för- 
ställande,  —re,  V,  a,  vanskapa,  van- 
ställa, stympa,  göra  lytt.  -rement, 
8,  vanskaplighet. 

Disforest,  v.  a.  uthugga  en  skog. 

Disfranchise,  v.  a,  borttaga  privile- 
gier.  -ment,  s.  beröfvande  af  val- 
rättighet  etc. 

Disfnrnish,  v,  a,  borttaga  möbler; 
beröfva,  afkläda,  blotta. 

Disgarnish,  t;,  a.  blotta  en  fästning 
pä  kanoner. 

Disglorify,  v,  a.  beröfva  fira;  vanära. 

Disgorge,  v.  a.  spy  ut,  kasta  upp. 

Disgrayce,  S,  ogunst,  onåd;  vanheder, 
skam.  — ,  V.  a.  vanhedra;  betyga  sin 
onåd;  förvisa.  -CCful,  a.  skymflig, 
vanhederlig,  skamlig.  -CCnesS,  S, 
skymf,  skam.  — ciOUS,  a.  ogunstig, 
onådig,  oblid. 

Disgregate,  v.  a,  skingra. 

Disgui||se,  S.  förklädning;  förställning. 

— ,  V.  a.  förkläda,  förställa,  bemantla, 

dölja.       -seir.ent,    8,     förklädning, 

maskering.     — sing,  5.  maskerad,  för- 

.  klädning ;  förställning. 

Disgust,  5.  afsmak,  leda,  vämjelse, 
afsky  ;  missnöje.  — ,  V.  a.  förorsaka  afsky, 


f06        Disgustful 


väcka  värrgelse ;  väcka  missnöje.  — ftel^ 

a,     osmaklig,     motbjudande,     äcklig. 

»fulness^  S.  vämjelighet,  osmaklighet. 

-ing,  a.  äcklig. 
Dish,   8,   fat,  kopp;   rätt,  anrättning. 

to  —  (ujpjt    v.  a.   lägga  upp  maten; 

«lä  pä  en  fat  ell.  i  en  kopp ;  anrätta. 

— ff ash,  S.  diskvatten,  skulor,    -Wa- 
ter, s.  diskvatten. 
Bishabit,  v.  a.  drifva  bort  ifrSn  ett  ställe. 
Disharmoijnious,    a,    icke    öfverens- 

stämmande^    —ny^  S,  missljud;  miss- 

hällighet,  oenighet. 
Bishearten ,    v.    a.    afskräcka ;    göra 

modfälld,  nedtrycka. 
Bisherlfison,  5.  forklarande  för  arflos. 

-it,  Bisheir,  v.  a,  gSra  arflös. 

Bisheyel,  v,  0.  slS  ut  håret  oordent- 
ligt  kring  ariame.  —led,  a.  med 
utslaget  hSr. 

Bishonest,  a,  oärlig;  oanständig; 
okysk ;  skymflig,  vanhederlig,  -ness, 
— y,  8.  skälmstycke,  bedrager;  trolös- 
het; otukt,  okyskhet,  liderli^fiet. 

Bishon OHr,  s,  vanheder,  blygd,  skam- 
fläck ;  förebrSelse.  — ,  V,  G.  vanhedra, 
skända ;  kränka  (en  mö),  to  -^  a  Mil, 
vägra  att  acceptera  en  vezel.  —able, 
a.  vanhedrande,  skamlig,  gemen. 
-ableness,  *.  oärlighet,  vanheder. 
-ably,  ad,  pl  ett  gement  sätt.  -er, 
8.  äreskändare. 

Bishnmour,  S.  elakt  lynne,  tvärhet. 

Bisimprcve,  v,  a.  försämra,   -men t, 

8.  forfall,  förvärring. 

Bisincarcerate,  v.  a.  befria  ur  fän- 
gelse. 

BisincliflnatiOB,^.  obenägenhet,  ovilja. 

—ne,    v»    a,    göra    obenägen;    väcka 

misshag. 
Bisincorporate,  v,  a,  afsondra,  skilja. 
Bisingennility,  5.  oredlighet,  förställ- 

ning,  falskhet.    -OHS5  a.  trolös,  falsk ; 

förställd;    förslagen.     — OUSnesSj    8, 
.    oredlighet. 

Bisinhabited,  a,  obebodd. 
Bisinhe[|rison,  9.  arfiSsgörelse.   -rit, 

A),  a.  göra  ai^öa. 
Bisinter,    v,   a.    nppgräfva,    upptaga 

ur  en  graf. 


Dismember 

Bisinterest,  8,  oegennytta,  opartisldiéti 
—ed,  a.  oegennyttig,  opartisk,  -ed* 
ness,  8.  oegennytta,  opartiskhet. 

Bisinnre,  v.  a.  afvänja. 

iFisinviJItation,  s.  återbud,  -te,  t;,  å. 

ge  återbud,  kontra  mandera. 
Bisjection,  8,  nedslagenhet. 
Bisjoin,  v,  o.  åtskilja,  söndra,  upplösa, 

taga  sönder.  [stycka. 

Bigjoint,  v.  a.   vrida,   draga  ur  led; 
BiijQdication,  5.  dom,  utslag. 

Bisjunct,  a.  afsöndrad.frånskiljd.  -ion, 
8.  löstagning,  afsöndring.  — IvO,  ö. 
åtskiljande,  söndrande. 

Disk,  8,  diskus;  skifva. 

Biskinduess,  s.  kallsinnighet,  ovänlig, 
het;  otjenst,  oförrätt,  skada. 

Bislike,  ä.  misshag,  afsmak,  missnöje. 
— ,  V,  a.  ogilla,  hafva  afsmak  för; 
tadla;  icke  tycka  om.  -ful,  a, 
obenägen,  vidrig.  — n,  V.  a.  göra  olik. 
-ness,  5.  olikhet.  — r,  8*  tadlare, 
klandrar©, 

Bislimb,  v.  a.  slita  lem  ifrån  lem. 

Bislimn,  v,  a,  utplåna,  utstryka. 

BisiocalJttS,  v.  a.  förrycka;  bryta  ut 
led.  -tion,  8,  förryckning;  vridning 
ur  led. 

Bislodge,  v.  a.  drifva,  bära,  förlägga 
på  ett  annat  ställe,  föigaga,  to  '^  a 
camp,  rycka  upp  ett  läger,  to  -»  a 
stag,  drifva  upp  en  hjort. 

Bisloyal,  a.  trolös,  förrädisk;  obe- 
ständig, -ty,  8,  trolöshet,  förräderi, 
obeständighet. 

Bismal,  a.  bedröflig,  inörk,  gruflig, 
förskräcklig,  faslig.  -BOSS,  8.  för- 
skräckelse;  bedröfvelse;  elände. 

Bismantle,  v,  a.  aftaga  manteln;  af- 
kläda ;  nedrifva,  rasera,  rifva  ner  fäst- 
nings  verken.  [blotta. 

Bismask,   t;,    a,    taga    masken   ifrån, 

Bismasted,  a.  utan  master. 

Dismay,  S,  räddhåga,  skrämsel;  ned- 
slagenhet. — ,  V.  a.  förskräcka,  af- 
skräcka.  — edness,  8.  nedslagenhet, 
fruktan. 

Bisme,  8.  tiondedel,  tionde. 

Dismember,  v,  a.  stycka,  frånslita, 
afskära  en  lem. 


Dismfes 

BismisS^  V,  CL  a&keda,  frlgifva.  skicka 

bort ;  förvisai  lepna.     — äl^  3.  afsked, 

bortskickning.    —iOHj  S,  afsked,  bort* 

skickning;  entledigande. 
Dismount,  V,  a,  kasta  af  (en  hästen) ; 

fSmagla   (en  kanon).    ^^  V»  ^'  stiga 

af  hästen;  sitta  af. 
Dlsnatarllallze,  v,  a,  berSfva  bnrskap ; 

anse    säsom    utländning.       —Od,    a. 

onaturlig,  grym,  känslolös. 
Disoblledience,  s.  olydnad,  ohSrsam. 

het.     -edient,  a.   ohörsam,  olydig. 

— edientness,     S,      motspänstighet; 

olydnad.     -^©Yj  V.  n,  neka  lyda,  vara 

Qhörsam;  öfverträda  lagen. 
Pisoblillgation ,   «.   ohöflighet;    miss. 

nöje,  förtret;   otjenst.     -gatory,  <X. 

befriande  firSn  obligation,     -ge,  V,  a. 

förolämpa;    neka    göra    nSgon    tjenst. 

-glngness,  S.  ohöfligt  uppförande. 
Disorb,  v.  a.  bringa  ur  omloppskretsen. 
Disorder,  S.  oordning ;  förvirring ;  oro ; 

oskick ;  opasslighet,  sjukdom ;  oordent- 

lighet;   sinnesoro.     — ,    v,  a.  ställa  i 

oordning,  förvirra,  störa,  oroa ;  förtreta. 

"-ed,    a.    oordentlig;    liderlig;    sjuk. 

-edness,  S.  förvirring,     -ly,  a.  för- 

virrad,  oordentlig;   upprorisk;  liderlig. 

Disordinate,  a.  oordentlig. 

Disorganize,  v.  a.  förstöra,  upplösa. 

Disown,  v,  a,  neka,  icke  erkänna; 
förkasta. 

Dispanlld,  v,  a.  utbreda;  utspänna. 
-rSiOn^  S,  utspänning. 

Disparallge,  v,  a.  förakta,  lasta,  be- 
handla med  förakt ;  tala  föraktligt  om. 
•^gement,  s.  förnedring,  förakt, 
akymf;  gifterraSl  med  en  af  lägre 
■stSnd.     -gingly,  ad,  föraktligen. 

Dispar|{ates ,  S.  ^l.  ting  som  aldrig 
kunna  jemföras.  — ity,  S.  olikhet; 
raissproportion ;  ojeranhet. 

Dispark,  v.  a.  nedrifva  stängslet  kring 
en  park. 

Dispart,  t;,  a.  dela,  afsöndra,  klyfva, 
skilja,     — ,  9.  T,  sigte,  visir;  kaliber. 

Dispassion,  a.  känslolöshet,  samvets- 
lugn. ~ate,  —ed,  a,  allvarsam; 
kall,  lugn;  fri  frän  passioner. 

Dispatcll,  v,  a.  hasta,  skynda,  förrätta 


Bisplosion        107 

fort;  afOlrda,  döda.  -,  V,  n.  skynda 
&iE>  "»  S,  affardande;  snällhet, 
snabbhet,  hastig  verkställighet ;  depesch ; 
kurir.  — ful,  a.  snabb,  skyndsam, 
oförtruten. 

Dispel,  t?,  a.  fördrifva,  bortdrifva, 
förjaga,  skingra. 

Dispence,  s.  kostnad,  slöseri. 

Dispens||ai}le,  a.  som  kan  tilllStas  ell. 
undantagas.  — ary,  a.  hus-  och  res- 
apotek;  laboratorium.  — atioil,  S. 
utdelning ;  frikallelse ,  dispensation, 
undantag ;  tillredning  af  medikamenter. 
-ator,  s.  utdelare,  förvaltare,  -atory, 
8.  farmakope.  —6,  8,  tillätelse;  un> 
dantag.  -,  v,  a,  utdela;  tilläta,  fri. 
kalla;  ursäkta;  undantaga,  befria. 
-er,  8,  utdelare. 

Dispeople,  v.  a.  föröda,  utblotta  pS  folk. 

Disperge,  v,  a.  utbreda;  bestänka. 

Disperjlse,  v,  a,  förströ;  förskingra; 
sprida;  fördela.  — ,  v.  n.  skingras, 
förströs,  -sedly,  ad,  förvirradt,  hit 
och  dit.  —sedness,'  s.  sönderdelning, 
förskingring;  förströelse.  — Sion,  8. 
förströelse,  kringspridning,  förskingring. 

Dispirit,  v.  a.  göra  modråUd;  för. 
trycka ;  afskräcka,  nedslå.  —OdneSS, 
8.  nedslagenhet,  modlöshet. 

Dispiteous,  a.  obarmhertig;  knorrisk. 

Displace,  v,  a.  flytta  frän  sitt  rum, 
rubba,  deplacera;  afsätta.  — ncy,  8, 
ohöflighet;  misshag,  missnöje. 

Dlsplant,  v.  a.  plantera  ut,  upprycka, 
fördrifva.  — atiOU,  5.  omplantering, 
flyttning ;  utdrifvande. 

Display,  8,  förklaring;  exposition, 
framställning;  Sskädande;  utveckling. 
— ,  V.  ö.  utbreda,  utveckla j  uttyda, 
visa,  förklara,  iSta  se. 

Displea||sance,  8.  misshag,    -sant, 

a.  oangenäm,  obehaglig,  förolämpande, 
förtretlig.  — Se,  V.  a.  förtörna,  uppreta ; 
misshaga,  stöta.  — singness,  s.  miss. 
hagligt  uppförande ;  obehaglighet.  — SU» 
re,  8.  misshag,  missnöje ;  förtretlighet ; 
sorg ;  onSd ;  vrede,  — ,  v.  a.  misshaga, 
förtörna,  förolämpa, 
Displollde,  v.  o.  spränga  sönder.  -Sion, 
8,  knall,  brak» 


108  Dispoil 

Dispoil,  V.  a,  berofva,  plundra. 

Disport  9  5*  spel,  lek,  lustbarhet,  tids- 
fördrif.  — ,  V^  a.  roa,  forlusta,  for- 
drifva  (tiden).     — ,  V.  ti,  skämta,  jollra. 

DispO'S||aI)le5  a.  disponibel,  som  kan 
disponeras.  — alj  s.  anordning,  in* 
rättning;  bestyr;  regering,  förvaltning, 
disposition.  — Gj  5.  böjelse.  — ,  V,  a. 
disponera,  förvalta;  ställa  i  viss  ord- 
ning ;  förordna  om ;  förraä ,  beveka ; 
bereda,  tillreda;  betjena  sig  af;  an- 
vända; gifva  bort.  to  —  of  in  W(Z- 
riage,  gifta  bort.  to  —  of,  forordna 
om.  to  —  of  one,  göra  sig  af  med 
nSgon.  to  —  of  a  house ,  hyra  ett 
hud.  —ed,  a.  fdrordnad;  färdig, 
disponerad,  hägad,  sinnad";  benägen. 
-  of,  sSld,  föryttrad,  -er,  s.  för- 
valtare. — itiOIlj  5.  inrättning,  be- 
skaffenhet ;  böjelse  för  något,  disposition, 
sinnelag;  tillstSnd.  — itive,  a,  dispo- 
nerande ,  förberedande ;  användande. 
— Ure,  5.  böjelse;  sinnelag. 

Dispossess,  v.  a.  drifva  ifrSn  sin  be- 
sittning,  afsätta.  — iOH,  s.  fordrifning, 
afsättning. 

Disprailjse,  S,  tadel,  klander,  vanära, 
forevitelsö-  — ,  V.  a.  tadla,  förakta, 
läste,  klandra.  -Sible,  a.  tadelvärd, 
lastelig. 

Dispread,  v.  a.  förströ,  kringsprida, 
skingra. 

Disprize,  v*  a.  undervärdera,  nedsätta. 

Disprofit,  s.  förlust,  skada,    -able, 

a.  onyttig,  menlig,  skadlig. 

Disproof,  S.  vederläggning;  ogillande. 

Disproportion,  s.  olikhet,  oofverens- 
8tämmels€,  ojemnhet.  — ,  V,  a.  bringa 
ifrSn  sitt  rätta  förhSllande;  göra  olik, 
röra  tillsammans,  —able,  —al,  —ate, 
—ed,  a,  ojemn,  olik;    icke  passande. 

Disprollvable,  a.  som  kan  ogillas  eller 
vederläggas.  —Te,  V.  fl,  vederlägga; 
ogilla,  motsSg»,  öfvertyga  om  fel. 

D!spnnishabl«,  a.  ostrafflig. 

Dispurvey,  v,  a.  beröfva,  blotta. 

Disput&Ilble,  a.  stridig,  tvistig.  -city, 

ff.  trätsamhet,  trätgirighet.  —Ht,  8. 
tviatare;  vederläggare.  — ,  a.  stridande. 
—tion,  s.  disputation,  ordvexling ;  lärd 


tvist.     — tious,  -tive^  a.  trätosam, 

grälaktig. 
Dispute,  S.   ordvexling,    tvist,  disput. 

— ,    v.  a,    bestrida,    täfla.      — ,    v.  n. 

disputera,  ordvexla,  träta.     — lesS,  a. 

ostridig;  otvifvelaktig,  oemotsäglig.  — r, 

8.  en  som  disputerar. 
Disqtiali||flcatiOn,  s.  oduglighet,  otjen- 

lighet,  oskicklighet,     ^fy,  V.  a.  göra 

oduglig  ell.  oförmögen,  sätta  ur  stånd ; 

betaga  en  rättighet. 

Disquantity,  v.  a.  förminska. 

Disquiet,  a.  orolig,  bekymrad.  — ,  S, 
oro,  sorg,  bekymmer.  — ,  V.  a.  oroa, 
förlTeta,    besvära,   pläga.     — ly^    dd, 

oroligt.    — ness,  — ndö,  s.  oro. 

Disquisition,  8.  undersökning,  forsk- 
ning, afhandling. 

Disrank,  v.  a.  bringa  ur  ordnipg,  för- 
virra; nedsätta  i  rang. 

Disregard,  S,  förakt,  försummelse,  van- 
vSrdnad ,  vanhedrande.  — ,  V.  a.  for- 
ernå,  förakta,  icke  bry  ^ig  om,  anse 
för  ringa,  -fill,  a.  efterHten;  för- 
aktande, vSrdslös,  försumlig. 

Disrelish,  S.  elak  smak,  väDqJelse; 
roisshag,  vedervilja.  — ,  V.  (t,  göra 
äcklig;  icke  tycka  om,  ogilla, 

Disrepn||table,  a.  ärerörjg,  vanheder- 
lig; skändli^.  — tation,  8,  skam, 
vanära,  vanrykte.  — tO,  8,  nedrig 
karakter;  slätt  anseende.  — ,  V.  a. 
vanrykta,  bringa  in  elakt  rykte. 

Disrespect,  8.  ohöflighet,  bristande  akt- 
ning. — ,  V.  a,  förakta,  vanvörda, 
vara  ohofiig  emot.  — ful,  a.  ohöflig, 
plump,  grof.  [blotta. 

Disrobe,  v.  a,  aftaga  rocken;  afkläda, 

Disroot,  v,  a,  utrota,  upprycka  med 
rötterna. 

Disrupt,  a.  eondrig,  sprucken.  — ion, 
8,  söndring;  skilnad;  spricka,  »»lire, 
V.  a.  bryta,'  brSka,  bräcka, 

Dissatisl|faction ,  8.  missnöje,  miss- 
hag ;  otillfredsställelse,  -factoriness, 
8,  otillfVedsställelse.  -factory,  a. 
obehaglig,  otillfredsställande,  —fled, 
a,  oroad;  missnöjd,  —fy,  v,  O.  göra 
missnöjd,  förtreta,  icke  tillfredsställa 

Dissect,  V,  <J,  anatomisera,  sönderdela; 


i 


Dissection 


Distention 


109 


öppskära  ett  lik.  -lOD^  8.  sönier- 
»käring,  anatomisering. 

DiSSeizjIe^  v.  a.  drifva  frSn  sin  egen- 
dom ;  beröfva.  —60  ^  S,  en  som  är 
fordrifven  frän  sin  egendom.  —\u^ 
8»  T,  berofvande  af  nSgons  rätt.  — Or, 
^♦^cn  som  fdrdrifver  en  annan  frän 
sin  egendom. 

Dissemh]||e,  v.  a,  dölja,  bemantla. 
— ,  V.  n,  förställa  sig ;  skrymta  ;  hyckla. 
— OF)    8.   skrymtare,  hycklare.     — iög, 

a.   lätsad,   förställd,     -ingly,  ad, 

skryrataktigt. 

KiSSeiuinallte^  v.  a.  utsS,  kringsprida, 
strö  omkring.  — tiOBlj  8,  sSning;  ut- 
bredning, kringspridning.  -*tOr,  8, 
sSningsman;  kringspridare. 

pissensiJlOIl)  S.  oenighet,  misshällighet, 
tvedrägt, .  missförstSnd.  — OUS^  a.  trät- 
girig,  grälig,  stridig. 

IlisSOnt)  8»  oöfverensstämraelse ,  oenig- 
het, stridighet;  olika  tänkesätt.  — ,  V, 
n.  vara  af  olika  mening;  icke  komma 
öfverens.  — aneOUSj  a.  misshällig; 
oense,  stridig,  -aneonsness^  5.  vi- 
drighet, stridigt  tänkesätt.  — ©Fj  S. 
en  som  är  af  olika  mening,  %om  icke 
är  af  den  herrskande  religionen.  — leiltj 
.  a,  afvikande,  stridig. 

Dissertation,  8.  afhandling,  tal. 

BiSSerllYe,  v.  a.  skada,  förfördela. 
— vicöj  s,  otjenst,  nackdel,  skada. 
-Ticeable,  a.  orätt,  skadlig. 

Dissettle,  v.  a,  rubba,  förvirra. 
DisseTer,  v.  a,  fördela,  ätskilja,  klyfva. 
Dissidenco,  8,  oenighet,  tvedrägt. 
Dissilieil|{C6,    5.    spricknlng,    sönder» 
springning.     —t,  a.  sprickande. 

Dissimiljlar,  a.  olik,  olikartad,  -lari- 

ty,  -litude,  8.  olikhet,  ätskillighet. 

Bissimulation  ,  ^.förställning,  hyck- 
leri, skrymteri. 

Dissipaljble,  a.  som  lätt  kan  försking- 
ras, —to ,  V.  a.  förströ ;  förskingra, 
forslösa,  fördrifva.  — ted,  a.  slösande, 
liderlig.  — tlon,  8.  förslösning;  lätt- 
sinnighet, liderlighet. 

DisS0Cia|[ble,  -1,  a.  ©sällskaplig,  oum- 
gängsam.    — tO,  V.  a.  skilja,  afsöndra. 

DisSOlullbility^  5.  upplöslighet;  smält- 


barhet.  -ble,  a.  npplöslig:.  -t 6,  «. 
liderlig ,  lösaktig ,  utsväfvande.  — tO- 
ness,  s.  liderlighet,  fräckhet,  lösaktig- 
het, —tion,  8.  upplösning;  söndring, 
förskingring;  skiljsmessa;  död;  förderf; 
afskedande. 

Dissol||Yable,  a.  uppiösiig.    -ve,  v, 

a.  upplösa,  skingra,  åtskilja,  förstöra; 
frigöra;  utveckla;  afskeda;  smälta. 
— Yent,  CL.  upplösande,  smältande.  — , 
.8,  upplösningsmedel.  — Yible,  a.  lätt- 
smält, lätt  upplöst. 

Bissonanlice,  -cy,  8,  dissonans,  miss- 
ljud; misshällighet.  —t,  a.  misslju- 
dande ,  stridig ;  icke  öfverensstäm- 
mande. 

Dissaa||de,  v.  a,  afräda,  afstyrka. 
— sion,  8,  afrSdande,  afstyrkande. 
-siYe,  a.  afrädande.  -,  8,  afrädando 
skäl,  bevekelsegrund  emot. 

DisSUllder,  v.  a.  afsöndra,  åtskilja. 

Dissyllable,  S,  tvSstafvigt  ord. 

Distaff,  s.  slända,  rockhufvud.  -thistle, 
8,  spindelört. 

Distain,  «.  fläck;  Sckel.  -,  V.  a.  be- 
fläcka,  besudla,  besmitta. 

Distan||ce,  «.  afstSnd,  rymd,  aflägsen- 
het,  h*älL  — ,  V.  a.  aflägsna;  lemna 
efter  sig,  lemna  ur  sigte,  sätta  pä  ett  visst 
afstSnd.  —t,  U.  aflägsen,  Qerran  be- 
lägen; otydlig;  varsam. 

Distastlle,  «.  afsmak,  äckel;  afsky, 
misshag,  missnöje.  — ,  V,  a,  gifva 
elak  smak;  afsky;  förarga,  förtreta, 
förolämpa.  — efal,  a.  äcklig,  osmak- 
lig; stötande,  förtretlig.  -eftllness, 
8»  äckel,  vämjelse.  — ivo,  a.  äcklig, 
vidrig,  osmaklig,  motbjudande. 

Distemper,  8,  krankhet.  sjukdom,  plä- 
ga;  elakt  lynne;  vattenfärg.  — ,  V.  a, 
plSga,  oroa,  förarga,  —ate,  a.  omStt- 
1ig,  öfverdrifven.  -ature,  8.  omStt- 
lighet;  sinnesoro,  —ed,  a,  kränk, 
sjuk;  förstört,  -ing,  a.  msgifvande. 
— ,  8*  vattenfärgmSlning. 

Disten||d,  v.  a.  utsträcka,  utvidga,  ut- 
spänna.  — Siblc,  a.  utvidgelig,  ut- 
tänjelig.  — sion,  8.  uttänjning.  —t, 
8,  utsträckning.  — tion  ,  8,  utsträck- 
ning, utvidgning;  vidd. 


110       Disterminate 

Disterinina||te,  v,  a.  Stskiija,  sSndra. 

— tion^  s.  afäöndring. 

Disthronize,  V,  a.  afe&tta,  stSta  frSn 

Distich)  S.  distikon.  [tronen. 

Distil,  V.  a.  drypa ;  distillers.  -,  v.  n. 
droppa,  rinna  sakta.  — lablOj  a.  som 
kan  distilleras.  — lation,  s,  distille- 
ring,  -latory,  a.  hörande  till  di- 
stillering.  -ler,  «.  distillator.  -lery, 
S,  distillerkonst ;  bränvinsbränneri. 

Distinct,  a.  Stskild,  tydlig,  klar,  be- 
griplig;  utmärkt.  —ion,  s.  åtskil- 
nad,  skilnadsteoken ,  skiljemärke;  di- 
stinktion, fdreträde;  urskillningskraft. 
— iyO,  a,  fitskiljande,  utmärkande; 
skarpsinnig,  som  kan  Etskilja.  — ivcly, 
ad,  tydligt,  klart.  -IiesS,  8.  tydlig- 
het, urskillning. 

Distinguish,  v,  a.  Stskiija,  utmärka, 
beteckna ;  urskilja ;  göra  känd.  -able, 
a,  som  kan  Stskiljas;  aktningsvärd. 
— ableness,  S»  Stskllnad;  aktnings- 
värdhet.    — ment,  «.  ätskilnad. 

Distor||sion,  S.  vridning.  -t,  V.  a. 
vrida,  vränga,  vanställa.  — tion,  8. 
vridning  pä  sned,  ryckning,  vrängning. 

Distract,  v.  d.  frånskilja;  störa;  för- 
virra,  åstadkomma  oreda,  göra  galen. 
-ed,  a.  tankspridd;  rubbad,  galen, 
förryckt,  vansinnig;  söndrad.  — eclly, 
ad,  galet,  förryckt,  förvirradt,  —6(1- 
ness,  S,  vansinnighet,  förvirring.  — er, 
S.  förstörare ;  störande ;  förhinder.— iou, 
S.  söndring;  tankspriddhet,  förvirring, 
oreda ;  vansinnighet.  — Iyö  ,  a,  för- 
virrande. 

Distrain,  v,  a,  borttaga,  utpanta,  ar- 
restera; belägga  med  qvarstad.  -er, 
S,  utpantare,  exekutor.  —t,  s.  pant- 
ning,  utmätning,  beläggning  med  qvar- 
stad. 

Distranght,  a.  galen,  iRJrryckt. 

Distress,  S,  qvarstad,  seqvester;  nöd, 
elände,  bekymmer.  --,  V.  a,  förfölja 
lagligen;  belägga  med  qvarstad;  be- 
dröfva,  göra  olycklig,  bringa  i  nöd. 
-ed,  a.  bedröfvad,  olycklig,  eländig. 

Distribnilte,  v.  a.  utdela,  fördela. 
-tedneSS,  S,  ängest,  nöd,  bryderi. 
-tion,  8.  utdelning;  almosa.    -tlYe, 


Diverge 

a,  utdelande,  -tiveness,  8,  gifmild» 
het,  välgörenhet.     — tOr,  8,  utdelare. 

District,  8,  distrikt,  domsaga;  trakt, 
krets,  omräde. 

Distrust,  3,  misstroende,  misstanke. 
— ,  v.  a.  misstro,  misstänka,  icke  tro. 
-ftll,  a,  misstrogen,  -fulness,  8, 
misstanke ;  misstrogenhet. 

Disturb,  8.  oro,  förvirring.  -,  v.  a, 
förstöra ;  förvirra ;  störa  ,  afbryta» 
— ance,  8.  oordning;  förvirring;  upp- 
ror, —er,  8,  förstörare,  fredstörare, 
upprorsstiftare. 

Disunijlon,  8,  oenighet,  tvedrägt.  -te, 
v,  a.  åtskilja ;  stifta  oenighet.  — ,  V.  n. 
falla  sönder;  blifva  oense,  —ty,  si, 
vänskapsbrott,  afsöndring;  oenighet. 

Dlsu|]8age, -se,  8,  afvänjande;  obruk^ 
lighet.  —se.  V,  a,  äfvänja ;  bortlägga^ 
upphöra  att  bruka. 

Dis?a||luation ,  s.  misskredit;  nedsät- 
tande i  värde.  — lue,  V.  a.  nedsätta,' 
sätta  for  ringa  värde  pä,  förakta, 

DiSYOUCh,  V,  a.  motsäga. 

Diswitted,  a.  vanvettig:. 

Ditation,  a.  rikUnde. 

Ditch,   8.  dike,   graf.     -,  V,  a.  dika, 

göra  diken  ell.  grafvar.   —er,  8.  gräf« 

vare,  dikare. 
Dition,  8.  område;  distrikt;  län. 

Dittander,  s.  krasse. 

Dittany,  8.  stjelkborro  (ört). 
Bittied,    a.   sängbår;   ^'ungen;   satt  1 
Ditto,  ad,  dito,  lika.  [musik. 

Ditty,  s,  säng,  visa.    — ,  V.  n,  sjunga; 

qvittra. 
Diuretic,  -al,  a,  urindrifvande. 
Diurnal,    8,    dagbok.      — ,    a.    daglig. 

-ly,  ad,  dagligen. 
Diuturnity,  S,  iSngvarighet. 
Divan,  s.  divam 
DiYarieallte,  v,  a.  afdeia,  klyfva.    -, 

v,  71.    vara    delad,     -tion,  s,   afdel- 

ning,  afsöndring,  olikhet  i  meningar. 
Dive,  V,  n.  dyka,  intränga  djupt  i.    — , 

V,  a,  utforska. 
Diyel,  v,  a.  afsöndra,  frånskilja,  -licate, 

V,  a.  rycka,  lugga. 
Diver,  S.  dykare;  dykfSgel,  lomvia. 
Diverge,  v,  n.  sprida  sig,  skilja  sig  I 


Divergence 

afvika.  -nce^  s.  afvikande.  ~nt, 
a.  8om  sprider  sig  fit;  gSende  frSn 
hTarandra. 

iBiverS,  S.  pi,  raSnga,  flera, '<gtskilliga. 
— 6j  a.  Stskillig,  särskild,  olik,  mSng- 
faldig.  -iftcation,  S.  forändring, 
ombyte,  omvexling.  -it^j  ^'  <^«  för- 
Andra,  ombyta;  variera.  — ion,  s. 
afböjning  ifrSn  något ;  tidsfördrif,  nöje ; 
diversion  (i  taktiken).  — ity,  5.  åt- 
skilnad,  olikhet,  omvexling;  raSngfal- 
dighet.  -ive,  a.  roande,  lustig,  -ly, 
ad,  pä  olika  sätt. 

•Divert,  v,  a.  afböja,  afvända,  frSnvän- 
da ;  förlusta,  underhSlla,  roa ;  omvän- 
da; forstora.  — iclöj  s.  sidoväg;  om- 
svep, undflykt.  — ing",  a,  roande,  an- 
genäm, nöjsam,  lustig.  — ,  ft,  tidsför- 
drif. -ingness,  8,  nöje,  veder- 
qvickelse.  — ive,  a.  nöjsam,  lustig; 
roande,  undeihSllande.  — iz6j  v.  a. 
förlusta,  förnöja,  roa,  fägna.  ~iz©- 
mOIlt,  S.  förlustelse,  nöje,  tidsfördrif. 

Divest,  v,  a.  (ofj  beröfva,  afkläda, 
frSntaga.  ~ure,  S,  afläggning,  af- 
klädning. 

Divid||able,  a,  delbar,  -e,  v,  a,  dela, 
skrifta ;  indela ;  stycka ;  dividera,  —end, 
s.  dividend;  lott,  andel,  —er,  s.  de- 
lare;  divisor,  qvot;  delskifva.  — ual, 
O,,  delbar;  delägande. 

Divinalltiön,  s,  spSdom,  förutsägelse. 
— tory,  a.  spSdoms-,  spSmans-. 

Divine,  a.  gudomlig,  sublim,  himmelsk ; 
späende.  — ,  s.  teolog,  andelig  man, 
prest.  -,  v.  a.  spS,  säga  förut;  för- 
moda,  -ly,  ad.  gudomligt,    -ness, 

S.  gudomlighet,  höghet,  härlighet.  — r, 
5.  spSman.  — reSS,  1.  spSqvinna,  pro- 
fetissa, [dykareklocka. 

Diving",  s,  dykning,  dykeri.    -bell,  S, 

Divining-rod,  s,  slagruta. 

Divinity,  s,  gudom,  gudomlighet ;  gud ; 
teologi. 

Divisllibility,  s.  delbarhet,  -ible,  a. 

delbar.       -iblenesS,     8.    delbarhet. 
—ion,    8.    delnfing,    indelning,    afdel- 
ning;    tvedrägt;     division.      -Or,    s. 
delare,  divisor. 
Divorce,  a.  öktenskapsskilnad.  -,  V,  a. 


Dodder 


111 


gifva   skiljebref;    skilj'a    It;    med  vSld 

frSnskilja.      -nient,    8,    äktenskaps- 

skilnad, 
Divulllgation,    8,  utspridande,     -ge, 

V,    a.    utsprida,    kungöra,     upptäcka, 

— Sion,  8,  bortplockning. 
Dizen,  v,  a,  pryda,  smycka. 
Dizz,  v,  a,  förväna,  sätta  i  förundran. 

-ard,  8.  dSro,  narr.    — iness,  8. 

svindel,  yrsel,  svimning;  ^.tanklöshet. 
— y,  a.  fallen  för  svimning ;  yrslande  ; 
obetänksam,  tanklös.  — ,  V,  a,  orsaka 
svindel,  göra  yr. 

Do,  S.  göromll,  förrättning;  oväsende, 
buller,  stoj.  to  do  his  do,  göra  o  lit 
hvat  möjligt  är.  — ,  V,  a.  &  n.  göra, 
uträtta,  verkställa;  mS.  to  —  away, 
borttaga,  utplSna.  —  hut  come/  kom 
baral  to—  meat,  tillaga  kött,  koka 
kött.  to  -  of,  aftaga.  to  —  on, 
pSsätta,  päkääda.  to  —  open,  öppna. 
to  —  over,  öfverdraga,  öfverstryka, 
betäcka,  to  —  up,  lägga  tillsammans. 
Tiow  -  you  -?   huru  mär  ni? 

Do-all,  8.  en  allt  i  allom. 

D0Ci||ble,  -le,  a.  läraktig;  lydig,  böj. 

lig.    -lity,  -bleness,  s,  läraktig. 

het;  lydnad,  villighet. 

Dock,  8.  stubbad  svans;  ett  kort  stycke; 
skafgräs ;  skeppsdocka.  — ,  v.  a.  stubba, 
styrapa,  minska,  to  —  a  ship,  docka, 
köl  hala  ett  skepp  i  dockan,  —et,  5. 
utdrag;  faktura;  tullsedel;  skriftlig 
befallning. 

Dock-yard,  8.  skeppsvarf. 

Doctor,  5.  doktor;  läkare,  medikus.  — , 
V.  a,  bota;  läka;  kurera.  —al,  a. 
doktors—.  — ,  8.  doktorsmantel.  — ato, 
-ship,  s.  doktorsgrad ;  doktorat.  -CSS, 
S.  doktorinna. 

Doctriynal,  a,  lärorik,  undervisande, 
lärande,  —ne,  5.  lärdom,  lära;  grund- 
sats,  maxim. 

Document,  S,  föreskrift,  undervisning, 
anvisning;  dokument,  —al,  a.  under- 
visande, lärande.  — ary,  a,  pä  ur- 
kunder grundad ,  autentisk ,  fullviss. 
-ize.  V,  a.  underrätta,  undervisa. 

Dodded,  a,  kuiiig. 

Dodder,  s,  humlebinda  (ogräs). 


112 


Doddle 


Dominate 


Doddle,  V,  n.  tulta,  gä  ostadigt. 

Dodecagon,  s.  tolfkant. 

Dodgd,  v.  71.  bruka  list  oil.  undfly ktcr; 
löpa  hit  och  dit;  vara  oiDl)ytlig.  — t, 
S,  bedragare.     — rjTj   3,   ranker;    Tan- 

Doe,  s,  räget;  dofhind.       [kelmodighet. 

Doer,  S.  görare,  förrättar©. 

Doff,  V.  a.  aftaga,  afkläda,,  blotta; 
lägga  af. 

Dog,  8.  hund ;  hanen  af  fitskilliga  djur. 

— ,  V,  a.  8pära  upp,  utspana,  —berry, 

«.  komelbär.  —foolt,  S.  gröpe;  af- 
skrap,  strunt.  — briar j  S.  nypon. 
—cheap,  a.  för  ett  lumpet  pris. 
—collar,  8.  hundhalsband ,  koppel. 
—days,  8.  pl.  hunddagarne,  rotmSna- 
den.  -draw,  *.  ertappande  af  en 
tjufskytt.  -flsla,  8.  haj;  själ,  sjö- 
kalf.  -fly,  8.  ledsnut.  -fox,  8, 
räfhanc.  -gisb,  a.  hundvulen,  fU- 
aktig.  -beartcd,  a.  grym,'  elak. 
-hole,  8.  hundkoja,  fSnghäl,  tjufhSl. 

-kennel,  «.  hundkoja,    -ly,  ad. 

hundsk,  gemen,  nedrig.  — rose,  8. 
nypon,  nypetom.  — S-ear,  8.  hundöra, 
darrgräs;   veck   pS   bladen  i    en  bok. 

-s-grass,  8,  hundexing.    -s-sleep, 

S.  förställd  ell.  iStsad  sömn.  -S-meat, 
8.  afskräde  (af  kött).  -S-Star,  8.  Sirius, 
hundstjärnan,  -teeth,  s.pl.  ogontän- 
der,  hundtänder.  — tick,  5.  hundlus. 
—tired,  -weary,  a,  särdeles  trött,  ut- 
mattad, —trick,  8.  skälmstycke,  fult 
strek.  -trot,  S.  hundtraf;  lätt  traf. 
— Vane,  8.  fjäderbuske;  hattsnodtl ; 
T.  forklickare,  spanjor.  -Watch,  5. 
T.  hundvakt  (frän  midnatt  till  kl.  4 
om  morgonen).  — WCed,  8.  purjolök. 
—wood,  8,  kornelkerabärsträds 

Dogged,  a.  surmulen,  tvär,  ledsen, 
hundvulen;  envia.  —lyj  ad.  förtret- 
ligen,  förtrytsarat;  envist,  tredskt, 
—Bess,  S,  vresighet,  butterhet,  tvär- 
bet;  envishet. 

Dogger,  s.  doggerbSt  (enraastadt  fartyg). 

Doggerel,-  a.  dSlig,  usel.  -,  S.  knit- 
telvers,  rimklSperi. 

Dogr.ia,  8.  dogm,  antagen  lärosats. 
-Ileal,  a.  dogmatisk;  myndig  och 
befallande.  -tlcalueSS,  s.  myndighet ; 


befallande  eU.  afgöranda  sätt  att  tala, 
— tist,  8.  en  som  stöder  sin  mening 
pS  dogmer;  en  som  djerf^  och  pSfluget 
dömer  öfver  allting.  — tlze,  V.  n, 
stöda  sig  pä  antagna  lärosatser;  tala» 
ur  en  myndig  ton. 

Dolly,  s.  ett  slags  ylletyg;  smS  bordduk. 

Doing,  s.  geming,  handling;  händelse; 
uppförande ;  oväsende,  buller,  jolly  —, 
lustbarhet.  — ,  a.  görande.  *tis  a  -> 
det  är  under  arbete. 

Dolt,  Doitkin,  s.  rundstycke,  halföre 
(holländskt  kopparmynt). 

Dole,  8.  bekymmer;  veklagan;  utdel« 
ning;  andel,  lott;  almosa;  ett  kok 
stryk;  Sker-ren;  betesmark.  — ,  V.  a. 
gifva,  utdela  (almosor).  — bote,  s.  er- 
sättning for  sveda  och  värk.  — f  ul,  a. 
sorgfull,  bedröflig,  bekymmerfuil ;  jem- 
merlig,  klagande,  -falness,  -SOjnc- 
neSS,  8.  bedröfvelse ;  klagan.  -Stone, 
8.  råmärke.  [husartröja. 

Doliman,  S.  ett  slags  kort  turkisk  kappa, 

Doll,  S.  docka,  swivel  dolls,  roaijo- 
netter.  [mynt). 

Dollar,    8.   dollar,   daler  (ameiikansVt 

Dolor||iflC,  a.  smärtande.  -OUS,  a. 
smärtsara,  plSgsam,  sorglig. 

Dolonr,  8.  smärta;  grämelse,  bekyi'n- 
mer,  sorg. 

Dolphin,  8.  hafsvin,  delfin. 

Dolt,  8.  tölp.  dumhufvud,  luna.  -ish, 
a.  dum,  jplump.  — ishness,  S.  dum- 
het, tölpaktighet,  groHiet. 

Domable,   a.  tämjellg,  tämbar. 

Domain,  ,9.  valde;  gods,  egendom;  do* 
män,  dominialgods. 

Dome,  8.  dom ;  ansenlig  byggnad ;  ku» 
pigt  tak  ell.  torn. 

Domestic,  a.  huslig;  privat,  enskild; 
inhemsk;  henitamd.  — ,  8.  husfolk; 
tjensthejon,  husdräng,  huspiga.  — atO, 
V.  a.  göra  huslig,  göra  förtrolig,  fa* 
railiarisera. 

Domicil,  s.  heravisc,  boning.  -Cd,  a, 
boende,  bosatt.  — lato,  V.  a.  göra 
inhemsk,  tama;    domicilera  (en  vexel). 

Domify,  v.  a.  tama. 

Domill||ant,  a.  herrskknde,  rSdandCc 
-ate,  v.  a.  &  n.  regera,  styra  ;  herrska. 


Domination 


Doublenatured     113 


••atlOU^  8,  herradöme,  vftlde;  ty» 
ranni;  öfverherrskap  (en  engla  -  grrad). 
^ativCj  a.  regerande,  radande;  myn- 
dig, befallande.  —atOFj  8.  öfverherre ; 
2^  vigtigaste  stjärnan  (vid  en  födelse- 
stund). — eerj  v.  n»  henska  som 
despot;  spela  mästare,  göra  sig  till; 
befalla  öfver.  -ical,  8.  söndag.  -, 
a.  söndags  .  . .  the  —  letter ^  sön- 
dagsbokstafven.  — icftll)  8»  domini- 
kanermunk.  '-ioil^  s.  herrskap ;  land, 
rike;  öfverherrskap  (engla- orden). 

Domino,  «.  domino,  -es,  8,  pL  do- 
minospel. 

Bon,  s,  herre  (titel  af  en  spansk  adels- 
man).    — ,  V.  a.  bekläda,  taga  pS  sig. 

Donal'ry,  s,  skänk  till  heligt  bruk. 
-tion,  s.  gSfva,  föräring;    gäfvebref. 

Done,  p.  &  a.  färdig;  kokad.  -,  t. 
topp,  mä  ske! 

Donee,  8,  person  som  fStt  en  donation. 

Don  jon,  8,  torn,  fängelse. 

Donkey,  8,  äsna;  dum  människa. 

Don't,  fork,  af  åo  not, 

Donzel,  s,  page. 

Doodle,  8,  Qesk,  lätthig,  gatstrykare. 

Doom,  ^.  dom,  utslag;  yttersta  domen; 
öde;  forderf.  — ,  V.  a.  döma,  fälla 
till  straff;  befalla,  beordra.  -bOOk, 
8.  engelska  jordboken,  -fal,  a.  olyck- 
lig, —man,  s,  domare,  skiljesman; 
skriftfader.  -'S-day,  8,  rättegångs- 
dag; yttersta  dag. 

Door,  8,  dörr,  port.  C?00r5,  ;P?.  hus. 
'M.xt  -,  tätt  bredvid,  -bar,  8.  port- 
stängel,  portrigel,  bom.  — CasO,  s, 
dörrkarm.  -Cheek,  -pOSt,  5.  dörr- 
post, dörrträ,  -gnard,  8.  fingerplSt 
pä    dörrar.       — hOOk,    8.    dörrhake. 

-ing",  8.  dörrkarm,     -keeper,  8. 

portvaktare.   — knOCker,  5.  portham- 
mare,  portklapp,      —pull,   s,  klock- 
sträng  vid  portar.      — sill,  5.  tröskel. 
-stead,  9-  ingång  i  dörren. 
Dorado,  «.  guldfisk. 

Doree,  8.  silfveröga  (fisk). 
Dorian,  Doric,  a.  dorisk. 
Dormjjancy, «.  ro,  stillhet,  sömn.  -ant, 

o.  sofvande;  hemlig;  lutande,  sned. 
-ant,  -ar,  *.  tv&rbjelke ;  vindsfönster. 

English-J^ioedishMkL 


-itive,  a.  sömngifvande.  — ,  8,  sömn- 
gifvande  medel.  — itory,  8,  sofrumj 
•  begrafningsplats,  kyrkogärd. 

Dormouse,  s.  hasselmus,  skogsmua. 

Dom,  8.  rocka  (fisk),  -hound,  8, 
ett  slags  haj.  [af  en. 

Dorr,  v.  a.  göra  förbluffad,  göra  narr 

Dorr,  8,  vattenbi,  drönare,  humla. 

Dorrer,  s.  sömnaktig  menniska. 

Dorsel,  Dorser,  S,  dragkorg,  bSrhake, 
kar. 

Dorture,  s.  sängkammare  (i  kloster). 

DOSO,  s.  dosis.  — ,  V,  a.  riktigt  för- 
dela; gifva  in  medikaraenter. 

Dossil,  8,  kompress  vid  SderlStning. 

Dot,  8»  punkt,  tecken.  — ,  V,  ö.  punk- 
tera,  teckna  med  punkter. 

Dotajlge,  8.  vanvett;  tokprat;  häftig 
passion;  barndom  pä  nytt,  ålderdoms- 
joller.  —1,  a.  som  utgör  en  hemgift. 
— rd,  8,  gubbe  som  är  barn  pä  nytt; 
kärleksnarr.  — rdly,  ad,  vanvettigt, 
tokt.     -tion,  8,  hemgift. 

Dote,  v.  n.  galnas;  genom  ålderdora 
blifva  likasom  barn  pä  nytt-  to  — 
upon,  blifva  häftigt  kär  i. 

Dotingly,  ad,  narraktigt  intagen  af. 

Dottard,  S,  marträd,  dvergträd. 

Dotted,  a.  punkterad;   prickig,  fläckig. 

Dotterel,  s.  vipa;  våp,  dumhufvud. 

Douaneer,  s.  tuiibetjent. 

Double,  a.  dubbel,  tvåfaldig;  tvetydig, 
bedräglig.  — ,  8,  dubbelt;  afskrift; 
konstgrepp,  undflykt;  dubbelt  öl;  T, 
dublering.  — ,  v.  a.  fördubbla;  vika 
i  tu.  — ,  V.  W.  segla  If-rbi;  fördubblas; 
göra  snedsprång  (om  harar);  hyckla, 
söka  undflykter.    -bluing,  a.    tveeg- 

gad.   -phln,  8.  isterhika.  -dealer, 

8.  bedragare,  intrygmakare,  tvetalig 
menniska.  —dealing,  o.  list,  bedrägeri, 
tvetalighet.   -die,  V.  a,  färga  två  gån- 

ger.  -edged,  a.  tweeggad.  -eyed, 

a.  af  bedräglig  utseende,  -handed, 
O.  tvehändt;  tvetydig,  -headed,  a. 
tvehöfdad.  -hearted,  a.  bedräglig, 
falsk.  -^lOCk,  v.  a.  låsa  igen  i  dub- 
belt läs.     -meaning,  a.  tvetydig. 

-minded,  a.  ilUstig,  bedräglig,  falsk. 
-natured,    u.    af    tvcfåldig    uatur. 


114        Doubleness 

-ness,  «.  dubbelhet;  fördubbling; 
falskhet.  -plea,  8.  tvefSldig  inkast 
emot  ett  käromäl.  -tongucd,  a, 
tvetAlig, 

Donbllles,  a,  pl.  rSnker,  knep.  -et, 
S.  par ;  tröja ,  vest ;  allor  i  tärning- 
spel ;  dublett.  stone  — ,  fängelse. 
-ing,  s.  fördubbling.  -^  of  a  Jiare, 
en  hares  snedsprSng.  —  of  the  hits, 
T.  betingskalf,  betingsdyna.  — iBg- 
nails,  3.  jpL  T,  förby dnlngsspik. 

Doubloon,  S,  dublon  (spanskt  guld- 
111  y  ut). 

Doubt,  8.  tvifvel;  fruktan,  betänklig, 
het;  svSrighet.  -,  V.  ö.  <fe  72.  fofj 
tviila  ;  tveka,  vSra  villrSdig ;  misströsta  ; 
frukta,  befara ;  hysa  tvifvelsmSl.  —ful, 
a.  tvifvelakt!g,  oviss  ;  villrSdig,  tveksam. 
-fulness,  8.  ovisshet,  tvifvelaktighet. 
-less,  a.  otvifvelaktig,  viss.  -lessly^ 
ad.  tvifvelsutan. 

Doucet,  8.  ett  slags  mjölkpastej.  -S, 
S.  pl.  hjortknappafb 

Doucine,  8,  T.  list  l  form  af  en  ränna. 

Dough,  8.  deg.    -baked,  a.  halfgräd- 

dad,  degig;  ofullkomlig,  -kneaded, 

ö.  vek,  n^juk,  som  h^ter  sig  knäda  lik 

en  deg.     — y,  a.  degig,  klibbig,  half- 

gräddad;  tomogen. 
Doughtlliness,  5.  dugtighet,    manhaf. 

tighet,  tapperhet,  mod.    -y,  O.  dugtlg, 

behjertad,  ofÖrskräckt. 
Douse,  v.  n.  plumpa,  falla  (i  vattnet). 

-,  V,  a.  kasta ;  T,  fira. 

Dove,  8,  dufva.  -cot,  -liouse,  8. 
dufslag,  dufhus.  -like,  dovish,  a. 
oskyldig  som  en  dufva.  -tail,  5.  T, 
svalstjert;  T,  damningj  dam.  —tai- 
ling, 8.   T.  svalstjertsfogning. 

Doirable,  a.  berättigad  att  f3  lifgedin^ 

Dowager,  s.  enka  af  högt  stand  som 
njuter  lifgeding. 

DowcetS,  8,  pl.  hjortklappar. 

Dowdy,  a.  lunsig,  smutsig.  -,  8. 
lunsigt  qvinnfolk. 

Dower,  S.  llfgeding,  enkesäte;  hemgift, 
hemföljd;  skänk,  —ed,  a.  utstyrd, 
försedd  med  hemgift.  -leSS,  a.  utan 
hemgift;   fattig. 

Dowlas,  .9,  säckvHft,  buldj^n. 


Drag 

Dowl,  8.   dun,  Cun. 

Down,  8.  dun,  Qun,  svandun;  samraetlik 
täcka  pä  örter  och  frukter;  mjölkhSr, 
Qun  pS  hakan;  gräslupen  höjd,  grön 
backe ;  sandrefvel ;  lindring,  —beard, 
8.  mjölkskSgg.  —bed,  8.  svandunsbädd. 
-tree,  5.  bomullsträd.  -y,  a,  dunig, 
mjuk ;  öm,  smekande. 

Down,  ad,  ned,  pä  jorden,  under  hori- 
sonten. — ,  prp.  ned ,  utfdre.  —  in 
the  mouth,  utan  ett  ord  att  säga. 
-  U2:)6n  the  nail,  kontant.  — ,  int. 
ned  I  -cast,  a.  nedslagen,  modfålld. 
-,  8.  nedslagenhet,  -fall,  8.  fall, 
undergäng,  förfall,  -fallen,  a.  för- 
fallen,  störtad,  ruinerad.  — liaul,  5. 
T.  nedhalare,  bekajare.  -hearted, 
a.  nedslagen,  modfalid.  —hill,  s, 
brant,  sluttning,  lutning,  -looked, 
a.  nedslagen,  svSrmodig.  —lying,  ä. 
liggande  i  barnsängen;  softid;  natt. 
-right,  a.  lodrät;  uppenbar,  tydlig; 
uppriktig,  rättfram  ;  fullkomlig,  -righ- 
tineSS,  S.  uppriktighet,  öppenhjertig- 
het.  -rightly,  ad.  rätt  fram,  plumpt. 

-sitting,  5.  sittande,  hviia.  -steepy, 

«.    brant,    tvärbrant.      -ward,    a. 

sluttande,  hängande  ned,  nedSt;   ned- 

slagen.     — wards,  ad,  nedfdre,  ut^öre. 
Dowry,  8,  hemgift. 
Dowse,  Dowst,  8.  smäll,  knäpp,  örfil. 
DoxolOgy,  *.  lofsSng. 
Doze,  v.  n.  slumra ;  slä  dank.    -,  V,  a, 

göra  dum. 
Dozen,  S.  dussin,  tolft. 
Doz|]inesS,  8.  dvala,  sömnaktighet.  -y, 

a.  sömnig,  trög. 
Drab,  8.   groft  ylletyg;    sköka.     -,  a, 

kastanjebrun. 

Drabble,  v.  a.  nedsöla. 

Drabbler,  8.  T.  läsegel,  smStt  segel 
8om    i   lugnt  väder   uppsättas  bredvid 

Drachm,  8.  drachma.  [de  stora. 

Dralf,  $.  draf,  svin  mat,  afskräde.  — ish, 
— y,  a.  smutsig;  osnygg;  usel,  värdlös. 

Draft,  s.  tratt;  trassering,  anvisning. 

Drag,  8.  dragg,  hake;  timmerflotta-, 
kälke;  dragnät;  stjert  af  vesslor  oci) 
hiller.  — ,  V.  a.  draga  ,  släpa  ,  fånga 
(ostron),     -,  v,  n.  dragga.    tO        ihe. 


Dragant 


anchor,  drifva  for  ankar,   the  anchor 
dragSf  ankarn  rakar  el],  draggar  med. 
Dragant^  5.  gummi  dragant. 

Draggle,  v.  a.   smutsa.     -,  v.  n. 

smutsas  genom  slSpning. 

Dr  aggs,  S.  pl,  timmerflotta. 

Dragoman,  s.  drogman  (tolk  i  Levanten). 

Dragon,  s.  drake;  husdjefvul,  viedt 
fruntimmer;  stjärnbild  när  nordpolen; 
fersing  (fisld.  -blOOd,  S.  drakblod 
(ett  slags  röd  förg).  -et,  5.  liten  drake ; 
blSstSl  (fisk),  -fly,  S.  trollslända. 
—head,  S,  drakhufvud.  -Isli,  a. 
draklig,  drakaktig.  —like,  a.  rasande. 
—IT ort,  s,  drakört,  vattenmossa. 

Dragoon,  s.  dragon.  -,  V.  a.  plSga 
med  inqvartering ;  gifva  en  ort  till 
plundring;  omvända  med  eld  och  svärd. 
— ade,  5.  ofverlemning  af  en  ort  St 
plundring. 

Drain,  s.  vattenledning,  kanal ;  aflopp ; 
ränna,  trumma.  — ,  V,  a,  afleda; 
uttorka.  — ,  V.  n,  drypa  af.  -able,  a. 
80m  kan  uttorkas  ell.  afledas.  -er,  $. 
rost,  rissel  o.  f.  hvarpä  nlgot  ställes  att 
matten  mä  rinna  af;  källa  att  ösa  med. 

Drake,  5.  ankbonde. 

Dram,  S,  en  sup;  drachma.  — ,  V.  n. 
supa,  taga  sig  en  sup. 

Drama,  s,  dram,  skadespel.  — tic,  a. 
dramatisk.  — tist,  s,  skSdespelsför- 
fattare. 

Dräp,  s,  tjockt  kläde,    -irort,  s,  rönn. 

Drape,  v.  n,  göra  kläde ;  drapera,  -r, 
S.  klädeshandlarc.  -ry,  s,  förfär- 
digande af  kläder;  klädeshandel;  ylle- 
tyg; kläde;  draperi.  [medel). 

Drastic,  a,  kraftigt  verkande  (om  lake- 
Draught,  S.  drag,  dragning;  dryck, 
klunk;  utkast,  plan;  ritning;  afträde; 
drägt,  ett  skepps  djupgSende;  dragrem, 
draglina ;  varp,  drägt  af  fiskar;  detache* 
ment  soldater;  trassering,  vexel.  — , 
V,  a.  framdraga.  — board,  s.  dam- 
bräde, brädspel.  — horse,  s.  draghäst, 
arbetshäst.  -llOUSe,  s.  afträde.  -S, 
S.  pl.  dam,  brädspel,  dambräde.  — S- 
man,  s.  tecknare ;  skrifvare ;  supbroder. 

Draw,  5.  dragning;  lott;  öde.  -back, 
s,  ryckning ;  minskning,  afdrag,  rabatt, 


Dreadful  115 

afslag;  ersättning  af  tullen  for  inkom- 
mande    varor,    när    de    Ster    utföras. 

-beam,  5.  spel,  vindspel,  -bridge, 

^.  vindbrygga.  — latch,  s,  kasthake 
pä  dörrar,  -net,  s.  dragnät.  — well, 
s,  dragbrunn,  ösbrunn. 
Draw,  v.  a.  <fe  n.  draga,  släpa ;  utrifva ; 
afdraga ;  draga  St  sig ;  uppdraga ;  hop- 
draga;  draga  sig  ihop,  krympa  ihop; 
rensa ;  utsuga,  uttorka ;  hämta  (vatten) ; 
vinda  upp ;  afteckna,  afraäla ;  härleda ; 
trassera.  to  —  along,  draga  bort, 
släpa  bort.  to  —  asunder,  sönderrifva, 
slita,  to  —  away,  bortdraga;  bort- 
taga ;  afhSlla ;  förföra,  to  —  in,  draga 
in;  forleda.     to  —  near,  nalkas,     to 

—  off,  afdraga  genom  distillering ;  sila 
ifrSn;  skilja  ifrSn.  to  —  on,  anföra; 
föranleda,  åstadkomma;  nalkas,  io  — 
out,  draga  ut;  locka  ut;  utsträcka; 
ställa  i  slagordning,  to  —  over,  af- 
draga genom  distillering;   förföra,     to 

—  up,  draga  ell.  lyfta  upp  i  hödjen ;  göra 
utkast  till,  uppsätta;  uppställa;  ställa 
i  slagordning.  — ec,  s.  trassat,  accep- 
tant,  vexelbetalare.  -er,  s,  dragare; 
som  osar  vatten;  kypare;  trassent  af 
en  vexel;  .tecknare;  iSda,  draglSda. 
-ers,  S,  pl.  underbyxor,  iSrfoder; 
draglSda. 

Drawing,  s.  dragning ;  ritning,  -board, 
$,  teckningsbord,  ritbräde.  — bOOk, 
S,    ritbak.      -bound,    s,    spSrhund. 

-master,  s,  ritmästare.    -paper, 

$,  ritpapper.  -pen,  .5.  ritstift.  — pul« 
pet,  S.  skrifpulpet.  -rOOm,  s,  as- 
semble vid  ett  hof ;  audiensrum,  förmak. 
—table,  s.  ritbräde. 

Drawl,  v.  a.  släpa,  draga.  — ,  v.  n, 
tala   längsamt,    tala   trSkigt;    fömöta 

Drawn,  a.  oafgjord.  [tiden. 

Dray,  S,  släpa;  bryggarkärra;  kälke; 
ruUvagn.  -hOrse,  s.  kärrhäst,  drag- 
häst, -nian,  $,  kärrkarl,  Skare, 
bryggardräng.    — plOUgh,  $,  släpplog. 

Dread,  S.  fruktan,  fasa,  förskräckelse; 
vördnad.  -,  a.  förskräcklig,  fruktans- 
värd; vördnadsvärd.  — ,  v.  a.  för- 
skräcka.     — ,    V.  n,    frukta   sig,    värn 

förskräckt,     -able,  -ful,  a.  för- 


IIG       Dreadfulness 

skräckllg,  faslig ;  vördnadsvärd.  — ftll- 
neSS,  5.  förskräcklighet,  fasa.  -lesSj 
a,  oförskräckt,  modig.  -lesSliesS,  S, 
^fdrskräckthet,  mod. 

Drcam^  s.  dröm;  dSraktig  inbildning. 
—,  V,  CL.  drömma;  föreställa  sig,  yra. 
— ,  V.  n,  drömma  bort.  — ©r^  S.  dröm- 
mare, svärmare,  fantast;  dagdrifvare. 
—illgly^  ad.  drömmande. 

Drear,  S,  fruktan,  sky.  -,  a.  för- 
skräcldig;  bedröfvad.  -ineSS,  8.  be- 
kymmer,* grämelse.  — y^  CL,  förskräck- 
lig; bedröfvad. 

Dredge,  s.  biandsäd;  ostronnät.  -, 
V.  a.  beströ  med  mjöl;  fSnga  med 
nät.      — r,   s.   strödosa;    ostronfiskare. 

DreggillnOSS,  S,  egenskap  att  vara 
dräggig,  dyighet.  -ish,  -y,  a.  drag- 
gig,  gyttjig. 

Dregs,  s.  pl,  drägg,  bottenfall,  grum- 
mel;  afskräde. 

Drench,  s.  klunk;  drank,  svinmat; 
läkedryck  som  gifves  tvångsvis;  gräf, 
dike.  — ,  V.  a,  blöta,  skölja;  vattna, 
dränka,  väta  ;  gifva  läkemedel  tvSngsvis. 

Dress,  S,  klädning ;  prydnad.  — ,  V.  ö. 
kläda,  svepa;  pryda,  snygga;  laga, 
anrätta,  bereda.  — ,  V,  71.  T.  flagga; 
kläda  pä  sig ;  ställa  sig  rak.  to  —  a 
wound,  förbinda  ett  sår.  -COat,  S. 
statsklädning.  — eFj  8,  matredare; 
köksbord. 

Dressing,  s,  beklädande;  anrättning; 
kringgrääiing ;  förband ;  tlädsel,  grann- 
låt, -box,  a,  toilettaska.  -drawers, 
s.  pl.  kommod,  nattkommod.  — glass, 
s.  toilettspegel.  -gOWn,  8.  puder- 
kappa;  morgonklädning.  —rOOm,  s. 
toilettrum,  grannlåtsrum,  -tabl©,  s. 
nattduksbord. 

Dressy,  a.  grann,  benägen  till  grannlSt. 

Drib,  v,  a.  afklippa. 

Dribble^  v.  n.  drypa ;  dregla.  — ,  V,  a. 
iSta  drypa.  [summa  ell.  tid. 

Driblet,   S.   smSsak;    smäskuld,  liten 

Drier,  S.  uttorkningsmedel. 

Drift,  v,  a.  drifva  pä;  sammandrifva 
i  hög.  — ,  V.  n.  hopa  sig,  samla  sig. 
— ,  9.  drift,  pSdrifning ;  storm,  regnskur ; 
fall,  stortning;  drifva;  hop,  hopande; 


Drivingwhip) 

mSl,  ändamäl,  afsigt;  T.  afdrift  ell. 
afvikning.  —  of  SilOW  ^  snödrifva, 
yrväder.  —  of  the  forest,  skogsbete. 
drifts  of  ice,  drifis.  -sail,  s.  drif- 
segcl,  stoppsegel,  -way,  5.  fädrift, 
betesmark.     —Wind,  8.  storm. 

Drill,  8.  drill,  liten  borr;  exercering; 
liten  bäck;  babian.  — ,  V.  a,  drilla, 
borra  häl ;  inöfva  (soldater).  — ,  v.  n. 
skämta,  narras,  drifva  gäck  med  någon ; 
flyta  långsamt  (som  backer).  — box, 
8,  vändskifva,  svarfdkifva,  drejskifva. 
—machine,  s.  såningsmaskin. 

Drink,  s.  dryck,  dricka.  -,  V.  a.  dricka, 
supa;  göra  drucken.  — ,  V.  n.  vara 
drickbar,  to  —  down,  dricka  bort. 
to  —  in,  insuga',  insupa,  to  —  off, 
up,  dricka  ut,  dricka  i  botten,  to  — 
round,'  dricka  laget  om.  —able,  a. 
drickbar.  — ard,  — er,  8.  drinkare. 
-money,  s.  drickspenningar.  — OfiPe- 
ring,  8.  dricksoffer. 

Drinking,  s.  drickande;  druckenhet; 
dryckeslag,  -boat,  -match,  8. 
dryckeslag.  -giilSS,  8.  dricksglas. 
-honse,  s,  krog,  källare.  -SOng, 
8,  dryckesviaa. 

Drip,  8.  dropp,  takdropp.  — ,  V.  n, 
drypa,  droppa,  falla  droppvis.  — ,  V.  a, 
hälla.  — ping,  8.  stekfett  som  dryper 
af  steken;  afskräde.  -ping*pan,  8, 
stekpanna. 

Dri?e,  v,  a.  drifva,  fösa;  köra  bort; 
förfölja,  slä  efter;  arbeta  pä,  utföra; 
skaka.  — ,  V.  71.  drifvas;  T»  komma 
i  drift;  rusa  pä;  köra.  to  —  at,  rusa 
pä ;  syfta  pä.  to  —  from,  köra  bort. 
to  ~  in,  into,  drifva  in,  slå  in. 
to  —  off,  bortjaga,  undanköra«  to  — 
on,  fortdfifva,  skynda,  to  —  Up,  köra 
fram.     — ,  8,  spatserfart. 

Drivel  9  «.  dregel;  dreglare;  Qeskare; 
narr.  — ,  V.  n.  dregla ;  pjollra.  — ler j 
8,  dreglare;  fjeskare. 

Driver,  S.  pådrifvare;  forman,  kusk. 
Skare;  dref;  bro  vindare,  drifvare. 

Driving-box,  8,  kuskbock,    -reins, 

8,   pl.     ledstreck,    ledtöm,    korstöm. 

-wheel,  s.  diifbjui.  -whip,  $, 
8»  kuskpiäka., 


Drizzle 

Drizzllfe^  V.  a.  befukta.  -,  v.  n.  dugga, 
regna  smStt.  — ingj  S,  duggregn. 
— y,  a,  regnbefuktad ;  dimmig. 

Droll 5  *.  slyngel,  lätting,  drumlare. 
—,  V,  n,  arbeta  dronigt. 

DroU^  8,  tokrolig  menniska,  putsmakare, 
skalk;  löjligt  upptSg,  lustspel.  — ,  a, 
skämtsam,  lustig,  narraktig.  — ,  V,  n, 
skämta,  gyckla,  drifva  narrspel.  — er5 
«.  skämtare,  putsmakare.  — ©ry?  ^« 
skämt,  narri,  putsmakeri;  dockspel. 
-Ingly,  ad,  tokroligt. 

Dromedary^  S,  dromedar,  springkamel. 

Dron{{e^  S»  dr5nare,  vattenbi ;  mungiga ; 
trög  menniska.  — ,  V.  n.  dröna,  brumma, 
surra ;  lättjas..    —Isll,  a.  drönig,  trög. 

Droop 9  V,  n.  vissna,  falna;  vara  be- 
dröfvad;  aftyna,  afmattae. 

Drop 9  Ä.  droppe;  frihängande  diamant 
ell.  perla;  T,  droppar  till  intagning. 
— ,  V.  71.  &  a,  drypa,  droppa;  falla 
ned,  affalla ;  upphöra,  sluta ;  dö ;  und- 
falla (om  ord);  spilla,  fläcka;  fälla. 
to  —  iUf  drypa  in;  smyga  in.  to  — 
ojfy  droppa  af;  förlora  sitt  erabete; 
dö.  to  —  out,  droppa  ut ;  stjäla  sig  ut. 
-let,  S.  liten  droppe;  tär.  -plugly, 
ad.  droppvis,  -serene j  «.  svarta 
starren.  -StOÄe,  8»  stalaktit,  dropp- 
sten,    -wort,  €.  stenbräcka. 

Dropllsical,  a.  vattensjuk,  vattensiktlg. 
-sy,  s.  vattensot. 

Dross,  8.  slagg;  rost,  afskräde;  glitt. 
-iness,  s»  orenljghet,  slaggaktighet. 
— y,  a.  oren;  slaggig;  usel. 

Drought,  8,  torrhet,  torka,  brist  pS 
regen;  törst.  -inesS,  8.  torka,  brist 
pä  regn.     — y,  a.  torr;  törstig. 

Drove,  «.  fädrift,  boskapshjord;  upplopp. 
— r,  8.  oxdrifvare;  boskapshandlare. 

Drown,  v.  a.  dränka;  öfversvämma; 
qväfva,  utplana.     — ,  V.  71.  drunkna. 

DrOWlIse,  v.  n.  vara  sömnig;  slumra; 
hafva  ett  sömnig  utseende.  — ,  v,  a. 
söfva,  göra  sömnig.  -slness,  8. 
eömnighet;  sömnaktighet,  tröghet,  lat- 
het, —sy,  a.  sömnig,  lat,  insöfvande. 
-syhead,  s.  sömnaktig  menniska. 

Dnib,  s.  knuff.      -,  V,  a.  slä,  prygla. 

Dnul||ge,  5.  släpdräng;    ostronfiskare. 


Ducal 


117 


-,  v,  a.  träla,  släpa.  -,  V.  n.  fiska  ostron. 
-ger,  8.  strSdosa ;  dräng,  handlangare. 
— gery,  s,  släpsyssla,  slafsyssla,  släp- 
arbete.    — ging-bOX^  8,  strSdosa. 

Drug,  8.  drog;  öfverlopps-  ell.  oduglig 
vara;  forgift;  släpdräng.  — ,  V.  O, 
blanda;  foreskrifva  eller  ingifva  ett 
läkemedel,  —get,  8.  drojett  (ett  slags 
tyg),     -gist,  8.  drogist,  apotekare. 

Dmidj  8.  druid  (hednisk  prest). 

Drum,  8.  trumma;  spelsällskap;  qvam- 
stenskar.  — ,  V.  n.  S  a.  trumma,  slä 
pa  trumma,  to  -  out  of  the  regi' 
ment,  köra  frän  regimente.  -blo,  v.  n, 
drumla.  — flsll,  8.  en  art  kabiljo, 
—major,  8.  regera  entstrumslagare. 
—mer,  8.  trumslagare.  -StlCk,  8, 
trumpinne,  —strings,  8.  pl.  smöre 
under  botten  pä  en  trumma. 

Drunk,  a.  drucken,  rusig;  vät.  -ard, 
8.  drinkare,  fyllhund,  -en,  a.  drucken, 
full,  besupen;  vät.  -enneSS^  8, 
dryckenskap,  fylleri. 

Druse,  s.  körtel,  grupp,  massa  af  kri» 
stallisering. 

Dry,  a.  torr;  mager;  ofruktbar;  törstig; 
härd,  sträng.  — ,  V.  a.  torka;  dricka 
ut,   uttömma.     — ,  V.  n.   blifva  torr, 

-eyed,  a.  torrögd.    -flower,  8. 

sträblomma.  -gOOdS,  s.  pl.  stycke- 
gods. — ness,  8.  torrhet,  torka. 
—nurse,  S.  torramma  (som  icke  gor 
di) ;  sjukvakterska.  —rubber,  8.  bo» 
nare,  glattare,  -shodd,  a.  torrskod. 
Dry  ad,  8.  skogsnymf. 

Drying-loft,  s.  torkvind,    -place,  8. 

torkställe,  torkningsplats.  —yard,  8» 
torkställe. 

Dual,  a.  tveggehanda.     — ,  8.  T.  dualis. 

Dub,  8.  slag,  släng;  dubbning;  pöl, 
dyngpuss.  — ,  V.  a.  slä,  dubba  (till 
riddare) ;  kapunera ;  nämna,  gifva  titel 
af.  -,  V.  n.  T.  arbeta  ell.  hugga 
med  skarfyxan.     —fly,  8.  vattenfluga. 

Dubiilety,  -OSity,  S.  tvifvelaktighet. 
— OUS,  a.  tvifvclaktig,  obestämd,  otyd. 
lig.  -OUSnesS,  $.  tvifvelsmäl,  ovisshet. 

-table,  a.  tvifvclaktig.    -tation| 

s.  tvifvel. 
Ducal,  a,  hertigligo 


118 


Ducat 


Ducat,  S.  dukat. 

DachesS)  S,  hertiginna. 

Ducky  v.  a.  doppa  i  vattnet;  dyka. 
— ,  V»  n,  buga  sig,  göra  en  bugning. 
— ,  8,  anka;  bugning;  smekord;  se- 
gelduk.  —  and  drake,  art  barn. 
lek.  -bill- wheat,  S,  engelskt 
bvete,  -coy,  s.  lockmat,  bete.  -illg, 
8,  dykning;  T.  kolhalning,  råspring. 
ning.  -legged,  a.  kortbent.  -Ull g, 

8,  andunge,     -meat,  -weed,  5. 

andmat. 

Duct,  5.  riktning;  kanal,  gSng.  —lie, 
a.  böjlig,  smidig,  uttänjelig;  villig. 
— lity,  S.  utvidgelighet,  böjlighet,  smi- 
-  dighet ;  eftergifvenhet. 

Dudgeon,  s.  dolk;  ondska. 

Duds,  S.  pl.  lumpor,  pallor. 

Due,  S,  skyldighet,  rättighet;  tull.  — , 
a.  skyldig ;  tillbörlig,  passande ;  riktig, 
noggrann;  förfallen.  — ,  ad,  noga, 
vederbörligen.  — ftll,  a.  tillbörlig, 
skicklig,  passande.  — UCSS,  8,  skick- 
lighet, skyldighet,  noggrannhet. 

Duel,  5.  duell,  envig.  -,  V.  n.  duellera. 
— ,  V.  a.  angripa.  — llst,  8,  duellerare, 
envigskämpe. 

Duet,  8.  duo,  duett. 

Dug,  8,  bröst,  bröstvSrta,  spene;  jufver. 

Duke,  8,  hertig,  —dom,  s,  hertigdöme, 

Dulbrained,  a.  svagsynt,  enfaldig. 

Duljlced,  a.  söt,  ijuflig.  -cification, 

8.  fcJrljufvande ,    öiildring.     — Cify,  V. 
a,  försötraa,  förljufva. 
Dulcimer,    8,    hackbräde   (musikaliskt 
instrument).  [s.  forsötmande. 

Dulcorllate,  v.  a.  försötma,  -ation, 

Dulliead,  5.  dumhufvud. 

Dull,   a.   dum,   tölpaktig;   slö;    matt; 

trög;  tung;  osmaklig;  mörk.   — ,  V.  a. 

göra  döf  ell.  matt,  förslöa;   bedröfva. 

— ,  V,  n.  blifva  dum,  slö  etc.    -ard, 

8,  dumhufvud.    -browed,  a.  af  dy. 

Bter  blick,     -disposed,  a,  svSrmo- 

dig.  -ed,  a.  matt,  skymiig.  -hea- 
ring, a.  lomhörd.  -noise,  S,  ett 
doft  sorl.  -sight,  «.  svag  syn.  -y, 
a.  svag,  matt. 
Dulness,  8.  dumhet;  tröghet;  slöhét; 
mörkhet;  svaghet* 


Duplicity 

Duly,  ad,  vederbörligen;  stadigt,  jemnt; 

pä  bestämd  tid,  noga. 
Dumb,  a.  stum,  mSllös.   — ,  V.  a.  tysta, 

göra    stum.       -found.    V,  a.    tysta. 

-ly,  ad.  stum,  mäiiöst.  , -ness,  3. 

stumhet,  mSllöshet. 

Dummy,  s.  dumme;  felande  tredje  per* 
son  i  vistspel. 

Dump,  8.  sorgqväde;  tankspriddhet; 
dumps,  ph  svSrraodighet.  -ish,  a. 
svSrmodig.  -ishness,  s.  svärrao. 
dighet. 

Dumpling,  «.  ett  slags  smSpudding. 

Dumpy,   a.  undersätsig. 

Dun,  s,  besvärlig  borgenär,  björn.  — , 
V.  a.  strängt  fordra,    björna.     —bee, 

.     —fly,  S,  broms,  geting. 

Dun,  a.  mörkbrun;  dyster,  -fish,  s, 
kabiljo.  -neck,  8.  jemsparf.  -nish, 
a,  brunaktig.   -Stone,  8.  mandelsten. 

Dunce,  s.  pundhufvud.  -ry,  s,  dumhet. 

Dung,  ^.  dynga,  gödsel;  lort.  -,  a, 
gemen,  nedrig.  — ,  V.  ö.  göda,  be- 
täcka  med  gödsel.  — ,  t7.  n.  ställa. 
-beetle,  S,  praktbobba.  -bird,  8. 
bärfSgel.  -Cart,  s.  gödselvagn,  -fork, 
S.  dynggrep.  -Mil,  8.  dynghög;  lort. 
lolla,  lortvasker,  -hiUcock,  8,  hus- 
hanne, -hole,  8,  dynggrop,  gödsel- 
hSia.     -y,  a.  dyngig.     -yard,  8. 

dynplats,  gödselrum,  sopbacke. 
Dungeon,  8.  djupt  fängelse.    -,  V.  a. 

sätta  i  fängelse.  [gel). 

Dunlin,  s,  svartlasse,  strandsittare  (fS. 
Dunnage,  «.  T,  den  öfre  lastningen  af 

ett  skepp. 
Dunner,  s,  björn,  besvärlig  borgenär. 
Dunny,  a.  lomhörd. 

Duo,  S,  duett.     -deCimO,  S.  duodes. 

-decuple,  a,  toiffaidig.    -denum, 

Dup,  v.  a.  öppna.     [8,  tolftumstarmen. 
Dupe,  S,  narr,   enfaldig  stackare*    — . 

V,  a.  narra,  lura. 
Duple,  a,  dubbel. . 

Dupii||cate,  s,  duplett.    -,  v.  a,  f3r. 

dubbla;  lägga  i  veck  ell.  fällor.  — ,  a. 
dubbel,  tvefald.  -Cation,  s.  fördubb- 
ling;  hopvikning;  fSlI.  -Cature,  5. 
tvSfaldighet ;  fSll.  -city,  S.  t^äfal- 
dighet,  dubbelhet;  falskhet. 


Durability 

Pura!|T)ility,  s,  varaktighet:  bestSnd. 
~ble,  a.  varaktig,     -bleness,  5, 

varaktighet.  ~nce^  s,  bestånd;  arre- 
stering, —tion  9  S,  bestSud ,  fortva- 
rande. 

Dure,  V.  n,  vara,  äga  bestSnd.  -ful, 
a.  varaktig.    — ICSS,   a.  kort,  forgäng- 

Daresse,  5.  stränghet;  arrest.  [lig. 

Dargen,  s,  pyssling. 

Daring",  pr,  medan,  under  deU 

Dnr||ity,  s,  hSrdhet,  fasthet.  -OUSj 
a..hSrd,  fast. 

Dll6k|  a.  mörk;  — ,  S.  skymning;  dun- 
kelhet. ~,  v.  a,  fordunkla.  -,  V,  71, 
mörkna,  skymma.  — inesS,  ö.  skym- 
ning,  gryning.  — Ish,  a.  skura ;  dun- 
kel ;  mörklagd.  -ishnesSj  S.  skym- 
ning.   —y,  a.  mörk;  mörklagd;  dyster. 

Dust,  5.  stoft,  dam.  — ,  V,  a,  damma 
full;  damma  ur,  klappa  ur  dammet. 
^basket,  5.  soptunna,  -box,  5. 
fitrödosa.  — Cr,  S.  torktrasa.  -inesSj 
S,  dammighet.  — luan,  S,  sopgubbe. 
— y,  a.  dammigi 

'Datch,  a.  holländsk.  --toySy  pl.  NiJra- 
berger-arbete.  — ,  9»  holländska  sprS- 
ket;  Holländare.  fäöme. 

Dutch|[eS.S,  s,  liertiginna.  -y,  S.  hertig- 

DutSllable,  -ed,  a.  tullbar,  under- 
kastad  tull.  -fol ,  dutCOUS,  a. 
hörsam,  lydig;  underdSnig.  -fulness^ 
S.  lydnad;  vördnad. 

Duty,  S,  plikt,. skyldighet;  vakt;  tull; 
lydnad,  undergifVenhet ;  vördnad ;  hels- 
ning.  [färgen. 

Dwale,  s.  qvesved;  (herald.)  den  svarte 

Dwarf,  S.  dverg.  -,  V.  a.  beskära, 
klippa,  -elder,  S,  fläderbuske,  -ish, 
it*  dvergaktig,  småväxt,  -ishness, 
S.  dvergaktighet ,  litenhet.  -y,  a. 
dvergaktig. 

Dwell,  t?,  n.  bo;  stadna,  dröja.  -,  r. 
a.  bebo,  Innehafva.  —er,  S,  invS- 
nare,  boningsman.  — iDg,  S,  boende; 
boställe. 

Dwindle,  v.  n.  tvina  bort,  förfalla; 
förgdS.  — ,  V.  a.  förminska,  ruinera. 
to  -  away,  förskingra,  to  -  into, 
vanartas.  -d,  jp.  &  a,  skrumpen; 
förfallen* 


Earnest 


ira 


Dye,  $,  färg;  död.  -,  V,  O.  Arga.  -» 
v,  n.  dö;  tröttna,  -drug",  -stuff, 
5.färgstofF,  färgämne.  -llOUSe,-mill, 
S.  färgeri. 

Dyer,  s.  färgare,  -'s-weed,  $,  vejdc 
-'s-WOOd,  5.  färgträd. 

Dynasty,  Si,  regentfamilj,  konungaätt. 

Dyslien teryj  $.  rödsot,  durklopp.  -pep» 

sy,  s.  elak  matsmältning.  -pllOny, 
S,  otydligt  uttal,  -pnoeft,  s,  trSng* 
bröstighet;  andtäppa,  — Ury^  S.  kall. 
piss;  urinstämma. 


E. 

Eacb,  pr.  hvar.    -  one,  livar  och  eft^ 

enhvar.  —  other,  hvarannan.  —  where, 

öfverallt. 
Eager,  a.  skarp ;  brinnande ;  ifrig.  -ly, 

ad.  skarpt;  ifrigt.    -ness,  5.  skärpa; 

begär,  häftig  böjelse;  ifver. 

Eagle,  s,  öm.  -eyed,  -sighted,  a. 

skarpsynt.  -Owl ,  s,  uf.  -Speed, 
S,  ömsnabbhet.  —SS,  5.  örnhona. 
—stone,  s,  örnsten.  —t,  S,  örnunge, 
-wood,  8,  ^loeträd. 

Eagre,  s,  flod  som  uppväller  öfver  en 
annan. 

Ear,  S.  öra;  hörsel;  gehör  (i  musik); 
nSlsöga;  handtag;  sädesax.  — ,  v.  71. 
gä  i  ax.  -,  V.  a.  ärja,  odla.  -able, 
a.  plöjbar.  -drops,  s.  pL  örbuck- 
lor.  -finger,  S,  lillfinger,  -kig- 
Sing,  s,  hviskande.  -lap,  $,  örtipp. 
-pick,  s,  örslef.  -ring,  a.  örring. 
-shot,  S,  det  längsta  hSlI  hvarpä 
man  kan  höra  ord.  -trumpet,  s, 
hörselrör.  -wax,  s.  örvax.  -wig, 
^.  örmask;  örontasslare.  -witness, 
5.  öronvittne. 

Earl,  S.  grefve.     -dOJn,  s.  grefskap. 

Earles-penny,  5.  handpenningar. 

EarlineSS,  5.  tidighet,  brädmogenhet. 

Early,  a.  tidig,  bittida  uppe.  — ,  ad. 
tidigt,  bittida. 

Earn,  v.  a,  förtjena,  f^rrärfva,  vinna. 
-ing,  Ä.  förtjenst,  vinst;  ystad  mjölk. 

Earnest  j  s.  aUvarj  handpeanin^j;  fO*. 


120         Earnestly 

smak*  — ,  a.  allvarlig,  allvarsam; 
ifrig,  nitisk,  -ly,  ad.  allvarligeD, 
allvarligt,  p5  allvar.  -neSS,  8,  all- 
var,  allvarsarahet,  nit. 

Ettrth,  8,  jord,  raylla;  jorden;  land; 
räfkula.  — ,  V.  a.  betäcka  med  jord. 
— ,  V,  n.  gräfva  sig  ned  uti  jorden; 
visUs  under  jorden,  -apple,  8.  al- 
runa.  -bags,  8,  pl.  jordsäckar. 
•-bank,  8.  gärdesgSrd  af  jord  och 
grässvSl.  —board,  8.  plogfjol,  inull- 
fösa,  —bob,  8,  daggmask,  metmask. 
—bound,  8,  jordhanden,  -en,  a. 
ler  .  .,  sten  .  .  .  -fed,  a,  nedrig,  för- 
aktlig, -flax,  Ä.^herglin.  -inCSS, 
*.  leraktighet.  — linesS,  8.  jordisk- 
het.  -ling,  8.  dödlig  menniska.  -ly, 
a.  jordisk;  verldslig,  timlig.  — mind- 
eduess,  8.  verldalig  sinne,  -quake, 
8,  jordbäfning.  -WOrni,  8,  dagg- 
mask,  metmask,     — y,  a.  jordaktig. 

Ease,  8.  ledighet,  lediga  stundor;  ro, 
hvila;  beqvämlighet ,  maklighet;  lin- 
dring, tröst;  lätthet;  frihet,  at  — , 
beqväm.  chapel  of  — ,  annex.  — , 
V.  a.    lätta,    lindra;    aflasta;    trösta. 

to  —  one*8  self,  gS  till  stols,  -ful, 
a.  lugn,  fredlig.  — lesS,  a.  orolig. 
-mont,  8,  lättnad  i  utgifter,  mild- 
ring ;  afträde.     to  do  one'3  — ,  gä  till 

Easel,  S.  staflett.  [stols. 

Easi||ly,  ad.  lätt,  lätteiigen.    -ness, 

8.  lätthet,  färdighet;  beredvillighet; 
otvunget  väsendo;  lugn. 
East,  8.  öster;  morgon;  Österländerna; 
Levanten.  — ,  a.  öster  ut,  öster  ifrSn. 
-ward,  ad.  St  öster ;  österut,  -wind, 
8.  Östanvind. 

Easter,  «.  päsk.    -day,  8.  pSskdag. 

Easterljling,   «.   österländning.     -ly, 

a.  österlig.    — n,  a.  östlig,  österländsk. 

Easy,  a,  lätt;  otvungen;  lugn;  be- 
qväm; beredvillig;   godhjertad. 

Eat,  v.  n.  &  a.  äta;  förtära,  fräta; 
vara  ätbar,  to  —  in,  into,  through, 
out,  genomfräta.  Jo  —  up,  äta  upp, 
fortära  allt.     —able,  a.  ätbar,  ätlig. 

-ablcsj  s.  pl.  matvara,  -bee,  8. 
biätare  (fSgel).     -er^   8.  »tare;   frät- 


Edentation 

medel.     -Ing-hOUSO,  *.  spisqvartef, 

gSrkök. 
Eaves,  s.  takfot  -dropper,  s.  lyssnare. 
Ebb,  s.  ebb ;  aftagande.    — ,  V.  n.  ebba, 

falla  ut;  förfalla. 
Ebon,  — y,  s.  cbenholts,   ebenträ.     — , 

a.  af  ebenholts;  mörk,  dunkellägd. 
EbriOety,  -OSity,  S.  dryckenskap,  fyl- 
EbrilladO,  s.  tygelryckning.  [ler i. 

Ebulli||ency,  -tion,  8.  uppkokning, 

nppvällning;  häftigt  utbrott.  — ©nt^ 
a,  jäsande. 

Eccentric,  -al,  a,  afvikande,  regellös. 
— ity,  8.  afvikeise,  olikhet. 

Ecclesiastlles,  s.  Salomos  predikare- 
bok.  — ic,  8.  andelig  man,  prest. 
— ical,  a.  andelig,  hörande  till  kyr- 
kan.  -icus,  8.  Jesu  Syraka  bok  i 
Bibeln.  [gar.     -US,  8.  igelkott. 

Echiu{|ated,  a.  taggig,    full  med  pig- 

Echo,  8.  eko,  genljud,  Sterskall.  — ,  v. 
n.  Sterskalla.     — ,  V,  a,  upprepa. 

Eclat,  8.  glans,  präl. 

Eclectic,  c.  eklektisk,  utväljande.  -, 
s.  eklektisk  filosof. 

Eclipjlse,  8.  sol-  ell.  mSnförmörkelse; 
fördunkling.  — ,  V.  a.  fördunkla,  för- 
mörka. — ,  V.  n,  förmörkas.  — tic,  s. 
ekliptikan,  solbanan;  formörkelselinie. 

Eclogue,  8.  herdedikt,  herdesSng. 

EC0n0||miC,  a.  hörande  till  hushåll- 
ningen; sparsam,  ekonomisk.  — mics,^. 
pl.  hushållningsläran.  — miSt,  5.  hus- 
hållare, ekonom,  -niize,  v.  a.  hus- 
hälla,  ekonomisera,  sparsamt  förvalta, 
-my,  8.  hushållning;  hushSUsaktig* 
het;  anordning. 

ECStallsy,  «.  hänryckning.  -,  «.  O. 
hänrycka.     — tic,  a.  hänryckt. 

Ectype,  8.  afskrift,  kopia, 

Edaci||ons,  a.  glupsk,  -ty^  ^.  glupsk» 

het,  frässeri, 

Edder,  v.  a.  fläta. 

Eddish,  8.  efterslätter. 

Eddy,  8.  uppsjö;  .göl,  vattenhvirfvel. 
-,  a.  hvirflande.  -watcr,  8.  köl- 
vatten,    —wind,  8,  hvirfvelvjnd. 

Eden,  8.  Eden,  paradiset. 

Edentallted,  a.  tandlös.  -^tiOil>  &. 
tänders  utbrytning. 


Edge 


Edge^  8,  egg,  slcär;  kant,  bräm,  rand; 
skärpa;  skarpsinnighet.  tO  set  an  ~ 
OTlf  slipa,  hvässa.  to  set  on  —,  för- 
slSa.  — ,  V.  a,  skärpa,  hvässa,  slipa ; 
kanta ,  bräma ,  bordera ;  gifva  rum  ; 
upphetsa.  — ,  v.  n.  tvinga  sig  fram. 
to  -  forwards,  rycka  fram.  to  -  m, 
slä  in,  drifva  in.  to  -  off,  bortrycka. 
— d,  a.  hvass.  —less,  a.  trubbig, 
slö.  -tool,  5.  eggjern.  -wlse,  ad. 
pä  längden. 

Edging,  s.  list,  brllra. 

Edible,  a.  ätlig. 

Edict,  s.  pSbud,  förordning. 
EdijlUcant,  a.  byggande  ^   uppbygglig. 

— fication,  s,  uppbyggelse;  undervis. 

ning.      -ficatory,    a.   undervisande, 

beveklig.  -fl ce,  5.  byggnad,   -flcial, 

a.   angSende   utsidan   af  en  byggnad. 

—fler,  s,  byggmästare,   grundläggare ; 

undervisare,     —fy.  V,  a.  bygga;  upp- 

bygga;  undervisa. 
EdilO.  S,  edil.  [gifvare,  förläggare. 

Ediljtion,  s.  upplaga,    -tor,  s.  ut- 
£duca||to,  v.  a.  uppfostra,     -tion, 

S,  uppfostran,     -tor,  s,  uppfostrare. 
EduC||e,  v.  a.  frambringa,   framdraga; 

visa.     —tion,    S,  frambringande;   vi« 

sande. 
EdalC0ra||te,  v.  a.  fSrsotma;  afkoka. 

-tion,  8.  försötming;  utlakning  med 

vatten. 
Eel,  s,  SI.     -pout,  8.  lake,  tSnglake. 

-spear,  s,  tre-udd,  ljuster,  -wear, 
Effablc,  a.  utsäglig.  [*.  Slsung. 

Efface,  v.  a.  utplana,  radera,  afnöta, 

förstöra. 
Effect,  8,  verkan;  ntgSng,  verkställig. 
het,  fullbordan;  sanning;  föresats; 
ände.  in  — ,  i  sanning,  effects,  pl. 
egendom,  effekter.  — ,  V,  a.  verkställa ; 
förorsaka,  -ible,  a.  görlig,  -lon, 
8,  slutsats.  — iv©,  a,  verksara,  ver- 
kande; kraftig,  eftertrycklig;  nyttig; 
verklig,  to  he  —  of,  förorsaka,  Sstad- 
komma,  -less,  a.  kraftlös,  utan  ver- 
kan, —or,  8.  upphofsman.  — Uftl,  a, 
kraftig,  verkande,  eftertrycklig,  -nal- 
ness,  S.  verksamhet,  verkställighet. 
•»Q^tOj    V,    a.    ästadkomma;    verk- 


Egotist  121 

ställa;  uträtta.  -UOUS,  a,  verksam, 
kraftig. 
Effemina||Cy,  *.  qvlnlighet,  vekllghet, 
yppighet;  klemande,  —te,  a.  qvin- 
1ig,  veklig.  — ,  V.  a.  göra  veklig.  — , 
V.  n.  biifva  qvinllg,  förvekligas.  -t6- 
116SS,  s.  klemighet.    [-nce,  8,  jäsning. 

Effervesce,   v.  n.  jäsa,  sjuda  upp. 

Effete,  a.  ofruktsam;  utnött. 

Effijlcacious,  a.  verksam,  -cacious- 

liess,  -Cacy,  S.  verksamhet,  kraft. 
-Cience,  -Ciency,  s,  verksamhet, 
kraft.  — cient,  s.  verkande,  orsak, 
upphof;  upphofsman.  — ,  a.  verkande, 
verksam,  -giate,  V.  a.  afbilda.  -gy, 
S.  bild,  afbild. 

Effl agitate,  v.  a.  kräfva,  häftigt  fordra. 

Efflate,  v.  a,  bläsa  fram. 

Efflorescen||ce,   -cy,  s,  blomning, 

blomstring ;  utslag  pä  kroppen,   —t,  CB. 

blomstrande. 
Efflu^lence,   -X,   S.   flod,    utflytnlng. 

— Yinm ,    S.    utflytningspartikel ;    ut- 

dunstning.    -X,  V.  n,  utflyta,  rinna 

ut.     -xion,  8,  utflytnlng. 
Efforce,  v.  a.  uppbryta ;  tvinga ;  skända. 
Effort*  s,  bemödande,  ansträngning. 
EffOSSlOn,  8.  uppgräfning. 

Effrenation,  s.  tygeiiöshet. 

Effrontery,  s.  oförskämdhet,  fräckhet. 
Effutge,  v,  n.  strSla  fram,  gfänsa,  skina. 

—nce,  8,  glans,  skimmer»     -nt,  ö. 

skimrande. 
Effume,  v.  a,  utandas  damp  ell.  rök. 
Effund,  Effase,  v.  a.  utgjuta,  ösa  ut. 
Effusijjon,  5.  utgjutelse.     -ve,  a,  ut- 
gjutande; •  slösande. 
Eft,  8,  ödla,  ormödla.     — ,  ad.  snart; 

efterSt.    -SOOns,  ad.  genast;  S  nyo. 
Egad,  i.  ack  ja  I  visserligen ! 
Egeriuinate,  v.  n.  knoppas,  spricka  ut, 
Egest,  v.  a,  uttömma,  afföra.     -lon^ 

8,  uttömning. 
Egg,  8.  &gg.     -Shell,  8.  äggskal. 
Egg,  fonj,  v.  a.  uppegga,  reta.     -er, 

S.  anstiftare. 
Egilops,  5.  tSrÖga;  flSsgräs. 
Eglantine,  s.  hagtorn;  njuponbuske. 
Egoyisra,  -tism,  S.  egenkärlek.  -tist^ 

8,  egoist  (egenkär  I  sjelfkär  menniska},, 


122 


Egotistical 


-tistical,  a,  sjeifkar.   -tizo,  V.  n. 

tala  mycket  om  sig  sjelf. 
Egregious,    a.  upphöjd;    märkvUrdig ; 

utomordentlig    (mest    i    elak    mening). 

— nesSj  s.  märkvärdigt  väsende. 
EgreSJ?,  -ion,  s,  utgSng,  bortgSng. 
Egret,  8,  hvita  häger. 
Egriot,  S.  moreli. 

Eider,    Eider-down,    s.   eyderdun. 

—däck,  S.  ejder,  bottengSs. 

Elgh,  t.  ajl  ack  I 

Eight,  num,  Stta,  -éon,  num.  Sder- 
ton.  -eenth,  a.  Sdertonde.  -fold, 
a.  ättadubbel,  Sttafaldig.  -h,  a.  Et- 
tonde.  -ietb,  a»  Stta tionde,  -ly, 
ad,  for  dett  Sttonde.  -SCOrO,  a. 
.Stta  tjog.     -y,  a,  Sttatio. 

Eigne,  a.  förstfödd;  sora  ej  kan  for- 
yttras,  [antingen. 

Either,  pr,  endera,  nSgondera.     -,  c. 

lyaculallte,  v.  a,  utskjuta,  utstöta. 
—tion,  s.  utkastning ;  bönesuck,  -tory, 
a.  utkastande;  utsprutande;  utkastad, 
plötslig. 

FJect,  V,  a.  urkasta,  utstöta,  förkasta. 
—ion,  S.  utkastning.  -ment,  8,  bort- 
drifvande ;  utkastning, 

Ejulation,  s.  skri,  tjut,  veklagan. 

Eke,  ad.  äfven,  ock.  -,  v.  a.  öka, 
forstora ;  komplettera,  göra  fullständig ; 
uttänja  genora    onödig   tillsats.     — ,  8. 

Eking,  8.  tillökning.  [tillökning. 

Elahora||te,  a.  utarbetad;  gjord  med 
raycken  omsorg.  — ,  V,  a.  utarbeta, 
bringa  till  fullkomlighet.  -teness, 
8.  fullkommande,  fullkomlighet.  — tion, 
8.  fullbordan;  utarbetning. 

Elance,  v.  a.  kasta,  slänga. 

Elapse,  v.  n.  smyga  förbi;  forlida, 
förflyta.  [8.  spänstighet. 

Elaslltic,  a.  spänstig,  elastisk,  -ticity, 

Elayte,  a.  uppblåst,  högmodig,  stolt. 
— ,  V,  a.  uppblSsa ;  göra  högmodig. 
-tion,  8.  högmod. 

Elbow,  8.  armbSge;  krökning,  bSge. 
at  — ,  till  händs.  — ,  V.  n.  skjuta 
fram.  — ,  V.  a.  stöta;  köra  bort. 
-chair,  S.  länstol,  -roosii,  <?.  mm, 
ledighet,    -shaker,  s.  tärningspelare. 

Eld^  8.  Sider;  gammalt  folk. 


Eleve 

Elder,    a,    (eompar.    af  old)    äldre. 

— ly,  a.  Slderstigen,  gammal.  — S,  8» 
pl.  föräldrar;  förfäder;  kyrkoförestSn- 
dare.  -ship,  8.  förstfödsel ;  kyrko- 
förestSndareskap. 

Elder,  S.  fläder,  -hcrry,  S.  fiäderbär. 
-flower,  S.  fläderblomma,  fläder* 
blomst.  -tea,  8.  fläderte.  -trCC, 
8.  fläderträd,  fulbom. 

Eldest,  a.  (superi,  af  old)  äldat.; 
-horn,  a.  förstfödd. 

Elecampane,  s.  Slandsrot,  hSllrot. 

Elect,  8.  utvald,  helgon.  -,  a.  utvald, 
utkorad.  — ,  V.  C  välja,  utnämna, | 
kora.  —ion,  8.  val;  valrätt;  högtid- 
lighet vid  en  valförrättning;  predesti* 
nation,  nSdevalet.  -ioneering,  s. 
konstgrepp  för  att  vinna  röstarne  till 
val  af  ea  parlamentsmedlem.  -ivC,* 
a.  val»,  väljande.  -Or,  8.  valmän,^ 
väljare;  kurfurste.  -Oral,  a.  kur- 
furstlig.    -Orate,  8.   kurfurstendöme. 

-öress,  -ress,  s.  kurfurstinna,  -ric, 

-rical,  a.  elektrisk,  -riclty,  S.  elek-, 
tricitet.  -rify,  -rize,  v.  a.  elek- 
trisera.  -ron  ,  s.  bemsten;  blandad 
metall,     -oary,  8,  latverg. 

Eleeraosinary,  s.  fattighjon. 

Eleganllce,  8,  prydlighet,  fägring;  sir- 
lighet;  behaglighet.  —t,  öt.  vacker, 
fin,  behaglig;  artig. 

Elegljiac,  a.  elegisk;  sorglig.  -,  8, 
klagodikt.  — y,  8.  klagodikt,  sorg- 
säng. 

Element,  S.  element,  grundämne;  hem- 
vist; förnöjelse,  elements,  pl.  första 
lärogrundema.  *-,  V.  a.  infora,  be- 
stämma, —al,  a.  elementarisk;  med- 
född, -arity,  s.  enkelhet.  -Rry, 
a.  innehållande  de  första  grundbegrep- 

Eleot.  8.  cideräple.  [pen. 

Elephant,  8.  elefant;  elfenben,  -lasis, 
8.  spetälska,  elefantutslag.  —In©,  a. 
elefanten  tillhörig;  af  elfenben. 

Elevayte,  a.  upphöjd,  hög.    -,  v.  a. 

upphöja ;  muntra ;  göra  högmodig. 
—tion,  8.  upphöjning;  höjd;  storsin. 
nighet.  — tor,  8.  muskel  sora  upp- 
lyfter vissa  lemmar,  -tory,  8,  häftyg, 
E)eT6»  8,  discipel,  fqsterbJirn. 


Eleven 

Dlevcn,  num,  eifva.  -th,  <l  elfte. 
-thly,  ad,  för  det  elfte. 

Elfj  8,  elf,  tomtgubbe.  — ,  V,  a,  tofva 
ihop  (hSret).  —ID  j  a.  hörande  till 
elfvor.  -ish,  a.  troUsk.  -lOCk,  S. 
martofva. 

Elicit,  a.  frambragt.  -,  V.  a.  fram- 
bringa; utlocka,  utdraga.  — atlOllj  s. 
utlockning ;  föranledning. 

Elide 9  U.  a.  bryta,  8lä  sönder;  göra 
maktlös ;  utesluta  (en  vokal). 

Eb*gi!|bility,  a.  valrättighet;  företräde. 
-bio,  a.  valbar ;  foreträdesvärd.  -ble- 
neSS,  S»  valförhet,  valrättighet;  före- 
trädesrätt,    —bly,  ad,    efter   önskan. 

£limiiia||te,  r.  a.  bannlysa,    -tion, 

s.  bannlysning;  utdrifning. 

Eliquation,  ^.  segring. 

Elision,  5.  delning;  ellips,  bortkastning, 
utelemnande  (af  en  bokstaf  ell.  vokal). 

Elisor,  8.  skeriffens  substitut  för  ed- 
svurnes  väljande. 

ElixJIate,  v.  a.  koka,  sjuda,  -ation, 

Ä.    urkokning,    afsjudning.      — ir,    8. 

elixir,  extrakt;  urkok;  qvintessens. 
Elkj  8,  elg;  svan. 
£11,  8.  engelsk  aln. 
Ellipllsis,  8,  T,  ellips,  utelemnande  (af 

ord);  T.äggformig  linie.  -lic,-tical, 

a.  aflSng,  oval. 
Elm,  8.  almträd. 
El0||CUti0n,    8,   utförsgSfvor;   vältalig. 

het.     -ge,  8,  likpredikan,    -gist,  8. 

loftalare.     -gy,  -gium,  8,  loftal. 

Elonga|{te,  v,  a.  förlänga.    -,  v,  n, 

aflägsna  sig.     — tion  ,  8,  förlängning ; 

aflägsnande;  afstSnd. 
Elope,  v.  n.  löpa  bort,  rymma,  -ment, 
Elops,  8.  hafsorm.  [5.  flykt. 

Eloquenllce,  8,  vältalighet,     -t,  a. 

vältalig. 

Else,  pr,  annan,  annat.  — ,  ad,  an- 
nars, eljest.  — where  j  ad,  annor- 
städes. 

£lacida||tO,  v,  a.  upplysa ;  tydligt  fram- 
ställa,  —tion,  8,  upplysning;  förkla- 
ring, —tive,  a,  upplysande.  — tOr, 
a,  uttydare,  kommentator. 

ElnCUbrate,  a.  väl  utarbetad. 

Elu||de,  ^  a,  undgS ;  undvika,  -dible, 


Emberday         123 

a.    undviklig.      -SiOQ ,    8.    undflykt, 
undvikande;  bedrägeri,    -sive,  a.  be- 
dräglig.    — SOry,    a.  bedräglig,  svek- 
Elute,  v.  a,  afskölja,  vaska.  [full. 

Elutriallte,  v,  a,  sila  ifrSn.    -tion, 

8,  vaskning,  slamning. 
Eluxation,  S,  ledvridning,  förränkning. 
Elver,  8,  smä  hafsSl. 
Elysii;an,    a,   elysisk.     -um,   8,  ely- 

seiska  fälten,  de  saligas  boningar. 

Emacljeratlvn,  s,  afmagring.    -iate, 

a,  utraagrad.  — ,  v.  a,  utmärgla.  — , 
V,  n,  aftyna.     -iation,  8,  aftyning. 

Emaculallte,  v,  a,  taga  ut  fläckar. 
—tion,  s,  rensning. 

Emanllant,    a,    utflytande,     utgSende. 

-ate,  v,  n,  utgS,  härröra,   -ation, 

8,  utflytning.  -ative,  a,  utflytande,' 
härrörande.  -Cipate,  V.  a,  frigifva; 
förklara  myndig.  -Cipatiou,  8.  hi» 
gifning;  befrielse;  förklarande  för  myn- 
dig. — cipator,  8,  befriare;  som  för- 
klarar för  myndig. 

Emarginate,  v,  a,  kringskära. 
Emasculayte,  v.  a,  kastrera;  försvaga. 

— ,  a,  qvinlig.    — ,  8,  snöping.    — tiOB^ 

8.  snopning;  veklighet. 
Em  bale,  v,  a,  packa  in  (varor). 

Embalm,  v,,  a,  balsamera.    -er,  8, 

balsamerare. .  (en  dam. 

Embank,  v.  a.    indika,    omgifva  med 

Embar,  y.  a,  stänga  igen.    -cation, 

8,  inskeppning.  — gO,  8,  beslag,  qvar- 
stad  pä  skepp.  — ,  V,  a,  lägga  beslag 
pS,  embargera  ett  skepp,  —k  ,  v,  a. 
inskeppa.  — ,  V.  n,  inlSta  sig  i  nSgon 
sak.  —rass.  V,  a,  förvirra,  sätta  i 
förlägenhet,  -rassmcnt,  8,  oreda, 
förvirring ;  förlägenhet. 

Embase,  v,  a,  förringa;  förfalska, 
-men t,  S,  forminskande ;  förfalskning. 

EmbaSSa{|dor,  S,  sändebud;  gesandt. 
—ge,  8.  ambassad,  legation,  budskap. 

Embattle,  v,  a,  ställa  i  slagordning. 
-d,  a.  försedd  med  skjutglugg;  försedd 
med  skSror  (i  heraldiken). 

Embay,  v,  a,  vaska;  föra  in  i  hamnen. 

Embellish,  v,  a,  försköna,  pryda. 
— nient^  ä.  försköning;  sirat,  ornament. 

Ember-day,  -ing,  s,  fastedagar. 


124 


Embers 


Embers,  S,  pi.  askmörja,  falaska. 

Embezzle,  v,  a.  försnilla;  frSssa  bort. 
— ment,  S.  förskingring,  försnilling. 
— r,  S.  slösare,  fÖrsnillare. 

Emblazon,  v,  a,  blasonera,  mSla  va- 
pen; belägga  med  lysande  färger; 
utbasunera,  —er,  5.  härold ;  larmande 
berömmare.     — ry,  8,  vapenmälning. 

Emblem,  S  sinnebild.  -,  V,  a.  före- 
ställa, förebilda,  -atic,  a.  sinne- 
bildlig.  -atist,  s.  författare  af  epi- 
grammer.  -atize,  V,  a.  föreställa 
pS  ett  sinnebildligt  vis.  -ents,  S.  pL 
inkomst. 

Embody,  v,  a.  införlifva,  förena. 

Embolden,  v.  a.  gifva  mod,  uppmuntra. 

Embolism,  S.  en  skottdags  insättning; 
skottar;  skottdag. 

Embolus,  5.  pumpstSng. 

Emboss,.!?,  a.  göra  ell.  pryda  med  upp- 
hojdt  arbete,  betäcka,  —ment,  S. 
upphöjdt  arbete;  höghet,  sublimitet. 

Embottle,  v,  a,  förvara  i  flaska;  tappa 

EmbOTf,  v.  a.  hvälfa.  [pä  buteljer. 

Embowel,  v.  a.  uttaga  inelfvoma; 
uppfylla. 

Embower,  v.  a,  bilda  till  en  löfsal. 

Embrace,  S.  famntag ;  tryck.  — ,  V.  a. 
famntaga,  innefatta,  trycka.  — ,  V.  n. 
oraarma  sig.  — ment,  s.  omfamnande ; 
innehall,  orafSng.     — ry,  S.  mutande. 

Embrasure,  5.  fönsterluft;  skottglugg; 
afsats  pä  gamla  murar. 

Embrocaljte^  v.  a.  T.  frottera,  -tion, 

S.  bad  ning,  frottering. 
Embroider,  v.  a.  brodera,  sticka,    -y, 

8.  broderi,  stickning. 
Embroil,    v.    a.     förvirra;    uppvigla. 

-ment,  8.  oreda. 
Embryo,  S,  öfSdt  foster;    utkast,  half- 

gjordt  arbete.     — tomy,   s,   anatomi- 

sering  af  ett  ofödt  foster. 
Emendajjble,    a.    som  kan  förbättras. 

-tion,  5.  förbättring.     -tOr,  5.  för- 

bättrare.     -tory,  a.  förbättrande. 
Emerald,  S.  smaragd. 
Emerge,    v.    n.    komma    upp,    stiga; 

hända,    -nce,  -ncy,  S.  uppstigande  ; 

händelse;  trängande  behof.     — nt,  a. 

framkommande ;  oförmodad. 


Employ 

Emerll,  Emery,  8,  emergel. 
Emerited,  a,  uttjent. 

Emeroids,  s,  pl.  gyllenSder. 

Emersion,  s,  äterframskinande ;  fram. 
kommande.  [-,  s,  kräkmedel. 

Emetic,    a.     förorsakande     kräkning, 

Emi cation,  s.  giimningr. 

Emiction,  s.  urin. 

Emigraljnt,  8.  utvandrare,  -te,  V.  71. 
utvandra,  utflytta.  — tion,  8,  ut- 
vandring, folkflyttning. 

Eminenlice,  s,  höghet;  höjd,  spets; 
eminens  (titel  till  kardinaler),  -t,  a, 
hög,  ansenlig;  namnkunnig.    77105^  — , 

Emir,  8.  emir.  [högvördigat. 

Emissliary,  8.  kunskapare,  spion,  -ion, 
8.  utsändning;  utbredning.  — itious, 
a.  lurande,  spionerande. 

Emit,  v.  a.  utsända,  utdrifva;   slänga, 

Emmet,  8,  myra.  [kasta  ut. 

Emmew,  v.  o,  innesluta,  ^spärra. 

Emmove,  v.  a.  uppröra,  uppväcka. 

EmoUi^jate,  v.  a,  förvekliga,    -ent, 

a.  lenande,  lindrande.  — ,  8.  uppmju- 
kande medel,  —ment,  8.  uppmjukande 
medel.     — tion,  8.  uppmjukning.. 

Emolument,  S.  fördel,  nytta;  sportel. 

Emotion,  s.  rörelse,  sinnesoro. 

Empale,  v,  a.  spetsa  (en  missgemings» 
man);  palissadera.  — ment^  8,  spets» 
ning;  pSlning. 

Empanel,  v.  a.  kalla  rätten  tillsara, 
mans.     — ,  8,  edsvurnes  väljande. 

Empark,  v,  a.  omgärda,  kringgärda, 
kringpSla. 

Empassion,  v.  a.  röra,  intaga  sinnet, 
—ate,  a.  liäftigt  rört.  [kejsare. 

Emperjless,   8.   kejsarinna.      -Or,    s, 

Emphäjlsis,  S,  eftertryck,  styrka  f 
uttryck,     -tic,  S,  eftertrycklig. 

Emphysema,  s.  vädersvulat.   -toas« 

a.  uppblåst,,  svullen. 
Empierce,  u  a.  intränga. 
Empire,  s,  rice,  kejsaredöme;  välde. 
Empiric,  a.  gr  jndad  blott  pä  erfarenhet ; 

qvacksal vande.     — ,  8,  qvacksalfvare. 

Emplast||er,5.  piaster.  -,t;.  a.  piSstra. 

-iC,  a.  klibbig.  [rätten. 

Emplead,  v.  a    anklaga,   stämma  föf 
Employ  9    a,    tjtust,    embete,    syssla; 


Employable 

goromal.  — ,  V,  a,  använda,  bruka, 
sysselsätta ;  befullraäktiga.  -able,  a. 
användbar,  brukbar.  — ©r^  S,  som  syssel- 
s&ttar,  herrskap.  — Itieiltj  5.  tjeiist, 
embete,  syssla;  göroraäl. 

Empoison,  v.  a,  förgifta,  -er,  s. 
förgiftare.  -luent,  s.  förgiftande,  för- 
giftning. 

Emporium,  s.  stor  köp.  och  handels- 
stad; nederlagshamn. 

EmpoYerish,  v.  a.  utarma,    -ment, 

s.  utarmande;  förminskning. 
EmpOTrer,  v.  a.  befullmäktiga;  sätta  i 

stand  (för  att  g5ra  nSgot). 
Empress,  S,  kejsarinna. 
Emprise,  s.  företag,  förehafvande, 
Empt|{iness,  a.  tomhet;  otillräcklighet; 

fSfänglighet.     -y,    a.   tom,   uttömd; 

bristfällig;  (Efänglig;  flyktig;  hungrig; 

dum.    — ,  V,  a.  tömma.    — ,  v.  n.  blifva 

tom.    -yings ,  5.  j>J.  drägg,  botten. 

fälle,  bottensats. 

Empurple,  v.  a.  purpra. 

Empuzzle,  v.  a.  förvirra. 

Empyema,  S.  blodvar;  bröstböld. 

Empyrjleal,  a.  bildad  af  eldens  ele- 
ment;  hörande  till  den  högsta  him- 
melen.  — ean,  S,  högsta  ell.  öfversta 
himmelen.  — euma,  s,  brandlukt; 
vidbränning.  -eumatical,  a.  som 
osar  brändt. 

Emula{|te,  v.  W.  tilfla  med.  -,  v.  a. 
efterhärma.  — tion,  5.  täflan,  kamp; 
afund.  -tive,  a.  täflande.  -tor, 
«.  medtäfiare,  rival.  — tresS,  5.  med- 
täflarinna,  afundsam  fruntimmer. 

Emulge,  v.  a.    nyölka.    -nt,    a. 

.   utmjölkande. 

Emulous,  a.  täflande;  afundsam. 
Emulsion,  s.  kylande  läkedryck. 
Emuscation,  5.  afmossning  (af  ett  träd). 

Enable,  v,  a.  sätta  i  stSnd.    -ment, 

S.  iständsättande ;  förstärkning. 
Enact,  S,  beslut.     -,  v.  a.  stadga,  för- 

ordna;  föreställa,  spela,  agera,  -ment, 

9.    förfogande,    anordning.      — Or,    S. 

lagstiftare;  anstiftare. 
Enambnsh,  v.  a.  ställa  sig  i  bakhSii. 
Enamel,  S.   emalj,  amelering;  inlagdt 

arbete,     -ler,  0.  emaljör,  araelerare. 


EncrimsonecJ       125 

Enamour,  v,  a.  göra  kär. 
Enarmed,  a,  af  en  annan  färg  som 
kroppens  (i  herald.). 

Enarration,  5.  berättelse. 
Enarthrosis,  a.  ledgSng. 

Enatation,  S,  uppsimning. 

Enavigate,  v.  a.  segla  öfver. 

Encage,  v.  a.  sätta  i  bur;  inspärra. 

Encamp,  v.  a.  siä  läger.    -,  v.  n. 

ligga  i  fält.     -ment,   S,   liggande  i 

fält,  kampering;  lägers  uppslSende. 
Encanker,  v.  a.  gnaga  sönder. 
Encaustic,  a.  enkaustisk,  hörande  till 

mSlning  mod  väx. 
Éncave,  v.  a.  dölja  l  en  grotta. 
Enceinte,  a.  hafvande.   -|  8,  fUstnings* 

verk  kring  en  föstning. 
Enohafe,  v,  a,  förtörna,  reta. 
Enchain,  t;,  a,  fjättra;  sammanfoga. 
Enchant,    v.    a.    förtrolla,    förtjusa.- 

-er,    8.  hexraästare.     -ingly,    ad, 

förtjusande,      —ment,    s.    trolldom; 

förtjusning.      — ress,    S,    trollqvinna; 

förtjuserska. 
Encharge,  v,  a.  uppdraga  (en  nSgot). 
Enchase,  v,  a,    infatta   (i  guld  etc); 

sätta  i  ram ;  rista  in.  [ring. 

Encircle,  v.  a,  omringa,    —t,  8,  cirkel, 
Encl0||se,    v.    a.    inhägna,    instänga; 

innefatta,     the  enclosed,  hosföljande, 

inneliggande.      — SCr,  ^,    inhägnare; 

kuvert.     -SUre,  8.  ringmur,  stängsel; 

den  instängda  platsen;  täppa. 
EnCOach,  v.  a.  IfSra  in  en  täckvagn. 
Encoffln,  v.  a.  lägga  i  likkistan. 

Encomijlast,  8,  loftaiare.    -astic,  a. 

hällande  loftal,  berömmande.  — Um, 
S,  loftal,  äreminne. 

Encompass,  v.  a.  omgifva ;  kringsegla. 
-ment,  s,  omsvep,  omskrifning. 

Encore,  ad.  ännu  en  gSng. 

Encounter,  S.  envig;  träffning,  fäkt- 
ning, strid;  möte;  häftigt  samtal. 
— ,  V.  n,  räkas,  stöta  pä  hvarann;  gä 
till  mötas.  — ,  V.  a,  angripa,  —er, 
S,  motstSndare. 

EncouraJlge,  v.  a.  uppmuntra,  upp. 

möda,      -gement,    5.    uppmuntran. 
-gingly,  ad.  pl  ett  uppmuntrande  vis, 
EnCrimSOned,  a.  karmosinröd. 


126 


Encroach 


Engine 


Encroach  ^on,  ujponj,  v.  ?l.  inkräkta, 
göra  intrSng  i ;  insmyga  sig ;  tillvälla 
sig.  — ingly^  ad.  genom  orättraätigt 
tillvällande.  -Hientj,  S.  inkräktning, 
ingrepp. 

Encumbli'er,  v.  a.  besvära;  hoptrassla. 

—rance,  5.  besvär;  hinder,  -ranccr^ 

S,   panlkreditor,  hypotek borgenär. 
Encyclllical,    a.    gSendc    i    kretslopp. 

-Opedia,  S.  encyklopedi. 
Encysted,  a.  sammanlupen  till  en  böld. 
End 9  S.    ände,  slut;  ändamSl ;  beslut; 

ändalykt,    död.      an  (onj  -,    uppSt. 

still  an  — ,   most  an  — ,   mestadels. 

— ,  v.  a.    fullända,  sluta.     -,   V.  n. 

göra  slut  p3;  upphöra.     -S-man,  8. 

upphandlare,  mSnglare.    -S-TTOinan, 

S.  mSnglerska, 
Endamage^    v,   a.    skada,   förfördela. 

-men t,  S.  skada,  förlust. 
Endanger,  v.  a.  sätta  i  fara,  blottställa. 
Endear,  v.  a.    göra    behaglig;    rekora- 

mendera  en ;  stegra  (priset  pä  en  vara). 

— ment,  S.  högaktning;  smekning. 
Endeayonr,  S.  bemödande,  sträfvande, 

flit.     ~,  V,  a.    försöka,    foretaga   sig. 

— ,  V.  n.  bemöda  sig,  bjuda  till. 
Endem||ial,  -ic,  a,  inhemsk,  inländsk 

(om  sjukdomar). 
Endenizen,  v.  a.  naturalisera. 
Ending,  s,  ändelse. 
Enditllable,  a.  anklaglig.    -e,  v.  a. 

kalla  inför  rätten;  diktera,  skrifva, 
göra  utkast  till.  ~,  V.  n.  göra  en 
anmälan,  rapportera.  — Cment,  s. 
käromSl,  anklagelse.  — Cr,  S,  an- 
klagare;  författare. 
Endive,  5-.  endivia,  cikorie. 

Endyless,  a.  oändlig,    -lessness,  s. 

oändlighet,     -long,    ad.    längsefter. 
-most,  ad.  Qermast. 
Endoctrine,  v.  a.  undervisa. 

Endorse,  v.  a.  pSskrifva,  skrifva  utan. 

skrift  pä;   jT.  endossera.     -ment,  s. 

pSskrift ;  bekräftelse ;  endossering.    — r, 

S.  endossör. 
Endow,  v.  a.   begSfva.     -er,  y.  som 

begäfvar   med    hemgift,      —men t,   s. 

gSfva;  utstyrsel-,  naturgSfvor. 

Endrnd^e,  v.  a,  göra  till  sUf. 


Endue,  v.  a.  begafva;  utrusta. 

Endnr||able,  a.  dräglig,    -ante,  .9* 

fortvarande;  tälamod,  —6,  V,- a.  lida, 
uthärda.  — ,  V.  n.  vara,  räctä.  -Cr^ 
$.  en  lidande;  tålsam. 

Endwise,  ad.  rätt  upp  och  ned, 

Enecate,  v.  a.  döda,  förgöra. 

Enemy,  S.   fiende;  djefvulen. 

Energlletic,  a.  kraftig,  eftertrycklig; 
driftig,  -ize,  V.  a.  göra  kraftig,  -y, 
S.  kraft,  eftertryck,  förmSga, 

Enervjlate,  a.  enerverad,  utmattad. 
— ,  V.  a.  afmatta,  försvaga»  — ation<^ 
S.  kroppens  utmerglande ;  kraftlöshet. 
— e,  v.  a.  försvaga. 

Enfamisli,  v.  a.  uthungra. 
Enfeeble,  v.  a.  försvaga,  göra  kraftlös. 

Enfeoff,  v.  a.  beiäna.     -ment,  s. 

belåning;  länsbref. 

Enfetter,  v.  a.  fjättra. 

Enfilade,  s.  rak  väg  ell.  gäng;  sträcka ; 
löpgraf.  — ,  V,  a.  bestryka  (om  kanoner), 

Enfire,  v.  a.  pätända,  upptända. 

Enforce,  S.  makt.  -,  v.  a.  förstärka; 
beveka,  genomdrifva,  tvinga;  indrifva, 
öfvertyga.  — dly,  ad,  tvSngsvis. 
-ment,  S.  förstärkning,  bekräftelse; 
tvang.  — r,  s.  som  tvingar,  som 
genomdrifvar  nägot. 

Enfranchise,  v.  a.  befria;  gifva  bur. 
skåp,  naturalisera.  — mCnt,*.  befrielse ; 
burskap,  naturalisering.  -Ty  S,  befriare. 

Enfrozen,  a.  utfrusen. 

I^ngaglle,  v.  a.  pants&tta;  förniS; 
värfva;  inveckla;  intaga;  gifva  •  att 
syssla.  — ,  V.  11.  inlåta  sig;  släs.. 
-edly,  ad.  ifrigt,  nitiskt,  med  till-, 
gifvenhet.  -edness,  S.  ifver,  nitj 
— ement,  S.  pantsättning,  förbindelse  ; 
öfverenskommelse ,  drabbning;  beve- 
kande skäl;  göromSl.  -ingly,  ad: 
pä  ett  intagande  vis. 

En  gaol,  v.  a.  arrestera,  inspärra. 

Engarrison,  v.  a.  lägga  in  manskap^ 
(i  en  stad  ell.  fästning). 

Engender,  v.  a.  föda  yngla  (om  krea- 
tur) ;  dana ;  förorsaka,  —er,  S.  fram- 
bringare,  fostrare. 

Engild,  v.  a.  göra  glänsande,  förgylla, 

Engine,  S,  miiskin,  instrument;  verktyg* 


Engine-builder 

eldspnita;      pinbänk;     konst,     knep. 

-builder,  s.  maskmfabrikSr.  -Clea- 
ner, S»  maskinrensare.  —driver,  8, 
lokoraotivfSrare.  — er,5.  ingenior ;  maski- 
nist, —man,  s.  maskinist,  lokomotiv- 
förare,  -rry,  9,  maskinlära,  ingeniör- 
vetenskap;    artilleri;  maskineri;  knep. 

Engird,  v,  a.  omgjorda,  omgifva, 

Englad,  v.  a.  göra  glad. 

English,  a.  engelsk.  -,  s.  Engelskan ; 
engelska  språket;  engelska  folket.  «-, 
V.  a.  öfversätta  till  Engelska. 

Englut,  V.  a,  mätta,  öfverlasta. 

Engorge,  t?,  a,  uppsluka;  frässa. 

Engraft,  v,  a.  ympa;  Qättra, 

Engrail,  v,  a,  göra  brokig;  göra  taggar. 

Engrain,  v.  a.  färga  dunkel. 

Engrapple,  v.  n.  siSs,  brottas. 

En  grasp,  v.  o.  gripa,  fatta  i. 

Engra||ve,  v.  a,  gravera,  prägla;  be- 
grafva.  — ver,  8,  gravSr,  koppar- 
fitickare.  — Yery,  8.  graverad  arbete; 
kopparstick.  — ying,  s,  gravering, 
kopparstickarkonst ;  kopparstick,  stälrit- 

En  grieve,  v,  a,  bedröfva.  [ning. 

Engross,  v,  o.  förstora;  mätta;  upp- 
bläsa;  hopa,  slä  under  sig.  —er,  8, 
uppköpare,  monopolist.  — ment,  *. 
uppköpning;  renskrifning,  textning. 

Engulf,  v.  a.  störta  i  en  afgrund. 

Enhance,  v.  a.  stegra,  höja  priset;  mera 
anse.     — DlCnt,  8,  stegring;  tillväxt. 

Enigma,  ti.  gSta.    -tie,  a.  gätiik, 

^dunkel,  otydlig.     — tist,  s.  som  talar 
i  gStor.     -tize,  v.  n.  tala   i  gåtor. 

£!iiJoin,  v.  a.  befalla,     -nient,  s, 

åläggande,  befallning. 

Enjoy,  v,  a.  njuta ;  förlusta,  — ,  v.  n. 
lefva  förnöjdt.  — mentj  S.  njut- 
ning; nöje. 

Enkindle,  t;,  a.  upptända ;  väeka,  reta. 

Enlard,  v,  a.  späcka. 

Enlarllge,  v.  a.  utvidga,  förlänga,  lägga 
ut;  frigifva.  — ,  v.  n,  vara  vidlyftig; 
vidgas,  -gement,  5.  tillväxt;  utvidg. 
ning;  befrielse;  vidlyftigt  til.  -ger, 
8.  forstorare,  udvidgare.  — ging,  8. 
utvidgning,  utt&njaude. 

Enlighten,  v,  a,  upplysa;  tmderrisa. 


Ensign 


127 


Enlfnk,  v.  a.  sammankedja;  förbinda. 

Enlist,  v.  o.  värfva. 

Enliven,  v.  a.  lifva,  m\infra. 

Eulnmine,  v.  a.  illuminera,  upplysa. 

Enmesh,  v,  a.  fSnga  i  nät;  inveckla. 

Enmity,  8.   fiendskap;  ondska. 

Enneatical,  a.  nionde. 

Ennoble,  v.  a.  adla;  förädla;  göra 
namnkunnig,      -ment,   8.    adlande; 

Ennui,  s.  ledsnad.  [förädling. 

Enorm,  a.  oregelbunde^ ;  gudlös.  — ity, 
Ä,  oordning;  omättlig  storlek;  faslig- 
het;  groft  brott.  -OUS,  a.  oordentlig; 
omSttlig;  förkaräcklig.  -OUSness,  s, 
faslighet. 

Enough,  8.  tillräcklig  del.  -,  a,  till- 
räcklig, nogsam.     — ,  ad.  nog,  tillräck- 

EnOUnce,  v.  a.  förkunna.  lligt. 

Enrage,  v.  a.  förbittra,  reta. 

Enrange,  t>.  a.  ordna. 

Enrank,  v,  a.   »tälla  i  rader  ell.  led. 

Enra||pture,   -vish,   v.  a.   fröjda, 

förtjusa,  hänrycka. 
Enregister,  v.  a,  inregistrera. 
Enrich,  v.  a.  rikta;  pryda,    -meut, 

8,  riktning,  tillökning. 
Enridge,  v.  a.  randa;  reffla. 
Enring,  v.  a.  omlinda;  omringa. 
Enripen,  v.  a.  bringa  till  mognad. 
Enrobe,  v.  a.  kläda,  pSkläda. 
Enrol,  v,  a.  registrera,  inskrifva ;  svepa. 

—ler,  8»  registrator,     —ment,  Ä.  in» 

akrifning,  värfning;  värfningslista. 
Enroot,    v.  a.    plantera;    trycka    fast 

till  rötterna. 

Ensanguine,  v.  a.  bloda,  befläcka. 

EnSChedule,  v.  a.  uppteckna,  8krif?a 

upp. 
Ensconce,  v,  a,  förskansa,  gömma. 
Enseal,   v:  a.   märka   med   ett    sigill, 

besegla. 

Enseam,  v.  a.  sömma.  -ed,  a.  flottig. 

Ensear,  v.  a.  bränna,  sveda;  torka  ut. 

Ensearch,  v.  a.  eftersJJka. 

Enshield,  v.  a.  boakärma,  betäcka. 
Enshrine,  v.  a.  förvara  i  ett  kabinett 

säsom  en  helgedom. 
Enshroud,  v.  a.  insvepa,  öfvertäcka. 
Ensiform,  a.  svärdformig. 
Ensign,,  $,  fana,   flagg;   känrveleckcTi, 


128       ^nsignbearer 

hederstecken;   niiidrik.      -boai'er,  3. 

fändrik.     -Cy,  5.  fändrikssyssla. 

EBslaye,  v,  a.  göra  till  eiaf.  ~ment^ 

8,  träldom,  slafveri. 
Ensober,  v.  a.  göra  nykter. 
Ensphere,  v.  a.  göra  rund. 

Enstaiup,  v.  a.  prägla  ell.  slä  mynt; 

inprägla. 
Enstyle,  v.  a.  benämna. 

Ensulle,  v.  a.  pSföija.    -,  v.  n,  här- 

flyta,     -ing,  a.  påföljande. 
£llSUr||auce,  S.  försäkran;  assekurans. 
-ancer,   S,   assuradör.      -C,    V.   a. 
föiJiäkra;  assekurera;    lofva.     — er,  8. 

assekurant. 

Entabljlature,  -em  ont,  s.  det  öfversta 

af  en  mur;  fris  pä  en  pelare. 
Entackle,  v.  a.  tackla. 

Entail,  S,  arf-förordnande;  fideikom- 
miss. — ,  V.  a.  göra  fideikommiss,  be- 
stämma om  arfioljden.  to  —  on,  ut- 
dela, lata  följa. 

Entame,  v.  a.  tärna. 

Entangle,  v.  a.  trassla,  inveckla; 
snärja.  — meut,  S.  förvirring,  hop 
trassling. 

Enter,  v,  n.  gä  in,  inträda,  stiga  in. 
— ,  v,  a.  företaga ;  inskrifva.  to  —  i7lto, 
inträda;  begripa,  förstå,  to  —  upori^ 
företaga;  pStaga  sig.  to  —  at  the 
custo Ill-house,  gifva  an  gods  i  tullen. 
-able,  a.  som  kan  införas,  -ftlg, 
8.  ingång. 

Entorlacc,  v.  a.  fläta  ihop. 
Enterollcele,  s.  tarmbrSck.    -logy, 

8,  läran  om  inelfvorna. 

Entcrparlance,  s.  samtal. 

Enterprise,  S.  företagande,  försök.  -, 
V.  a.  påtaga  sig;  forsöka,  vSga.  — r, 
8.  som  pStagar  sig  något,  entreprenör. 

Entertain,  v.  a.  underhålla;  hysa; 
traktera,  —et,  5.  underhållare;  som 
trakterar.  — ing^  a,  underhållande, 
munter,  språksam.  — ment,  *.  mot- 
tagande; gästfriliet;  underhåll;  förlu- 
stelse, tidsfördrif. 

Entertissued,  o.  inväfd,  gcnomvirkad. 

Enthril)  U.  o,  genomtränga,  genom- 
borra. 

£utlu*0Dae>  v.   a,   sätta    pä    tronen; 


Envelop 
upphöja  till  konung,  -neuient,  -ni» 

zation,  S.  upphöjelse  på  tronen. 
Enthusiallsm ,  5.  hänryckning;  ifver. 
svärmeri.  -st ,  S»  hänryckte ;  ifrig 
beundrare,  häftigt  intagne;  svärma» c, 
fantast.  -Stic,  a.  svärmande;  häCLii:, 
ifrig. 

Enthymeme,  s,  ofullkomlig  slutsats. 
Entice,  v,  a,  locka,  reta.    -ment,  s, 

retelse,  upph^jtsande,  förförelse.   — fj  S. 

frestare,  förförare. 
Enticingly,  ad.  förtjusande. 
En  tier  ty,  s.  det  hela. 
Entire,    a.    hel    och    hållen,    odelad; 

hjertlig;    T.  utan    grenar,     -ly,    ad. 

helt  och  hållet,  alldeles,   fullkomligen. 

-ness,  5.  fullstiindighet ;  uppriktighet. 
Entitative,  a.  betraktad  för  sig.    -I5  , 

ad.  väsendtligt.  {rättiga. 

Entitle,  v.  a.  titulera,  benämna;    be- 
Entity,  8.  väsende;  väsendtlighet. 
Entoil,  v.  a.  inveckla. 
Entomb,  v.  a.  begrafva,  jorda.  -ment, 

8.  begrafning. 
Entomology,  S.  lära  om  insekterna. 
EntOrtilatiOll,  S.  vridande,   vridning. 
Entrails,  s.  pl.  inelfor;  det  inre. 
Entrammeled,  a.  krusig. 

Entrance,  s.  ingång;  tillträde;  begin- 
nelse.     — ,  V.  a.  förtjusa,  hänrycka. 

Entrap,  v.  a.  fånga-  öfverras.ka. 

Entreat,  v.  a.  högligen  anhålla.  -, 
17.  n.  ingå  förbund  ;  afhandla.  -ablc, 
a.  beveklig.  blidkelig.  -ance,  s. 
bon,  anhållan.  —er,  s.  ansökare, 
supplikant.     — y,  8.  bön,  förbön. 

Entrepot,  S.  nederlagsplats. 

Entry,  8,  ingång;  inträde;  (örstuga; 
registrering. 

Entune,  v.  a.  intonera. 

Entwist,  v,  a.  fläta  omkring. 

Enubilons,  a.  moiufrL 

Enumerallte,  v,  a.  räkna,  uppräkna. 
-tion,  8,  uppräknande,  hopräkning. 
—tive,  a,  hopräknande. 

Enuncia||te,  ih  a  uttala,  förklara,, 
förkunna,  -tion.  a.  uttal ;  förklaring ; 
underrättelse,  -tive.  a,  förklarande, 
tydlig,     -tively,  ad.  uttryckligen. 

Envelop,  5,   tlickcise,    omslag;  fodiaL 


Envelopement 

— ,  v.  a.  inveckla,  insvepa;    inlägga  i 
papper;   fodra  (kläde),     -emont,  S. 
förvirring,  hoptrassling. 
Envenom,  v.  a.  förgifta;  forarga. 

Enviilable;  a.  afimdavärd.    -er,  o. 

missunnare. 
Enyious,  a.  afundsjuk.    ~ly,  ad,  af 

afund.  — ness,  s.  afand,  missunsamhet. 
Environ,  v.  a.  omgifva.    -s,  s,  pl 

kringliggande  trakt.  [af  en  sändebud. 
Envoy,  s.  sändebud.  -Ship,  d.  embete 
Envy,  s.  afund,  missunsamhet.    — ,  v.  a. 

afunda,    missunna.      — ,    V.  n,    vara 

afundsam.     — in^,  s,  elakhet. 
Enwheel,  v.  a.  omgifva. 
Enwomb,  v.  a.  dölja;  lägra. 
Enwrap,  v,  a.  inveckla.    >ment^  8. 

omslag,  täckelse. 
Eolian-harp,  s.  eolsharpa. 
Eolipile,  $.  dunstkula. 
EpaenetiC,  o.  berömmande. 

Epauljiet,  s.  axeiband.    -ment,  s. 

bröstvärn;  half  bastion. 
Ephemerila,  S.  dagslända  (insekt);  hvar- 

dagsfrossa.      —al,    — ic,     a.    daglig; 

flyktig.       -ides,    -is,    «.    dagbok; 

almanack  ;  astronomisk  tabell.     — ist, 

s.  stjämtydare.  — OUS,  $.  dagsgammal, 
Ephialtes,  s.  mara.  [flyktig. 

Ephod,  s,  judiska  prestens  lifkjortel. 
Epic,  a.  episk,  berättande  hjeltebragder. 
Epicellde,  -dium,  s.  sorgqväde,  elegi. 

—dian,  a.  elegisk ;  sorgsen. 
Epicnrlle,  -ean,  s.  vällustig  menniska. 

— ism,     $.      Epikuri    lära;     vällustigt 

lefverne.  -ize,  V.  n.  lefva  vällustigt. 
Epicycllje,  s,  bicirkel.    -Oid,^.  krokli. 

nie  pä  en  cirkels  omkrets. 
Epidemic,    a.  smittsam;   allmän   (om 

farsoter).  [omger  kroppen. 

Epidermis,  S»  yttre  tunna  huden  som 
EpigastriOD,  s,  magmunnen. 
Epigeam,  s*  solens  ell.  månens  minsta 

afständ  ifrSn  jorden. 
Epiglottis,  5.  locket  öfver  v&derstrupen. 

Epigram,  «.  epigram,    -matic,  a. 

kort  och  sinnrik. 
Epigraph,  s,  öfverskrift. 
Epilepllsy,    S,    fallandesot.     -Hc,    O. 

plSgad  af  fallandesot,  epileptisk. 

English-Swedish  DicU 


Equidistance      129 

EpilOgllism,  8.  beräkning,  -ne,  5. 
slutet  af  ett  tal,  poem  etc.  — uize,  ©• 
a.  göra  slut  pä.    -,  v.  n,  hälla  ett  slut« 

Epiphany,  s.  txettondedag  jul.       [tal. 

Epiphora,  *.  tSröga. 

EpiplOCele,  *.  nätbrSck. 

Epiploon,  s,  nätet,  Urmhinnan. 

Episcopljacy ,  S.  blskopllg  regering. 
-al,  a.  biskoplig.  -alian,  s.  en 
8om  bekänner  sig  till  biskopliga  kyrkan 
i  England,  -ate,  8,  biskopsembete, 
biskopsstift.  — y,  8.  uppsyn ;  granskning. 

EpiS0||de,  S.  bisak,  biomständighet. 
-die,  a,  inflickad. 

Epistjjle,  8,  epistel,  sSndebref.  -olary, 
a.  tillhörande  bref ;  i  brefform.  — 0li« 
cal,  a,  i  epistelform. 

Epistrophe,  s.  slutlig  upprepningo 

Epistyle,  s.  arkitraf. 

Epitaph,  s.  grafskrift. 

Epithalamiam,  s.  bröiiopssSnr 

Epithem,  s.  fuktigt  omslag. 

Epithet,  8.   tillnamn;   tilläggningsord. 

EpitomJJe,  S,  sammandrag,  kort  begrepp. 
-ise,  v.  a.  hopdraga,  förkorta.  -Ist, 
S.  en  som  författar  korta  utdrag. 

Epoch,  8.  tidpunkt. 

Epode,  8.  slutet  af  ett  ode. 

Epopee^  S.  hjeltedikt. 

EpulatlOn,  s,  fest;  maltid. 

Equab||ility,  «.  likformighet;  jemnhet, 
-le,  o.  likformig,  jemn. 

Equal,  a.  jemn,  jemnlik;  likformig; 
jemngod;  liknande;  opartisk.  — ,5. jemn* 
like,  make.  — ,  v.  a,  göra  lika ;  jerana ; 
svara  mot.   -ity,  8.  likhet,  jemnlikhet. 

-ize,  v.  a.  göra  lik.    -ization,  8, 

likagörelse.     -ly,  ad,  lika,  lika  med« 

-ness,  S,  likhet. 
Equangnlar,  n.   likhörnig;  likvinklig. 
Equanimljity,  s,  sinnesjemnhet,  sinnes» 

lugn.    — ons,  a,  jemn  till  sinnes,  lugn* 
Eqaa||tion,  s.  jemkning;   T,  eqvation. 

—tor,  8.   eqvator,  dagjemningslinien. 

-torial,  a.  hörande  till  eqvatom. 
Equerry,  s.  otallmästai-e. 
Equestrian,    a,    tm    bäst;    ridderlig. 

~,  s.  ryttare. 

Equillbalance,  s.  jemnvigt.  -crural, 
a,  T.  likbent.     -distance,  «.  Uka 

9 


130        Equidistant 

afstSnd.     »distant^  a.  ilka  aflägsen. 

-formity,  s.  likformighet,  -late- 
ral, a.  liksidig.    -librate,  v.  a. 

lika  afväga.  -libratiOTl,  5.  leranvigt. 
-libriOUSj  05.  jemnvagande.  -librist, 
9.  eqvilibrist,  lindansare,  -librityj 
8,  jemnvigt.  — nOCtial,  s.  dagjemnings- 
linie.    -,  a.  hörande  till  dagj^mningen. 

—110X5  8,  dagjeraning.  -nnmerant, 

Cb,  af  lika  antal. 

Eqnip,  v.  a,  utrusta,  utstyra,     -age, 

8,  hästar  och  vagn;  rustning,  utrust- 
ning;  besättning;  svit;  tross;  klädning. 

-aged,  a.  väl  utrustad,    -rnent, 

8,  utredning,  utrustning. 
Eqnipendency  5   s.    hängande  l  jomn. 

vigt;  villrSdighet. 
Equipoise,  8.  jemnvigt. 
Equipollenllcy,    S.    lika    makt,    lika 

värde,     -t,  a.  lika  gällande,  jemngod. 

Eqttiponderllance,  s.  jemnvigt.  -ant, 

a.  jemnvigtig.    -ate,  V.  a.  väga  lika. 
Equitijable ,  a.    billig,  rättvis,  skälig; 

opartisk.     — ableiiess,  5.  opartiskhet. 

-y,  8.  billighet;  opartiskhet. 
Equivaljlence ,     8.    jemngodhet.    lika 

värde.     -,  v.  a.  raotväga.     — ent,  a. 

jemngod,    motsvarande.      — ,    8.    nSgot 

som  är  af  lika  värde ;  ersättning. 
EqnivOllCal,  a.    tvetydig;  tvifvelaktig. 

-,  8.  tvetydighet.     -CalnesS,  8,  tve- 

tydighet.     -Cate,  V.  n.  tala  tvetydigt ; 

vara  tvetydigt.     -CatlOn,  5.  tvetydig. 

het.     -que,  ^-.tvetydighet;  ordlek. 
Era,  S.  tidpunkt. 

Eradlallte,  v.  a.  utstråla,    -tion,  s. 

utstrålning. 

Eradicallte,  v.  a.   utrota,     -tion, 

8.  utrotande.  — tivO,  a.  utrotande; 
läkande. 

Erase,  v.  a.  utplSna.  stryka  ut.  to  he 

erased,  utplanas,  dö  ut,   -ment,  8. 

öfverstrykning,  utskrapning,  utpläning. 
Sre,  ad,  förr ;   förrän ,  innin.     -,  pr, 

förut,  tillförene^ 
Erect,  a.  upprat,  rak;  ständaktig.     — , 

V,  a.   uppresa,  upprätta;   bygga.     — , 

V.  n.   resa  «ig.      -iOn ,   8,    resning ; 

uppbyggande:    byggning.      — ive,    a. 

upprättande.        — ly»      ödL      upprätt. 


Escapade 


-neSS,  S.  nppr&ttstlonde ;  upprätt 
ställning,     -or,  8.   byggare,  stiftare. 

Erelong,  ad,  innan  kort. 

Eremit,  8.  eremit,   -age,  8.  cremitkoja. 

Erenow,  ad,  fordom. 

Ereptllation ,  8.  utkrypning.    -ion, 

8.   vSldsamt  bortröfvande. 

Erewhile,  -s,  ad.  nyligen. 

Ergo,  ad.  sSledes,  följaktligen. 

Ergot,  s.  häl.     -ism,  s.  lärd  strid. 

Ermelin,  Ermine,  s.  hermelin,  lekatt; 
hermelinskinn,  --d,  a.  klädd  i  herme- 
lin;  bebrämad.  [frätmedel. 

Erode,    v.  a,    gnaga,  fräta,     -nt,  8, 

Erogajlte,  v,  a.  skänka,    -tion,  8, 

begafning,  skänker» 

Erosion,  s.  frätning,  söndergnagning. 

Erotic,  -al,  a.  erotisk,  handlande 
om  kärlek. 

Err,  v.  n.  vandra  ell.  fara  omkring; 
fara  vilse;  irra,  fela.  — ,  v.  a.  föra 
vilse,  missleda,  —able,  a.  som  lätt 
kan  fela.  -ablenCSS,  8.  felaktighet. 
-and,  5.  ärende,  budskap,  -and-boy, 

8.  springpojke,  -and-goer,  -and- 
man, 8.  hKå,  bud.'  -ant,  a.  kring, 
vandrande,  lösdrifvande ;  slät.  — atic^ 
a.  kringvandrande,  vandrande.  —  stars, 
8.  pl.  irrstjärnor.  —  fever  ^  inter- 
mittent   feber.       — ,    8,     landstrykare. 

-atically,  ad.  oordentligt,  -atnm, 
8.  ipl,  -a),  tryckfel,    -oneous ,  a. 

oriktig,  afvikande.     -OneOUSnesS,  s, 

oriktighet ;   irring.     -Or ,  8.    fel ,   för- 
Ers,  8.  rosvicker.  (seelse;  misstag. 

Erst,  ad.  först;  fordom;  hittils. 
Erubescenlice,  8.  rodnad,  blygsamhet. 

—t,  a.  rodnande. 
Eruct,  v.  n.  rapa.     -ation,  8,   rap. 

ning,  uppstigning;  utbrott. 
Erudljlte,  a.  lärd.    -tion,  8.  lärdom, 

kunskap. 
ErnginOUS,  a.  ergig,  koppargrön. 
Ernpti||On,  S.  utbrott;  utslag;  utfall; 

häftigt  utrop.     — ve,  a.  utbrytande. 
EryngO,  S.  eryng,  manskraft. 
Erysipelas,  s.  rosen  (sjukdom). 
Escalade,    s.     en     murs     bestigning; 

stormning. 
Escapijade^    S,    falskt    sprSng    (af   en 


Escape 


h&stj.  -Ö,  S.  flykt,  lÄdÄykt ;  urs&kt ; 
fel.  — ,  V.  n.  undvika  ;  undfly ,  und- 
komma.    — e-gOat,  s.  syndabock. 

Escarp,  V.  cz.  göra  sluttande,   -ment, 

S,  sluttning. 

Eschalot,  S.  schalottenlök. 

Eschar,  S.  skorpa,  ruga  pä  sSr.  -Otic, 
a.  frätande;  bitande.    — ,  8,  frätmedel. 

Escheat,  $,  dana-arf.  — ,  V.  71.  hem- 
falla.  — ,  V.  a.  göra  hemfallande. 
-able,  a,  hemfallande,  -age,  8* 
hemfallsrätt.     -Or,  s.  fiskal. 

Escort,  8.  eskort,  konvoj,  betäckning. 
— ,  V.  a,  eskortera,  beskydda. 

Escot,   8,   skatt.     -,  V.  a.   betala   en 

EsCOUt,  S,  spion.  [annans  andel. 

Escnage,  s.  rusttjenst. 

Escnlent,  a,  ätbar.     -,  8.  lifsmedel. 

Escutcheon,  S.  hjertsköld  i  ett  vapen. 

Esoteric,  a.  hemlig.  [gSrdef. 

Espalier,  s.  spalier,    spjelverk  i  träd- 

Esparcet,  8,  helgehö. 

Especial,  a.  särskild,  synnerlig.  ~ly, 
ad,  särskildt. 

Espi||al,  8,  kunskap,  rekognoscering. 
—er,  8.  spegare.   — Onage,  8.  spejande. 

Esplanade,  8.  jemn  plats  framför 
fästningsverk, 

Esponsljal,  a,  hörande  till  forlofning. 
-als,  8.  pL  fästning,  forlofning.  -e, 
V.  n.  gifta  sig ;  göra  bröllop.  — ,  V.  a, 
antaga  en  mening,  —er,  8,  som  an* 
tågar  ell.  försvarar  en  mening. 

Espy,  V,  a,  skönja;  spionera  ut.  — , 
V.  n,  se  sig  omkring,  gifva  akt. 

Esqnire,  8.  esquire,  landjunkare;  vapen. 

Essart,  v.  a.  utroda.  [dragare. 

Essay,  s,  försök,  prof;  uppsats.  — ,  V.  a. 
försöka,  probera. 

Essenllce,  s,  varelse;  spiritus,  essens; 
vällukt.  — ,  t^.  a.  begjuta  med  essens. 
— tial,  a.  väsendtlig,  vigtig.  — ,  s. 
väsendtlighet,  hufvudpunkt,  — tiality, 
8,  väsendtlighet.  -tially,  ad.  hufvud- 
sakligen.  -tialness,  s.  väsendtlighet, 
oumbärlighet,  -tiate,  V.  n.  antaga 
d«n  samma  beskaffenhet. 

Establish,  v.  a,  förordna,  fastställa, 
bekräfta  ;  stifta,  inrätta,  grunda,  to  — 
Cne'5  SClf^   nedsätta    sig,    sätta    bo. 


Etymology       131 

—er,  8.  stiftare.  — ment,  8,  grund- 
läggning; inrättning;  anordning;  in» 
stitut;  bekräftelse;  bosättning. 

Estafet,  8,  staffet. 

Estate  ,  8,  tillstSnd ;  rang ;  egendom ; 
stat;  Slder.  — ,  V.  O.  utstyra.  -d> 
a,  egande  gods  och  egodelar,  rik. 

Esteem,  S.  aktning,  högaktning.  — ,  V.  a, 
värdera ,  hedra ,  högakta ;  anse,  mena. 

Estimaljble,  a,  aktningsvärd,  -ble- 
ness,  s.  aktningsvärdhet,  skattbarhet. 
—te,  s.  aktning;  värdering;  kostnads- 
forslag.  — ,  V.  a,  högakta;  skatta, 
värdera ;  beräkna  kostnaden  till  nägot. 
—tion,  8.  aktning,  vördnad ;  skattning, 
värdering;  öfverslag  af  en  kostnad; 
mening.     — tOr,  8.  värderingsman. 

Estiyalll,  a.  sommaren  tillhörig,  —te, 
V.  n,  vistas  sommaren  öfver.  — tion^ 
8.  sommarnöje,  somraarvistelse. 

Estrade,  5.  landsväg;  upphöjdt  ställe 
i  ett  rum. 

Estrange,  v.  a,  fr3nvända,  aflägsna. 
—ment,  s.  obenägenhet;  aflägsnande. 

Estrapade,  «.  spräng  af  en  motvillig 
häst.  [seqvestrerad  boskap. 

Estray,   r.  n.   stryka  omkring.     -,  8, 

Estuilary,  8,  mynning  af  en  flod. 
— atlon,  5.  sjudning,  häftig  rörelse, 
—re,  s.  sjudning,  uppvällning. 

Esurine,  a.  frätande. 

Etch,  v.  a.  etsa. 

Eternllal,  a.  evig;  beständig;  oför- 
änderlig. — ,  8.  den  Evige.  — alize, 
-Ize,  v.  a,  föreviga.  -O,  a,  evig; 
beständig.     — ity,  8.  evighet. 

Ether,  S.  himmelsluft;  himlahvalfvet; 
eter.  -eal,  -eOUS,  a.  eterisk,  luftig; 
gudomlig. 

Ethic||al,  a.  moralisk,  etisk.  -Sy  8J( 
pl.  sedolära,  moralen. 

Ethmoid,  5.  T,  silbenet., 

Ethnic,  a.  hednisk. 

Ethology,  8.  sedolära. 

Etiology,  8,  lära  om  ejukdomars  or» 
saker.  [etikett. 

Etiquette,    S.    belefvadt    uppförande, 

Etymologljical,  a.  etymologisk.  -ist, 
8.  etymolog.  -izo,  V.  n.  härleda  orden 
frSn  sina  rötter.    '— y,  ä  etymologi. 


132  Etymon 

EtyniOll)  S,  stamord,  radix. 
Eucharist 9  S.    den   heliga  nattvarden; 

tackoffer-       -ical ,     a.     hörande    till 

nattvardens  sakrament.  (bok. 

EucholOgy,  S.  grekiska  kyrkans  ritual» 
Euchymy,   S.   T.    blods   och    safternes 

god  beskaffenhet.  fbeskaCFenhet. 

Eucrasy,  s.  T.  god  och  sund  kropps- 
Eudiometer,  s.  eudiometer,  luftmätare. 
Eunuch,  5.    snöping,  kastrat.     -ate, 

V.   a.  kastrera,  snöpa. 
Eyouymus,  s.  iönn, 
Kupatory,  s.  dosta. 

Eupheuiism,  s.  skonsamt  uttryck. 
Euphonllical,  a.  välljudande,     -y,  8. 

välljud,  välklang. 
Euphorbiunij  S.   vargmjölk  (ört). 
Euphrasy,  *■.  ögontröst  (ort). 
EurUS^  s.  sydostvädret. 
Euryt!imy,  s.  symmetrl. 
Euthaiiasy,  s.  lätt  och  stilla  dod. 
Evacua||ut,  s.  purgermedel.    -te,  V.  a, 

tömma  ;  afföra  ;  rensa  ,  upphäfva,  öfver- 

gifva.      — ,    V.  n.    iäta    öppna    Sdern. 

-»tion,    S.    afföring,    purgering;     af- 

skaffande. 
Evade,  v.  a.  undvika.     -,  v.  n.  fly. 
Evagation,  s.  afvikande;  tankspriddhet. 
Eval,  a.  fortvarande. 
Evanescent,  a.  försvinnande. 

Evangelljic,  a.  evangelisk.,    -ism,  s. 

evangelii  förkunnande,  -ium,  -y, 
8.  evangelium.  -Ize^  V.  W.  predika 
evangelium. 

Evanish,  v.  n.  försvinna. 

Evapora||ble,  a.  som  lätt  bortdunstar. 
—te,  v.  CL.  S  n.  utdunsta ;  lata  gä  upp 
i  dunster.  — ,  a.  utdunstad.  — tion, 
Ä.  afdunstning. 

EvasillOn,  S.  undflykt;  ursäkt;  list. 
—ve,  a.  sökande  undflykter;  bedräglig. 

Eve,  8.  afton,  qväll ;  dagen  fore  en  hög- 
tidsdag,    on  the  — ,  vid  pass,  sS  när. 

Evection,  S.  upphöjelse;  beröm. 

Even,  «.   afton,   qväll.     -tide,   «. 

aftonstund. 
Even,  ad.  äfven,  till  och  med*    <-  <^^i 

likasom.     -  Tiow,  just  au. 
Even,  a.  jemn,  lika;  fiat,  sl£t;  lugn. 

-,  V,  a.  jempa,  gOr»  lika.    ^^  Vo  n* 


Evilworker 

vara  lika.     -nesg,  S.  likhet,  släthel; 

opartiskhet;  lugn.  (aftonpsalm. 

Evening,  s.  afton,  qvälL    -song,  s. 

Event,  S.  pSrölJd,  utgång;  händelse. 
at  all  —Sf  i  hvarje  händelse.  — ful, 
a.  rik  pS  händelser,  äfventyrlig. 

Eyenterate,  v.  a,  taga  inelfvorna  ut. 

Eventila'Jte,  v,  a,  sikta,  vanna;  under- 
söka,    -tion,  8,  siktning,  sSllning, 

EventuIJal,  a.  tillfällig,  som  till  äfventyrs 
kan  päfölja.  -ally,  ad,  lät  sä  vara; 
i  sanning,    —ate,  V,  n.  ändas,  slutas. 

Ever,  ad.  alltid,  beständigt;  någonsin; 
än  aldrig  sS.  -  and  anony  tid  emel- 
lan ;  ofta ;  mellanSt.  —  morCt  städse, 
evigt.  —  sincey  —  after,  sedan  den 
tiden,  -during",  a.  fortfarande,  be- 
ständig,  evig.  — grecn,  a.  alltid  grön. 
— ,  s.  ett  alltid  grönskande  träd ;  tak* 
lök.  -lasting,  a.  evig,  oupphOrligj 
odödlig.     — ,  8.    evighet;    kattfot  (ört). 

-lastingness,  s.  evighet.  -living, 
a.  odödlig. 

Everllse,  v.  a.  kasta  öfver  ända,  om- 
störta.  — sion  ,  5.  nedrifvande ;  för- 
störing,   —t,  V.  a,  förstöra;  kullstörta. 

Every,  a.  hvar  och  en,  enhvar.  —  one, 
-  body,  hvar  och  en.  —  7vheret 
öfverallt.     —day,  a.  hvardaglig. 

Evestigate,  v.  a,  spSra  upp ;  forska. 

Evict,  v,  a.  öfvertyga,  bevisa;  lagligen 
ätervinaa.  — ion,  $.  bevis;  lagligt 
återvinnande. 

Evidenllce,  s.  klar  sanning;  tydlighet; 
vittnesmål ;  dokument ;  vittne.  — ,  V,  a. 
bevisa,  ådagalägga,  —t,  a.  ögonskenlig, 
oneklig.  — tial,  a.  bevisande.  — tly, 
ad.  påtagligen,  uppenbarligen.  — tliess, 
S.  ögonskenlighet,  visshet. 

Evil,  s.  ondt;  last;  förderf;  y'uidom, 
opasslighet.  — ,  a.  ond,  elak ;  eländig ; 
bfcdröfiig;  förstörande.  — ,  ad,  ondt, 
illa.  -affected,  a.  obenägen,  -doer, 
8.  illgerningsroan.     —eyed,  a.  afund- 

sjuk.    -favouredness ,  «.  vanskap- 

lighet,  fulhet.  -ly,  ad.  illa,  elakt. 
-Minded,  a.  elak,  illasinnad.  -Siess, 
S.  elakhet.  -Spcaking,  8.  fdrUl, 
smädelse.  -wishing,  a.  illasinnad. 
-worker,  S,  iUgernin^sroan, 


Evince 

E?ill|fice,  t>.  a,  bevisa,  öfvertyga.  -cible, 
a,  bevislig.    -cibly,  -clngly,  ad. 

bevisligen,  pä  ett  öfvertygande  sätt. 
E?ira||te,  v,  a,   kastrera.     -tion,  8. 

snSpning. 
Eriscerate^  v.  a.  uttaga  inelfvorna. 

EYitallble^  a.  undvikiig.    ~te,  v.  a. 

undvika,  undfly.  — tioilj  5.  undvikande. 
Evocation,  s,  framkallning. 
Evoke^  v,  a.  framkalla. 
ETOlation,  S.  bortflygande. 
Eyolation,  «.  upprullning;  svängning; 

evolution;  utvecklad  krokig  linie. 
Erolve,  v.  a,  utveckla.  -,  v.  n,  utveckla 
Evomition,  s.  kräkning.  [sig. 

Eynlgallte,  v.  a.  kungöra,    -tion,  s. 

kungörelse. 
EynlsiOII,  «.  uppryckning,  frSnslitning. 
£we,  8,  tacka,  fSr.     — ,  v.  n.   lamma, 

fä  lam.  laf  silfver. 

Ewer^  $,  vattenfat;   kanna  ell.  bäcken 
Ewry,  3»   embete   af  en  konglig  taftel- 

täckare. 
ExaceiJ^allte,  v.  o.  förbittra,  uppreta. 

•tion,     3.     förbittring,     förvärring; 

paroxismus. 

Exacervation,  s,  läggning  i  hög. 

Exact 9  a.  noga,  noggrann,  sorgfållig; 
riktig ;  samvetsgrann.  — ,  v,  a.  fordra ; 
infordra,  kräfva;  utpressa;  aftvinga. 
to  -  upon  (any  ont),  trycka,  plSga, 
oroa.  —ion  9  s,  tvSngskatt;  fordran. 
— Itnde,  -ness^  «.  noggrannhet; 
riktighet;  öfverensstämmelse.  -OF,  S, 
som  infordrar;  prejare. 

Exacna|{te,    t;,  n.    hvässa,'  skärpa. 

—tion,  8.  hvässning. 
£xaggera||te,   v.  a.   göra  större;   pä 
ett   öfverdrifvet  satt   ber&tta;   fiiröka; 
dämma,       — tion,    8,    öfverdrifning ; 
utmSlning.     -tOry,  a.  öfverdrifande. 

Exagita|{te,  v.  a.  skaka ;  piSga.  -tion, 

8.  skakning;  uppvällning. 
Exalt,    V.  a.    exaltera,    upphöja;    be- 
römma, prisa,     -ation,  8.  exaltation, 
upphöjelse;   högre   stSnd.     -OdnCSS, 
8.  upphöjdt  tillstSnd;  stolthet. 

Examljen,  s.  examen,  förhör,  -inant, 

8,  examinator.    — ination,  8.  examen, 
förhör;   undersökning.     — inator,   8. 


Exceptiousness     133 

examinator ,    undersökare ,    granskare. 

—iue,    v,  a,    examinera,   undersöka, 

anställa  forhör;  öfverlägga;  öfverväga, 

—in er,   8,  examinator,   undersökare, 

granskare. 
ExampllJary ,    a.    exemplarisk,    efter. 

dömlig.      — e,    8.    exempel,    mönster. 

for  — ,  till  exempel.     — ,  v.  a.  bevisa 

genom  exempel ;  uppställa  som  exempel. 

— eless,    a.     utan    exempel,    utom- 

ordentlig. 
Exanguions,  a.  blodlös;  blek. 

Exauimjlate,  a.  liflös,  död;  modföiid. 

-,  v,  a.  döda,  förskräcka,  -ation, 
5.  dräp ;  nedslagenhet.  -OUS ,  a. 
liflös,  död.  [finnig,  fnasig. 

Exanthema,  8.  finner,    -tons,  a, 
Exarticillation,  8.  ledvridning. 
Exaspera]|te,  v.  a.  förbittra;  förarga; 

uppbringa.      -tion,    8.    förbittring; 

förvärring. 
Exanctorallte,  v.  a.  afdanka,  aftaga, 

beröfva  väldet,    -tion,  8.  aftkedande ; 

ohelgande.  fupphetsning. 

Excandescency,  8.  glöd;  hastig  vrede; 
Excantation,   8,    befrielse   ifrSn  för- 
trollning. 
Excamilate,  v,  a.  rena,  befria  ifrSn  kött, 

-i  fl  cation,  8,  befriande  ifrSn  kött.' 
Excava||te,    v,    a.    urhSlka,    vgröpa, 

— tion,  «.  urhSlkning,-urgröpning ,  hSl. 
Excecation,  8.  förblindelse. 
Exceed,    v.  a.    öfverstiga;   öfverlräffa. 

— .  V.  n.   göra   för   mycket  i    en   sak. 

-ing,  a.  omSttiig,  öfrerdrifven.  -ing» 

ly,  ad,  öfvermSttan. 
Excel,  v.  o.  öfverträffa.     -,  V.  n.  ut. 

märka  sig;  vara  förträfflig.     — lenCO, 

-lency,    8.  förträfflighet;  värdighet; 

godhet;    exellens   (titel).     — lont^    a, 

förträfflig;  utvald,  utmärkt. 

Excentric,  a.  s.  Eccentric 

Except,  pr.  undantagandes,  utom.  — , 
V.  a.  undantaga,  utesluta.  to  — 
against,  invända,  -ing,  prp»  utom. 
—ion,  8.  undantag,  förbehSll;  und- 
flykt;  jäf,  inkast.  -ionable,  a. 
jäfvig,  hvaremot  inkast  kan  göras. 
-ioner,  «.  som  gör  inkast,  -ioiis, 
a.  knarrig,  snarstloken,    — ir»"snes?!i^ 


134        Exceptive 


5.  vresigbet.    — Iv©,  a.  undantagaade, 

invändande. 
Excern,  v.  a*  uttrycka,  utpressa. 
Excerpj  v.  a,  utdraga,  utsöka,  plocka. 

—t,  S»  utdrag,  —tion,  8.  urval,  utdrag. 
Excess,  «.  öfverflöd  ;  utsväfning.    -iye, 

a.   omåttlig,    öfverdrifven ,  öfverflödig. 

-ively,  ad,  omSttligen,  ytterst.  — ive- 

ness,  s.  öfverflöd,  omEttlighet. 
Dxchange,    S,    byte,    vexling;    bdrs; 

vexelkurs,      in  — ,    till    vedergällning 

for.     —,  i?,  a.  byta,  vexla ;  vederskifta. 

—broker,  S.  Texelmäklare.    -OlÄce, 

«.  Texclbank,   diskontbank.     — r^   ä. 

Vexlare, 
Exclieqner,    S.    kongl.    ränttammare. 

conrr  o/ -^  skattkammarrätt,  receipt 

of  — ,  ränikamjnare* 
ExciSlJaMe,  a.  acdsbar.    —fe,  5.  ^cds, 

— ,  v.  <z.  pålägga  accis,    '— eman,  s, 

accisbetjent.     — ©OfflCO^  s,  acciskam- 
Excision,  s.  utrotande^  [mare. 

Excitabljility ,  $.  retlighet.   :-lfr^  a. 

som  lätt  uppröras,  retlig. 

Excitatijlon^  ^.  väckelse,  retelse,  -ve, 
O.  retande,  uppmuntrande» 

Excite,  i».  n.  reta,  väcka,  uppmuntra. 
—mentjS^ uppretande;  anledning.  ~r, 
S,  som  uppmuntrar,  jaom  Ästädkommer. 

Exclaim,  S.  utrop,  — ,  r.  cl  utropa; 
skrika.  to  —  ^igailist,  ilxa  emot, 
—er,  Ä.  ffrare, 

£xclama||ti011,  *.  utrop,  häftigt  anskri. 
note  of  '-^  utropstecken,  —t Dry,  a. 
utropande, 

Exclullde,  v.  a,  utesluta  j  kläcka,  ioda, 
alstra.  — sion,  s^  uteslutningr;  ior- 
kastande;  alstring.  — siT8,  a,  ute- 
slutande, frånskiljande,  -sively,  ad, 
uteslutande,-  med  uteslutande. 

Excogitailte,  v.  a.  tänka  ut.   — ^  v.  n. 

eftersinna.      — tiQU,     s.     uttänkning, 
uppfinning. 

Excommanica]|te,  v.  a.   bannlysa. 

—tion,  s.  bann,  bannlysning. 
ExCOr||iate,   v.   o,    fl5,    rifva    (huden, 

skinnet,  barken  etc.)  afnSgot;  afhyda; 

plundra.      — tication ,    s.    barkning; 

afskalning. 
|)XCrement,    5.    orenlighet    gom    gSr 


Exemplariness 

i£rln  kroppen.^  -al,  a,  hörande  till 
exkrementer.  — itiOUS^  a^  innehällandd 
öxkrementer;  skadlig. 

Excrescenjlce,  5.  ^äxt,  utväxt,  —t,  a. 
utväxande,  onaturligt  utskjutande  pä 
en  kropp. 

Excrellte,  v.  a.  afsondra;  bortkasta 
(exkr  em  enter j.  — tlon,  s,  afföring, 
afgSng ;  den  afdöndrade  saken.  — tive, 
a.  afförande,  afledande.  ~t0ry,  s, 
kärl  i  kroppen  som  tjenar  att  afföru 
exkrementer.  [5*-jnarter,  qval. 

Excrucial|t€,  t?,  a.  pläga,  pina.  -tion, 

ExCulpalJte,  v*  a.  urskulda,  ursäkta; 
rättfardiggora,  — tion^  rättfårdiggö* 
rande,  ^säkt.  r-tory^  a.  rättfärdig- 
görande. 

Excursljion,  a,  öfverskridande;  afvik- 
^ing  frän  ämnet;  ströftSgi  Just  fart. 
r-ive,  O.  utsväfvande. 

ExcTisllable,  a.  förlåtlig,  -ableness, 

^  ursäktlighet.  — atlOtt,  s,  ursäkt. 
^ator)',  o.  ursäktande.  — 6,  ä.  ur- 
säkt. -,  V.  O.  ursäkta ;  befria ;  förläta. 
— eless,  a.  oförsvarlig, 

EXCUSS,  v.  a,  avskaka,  afskudda;  lag. 
ligen  borttaga,  -iOBii,  S.  beläggning 
med  qvarstad, 

Execrayble,  CU-afskyvärd,  faslig,  oKy gg» 
Jig.  —te,  v,  a.  förbanna;  afsky, 
—tion,  5.  förbannelse,  svordom ;  afsky. 
— tory,  5.  formulärbok  af  förbannelser. 

Execuljte^  U  a.  verkställa,  fullbörda, 
uträtta;  afrätta,  döda.  -tiOn,  8. 
verkställighet,  verkställande,  utöfning; 
iutsökningi  afrättning.  place  C^"  ""» 
afrättsplats.  -tion-day,  s.  afrätt- 
ningsdag.  ^tlOner,  s.  mästerman, 
bödel,  skarprättare.  — tivöj  a.  full- 
bordande, verkställande.  —  power, 
lagskipande  makt.  — tOr,  S.  verk; 
ställare ;  tcbtaments  verkställare.  — tOr- 
ship,  5.  sysslemanskap.  -tOry,  a, 
verkställande,  verkställbar ;  exekutorisk. 
-treSS,  -trix,  S,  yerkställarinna 
(testaments). 

Exegellsis,  «.  tolkning,  förklaring. 
-tical,  ö.  tolkande,  förklarande. 

Exemplar,  S.  urbild,  eftersyn;  exem- 
plar,     -iuess^  a.   ostrafiFlighet;  oför» 


Exemplary 


Exotic 


135 


vitlighet;  mJ^nster.  -y,  a.  exerapla- 
risk,  efterdönilig,  efterföl jansvärd. 

Exempliljfication ,  s.  upplysning  ge- 
nom bevis ;  bevittnad  afskrif^.  — fy^ 
V.  a.  bevisa,  upplysa  med  exempel; 
afskrifva» 

Exempt^  8,  officer  vid  lifgardet,  som  är 
vaktfri.  — ,  a.  frikallad,  undantagen. 
— ,  V.  a.  frikalla,  undantaga^  — ion, 
S.  frikallelsQ,  undantag;  skattfrihet. 
-itiOUS,  a.  skiljaktig. 

Exenterallte,  v.  a.  uttaga  inelfvorna. 
—tion,  8,  tarmames  uttagande. 

Exequiljal;  a.  hörande  till  en  begrafning. 
— es,  s,  pl.  likbegängelse,  begrafning. 

Exercijlse,  S.  kropps-  ell.  sinnesöfning ; 
förvaltning ;  rörelse,  motion ;  exercering ; 
andaktsöfhing.  — ,  v.  a.  inöfva ;  ut- 
öfva;  exercera.  — ,  V,  a.  öfva  sig. 
-tation,  8.  öfning.  [jer  etc). 

Exergue,    «.    afskäming    (pä    medal- 

Exert,  V.  n.  göra  sitt  bästa.  — ,  V,  a. 
använda ;  Sdagalägga.  — ion^  8,  fram- 
bringande; bemödande. 

Exestuation,  S.  jäsning,  kokning. 

Exfolialjte,  v.  n.  splittra  sig,  klyfva 
sig  i  tunna  skifvor.  —tion,  5.  splittring. 

Exhalllable,  a.  som  kan  utdunsta. 
— ation,  8.  afdunstning,  fiyktighet, 
egenskap  att  förflyga  ;  Snga.  —6,  V.  a. 
utdunsta  ;  afdunsta ;  sprida.  — ement, 
8,  utdunstning. 

Exhaust,  v.  a.  uttömma,  utösa;  ut- 
matta, —ed,  a.  utmattad.  — ible, 
a.  gom  kan  utösas.  — ion,  s.  utösning, 
uttömning;  svaghet.— 168850.  outtömlig. 

Exheredayte,  v.  a.  göra  arflös.  -tion, 

8.  arflösgörelse. 

Exhibit,  v»  et.  uppvisa;  uppte;  öfver- 
lemna.  — ,  5.  T.  framläggning  inför 
domstolen,  —er,  8,  ingifvare,  fram- 
visare.  — lon,  8,  framvisning;  stipen- 
dium, pension,  underhåll;  belöning, 
— louer,  s.  stipendiat,  -lye,  a.  fram- 
visande;  vikarierande, 

Exhilarajjte,  v.  a.  fröjda,  muntra.  -,  V. 
n,  glädjas,  -tion,  8.  fröjdande,  glädje. 

Exhort,  v,  a.  förmana  -atiOR  ,  8. 
förmaning,  -fttive,  -atory,  a.  för- 
laanande.   -ert  ^*  förmanare,  varciare. 


Exhumation,  S,  (ett  liks)  uppgr"frang7 

Exiccaljte,  v.  a.  uttorka,    -tion,  s. 

uttorkning.     — tivo,  a.  uttorkande. 

Exig||ence,  -ency,  s.  behof,  trSngmSi, 

nöd.  — ent,  a,  trängande,  nödvändig. 
— ,  8.  nödfall ;  proklama ;  ilnda.  —ible, 
a.  som  kan  affordras;  betalnlngsgill. 

Exiguljity,  S.  litsnhet.  ri...ghet.  -OUS, 
a.  ringa,  föga. 

Exil||e,  8.  landsförvisningr :  landsflyktlfj 
biltog ;  ort  dit  en  förvises.  — ,  a.  liten  ;' 
späd,  mager.  -,  v.  a,  landsförvisa; 
— ement,  «.  landsförvisning.  _— ityJ 
litenhet;  obetydlighet. 

Eximious,  a.  förträfOig,  utsökt. 

Exinanition,  8,  tillintetgörande;  matt- 
het;  förnedring. 

Exist,  V,  n,  vara  till,  ega  beständ; 
lefva.  -ence,  8,  tillvarelse;  verklig, 
het,  bestSnd.  —ent,  8,  tillvarande, 
— imation,  8.  mening;  aktning. 

Exit,  8.  afsked;  frSnfälle;  bortovaro. 
-ial,  -lons,  a.  förderflig,  dödande. 

Ex0d||e,  8,  efterspel.  -US,  -y,  8. 
afresa ;  andra  Mose  bok. 

Exolete,  a.  ur  bruk. 

Exolution,  8.  svaghet  uti  nerverna, 

Exomphalos,  8-  nafvelbrSck. 

ExOnera||te,  v.  a.  afbörda,  befria; 
trösta,  —tion,  8,  afbördande;  be- 
frielse.    — tiTO,  W.  uttömmande. 

ExOptable,  a.  önskansvärd. 

Exoral]ble,  a.  beveklig ;  försonlig,  -te. 
v,  a.  erhålla  genom  böner. 

Exorbitllance,  8.  omSttlighet,  öfver- 
drift,  -ant,  a.  omSttlig,  Öfverdrifven, 
-ate,  v.  n,  vika  af  (planeter  etc), 

Exorcillse,  v,  a.  besvärja  vid  ett  heligt 
namn;  utdrifva  (onda  andar).  — Ser, 
771.  besvärjare.  -Sm,  8»  besvärjning. 
—st,  S.  besvärjare, 

Exordi|{al,  a.  inledande,  införande. 
-Uni,  8,  ingSng  (af  ett  tal  etc). 

Exornation,  S.  prydning,  sirat. 

Exossilated,  a.  benad.    -ation,  *. 

bening.     — eOUS,  a.  benlös. 

Exostosis,  8,  öfverben. 

Exotljeric,  a,  offentlig,  publik ;  oinvigd. 
-ery,  S.  offentlighet,  -ic,  a.  främman- 
de, uUändsk.  -,  a.  utländsk  ört  ell.  växt. 


136  Expand 

i^xpanlldj    V,    a.    utbreda,    utsträcka. 

■^se,  s.  utsträckning ;  längd  och  bredd. 

-Sibility,  S.  uttanjbarhet.    -jsible, 

c.    uttänjbar.     — siOD  j    utsträckning; 

vidd;    rymd.     —sivöj  a.    utvidgande. 

—SiveneSSj  S.  utvidgningsförmåga. 
lExpatiate,  v.  n,  spatseraj  ^ow,  ujponj 

utforligen  afhandla  ett  ämne, 

Expatriallte,  v,  a.  landsfSrvisa.  -tion^ 

s.  utvandring,  flyttning. 

Expect,  v.  a.  afvakta,  forbida.  -,  V.  71. 
vänta  pS.  -able,  a,  formodllg. 
-ance,  -ancy,  S.  väntan;  förhopp, 
ning ;  expektansbref,  survivans,  ansprSk. 
-ant,  a.  &  s,  ^väntande,  afbidande. 
•»ation  9  $.  väntan ,  forhoppning. 
-atiye,  a.  afbidande.  -,,  S.  hopp, 
förhoppning.  -Orants,  S.  pl.  medika- 
menter,  sora  befordra  upphostning. 
-OratCj  V.  a.  upphosta;  gifva  sitt 
hjertaluft.  -Oration,  5.  upphostning ; 
hjertat3  lättning.  -Orative,  a.  be- 
fordrande  upphostning. 

Expedijiate,  v,  a.  utfärda,  expediera; 
iiträtta;  afsända.  — ency,  5.  rSdighet; 
.förehafvande;  hastigt  affärdande.  — Cnt, 
a.  rSdlig;  förmänlig;  befordrande.  — ,  S. 
medel,  utväg.  — tato,  V.  a.  T.  stympa 
(en  hund).  — te,  a.  behändig;  liflig,  be- 
ställsam,  driftig,  — ,  V.  a.  bringa  till 
slut;  affärda,  utfärda;  snabbt  förrätta. 
-tely,  ad.  snabbt,  behändigt.  -tlOD, 
S.  snabbhet,  drift  ;tSg,  fälttSg.  -tioas, 
a.  skyndsam.  — tivOj  a.  skyndsam, 
driftig,  l^rifva;  utesluta^ 

Expel,    v.  a,   ntdrifva,    bortjaga,  för- 

Expend,  y.   a.    utgifva,    koäta    pE. 

-itnre,  S.  Stgäng;  utbetalning.  , 

Expéusiie,  Expence,^.  utgift,  om- 

kostning.  -eful,  a.  kostsam.  ~eleS8, 
a.  icke  dyr,  forgodtkop.  — ife,  a.  dyr, 
kostsam;  yppig;  frikostig,  -iveness, 
S.  kostbarhet;  slosaktighet,  slöseri. 

Experienljce,  s.  erfarenhet,  förfarenhet ; 
TÖn.  — ,  V.  a.  försöka,  probera  ;,6fva  ;  er- 
fara. — ced,  a.  förfaren,  —t,  a.  erfaren. 

Experiment,  S.  försök,  rön,  prof.  -, 
v,  a.  försöka,  probera.  — ,  V.  n.  göra 
expetimenter.  -al,  ö.  erhällen  genom 
försök  ellsr  erfarexxhet,  ezperlmental. 


Export-trade 

Expert,  a.  förfaren,  skicklig;  klok. 
-lleSS,  s.  erfarenhet. 

Expillable,  a.  som  kan  försonas,  blid- 
kelig.  —ate,  v.  a.  försona,  godtgöra, 
blidka,  -ation ,  s.  försoning,  för- 
soningsoffer.     -atory,  a.  försonande^ 

*>lation,  s.  plundring,    -ration,  s. 

utandning;      aflidande;     utdunstniug; 

slut.     —re,  V.  ä.  utandas,  utdunsta; 

bringa  till  slut.     ~,  v.  n.  afiida,  dö; 

utplSnas;  förfalla;  upphöra. 
Explain,     v.     a.     förklara,     utlägga. 

-able,  a.  som  kan  förklaras,     -er, 

s.  utläggare,  uttydare. 
Explanaytion,  s.  upplysning,   förkla- 

ring ;  tolkning.    — tory^  s.  upplysande, 

förklarande, 
EXpletilJOn,  $.  tillfredsställelse,     -ve, 

a.  uppfyllande.     — ,  s.  fyllningsord. 

Expllcallble,  a.  förkiariig.   -te,  v.  a, 

utveckla,   'förklara,    uttyda.      — tion, 

S.    utveckling;    uttydning,    förklaring. 

-tiye,     a.    forklarande.      -tOr,    S, 

uttydare,  utläggare. 
Explicit,  a.  utvecklad,  klar,  uttrycklig. 
.    -ly,    ad.    uttryckligen.     -nCSS,    S. 

klarhet,  tydlighet. 
Explode,    v.    a.    med    vSld    utstöta; 

uthvissla.      — ,   V.  n,    flyga    i    luften, 

springa  i  stycken. 
Exploit,  S.  bedrift,  idrott,     -able,  a. 

görlig,  sora  kan  utföras. 

Explorllate,  v.  a.  utforska,    -ation, 

S.  undersökning.  — ator,  S.  utforskare, 
spion,  —atory,  a,  utforskande.  —6, 
V.  a.    utforska,    undersöka,    ransaka. 

-ement,  s.  undersökning,    -er,  8. 

utforskare,  spion. 
ExplOSiJIOn,  S.  knall;  utbrott.     -76, 

a.  häftigrt  utfarande ;   knallande. 
Expoliation,  s.  plundring,' röfvande. 
Expolish,  v.   a.  polera,  glanska. 
Expolition,  S.  utfilande,  f(5rbättrande. 

Exponent,  s.  T,  exponent,    -ial,  a, 

utläggande,  exponential. 
Export,  V.  a.  utföra,  utskeppa.     — ,  S, 
utgSende  varor.     -atiOn,  s.  utförsel, 
utskeppning,   -duty,  8.  utgSende  tull. 

-er,  8,  exportör,    —trade,  s,  ex* 

porthaadel.  • 


Expose 


ExpOlIse,  V.  a.  utsätta,  framstUIIa,  ut- 
lägga;  blottställa;  forlöjliga;  skämma 
ut.  — sition  j  8.  läge;  utställande, 
framställande.  -Sitor,  3.  för  klarare, 
upplysare, 

£xp08tula{|te,  v.  n.  (upon)  beklaga 
sig;  tvista,  ordvexla.  —,  v.  a.  vänligen 
föreställa,  undersöka.  — tion,  s,  be- 
svär, klagomal;  tvist.  -tOr,  S, 
grälmakare.  -tory,  a.  innehållande 
besvär;  bestridande. 

Exposure,  S,  läge;  framställning; 
blottställning. 

Expound,  v.  a.  framställa  nSgot  till 
allmänt  äskädande  ;  förklara.  — ©r,  S. 
uttydare,  kommentator. 

Express,  a,  uttrycklig,  tydlig;  lik- 
nande;  särskild.  — ,  8,  särskild  bud, 
kurir.  — ,  V.  a.  utpressa ;  uttrycka ; 
säga,  yttra,  beteckna;  likna,  -ible, 
a.  som  kan  uttryckas.  — ion,  8. 
utpressning;  uttryck;  talesätt,  -ive, 
a.    uttrycksfull.     -Iveness,  S.  efter- 

*  tryck,  -ly,  ad.  uttryckligen,  -ness, 
8.  eftertryck.    -Ure,  5.  uttryck,  form. 

Exprobrayte,  y.  a.  förebrS.    -tion, 

S.  förebråelse,  förevitelse.     -tive,  a. 
förebrående. 
Expropriallte ,  v.  a,  sätta   ur  besitt- 
ning.      -tion,    8.    afstående,    öfver- 
gifvande. 

ExpHgn,  v,  a.  eröfra.     -able,  a. 

som  kan  eröfras.  -ation,  8.  be- 
stormning,     — ©r,  8.  eröfrare. 

Expnlllse,  v,  a.  utdrifva,  förjaga. 
-sion,  8,  utdrifning.'  -sive,  a. 
förjagande ;  afförande. 

Expunllction,  S,  utstrykning.  -ge, 
t',  a.  utplåna,  utstryka. 

Expurgllate,  v.  a.  rengöra,  befria,  ute- 
sluta, —ation,  8.  rening;  rättelse. 
— atory,  a,  rensande;  rättande,  -e, 
V.  a.  rensa  ;  rätta. 

Exqilisit||e,     a.      utsökt;     förträfnig. 

-en ess,  s,  förträfflighet.    -Ive,  a. 

utförlig. 
Exscind,  v.  a.  utskära. 

Exsicc||ant,   a.   uttorkande,     -ate, 

v.  a,  uttorka.  — ation,  s»  uttorkning, 
torrhet,    -^atiyei  a.  uttorkande. 


Extirpate  137 

ExSpuition,  «.  utspottning.       fsugninf^. 
Exsucllcous,  a.  saftlös.    -tion,  s.  ut- 

ExSUdation,  s.  utsvettning,  afdrypning, 
Exsufflation,  8.  biåsbäljama. 
ExsnSCitayte,  v.  a.  väcka,  uppmuntra. 

—tion,  8.  väckande,  upprauntring. 
Extant,    a.    framstående;    förhanden; 

befintlig. 
Extalfsy,  S.    hänryckning,  fortjusning; 

dvala.     —tie,   a.  hänryckande. 

Extempor||aneous ,    a.    oförberedd, 

plötslig.  — ary,  a.  oförmodad ;  oberedd. 
— e,' acZ.  oförberedt,  utan  betänketid, 
strax.  — ize,  v.  n.  tala  utan  för- 
beredelse. 

Extenlld,  v,  a.  utsträcka,  uttänja;  be- 
lägga  med  qvarstad.  — ,  V.  n.  sträcka 
sig.  -der,  8.  sträckmuskel,  -diblo, 
a.  sträckbar,  utvidgelig.  -Slbility, 
8.  uttänjbarhet.  -sible,  a.  sträckbar. 
-sion,  s,  utsträckning,  -sional, 
a.  vidsträckt ;  mycket  innehållande. 
-Sive,  a.  stor;  vidsträckt.  -SivO- 
ness,  8,  storhet;  sträckbarhet.  -SOr, 
8.  sträckmuskel,  —t,  8.  utsträckning, 
vidd ;   seqvestrering. 

Extenua||te,  v.  a.  förtunna ;  förminska ; 
bemantla,  öfvérskyla;  utmärgla.  — ,  a, 
tunn,  smal.  — tion,  8,  minskning; 
afraagrande. 

Exterior,  a.  yttre,  utvärtes.  -.  8, 
yta,  utsidan.     — ity,  8,  utsidan. 

Exterminallte,  v.  a.  utrota,    -tion, 

8.  utrotning.  — tOr,  8.  utrotare,  fÖt> 
störare.     — tory,  a.  utrotande. 

Extern,  a.  yttre.  -,  8,  utsidan,  -al, 
a.  utvärtes,  yttre,  -ality,  8.  syn- 
lighet,    -ally,  ad.  utvärtes. 

ExterraneoUS,  a.  utländsk,  främmande. 

Extil,  v.  n.  afdrypa.   ^-lation,  8. 

afdrypning.  [retning. 

Extimulaljte,  v.  a.  reta.    -tion,  8, 

Extinct,  a.    utsläckt;  utgången,  död. 

-ion,  8.   utsläckning;  utslocknande; 

förödelse. 
Extinguisfi^,    v.    a.    släcka;    dämpa; 

döda.    -able,  a.  utsiäckiig.   -er, ,5. 

Ijus-släckare.  — ment,  8.  utsläckande  ; 
utslocknande,  upphörande. 
ExtirpalltOj    v.    a.    utrota,    utplåna. 


138       Extirpation 

-tion,*. utrotning;  förstöring.  -tOfj 
9,  utrotare«  förstörare. 

Dxtol^  v,  a.  upphöja,  prisa,  berömma. 
-ler,  8.  loftalare. 

£xtOr{{sive,  a,  tvingande,  utpressande. 
—t,  Vi  a.  utpressa,  aftvinga,  skinna, 
preja,  —ter,  8,  prejare.  — tioa,  8, 
preijeri.     -tiOQS,  a.  väidsam. 

Extra,  ad,  utom,  utomordentligt.  «-Ct, 
fi.  extrakt,  utdrag.  -,  v.  a.  utdraga, 
samla,  -CtlOn,  a,  utdragning;  ätt, 
börd.  — Ctive,  a.  som  kan  utdragas. 
—judicial,  a»  som  ej  ar  i  vanlig 
rättegSngaordniDg,extiajudiciel.-mEli- 

dane,  a.  öfvematuriig.  -neous,  a. 
främmande.   -Ordinarily,  adc  ovan- 

ligt.  -ordinariness,  s,  utomordent- 

lighet.  -ordinary,  a.  utomordentlig, 
ovanlig,  -parochial,  a.  utsocknes. 
-prOTincial,  a.  utom  ett  bilkopsstift 
ell.  län.  -regular,  a.  oregelbunden. 
-Tagauce,^.  utsväfning;  omSttlighet, 
orimlighet;  därskap;  obetänksamhet. 
—yagant,  a.  utsväfvande,  dåraktig. 
— ,  8.  landstrykare;  avärmare,  fantast. 

-Tagantness,  8.  orimlighet,    -va- 

gate,  Vo  n.  sväfva  ut,  skicka  sig 
orimligt.  -Tagation,  8.  dtsväfning. 
-yasate,  v.  n,  rinna  ut;  utsippra. 
-Tasation,  8,  utsippring  (om  blo- 
det etc.). 

Extre||me,  a.  ytterst,  sist;  omSttlig. 
— ,  8.  ände,  ytterlighet ;  nöd ;  obetänk- 
wmhet.  -mely,  ad,  ytterst,  ganska, 
utomordentligt,  högligen.  -mity,  S. 
ytterlighet,  det  sista  af  nägot;  nöd; 
förlägenhet. 

Extricallte,  v.  a,  utveckla,  utreda. 
—tion,  s.  utveckling,  befrielse. 

Extrinsical,  a.  utvärtes,  yttre,  -ly, 
ad,  utifrSn. 

ExtrUCt,  v.  a.  bygga ;  uppresa,  -ion, 
8,  byggning.  -ive,  a.  uppbygglig. 
—or,  s.  uppbyggare,  byggmästare. 

Extrullde,  v.  a.  utdrifva,  utstöta. 
-Sion,  S.  utdrifning. 

Extuber||ance,  -aney, «.  upphöjdhet, 
evulst,  svullnad,  utväxt,  -ant,  a. 
framstSende.  -atO,  ^^.  n.  svälla, 
evulii^a. 


Eyewitness 
Extnmescence,  8,  svullnad. 

Exuberailnce,    S,    öferflöd,   ymnighet. 

-nt,  a.  öfverflödig,  ymnig,  -te,  V.  n. 
ExUCCOnS,  a.  saftlös.  [vara  ymnig. 
Exu{|date,  -de,  v.  a.  utdrifva  genom 

Bvettning.     — ,  V.  W.  svettas,  utdunsta. 

— dation,  *.  »vetting,  utdunstning. 
Exulcera||te,  v.  a.  förorsaks  sSr,  fräta; 

förbittra,     -,  V.  n.  vara  sig.    -tion, 

8.  böld,  sSmad;  frätning;  förbittring. 

-tory,  a,  sSrande. 
Exult,  V,  n,  fröjdas,  innerligen  glädjas ; 

uphäfva  glädjerop.    ~ant,  a.  fröjdfuU. 

-ation,  5.  fröjd;  glädjerop. 

Exuudajjte,  v,  n.  öfverfiöda.    -tion, 

8,  utflytning,  öfversvämning. 

Exuperaijble,  a.  öfvervinneiig.  -nce, 

S.  öfvervigt.     -te,  V.  a,  öfverträffa. 

Exnrgeut,  es.  börjande,  uppkommande, 

ExUSCitate,  v.  a,  uppröra,  v&cka. 

Exust,  v.  a.  förbränna,  -ion,  8.  för- 
bränning.  [qvarlemningar. 

Exuviae,  s,  pl.   aflagd  hud  ell.  skal; 

Eyas,  a.  icke  flygfördig.  -,  8.  falkunge.' 
—musket,  S,  sparfhöksunge. 

Eye,  8,  öga;  blick;  uppmärksamhet; 
vaksamhet;  synpunkt;  ögla;  tornglugg; 
kegel  pä  boktryckeristii  *  märke  pS 
hästens  tänder.  —  of  the  wind,  vin- 
dens riktning,  kosa.  iron  — ,  krämpa. 
with  an  —  of  green,  grön  schatterad. 
eyes,  pl,  glasögon.  -,  v.  a.  bo- 
trakta,  granska,  -ball,  8.  ögonsten. 
-brigllt,  8.  ögontröst,  rödkulla  (ört). 
-brow,  S.  ögonbryn,  -drop,  8,  tär. 
— ilap,  5.  skygglapp  för  ögon  pä  hästar. 
-glance,  s.  blick,  -glass,  S,  ögon- 
glas,  -glutting,  8.  fUgnande  ögonen. 
—hole,  s.  ögongrop.  — lash,  s.  ögon. 
här.  -less,  a,  blind,  -let,  8, 
glugg;  snörhål,  —lid,  8.  ögonlock. 
-r,  8,  äskSdare.  -salve,  8.  ögon- 
salva.  -servant,  S,  ögontjenare. 
-service,  S.  ögontjenst,  iStsadt  nit. 
-shot,  S.  blick.  -Sight,  8.  sigte, 
syn.  —sore,  8,  ögonsjukdom;  grand 
i  ögat.  —string ,  s.  ögonnerv. 
-tooth ,  s. .  ögontand.  -water,  8, 
ögonvatten.  — witUCSS,  S.  ögon- 
vittne, Ssynavittne. 


Eyot 
Eyoty  8.  smä  e. 

Eyre^  S,  vandrande  tribunal. 
Eyry^  «.  roffSgelnäste. 


F. 

Fable,  s.  fabel.    -,  v.  n.  prata  dikter; 

dikta,  förtälja  fabler,    -d,  a,  diktad; 

berdmd,   mycket   tält  om   i  fablerna. 

— r,  S,  fabeldiktare. 
Fabric,   S»   byggning;   fabrik,     -ate, 

V.  a,   bygga,  tillverka,     -atiOII^  S. 

tillverkning,  förfärdigande;   byggning, 

-ator,  8,  uppbyggare;  forfärdigare. 
Fabrile,  a.  jernsmide  tillhörig,  handt» 

verkare  tillhörig. 
Fabulyist,  8,  fabeldiktare.    -Osity,  S. 

fabelaktighet.     -OUS^    a.  fabelaktig, 

diktad. 
Face,  s.  ansigte,  anlete;  min;  grimas; 

framsidan;  Ssyn;  yta;    djerfhet,  mod. 

— ,  t;,  a.  se  i  ansigtet ;  vända  framsidan 

fit ;  bräma ;  tacka ;  hyckla.     — ,  V»  n. 

vända  sig  om.     to  —  out  a  lie,  fräckt 

pSstä  en  lögn.     to  -  the  enemy,  göra 

front;   gä   emot  fienden,     -ague,  s, 

ansigtsvärk.     — d,  a.  bildad,  skapad. 

—less,    a.    utan   ansigte,   oförskämd. 

-painter,  s.  porträttmSiare.  -paint- 
ing, s,  porträttmålning.   -ECreen,  s. 

Facele,  S.  turkisk  böna.         [eldskärm. 

Facet,  5.  slipad  kant,  facett. 

Facetions,  a.  lustig,  skämtsam,  rolig. 
— ness,  S,  skämt,  rolighet,  munterhet. 

Facillle,  a,  lätt;   lättrogen;   godvillig. 

-eness,  s,  villighet,    -itate,  v.  a. 

lätta,  befordra.  -itatlOn,  S.  lättnad, 
befrämjande.  — ity,  8,  lätthet ;  skick- 
lighet,  färdighet;  eftergifvenhet. 

Facing,  p.  Sskädande,  vettande.  -,  8. 
förklädning;  uppslag. 

Facinorons,  a.  förmäten,  skamlös, 
ondskefull ;  brottslig.  -nCSS,  8,  gud- 
löshet,  skändlighet. 

Facsimile,  s,  afskrift;    efterhärmning. 

Fact,  5.  gerning,  dSd ;  verklighet,  visshet. 
in  — ,  i  sanning.  — ion,  s.  parti, 
eammangaddning;  oenighet,  -ionary. 


Fairconditioned    139 

— ioner,  S.  partigängare.  -iOUS,  a, 
hörande  till  ett  parti;  upprorisk,  upp- 
stussig.  — itions,  a.  eftergjord  med 
konst,  icke  naturlig.  — ive,  a.  görande, 
skapande.  — Or,  8,  kommissionär, 
faktor;  multiplikator.  — Orage,  8, 
kommissiozi&arfvode.  — Orsbip,  s,  om- 
budsmanskap, faktorssyssla.  — Ory,  8» 
faktori.  -Otum,  a,  hufvudman. 
Faculty,  8,  förmåga,  gSfva,  talang; 
egenskap;  rättighet,  frihet;  fakultet. 

Facund,  a.  vältalig,    -ity,  8.  välta. 

lighet.  [smeka,  smickra. 

Faddle,  v.  n.  leka,  skämta.  .  -,  v.  ^. 
Fade,  a.  smaklös,  matt,  svag.    — ,  V,  n, 

vissna;   förgEs;   försvagas.     — ,  V.  Ö. 

göra  vissnad.    — less,  a.  oforvissnelig, 

oförgängiig. 
Fadge,  v.  n,  skiclca  sig,  komma  öfverens. 
Fading,  a.  förvissnande.   -.  -ness,  5. 

förvissning,  forfall. 

Fag,  s,  slaf;  utskott,  -end,  8,  sal. 
band,  sallist;  utskott. 

FagOt,  8.  risknippa ;  knippa  stälstänger. 
-,  V.  a.  binda. 

Fail,  8,  fel,  brist ;  förlust ;  död.  v>iih» 
out  -,  ofelbar,  osvikelig.  -,  V,  n, 
(of,  'from)  brista ;  upphöra,  omkomma, 
förgSs;  förfalla,  misslyckas,  göra  ban- 
krutt. — ,  V.  a.  underläta;  öfvergifya; 
bedraga.  — ance,  «.  fel;  Underlätelse. 
-ing,  5.  fel.  -ure,  «.  brist;  fel; 
misslyckande ;  bankrutt. 

Fain,  a.  munter ;  nödgad.  — ,  ad.  gerna. 
-,  V,  n.  längta,  önska,  -ing,  a. 
begärlig,  lysten. 

Faint,  a.  matt;  dunkel;  svag;  försagd. 
— ,  V,  71.  försvinna;  tröttna.  — ,  v.  a. 
göra  modfälld,  bedröfva ;  dfina.  -hear- 
ted, a.  klenmodig,  rädd.  -hearted- 

ness,  5.  rädsla,  -ing,  s.  dSning. 
-ishness,  «.  matthet,  opasslighet. 
—ness,  8,  svaghet,  kraftlöshet;  overk- 
samhet; rädsla.     — y,  a.  kraslig. 

Fair,  8.  marknad,  -ing,  8,  mark- 
nandsgäfva. 

Fair,  s.  skönhet.  — ,  a,  fager,  vacker; 
ljus,  klar;  gynnande;  redlig;  öppen; 
billig.  — ,  ad.  sakta;  höfligt;  vänligt; 
lyckligt;  rätt  fram,    -conditioned, 


140 


Fairish 


Fancy 


■o.  goclKfertad,  -isll,  Ä.  vacker. 
— ly,  ad.  vackert;  sakta;  rätt  fram; 
Jiel  och  hSllen.  ~neSS,  8,  fägring, 
skönhet;  ärlighet,    -play,  8,  höflighet. 

-spoken,    a,   höflig.     -way,    s, 

farvatten. 

Fairy,  s.  fé,  trollgudinna ;  elf,  elfva. 

Faith,  8.  tro,  troslära ;  ärlighet,  trohet, 
löfte.  -,  ad.  i  sanning,  -breach, 
S.  trolöshet,  -ftll,  a.  trogen,  trofast, 
ordhSlIen;  redlig.  -falneSS,  8. 
trofasthet ;  redlighet.  -lesS,  a.  trolös ; 
otrogen.  — lessness,  8.  otro ;  trolöshet. 

Fake,  s.  T.  bugtan  af  ett  uppskjutet  t§g. 

Faleatyed,  a.  krum,  krokig,  half. 
mSnelik.     -ion,  s.  krokighet. 

Falchion,  S.  kroksabel. 

Falciform,  a.  lik  en  skära. 

Falcon ,  s.  falk ;  en  art  fältstycken. 
-er,  8.  falknär.  —et,  8.  falkenett 
(skjutgevär),     -ry,  8,  falknärkonsten. 

Faldage,  8.  rättighet  att  fälla  fSren 
och  göda  åkern. 

Fall,  8.  fall;  sluttning;  störtning  (at 
vatten);  löffallet;  minskning;  fällande 
(af  träder);  slöja;  sänkning  (i  ton). 
— ,  v.  n.  falla ;  sjunka  ;  afta^a,  minskas  ; 
nedsättas  i  värde;  blifva;  undfalla; 
betaga ;  hända ;  aflas ;  börja.  — ,  V.  a. 
fälla,  sänka;  minska;  larama,  fS  lamm. 
to  —  asleep,  somna,  to  —  away, 
förfalla,  aftyna ;  gä  förlorad;  affalla. 
to  —  hack,  draga  sig  tillbaka;  bryta 
sitt  löfte,  to  -  down,  nedfalla;  segla 
utföre.  to  —  frc.n,  affalla.  to  —  in, 
falla  in ;  öfverensstärama ;  instämma. 
to  -  in  at,  räka  i.  to  —  in  with, 
träffa;  anlända;  komma  i  handgeraäng 
med.  to  -  off,  falla  af;  blifva  af. 
fällig.  to  -  on,  häftigt  falla  öfver. 
to  —  put,  falla  ut,  aflöpa;  gräla. 
to  -  over,  öfverlöpa.  to  -  8hort, 
bedraga  sig ;  icke  räcka  till ;  icke  hinna 
fram.  to  -  to,  tillfalla;  falla  öfver; 
cga  sig  åt.  to  -  together,  rSka  i 
slagsmål,  to  -  under,  komma  med 
i  beräkniög ;  duka  under,  to  -  upo7i, 
anfalla. 

Falla||ciottS)  a.  bedräglig,    -cions- 


neSSj  6.  bedrägligbet     -Cy,  S,  be* 
drägeri;  sofisteri. 

Falli||bility,  8.  feibarhet.    -ble,  a, 

som  kan  irra  sig,  felbar. 
Falling,  S.  fail ;  lutning  inåt.    -sick- 

ness,  8.  fallandesjuka. 
Fallow,    a.    ljusgul;    ouppbrukad.     -- 

deer,  dofhjort.    -,  t?,  a.  köra  i  åkeni; 

träda,    -field,  8.  trädesfält.   -filich, 

—smith,      8.     brSkfågel,     rödvinge. 

—ness,    8.    ofruktbarhet;    hvad   sora 

ligger  i  trade. 
Falsary,  8.  for  falskare. 
False,  a.  falsk,  osann;  oäkta;  skrym. 

tände;  trolös;  oriktig,     -dealer,    8» 

bedragare.     — faced,  a.  skrj'mtande; 

bedräglig.      — flre,  8.  lösen  som  sker 

blott   genom   fängkrutets  afbrännande. 

-hearted,    a.   bedräglig;    förrädisk. 

-hood,   -ness,    5.    falskhet;   lögn. 

-ly,  ad.  falskt ;  bedrägligt. 
Falsetto,  S.  fistel,  falsettstämma. 
Falsiyfiable,    a.    som    kan    förfalskas. 

-fication,  8.  förfalskning.  -ficatOF, 

-iier,  8.    förfalskare;  lögnare,     -fy, 

V.  a.   förfalska.     — ,  V.  W.    bryta    sitt 

löfte;  ljuga,     —ty,  8.    falskhet,  svek. 
Falter,  v.  n.  stamma ;  stappla,  -ingly, 

ad,  svårt,  med  möda. 
Fame,  8,  rykte,  ryktbarhet,  godt  namn, 

beröm,     -d,  a,  berömd.     — leSS,  a. 

oberömd. 
Familiar,  a.  huslig;  vänlig,  förtrolig; 

väl  bekant;    lätt;  gemen.     — ,  8.   för. 

trogen  vän;  sällskapsande.     — ity,  9. 

förtrolighet;     bekantskap;      vänlighet. 

— ize,  V.  a.  göra  bekant,  tillvänja  att. 
Family,  5.  familj;  slägt,  ätt,  stam. 
Fami||ne,  8.  hungersnöd,  dyr  tid.    -sll, 

V.  n.  svälta  ihjäl.     — ,  V.  a.  uthuHgra. 

-Shment,  8.  hungersnöd. 
Famous,  a.  berömd,  beryktad.  -neSS, 

S.  namnkunnighet. 
Fan,   8.    solQäder;    vanna.      — ,    v.  a. 

vanna;  fläkta,  afkyla.  fsvärmare. 

Fanatic,    a.    fanatisk.     -,  8.    fantast, 

Fancifal,  a.  fanatisk,  underlig,  -ness, 

8.  grillfdngeri,  inbildning. 
Fancy,  5.  inbildningskrafl;  fantasi,  in« 
fall;  einne,  eget  manner;  nyck^  begSr- 


Fancy-articles 

relse;  tycke,  to  take  a  —  to,  tycka 
om.  — ,  V,  a,  inbilla  sig;  tro.  — ,  V. 
n.  tycka  om.  -articles,  8,  pL  ga- 
lanterivaror.  —monger,  S,  grill- 
fängare.  ^ 

Fane,  S,  tempel;  väderhane. 

Fanfa||re,  s.  trumpetstycke,  -ron,  $. 

storskrytare.   -ronade,  s,  skryt,  ord- 

prSl. 
Fang,   S,   klo,    ram,   tass.      -,    V.  a. 

fSnga,  gripa,  taga.     -6d,  a.  försedd 

med  betar. 
Fangle,  «.  päfund;  infall;  lappri.   -S, 
Fan  got,  8»  bal,  packa.      [pL  nyheter. 
Fanner,  S,  kornvannare. 
Fanon,  s,  armband;  trossfana. 
Fanshaped,  a.  solQäderformig. 
Fantasljied,  a.  fuU  med  inbildningar. 

— M,  8.  syn,  spöke,  skuggverk ;  grund* 

lös  tanke,  -tic,  -tical,  a,  fantastisk, 

sällsam;    inbillad,      -ticalness,   S, 

grillfängeri     — y,   s,    inbildningskraft; 

inbildning. 
Fantom,  8.  spöke;  hjernspöke. 
Far,  a,  fjärran,  iSngt  borta  belägen.    — , 

ad.   fjärran,      hy   — ,    pS    iSngt   när. 

-fetch,  s.  krigslist,  knep,  -fetched, 

Far,  8,  gris.  [a.  långväga. 

FarC||e,  S.  gyckelspel.    -,  v,  a.  farsera, 

fylla,     -ical,  a.  narraktig,   komisk. 

— y,  8,  rots  hos  hästar. 
Fardel,  ^.  bunt,  knippa. 
Fare,    «.    fora;    frakt;    kost,    spisning. 

bill  of  — ,  matsedel.     — ,  v.  n.  fara; 

gä;   äta;    fara  (illa   ell.  väl);   befinna 

sig.     -well,  5.  &  t.  farväl. 

Farinaceous,  a.  mjöiig,  mjölaktig. 

Farm,  *.  bondgSrd,  hemman;  arrende, 
hemman;  arrende.  — ,  V,  a.  förpakta; 
leja;  bruka  jorden,  -er,  s,  paktare, 
arrendator,  landtman.  — hold,  s.  ar- 
rendering.  —ing,  8,  jordbruk,  åker- 
bruk,    —rent,  «.  arrendeafgift. 

Farmost,  a,  vidast. 

Farness.  s.  afstSnd,  aflägsenhet. 

Farrajlgmons,  a.  uppblandad,    -go, 

«.  blandning,  röra. 
Fanler,  s.  hofslagare;  hästiäkare.     -, 
V.  71.    bota    hästar,    idka    hofslagare- 
yike.     -y^  9»  hästläkarekonst»  , 


Fatality  141 

Farrow,  S.  gris.    -,  v.  n.  grisa,   a 

grisar. 
Farthel,  v.  a.  uppveckla  segel. 
Farther,  a.  &  ad,  vidare,  längre.   -, 

v.  a.  befordra,   -ance,  8.  befordran. 

-more,  ad,  dessutom. 
Farthing,  s,  fjärdedelen  af  en  engelsk 

penny,    -deal,  8.  fjärdedel  af  en  Sker. 
Fascia||ted  ,^  a.  prydd  med  bindel  ell. 

krans.     — tion,  8.  band,  förband. 
FaSCinallte,    v,  a.    förtjusa,    förtrolla. 

—tion,  8.  synens  förvändande,   tjus» 

ning. 
Fascine,  8,  faskin,  stor  risknippa,  -ry, 

8.  faskinverk. 
Fashion,  8.  sätt,  skapnad ;  form ;  bruk, 

sedvana;  mod;  klädedrägt;    värdighet. 

-,  V,  a.  bilda,    -able,  a,  nymodig, 

pä  modet ;  enlig  ens  stand  och  värdig. 

het.      -ahleness,    s,    öfverensstäm- 

melse    med    modet.      —monger,   $„ 

som  efterapar  alla  moder. 
Fass,  8,  trumf  (i  bassetspel).    -,  v.  n. 
Fast,  8.  fasta.  [trumfa. 

Fast,  a,  fast ;  obeveklig ;  snabb,  hastig ; 

härd.     -  and  loose,    bedräglig.     -, 

V.  n,  fasta,  -handed,  a.  girig,  snäi. 

-neSS,  8.  fasthet ;  stSndaktighet.  -y, 
ad,  fast;  hastigt;  ofta. 

Fasten,  v.  a.  fUsta ;  hopkitta ;  samman- 
binda.    — ,  v,  n,  fästa  sig. 

Fastidi{|OSity,  8,  öfvermod,  stolthet. 
-OUS,  a.  föraktlig,  högmodig;  svär 
att  tillfredsställa. 

Fastigiate,  a,  T.  jemnhög.    -d,  a. 

spetsig  (som  åsen  på  ett  tak).  ; 

Fasting,  s*  fastande,  fasta,  -day,  ^. 
fastdag. 

Fastly,  ad,  säkert,  helt  visst. 

Fastuous,  a.  stolt,  högmodig. 

Fat,  8.  fett;  fat;  kar.  -,  a.  fet,  gödd^ 
diger;  tjock;  plump;  förmögen;  ym- 
nig. -,  V,  a.  göda,  göra  fet.  -,  V.  n„ 
blifva  fet,  lägga  pS  hullet,  -guts,, 
8,  pl.  isterbuk.  -headed,  a.  dum. 
-kidneyed,   a.    huUig,   korpulent. 

-Witted,  a.  trög,  oskicklig. 
Fatal,  a.  olycklig;  dödlig;  oundviklig. 
-ist,  8,  fatalist,^  en  som  tror  pä  ett 
oundvikligt  öde.     -ity,  8,  oun^vi^- 


142         Fatalness 

ligft  8de,  sklckelse.  -II6S85  9.  Sde, 
oundviklig  nödvändighet. 

Fule 9  s.  öde,  sklckelse;  död.  — d^  a. 
bestämd. 

Father 9  s,  fader;  kyrkofader.  -  in 
law,  svärfader.  -,  V,  a,  antaga  for 
son.  -llOOd,  5.  faderlighet;  faders 
värdighet,  -land  5  8,  fädernesland. 
— lasher,  S.  rotsimpa,  skrabba.  — leSS, 
a,  faderlös.  -liness,  8,  faderlig  öm- 
het. — lyj  a»  faderlig,  öm.  — ,  ad, 
faderligt. 

Ffithom,  8,  faran,  längdmätt  af  sex  fot; 
skicklighet.  — ,  V,  a.  pejla ;  omfamna ; 
utgrunda,  utforska.  — lesS,  a,  out* 
grundelig.  ~W00d,  5.  famnved,  kast- 
ved. 

Fatiljdical,  a.  späende,  profetisk,  -fe- 
rons,  a.  dödlig;  olycksbSdande. 

Fatigllable,  a.  uttrötteiig.  ^  -ate,  v. 

a,  uttrötta,  utmatta.  — ation,  8.  ut« 
tröttande.  — ne,  8.  möda,  trötthet, 
besvär*    — ,  v.  a.  utmatta. 

Fatjlling,  8.  ung  gödboskap,    -ner, 

8,  hvad  som  gör  fet,  eödsel.  — ness, 
«.  fetma;  fett;  fruktbarhet,  -te  11,  V» 
a.  göda,  göra  fet;  gödsla.  -,  V.  n. 
fetma,  blifva  fet.  -tening,  8,  göd- 
ning.  -tin ess,  8,  fetma,  -ty,  a. 
fet,  oljaktig.  (tokisk;  utan  kraft. 

Fatuility,  8.  därskap.    -Ons,  a.  dum, 

Faucet,  8,  svicka,  tapp. 

Fangh,  i,  foj,  fy. 

Fault,  8,  fel,  förbrytelse,  villfarelse, 
misstag;  förlägenhet.  — ,  V,  71.  fela, 
misstaga  sig.  — ,  V.  a,  häckla,  -er, 
8,  missdädare,  öfverträdare.  —finder, 
8.  tadlare,  häcklare.  — ful,  a.  brotts- 
lig. -inesS,  8,  felaktighet.  -ICSS, 
a.  felfri,  -y,  a.  felaktig,  skyldig; 
förderfvad;  full  med  fel. 

Faun,  8,  faun  (skogsgud). 

Fausen,  8,  hafsåi. 

Fautor,  a.  gynnare,  befordrare. 
FautresS,  8.  gynnarinna. 
Fai^illOUS,  a.  bestående  af  aska. 
Favour,  8,  gunst,  ynnest,  bevSgenhet; 

tillstädjelse;  bandros,  respektdagar  i 
vexlar;  älskling;  anletsdrag,  your—, 
j;der  ärade  skrifvelse.     in  -,  till  för» 


Febrifuge 

del  af.  hy  the  -,  hjelpande,  medelslt 
— ,  V,  a.  gynna,  understöda;  likna^ 
—able,  a.  gynnande,  lyelpsam.  -able» 
nesS,  8.  gunstighet,  välvilja,  -er,  8^ 
gynnare,  -ite,  8,  gunstling,  älskling, 
-less,  a.  utan  gynnare,  ogunstig. 

Fawn,  8,  hjort-  ell.  rS^jurskalf ;  smicker, 
nedrig  höflighet.  — ,  V.  n.  kalfva  (om 
hjorter);  (upon)  smickra,  smila,  -er, 

Faxed,  a.  hSrig.  [s,  smickrare. 

Fay,  8.  trohet;  ära;  fé. 

Feaberry,  «.  stickeibär. 

Fealty,  *.  trohet. 

Fear,  «.  fruktan;  vördnad;  fSgelskräm^ 
ma.  — ,  V»  a.  &  n,  förskräcka ;  frukta, 
befara,  -ful,  a.  rädd,  förskräcklig. 
—fulness,  8,  fruktan,  fdrsagdhet. 
-less,  a.  orädd,  ofdrsagd.  -lessuess, 
8,  oförskräckthet. 

Feasillbility,  8,  görlighet,  möjlighet, 
— ble,  a.  görlig,  verkställbar. 

Feast,  8,  fest ;  kalas.  -,  V.  CJ.  traktera, 
välpläga.  — ,  v.  n,  vara  pE  kalas; 
lefva  kräsllgt.  —er,  8,  rustare;  som 
trakterar.  — ful,  a.  högtidlig;  frSs» 
sande.     — money,  8,    handpenningar. 

Feat,  a.  flink,  färdig;  artig.  -,  8. 
bragd,  gerning;  skicklighet,  -eous, 
a.  nätt;  skicklig.  -nesS,  8,  nätthet, 
artighet. 

Feather,  8,  Qäder;  slag;  prydnad. 
plume  of  feathers  y  Cälerbuske.  -, 
V.  a,  Cädra,  pryda  med  QädVar.  -bed, 
8.  dunsäng.   — brOOm,  *.  Qädervinge. 

-driver,  5.  Qädervlska.    -ed,  a. 

beljädrad.  -edged,  a.  gnedskuren, 
afspäntad.  -few,  S.  hvitört.  -grass, 
5.  lungört,  -less,  a.  oQädrad,  na. 
ken.  -ly,  a.  fjäderlik,  dimlik.  -sel- 
ler, 5.  en  som  spritar  och  handlar 
med  (jäder.  -y,  a.  beQädrad,  full 
med  Qädrar. 

Feature,  s,  anletsdrag;  konstverk,  -ed, 
a,  bildad,  skapad.  — less,  a.  van- 
skaplig, oskaplig. 

Feaze,  v.  a,  rispa  upp;  piska. 

Febri||citate ,  v.  n.  vara  sjuk  af  fe* 
ber.  -Culose,  a.  sjuk  af  feber,  -flc, 
a.  feberaktig,  -fuge,  a.  feberdrif- 
vande. 


February 


Fenland 


143 


February,  9,  Februari. 

Feces,  S,  pi,  drägg,  grummel ;  afskrap. 

Fecalenllce,  S.  bottenfalle;  dyaktig 
egenskap,  —t,  a.  full  med  drägg. 
grumlig. 

Fecund,  a.  fruktsam,  ymnig.  -atiOD, 
s.  befruktning,  -ify,  V.  a.  befrukta. 
~ity,  S,  afvelsamhet,  ymnighet. 

Feder||al,  a,  federativ,  förbundsmässig. 
~ary,  5.  bundsförvandt.  -at^,  a. 
förbunden,  förenad.  — ation  ,  s.  för- 
ening, förbund.  -atiTC,  a.  federativ, 
förbindande. 

Fedity,  s.  iSghet,  nedrighet. 

Fee,  8.  län,  belöning;  sportlar.  -,  V.  a. 
belöna;  besolda ;  muta.  -farm,  s. 
arfräntelän. 

Feeble,  a.  svag,  matt.  — ,  v.  a,  för- 
svaga, oininded,  Ö.  svagsint;  van- 
kelmodig; villrådig.  — ness,  S.  svaghet. 

Feed,  5.  föda;  bete;  foder;  måltid.  -, 
V,  a.  föda,  underhSlla,  mata,  fodra, 
göda;  beta.  -,  V.  ^2.  blifva  fet.  -er, 
8.  fodare,  underhSllare ;  ätare. 

Feel,  s.  känsel.  -,  v,  a.  känna ;  vid- 
röra ;  utgrunda,  —er,  8,  en  som  vid- 
rör; antenner,  spröt  på  insekter,  -"ing", 
a.  känslig,  känslofull,  — ,  5.  känsel 
(känselsinnet);  känsla. 

Feet,  pl.  af  foot,   -less,  a.  fotlös. 
Feigll,   v.  a.   iStsa;   dikta.     -,   v.  n. 

hyckla.     -Cdly,  ad.  diktadt,    falskt. 

—er,  8.  bedragare. 
Feint,  a.  förställd;    uppdiktad.     -,  8. 

fint  i  fäktning;  förställning. 

Feldspar,  s.  fäitspat. 

Felici||tate,  a.  lycklig.   -,  v.  a.  lyck- 

önska;  göra  säll.  — tation,  S.  lyckön- 
skan. -tOUS,  8,  lyckliir.  -ty,  8. 
lycksalighet,  sällhet;  lycka. 

Feline,  8,  kattartad. 

Fell,  a.  grym,  gruflig,  obändig;  rof- 
girjg.     -ness,  5.  grymhet,  vildhet. 

Fell,  8.  skinn,  -monger,  8.  skinn- 
handlare, bundtmakare. 

Fell,  v.  a.  fälla;  kasta  öfver  Snda. 
-er,  8.  som  fållar  träd, 

Fellitluous,  a.  gallfull. 

Felloe,  8.  hjuiiöt. 

Fellow,  8.  like,  kamrat;  medlem;  karl. 


— ,  V,  a.  sammanfoga,    passa  tillhopa. 

-citizen,  s.  medborgare.  -Com- 
moner, 8,  student  sora  hunnit  en 
viss  grad.     -Counsellor,  8,  rSds. 

medlem.  -Creature,  S.  medmenni- 
ska.  -feeling",  8.  medlidande,  sym- 
pati, —heir,  8.  medarfvinge.  -hel- 
per, 8.  medhjelpare.  -labourer,  8, 
medarbetare.  —like,  — ly,  a.  kam- 
ratlig,  broderlig,  —maiden,  8.  lek- 
syster, -member,  s.  medlem,  --mi- 
nister, s.  erabetsbroder.  -prisoncr, 
8,  medfSnge,  -SCholar,  s.  skolkara- 
rat.  -Serrant,  S.  medtjenare.  -Ship, 
8,  kamratskap;  gemenskap;  likhet; 
omgänge;  omgängsamhet;  bolagsräk- 
ning.  -soldier,  S.  krigskamrat. 
-student,  8.  akademi-kamra^t.  -Suf- 
ferer, 8.  olyckskamrat,  -travollcr, 
8.  reskamrat.  -WOrker,  S.  med- 
arbetare,    -writer,  S,  med  författare. 

Fellwort,  8.  baggsöta,  gentiana, 

Felly,  ad,  grymt. 

Felly,  8.  bjullöt. 

Felo-dé-sé,  8,  T,  sjelfmördare. 

Felon,  a.  gräslig,  omensklig.  — ,  8, 
missdSdare;  fulslag.  — iOUS,  a.  för- 
rädisk;  skändlig,  nedrig.  -TTOrt,  8, 
qvesved,  solanum.    — y,  8.  nidingsverk. 

Felt,  8,  filt;  skinn.  -,  V.  a,  filta, 
val  ka.     -maker,  s,  filtare. 

Fcltre,  v.   a.  hoptofva,  filta  ihop. 

Felucca,  8.  feluck  (litet  fartyg). 

Female,  8.  hona ;  qvinkön,  qvinna.  — , 
a,  qvinlig.  -  rhyme,  tvSstafvigt  rim. 
—  servant,  piga. 

Feme,  8,  qvinna.  T,  -COTCrt,  8. 
äkta  maka.  -SOle,  5.  ogift  frun- 
timmer. 

Femin-ality,  8,  qviniighet.  -ate,  a. 

qvinlig.  — ine,  a.  qvinlig,  finkänslig, 
veklig.  — ,  8,  hona;  ung  qvinna.  — ity, 
8,  qviniighet,  veklighet. 

Femoral,  o.  hörande  till  länderna  ell., 
höfterna. 

Fen,  8.  kärr,  moras,  -berry,  8.  trän- 
bär.  -cress,  8.  kSrrkrassa.  -Cricket, 
S.  jordkräfta,  syrsevad.  — duck,  ä. 
ett  slags  and.  — fOTTl,  8,  vadare 
(f3gel).     -land,   *.    marskland,   zidl 


144 


Fenmen 


Fetid 


l&ndt  land,     ^men,  pL  invSnare  1 

marskland. 

FonCCj  8,  bcskärm;  utanverk,  bröst- 
värn; gäxdesgSrd;  stacket;  föktkonst. 
coat  of  — ,  pansarskjorta.  —  of  pa- 
les, palisad.  — ,  V,  a,  gärda,  instänga, 
inneslatA ;  befösta,  omskansa.  •>,  v.  n. 
Hkta;  sfitta  sig  i  säkerhet,  -less^ 
<Z,  ohägnad,  öinstängd;  fri.  -month, 
s,  tid  dä  vildtet  ynglar.  -r,  s.  fak- 
tare.  [8,  pL  landtvärn. 

FenciblCj  a,  som  kan  försvaras.     ~S, 

Fencing,  S.  fäktkonst,  fäktning;  in- 
stängning,  omaster^  8,  fåktmästare. 
-school^  8,  fäktskola. 

Fcild^  v.  c.  foffj  afvända,  parera  un- 
dan. — ,  V,  n,  forsvara  sig.  — ©r,  s. 
jemgaller  framfor  en  stenkolseldstad; 
r.  frihult;  lösbord. 

Fenerayte,  v.  w.  ockra,    -tion,  s. 

Fenestral,  a.  fönster  tillhörig,     [ocker. 

Fennel)  s,  fenkSl.  -flower,  5.  svart- 
kummin,    -giant,  8,  björkris,  ferja. 

Fenny,  a,  kärraktig,  sumpig. 

FeOd,  8,  län.  -al,  a.  läns-,  feodal-. 
-ality,  8,  länbarhet.  -ary,  8.  va- 
sail,  låntagare,     -atary,  8,  vasall. 

Feoff,  v.  a.  beläna.  — ee,  8,  läns- 
innehafvare.  —er,  8,  länsherre,  län- 
gifvaro.  — ment,  3.  beläning.  —  in 
trust,  fideikommiss. 

Feracillous ,   a.  fruktbar,     -ty,  a. 

fruktbarhet. 
Feral,  a,  grym;  dödlig.  trier. 

Ferial  days,  s,  pi.  högtidsdagar,    fe- 
Feriation,  $.  helgdags  firande. 

Ferine,  a.  vild.    -ness,  s,  grymhet. 

Ferm,  S,  arrende;  herberge. 
Ferment,  S.  gäsningsmedel.     -,  V.  n. 

gäsa.   — ,  V.  a>.  bringa  i  gäsning.    —al, 

— atiye,    a.    som     sätter    i    gäsning. 

— ation,  8,  gäsning,  häftig  rörelse. 
Fern,    «.    ormbunke,      -y,    a.   beväxt 

med  ormbunkar. 
FerOCillons,  a.  vild,  gruflig,  barbarisk. 

-OUSnesS,  s.  vildhet,  grymhet,   -ty, 

8,  vOdhet,  grymhet. 
FerreOUS,  a.  af  jem ;  jemartad. 
Ferr'^t,  s,  fret ;  florettsilke ;  bläsrör  till 

glas.   —,  V,  a.  drifva  kaniner;  snoka, 


noga  genomleta;  bedraga,     to  —  OUt, 
uppspana,     -er,  *.  stöfvare. 
Ferriage,  s.  fåqpenningar. 

Ferryiförous,  -ngiuous^  a.  jem- 

hLliig,  rostig.  [trissa. 

Ferrule^  s.  bögel,  ring  omkring  något; 
Ferry,  s,  faijstäUe,  färja.  -,  v.  a.  &  n, 

färja,  föra  öfver.  -boat^  S,  färjbät. 
-man,  s,  färjkarl. 

Fertiyle,  a.  fruktbar,     -leness,  s. 

fruktbarhet.  -llty,  8,  fruktbarhet; 
ymnighet.  -lize,  V.  a,  uppodla; 
göra  fruktbar,  befrukta. 

Ferula,  s.  ferla;  risört;  doppsko. 

Ferule,  v,  a.  slS,  straffa. 

Fervljency,  5.  ifver,  häftighet;  nit,  an. 
dakt.  -ent,  a.  ifrig,  brinnande,  häf- 
tig, het.  -ently,  ad.  ifrigt,  häftigt, 
af  allt  hjerta.  —id,  a.  het,  brän- 
nande; ifrig.  -idneSS,  s.  häftigt 
begär;  ifver;  andakt.  -OUr,  s.  het- 
sighet,  ifver. 

Fescennine,  a.  utsväfvande,   liderlig. 

Fescue,  S.  griffel.  lotuktig. 

Fesels,  s.  pL  spelt. 
Fesse,  s.  T,  tvärbjelke. 
Festal,  a.  festlig. 

Fester,  v.  n.  bulna,  vara  sig. 
Festinallte,  a.  brådskande,   öfverilacL 

-tion,  S,  hast. 
Festijlval,  a:  festlig.   -,  «.  högtidsdag, 

högtid,     —ve,    a.    högtidlig;    munter. 

-vity,     6*.     högtidlighet;     lustighet; 

glädje. 
Festoon,  s,  festen,  löfverk. 

Festullcine ,  a.  blekgul.    -  cons,  ^ 

gjord  af  strS;  strSaktig. 

Fet,  8.  stycke;  lapp. 

Fetch,  s.  fint,  krigsputs,  knep.  — ,  V.  a, 
hemta;  bringa;  härleda;  taga;  hinna 
fram  till.  — ,  v.  ti.  hastigt  vända  sig. 
to  —  a  hloWf  gifva  ett  slag.  to  — 
ahout,  drifva  omkring;  hastigt  vända 
sig  om.  to  —  do2un,  bringa  ned; 
förödmjuka,  to  -  171,  fä  in ;  infordra. 
to  -  offy  skaffa  bort.  to  -  out, 
locka  utur.  to  —  over,  hemta  fram ; 
bedraga,  to  "  vp,  bringa  uppföre; 
uppnä. 

Fetid,  a-  stinkande,    -ness,  s.  stank. 


'•   \ 


Fetifcrous 

FetiferOUSj  a.  fruktbärande,  fruktbar. 
Fetlock,  s,  hofskägg  p5  hästar. 
Fetor,  S.  elak  lukt. 
Fetter,   S.   fatter!     -,   v.  a.  Ijättra. 

— S,  S.  pL  Qättrar,  bojor;  slafveri. 
Fettle,  V.  n,  laga;  Qäska. 
Fetus,  S,  foster,  lifsfrukt. 
Feud,  S,  fejd;  gräl;  krig.    -alisni,  «. 

läninrättning.      — ality,  S.   länbarhet. 

~ary,  -atOry,  S.  länsman,  vasall. 
FeuillemOi't,  S.  black  färg. 
Fever,   S.   feber.     -,  V.  a.  ådraga   en 

feber,    -few,  S.  matram  Cort).    -Ish, 

a.    feberaktig;    brännande;    ombytlig. 

-ishness,    S.   feberaktighet.     -OUS, 

— y,  a.  feberaktig;  febersjuk. 

Few,  a.  fS.  -,  s.  litet,  föga.  a  -, 
nSgra.  in  -,  med  fä  ord.  -ness, 
s.  fähet,  ringa  antal. 

Fewel,  s.  bränsle.    -,  V.  a,  brasa  pä. 

FewinetS,  S.  hjortträck. 

Fey,  v.  a.  muddra. 

FiantS,  s,  räf-  ell.  gräfsvinsträck. 

Fib,  5.  liten  osanning,  fabel.  — ,  V.  n. 
ljuga,  narras,     -ber,  3,  Ijugare. 

Fibrlle,  s.  fiber,  litet  åderrör.  -il,  S. 
liten  fiber.     -OUS,  a,  full  af  fibrer. 

Fibnla,  s.  vadben. 

Fickle,  a.  vankelmodig;  lättsinnig. 
-uess,  s.  lättsinnighet. 

Fictile,  a.  gjord  af  lera. 

Flcti|{OU,  s,  dikt,  saga,  osanning. 
-Ons,  -tiOUS,  a.  fabelaktig,  upp- 
diktad, falsk,    —ve,  a.  uppdiktad,  in- 

Fid,  S.  splisshorn,  pryl.  [billad. 

Fiddle,  s.  violin,  fiol.  -,  V.  n.  spela 
pä  fiol;  narras,  Qäska.  --faddle,  a. 
flärdfull.  — ,  S,  lappri.  -r,  3,  fiol- 
spelara ;  stackare.  — stlck,  5.  stråke ; 
lappri.  — striDg",  s.  violinsträng. 
-wood,  s.  fiolträd,  gigaträd. 

Fidelity,  S.  trohet,  ärlighet. 

Fidget,  a.  orolig.  — ,  s,  ständig  rörelse; 
kringsjukan.  — ,  V.  n.  vara  i  ständig 
rörelse ;  spritta  (ora  fiskar). 

Fiduci||al,  a.  tuiförlitlig.    -ary,  a. 
Fie,  i.  fy  I  (betrodd. 

Fief,  s.  län. 

Field,  S,  fält,  mark.  Sker;  utrymme, 
vidd;    äng;    drabbning.      -basils  S* 

EnglishrSwcdish  J^icU 


Figurative        145 

basilika  (ört),  -bed,  s.  fältsäng,  -day, 
8,  raönstringsdag.  —ed,  a.  liggande 
i  läger  ell.  fält.  -marshal,  S,  fält- 
marskalk, —mouse,  S,  åkermus, 
Skersork.     -Officer,   3,    stabsofficer. 

-piece,  s.  fältstycke,  -preacher,  s. 

fältpredikant,  fältprest.  -rOOm,  8, 
spelrum.  -Staff,  s.  luntstake.  — WOrks, 
8.  pl,  fältskans,  verk  som  uppkastas 
vid  belägringar. 

Fiend,  s,  fiende;  ond  ande,  satan. 

Fierce,  a.  vild,  grym,  våldsam,  rasande, 

-minded,  a.  grym.   -ness,  «.  vild- 
het, häftighet. 
Fieri  facias,  S.  utmätningsutslag. 

FieriJiness,  8,  hetta;  lifiighet.    -y,  a. 

eldig;  ifrig,  liflig. 
Fife,    8,    tvärpipa.      —er,    S*   pipare, 
hvisslare.  [tonde. 

Fifteen,  num»  femton,    -th,  a.  fem- 
Fifth,  a.  femte.    — ,  8,  femtedel ;  quint. 
-ly,  ad.  för  det  femte.  [femtio. 

Fiftljieth,  a.  femtionde,  -y,  num. 
Fig",  s,  fikon;  vårtan,  svulst  pä  hästar. 
/  don* t  care  a  -  for  it,  jag  bryr 
mig  icke  derom.  —apple,  s.  fikonäple. 
-gnat,  8.  ett  slags  gallegeting.  -leaf, 
8,  fikonblad.  -marigold,  8,  afri- 
kanskt fikon,  -orchard,  s.  fikon- 
trädgård.      -pecker,    8,    fikontrast. 

-tree,  5.  fikonträd,    -whelk,  8. 

flkonbläsan  (snäcka).  -WOrt,  8.  flenört. 

Fig,  V.  a.  gifva  en  näsknäpp.  -,  V.  n, 
trotsa,     to  -  up  and  down,  Qäska. 

Fight,  8,  fäktning,  träffhing,  strid; 
skanskläde.  — ,  v.  n.  fakta,  strida, 
slåss.  -,  V,  a,  förfäkta,  to  -  one*8 
way,  slä  sig  igenom,  to  ^  it  out, 
afgöra  en  tvist  genom  vapen,  —er,  «. 
stridsman,  kämpe,  —ing,  a  duglig 
till  fäktning.     — ,  8.  fäktning. 

Figment,  s.  dikt,  fabelaktig  uppfinning. 

Figulate,  a.  gjord  af  lera. 

Figurllability,  8.  möjlighet  att  antaga, 
en  viss  form.  —able,  a.  som  kan 
formas,  —al,  a.  figurlig.  —ate,  a. 
formad,  lik  nSgot  af  viss  form  ;  figurlig. 
— atcd,  a.  föreställande  en  geometrisk 
figur.  — ation,  5.  formning,  bildning: 
form*   -ative,  a.  figurlig;  blommerad. 


146 


Figure 


•>6(|  9,  figur,  skapnad,  gestalt;  an* 
seende,  prakt;  kopparstick,  bild;  före- 
bild; siffra:  stjärntyderi.  to  CUt  a  «-, 
göra  stor  pSkostnad,  lefva  stört.  — , 
v.  a,  forma,  bilda;  föreställa;  blom» 
mera.  — ,  v,  n.  figurera.  — e-C&Stdr^ 
-e-flinger,  S.  stjämtydare. 

Filallceous,  0.  trSdig.    -cer,  s,  in- 

rotulant.  -m 611 1 5  S,  fin  träd,  fiber, 
-meJltOUS,  a.  bestSende  af  fina  trS- 
dar.  -liders,  s,pl.  iSng  trädlik  maak. 

Filbert,  S.  lombardisk  hasselnöt. 

Filch,  v.  a.  snatta.  -Or,  «.  cmätjuf, 
snattare.     -ingly,  ad,  snattande. 

File,  8.  linie,  led ;  fil ;  ordning,  sträcka ; 
fitSltrSd  hvarpä  skrifter  uppträdas;  re- 
gister; florett;  ficktjuf.  — ,  v.  a.  fila, 
polera  med  fil ;  orena ;  skrifva  pä  ens 
räkning.  «-,  V.  n.  marschera  rotevis, 
troppa  af.  — CUtter,  S.  filhuggare. 
^dnst,  S.  filspan.  -flsll,  s.  flundra, 
rödsputta.  -leader,  S,  förman,  flygel- 
man, -mot,  8,  gulbrun  ftlrg.  -r, 
8.  filare,  polerare.         [skåp,  sonlighet. 

Filiilal,  a,  barnslig.   -atiOU,  3,  barna- 

Fililjgrane,  -gree,  s,  fiUgramsarbete. 

Filings,  8.  pl,  fiispSn. 

Filipendnla,  s.  brudbröd  (ört). 

Fill,  8.  fyllnad,  mätthet.  -,  V.  ö. 
uppfylla,  mätta ;  tillfredsställa.  — ,  v.  n. 
uppfyllas,  blifva  full.  to  —  the  sails, 
brassa  fullt  seglen,  to  —  OUt,  upp- 
fylla ;  slä  ut.  to  -  up,  uppfylla ;  in- 
taga; blifva  full.  ~er,  5.  uppfyllare; 
korfhorn ;  inflickningsord ;  stSnghäst. 
»ing,  8.  fyllning,  pSfyllning;  inslag 
(pä  YäO. 

Fillet,  5.  hSrband,  hufvudbindel ;  tung- 
band;  plätten  öfverst  pä  en  pelare; 
strängen  pä  en  ständare  i  bioraman; 
skifva  af  kött;  kotlettkött,  förgylld 
rand  pä  en  bok.  — ,  V,  a.  binda  med 
band;  fästa  (häret)  med  en  näl. 

Fillibeg,  ».  smä  rak.  [näsknäpp. 

FiOip,   s,   näsknäpp.     — ,   V,  a.    gifva 

Filly,  S.  ungt  sto  ell.  märre;  stofdl. 

Film,  8.  hinna  i  tunn  hud  ell.  skinn; 
fröhus.  — ,  v.  a.  betäcka  med  en  tunn 
hinna.  — y,  a.  sammansatt  af  tunna 
hinnor. 


Fingerboard 

Filter,  S,  sll,  darkslag,  silduk.  -,  <;.  a, 
sila,  filtrera. 

Filth,  8,  ©renlighet,  smuts,  -ily,  ad: 
glemt,  fult.  — iness,  8.  orcnlighe* 
osnygghet.  — y,  a.  oren,  smutsig, 
osnygg;  oanständig.  [s.  filtrering. 

Filtraijte,  v.  a.  sila,  filtrera,   -tion, 

Fimble-hemp,  8.  honhampa. 
Fimbriate,  a.  bebramad;  infattad. 

Fin,  8.  fiskfena.  -footed,  -toed,  a. 

försedd  med  simfötter.    -ICSS,  a.  fen- 
lös,  utan  fenor,     —like,  a.  fenartad. 
—ny,  a.  försedd  med  fenor. 
Finable,  a.  straffvärd. 

Final,  a.  slutlig;  beslutande,  afgörande. 
— ly,  ad.  slutligen. 

Finan|{Ce,  «.  -Ces,  S.pl*  penningevä- 
sende, statsinkomster ;  inkomst.  —Cl  al, 
a.  tillhörande  penningeväsende  ell.  in- 
komster. — Cier,  8,  räntmästare;  ka* 
moralist. 

Finary,  s.  smälth&rd. 

Finch,  s.  fink.  -creeper,  5.  talgoxe. 

Find,  v.  a,  finna,  hitta  pä;  uppräcka; 
befinna;  gilla;  släppa  till;  förse  med. 
to  —  fault,  tadla,  häckla,  to  -  one's 
self,  befinna  sig,  mä.  to  —  OUt,  upp- 
finna, upptänka,  utfundera,  to  —  tUt 
hill,  taga  emot  stämningen,  -er,  8* 
uppfinnare;  spärhund.  —ing,  s.  fin- 
nande; fynd. 

Fine,  a.  fin,  ren;  tunn;  klar;  härlig, 
präktig;  slug,  skicklig;  skön,  grann, 
vacker,  utvald,  lysande;  angenäm. 
—drawer,    5.   en   som  syr  sticksöm. 

-fingered,  a.  subtil,  konstig,    -ly, 

ad,  fint,  skönt,  pä  fint  sätt.  -ness, 
«.  skönhet;  finhet,  -spoken,  a. 
smickrande.  [«»  utan  ända. 

Fine,  s,  ända.   in  -,  slutligen,   -less. 

Fin©,  8.    plikt,    bota,    saköre,  städsel, 

hemulsformulär ;  öfverlStelse.    — ,  V.  a. 

klara,  luttra,  skeda;  fålla  till  böter; 

bota,  plikta. 
Finer,   s,    handtverkare  som   proberar 

guld  och  silfver.    — y,  8*  glans,  prakt 

(i  kläder);  tralla. 
Finesse,  s,  list,  spetsfundighet. 
Finger,  s.  finger;  fingerbredd.    -,  V.  a, 

fingra,  vidröra;  stjäla»    -board,  8» 


\  Fingered 

gripbräde,  -öd,  a.  befingrad,  -fferil} 
s,  stensöta*  — St&ll^  8,  tuta  kring 
ett  sjukt  finger,  -stone,  S.  pilsten, 
belemnit.  [*.  tillgjordhet. 

Finical)  a,  konstlad,  behags^uk.  -ness^ 

FiniS)  8.  ände,  slut. 

Finish)  v,  a,  ända;  fullkomma,  full- 
borda, -er  5  8,  fuUbordare.  -ing, 
8.  fullbordande. 

FinitO)  a,  ändellg,  inskränkt,  -less^ 
a.  obegränsad,  gränslös.  -I16SS)  3. 
inskränkning,  begränsning. 

Finitor,  s»  horisont,  synkreta. 

Finned^  a.  tvSäggad. 

Finnikill)  S,  tumlare  (ett  slags  dufvor). 

Fipple^  8,  propp  i  en  flöjt. 

Fir,  8.  furu,  tall.    -apple,  *.  tallkotte. 

-moss,  s,  lusgräs,  -linings,  8.  pl. 

T*  furufyllningar. 
Fire,  8,  eld,  brand,  eldsvSda;  hetta, 
värma,  häftighet.  — ,  V.  a.  göra  upp 
eld,  elda ;  antända,  sätta  eld  pS.  — ,  V,  n. 
skjuta,  gifva  fyr;  taga  eld,  brinna. 
-arms,  8.  pl.  skjutgevär,  -ball,  s. 
granat,  -bote,  s,  vederlag  af  ved. 
—brand,  8.  eldbrand ;    upprorsstiftare. 

-cross,  8,  budkafle.    -drake,  s, 

huggorm,  —engine,  S,  brandspruta. 
^fan,  s.  eldskärm,  -fork,  8.  brand- 
stake,  eldgaffel,  -kiln,  8,  ugn,  fyr- 
ugn, -lock,  8.  musköt,  skjutgevär. 
—man,  8,  sprutlangare ;  fyrbytare. 
-master,  S.  öfverfyrverkare.  -new, 
8,  3plitter«ny,  obrukad,  —pan,  s, 
kol  panna;  fångpanna,  -pluck,  8, 
vattenpump  för  sprutorna.  — r,  8. 
mordbrännare.  -ShOVel,  S.  eldskyffel. 
-side,  8.  spishSll.  -stick,  8,  eld- 
brand.  -Stone,  8,  eldfast  sten. 
-tongS,  S.pl.  eldtSng.  -ITOOd,  S, 
bränsle,  vedbrand.  -WOrker,  8.  fyr- 
verkare.     -WOrks,  8»  pL  fyrverkeri. 

Firing,  «.  bränsle. 

Firk.  v,  a.  slä,  basa. 

Firkin,  8,  ankare  (liten  tunna). 

Firm,  *.  firma,  handelshuätdtel;  skrift- 
lig förklaring.  -,  a.  fast,  stark;  trygg, 
ständaktig;  orörlig,  stadig.  — ,  v.  a. 
fästa  starkt.  -amont,  8,  fästet, 
hymlahvalfvet.  -an,  8.  fenuan.  -itu- 


Fit 


147 


de,  -ity,  -neSS,  *.  fasthet,  stadig- 
het, ståndaktighet. 
First,  a.  först,  fömämst;  stor.  —  of 
exchange,  prima  vexel.  — ,  ad,  först, 
främst,  at  — ,  först,  i  böljan.  —  or 
lastj  förr  eller  senare.  -begott, 
C.   förstfödd,      -born,    8,    förstfödd. 

-cousin,  8,  köttslig  kusin,  -fruits, 
8.  pl.  förstlingar,  -ling,  5.  &  a. 
förstling;  förstfödd,  -ly,  ad.  för  det 
första,     —rate,  s.  förnämst. 

Firth,  8.  spöke,  buse. 

Fisc,  S.  räntkammare,  —al,  8,  stats, 
inkomster;  räntmästare.  -,  a. fiskal isk. 

Fish,  8.  fisk.  -,  v.  a.  &  n.  fiska; 
•  noga  undersöka.  — bone,  8.  fiskben, 
ben  i  fisk.  -er,  S.  fiskare,  -erboat, 
8.  fiskarefartyg,  -ertown,  s.  fiskare- 
läger.  -ery,  8.  fiske,  fiskfSngst. 
-ful,  a.  fiskrik,  -garth,  5.  fiskdam, 
fisksump.  -gig,  8,  ljuster,  harpun. 
-hook,  8.  T,  pentarhake.  -ify, 
V.  a.  förvandla  till  fisk.  -ing,  s. 
fiske,  fiskfSngst.  — ing-boat,  S.  fiska- 
refartyg, -ing-gear,  S.  fiskredskap, 
fiskdon.       -ing-haivk,    S.     hafsöm. 

-ing-line,  s,  metref.    -kettel,  s. 

fiskgryta,  -like,  a.  fiskaktig,  -mar- 
ket, 8.  fiskargSng.  -meal,  s.  fisk- 
mat.  -monger,  S.  fiskhandlare. 
-oil,  8.  fisktran.  -poud ,  s.  fisk- 
sump.  —pool,  8.  spelbricka.  — Spear, 
8.  harpun.  -trOWCl,  S.  fiskslef. 
-wife,  -woman,  8.  fiskmSnglerska. 
— y,  a.  fiskrik  ;  fiskartad,  smakande  fisk, 

Fissljile,  a.  som  kan  klyfvas.  -ure, 
s.  spricka,  rerana,  — ,  v.  a.  spräcka, 
spjelka. 

Fist,  8.  knytnäfve.  — ,  v.  a.  slS  med 
knytnäfven,  dänga.  — icuif,  S.  knyt- 
näfvekamp;  näfrätt. 

Fistinut,  8,  pistacie  (en  frukt). 

Fistuiya,  8.  fistel ;  rör.  -ar,  -ary,  a. 

ihälig  som  en  pipa  ell.  ett  rör.  —ate, 
V.  n.  blifval  ihSlig  som  ett  rör.  -, 
V.  a.  urhälka.  -OUS,  a.  fistelartad; 
T.  rörartad.. 
Fit,  8.  stöt;  anstöt,  anfall  (af  en  sjukdom); 
fallandesjuka;  dSning;  nyck.  Infall, 
-  of  the  face,  grimas,     h}^  fits,  dä 


148 


Fitful 


Flap 


och  dl.  — ,  a.  (for^  to)  beqväm; 
passande,  lämplig;  rSdlig,  tjenlig;  till- 
reds; billig,  skälig..  — ,  V.  a.  bereda, 
lämpa,  passa,  sortera.  — ,  V.  n.  passa, 
anstä.  to  —  out,  utrusta,  to  —  up, 
inreda.  — ftllj  a,  plRgad  af  oformo. 
dade  anfall;  omvexlande;  nyckfull. 
— ly,  ad,  beqvämt,  passande,  väl, 
lämpligen.  — meiltj  8.  passande  sak  ; 
beqvänilighet.  — lieSS,  s,  skicklighet, 
billighet;  afpassad  tid;  lämplighet,  tjeu- 
lighet.  — ting,  a.  passande,  lagom. 
-tinglyj  ad,  pä  ett  passande  sätt. 
Fitch,  *.  vicker. 

Fitchat,  Fitchew,  s.  hiiier. 

Fitche,  a.  uddhvass. 

Fitter,  S.  stycke,  slarfva.       fen  konung. 

Fitz,  8»  son.    — roy,  s.  naturlig  son  af 

Five,  num.  fem.  -fold,  a.  femfaldig. 
-foot,  8,  korsfisk.  -grass,  s.  ref- 
potentill.  -leaved,  a.  fembladig. 
— S,  8.  pl.  ett  slags  bollspel;  hals- 
körtlar  pä  en  häst. 

Fix,  V,  a.  fastställa,  stadga,  bestämma ; 
genomsticka;  uppehålla;  rikta  (en  ka- 
non); besluta;  upphöra.  — ,  V.  W. 
biifva  stadig;  förblifva  fast  vid.  /o — 
in  3  inpassa,  to  —  upon  a  resolW' 
tion,  fatta  ett  visst  beslut,  -ation, 
8.  faststäilning;  beständighet,  stånd- 
aktighet, —ed,  a.  fastställd,  bestämd; 
orörlig;  fallen  för.  -edneSS,  S. 
ståndaktighet ,  beständighet ,  fasthet ; 
eldfasthet,  -idity,  -ity,  5,  eldfast- 
het,  eldhärdhet.  — Star,  s,  fixstgärna. 
-ture,  8,  fasthet;  fast  husgeräd. 
-lire,  5.  orörlighet.  [spel). 

Fizgig,  n.  ljuster,  harpun ;  snöra  (pojk- 

FlabJlMness ,  s,  slapphet.    -Iby,  a. 

slapp,  sladdrig. 

Flabile,  a.  luftig;  lätt. 

Flaccid,  a.  vissnad,  slapp,  sladdrig. 
-ity,  -neSS,  S.  slapphet,  svaghet. 

Flag,  S.  flagg  pä  skepp ;  fana  till  lands ; 
flat  gatsten;  svärdslilja.  —  of  defi' 
ance,  stridsflagg.  -  of  truce,  hvit 
flagg,    fredsflag.     -brOOm,    5.    qvast. 

-feather,  s.  vingQäder.    -officer, 

8,  eskaderchef.  — ship,  8.  arairalskepp. 
-Staff^    8,     flaggstång,     fiaggstake. 


-stays,  8,  pl,  trumstake-stag  pä  skepp. 
-stone,  8,  lerskiffer;  engelsk  täljsten. 

-union,  «.  besans-flagg.    — worm, 

8.  metmask. 

Flag,  v.  n.  vissna,  slakna;  blif?a  matt; 
digna.  — ,  v.  a.  försvaga;  stenlägga 
med  breda  stenar,  -giness,  s.  slapp- 
het.   — gy,  a.  slapp,  sladdrig;  slokig. 

Flagelet,  s.  flagelet,  liten  flöjt. 

Flagellajlte»  v,  a.  gissla,    -tion,  s. 

gissling. 
Flagitious,  a.  elak,  skändlig;  gruflig. 

-nesS,  s.  elakhet,  brottslighet. 
Flagon,  8.  flaska. 

Fiagrallnce,  s.  färsk  geming.   -ncy, 

S.  hetta,  brand;  klarhet;  skändlighet. 
—ut,  a.  häftig,  brännande;  uppblåst, 
röd,  blossande ;  uppenbar,  Sgonskenlig; 
faslig,     —tion,  5.  bränning,  brand. 

Flail,  8,  slaga. 

Fiaklle,  S.  flagga;  gnista;  hvarf,  lag, 
—  of  ice,  isfiinga.  —  of  snow,  snö- 
flinga. — ,  V,  a,  skala.  — ,  v,  n.  flaga, 
skifva  sig.  — y,  C.  lös,  flagig ;  hvarftajs. 

Flarn,  8.  drafvel,  lögn ;  nyck.  — ,  v.  a. 
afspisa  med  osanning. 

Flamboan,  8.  brinnande  fackla. 

Flame,  S.  flamma,  låga;  häftig  kärlek. 
-,  V.  n.  låga,  kasta  lågor.  -,  V.  a, 
uppelda,     -coloured,  a.  eldfärgad, 

Flarnen,  s.  offerprest.  [ljusgul. 

Flamingo,  s.  rödling  (fågel). 

Flammjiability,  8,  förbrännlighet, 
brännharhet.  — ation,  8.  itändning. 
— eOUS,  a.  flammande ;  flammig.  — ifs- 
rOUS,  a.  som  orsakar  eld.  -ivomOUg^ 
a.  eldsprutande. 

Flamy,  a,  flammande;  flammig. 

Flanch,  S.  Andreas-kors. 

FlanCOnade,  s,  sidostöt  (i  fäktning). 

Flange,  8.  sidostycke;  bjulsk-ena.  — 
V.  a.  beslå  med  skenor. 

Flank,  s.  veka  sidan,  slaksida ;  ljumske ; 
flank.  — ,  V,  a.  beskydda  pä  sidan; 
anfalla  i  flanken ;  T,  bestryka.  — ,  V.  w. 
gränsa  ell.  stöta  intill.  ~ard,  8.  körtel 
i  slaksidan  pä  ett  djur. 

Flannel,  8.  flanei. 
Flap,    8.    snibb;    sprite,    framstycke; 
smälli  slag ;  munskoUa.  -,  V,  a.  platta» 


Flapdragon 

slS  med  flata  handen.  -,  V.  n.  fladdra, 
flaxa;  sloka,  hänga  slak.  -dragOn, 
8.  sluka  (ett  slags  spel),  -eareil,  s. 
slokörig.  — jack)  S.  ett  slags  äplekaka. 

Flapper,  S.  solfjäder.      [skimra,  prSla. 

Flare,  s.  glattrocka.     -,  V.  n.  fladdra; 

Flash,  S.  glitter;  blixt;  kärr,  pöl; 
hastigt  utbrott.  -  of  the  eye,  ögon- 
blick, vink.  —  of  water,  vattensqvalp, 
stänkning.  — ,  V.  n.  blixtra,  Ijunga; 
stänka  (om  vatten);  sqvalpa.  — ,  V,  a. 
visa  (pS  skryt),  to  -  one's  ivory ^  grina, 
visa  tänderna.  — Cr,  S.  som  vill  vara 
qvick.  — ineSS,  S.  skryt;  fjolleri. 
—man,  s.  tjuf;  bedragare,  falsk  spe- 
lare. — plpOj  5.  luntstake.  — y,  a. 
svag ,  obetänksam  ,  Qollig ;  prElande, 
skrytsam;  smutsig,  gyttjig 

Flask,  s.  flaska,  drickskärl;  kruthorn; 
sidostycke  ell.  planka  pS  en  lavett, 
-et,  S.  fat;  korg. 

Flat,  s.  flata;  flackt  land,  slätt;  bran- 
ning  i  sjön ;  sandrefvel ;  täckplit;  flätan 
pä  en  klinga;  T.  förhöjningstecken. 
— ,  a.  flat,  slät,  flack;  platt,  osmaklig; 
matt,  liflös,  dålig ;  uttrycklig.  —  and 
plain  f  rent  ut.  — ,  v.  a.  göra  flat, 
göra  platt;  bortskämma.  — ,  V.  72. 
blifva  osmaklig;  slä  af  sig,  dulna. 
-footed,  a.  plattfotad,  breddfotad. 
—iron,  8.  strykjern.  -ive,  a,  som 
ger  väder.  -lODg,  a.  flat,  flack. 
-ness,  8,  jemnhet,  flackhet;  dufven- 
het;  nedslagenhet;  iSg  ton.  — nosed, 
a.  plattnäst.  -ten,  v,  a.  nedtrycka, 
platta.  -,  V.  n.  blifva  flat.  -ter, 
8,  strykare;  slätningsverktyg.  -tiujj, 

«.  plattande,     -ting-hammer,  s, 

pläthammare.  -tlsh,  a.  flataktig. 
-wise,  ad.  med  flätan. 

Flatter,  v.  a.  smickra,  smeka,  -er, 
8.  sraickrare.  — IDg,  p,  smickrande. 
— y,  s.  smicker,  smek. 

Flatujilency,  S,  väderstinnhet ,  upp- 
svallning, kolik  ;  ogrund,  skryt,  -lent, 
-ons,  a.  uppblSst,  väderstinn;  ogrun- 
dad, fSfäng. 

Flatus,  8.  blåst,  vind;  kolik. 

FlaHEt,  8.  glitterverk,  falskt  prSl.  •, 
V.  72.  yfvas,  prunka;  svälla. 


Plesh-diet 


149 


Flavour,  b.  behaglig  smak  ell.  lukt. 
— OUS,  CL.  smaklig;  välluktande. 

Flaw,  8.  fel,  flack ;  förbrytelse ;  remna  t 
stormväder.  — ,  V.  a,  spräcka;  upp- 
häfva.  -less,  a.  felfri,  -y,  a.  felaktig. 

Flawter,  v.  a.  skafva  af,  afbarka. 

Flax,  8.  lin.  -comb,  8.  häckla. 
-dresser,  8.  linhäcklare,  -en,  a. 
af  lin.  -flnch,  -flince,  S,  hampling. 
-seed,  8.  linfrö,  -weed,  8.  flug- 
blomster. 

Flay,  v.  a.  flS,  aftaga  huden,  -er,  5. 
flåbuse,  afdiagare.  -Ing-llOUSe,  8. 
afdragarens  boställe. 

Flea,  8.  loppa.  -,  v.  a.  loppa,  -bane, 

8.  loppfrögräs.  —bit,  a.  loppbiten; 
fläckig  i  huden,  —bite,  8.  loppbett, 
loppfläck.  -biting,  8.  loppbett. 
-grass,    8.    loppstarr.      -WOrt,    8. 

Fleak,  8.  fläta;  ulltapp.  [askört. 

Fleam,  8.  snäppare,  hofsl ägares»  Sderjern. 

Fleck,  -er,  v.  a.  göra  fläckig,  isprllngaJ 
-ed,  -ered,  a.  fläckig,  prickig. 

Fledge,  a.  fullQädrad.  -,  v.  a.  be* 
fjädra.  -,  V.  72.  bli  fullQädrad,  vara 
flygfärdig. 

Flee,  v.  n.  fly,  rymma;  undvika. 

Flee||ce,  S.  fallen  pä  ett  fSr,  skinn.  -,  V, 
a.  klippa  fSr ;  skinna,  plundra.  — ced, 
a.  ullrik;  klippt;  skinnad.  -Cer,  8, 
prejare.  -Cy,  a.  ullrik,  ullig.  — 
flock,  fSrskock. 

Fleer,  8.  bespottelse,  hän.  -,  v.  n.  fat) 
begabba,  —er,  8.  begabbare ;  smickrare. 

Fleet,  a.  snabb,  hastig.  -,  8.  flotta; 
hafsvik;  löpgraf.  — ,  V.  72.  vara  flott; 
flyga  fort  ell.  förbi,  hastigt  försvinna. 
-,  V.  a.  skumma,  to  -  a  tackle ,  T, 
afskaka  ett  tackel,  to  -  the  shrouds, 
T.  forsla  vanten.  -fOOt,  a.  lättfotad. 
-honnd,  3,  stöfvare,  spSrhund.  -Ing, 
8.  skumning;  T.  skrockning.  — ,  a. 
flyktig,  förgänglig,  —milk,  S.  skum- 
mad mjölk,  -ness,  8.  flyktighet; 
snabbhet,  hastighet. 

Flesb,  «.  kött;  kropp.  -.  V.  a.  mätta; 
dressera  (hundar  ell.  falkar);  inviga; 
afskrapa  kött.  — broth,  S,  köttsoppa. 
-brnsb,  S.  frotterborste.  -COlOOr, 
*.  köttfärg,  liffarg.    -diet,  5.  köUmat. 


150 


Fleshed 


Florid 


-ed,  a.  köttig,  fet,  knubbig,  -fly,  S. 
spy  fluga,  -full,  a.  köttig,  fetlagd. 
-hook,  5.  köttgaffel,  köttkrok.  -ineSS, 
8.  köttaktighet ;  sinnlig  lusta.  — leSS, 
a,  mager.  — liness,  5.  köttsligt  vä- 
sende, sinnlighet.  — ly,  a.  köttslig, 
sinnlig,  djurisk;  köttig,  —meat,  8, 
kötträtt,  -monger,  S,  kötthandlare; 
kopplare.  -pot,  S.  gryta.  — quabo, 
8.  skälfning,  rysning.  — y,  a,  köttig, 
köttfull. 

Flet,  a.  skummad  (af  grädden). 

Fletcher,   s,   pil-  ell.  armbostmakare. 

Flew,  8.  fiabb;  fiskaregam, 

Flexanimons,  a,  bevekande. 

Flexi||bility,  -bleness,  s.  böjlighet, 

smidighet,  foglighet.  — ble,  —le,  a, 
böjlig,  eftergifven;  tjenstaktig.  — Oö, 
8.  böjning,  krölfning. 
FlexllOr,  s.  T:  krökmuskel.  -UOIiS, 
a.  krokig,  bugtig ;  ostadig.  —UlOy  S, 
bugt,  knä ;  slafvisk  bugning. 

Flicker,  v.  n.  fladdra,  flaxa,  -monse, 

8.  flädermus.  {sats  i  en  trappa. 

Flier,  5.  flyktning;  svängningshjul ;  af. 
Flight,  8.  flygt,  flygande;  flykt,  rym- 
mande ;  pilsalva ;  svärm ;  afvel,  afföda ; 

infall,  hög  tanke;  afsats  i  en  trappa. 

-shot,  8,  pil-  ell.  bågskott.   -y,  a. 

flyktig,  hastig;  inbilsk,  fantastisk. 
Flimljfiam,  8,  puts,  knep,  lögn.    -si- 

ness,  8,  sladdnghet,  vekhet ;  tunnhet. 

-sy,  a.  vek,  svag;  tunn;  ringa. 
Flinch,  v,  n,  (from)  öfvergifva;  upp. 

höra;  söka  undflykter;  misslyckas. 

Flindermouse,  s.  flädermus. 

Flinders,  S,  pl,  smS  stycken,  bitar. 

Fling,  8,  kast ;  pikord.  -,  17.  a,  kasta ; 
slänga;  sparka  upp  (en  dörr),  to  — 
at,  anfalla,  gifva  ett  slag;  gifva 
stickord,  to  -  away,  vräka,  kasta 
bort.  to  -  down,  nedkasta,  to  - 
off,  forfela  spSret  (jagt).  to  -  OUt, 
slå  bakut  (om  hästar);  utsprida,  to 
—  up,  uppsäga  (arrendet). 

Flint,  8,  flinta,  kiselsten.  -glaSS,  8. 
bergkristall.  -hearted,  a.  hård- 
hjertad.  -waro,  8.  engelskt  sten- 
porslin,  -y,  a,  ^elartad;  stenhård, 
härdyerted. 


Flip,  5.  flipp  (ett  slags  sijömansdryok). 
Flippanjjcy,   s,   pratsamhet,      -t,    a. 

behändig;  pratsam,  liflig,  yr,  tanklös; 

slipprig.      -tnesS)    8,    behändighet; 

pratsamhet. 
Flirt,    a.    IQollig,    skalkaktig.     -,   s, 

elastisk  rörelse;    knäpp,  slag;   skämt, 

stickord ;  näsvis  flicka ;  kokett.  — ,  V.  a. 

svänga  hastigt ;  gifva  stickord.  — ,  V.  n. 

var^  ostadig;  kokettera.     <*ation,  8. 

snabb   rörelse;   koketteri.     -Silk,  8, 

florettsilke. 
Flit,   V.  n,  fly    undan;    aflägsna    sig; 

fladdra.     — ,  t7.  a,  bortskaffa. 
Flitch,  8,  saltad  och  torkad  fläsksida. 
Flittjler,    «.    lapp,    trasa.      -,    v.   n, 

fladdra.      -ermouse,    8,    flädermus. 

-inesS,  S,  fladderaktighet ,  flyktighet. 

—ing,  8.  förbrytelse,  förseelse. 
Flix,  8.  dun,  fjun;  durklopp.    -WOCd, 

8.  stillfrö. 
Float,    8.  flytning;   timmerflotta;   flöte 

pS  en  metref.    to  he  a  — ,  vara  flott. 

— ,  V,  n.  flyta,  vara  flott;  simma.    — , 

V,    a,    flotta    (timmer);    öfversvämma. 

-ages,  8.  pL  flytande  saker,    -boat, 

8.  vedflotta,    —er,  8.  simmare,  seglare. 

-ing,  8.  simning.     ~y,  a.  flott,  fly- 
tande. 
Flock,  8.  flock,  hop;  fiaga  (snö);  tapp 

(ull).    — ,  v.  n.  skocka  sig,  samla  sig. 

— y,  a.  tofvig,  ruggig. 
Flog,  v,  a.  gissla,  piska,  bJ'sa. 
Flood,  8,  flod;  flöde,  ström;    mSnads- 

rening.  — ,  V*  CL.  öfversvämma.  —gate, 

8.   sluss.      ->ing,    8,   öfversvämning ; 

blodflod. 
FlOOk,  8,  ankarfly;  skälla  (flsk). 
Floor,  8,  golf,  loggolf ;  flacket,  skeppets 

botten;   vSning.     — ,  v,  a.  lägga  golf. 

--heads,  8.  pl.  T.  kimning.    -ing, 

8,  golf.     -plane,   s.    T,  vattenpass. 

-timber,  s.  T,  bottenstock. 

Flop,  v,  n,  skaka  på  vingame. 
Floral,  a,  blomster-.    -  leaf,  blom« 

skärm. 
Florence,  8.  taa  af  Plorenz. 
Floret,    8,   liten  blomma,     -silk,  8. 

florettsilke. 
Flori||age,  8,  blomma,  blomning:.    -d, 


Floridity 


Flux 


151 


G,  blomstrande ;  hogrod.  -dity^ 
-dness,  *.  liflig  färg;  grannlSt. 
-ferOUS,  a,  blombärande.  -St,  9. 
blomsterälskare,  blomsterkännare,  blom* 

Florin,  S,  gyllen.  (mist. 

Fl0SCUl||ar,  -OUS,  a.  blommig,  blom- 
sirande;  svassande,  STulstlg. 

FlOSSy  3.  knappsilke,  flocksilke, 

Flote,  V,  a,  skumma. 

Flotilla,  S,  8mä  flotta. 

Flotson,  S.  strandgoda,  strandvrak. 

FlOance,  S.  falbolan;  frans,  krus.  -, 
V.  n,  plumsa,  kasta  sig  häftigt  (i  vatt- 
net), plaska;  yfvas;  dSna  i  fallande; 
ee  surmulen  ut;  sticknas.  ->,  V,  a. 
ftrasa,  svassa. 

Flonnder,  s.  flundra.  -,  v,  n.  sprattla, 
^asta  sig. 

Flourish,  a,  blomning;  prakt;  pryd- 
lighet  i  tal;  vältalighetsblomster;  släng 
(till  prydnad  vid  en  bokataf);  blom- 
verk; stock,  vignett;  svängning;  T, 
preludium,  förspel.  — ,  V.  n.  florera, 
blomstra ;  trifvas ;  nyttja  ordprSl ; 
skryta;  preludiera.  — ,  V.  a.  smycka; 
broders,  sticka,  fo  —  a  ti^mpet, 
trumpeta,  stöta  i  trumpet.  —er,  *. 
flom  är  i  sina  blomstrande  Sr.  -ingly, 
ad»  skrytande. 

Flont,  3.  bespottelse.  — ,  V,  a.  begabba, 
göra  narr  af.  —er,  3.  spefSgel,  gäckare. 
-Ingly,  ad.  spefullt. 

Flow,  3.  flod,  vattnets  stigande ;  hastig 
tillförsel;  flytande,  god  talegäfva.  — , 
V.  W.  strömma,  flyta.  — ,  V.  a.  öfver* 
flöda;  öfversvämma. 

Flower,  s.  blomma,  blomster;  kärnan, 
det  bästa  af  en  sak ;  vignett ;  mjöldoft. 
our  ladies  — ,  hyacinth.  flowers, 
jpZ.  manadsrening,  regler.  -,  v.  w. 
blomstras,  florera;  fradga  sig.  — , 
V.  a.  blommera,  pryda,  —age,  s, 
öfverflöd  pä  blommor.  -amour, 
S,  tusenskön.  -CUp,  3,  blomkalk. 
»ed,  a.  blommerad,  utsirad  med  blom- 
mor, -et,  3,  liten  blomma,  -gar- 
den, 3.  blomstergård,  -gentle,  s. 
snabelamarant,  tusenskön,  — iECöfJ, 
8,  rikedom  pS  blommor;  prydlighet  i 
tal.      -ing^    3,   blomning;    ett  slags 


fradga.    -llltVOYen,  a,  beprydd  mié\ 
blommor.     — y,  a,  blommig. 

Flowing,  a,  flytning;  rinnande.  -* 
sheets,  T,  rumskot.  -  wit,  qvicfti 
hufvud.  Igräs. 

Flowk,  3.  flundra.   -WOtt,  3.  nafvel- 

Flown,  a.  uppblSst. 

FluctuaJInt,  a,  vacklande,  villrSdig 
-te,  v.  w.  drifva  af  och  an;  flyta 
fram  och  tillbaka ;  tveka.  — tlon,  5, 
sqvalpning;  vexlando  rörelse ;  ovisshet; 

Fluder,  s.  vrakfSgel. 

Fine,  3.  luftrör;  skorstenspipa;  kanin- 
hår; fnask  som  fastnar  pä  kläder. 

Fluöllin,  3.  T,  ärenpris. 

Fluenilcy,  s.  flytighet.  -t,  S.  strö^. 
-,  a.  flytande,  lätt,  otvungen,  -ly, 
ad,  flytande,  med  lätthet,  med  far. 
dighet. 

Flaid,  a.  flytig,  flytande.  - ,  s.  flytand* 
ämne.  -ity,  -ueSS,  3.  flytighetj 
flytbarhet. 

Fluke,  3,  flundra;  ankarfly. 

Flummery,  s.  hafregröt;  smicker. 

Fluor,  3,  T,  fluss,  fluor.    -spar,;^. 

fiussspat. 

Flurry,  S,  by,  väderil;  häftig  rörelse^ 
förvirring.     — ,  V.  a.  opoa. 

Flush,  S.  rodnad  i  ansigtet;  öfverflöd; 
blomma;  flyttning.  -,  a.  kraftfull; 
öfverflödig,  rik.  — ,  V.  n,  rodna ;  riniiu 
öfver;  uppvälla;  vara  rik;  utbryta  i 
häftig  glädje.  — ,  V.  a»  upphetsa,  göra 
röd;  uppmuntra,  uppblåsa,  —er,  s, 
törnskata,  -ing,  3,  rodnad.  -neSä, 
3,  färskhet,  friskhet. 

Fluster ,  3,  häftighet ,  snarstickenhet. 
— ,  V.  a.  upphetta,  göra  drucken.  — , 
V.  n.  skryta. 

Flute,  s.  flöjt,  pipa;  refifla  pä  en  pe» 
lare;  flöjtskepp.  — ,  V,  C.  göra  refiflo^ 
pS.  -,  V.  n,  bläsa  pä  flöjt,  -r,  é, 
flöjtblSsare. 

Flutter,  s.  svängning;  böjning;  öfvei"» 
ilning;  förvirring.  — ,  V.  n,  fladdra, 
flaxa;  fjäska;  vara  orolig.  — ,  V.  a, 
förvirra,  oroa. 

Fl«iyiatiCj>  a,  hörande  till  flod. 

Flux,  5.  öod,  fiöd;  UUopp;  samman, 
flytning;  fluss.     -  of  women,  regler. 


152        FluxibiKty 


mSnadsrening.  — ,  a.  obeständig.  — , 
V.  a.  smälta ;  väcka  spottning.  — ibi* 
lityi  S,  smältbarhet.  -ible,  a. 
smältbar,  upplöslig.  —ing,  S.  smäl- 
tande ;  salivation,  dregelkur.  — lon^  S, 
fluss,  flytning;  fluxion,  infinitesimal- 
räkning.  —ure^  5.  flytande  egenskap; 
flytande  ämne. 

Flyj  S.  fluga;  oro,  svängningshjul;  vä- 
derhane; vimpel;  postvagn  med  tre 
hästar;  amickrare.  — bloWj  s,  flug- 
smuts.  — ,  V.  a.  besmitta  med  mött. 
— boatj  S.  litet  enmastadt  fartyg ;  ka- 
pareskepp.  — catcherj  $.  flugfångare. 
—fish,  V.  a,  meta  med  flugor,  -flap, 
8.  flugsmälla.  -leaf,  5.  T.  förslags- 
papper  i  en  bok.  — tr©©j  S.  almträd, 
flugträd. 

Flyj  V.  n»  flyga,  ila;  fly,  rymma;  gä 
sönder,  springa  i  stycken.  — ,  V,  a. 
undfly,  undvika,  öfvergifva.  to  — 
ahoutf  sprida  sig,  flyga  omkring,  to 
-•  dbroadf  blifva  ryktbar,  to  —  at, 
anfalla,  falla  öfver.  to  -  in  one's 
face .  rusa  pä  en  midt  i  synen,  to 
i-  offy  vika,  svika ;  smälla  af  (som  ett 
gevär),  to  —  out,  vredgas,  bryta  ut. 
-coach,  S,  ilvagn.  -er,  S.  flykt- 
nlng;  sväogel.  -press,  s.  snäll- 
press. 

Flying,  a.  flygande.  -,  3,  flygt. 
—bridge,  S,  vindbro,  flottbrygga. 
—camp,  a.  flygande  här.  — COacllj 
8,  ilvagn.     —fish,  8,  flygande  fisk. 

Foal)  8,  fäle,  fol.  -,  v,  n,  &  a.  fala, 
fä  en  föl  unge  (om  ston  och  äsninnor). 
-bit,  -fool,  8,  hästhof  (ört). 

Foam,  8,  skum,  fradga.  — ,  v.  n,  frad- 
gas, skumma  sig;  vara  häftigt  ond. 
— y,  a.  skum  mig,  fradgande. 

Fob,  9.  liten  ficka,  urficka;  bedrägeri, 
strek.  ->,  V,  a.  bedraga,  to  —  one 
off,  afspisa  nSgon  med  fagert  tal. 

Focal,  a.  liggande  i  brännpunkten. 

Focil,  8.  armskena,  skenben. 

Focillation,  8.  tröst,  ityrka,  bigtänd. 

Focus,  5.  brännpunkt. 

Fodder,  8.  foder  för  boskap.  — ,  V.  a. 
fodra  med  torrt  foder.  — iBg  5  8,  fo- 
der, fodrande,  faraferinf. 


Fomenter 

Foe,  8.  fiende,  ovän,  förföljare,  -lillö, 

Foetus,  5.  foster.  [a.  fiendtlig. 

Fog,  s,  dimma,  töcken;  efterslätter.    -, 

V.  a,  omgifva  med  dimma;  förmörka. 

-giness,  s,  töcknighet»    -gy,  a. 

töcknig;  svSrmodig. 
Foh,  i.  fy  I  [fel. 

Foible,  a,  svag.    —,5.  svaghet;  vurm; 
Foil,  8,  löfverk;  prydnad;    florett;   fo- 
lium; nederlag;  besvikning.     — ,  v,  a, 

besegra;    utmatta;    förvirra,    besvika. 

-ing,  S,  fjät.  [sticka. 

Foin,  8.  stöt,  styng.     -,  v.  W.  stöta; 
FoiSOn,  8,  öfverflöd,  ymnighet. 
Foistj  8,  en  art  jaktskepp. 
Foist,   V,  a.    (in)   inflicka;    insmyga. 

-er,  S.  förfalskare,  lögnare.     — y,  a. 

gyttjig,  möglig. 
Fold,  s.  fålla,  fSrlijord;  fSrhus;  gräns; 

fäll;  rynka,  veck;    inveckling.     — ,  .V. 

a.  fälla  (fär);    lägga   ihop;    innesluta. 

to  —  the   sails  f    duka    upp    seglen. 

—er,  5.  falsare,  falsben. 
Folding,    8,   falsning;    fällors   uppslä- 

ende.    -bed,  s.  fältsäng,    -chair, 

8.  föltstol.  -door,  8,  flygeldörr. 
-Skreen,  5.  spansk  vägg,  flyttbar 
skärra,     -stick,  s.  falsben. 

FoliaJlceous,  a.  biadig.    -ge,  5.  löf- 

verk.  —te,  V.  a,  belägga  med  löf; 
hamra  ut  till  tunnt  löf  ell.  folium; 
foliera  (soeglar).  — tion,  8,  hamring 
till  tunna  plätar ;  löfsprickning.  — ture, 
8.  folium;  tunnhet. 

Folio,  8,  foliant;  foliosida. 

Folious,  a.  biadig,  bladrik. 

Folk,  8,  folk.     -mote,  8,  folkmöte. 

Follicle,  8.  T.  frukthylsa;  liten  bläsa 
ell.  hinna. 

Follow,  V.  a,  <fe  «.  följa;  ledsaga, 
gä  efter;  härma;  lyda;  förfölja;  vinn- 
lägga sig.  —er,  8.  efterföljare;  med- 
följe ;  anhängare ;  underhafvande.  — Ingj 
a.  följande,  päföljande. 

Folly,  8.  dSrskap,  galenskap;  svaghet. 

Foment,  v.  a.  bädda;  nppvärXDa;  un- 
derstödja, befordra.  — ation^  8,  badd- 
ning.  — OFj  8.  underatödjare ,  befor- 
drar«. 


Fond 


Force 


153 


Fond  9  a,  narraktig,  Qollig;  förälskad, 
narraktigt  intagen;  ömsint;  kärleks» 
full ;  from.  — ,  v.  a.  smeka,  kela  med, 
älska  öfverdrifvet.  — ,  V,  w.  vara  för- 
tjust ;  hafva  synnerligt  tycke  for.  — le^ 
v,  a.  smeka,  kela.  — ling^  8,  skote- 
barn, älskling,  morsgris.  — DCSSj  S, 
ömhet,  kärlek;  eftergifveahet ,  iQäs; 
kelning;  galenskap. 

Font,  s.  funt,  dopfunt;  boktryckerikast 
med  stilar. 

Font||anel,  -icle,  s,  fontanell. 

Food,  S,  näring,  föda,  spis.  -föl,  a. 
fruktbar;  närande.  — lOSSj  a.  ofrukt- 
bar,    —y,  a.  ätbar. 

Foolj  S.  narr,  däre,  tok;  putsmakare; 
T.  gudlös;  toka,  Qolla.  -,  v.  n. 
narras,  göra  puts,  skämta.  — ,  V,  a. 
narra,  bedraga;  göra  narr  af.  to  — 
awai/y  förslösa,    -bold,  a.  formaten. 

-born,  a,  r;dd  svagsint.    -s'cap, 

*.  narrlufva  propatria-papper.  —Gry, 
8,  därskap,  narri.  —happy,  a.  vSp- 
lycklig.  -hardiness,  s.  dumdristig- 
het,  förmätenhet.  -hardy,  a.  fräck, 
dumdristig,  -ish,  a.  narraktig;  dSr- 
aktig;  svagsint,  tokig;  löjlig,  -ish- 
ness,  8,  narraktighet,  dSrskap.  -StO- 
nes,  s.  pl.  T.  vildpersilja. 
Foot,  5.  fot,  ram;  fotfolk.  Infanteri; 
grundval,  bas;  tillstSnd,  vilkor;  grund- 
teckning.  071  -,  till  foots,  to  set 
on  — ,  komma  upp  nSgot.  —  hy  — , 
smSningom.  — ,  v,  n.  gä  till  fots; 
trippa,  taga  smS  steg.  — ,  V,  a.  för- 
fota,  försko.      -ball,    8.   vSderbSll. 

-bands,  «.  pL  fotfolk,  -board,  s, 

fotbräde;  fotspjärn.  — boy,  8,  gosse 
som  gSr  ärender,  -breadth,  5.  fot- 
bredd, -bridge,  8,  smal  brygga; 
bräde  ofver  ett  dike.  -cloth,  8, 
golfmatta,  -ed,  a.  fotad,  -fall,  8, 
falsteg,  förseelse,  -flght,  «.  drabb- 
ning till  fots.  -guards,  *.  pL  fot- 
folk  hörande  till  lifgardet.  -hold, 
8.  fotföste.  -hot,  a,  genast,  utom 
omsvep,  -ing,  8.  vandring  till  fots; 
RJrfotning;  fotspSr;  gSng*  grundval; 
vilkor,  tillstånd;  fotfäste,  -lickcr, 
8,  lag  smicUrarc.     -^lUau,  '5.  infante- 


rist ;  lakej,  betjent ;  ött  slags  ställning 
vid  elden  i  engelska  splslar.  —  of  a 
sail,  bolen  af  seglet,  -match,  s. 
kapplöpning,  vädjelopp.  — pftCe,  s. 
maklig  gSng;  afsättning  in  en  trappa. 
-pad,  s.  strätröfvare  till  fots.  -path, 
S,    gångstig.      -post,    8.    gSngpost. 

-race,  s.  kapplöpning,    -rope,  S. 

underlik  pä  ett  räsegel.  -rOpes,  8. 
pl,  T.  perter,  rSperter.  -SOldior,  S. 
infenterist.  -Stalk,  8,  stängel,  stjelk, 
blomskaft,  bladskaft.  -Stall,  8.  stig- 
bygel pä  en  fruntimraerssadel.  —Step, 
8,  fotspär;  tecken;  exempel.  — StOOl, 
8.  pall,  fotapall.   -StOYC,  5.  fyrpotta. 

Fop,  5.  sprätthök;  grann  narr.  -Ung, 
5.  liten  narr.  — pery,  8.  därskap,  to- 
keri; orimlighet;  dumtxpräl.  — pish, 
a.  narraktig,  sprätthöklik.  —pish- 
neSS,  8.  fäfänglighét;  fänighet. 

For,  c.  ty,  emedan.  -,  prp.  för,  af; 
oaktadt.  as  — ,•  angSende.  —  all, 
oaktadt.  —  all  you,  er  till  trots.  - 
as  much,  hvad  angär.  -  life,  pä 
lifstid.  —  nothing,  för  intet,  good 
-  nothing,  a.  oduglig.  -  shame! 
fy  skara!  —  want  of,  i  brist  af.  — 
why,  fördenskull. 

Forage,  s,  foder  ät  hästar,  anskaffande 
af  foder  i  krig;  furagering.  — ,  V.  n. 
■furagera,  anskafTa  foder;  kringströfva. 
— ,  V.  a.  härja,  plundra.  — r^  8,  som 
furagerar. 

Foraminons^  a.  hSiig. 

Forbear,  v,  a,  &  n,  spara;  tala; 
hafva  fördrag  med;  umbära;  afhälla 
sig;  underläta;  vänta;  iSta  bli;  T, 
stryka  med  ärorna.  — ance,  s.  un* 
derlätande;  undvikande,  tälamod,  för- 
dragsamhet ;  längmodighet. 

Forbid,  v.  a.  förbjuda*;  förhindra;  und- 
vika,  hälla  sig  ifrän.  God  — ,  Gud 
förbjude  det!  -danCO,  8,  förbud. 
-ding,  8,  förbud.  — ,  a.  vedervärdig, 
motbjudande. 

Force,  s.  styrka,  kraft,  verkan;  vSid, 
väldsamhet ;  nödvändighet ;  giltighet ; 
värde,  forces,  pl.  troppar.  — ,  V.  a. 
tvinga,  förmä.  — ,  V,  n,  drifva ;  väld- 
taga,  inbryta:   uppfylla;    trygga  sig. 


154         Forcedly 

to  -  away,  ^its  bort  få  -^  f<fr^ 
VPWå,  st^ta  fram,  drifva  framät.  to  — 
upon,  pStrugra.  -dly,  a^.  vSldsamt; 
onaturligcn,  tvunget,  -dness,  $.  vräng. 
ning.  -ful,  a.  stark,  väldig,  -less, 
a,  6vag,  kraftlds.  "-meat,  e,  en  art 
kottpastcg. 

Forceps,  S.  fältskärstSng. 

Forcers,  s,  pi.  tandnyckel. 

Forcible,  a.  väldig,  stark;  verksam; 
v&Idsam;  bindande,  kraftig.  -nesS, 
S.  vSld,  vSldsamhet. 

Forcipated,  a.  tSngformig. 

Ford,  S.  vad,  grundt  vatten.  — ,  V,  a. 
vada  öfver,  passera  ett  vad.  —able, 
<z.  der  man  kan  vada  öfver. 

Fore,  a.  framfore  varande.  — ,  ad. 
fbre,  förut,  -admonisll,  v.  a.  vama. 

-advise,  v,  a.  rSda  förut,  -ap- 
point, v,  a.  förut  bestämma,  -arm, 
v.  a.  rusta  sig  till.  -bode,  v.  a. 
förebSda;  ana.  — bodor,  s.  spSman. 
-boding,  S.  ferebud,  spSdom.  -by, 
prp.  tätt  invid,  -cast,  S.  förutseende ; 
utkast.  — ,  V.  a.  öfverlägga;  förut 
inse.  -,  V.  n.  göra  utkast,  -castle^ 
5.  T.  back  pS  ett  skepp.  -Chosen, 
a.  förut  utvald,  -cited,  a.  före- 
nämnd, förbemäld.  -close,  V.  a.  af- 
visa  frän  rätten ;  utesluta ;  förekomma. 
-conceived,  a.  förutfattad.  -  opi- 
nion, fördom,  -deck ,  S.  fördäck. 
—deem,  v.  a.  förmoda,  döma  pS 
förhand,  -design,  v.  a.  förut  be- 
stämma, —do,  V.  a,  förfördela,  trötta ; 
förgöra.  -dOOm^  V.  a.  förut  bestäm- 
ma.  -door,  S.  utandörr.  -Ond,  s, 
framändan,  förändan,  —fathers,  S, 
pl,  förfader,  stamforäldrar.  -fend, 
V.  Cl.  förbjuda ;  hindra ;  förse  sig  med. 
-finger,  S.  pekfinger.  -fOOt,  S. 
framfot,  framtass;  T,  underlopp,  för- 
Btäfs-koppstycket.     — frOnt,  S.  fram- 

sidan,  -game,  s.  förespel,  -gears, 

*.  pl.  T.  fockkardeler.  -gO,  V,  n. 
gä  förut.  -,  V.  a.  öfverlåta;  afträda. 
-goer,  8.  fdregSngare.  -gOing,  p. 
föregäende.    -grOUnd,  s.  förgrunden. 

-guess,  v.  a.  tissa.  -hand,  s. 
framdel.  -lianded,  a.  tidig;  i  förhand. 


Foreskirt 

•i-liead,  8.  panna;  •djerfhet.   — Iiead- 

cloth,    «.   hufvudbindei.     -hear, 

v.  n.  (of)  hafva  kunskap  cm  nSgot  i 
förut.  — hevf,  v.  a.  framfor  genom, 
skära,  -hörse,  8.  framhäst. 
Foreign,  a.  utländsk,  främmande;  T. 
obefogad,  —er,  8,  utländning,  främ- 
ling, -ness,  8.  aflägsenhet;  olaglig, 
het,  obehörighet. 

Fore] [imagine,  v.  a.  inbiua  sig  förut. 
-judge,  V.  a.  döma  förut,  -jud- 
ging, 8.  fördom;  afvisning  ifrSn 
rätten.  -knOTf,  V.  a.  veta  förut. 
-knowable  ,  a.  som  man  kan  vela 
förut,  -knowledge,  S.  förutvetando. 
-land,  S.  hög  udde  i  hafvet.  -lay, 
V.  a.  lura  pS;  uppfinna.  -lOCk,  8, 
framhär ;  stift,  sprint.  -loOk,  V.  a.  för- 
utse.  —man,  S.  förkarl;  hufvudman; 
ordförande.        -mast,    s.    fockmast. 

-mentioned,  a.  förbemäld.  -most, 
a.  främst,  fömämst.    -mother,  8. 

stammoder.  —name,  V.  a.  nämna 
förut,  -noon,  8.  förmiddag,  -no- 
tice, 8.  kungörelse  i  fortid.  — Ordain, 
V.  a.  förut  bestämma;  anordna  förut. 
—part,  s.  framdel,  begynnelse.  — past, 
a.    förfluten.       -porch ,    8.   förgSrd. 

-possessed,  a.  förut  intagen. -rank, 

8.  företräde;  front,  -reach,  V.  a. 
segla    förbi.      -recited ,    a.   oraför- 

mäit.  -remembered,  a.  förbemäld. 

-right,  ad.  rätt  fram.  -j  a.  ifrig, 
liflig.  -room,  s.  förmak;  förstuga. 
-run,  v.  n.  komma  förut;  förebäda. 
-runner,  s.  förelöpare,  förebud. 
-said,  a.  förutnämnd,  -sail,  $. 
fock;  focksegel.  ~Say,  V.  a.  säga 
förut,  spS.  —see,  v.  a.  se  förut; 
veta  förut.    -SCizO,  V.  a.  gripa  förut, 

-shadow,  v.  a.  antyda  förut,  -she w, 

8.  förebud.  — ship,  8.  framstam,  for- 
stäf.  -shorten,  v.  a.  förkorta; 
mala  i  perspektiv.  -shOTT,  V.  a. 
utvisa,  förkunna.  -Shrouds,  8.  pl. 
T.  fockvant.  -Side,  S.  framsida. 
-sight,  8.  förutseende;  försigtlghet. 
-Sie'htful',  a.  förutseende,  försigtig. 

-signify,  r.  a.  beteckna,  -skin, 
8.    förbud.      -skirt,    S.    framskört. 


Foreslack 


Fortification       155 


•-slack,  V,  a.  vSrdsiösa.    -slow^ 

V.  a.  apphSlla;  försumma,  dröja. 
-speak,  V,  a,  sSga,  forut,  spS;  for- 
bjuda,  -speech,  «.  företal.  -SpCIltj 
d.  uttröttad,  utmattad ;  förbi.  —Stall, 
V,  a.  göra  förköp;  förekomma.  —Stall- 
luent,     8.     förköp,     förekommande. 

-stay,  8,  T-  fockstag.    »staysail, 

S-  stormfock;  förstagsegel.  — taste  ,  s, 
försmak.  — ,  V»  a,  smaka  pä  förut; 
hafva  aning  om.  -taster,  s.  munskänk. 
-teeth,  *.  pl,  framtänder.  -tell, 
V.  a.  säga  fornt,  profetera,  spS.  —tel- 
ler, s,  spSman,  profet,  —thought, 
8.  öfverläggning ,  öfVertänkande  förut. 
-tie,  S,  förstag.  -token,  5.  tecken, 
förebud.  -tOOth,  s,  framtand.  -top, 
8.  främsta;  högsta  delen;  front;  T. 
fockmärs.      -topmast,    S.    förstäng. 

-topsail,  5.  förmärssegei.  -topyard, 

8,  förmärsrå.     -Tlgil,    ad,   i  föigSr. 

—ward,  8,  förtroppar,  -warn,  v.  a. 

varna,  erinra;   säga  förut,     —wheel, 
8,  framhjul,     -wind,  8.  förlig  vind. 
Forensic,    a.    hörande    till    domstol. 
-  term,  lagterm. 

Forest,  s.  skog;  djurgärd.    -age,  s. 

skogsrätt,    skogsrättighet.       -er,    8, 

skogsvaktare ;  skogsbo,     -ry,  s,  skog, 

skogspark. 
Forfeit,  8.  missgeming;  straff;  böter; 

vite.    forfeits,  pl.  pantlek.    — ,  v.  a. 

förverka;   förgöra,      -able,    a.    som 

kan  förverkas.    — ure,  8,  konfiskation, 

förverkande ;  penningböter. 
Forfex,  8.  skär. 
Forge,  8.  smedja;  härd;   masugn.     — , 

V.  a.   smida;  dikta;  förfalska,     -ry, 

8,  dikt,  förfalskning;  smedsarbete. 
Forget,  v,  a.   förgäU,   glömma,   f^r. 

summa.     — ftll,  a.  glömsk,  försumlig. 

-fulness,   8,  glömska,  förgätenhet; 

försummelse. 

Forgi||?able,  a.  föriätiig.  -ve,  t>.  a. 

fÖrlSta;  cftergifva,     -Teness,.  8.  för- 

iStelse,  tillgift. 
Forinsecal,  a,  främmande,  uUändsk. 
Fork,  8,  gaffel,  grep;  ändan  pä  en  pil. 

-.  v.  71.  klyfva  sig.     -ed,  a.  gaffel. 

formig;  försedd  med  en  ell.  flera  gafflar. 


-edneSS,  S.  gaffelform.  -et,  *.  liten 
gaffel,  -fish,  8.  svärdfisk.  -head, 
8,  pilspets,  -tails,  8.  laxöringe  -y, 
a.  gaffelformig,  klufvcn. 

Forlorn,  a.  förlorad,  bjelplö»,  fortviflad, 
olycklig.  — ,  8.  en  förlorad,  öfvergifven 
person.  — ness,  8,  ensamhet ;  armod ; 
hopplöst  tillständ. 

Form,  8.  form,  figur,  gestalt;  skick; 
formel;  längt  säte  ell.  bänk;  klass  i 
skolar;  härläger  (jagt);  boktryckare- 
form. — ,  V.  a.  formera,  skapa,  bringa 
i  ordning;  uppfostra,  dana.  — ,  v.  n, 
formera  sig.  -al,  a.  formlig,  uttryck- 
lig, tydlig;  kniserlig.  — ality,  s. 
formalitet,  ceremoni;  ordning;  prSl. 
-alize,  v.  a,  inrätta  efter  viss  mo- 
dell.  — ,  V.  a.  formalisera  sig;  vara 
noggrann,  vara  formlig,  to  —  upoTl,  for- 
argas,  —ally,  ad.  formligen,  kruser- 
ligt,  ceremoniöst.  — ation,  8,  bild- 
ning,  form.  — atiye,  a.  formande; 
plastisk,  -er,  8,  formare,  skapare. 
—ful,  a,  fyndig,  quick,  skapande. 
-ication,  8.  stickande  i  skinnet. 
-idable,  a.  förfarlig,  förskräcklig, 
-less^  a.  oformlig,  oskaplig.  -OSity, 
8,  bildning;  skönhet.  — ulary,  s, 
formulär.  — ,  a.  föreskrifven ,  fast- 
ställd,    -nle,  s.  formel,  föreskrift. 

Former,  a.  föregäende;  fordne.  -Ij, 
ad.  fordom. 

Fornicatye,  v.  n.  bedrifva  otukt, 
—ion,  8,  horeri;  lagersmal. 

Forprise,  8.  T.  beting;  förbehäll. 

Forsake,  v.  a.  försaka,  öfvergifva; 
afstä  ifrän;  förlöpa. 

Forsooth,  ad.  sannerligen,  ja  visst. 

Forswear,  v.  a.  afsväija,  försvära. 
— ,  V.  n.  göra  mened.  — Cr,  s.  menedare. 

Fort,  8.  skans,  liten  fästning,  -ed, 
p.  befästad,  försedd  med  fästningsverk. 

Forth,  ad.,  ut,  framgent;  ntät,  vidare. 
-coming,  8,  inställande  inför  rätten, 
—issuing,  ^.framkommande,  —right, 
ad.  rättfram,  -ward,  ad.  framät. 
—with,  ad,  genast,  strax 

Fortieth,  a.  fyrationde. 

Fortillfication,  s.  fortifikation,  befäst, 
nings-  o.  beligrlngskonstj  fäjtningsvcrk. 


156 


Fortify 


-fy.  V,  a,  beräata,  stärka,  uppmuntra. 

—läge,  — Hj  *.  blockhus,  liten  skans. 

— tude,  s.  mod ;  storsinnighet ;  sinnes* 
Fortnight,  s.  Qorton  dagar.  [styrka. 
Fortress,  S.  fästning.  -,  v.  a.  fasta. 
FortuilltOUS,  a.   tillfällig,  oförmodad. 

-tOUSliesS,  -ty,  S.  händelse,  slump. 

Fort«!|iiate,  s.  lycklig,  säii.    -nate- 

ness,  S,  lycksalighet,  -ne,  S.  lyckan, 
lycklig  händelse,  medgång;  äfventyr; 
lyckskott;  rikedom;  rikt  gifte;  för* 
mogenhet;  befordran;  öde;  hemgift, 
morgongSfva;  tillstånd,  hl/  — ,  af  en 
slump,  good  — ,  lycka,  ill  — ,  olycka. 
— ,  v.  n,  tilldraga  sig,  hända.     —116- 

book,  s.  spSdomsbok.     -ned,  a. 

lycklig.  — ne-hunter,  S,  lycksökare; 
en  som  friar  till  en  rik  flicka  for  pen- 
garnas skull.  — neless,  a.  olycklig; 
obemedlad,  icke  rik.  -ne-teller,  s. 
spåman,     -nize,  V.  a.    göra  lycklig. 

Forty,  num.  fyratio. 

Foruiil,  $.  forum,  torg. 

Forward,  a.  främst ;  tidig ;  djerf,  oför- 
vägen ;  benägen,  villig ;  driftig ;  hastig. 
— ,  ad.  framåt,  utåt.  — ,  V.  a.  befrämja. 
—er,  S.  befordrare,  befrämjare.  — ly, 
ad.  hastigt,  ifrigt.  -neSS,  S.  tidig, 
het ;  snabbhet,  färdighet ;  beredvillighet ; 
framsteg.     -S,  ad.  framåt! 

FOSS,  S.  graf,  dike.  -il,  s.  é  a.  som 
uppgräfves  ur  jorden,  mineral.  —  Coal, 
stenkol.     —  salt,  jordsalt. 

Foster,  a.  fostrande ;  foster-,  -brother, 

S.  fosterbror,  dibror.  — ,  V.  a.  upp- 
fostra, uppföda,  —age,  8.  uppfostran. 
-child,    8.    fosterbarn,     -dam,    9. 

amma. -earth,  s.  fosterjord,  -father, 

s,  fosterfader,  —ling ,  s.  fosterbarn, 
myndling,  —mother,  8,  fostermor; 
amma.    -niirse,  8.  amma.    -sister, 

8.    disyster.       —SOU,    6.     fosterson; 

Fostress,  8.  amma.  Ifosterbarn. 

Fougade,  5.  fladdermina. 

Foul,  a.  osnygg,  lortig,  snuskig;  skänd- 
1ig;  äcklig,  ful;  grof;  lagstridig;  grum- 
lig. — ,  v.  a.  orena,  smutsa ;  grumla. 
-copy,  s.  oredig  afskrift.  -dealing, 
8.  bedrägeri,  -faced,  a.  ful  i  an- 
sigtet.      -ground,    s.    dålig    ankar. 


Fracture 

botten,  -hawse,  8.  traasladt  ati* 
kartSg.  -mouthed,  a.  en  som 
alltid  är  ovettig.  -nesS,  8.  orenlig- 
lighet,  osnygghet;    stygghet;   falskhet. 

-play,  8.  falskt  spel.    -rope,  8, 

oklart  tåg.    -words,  8.  pl.  lösa  ord. 

Foumart,  8.  hiller. 

Found,  v.  a.  gjuta;  grunda,  stifta, 
anlägga,  -ation,  8.  grundläggning, 
grundval ,  grundsats,  -er,  8.  stiftare, 
grundläggare ;  gjutare;  fång  (hästsjuk- 
dom).  — ,  V.  W.  sjunka  (om  skepp  som  är 
läck);  misslyckas,  -,  v.  a.  tröttköra 
(en  häst),  -ery,  8.  gjuteri,  smälthytta, 
smältugn,  -less,  a.  ogrundad,  grund- 
lös,  falsk,  -ling,  8.  fynding;  hitte- 
barn.     — reSS,  s.  stifterska. 

Fount,  8.  T.  bokstäfver.  en  kast; 
brunn,  källa. 

Fountain,  8.  källa,  springkälla;  vatten- 
konst;  ursprung,  -head,  8.  grund- 
källa,    -less,  a.  utan  brunnar. 

Four,     num.     fyra.       -cornered, 

-square,  a,  fyrhömad,  fyrkantig. 
-double,  a.  fyrdubbel,  -fold,  ö. 
fyrfaltig,  -fOOtcd,  a.  fyrfotad. 
-score,  num,  ättatio.  [furir. 

Fourrier,  8.   under-hofqvartermästare ; 

Fourteen,  num,  Qorton.    -th,  a. 

Qortonde.  [fjärde. 

Fourth,  a.   Qärde.     -ly,  ad.  för  det 

Fowl,  S.  fågel,  fjäderfä.  -,  v.  n, 
skjuta  fågel,  gä  pä  fSgeljagt.  -er,  8, 
fågelfångare.      -ing,    8.    fägelbössa. 

-ingpowder,  -ingshot,  8.  hagel 

eller  skrot. 
Fox,  8.  räf.  -case,  8.  räfskinn.  -CUb, 
8.  räfunge.  -dOg,  8.  räfhund.  -Cry, 
s.  slughet,  -evil,  8.  härens  utfall- 
ning.  -fish,  8.  ett  slags  fisk.  -glOTC, 
8.  liten  blä  öronklocka,  bjällra,  —hun- 
ter, 8.  räfjägare ;  landtjunkare.  — ish, 

-like,  -y,  a.  slug.  -tail,  8.  räf- 
svans.     — trag,  8,  räfsnara;  räfsax. 

Foyj  8.  trohet, 

Fl-actljion,  s.  brytning;  liten  del;  tve- 
drägt;  T.  bråk,  brutet  tal,  -ional, 
a,  tillhörande  ell.  innehållande  bråk, 
-ious,  a.  grälaktig,  -iousuess,  8. 
trätsjuka,     — ure,  8.  brott,  benbrott; 


Fragile 


French 


157 


vänskapsbrott ;  eprioka.  — «  V.  a»  bryta 
af,  krossa. 

Fragillle,  a.  bräcklig,  skör;  svag. 
— lityj  S.  bräcklighet ;  svaghet. 

Fragment,  s.  fragment,  afbrutet  stycke, 
utdrag;  smula.  -ary,  a.  fragmen- 
tarisk, [tände. 

FragranKce,  s.  vällukt,  -t,  a.  väiiuk. 

Frail,  S.  säf,  tSg;  säfkorg. 

Frail,  a.  bräcklig,  svag,  krcslig.  -UOSS, 
—ty,  s.  svaghet;  fel,  lyte. 

Fraise,  s.  skanspSle. 

Frainlle,  S.  sammansättning,  byggnad; 
rara;  karm;  ställningsverk;  lavett; 
form;  plan,  utkast:  sätt,  art;  tillstSnd, 
sinnesstämning.  — ,  V.  a.  formera, 
bilda :  inrätta ;  passa  ihop ;  infatta ;  sam- 
mansätta, författa ;  uttänka,  -e-grate, 
8.  gallerverk,  -e-knitter,  8.  strurap. 
väfvate.  — ©r,  8.  skapare,  upphofs- 
man.  —ing,  8.  sammansättning; 
infattning,  besättning. 

Franchise,  a.  befrielse;  privilegium; 
fristad;  valrättighet.  fmunk. 

Franciscan,  S.  franciskanermunk,  grä- 

Francolin,  s,  morkuiia. 
Frangillbility,  s.  bräcklighet,    -ble, 

a.  bräcklig,  skör. 

Frank,  a.  frikostig,  frimodig;  öppen- 
hjertig ;  otvungen.  —  ,  8.  fribref ;  en 
frank  (franskt  mynt);  Frank;  svin- 
stia. — ,  V.  a.  befria,  frigöra ;  frankera 
(ett  breO.  -almoigne,  s.  kyrkogods. 
-bank,  8.  enkesäte.  -Cliase,  S.  privi- 
legium  att  jaga.  —farm,  S.  odalgods. 
-fee,  8.  frilän.  -foMs,  S.  rättigliet 
att  beta  pä  en  äker.  -incense,  s. 
rökelse,  rökverk,  -law,  S.  laglig  rätt. 
-lin,  8.  fogde ;  trälsemann.  -ly,  ad. 
fritt,  rent  ut,  uppriktigt.  — ness,  8. 
frimodighet,  öppenhjertighet ;  frihet. 

Frantic,  a.  vanvettig,  rasande.  -nesS, 
8.  ursinnighet,  raseri. 

Fratornllal,  a.  broderlig,    -ity,  s. 

broderskap,  gille ;  enighet.  — IzatiOn, 
8,  medbroderskap.  — iz©,  v.  n.  lefva 
broderligt. 

Fratricide,  8.  brodermord;  broder- 
mördare. 

Fraud,  8.  bedrägeri,  trolöshet,     •fill, 


a.  svekfull,  listig,    -ulence,  s.  he- 

dräglighet.     — Ulent,  a.  bedräglig. 

Fraught,  S.  frakt,  last.  -,  p.  &  a. 
befraktad;  full.  -,  V.  a.  befrakta. 
—age,  8.  skeppsladning. 

Fray,  8.  fäktning ,  slagsraäl ;  oväsende ; 
gräl.  — ,  V.  a.  förskräcka ,  skafva, 
— ,  V.  71.  brista;  nötas.  —ing,  8. 
skorpa  af  hjorthornet. 

Freak,  S.  griller,  -ish,  a.  vurmig, 
nyckfull,  häftig.  -islineSS,  8.  egen- 
sinnighet. 

Freckle,  s,  fräkne;  finne,  -d,  a. 
fräknig.  -dnCSS,  8.  fräknigliet. 
-ly,  a.  fräknig. 

Free,  a.  fri,  oinskränkt ;  ledig ;  befriad ; 
privilegierad;  öppenhjertig;  gifmild. 
— ,  V,  a.  befria,  frälsa,  fiikalla ;  T, 
länsa,  pumpa  ut.  freed ^  befriad; 
frigjord,  lösgifven.  -hench,  s.  enke- 
säte. -booter,  8,  fribytare.  -born, 

8.    friboren.      -COSt,    8.    skattfrihet. 

-denizen,  s.  fria  borgaren,   -dom, 

8.  frihet:  privilegier;  ledighet;  otvunget 
väsende.  -  of  a  city,  borgarrätt, 
naturalisering.  -  of  Q  companyt 
mästarerättighet.  — fold,  S.  rättighet 
att  beta  pä  en  Sker.  -gifvcn ,  a. 
utan  betalning,  -hearted,  a.  öppen- 
hjertig. -hold,  s.  frälsejord,  -hol- 
der, 8.  frälseman.  -man,  5.  fri 
menniska ;  borgare :  frigjord  slaf.  — ma» 

son,  8.  frimurare,     -masonry,  8. 

frimureri.  -minded,  a.  gladlynt, 
sorgfri.  — ncss,  s.  frihet;  otvunget 
väsende;  öppenhjertighet:  ädelmod. 
-r,  5.  befriare.     -SChOOl,  S.  friskola. 

-spoken,  a.  fritaiig.    -stone,  s. 

s.    qvadersten.      -Stool,    s.    fnstad. 

-thinker,  5.  fritänkare. -thinking, 

."?.    fritänkeri,   otro.     -tongued,    a. 

frimodig,    -warrcn,  8.  jägarrättighet. 

-woman,  S.  frigjord  slafvinna. 
Freeze,  v.  n,  frysa,  blifva  is.     -,  v.  a. 

kyla,  döda  genom  köld. 
Freight,  S,  frakt,  last;  forlön.    -.  V.  a. 

befrakta,  lasta,     -©r,  8.  skeppsredare, 

befraktare. 
French,  a.  fransk,  fransysk.    -  lean, 

Y&lsJ^  böna.  —  hrandy,  franskt  bränvin. 


158  Frenchify 

—  chalky  6J5skuin.     -  cowslip,  auri- 
kel.      —  disease  y   venerisk    saukdom. 

grass  ^  helgeho.  -  honeysuckle, 
ett  slags  klofver.  -  marigold,  sam- 
metsrös.      —  pox,    veaerisk    sjukdom. 

—  wheat,  hirs.   — if^j  v.  a.  forfranska. 
FrenlletiC,  a.  rasande,  ursinnig,    -zy, 

S,  raseri,  ursinnighet. 

Frequenllcy,  s.  ofta  fomyadt  uppre- 
pande; tillopp,  mängd  (af  folk  etc.). 
—ty  a.  tät;  alman:  talrik;  vanlig. 
— ,  V.  a.  ofta  besöka,  -table,  a. 
uragängsam.  -tatioil^  s.  umgänge. 
-tative,  S.  T,  freqventativum.  -t©r, 
S.  flitig  besökare.     — tly,  ad,  ofta. 

Fresco,  S.  frisk  luft;  svalka;  skugg. 
mSlning;  mElning  med  vattenfärg. 

Fresh,  a. sval,  frisk;  ny;  färsk;  vacker; 
sund,  stark.  — en.  V,  a,  förfriska, 
uppfriska.  — ,  V.  n.  blifva  frisk  ;  blåsa 
friskt,  -et,  5.  fiskdam  med  färskt 
vatten.  —man ,  S,  nybegynnare. 
— neSS,  s.  svalka;  färskhet,  nyhet, 
liflig  hy;  kraft,     -new,  a,  oerfaren. 

-soldier,  s.  rekryt,    -water,  «. 

färskt  vatten. 

Fret,  S.  sund,  trSng  sjöled;  jäsning; 
harm,  förtret;  grephand  pS  instrumen- 
ter;  upphöjdt  arbete,  frets,  pl»  knip- 
ningar  i  inelfvorna.  — ,  V.  a,  skrubba 
af  huden,  skafva;  fräta;  forarga,  för- 
treta; göra  upphöjdt  arbete;  klia.  — , 
V.  W.  vara  i  rörelse  eller  oro ;  jäsa. 
-fill,  a.  fortretlig,  harmsen,  -ful- 
neSS,  S.  sinnesrörelse,  oro,  olustighet. 
-saw,  S,  sticksSg.  -ty,  a.  prydd 
med  upphöjdt  arbete.  — WOrk,  s. 
drifvet  arbete,  ciseleradt  arbete. 

Frlallbility,  S.  lätthet  at  pulverisera 
sig.     — ble ,  a.   som    lätt  smular  sig. 

Friar,  s.  munk.  -S'-C0wl,  s.  munk- 
kåpa.  -s'-lantem,  S.  lyktgubbe,  irr- 
bloss, -like,  a.  kiosteriig.  -y,  s. 
kloster,  munkkloster. 

Fribble,  a.  obetydlig,  lättsinnig.  -,  S. 
pultron.    — ,  V.  n.  göra  narr  af;  galnas. 

Friction,  S.  friktion,  gnidning. 

Friday,  s.  fredag. 

Friend,  S.  vän;  väninna;  kamrat;  koi- 
respondent.    — ,  V.  a,  gynod.    —less^ 


Froise 

a.  utan  vän.  -llness,  S.  vänlighet, 
fryndlighöt;  ynnest,  -ly,  a.  vänlig,' 
god;  tjenstaktig.  -,  ad,  vänligt.' 
-ship,  3.  vänskap;  förtrolighet; 
ynnest;  hjelp.  [hårig  (om  tyg). 

Frieze,  s.  fris.    -d,  a.  friserad,  krus- 
Fri  gate,  s.  fregatt,  fregattskepp. 
Frigeratory,  s,  kyifat. 

Fright,  v,  a.  förskräcka,  förfara.  -, 
8.  fruktan,  skrämsel,  —en,  v,  a.  for* 
skräcka.  -fal,  a.  fSrskräcklig,  gruflig. 
-fulness,  8.  faslighet,  förskräckelse. 

Frigllid,    a.     kall,    sval;     kallsinnig. 

-idity,  -idness,  s,  kyla,  köld; 
kallsinnighet.     -Oriflc,  a.  kylande. 

Frill,  8,  halskrås.     -.  V.  n.  darra. 

Fringlle,  s,  frans ;  bräm.  -,  v.  a.  be* 
sätta  med  fransar.  -C-maker,  8. 
snörmakare.  -y,  a.  befransad,  försedd 
med  fransar. 

Fripper,  s,  klädmäklare,  -y,  5.  kläd- 
stånd; kläder;  trasor,  lappri. 

Frisk,  a.  lustig.    -.  «.  skutt,  hopp. 

— ,  v.  n,  hoppa,  dansa  omkring,  -al, 
S»  luftsprång,  -er,  8.  vankelmodig 
menniska.  -et,  s.  rämikan  på  en 
boktryckeripress.  — iness,  8,  yrt, 
sjelfsvSldigt  k  ringspringande;  skutt; 
munterhet,    -y,  a.  lustig,  munter;  yr. 

Frit,  5.  glassats. 

Frith,  8.  hafsvik. 

Fritillary,  s.  kronlilja. 

Fritter,  S.  öfverblifvet  stycke;  pann- 
kaka ;  ostkaka.  — ,  V.  a,  stycka,  dela 
i  små  bitar. 

Frivolllity,  s.  fåfänga ;  löjlighet,  -ons, 

a.  fåfäng,  lättsinnig ;  oduglig.  — OUS- 
ness,   5.   fåfänga,  lättsinnighet;  löj- 

Frize,  s.  fris.  liighct. 

Frizzle,  s.  hårlock.  -,  v.  a.  frisera, 
— r,  S.  härkrökare. 

FrO ,  pr.  från.  to  and  -,  fram  och 
tillbaka,  Iklädning. 

Frock,  8.  frack;  kolt;  kapprock;  barn- 

Frog,  s.  groda;  kråkan  £  en  hästhof. 
-bit,  S.  dyblad  (Ört).  -flsh ,  8, 
qvabba.  -grass,  8.  gulsippa.  -hop- 
per, -5.  spottare  (insekt),  -lettuce, 
8.  hästsyra. 

Froise^  e.  späckpankaka. 


Frolic 


Fuel 


159 


Frolic,  a,  lustig;  glädtig.  —  8,  lu- 
stighet; fantasi;  upptSg;  skalkstycke. 
— ,  V,  n.  vara  munter;  spela  puts. 
^ness,  S,  lustighet,  munterhet.  -SOme, 
a.  glädtig,  skälmsk. 

From,  prp,  frSn,  af,  undan.  -  amidst, 
midt  utur.    -  among,  bland,  ibland. 

-  within  t  inifrän.     -  without,  ut- 
ifrSn. 

Fron dilation,  S,  löfning,  löfbrytning. 
-iferOUS,  a.  löfrik,  bladfuU. 

Front,  8.  front,  spets;  änne,  panna; 
grundritning ;  *  djerfhet,  fräckhet.  — , 
V.  a.  ställa  sig  midtemot;  trotsa.  — , 
V.  n.  stS  midtemot ;  vara  belägen. 
—al,  8.  förband  om  hufvudet;  sirat 
öfver  dörrar.  -ated ,  a.  T.  förut 
bred.  -boX,  s.  loge  i  fonden,  -ed, 
a,  i  from.  -i er,  S.  gräns;  gräns- 
föstning.  -,  a.  närgränsando.  — ispice, 
8.  framsidan  af  en  byggnad :  koppar- 
stick framför  titeln  af  en  bok.  — leSS, 
a.  dristig,  fräck,  —let,  s.  hufvud- 
bindel.  -rOOni»  8.  rum  i  främre  de- 
len af  huset. 

Frorne,  Frory,  a.  frusen. 

Frost,    8,    frost;    rimfrost,     glazed  -, 

glanskis,  glattis.  white  ".rim.  -nail,^. 

brodd,  ishake.  -ed,  a.  frusen,  islupen. 

-iness,  s.   kyla.      -work,  s.  rosiga 

figurer   sSsom    pS    frusna    fönsterrutor. 

— y,  a.  rimmig,  frostig;  kallsinnig. 
Froth,  8,  fradga,  skum  ,  löst  prat.     -, 

V.    a.    skumma.       -.    v.    n.    fradgas. 

— iness,    8.    skummighet-.    löst    prat; 

fäfänglighet.     — y,  a.  skumraig;    lätt; 

förgänglig;  tom. 
Frounce,   s.    rynka.     -.  v.  a.   krusa. 

—less,  a.  utom  rynkor. 
Frouzy,    a.   unken,    smutsig;   töcknig. 

—  hair,  martofva. 

FrOWard,  a.  förtretlig,  ögen,  tvär,  sur* 

mulen;    stursk ,    näsvis.       -nCSS,    8. 

elakt  lynne;  vresighel;  näsvishet. 
FrOTVer,  5.  kil  att  klyfva  med. 
Frown,  8.  vresig  min.    -,  v.  n.  fupon, 

at)   rynka ,   slå  rynkor  i  pannan ,  se 

3ur  ut. 
Frozen,  a.  frusen,  kall. 

Fruct||iferous,  a.  fruktbar,    -iilca- 


tion,  «.  befruktning;  fruktbarhet. 
-ify ,  V.  a.  befrukta.  -,  v.  n.  gifva  frukt. 
-U0U8,  a.  fruktsam,  befruktande. 

Frngal,  a.  sparsam,  tarflig.  -ity,  8, 
måttlighet;  sparsamhet. 

FrugiferOUS,  a;  fruktbar. 

Fruit,  8.  frukt,  afkomst;  trädfrukt; 
vinning,  nytta;  verkan;  afkastnin^; 
desert,  sluträtt.  — ,  V.  n.  vara  frukt- 
bar,      -age,    8,    frukt,    trädfrukter. 

-basket,  8,  fruktkorg,    -bearer, 

8.  fruktbärande  träd.  -bearing,  a. 
fruktsbärande.  -erer,5.  frukthandlare; 
fruktmSnglerska,  -Cry,  8.  frukter; 
fruktkällare,  -ful,  a.  fruktbar,  öf- 
verflödande;  nyttig.  -fulness,  8. 
fruktbarhet,  ymnighet.  -grOve,  8. 
allé  af  fruktträd.-  -bouse,  -loft, 
8.  fruktkaramare.  — ion,  *.  nyttjande, 
njutning.    — ive,  a.  njutande,  egandc. 

-less,  a.  fruktlös,  fSmng.    -less- 

neSS,  5.  ofruktbarhet;  fruktlöshet; 
fSfänga.     -seller,    S,    frukthandlare. 

-stalk,  s.  blomskaft,     -time,  s 

frukttid ;  skördetid,    -trade,  S.  frukt- 
handel,     -tree,  s.  fruktträd,    -wo- 
man, S.  fruktmänglerska. 
Frumentllaceous,  a.  som  bär  korn. 

— y,  8.  hvetvälling  med  mjölk. 
Frush,  8.  krSkan  1  en  hästhof.    -.  V,  a. 
sönderbryta. 

Frustrajlneous,    a.  fSfång.   onyttig. 

—to,  a.  bedragen;  fSfäng ;  kraftlös, 
— ,  V.  a.  bedraga;  tillinletgöra ;  ogilla. 
—tion,  8.  beavikande,  upphäfvande. 
-tive,  a.  besvikande.  -tory,  a. 
upphäfvande. 

Frutjjescent,  -icons,  a.  busklik. 

Fry,  8.  stim  af  fiskar ;  Cskrom ,  små- 
fisk ;  svärm ;  ett  slags  stek.  -.  v.  a. 
steka  t  panna.  — ,  v.  n.  brynas. 
-ting-pan,  8.  stekpanna. 

Fub,  8.  tjock  och  lunsig  gosse. 

Fucate,  v.  a.  sminka. 

FUCUS,  8.  hafstSng,  hafsslSnga. 

Fnddle,  v.  a.  göra  drucken.  -.  v.  7i. 
supa  sig  full.  -cap,    -r,  s.  fyllhund. 

Fudge,  8.  förevändning,  lögn.  prat. 

Fuel,  3.  bränsle.  -,  v.  o.  förse  med 
bränsle. 


16Ö        IFugacious 
Fiigaci||ons ,  a.  flyktig,    -ousness, 

S.  flyktighet.      —ty,  s,  obeständighet. 

Fngh!  i.  fyl  fy  skam! 

Fugitive,  a,  flyktig,  flygtig;  lands, 
flyktig;  obeständig;  flyktande;  osta- 
dig. — ,  5.  flyktning ;  rymmare.  ~neSS, 
S,  obeständighet. 

Fugue,  S.  fuga  i  musik. 

Fuiclliment,  -rum,  5.  stöd,  hvilopunkt. 

Fulfil,  v.  a.  uppfylla;  fullborda,  full- 
ända.  -ling,  -ment,  S,  uppfyllning. 
Fulfraugllt,  a.  tillräcktligt  försedd. 

Fulgllency,  5.  ^gians,  sken.   -ent,  a. 

glänsande,  —id,  a.  glänsande,  glitt- 
rande. — ity,  S,  glans,  sken.  — OUr, 
s.  glans,  -uration,  S,  blixt,  Ijun- 
gande. 

Fuliginous,  a.  sotig;  mörk. 

Fulimart,  s.  vildkatt;  hiller. 

Full,  S,  fullhet,  fyllnad.  -,  a.  fiill, 
fullkomlig;  tjock;  fullständig,  ^eyes, 
stora  ögon.  —face,  fylligt  och  trindt 
ansigte.  -moon,  fullmånen,  -powers, 
fullmakt,  -,  ad,  fullt;  till  fullo; 
alldeles.  -WOOd,  5.  fullblod;  full- 
blodshäst. -Mown,  a.  fullkomligt 
utsprucken;  stinn,  —eared,  a.  ma- 
tad (om  säd),  -eyed,  a.  storögd. 
-faced,  a.  fyllig  i  ansigtet.  -fed, 
a.   mättad,   utfodrad.     — grown,  a. 

växt  ut\  -hearted,  a.  tniitsfui. 
-laden,  a.  fuii-iaddad.  -nigh,  ad, 

nästan,  nära. 
Full,  v,  a,  valka  tyg.     -age,  S,  val- 
karelön.    —er,  s,  vaikare.    — er's- 
earth,  s,  vaikiera.    -er's-hcrb,  s, 

kungsljus.  -er'S-thistle,  s,  kard- 
tistel.  — ery,  S,  valk  ell.  valkqvam. 
-ing,  s,  vaikning.    -ing-miU,  9» 

valkqvam. 

Fully,  ad.  fullt;  till  fullt;  alldeles. 

Fulmar,  c,  hiller. 

Fulminaljnt,  a.  dundrande,  -te,  V. 
n.  dundra,  Ijunga;  förpuffa,  knalla  (i 
kemien).  — ,  v,  a,  lata  detonera ;  koB* 
göra  (en  påfvebulla  etc.).  -tion,  #. 
Ijong&nde ;  dundrande ;  bekräftelse ; 
knall.  — tory^  a.  ljungande,  f5r- 
nkräckande.  [vidd. 

Fulness,  tf.fallhet;  ofverflöd;  mätthet; 


Fnrtrade 

Fulsome,    a,   acklig;    okysk,    otuktlg. 

-ness,  S.  obehaglighet;  äcklighet. 
FulT||id,  -OUS,  a.  rödblack,  brandgul. 
Fumage,  S,  spisrättighet. 

Fumbllje,  v,  a.  fumia.    -,  v.  n.  töip. 

aktigt,  drumligt  handtera;  skrynkla; 
vara  brydd;  fjäska,  —er,  5.  fumlare, 
fuskare ;  klSpare.  -ingly,  ad,  oskick- 
ligt, tölpaktigen. 
Fum||e,  s,  rök,  Snga;  vrede,  to  le  in 
a  — ,  vara  uppbragt.  — ,  V.  n.  gifva 
rök  ifrSn  sig;  afdunsta;  vredgas.  — , 
V,  a.  röka,  beröka.  -ets ,  s.  pl. 
©renlighet   efter  rådjur,     —id,  a,  rö- 

kig.  -idity,  s,  dunstighet.  -igate, 

V.  a.  röka,  beröka;  bädda,  -igation, 
8.  rökning,  berökning;  spottkur.  — iug- 
ly,  ad,  uppbragt.     -OUS,  -y,  a. 

rökig;  rusgifvande. 

Fun,  5.  skämt,  puts;  tidsfördrif;  lustig- 
het;  skälmstycke.  — ,  v.  a.  göra  narr 
af.     to  —  upj  locka,  förleda. 

Funamhulist,  S,  lindansare. 

Function,  S,  embetsförrättning ,  em- 
betsgöromål.       — aiy,    S.    embetsman. 

Fund,  S,  fond,  statsskuld;  bank. 
— ament,  S.  grund,  grundval;  fäste; 
sätet,  -amental,  a,  grundlig,  vä- 
sendtlig.     — ,  s.  grundval;  grundregel. 

Funer||al,  S,  begrafning;  jordfästning. 
-,  a,  begrafnings-.  a  -sermon,  lik- 
predikan.       -ato,    V.    a,    begrafva, 

-ation,  8.  begrafning.    -eal,  a. 

begrafnings— ;  bedröflig. 

Funest,  a,  bedröflig. 

FungllOSity,  S.  svampaktighet.  -OUS, 
a,  svampaktig ;  mjuk.  —US,  5.  svamp ; 
svampaktig  utväxt. 

Fnnic{{le,  S»  streck,  snöre ;  fiber,  -ular, 
a,  bestående  af  ett  fint  snöre. 

Funk,  8.  stank ;  ängslan.  — ,  V,  a,  upp- 
fylla med  stank. 

Funnel,  S,  tratt;  rör.  ^  of  a  chim^ 
ney,  skorstenspipa. 

Funny,  a.  skämtsam,  rolig. 

Fur,  S.  pdsverk;  klädning  (pS  skepp),' 
gnxms,  sediment.  — ,  V,  a.  fodra  med 
pelsverk.  — Cap,  s,  buntmössa.  — cloak, 
6.  pelskappa.    -trade,  8,  pelsbandcl. 


Furacious 
Furacillous,   a.  gufaktig.     -ty,  a. 

tjufaktighet. 
Furbelow,  S.  falbolan. 
Furbish^  v.  a.  polera,  skura,  göra  ren. 

—er,  s.^polerare  .  svärdfejare. 
FurlJCatiOlljÄ.  klyfning,  gaffel.   -CheO, 

a.   gaffelforinig. 

Furfur,  s.  skorf  i  hufvudet.  -acoous, 

a.  skerfvig.  [ä.  raseri. 

Furious,  a.  rasande,  ursinnig,    -liess, 
Furl,  v.  a.  bcslS,  duka  upp  (segel). 
Furlong,  s.  Ve  dels  engelsk  mil. 
F'uruaco,  s,  stor  ugn,  masugn. 
Farn||ish,    v.    a.    furnera,    förse    med, 

lemna,  anskaffa,  ställa  i  ordning,     to 

—  a  house,  inreda  ett  hus.     -er,  s. 

leverant,    leverantor.       -Islling,    8. 

profstycke,  mönster,   furnishings,  pl. 

husgerSd.     -iture,    S.    verktyg;    mö- 
bler, hu:>gcrSd. 
Furrlled,  a.  fodrad  med  skinn;  förhydd 

(om  skepp).      -ler,  8,  skinnhandlare, 

körsnär. 
Furrow,  5.  fSra,  Skerfära,  rynka.      -, 

V.  a.  fSra,  plöja,  rynka,    -weed,  S. 

quickhvete.  [af  pelsverk. 

Furry,  a.  betäckt  med  pels;  bestSende 
Further,    a.    vidare,    längre  bort,    af. 

lägsnare.     -,    ad.    längre,    yttermera, 

bortom.       -,    v.  a.    befordra,    hjelpa, 

bistS       -ance,    s.  befordran,    hjelp. 

-more,  ad.  vidare,  yttermera. 
Furtbc.it,  a.  &  ad,  längst  bort^   yt- 
Furtive,  a.  hemlig,  lönnlig.  [terst. 

Furuucle,   S.   blodböld. 
Fury,  s.  raseri,  vrede;  hänryckning;  en 

af  furierna. 
Furze,  s.  ginst.  ljung. 
Fuscyation,  s.  fördunkling.    -0U8,  a, 

brun,  dunkel. 
Fuse,    v.    a.    smälta      -.   v.  n.   flyta, 

upplösa  8ig.  [furmj. 

Fusee,    s.    brandrör.    raket;    snäckhus 
Fusillbility,    S.    smältbarhet,    smältlig- 

het.     -ble,  ~l,  a.  smältbar.  smältlig. 
Fusil,    Ä.    liten    jagtbössa.       -eer,  s. 

musiveteraro.   fotsoldat. 
Fusion,  s.  smältning,  gjutning,  flytmng. 
Fuss,  s.   larm,  oväsende. 
Fust,  .<?.    T    skaft  p8   en   pelare. 

English-Swedish  Diet. 


Gage 


161 


Fust,  8.  elakt  lukt.    -,  V.  n.  bli  unken. 

Fustct,  8.  gulholts  (en  sort  färgträ). 

Fustian,  s.  parkum,  yllesammet;  hög- 
trafvande  skrifart.  — .  a.  gjord  af  par- 
kum ;  högtrafvande,  svulstig.  -wea" 
fer,  S.  parkuinsväfvare. 

Fustic,  8.  gul  bresilja  (af  ett  slaga 
mullbärsträd).  (spöslitning. 

Fustig^allte,  v,  a.  prygla,    -tion,  s, 

Fustjlilarian,  S,  svinaktig  menniska. 
-iness,  s.  stank;  unkenhet.  -y,  a. 
stinkande;  unken. 

Futil||e,  a.  pratsam;  fåfäng.  ~ity,  8. 
oduglighet,  lappri;  pratsamhet;  lätt* 
färdighet. 

FuttOCks,  8.  pl,  T.  upplängor,  sittror. 

Futullre,  s.  framtid;^  futurura.  -,  a. 
tillkommande,  -ition^  8,  tillkom- 
mande tillstSnd.  -ity,  8,  det  till- 
kommande;  framtiden. 

Fuzz,  V.  n.  förflyga  i  smä  delar;  lugga. 
sig.  -ball,  8,  kSringfis,  bofist,  rök- 
svamp. 

Fuzzle,  v.  a.  göra  drucken. 

Fy,  i.  fy.     -  for  shame,  fy  skam  I 


O. 

öab,  8.  mun.     -,  v.  n.  prata;  ljuga. 
Gabardine,  s.  regnkappa. 

Gabble,  s.  prat,  sladder;  oredigt  sorl. 
— ,  V.  n.  prata,  sladdra,  brumma.  — r^ 
8.  pratmakare. 

Gab  el,  s,  tuii.  -ler,  8.  uppbördsman. 

Gabion,  S.  skanskorg. 

Gable,  s.  t5kas,  gafvel. 

Gad,  s.  en  st§ng  stSl ;  gravernSl.  — , 
i.  i  sanning!  -,  v.  n.  stryka  om- 
kring, göra  ingenting,  —bee,  -fly, 
5.  broms,  geting,  -der,  8.  en  som 
sl§r  dank,  landstrykare. 

Gaff,  s.  jernkrok ;  harpun ;  narr. 

Galler,  s.   husbonde. 

Gafile,  s.  stälspännare:  sporre. 

Gag,  s.  kafle.  -.  v.  a.  lägga  kafle  I 
munnen  pä  nSgon.  -tOOtll,  S.  gigel- 
tand. 

Gage,  8.  pant.  underpant,  säkerhet; 
11 


IG2 


Gager 


borgen;  llkareraStt,  vlslrstaf.  -,  V.  Cl. 
förpanta;  slä  vad;  förbinda  sig  till 
n!lgot;  mäta.  —Ty  S.  justerare;  skepps- 
mätare. 

Cia^gle^  v.  n.  kackla  sSsom  en  gSs. 

Gaily,  ad.  glädtigt;  högligen. 

Cxaillj  a.  rask,  hurtig. 

Osiin^  s,  vinst;  fördel,  bStnad;  ränta. 
-,  V.  a.  vinna,  »rnä,  fä,  bemästra 
sig.  — ,  V.  n.  blifva  rik ;  gynnas,  to 
—  ground,  rycka  fram ;  fä  inflytande. 
to  —  the  day,  vinna  fältslaget,  to  — 
the  wind  of  a  ship,  vinna  lofven. 
— ablO,  a.  som  kan  vinna?.  — fulj 
a.  fördelaktig,  nyttig.  -fulnesS,  S. 
fördelaktighet,  vinst.  -leSS,  a.  onyt- 
tig.     -lessness,  S,  ofördelaktighet. 

Gainsay,  v.  a.  säga  emot,  bestrida. 
-er,  S,  motsägare. 

Oainstand,  v,  n,  motstS. 

Gairish,  a.  glänsande,  präktig;    öfver- 

modig,  lustig  öfver  all  mätta. 
Gait,  s,  väg;  gSng;  skick  när  man  g'^r. 
Gaiters,  S.  pL  damaskor. 

Gala,  s.  galla. 

Galactite,  s,  mjölksten,  spansk  krita. 

G  ålan  ga,  «.  gaigant. 

Galaxy,  s.  vintergatan. 

Galbannni,  s.  ett  slags  glänsande,  hvit- 

aktigt  ell.  rödgult  harts. 
Gale,  s.  kultje,   frisk  vind.     — ,  V.  «. 

(aivay)  gå  för  förlig  vind. 
Gale,  8.  pors  (ört). 
Galeas,  s.  galeas  (skepp). 
Galeated,  a.  hjelmprydd. 

Galena,  s,  blyglans. 
Galiot,  s.  Galliot. 

Gall,  s.  galla;  gallblSsa;  vrede,  arghet; 
galläple.  — ,  V.  a.  galispränga;  för- 
arga, förtreta;  afskrubba  huden;  rispa 
upp.    —I  V,  n,  rispa  sig ;  vara  ängslig, 

-l)ladder,  s.  gaiibiSsa.     -fly,  s, 

svampstekel.  — niit,  3.  galläple. 
Gallant,  a,  tapper,  belyertad;  artig, 
höflig;  galant;  smyckad.  — ,  S,  kurti- 
8ör,  fruntimmerskarl;  tapper  karl; 
flagg  pä  mesanmasten,  —,  V.  n,  vara 
kurtisör,  ställu  sig  in  hos  fruntimmer. 
-ness,  8.  artighet,  -ry,  8.  artighet, 
galanleri;  tapperhet. 


Gamesome 

Galled,  a.  T,  skamfilad. 
Galleon,  s.  gal  jon  (skepp). 
Gallery,    S.    galleri;    betäckta    vägen; 

läktare,  chor  i  kyrkan. 
Galley,    $,    galer,    galcja;   kabysa;  T, 

skepp.     — Slaye,  S,  galerslaf. 
Galliard,  S.  putslustig  karl ;  rolig  dans. 

-.  a.  lustig,  glädtig.    -ise,  -ness, 

8.  lustighet. 
Galli|[C,   -can 5    a,   fransk,   fransysk. 

-eism,  8,  fransk  ordställning. 
Galligaskin,  s,  flickskräddare.    -S,  8. 

pl.  vidbyxor,  bussaronger. 
Gallimatia,  s.  gallimatias. 

Gallimaufry,  s,  hackmat.. 
Gallinnle,  5.  sothöna. 

Galliot,  8.  galiot,   brigantin  (skepp). 
Gallipot,    s.   porslinsburk    pS   apotek; 

(öknamn)  apotekare. 
Gallopin,  s.  springpojke;  kökspojke. 
Gallon,  3.  gallon  (vStvarumått). 
Galloon,  5.  galon;   bräm. 
Gallop,  S.  galopp,  fyrsprång.    -,  V.  fl. 

galoppera. 

Gallowtree,  $.  galge. 

Galloway,  8.  klippare,  liten  ridhäst. 
Gallo WglaSS,  S.  lan> förare. 

Gallows,  8.  pl.  galge,  -bird,  -clap- 
per, 8,  galgfSgel,  tjuf. 

Gallowses  9  «.  pL  byxhängslor;  T. 
deckelstol. 

Gally,  a.  som  har  galla,  bitter.  -WOrm, 

GalOClie,  5.  galosch.  Is.  grSsugga, 

Galsome,  a,  förtretlig. 

Galyanllic,  a.  gaivanisk.    -ism,  ». 

galvanism,  djurisk  elektricitet.     — IzO^ 

V.  a.  galvanisera. 
Gamashes,  8.  pl.  damaskor. 
Gambado,  S.  stöflett;  luftsprång. 
Gambiyo,  v.  n.  spela  hasardspel,    -er, 

8.  spelare,    -ing-horse,   $,   kapp» 

rännare. 
Gamboge,  S.  gummigutta. 
Gambol,  S.  luftsprSng;    streck,  spratt. 

— ,  V.  n,  hoppa  och  springa  (af  glädje). 
Game,  S,  lek,  spel,  tidsfordrif;  skämt; 

sats;    parti    (i   spel);    jagt,    vildbrSd. 

— ,  V.  n.  leka;  spela,  gäcka^?.    -COCk, 

8.   stridstupp.      -keeper,    5.    skogs- 

vaktare.  -leg,  s.  lamt  ben.    -SOme, 


GamesomeneBB 

a.  skämtsam,  rolig,  lustig.  — SOlfiO- 
noSS,  5.  munterhet.  -Ster,  s»  spe- 
lare,  dobblare;  skämtare;  hora. 

Gaming,  s.  spel.    -house,  a.  spel- 
hus,    -table,  S,  spelbord. 
Gaminer,  s.  gumma. 

Gammon,  5.  skinka;  brädspel,    -ing", 

S.  T.  bogsprötsvuling;  bedrägeri. 
Gamut,  8.  skala  i  musik. 
Gauch,  v.  a,  päla  (en  raissdSdare). 

Gander,  s,  gSse,  gäskari.   -goose,  $. 

stSndört. 

Gang,  3,  band,  tropp ;  arbetskommando. 
-,  V.  n.  gS,  vandra.  -Way,  S.  gSng- 
bord. 

Ganglion,  s.  ganglium,  nervsvulst. 

Gangrenllate,  v.  a,  förorsaka  kall- 
brand, -e,  S.  kallbrand.  — ,  V.  W. 
slå  sig  till  kallbrand.  -OUS^,  a.  kall- 
brandartad. 

Gantlet,  s.  stålhandske ;  stridshandske. 

Gantlope,  s.  gatlopp. 

Ganza,  s,  vild  gäs. 

Gaol,  s,  fängelse,    -er,  5.  fSngv^ktare. 

Gap,  S.  gap,  öppning,  genomgäng. 
-toothed,  a.  tandlös,  gleständ. 

Gaplle,  v.  71.  gapa,  gäspa,  to  —  at, 
förgapa  sig  pä;  beskäda  tölpaktigt. 
to  -  after  t  eftersträfva.  -ing,  s. 
gapp,  öppning,  remna ;  gäspning,  — ing- 
flsh,  s.  näbbgädda. 

Garb,  S.  drägt,  klädning;  (herald.)  halm. 

Garbjjage,  S,  ränta,  innanmäte;  skräde, 
©renlighet.  -,  — ish.  V,  a,  taga  ur 
innanmätet. 

Garble,  v,  a.  sikta ;  utvälja ,  förvränga. 
-r,  S,  visitator.     -S,  S.  pl,  skräde. 

Garboil,  S,  oordning,  buller. 

Garden,  v.  trädgärd.  -,  v.  a.  anlägga, 
sköta  en  trädgSrd.  -balsam,  s.  bal- 
samin.  —er,  S.  trädgårdsmästare. 
-ing,  S.  trädgårdsskötsel,  -mould, 
S.  matjord.  -stuff,  $.  trädgSrds- 
saker,  grönsaker,  -tillage,  8.  träd- 
gSrdsskötsel.  — 1?are,  8.  gSrdsvaror, 
trädgSrdsväxt.    -WOrm,  8.  daggmask. 

GarderObC,  a,  garderob,  kl&drum. 

Gare,  s.  ett  slags  uii. 

Garfish,  a.  homgädda,  näbbgädda. 
Gargarism,  s    gurgelvatten. 


Gastriloquist       163 

Garget,  a,  fäpest. 
G  argil,  a,  gässjuka. 

Gargle,  S,  gurgelvatten.  -,  V*  «• 
gurgla,  skölja  munnen;  porla. 

Gargol,  a.  dynt  (hos  svin). 

Garish,  a.  glittrande;  raggig.  -lieSS^ 
a.  glitter,  falsk  glans. 

Garland,  a.  blomsterkrans. 

Garlic,  a.  hvitiök.  -hop,  5.  hvit- 
lökskiyfu.    -pear-tree,  s,  hägg. 

Garment,  a,  kläder,  klädning. 

Garmer,  a.  spannmålsbod.    -,  v.  a. 

förvara  i  spannmålsbod.  (tälja. 

Garnet,    a,  granat;    T.  stagtackel  ell. 

GarniJIsh,  a.  sirat;  löfverk  kring  fat; 
traktering;  fängelse.  — ,  V,  a.  lörso 
med;  garnera;  pryda;  stämma.  -shCG, 
a,  seqvestrering.  -shment,  a.  sirat, 
prydning;  stämning,  -ture,  a.  gar- 
nitur,   garnering;    tillbehör;  grannlåt. 

GarOUS,   a,  liknande  fiskspad;  gelé-lik. 

Garret,  a.  vind,  vindskammare.  — eor, 
8.  en  som  bor  i  vindsrumen;  dSlig  poet. 

Garrison,  a.  garnison,  besättning.  — , 
V.  *a,  förse  med  befästning. 

Garron,  s»  klippare. 

Garrulllity,  a,  sladder,  pratsjuka.  -OUS, 
a,  pratsam. 

Garter,  a.  strumpeband,  knäband; 
strumpebands -orden.  — ,  V,  a.  fästa 
strumpebanden;  pryda  med  strumpe- 
bandsorden. 

Garnm,  a,  säs  af  inlagt  fiskar. 

Gas,    8.    gas.       -eOUS,    a.    gasartad. 

-holder,  s.  gashäiiare.  -lantern, 

a.  gaslanterna,  —light,  5.  gasljus. 
—lightning,  a.  gaslysning,  gasupp- 
lysning, -meter,  -o  me  ter,  a.  ga- 
someter, —pipe,  Ä'.  gasrör,  gaspipa. 
-ligllt,  a.  gastät.  -work,  8.  gas- 
anstalt. Iskräfl.i, 

Gasconade,  s.  skryt.  -,  t;,  n.  skräpp  i» 

Gash,  8.  skräma,   djupt  sär.     — ,  V.  a. 

hugga  djupa  skåror,  skära  djupt  in. 
Gaskets,  a.   T,  beslagssejsingar. 
GaskinS,  a.  pl.  vidbyxor. 
Gasp,  8,  fläsning,  andedrägt.    -,  V.  Ql. 

dra}-:a   andan,  fl??sa      ~,   v.  a.  utand.n. 

Gastrillc  a.  magen  tillhörig.  -  loquist, 
8,  buktalare. 

ir 


164  Gate 

Otite^  S.  port ;  stor  öppning.  -Il0ns©j 
S.  ett  fängelse  i  London,  -keeper, 
S,  portvaktare.  —vain,  s.  stora 
portSdern.     — ITfty,  S.  stor  inkorsport. 

CiS'tlier,  V.  a.  samla,  plocka,  skörda; 
sluta,  göra  slutsats;  vecka;  fSlla; 
vinna.  — ,  V.  «.  samla  sig,  församla 
sig;  löpna,  ysta  sig;  tilltaga;  bulna, 
vara  sig.  to  —  up  the  sails,  duka 
upp  seglen.  — ,  S,  fSil,  veck,  rynka. 
—er,  s,  samlare;  skördeman,  upp- 
hofsman;  skärtand.  —ing,  S.  folk- 
samling; kollekt;  skörd;  böld. 

€atten-tree,  $.  tamarindtrad. 

Gand,  S,  grannlSt.     -,  V.  n.  fröjda  sig. 

-ery,  -iness,  5.  bondpräi,  löjlig 

grannlSt.  — y,  C8.  prunkande,  öfver- 
drifvet  grann.  [steradt  mStt. 

Oange,  v,  a,  mäta;  justera.    — ,  «.  ju- 

Gauntj  a,  mager,  utmärglad. 

Gauntlet,  s.stSlhandske ;  stridshandske. 

Gauze,  5.  gas,  flor. 

Gavel,  S,  ränta ;  dagsverksarbete.  -lOCk, 
S.  kastspjut;  spade. 

GaTfd,  S,  lappri,  drafvel. 

Gawky,  a.  dum,  enfaldig. 

Gay,  d.  glad,  munter;  grann,  lysande. 
-,  8,  grannlSt.  ~ety,  -ness,  S, 
glädje,  lustighet,  lifllghet;  nöje;  pryd- 
nad,    —some,  a.  lustig,  munter. 

Gaze,  5.  förundran  ;  uppmärksamhet.  — , 
V.  n.  stirra  med  ögonen;  se  stint  p§. 
-hound,  5.  vindthund.  -r,  S.  ga- 
pare,  gaplolla. 

Gazel,  s.  gasell  (ett  arabiskt  rSdjur). 

Gazette,  s.  tidning,  -er,  $.  tidnings- 
skrifvare ;  tidningslexikon. 

GazingstOCk,  s.  underverk,  skådespel. 

Gazon,  s.  T,  gräsvall. 

Gear,  S,  klädnad;  möblering;  seltyg; 
leksaker;  rikedom;  T.  kardeler. 

Geck,  v.  a.  bedraga,  narra. 

Gee-hol  i.  gä  päl  (till  hästar). 

Geese,  pl,  af  Goose. 

Gelaljble,  a.  som  kan  frysa,     -tin©, 

-tinons,  a.  geléartad. 
Geld,  v,  a.    snöpa,  kastrera;   valkoka 

(en  häst),     —er,  S.  vallackare.     — Cr- 

rose,  8.  snöbollar,  olvon,     -ing,  s. 

TaUack, 


Genial 

Gelid,  a.  frusen,  stelnad.     -11688)  8, 

stark  köld. 
Gelly,  8,  gelé,  stelnad  saft.    -brotll, 

S.  kraftsoppa. 
Gclt,  S,  vallack;  kapun;  glitterguld. 
Gem,  s.  ädelsten,  juvel ;  knopp.    -,  v.  a, 

pryda    med  juveler.     — ,   V.  n.   skjuta 

telningar,  knoppas.   -Salt,  S.  bergsalt. 

Gomel,  8.  T,  par.     -liparous,  a. 

som  föder  tvillingar,    -ring,  8,  dub- 

belring. 

Geminllate,  v.  a,  fördubbla,  -ation, 

8.  fördubbling.  -OUS,  a.  dubbel, 
tväfaldjg. 

Gemmlla,  s,  stensalt,  bergsalt.    -ary, 

8.  juvelskrin.  — ,  a.  bestSende  af  ädla 
stenar.  -COUS,  a,  lik  ell.  af  juvelsten. 
— y,  a.  juvelartad. 

Gendarm,  8.  polissoldat. 

Gender,  s.  kön,  siägte.    -,  v,  a,  föda, 

frambringa,     — ,  V.  n,  para  sig, 
Genealollgical,  a.  hörande  till  slägt. 

register.     — gist,  8.    en   som    skrifver 

slägtregister.      -gy^    S,    slägtregister, 

staratafla. 
Gen  er  able,  a.  som  kan  framfödas. 
General,  a.  allmän,  vanlig,     in  -,  I 

allmänhet,  öfverhufvud.    — ,  8.  general ; 

det    hela.       -issimO,    8.    fältherre. 

-ity,     8,     allmänhet;     generalitetet. 

the  —  of  men,    de   flesta  menniskor. 

-ization,  S.  förallmänligande,   -ize, 

V.  a.  förallmänliga,     -ly,  ad.  öfver- 

hufvud,  allmänt,  gemenligen,  vanligen. 

—ness,    8,    allmänhet,    allmänlighet. 

—ship,    8,    generalsvärdighet,     -ty, 

8.  generalitet. 

Generjjant,  s.  alstringskraft,    -ate, 

v.  ö.  föda,  afla;  förorsaka,  -ation, 
8,  födsel,  fortplantning;  siägte,  led; 
mansålder ;  sekel.  — ativO,  a.  födande, 
-ator,  5.  alstrare ;  alstringskraft.  -IC, 
a.  ett  siägte  tillhörande.  — OSity,  5. 
ädelmod,  frikostighet.  —OUS,  a.  ädel- 
sinnad;  liflig  (om  djur);  välgörande, 
-OUSneSS,  5.  frikostighet. 

Genesis,  8,  skapelseboken,  1.  Mosis  bok. 

G  enet,  s.  spansk  hingst  af  klipparestorlek. 

Genera,  S.  Geneve;  enbärsbränvin. 

Genial^   a.  frambringande,  alstrande; 


Geniculate 


Get 


165 


medFöJcl;  genialisk;  glädtig,  munter; 
okoustlad. 

Geiliculallte,  a,  försedd  med  knän; 
T.  ledfull.  — ,  v.  a.  hopknyta,  sam- 
manlänka, —tion 5  8,  knäböjning; 
afsatser'pa  orter. 

Oeiliculum,  5.  T,  stängel. 

Oenio,  s.  snille. 

OenitJIal,  a.  hörande  till  aflelse.  ge- 
nitals, pL  födslodelarne.  -ing",  3» 
paradisäple.  — ive^  S,  genitiv.  — OFj  3. 
fader;  fostrare.     -Ure,  8.  födelse. 

Oenins^  s.  genius,  ande,  skyddsängel; 
snille;  lynne. 

Genteel,  a.  artig,  höflig,  belefvad;väl 
klädd.  -nesS,  8.  nätthet;  höflighet, 
belefvenhet.  [gentian. 

Gentian,  s,  gentian.    -ella,  s.  fält- 

Gentiljje,  s.  hedning,  -ism,  8.  heden- 
dom. — itiOUS,  a.  ärftlig  (inora  en 
nation    ell.    familj).      — ity  j    8,    ädel 

börd ;  belefvadt  uppförande ;  hedendora. 
Gentle,  a.  af  förnäm  börd;  af  gammal 
familj;  mild,  höflig.  förbindlig,  sedig; 
tam;  saktmodig;  lätt.  —f Olk ,  8* 
bättre  folk,  stundspersoner,  —man, 
8.  förnära  raan,  herre.  ~  of  the  kmg*a 
bedcliambre,  kammarjunkare.  a  — 
pensioner,  en  af  kongl.  Hfvakten. 
—  usher,  kammartjänare,  -manlike, 

-manly,  a.  artig,  hederlig,  -man- 
liness ,  8.  hederligt  uppförande. 
-manly,  ad,  pä  herrevis.    -man- 

Sllip,  8,  förnära  stSnd ;  »värdighet ; 
hederligt  uppforande.  — ness,  8.  för- 
näm börd;  artighet;  mildhet;  benägen- 
het, -woman,  8.  adelsdam,  adels- 
fru ;  kammarjungfru ;  fröken. 

Gently,  ad.  mild,  höflig,  artig. 

Gentry,  s.  herrefolk,  stSndspersoner; 
höflighet.  flande. 

Genuflection,  8.  knäböjning,  knäfal- 

Genuine,  a.  naturlig,  äkta.    -ness, 

.5.  äkthet,  pannskyldighet. 

Genus.  s.  slägte,  genus. 

GeoHcentric,  a,  med  samma  medel- 
punkt  som  jorden,  —de,  8.  skaller- 
sten, ömsten.  -desy,  8.  landtmät- 
ning,  landlmäterikonst.  -dctical, 
vt.  hörande  tiU  landtmätcnen.    -gra- 


plier,     8.     geograf,-  jordbeskrifvare. 

-graphical,  a.  geografisk,    -gra- 

phy,  S.  geografi,  verldsbeskrifning. 
-logy,  s.  geologi,  läran  om  jordens 
natur.      -mancy,    s.    punkterkonst. 

-meter,  5.  landtmätare.  -metri- 
cal, a.  geometrisk,  -metrician, 
8,  landtmätare.  -metrize,  v.  n. 
afmäta  fält.  -mctry,  8.  geometri, 
jordmätingsläran.     — tic,  a.  jordisk 

Geranium,  5.  storknäf  (ört). 
G  er  bo,  «.  T.  kärfve. 
Gerfalcon,  8,  gamfalk. 

German,  8.  tyskan,  tyska  sprSket.  -, 
a.  tysk;  närskyld,  köttslig.  —  flutey 
flöjttraver.  —  ocean.  Nordsjö.  —  text, 
T,  frakturstil. 

Germander,  s.  gamander  (ört). 

Gerra||e,    8,    grodd;    fröet*  i    ett    ägg. 

-inate,  v.  n.  gro ;  spricka  ut.  -Ina* 

tion,  8.  groning;  utsprickning. 

Gerund,  5.   T.  gerundium. 

Gesling,  3.  hänge  pä  träd. 

Gestation,  5.  hafvande  tillstSnd;  drag- 
tighet  (om  djur). 

Gesticulallte,  v.  n.  åthäfva  sig,  nyttja 
Stborder,  gestikulera,  -tion,  8,  ge« 
stikulerande;  narraktiga  åtbörder. 

Gesture,  S.  åtbörd,  äthäfva;  kropps- 
ställning.     — ,  v.  n.   nyttja  åtbörder. 

Get,  v.  a,  <Sc  n.  i%,  bekomma,  ådraga 
sig;  föranstalta;  bemäktiga  sig;  öfver- 
tala;  skaffa  bort;  komma,  hinna  till; 
gå  bort;  begifva  sig,  förfoga  sig;  blifva; 
afla.  to  —  one*s  lesson,  kunna  sin 
läxa.  to  -  the  tetter,  förekomma. 
to  —  with  child,  göra  med  barn. 
to  -  above,  öfverträfTa.  to  -  abroad, 
gå  ut,  bli  gängse,  to  —  away,  komma 
undan,  smyga  sig  bort.  to  —  before 
one,  förekomma  en.  to  —  down, 
stiga  ned  ell.  utföre.  to  -  from,  aU 
draga,     to  —  in,  införa;    gå  in.     to 

—  into,  intränga;  smyga  sig  in.     to 

—  off,  afdraga;  föryttra;  draga  sig 
lyckligt  ur  spelet,  to  —  on,  fram* 
skrida,  to  —  out,  komma  ot;  ut- 
veckla, to  —  over,  gå  öfver,  komma  öf- 
ver,  öfvervinna.  to  "thro^igh,  komma 
igenom,  gcnomdrifva,    to  -  together, 


166 


Getter 


Rrsamla.  to  —  up,  stS  upp,  stiga  opp ; 
upphäfva;  uppväcka,  -ter  5  S,  som 
fSr,  förskaffar;  aflare,  frambringare. 
~till2'j  5.  vinst,  fSrvärfvande  ;•  aflelse. 
öewgaw,  5.  glitter,  lappri,  leksak.  -, 
a.  glittrande;  utan  värde. 

Gliastllfalj   a.  faslig,     -liness,  s. 

förskräcklighet;  likfärg.  —ly,  a.  hisk- 
lig, faslig;  blek,  likfårgad. 

Glierkillj  s,  vingurka,  saitgurka. 

CfhOSt,  s.  ande,  sjal ;  spöke,  -fatlierj 
S.  biktfader,  -lincss,  s.  andeligbet. 
— ly,  a.  andelig;  faslig. 

Giant,  5.  jätte,  rese.  -esS,  S.  jättinna. 
-like,  ~ly,  a.  jättelik. 

ijib,  S.  kran. 

Gibber,  v.  n,  tala  rotvälska,  tala  otyd- 

ligt.    — isll,  5.  rotvälska,  galimathias. 
Gibbet,    S.    vippgalge;    tvärbjelke.     — , 

V.  a.  upphänga ;  hänga  i  galge. 
Gibble-gabble,  5.  sliddersladder. 

Gibbllosity,  s.  puckiighet.    -ous,  a. 

puckelryggig,  kullrig. 
Gibe,  fi.  narri ;  hSn ;  stickord.    — ,  V.  W. 

skämta.    — ,  tJ.  a,  bespotta,    -r,  S.  be- 
Giblets,  S.  pl.  gSskrSs.  [gabbare. 

GidclyineSS,  S,  svindel,  yrsel  i  hufvn. 

det;  vankelmod,  orabytlighet;  glädtig* 

het;  tanklöshet,     —y,   C.    yr;    kring. 

svängande;   ostadig;    tanklos;  pstyrig. 

-,  V.  a.  göra  yr.  ~y-brained, 
-y-lieaded,  a.  tanklös,   -y-paeed, 

Gier-eagle,  s,  gamörn.     [a.  vacklande. 
Gift,  5.  gåfva,  skänk  ;  skicklighet,  talang. 

-,  V.  a.  begSfva.     -ed,  a.  begSfvad, 

försedd  med;  talangfull.  [vagn. 

Gig,    S.   gigg;    snorra;    giga;    ett  slags 
Gigantljean,  ~ic,  a.  jättelik. 
Giggle,  v.  n.  flina,  le  i  mjugg.     -,  s. 
Giggmill,  s.  valkqvam.        [sraäskratt. 
Giglet,  S,  glädjeflicka. 
G I  got,  $.  fSrlSr. 
Gild,   v.  a.   förgylla,     -er,   S,   för- 

gyllare;  gyllen  (mynt). 
Gill,  s.  mStt  af  ett  hälft  qvarters  rymd; 
Gills,  S.  pl.  fiskgäl.       [jordref;  slinka. 
Gillyflower,  5.  neglika;  nattviol;  lev* 

koja. 
Gilt,  S.  förgyllning,     -liead,  S,  guld- 

in^ilare  (fisk),     -tail,  tV.  gulddocka. 


Give 

Gim,  a.  täck,  nätt.    »crack,  s.  tusen. 

konstnär. 
Gimbllals,  s.  pL   böglame   p%  en  ^5* 

kompass,     —let,  S,  svickborr. 
Gimlet,  S,  nafvare,  handborr. 
Ginimal^  $.  bögel.  -bit,  S.  riugkindked. 
Gimmer,  5.  konststycke. 
Gin,  s.  giller,  fälla;  pinbänk;  ett  slags 

pump;  enbärsbränvin.    — ,  v,  a.  fSnga, 

snärja.  [—bread,  S.  pepparkaka. 

Ginger,  5.  ingefära,    wild  -,  citverrot. 

Gingerljly,  ad.  noggrannt.    -ness,  s. 

noggrannhet;  ömhet. 
Glngle,    s.    klang,    slammer;    bjellra. 

-,  v.  a,   skaka  att   det  klingar.     — , 

V.  n.  klinga. 
Ginnet,  s.  mulSsna;  klippare, 
Ginshop,  S.  bränvinskrog. 
Gip,  v.  a.  taga  ut  inelfvorna. 
Gipsy,  s.  zigenare,  tattare;  zigonerska, 

tatterska. 
Giraffe,  s,  giraff,  kamelopard. 
Girandole,  «.  armljusstake. 
Girasole,  S.  solros;  solsten. 
Gird,  s.  stickord,    hy  girds,  ad.  oftare. 

— ,  v.  a,  omgjorda ,  omgifva  ,  insvepa, 

omringa.      — ,    V.   n.    gifva    stickord. 

—er,  S.  tvärbjelke,  kroppSs.     -ing^ 

S,  klädning. 
Girdle,    s.    gördel,    bälte;    infattning. 

-,  V,  a,  omgjorda.     -belt,  s,  bälte, 

lifgördel.     — r,  S,  gördelmakare. 
Gire,  o,  krets. 
Girl,  S,  flicka;  tveSrigt  rSdjur.     -Ish, 

a.  flickaktig,  barnslig.     -Isliness,  S, 

barnsligt  väsende. 
Girrock,  S.  käring  (ett  fiskslägte). 
Girth,  s.  sadelgjord,  bukgjord;   under- 

lifvet:    förband;   omkrets.      — ,   V.  a. 

spänna  till. 
Gise,  v.  a,  ofverlemna,  uthyra, 
Gisie,  S.  pant;  gislan. 
Gist,  S,  nattläger. 

Gith,  s.  svartkummin,  spansk  peppar. 
Give,  v.  a.  &  n.  gifva,  skänka,  öfver- 

lemna,  öfverlSta,  meddela,    tillställa; 

tillstädja,  eftergifva;  åstadkomma,  af. 

säga  sig,  taga  afsked ;  tycka  om ;  (on, 

upon)    anfalla,    angripa;    förfoga    sig 

till;   riira  sig;  slakua;  smältas,     to -^ 


Gives 


Glimmer 


167 


hacJc,  draga  sig  tillbaka,  tö  ~  evi- 
dence, vittna,  to  —  forth,  utsprida, 
göra  bekant.  to  —  ground,  vika. 
to  -inta,  bifalla,  to  -  joy,  lyckön. 
ska.  to  —  o/f,  upphöra,  afstS.  <0  — 
one  the  slip,  smyga  sig  ifrSn  en. 
to  —  out,  utdela ;  föregifva ;  annonsera. 
to  -  over,  öfvergifva,  afstS  ifrSn. 
to  ^  up,  uppgifva;  T,  sticka  upp. 
— Fj  8,  gifvare.  ^  of  a  hill,  trassant 
af  en  vexel. 

Giyes,  S.  pL  bojor,  Qättrar. 

Cfizzard^  S.  kräfvan  pä  fäglar;  örraagen. 

Giabrity,  s,  glatthet. 

Glaciyal,  a.  isig,  kall.    -ate,  v.  n. 

blifva   till   is;   glacera.     -ation^   «. 
isning,  is.    -er,  g.  isberg.    -OUS9  a. 
isig;  lik  is. 
Glacis,  8.  sluttning;  fältvall. 
Glad,  öf.  glad,  munter,  förnöjd.    -deB, 
V.  a.  glada,  fröjda,  fägna.     -föl,  Ö. 
glädjeful,    fröjdeful.      -fttlllCSS,    8, 
glädje.     -neSS  ,  8,  glädje,  "^glädtighet, 
fröjd,     --some,  a.  glädtig,  glädjeful, 
fröjdande.      -SOinenesS,   8,    glädje, 
glädtighet,  munterhet. 
Glade,  5.  öppning,  uthuggning  i  skogen. 

Gladen,  Gläder,  8.  svärdslilja. 
Gladia|{te,  a.  svärdformig.    -tor,  s. 

fäktare,  gladiator. 
Glair,^.   rä  ägghvita.     -,  V.  a.   be- 

stryka   med   Sgghvita.     -age,    3,  T, 

bestrykning  med  ägghvita. 
Glaire,  8,  svärd;  makt,  välde. 
GlailClIe,    8,    glans,    skimmer;    blick,. 

öfversigt.     -,   v,  n,   glänsa,   skimra. 

-,  V.  a.    hastigt  öfverse.     -ing,    a. 

flyktig,  hastig,     -illgly,  ad.  hastigt, 

flyktigt. 
Gland,  s.  körtel,    -age,  *.  svlnrdda 

af  ållon.    -ers,  8,  pl,  qvarkan  (häst- 
sjukdom).   -iferOUS,  a.  Silonbärande. 

-ule,  8.  liten  körtel,     -uloslty,  8. 

körtelaktighet.  -nlons,  a.  körtelaktig. 
Glare ^  8,  skimmer,   glans.     — ,  «7.  71. 

skimra,   glänsa;   ee  stint   p%  en.     — , 

V,  a.  blända. 
Glareons,  a.  klibbig,  lik  Sgghvita. 
Ghtring,  a,  bländande,  lysande.    — ly, 

0,d,  ögonskenligt. 


Glass ,  8.  glas,  dricksglas  ;  klunk ;  8pe5 
gel;  timglas;  teleskop;  glans,  glasyr.' 
-,  a.  glas-,  af  glas.  -,  v.  a.  betJlcka 
med  glas  ;  glasera ,  polera.  — blower, 
5.  glasbU^sare.  -founder  ^  s.  glas- 
makare.  -farnace ,  S.  glasugn. 
-gazing,  a.  speglande  eig.  -grin* 
der,  8.  glasslipare.  -llOUSe,  8. 
glashytta,  glasbruk.  — ElP.a,  8.  glas- 
handlare, -metal,  S,  smält  glas. 
-tube,  S.  glasrör.  -Ware,  S.  glas- 
vara.  -TVOrk,  s.  glasbruk.  -WOrt, 
8.  sodaört.  — y,  a.  af  glas;  genom- 
skinlig.  IblSgrS. 

Glanc||oma,  s.  grä  starren,  -ons,  a. 

Glave,  8,  glafven,  sabel. 
Glaymore,  s,  bredt  och  stort  svärd. 
Glaze,  v.  a,  förse  med  fönster  ell.  glas ; 

glasera,     glazed  frost,  glanskis. 
Glazier,  S»  glasmästare. 
Gleam ,  S.  strSle ;   skimmer.     — ,  V,  ö. 

BtrSla,    glimma,    blänka,     -"ing,    8, 

ljusstråle,  Ssksträle.    — y,  a.  strålande, 

skimrande. 
Glean,  5.  spillad  ax  pä  Skern ;  axknippa. 

—er,  8.  axplockare;  samlare,  —ing,  3. 

axplockning.  — ingS,  5.  pL  qvarlefvar. 
Glebjje,  5.  jord  och  grund;    prestg-^rd. 

-ons,  a,  torfvig. 
Glede,  8.  glöd,  eldkol;  hönstjuf  (fSgel). 
Glee,  S.  glädje,  lustighet;  skämt,    -ful, 

a,  lustig,    -fulness,  8,   munterhet, 

glädje. 
Gleek  ,  5,   musik;   musikant;  spe.     — , 

V^n,  (at)  göra  narr  af;  förnö ta  tiden 

med  lappri. 
Gieet,   *.   tunnt  var   ur  aSr;    dröppel, 

— ,  V,  n.  vara  sig;  di-ypa. 
Glen,  9.  smal  och  djup  dal,  bergsklyfta, 
Glene,  S,  T.   ögongrop;   fogning  eller 

hSl,  hvari  ett  ben  är  fogadt  och  tager 

i  ett  annat, 

Glew,  8,  lim.  -,  v.  a,  limma,  -iness^ 

8.  klibbighet.     -ish,  a.  klibbig. 
Glib 5    c    klibbig,    slipprig;    flytande. 

— ly,  a.  hal,  slipprig,    — ,  ad.  slipprigt. 

-ness,5.  slipprighet,  halhet;  talförhet. 
Glide,   8.   glidning.     — ,  V,  n.   skrida, 

rinna  sakte.. 
Glimmer^  8.  glimmer,  svagt  skeu ;  kalt' 


168  Glimpse 

guld.  — ,  V,  rt.^skimra,  glimma,  skina 
svagt.  [förgänglig  glans;  skymt.' 

OliiUpSOj  8.  hastigt  sken,  skimmer,  blixt ; 

Glistilen,  -er,  v.  n.  glimma,  glittra, 
tindra.  [V,  n.  glänsa,  glittra. 

Glitter,  S,    glans,  glitter;    strSle.     -, 

Gloaming,  5.  skymning.  [blickar. 

Gloat,  v.   n.   snegla,   kasta    forstulna 

Globard,  S.  lysmask. 

Globjlated,  a,  rund,  klotformig.  -6, 
3.  glob,  klot,  kula.  celestial  — ,  him- 
melsglob, terrestrial  -,  jordsglob. 
-e-daisy,  S,  blä  tusenskon.  -e-fish, 
8.  klotfisk.  ~e-flOW©r,  s.  buller- 
blomster, ängbullar,  -e-thistle,  S, 
8,  klottistel.  -OSe,  a.  klotformig, 
kulformig.  -OSity,  S.  rundhet,  klot. 
form.  -OHS,  -Ular,  a.  klotformig. 
-Ule,  8.  liten  kula,  bläsa.  -ulOUS, 
CL.  lik  en  liten  kula.    — y,  ä,  klotrund. 

Glomerllate,  v.  a.  nysta,  formera  till 
en  boll.  — atiOn,  5.  nystning,  hop- 
veckling;  samlande,  förökande.  ~OUS, 
a.  hopnystad ;  klotformig. 

OlOOm,  8,  dunkelhet,  dysterhet;  sorg- 
senhet. — ,  V,  n,  vara  dunkel,  dyster, 
bedröfvad.  — ,  V.  CL.  göra  dunkel,  be- 
dröfva.  -iliess,  8,  dunkelhet,  -y, 
a.  dunkel,  dyster,  mörk,  mulen. 

Gloriljed,  a,  prisad;  härlig,  -fica- 
tion,  8.  förherrligande,  förhärligande. 
—fy,  V,  a,  forhärliga,  förklara;  upp- 
höja till  ära.  -OUS,  a.  härlig, 
prisvärd,  förträfflig.  -OUSnesS,  8. 
härlighet. , 

Glory,  5.  ära,  pris,  heder;  himmelsk 
lycksalighet ;  namnkunnighet ;  glans, 
härlighet;  strSlring,  gloria.  — ,  V,  71, 
finj  skryta,  yfvas,  berömma  sig. 

Gloss,  5.  glans,  glanske;  förklaring 
öfver  nSgot  mörkt.  — ,  v.  a.  polera, 
glätta;  uttolka.  — ary,  8,  glossarium. 
—er,  8,  polerare,  glanskare ;  uttolkare, 
kommentator.  — inCSS,  8.  glans, 
skimmer,  politur.  -Ographer,  8, 
en  som  författar  ett  glossarium ,  kom- 
mentator.    — y,  a.  glatt,  polerad. 

Glottis,  8,  lufthSlet  till  luftröret. 

GlOUt,  V.  71.  se  sur  ut,  se  ledsen  ut. 

Gloye,  8.  handske,  -r,  8,  handskmakare. 


Go 

Glow,  8.  glödande  hetta; '  häftighet; 
liflig  färg.  — ,  V.  a.  glödga,  göra  glö- 
dande. — ,  V.  n.  glöda ,  brinna ;  lysa 
starkt;  rasa.     — WOrm,  5.  lysmask. 

Gloze,  8,  smicker;  förevändning,  — -, 
V.  71,  smeka,  lisma. 

GluJIe,  8.  lim,  klister.  — ,  V.  a,  limma, 
klistra,  hopfoga.  — e-I)Oiler,  S.  lira- 
kokare.  -e-pot,  8,  limpanna.  — Ish^ 
a,  limmig,  klibbig. 

Glum,  a,  harmsen,  knorrig,  surmulen. 

Glut,  8,  mätthet,  öfverflöd;  afsmak. 
— ,  V.  a,  sluka;  öfverlasta,  mätta; 
väcka  äckel. 

Glut||en,  8»  klibb.^  -inate,  v,  a,  hop- 

limma.  — iliatioil,  8,  hoplimning. 
— inative,  a.  hoplimmande;  T.  hop- 
dragande. -illOUSj  a.  klibbig, 
-inOUSneSS,  8,  klibbighet. 

glutton,  8,  storutare,  frässare;  filfras, 
jäi-f.  -ise,  V,  a.  svälja,  frSssa.  -OUS, 
<X.  glupsk,  fråssande.  — y,  8.  glupskhet. 

Glyn,  8.  bergsklyfta. 

GlyllpMc,  8,  T,  rand,  urhSlkning. 
— ptiCj  8,  gravyr  i  sten. 

Guar,  Gliarl,  v.  n.  brumma,  morra. 
-ed,  a.  full  med  knölar,  knölig. 

Ghasll,  v.  n,  bita  hSrdt  i,  sä  att  det 
knastrar;  skära  tänder;  rasa.  '-llSgy 
8.  tandagnisslan. 

Gnat,  8,  mygga,  -flower,  S.  stSndört. 
-snapper,  S,  ilugsnappare  (fSgel). 

Gnaw,  v.  a,  gnaga,  skafva  med  tän- 
derna; bita. 

Gnomlje,  S.  gnom,  bergande;  tänksprc^k. 
-ical,  a.  gnomisk.  -onics,  8,  2^^» 
gnomoniken,  konsten  att  inrätta  tira- 
stenar. 

Go,  V,  n,  gä,  stiga,  färdas,  vandra; 
lyckas ;  beträffa ;  gS  ut  p3 ;  räcka  till ; 
gälla;  tyckas,  to  -^  a  journey,  göra 
en  resa,  to  —  along  ^  gä  sin  väg, 
färdas  framät.  to  -  alout  one's 
husinesSf  sköta  sin  syssla,  to  —  hack, 
draga  sig  tillbaka;  vända  om.  to  — 
hack  from  one's  word,  taga  sina 
ord  tillbaka,  to  -  "backward,  gä 
baklänges,  to  —  heyond ,  gä  förbi; 
öfverträffa;  bedraga,  to  —  for,  gä  för 
att    hemta,    gä    efter;    anses,    gälla. 


Gobetween 

hällas  fgr.  to  -  forward,  fortfara; 
göra  framsteg.  to  —  near,  nalkas. 
to  —  off,  vika  undan  J  dö;  fä  afsätt* 
ning.  to  -  on,  fortfara,  to  -  'out, 
slockna,  to  —  over,  fara  öfver;  slä 
sig  till  ett  anqat  parti,  to  -  through, 
tränga  sig  fram.  to  —  upon  tick, 
taga  pä.  kredit,  to  -  with  child, 
vara  hafvande.  to  —  wrong,  misstaga, 
bedraga  sig.  —,.  Ä.  gSng,  lopp;  sätt. 
-between,  $,  underhandlare.  -Cart, 
s,  gSngstol  (föi:  barn).  -dOWH,  S, 
fall;  klunk. 

Ooad,  s.  oxgissel.    -,  V,  a.  fösa,  drifva. 

fiOal,  5.  mSl,  ändamSl,  syftemäl. 

Go  ar,  s.  kiu 

Goat,  s,  get.  -beard,  -bread^ 
-majoram,    s.   salsofi,   bockskägg 

(ört),  -chafer,  5.  timmerman  (insekt). 
-fish,  s,  raajfisk.  -hart,  5.  osnöpad 
bock.  -herd,  3.  getherde,  -ish, 
a,  som  luktar  bock;  kSt,  kättjefal. 
—milker,  3.  qvällknarren,  nattskräfva. 
-'S  stones,  S.  pl.  stSndört.  -'S 
thorn,  3.  dragant  (ört). 
Gob,  Gobbet,  s.  stor  bit;  munfull. 
— ,  V.  a.  sluka  pä  en  gäng. 

Gobble,  v.  a.  glufsa  i  sig.  ~,  v.  n. 
locka  som  kalkontuppen,  -gut,  3, 
frSssare.     — r,  $,  frSssare;  kalkon. 

Goblot,  3.  bägare,  dricksbägare. 

Goblin,  3,  buse    snöke. 

God,  3,  Gud.  for  -  ormercy,  för  Guds 
skull;  för  intet.  — ,  V.  a.  förguda. 
-bote,  S,  offentlig  kyrkoplikt.  -Cilild, 
fson,  daughter J,  s.  gudbarn.  -dess, 
S,  gudinna,  -father,  3.  gudfader. 
-head,  s,  gudom,  gudomlighet.  -leSS, 
a.  gudlös,  ogudaktig.  -like,  a.  gu- 
dalik;  from.  -liness,  3,  gudlighet, 
fromhet,  helighet.  — ly,  ö5.  gudlig, 
from,  helig,    —mother  3.  gudmoder. 

-ship,  s.  gudom.    «-ward 5  ac2.  i 

anseende  till  Gud. 
God  wit,  3.  rotgel  (f^gel). 
Goer,  3.  fotgängare. 
Gog,  3.  hast,  ifver.       [glosögd;  fSrögd. 

Goggle,  v.  n.  bliga,  skefva.  -eyed,  a. 

Going,  p.  gSende.  — ,  3.  gäng;  bortresa; 
hafvande  tillständ.  I  am  -,  jag  hällar  pä. 


Goodnight        169 


GÖla,  3.  T,  reffla. 

Gold,  3.   guld;  penningar,     -beatér,^ 

3.  guidsiagare.     -bcater-skln ,  ^.j 

guldslagarhinna.  -bOUUd,  3.  infattad, 
i    guld.     —dust,   3,    fint   guldpulver. 

-flnch,  3.  stegiitsa.  -finer,  3.  guid-l 

skedare.  -fish,  5.  guldfisk,  -flower,' 
3*  berglänke.  -foil,  $:  bladguld.j 
-glimmer,  3.  gul  glittersand,  katt-: 

guld.  -hammer,  5.  gröning.  -ing, 

5.  renett.  -lace,  8-  guldgalon.  -Icaf, 
3,    bladguld..      -noy,     s.     guldfisk. 

-pleasure,  3.  dodra.    -size,  3. 

triindrärg  till  förgyllning.  -^Smlth, 
3.   guldsmed.      -Splnk,   S»   gröning. 

-thread,  -wire,  s.  guldträd. 
-weight,  3.  guldvigt.    -y-locks, 

3»  pl.  björnmossa. 

Golden,  a.  gyldene,  af  guld ;  glänsande ; 
guldgul;  fdrträfflig,  lycklig.  —  herh, 
trädgärdsmolla.  —  number,  gylleo* 
talet.    -  rule,  regula  de  tri. 

Golf,  8.  hövälm,  höstack»  •^Stlck,  $. 
hötjufva ;  hällträ. 

G  oil,  3,  tass,  ram,  labb. 

Gome,  5.  vagnssmöija. 

Gondo{{la,  s.  gondol,    -lier^  a,  rod* 

dare  pä  eu  gondol. 

Gone,  p,  gängen,  förgängen.  ->  in 
drink,  drucken.  —  in  years,  Slder- 
stigen.    —  with  child,  hafvande. 

Gonorrhoea,  3,  dröppei. 

Good,  a.  fcomp,  letter,  3up,  hest) 
god,  from,  välgörande;  tillräcklig; 
beqväm.  for  —  and  all,  med  allo. 
to  make  — ,  godtgöra;  bevisa,  pästä; 
genomdrifva;  ansvara  för.  — ,  ai, 
bra,  godt.  — ,  t.  välan!  — ,  $,  godt, 
gagn ,  förmän ;  allmänt  bastå ;  dygd. 
goods,  pl,  gods,  varor,  saker,  egen» 
dom;  last,  laddning;  husgeräd.     — a« 

bearing,  3,  väirörhäilande,  -bree- 
ding, 3,  lefnadsvett.    -frlday,  e. 

längfredag.  -liking,  8,  bifall,  gil- 
lande.  — lineSS,  3,  skönhet,  fägring, 
behag.  — ly,  fl.  skdn,  vacker,  förträff, 
lig;  lycklig.  — ,  ad.  skönt,  — man^ 
s,  husfader,  husbonde,  —nature,  3» 
godsinthet.  — neSS,  3,  godhet,  from» 
het,  barmhcrlighet ;  kraft,  saft.  — nightia 


170        Goodspeed 

S.  aftonrausik,  serenad.     ~Speedj  S, 

välgSng.  -s-train,  s.  godståg,  -wife, 

3.  matmoder.    — will^  8,  välvilja.  — y, 
CfOOd,  V.  a,  gödsla.  [$,  kära  mor. 

Ooose,  s»  gSs;  gSsspel;  skräddares 
prcssjem.  —berry,  «.  stickelbar, 
krusbär.  -Cap,  s.  tolp.  -foot,  8, 
xnolla.      -giblets,    8.   pi.    gSskräs. 

-grass,  8,  snärjgrSs.   -neck,  8.  T. 

svanhals.  -pen,  8.  gässtall.  -qulll, 
8,  gåsfjäder.  -rush,  8.  borsttSg. 
-tongue,  5.  strandkill. 

Gorbelly,  8.  storbuk,  isterbuk. 

CforcOCk,  8,  orre. 

GorcrOW,  «♦  askrSka. 

Gordlan,  a.  gordisk,  förvecklad. 

Gore,  8,  kil  (i  en  skjorta);  svickla; 
..stannad  blod.     — ,  v.  a,  borra. 

Gorge,  8.  kräfva  pS  en  fSgel ;  svalg; 
drick,  klunk;  ingSng  till  en  fästning; 
bergpass.  — ,  v,  a.  öfverlasta  med 
mat  ocb  dryck;  mätta;  sluka.  — ,  v. 
n,  äta,  Mssa. 

Gorgeous,  a.  kostbar,  härlig,  glän- 
sande. — ness,  $.  skimmer,  glans, 
prakt.  [krage. 

Gorget,  8.  ett  slags    fruntimmer . hala. 

Gorgon,  8.  medus. 

Gorhen,  8.  orrhöna. 

Goring,  8,  T.  gilning  af  ett  segel. 

G  ormand,  8.  frSssare.     -ize,  v.  n. 

frässa,  sluka. 
Gorse,  S.  gins?  (ört). 
Gory,  a.  gorrfuU,  blodig,  mordisk. 
Goshawk^  S,  hök,  sJaghök. 
Gosling,  8,  gSsunge;    häng©  (pS  träd). 

—weed,  8,  snärjgräs.  [gelist. 

Gospel,  8,  evangelium,    -ler,  8,  evan. 
Gossamer,  8.  T,  lina  trädar  1  årOhus ; 

sommartrSd  (spiadelvSf). 
Gossip,    8,    medfadder;    pratmakerska. 

— ,    v,   n,    pladdra,    sladdra;    dricka 
Gosting*,  8.  kräpp.  tbyttöl. 

Gothical,  a.  götisk,  gammalmodig. 
Goud,  8,  vejde.  [med  hälkjern. 

Gouge,  8.  hålkjern.    -,  V.  a.  urhSlka 
Gouland,  8,  ringblomma» 
Gourd,  8,  kurbits,  vattenmelon;   rund 

flaska;   tärning,     -inesa,   8.  sp&tt  (i 

hästens  ben).  -WOrm,  8.  lefvermaak. 


Graduation-house' 

Gout 5  6.  gikt,  podager.  -inesS,""^. 
gikt,  giktaktighet.  -swollen,  a, 
svullen  af  gikt,  —weed,  8.  sqvaller- 
kSl.  -wort,  8.  mSra,  margräs.  ~y, 
a.  giktfuU,  giktsjut. 

Goto,  s,  stack,  vSlm,  hop.  — ,  v,  Oé 
hopa,  sätta  i  stack. 

Govern,  v.  a,  regera,  förvalta,  styra; 
anordna.  — ,  V.  n,  herrska.  -able,J 
a.  som  kan  styras;  lydig,  regerlig.' 
-ance,  8,  styrelse,  förvaltning,  -ante, 
8.  guvernant,  uppfostrarinna.  — eSS, 
8*  herrskarinna ;  guvernant.  — mont, 
8.  regering;  regeringsform;  stSthSller- 
skåp;  län;  eftergifvenhet.  -Or,  8, 
regent,  styresman;  stSthällare,  lands. 
höfding. 

Gown,  8,  klädnicg;  iSngrock;  mantel, 
kåpa;  amtsklädning.  —ed,  a.  klädd 
i  mantel,  —man,  8,  embctsman,  prcst, 
domare. 

Grab,  v,  a.  g^^^a,  fasttaga. 

Grabble,  v,  o.   grabba  i,  handtera. 

Grace,  s.  nSd,  gunst,  bevSgenhet;  tack- 
sägelse ;  behag;  gratie,  täckhetsgudinna ; 
fögring,  behag;  titel  som  gifves  herti» 
gar  och  erkebiskopar;  bön  till  ell.  frSn 
bords.  — ,  V,  a,  sira,  smycka;  hedra. 
-cup,  8,  tacksägelseskSl.  -fal,  a. 
behaglig.  -fulnOSS,  8,  behaglighet. 
—less,  a.  oanständig,  ohyfsad. 

Gra'cijjle,  a.  smärt,  spenslig,    -lent, 

a.  tunn,  iSng.    — lity,  8,  spenslighet. 

Gracious,  a.  nSdig,  välgörande;  be- 
haglig, täck;  dygdig.  — ness,  8.  nä- 
dighet ;  huldhet ;  behaglighet ;  frorahet. 

Graduation,  8,  fortgång,  gradvis  till- 
tagande ;  slutföljd.  -atory,  8,  trapp» 
till  kyrkan.  — ,  a.  gradvis,  -e,  8, 
grad,  rang.  — ieut,  a,  gäende,  skri- 
dande,  stigande.  — ual,  a.  som  sker 
trappvis.  — ,  8.  gmdual  (^alm).  — ua- 
lity,  8,  ordentlig  fortgSng.  -ual- 
ness,  8,  gradvis  fortskridande,  -uate^ 
8.  person  som  tagit  graden  vid  ett 
universitet.  —,  V.  W.  promovera  (till 
magister).  — ,  V.  a,  indela  i  grader. 
— uatiosi,  s»  indelning  i  grader;  fort» 
gSng ;  promotion.  -ation-llOUS0^  *• 
graderhus. 


Graft 

Graft 5  S,  ymp,  ympqvist.  -.  V.  O. 
ympa,  okulera. 

Orail,  8,  smä  kora,  hagel. 

Grain,  *.  kom,  säd,  frö;  gran  (vigt), 
gry  i  sten,  Äder  i  trä;  temperament, 
lynne.  -,  v,  n.  gifva  frö.  -ed,  a, 
skroflig,  som  har  narf.  — S,  S*  pl, 
mäsk,  draf,  drank,  -y,  a,  komig; 
priokig. 

Oraminlleous,  a.  gräsbeväxt.    -iyo- 

rous,  a.  gräsätande. 
Grammaljr,  s,  eprSklära,  grammatika. 
—Tian,  S»  grammatiktis ,  en  i  språk* 
läran  kunnig.  -r-SChOOl,  S.  skola 
f3r  de  lärda  språken,  -tical,  ä. 
grammatikalisk,  enligt  språklärans  reg- 

lor.    -ticaster,  s.  skoifux. 

Grample,  S,  krabba. 
Grampus,  S,  löpare  (fisk). 
Granary,  s,  kornhus,  spannmålsmagasin. 
Granate,  S,  granatäplc;   granat. 

Grand,  a.  stor,  hög,  ståtlig,  h&riig, 

ansenlig,  -am,  s*  mormor.  -Child, 
8.  bamabam.  -daughter,  s,  dot- 
terdotter, -day,  5.  högtidedag.  -duke, 
B.  storhertig.  —66,  8.  förnäm  man; 
adelsman  af  gammal  ätt.  — 6Ur,  S,  stat, 
högh^et;  härlighet;  storsinnighet ;  for- 
nämhet.  -eTity,«.  hög  ålder.  -evOUS, 
a.  mycket  gammal,  -father,  s.  farfar. 

-ific,  a.  förstorande.    -ilOQuence, 

8,  högtrafvande  täl.  -lloquous,  a. 
skrytande,  -ness,  S,  storhet.  -inOUS, 

a.  full  med  hagel,    -mother-,  s, 

mormor.     -Sir6,   8.   farfar.     -SOB, 

5.  sonson. 
Grange,  s,  tröskloge;  bondhemman. 
Granite,  s,  granit,  grå  marmor. 
GraniyorOUS,  a.  som  lefver  af  s&d. 
G  rann  am,  s.  mormor. 

Grant,  *.  förläning;  oktröj;  bevillning. 
— ,  V,  a.  iMvilja,  tillåta,  medgifva. 
God  grant  /  gifve  Gkid !  -able,  a.  som 
kan  förlänas.    —66,  S.  förläningsman. 

Granull |ary,  a.  komig;  trind.  -atd, 

v.  a.  korna,  söndersmula.  — ,  V,  n, 
gifva  korn.  — ation,  $,  koniing; 
stötning  till  sniS  korn.  —6,  8.  litet 
korn;  hagel.  — OUS,  a.  full  med  smS 
korn. 


Gratulation       171 

Grape,  s.  drufva;  vlnrefvå.  hunck  of 
grapes,  vindrufva.  -gathering,  s, 
vinbergning.  -sllOt,  S.  dnifhageL 
-stone,  $,  drufkärna.  -TiU6,  #. 
vinstock. 

Grapes,  s.  pl.  spritt  (hästsjuka). 

Graphical,  a.  omständlig,  tydlig. 

Graphomotor,  s,  vinkelmätare. 

Grapjlliug,  8.  änterkrok,  änterhako. 
— nel,  S.  dragg,  litet  ankar ;  jemankar 
i  en  mor.  -ple,  8.  båtshake,  änter- 
hake.  -,  v.  a.  grabba,  haka  i ;  hålla 
fast.  -,  V.  W.  kämpas,  brottas,  -pling, 
8,  fasthaknlng.  -  iron,  änterhake» 
jernklamra. 

Grapy,  a.  fuU  m«d  drufvor. 

Grasp,  8.  tag,  grepp;  handfuU;  våld; 
tvång.  <-»  V.  a.  fatta  i,  med  handen 
gripa.    — ,  V.  n,  cftersträfva. 

Grass,  8,  gräs,  hö,  gräsmark.-  — ,  V,  n. 
blifva  grön,  gräarik ;  grönska,  -blado, 
*.  gräshalm.    -COCh,  S.  liten  hövålm. 

-green,  a.  gräsgrön,  -hopper,  s. 

gräshoppa.  — iness,  s.  gräsrikhet; 
grön  mark.  — plantano ,  S,  ormrot. 
—plot,  8,  liten  gräsbeväxt  plats. 
-poly,  8.  en  art^poleja.  -week, 
8.  bönveeka.  -y,  a.  gräslg,  gräs- 
betäckt. 

Grate,  8»  jemhalster  att  bränn»  ston- 
kol  i ;  jemgaller.  -,  V.  a,  rifva,  raspa jj 
förtreta,     — d,  Ö.  förgallrad;  raspad. 

Grateful,  a.  tacksam,  erkänsam;  an- 
genäm, dyrbar.  — ness,  a.  tacksam- 
het, erkänsla;  angenämhet. 

Grater,  S,  rasp,  rlQem. 

Grati||fication,  S,  benådning;  skänk, 
nöje,  tillfredsställelse,  -fy,  v.  a. 
skänka;  fornöja,  tillfredsställa;  er. 
känna,  -fyiug,  a.  fägnesam,  gläd. 
jande. 

Grating,  a.  flJrtretlig,  bitande.  -,  s. 
rifning,  *«spning.  -S,  8,  ph  T.  trall, 
trallverk. 

Gratis,  ad,  för  intet,  kostnadsfritt. 

Gratitude,  $,  tacksamhet. 

Gratui||tOttS,  a,  oförtjent,  frivillig.  - 
assertion,  ogmndadt  pSstäende.  -ty, 
8.  frivillig  skänk,  vedergällning. 

Gratulayte,  v,  a.  lyckönska,  -tiowj 


172'       Gratulatory 

5.  lyckönskan,  -tory,  a.  lyckön- 
skande. 

Grave,  a.  allvarsam;  förständig;  tro- 
värdig;  vördig;  grof  (ton).  —,  V.  d, 
gräfva;  ingräfva,  uthugga,  rista,  gra. 
vera ;  begrafva.  tO  -^  a  sJlij),  kalfatra, 
harpöjsa  ett  skepp.  — ,  s.  graf;  ac- 
cent gravis,  -clothes,  S.  pL  svep- 
ning, -(ligger,  5.  dödgräfvare.  -lesS, 
a.  obegrafvad.  -ly,  ad.  allvarligt, 
med  värdighet.  — ness,  S,  värdighet, 
allvar;  tyngd,  -stone,  s.  grafsten. 
— yr^rd,  $.  kyrkogSrd,  begrafningsplats. 

dravel,  S,  grus,  grof  sand;  biussten; 
T,  singelgrund.  — ,  V.  a.  sanda,  be- 
6ti:ö  med  sand  ell.  grus ;  förvirra.  — ly, 
a.  sandig,  grusig.    —pit,  S.  sandgrop. 

ClravllerjÄc  gravör,  kopparstickare;  bild- 
huggare; grafstickel.  —ing,  S.  gra- 
vering,  kopparstickning;  intryck,  -ing» 
tool,  S,  grafstickel. 

C(rayita||te,  v.  n.  trycka  till  en  viss 
punkt;  svigta,  -tioil,  5.  T.  tyngd- 
kraften. 

Gravity,  S.  tyngd,  vigt;  allvar. 

Gravy,  S,  saften  af  kokadt  ell.  stekt 
kött. 

Gray,  a.  grS,  askfärgad;  grShSrig.  -, 
$,  grått,  grä  färg.  -beard,  S.  gam. 
mal  gubbe.  -brOCk,  s.  gräfsvin, 
gräfling.  —friar,  s,  kapucinermunk. 
-llOrse,  S.  gråskymmel.  -IlOUnd, 
S.  vindthund.  -Ish,  a.  grSaUig. 
-ling,  s,  barr  (fisk),  -mill,  S.  lätta 
(ört).  -neSS,  S,  grSnad,  grähet. 
-wack,  s.  gråvacka. 

firazjle,  v.  n.  beta,  afbeta.  -,  v.  n. 
snudda  tätt  förbi  (om  kulor),  —ler, 
s.  en  som  betar  boskap  till  afsalu. 

Greas||e,  ^.  fett,  flott,  smörja;  spatten 
(i  hästars  ben).  — ,  V.  d.  smörja,  be- 
stryka  med  fett.  -iness,  5.  fiottighet, 
smetighet.  — y,  a,  flottig,  smetig;  fet, 
stark. 

Great,  a,  stor,  vid,  betydlig;  vördnads- 
värd;  allmän;  namnkunnig;  storsint; 
präktig;  förtrogen;  hafvande,  rSdd; 
sruärtande.  ö  -  way,  vidt.  —  ivith 
child,  hafvande.  a  —  many,  flere, 
mänga,    a  -  deal,  ganska  mycket,    a 


Gridelin 

-  loTiile,  pä  längt  när.  -bellied,  a. 
häftande,  -en,  v.  a.  förctora,  *•,  v, 
n,  biifva  större,  -grandfather,  s, 

farfars  far.  -grandson,  $.  sonsons 
son.  -hearted,  a.  behjertad.  -ly, 
ad.  i  hög  grad.  -nesS,  S.  storhet, 
vidd;  ädelmod. 

Greaves,  S.  pl.  benpansar. 

Grecljlan,  s.  grekisk,  -sm,  $,  gre- 
kiskt talesätt. 

Gree,  s.  tycke,  behag. 

Greed||iness,    s.   girighet,     -y,  a. 

glupsk  ,  snSl ,  sniken ;  häftigt  intagen. 
~  gut,  storätare. 

Greek,  a.  grekisk.  -,  S.  Grek;  gre. 
kiska  språket,  -rOSO,  S.  student- 
ros. 

Green,  a.  grön;  färsk;  omogen;  half, 
torr;  olärd;  växande;  ung;  sjuklig. 
—,  S,  grönska ;  grönsaker ;  grönt ;  en 
grön  plats,  gröngräset.  — ^  V.  a.  göra 
grön.  -chaffer,  $.  grönsaker.  -Cliee- 
Se,  S.  kryddost.  -Cloth ,  S.  borg. 
rätten.  -COlOUred,  a.' blek.  -com, 
s.  sidd.  -eyed,  a.  grönögd.  -lincli, 
S.  gröning  (fSgel).  -gage,  s.  rejnklo 
(plommonsort).  — grocer,  S.  grön- 
mSnglare.  — horn,^.  oerfaren  men- 
niska;  väp.  -hOUSe,  S.  drifnus.  -isll, 
a.  grönaktig,  —ly,  a.  grönaktig;  ny; 
omogen.  — ness,  S.  grönska,  grön 
färg;  omogenhet;  kraft;  nyhet,  -sick* 
ness,  S.  grönsjuka,  bleksot.  -Sward, 
S.  gräsbeväxt  plats.  — weed,  s.  ginst. 
-wood,  S,  grönt,  växande  träd. 

Greet,  v.  a.  &  n.  helsa,  önska  lyck-ti. 
-ing,  8,  helsning. 

G  regal,  a.  hörande  till  en  hjord. 

Gregarious,  a.  gSende  i  flock. 

Gresnial,  a.  hörande  till  barmen. 
Grena||de,  S.  granat  (ihSlig  kula  fylld 

med   brännbara   ämnen),      -dier,  S, 

grenadör. 
Greiiadille,  s.  passionsblomma. 
Grenat,  S.   granat  (ädelsten). 
Gresling,  s.  simpa. 
Grey,  a.  s.  Gray.    -,  *.  forell. 

Gr  ice,  S.  gris,  digris. 

Gr  Ide,  V.  o.  skära. 

Grldeiiu,  s.  gredelin,  Imblomnjefarg. 


Gridiron 

Gridiron,  s.  haister. 

Grief,  s.  sorg,  bekymmer,  smärta,  -fall, 
a.  bekymmerfull.     -ICSS,  a.  sorglös. 

GrieY{|ance,  S,  besvär,  klagan;  ofdr- 
rätt,  betryck.  — ©,  v,  a.  qvälja,  be- 
dröfva.  — ,  V,  n.  sörja,  grufva  sig. 
-OUS,  a.  bedröflig;  smärffull;  gruf- 
1ig.  -OUSness,  S»  bekymmer,  be- 
svär; elände,  olycka;  fasa. 

Griffln,  5.  kondor,  grip. 

Grig,  s,  liten  Si;  vildbasare. 

Grill,  v,  a,  steka  pä  haister,  griljera. 
-ade,  S,  halsterstek.  -y.  V»  a. 
plSga,  qväljå. 

Grim,  a,  grym,  arg,  förskräcklig;  but- 

ter.    -faced,  -looking,  a.  tvär, 

surmulen.  -nOSS^  s,  vresighet;  grym. 
het,  faslighet.  -vlsaged,  a.  för- 
skräcklig. 

Grimace,  s,  grimas;  skrymteri;  sken- 
helighet, (gumma. 

Grimalkin,  S,  gammal  katt;  gammal 

GrimO,  S,  svärta;  smuts.  — ,  V,  a, 
sota  full,  orena,  smörja  ner. 

Grimy,  s,  smutsig,  solig. 

Grin,  v,  n.  grina,  visa  tänderna,  —ner, 
s.  grinare.    — ningly,  ad.  grinande. 

Grind,  v,  et,  mala,  gröpa;  rifva;  slipa, 
hvässa ;  förtrycka,  —er,  S,  skärslipare ; 
slipsten;  qvamsten;  oxeltand.  —ing, 
9»  njugghet.  —mill,  8»  mjölqvarn. 
— StOne,  8.  qvarnsten;  slipsten. 

Griplle,  a,  tiilgripiung,  grepp;  göpen, 
handfull;  bekymmer,  sorg.  gripes^ 
pL  knipningar  i  inelfvorna.  dry  gH' 
peSi  blykolik.  — ,  V.  a.  gripa,  fatta, 
hälla  fast;  Sstadkomma  kolik.  — ,  v, 
n,  bafva  knipningar ;  vara  girig.  -er, 
«.  blodsugare,  okrare.  -ing,  8,  kolik, 
bukref;  samvetsagg. 

Gripple,  a,  snål.  -ness,  «.  girighet, 
snälhet. 

Griskin,  8.  halstrad  svinrygg. 

Grisly,  a.  gräslig,  förskräcklig,  gruflig. 

Grist,  s,  mäld,  säd  som  skall  malas; 
bröd;  proviant.  —1©,  8,  brosk.  -ly, 
a.  broskaktig. 

Grit,  S.  grus;  gryt;  kli;  iilspSn.  — , 
v.  n,  braka,  knastra.  -tiness,  8. 
grusaktighet.    -ty^  o.  sandig,  grusig. 


Groundselling      173 
Grizjleliu,  a.  rödbiek.    -zle,  a.  grl 

— ,  S.  grS  färg.     -zly,  a.  gråaktig. 
Groan,  S.  jämmer,  veklagan.    — ,  v.  n. 

stänka,  jämra  sig,  klaga;  skrika  som 

en  hjort. 
Groat,   8.   engelskt   mynt    af   i  pence 

värde;  lappri.  — S,  S,  pl,  hafregryn. 
Grocer,.  «.  kryddkrämare.  -y,  s.  spe- 
GrOg,  5.  grogg.  [cerihandel. 

Groin.  8.  ljumske,  grenen;  tryne. 

Gromil,  Gromwell,  s.  stenfrö. 

Groom,'  S,  uppassare,,  stalldräng ;  brud- 
gumme.  —  of  the  stole,  förste  kam- 
raarjunkare.  — porter,  5.  förnämste 
dörrvaktaren  vid  hofvet. 

GrOOTe,  «.  spänt,  rännil,  urhälkad  fara. 
— ,  V,  a.  spänta,  urhSlka,  — r,  s, 
grufarbetare,  bergsman. 

Grope,  v.  n,  famla,  trefva  sig  fram. 
-,  V,  a.  gripa. 

Gross,  8.  det  tjockaste,  förnämsta  af 
nSgot;  en  gross  ell.  12  dussin.  — ,  a. 
tjock,  grof,  pussig ;  smutsig ;  obelefvad  ; 
oinskränkt;  oanständig.  — boak  ,  8. 
stenknäck  (fägel).  -headed,  a.  dum. 
— ness,  8,  tjockhet,  pussighet ;  plump- 
het,  dumhet,     -weight,   8,  brutto - 

Grot,  -to,  8,  grotta,  hala.  [vigt. 

Grotesque,  a.  sällsam,  löjlig,  vid. 

underlig. 

Ground,  6.  grund,  botten;  jord,  äker, 
egor,  tomt;  folium;  uppränning;  slag. 
fält;  T.  fält;  parterr,  grounds,  pl. 
bottensats,  drägg ;  första  larogrundorna. 
— ,  y. a.  grunda;  stöda;  kasta  i  backen; 
stöta  pä  grund;  undervisa.  -agO,  &. 
ankarpenningar,  -ash,  8.  ungt  ask- 
träd, -bait,  8.  fiskbete.  -floor,  8. 
nedersta  väningen.  -ing,  8.  köl- 
halning.  -ivy,  5.  jordref.  -less, 
a.  grundlös,  ogrundad,  oförnuftig. 
-lessness,  s,  grundlöshet,  obevis- 
lighet.  —ling,  8,  simpa ;  domhufvud. 
-malt,  8.  draf,  mäsk.  -Oak,  8, 
ung  ek.  -pine,  8,  vild  cypress. 
-plate,  8,  tröskel,    -plot,  8.  grund- 

■  ritning ;  grundfåste.  —rent,  «.  grund- 
ränta,  tomtören.  -rOOm,  8.  rum  i 
nedersta  väningen.  -SOl,  S.  trö.skel; 
T,  boöft.      -selling,   8.  gruudla^g- 


174        Groundsize 

ning.  -size)  3,  bottenfärg.   -tackle, 

S,  grundtacklage.     — WOrlf,  S.  grund- 
val, underlag;  första  orsaken.  -TYOrill) 

S,  metmask,  daggmask. 
Group,  $.  grupp,  klase»   «,  V,  a.  ordna, 

sammanställa,  gruppera. 
Orouse,  $,  järpe,  bjerpe. 
Grout,    «.   groft    mjöl,    gr5pe;    drägg, 

grummel;  vört.    -nol,  5.  dumhufvud. 
Grove,  S,  lund,  liten  skog. 
Grovel,  v»  n,  krypa,  kräla;  vara  nedrig 

smickrare.    — ler^  S»  sow  krälar,  nedrig 

smickrare» 
Grow,  v,  n,  växa,  trifvas,  (orkofra  sig ; 

framkomma;   gro;   blifva;   närma  sig. 

to  —  upy  uppväxa.    — ,  v,  a.  plantera, 

odla.    -ing,  S.  växt,  tilltagande,  för- 

kofran. 
Groivl,    V.   n,   mumla,   morra,   gräla, 

knota,     —er,  $,  vresig  menniska, 
Groivtll,  s.  växt,  förkofran ;  befordran. 

-lialipenny,  S.  boskapstionde. 
Grub,  $.  mask,  larf,  kålmask;   dvärg. 

-,  V.  a,  (upj  uppgräfva.  -båge,  s. 

hacka,  rotyxa.     —ber,  S,  vedhuggare. 

Grubblc,  v,  n.  kräla.   -,  v.  a.  vidröra. 

Grudllge,  s:  agg,  groll;  afundsjuka; 
tillstöt,  -*,  V,  11.  afundas ,  missunna, 
ogerna  gifva;  knorra,  vara  missnöjd; 
pS komma,  —ger,  8,  afundsam  men- 
niska. —gin g,  s.  groll,  afundsjuka; 
hemligt  begär;  symptom  af  en  sjuk- 
dom.  — gingly,  ad,  knorrande,  med 
olust.  , 

Gruel,  s,  hafresoppa. 

Gruff,  GruiJi,  a.  vresig,  mulen;  grof. 

■    — ness,  S»  butterhet,  vresighet;  grofhet. 

Grumbllje,  v,  n,  (at)  gräla,  knota, 
beklaga  sig  öfver.  -er,  s,  vresig 
menniska.     -iug,  a.  hes,  knorrig. 

Gnime,  S.  klimp  (af  blod  etc). 

Gmmous,  a.  tjock,  ispnad.    -ness, 

Grundel,  é,  sirapa.  [s.  tjockhet. 

Grunt,  S.  grymtning.  — ,  V.  n.  grymta; 
stänka;  knarra,  —er,  5.  grymtare; 
rötsimpa.  -ing,  a.  grymtande,  —le, 
V.  n,  grymta,     -liug^  s.  gris. 

Gry,  s.  lappri. 

Gliaiac,  s,  fransosenholts,  pockenholta. 

f«i3aU0^  S,  guano,  tägelträck, 


Guilty 

Guarantllee,  s.  löftesmän,  borgen; 
hemulsman.  — y,  a.  ansvarighet,  bor« 
gen;  heraul.  •»,  V,  a.  gi- i  borgen 
för,  ansvara. 

Guard,  $,  vakt,  vSrd,  beskydd;  försig- 
tighet;  förraynderskap ;  ställning  i  fäkt- 
ning; fals  i  en  bok.  — ,  v.  a.  &  n, 
vSrda,  vakta,  försvara ;  (against)  vara 
pS  sin  vakt.  -age,  S.  uppsigt.  -ant, 
8»    väktare.      — boatj    8,    vaktskepp. 

-chamber,  -room,  «.  vaktstuga. 
-edly,  ad,  varsamiigen.    -edness, 

S,  varsamhet.     — ©r,  S»   väktare,   be- 

vakare.    -ful,  a.  försigtig.    -house, 

8,    vakthus.      — iau,    8,    förmyndare, 

mSlsman;  förvaltare.   — ,  a.  skyddande. 

-ianship,    S,   förmynderskap ,   värd. 

-less,  a.  värnlös.  -Ship,  S,  vaktskepp. 
Gubcrnation,  s,  regering,  styrelse. 
Gudgeon,  s.  simpa;  enfaldig  stackare; 

lockmat;  bult. 
Guerdon,  s.  lön,  vedergällning.  -lesS, 

a.  obelönad,  olönt. 
Guerkin,  s.  ättikgurka. 
Guess,   S,   gissning.     — ,   t;,  n.   gissa, 

förmoda,  sluta  till. 
Guest,  s,  gäst,  främmande.     — ,  V.  n. 

logera,  bo.     -Chamber,  S,  gästrum. 

-rite,  s,  gästvänskap,    -rope,  s, 

T.  släptSg. 
Guggle,  v.  n.  lata  klunk-klunk. 
Guidayble,  a.  lydig,    -nce,  8.  an» 

förande,  vägledning. 

Guide,  s.  vägvisare,  ledsagare,  anförare. 
— ,  V,  a.  anföra,  styra,  leda.  — bOOk, 
S.  resebok,  vägledare.  -lesS,  a.  utan 
anförare.  — pOSt,  8*  milstolpe.  — Fj 
s.  ledare,  vägledare,  anförare. 

Guldoil,  8,  standar;  fändrik. 

Guild,  $.  gille,  broderskap ;  skrä.  — Cr, 
s.  gyllen,  —hall,  s,  radhuset  i  London. 

Guile,  «.  list,  bedrägeri,  falskhet,  -ful, 
a.  bedräglig,  listig,  förrädisk.  — ful« 
ness,  8,  bedräglighet,  listighet.  -IcsS, 
a.  utan  svek.     — r,  s.  bedragare. 

Guillem,  -Ot,  S,  sothöna. 

Guillotine,  S.  halshuggningsmaskin. 

Guilt,    S,    brott,    skuld,    missgeming. 

-iness,  8.  brottslighet,  skuld,  -less, 

a.  oskyldig,    -y,  a,  skyldig,  brottslig. 


Guinea 

GalBOft^   S.    giné  (engelskt   guldmynt). 

»com^  s,  hirs.    -fowl,  -hen,  5. 

perlhöna,  »grain  5  s.  paradiskorn. 
—pepper,  S,  spansk  peppar,  -pig, 
8,  marsvin;  sjökadett.  —wheat,  5. 
Snglabröd.     -WOOd,  8.  fårgträd. 

Ouiniad,  s.  hvitfisk,  löja. 

Guise,  8,  sätt,  bruk,  uppförande,  skick ; 

Guitar,  5.  gitarr.  [klädnad, 

Gulchin,  8,  frSssare. 

Gulf,  8»  hafsvik,  bugt ;  afgrund ;  hafsgöl. 

Gull,  8,  svek;  narr;  fiskmSse,  hafstrut. 
— ,  V.  a,  narra,  bedraga,  -catcher, 
8»  bedragare.  — Or,  8,  bedragare. 
— ery,  8,  bedrägeri. 

Gnllet,  «,  trSng  hals;  matstrupe;  liten 
insjö.  [faldighet. 

Gulllsh,  a.  enfaldig,     -ness,  s.  en. 

Gully,  8.  sqvalbäck.     -,  V,  n,  sorla. 

Gulosity,  8,  frässeri,  glupskhet. 

Gulp,  8,  drick,  klunk.  -,  V.  a,  svälja, 
sluka  i  sig;  klunka. 

Gum,  8,  gummi,  kSda;  ögonvar;  tand- 
kött; gom.  -dragon,  tf.  gummi  dra. 
gant.  — lac,  8,  gurarailak.  -mOUS, 
a,  gummiartad,  klibbig,  kädig. 

Gun,  s.  skjutgevär,  bössa,  kanon,  kanon. 

skott,  -barrel,  5.  bösspipa.  -boat, 

8.  kanonbSt.     -Carriage,  8,   lavett. 

-charger,  8,  krutmStt.    -cotton, 

8.  skjutbomull.  — flints,  8,  flintsten. 
-metal,  8,  styckegoda.  -nel,  8. 
loppet  i  en  kanon ;  T,  skandäck.  -port, 
8,  styckeport  (pä  skepp).  -pOTVder, 
8,  krut.    —room,  8.  arkliet  pä  skepp. 

-shot,  8,  skott,  skotthäii.  -smith, 

8.  bösssmed.     -stick,   8.   laddstock. 

-stock,  5.  bösskoif.    -wale,  $, 

skandäck.     — WOrm,  8,  krats. 
Gunner,    ^.konstapel,    arklimlstarc ; 

styckjunkarc ;    bössraakare.      —mate, 

8,    konstapelsniat.      — y,    8.    artilleri- 

vetenskap. 
Gurgle,  v.  n.  porla  (om  ©n  bäck). 
Guvnii'ard,  -et,  s.  rötsimpa. 

Gush,  8.  ström,  skyfall.    -,  V.  11.  &  O. 

foutjf  strömma,  utbrista,  uppvälla, 
Gussot,    8,    ärmspjäll   pä    en   skjorta; 

kil;  fåll. 
Gust,  8,   smak,  böjelse;,  fiträ;  väderil, 


Hability  175 

fallvind.  -able,  a.  smaklig,  -ful 
«.  smaklig.  — lesS,  a.  osmaklig" 
-O,  8,  smak,  — y,  a,  stormig. 
Gut,  s,  tarm;  magen;  frässeri.  giiis, 
pL  inelfvor,  — ,  v.  a,  taga  ut  in» 
©Ifvomaj  utskrofva.  -string,  s 
tarmstrSng.  -tide,  8,  fastdag.  -WOlt. 
8.  clinopodium. 

Gutta,  «i  droppe,  tSr;  gikt.   -Serena, 

8,  svarta  starren  (ögonsjukdom),  -ted, 
a.  fuUdrupen. 
Gutter,  8»  takränna,  vattenrör.    — ,  V.  a« 
urhälka.     — ,  v.  71,  rinna,  drypa  (som 
ett  ljus),     -lane,   8.   strupe,    svalg. 

-ledge,  8.  T,  luckkarfvei,   -stonc, 

8»  rännsten.  — tilo,  5.  utböjdt  taktegel. 
Guttle,  v.  a.  &  n,  frSssa,  sluka  i  sig, 

svälja.     — r,  8,  rucklare,  rustare. 
Guttural,  a.  strupen  tillhörig.  -  letters, 

gutturalbokstafver.  [T,  buUentSg. 

Guy,  8.  T.  bardun.     -  of  the  loom, 
Guzzle,  v,  n,  supa,  plmpla.     — ,  V,  a^ 

sluka  i  sig;   hälla  ner.     — r,  8,  fräs* 

sare,  storätare;  supbröder. 
Gybe,  v.  n,  bespotta,  begabba. 

Gymn||asium,  8.  gymnasium,  -astic, 

a.  gymnastisk,  -astics,  S.  gymnastik, 
kroppsöfningar.  — ic,  a.  förrättande 
kroppsöfningar.  — ,  8,  kroppsöfning. 
-OSpermOUS,  a.  T,  bar  och  utan 
fröhus.  fgips,  gipssten. 

Gyps||eous,  a.  gfpsartad.    -um,  8. 

Oypsy,  8.  Zigenare. 
Gyrilation,     «.     cirkelformig    rörelse; 
svängning.    -0,  8,  krets,  oirkel.    -ed. 
Gyve,  v.  a.  Qättra.  (a.  i  ring. 


H. 

Ha,  i.  ha! 

Haberdasher,  *.   krämare,  smShand- 
lare.     — y,  8,  smähandel,  nipperhandel. 

Haberdine,  8,  torr  stockfisk. 

Habergeon,  8.  halfhamesk,  ringkrage. 

Habllillment,  s,  bekiadning.    -tåte, 

o.  skicklig.  -,  v.  a.  berättiga;  sätta 
i  st3nd  att.  -tation,  8.  berättigande. 
-ty,  s.  skicklighet, 


176 


Hafcit 


Hamated 


Hal)ity  ^.  klädnlng;  beskafTenhet;  vana, 
sed,  skick.     ~,  V.  a.    kläda,  utrusta. 

-aliility,  s,  beboeiighet.  -able,  a, 

som  kan  bebos. -ableness,  5.  egenskap 
att  kunna  bebos,  -aiice,  S,  boning, 
vistelse,  -aiit,  S,  iavänare.  -atiOMj 
€,  boning,  hemvist ;  boställe.  — ualj 
a,  inrotad,  vanlig.  -Hate,  V.  a.  (to) 
vana  vid.  — ,  C?,  inrotad,  ~ude,  B. 
vana;  färdighet;  förtrolighet. 

Habnab,  b,  slump.    — ,  aå.  pS  mSfS. 

Hack,  5.  foderhäck;  hacka;  hyrvagn; 
hyrhäst;  stammande;  häck  i  stall. 
~,  v.  a.  hacka,  stympa;  tala  oredigt. 
-saw,  S.  drillsäg. 

HacMe,  b,  häckla.  — ,  t;,  a.  sönder- 
hacka; häckla. 

Hackney,  S.  passgSngare  Oläst).  — ,  a, 
hvad  som  hy  res ;  utnött,  — ,  V.  a,  vana ; 
kora  i  en  hyrvagn.  —  out^  lega  ut. 
-COacIi,  S,  hyrvagn,  -horse,  B, 
skjutshäst,  —man,  S,  hyrkusk;  en 
som  hyrer  ut  hästar. 

Haddock,  b,  kolja  (fisk). 

Hades,  5.  Hades,  andeverlden. 

Haft,  B,  handtag,  skaft.     -,  V,  ö.  förse 

med  skaft,  sätta  handtag  pS. 
Hag,    B.     trollpacka,    hexa;    ohygglig 

käring ;  buken.    — ,  V»  ö.  qvälja,  pläga. 

—ridden,  a.  i0en  af  maran. 
Haggard,  a,  bister;  mager;  ful,  hisklig. 

— ,  s.  ett  slags  falk ;  vildbasare ;  odjur ; 
Haggis,  B,  lefverkorf.  [lider. 

Haggisb,  a.  svinaktig;         [pS;  hagla. 
Haggle,  v,  a,  hacka  sönder;  pruta,  falka 
Hagiographer,  b.  kanonisk  författare. 
Hah,  i.  ha! 
Hail,  a.  frisk,  sund.    — ,  8.  hagel.     — , 

V.  imp.  &  a.  hagla ;  helsa ;  preja  (ett 

främmande   skepp).     — ,  i.   hell  lycka 

till!       -SllOt,    S.    drufhagel,    skrot. 

-stone,  s,  hagel,    -y,  a.  bestSende 

af  hagel. 
Hair,   S,    hSr;    hSrstrS;    tagel;    borst. 

-bag,  -bell,    b,   ett  jlags  hyacint. 

-brained,  a.  ursinnig,    -broom, 

8.  damborste.  -Cloth,  -sllirt,  8. 
hSrduk.   -fillet,  -laCO,  s.  hSrbindel. 

-grass,  s.  tStei.  -iness,  a.  hSrighet. 

-less,  a.  skallig,  utan  ii^r.    -mOSS, 


B,  björnmossa,     -necdlo,  -pin,  8, 

härnäi.   -star,  3.  komet,  -stroke, 

B,  hSrdrag.     -WOrmj   6.  tagel  mask. 

-y,  a.  härig,  luden. 
Hfilcö,  Hakot,  B,  ett  slags  löja  (fisk). 
Haitoerd,  .s.  hillebard,    -eer,  S.  hille* 

bardier,  stånddrabant. 

Halcyon,  5.  is^gel.    -ian,  a.  lugn, 

stilla;  lycklig. 

Hale,  a.  frisk,  sund,  — ,  v.  a.  draga, 
släpa;  helsa. 

Half,  B,  hälft,  halfpart.  -,  a.  é  ad, 
half;  till  hälften.  -blOOd,  s.  af 
olika  far  och  mor.  -blOOded,  a, 
dälig,  urartad,  -bred,  a.  ofullkomlig. 

-dead,    a.    haifdöd.      -learned, 

a.  halflärd.  -mOOn,  s.  halfmRne. 
—pike,  s,  handpik,  officers  gponton. 
-seas -over,    a,     pirum,     halffuU. 

-sighted,  a.  kortsynt,  -starved^ 
a.  haifdöd.  -strained,  a.  ofull. 
komlig.  -sword,  8.  handgemilng, 
slagsmSl.  -way,  ad,  halfvägs. 
-wit,  B,  stolle. 

Halfer,  b,  snöpad  dofhjort. 

Halibut,  B,  helgeflundra. 

MalitnOnS,  a,  dunstig;  rökig. 

Hail,  8.  sal ;  stor  stuga ;  salong ;  sessions- 
rum  ;  tingsstuga,  —day,  s.  sessionsdag. 

Halliard,  b.  T,  faii,  hisstSg. 

Halloo,  i,  hallo!  -,  V.  a.  jaga  med 
stoj ;  locka  till  sig.  — ,  V.  71.  ropa  hallo» 

Hallow,  v.  a,  helga,    -mas,  b,  all. 

helgonatid. 

Hallucination,  b,  irring,  felsteg. 

Halm,  8.  halm,  strS. 

Halo,  s,  ljus  ring;  mSngSrd;  vädersol. 

Halser,  b,  T.  pertlina. 

Halt,  B.  halt,  stillastäende.  -,  a,  halt, 
lam,  linkande.  -,  i,  halt!  —,  V.n, 
halta,  linka;  göra  halt;  tveka»  — er^ 
B.  rännsnara,  galgrep ;  Viii^noa.  — ,  V,  «• 
påsätta  griraraa;  insnärja.  — ingly,. 
ad,  längsamt. 

Halve,  v,  a,  halfvera. 

Halyard,  8.  T.  kardel. 

Hamj>  5.  höft;  by;  skinka. 

Hamadryad,  a.  skogsnymf. 

KasJiate,  a.  insnärjad,  forveckläd*  -d| 
a.  forsedel  med  hakar» 


Hamlet 


Harbour  177 


Haiulét)  5.  liten  by;  föritad. 

Hammer 9  S,  hammare;  locket  (pä  ett 
skjutgevär);  fink  (fSgel).  — ,  V,  ö. 
hamra,  slS,  smida ;  inprägla.  — ,  V.  ti. 
arbeta;  stamma,  •»ftblc^  a.  som  kan 
hamras.  — ©r,  S.  hamrare,  smed. 
-hard,  a.  hSrdt  hamrad,  -mau, 
S.  hamrare,  smed. 

Hammock,  S.  hängmatta. 

Hamper,  S.  stor  brödkorg;  buteljkorg. 
-,  «;.  a.  inveckla,  f5rvirra,  sätta  i 
forlägenhet. 

Hamstring,  s.  hasa,  senen  i  bakbenen. 
-,  v,  a,  hasa;  förlama, 

Hanäper,  s»  skattkammare,  statskassa. 

Hand,  $,  l^and;  knytnäfve;  sida;  hands- 
bredd; trakt ;  stil ;  egenhändigt  namn ; 
kontant;  vilkor;  skicklighet;  hand- 
ling; öfverhand;  visare  pä  ur;  matros. 
—  ^0  — ,  man  emot  man.  —  in  ~, 
enhällig,  from  -  to  mouth,  torftig. 
out  of  — ,  strax.  in  — ,  pä  förhand. 
under  -,  hemligt,  at  -,  till  handä. 
the  matter  in  -,  det  föreliggande 
Smne.  at  no  — ,  pä  intet  vis.  — bar- 
row,  s.  bär.  -basket,  s.  handkorg. 
—bell,   s»   liten  klocka»    bordJdocka. 

— bow,  $,  armbost.  —breathy  s,  en 

hands  bredd,  -cloth,  s,  näsduk.  -CUff, 
9.  handklofve.  -fast,  a*  arrest;  halt. 
— ,  a.  fdriofvad.  to  — ,  V.  a,  arrestera ; 
trolofva.  -fastningr,  S.  trolofning. 
-fetter,  s,  handQätter.  -ful,  s. 
göpne,  handfull-;  ringa  antal,  -gallop, 
5.  koi-t  galopp.  — gnn,  8»  bössa. 
-icraft,  8o  handtverk.  ^ily,  ad. 
behändigt.  — iness,  s,  färdighet,  be- 
händighet. — iwork,  S.  handarbete. 
-kercMef,  a,  duk,  näsduk,  halsduk. 

-language,  s,  fingerspräk.    -lea- 

tlier,  S,  sSlhandske.  -less,  a.  utan 
händer,  —mald,  S,  piga,  tjenstflicka. 
-mill,  8.  handqvarn.  -pamp,  8, 
T.    stekpump.       —rail,    s.    spaljer. 

-sail,  8.  smätt  segel,    -saiy,  8. 

handöäg,  sticksäg.  — SCrOW,  8,  hiss- 
verk, -seizing,  S,  T,  bofvenbändsel. 
-spike,  8.  handspik,  häfstäng.  -Staff, 
8,  kastpil.  -vice,  8.  skrufstäng. 
-work,  5.  handarbete,     -writing, 

En^liah'SiJcedish.Dict^ 


s,  handskrift;  stil.  — y,  a.  händig, 
skicklig;  nyttig;  tillhands. 

Hand,  v,  a,  h&ndhafva,  leda ;  inhändiga, 
öfverlemna,  räcka;  T»  langa,  to  — 
about,  gä  hand,  emellan,  to  -  down, 
öfverlemna.  to  —  over,  uthändiga. 
to  -  the  sails,  beslä  seglen. 

Handljle,  s,  handtag,  skaa,  grepe; 
förevändning.  — ,  v.  a.  handtera, 
vidröra;  afhandla,  —ing,  s,  vidrör- 
ning;  knep. 

Handsel,  Hansel,  a,  handsöi.  -,  v,  a. 

gifva  handsöi ;  nyttja  första  gängen. 

Handsome,  a.  fager,  vacker;  artig; 
anständig;  ädel.  — ,  V,  a,  göra  vacker, 
-ness,  8,  skönhet;  artighet;  skick; 
frikostighet. 

Hang,  v.  n,  h&nga,  vara  upphängd; 
sväfva;  bero  af.  -,  v.  a.  upphänga, 
hänga  upp.  to  ^  a  room,  tapetsera 
ett  rum.  tO  —  hack,  blifva  efter,  dröja, 
to  —  out,  hissa ;  hänga,  blifva  hängd ; 
dangla,  hänga  öfver;  öfverensst&mma. 
to  —  up,  upphänga.  -dOg,  8,  galg- 
fägel.  —er,  «.  handtag,  grepe;  sabel; 
jagtknif.  -ing,  a,  hängande.  -,  8, 
hängning,  hängande;  tapet,  -man, 
8,  hängman»  bödelsknekt.  — lUkU,  8. 
nitnagel. 

Hank,  «,  nystan;  häg;  äträ,  knut; 
makt ;  T.  stagring.  -er,  V.  n.  f after) 
längta,  fiträ, 

Hanse,  s.  hanse.   -town,  s.  hansestad, 

Hap,  8.  slump,  händelse,   -hazard,  8, 

sluraplycka.  -less,  a.  olycklig,  -ly, 
— pily,  ad,  kanske,  torde  hända. 
-pen,  v,  n,  tima^  ske,  hända,  -pi- 
ness,  8,  lycka,  sällhet,  glädje,  -py, 
a.  lycklig,  säll,  lyoksaiig;  skicklig. 

Haram,  Harem,  a,  harcm. 
Harangue,  s.  tal,  oration.    -,  v,  t*. 

hälla  offentligt  tal  till  nägon.  -,  V.  a, 
tilltala,     -r,  5.  ordförare. 

Harass,  s,  afmattning,  uttröttande.  — , 
V,,  a.  utmatta,  uttrötta ;  härja.  -Or, 
8,  röfvare.     -ment,  s.  qval,  pläga. 

Harbinger,  s.  förebud;  förelöpare. 

Harbour,  S,  hamn;  herberge;  tillflykts- 
ort,  fristad,  — ,  V,  a,  herbergera  ;  j:ifya 
beskydd  ät.     — ,  v.  «.   uppehSUa  sl^, 

12 


178       Harbourage 

vistas,  -age,  ♦.  tillflykt;  hysande. 
-less,  a.  husvill;  hamnlos. 
Hard,  a.  hSrd;  svär;  besvärlig;  stadig; 
dyr;  fortretlig;  elak;  sträng,  styfsint, 
förhärdad;  kanslolSs;  sniken;  obillig; 
kärf;  seg.  —  of  "belief ,  vantrogen. 
-  of  hearing,  lomhörd.  -,  ad.  hSrdt; 
nära  intill ;  flitigt,  —feeam,  S.  afven- 
bok.  -bound,  a.  fdrstoppad,  hSrd- 
lifvad.  -dock,  s.  kardborre.  -fa« 
vonred,  a.  ful.  -got,  a.  dyrköpt. 
-handed,  a.  härdhändt.  -hearted, 
a.  obarmhertig.    -heartedness ,  s. 

obarmhertighet ;  känslolöshet.  — ihOOd, 
S,  tapperhet,  raskhet,  -iniont,  S. 
behjertenhet.  — iness,  s.  raskhet,  dri- 
stighet; hårdhet,  -ish,  a.  nSgot  härd. 
— ly,  ad.  hSrdt,  svårligen;  knappt. 
-mouthed,  a.  styfmunt,  hSrdmunt. 
-ness,  S,  hSrdhet,  stränghet,  svSrig- 
het-  snålhet;  nöd;  styfhet.  -resin, 
8.  sträkharts.  -rOWOd,  a.  xomraig. 
—ship,  S.  raSda,  svårighet;  betryck. 
—ware,  S,  stäiarbete,  melallvaror. 
-witted,  a.  dum,  trög.  -Tforking, 
a.  flitig,  arbetsam.  — y,  a.  härdig; 
modig;  raanhaftig;  djerf. 

Harden,  v,  a.  härda,  forhärda,  göra 
hård.     — ,  V.  n.  hårdna,  förhärdas. 

Härds,  S.  pl.  blår,  blSnor;  dref. 

Hare,  s.  hare.  -brained,  a.  flyktig. 
-foot,  s,  flSsväpiing.    -hearted, 

a.  harhjertad;  feg.  — hOUWd,  s.  an- 
dom,  svinknyler.  -hunting,  S.  har- 
jagd.  -Hp,  S.  harraun.  -lipped, 
a.  harmunt.      —mint,  s.  aron   (ört). 

-'s-©ar,  8.  byii  (ört).  -'s4ettuce, 

*.   harekäl,   mjölktistel.      — WOlt,  3, 

kattost. 
Haricot,  S.  turkiska  bönor. 
Häri  er,  S.  spårhund,  stofvare. 
Harlr,  i.  hörl   gif  aktf 
Harl,  3.  tåga,  tråd. 
Harlequin,  s,  harlekin,  plckelhärin^. 
Harlot,  a.  gemen ;  vällustig.  — ,  S.  sköka, 

frilla.     ~ry,  s.  skörlcfnad;    horpack. 
Harm,  a\  oförrätt,  ondt,  skada,  olycka. 

-,  v.  a.  skada,  oförrätta.      -ful,  C. 

fiirlig,  skadlig.     -fulnCSS,  8.  okadlig- 

het.      -less,    a.    menlös,    oskyldig. 


Hasten 

-lOSSnesS,  *,  oskaOlIghet;  oskyl» 
dighet. 

HarmOn||iC,  ~ica1,  o.  harmonisk,  sam* 
ljudande,  -ious,  a.  samljudande; 
likformig;  endrägtig.  — iOUSnesS,  3. 
harmoni,  -ize  ,  v.  a.  göra  enhällig. 
— ,  V.  n,  samljuda,  öfvöronsstSmma. 
-y,  3,  harmoni,  samljud;  enighet. 

Harness,  3,  harnesk,  rustning;  seldon. 
— ,  V.  a.  kläda  i  harnesk,  utrusta ;  sadla, 
sela  pS ;  försvara,  -fish,  3,  Qällning. 
-maker,  s,  vapensmed. 

Harp,  s.  harpa.  -,  r.  a.  é  n.  (upon) 
spela  på  harpa;  (at)  åsyfta;  uppe- 
hålla  sig;  (on)  vidröra,  —er,  $, 
harpspelare.  — Ing-irOIlj  a.  harpun. 
-ings,  3.  pL  T.  plankorna  i  bogen. 
— ist,  s,  harpspelare.  — OOIS,  3.  har- 
pun, kastspjut  — ,  V.  a.  harpunera, 
fånga  med  harpun.  — OOneer,  s,  hap* 
punerare.     -sichord,  s,  klaver. 

Harquobusier,  «.  böss-skytt. 

Harridan,  s.  gammal  skinkmärr;  sköka. 

Harrow,  3,  harf,  åkerharf.  -,  V,  a. 
harfva ;  sarga ;  qvälja ;  oroa.  io  -  up, 
upprifva. 

Harry,  v,  a.  plåga;  röfva. 

Harsh,  a.  härsk,  kärf;  ekorrande;  but- 
ter; sträng,  -ress,  3.  kärfhet,  skärpa; 
hSrdhet,  stränghet. 

Hart,  3.  hjort,  -evil,  s,  hjortsjuka. 
-root,    s.     hundloka,     harkuramin. 

-royal,  3,  getapel,     -'s-ease,  3, 

violbiomma.  — 's-hom,  3,  lyorthorn. 
-^S-rOOt,  3.  rosmarin.  -'s-tOUgue, 
3,  tunglänke,  hjorttunga.  — WOrt,  ö. 
ängselin,  mosserot. 

Harvest,  3.  bergningstid ,  skörd;  höst, 
— ,  V,  a,  skörda,  berga  säd.  -er,  3, 
skördeman,  — home,  8*  skördefesten; 
skördevisa.  — lord,  3.  förste  skörde- 
man,   -man,  s,  skärkarl,  skördeman. 

Hash,  3.  hackraat.  — ,  V.  a.  hacka 
smått;  göra  hackmat. 

Haslet,  Harslet,  3.  inmäte  af  hjerta, 
lefver  och  lungor. 

Hasp,  s.  haspe,  dörrklinka.     — ,  V.  a. 

Hassock,  3.  säfmatta.  ftillregla. 

Hastll©,  3,  hast,  brådska;  flit.  -en, 
V.  n.  skynda  sig;  ila.^^~.  V,  a»  fort« 


Hastily 

skynda,  pSdrifva.  -11^,  dä,  hastigt, 
skyndsamt,  -iness^  S,  hastighet; 
tnarstiök enhet.  -ingSj,  s,  ;pl.  enar- 
mogen  frukt.  -Xj  a*  hastig,  skyn- 
dande; otalig;  snarstioken;  obetänk- 
sam; snarmogen. 
Hat,  «.  hatt.    -band,  -string,  a, 

hattsnSre.  -bOX,  -Case,  S,  hatt- 
federal,     -money,  8,  T,  kaplake. 

Ratable,  a.  förhatlig. 

Hatch,  5,  halfdörr,  portlucka;  kyck- 
lingbo ;  foderhäck ;  uppenbarelse ;  dam* 
lucka;  T,  falldörr;  lucka.  -,  V.  a, 
kläcka ;  uppspinna ;  stämpla.  — ,  V.  71, 
vara  i  verket.  — Ol,  8,  häckla ;  harnp- 
bräka.  -eUer,  8.  häcklare;  oxelbär. 
-et,  $.  handyxa,  bila.  -et-helve, 
9*  yxskaft.  -TVay,  9.  T.  y*elfva  öpp- 
ningen i  en  lucka. 

Hate,  8,  hat,  fiendskap,  .  -,  V.  a.  hata, 
-able,  a.  förhatlig,  -ful,  a.  för- 
hatlig,  vederstyglig.  -fulness,  8. 
förhatlighet.     — r,  8.  hatare,  fiende. 

Hatred,  8,  hat,  fiendskap,  ovänskap. 

Hatter,  8.  hattmakare;  hatt«?tofferare. 

Hanght,  a.  stolt,  öfvermodig.  -iness, 

8,  högmod,  högfärd,  —y,  ö.  öfver- 
modig, stolt,  inbilsk. 

Haal,  8,  dragande,  släpning.  -^,  V.  a. 
draga,  släpa;  T»  hala,  tO  —  the 
wind,  segla  väl  bide-vind  och  ej  drifva. 

Haum,  8.  halm,  strS. 

Haunch,  8.  höft,  bakdel,  länd. 

Haunt ,  8,  ■  tiilhSll ,  ^  vistelseort ;  kula, 
näste.  — ,  V,  a.  ofta  besöka.  — ,  v,  n. 
vandra  omkring  (som  ett  spöke);  ofta 
synas.  [ananassmultron. 

Hautboy,  8,  oboe.  -strawberry,  s. 

Have,  v,  a.  hafva,  ega,  hälla;  vilja, 
önska;  göra.  Äe  had  rather,  han 
vill  hellre,  to  -  a  care,  akta  sig. 
to  —  Jy  heart,  kunna  utantill,  to 
^  one  excused,  ursäkta  en. 

Haven,  8.  hamn;  fristad,  skyddsort, 
-er,  8,  broinspektor. 

Haver,  8,  innehafvar©. 

Haversaclc,  s,  ränsel,  matsäck. 

Haviour,  a,  uppförande,  rörhSllande, 

Havock,  8.  förstöring,  ödeläggelse,  — , 
V,  a.  ödelägga,  h^rja. 


Head 


179 


Haw,  8,  hägnad;  fläck  pä  ögat;  stam- 
ning.  -,  V*  n.  stamma.  .  — flnch, 
8.  stenknäck.  -thorn,  5.  hagtorn. 
-tree,  a,  tarmbär. 

Hawk,  8,  hök,  falk ;  rackling,  upphost- 
ning.  — ,  V.  a,  ropa  ut  pä  gatorna 
till  salu.  -»'V.  W.  rackla.  -ed,  a. 
krokig,  böjd.  —er,  8.  falkenerare; 
kolportör,  smäkrämare.  -flsh,  5.  knot, 
—moth,  8,  skogstroll  (insektslägte). 
-nosed,  a.  med  krokig  näsa.  -Owl, 
8,  falkuggla,  -'s-eye,  8,  äkerhöna, 
—weed,  8,  nackel,  nackelblonaater. 

Hawse,  8.  T,  hals.  -bag,  8,  klys. 
häck.  -hole,  8.  kiysgatt.  -pieces, 

8.  pL  klysbultar.   -pipe,  8,  klysbuss. 
Hay,    8,    hö.      rowing   ~,    efterslf\tter. 

-cock,  8,  höväim.    -harvest,  s- 

höand.     -loft,  ^.  hövind,    höskulle. 

-maker,  s,  räfsare,  räfshjon.  -mark- 
et, 5.  hötorg.  -monds,  8,  pL  jord- 
murgrön»    — mOW,  8,  höstack,  hövSlra. 

-rick,  8,  höstack,  -seeds,  *.  ph 
ludd-tätei.  -stalk,5.höstjeik.  -time, 

8.  slätter,  höand. 

Hay,  8.  stängsel ;  nät,  snara ;  runddans. 
-,  V.  n,  lägga  ut  nät.  -bote,  8. 
stängselrättighet.  — thorn,  8,  hagtorn. 
—ward,  8,  gemensam  herde. 

Hazard,  8.  slump,  händelse,  lyckskott; 
vSda;  äfventyr;  vägspel.  — ,  V,  a,  & 
n*  väga,  äfventyra,  försöka  sin  lycka. 
-Äable,  a,  förvägen,  djerf.  -er,  s, 
väghals;  tRrningspelare.  — OUS,  a. 
farlig,  vädlig,  vSgad.  -OUSness,  s. 
fara,  vada.  — ry,  8»  förmätenhet,  dum- 
dristighet. 

Haze,  8,  rimfrost;  tjock  dimma.  — ,  V, 
imp,  dugga,  smäregna,  vara  töcknig. 
— ,  V.  a,  förckräcka. 

Hazel,  8.  hasselnöt ;  hasselbuske,  -hen, 

9,  hjerpe.  -ly,  a.  nötbrun.  -monld, 
8,   svartmylla,      —But,   8,   hasselnöt. 

-spider,  8,  korsspindel,    -tree,  8. 

hasselbuske,    — WOOd,  8.  hasselbuske. 

—wort,  8,  hasselört. 
Hazy,  a.  töcknig,  dimmig. 
He,  pr.  han;  den;  hane,  hanne,  -goat, 

s.  bock. 
Head,  8.  hufvud;    det  främsta;   spets; 


180        Head-aclie 


Heat 


motslSnd;  front;  hufvudman;  hufvud* 
sats;  kapitel;  punkt,  stycke;  företräde, 
öfverhand,  seger;  källa,  iipphof;  kro. 
nan  (pä  blomster);  T.  gallien;  fören 
ell.  bogen  pS  stippet.  —  tO  —,  man 
f<Jr  man.  to  give  — ,  släppa,  to 
make  -,  göra  motstSnd.  -,  v.  a, 
höfda;  anföra,  regera;  halshugga;  be- 
8l3 ;  understöda ;  klippa  krona  pä  trän, 

-ache,  -ake^  s.  hufvudvark.  -band, 

'8.  hutvudband,  hufvudbindel;  T.  bestick. 

-borough,  s,  konstapel,    -clout, 

S.  hufvudkläde.  -dag,  5.  pannrem 
pS  hästar.  -drCSS,  S,  hufvudbonad. 
-er,  S.  hörnsten,  -gargle,  5.  ea 
art  boskapssjuka,  —gear,  S,  hufvud- 
bonad. — ineSS,  S,  obetänksamhct; 
rusgifvande  egenskap;  bfirduackenbct. 
-ing,  S,  anförande,  befäl ;  titel,  -land, 
.?.  landsudde.  -landlord,  8.  yp- 
perste länsherre,  -less,  a.  hufvud- 
lös.  -line,  5.  jT.  riband,  -long, 
a.  snarsticken °,  obetänksam;  plötslig. 
— ,  ad,  hufvudstupa  ;  oljetänksamt ; 
öfveriladt.      -man,    $.    hufvudman. 

-money,  s.  koppskatt,  -pan,  s.  huf- 

hudskäl.  -pence  ,  «.  pl,  koppskatt. 
-piece,  S,  hjeim ;  det  öfversta  af  nä- 
got;  förstSnd;  hufvud;  T,  bogkanon. 
-quarters,  S.  pl.  hufvudqvarter  (för 
en  krigshär).  -rOll,  5.  fallvalk. 
-rope,  5.  T,  rSlik.  -sail,  $,  fram- 
segel.  -ship,  5.  förmanskap,  -sman, 
8,  skarprättare.  -spring,  5.  grund- 
källa, -stall,  9,  hufvudlaget  pä  en 
häst.  -stick,  8,  T,  klyfvareträd. 
-stone,  8,  hörnsten.  -StiOng,  a. 
halsstarrig,  härdnaokad.  -tire,  3,  huf- 
vudbonad. —way,  8,  T.  ett  skepps 
segling  rätt  föri^  -y,  a,  häftig; 
oförsigtig. 

Heal,  v.  a.  hela,  l^ka;  bilägga.  -, 
V»  n,  läkas,  blifv^i^  hel,  -able, 
a.  botlig.  -er,  s,  läkare.  -Ing, 
o.  helande;  mild,  lindrig.  — ,  S,  läk- 
ning. 

Health,  5.  helsa,  sundhet,  y&ImSga; 
s&llhet;  ekäl.  — fril,  a*  helsosdm, 
Bund.  -fnlness,  ^.  helsa.  -inosB, 
8^  friskhet.   -le$S,  a.  ki&nk,  ^oklig. 


-some,  a.  sund,  helsosam.  -y,  f?. 
sund,  frisk. 

Heam,  s,  efterhörd. 

Heap,  8.  hop,  hög;  mSngd.  -,  V,  a. 
hopa,  samla,  —er,  8,  som  samlar, 
som  läggar  i  hop.   -y,  a,  lagd  i  hop. 

Hear,  v.  a.  &n.  höra;  bönhöra;  lyssna; 
fä  underrättelse  om ;  hörsamma,  lerana 
gehör ;  förhöra,  -er,  5.  åhörare.  -Ing, 
8*  hörsel ;  gehör ;  förhör ;  session ;  till- 
träde, -ing-trampet,  S.  hörselrör, 
sprSkrör.     — say,  S.  sägen,  rykte. 

Hearken,  v,  n,  lystna  till,  gifva  akt 
pä,  lyssna.     — €r,  8,  lyssnare. 

Hearse,  s,  likvagn;  likbSr.  -cloth, 
5.  bärkläde,     -like,  a.  sorgsen. 

Heart,  S,  hjerta;  bjertblad;  hjerter  (i 
kort);  tapperhet;  själ;  lust  till  n^got; 
kärna;  minne;  T,  stora  stagblock. 
secret  — ,  käraste;  fästmö;  älskare, 
älskarinna,  hy  — ,  utantill.  OUt  of 
-,  modfälld,  -ache,  8.  hjertängslan. 
-fåppjllling,  a.  förskräcklig.  -blOOd,' 
S,  hjertblod.  -breaking,  a.  hjert- 
fr ätande.  — ,  5.  tärande  sorg.  —bred, 
a.  född  i  hjertan.  -burn ,  8,  hals- 
bränna ;  hemlig  fiendskap,  —burning, 
a,  hjertfrätande.  — ,  8,  halsbränna. 
— 'S-ease,  $,  sinneslugn,  ro ;  etyfmors» 
blomster.  -Oaslng,  8,  hjertstillande. 
-eating,    a,   hjertfrätande.     -felt, 

a.   lifiigt  känd.     -heaviness,  *. 

svSrmodighet.  --llyj  ad.  bjertligen. 
— ineSS,  S»  hjertlighet;  öppenhjertig- 
hef.  -less,  a,  försagd,  klenmo<:lig; 
feg.  -lessness,  S,  försagdhet;  feg. 
het.  -rending,  a,  lijertqväljande, 
grämande.  — sick,  8.  dödssjuk.  — SOre, 
8,  själslidande.  -Strhlg,  S,  hjert- 
fiber,    -struck,  a.  häpen,  förskräckt. 

-whole,  a.  in,  icke  kär.  -wouuded, 

a.  hjertstungen,  dödligt  kär,  — y,  O. 
hjertlig,  uppriktig ;  ifrig,  frisk ;  munter. 

Hearty  Hearten,  v,  a.  uppmuntra, 

uppmoda.     -iugf   a.  stärkönde.     — • 

5.  uppfriskning. 
Hearth,  5.  eldstad,  spfshan,  hftrd. 
Heat,  S,  hetta,  värme;   ifver;  jäsning; 

hetblcmraa;  lopp  vid  kappränning.  — , 

Vp  a*   upphetta  f    värma ;    reta ;    f^r* 


Heater 

orsaka  jäsning,      -er  5"  é7  lod  i  ett 

strykjern. 
Heath,    $.    ljunghed;    ljung;    buskar; 

blSbär.     -cock,  s,  orre.     -hen,  $. 

oirhöna.      — mOSS,    S,    Qäll-lummer. 

-peas,  S.  pl  f^gelTicker.    -pout,  S. 

orre.     -rose,  S,  vildros,    -saild,  S. 

flygsand,     -y,  a.  Ijungbeväxt. 
Heathen,  s.  hedning.     -,  a.  hednisk. 

-ish,  a.  hednisk;  barbarisk.   -isiO, 

s.  hedendom. 
HeavO,    S.   upply fining;    bröstets   sval* 

lande;    äckling;    kräkning.      — ,  V.  a. 

cfe  n.  häfva,  lyfta;  höja  bröstet;  häfva 

sig,  jäsa  som  deg;    äckla;    T,  vinda; 

stampa.     tO  —  the  lead,  loda,  kasta 

lodet. 
Heaveu,    S.   himmel.      -ly,    a.   him- 

melsk.     — ,  ad.  himmelskt.     -Wftrd, 

ad.  St  himmelen,  till  himla. 
Heavller,  s.  häfst3ng;  T,  bärling,  hand- 
spak,     -iness,    S.    tyngd;    tröghet; 

sömnighet.     -y,  a.  tung,  svSr;   ned- 

slagen  ;  trög ;  oskicklig ;  iSngsara  ;  sömn* 

aktig;  ledsen;  hSrdsmält;  mödosam. 

Hebdonialldal,  -dary,  a.  bestSende 

af  sju  dagar,  vecko-^. 
Hehen,  S.  ebenholts. 
Hcbet||;;te,  v.  a.  försvaga;  göra  dum. 

-at  i  on,    s,    f^rslöande;    afmattning. 

-Ude,  s.  slöhet;  dumhet. 
Hebrjlaisni,  s.  ebreiskt  uttryck,  -aist, 

-ician,  ^.  Ebré.    -ew,  5.  Ebrelskan; 

Jude.      -,    a.   ftbreisk.      -ewess,  8. 

Judinna. 
Hecatomb,  S,  afgudaoffer,  hekatomb. 
Heckle,  S.  häckla.     -,  V.  a.  häckla. 
Hectic,   s.  tvinsot.     -,   -al,  a.  hek. 

ti?k,  utmärglad. 
Hector,  s.  storpratare,  öfversittare.    — , 

t'.  }i.  trotsa,  yfvas ;  göra  storprataren. 
Hederal,  a.  bestående  af  murgrön. 
Hedge,  s.  häck,  gärdesgSrd.  a  quick  set 

— ,  vä.xande  gärdesgSrd,  lefvande  häck. 

-,  V,  a.  gärda,  inhägna,    -bells,  S. 

pl.  Skerbinda.  —bird,  S.  oduglig  men- 

niska.     -born  ,  a.  som  är  af  nedrig 

härkomst,    -bllt,  S.  njupon.    -Crce- 

por,  $,  landstrykare.,     -fumitory. 


Heliotrope        181 

é,  en  art  jordrök  (ört).  -llOg,  s. 
igelkott;  piggsviu ;  lucern.  -liysSOp, 
$,  jordgalla,  -marriage,  S.  lönn- 
gifte.  -mustard,  S.  väggkrassa, 
dufkSl.  -nettle,  S.  häcknässla. 
-note,  s,  gatvisa.  -pig,  s,  smS 
igelkott,  —plant,  S.  skogsranka,  kle« 
matis.    -row,  S.  trän  till  häck ;  allé. 

-tavern,  s.  gement  kroghSi.  -Wri- 
ter, S.  lagvrängare. 
Hedging,   s.  inhägning.     -bill,  a, 

trädgardsknif,  ^ 

Heed,  s.  sorgfälllghet,  försigtighet,  akt, 
varsamhet;  allvarsamhet;  eftertanke. 
-,  V.  a.  akta,  gifva  akt  pS.  -,  v.  n» 
vara  uppmärksam.  — ful,  a.  aktsam, 
uppmärksam;  försigtig.  — fuliiCSS,  5. 
varsamhet.  — ICSS,  a.  bekymtnerslöa, 
v<^rdslös.  -lessness,  s.  obetänksam* 
het,  eftcrlätenhet. 

Heel,  8.  häl;  hof;  klack  (pS  skor  etc). 
"  of  a  mast,  mastfot.  -,  v.  nJ 
dansa ;  luta  åt  en  sida.  — ,  V,  U» 
sätta  sporrarna  pä;    T,  sida,  kränga.' 

-er,    8,  stridstupp,     -maker,  s. 

klackmakare.      — pleCC,  S,  klacklapp. 

— ,  V.  a,  klacklappa. 
Heft,  8.  handtag,  grepe. 
Heifer,  8.  qviga,  ung  ko. 
Heigh,  t.  hej!  holla!    -  Jio!  Sh  hä! 
Height,    8.    höjd;    värdighet;    bredds* 

grad  ;  topp ;  fullkomlighet.    -en,  V.  a, 

förhöja;  öka;  försköna;  hänrycka. 
Heinous,  a.  ohygglig,  afskyvärd.  -nCSS, 

8.  förskräcklighet,  ohygglighet. 

Heir,  8,  arfvinge.  -apparent,  s.  äldste 

8onen  (under  faderns  ell.  moderns  lifs* 
tid),  -dom,  8,  arf,  arfskap.  -ess, 
8,  arftagerska.  -lesS,  a.  arflös. 
-loom,  S.  arf,  dyrbart  lösöre,  -pre» 
SUmptive,  5.  nästa  person  i  arffölj* 
den  (om  icke  ägaren  fSr  nSgra  barn). 
—ship,  5.  arfsrätt. 
Heli[|acal,  a.  T,  med  solen,  ur  solen. 
-cal,  -coid,  a.  spiral,  -ocentric, 

a.  hörande  till  solens  medelpunkt. 
— Ography,  .9.  matematisk  beskrifning 
om  solen.  — OSlötör,  8.  instrument 
att  roäta  solens  diameter.  -OSCOpC, 
8,    soikikare.       -OtrOpe,    $.    solros. 


182        Helispheric 

-spheric,  a.  snäckfoimij.  -X,  3. 
spirallinje. 
Hell,  S,  helvete.  -Cat,  8.  hexa.  -llOaild, 
8.  helveteshund;  djefvulsk  menniska. 
— ish,  a,  helvetisk;  afskyvärd ;  djefvulsk. 
— ishneSS,  S.  helvetlskhet ;  vederstyg- 
lighet.     -ward,  ad.  St  helvetet, 

Hellebor||e,  s,  prustrot.     -ine,  s. 

serapis. 

Hellenism,  a.  grekiskt  talesätt. 

HellU,  8.  hjelm,  stormhatt ;  roder,  styre. 
helms-man,  styrman,  -et,  8.  hjelm, 
kask.  — e1>Ö0Wer,  S,  helsosam  storm- 
hatt. 

HelmintiC,  8,  maskdrlfvande  medel. 

Helot,  5.  helot,  slaf. 

Help,  8,  hjelp,  understöd;  lijelpmedel.  hy 
the  -  of,  medelst.  -,  V»  a,écn,  lijelpa, 
bistS,  understöda;  förbättra;  lägga  for 
en ;  vara  behjelplig.  J  canrtxtt  -  re- 
marking ^  jag  kan  ej*  underlSta  att 
anmärka,  —er,  8,  befordrare ;  biträde. 
—fal,  CS.  hjelpsam,  nyttig,  tjenstaktig. 
-less,  a,  hjelplös,  öfvergifven.  -less» 
11  ess,  5.hjelplö3het;  vanförhet.  -mate, 
Ä.  hjelpare;  hjelperska. 

Helter-skelter,  ad,  huller  om  buller, 

oordentligt. 
Helve,  s,  skaft,  grepe. 
Hem,  8.  fSll;  rackling.    -,  I.  hml  hör 

hit!   -,  V,  «.  rackla.    -,  v.  a.  fälla. 

to  —  in,  insömma,   infatta,  innesluta. 

Hemi||cycle,  8.  haifcirkei.    -sphere, 

8,  hemisfer,  halfklot.  -spherical, 
a.   halfljlotforroig.     -Stich,   s.   half 

Hemlock,  8.  odört.  [vers. 

Hemorrhilage,  5.  blodflod,  blodgäng, 

blodstörtning.  -Oidal,  a.  hemorroi» 
dalisk.  -OidS,  8.  pL  gyllenSder,  he- 
morroider. 

Hemp,  8,  hampa,     -agrimoiiy,  5. 

vattendosta.  -ClOSC,  -plot,  8.  hamp. 
Sker.  -en,  a,  gjord  af  hampa.  -SCed, 
8,  hampfrö;  hampa.  -Seed-Oll,  8, 
hampolja.  -Stalk,  8,  hampstSnd. 
— y,  a.  hampartad. 
Hen,  S.  höna;  hona  af  alla  slags  fSg- 
lar.  -hane,  8.  bolmört,  -bit,  8, 
narfgräs.  — COOp,  8.  hönsbur,  -dr!» 
verj  8.  hönstjuf  (ett-slags  falk.  -h&rm^ 


Herein 

-harrier,  «.  biSfaik.    -Iiearted, 

a.  feg,  rädd.  -hOUSe,  s.  hönshus. 
-pecked ,  a.  beherrskad  af  sin  hus- 
tru.  — rOOSt,  8,  hönsvagle;  hönsbur. 
-'s-feetj  8.  jordrök  (ört). 

lien  CO,  ad.  härifrSn;  härefter,  häraf. 
-forth,  -forward,  ad,  hädanefter, 
framdeles. 

Hendecagon,  8.  elfvakantig  figur. 

Hepatica,  8.  blEsippa;  kiUingblomma. 
-1,  a.  lefvern  tillhörig. 

Heptajlcapsular,  a.  försedd  med  sju 
fröhus,  -gon,  8,  sjukant,  -gonal, 
a.  sjuvinklig.  -rchy,  8,  ej  urnan- 
naregering. 

Her,  pr,  hennes,  sin. 

Herald,  S.  härold.  -,  v,  a,  högtidligt 
föreställa ;  presentera  genom  en  härold. 
-ry,  8,  heraldik,  vapenkonst ;  härolds- 
emböto.    —ship,  8,  en  härolds  embete, 

lierh,  8,  ört,  planta ;  gräs.  -  of  grace, 
ruta.  herds,  pl,  grönsaker.  — aceOUS, 
a,  plantaktig,  vegetabilisk;  lefvande 
af  plantor.  —Age,  8.  gräs ;  gräsmark ; 
allahanda  örter,  betesrättighet,  —al, 
a,  hörande  till  plantor.  — ,  8.  ört- 
bok, -alist,  -arist,  -orist,  s. 
^rtkännare,  botanigt.  -arize,  V,  W. 
botanisera.  -ary,5.kryddgard. -hen» 

net,  8,  negiikerot.     -bretch,  8. 

björnbärsbuske.  — elot,  8,  liten  ört. 
-escent,  a.  grönskande,  -guard, 
8,  angelika  (ört),  —id,  a.  beväxt  med 
gräs.  —market,  s.  gröna  gängen, 
der  grönsaker  säljas.     — OUS,  a.  grä- 

sig.  -porridge,  s.  grönsoppa,  -wo- 
man, 8,  grönmSnglerska.  -y,  a. 
örtartad,  gräsig. 

Herculean,  a,  herkuiisk. 

Herd,  8,  herde ;  hjord,  skock,  —,  V,  a» 
kasta  In  i  en  hjord.  — ,  v,  n.  skocka 
sig,  samlas;  sälla  sig  tillhopa.  -OSS, 
8.  hcrdinna.  -grass,  8.  ängkaffe» 
-groom,  -man,  S.  fäherde. 

Here,  ad,  här,  härstädes.  -abOUt, 
-abonts,  ad,  häromkring,  här  vid 
lag.  -above,  ad.  här  ofvanpS. 
-afte'r,  ad,  framdeles,  hädanefter. 
-at,  ad,  härät,  häröfver.  -by,  ad^ 
härigenom;    derigenom.       — !Bj.    öd» 


Hereinto 

derinne,   deruti.      -into,    ad,   häri. 

-on,  ad,  härpä.   -tofore,  ad.  tin- 

fSrne,  fordom.     -Qpon,  ad,  härpS ; 
derpS.     —with,  ad,  härmed. 

Heredit||able ,  a,  ärftlig,    -anient, 

s,  arf,  arfgods.     -ftry,  a,  ärftlig. 
Heregeld,  s,  subsidier. 
Eere||siarcll,  5.  stiftare  tin  en  kättersk 

lära.     -sy,  S.  kätteri.     -tiC,  S,  kät- 

tare.     -,  -tical,  a,  kättersk. 
Heriot,  S.   en  läntagares  dödliga  fr£n* 

fälle. 

Heritajlble,  a,  ärftlig,    -go,  s.  arf, 

arfdel;  T.  guds  folk. 

Hermaphrodijite,  S,  tvekSning,  herma. 
fro  dit.     -tical,  a,  tvekönig. 

Hermetic,  a.  kemisk ;  lufttät,  hermetisk. 

Hermit,  s.  eremit,  -age,  S,  eremit- 
koja ;  eremitago.  — ary,  S.  en  eremits 
kapell,     -leal,  a,   eremitisk,  enslig. 

Hern,   s,   häger,     -bill,    8,   storknäf 

(ört),    -hill,  s,  vägört.   -sTiaw,  s. 

Hernia,  S,  brack.  [hägemaste. 

Hero,  8.  hjeite.    -ess,  -ine,  s.  hgei- 

tinna.    -»ic,  a.  heroisk,  hjeltemodig. 

-  poemt  lyeltedikt.     -ism,  s,  hjelte- 

mod,  tapperhet. 
Herodian,  a,  herodlsk.     the  -  dis- 

ease,  lussjukan. 
Heron,  S,  häger.     — ry,  S.   hägernäste. 
Herplles,  s,  ref.orm.    -etic,  a,  ref- 

oimartad. 
Herring,  a.  sill,     red  -,  böckiing. 

-buss,   8,  siilbSt.     -gutted,   a. 

tunn,   slankig.      — hOg,   8,   marsvin. 

-woman,  s.  sillmänglerska. 
Hers,  pr,  hennes. 
Herse,  S.  fdUgaller. 
Herself,  pr,  hon  sjelf,  sig. 
Hesita|{ncy,  S.  ovisshet,  tvekan,    —te, 

v,  n,  stappla,    vara  villrSdig,   tveka. 

-tion,  8.  tvifvelaktighet. 
Hesperus,  s.  aftonstjärnan. 
Heterollclite ,   «.  T.   ord   som  afviker 

ifrSn  alla  reglor.     — dOX,  a,  irrlärig; 

kättersk.   -doxy,  8.  kätteri.   -gene, 

O.  olikartad,    -geneity,  8,  olikartad 

eller   främmande   beskaffenhet.      -gQ" 

nous,    a,    af  olika   slag,   olikartad. 

*-scian,  a.  enskoggig.    -scians,  8, 


fiighfed  183 

pl.  de  folkslag  som  alltid  hafva  mid* 
dagssolen  pä  samma  sida. 
Hew,  V,  a,  hugga,  fålla ;  aftimra ;  hacka. 
-er,  8,  vedhuggare,  stenhuggare. 

Hexaljedron,  s,  sexsidig  figur,  -gon^ 

8.  sexkant.     — gonal,    a,   sexkantig. 

-meter,  8,  eexfotad  vers.  -ngular, 

a,   eexvinklig.      -petalOUS,    a.   T. 

sexbladig. 
Hey,  8.  lustighet.    -,  i,  h€|j  I    -  day ! 
Hoynet,  S.  fEgelnät.  [hvad  nuf 

Hiatus,  8.  klyfta,  djup  afgrund;  gapning. 
Hiberujial,    a.    hörande    tUl    vintern. 

-ate,  v,  n,  öfvervintra. 
HiccOGgh,  Hickup,  s,  hicka,  hiok' 

ning.     -,  V,  n.  hicka. 
Hickory,  s,  amerikansk  valnöt. 
IIick||wall,  »way,  8,  vedknarr,  grön- 

göling. 
Hidage,  8,  ckatt  för  hvart  fikerland. 
Hiddenly,  ad,  hemligt. 

Hide,  8,  hud,  skinn,  läder;  litet  plog* 
land.  —  and  seek,  kurragömma  (en 
barnlek).  — ,  V,  a,  förborga,  dölja. 
-,  V,  n.  Tara  Krborgad.  -bound, 
a,  styf,  etel;  sntl.  -r,  8,  döljare. 
-g,  8,  pl.  tillflyktsort. 

Hideous,  a.  gräslig,  förskräcklig.- 
-ness,  8,  faslighet,  förskräcklighet. 

Hiding,   8,   döljande,     -place,   8. 

gömställe. 

Hie,  8,  hast.     ~,  v.  n,  ila,  skynda  sig. 

Hierarch,  S,  prelat,  -ical,  a,  hierar- 
kisk.    — y,  S.  hierarki,  kyrkoregering. 

HierOllglypll,  S.  hieroglyf  (figur  i  det 
slags  skrift,  som  har  ett  tecken  för 
hvarje  ord) ;  sinnebild,  -glyphical, 
a.  hieroglyfisk.  -graphy,  s.  den 
hel.  skrift,    -pliaiit,  8.  öfverste  prest. 

Higgle,  v.  n.  gnida;  mEngla.  -dy 
piggledy,  ad.  hummel  om  duramel. 
— r,  s,  mSnglare. 

High,  8.  höjd.  -,  a.  hög,  upphöjd; 
högspänd  ;  stark ;  stoU  ;  dyr.  — ,  ad, 
högt.  on  — ,  ofvan,  uppa.  — aimod, 
a,  som  har  stora  planer.  — blost,  a. 
mycket  lycklig.  — blo  <Tn  ,  a,  upp* 
sväild,  uppblåst.  — l>OSi''p  tf.  högboren, 
-built j  G.  reslig,  -crowned,  a, 
UögkuUig   (hatt),     -fed,   a.   välfödd^ 


184        High-flier 

fet;  som  lefver  väl,  -flier,  s.'svar- 
mare,  lycksökare,     -land^'f.  bergs. 

bygd.  -»lander,  5.  bergsbo,  -ly, 
ad.  högt,  högligea.  -mettled,  a. 
modig,  hetsig;  stolt,    —minded,  a, 

storsint;  hogmodig,  ärelysten.  — mOSt, 
a,  öfverst.  -ness,  S.  höjd;  storhet; 
höghet  (titel),     -pad,  8.  strStröfvare. 

-pressing,  s.  högtryckning,  -priest, 

S.  öfverste  prest.    — rOftd,  S.  landsväg. 

— sea,  s.  uppsjö;  öppna  sjön.  —sea- 
soned, a.  starkt  kryddad.  -Spiri- 
ted, a.  stoit,trotsande.  -stoinaclied, 

a.  högfärdig.  — tastcd,  a.  med  skarp 
smak.  -treason,  S.  högförräderi; 
högmSlsbrott.  — way,  S.  stenlagd  väg, 
landsväg,  -wayman,  s.  strStröfvarc. 
^-wrought,  5.  utarbetad,  fulländad, 
fullkomlig.  [benämnd. 

Hlght,  V.  n.    heta.      -,  jp.    kallades; 

Jlighty-tighty,  ad.  hals  öfve?  hufvud. 

Hilarity,  S.  munterhet,  gladtighet. 

Hilding",  S.  skojare,  gement  fruntimmer. 

HIII,  S.  kulle,  backe,  hög.  up  — ,  upp- 
för backen,  down  — ,  utför  backen. 
— ,  v,  a.  skyla,  -ock,  3.  liten  kulle. 
— y,  a.  backig,  ojemn. 

Hilt,  S.  skaft,  handtag,  fäste,  värjkafle. 
—ed.  Cl.  försedd  med  handtag  etc. 

Him ,  pr.  honom,  -self ,  pr,  sjelf, 
han  sjelf,  sig  sjelf. 

Hind,  S.  hind,  hjortko;  tjenstehjon ; 
bonde.       — ,    d.     bakdelen    tillhörig. 

-berry,  s.  hallon,   -calf,  s.  hjort- 

kalf.  -er,  a.  sednare,  efter.  -emiOSt, 
a.  efterst,  ytterst. 
Hinder,  v.  a.  &  n.  hindra,  förekomma, 

skada,      -ance,    Hindrance,  s. 

hinder,  skada.  -lesS,  a.  förfallolös. 
Hinge,  S.  gSngjern,  hänge;  hufvudsak. 
— ,  V.  a.  förse  med  gSngjern  ell.  dörr- 
hakar ;  kröka.  — ,  V.  n.  bero,  komma 
om  pä.     to  —  upon,  vrida  sig. 

Hinniate,  Hinny,  v.  n.  gnägga. 

Hint,  S,   vink,  hänsyfting;    anledning. 

— ,  V.  a.   göra   uppmärksam  pS,   ISta 

firsts ;    vinka.      -,    V,  n,    io  -   at, 

hänsyfta  p§. 
}Upf   i.    hör  hit  I     -,  S.   nypon;    höft, 

länd,    ro;    nocksparre  pä  ett  taklag^ 


Hiver 

-bone,  $,  höftben,  ländkota.' -gOUtj 
8.  ländvärk.  -halt,  -sbot,  a.  l§g. 
halt.  -ped,  a.  försedd  med  länd; 
lam  i  höften.  -WOrt,  S.  naflegräs. 
HippOllcamp,  S.  en  art  hafsnSl.  -ceii- 
taur,  5.  centaur.  -Crass,  S.  kryddvin. 

-crates'sleeve,  s.  siiduk.  -dro- 
me, S,  ridbana,  rännarebana.  — grilf, 
S.  vingad  häst.  -macliy,  5.  tornering, 
riddarespel.  -niane,  S,  hundtistel. 
-potanms,  s.  sjöhästen. 

Hire,  $.  hyra,  lön,  lega.  -,  v.  ö.  hyra, 
betinga,  hyra  ut.  — liug,  s.  legohjou, 
dagsverkskarl;  hora.  — ,  a.  tjenande 
för  lön ;  vinningslysten.  -r,  8,  hyres- 
man. 

Hirsute,  a.  grofhSrig,  raggig. 

His,  pr.  hans,  dess,  dennes. 

Hispid,  a.  styfliärig. 

Hiss,  S,  hväsning,  hvissling;  tadel.  -, 
V.  n.  &  a.  hvässa,  hvina,  hvissla ; 
hväsa  St,  bespotta,  hvissla  ut. 

Hist,  i.  st  I  tyst  I 

Hister,  S.  svartbagge  (insekt). 

IIistOr||ian,  S.  historieskrifvare,  häfda- 
tecknare,  -ical,  a.  historisk,  -i  fy, 
V.  a.  författa  en  historia,  -iogra- 
plier,  S.  historieskrifvare.  -logra- 
phy,  S.  historieskrifning.  — y ,  S. 
historia;  saga.  -y-painter,  S.  historie« 
mSlare.  — y-^plece,  S.  historie-mSlning. 

Illstrionlcal,  a.  gyckelaktig,, kome- 
diantisk. 

Hit,  S.  slag,  stöt,  träff;  händelse,  lucliy 
-,  lyckskott;  infall.  -,  V,  a.  hitta, 
r2ka,  träffa;  sl3;  gissa,  upptäcka; 
uppnä.  — ,  V.  n.  hitta  pS ;  hända ;  lyckas. 

Hitcll,  S.  hake;  T.  stek  (slinga).  — ,  i.! 
gör  stek!  — ,  v.  a.  &  n.  skrida  fram  ;! 
sticknas ;  gifva  efter ;  haka,  gripa  uti ; 
T,  göra  stek.  -buttOCk,  ad.  smS-^ 
ningom,  vexelvis. 

Hitlie,  8.  lastageplats,  skeppsbro. 

Hither,  a.  närmast,  -,  ad.  hit,  hitSt^ 
-most,  a.  närmast  hit.  -tO,  ad.\ 
hittills,    -ward,  ad.  hitSt. 

Hive,  S.  bistock,  bikupa,  bisvärm.  — ^ 
V.  a.  stocka  bin ;  innefatta.  — ,  V.  wj 
vara  tillhopa,  bo  tillsammans.  — drOSS,^^ 
;5j^förvax.  ^  -r^  S.  biskötare. 


Ho 


Hollow-chested     185 


Ho,  Hon,  i.  holla!  hör  hit! 

Hoar,    a.    hvitgrä;    möglig;    grShSrig. 

-IVOSt,    8.    rimfrost.     -hOUnd ,    8. 

stjelkborre.     — inCSS,  8,   grShSrighet ; 

rimfrost;   mögel.     -stonO*^  8,  gräns- 

8ten,  rSmärke.     — y,  a,  grS,  grähSrig; 

rimraig;  möglig. 

Hoard,  8.  hop;  skatt.  -,  V.  a.  &  n, 
lägga  i  hög,  skrapa  ihop,  göra  hemligt 
förrSd  af. 

Hoarse,  a,  hes.    -ness,  s.  heshet. 

Hoax,  v.  a.  bedraga,  lura.  — ,  s.  gyckel- 
spel, begabberi,  puts,  skälmstycke. 
~er,   8.  marktschreier ;  qvacksalfvare. 

Hob,  «.  lymmel,  bondlurk.  -goblin, 
8.  buse,  spöke,  —like,  a.  bondaklig, 
grof,  plump,     -nail,    8,   söm,  häst- 

.     skosöm ;  bonde,  -nailed,  a.  broddad. 

Hobble,  s.  haltande  gäng.  ~,  v.  a. 
halta,  linka.  -,  v,  a,  förvirra,  -r, 
8.  stympare. 

Hobby,  8,  lärkfalk;  klippare;  vurm. 
-horse,  s.   rldkäpp  for  barn;   dum- 

Hoboy,  8,  oboe.  [hufvud. 

Ho  ca,  8,  ett  slags  kortspel. 

Hock,  8»  knäveck;  tungspänne;  Hoch- 
heimer  Rhenskt  vin.  —  of  hacon, 
ekinkskaft.  —.V.  a,  hasa;  förlama. 
-amore,  8,  gammalt  Rhenskt  vin. 
-herb,  s,  kattost  (ört). 

Hockle,  v.  a.  plocka  ax  vid  berg. 
ningen ;  förlama. 

Hocus-pocus,  8,  taskspeleri;  gyckleri. 

Hod,  8.  lerlafve,  lerträg.  -man,  s. 
murare-handtlangare. 

Hoddy-doddy,  s,  dumhufvud. 

Hodge,  8,  bondlurk.  -podgO,  8. 
blandning,  röra,  mischmasch. 

Hodiernal,  a.  som  sker  i  dag. 

Hoo,  s.  trädgSrdshacka.    -,  v.  a.  hacka. 

Uog,  8,  svin;  galt;  T,  luta,  spansk 
qvast.  -,  V.  a.  afputsa  (ett  skepp) 
med  luta,  -badger,  8,  gräfsvin. 
-beans,  «.  pl.  stora  fikerbönor. 
—bread,  S.  jordärtskocka.  -cote, 
— Sty,  8.  svinstia.  — fish,  8,  marsvin. 
— gish,  a.  svinaktig;  otäck;  egen- 
nyttig.  -gishness,  8.  svinaktighet, 
plumphet,  -grubber,  *.  frSssare. 
•herd ,  ^.   6viiiherde.^-l0 ttSe ,  8. 


grSsugga.  -'S-Choek,  8.  svintryne. 
-'s-fen nel,  -'s-rOOt,  S,  svinfenkäl. 

-'s-llesh,  8.  svinkött.   -'s-grease, 

8,  svinister.  -'s-liarslets ,  5.  pl. 
inmäte  af  ett  svin.  -'s-mushr00n9, 
8.  mjölktistel.  -'S-pudding,  s.  svin- 
korf,  köttkorf.  -'s-stecr,  S.  tveSrsgalt. 

Hoggerel,  Hogget,  8,  tveärsfSr. 

Hoiden,  a.  ohyfsad.  -,  ä.  bondlolla. 
— ,  v,  n,  trifvtt  groft  skämt;  rasa 
plumpt. 

Hoise,  v.  a.  hissa,  vinda. 

Hoist,  $.  T.  förlik,  ^ofa  flag,  djup. 
leken  af  en  Hagg.     — ,  V,  d,  upphissa, 

Hoit,  v,  n.  hoppa.  [vinda. 

Hoity-toity,  i.  tor  tusan !  -,  a.  rasig, 
yr.     — ,  ad.  yrt,  hals  öfver  hufvud. 

Hold,  8.  hSll,  tag,  fäste;  vSld;  verkan; 
fängelse,  kula ;  hållet,  rummet  i  skeppet. 
-,  i.  häl !  -,  v.  a.  &  n.  hälla,  gripa, 
fasthälla ;  församla ;  rymma,  innehålla  *. 
ega;  afstä;  bevara;  hämma;  gälla; 
hälla ;  mena ;  räcka,  to  —  a  icagev, 
slä  vad.  to  —  forth  t  framföra,  före* 
draga,  to  —  in,  inskränka,  to  — 
off,  hälla  pä  afständ.  to  -  of  one, 
hafva  län  af  en.  to  —  on,  fortfara. 
to  —  out,  uthärda;  utsträcka;  vara, 
to  —  tr^uSf  vara  sann.  to  —  up,  upp- 
lyfta, uppehålla,  to  -  water,  T.  stryka 
med  ärorna,  —er,  8.  forpaktare.  — 
—  of  a  bill,  vexelinnehafvare,  — er- 
forth,  8.  offentlig  talare;  sparlakans- 
lexa.  -fast,  8.  hako,  ankare;  girig- 
buk.     -ing,  8.  hSllning;  paktgods. 

Hole,  8.  häl;  häla,  kula;  remna;  und* 
flykt.     -,  V.  a.  halka,  urhälka. 

Holibut,  S.  helgeflundra. 

Holi||dam,  s.  vär  fru.  -day,  8.  helg- 
dag, holidays,  pl.  ferier,  -ly,  ad, 
heligt,     -ness,  S.  helighet,  dygd. 

Holia,  i.  holla  I  hör  hit  I    -,  v.  a.  ropa 

Hollao,  i.  hej  1  (svarande  rop). 

Holland,  s.  Holland;  enbärsbränvin, 
genever.     ~S,  8.  pl.  Hollandslärft. 

Hollow,  a.  ihälig,  tom,  insjunken; 
oäkta.  -,  s.  häla,  ihälighet,  grop ;  rännil. 
the  -  of  the  hand,  flata  handen.    -, 

V.  a.  urhälka,  utgräfva.  -Cheeked,  a. 
8om  har  infaUsa  kinder,    -chested, 


186       Hollow-eyed 

a.  högbroslad.  —eyed  9  a.  raed  in- 
fallna ögon.  -hearted,  a.  falsk, 
— neSS,  8,  ihSlighet;  bedrägeri,  falsk- 
het, -root,  5.  hSllrot;  desmansört; 
jordrök. 

Holly,  B,  jernek.  -but,  s.  helgeflundra. 
-llOCk,  5.  stockros.  -tOSe,  s.  cist. 
-tree,  S.  jernek.  -wand,  s.  épö, 
gatlopp. 

Holm,  5.  holme.     -Oak,  5.  jernek. 

Holocaust,  B.  brännoffer. 

Holster,  5.  pistolhölster. 

Holy,  a.  helig,  from ;  vigd.  iht  -  of 
holieSf  det  allrahelgaste.  the  —  ghosts 
den  nelige  Ande.  the  —  vjrit,  den 
Heliga  Skrift.  -CrOSS-day,  S.  Christi 
kors  npphöjelsesdag.  —day,  $»  helg- 
dag,  söndag,     —days,  5.  J)L   ferier. 

-rood-day,  s.  korsmessa.    -rose, 

S.  vild  salvia,  -tlllstle,  S.  kard- 
benedikt.  -tliursday,  5.  himmels- 
fördsdag.  —water,  S.  vigvatten. 
-water -stock,     5.     vigvattenkärl. 

-water -sprinkle,  s.   stankborste 

till  vigvatten,    -week,  5.  pSskveckan. 
Homage,  5.  hyllning,  trohetsed ;  under- 

gifvenhet.      — ,    V.    a,    hylla,    vörda. 

-able,    a.    förpliktad  till   hyllning. 

— r,  5.  låntagare,  vasall. 
Hombre,  S,  lomber  (kortspel). 
Home,  5.   hem,   hus,   boning,     at  — , 

hemma,   — ,  ad.  hem,  hemät;  dugtigt. 

-baked,  a.  hembakad,    -born,  s, 

inhemsk,  infödd;  medfödd,  -bred, 
a,  inhemsk;  rä;  okonstlad.  -Child, 
s,  hjertunge,  smekunge.  — dreSS,  5. 
hvardagskl&dning ;  nattrock.  —ex- 
pression, 5.  djerft  uttryck,  -fclt, 
a.  djupt  kännt  -jest,  S.  bitande 
skämt,  -less,  a.  utan  hem,  husvill. 
-liness,  S,  grofhet,  fulhet;  enkelhet. 
— ly,  a.  rS,  oskicklig,  obelefvad;  en- 
faldig,  okonstlad,  -m&de,  a.  hem- 
gjord,  inhemsk,  -slck,  a,  hemsjuk. 
-spun,  a.  hemspunnen,  hemgjord, 
-stall,  -stead,  5.  hemvist,  gods,  hus. 

-thrust,  5.  nSdestöt.     -war,  5. 

inbördes  krig.  — ward,  ad.  hem,  hemSt, 
to  hit  one  — ,  träffa  p&  rätta  stället. 
Homelyn,  5.  glattrocka  (fisk)^ 


Hoodwink 
HomiciJIdal,   a.  mordisk.    -de,  s, 

mördare ;  mandrSp. 
Homil||etical,  a.   umgängsam;    homi- 

letisk.     — ist,  5.  postillskrifvare.    -J, 

S.  predikan;  homilie. 
HommOCk,  s.  enskild  kuile. 
Homo]|centrie,    a.    som    har    samma 

medelpunkt.   -geneOUS,  a.  af  samma 

slag,  likartad,    -geneousness,  s. 

likartad  natur,  likartighet.  -lOgOUS, 
a.  af  lika  beskaffenhet,  motsvarande. 
— nymOUS,  a,  af  samma  namn;  tve- 
tydig, -nymy,  s.  ljudets  ell.  namnets 
likhet. 

Hone,  s,  hen,  fin  brynsten. 

Honest,  a.  hederlig,  rättskaffens,  redlig; 
kysk.  — y,  s,  ärlighet,  uppriktighet; 
kyskhet. 

Honey,  S,  honing;  sötma;  smekord, 
— ,  V.  a.  smeka;  göra  söt.  -apple, 
S,  Johannisäple.      —bag,    s,    bimage. 

-bee,  5.  bi,  arbetsbi,    -buzzard, 

S,  bifalk,  slaghök.  -COUlb,  5.  ho- 
ningskaka;  T.  gallor  eller  gropar  I 
kanoner.  -COmbed,  a.  försedd  med 
piporna;  hSlig,  pipig.  — CUp,  S.  bo- 
ningshuset pä  en  blomma.  — dew,  S. 
honingsdagg.  — flower,  S.  bonings- 
blomma.  — HlOOn,  s.  smekmånaden. 
—stalk,  $,  honingsklöfver,  melotengräs. 
-sucker,  S.  honingsfSgel.  -SUCkiC, 
5.  rödväpling.  — SWCCt,  a.  honingjsöt. 
—thief,  S,  krypare,  nötväcka  (fSgel). 
— WOrt,  5.  vaxblomma. 

Honied,  a.  honingsrik,  söt. 

Honor! |ary,  a.  hedrande.  -,  S.  heders» 
belöning.     — iflc,  a,  berömlig. 

Honour,  S,  heder;  redlighet;  kyskhet; 
hedersställe ;  aktning;  en  titel;  mSlare 
i  kort.  honours,  pl,  hedersställe; 
hedersbetygelse.  — ,  V,  a.  hedra,  hög- 
akta; högt  skatta,  värdera,  — able, 
a»  hedrande,  hederlig,  berömvärd,  ädel, 
ädelsinnad.  -ableness,  S,  värdighet: 
ädelmod.  • 

Hood,  S.  kSpa,  hufva;  doktorshatt;  T, 
kappa,  huf.  — ,  V.  a.  binda  för  ögonen ; 
betäcka,  -man'bluid,  S.  blindbock. 
-wink,  v.  a.  förbinda  ögonen  {)%; 
dölja;^bedraga. 


Hoof 

Hoof,  5.  hof,  hästhof.  -,  V.  n.  iSng- 
saint  framskrida,  —bound,  a.  som 
har  hoftrång.  -Cd,  a,  försedd  med  hof. 

He  ok,  3.  krok,  hake;  rännsnara;  krok- 
knif;  dörrhake;  skära;  kökggaffel;  T, 
resande  bottenstock.  -»,  v.  a.  haka 
pä|  haka  fast ;  fSnga ;  bedraga.  -,  v.  n, 
T,  laska;  kräka  sig.  -edness,  8, 
krokighet,  krumhet.  — land^  €,  plog- 
land.  -nose,  8,  krokig  näsa.  -110- 
66dj  a.  med  krokig  näsa. 

Hoop,  8,  tunnband;  styfkjortel.  — ,  V.  a. 
banda  (kärl),  omfatta.  -COUgil,  8. 
kikhosta.  -fOr,  8\  tunnbindare,  -ing, 
8c  bandning.    — iron,  8,  jerntunnband. 

-petticoat,  8,  styfkjortel.    -ring, 

8,  ring  utan  infattning. 
Hoot,  8,  skri.   -,  V.  a.  drifva  pS  under 

Bkri  och  larm.     — ,  v,  n,  hojta,  tjuta 

»om   en   ugla;   ropa  hSnligt.    -ing, 

8,  ätlöje;  skri. 
Hop,  8,  sprSng;   hoppning  pS  ett  ben, 

—,  V.  W.   hoppa  pä  ett  ben;  springa; 

dansa.     -SCOtcll,  8,  hoppning. 
Hop,  8,  humle.     -,  v.  a.  lägga  humle 

pä   dricka,    -bind,  8,   humleplanta. 

-clover,  s.  humle väpi ing.  -garden, 

8,  humlegärd.  -ground,  8,  humle- 
gärd.  -kiln,  -OäSt,  8.  huralekölna. 
-picker,  8,  som  samlar  mogna  hum- 
len, -polo,  8,  humiestäng.  -yard, 
8,  humlegärd. 

Hope,  8.  hopp,  tillit,  förhoppning.  -, 
V.  n,  hoppas.  -,  v,  a.  fdrtrösta; 
förbida.  to  -  for,  hoppas  pä.  f O  - 
in  God,  föitrösta  pä  Gud.  -föl,  a. 
förhoppningsfull,  -fulness,  8,  godt 
anlag.     -lesS,  a.  hopplös,  förtviflad. 

Hopper,  8,  hoppare;  sädesskäppa. 

Horal,  a.  stundlig,  som  angär  en  stund 
eller  timme.  [tiracirkel. 

Horary,  a,  skeende  timvis.     -  circhp 

Hord,  -e,  a,  hord,  flock,  stam. 

Horizor,  5.  horisont,  synkrets,  -tal, 
a.  vägrat,  i  vattenpass.  —  watchy 
cylinderur.  -talness,  8,  jemnlikhet 
med  horisonten. 

Horn,  8,  horn;  spröt,  antenner  (pä  in- 
sekter);  bugt;  mälarspade.  -bftCk, 
-beak,  -fisll,*.  hornfisk,  näbbgädda. 


Horsedung        187 

-beam,  s.  hagbok.  -bill,  s.  horn- 
skata.  —blende,  S,  hornblende, 
strälskiramer.  — bOOk,  $.  a-b-c-bok. 
-coot,  S.  hornugla.  -ed,  a.  be- 
hornad.  —  heasts,  hornboskap.  — 
goat,  stenbock.  —  moon,  nytänd- 
ning.  -et,  8,  bälgeting.  -fly,  8, 
blindknagg.     -fOOt,  a.  försedd  med 

hof.    -goat,  8,  stenbock,    -mad, 

a,  svartsjuk.  — OWl,  5.  hornugla, 
stenugla.  -pipe,  5.  hompipa  (dans). 
-shavings,  S.  pL  raspadt  hjorthorn. 
-Sllirl,  s.  gemen  hornblende,  -stone, 
8.  hälleflinta.  -WOrk,  8,  T,  horn- 
verk, -wort,  8.  hornblad.  -y,  a. 
hornig.     —  coat,   hornhinnan  i  ögat. 

Horojlloge,  5.  slagur,  solvisare,  -lo- 
gical, a.  hörande  till  ur.  -logy, 
8,  urmakarekonst.  -SCOpe,  8,  T, 
horoskop,  stjärnornas  ställning  vid  en$ 
födelse. 

Horr||ent,     a.      taggig;     förskräcklig. 

-ibility,  8,  faslighet.    -ible,  a, 

förskräcklig,  gruflig.  -iblenOSS,  8, 
förskräcklighet.  —id,  a.  faslig,  ohygg. 
lig;  skroflig.   -idnCSS,  s.  ohygglighet. 

-ific,  a.  förskräcklig,  -isonons, 
a.  fasligt  danande.  -Or,  s.  fasa, 
afsky,  rysning.  —  of  water,  vatten- 
skräck. 
Horse,  8.  häst ;  rytteri ;  bock  att  torka 
kläder  pä ;  T.  räpert ;  standert.  to  -,  till 
häst.  — ,  V,  d.  bestiga,  betäcka  (om 
hingstar) ;  gifva  risbastu ;  bära  pä  ryg- 
gen. -,  V.  n.  stiga  till  häst.  -back, 
8.  hästrygg;  sittning  till  häst.  to  he 
on  horseback,  sitta  till  häst,  rida, 
-bean,*,  vargböna,  hästböna.-beech- 
tree,  8,  afvenbok.  -block,  S.  kubb 
till   uppstigning   pä   hästen.     -?J0at, 

8.  färja,  -boy,  8,  stalldräng,  -brea- 
ker,   8,    beridare.      -Chesnnt,    8, 

hästkastanie.  -cloth,  8,  hästtäcke, 
schabrak.  -COllar,  8.  sej]a,  grimma. 
-COlt,  S.  fölunge.  -COnib,  5.  skrapa. 
-courser,  S.  beridare,  jockey.  -Crab, 
8,  ett  slags  krabba.  -CUCUmber, 
8.  stor  grön  gurka,  -d,  a.  beriden, 
ridande,  -dealer,  S.  hästhandlare. 
-doctor,  3.  hästläkare.     -Ör.Bg^  5. 


188         Horseface 

track  efter  hästar.  -fflCÖ,  S,  groft 
ansigte.       -fOOt,    S.    hästhof    (ört). 

-guard,  8.  lifdragoner.  -hair,  S, 
tagel,  -heel,  5.  Siandsrot.  -keeper, 
-V. nave,  «.  stalldräng,     -laugh, 

S,  gnäggande,  oanständigt  gapskratt. 
-loech,  S.  hästdoktor ;  blodigeJ.  -lit- 
ter, s.  hästbSr.  -man,  8,  ryttare, 
kavallerist,     -matten,    S.  hästfluga. 

-match,  3,   pelikan,     -meat,  s, 

hästfoder. -mill,  5.hästqvarn.  -miflt, 
S,  horsmynta,  svinknyler.  -muscle, 
8.  ätlig  mussla,  -nail,  8.  hästsko, 
söm.  -physic,  5.  hästläkedom,  -play, 
8.    plump   lek.     -pond,    8.  hästvad. 

-power,  8.  hästkraft,  -provendcr, 

8.  hästfoder.  -raCO,  8.  kappränning 
med  hästar,  -radish,  6,  pepparrot. 
-shoe,  8.  hästsko,  hästhof;  fålafötter 
(ört),  -stag,  8.  brandhjort,  -tail, 
8,  hästsvans,  -tongue,  8.  nessel- 
klocka.  -trappings  ,  S.  pL  häst- 
mundering,   —way,  8,  farväg,    ridväg. 

-whip,  8,  ridpiska,  -woman ,  s. 
ridande  fruntimmer. 

Horsing,  a.  brunstig,  löpsk.  -iron, 
8.  T.  klamej. 

Hortajltion,  5.  förmaning;  uppmuntran. 
—tive,  a,  förmanande.  — ,  8.  förma- 
ning, -tor,  8,  förmanare.  -tory, 
Ö.  förmanande,  tillstyrkande. 

]||ort||icalture,      S,     trädgSrdssköUel 

^  -nian,  a.  trädgärd  tillhörig,  -yard, 

8.  fruktträdgSrd. 
Hoslle,    8.  strumpa;    byxor,     -ier,  8» 
strumphandlare ;  strumpväfvare.— iery, 
8,  strump-stickarevaror. 

Hospitllable,  a.  gästfri,  vänlig,  -ahlc- 

neSS,  8.  gästfrihet,    -al,  8.  hospital, 

sjukhus,  fattighus;  sjukskepp  till  sjös. 

-ality,     S,     gästfrihet,    frikostighet. 

-aller^  S,  hospitalsförestSndare. 
Host,  S,  krigshär;   värd,  herbergerare ; 

oblatet  vid  nattvarden.     — ,  V.  a.  her- 

bergera.      — ,    V,    n,    vistas;    brottas. 

-ago,  8.  gisslan.    -eSS,  8.  värdinna, 

gästgifverska. 
Hos  tie,  8.  oblatet  vid  nattvarden. 

Hostillje,  a.  fiendtiig;  -eness,  -ity, 

8»  fiend  tlighet,  o  vänskap. 


Housewifely 

Hostlller^  S.  stalldräng,   -ry,  ,5.  värds. 

hus;  hällstall. 
Hot,  a.  het,  brännande;  brunstig;  häf- 

tig,  eldig;  farlig;  skarp,     -bath,  ,9. 

badstuga,  -bed,  8.  drifbänk.  -brai- 
ned, a.  snarsticken,  häftig.  -COCliles, 
8.  ])!.  ett  slags  barnlek,  -headed, 
a.  häftig.  -house,  8,  badstuga; 
driflius;  horhus.  — monthed,  a. 
halsstarrig.  -nOSS,  8.  hetta,  hetsig- 
het.  -pot,  8.  varradricka.  -Spiir, 
8.  snarsticken  menniska-,  sockerarter. 
-spurred,   a.  häftig,  obetänksam. 

Hotch-potch,  8.  mischmasch. 

Hotel,  8.  hotel,  stort  värdshus. 

Hough,  8.  bakleden,  knävecket  p5  fyr- 
fotade  djur.  — ,  v,  a.  hasa,  afskara 
senan  i  bakbenet;  sladda,  köra  med 
sladd  pä  Skern. 

Houlet,  8.  ugla,  uf. 

Hound,  5.  jagthund,  stöfvare;  T.  kind- 
backar  pä  master.  — ,  V.  CL.  jaga, 
hetsa,  -bitch,  8.  jagttik.  -fish, 
8.  lake.  -tongue,  8,  hundtunga, 
munklöss  (ört). 

Houp,  8.  härfägel. 

Honr,  s.  timme,  stund.  -glasS,  8. 
timglas,  sandur.  —hand,  s.  tiravisare. 
— ly,  a.  stundlig.  -,  ad.  stundligen. 
—plate,  8.  urtafla,  solvisare. 

Housage,  S.  magasinshyra. 

House,  8.  hus;  hushåll;  slägt.  -  of 
call,  herberge.  —  of  commons.  Under- 
huset. -  of  lords,  Öfverhuset.  -  of 
office,  afträde,  privet.  — ,  V.  a.  hysa, 
herbergera.  -,t?.w.  bo,  vistas,  -bread, 
8.  hembakadt  bröd.  -breaking,  8, 
inbrottsstöld,  -dOg,  8,  gärdshund. 
-eaves,  s.  pl,  takränna,  -hold,  8. 
hushall,  familj;  hofstat.  -holder, 
8,  husfader;  hushSllare.  -keeper, 
8.  husfader;    bofast  man;    gästgifvarc, 

-keeping^  a,  hushSiining.    -leek, 

8.  huslök,  taklök.    -leSS,  a.  husvill. 

-maid,  s.  huspiga,    -rent,  s.  hus- 

hyra.  -robbing,  8.  inbrottsstöld. 
—snail,  8,  snigel,   snäcka   med  hus. 

-top,  8.  husgafvei-    -warming,  a, 

inflyttningsöl.  -wife,  8.  hushäijerska. 
-wifely,  a.  hushäl isaktig. 


Housing 


Humorous 


189 


Housing  9    $,     hysning      inqvartering ; 

schabrack. 
Hovel,  8.  skjul,  dSlig  koja.     ~,  p.  a. 

ställa  under  skjul. 
Hover,  v.  n.  svafva,  fladdra. 
How,  ad,  huru?    -  he  it,  likväl.    - 

do  you  do?   huro    mSr  ni?   -6Ver, 

ad,  likväl,  imellertid.   -SOever,  ad. 

ickedess mindre;   fastän. 
Howitzer,  S,  haubits. 
Howl,  S,  tjutning,  skri.    — ,  V.  n.  tjuta, 

skrika.     — et^  8,  nattugla. 
HOX,  V.  a.  förlama,  hasa. 
Hoy,  s,  ett  slags  slup. 
Hoy,  I.  nSl  Sh!  hurtigt  I 
Hubbub,  8,  larro,  buller. 
Muck,  V,  n.  pruta  pS. 
Huckaback,  S,  ett  slags  damaskdrall. 

Huckle,  8,  höft.    -back,  s.  puckel- 

rygg.      —backed,    a.    puckelryggig. 

-bone,  9.  höftben. 
Huckster,  S,  hokare»  mSnglare,  smS- 

krämare;   skälm.      <-,    t^.  n.   mSngla. 

•^ess,  8f  månglerska. 
Huddle,   8,   oordning,   villervalla.     — , 

V,  a.  förvirra;  hastigt  förrätta;  kläda 

8xg  ovärdigt;    vräka   ihop.      — ,  V,  71. 

slarfva,    klåpa;    komma    brådskande. 

—r,  8,  hutlare,  fuskare. 
Hue,  s,  hy,   färg;  skri;   efterlysnings- 

sedel;  uppbSd. 
Huff,  s,  storskräfla;  anfall;    vrede.     — , 

V,n.  uppsvälla;  trotsa;  flämta,  pusta. 

— ,  V.  a.  skryta,  groft  behandla,    to  — 

at  draiujhts,  bläsa  bort  en  bricka  i 

damspel.     — ör,   8,   skrytare.      — isll, 

a,  trotsig,   pockande.     — ishness,  5. 

näsvishet,  sturskhet. 
llug,    s,    famntag,    omarmning;    tag   i 

brottning.     — ,  V.  a,  omfamna,  trycka 

fast  intill  sig;  gripa;  smeka. 
Huge,    a,    stor,    ofantlig,      -ly,   ad. 

öfvermSttan,  ofantligt,  ovanligt.  — nesS, 

8,  oraätlighet,  ofantlig  storhet. 

Hugger-mugger,  8.  lönrum.    -,  ad. 

lönligen. 
Huguenot,   *.   hugenott  (namn  pS   de 

reformerta  i  Frankrike). 
Hulk^  ^.  holk,  stort  lastskepp;  skrofvet 

af  ett  skepp;  holk  vid  skepps  kölhal- 


ning.  — ,  V.  a.  taga  inelfvorna  ur.  — y, 
s.  grof  meuniska. 

Hull,  8.  ängsnärpa;  hylsa,  skal;  skepps, 
skrof.  — ,  D.  a.  skala,  fnasa;  drifva. 
-ock,  $.  T,  bonnett,  bisegel.  -y,  a. 
försedd  med  hylsa. 

H  ni  ver,  s.  jemek. 

Hum  ,  s.  brumning ,  surming ;  oredigt 
sorl.  — ,  i.  hm!  — ,  V.  n.  brumma, 
surra;  gnola,  sjunga  sakta.  — ,  v,  a. 
frambringa  i  en  hurrande  ton;  göra 
narr  af  en. 

Human,  a,  menskUg.  -e,  a.  mild, 
vänlig.  -  learning,  skolvetenska- 
pema.  — eness,  8.  menniskovärtskap, 
mildhet.  — ist,  8,  en  som  studerar 
skolvetenskaperna.  — ity,  8.  mensklig- 
het;  menniskoslägtet ;  mildhet,  väl. 
vilja ;  bildning ;  skolvetenskaper.  -ize, 
V.  a.  göra  mild ;  hyfsa,  bilda,  -kind, 
8.  menniskoslägtet. 

HumatlOB,  «.  jordfåstnlng. 

Hiimbld^  a.  ödmjuk,  undergifven;  ne- 
drig. — ,  V.  a.  förödnyuka;  under» 
kufva.  -mouthed,  a.  iSgmält;  mod- 
stulen. — ness,  8.  ödmjukhet,  under- 
gifvenhet,  saktmod.  -plant,  8.  sen- 
sitiva (ört). 

Hnmblebee,  s.  nyödhumla;  melissa, 
honingsblomma. ,  —eater,  S.  bihök. 

Humbug,  8,  puts;  prat.  -,  V»  a.  be- 
draga, narra. 

HumectaJlte,  v,  a.  fukta;  l>eg3uta. 
-tion,  8.  befuktning. 

Humeral,  a.  hörande  till  axeln. 

Humid,  a.  fuktig,  vSt.  -ity,  s.  fuk- 
tighet, vätska. 

Humili||ation ,  s.  förödmjukelse,  fiJr* 
nedring.  — ty^  S.  ödmjukhet,  under- 
gifvenhet. 

Hummer,  S.  T.  spSnbräde. 

Hamming,  s.  brumning,  surming. 
-ale,  8.  öl  som  sl&r  i  hufvudet,  starkt 
61.  -bird,  8.  kolibri,  flugfågeln. 
—top,  8.  pisksnurra. 

Hummums,  S.  pL  badstuga,  badhus. 

Humorjjal,  a.  hörande  till  vätskorna  I 
menniskokroppen.  — ist,  S.  humorist, 
lustig,  besjrmerllg  menniska  ;  grilirän- 
gare.  -OltS,  a.  sällsam;  lustig,  skämt- 


190     Humorousness 

sam.  -  OUSnesSj  s,  sällsarahet;  skämt, 
lättsinne.  -SOme,  a.  skämtsam. 
Humour 9  S.  fuktighet,  vätska;  lynne, 
sinnelag;  nyck,  infall;  skämt,  puts- 
lustighet. — ,  V.  a,  villfara  ;  gifva  goda 
ord;  eftergöra. 

Hamp^  s,  puckel,  kiioi.  -back,  s. 
puckel,  puckelrygg.    -backed,  -ed, 

a.  puckelryggig. 
Hnmph,  i,  heml  ha! 
Hunch,    3,  stöt,    knuff;    knöl,  puckel. 

— ,  v,  a.  stöta,  knuffa;   kröka  ryggen. 

-backed,  a.  puckelryggig. 
Hundred,  num.  hundra.    -,  S.  hundra, 

hundratal;  centner;  härad,    -fold,  a. 

hundrafaldig,     -weight,  s,  centner. 
Hundredth,  a.  den  hundrade. 
Hungary-water,  s.  vosmarinvatten. 
HuBger,    S.   hunger,   svält.     -,  V,  n, 

hungra ,     vara    hungrig ;     lida     brist. 

-bitten,   a.  uthungrad,     -ly,  a, 

hungrig,  uthungrad.  -Starve,  V.  a. 
hungra  ut,  svälta. 

Hungry,  a.  hungrig;  ofruktbar;  snSl. 
-evil,  S.  omättlig  hunger. 

Hunks,  S,  smutsig  girigbuk. 

Hunt,  3,  jagt,  hetsning ;  förföljelse ;  kop- 
pel. — ,  V,  a,  jaga,  förfölja.  -,  V.  n. 
vara  begifven  p^  jagt.  to  —  out,  spSra 
upp.  —er,  S,  jägare;  jagthäst ;  spår- 
hund.  -ing,  5.  jagt ;  sökande,  -ing- 
hOrn,  s,  jägarhorn,  valdthom.  -ing» 

nag,  s.  jagtkiippare.    -'s-iuan,  S, 

jägare   till    häst.      -'S-manship ,  «. 

jägeri,  jagtkonst. 
Hurden,  s,  dreflinne. 
Hurdle,  S,  sprötgrind;  fSrfSlla;  skans- 

korg.    -work,  s,  flätverk,  korggaller. 
Hurds,  «.  pl.  dref. 
Hurdy-gurdy,  s.  lira. 

Hurl,  8,  tumult,  oväsende;  bollspel. 
— ,  V.  a,  &  n,  kasta,  slänga;  hvirfla. 
-bat,  S,  fäkthandske.  -er,  8,  boll- 
spelare,  -wind,  8,  väderhvirfel.  -y« 
burly,  *.  sorl;  uppror,  upplopp. 

Hurrah,  i,  hurra! 

Hurrllicane,  s.  orkan,  vSderli.    -ied, 

a.  öfverilad,  öfverhastad.  — y,  S.  hast, 
brSdska;  förvirring;  svärm.     — .  V,  n. 


Hybernal 


ila,  skynda ;  RJrhasta  sig ;  brSdska.    — , 

V,  a.  drif\'a  pä,  pSskynda. 
Huröt,  8.  skogbeväxt  kulle. 
Hurt,  5.  skada,  oförrätt;  Skomma,  »Sr; 

fel.     — ,  V,  a.  skada,   göra  men,  foro* 

lämpa,    sära;    f^rderfva,    tclsshandla. 

-ful,  a.  skadlig,  menlig.    -fulneS3, 

8.    skadlighet,    farlighet.      -lesS ,  a. 

oskyldig,    oskadlig.      — leSSnesS,    S, 

oskadlighet;  menlöshet. 
Hurtle,    v.    a,    skaka    med    häftighet, 

— ,  17.  n.  armbSga  sig  fram ;  stöta  emot; 

röra  sig  häftigt,     -berry,  8,  blSbär. 
Husband,  8,  man^,  äkta  man;  hushSl. 

lare;  jordbrukare,  Skerman;  vingårds» 

man.     — ,    v.  flo   vara   i  mans   ställe. 

— ,   v.  a.  hushälla  väl,   spara;   sköta. 

-less,  05.  i  enkestSnd.    -ry,  8.  landt- 

bruk,  jordbruk ;  sparsamhet. 
Huse,  S.  stör  (fisk). 
Hush,  8,  st  I  tyst!    -,  ad.  tyst,  stilla. 

— ,   V.  a.   tysta,   nedtysta.     — ,    V.  n, 

vara  tyst.     -mouey,  S.  mutor. 
Husk  ,  8.  skal ,    fhas ;  hylsa  ,    skida  pä 

ekalfrukter.      — ,    v,  a.   skala,    fnasa, 

— y,    a.    försedd    med    skal;    fnasig; 

rosslig  i  halsen, 
Hnssar,  8.  husar,  ryttare. 
Hussy,   8,   gemen   qvinsperson;    slyna; 

sypung. 
Hustings,   8.  pl   rSdstugur&tt  i  Lon- 

don ;  ställningar  vid  ett  parlamentsval. 
Hubtle,  v.  a.  stöta,  knuffa. 
Huswife,  8,   hushållerska,    matmoder; 

sypung.   — ,  V.  a.  förvalta  godt,    — ly, 

ad.  hushällsaktigt.    -ry,  8.  hushålls. 

aktighet,  sparsamhet. 
Hut,  8.  hydda,  koja,  näste. 
Hutch,  8.  baktrSg;  brödkist».    -,  V.  a» 

förvara. 
Huzz,  V.  n.  brumma,  surra. 
Huzza,  8.  fröjderop.   -,  i.  holla!  hurra  I 

— ,  V.  a.  emottaga  med  glädjerop.    —. 

V.  n,  ropa  af  glä<^'e,  ropa  hurra. 
Hyacinth,  8,  hyacint  (ädelsten). 
Hyades,  S.  pl.  sjustjärnorna. 
Hyaljline,  a.  af  glas  ell.  kristall;    ge. 

nomskinlig;    -OideS,  8.  pl,  T.  glass- 

vätskan   i  ögat. 

Hybernal,  a.  vinteriig. 


Hybridous 


Ideal 


191 


Hybridous  5  a,  som  härstammar  frSn 
tvenne  särskilda  arter. 

llydra,  S.  hydra,  vattenorra ;  trollmask. 

Hydraulic^  a.  horande  till  vattenbygg. 
nadskonsten.  — Sj  5.  hydraulik,  läran 
cm  vattnet,  vattenbyggnadskonst. 

Hydro||cele,  s»  vattenbrSck.  -cepha- 

lus  y  8,  hufvudvattensot.  -gCn  ,  S. 
T,  väte.  -grapher,  s.  vattenbe. 
ekrifvare;  en  som  gör  sjökort,  —gra- 
pllical,  a.  hörande  till  vattenbeskrif- 
ningen.  -  map,  sjökort,  -graph y, 
Ä.  hydrografi,  vattenbeskrifning.  — nian- 
Cy,  s,  konsten  att  spå  genom  vatten. 
— inelj  S.  rajöd,  honingvatten.  -meter, 
*.  vattenmätare.  -ITietry,  s.  vatten- 
mätningskonst.  -niplialuSj  s.  vat- 
tenbrSck  i  nafveln.  -pllObia,  S» 
yattenskräck.  — pic,  a.  vattensiktig. 
— pics^  s.  jpl.  läkemedel  emot  vatten- 
got, -scope,  5.  hygrometer.  -Static, 
U.  hörande  till  vattenvägningskonsten. 
—statics  9  8,  hydrostatik,  vattenväg, 
ningskonst.  -tics,  s.  svettdrif vande 
medel. 

Hyemljal^  a.  vinteriig.    -ate,  v.  n. 

öfvervintra,  -atiOU ,  8.  underhSll 
öfver  vintern. 

Hyena,  S,  hyäna. 

Hygrometer,  S,  hygrometer,  fuktig- 
hetsmätare. 

Hymen,  S.  Hymen,  äktenskapsguden; 
giftermfil;  (T.  hymen,  möhinnan.  — Cal, 
—can,  a,  äktenskaplig.  — ,  8.  bröl' 
loppssang. 

Hymn,  s,  psalm,  lofsSng.    -,  V,  n. 

agunga  lofsänger.  — ,  V,  ö.  upphöja 
med  lofsSnger;  prisa.  — ic,  a.  hög- 
tidlig, lofsjunga-nde. 

Iiyper||bola,  s.  T.  hyperbei.    -bole, 

8.  hyperbol,  öfverdrifvet  uttryck.  — bo- 
lical,  a.  öfverdrifen,  evassande,  svul- 
»tig.  -bolize,  v.  a.  förstora,  öfver- 
drifva.  — ,  v.  w.  skrifva  in  hyperbler. 
— borean,  a.  yfverboren;  nordisk. 
-critic  ,  s.  sträng  tadlare.  -Criti- 
cal, a,  för  mycket  kritisk,  -icoil, 
s,  hönsbett,  jehannisört.  -meter,  s. 
Öfverdrift ;  öfvermSl. 
iryphen,  *,  bindestreck,  „divis. 


Hypnotic,  S.  sömngifvande  medel. 

HypOllchondria,  8,  mjeltsjuka,  svSr. 
raodighet;  grillfängeri.  -CllOndric, 
a.  hörande  till  mjelten;  nyelt^juk, 
svSrmodig.  -Crisy,  8.  skrymtan, 
hyckleri.    -Crite,  5.  hycklare,  skrym- 

tare.  -Critical,  a.  skenhelig,  -ga- 
stric, a.  hörande  till  underlifvet. 
—stasis  ,  s,  personlighet  i  Gudomen ; 
T.  sediment,  fällning,  -statical,  a. 
väsendtlig;  sjelfständig.  -tllCCary, 
a,  i  egenskap  af  pant,  -tllCCate, 
V.  a.  för  panta  (eganderättshandlingar). 
-tliecation,  S,  förpantning.  -tllC- 
sis,  s,  hypotes,  förslagsmening,  för- 
modan. -tlietiC,  a.  antagen,  för- 
modad,  oviss. 

Hyssop,  8,  isop. 

Hysteric,  a.  plSgad  ef  moder^juka. 
-alness,  $.  moderplSga,  moderpassion. 
-S,  8.  pl,  hysteriska  plSgor. 


1 


Iambic,  a.  jambisk.    -,  8*  jamb. 
Ibex,  8,  stenbock. 
Ibis,  8.  ibis  (fSgel). 
l^Ce,   «.   is;   glass.     — ,  V.  a.  isa,  göra 
till  is;   kandera,   glacera  med  socker. 

-berg,  8.  isberg,  -bound,  a.  fru- 
sen.  -breaker,  8.  isbräckare.  -Cel- 
lar, -house,  8,  iskällare,  -plant, 
8.  isört. 

Iclineumon,  8,  sjupp,  skunk,  lekatt. 
—fly,  8,  balgstekel.  [hus  etc 

Ichnography,  8.  grundritning  till  ett 

Ichor,  8,  blodvar,  blodvatten.  -OUS, 
a,  varig;  tunn,  skarp. 

IchtliyolOgy,  8,  läran  om  fiskar. 

Ici||cle,  8.  ispigg.  -neSS,  «.  ieighet. 
— ng,  8,  is;  glacering.     — ,  a.  isande. 

ICOUO||clast,  8,  bildförstörare.  -later, 
8.  afgudadyrkare. 

Icterical,  a.  som  har  gulsot. 

Icy,  a.  isig,  frusen;  känslolös. 

Idea,  8,  idé,  begrepp,  tanke. 

Ideai^  «.  ideal,  bild;  mönster. ^ . ^,  a. 


192 


Idealize 


idealisk,  inbillad,  fullkomligr.  -Ize, 
v.  72.  bilda  begrepper,  idealisera. 

Ident||ic,  a.  identisk,  enahanda,  -ical- 
ness,  8,  likhet,  -ify,  v.  a.  bringa 
tvenne  ting  under  ett  begrepp,  — ity, 
8.  identitet,  fullkomlig  likhet. 

Idiocy,  8,  dumhet,  fénighot. 

Idiom,  8.  dialekt,  munart,  ^atlcal, 
a.  ett  sprSk  cgendomligen  tillhörande. 

IdiOlJpathy,  8,  ^nkåom  i  en  enskild 
del  af  kroppen.  -syocrasy,  8. 
anlag. 

Idiot,  5.  enfaldig  stackare,  vanvetting. 
-ism,  ^.  sinnessvaghet,  fSnighet;  egen- 
heter i  ett  sprSk. 

Idle,  a.  lat,  ledig;  vSrdslSs;  föfdng; 
ofruktbar ;  narraktig.  — ,  v.  n,  lättjas, 
vara  sysslolös,  --headed,  a.  dSr. 
aktig,  vanvettig,  -ness,  S.  lättja, 
tröghet ,  sysslolöshet ;  obetydlighet ; 
onyttighet;  oförnuft,  -fj  S,  lathund, 
dagdrifvare. 

Idly.  ad.  fSfängt;  narraktigt. 

Idolj,  8.  afgud,  afgudabild;  älskling. 
-äter,  S,  afgudadyrkare.  -atrize, 
V,  n»  drifva  afguderi,  -atrOUS,  a. 
afgudisko  -atry,  8.  afguderi,  afguda- 
dyrkan.  -ist,  5.  afgudadyrkare.  -Izo, 
v.  a.  förguda,  afguda. 

IdOlieOUS,  a.  beqväm,  lämplig.; 

Idyl,  8.  herdedikt. 

if,  C.  ora,  i  fall,  fastän. 

Igneous,   a,  eldig,  brinnande. 

Igniljpotent,  a.  befallande  öfver  elden. 
-te ,  v.  a.  elda ,  antända.  -,  V,  «. 
glödgas,  -tible,  a.  brännbar,  lätt 
antändlig.  -tion,  8.  glödgning,  an- 
tändning. -VOmOUS,  a.  eldsprutande. 

Ignoble,  a,  oädel,  nedrig. 

IgnominjjiOUS,  a.  skymflig,  neslig. 
— iOUSuess,  8.  skymf,  skam,  vanära. 
— y,  8.  vanheder,  nedrighet. 

IgnojjrainUS,  8,  tölp,  dumhufvud;  T. 
när  domstolen  finner  stämningsmSlet 
för  svagt.  -rance,  S,  okunnighet. 
—vant,  a.  okunnig,  ovetande,  olärd, 
obekant,  -re,  u.  a.  iStsa  som  man 
icke  visste;  T.  förklara  stämningsmS- 
let etc.  vara  för  ofullständigt.  -SOåble, 
a.  fdrlätlig. 


Hliterature 

Ile,  8.  korridor,  genomgång;  sädesax* 

Ilethole,  8.  snörhål. 

Ilex,  8,  stenek ;  skarlakansträd. 

Iliac,  a.  hörande  till  tarmarne.  <Äe 
-  passion^  tarmvred. 

Ilk,  8»  hvar  och  en. 

I'll,  fork,  af  /  will  o.  1  shall. 

Ill,  a.  elak,  ond,  stygg;  ssjuk,  opasslig. 
— ,  ad.  illa,  svart.  -,  S,  elakhet, 
ondt;  olycka,  elände,  -affected,  a. 
illa  sinnad,  -boding,  a.  af  elak 
betydelse,  -breeding,  8.  dålig  upp- 
fostran, -concerted,  a.  nia  ut- 
tänkt, -contrixed,  a.  illa  utfun- 
derad.  -fated,  O.  olycklig,  -fa- 
voured, a,  ful,  missgynnad,  -fa- 
VOUredneSS,    8.    fulhet,     stygghet. 

-fortune,  s.  olycka,  -gotten,  a. 

orättfången,    -luck,  8.  olycka,  miss- 

öde.  •  -minded,  c.  illasinnad,  -na- 
ture, S.  elakhet,  okynne,  -naturod, 
a.  elak,  ondskefull,  dSlig.  -pleased, 
a.  illa  tillfreds,  missnöjd,  -princip- 
led, a.  vanartig,  af  dSliga  grundsatser. 

-shaped,  a.  fui,''vanskapiig.  -timed, 

a.  otidig,  oläglig,     -will,  s.  illvilja.! 
niapse,  8.  utflytning;  instörtning. 
Illaqueajlte,    v.    a.   snärja,    inveckla. 

—tion,  8.  inveckling,  fängning. 
Illatiljon,  8.  slutsats.     -Te,  a.  aaf». 

rande.     — ,    8.    slutpartikel.     — Töly, 

ad,  följakteligen. 
Illaudable,  a.  oberömlig,  olofllg. 
Illegal,  a.  olaglig,  lagstridig.     -Ity, 

8.  olaglighet,    orättmätighet.     — nOSS, 

8.  lagstridighet. 

Illegible,  a.  oiäsiig. 
lUegitimajjcy,  s.  oäkta  födsel,    -te, 

a.  oäkta,  olaglig,   -töly,  ad.  oäkta. 

Illeviable,  a.  som  ej  kan  utfordras. 

Illiberal,  a.  snSl,  karg;  oädel;  in- 
skränkt, -ity,  8.  snälhet;  nedrigt 
tänkesätt ;  ofördragsamhet. 

Illicit,  a.  oloflig,  otillStlig. 

Iilimit]|able,  a.  gränslös,    -ed,  a. 

oinskränkt,  obegränsad,    -edness,  *. 
oinskränkthed. 
Illiteraljcy ,   8.   okunnighet,    olärdhet. 
-te,  a.  olärd,    okunnig.     -tönesSj 
-tnre,  8.  okunnighet,  rShct. 


Hlness 


Immediateness     193 


Illness^  S.  ondt;  opasslighet/kraslighet. 
Illogical,  a.  oförnuftig;  ogrundad. 
Illude,  v.  a.  bedraga,  svika. 

Illiimlje,  v.  a.  upplysa,   -inate,  v.  a. 

upplysa;  illuminera  (kopparstick);  an- 
ställa illumination.  — ,  a.  upplyst. 
— ination,  S.  upplysning;  illumina- 
tion; glans;  schattering.  — inativG, 
a.  upplysande.  — ine,  v,  a.  upplysa; 
förklara;  försköna. 

Illusljion,  s,  förblindelse,  bedrägligt 
sken;  förblandning,  synvilla.  — ive^ 
— Ory,  a.  falsk,  bländande ;  snärjande. 

niastrjjate 5  v.  a.  upplysa,  förklara, 
förhärliga,  — ation,  S.  upplysning; 
förhärligande;  gravyr.  — ative,  a. 
upplysande,  förklarande,  -ions,  a, 
förnäm,  lysande,  berömlig,  namnkun- 
nig;  förträfflig,  -ionsness,  S,  ädel- 
het,  namnkunnighet. 

Imaglje,  S.  bUd,  beläte;  likhet:  tanke, 
föreställning,  -ebreaker,  s.  bild- 
stormare.  -emaker,  s.  skulptör. 
— ery,  S.  bidhuggeri;  bildstoder;  in- 
billning ;      skenbarhet ;      föreställning. 

-eworship,  s.  bilddyrkan,  -inablc, 
a.   upptänklig,      -inabieness,    5. 

tänkbarhet.  — inailtj  a.  upptänkande. 
-.  S.  fantast,  -inary,  a,  inbillad, 
falsk,  -ination,  S.  inbillning,  in- 
billningskraft ;  begrepp ;  uppjBnning ; 
gehemt  konstgrepp.  — iliative,  a.  upp- 
linningsrik,  sinnrik,  —inc^  V.  a,  upp- 
tänka,  uppfinna;  inbilla  sig,  tänka. 
-ining,  5.  inbillning. 

Imbathe,  v.  a.  blöta. 

Imbecillle,  a.  svag,  oförmögen;  svag- 
sint.  — ,  V.  a.  försvaga.  —ity,  S, 
skröplighet,  oförmögenhet;  sinnessvag- 

Imber,  S.  sjöflundra.  [het. 

Imbiybe,  v.  a.  insupa,  msuga;  inherata. 
— bition,  S.  insupning,  insugning. 

luibitter,  v.  a.  förbittra;  reta. 

Imbody,  v.  a.  införlifva;  göra  kropps- 
lig. — ,  v.  n.  införlifvas;  tjockna, 
löpna  ihop. 

Imbolden,  v.  a.  uppmuntra,  uppmoda ; 
vederq  vicka. 

Imborder,  v.  a.  begränsa.       [bakhSU. 

ImbOSk,  v.  a.  dölja.     -,  v.  n.  vara  i 

English-Swedish  Diet 


ImbOSOm^   t;,  o.   förvara   i   barmen; 

anförtro. 
IinbOUSld,  v.  a.  instänga,  innesluta: 
ImbOWJIer,    v.  a.    öfverskygga    genom 

trän.  -,  V.  n.  betäckas  med  löf.  -ment, 

S.  hvalf,  hvalfbäge. 

Imbricatlled  9  a.  urhäikad,  kupig;  T. 

Qällig.  -tion,  s.  takning  med  kupigt 
taktegel;  urhälkning.  [förmörka. 

ImbrOWn,    v.  a.    bryna,    göra    brun; 

Imbrue,  v.  a.  doppa,  blöta;  befiäcka. 

Imbrate,  v.  c.  göra  dum.    -,  v.  n, 

blifva  fäaktig.  [inplanta,  undervisa. 
Imbne,  v.  a.  (with)  doppa;  insupa; 
Imbnrse,    v.    a.    stoppa    penningar    i 

pungen ;  förse  med  penningar,  -ment, 

s.  inkassering. 

Imitajlbility,  s.  efterföijUghet.   -ble, 

a.  efterföljiig.  -te,  V,  a.  härma, 
följa,  göra  efter.  — tion,  5.  härmning, 
efterapning.  — tlve,  a.  härmande,  efter- 
gjord,    —tor,  S.  efterföljare,  härmare. 

Immaculate,  a.  obefläckad,  obesmittad ; 
klar.  —nesS,  S.  renhet ;  oskuld,  kyskhet. 

Immalleable,  a.  som  ej  kan  hamras ; 
känslolös.  [fjättra. 

Immanacle,  v,  a,  slä  i  handklofvar; 

Immane,  a.  stor,  ofantlig. 

Immanent,  a.  invändig;  vidhängande. 
Immanifest,  a,  otydlig;  icke  uppenbar. 
Immanity,  S.  ofantlighet;  gräslighet. 

Immarcessible,  a.  oförgänglig,  -ness, 

5.  oförvansklighet. 

Immartlal,  a.  okrigisk. 

Immask,  v.  a,  förkläda;  dölja. 

Immaterial,  a.  andlig,  okroppslig; 
likgiltig,  föga  betydande.  -Ity,  S, 
andlighet.     -ized,  a.  okroppslig. 

ImmatriCUlation,  S,  Inskrifning  i 
matrikeln,    uppförande  pJl  namnlistan. 

Imma||ture,  a.    omogen;    otidig,    för- 

hastad,    -tnreness,   -tuiity,  s. 

omogenhet. 
Immeability,  5.  ogenomtränglighet. 
Immeasurable,  a.  omätlig,  ofantlig. 
Immechanical,  a.  omekanisk. 
Immedialjcy,  S.   omedelbarhet,     -te, 

a.    omedelbar;    närvarande    (om    tid). 

— tciy,  ad.  omedelbart;  genast.    — te- 

Bess,  5.   omedelbarhet;  oafhängighet. 

13 


194      Immedicable 

ImmedicaMe,  a,  obotlig. 
Immemorial,  a.  urminnes,   -ly,  ad, 

frä    urminnes    tid.       — HCSS,    s.    ur- 

minnes  tid. 
Immenllse,  a.   omätlig,  oändligt  stor. 

-seness,  -Sity,  S.  omätlighet,  oänd- 

lighet.     -SUrability,  S,  omätlighet. 

— SUrate,  a.  omätt,  oinskränkt. 
Immerge,  v.  a,  sänka,  fördjupa. 

Immerit,  s,  ovärdighet,  -ed,  a.  ofSr- 

tjent.     -OOS,  a.  obetydlig,  värdslös. 

Immerllse,  a.  försänkt.  -,  v,  a,  sänka, 

doppa;  fördjupa;  forborga.  »siOH, 
5.  nedsänkning,  doppning;  2*.  immer- 
sion  (en  planets  inträde  i  en  annan 
planets  skugga). 

Immesh,  v.  a.  förveokla,  insnärja. 

Immethodical,  a.  oordentlig,  oredig. 
— nesSj  s,  oordning,  oredighet. 

Immlgraljte,  v.  a,  invandra,   -tion, 

S.  invandring. 
Imminenllee,.  s,  hotande,  sväfning  f^r 

ögonen   (om   faror).      — tj    a,   öfver- 

hängande,  hot&nde. 
Immingle,  v,  a.  blanda. 
Imminntion,  s.  förminskning. 
Immisciljbility^     5.      obeblandlighet. 

— ble,  a.  obeblandljg.  [ning. 

ImmissiOB,  s.  Insändning;  insprut- 
Immit.  v,  a.  insända,  inskicka ;  invisa. 
Immitigable,  a.  som  ej  kan  blidkas, 

obeveklig. 

Immix,  v,  a.  förbianda.    -able,  a. 

80m  ej  kan  hopblandas,  -t,  a.  omängd, 

oblandad.  [het. 

Immobility,  S.  orörlighet,  ståndaktig. 

Immoderajlte,    a.    omåttiig,   öfver- 

drifven.    -teneSS,  -tlOH,  5.  omStt- 

lighet;  häftighet. 
Immodest,  a.  obeskedlig;  oanständig, 

fräck;   okysk.     -y,  S.   oanständighet, 

fräckhet,  oförskämdhet. 
Immolatlje,  v.  a.  offra,  slagta  offerdjur. 

—ion,  5.  offer,  offrande. 
Immoral,  a.  osedlig,  liderlig ;  odygdig. 

— ity,  S.  osedlighet,  sedeslöshet. 
Immortal,    a,    odödlig,    ©förgänglig, 

evig.    -  floioer,  hedenblomster,    -ity, 

5.  odödlighet,    -ize,  V.  a.  göra  odöd- 

lig,  föreviga. 


Impeacher 
ImmoTäble,  a.  orörlig,    -ness,  ^, 

orörlighet.     — S,  S,  pl.   fast  egendom. 
Immimdicity,  s.  orenlighet. 
Immunity,  S.  frihet;  företrädesrätt. 
Immnre,  v.  a.  mura  igen ,  sätta  i  arrest. 
Immusical,  a.  omusikalisk. 
Immuta!|bility,     s.     oföränderlighet. 

-ble,  a.  oombytiig.    -bloness,  s, 

oföränderlighet.     — tion,  S.  ombyte. 

Imp,  Ä.  ympqvist;  satunge ;  ättling; 
tomtgubbe ;  styggt  barn.  imps,  pl.  T, 
ställningsstånger.    — ,  v.  a.  ympa ;  öka 

Impact,  t^.  a,  packa  ihop.  [till. 

Impaint,  t7.  a.  bemSia. 

Impair,  5.  förminskning.  -,  V,  a,  för* 
svaga,  förringa.  -,  v.  n,  aftaga,  minskasc, 
— ment,  S.  förminskning;  skada. 

Impale,  v.  a.  spetsa  (en  brottsling). 

Impalpable,  a,  okänbar,  omärklig. 

Impalsy,  v,  a.  förlama,  göra  lam. 

Impanate,  a.  närvarande  i  brödet  (^ 
nattvarden). 

Imparadlse,  v.  a,  göra  saiig. 

ImparasyllabiC,  a.  bestSende  af  add& 
stafvelser. 

Impardonable,  a.  oföriStiig. 

Imparity,  S,  olikhet;  missförhSllanda; 

udda  förhållande. 
Impark,  v.  a,  instänga,  inhägna. 
Imparl,  v,  n.  debattera  (om  nSgot). 
Impart,    v,    a.    meddela,    iSta    veta, 

kungöra,     -ial,  a.  opartisk,  oväldig. 

-iality,  -ialness,  5.  opartiskhet, 

rättvisa.  — ible,  a.  meddelbar ;  odelbar. 

Impass||able ,  a,  obanad,  otillgänglig. 
-ableness ,  s.  ogenomtränglighet. 
-ibility,  5.  tillstånd  att  ej  vara  un- 
derkastad lidande  af  yttre  ting.  -ible, 
a.  som  ej  ^^n  lida.  -ionate,  a. 
känslolös.  — ,  V.  a,  röra  djupt.  — lo- 
tted, a.  lidelsefull,  ifrig.  -ItC,  C 
fri  från  yttre  tings  åverkan,  käzislolös. 

Impasted,  a.  inklistrad. 

Impatienljce,  S.  otålighet;  gensträfvig- 
het;  häftighet,     -t,  a.  otålig,  häftig. 

Impawn,  v.  a,  förpanta. 

Impeach,  S,  hinder.  -,  V.  a.  hindra; 
offentligen  anklaga,  beskylla ;  bestrida. 
-able*    a.   anklaglig.     -er,  3.   an* 


Impeachment 

klagare,  angifvare.  — meBt^  S.  hinder; 
offentlig  anklagelse.  (lik  perlor. 

Impearly  v.  a.  pryda  med  perlor .  göra 

ImpeCCaJlbility,  S.  osyndighet,  ofor. 
mogenhet  att  synda,  -ble,  a.  osyndig, 
oförmögen  att  kunna  fela. 

ImpedjjO^  v.  a.  hindra,  förebygga ;  drSja. 
— iment)  S,  hinder,  motständ,  -  in 
Speech,  svart  målföre.  -itiTe,  a. 
hindetlig. 

Impel,  t?,  a.  drifva  pä,  fortskynda; 
nödga,  -lent,  s.  pSdrifvare;  pädrif- 
vande  kraft,     —ler,  8.  pSdrifvare. 

Impend,  v.  n,  hänga  öfver;  hota; 
förests.  -ence,  S,  väntande  till- 
stånd;  hotande  fara.  — entj  «ing, 
a.  förestående,  nästkommande. 

Impenetrajjbility,  s,  ogenomtränglig. 

het.     —b le,  a.   ogenomtränglig;  out* 

gnmdlig. 
Impenitenjice,  S.    obotfardighet ;    för- 

h&rdelse.    -t,  a.  obotfårdig,  förhärdad. 
Impennons,  a    ovingad.  oCJädrad. 
Imperaj|te,  a.  skeende  med  medvetande. 

-tire,  a.   befallande.     -,  8.   T.    im- 

perativue.     — torialj  s.  befallande. 
Imperceptible,    a.     omärklig,    obe- 

griplig ;  fin.     -ness,  8.  omärkbarhet, 

omärklighet. 

Imperdible,  a,  oförstöriig. 

Imperfect,  a.  ofullkomlig,  ofullstän- 
dig, defekt.  — ,  5.  T.  imperfectum. 
^ion,  8.  ofullkomlighet,  bristfäUighet ; 
defekt,     -ness,  8,  ofullkomlighet. 

Imperforable,  a.  ogenomtränglig. 

Imperforate,  a.  ogenomborrad;  hel. 

Imperilial,  a,  kejserlig;  kunglig.  - 
lilyt  kejsarkrona  (blomster).  —  cityy 
fri  riksstad.  -  cutting^  T.  kejsar- 
snitt.  ««-  diett  riksdag.  —  dignity, 
keijserlig  värdighet.  •>alist,  8,  kejser- 
ligt sinnad,  -ality,  8.  kejserlig  välde. 
— OQS,  a.  befallande,  herrskande ;  öfver- 
modig.  -OUSnesS,  8,  herrsklystnad; 
ofvervSld. 

Imperishable,  o.  of5rgängilg. 
Impermanence,  *.  förgänglighet,  östa. 

dighet. 

Impermealjbility,  s,  ogenomtränglig- 

het*     *-V>l^l  ^*  ogenomtränglig. 


Implunge         195" 

Impersonal,  a.  opersonal. 
Impersuasible,  a,  oöfvertalellg. 

Impertinenllce,  5.  näsvishet;  otidig, 
het,  ohöflighet;  oanständighet,  -t,  a. 
näsvis  ,  ohöflig ,  oförskämd ;  obehörig, 
— ,  5.   näsvis   lymmel,  tilltagsen  glop. 

Impertransibility,  5.  ogenomtrang. 

lighet. 

Imperturbayble,  a.  oförstöriig,  obe. 

veklig.     —tion,  s.  sinnesjemnhet. 

Imper?iX)liS ,  a.  otillgänglig,  ogenom, 
tränglig.     -ness,  s.  tillslutenhet. 

Impetiginons,  a.  skabbig. 

Impetrayble,  a.  som  kan  erh2llas 
medelst  anhållan,  —te,  v.  a.  erhålla, 
fS.  -tion,  s.  bekommande  efter  förut, 
gången  anhållan. 

ImpetnllOSity,  s.  häftighet,  våldsam- 
het.  — OIIS5  a.  häftig,  stormande, 
stark.  -OUSness,  s.  häftighet.  ~S, 
8,  häftigt  sträfvande;  styrka     stöt, 

Impierceable,  a.  ogenomtränglig. 

Impiety,  S.  ogudaktlghet,  gudlöshet. 

Impignoraiite,  v.  a.  förpanta,  -tion, 

8.  förpantning. 

Impinguate,  v.  a.  goda. 
Impious,  a.  ogudaktig,  gudlös. 

Implacallbility,^.  oförsonlighet.  -ble, 

a,  oförsonlig,  oblidkelig.     -bleness, 

S.  oforsonlighet. 
Implant,    v.    a.   implanta.   Inskärpa 

inympa.       -atlon,    s.    inplantning, 

infogning. 
Implausible,  a.  osannolik. 
Implead,    v.    a,     anklaga,    stämma. 

—able,  a.  anklagbar.    -er,  8.  andra. 

gande.  (råd;  tillbehör. 

Implement,  8,  verktyg,  redskap;  husge- 
Impletion,  5.  fyllnad,  uppfyllande. 
Implex,  a.  invecklad,  sammansatt. 
Impli||cate,    t;,  a.   inveckla;    förvirra. 

-cation,  8,  inveckling;  delaktighet; 

insvepning.     — Cit,  ö.  inbegripen;  in« 

vecklad;  mörk.    with  -  faith^  blind. 

vis,    med   blind   tro.      -Cltness,  8, 

blind  förtroende;  otydlighet. 

Imploiiratioa ,  8,  anhållan,    -re,  i^ 

a.  anropa,  högligen  bedja  om. 
Il35 plumed,  a.  utan  Qädrar. 
Implunge,  v,  a.  störta  l,  försänka. 

xr 


196 


Imply 


Imply,  V.  a,  inveckla .  medföra ;  inne- 
bära,  innefatta;   sluta  (det  ena  af  det 

IrapOisOn,  v,  a.  förgifta.  (andra). 

ImpOlijjCy,  S.  oklokhet.  -te,^a.  opo- 
lerad ;  höfiig ,  ohyfsad.  ~tic  ^  a, 
opolitisk,     -ticiiess,  5.  oförsigtighet. 

Imponderllable,  a.  som  ej  kan  vägas, 
utan  vigt.  -OUS,  a.  utan  märklig  tyngd. 

ImpOOr,  v.  a.  utarma,  göra  arm. 

ImpOrllOSlty,  s.  täthet,  brist  pä  porer. 
-OUS,  a.  tät,  fast. 

Import,  S.  införsel,  import,  betydenhet; 
inDchSli ,  mening.  — ,  v.  a.  införa, 
importera ,  införskrifva ;  frambringa ; 
innehSlla,   inbegripa;    hjelpa .    betyda. 

-able,  a.  odräglig,    -ance,  6-.  vigt, 

betydenhet ,  mening  .  anledning,  orsak. 
— ant,  a.  vlgtlg,  angelägen,  makt- 
päiiggaDde.  -atiOH,  S.  införsel,  im. 
port.  -less,  a.  obetydlig,  utan 
mening.  -Hliacy,  S.  besvärlighet, 
enträgenhet.  -Unate,  a,  besvärlig; 
efterhängsen.  -Une ,  V.  a.  besvära, 
falla  besvärlig,  erfordra.  -UUity,  S. 
besvärlighet;  efterhängsenhet,  enträ- 
genhet. 

Inipoljse,  v,  a.  pålägga,  pSbörda,  till- 
sknfva.  to  -  on  ell.  uporiy  bedraga, 
narra.  -SCftble,  a.  som  kan  åläg- 
gas, m.  m.  — sing,  a.  imponerande, 
imposant.  -Sition,  $.  paläggning , 
påbud  .  pålaga  .  tvSng .  bedrägeri ; 
skälmstycke  ,  sofisteri. 

InipOSSiblJility ,  S.  omöjlighet;  ogör- 
lighet.      -le,  a.  omöjlig,  ogörlig. 

Impost,  5.  pålaga,  tull;  taxa.  -hu» 
mate,  v.  n.  bulna,  vara  sig.  -,  v.  a. 
åstadkomma  bulnmger  -hnmatiOD, 
S.  bulning.  — hunie,  s.  bulnad,  svulst. 
—or,  S.  bedragare,  förförare.  -UreJ^ 
s.   bedrägeri. 

Inipotejince,  S.  svaghet,  oförmogenhel, 
vanmakt.      ~nt  ,   a.  oförmögen  ,  svag. 

Illiponnd,  v.  a.  inspärra,  stänga  in 
(boskap). 

Impoverish,  v.  a.   utarma. 

ImpOWer?  v.  a.  befull mäktiga. 

Impract)Cai|bility,5  ogörlighet.  -ble, 

CL.  egörlig,  obrukbar,  omöjlig  -ble- 
liess^  Sr  ogörli^het,  obändighet 


Improvement 

Imprecaljte,  v.  a.  förbanna,  -tioiiy 
s.  förbannelse;  tillönskan  af  nSgotondt. 
-tOry,   a.  förbannande. 

Impregn,  v,  a.  göra  hafvaade,  im. 
prägnera.  — ablö,  a.  oöfvervinnelig, 
ointaglig.  ~ate,  v.  a.  göra  hafvande , 
befrukta ;  uppfylla  .  T,  imprägnera, 
mätta,     -ation,  6\  befruktning. 

Imprejudicate,  a.  opartisk. 

Imprescriptible,  a.  icke  förfallen 
under  gammal  häfd. 

Impress,  s.  intryck ;  verkan .  stSrapel . 
devis,  valspråk,  sinnebild.  — .  v.  Q 
trycka,  intrycka,  prägla,  pressa  ma- 
troser, -ible,  a.  intryckiig.  -ioa^ 
s.  intryck ;  inflytelse ,  tryckning,  tryckt 
upplaga,  märke,  inbillning-  -Ivö» 
Eess,  S,  eftertjycklighet.  -uro,  S. 
märke ,  intryck. 

Imprest,  S.  handpenningar. 

Im  prime,  v,  a.  T.  åter  uppjaga. 

Irapriat,  v.  a.  intrycka .  trycka  (böcker) ; 
inskärpa. 

Imprison,  v.  a.  häkta,  sätta  i  fUngelse. 
-ment,  s.  fångenskap,  arrest. 

Improbab||ility,  S.  osannolikhet,  otro. 
lighet.     -le,  a.   osannolik,  otrolig. 

Improbity,  S.  oredlighet;  nedrighet. 

Improfltable,  a.  ofördelaktig. 

Impromptu,  a.  oförberedd,  extempore. 
— ,  s.  impromptu,  improvisation. 

Improper,  a.  oegentlig,  figurlig;  oskick* 
lig;  otjenlig,  olämplig. 

Impropitioas,  a.  olycka  förebådande. 

Improportionayble,  a.  oi&mpiig.  ej 

svarande  emot.  —te,  a.  utom  pro- 
portion, oproportionerad. 

Improprijlate,  v.  a.  tillegna ;  lemna  i 
förläning.  -atiOTl,  ,9.  tiliegning,  for. 
läning  till  lekmän,  sekulariseradt  gods. 
-ator^  S,  lekman  som  besitter  kyrko- 
gods. ~ety,  s.  oegentligh^l ;  olämp. 
lighet,  oskicklighet. 

Im  prosperous,  a.  olycklig. 

Improvjjable,  a.    som  kan  förbättras. 

-ableuess,  -ability,  s,  skicklighet 

att  kunna  förbättras.  -8,  V,  a.  för- 
bättra, förädla;  begagna,  uppodla.  — J 
v.  n.  förbättras ,  Ulltaga.    -ement,  S. 

förbättring      tillväxt,    uppodling;  fram. 


Improver 


steg;  undervisning,  befordran,  -er^ 
S.  förbättrare,  torbättringsraedel. 

Improvillded,  a.  oförberedd,  -deiice, 

5.  oförsigtighet,  obetänksamhet.  — fleiit, 
a.  oförsigtig,  ovarsam.  -Sator,  S, 
improvisator. 

Iniprudenljce,  S.  oförslgtighet ;  oklok- 
het; oaktsamhet.  — t^  öf.  oförsigtig, 
oklok. 

Impadllence,  S.  oförskämdjiet ,  skam. 
löshet.  -©nt,  a.  oförskämd,  skamlös ; 
fräck,     -icity,  s.  okyskhet,  otukt. 

Impugn^  v.  a.  angripa,  -er,  s.  an. 
grip  a re. 

impulsjle,  S.  drift,  pSdrifvande ;  retelse ; 
idé;  anfall;  stöt.  — ion,  3.  pädrifning, 
dria,  intryck,  -ive,  a.  pädrifvajide, 
rörande.  (-ityj  s.  strafflöshet. 

Inipuiillely,   -ibly,   ad.   ostraffadt. 

Inipurjle,  a.  oren.  befläckad,  ohelig; 
okysk.  -enesS,  -ity,  S.  orenhet, 
otukt,  orena  lustar.  Ipurröd- 

Impurple,    v.   a.    purpra.    färga    pur. 

Imputljable,  a.  tillräcknelig ;  straffbar. 
-ableiiess,  S,  tadelbarhet.  -atiOD, 
S,  tillräknande,  tillvitelse;  förebråelse. 
-ative,  a=  tillräknande,  -e,  v.  a. 
tillräkna,  päbörda,  beskylla. 

Imputrescible,   a.   oförruttnelig. 

In ^  pr  &  ad.  i,  uti,  hos.  af.  till,  p3 
ud.  -  as  much  as,  sä  vida.  - 
contempt,  af  förakt.  ~  my  mind, 
efter  min  tanke.  —  stead  of,  i  stället 
för.  —  that,  dS,  emedan.  -  the 
mean  time,  imellertid.  —  writing, 
skriftligen.  (otillräcklighet. 

Inability,  s.  oskicklighet;  oförmögenhet; 

liiabstiiience,  s.  omåttlighet. 

lnaccessi||ble,    a.    otillgänglig;     svär 

att  fä  tillträde  hos.     -Ibillty,  -ble- 

ness,  s.  otillgänglighet. 
Inaccurallcy,    S.    bristande   noggrann. 

het;   ovåvdighet.     —tö,  a.   icke   nog* 

grann;  ovSrdsam. 
IliactillOll,  5.  overksamhet;  lättja,  -ve, 

a.  overksam ;  trög.     — vlty,  s.  overk. 

samhet,  sysslolöshet,  hvila. 
Inadequate,  a.  olämplig,  ofullkomlig, 

ofullständig.     -neSS,  S,  ofullständig. 

het,  bri^tfällighet. 


Incalescency       197 

Inadmissible,  a.  otillåtlig,  som  ej  kan 
lemnas  tillträde  eller  erkännas. 

Inadvertenljce,  s.   oaktsamhet,  för. 

seende,     —t,  ö.   ovarsam;    efterlåten. 

-tly,  ad.  oförmodadt. 
Inaffable,  a,  ovänlig.  [lende. 

Inaffectation ,    S,   okunstladt    forhäl- 
Inalienabie,  a.  oafhändeiig. 
Inalimental,  a.  icke  närande. 
Inalterable,  a.  oföränderlig. 
Inamiable,  a.  obehaglig,  oangenäm. 
Inamissible,  a.   som  q  kan  förloras. 
Inanllo,    a.    tom;  fåfäng.     -,  S,  tomt 

rum.     -imate,  a.  liflös.    -ition, 

s.  tomhet,  kraftlöshet;  brist  pä  föda; 
liflöshet.  -ity,  8.  tomhet;  flätja; 
lappri.  [äckel. 

Inappetency,    «.    brfst   pE    matlust; 

Inapplical|billty,5.  obrukbarhet,  odug. 
lighet,  otjenlighet.  -ble,  a.  otjenlig, 
oanvändbar.  — tion,  s,  tröghet;  oakt- 
samhet; brist  pä  flit. 

Inapposite,  a,  olämplig. 
Inappreliensillble,    a.    oförständiig. 

—ve,  a.  ouppmärksam. 
Inaptitude,  s,  oskicklighet,  oduglighet. 

Inarable,  a.  opiöjbar. 

Inarch,  v.  a.  ympa,  afsuga. 
Inarticulate,  a.  otydlig,  oredigt  ut- 

talad.     -neSS,  S.  oredigt  uttal. 
Inartificial,  a.  okonstlad,  naturlig. 
Inasmuch,  ad,  sä  vida,  säframt. 
InattentilJOn,     S,      ouppmärksamhet; 

oaktsamhet.      — Vö,  CL»  ouppmärksam, 

oaktsam. 
Inaudible,  a.  ohörbar,  som  cy  kan  höras. 
Inaugnrajlte ,  v.  a,  inviga,  insatta  (i 

embete);    kröna;    installera.      -tiOU, 

3.  kröning,  invigning,  installering. 

Inauration,  s.  förgyllning. 

Inauspicious,  a.  olycklig,  af  olycklig 
betydelse,  -ness,  s.  elak  betydelse; 
olyckligt  tillstånd. 

Inbeing,  s.  oåtskiljelighet. 

Inborn,  a,  medfödd. 

Inbreathed,  a.  ingifven,  inspirerad. 

Inbred,  a.   medfödd,  infödd,  inländsk. 

In  cage,  v.  a.  sätta  i  bur;  inspärra. 

Incalculable,  a.  som  ej  kan  beräkna*. 

Iiacalescenjjcy ,    S.     hettnande,    upp. 


198        lucalescent 

värraning.  -t,  a.  böljande  att  bli 
varm,  hettnande. 

IllCameration  9   S,   förening   med    do. 

Incamp,  v.  a,  slE  läger.        [mänerne. 

Incantljation,  $,  besvärjning,  fortroll, 
ning.  -atory,  a.  trollsk,  magisk. 
—ing*,  a,  förtjusande. 

lucautOU,  v.  a.  förena  med  en  kanton. 

liicapaybilityj  5.  oskicklighet,  oduglig, 
het.  -ble,  a.  oduglig,  oskicklig, 
oförmögen.  -Cious,  a,  trSng,  icke 
rymlig.  -Ciou  liesS,  5.  trSnghet. 
— Citate,  v.  a.  göra  oskicklig,  för- 
svaga; förklara  oduglig,  —city,  8. 
oduglighet,  brist  pä  fattningskraft. 

Incarcerallte,  v.  a.  s&tta  i  fängelse, 

arrestera.  — tiOIl,  S,  häktning. 
Incarn,  v»  a.  bekläda  med  kött.  -,  V.  n. 
antaga  kött;  blifva  menniska,  antaga 
mensklig  natur,  -adinc,  <z.  kött. 
färgad,  lifförgad.  -ate,  v.  a,  kläda 
med  kött.  — ,  d,  blifven  till  kött, 
som  antagit  mensklig  natur ;  lifTårgad. 
— ation,  S,  menniskoblifvande ;  liffUrg. 
-ative,  S.  T.  förköttning  i  sär. 

Incartation,  s.  T,  skedning. 

InCasO,  v,  a.  innesluta. 
Incask,  v,  a.  gjuta  i  ett  fat. 
Incastelled,  a.  inmurad ;   T.  fyilhofig. 
Incautious 5    a.    ovarsam,    oforsigtig. 

-nesSj  «.  ovarsamhet,  oforsigtighet. 
Incayated,  a.  urhälkad;  ombojd., 

Incenljdiary,   a.    upprorisk.     -.  s. 

mordbrännare ;  upprorsstiftare.  — S©j  S. 
rökelse,  rökverk.  — ,  v.  a,  röka,  beröka  , 
uppreta,  hetsa,  förarga,  -sementj 
«.  raseri;  häftighet,  vrede,  -sion,  s, 
antändning^  bränning,  -sive,  a.  fofj 
uppretande.  -SOr,  s.  upphetsare , 
uppviglare;  mordbrännare.  — SOry,  s. 
rökfat,  rökelsekärl. 

luCOntlTe,  a.  (toj  retande,  uppmun. 
trande.     — ,  S.  bevekelsemedel,  grund. 

InceptlliOn,  S.  begynnelse,  -ive,  a. 
börjande.  —Or,  s.  nybegynnare,  lärling. 

laceration,  S,  vaxning;  uppblandning 
med  vax. 

Incort||ain,  a.  oviss,  ivifveiautig. 
-tainty,  -titude,  s.  ovisshet,  osa- 

korhet. 


Incline 
Incessjlable,   -ant,   a.  oupphörlig, 

oafbruten.  (skändande. 

Incest,  S,  blodskam.     -UOUS,  a.  blod- 

luch,  S,  tum,  tumsbredd;  lappri.  at 
an  — ,  pä  det  nogaste.  hy  —^  smä- 
ningom.  hy  inches^  iSngsamt.  not 
an  — ,  ^  det  minsta.  -,  v.  a.  (oiitj 
mäta  ut  tumtals;  gifva  sparsamt; 
skarfva.  -,  v.  n.  skrida  fram.  -ed, 
a.  indelad  i  tum.  -meal,  s.  tums- 
bredd,    hy  inchmeal,  »mäniugom. 

Incharitable,  a,  obarmhertig. 

IllChastity,  S.  okyskhet. 

Inchest,  v.  a.  lägga  i  en  kista. 

Inchoilate,  v.  a.  börja,  begynna, 
-ation,  s.  början,  -ative,  a,  bo- 
gynnande. 

Inchpin,  S-  ändtarmen  pä  ett  djur 

Incide,  v.   a.  sönderdela,  sönderskära. 

Incidenllcy,  9,  vidrörande,  händelse; 
koncentrationsvinkel,  -t,  a.  tillfällig; 
tillkommande ;  vidhängande.  -  ,  5. 
händelse,    tillfällighet,     omständighet. 

-tal,  "a.    tiiifUiiig.      -tally,   ad. 

händelsevis,  i  förbigående. 
Incineralite,  S.  a.  förbränna  till  aska, 

-tion,  S.  askläggning. 
Incipient,  a,  begynnande. 
Incirclet,  S,  smä  cirkel. 

incircumliscriptible,  a.  oinskränkt. 

-SpectiOn ,   S.    ovarsamhei ,    olcrsig. 
tighet. 

Inclslied,  a.  inskuren,    -ion ,  -nre, 

S.  inskärning,  snitt .   öppning,     -ive, 

a.    inskärande.      -Or,    5.    framtand. 

-Ory,  a.  inskärande. 
Incitation,  S.  ingifvelse  ,  retande. 
Incite,  v.  a.  locka,  uppmana,  uppmun*    I 

tra.  -naent,  5.  retande;  bevckelseskäl. 

Incivil,  a.  ohöflig.    -ity,  s  ohöfiighet, 

Incle,  s.  trädband.  ylleband         [grofhct. 
Inclemen||Cy,    S,    stränghet,    härdhet 

(om  luften  och  vädretj.    -t,  a.  obarm. 

hertig,  omild. 

Inclin||able,  a.  böjd,  benägen  -atlon, 

S.    böjelse,    Inst .   tycke,  tillgifvenhet;      , 
T.    afvikning.       -atory ,    a.    böjUg,   i 
eftergifvande.     -e,   v.   a.    böja ,  luta ;    ^ 
gynna.      -,  v.  n.  vara   böjd  ell.  hafva 
böjelse  för     vetta   at      -t(  to   pä 


Inclip 

Inclipy  V.  a.  fatta;  omglfvac      [spärra. 
Incloister,  v,  a.  sätta  i  kloster;  in. 
Inclose,  V,  (L  inhägna. 
iBClond)  v.  a,  fördunkla. 
Inclnllde,   r.  c.   innesluta,   inbegripa. 

-Sion,    S,    inneslutande,    infattning. 

-Sive,  a.  inneslutande;  innefattad. 
Incoagulable  9  a.   som  ej  kan  löpna. 

Incog  9  ad.  okändt.  -itancy,  s. 
tankidsliet,  obetänksambet.  -itänt, 
-itatiTe,  a.  tanklös,    -nito^  ad. 

okändt;  lönligt. 
Incoherenljce,  s.  osammanhang,    -t, 

a.  osammanhängando;  löa,  lucker  (om 
InCOlnmity,  S.  säkerhet.  fjord). 

InCOmbastljjbility,  S,  ofSrbrännlighet. 

-ble ,  a.  oförbränniig.    -bleness, 

S,  oförbrännlighet. 
Income,  s.  inkomst,  afkastning.  -duty, 
S,  inkomstskatt. 

Incommensuraljbility,  s.  T.  tvenne 

tals  odelbarhet  med  en   gemensam  di- 
visor;   omätlighet.     —ble,  —te,  a, 
som  ej  kan  mätas,  omätlig. 
Incommiscible,  a.  som  ej  kan  blandas. 

Incommodjlate,  -e,  v.  a.  besvära, 

falla  besvärlig.     — iOUS,  a.  obeqväm, 

besvärlig.    -iOUSness,  -Ity,  s.  obe. 

qvämlighet,  besvärlighet,  olägenhet. 
InCOmmunicallbility,  S.  omeddelbar. 

het.     -ble,  a.  omeddelbar.     -ting, 

a.  utan  gemenskap. 
InCOmmntallble,  a.  oföränderlig,  oför- 

bytiig.  -bleness,  -bility,  s.  oför- 

änderlighet 

Incompact,  a.  lös,  otät. 

Incomparable,  a.  oförliknelig;  maka- 
lös. — ness,  S.  ojemförlighet,  oförlik» 
nelighet. 

InCOmpaSSionate,  a.  obarmhertjg. 

Incompati||billty,  s.  stridighet,  orör- 

enlighet,     —ble,  a.  stridig,  oförenlig. 

Incompensable,  a.  oskattbar,  oer- 
sättlig. 

InCOmpetenllcy,  S,  obehörighet;  odug. 
lighet,  oskicklighet,  —t,  a.  obehörig, 
ogiltig,  ogill;  otillräcklig. 

Incomplete,  a.  ofullständig,  ofull- 
komlig,    -ness,  S.  ofallständighet. 

Incompliance,  S.  vresighet;   vägran. 


Inconstant        199 

^■ 

Inoompollsed,  a.  förvirrad,    -sed^ 

ness,  -sure,  S,  förvirring. 

Incomprebensillbility,  s.  obegriplig. 

het,  ofattlighet.     —ble,  a.  obegriplig. 

-bleness,  s,  obegriplighet,  -ion, 
5.  brist  pä  fattningsgåfva.  — ve,  a. 
ej  innehållande. 

Incompressijjbility ,  8.   oskicklighet 

att  kunna  tvingas  in  i  ett  trängt  rum. 
—ble,  a.  som  ej  later  !  optrycka  sig. 

Incon||cealable,  a.ofördöijeiig.  -ceiv- 
able,  a,  obegriplig,  ofattlig.  -ceiT- 
ableness,  s.  obegriplighet,  -cinni- 
ty,  s.  oiämpiighet.  -cludent,  -elu- 
sive, a.  icke  bindande;  obevisande. 
-ClusivenesS ,  S.  oskicklighet  att 
kunna  draga  slutsatser;  felande  tyd- 
lighet. — COCted,  a.  okokt;  omogen. 
-COCtion,  S,  rShet,  omogenhet.  -CUr- 
ring,  a.  oofverensstämmande.  — CUS- 
Sible,  a.  obeveklig,  -dite,  a.  ore- 
gelbunden; rä.  -ditional,  -ditio- 
nate,  a.  ovilkorlig,  oinskränkt. 
-formity,    S.  olikformighet,     -gcl- 

able,  a.  som  ej  kan  frysa,  -genial, 

a.  olikartad ;  olämplig,  -genialness, 
S,  olikartighet;  olämplighet.  — gru- 
ence,  -gruity,  S.  orimlighet;  osam* 
manhang  ;  olämplighet.  — grucnt, 
-grUOUS,  a.  ofoglig,  oskicklig ;  otjen- 
lig.  — nexion,  S.  brist  pä  samman- 
hang. -SOfjUence,  S.  falsk  slutsats; 
olikhet,  regellöshet.  -Sequent,  a. 
utan  öfverensstämmelse  i  sina  grund- 
satser;  orimlig.  -siderable,  a. 
ringa;  obetydlig.  -SiderableueSS, 
S.  obetydlighet.  -Sidcracy,  S.  obe- 
tänksamhet. -siderate,  a.  obetänk- 
sam, värdslös.  -siderateuess,  -si- 

deration,  6*.  obetänksamhet,  oakt- 
samhet,  efterlätenhet.  -sistenCC, 
-Sistency,  5.  stridighet ;  motsägelse; 
obeständighet.  — sistent,  a.  stridig, 
oförenlig.       -SOlable,     a.    otröstlig. 

-solableness,  s.  tröstlöshet,    -so- 

nancy,  8.  missklang;  oenighet  med 
sig  sjelf.  -sonant,  a.  icke  öfver- 
ensstärnmande,  orimlig.  — spicuOUs, 
a.  omärklig.  — stancy,  8.  ostadig- 
het,  vankelmod;  lättsinnighet.  -Staiit, 


200     Inconsumable 


Indecisive 


a,  ostadig,  föränderlig;  flyktig.  -Slim- 
able,  -SUmptible,  a.  oRJrtärlig. 
—testable,    a.    ostridig,    oförneklig. 

-testableuess,  5.  ostridighet,  -ti- 

gOnS,  a.  afsondrad,  fränskiljd.  -ti- 
nence,  5.  oSterhSllaamhet ;  okyskhet. 
— tinent,  a.  oSterhällsam ;  okysk; 
vällustig;  omedelbar,  -tineiltly,  ad. 
omSttligt;  genast,  strar,  pä  stället. 
-trovertible ,  a.  ostridig,   oneklig. 

-venience,  -veniency,  s.  olägen- 
het, omak,  obeqvämlighet.  — ,  V.  a. 
besvära,  oroa.  — veilient,  a.  oläglig, 
besvärlig,  obeqväm.  -versable,  a. 
icke  umgängsam.  -vertiblc,  a.  obet- 
färdig;  oföränderlig,  -vlnclble,  a, 
som  ej  later  sig  öfvertalas. 
Incorllporal,  a.  kropplös,  omaterlel. 
-porality,  9,  kropplöshet,  imma- 
terialitet.  -pOratO,  a.  infdrlifvad; 
förenad.  ~,  V,  a.  gifva  materiel  form ; 
införlifva.  -,  V.  n.  sälla  sig  tillhopa, 
förenas,  -poration,  S,  införlifning, 
förening,  -poreal,  ö.  omateriel.  -pO» 
reity ,    5.    kropplöshet ;     andelighet. 

T-rect,  a.  oriktig,  felaktig,  -rection, 
-rectness,  *.  motstrSfvande.  -rl- 
gible,  a.  som  ej  kan  förbättras; 
härdad;   i   grund    förderfvad.     -rlgl- 

bility,  -rigibleness,  s.  oförbätter- 
lighet.   -rupt,  -mpted,  a.  oför- 

derfvad,  oförfabkad ;  obestickjig,  omut- 
lig, -ruptibility,  s.  redlighet; 
omutbarhet ;  oförgänglighet.  -rup- 
tible,  a.  ofSrderfiig;  sora  ej  kan  för- 
falskas ell.  mutas.  -ruptiOH,  3.  egen- 
skap Ett  ej  ruttna ;  oförgänglighet. 
->niptll6SS,  S.  redlighet ;  oförderfvadt 
väsende. 

Incrassa||te,  v.  a.  g5ra  tjock.  -,  v.  n. 

blifva  tjock.  — tioilj  8,  förtjockning. 
— ti?e,  a.  fortjockande. 
Increase,  ».  tilltagande ;  fortplantning ; 
afkomma.  —  of  the  year,  årsväxt. 
— ,  v,  n.  tilltaga,  forkofras.  -,  v.  a. 
6ka,  förkofra.     -T,  S,  som  Ökar. 

Iiicreate,  a»  oskapad. 
Iiicred-ibllity,  e,  otrolighet.    -ible, 

a.  otrolig.  -iblenCSS,  s,  otrolighet; 
tvifvelaktighet.      -Hlity,  U.    misstro- 


ende,  otro.     -uloas,  a.  misstrogen, 
klentrogen. 

Incremable,  a,  oforbränneiig. 

Increment,  «.  tillväxt,  förkofran. 
Increscent,  S.  nymSne,  nytändning. 
Incroach,  v.  n.  göra  intrSng  i. 
Incrnst,  -ate,  v.  a.  inkrustera,  öfver- 

draga   med   skorpa,     -atlon,   S.  in- 

krustering. 
Incnb{|ate,  v.  n.  ligga  pä  agg,  kläcka. 

-atiOIi,  -iture,  s,  liggning  pä  ägg. 

—US,  s,  maran  (under  sömnen);   elak 

ande;  tyngd. 
Incnlcaljte,  v.  a.  inskärpa,   inprägla. 

—tion,  S.  inskärpning,  undervisning. 

Inculpable,  a.  ostraffiig.    -ness,  s, 

ostrafflighet. 
InCUlt,  -irated,    a.  obrukad;    oupp. 

odlad,      -iration,  S.   brist  pä   kul. 

tur  ell.  odling. 
Incnmbjlency,  «.  äliggande;  plikt;  in- 

nehafvande  af  en  tjenst    ell.  lägenhet. 

— ent,    a.    åliggande;    pålagd.     — ,  ä, 

innehafrare  af  en  lägenhet,     —er,  S. 

Encnmber. 
Incur,  v.  n,  &  a.  falla  In,  falla  i  sin- 
net;  tilldraga  sig. 

Incnrabljle,    a.  obotlig.      -leness^ 

-ility,  $.  obotlighet. 

Incurions,  a.  värdslös,  oaktsam.  -ness, 

S.  vårdslöshet. 
Incursion,  s,  anfall ;  inbrott ;  ströftäg. 
Incurvljate,  -e,  v.  a.  böja,  göra  krum. 

— ation,  s.  böjning,  krumning.    -ity, 

S.  krokighet ;  bugt ;  krökning! 
Indaga||te,    v.    a.    forska,    undersöka, 

tänka  efter.    — tion,  S.  efterforskning. 

—tor,  S.  forskare. 

Indamage,  v.  a.  skada. 

Indart,  a.  a.  kasta  in  ;  skjuta. 

Indebtyed,  p.  &  a.  förbunden,  skyl- 
dig, -ment,  s.  förskyllan,  förval- 
lande. 

Indecen||Cy,  s,  oanständighet;  ctill- 
borlighet,  —t,  a.  oanständig,  oskicklig. 

IndeciduOUS,  a.  qvarsittande  (om  löf). 

Indecimable,   a.  som  ej  bör  gifva 

tionden. 
IndecisijjOn,    s,   vUlrSdighet ,    obeslut- 
samhet,    —ve,   a.  icke  afgörande. 


Indeclinable 

Indecliuable,  a.  oböjlig,  oföränderlig; 
I     T.  som  ej  kan  deklineras. 
IncfeCOriJOUS)  a.  oanständig,  oskicklig. 

— Uin,  5.  ohöflighet,  obelefvenhet. 
Indeed^  ad.  verkligen,  i  santljg;  jasS. 

Indefatigable,   a.   outtröttlig;   oför- 

truten.     — ness,  B,  outtröttlighet. 

Indefeasible^  a.  oåterkallelig. 
Indefectiljbility^  ».  ofelbarhet,  -ble, 

a.  felfri. 
Indefeisible,  a.  oföränderlig,  orygglig. 

Indefensible,  a.  oförsvarlig,  -ness, 

6,  evaghet,  oförsvarlighet. 

Indeficienljcy,  «.  fullkomlighet.    -t, 

fullkomlig ;   fullständig, 

Indefinllable,  a.  oförklarlig,  -ite,  a. 

obestämd  ;     oinskränkt.        — itCllCSS, 
—i  tu  de,  s.  obestämdhet;   oändlighet. 

Indeliberate,  a.  oöfveriagd. 
Indelibljility,  s.  outpiSniighet.    -le, 

a.  outpiSnlig,  oförgänglig. 

Indelica|{cy,  «.  brist  pS  fin  känsla; 
oanständighet,  grofhet.  ~te,  ö.  oan- 
ständig, grof;  otjenlig. 

Indemnljliication,  s.  skadeersättning, 
skadeslöshällande.  -fy,  V.  a.  hälla 
skadeslös,  ersätta  ens  förlust,  —ty, 
S,  strafflöshet ;  skadestånd. 

Indemonstrable,  a.  obevisiig. 

Indenizen,  v.  a.  upptaga  till  borgare. 

Indent,  S,  inskärning,  skSra.  — ,  V,  CL» 
inskära,  göra  taggar  pä;  sluta  ihop. 
to  —  artides^  göra  kontrakt,  kon- 
trahera.  -atioil^  S,  inskärning; 
sinkning.  — uro^  8,  karfstreck;  kon- 
trakt. 

Independen||ce,  8.  oberoende,  sjelf. 
ständighet,  — tj  a.  oafhängig,  fri, 
sjelfständig,  — ,  8»  Independent  (reli- 
gionssekt). 

Indeprecable,  a,  obeveklig;  som  ej 

kan  erhållas  genom  böner, 

Indeprchensible,  a,  outransaklig. 
Indescribable,  a.  obeskriflig, 

Indesert,  5.  ovärdighet. 

Indesinently,  ad.  oupphörligt. 
Indestructible,  a,  som  ej  kan  för- 

störas. 

Indetermina|[ble,  a.  obestämbar,  -te, 

a.  obestämd,  oinskränkt;    obeslutsam. 


ludireclly         201 

-teneSS,  S.  obeslutsamhet  i  tvifvel- 
aktighet.     -tiou,  5.  villrådighet. 

Indevllotion,  s.  andaktslöshet,  kallsin?) 
nighet.     -Out,  a.  andaktslös. 

Index,  *.  register;  pekfinger;  visare  på 
ett  ur  ell.  kompass ;  T.  ezpoQentea_a£i 
en  logaritm. 

Indexterity,  s,  oskicklighet. .,  _  _ 

India,  s.  Indien,  -man,  s.  bstindie'^ 
farare,  -n,  a,  indisk.  -  hark,  kaa- 
karille,  —  cane,  indiskt  rör.  -  corn, 
majs ,  turkiskt  hvete.  —  cress,  indisk 
krasse.  —  ink,  tusch,  tuschfarg.  —  leaf, 
indisk  hirs,  —  rubber^  gummi.  —  saff' 
ron,  gurkmeja. 

IndicaJInt,  a.  anvisande,  otmärkanJc. 
—te,  v.  a.  visa;  tillkännagifva ,  ut- 
märka, -tion,  S,  tillkännagifning ; 
anvisning;  prof.  — tive,  a,  utmär- 
kande, betecknande.  — ,  S,  T,  indi- 
cativus.  —tor ,  S,  sträckmuskel  af 
pekfingret.     — tOry,  a.  bevisande. 

Indiet,  v.  a.  skriftligen  anklaga,  -able, 
a,  som  kan  anklagas.  — er,  s.  an- 
klagare;  författare.  — lOn,  S.  sam- 
mankallande ;  kungörelse ;  indiktions- 
cykeln. 

Indiiferen||ce,  s,  likgiltighet,  liknöjd- 

het;  opartiskhet,  —t,  a.  liknöjd; 
kallsinnig;  opartisk;  temligen  god,  me- 
delmåttig. 

Indigence,  S.  torftighet,  arnjod. 

Indigen||e,  S,  den  infödda,     -ous,  a. 

'^inhemsk,  infödd. 

Indigent,  a.  torftig,  arm,  behöfvande, 

Indigestyed,  a.  osmält;  oordentlig; 
rå;  omogen.  — ible,  a,  osmältlig; 
hårdsmält,  -IblenesS,  *,  osmältlig. 
het.     —lon,  8.  dålig  matsmältning. 

ludigitation,  8.  bevis;  påpekning. 

Indign,  a.  ovärdig,  skamlig,  -ant, 
a,  harmsen ,  förargad,  — atlon  ,  s. 
harm,   vedervilja.      — Ity,  8.  ovärdig- 

Indigo,  8.  indigo,  (het,  skymf. 

IndiUgenllce,  «.  lätlja,  lathet,  bristande! 
flit.     -t,  a.  lat,  oflitig. 

Indirect,  a,  icke  rät;  medelbar.  — 
means,  bivägar,  olofUga  medel.  — ion, 
— ness,  5,  krumhet,  omsvep;  oredlig- 
het.   — ly,  ad.  pä  sned;  medelbailigen. 


202       Indiscernible 


Ineluctable 


Indiscernljible,  a,  omärklig,  -ible- 
ness,   5.  omärklighet.    -ment,  8. 

oförstSnd,  brist  pä  urskilning. 

Indiscerptile,  a.  oStskiijeiig ;  oupp. 

Iö3lig.     -ness,  5.  oStakiljelJghet. 

Indisciplinable,  a.  otamjeiig. 

IndisCOvery,  s,  forborgadt  tillstSnd. 
Indiscrljeet^  a.  oforsigtig,  obetänksam. 

— etion,  s.  oRJrsigtighet,  Obetänksam* 

het;  öfverilning. 

Indiscriminate,  a.  oskiijd,  blandad. 

Indispensable,  a.  oundgänglig,  ound- 
viklig.  — ne.^S,  8,  oundgänglighet,  nöd- 
vändighet. 

IndispOSlle,  v.  a.  sätta  ur  stand,  göra 
oskicklig;  uppreta  mot  nSgon.  —ed, 
a.  opasslig,  sjuklig.  — itlon,  s,  opass- 
lighet ;  obenägenhet,  ovilja. 

Indisputllable ,    a.    ostridig,    otvifvel- 

aktig;    tillförlitlig,     -ableness,  8, 

ostridighet;  klarhet.  — Cd,  CL,  obe- 
stridd, otvistad. 

IndisSOlubllility,  S.  oupplöslighet;  fast- 
het, -le,  a.  oupplöslig,  förbindande. 
-leness,  s.  oupplöslighet. 

Indissolvable,  a.  oupplöslig. 

Indistinllct,  a.  otydlig,  förvirrad. 
— Ction,  8,  förvirring,  ovisshet.    — Ct- 

ness,  s,  otydlighet,    -guisliable, 

a,  oStskiijeiig. 

In  disturbance,  s,  stillhet. 

Individu||al,  a.  Individuel;  särskild; 
odelbar.  — ,  8,  individ,  enskilt  vä- 
sende.  — ftllty,  8,  odelbart  väsende, 
individuel  beskaffenhet,  -ate,  V.  a. 
särskildt  beskrifva.  -«  a.  odelt.  -um, 
s.  individ. 

Indivisibllillty,  a,  odelbarhet.    -le, 

a,  odelbar.     — ,   3.   atom.     — leness, 
s.  odelbarhet. 
JndOCillble,  -le,  es.   oläraktig,   trög. 
-lity,  8.  oläraktighet. 

Iudoctrina{|te,  v,  a.  lära.    -tion^ 

s,  undervisning. 
|ttdolen||ce,  ».maklighet;  tröghet;  obe- 
kyramersamhet.   —t,  a.  sorglös,  käns- 
lolös,  trög. 

Endomllable,  -itable,  a.  obetvlngeiig. 

LndorSe,  v.  cl.  endossera  (en  vexel). 
-men t,  5.  päskrift  bakpå  en  vexel. 


In  draught,  s,  vik;  inlopp;  ström  inSt. 
lu drench,  v,  a.  dränka,  fördränka. 

Indubiljous,  -table,  a.  otvifvelaktig, 
viss.  -tåte,  a,  tillförlitlig,  obe- 
tviflad. 

Induce,  v,  a.  inleda,  förleda,  förmä; 
föranleda;  frambringa,  -ment,  s» 
bevekelsegrund ;  motiv,  orsak;  förfö- 
relse.   — r,  5.  upphofsman. 

Induciate,  a.  förmodlig.  -  titir,  n^sa» 

måste  arfvingen. 

Induct,  v.  a.  infora,  inställa,  -ion, 
s.  införande,  inledning;  besittnings- 
tagande  af  ett  prestbol;  foretal;  slut- 
sats, -iye,  a.  (to)  föreledande ;  (of) 
frambringande;  härledd  af  exempel. 

Indue,  v.  o.  begåfva;  päkläda. 

Indulge,  v.  a.  öfverse;  (with,  in,  to) 
bevilja;  tillSta.  — ,  V,  n.  vara  efter- 
gifven.  -nce,  S.  mildhet,  efterläten- 
het;  aflatsbref;  försköning;  njutning. 
— nt,  C5.  klemig,  efter  läten. 

Indnlt,  8.  anstSndsbref;  privilegium. 

Indöra||to,  v.  a.  förhärda.  -,  v.  n. 
härdna.  — ,  a,  härdad,  förstockad. 
-tion,  s.  förhärdelse,  härdning. 

Industrijial,  a.  industriel,  -ious,  a. 
idog,  flitig,  ofortruten,  enträgen.  — y, 
8,  industri,  konstflit,  idoghet,  arbet- 
samhet. 

In  dweller,  8.  inbyggare. 

Inebrljjant,   a.  rusgifvande.     -ate, 

v,  a,  göra  drucken;  bedära;  förtjusa. 
-,   V.  n,   blifva   drucken,      -ation, 
— ety,  8,  druckenhet;  bedårande. 
Ineffabllility,  5.  outsäglighet.    -le, 

a.  outsäglig,  obeskriflig. 

Ineffectllire,  a.  kraftlös,  fruktlös,  -ual, 

a.  overksam,    -ualness,  8,  kraftlös- 
het;  svaghet. 

Ineföllcacious,  a.  fSfäng,  kraftlös, 
-caciousness ,  -cacy,  -ciency, 

So  kraftlöshet.     — clent,  a.  fruktlös. 
Inelaborate,  a.  icke  utarbetad. 
Inelegan||Cy,  «.  oprydlighet;    brist  pä 

smak.      -t,    a.  oprydlig;   obehaglig; 

utan  smak. 
Ineligible,  a.  ovalbar. 
Ineloqnent,  a.  icke  vältalig» 
Ineluctable,  a.  oundviklig. 


Ineludible 

Ineludible^  a.  ovederlagglig. 

Inenarrable^  a,  outsäglig,  obesUrifiig. 

Inept 5    a.  oduglig;    dSraktig;    onyttig. 

—itude,«. orimlighet;  dumhet.  -liesSj 

S,  oduglighet.  [forhSUande. 

Inequality^  s,  olikhet,  ojemnhet ;  miss- 

Inequitable^  a.  obillig,  oskälig,  orätt- 

rSdig. 

Inerrabljility,  s.  ofelbarhet,  -le,  a. 

,  ofelbar,    -leness,  S.  ofelbarhet. 
Inert,  a,  trög;  död;  overkctm.   -nesSj 

s,  tröghet;  hvila. 
Inescate,  v,  a.  locka  med  bete. 
Inestimable,  a.  ovärderligi  oskattbar. 

-ness,  S,  oskattbarhet. 

In  evident,  a.  otydlig. 
Inevitabllility,  -leness,  s.  oundvik. 

lighet;   bestämdhet,     -^le,   a.    o  and* 

viklig. 
Inexact,  U,  oriktig,  felaktig. 
luexcitable,  a.  oretlig,  oretbar. 

Inexcusable,  a.  oförsvarlig,    -ness, 

s.  oursäktlighet.  [het. 

Inexecution,  S,  bristande  verkställig- 

Inexhalable,  a.  outdunsteiig. 
Inexhaust||ed,  a.  outtömlig,    -ible- 

uess,  8,  outtömlighet. 
Inexisten||ce,  S.  otlng  (som  cg  finnes 
till),     —t,  a,  icke  varande. 

Inexorabyility,  s,  obeveklighet.  ~le, 

a,  obeveklig. 
Inexpected,  a.  oföwäntad,  oförmodad. 

Inexpedien||cy ,    «.     obeqvämiighet, 

oskicklighet;  oläglighet.  —t,  ö,  olag. 
lig,  otidig;  icke  passande. 

Inexperience,  s,  oförfarenhet,  oerfaren- 
het.    — d,  a.  oförfaren,  oerfaren.  , 

Inexpert,  a.  oöfvad ;  oskicklig. 

Inexpiable,  a.  oförsonlig;  oersättlig. 
—ness,  S.  oförsonlighet. 

Inexplainable,  a.  oförklarlig. 
Inexplicable,  a.  oförklarlig,  outtydlig. 

-ness,  s.  oförklarlighet. 
Inexplorable,  a.  outransaklig. 

Inexpressi||ble ,  a.  outtryckiig,  out- 

säglig.      -bleneSS,    S,    outsäglighet. 

— Ye,  a.  uttrycklös,  betydelselös. 
Inexpugnable,  a.  oöfvervinnelig. 
Inextinguishable,  a.  outsläcklig. 
Inextirpable,  a.  outplSnlig. 


Infidel 


203 


I  Inextricable,  a.  ouppiösiig,  outrediig. 

-ness,  s,  oupplöslighet,  förvirring. 

Ineye,  v,  a,  ympa. 

Infallib||ility,  s,  ofelbarhet,  -le,  a. 

ofelbar ;  säker,  -leness,  8.  ofelbarhet. 

Infam||e,  v.  a.  vanfrujda.    -0US5  a, 

ärelös,  vanfräjdad,  skamlig;  vanheder- 
lig. -OUSness,  -y,  s.  skam,  van., 
ära;  skändlighet. 

Infancy,  s,  barndom;  begynnelse;  T, 
omyndiga  Sr. 

Infandous,  a.  outsäglig;  ohygglig. 

Infant,  «.  bam;  omyndig;  infant,  arf- 
prins.  -,  a.  barnslig.^  -a,  s.  infan. 
tinna,  arfprinsessa.  — icide,  s.  barn- 
mord.  -ile,  -ine,  a,  barnslig,  -ry, 
s.  infanteri,  fotfolk. 

Infasliionable,  a.  urmodig. 
Infatigable,  a.  outtröttlig,    -ness, 

S,  outtröttlighet. 
Infatua|{te,    v.    a.    bedSra,    förtjusa. 
—tion,  8,  bedSrelse.  [ogörlighet. 

Infeasible,   a.  ogörlig,     -ness,  $, 

Infect,  v.  a.  ansticka,  smitta,  förgifta. 
—lon,  8.  besmittelse,  smitta;  stank. 
— iOUS,  a,  smittande,  smittsam ;  rut» 
ten.      -iousneSS,    8.    gift,    smitta. 

-ire,  a.  smittande,    -ivcness,  s, 

giftighet. 
Infecund,    a.    ofruktbar,    ofruktsam. 

-ity,^5.  ofruktsamhet. 
Infelicity,  S.  olycksalighet;  olycka. 
Infeoff,  v,  a.  beläna. 
Infer,  v.  a,  härleda,  sluta,  förorsaka. 

Inference,  s,  siutföijd,  slutsats. 

Inferior,  a.  svagare,  sämre;  lägre, 
underlägsen.  —  judge ,  underdoraare. 
— ,  8,  underhafvande ,  ringare  person. 
-ity,  8,  ringare  atSnd;  ringhet;  un- 
derlägsenhet. 

Infernal,  a.  helfvetisk;  underjordisk; 
afskyvärd.  ^Stone,  helfvetessten,  frät- 
sten.  lofruktbarhet. 

Infertil||e,  a.  ofruktbar,     -ity,  8, 

Infest,  v.  a.  förhärja ;^  förderfva;  be- 
svära;    cnfäkta.     -ation ,   8.  anfUkt- 

liing.    -ire,  a.  glädjelös,    -ivlty, 

a,  olust,  sorg.  -nous,  a.  förderflig. 
Infeudation,  a.  fSrläning  af  ett  gods. 
Infidel,  a.  otrogen;  opSlitlig;    oriktig. 


204         Infidelity 

-,  S»  Otrogen ;  irrlärig.  -Ity,  8,  tro- 
löshet ;   otro ;  förrädeia. 

Infinit|;e,  a.  oandlig,  omätlig,  -eness, 

S,  oändlighet,  gränslöshet.  — esinial^ 
a.  T.  infinitesiraal.  -ive,  a.  oin- 
skränkt. -,  S.  T.  infinitivus.  -Ude^ 
— y,  s.  oändlighet;  stor  mängd. 
lufiriu  f  a.  svag ;  sjuklig ,  skröplig ; 
ostadig.      -,    V,    a.    försvaga,      -ary, 

s,  sjukhus,  hospital,    -ity,  -ness, 

S.  svaghet,  kraslighet ;  svagsinthet. 
Infix,  v.  a.  insticka,  befästa,  intrycka, 
Infiamlle,    v.  a.    antända,    tända    pä; 

upphetsa;  förbittra;  uppdrifva.     -,  V. 

n.  upptändas,  -niability,  s.  an- 
tändlighet,  brännbarhet.  -mable,  a. 
brännbar.  -niableneSS,  S.  antänd. 
lighet.  -mation,  s.  antändning  ;  in- 
flammation ;  hetsighet ;  svullnad.  — ma- 
tOry,  S.  inflammatorisk. 

Inflatjje,  v.  a.  uppblåsa.    ~ion,  s. 

svullnad,   uppsvallning. 
Inflect,    v,    a.    kråka    inåt;    T.  böja. 
—ion,  S.  böjning ;  böjlighet ;  brytning. 
— iv©,  a.  böjlig,  smidig. 

Inflex,  a.  inböjd.  -ibility,  -ible- 
ness,  s.  oböjlighet.  -ible,  a.  oböj- 
lig, obeveklig. 

Inflict,  v.  a.  pålägga,  belägga  med. 
—ion,  S,  päläggning;  bestraffning. 
— ive,  CL.  som  pålägges  såsom  straff; 
ålagd. 

Influen{|ce,  S.  infiyunde,  verkan  ;  makt. 
— ,  V.  CL,  verka ,  hafva  inflytande  pä ; 
beveka,  —t,  a.  inflytande.  — tial, 
a.  verkande,  inflytelserik. 

Influx,  s.  sammanlopp,  infiytning. 

Infold,  V.  a.  inveckla,  insvepa. 

Infoliate,  v.  a.  bekläda  (med  150. 

Inform,  v.  a.  uppllfva;  (of)  under- 
rätta ;  undervisa,  to  —  againsty  an- 
klaga, angifva.  — ,  -al,  a.  oformlig, 
oordentlig.  — ality,  s.  oformlighet; 
T,  ogiltighet;  nullitet.  -ant,  S. 
angifvare.  — ation ,  S,  berättelse ; 
undervisning ;  angifvelse ;  anklagning. 
— Cr,  S.  som  upplifvar;  som  under- 
rättar;  lärare;  anklagare.  — idablc, 
a.  icke  fruktansvärd.  — ity,  s.  oform- 
ligLet.     -OUS,   a.  oformlig,   oskaplig. 


Ingrained 


Infortun||ate,  a.  oiyckUg.     -ately, 

ad.   ©lyckligen,   olyckligtvis.     -O,  So 

olycka. 
Infract,  v.  a.  bryU.    -ion,  S.  öfver- 

trädelse.     — Or,  8.  ofverträdare. 
Infrangible,  a.  obrytbar,  fast. 

Infrequenycy,  s.  sällsynthet,   -t,  a. 

sällsynt,    ovanlig.     — Cdj  a.  obesökt, 
oberest  (om   trakt). 

Infrigidate,  v.  a.  kyla. 

Infringe,  v.  a.  bryta ;  öfverträda ;  hin- 
dra,  störa,     -ment,  S.  brott,  öfver- 

^    trädelse.     — r,  s.  ofverträdare. 

Infrozen,  a.  infrusen. 

Infrngal,  a.  omättiig. 

Infucate,  v.  a.  päsmörja. 

Infumed,  a.  nedrökt.  fräsande. 

Infuriate,  v.  a.  göra  rasande.     -,  a, 

InfaSCatiOn,  S.  fördunkling. 

Infaslle,  v.  a.  ingjuta,  ingifva;  göra 
infusion,  -iblo,  a.  som  kon  ingju- 
tas. — iOH  ,  S.  infusion  ,  utgjutelse  ; 
inspiration;  ingifvelse.  — ivO,  a.  in- 
gjuten, ingifven. 

Ingannation,  s.  gyckieri. 

Ingate,  s.  ingång,  dörr. 
Ingathering,  s.  insamling;  skörd, 

Inge,  s.  äng. 

Ingelable,  a.  som  ej  kan  frysa. 

Ingeminaljte,  v.  a.  fördubbla,  -t ed, 
a.  T.  dubbel,    -tion,  s.  fördubbling. 

Ingender,  v.  a.  förorsaka. . 

Ingeneralible,  a.  som  ej  kan  födas. 
-te ,  v.  a.  föda ,  frambringa.  >  -,  a, 
medfödd. 

Ingenyious,  a.  qvick,  sinnrik;  konst- 
rik.  -ionsness,  S.  skarpsinnighet. 
-ite,  a.  medfödd,  -uity,  s.  upp- 
riktighet; skarpsinnighet;  skicklighet. 
-nous,  a.  frimodig;  öppenlijertig, 
redlig;  friboren.  -UOUSness,  6*.  upp- 
riktighet,  öppenhjertighet;  skarpsinnig- 
het. ^  [ning. 

Ingest,  V.  a.  svälja,    -lon,  s.  sväjj- 

IngloriOUS,  a.  vanhederlig,  skymflig. 
Ingöt,  s.  tacka  (silfver,  guld);    klump. 

Ingrafi",  Ingraft,  v.  a.  inympa;  in- 

skärpa,     —ment,  s.  ympning ;   yiup- 

qvist.  [rottad. 

Ingraiaed,  a.  iartjad  i  ullen;  djupt  in- 


Ingrate 

Ittgraliie,  a.  otacksam  ;  vidrig,  -eful, 
a.  otacksam.  — efulueSS,  s.  otack- 
samhet.  -iate,  V,  a.  (one's  self) 
ställa  sig  in  hos  nägon.  — ituclc,  s. 
otacksamhet. 

Ingraye.  ^'  ^t-  ingräfva;  begrafva.\ 

lugTaviaate,  v.   a.  göra  hafvande. 

Ingredient,  s.  ingrediens,  beståndsdel. 

Ingress,  S.  iugSng,  inträdande,  -ion, 
S.  ingSrig;  inträde. 

Inguinal,  a.  tillhörig  ljumsken. 

Ingulf,  V.  a.  svälja ;  störta  i  en  afgrund. 

Ingurgitallte,  v.  a.  siuka  i  sig.    -, 

V.  n,  störta  i  en  afgrund.     —tion,  5. 

fi;?sseri,  slukning. 
lugustable,  a.  osmaklig. 
Inliabile,  a.  oskicklig. 
Inhabit 9  v.  a.    bebo,   innebygga.     — , 

V,  n,    vistas.      -able,    a.    beboellg. 

-ance,  s,    beboende,     -ant,  S.  in- 

vSnare,  inbyggare,  -atlon,  5.  boning, 

hemvist,     —er,  S,  invSnare. 
Inhale,  v.  a.  inandas. 
Inhance,  v.  a.  förhöja. 

Inharmonious,  a.  oharmonisk,  ilia  Iju. 
dande. 

Inhere,  v.n.  vidhänga,  vidiäda.  -ncc, 

— ncy,  S.  vidhängning ;  egenskap.  —Ht, 
a.  vidlSdande;  medfödd. 
Inherit,  v.  a.  ärfva,  komma  i  besitt- 

ning  af.   -able,  a.  ärftlig,    -ance, 

S.  arf;    arfgods;  besittning.     — Or,  8, 


-ress 


-rix 


arfving,  arftagare< 
arftagerska. 

Inherse,  v,  a,  begrafva. 

InllOSion,  S.  vidhängning. 

Inllibit,  v.  a.  inställa,  förbjuda.    -lOn, 

L^.  förbud  ;  inställning  ;  qvarstad. 
In  hold,  v.  a,  innehSlla.    —er,  8.  inne- 

hafvare;  husbonde. 
Inhoop,  v.  a.  inspärra. 
InhOSl>ita]|ble,  a.  icke  gästfri,  ovänlig. 

-bleness,    s.    ovänlighet;    grymhet. 

-lity,   S.  ogästfrihet. 
Inhuman,  a.  omensklig,  grym,  obarm- 

hertisr.  — itj*,  S.  onienskligliet,  grymhet. 

Inhumijate,  v,  a.  begrafva.    -ation, 

5.  bcprafning.     —O,  t\  a.  begrafva. 

Inimaginable,  a.  otänkbar. 
Inimical,  a,  fiendUig. 


Inlighten  205 

Inimitab||ility ,   5.    oefterh&rmlighet. 

—le,  a.  oefterföljelig,  makalös. 

InquyltOUS,  a.  orättvis;  lastfull.  -ity, 
5.  orättvisa  ;  missgeming ;  skam.  — OUS, 
a.  orättvis. 

Initial,  a.  börjande,  initials, s.pL  be- 
gynnelsebokstafver.   — ly,  ad.  i  början. 

Initiatye,  v.  a,  inviga,  inöfva.  -,  v.  n. 
boija.  — ,  a,  ovan ,  oofvad.  — ion^ 
5.  invigning ;  undervisning  i  fötfta  be- 
greppen af  en  sak.  — Ory,  a.  inledande. 

Inject,  v.  a.  inkasta;  ingjuta;  ingifva. 
-lon,  s.  inkastning,  insprutning. 

Injucundity,  s.  oangenämhet. 

Injudic||able,  a.  som  esj  kan  dömas. 
-ial,  a.  olaglig,    -ious,  a.  oför- 

ständig;    oförsigtig.      -iousness,    «. 
brist  pä  eftertanke;  oförsigtighet. 
Injunction,  s.  befallning,  päbud. 

Injur||e,  v,  a.  oförrätta,  skymfa,  -er, 

5.  den  förolämpande.  — lous,  a.  orätt- 
vis; skymflig;  skadlig.  -lOUSnesS, 
8.  skada,  orättvisa.  — y,  8.  oförrätt, 
skymf,  forsmädelse;  skada. 

Injustice,  S,  orättvisa. 

Ink,  S.  skrifbläck;  trycksvärta.  — ,  V. 
a.  bläcka  full,  besudla  med  bläck. 
-block,  8,  färgsten.  -blot,  s.  bläck- 
fläck, bläckplump.  -bOX,  s.  bläck- 
horn, —case,  8.  skrifdon.  — fish,  8. 
bläckfisk,  -horn,  s.  bläckhorn,  skrif- 
don.    — ineSS,   S.  bläckighet,  svärta. 

-pot,  -stand,  s.  skrifdon.  -table, 

-trough,  8.  färgbräde. 

Inkindle,  v.  a.  upptända. 

Inkle,  8,  ullgam. 

Inkling,  s.  hum,  vink;  knäpp. 

Inky,  a.  bläckig,  svart. 

Inlace,  v.  a.  bebräma,  kanta,  fSUa. 

Inlaid,  a.  inlagd,  fanerad. 

Inland,  S.  det  inre  landet.  -,  a.  in- 
ländsk; iSngt  ifrån  hafvet.  -duty, 
S.  landtull.     -sea,  s,  insjö. 

Inlapidate,  v.  a.  förstena. 

Inlaw,  v.  a.  insätta  i  förra  rättigheter. 
Inlay,     o.    a.    lägga    in,    göra  inlagdt 

arbete;  pryda.     — ,  8.    inlagdt  arbete; 

mosaik. 
Inlet,  8.  öppning,  ingång;  pass. 

Inlighten,  v.  a,  upplysta, 


206 


Inlist 


Inlistj  V,  a.  inskrifva,  enrollera,  värfva ; 

taga  värfning.     — ment)  S.  värfning, 

enrollerande. 
Inlock,  v.  a.  instänga. 
Itlly,  a.  innerlig,  invärtes.  -,  ad.  inner* 

ligen,  af  lijerta;  inombords. 
Inmate,  S.  hyresman,  hemhjon.    -foe, 
Inmost,  a,  innerst.  [s.  husfiende. 

Inn,  5.  värdshus,  gästgifvaregSrd ,  her- 

berge.     —  and  — ,   ett  spel  med  fyra 

tärninger.    -holder,  -keeper,  s, 

gästgifvare,  krögare. 

Innate,  a.  naturlig,  medfödd,   -ness, 

'     5.  natursgåfva. 

Innavigable,  a,  osegelbar. 

Inner,  a,  inre,  innerligare.     — mOSt, 

a.  innerst. 
Innerve,  v,  a.  styrka,  gifva  krafter. 
Inning,  $.  bergning. 
InnOCen|{ce,    s.    oskuld,    oskyldighet. 

—tj   a.   oskyldig,   menlös,   oskadlig; 

svagsint.      — ,    S,    enfaldig    menniska. 

Innocent^s  day,  menlösa  barns  dag 
.-^  Odje  dag  Jul.). 
InnOCaOU:^,    a.     oskadlig;     oskyldig. 

— nesS,  s,  oskadlighet,  oskyldighet. 

Innominajlble,  a.  outsäglig,   -te,  a, 

uton  namn. 
Innoratye,  v.  a.  infora  nyheter,  -ion, 

S.  nyhet,  förändring.    -Or,  S.  nyhets- 
Innoxions,  a.  skadlös.  [älskare. 

Innuen|]dO,  s,  vink,  pSpekning.     -t, 

a.  antydande. 

Innuraer||ability ,    s.    or&kneiighet; 

otalighet.         -able,     a.      oräknelig. 
-OUS,  a.  otalig.  [ohörsam. 

Inobedienlice,  5.  ohörsamhet,    -t,  a, 
InobserYajjble,  a.  omärklig,    -nce, 

5.  oaktsamhet,  efterlätenhet. 

Inocnla||te,  v.  a.  &  n.  ympa.   -tion, 

S.  ympning,  koppympning. 
Inodiate,  v,  a.  göra  förhatlig. 
Inodor]|ate,  -ous,  a.  luktlös.. 
InoflTensiye,    a.   oanstötlig;    oskadlig, 

oskyldig.       — neSS,     S,     oskadlighet, 

saktmod. 
Inofficious,  a,  icke  tjenstaktig;  ohöflig. 

— ness,  s.  bristande  tjenstaktighet. 
Inoperative,  a.  overksam,  fSfäng. 
InO^pinate^  a.  oförmodad, 


Insciilpture 

Inopportune,  a.  obeqväm,  olaglig. 

Inordinatile,  a.  oordentlig,   -en oss, 

5.  oordentlighet.    — ion,  S,  oordentlig. 
het,  omättlighet. 

Inorganillcal,  -zed,  a.  oorganisk; 

liflös.     —ty,  S,  brist  pä  organer. 
Inoscala||te ,  v.  a.  infoga.    -,  v,  n, 

utgjuta   sig.      —tion,   5.    förbindelse 

medelst  vidröring. 
Inquest,  s,  undersökning. 
Inquietude,  s.  oro,  sorg. 
Inquinaytc,  v,  a.  sudla,  smutsa,  -ion, 

S.  nersmutsning. 

luqnilire,  v,  a.  efterfrSga;  efterspana; 
undersöka;  höra  efter,  to  —  about 
a  thing,  göra  sig  underrättad  om.  to 
-  after  one,  fräga  efter  en.  to  -  a 
thing,  undersöka  (en  sak),  to  —  for 
news,  frSga  efter  nyheter,  -rer,  5. 
som  frSgar,  frägare ;  undersökare,  -ry, 
$.  efterfrSgan ;  undersökning.  — sltion, 
S»  undersökning,  ransakning;  pinligt 
förhör;  inqvisition.  — sitive,  a,  ny- 
girig,  frSgvis.  -sitivoness,  S,  ny- 
girighet.  — sitor,  S,  nygirig  menniska ; 
undersökare;  inqvisitor.  [skranka. 

Inrail,  v.  a.  innesluta  inom  skrank  ;  in« 

Inroad,  S.  fiendtligt  infall;  ströfveri. 

Inroll,  s.  Enrol. 

Ill  safety,  S,  osäkerhet. 

Iasalabri||ous,  a.  osund,     -ty,  s. 

osundhet. 

Isanllable,  a.  obotlig,   -ableness,  5. 

obotlighet.      -O,    a,    vansinnipj ,    ur- 
sinnig; dSrande.     -Cness,   -ity ,   s> 
ursinnighet,  galenskap. 
Insapory,  a,  osmaklig,  smaklös. 

Insatiijablc,  a.  omättiig.  -ableness, 

5.  oförnöjlighet.     —ate,   ö.    omättiig. 
-ety,  s,  omättlighet. 

Insatnrable,   a.  omättiig.     -noss, 

S.  omättlighet. 
Inscriljbe,  5,  a,  (on,  in)  inskrifva, 
anteckna  ;  dedicera,  tillegna.  — ption, 
^.  inskrift,  öfverskrift,  inskription; 
titel ;  tillegnelseskrift. 

Inscrutable,  a.  outforakeiig.  -ness,j 

5.  outransaklighet. 
Insculp,  v,  a.  ingrafva;  göra  bildhug* 
geri.     -ture^  Ä,  inskrift  i  8t«o, 


Inseam 

Inseam,  v»  a.  sätta  narf  pS ;  inprägla. 
Insearch,  v.  a.  undersöka. 

Insecable^  a.  odelbar. 
Insect 5    S.    insekt,  yrfii.      -ile,    a, 
insektartad.     — ioilj  s»  inskärning. 

Insecnrlje,  a.  osäker,  oviss,    -ity, 

8*  osäkerhet. 
Insecntion,  8,  fSrfoIjelse. 

Insenljsate,  a.  ofSrstSndig,  ofsmuftigr. 

-Sibility,  s.  känslolöshet;  sinneslös- 
het.    — sible,  <X.  känslolös,  omärkbar ; 
ofSrslftndig.     -Sibleness,  s.  omärk- 
,    lighet.     — tient^  a.  känslolös. 

Inseparabyility ,  8.  oStskiijeiighet. 
•*le,  a.  oskiljaktig,     -leness»  8. 

ofrSnskiljbarhet. 
Insert,  v.  a.  infora,  inrycka;  insätta. 

—ion,  s.  insättning,  tillsats,  inflickning. 
Inservlle,  v.  a.  tjena,  befordra,   -lent, 

a.  tjenlig. 
Inset,  V.  a.  fösta,  inplanta. 
Insliell,  V,  a.  inlägga  i  ett  skal. 
Insllip,  v.  a.  inskeppa. 

In  shrine,  v.  ä.  innesluta. 

Inside,  S.  insida,  det  invändiga.  — , 
ad,  invertea,  innantill,  inSt. 

Insidious,  a.  fdrsStiig,  listig,   -ness, 

S.  försSt,  knep. 
Insight,  s,  insigt,  kunskap,  forfarenhet. 
Insignificajlnce,  a,  obetydenhet;  lap. 

prisak.     — nt,  a.  obetydlig;  onyttig; 

lumpen.     — tivC,  a,  obetydlig. 
Insincerjle,    a,   falsk,   icke  uppriktig. 

— itjTj  8,  förställning,  oredlighet. 
InsineW,  v.  a.  stärka,  göra  senfull. 
Insinna||nt,  c  intagande,  smickrande. 

—te,    V.    a»    insinuera,    iSta    förstS; 

föresia.     to  -  one's  self,  innästla  sig, 

ställa  sig  in ;  slingra  sig ;  insmyga  sig. 

—tion,  s,  intagande ;  vink ;  införande ; 

sakta  inforning.     — ti?©,  fl.  som  iSter 

förstS;  inställsam. 
Insipid,  a,  osmaklig;  orimlig,     -i ty, 

s.  osmaklighet,  platthet. 

Insipiency,  s,  oforstSnd. 

Insist,  v.  n.  (upon)  hvila  pS;  pästS, 
fortfara  i  anhSUan.  -ent,  a.  grun- 
dande sig  pS  nSgot.  — Ure,  8.  ihärdighet. 

Insition,  s,  inympning. 

InsnarOi  v.  o*  suäga^  inveckla. 


Insteep 


207 


Insnarl,  v.  a,  förvirra,  intrassla. 
Insobriety  I,  s.  omSttlighet,  dryckenskap. 
InSOCiable,    a,   sällskapsskygg,   oum. 

gängsam.    -"IieSS,  5.  oumgängsamhet ; 

ofdrenlighet. 
Insolayte,   v.  a,    torka    i    solvarmen. 

—ion,  s.  blekning  i  solen. 
InS0len|]ce,  -cy,  s,  öfvermod,  skam. 

löshet,  fräckhet ;  förmätenhet.     —t)  a. 

trotsig,  oförskämd,  fr&ck. 
Insolidity,  S.  ogrundlighct,  ohailbarhet. 
Insoluble,  a.   oupplöslig;  oätskiljelig. 
Insolvjjable,   a,  oupplöslig;  ej  att  be. 

tala.      — ency,    8.    oförmögenhet   att 

betala  sin  skuld,     —ent,  a.  ur  stSnd 

att  betala;  medellös.  (drömmar. 

Insomnions,    a.    sömnlös;    oroad    al 
Insomuch,  ad,  emedan,  sä  framt. 
Inspect,  v.  a.  besigtiga.    -ion,  s. 

uppsigt,  tillsyn,  pSseende;  undersök- 
ning.  —or,  8,  uppsyningsmaa ,  in. 
spektor. 

Inspersion,  s.  bestankning. 

Insphere,  v,  a.  innesluta  inom  en  krets. 

Inspirjjable ,  a,  som  kan  inandas. 
— ation,  S.  inandning,  andetag;  in» 
gifvelse.  -O,  v.  a.  inbläsa;  ingifva, 
— ,  V,  71.  hämta  andan. 

Inspirit,  v.  a,  uppmuntra;  uppelda. 

Inspissat|{e,  v,  a,  förtdocka,    -ion, 

S.  fdrtiockning.  [mod. 

Instability,  s.  obeständighet,  vankel- 
Instable,  a.  obeständig,  ostadig. 
Install,  v.  a.  installera ;  inviga,  -ation, 

S.  installering,  insättning  i  ett  embete. 
Instalment,  s,  invigning;  betalnings. 

termin. 
Instance 5    s.    enträgen    begäran,    an- 

hällan ;  skäl ;  bevis,  exempel ;  tillfälle ; 

instans,  domstol,    for  — ,  till  exempel. 

— ,  v,  11,  anföra  exempel. 
Instant,  a,  trängande,  enträgen ;  ange- 
lägen ;  dennes,  i  denna^  manad.     — ,  5. 

ögonblick,  stund,    -aneous,  a.  ögon. 

blicklig.     -ly,  ad,  genast. 
Instate,  v,  a.  insätta;  beläna. 
Instauration ,  s,  Sterinstäilning;  fÖr- 

nyelse;  instiftelse. 
Instead,  pr,  (of)  i  stället  för, 
Insteep,  t;,  a,  blöta. 


208 


Instep 


Instep  9  5.  fotvrist.     high  in  the  -, 

högtrafvande. 
Instigatlle,  v.  a.    upphetsa,  uppagga, 

uppreta  att  begS  nSgot  ondt.     —1011, 

S.    ingifvelse;    retelse;  tvingande  skäl. 

—or,  S.  upphofsraan;  anstiftare. 
Instil,  V.  a.    droppvis  ingjuta,  ingifva. 

-lation,  S.  inflytning.    -iiientj  s, 

indrupet  ärane. 

In  stimulate,  v.  a,  reta,  ägga. 

Instinct,  S,  instinkt,  drift,  ingifvelse. 
-ed,  a.  upplifvad.  -ive,  a.  efter 
naturlig  drift;  instinktmessig. 

Institu||te,  v.  a,  stifta,  inrätta,  for- 
ordna;  undervisa.  — ,  5.  förordning; 
grundsats ;  inrättning,  institutes,  pl. 
stiftelser,  stadgar,  -tion,  s.  instiftelse, 
inrättning,  institut;  invigning;  under- 
visning, -tional,  -tionary,  a. 
elementariskv  — tOr,  S,  stiftare;  un- 
dervisare. 

Instruct,  V.  a.  undervisa,  underrätta. 
-er,  -or,  s.  lärare,   -ible,  a.  (for) 

läraktig,  fallen  för.  -lon,  S.  före- 
skrift,  efterrättelse,  uppfostran,  -ive, 
a,  lärorik;  uppbyggelig. 
Instrument,  s.  verktyg,  redskap,  in- 
strument; document,  —al,  a.  som 
utföres  raed  instruraenter.  — allty, 
-alness,  S.  tjenlighet. 

Insubordination,  s,  motständ. 
Insubstantial,  a,  väseniös. 

Insuiferable 5  a.  odräglig;   afskyvärd. 
Insufficienllcy,  S.  otillräcklighet;  odug- 
lighet.    —t,  a.  otillräcklig;  oförmögen. 
Insufflation,  S.  inblSsning. 

Insuitable,  a.  olämplig. 

Insula{{r,  s.  öbo.     — ,  a.   hörande  till 

en  ö,     — ted,  ö5.  liggande  ensam  som 

en  ö,  isolerad. 
Insulse,  a.  orimlig,  dum. 
Insult,    5.    förolämpning,    skymf..    — , 

V,    a.    öfverfalla;    smäda,    förolämpa. 

-ation,  S.    förolämpning,     -iugly, 

ad,  spefullt,  föraktligen. 
Insuperabyility,  S.    oöfvervinnelighet. 

—le,    a.    oöfvervinnelig ;   -oöfverstiglig. 

— leiieSS,  S.  oöfvervinnligbet. 

Insupportable,  a.  odräglig,  olidlig, 
-ness,  S,  odräglighet. 


Intendiment 

InSUr||abl©,  a.  som  Ican  försäkras. 
— ance,  S.  assurar^s;  brandförsäkring. 
-ancer,  -er,  5.  assuradör.  —Oj 
v.  a.  sätta  i  säkerhet;  assekurera. 

Insurgent,  a.  upprorisk.    — ,  «,  upp. 

rorsstiftare,  upprorsman. 

Insurmountable,  a.  oöfverstiglig. 
Insurrection,    s.    resning,    uppror. 

— ary,  a.  upprorisk. 
InSUSCeptibilility ,     s.    känslolöshet; 

oskicklighet    att    begripa.       -le,    a. 

ofattlig. 
Intact,    a.   ovidrört,    oantastad,    obe- 

fläckad,  -ible,  a.  ej  fattlig  för  känseln. 
Intaglio,  5.  kame,  upphöjdt  arbete  i  sten. 
Intangible,  a,  okänbar. 
Intangle,  t;,  a.  snärja. 
Intastable,  a.  osmaklig. 

Integller,  s.  det  hela;  helt  tal  (utan 
bråk),  -ral,  s,  helt  tal.  -,  a.  full- 
ständig  ;  rättskaffens  ;  T.  icke  bruten 
i  brSk.  —rate,  V.  a.  ersätta;  göra 
till  helt.  -rity,  S.  fullkomlighet; 
redlighet,  rättskaffenhet. 

Integument,  s.  täcke ;  skinn  ell.  hinna. 

Intellect,  S.  förstSnd,  förståndskraft. 
—ion,  S,  föreställning,  begrepp.  — ive, 
a.  förstSndig.  -ual ,  a.  förständet 
tillhörig;  begriplig;   andelig 

Intelligen||ce,  5.  förstSnd,  insigt, 
kunskap;  själ,  ande,  öfvematurlig  va- 
relse; inbördes  förtrolighet.  — ce-of- 
fice,  S,  adresskontor.  -Cer,  s.  tid- 
ningsskrifvare ;  korrespondent,  —t,  a. 
(of)  förstSndig,  kunnig,  -tial,  a. 
andelig;  förstSndig. 

Intelligibliility,  5.  begrlplighet ,  tyd- 
lighet, —le,  a.  forstSndlig,  begriplig. 
-lenCSS,  S.  tydlighet. 

Intemperaljnce,  s,  omSttiighet;  oor- 

dentlig  lefnad.  -te,  a.  omSttlig; 
oordentlig;  öfverdrifven.-  — tUre,  #• 
oordning;  oskick,  elak  beskaffenhet.      i 

Intenipestive,  a.  orimlig;  oläglig,      i 

Intenable,  0.  som  ej  kan  försvaras. 
Intend,  v.  a.  hafva  uppsigt  öfver;  vara 

uppmärksam  pä  ;  mena;  äma.  — ancy,  5. 

öfverinseende ;  intendentsyssla.— ail t,  5. 

intenclciit,  uppöyningsman,  — liuent,  5. 


Intendment 

uppmärksamhet;  Qfverläggning.^-ment) 
S,  förehafvande,  afsigt.  (ring. 

InteneratiOIl}  s.  uppmjukning;  mild- 
Intensjle,  a.  häftig:  hetsig;  mycket 
uppmärksam.  — eneSSj  S,  häftighet, 
ansträngning,  kraft.  — ion^  $.  kraft; 
ansträngning;  högsta  grad.  --ity)  8. 
styrka ;  högsta  grad.  -iY©j  a.  häftig ; 
innerlig;  ansträngd. 
Intentj  3.  afsigt;  ändamSl.  — ,  a.  om- 
sorgsfull; flitig;  uppmärksam.  <*-i011^ 
8.  afsigt,  uppsät.  -ionaly  a,  till- 
ftmnad,  ännu  icke  verkställd;  med 
afsigt  gjord.     — iv©,  a,    uppmärksam. 

-ively,  ad,  uppsätiigen.    -uess,  8, 

flit,  uppmärksamhet. 
Inter,  v.  a,  begrafva. 
Interllcalary ,  a,  inskjuten.    -  day, 

skottdagen  (24.  Febr.},  -calate,  V.  a. 
insätta  en  skottdag.  -calatlon,  s. 
insättning  af  en  skottdag  i  Febr.  -Cede, 
V.  n.  lägga  sig  ut,  fälla  förbön  för 
nägon,  medla,  -cedent  9  a.  före- 
bedjande,  medlande,  -cept,  v,  a. 
uppsnappa  (bref  o.  d.) ;  afbryta,  afskära 
(reträtten),  -ception,  s.  uppsnapp- 
ning,  uppfSngning;  brytning.  -C8S- 
Sion,  8.  bemedling,  förbön.  -CeSSOr, 
8,  bemedlare.  -cesSOry,  a.  bemed- 
lande, förebedjande.  -Chain  ^  V,  a. 
hopkedja,  sammanlänka.  -Change^ 
8.  byte,  byteshandel,  utbyte.  —  of 
kindness,  inbördes  välvilja.  — ,  v,  a, 
&  n*  byta,  vexla;  förändra  sig,  om- 
vexla.  —  compliments,  kompllmentera 
hvarandra.  -Changeable,  a.  ömse- 
sidigj  omvexlande.  -Cipient,  a. 
fångande,  hindrande.  — ,  8,  hinder; 
hämmande  kraft.  -Cision,  8.  afbrott, 
hinder.  -Clude,  V,  a.  utsluta;  af- 
bryta,  -clusion,  s.  förhinder;  af- 
brott. -columniation,  s,  T.  peiar- 
vidd.  -common,  v.  n,  spisa  till- 
sammans; gä  p5  bete  tillsaramans. 
-communicate,  V.n,  meddela  hvar- 
andra; hafva  gemenskap  raed  hvajrann. 
-community,  s.  gemenskap.  -CO- 
stal,  a.  belägen  eraeliaa  refbenen. 
—course,  s.  gemenskap;  handel;  um- 
gänge, -currence,  *.  meliankomst. 
English-Swedish  Dict.j 


Intermediate      209 

-current  j  a.  mellanlopande;  frsm. 
flytande.  -CUtaneOQS,  a.  emellan 
hull  och  skinn.  — dlct^  V.  a.  för* 
bjuda ;  suspendera ;  sätta  i  bann. 
-diction,  -diet,  «.  fSrbud;  bann. 
-dictory,  a.  förbjudande.  -OSt,  s, 
intresse,  fördel;  andel;  egennytta; 
ränta  (pä  penningar) ;  inflytelse ;  verkan . 
kredit.  -,  v.  a,  beveka,  förmS,  angå, 
röra.  -ested,  a.  intresserad;  egen- 
nyttig,  -esting,  a.  intressant,  re. 
tände,  -fere,  V,  n.  blanda  sig  i; 
träffas;  vara  stridig,  -ference,  sj 
inblandning,  mellankom.st.  -fluous^ 
a.  mellanfly tände,  -foliato,  V.  a1 
interfoliera.  — flllgent,  a.  skimrande. 
-fused,  a,  mellangjuten.  -im,  s, 
mellantid.  — ior,  a.  inre,  invertes. 
-,  8,  det  inre.  -jacency,  8.  läge 
mellan  tvenne  andra  ting.  — jacent,! 
a,  mellanliggande,  -ject,  V.  a.  slänga 
emellan.  — ,  V.  n,  medla.  -jectiOE, 
8.  mellankomst ;  27.  interjektion.  — join, 
v.  a.  förena,  förbinda.  -laCO,  V.  a, 
genomfläta;  hopbinda,  —lapse,  8. 
förfluten  tid  mellan  tvenne  händelser. 
-lärd,  v,  a.  späcka,  tillblanda,  -lea- 
ve, v.  a.  interfoliera,  -line,  V.  71. 
skrifva  mellan  tvenne  rader;  öfver- 
skrifva.  -lineary,  a.  mellanradig. 
-lineation,  -lining,  a,  skrifning 

mellan  raderna,  -link,  V.  a.  hop- 
länka,  -locutlon,  a.  samtal;  T. 
interlokutorie  dom.  -locutor,  8. 
talande  i  en  dialog;  samtalare.  — 10« 
CUtory,  a.  bestäende  af  ett  samtal. 
— lope,  V.  n.  idka  smyghandel ;  blanda 
sig  i  allting,    -lopcr,  S.  lurendrejare. 

-lucate,  v.  a.  utgallra,    -lucent, 

a.  skimranö:^  emellan.  — lude,  3. 
mellanspel,  -lunar,  a.  hörande  till 
nedanet.  -marriage,  S,  giftermSl 
mellan  tvenne  familjer;  syskonbyte. 
-marry,  v.  a.  anställa  ell.  inga  ömse» 
sidiga  äktenskap,  —meddle,  v.  n. 
blanda,  lägga  sig  i  en  sak.  -meddler, 
3.  underhandlare,  en  som  lägger  sig  J 
allting.^  -mediacy,  S»  mellankomst. 
-medial,  a.  mellankomraande.  -m.e.- 
diate,  a.   mellanliggande  a  i  midten..' 


210      Intermedium 


Intomb 


-mediam,  «.  mellanrum,  -iwell, 
V.  <Z.  hopblanda.  -,  V.  n.  lägga  sig  i  en 
sak.  — ineritj  s.  jordfästning,  bograf- 
ning.  -migration,  s.  ömsesidig  ut- 
vandrings -minable,  a.  gränslös: 
oändlig.      — miliate,    a,   oinskränkt. 

-mination,  s.  hotelse,    -mingle, 

V.  a.  uppblanda,  inmänga.  -,  v.  n.  vara 
infdrlifvad.  -mission,  8.  afbrott, 
roellanstund ;  paus.  — misslv©,  a, 
afbruten,  ojemn.  -mit,  v.  a.  afbryta, 
uppskjuta.  -,  V.  n.  upphöra.  — mit» 
tent,  a.  ojemn,  oravexlande.  — ,  8, 
intermittent  feber,  frossfeber.  —mix, 
V.  a.  uppblanda.  — ,  v.  n.  vara  sam- 
manblandad, -tnre,  s.  blandning; 
mischraaf^oh.  -mundane,  a.  belägen 
mellan  tvenne  verldar.  -mural,  a. 
liggande  mellan  tvenne  murar.  — nal, 
a.  invändig,  invertes :  inhemsk.  — n©C- 
tion,  S.  förening,  -node,  S.  länk, 
led,  emellan  tvenne  knölar.  — nunciO, 
8.  internuncius,  pSfligt  sändebud.  — pel" 

lation,  s.  stämning,    -plead,  v.  n. 

T.  afg3ra  en  tillfällig  tvist,  innan 
hufvudaaken  är  afgjord.  -point,  V. 
a.  kommatera,  skrifva  skiljetecken. 
— pOlate,  v.  a.  förfalska  medelst  vissa 
ords  insättande;  inflieka.  -poiiition, 
S.  förfalskning;  inflickadt  stycke.  -pO" 
sal,  8.  mellankorast,  förmedling. 
—pose,  V.  a.  lägga  emellan,  medla. 
-,  V.  n.  falla  in  i  talet.  -pOSition, 
8,    mellankomst.   bemedling.     -pret, 

V.  O.  tolka,  öfversätta.    -pretable, 

a.  tolkbar.  -pretation  ,  s.  uttyd- 
ning;  öfversättning.  -pretative,  a. 
uttydande,  -preter,  S.  tolk;  öfver- 
sättare.     -punction,  S.  punktering. 

Interr,  v  o.  jorda,  begrafva.   -ment, 

b.  begrafning. 

Interllregnuni ,  -reign,  s.  interreg- 
num eller  tronledighet.  — rer,  S. 
dödgräfvare.  — rOX  ,  S.  regent ,  vice- 
konung.  -rOgate ,  V.  a.  frSga,  af- 
höra  (vittnen).  -rOgatlOn,  S.  spors- 
mSl;  frSgtecken.  -rogatlvö,  a.  frä- 
gande.  -,  6.  frSga  -rogatory,  a.  frS. 
gande.  — ,  5.  förhör  ,  spörsmål  -rupt, 
V,  a,    afbryta,    hämma.     -ruptiOU, 


s.  afbrott ;  bindor ;  paus.  -SCäpnIar, 
a.  belägen  mellan  axelbladen.  — SCind, 
v.  a  sönderskära,  stycka.  -Secant, 
a.  sönderskärande ,  sönderdelande, 
-sect,  v.  a.  genomskära.  -,  v.  W. 
träffas  (om  linier).  -SOCtion,  8.  af. 
skärning,   afskärningspunkt.     — semi- 

nate,  v.  a.  méiianströ.    -soil,  v.  a. 

uppstapla.  -S0l6)  5.  halfvaning, 
mellanväning  af  lägre  rum.  -space, 
8.  mellanrum.  — SpersO,  v.  a,  inströ, 
blanda  emellan.  -Spersion,  s.  mel- 
lanstänkning,  strönlng.  -stellar,  a. 
belägen  mellan  stjärnor.  -Stice,  S. 
mellanrum ;  mellantid.  -Stinctive, 
a.  åtskiljande.  «(-Stitial,  a.  med 
mellanrum.  -tangle,  V.  a.  fläta 
ihop.      -texturOj  8,  inväfning.   hop- 

veckiing.     -twino,  -twist,   v.  a. 

intvinna,  infläta.  — val,  5.  mellanrum  , 
mellantid.  -vene,  V.  n.  mellan- 
komma .  medla.  — venient,  a.  mel- 
lankoramande  ;  förebedjande.  — ven» 
tion,  8.  mellankomst,  medling,  —vert, 
v.  a.  förvända.  — view,  8.  samman- 
komst,  besök.  -VOlve,  V.  a.  in- 
veckla i  hvartannat.  -weave,  v.  a. 
inväfva,   virka. 

Intestallble,  a.  oskicklig  att  fä  göra 
testamente.  — Cy,  8.  tillständ  ,  dä  en 
dött,  utan  att  göra  testamente,  —te, 
a.    död    utan  att  ha  gjort  testamente. 

Intestinllal,  a.  hörande  till  inelfvorna. 
— e,  a.  invertes,  innehållen  i  kroppen. 
intestines,  pl.  tarmar,  inelfvor. 

Inthral,  v.  a.  göra  till  träi.    -mest, 

S.   träldom. 

Inthronlle,  -ize,  v,  a.  sätta  pä  tronen. 

-ization,  5    upphöjeliie  pä  tronen. 

lotimljacy,  5  rörtrolighet,  -ate,  v.  a. 

lata  förstS ,    antyda.      -,  a.   innerlig; 

förtrogen,   nära.     — ,  8.  förtrolig  vän. 

-ation,  8.  vink,  antydning.     -C,  a. 

innerlig.      — idate ,  v.   a.    göra  rädd, 

afskräcka.     — idation,  8.   skrämning. 
Into,  pr.  &  ad.  i,  inuti;  till. 
intoleraljble,  a.  odräglig,  -bleness, 

8.  olidlighet.  -nce,  -tlOn,  8.  oför. 
dragsamhet.      -nt,  a.  ofördragsam. 

latomb,  v,  a.  jorda. 


Intonate 

IntOnallte^  v.  n.»  dundra .   T  intonera  , 

gifva  an  en  ton.     — tioilj  5.  dunder ; 

T.  angifvande  af  ton. 
IntOllO)  V.   a.  anstämma,  intonera.    -, 

V,   n.    instämma   (i    en   säng);   ljuda 

länge,  dana. 
Intort,  v.  n.  tvinna,  fläta. 
Intoxicallte,  v.  a.  berusa,  göra  drucken  , 

förtjusa.  -tiOllj  s.  berusning ;  drucken- 

he:. 
lutractaijble,  a.  ohandterlig,  oböjlig. 

-bility,  -bleness,    5.  oregerlighet, 

obändighet. 

Iiitranquillity,  s.  oro. 
Intransljient,  a.  oförgangiig.    -itiv'e, 

a.  T.  neutrum  (om  verber).  — Hill- 
table^  a.  som  ej  kan  förvandlas. 

Intrench,  v.  a.  skära  i;  förskansa. 
-  upon,  göra  ingrepp  i,  -ment,  S, 
fyrskansning.  [oförsagdhet. 

Intrepid,    a.   oförskräckt,     -ity,  8, 

Intricallcy,  S.  förvirring;  svSrigbet. 
—te,  a.  oredig,  invecklad;  förtretlig; 
grannlaga,  — ,  v.  a.  hoptrassla,  -te- 
tt esS,  s.  kinkighet. 

Intrigue,  5.  konstgrepp,  knep,  kärleks- 
händelse, intrigues,  pl.  ränker.  -,  v. 
n.  stämpla,  uppspinna  ränker,  —t,  S. 
intiigniakare ;  kurtisör. 

Intrinsjlecal,  a.  inre  .  vasendtlig ;  sann. 
-ecate,  a.  förvirrad.  -Ic,  a.  va- 
sendtlig.     — ,  ad.  invertes. 

IntrOducIIe,  v.  a.  införa,  inleda;  bringa 
ä  bane.  — tion,  s.  införsel,  införande  ; 
inledning,  foretal.  -tive,  -tory, 
a.  inledande,  förelöpande. 

Ilitroit,  s.  ingång,  början. 

IntromJllssion,  s.  insläppning ;  till. 
trade,  tillgäng,      —t.  V,  a.  inlåta. 

Introspect,  v.  a.  efterse,  forska,  -ion, 
5.  inseende ,  besigtning.  —  of  one's 
■'^elf,  sjelfbctraktande,  sjelfpröfning. 

Introvert,  v.  a.  vända  invertes. 

IntrU||(le,  v.  c  intränga.  -,  v.  n. 
(on,  uyon)  tränga  sig  pä,  komma 
objuden  .  ( cntoj  göra  ingrepp.  -Sion, 
S.  intrång,  pStrugning,  objuden  tjenst. 
— Sive,  a.  inträngande,  intränglig,  när- 
gången. 

Intiust,  V,  a,  (tOf  withj  auförtro. 


Invert 


211 


IntUlti||On,  S,  beskädnlng,  påseende. 
-ve,  v.  a,  äskSdande,  betraktande; 
klar;  omedelbart  kännande. 

Intumescence,  Inturgcscence,  s, 

uppsvällande ;  svullnad. 
Intnse,  s.  contusion,  qväsning. 
In  twine,  Intwist,  v.  a.  vira ;  infläta. 
Inumbrate,  v,  a.  öfverskugga. 

Inunction,  9,  smörjning. 
Inundaljte,  v.  a.  öfversvämma ;  •  öfver- 

väldiga.    -tion,  3.  vattenflöde,  öfvcr^ 

svämning. 
Inurbanity,  S,  ohöflighet,  oartJghet. 
Inure,  v.  a.  (toJ  vänja,  tillhärda.    -, 

v.  n.  hafva    laga    kraft,    hafva  värde, 

gälla,     -ment,  S.  vana,  färdighet. 
Inurn,  v.  a.  inlägga  i  uma;  *  jorda. 

Innsitate,  o.  ovanlig,  obruklig,  -ness, 

«.  ovanlighet 
Inns  tion,  s.  inbränning. 
Inutility,  s,  onyttighet,  oduglighet. 
Inutterable,  a.  outsäglig. 

Inyade,  v.  ä.  anfalla,  öfverfalla;  störa. 

Invalid,  a.  oförmögen  till  arbete,  kraft- 
lös ;  ogill.  - ,  5.  invalid ,  vanför 
soldat,  -ate,  v.  a.  försvaga;  ogilla, 
upphäfva.     -ity,  s.  kraftlöshet;  cgil- 

Invaluable,  a.  oskattbar.  Itlghet. 

Invariable,  a.  oföränderlig,    -ness, 

S.  oföränderlighet. 
InvasillOD,  5.    infall    (af  fiender);    in- 

grepp ,   intrång.     — ve,  05.  anfallande, 

angripande. 
Invectillon,   S,  fdrsmädelse.     -ve,  o. 

stickande,    satirisk,      — ,  S.  smädeord; 

pasqvill- 
Inveigh,  v.  a.  (against)  smäda,  fara 

ut  emot.     —er,  5.  häftig  tadlare. 

Inveigle,  v.  a.  förleda,    -ment,  s. 

förledande,  förförelse. 

Invent,  v,  a.  uppfinna ;  dikta ;  anträffa. 
-ion,  S»  uppfinning;  påfund,  npp- 
finningskraft.  -ive^  a.  uppfinnings- 
rik, sinnrik.  — Or,  5.  uppfinnare.  -OfY, 
s,  inventarium,  bouppteckning.  — ,  u.  a. 
inventera,  uppteckna. 

Inverslie,  a,  omvänd;  ömsesidig,  -ion, 
s,  ömvändning,  omflyttning 

Invert,  v.  a.  förvända,  vända  bakfram; 
vända  ut  och  in. 


212 


Invest 


Invest,  V.  a.  fwitJi,  in)  omringa;  be- 
kläda, pryda;  beläna;  hSlla  instängd. 
—igablG,  a.  som  kan  utforskas  ell. 
uppspSras.  —igato  ^  V,  a.  utforska, 
utspana.  — igation,  s.  utforskning, 
undersökning.  — Igator,  s.  forskare. 
—iture,  S.  belåning ,  insättning  i  ett 
län  ell.  embete.  — ivö,  a.  beklädande, 
omgifvande.  —mcilt,  S.  klädnad, 
klädning. 

Inveteraljcy,  s,  härdnackenhet;  inrotad 
bitterhet.  — tC,  a.  inrotad,  långvarig. 
-tOneSSj  5.  härdnackenhet. 

Invidious,  a,  afundsfuil;  förhatlig. 
— nCSS,  5.  afund,  illvilja. 

Invigilancy,  5.^vSrd«iöshct. 
Invigorayte,  v.  a.  stärka,  lifva.  -tion, 

S.  stärkande,  forkofran. 

Invincible,  a.  oöfvervinnelig.  -ness, 

8.  oofvervinnelighet. 

Inviolallbility,  -bleness,  s.  obrotts. 

lighet,  okränkbarhet.  —ble,  a,  oför* 
kränklig.     —ted  ,  a,  obefläckad  ,  icke 

InviOUS,  a.  obanad.  [vanhelgad. 

Invirility,  s.  omanlighet. 

Inviscate,  v.  a,  öfverlimma 

Inviscerate,  v.  a.  nära. 
Invisibllility,  s,  osynlighet.    -le,  o. 

osynlig.     — leness,  s,  osjnlighet, 
Invitllation ,    s,     bjudning,     kallelse. 

-atory,    a.   bjudande,     -e,   v.  a, 

bjuda;  locka,  reta. 
InvOCalite,  v.  a.  anropa,  Skälla,  -tion, 

5.  Skällan. 
Invoice,    s.    faktura,    forteckning    p3 

öfversända  varor. 

Invoke,  v.  a.  Skälla. 
Involuntallrily,  ad.  ofrivilligt,  emot 

viljan,  -riness,  s.  vedervilja;  ofri- 
villighet.   — ry,  a,  ofrivillig,  tvungen. 

Involation,  s,  inveckUng. 

Involve,  v.  a.  inveckla,  förvirra;  inne- 
fatta, innebära.  [osSrbarhet. 

Invulnerable,  a.  osSrbar.  -ness,  s, 

Inwall,  v.  a.  omgifva  med  en  vall. 
Inward ,  a.   invertes  ,    inre ;    förtrogen. 

— ly,   -S,    ad.  invertes,    inSt;  inner- 

ligen. 
Inweave,  v,  a.  inväfva.  [rycka. 

Inwrap,  v.  a.  inveckla,  insvepa;  hän- 


Irregular 

InwrCathe,  v.  a.  bekransa. 
Inwrought,  a.  utarbetad,  stickad. 

Ipecacuanha,  s.  kräkrot. 
Irasciljblo,  a.  snarsticken,   -bleness, 

— bility,  s,  snarstickenhet. 

Ire,  8.  vrede,  ilska,  -ful,  a.  vred, 
hatful  1. 

Iridescent,  a.  irisfärgad,  regnbSgefär. 
gad.  [regnbSgshinnan. 

Iris,  8.  regnbSge;   svärdslilja;    T.  iris, 

Irish,  a.  irländsk,  -man,  S.  irlän- 
dare. 

Irk,  V.  a.  pläga,  besvära.  -SOmO,  a. 
förtretlig,  obehaglig.  -SOmenCSS,  S. 
förtretlighet,  ledsnad. 

Iron,  s.  jern,  jemvaror;  bojor.  — ,  a. 
af  jern  ,  jernfärgad ;  onpplSslig ,  jern- 
hSrd.  — ,  v.  a.  stryka  (med  strykjern) ; 
fjättra,  -band,  s.  hjulskena,  -bar, 
s.  jernstSng.  -Clay,  8.  fetlera.  -dou- 
blet, 8,  fängelse,  -dr OSS,  8.  slagg, 
hammarslagg.       —grey,    a,    jerngrä. 

-hearted,  a.  hSrdhjertad.    -ish, 

a.  jernhaltig,  jembunden.  —mill,  8. 
stSngjernshammare.  —mine,  8.  jern- 
grufva,  jernbergverk.  —monger,  S, 
jernhandlare.  — mould  ,  8,  rostfläck. 
-ore,  8.  jernmalm.  —plate,  5.  jern- 
bleck ,  jernplSt.  -sick ,  a.  rostig. 
-stave,  8.  stSngjern.  -tOOl,  8. 
jernredskap.  — ware,  8,  jernsaker, 
jernvaror.  -Wire,  5.  stSltrSd.  -WOrt, 
8.  mSra,  niSrgräs.     — y,  a.  jernhaltig. 

IrOn||ic,  -ical,  a.  ironisk,  i  motsatt 
mening.     — y,  8.  ironi ;  spe. 

Irradialjncy,  8.  utstrSlning,  bestrSl- 
ning.  —te,  V.  a.  bestråla;  upplifva; 
pryda.  —,  V.  n.  skina,  glänsa.  — tion, 
8.  besträlning. 

Irrational,  a.  oförnuftig,  irrationel. 
— ity,  8,  oförnuftighet,  ofÖrstSnd. 

Irre|!claimable,  a.  oförbätterlig,  -con- 

Cilable,     a.     oförsonlig;     oförenlig. 

-coverable,  -cnperable,  a.  oer- 

sättHg,  oSterbringlig.  -duciblo,  a. 
ominskelig;  oupplöslig;  T.  som  ej  kan 
reduceras,  -fragability,  8.  oemot- 
säglighet.  -fragable,  a.  ovedersäg- 
lig,  oförneklig.  — futablc,  a.  oveder- 
lägglig.     -gular,    a,    oregelbunden, 


Irregularity 

^ oordentlig;  oakaplig.  -gularity,  9, 
oordning ,  oordentlighet ;  utavfifniDg. 
-gnlous,  a.  Iagl53,  tygellös.  -la- 
tivO)  a.  (to)  som  icke  har  afseende 
pä.     —levant,  a,  som  bevisar  intet. 

-lieTable^    a.    ohjeipiigi    obotlig. 

-ligion,  8.  gudlöshet,  ogudaktighet. 
-ligions,  a.  gudlös,  ogadaktig. 
-ligiOUSneSS  9      a,     religionsförakt. 

-mediable,  a.  obotlig,  -missible, 
a.  oundviklig,  -missibleuess ,  s. 
oundviklighet,  -movable,  a.  oför. 
underlig.      -nOWlied,  a.  ej  berömd. 

-parable,  a.  oersättlig,  -parable- 
ness,  -parability,  s.  oersättlighet. 
-pentance,  «.  obotfärdighet.  -ple- 

viable^  a.    T.  som  ej  £2r  igenlösas. 

-prehensible,  a.  oforviuig.  -pre- 
hensibleness,  s.  ostrafflighet.  -pre- 
sentable, o.  oföreställbar.  -pres- 
sible^   a,   som  ej  kan  undertryckas. 

-proachable,  a.  oförvitlig,  -prov- 
able, a.  ostrafflig,  oförvitlig,   -sisti- 

ble,  a.  oemotstSndiig.  -slstlble- 
nessy  -siätibility,  s.  oemotstSnd- 

lighet.       -soluble,    a.     oupplöslig. 

-solubleness,  5.  ouppiösiighet.  -so- 
lute, a.  obeslutsam,  villrSdig,  van- 
kelmodig, -soluteness, -solution, 
S.  villrädighet,  vankelmod.  -SOlvedly, 
ad,  villrSdigt.  -spective,  a.  evil- 
korlig,  obetingad.  -sponsibilltj , 
S,  oförsvarlighet.  -Sponsible  ^  a. 
oförsvarlig,  -trievable,  a.  oersätt- 
lig,  -verence,  s.  vanvördnad,    -ve- 

rent,   a.   vanvördig.     -versible, 

-vocable,  a.  oSterkallelig,  oföränder- 
lig.  -VOCableness,  5.  oäterkallellg- 
het,  okullstötlighet. 

Irrigllate,  v.  a,  vattna,  väta.   -ation, 

8.  vattning,  befuktning.      -UOUS,  a. 

vätskig,  vät. 
Irrision,  8,  Etlöje,  begabberi. 
Irritallbiiity,  ä.  retlighet;  trätgirighet. 

-ble,   a.  retbar,  retlig.     -nt,   a. 

tmintetgorande.      — tCy    V,    O.    reta; 

förbittra;    uppvficka.      -tion^   8*  ré- 

telse,  retning;  förbittring. 
Irroration,  s.  bestänkning.    [rumpling. 
Irruption 9  *.   fiendtligt  infall,  öfver- 


It»s 


213 


Isabel,  8,  isabellenfiirg. 

Ischiadic,  a.  höften  ell.  länderna  till* 

hörig.     -  'passion,  ländvärk. 
Ischurljetic,   a.  urindrifvande.     -,  *. 

urindrifvande    medel.     — y^  8»  urinens 

förstoppelse  af  stenpassion. 

Isicle,  tf.  ispigg. 

Isinglass,  a,  husbloss,     -stone,  s. 

spegelsten,  selenit. 

Island^  8,  ö,  holme,    -er,  a.  öbo. 

Islam,  — ism,  8.  mohametanska  reli- 
gionen. 

Isle,  8,  ö,  holme;  choret  i  en  kyrka. 

Islet,  *.  liten  ö  ell.  holme. 

IsOChrOIfal,  a.  skeende  pä  samma  t|d. 

Isolated 9  a.  särskild,  afsöndrad;  fri* 
stäende  (om  pelare). 

Isosceles^  a.   T.  likbent  triangel. 

Issuable^  a.  förande  till  utslag. 

Issue,  a.  utgäng,  utlopp,  utväg;  följd^ 
slut,  ände;  fontanell;  lifsarfvingar ; 
utgift ;  den  delen  af  en  rättegSng;,  som' 
bada  partema  hänskjuta  till  domarens 
afgörande.  malQ  — ,  gossebarn,  man- 
lig arfvinge.  -,  V.  w.  (fromt  out) 
utgä,  härstamma,  härröra;  ändas.  — , 
V.  a.  (out t  forth)  lata  utgä,  släppa 
ut.  to  —  money,  utbetala  penningar, 
— less^  a.  barnlös. 

Issuing^  a.  framkommande.  — ,  8,  ut. 
gifvande,  emission  (af  bankonoter). 

IstlimnSy  6.  landtunga. 

It,  pr.  det. 

Italian,  a,  italiensk.  -,  8,  Italienare, 
Italienska;  italienska  spräket.        [stil. 

Italic,  a,  italiensk.     -  letter,  kursiv- 

ItCh,  8.  kläda,  skabb;  häftigt  begär. 
-,  V,  M.  klia;  •  häftigt  äträ.  -mite, 
£.  klädmask.  -weed,  8.  hvit  prust- 
rot,    — y,  a,  klädig,  skabbig;  begirig. 

Item,  ad.  äfven,  dessutom.  — ,  S.  dito ; 
post  i  en  räkning. 

Itera|{t0,  v,  a,  upprepa,  förnya,  g^ra 
om  igen,     — tlon,  8,  upprepning, 

Itinera]|nt,  a,  vandrande,  resande. 
— ry,  a,  hörande  till  resor,  — ,  s, 
resebeskrifning,  reae^ok,  marschruta. 

Its,  pr.  dess,  sin. 

It's,  förk.  af  it  is. 


214 


Itself 


Itself,  pr.  sig  sjelf. 
Ivory,  8.  elfenben.    -,  a.  af  elfenben. 
Ivy,  S,  hedera,  mur^ön.    -OWl,  «.  grä 
ugla. 


J. 


Jabber,  v.  n.  pladdra;  snattra.     -,  s. 

Jaicent,  a.  liggande.  [sladder. 

Jacinth,  a.  hyacint  (blomma -,  ädelsten). 

Jack ,  8.  Hans .  karl;  matros ;  dum* 
hufvud,  hane  bland  fyrfotade  djur; 
gädda.  sSgbock  .  stekvändare;  atöfvel- 
knekt;  tangent  (pä  klaver);  hissverk: 
läderflaska,  vimpel  pä  en  mast;  pan» 
Barskjorta.  -  hy  the  hedge,  hvitlök. 
-  with  a  lantern,  irrbloss,  -ass, 
8.  äsna.  -boots,  S.  pi.  kurirstöflar. 
-catch,  S.  bödel,  -daw,  S.  kaja. 
-plaue,5.skrubbhyfvel.  -puddiilg, 
8.  pickelhäring ,  arlekin.  -sauce, 
-sprat,  8.  näsvis  lymmel.     -Staif. 

,     s.  virapelstäng.      -Star,  s.  batsman, 

Jackal,  8.  schakal.  [matron. 

Jackalent,  a.  enfaldig  stackare. 

Jackanapes,  8.  apa;  narr. 

Jacket,  8.  jacka,  liftröja ,  sjömanströja ; 
pansarskjorta. 

Jacob,  8.  Jakob;  skata,    -s'ladder, 

8.  Valeriana  (ört).   -S'staff,  -StOCk, 

s.  jakobsstaf,  gradstock. 
Jacobin,  8.  Domlnikanermunk,  Jakobin. 
Jacobite,  a,  Jakobit  (sekt). 
JacobnS^  «.  jakobus  (engelskt  guldmynt). 
Jactitation,    8.    häftig    rörelse      prSl, 
Jacnlate,  v.  a,  skjuta,  kasta,     (skryt. 

Jacalation,  s,  skjutning. 

Jade,  8.  skinkraärr;  luder;  bittersten. 
-,  V.  a.  afmatta,  uttrötta,  köra  trött; 
väldsamt  handtera.  -,  v,  n,  afmattas ; 
duka  under. 

Jadish,  o.  okysk;  gemen;    ondskefull. 

Jag,  8,  skära ;  udd ;  knytning.  -,  v.  a. 
göra  inskärningar,  hacka  ut.  -ged, 
a.  tandad,  uddig.  -gedness,  8, 
addighet,  taggighet.  -gin g,  s,  ut- 
skärning,  uddning.  -giug-iron,  «. 
kru^ern,  degsporre,  -gy^  ft.  uddig, 
tandad. 


Lejune 

Jail,  5.  fångelse,  arrest.  «bird,^# 
fänge.  -er,  -keeper,  «.  fängvaktare. 

Jakes,  5.  pl.  afträde.  gödselhög. 

Jalap,  5.  jalappa  (rot). 

Jam,  s.  konserf,  sylt  af  frukt;  liten 
bamrock.  — ,  v.  a.  klämma,  trycka . 
göra  fast.  (siljeträ. 

Jamaica-TVOOd,  8,  kampescheträ,   bre- 

Jamb,  8.  dörrpost,  sidpost. 

Jane,  a.  ett  slags  parkum. 

Jangle,  t;,  n.  kifva,  käbbla,  -r,  s« 
grälmakare. 

Janizary,  s.  janitschar. 

JannOCk,  a.  hafrebröd. 

Jant,  S.  gäng,  promenad,  utfart. 

January,  a.  Januari  manad. 

Japan,  s.  japanskt  arbete,  laclfeoring. 
-,  a.  japansk.  -,  v.  a.  göra  japanskt 
arbete,  lackera;  svärta  (skor),  -ner, 
8.  lackerare. 

Jape,  8.  skämt,  lustig  historia. 

Jar,  8.  skorrande.  träta,  kif;  stor  ler- 
kruka. — ,  v.  n.  skramla ,  skrala ; 
tvista,  vara  oense. 

Jargon,  8.  rotvälska. 

Jarring,   a.   misshäiiig.     -,  a.  gräl, 

Jashawk,  a.  ung  falk.  (träla. 

Jasmin,  s.  jasmin,   persian  -,  syren. 

Jasper, '5.  jaspis. 

Jaundice,  a.  gulsot.    -d,  a.  guisiktig. 

Jaunt,  v.  n,  stryka  omkring;  spatsera. 
— ,    8.    omlopp ;     utvandring ;     hjullöt, 

-iness,  s.  Uflighet,  lustighet,  -y,  a» 

prydlig;  rolig;  fägnesam. 
Javelin,  s.  kastspjut,  half  lans. 
Jaw,   8,    käft,    kindben,    tandkött;  T. 

mick.       —bone,    8.    käft,    kindben. 

-fallen,     a.     nedslagen,    modfälld. 

-tooth,     8,     kindtand,      axeltand. 

-work,  a.  tuggning. 
Jay,  8.  skata. 
Jealous,  a.  svartsjuk,  afundgjuk;  rädd 

om,  sorgfällig.    -ness,  -y,  8.  svart- 
sjuka, afundsjoka;  ömhet. 
Jeat,  5.  gagat. 
Jeer,  v,  a.  begabba,   bespotta.    — ,  S* 

hän,  bitande  skämt;  T.  kardeler. 
Jegget^  6".  kcrf  som  ätes  stekt. 
JejU!I'3,    a.    nykter,   lastande;    mager,'- 


Jejuneness 


Jointure 


215 


dSlig.  -ness,  8.  nykterhet;  brist, 
armod;  torrhet. 

Jellijledi,  a.  geléaktlg.  -y,  a.  gele, 
stelnad  saft.  — y-brOth,  s.  kraftsoppa. 

Jenn^t^  S.  spanskt  häst,  gSngare. 

JeCLIietting,   S.  johannisaple. 

Jeopardy  -ize,  v,  a.  äfventyra,  blott- 
ställa. -O US,  a.  farlig,  vädlig.  -y, 
8.  fara,  våda,  äfventyr 

JerfalCOn,  S.  armfalk. 

Jerk,  v.  a.  slS,  stöta.  -,  v.  n.  nal- 
kaa.     — ,  s.  stöt,  käppsläng.  ryckniDg 

Jerkin,  s.  jacka,  tröja. 

Jess,  «.   T    läderrem  om  falkens  ben. 

Jessamine,  s.  jasmin. 

Jest,  S.  infall,  skämt.  ~,  v.  n  skämta, 
narras,  —er ,  s.  put.^makare .  lustig 
ture,  hofnarr.  -ingly,  ad.  skämt- 
vis, pä  skämt. 

Jesuit,  8.  jesuit,  "'s-bark,  kinabark. 
—'s-powder,  kinapulvei.  -ed,  a. 
förälskad  i  jesuitiska  satser,  -ical, 
a,  jesuitisk,  illistig.  — isni,  $,  jesui- 
tismus. 

Jet,  8,  gagat;  vattenstråle .  hörn.  -, 
V.  n.  skjuta  ut,  springa  fram. 

Jetsam,  Jetson,  s.  strandvrak. 

Jettee,  s,  hamndam. 

Jettison,  s,  strandnlng. 

Jetty,  a.  svart,  gagatfärgad ;  utstSende. 
-head,  S.  utstående  kajdam. 

Jew,  8,  Jude.  -bait,  s,  odugUg  bor- 
gen, -broker,  s.  schackerjude.  -esS, 
8.  Judinna,  -isll  ,  a.  judisk,  -'s- 
liarp,  -'s-trump,  S.  mungiga.  -''s- 
pitell,  8.  judenbeck,  bergbeck.  — 'S- 
Stone,  s.  judensten. 

Jewel,  8.  juvel,  klenod,    -house,  8. 

stället    der     riEsklenoderna     förvaras. 

—ler,  8.  juvelerare. 
Jib,    8.    knall;    T.   klyfvert,    klyfvare. 

-boom,    8.  klyfvarbora.     -hOFSCS, 

8.  pl.  klyfvarboras-pertar.     —Stay,  8, 

bogsprötstSg. 
Jig,  8.  munter  bonddans;  puts.    — ,  V.  n. 

dansa,  skumpa,     —ger,  8.  dansare. 
Jill,  a,  qvinnfolk;  ett  matt  af  ett  hälft 

qTarters  rymd. 
Jilt,   8,  listig   kona,   slyna.     -.  v.  a. 

bedraj^a,    gäcka.      ~,   V    n.    vara   be- 


dragerska.    -ing,  s.  bediägerl.  falsk- 

het  af  en  fästmö. 
Jimp,  a.  nätt,  prydlig. 
Jillgle,  s.  slammer,  klingande. 
Job,  S.  Iliob  ,   litet  ell.  obetydligt  arbete. 

"'s-comfort,  klen  tröst.     -*5  comfor. 

teVy  olycksbud.      -,  v.   a.  hacka.      -, 

v,  n.  ockra,    mäkla,      -ber,    S.    ock- 

rare;  en  som  förrättar  tillfälligt  arbete. 
Jockey,    s.    spanm-idare,    betjentgosse , 

hästprSnglare ,    bedragare.       — ,    V,   a. 

bedtaga,  lura  i  kapp. 
JocOSlle,  a.  skämtsam,  lustig,    -eness, 

-ity,  s.  skämtsamhet,  munterhet. 
Joculailr,  a.  munter,  rolig,    -rity,  s, 

lustighet.      -rly,    ad.    skämtvis ,    pi 
skämt.      — tOry,  a.  skämtsam  ,    rolig. 

Jocund,  a.  ärlig,  Ijufiig.  skämtande. 
-ity,  -neSS,  s.  Uflighet,  lustighet,    t 

JOg,  S.  stöt,  knuff,  skakning .  kinkighet, 
svårighet.  — ,  v.  a.  skaka,  stöta,  ruska. 
— ,  V.  n.  skaka  sig,  vara  i  häftig  rö- 
relse .  stöta  (om  en  vagn),  to  -  along, 
skumpa.  to  -  071 ,  tråka  sig  fram . 
gä  makligt.  [hit  och  dit. 

Joggle,  V.  a.  vricka.    -,  v.  n.  kasta  sig 

John,  8.  Johan,  Jan.  -apple,  a.  pa- 
radisäple  ,  johannisaple  — bull,  8. 
engelska  pöbeln  (speord)  -  dOrCC,  * 
silfveröga.  -s'-bread  ,  s.  ^ohanniö- 
bröd.      -S'-W0rt,  S.   gräbo  (ört). 

Join,  v.  a.  sammanfoga,  förbinda,  -.v.n. 
förena  sig,  göra  gemensam  sak;  räkas, 
gränsa  intill,  to  -  battle  j  leverera 
fältslag,  to  -  interest  with  one, 
ingå  bolag  med  någon.  -dtT,  ."?.  för- 
ening, -er,  8.  snickare,  schatull- 
raakare.  -Cry,  .5.  snickeriarbete,  -iug, 
s.   led,  fogning,  ledfogning. 

Joint,  s.  länk,  ledfogning,  led;  gåiig- 
jern  .  knä  pä  ett  gräs-strå.  -  of  veat, 
kalflSr.  -,  a,  förbunden,  förenad, 
samtlig.  -,  v.  a.  förena,  förbinda; 
dela  sönder  efter  leder,  -ed,  a.  för- 
sedd  med  fogning.  -Cr,  5.  släthyfveL 
-gout,  8.  ledvärk,  -heir,  8.  med- 
arfvinge.  — ly,  ad.  gemensamt.  -rCSS, 
s.  en  ka  som  har  lifgeding.  —ring,  8, 
fingening.  -StOOl ,  8.  pall ,  bänk. 
-tenant,  5    mcdforpaktare.     -UVe^ 


216     Jointure-house 

V.  a,  utsEtta  en  lifranta.  -,  S.  lif- 
geding.     -Ure-llOUSe,  8»  enkesäte. 

Joist  9  8,  tvärbjelke.  — ,  V,  a.  belägga 
med  tvärbjelkar. 

Jo^lle,  8.  skämt,  puts.  -,  V.  n,  skämta ; 
(upon)  narras  med.  —©Fj  8.  skäm- 
tare.  — illgly,  ad.  skämtvis,  pä  skämt. 

Jole,  5.  kind,  käft. 

Joll)  V.  a.   stöta  med  hufvudet;   stöta 

ihop.    -iment,  -iness,  -ity,  s. 

munterhet,  lustighet,  rolighet,  — y,  a, 
lustig,  rolig;  frodig,  frisk.  —  dogt 
munter  karl.    -y-boat,  8.  travaljslup. 

Jolt^  5.  stöt,  skakning ;  plump  menniska. 
— ,  V,  n,  skaka,  stöta  (ora  Skdon). 
— head,  «.  pundhufvud. 

Jonquil,  S.  ett  slags  narciss. 

Jorden,  s.  nattkärl. 

Josepll'8  flowers ,  5.  pl.  bockskägg, 
elggräs. 

Jot ,  8,  punkt ,  prick ;  jota.  ~  ,  V.  a. 
anmärka,  notera,  —ting",  s.  anmärk- 
ning, notis. 

Journal,  S.  jumal,  dagbok;  tidning, 
periodisk  skrift.  — ist,  8.  tidnings- 
skrifvare.  -IZO,  V,  a.  föra  in  i  en 
jumal. 

Journey,  5.  dagsresa,  landtresa,  väg- 
sträcka.  — ,  v.  n.  resa.  -man,  s. 
dagakarl;  gesäll,  -taylor,  5.  skräd- 
daregesäll.    — lYOrk,  8.  dagsverk. 

JOUSt,  8.  lansbrytning.    — ,  V.  n.  bryta 

Jove,  8.  Jupiter.  [lansar,  tornera. 

JOTial,  a.  munter,  lustig,  glädtig.  -ist, 
8.  lustig  ture.  -nCSS,  8.  glädtighet, 
munterhet. 

Jowler,  s.  spårhund,  stöfvare. 

JOT\'ter,  8.  fiskhandlare. 

Joy,  5.  glädje,  fröjd,  lycka,  to  wish  -, 
lyckönska.  —,  v.  n.  glädjas.  — ,  V.  a. 
önska  lycka;  fröjda,  —auce,  8.  mun- 
terhet, glädje,  —ful,  a.  glad,  förnöjd. 
-fulness,  5.  glädje,  munterhet.  -lesS, 
'a.  bedröiVad,  sorgsen,  olycklig,  -OUS, 
a.  glad,  lustig.  -OUSnOSS,  8.  mun- 
terhet,  glädje. 

Jubarb,  8,  taklök  (ört). 

Jubiljlant,  a.  glad,  triumferande. 
-ation,  5.  jubel,  fröjdeskri.  -ee, 
S.  jobelfwt,  jubelSr. 


Junction 

Jucundity,  5.  Ijuflighet,  behaglighet 

Judai||cal,  a.  judisk,   -sm,  8.  juden 

dom.     — Z©,  V,  n,  lefva  som  en  Jude. 

Judge,  8.  domare,  skiljeman.  — ,  v.  a. 
&  n.  döma,  fälla  omdöme,  säga  sin 
mening,  afgöra,  bedöma,  —hall,  Sa 
domssal,  tingssal,  —lateral,  s.  bi- 
sittare.  — ment,  8,  dom,  utslag ;  dom- 
stol, rätt;  omdöme;  klokhet,  förnuftig- 
het; straff  af  Gud.  the  day  of  -, 
ytterste  domen,  -place,  -seat,  5. 
domstol,  domsäte.     — r,  S.   domare. 

Judillcative,  a.  som  kan  dömas.  -ca« 
tory,  a.  hörande  till  dorastol.  — ,  8, 
domsrätt;  domstol.  — Cature^  8.  do- 
mare-embete ;  domstol.  — cial,  — ciary, 
a,  laglig,  juridisk,  domare—.  — ciOUS, 
a.  förstSndig,  skarpsinnig.  — ClOUS" 
ness,  5.^  klokhet. 

Jug,  5.  vattenkruka,  drickskrus. 

Juggle,  8.  taskspeleri,  gyckel,  bedrägeri. 
— ,  V,  71,  gyckla,  göra  taskspelarkonster. 
— ,  V.  a.  bedraga.  — r,  5.  taskspelare, 
konstmakare. 

Jugulj|ar,  a.  halsen  och  strupen  till- 
hörig,    —ate,  v.  a.  strypa. 

Juiclle,  8.  saft  (af  kött  o.  frukt).  -, 
V,  a.  fukta,  -©less,  a.  saftlös,  utan 
must.  -eness,  S.  saftighet.  -y,  a, 
saftig. 

Jujub,  Jujube,  8.  rödt  bröstbär. 

Juko,  v.  n.  sätta  sig  att  sofva  (om  fåg- 
lar); kasta  hufvudet. 

Julap,  Julep,  5.  kyldryckan. 

Julian,  a.  juliansk.  -  aCCOUnf,  ju- 
lianska tidräkningen,  gamla  stilen. 

July,   8»   Juli   mSnad.      -flower,   8. 

Jumart,  8.  muloxe.  [neglika. 

Juinbals,  8,  pl.  sockersaft. 

Jumble,  8,  blandning,  oreda.  — ,  t7.  a. 
blanda,  röra  ihop.  —,  V,  n,  vara  för- 
virrad. 

Jument,  5.  ök,  lastkreatur. 

Jump,  8,  spräng,  hopp;  qvinnfolks  lif- 
stycke.  — ,  V.  n,  springa,  hoppa,  skaka ; 
passa  sig.  — ,  V.  a.  vSga.  — er^  8. 
hoppare,  springare. 

Juncate,  S.  ostkaka;  läckerbit;  kalas.] 

JuncOUS,  ö.  beväxt  med  säf. 

Junctjiion)    e,    förening,    förbindelse.] 


Juncture 

-  -urO)  s.  fog,  fogning,  led;  förening; 
kritisk  tidpunkt. 
Jane^  S.  Juni  manad. 
Jungle^  5.  buskskog  (i  Ostinaien^. 
Junior,  S,  yngre. 

Juniper 9  s,  en,  enbuske,    -lecture, 

8.  banner,  snubbor. 
Junk,  S.  vurst,   gammalt  tSgvcrk;   ett 

kinesiskt  skepp. 
Junket,  S,  läckerbit,  slisk.     -,  V.  n. 

smSrotsa;  lefva  kräsligt.  [ning. 

Junta,  Junto,  S,  junta,  saramans  värj - 
Jurat,  S.   edsvuren   domare;   bisittare. 

~ion,  S.  edgSng.     -Ory>  «•  edlig. 
Juripical,    a,    laglikmätig,    juridisk. 

-SCOnsult,  S,  jurist,  lagklok.  -S(Uc- 

tion,  s,  domsaga,  -sdictional*  a. 
laglig,  -sdictive,  a.  laglig,  -spru- 

dence,  a,  lagfarenhet.  -St,  S.  lagklok. 

Jur||or,  8,  juryman,  ledamot  af  en  ed- 
Bvurenrätt.  —y,  $,  jury,  edsvurenrätt, 
nämnd,  domstol  af  edsvurna  domare. 
— y-man,  5.  juryman,  ledamot  af  en 
edavurenrätt.  — y-mast,  s.  nödmast, 
reservmast. 

Just,  a.  rättvis,  billig;  oförfalskad; 
riktig;  dygdig;  sann ;  ordentlig.  — ,  ad. 
just;  noga.  —  now,  nyss,  just  nu. 
—  SOf  precist,  lika  sä. 

Justi|{CO,  S,  billighet,  rättvisa;  rätt- 
färdighet; dorastol;  domare.  —  of 
peace,  fredsdomare.  — ,  v.  a.  döma. 
— Cer,  3.  domare,  domhafvande.  —Ce- 
Ship,  8.  domare. embete.  -clable, 
a.  som  lyder  under  en  viss  domstol. 
— ciary  ,  s.  domhafvande,  justitiaric. 
-liable,  a.  som  kan  forsvaras,  -flab- 

leness,  5.  rättmätighet,   -fication, 

«.  rättfärdiggörelse ;  frikännelse.  -fica- 
tive,  a.  rättfårdiggörande.  -ficator, 
8,  rättfärdiggörare,  fdrfäktare.  -fler, 
8,  försvarare;  fris.ägare.  ^fjy  V.  O. 
lättfärdiga,  frisäga;  forsvara,  bevisa; 
T,  justera.  [stöta. 

Just  le,  v,  n.  knuffas,  stötas.     -,  V.  a. 

Jastjily,  ad,  rätt,  billigt;  noga,  just. 
-ness,  5.  rättrSdighet,  billighet;  rik- 
tighet.        [tände  utSt.     -,  s.  regntak. 

Jut,  v.  n.  skjuta  ut.    -ting,  a.  lu- 

Jnveni(|le,  a.  ung^-leness,^^.  pojkva- 


Keep 


217 


sonde;  ungdomshetta.    -illty,  8.  ung* 
domsfel;  sorglöshet. 
Juxtaposition,    5.    hopfogning;    ut» 
vertes  tillsättning. 


K 

Kabob,  v,  a,  krydda., 

Kail,  5.  matkSl. 

KakatOO,  s.  kakadu  (fSgel). 

Kalendar,  S.  kalender,  almanack. 

Kalender,  s.  klädpress ;  klädesberedaro* 

Kali,  8,  sodaört. 

Kam,  a.  kram,  förvrängd. 

Kanastur,  s.  knaster. 

Kangaroo,  s,  känguru,  pungdjur. 

Karabe,  5.  bemsten. 

Kastril,  8.  hök,  falk. 

Kaw,  v,  71.  kraxa,  skrika  som  en  kaja. 
— ,  5.  kajskri,  krasning. 

Kay,    5.    kaj,   strandgata,      -age,   S, 

Keale,  5.  flintsten.  [lastpenningar. 

Keck,  v.  n,  hafva  svSrt  för  att  ned- 
svälja ;  *  (atj  äcklas, 

Keckle,  v.  a  T.  bekläda  med  gammalt 

Kecks,  8.  pL  risved.  [tågverk. 

Keck||sy,  8.  odört.  -y,  a.  lik  odört; 
T,  med  ihSlig  stjelk. 

Kedge,  v,  a,  segla  emot  strömmen, 
bogsera.  — ,  v.  n,  omSttlig  äta.  — r^ 
-anchor,  S.  T.   bogserankar,  katt- 

Kedlack,  a.  åkersenap.  [ankar. 

Keel,  8.  vanna;  T,  köl  pä  ett  skepp, 
—age,  8.  kölpenningar,  hamnpennin- 
gar, -liale,  v.  a.  T,  straffa  med 
räspringning.     — SOn,  8.  T.  kölsvin. 

Keen,  a,  hvass,  fin;  genomträngande, 
skarpsinnig;  bitter,  -ness,  3.  fin- 
het, hvasshet;  girighet;  spetsfundighetc 
-sighted,  a.  skarpsynt. 

Keep,  8.  uppsigt,  vård  ;•  qvarstad ;  slottet 
i  en  fästning.  -,  V.  a,  hålla,  ega; 
behälla;  sköta,  vakta;  nyttja;  fira. 
-,  V.  n.  hälla  sig,  vistas;*  fortfa*«. 
to  -  away,  afhälla,  aflägsna;  hSila 
sig  undan,  to  -  Jjack,  hindra,  af- 
hSlla;  hSlIa  sig  tillbaka.  tO  -  lad 
hours,  stiga  »ent  upp  om  raorgnaru^.j 


218 


Keeper 


to  —  cattle  y  valla  boskap,  to  - 
company  with,  umgSs  med.  to  — 
counsel,  bevara  en  hemlighet,  to  — 
doum^  nedtrycka,  förnedra;  hålla  vid 
iSgt  pris.  to  —  /?-077i,  hindra,  dölja, 
undvika,  to  —  good  hoiws,  komma 
hem  i  god  tid ;  stiga  bittida  upp.  to 
-  in,  äterhåna,  kufva;  dölja,  to  - 
le7lt,  fasta,  to  -  off,  afhSlla,  hSlla 
tillbaka;  afvisa;  hälla  sig  efter;  T, 
h<^la  af  ifrSn  land.  tO  -  OW,  tilltaga. 
to  -  one's  ground^  stä  på  sig.  to 
~  one's  hed,  hSlla  sig  vid  sängen. 
to  —  out,  utestänga,  to  —  Silence, 
tiga.  /o  -  time,  hålla  takten,  to  - 
the  hooks,  föra  böckerna,  to  —  the 
wind,  hålla  dikt  bi-de-vind.  -er,  s. 
väktare,  oppsyningsman.  —  of  the 
great  seal  eller  Lord  -,  storsigill. 
fSrvarare.    —ing",  s.  förvaring.    — ing- 

room,  s.  sällskapsrum,    -sake,  S. 

minne,  suvenir. 
Keeve,  S.  kar,  så,  vanna. 
Keg",  S.  kagge,  Qärding. 
Kellj  5.  fethinna;    puppa  (pä  insekter). 
Kelp,  S.  skottländsk  soda. 
Kelson,  S,  T,  kölsvin. 
KemelllD;  S.  bryggkar. 
Ken,  S,  syn,  ögonsigte;  koja.    — ,  V.  a. 

upptäcka ,  märka ;  veta.     — ,  V,  n.  se 

omkring. 
Kendal-green,  S.  ett  slags  grönt  kläde. 
Kenk,  s.  T.  kink. 
Kennel,  s.  hundkoja;  ett  koppel  jagt» 

hundar;  rännsten;  håla,  kula.   — ,  v.  n, 

gömma  sig  i  kulor.  [klamp. 

KennetS,  s.  pL    ett    slags  kläde;    T, 
Kerb,  s.  bräde,  kant,  list. 

Kerchief,  s.  slöja,  dok.    -ed,  a.  be- 

slöjad,  höljd  med  dok. 
Kerf,  S.  skåra,  inskärning. 
Kermes,  S,  kermesbär. 
Hern,  S.  handqvam;  irländsk  fotsoldat; 

landstrykare.     — ,  V.  il.    gä    i   kärna; 

giyna  sig. 

Kernel,  s.  käma,  fro.    -,  v.  n.  gä  i 

kärna.     — ly,  a.  körtelaktig.     — S  ,  S. 
pl.     köitler.       —water,     a.     persico. 
-wort,  s.  knölig  flenört. 
Kersey,  $.  kerning  (groft  ylletyg). 


Kind 

Kestrel,  S,  tornfalk. 
Ketch,  S.  kits  (fartyg). 

Kettle,  s.  kittei.    -drum, V.  puka. 

-drummer,  S.  pukslagare. 

Kevel,  5.  T,  krysshult. 

Key,  s.  nyckel ;  klaf  i  musik ;  slutsten  i 
ett  hvalf;  frö  af  askträd;  skrufnyckel, 
stämhammare;  blind  klippa;  gräns* 
fästning,  -bit,  S.  nyckelax,  -board, 
-frame,  s.  tangentrad,  tastatur. 
—chain,  s,  nyckelring,  nyckelknippa. 
-groove,  S,  raffla,  urhålkning,  fals. 
-hold ,  s.  springfjäder  i  ett  lås. 
-hole,  S,  nyckelhål  i  dörren.  -StOne, 
S.  slutsten  i  ett  hvalf.  -SWivel,  8. 
nyckelkrok,  nyckelhake. 

KeyagO,  s.  lastpenningar. 

Keyle,  s.  ett  slags  fartyg. 

Kibe,  S.  kylsår  pä  hälen,  -d,  a.  plägad 
af  kylsSr.    -  heels,  pl.  frusna  fötter. 

Kibsey,  s.  piikorg. 

Kick,  s.  spark.  -,  V.  a.  &  n.  sparka. 
— Shaw,  s.  lappri;  mischmasch;  fransk 
ragu.     -up,  S.  VUlg.  dans ;  förvirring. 

Kid  ,  S.^  kid  ,  kidling ;  barn.  - ,  V.  n. 
kidla,  få  kidlingar;  fä  skidor  (om  ärter). 

-der,  s.  uppköpare,    -gloves,  S,  pl, 

bock?kinn-handskar.  -leather,  s. 
ungt  fint  bockskinn,  —ling,  s.  kid- 
ling. —nap,  v.  a.  stjäla  bort  barn. 
— napper,  s.  barotjuf,  menniskohand- 

KiddOW,  s.  vrakfågel.  [lare. 

Kidney,  s.  njure;  det  inre;  slag;  lynne. 

—bean,  s,  turkiska  bönor,  -beau» 
tree,  5.  örtsiägtet  orobus.    -ore,  s. 

blodsten.     — WOrt,  5.  nafvelgräs. 

Kifferkill,  s,  sjöskum. 

Kilderkin,  s.   ölmätt   af  18  galloner; 

halftunna. 
Kill,  v,  a.  döda,  dräpa ;  slagta  (boskap). 
Killas,  S.  skiffer. 
Killow,  s,  sot. 
Klln,  s.  ugn,  torkugn;  roste  fÖr  malm* 

-dry,  v.  a,  torka  i  ugn. 
Kimbo,  a.  krokig. 
Kin,  S.  slägt;   skyldeman ,  frände.     — , 

a.  slägt ;  likartad.  -Sfolk,  s.  fränder, 

blodsförvandter.     -Sman,  S.  siägting. 

-SWOman,  s.  franka. 
Kind,  s,  slägte;  slag;  natur-  kön;  art. 


Kindhearted 


Knob 


219 


— ,  a.   god,   vänlig,   höflig,  benägen. 
-hearted,  a,  godbjertad.  -le,  v.  a, 

upptända,  sätta  i  brand.  — ,  v.  n. 
fatta  eld,  upptändas;  yngla.  — leSS, 
a.  onaturlig,  vanartad.  — ly,  ad. 
vänligt,  höfligt.  — ness,  s,  godhet, 
välvilja;  helsning.  -red,  a.  slägt, 
anhörig.  — ,  s,  förvandtskap,  slägtskap ; 
anförvandter. 
King',  S.  konang;  bricka  i  schackspel. 
—  at  arms,  japenkonung.     — *5  evily 


skrofler,  körtelsvullnad. 


V.  a.  göra 


till  kung ;  T,  sätta  dam  pS  en  bricka. 
-apple,  8.  ananas,  -bird,  S.  lilla 
paradisfågeln.  -Craft,  s,  regerings- 
konst, politik,  -cub,  5.  ranunkel, 
-dom,  s.  konungarike ;  trakt,  -fislier, 
S.  isfSgel.     -like,  -ly,  a.  konglig. 

-piece,  s.  gafveispetsen.  -'s-bench, 

*.  öfverhofrätten.    -s'pear,  S,  svalört. 

—stone,  s.  sjöraunk. 
Kintal,  s,  centner. 
Kipe,  s,  ryssja. 

Kipper,  s.  grålax,  vraklax.   -time,  a. 

den  tiden  laxfisket  är  förbjudet. 
Kirk,  5.  kyrka,  församling,     -yard,  S. 
Kirtle,  S.   kjortel.  [kyrkogård. 

Kiss,  5.  kyss.     -,  V.  a.  kyssa,    -ing, 

s.  kyssning.    — ,  a.  kyssande. 
Kit,    s.    stor    flaska;     änbar;    kagge; 

stockfiol. 
Kitchen,  a.  kök.   -boy,  a.  kockspojke, 

kökspojke,  -garden,  «.  köksträd- 
gård, —maid ,  a,  kökspiga ,  köksa. 
-stuflF,  5.  stekfett.    -tackling,  s. 

kökssaker,  köksgeråd. 
Kite,  a.  glada  ;  hök ;  rofgirig  menniska ; 

pappersdrake.     — 's-fOOt,  a.  hökört. 
Kitkey,   a.  askfrön. 
Kitten,  a,  kattunge.    — ,  v.  n,  fö  ungar 
Kiye,  a,   kar,  sä.  [(om  kattor). 

Klick,    v.  n,   snatta,    klappa    (som  en 

qvarn);  picka  (som  ett  ur).     — ,  v,  a, 

praktisera    bort.      -©ting",  8,   harar.o 

löptid. 
Knab,  v.  n.  knapra,  tugga  med  buller. 
Knack,  a.    knäck;    konst,  skicklighet; 

listigt  streck.    — ,  V.  11.  knäppa  (en  nöt). 

—er,  s.  fabrikör  af  leksaker  ;  repslagare  ; 

en  6om  handlar  maå  hästkött. 


Knag,  a.  knagia,  knöl.    -giness,  a. 

knagglighet.    -gy,  a.  knagglig,  knöligr. 

Knap,  s.  knapp,  topp:  kuiie.  -bottle, 

S.  åkervallmo,  -pish,  a.  harmsen, 
knorrig.     -sack,   S.  tornister,  ränsel. 

Knare,  s.  knut;  qvistborr. 

Knavlje,  a.  bof,  bedragare;  tjänare; 
knekten  i  kort.  —  in  grain,  erts- 
skälra.  -ery,  a.  skälmstycke,  -ish, 
a.  skälftisk;  bedräglig.  -isbwCSS, 
s.  skälmstycke. 

Knead,  v.  a.  knåda,  göra  deg.  -in:^", 
S.  knådning.-ing-trough,  S.  baktrc'lg. 

Knee,  ä.  knä;  led;  T.  knätimmor. 
-buckle,  S.  knäspänne.  — cap ,  s, 
kuäskena.  — decp,  a.  knädjup,  ned- 
sjunken till  knäet.  — gniSS,  s.  bock- 
blad.  -pan,  s.  knäskål,  -.striuär, 
a.  knäband,  strumpeband.  -tribuLo, 
a,  knäböjning. 

KneedgraoS,  a.  hundexing. 

Kneel,  v.  n,  falla  på  knä,  knäböja, 
—ing,  5.  knäböjning;  stockfisk. 

"Knell,  a.  själringning. 

Knick,  a.  knäppning,  -knack,  S.  lek. 
saker.  [-CaSÖ,  s.  knifslida. 

Knife,  a.  knif.  -blade,  a.  knifsUiad. 

Knight,  a.  riddare;  stridskämpe;  löpa- 
ren i  schack;  parlamentsmedlem.  — 
of  the  hladCy  storskrytare.  -  of  the 
postf  falskt  vittne.  —  of  the  road, 
Btråtröfvare.  —  of  the  Shire ,  full, 
mäktig  för  ett  grefskap  i  Underhuset. 
—'s-croaa,  kermeskrydd  (ört).  -,  ?;. 
a.  dubba  till  riddare.  -errant, 
a.  vandrande  riddare,  -fee,  s.  rid- 
daresäte, riddaregods.  — hOOd,  a, 
riddarevärdighet.  -ICSS,  a.  oridderlig. 
-lin ess 5  a.  riddareplikt,  -ly,  a. 
ridderlig,   -marshal,  a.  hofmarskalk. 

Knit,  v.  a.  sticka,  knyta ;  förena.  -,  v.  n. 
knyta  sig  (om  kål),  to  —  the  hröics, 
rynka  ögonbrynen,  —ter,  a.  sticlcare, 
stickerska.  -ting,  a.  stickning,  -thlg- 
needle,  a.  strumpsticka.  -ting- 
sheath,  a.  stickskida,  -ting-tool, 

S.  sticktyg,  -work,  «.  stickadt  arbete. 

KnittlC,  8.  snöre. 

Kliob,  8.  knopp,  knapp;  knöl  ;  tofs;  ut- 
växt; T.  märke.  —,'0.  n.  Vnoppas  ;  blifva 


220 


Knobbed 


knölig.  -bed,  a.  knapplik,  -bf- 
neSS,  S,  knölighet,  knagglighet.  -by, 
O.  knagglig,  knölig. 

Knock,  8,  slag,  stöt ;  klappning  (pS  en 
dörr).  -,  V.  a.  &  n.  klappa,  bulta; 
etöta  ihop.  io  -  at  the  door,  klappa 
pS  dörren.  tO  -  down,  slS  omkull; 
8lä  ihjäl,  to  -  iM,  drifva  in.  -  to 
off,  bryta,  to  -  out,  drifva  ut.  to 
—  under^  duka  under,  gifva  sig  tappt. 
— ©r,  S,  en  som  klappar;  portklapp. 
-ing-mill,  S.  etaropqvarn. 

En  oil,  8.  kulle.  <-,  V.  a,  &  n.  ringa 
(för  en  död). 

Enop,  s.  knopp;  blomknopp. 

Enor,  8.  knöl,  knöligt  utväxt. 

Enot,  8.  knut;  afsats,  led  pä  växter; 
bandvippa;  khopp  pä  växter*  band, 
eSllskap ,  flock  ;  knippa  ;  hvnrtlasse ; 
T.  stek;  knop.  — ,  V.  Ö.  knyta  ihop. 
— ,  V.  n.  knyta  sig,  knoppas,  -berry- 
bnsll,  8.  berghallonbuske,  -grass, 
t.  trainpnäfva ,  trampgräs.  — ted,  a. 
full  med  knutar  ell.  qvistknölar;  knut*^ 
formig.  -tin ess,  s.  knutighet;  svå- 
righet, -ty,  a.  knutig,  knölig.  -WOrk, 
8.  knutet  arbete. 

Enoutberry,  s,  hjortron. 

EnOW,  v.  a.  &  n.  veta,  känna,  ur- 
skilja; känna  igen.  -abl©,  ö.  som 
kan  vetas,  -er,  8,  kännare,  -ing, 
8.  kännedom,  vetenskap.  — ,  Q.  skick- 
lig, ft5rst5ndig.  klok.  -Ingly,  ad. 
med  vett  och  vilja.  -IcdgO,  8.  kun- 
skap, vetenskap,  lärdom;  käqnedom, 
bekantskap. 

Enubb,  -le,  v.  a.  elS,  prygla. 
Enuckle,  s.  knoge,  knytnäfve;  ledgSng, 

knöl .  ficktjuf.    -,  V.  n.  buga  sig,  böja 

sig.  -d,  a.  smidig  in  lederna. 
Enur,  -le,  8.  qvlatknöl  pS  träd. 
Koran,  8,  alkoran   (Muhammedanernas 

bibel). 
Korin,  8.  gazell,  antllop. 
Kraken,    s.    krake    (diktadt    ofantligt 

sjödjur). 
K  ruller^  $.  smörkringla. 


Lachrymation 

La,  {.-se!  86  der! 
Laas,  8.  fallstreck. 
Lab,  8.  sladderhane. 
Labar,  8.  baner,  fana. 
Labdannm,  8.  laudanum. 

Labe{|faction,  8.  försvagning,"  utmätt, 
ning.     -fjr,  t;,  a.  försvaga,  förderfva. 

Label,  8.  sedel ;  pergaraentsremsa  hvar- 
vid  sigillet  föstes;  codicill. 

Labent,  a,  halkande,  fallande. 

Labi||al,  a.  läpparna  tillhörig.  -  let- 
ter, bokstaf  som  uttalas  med  läpparna. 
— ated,  a.  försedd  med  läppar;  läpp- 
formig.  -Odental,  a,  uttalad  med 
läppar  och  tänder. 

Labor||age,  s.  arbetslön,    -ant,  8. 

kemist.  -atory,  8.  laboratorium, 
kemisk  verkstad.  -looS,  a.  arbet- 
sam, oförtruten;  mödosam.  — lons- 
ness,  8.  arbetsamhet,  oförtrutenhét ; 
besvär. 

Labour,  *.  arbete,  bemödande;  besvär; 
barnsnöd ;  kroppsrörelse.  — ,  t;,  a.  di 
n.  förrätta,  bearbeta,  beflita  sig,  träla ; 
plSgas  i  barnsnöd ;  T.  slingra,  stampa. 
to  —  with  child,  vara  i  barnsnöd. 
-ed,  a.  tvungen  (om  skrifsätt).  -er, 
S.  arbetskarl,  jordbrukare,  handtver* 
käre.  — less,  a,  icke  mödosam,  lätt. 
-some,  a.  mödosam,  besvärlig. 

Laburnnm,  8.  blSsärt. 

Labyrinth,  s,  irrgSng,  labyrint,  -iao^ 

Lac,  8.  lack.  (a.  labyrintiskc 

Lace,  8.  spets,  galon  ^  snöre,  snörband. 

— ,  V.  a.  galonera ;  pryda  med  spetsar ; 

tillsnöra;  prygla.    -CraTat,  8.  spets-       J 

halsduk,    -frame,  -machine,  5.     \ 

knyppellSda.  -maker,  8.  broderare, 
spetsknypplare.  -man,  5.  snörraakare; 
spetskrämare.  — trado,  8»  spetshan» 
del.     -"woman,   S,  spetsknypplerskaj 

LaceralJble,  a.  som  kan  söndcrrifvag. 
-te,  v.  a.  rifva  sönder,  -tion,  S. 
sönderrifning. 

Lachryllmal,  a.  som  alstrar  tSrar.  -♦ 
glands,  tSrkörtlar.  -mary,  a.  inne- 
bSUando   tSrar.     -mation  ^   8,  grSt. 


Lachrymatory 

-matory,  S.  tSrkarl  (hos  de  gamla 
Romarne). 

Lacllliated^  a.  försedd  med  frånser. 

Lack,  S.  brist,  behof;  100,000  rupier 
(i  Ostindie).  — ,  V.  a.  önska,  längta 
efter;  tarfva,  behöfva.  — ,  v,  n.  bri- 
sta, -a-day,  i.  ack  ?  o  Gud !  -bonrd, 
5.  ung  glop ,  vSp.    — I)raifi ,   —wit, 

S.    dumhufvud.       -lustre,     «.    utan 

glans,  matt.     — lUllS,  S.  lackmus. 

Lacker,  s.  lackfemissa.    — ,  t?,  a.  lacke- 

Lackey,  S.  lakej,  betjent.  (ra. 

LaCOnjjiC,  a.  lakonisk;  kort  och  ef- 
tertrycklig. — isin,  5.  kort  sinnrikt 
uttryck. 

Lactyary,  a.  mjölkig.  -,  S,  mjölk- 
kammare. — ation,  s,  däggande. 
—eal,  a.  mjölkig;  innehfillande  mjölk. 
—  fever,  mjölkfeber.  —  veins,  mjölk- 
ådror. — ,  S.  T.  nijölkkäril ,  mjölk- 
Sder.  — eOUS,  a.  mjölkig,  innehSllanUe 
mjölksaft.  —  circle,  vintergatan  pä 
hiramelen.  -esceiice,  S.  mjölkaktigt 
väsende.  — esCOllt,  a.  innehållande 
mjölksaft,  -ic,  a,  mjölkig.  —  acid, 
mjölksyra.  — iferOUS,  C?,  som  medför 
mjölk.     — ific,  a,  som  ger  mjölk. 

LacnnOSe,  a.  T,  fördjupad,  gropig. 

Lad,  S.  gosse,  pojke;  yngling. 

Ladder,    S.    stege;    grad;    hederssteg. 

-rope,  8.  T.  fallrep,    -ways,  s. 

pl.  T.  trappluckor. 

Lad||e,  S.  mynning;  vattenledning.  — , 
V.  et,  ladda,  lasta,  befrakta;  hälla  ur. 
—ing,  s.  lastning,  laddning,  frakt. 

Ladkin,  S.  liten  pojke. 

Ladle,  S.  slef,  skopa;  skofvel  pS  eit 
qvarnhjal.     — ful,  s.  skedblad. 

Lady,  S,  fruntimmer,  fru;  fröken,  our 
-,  vSr  fru,  vär  kära  fru.  -bird,  s. 
J.  Marias  nyckelpiga.  —day,  S.  var- 
frudagen  (borgerliga  Srets  början),  —fly, 
5.  trollslända.  —like,  a.  qvinlig; 
lik  en  dam,  förnäm ;  nätt,  fin.  — 's- 
bOTVer,  S,  örtslägtet   clematis,     -'s- 

cnshion,  s.  nafveigräs.   -'S-finger, 

S,  räfklo.  -'S- glove,  S.  lungört. 
-'S-liair,  S,  darr,  darrgräs.  -'S-laces, 
8,  pl,  linört.  -ship,  $,  -nad  (för- 
nämt fruntimmers  titel).  -'S-mantle, 


Lammas 


221 


S.  T,  J.  Marias  k3pa.     --'S-mllk,  s 

mjölktistel.  -'s-SCal  ,  5.  hundrofva, 
-'s-sniOCk,  5.  T.  bräsma.  -'s- 
thigh,  S,  ett  slags  päron,  -'s- 
thi.stle,  S,  marientistel,  mjölktistel. 
Lag,  a.  senfärdig;  sistkommande;  trög. 
— ,  s,  den  lägste  i  rangen;  söler,  en 
som   blir  efter.     — ,  V,  71.  blifva  efter, 

söla.  -i^ard,  -ger,  s,  söier.  -giug, 

a.  senfärdig,  släpande,  trög.    — TTOrt-, 

s.  pestilensrot. 
Lagoon,  S.  italiensk  insjö  ell.  kanal, 
Laic,  5.  lekman,     -al,  a.  verldslig. 
Lair,  s.  läger,   läge  (der   rudjur   ligga 

om  dagen). 
Laird,  s,  herre,  husbonde. 
Laity,  S.  lekmän,  verdsliga  ständet. 
Lake,    s,    insjö,    sjö;    Florentinerlack. 

-TTOed,  S.  röknäfva.  [väO. 

Lam,  S,  lan;  ränning,   varpning  (i  en 
Lamb,  s.  lam,  lamkött;  frälsaren.     --, 

V,  n.  lamma,  fä  lam.    -IlOg,  S.  Sra- 

gammalt   lam.      —kin,    s,    lamunge, 

litet  lam.    — skin,  s.  lamskinn.    — 's« 

tongue,  S.  grodblad.    -'s-WOOl,  S. 

lamull;    engelskt  dl    med   etekta    äp. 

len  uti. 
LambllatiTO,    a.    som    intages  genom 

slickning.     — ent,  CC.  slickande;  sväf- 

vande,  fladdrande.  [skälen. 

Lamdoides,  s.  T.  vinkelsöra  i  hufvud' 
Lame,  a.  lam,  halt,  haltande,  felaktig; 

otillräcklig.      — ,    V.  a.   förlama,    göra 

lytt.     — neSS,  S.  lamhet,  svaghet. 
Lamel,  S.  tunn  plSt,  liten  skifva.  -lar, 

a.    flisig.      -lated,    a.   belagd   med 

lan;  bladig,  skifvig. 

Lament,  v.  n.  j-imra  sig.    -,  v,  a, 

beklaga,  —able,  a.  beklaglig,  järn- 
merfull;  sorglig;  bedröflig  ;  eländig. 
-ation,    s,    klagovisa,    beklagande; 

veklagan. 

Lamentino,  s.  sjöko  (fisk). 
Lamina,  s,  piSt,  skifva;  lan.    -te, 

y.  a.  betäcka  med  bleck,  beslS  me«I 
tunna  plStar.  — ted,  a.  pläibcslagen ; 
uthamrad;  bladig.  — tion,  8.  bleck- 
slageri  ;  uthamring. 
Lammas,  s.  Petri  fängelses  dag  (1.  Au- 
gusti),    at  latter  -,  aldrig  nligonsin. 


222 


Lamp 


Lapful 


Lamp,  s.  lampa;   ljus.    -adary,  s. 

ställning  under  en  lampa;  klockare. 
—blacky  S.  lampsot ;  kimrök.  -ligh- 
ter, S.  lykttändare.  -Stand,  S, 
lampfot. 

Lampoon,  S.  pasqvlll,  smadeskrift.  —, 
V,  a.  göra  nidvisor  om  nSgon.  —er, 
S.  smädeskriftsförfattare. 

Lamprey,  S.  lampret,  nejonoga. 

Lance,  s.  lans,  pik.  — ,  V,  a,  sticka 
med  en  lans ;  kasta ;  öppna  med  lan- 
sett, -knigllt,  8.  lansförare,  —man, 
— r,  S.  ryttare  med  lans,  pikenerare, 
lansförare,  —t,  8,  lansett,  Sderjem, 
snäppare. 

Land,  S»  land,  landtgods;  landskap; 
folk;  urin.  hy  — ,  pä  landsvägen.  — , 
V,  a.  sätta  i  land.  -,  V.  71.  gS  i 
land,  landstiga.     — bCCf,  3,  oxtunga. 

-bred,  a.  inhemsk,  infödd,  -breeze, 

S,  landvind.  -Cape,  S,  landsudde. 
—chain,  S.  landtmätarkedja.  — ed, 
a.  landad,  be=;uten.  -flOOd,  S.  ofver- 
svämning.  -forces,  S.  pL  landtrop- 
par, -gable,  s,  grundskatt,  -giave, 

S.  landtgrefve.  -graviate,  8.  landt- 
grefskap.  -gravinO,  8,  landtgref. 
vinna,  —hen,  8.  ängsnärpa.  — hol» 
der,  S,  godsegare.  -ing,  8.  land- 
stigning; plan  vid  en  trappa,  -job- 
ber, 8.  en  som  köper  och  säljer  landt- 
gods. —lady,  8,  patronessa;  husvär- 
dinna; värdinnan  pä  en  gästgifvare- 
gSrd  ell.  värdshus.  -locked,  a. 
omgifven  med  land  pä  alla  sidor. 
—löper,  8.  landtstrykare,  lösdrifvare. 
-lord,  8.  godsegare,  jordegare;  egen- 
domsherre ;  värd ;  gästgifvare.  — man^ 
'8.  landssoldat,  —mark,  8.  gränsmärke, 
rasten;  landaraäre;  berg;  torn  etc. 
som  tjenar  sjöfarande  till  rättesnöre. 
—mate,  8,  granne,  hvars  egor  gränsa 
intill  en  annans.  — measurcr,  8, 
1  a ndt mätare,    —pirate,  8,  strätröfvare. 

-propriety,  5.  länderier.    -scape, 

8,  landskap.  — SCrvicC,  8,  krigstjenst 
till    lands.       -Sman,    8,    landsman. 

-Spaniel,  s,  vakteihund.  -Stew- 
ard ,  8,  landräntraästare.  — tax  ,  8, 
jordränta.      —tenant,   8,    jordegare. 


-trade,  s.  landthandeL    -Walter, 

8.  tuUuppsyningsman  Öfver  det  goda 
som  utskeppas.  — ward,  ad.  inät 
landet,  St  land  till.  -WOrker,  8. 
jordbrukare. 
Lane,  s.  gränd;  smal  vSg  mellan  gär- 
desgSrdar;  haj,  gata. 

Lan  er  et,  s,  liten  falk. 

Lan  got,  >.  rem.  [kula;  skrot. 

Langrllage,  -el,  s,  kedjekula,  länk- 
Language,  5.   sprSk,    tungomål;    stil, 

talesätt,      -d,    a.    spräklärd;    talför« 

well  -,  vältalig,    -master,  5.  spräk- 

mästare.  [mare. 

Languet,  s.  liten  tunga ;  kil  i  en  ham- 
Languid,  a.  matt.  kraftlos,   försmäk- 

tande;   försagd.     -ness,   8,  kraftlös» 

het,  svaghet ;  modlöshet. 
Languish,  S.  vanmäktighet.     -,  V.  n. 

mattas,  aftyna,  trSna  bort.     — ment« 

8.  försmäktande,  aflyning. 
Languor,  8,  matthet,  tvinsot;   tröghet. 

-OUS,  a.  sorgsen.  [löpare. 

Laniards,  8.pl   T.  kattstjärt ;  taljrep; 

Lania||ry,  8,  siagtardisk.    -te,  v,  a. 

sarga,  stycka  sönder,  sönderslita. 

Lanijiferons,  -gerous,  a.  som  bär 

ull,    ullrik,    ullig,   luden.     -fiCO,  8. 

ylletyg;  ylleväfnad. 
Lank,  a.   slapp,    slankig;   tunn;   rak. 

-ness,  8,  slankighetj  magerhet,    -y, 

a.  slankig. 
Lanner,  8.  vaktel  falk. 

Lansquenet,  5.  landsknekt,  tydsk  lands» 
soldat;  lanter  (ett  slags  kortspel). 

Lantern,  5.  lykta,  lanterna;  fyrbSk. 
jack  in  a  ~,  irrbloss,  -crank,  8, 
T,  armen  pä  akterblysan.  -jaws,  8, 
pZ.  infallna  kinder.  -tOWCr,  -turret, 
8.  litet  torn,  altan  ofvanpä  en  byggnad, 
-wheel,  8,  drifhjul. 

Lanthorn,  s.  Lantern* 

LanUginOUS,  a,  dunig,  Qunig. 

Lanyards,  s.  Laniards. 

Lap,  8.  sköte,  knä;  skört  (pä  kläder); 
örtipp;  kärnmjölk.  — ,  V.  71,  läppja; 
slafsa.  — ,  V,  a,  slicka  upp,  omlinda; 
dölja;  hoppveckla.  -dOg,  8.  knä» 
hfrod,  mops,  —eared,  a,  slokörig. 
^ful,  s,  ett  fång,  sä  mycket  som  kan 


Lapwing 


Latitant 


223 


tagas  i  förklädat.  -Wing  5  S.  vipa, 
kovipa.     -work,  s,  flätadt.  arbete. 

Lapidllary,  a.  som  finnes  i  sten.  — 
style,  stenstil.  — ,  5.  stenslipare,  ju- 
velerare. — atö,  v.  a,  stena  till  döds. 
-ation,  8.  stenande  till  döds.  -GOUS, 
a.  stenartad,  lik  sten.  -escence,  S. 
förstening,  stenvandling.  -esceilt, 
-illC,  a.  förstenande,  -ification, 
5.  stenvandling.     — ist,   s.  juvelerare. 

Lapis,  s,  ädelsten,  -lazuli,  $,  lasur- 
sten.  [slag. 

Lapper,  S»  läppjare;    en  som    gör  om- 

Lappet,  S.  skörtet,  släpet  af^n  kläd- 
ning. 

Lapse,  S.  snafning;  fel,  förseelse;  fSr- 
fallande,  förverkande  (till  kronan).  — , 
V.  n,  falla  sakta,  hemfalla;  förflyta. 
— ,  V.  a.  förfela,  försumma. 

Larboard,  S,  bakbord,  venstra  sidan 
af  skeppet  (frän  styret  räknadt). 
-watch,  S.  bakbordqvarter. 

Larceny,  s.  tjufnad,  stöld. 

Larch,  S.  lärkträd. 

Lärd,  s.  fläsk,  späck,  svinfett.    -,  V.  a. 

späcka ;    inblanda.      — ,    V,  71,    blifva 

tjock,  —er,  S,  visthus,  skafferi.    — jng- 

pin,  S,  späcknäl. 
Lare,  s.  T,  svarfhjul. 
Lares,  5.  pl.  husgudar. 
Large,  a.   stor,   bred,  rymlig.;  frodig, 

ymnig;  frikostig,     at  — ,  vidlyftig,     a 

—  conscience ,    ett   rymligt   samvete. 

—  wind,  full  vind.  — ,  S,  öppna  sjön. 
— ,  V,  n,  T.  rumma,  segla  rumskots. 
-ly,  ad.  ymnigt,  vidlyftigt,  -ness, 
S,  storlek,  bredd;  rymlighet. 

Largess,  S.  skänk;  frikostighet. 
Lark,  s.  lärka,     -er,    S,  lärkfangare. 

-'S-heel,  s.  riddarsporre  (ört).  -Spiir, 

5.  svensk  riddarsporre  (ört). 
Larmier,  S.  takränna;  murband. 
Laram,   s,   buller,   larm;   väckare  'pS 

ett  ur.  [klädd. 

Larva,  s,  T.  puppa,    -ted,  a.  för- 

Larynx,  S,  struphufvad;  lärkträd. 
Lascar,  S.  ostindisk  matros. 

Lascivillent,  a.  sjeifsvSidig,  rasig.  -ons, 

a.  okysk,  otuktig,  kåt;  oanständig. 
»OnSUesS»  5.  okyakLet,  losaktighet. 


Lash,  S.  stryk ;  pisksmäll ;  gissel ;  pisk- 
snärt;  piska;  satir.  -,  v.  a.  piska; 
häckla.  -,  V.  n.  häftigt  slä  emot; 
T,  fastsurra.  -er,  s,  piskare;  drag- 
rep;    surrtSg.     -ing,    s,    smällning; 

Lass,  s.  flicka,  tös.  fsurring. 

Lassitude,  S.  trötthet;  matthet. 

Last,    s.    läst;    skeppslast   (12  tunnor). 

-age,  5.  lastpenningar,  -maker,  S, 

lästmakare. 

Last,  a.  sista,  yttersta,  lägsta ;  förliden. 
-  of  all,   pä  sista  slutet,     -ly,  ad, 

■     sist,  sednast;  slutligen;  nyligen. 

Last,  v.  n,  vara,  räcka,  -ing,  a, 
varaktig,  oupphörlig,  -ingly,  ad, 
beständigt,    -illgness,  S,  varaktighet. 

Latch,  S,  klinka  pä  en  dörr;  T,  in- 
flickningstecken.  — ,  v,  a.  tillstänga 
med  klinka,  tillsluta,  —et,  s,  sko- 
rem ;  läderrem. 

Late,  a,  sen,  iSngsam;  salig;  afliden, 
för  detta.  — ,  ad,  sent;  nyligen,  -^j 
V.  n*  dröja,  -d,  a,  öfverfallen  af 
natt.     — ly^  ad.  nyligen,  nyss. 

Latency,  S,  hemlighet. 

Lateness,  S,  en  saks  nyhet. 

Latent,  a.  förborgad,  dold,   obemärkt» 

Lateral,  a.  verkande  pä  sidan,  -judge, 
bisittare,  assessor.*  — ly^  ad,  pä  si« 
dan,  bredvid. 

Lateward,  ad,  nägot  sent.    -hay, 

S,  efterslätter. 

Lath,  S,  lekt;  takstol.  -,  V,  a.  bräd- 
slä ,  spika  upp  lekter.  — hack ,  5. 
längskranglig  person.  — WOrk,  S. 
lektverk,  lektlag. 

Lathe,  S,  svarfstol;  lada. 

Lather,  S,  skum  ;  säplödder;  Ijock 
svett.  — ,  v,  n,  löddras.  — ,  v.  a. 
intvåla,  insäpa,  bestryka  med  säplöd- 

Lathy,  a,  tunn,  slankig.  [der. 

Latin,  S.  Latinare;  Latin  ell.  latinska 
språket.  — ,  a,  latinsk.  — ,  V,  a,  öfver- 
sätta  pä  Latin,  -ism,  S,  latinskt 
talesätt,  -ist,  S.  god  Latinare.  — ity, 
S,  Latin,  latinitet.  -Ize,  V,  n,  nyttja 
latinska   talesätt.     — ,  V.  a,  göra    till 

Latisll,  a.  nägot  sen.  [Latin. 

Latitllancy,  -ation,  s,  hemlighet; 
tysthet.  ^  -ant,  a,  Jorborgad,  Jieiiilig. 


224 


Latitude 


-ude,  S.  vidd ;  omkrets ;  frihet ;  sjelfs- 

vald;  T,  polhöjd,    -udinarian ,  ä. 

fritänkare.    — ,  (1.  oinskränkt,     — udi- 

nariaiiism,  s,  fiitänkeri. 

Latrant^   a.  skällande;  jgrälaktig. 

Latrocinllation,  -y,^^.  röfveri. 

ijatten^  S.  messing. 

Latter,  a.  sednare.  -ly,  ad,  till  slut ; 
nyligen,     -math,  8.  efterslätter. 

Lattice,  S.  gallerverk.  -,  V.  a.  RJrse 
med  galler.  -windOW,  8.  galler- 
fönster;  jalusi. 

Laud,  8.  lof,  pris.  -,  V,  a,  prisa,  be- 
römma,  -able,  a.  lofvärd.    -able- 

neSS,  -ability,  S,  beromlighet,  pris- 
värdhet. -ative,  -atory,  a.  lof- 
vande,  berömmande. 

Landannm  s.  Labdanum* 

Laugh,  8,  skratt.  — ,  V.  W.  skratta. 
— ,  v.  a.  beskratta;  utgrina.  to  —  at, 
beskratta,  ^-able,  a.  löjlig,  -ing, 
8.  skratt,  -ing-stOCk,  8c  skrattämne ; 
ätlöje.     -ter,  5.  skratt,  löje, 

Launcb,  8.  barkass ;  sluttande  bro,  — , 
V.  n,  lägga  ut  till  sjös;  utsväfva. 
-,  v.  a.  lata  gä  af  stapeln. 

Laundyress ,  s,  tvätterska.    -ry,  8. 

tvätt,  tvättning;  tvätthus. 

Laurealjte,  a.  lagerkrönt.    -tion,  *. 

doktors-  ell.  magisterpromotion. 
Laurel,  8.  lager,  lagerträd;  lagerkrans. 
-ed,  a.  lagerkrönt.    -herb,  8,  lager- 
ört,    -wreath,  8*  lagerkrans.  ~     "^ 
LauriferOUS,  a.  lagerbärande. 
Lava,  8.  lava  (af  eldsprutande  berg). 

LaYaytiou,  s.  tvättning,    -tory,  s. 

tvättrum  i  vaskfat. 
Laye,  v,  a.  lomma ;  bada ;  tvätta,  lavera 

(en  ritning).  -,  V,  n.  löga  sig,  bada  sig. 
Laveer,    5.  lovering.     -,  V.  a.  lovera. 

Lavender,  5.  lavendel. 

Laver,  s,  badkar,  tvättfat. 

Lavish,  a,  slösaktig;  öfverdädig,    — ,  V. 

a.  slösa,   -ment,  -ness,  s.  slöseri. 

Law,  5.  lag;  förordning;  föreskrift;  lag- 
farenhet;  lagen  ell.  Mosis  lag.  com- 
mon — ,  landslag,  civil  — ,  borgerlig 
lag.  -  of  natiom,  folkrätt,  to  go 
to  — ,  börja  process  mot  någon,  to 
follow  the  — ,  studera  juridiken,  -day, 


Lay 

S.  rättcgSngsdag.    -expeitces,  8,  pil 

rätteg.^iigskostnader.  -ful,  a,  laglig, 
laggill.  -fulness,  8.  lasli;^het,  rätt- 
mätighet, -giver,  8.  lagstiftare,  -gi- 
ving, 8,  lagstiftning;  lagstiftande. 
-less,  a.  laglös;  lagstridig;  fridlö?. 
-lord,  8.  jurist  86m  blifvit  adlad. 
-maker,  8.  lagstiftare,  -suit,  8. 
rättegäng,  process,  good  in  — ,  rätts» 
giltig. 

Lawn,  8,  skirduk,  flnt  linne,  linon; 
öppen  gräsplan.  — sleevo»,  8,  pl.  fina 
ärmar  af  linon  (biskopsdrägt).  — y,  O. 
gjord  af  linon;  lik  en  slätt. 

Lawyer,  s.  lagkarl,  jurist,  advokat. 

Lax,  8,  utsot;  lax.  — ,  a.  lös;  slapp; 
afförande.  -ation ,  8,  slapphet,  for- 
slappning, — ative,  a.  afförande.  — , 
8,  laxermedel.  -ativeness,  8.  öpp- 
nande egenskap.  — ity,  -nOSS,  s. 
slapphet;  löshet;  öppet  lif;  •felande 
noggrannhet. 

Lay,  8.  lager;  betesmark;  vad;  säng, 
visa;  rangy  stSnd,  —land,  8,  trade. 
—stall,  8,  gödselhög. 

Lay,  a,  veridsiig.  — ,  8,  lekman,  -el- 
der, 8.  kyrkoforeständare,  —man, 
8.  lekman ;  T.  rörlig  bild  som  målare 
och  bildhuggare  bruka. 

Lay,  v,  a.  lägga,  ställa;  tillfredsställa; 
släcka;  förlika;  anlägga;  slä  vad,     to 

—  aside,  glömma;  deponera,  to  — 
asleep,  söfva,  to  -^  a  thing  in 
one's  dish,  forebrä  en  nSgot,  to  — 
a  wager,  slä  vad.  to  -  ly,  förvara. 
to  —  claim  to,  göra  ansprSk  pS.  to 
~  down  one's  life,  dö;  iSta  sitt  lifo 
to  -  äggs,  värpa,  to  -  heads  tO' 
gether,  rädslS.  to  -  hold  of,  gripa. 
to  —  level,  jemna,  to  —  on,  s\i 
häftigt,     io  -  open,  ädagalUgga,     to 

-  out.  T,  lägga  ut  pä  reddeno  to  — 
siege  to,  belägra,  to  —  taxes ^  pS- 
lägga  utskylder.  to  -  the  cloth, 
duka  bordet,  to  -  the  stomach, 
stilla  hungern,  to  —  up,  samla,  lägga 
ihop.  to  "  up  a  vessel,  aftackla, 
afdanka  ett  skepp.  to  -  WUSte, 
sköfla,  ödelägga. 


Layer 

Layer,   S.  telning;  lager;  hvarf;  varp. 

höna.     —out,  S.  utgifvare. 
Ljizar,  S.  spetelsk ;  spetelska. 
Lazaret,  S»  lasarett,  sjukhus. 

Lazjle,  V.  a.  &  n.  lättjas,    -iness,  s, 

lättja,  tröghet.   — lUg",  d.  trög,  slumrig. 

— y,  a.  lat,  trog;  sömnaktig. 
Lazali,  S.  lasursten. 
Lea,  s.  slättmark,  äng. 
Leach,  s.  lut.  -,  v.  a.  utluta,  lutiägga. 
Lead,  s,  bly ;  lod,  kula.    — ,  v.  a,  beslä 

med  bly,  blanda  med  bly;  plombera. 

-Cry stall,  s,  blyerts,    -en,  a.  af 

bly,    blybetäckt;    tung,    trög;    dum. 

-enhearted,  a.  känsioiös.    -line, 

8,    lodlina.      -miue,    S,    blygrufva. 

-ore,  s.  blyerts,    -pencil,  5.  bly. 

ertspenna.  -shot,  S.  hagel.  -ITOrt, 
S,  bly  rot,  tandrot.  — y,  a,  bly  färgad. 
Xj6ad ,  8.  anfSrande ;  förhand  i  spel ; 
aqui  (1  biljard).  — ,  V.  a,  éc  n.  leda, 
föra,  ledsaga ;  forleda,  forma ;  gS  förut ; 
vara  anföraren;  herrska.  to  —  the 
way,  visa  vägen;  gä  förut,  -er,  s. 
ledare,  vägvisare;  förman,  —ing",  S. 
ledning.  -',  p,  &  a,  ledande;  den 
förnämste.  —  card,  utslagskort.  — 
hand  fat  cardsj,  förhand.  -  que- 
stion, hufvudfrSga.    -iug-strings, 

*.  jpL  ledband  för  barn.    -ing-wind, 
S.   gynnande  vind.      —man,  $.    före- 
dansare. 
Leaf,  S,  löf;  blad;  skifva ;  folium.    -, 

V.  n.  fä  löf,  siä  ut.     -brass,   5. 

glitterguld.  -bud,  s.  löfknopp.  -gold, 
S.  bladguld.  -silver,  s.  silfverbleck. 
-less,  a.  bladlös,  utan  löf.  -let, 
8.  litet  löf  ell.  blad.  -Stalk,  8.  T, 
bladskaft.  — y,  a.  löfrik,  lummig. 
League,  a.  förbund;  fransk  mil.  -, 
V.  n.  inga  förbund,  -r,  S,  förbunds- 
broder;  belägring» 

Leak,  s,  läck.    -,  a.  läck.    -,  v,  n. 

läcka,     —age,  S,  läokage,  forlust  pS 

utrunna  vStvaror.     — y,  a.  gisten  (om 

kärl);  T.  läck;  *  pratsam. 
Lcani,  5.  tSg,  lina;  koppelband.    -er, 

s.  spSrhund. 
Lean,  a.  mager;  torr;  slät.     -,  5.   det 

magra ;  blotta  köttet  utan  fett,  -ness, 

English-Swedish  Dict^ 


Leaven 


225 


s.  magerhet;  armod,  -visaged,  a, 
mager  i  ansigtet.  -ivitted,  a.  fÖr« 
stSndig. 
Lean,  v.  n,  &  a,  luta;  stöda  sig;  böja; 
vara  benägen  för;  lita  pS.  -Ing,  .9. 
lutning,    -ing-staff,  S,  staf,  krycka. 

-ing-stock,  s,  stöd. 

Leap,  S»  spräng,  hopp,  skutt;  löptid 
(om  djur);  ryssja,  — ,  V,  n.  springa; 
hoppa,  löpa;  spritta  till;  klappa  som 
hjertat.  — ,  V.  a,  bespringa,  betäcka 
(om  hingstar),  —er,  8.  dansare ;  dan- 
serska.  -frog,  8.  ett  barnlek,  -iugly, 
ad,  i  spräng,     -year,  s.  skottar. 

Learn,  v,  a.  &  1\.  lära;  förnimma, 
erfara,  to  -^  hy  a  letter  ^  inhämta 
af  ett  bref.  -ed,  a.  lärd,  erfaren. 
—er,  8,  lärjunge ;  nybegynnare.  —ing, 
S.  lärdom,  bokvett;  kunskap. 

Lease,  8.  hyrekontrakt,  arrendekontrakt ; 
förpaktning;  arrendetid.  — ,  V.  a.  hyra 
ut ,  förpakta ;  plocka  ax.  — hold,  8. 
arrendegods,  —holder,  s,  paktare. 
— r,  8,  axplockare. 

Leash,  S,  koppel ;  grimma ;  rera  att  föra 
falkar  med.     — ,  V.  a.  koppla  ihop. 

Leasing,  8,  falskhet,  Ijugning. 

Least,  sup,  af  little,  not  in  the  -, 
alldeles  icke.     — ,  ad,   minst,     at  — , 

Leat,  8.  qvarnränna.  [ätminstone. 

Leather,  S,  läder;  garfvadt  skinn.  -, 
a.  af  läder,  —bag,  5.  lädersäck, 
läderslang,  -bottle,  8.  läderflaska. 
—dresser,  S.  sämsk-  ell.  karduans- 
makare;  garfvare.  — jackot,  8.  ett 
slags  fisk  i  Söderhafvet.  — n ,  ö.  af 
läder.  — sellcr,  8,  läderhandlare. 
-Sling,  8.  rem.  -y,  a.  läderaktig, 
lik  läder. 

Leave,  S,  lot,  tlllständ;  afsked;  af. 
skedstagande.  — ,  V,  a.  iSta,  lemna, 
öfvergifva.  — ,  V,  n.  aflägsna  sig; 
testamentera;  upphöra;  afstä  ifrSn. 
to  -  of,  to  —  over,  lata  bli,  upphöra. 
to  —  out,  fÖrbigä;  atsluta.  —T^  9, 
en  som  lemnar;  öfverlöpare,  rymmare. 
-ingS,  8.  pl.  öfverlefvor,  lämningar. 

Leavlled,  -y,  a,  löfrik;  försedd  med 
blad. 

Leay^n,  5.  surdeg,  jäsningsmedel;  dräggc 

15 


226         Leavening 

",  v,  a,  syra,  iSta  jäsa;  blanda  till. 
— in^^  8,  jäsningsmedel. 
Leclier,  S.  vällusting ;  horkarl.  -,  V.  n. 
bola,  vara  otuktig.    — OnSj  a.  liderlig, 
otuktig.    -y,  8,  otukt.       (kollektbok. 

Lection,  5.  läsart;  lektion,    -ary,  8. 

Lecture,  8,  foreläsning ;  läxa ;  läsning ; 
tilltal,  skrapa.  — ,  V,  a,  föreläsa ;  banna 
upp;  undervisa,  lära.  — ,  V.  n,  hälla 
föreläsningar.  — r,  8,  professor;  lär- 
mästare; aftonsSngsprest.  — ship,  *. 
foreläsaretjenst ;  kapellanssyssla. 

Lectuni,  s,  puipet. 

Ledcaptain,  s.  smiokrare,  matsnuggare. 
Ledge,  .9.  list;  bräm;  kant;  hvarf,  lag; 

kedja    af  klippor.     — r,  8,   hufvudbok 

pä  ett  handelskontor. 
Ledhorse,  8.  handhäst. 
Lee,  8.  T,  vindsida,  läsida;  drägg.    — , 

a.  liggande  mot  vinden.    —ShorO,  8, 

T,  lägervall.     -Way,  8.  T,  afdrifl. 
Leech,  *.    läkare;  blodigel.     — ,  V.  a. 

läka,  bota.     -Craffc,  8,  läkarekonst. 

^lines,    8,    pL     T.    nockgärdingar. 

—rop©,     8,     stSende    lik    pä    segel. 

-worm,  8.  blodigel. 

Leek,  8.  lök,  puijoiök. 

Leer,  8,  snegling,  blick  pä  sidan;  vild- 
brädets läge.  — ,  V,  n,  se  ät  sidan, 
bliga,  glo;  plira.  — ,  V,  a,  locka  ge» 
nom  blicker  pä  sidan.  — llOrS©,  8, 
paradehäst. 

Lees,  s.  drägg  (pä  vin);  moddor. 

Leet,  8.  dorastol;  gärdsrätt. 

Leeward,  a.  lävart.  -,  ad.  i  lävart. 
-Islands,  8.  pl.  Lävart-öam©,  An- 
tilliska  oarne. 

Left,  a.  venster.  -handed,  a.  venster- 
händt;  oskickh'gt.   -handedness,  8. 

vensterhändthet.       -handlneSS ,    8, 

oskicklighet. 
Leg,  8,   ben,   lägg    (mellan   knäet  och 

foten);  skänkel;  lärstycke;  fot  hvarpE 

nägot  hvilar;  T,  sträng  pS  en  hanfot; 

skänkling. 
Legacy,  s.   testamente;  testamenteradt 

gods.     -hnnter,  S.  arfsmilare. 
Legal,  a.  lagUg,  laglikmätig.    -ity,  8, 

laglighet,   rättmätighet,     -ize,  V,  a, 

lagligen  stadfästa,     -ly,   ad.  lagligt. 


Lengthy 


Legalltary,  -tee,  8.  arfiagare.    ~te, 

S.  päfligt  sändebud,  legat,  -tesllip, 
8.  legats  syssla  ell.  värdighet,  —tin©, 
a.  grundad  pä  en  pSflig  legats  värdig- 
het, —tion,  8.  beskickning;  depu- 
tation, —tor,  8.  en  som  gör  testa- 
mente. 

Legend,  8.  legend,  munksaga;  fabel; 
omskrift  pä  mynt.  —ary,  a.  sagolik; 
fabel  a  k  tig. 

Legerbook,  S.  hufvudbok;  varulagerbok. 

Legerdemain j  8.  taskspelarekonster. 

Legged,  a.  som  har  ben. 

Leggins,  s.  pl.  damaskor. 

Legibjiility,    8.    läslighet;    tydlighet. 

-le,  a.  läslig,    -leness,  s.  läslighet. 

Legion,  8.  legion;  myckenhet,  -ary, 
a.  hörande  till  en  legion;  talrik.  — , 
8.  legionssoldat. 

Legis||late,  v.  n.  stifta  lag;  utglfva 
en    lag.      — lation,    8.    lagstiftning. 

-lativ©,  a.  lagstiftande,    -lator, 

8*  lagstiftare,  -latorsllip,  s.  lag- 
stiftande makt.  -lature,  8.  lagstift, 
ning ;  lagstiftande  makt.    —t,  8.  jorist. 

Legitima||Cy,  8.  laglikmätighet;  äkta 
födsel,  -te,  a.  äkta;  rättmätig.  -, 
V.  a.  berättiga;  offentligen  erkänna; 
gilla,  -teness,  s.  laglig  börd;  äkt- 
het, -tion,  8.  laga  bekräftelse;  ett 
oäkta  barns  förklarande  for  äkta. 

Legnmlje,  -en,  s.  skidfrukt,  fruktbaljao 
— inons,  a.  som  hör  till  ärtslägtet. 

Leisnrllahle ,  a.  vid  lediga  stunder; 
maklig.  -C,  8.  ledigliet,  arbetslöshet, 
mak,  maklighet.  — C-hOUr,  8.  ledig 
stund,  fritimma.     — cly,  a.  maklig. 

Lemma,  8.  T.  hjeipsats. 

Lemon  ,  8.  citron  ,  citronträd.  -Ed©, 
8.  lemonad.  — pecl,  s.  citronskal» 
-squeezers,  S.  pl.  citronpress. 

Lemures,  8.  pl.  spöker. 

Lend,  v,  a.    utlSna,   borga;   meddela; 

bevilja,     —er,  8.  borgenär,  procentare. 
Length,    S.    längd;    utsträckning;    af- 

stSnd ;  sträcka,    at  -^,  slutligeno  ändt* 

ligen,     —en,  V.  a.  forlänga,  utsträcka. 

— ,    V.    n.    blifva    längre,    utsträckas. 

-wise,    ad.    pä   längden,     -y^   a, 

längvarig,  längträdig. 


.Leniency; 

LenillCUCy^   S.    mildhet,   efterlStenhet. 

— Ontj  a,  stillande;  mjukande.     — ,  5. 

lindrande  medel,     -fy,  v,  a,    lindra, 

mildra.     — meilt,  3.  lindrande  medel. 

—tive,  a.  lindrande.     — ,  s.  lindrande 

medel,     —ty,  S,  mildhet,  godhet. 
Lens,  S.  lins  (synglas). 
Lent,  S.  fastlag,  fasta,   -en,  a.  hörande 

till    fastan;    tarflig.       -sermon,    *. 

fastlagspredikan. 

Lentijjcular,  -form,  a.  linsformig. 

-ginOUS,  a.  fräknig.  -gO,  s,  fräk- 
nar;  utslagsfeher.  -1,  S.  lins,  linsen 
(skidfrukt). 

Lentiscus,  Lentlsk,  s.  mastixträd. 

Lentyitude,  s,  tröghet,  -or,  s,  seghet; 

längsamhet.     -OUS,  a.  seg. 
Leo,  5.  Lejonet  (i  djurkretsen).   -nhlC, 

a.  lejonartad.     — ntico,  s,   lejonblad 

(ört),   -pard,  s.  leopard,   -pard's- 

bane,  S.  vildgetört. 
Leper,  S,  spetelsk  person.     -OUS,  a. 

som  orsakar  spetelska. 
Lepid,  a,  lustig,  rolig. 
Leporine,  a.  haraktig. 
Leprllosity,  s,  skabbighet.    -osy,  s, 

spetelska.  —OUS,  a.  skabbig;  spe- 
telsk.    -OUSnesS,  S,  skabbighet. 

Less,  eomp,  af  little,  mindre,  smärre. 
— ,  ad,  mindre. 

Lessee,  S,  hyresman,  paktare. 

Lessen,  v.  a.  förminska.  -,  V.  n, 
aftaga,  minskas. 

Lessiye,  s.  byk. 

Lesson,  s.  lexa,  lektion.  -,  V.  a. 
undervisa;  banna  upp. 

Lessor,  S,  förpaktare. 

Lest,  c.  att  icke;  i  fall. 

Let,  V,  a.  iSta,  tillSta;  lemna;  hyra 
ut ;  förpakta ;  iSta  fara.  to  —  alone, 
iSta  bli.  to  —  down,  hissa  ner; 
skrufva  ner.  to  —  fall,  fälla,  hissa 
ned.  to  —  go,  släppa,  to  —  in, 
släppa  In ;  inlSta.  to  -  know,  under- 
rätta,  to  -  off  fa  pistolj,  skjuta  af. 
to  —  out,  iSna  ut  (pä  ränta),  —in, 
8.  inflickningstecken.  -pass,  S.  frisedel. 

Let,  *.  hinder;  dröjsmSl.  -,  V.  a. 
hindra,  fSrhlndra,  afhälla  ifrän.  -,  V,  n, 
upphdra. 


Lexicon 


227 


Leth{{a],  a.  dödlig,    -argic,  a.  sömn- 

aktig.      -argicness,  S.    sömnsjuka; 

tröghet,  -argied,  a.  djupt  insomnad. 

— argy,  s,  sömnsjuka. 

Letlie,  5.  Lete ;  glömska ;  glömskedryck. 

Letted,  a.  fördröjad,  förhindrad. 

Letter,  s,  bokstaf;  bref;  patent;  full- 

makt.     -  of  attorney,  fullmakt.     - 

of  mark,  kaparebref.    -,  v.  a.  teckna 

bokstäfver.     to  ^  a  hook,  sätta  titel 

pä  ryggen  af  en  bpk.     -b OX,  s.  bref- 

iSda.  -carrier,  a,  brefbärare.  -casc, 

8,  planbok;   kast  (pä  ett  boktryckeri). 

-ed,  o.  lärd.    -founder,  s.  stil- 

gjutare,     -learning,  s.   boklärdom. 
-less,  a.   olärd.     -Office,  s.  bref- 
post.     —press,  S.  boktryckarpress. 
Lettuce,  s,  laktuk.  [sjuka. 

Leucoplilegmacy,  a.  bleksot,  grön- 

Levant,  S,  öster ;  Levanten.  -,  a.  östlig ; 
ifrSn  Levanten.     — ine,  a.  levantisk. 

Levee,  8,  uppstigande;  morgonbesök. 

Level,  a.  jemn,  slät.  — ,  s.  slättmark, 
yta;  jemnhet;  vattenpass;  rättesnöre; 
ögonsigte,  — ,  V.  a.  jemna,  göra  slät ; 
rikta ;  jemnfdra,  — ,  V.  n.  efterskräfva ; 
(at)  mätta,  sigta ;  gissa ;  vara  i  jernii 
riktning,  —ler,  8,  jeranare;  jemnlik- 
hetspredikant.  — nOSS,  S,  jemnhet, 
flackhet,     -range,  «.  T.  kärnskott, 

Leven,  S.  surdeg,  drägg. 

Lever,  a.  häfstäng*  handspak. 

Leveret,  s,  harunge. 

Le  ver  o  ek,  S,  lärka.  [skatter). 

Leviable,   a,  som   kan   pSläggas   (ora 

Leviathan,  s,  hvalfisk;  T.  Leviathan. 

Levigaljte,  v,  a.  pulverisera.    -tion, 

8,  pulverisering, 

Levitlje,  s.  Levit.    -ical,  a,  igvitisk. 

-icus,  8.  tredje  Mose  bok. 
Levity,  5.  lätthet;  lättsinnighet;  östa- 

dighet. 
Levy,  S,   uppbörd;  värfning.     — ,  1).  a, 

beskatta,  utskrifva;  värfva,    to  —  an 

army,  sätta  upp  en  här. 
Lewd,  a,  utsväfvande,  vällustig;  otuktig, 

oförskämd.  -UOSS,  8,  liderlighet,  otukt. 
Lewet,  S.  härfSgel, 
LexicOgraplier,  8,  ordboksRJrfattare, 
Lexicon^  S,  lexikon,  ordbok. 

1^* 


228 


Ley 


Ley,  S.  fält,  betesmark;  lut. 
Liabljle,    a.     underkastad,    förpliktad; 

\  blottställd  för.    -ility,  -lenoss,  s, 

benägenhet ;  blottställning. 

Liar,  S.  lögnare,  Ijugare. 

Llbj  V.   CL.  kastrera. 

Libation,  $.  dricksoffer. 

Libcl,  ^.  smädeskrift ;  skymf;  T.  stäm- 
ning; klagoskrift.  -,  V,  n.  &a,  (against) 
skiifva  smädeskrift;  författa  en  klago- 
skrift,  —ler,  5.  sraädeskrifvare.  — lous, 
a.  smädande. 

Libellnia,  S.  trollslända. 

iiiberal,  a.  frikostig,  gifmild.  -  edu' 
cation,  anständig  uppfostran.  —  arts, 
fria  konsterna.  ~ity,  -IiesS^  S.  fri- 
kostighet,  gifmildhet. 

Liberajlte,  v.  a,  befria,    -tion,  s. 

befrielse.     — tOF,  5.  befriare. 

Libertinllage,  s.  utsväfning.    -e,  s, 

frigifven,  eil.  dess  son;  liderlig  sälle; 
fritänkare.  — ,  a,  sjelfsväldig ;  oordent- 
lig; liderlig.  -ism,  S,  sjelfsväld, 
liderlighet ;  fritänkeri. 

Liberty,  S.  frihet;  fri  vilja;  tillstånd. 
liberties f  pL  privilegier,  företrädes- 
rättigheter, friheter. 

Libidinous,  a,  lättfärdig,  kättjefull. 
— ness,  S.  vällustighet;  sinnlustighet. 

Libra,  5.  T,  vägen  (i  djurkretsen). 

Librarljian,  S,  bibliotekarie,  -y,  s. 
boksamling ;  bibliotek,  circulating 
-,  iSnbibliotek.  -y-keeper,  S,  biblio- 
tekarie. 

Librailte,  v.  a.  väga ;  balansera.  -tlOn, 
s.  vägande,  svängningsrörelse.  — tory, 
5.  svängande,  balanserande. 

Lice,  s.  pl.  af  loiLse.  —bane,  s,  lusört. 

Licence,  S.  sjelfsvSld;  tillstSnd;  frise- 
del ;  censur  pä  en  bok.  — ,  v,  a.  gifva 
frihet  ell.  tillständ  till.  ~r,  s.  en 
som  till  äter  nSgot.  —  of  dooTcs,  censor. 

Licenti|]ate,  s,  licentiat.   -,  u.  a.  tm- 

städja,  tillåta.     -DUS,  a.  sjelf väldig, 

utsväfvande ;  oinskränkt.    -Onsness, 

S.  sjelfsväld;  utsväfning. 
Lichen,  S,  laf  (ett  mosseslägte). 
Licit,  a.  tilläten.    -neSS,  s.  laglighet. 
Lick,  s.    liten  släng;    slickning;  viilg. 

grof  behandling.  — ,  v.  a.  slicka,  sleka ; 


Lifegiving 

VUlg,  basa,  smörja  upp.  to  —  Mp» 
uppsluka,  -dish,  3.  tallrikslickare. 
—spittle,  S,  sraärotsare,  matvän. 
—stone,  8.  ncjonöga. 

Lickerllish,  -OUS,  a,  l&cker,  kräslig; 
begärlig.      -OUSnesS,    8.    läckerhet; 

Licorice,  S.  lakrits.  flystenhet. 

Lictor,   8.   liktor  (romersk  hedersvakt). 

Lid,  s.  lock;  ögonlock. 

Lie,  (ly)  v.  n.  ligga;  hvlla;  bestä; 
vara  belägen,  to  —  ahout,  vara  kring- 
spridd hit  och  dit.  to  —  at  one,  vulg. 
bedja  enträget  om,  ligga  efter,  to  — 
at  ones  mercy,  bero  af  ens  näd. 
to  -  at  stake,  vara  blottställd,  vara  i 
fräga.  to  —  down,  lägga  sig  att  sofva ; 
falla  i  barnsäng.  to  —  in,  ligga 
barnsäng,  to  —  in  state,  ligga  pS 
paradsäng  (om  lik),  to  —  lurking, 
ligga  pä  lur.  to  -  on  hand,  icke 
hafva  afgäng.  to  -  Ollt  of  doors, 
sofva  utom  hus.  to  —  to,  ligga  upp- 
brassad; ligga  bi.  to  -'  under  a 
distemper,  vara  sjuk.  to  -  under 
a  mistake,  bedraga  sig.  to  —  with, 
hafva  samlag  med. 

Lie,  S.  lögn,  osanning;  ssga;  lut.  — , 
V,  n.  ljuga,  säga  osannt. 

Lief,  a,  älskad.     — ,  ad,  gerna. 

Liege,  a,  undergifven ;  under  länsplikt. 
— ,  S.  länsherre.  — lord,  s.  länsherre, 
landsherre,  —man,  5.  vasall,  under- 
säte.    — r,  S,  ambassadör,  sändebud. 

Lienterllic,  S.  hörande  till  utsot.  -y, 
S,  ett  slags  utsot.  [rant. 

Lier,  S.  person  Bom  ligger^  spejare,  lu- 

Lien,  S.  ställe,  in  -  of,  i  stället  för. 
—tenancy,  S.  löjtnantssyssla;  samt- 
lige  löjtnanterna  af  en  korps,  —tenant, 
5.  löjtnant;  stäthällare;  vikarie.  — 
colonel,  öfverste-löjtnant.  -  general, 
general-löjtnant,  -tenantship,  S, 
löjtnantssyssla ;  stäthällarskap. 

Lieve,  ad»  gerna. 

Life,  ö',  lif,  lefverne,  lefnad;  lifstid; 
liflighet ;    lefvernesbeskrifning.      — an« 

nuity,    s,    lifränta.      -boat,   s. 

räddningsbät.  — drop,  S,  blods- 
droppa, -everlasting:,  s.  murgrön. 
-giving,    a.    lifvande,    upplifvande. 


Lifeguard 

-guard,  8.  liiVakt.  -less,  a.  linos. 
-like,  a.  lefvande.    -preserver, 

*.  räddningsapparat,  —rent,  s.  lif- 
ränta.     -String,   s.    nerf;   lifsband. 

-time ,.  5.  lifstid ;  lif.    -wcary,  s. 

ledsen  vid  lifvet. 
Lift,  S.  lyftning,  hSMng;    T.  gigtSg; 

fceraödande.      — ,  V.  a.   lyfta ,   h&fva  ; 

löfva;  befordra,  upphöja;  lyfta  pS  nÄ- 

got.     —er,  8,  upplyftare;  krycka. 
Liga||ment,    S.    T.   band,    sena;    för- 

bindeise.   -mental,  -mentous,  a. 

senig;  lik  ett  band.  — tion,  8.  bind- 
ning.  — ture,  8,  band;  förbindning; 
knut. 

Ligeance,  s.  länstro. 

Light,  8,  ljus,  lyse,  sken ;  lampa ;  upp- 
lysning, förstfind;  upplyst  man;  dag, 
dager.  — ,  V.  a.  lysa,  upplysa;  upp- 
tända, to  --  a  candle,  tända  upp 
ett  ljus.      — ,  a.   ljus,   klar;   ljuslett, 

blond,  -bild,  8.  fotografi.  -Co- 
loured, S.  ljuslett,  -house,  8,  fyr. 
bäk.  —less,  a.  utan  ljus,  mörk. 
-red,  a.  violett. 
Light,  a.  lätt,  snabb,  snäll;  ringa; 
obetydlig;  T.  olastad;  flyktig,  lätt- 
sinnig; okysk;  undervigtig  (ora  mynt) ; 
glad.  —  of  belief,  lättrogen.  — ,  ad, 
lätt.  -hodied,  a.  smärt,  väl  växt 
(om  hästar),  -brained,  a.  lättsinnig. 
-fingered,  a.  händig;  tjufaktig. 
—foot,  a.  snabbfotad.  -,  8.  villbräd. 
-headed,  a.  lättsinnig;  hufvudsvag. 
-headedness,  5.  lättsinnighet;  tank- 
löshet.     -hearted,  a.    glad,  lustig. 

-heeled,  a,  lätt  pS  foten,  -horse, 

8,  lätt  kavalleri,  -legged,  a.  snabb- 
fotad. -ly,  ad.  lätt.  -minded, 
a.  lättsinnig.  -nesS,  8.  lätthet ;  lätt- 
sinnighet; ostadighet. 
Light,  v.  a.  lätta;  lindra;  T.  lossa 
ett  skepp.  — ,  V.  n.  tilldraga  sig;  falla 
pä,  komma  öfver;  stiga  af;  slä  ned 
(om  fSglar).  -On,  V,  a.  lätta;  ur- 
lasta  (ett  skepp),  -en,  v.  n.  blixtra, 
Ijunga;  lysa  omkring  sig.  — ,  V.  a. 
upplysa,  —er,  3.  liktare;  prSra.  — lling, 
8.  blixt.  -S,  8.  pl.  fönsterlufter; 
lungor  (lios  boskap).    -SOme,  a.  ljus, 


Limitless         229 

klar;  munter,  glad.  -SOmeness,  «. 
ljushet,  klarhet,  munterhet. 

Lignljeons,  -Ons,  a.  träartad,  trä- 
^aktig;  gjord  af  trä. 

Lig  wort,  8.  kongsljus  (ört). 

Like,  a.  lik,  sannolik.  — ,  ad.  likasom, 
eäsom ;  sannolikt.  — ,  V.  a.  &  n.  tycka 
om;  behaga;  gilla,  -lihood,  -li- 
nesS,  8.  liklighet,  sannolikhet ;  likhet. 
— ly,  a.  angenära  ;  passande  till;  troiig, 
sannolik.  — ,  ad.  troligen,  förmodligen. 
-n,  V.  a.  förlikna,  jemföra.  -ness, 
8.  likhet ;  utseende ;  porträtt.  — wise, 
ad.  äfvensä,  likaledes. 

Liking,  a.  treflig,  angenäm.  — ,  8, 
tycke,  behag,  smak,  böjelse;  gillande. 

Lilac,  5.  syrenträd. 

Lilied,  a.  beväxt  ell.  prydd  med  liljor. 

Lilliputian,  8.  liten  docka. 

Lily,  8,  lilja.  -  of  the  valley,  lilje- 
konvall,  haröron.  -livered,  a.  klen- 
modig,    —white,  a.  hvit  som  en  lilja. 

Limatnre,  8.  fiispSn. 

Limb,  8.  lera;  T.  brädd,  bräm.  -, 
V.  a.  förse  med  lemmar ;  slita  i  stycken, 
—ed,  a.  lemraad.  [distillera. 

Limbeck,  S.   T.  distillerhatt.    -,  V.  a. 

Limber,  a.  mjuk,  böjlig,  vek.  -boards, 

8.pl.  T.  vSghSlsplankor.  -gate,  s.  T. 

vSghSl.  —ness,  S,  smidighet,  mjukhet. 
Limbers,    8.  pl.   gaffeltistel;    T.  före. 

ställare.  [vete. 

LimbO,  3.  rum  emellan  skärseld  och  hel- 
Lime,  8.  lim,  fSgellim;  kalk;  lind;  en 

art  citron,    quick  — ,  släckt  kalk.    — , 

V.  a.    bestryka  med  fSgellim ;    klistra, 

limma ;  mura,  kalka ;  göda  med  kalk ; 

snäija.     —burner,    S.    kalkbrännare. 

-grass,  8.  strandråg,  -hound,  -er, 

8.  vildsvinshund.  —kiln,  8.  kalkugn. 
-rod,  8.  limstång.  -Spar,  3.  kaik- 
spat,  -stone,  3.  kalksten,  -treo, 
8.  lind.  -twig,  S.  limstång,  -wa- 
ter, 8.  kalkvatten.  -WOrt,  S.  knopp- 
neglika. 
Limit,  S.  grans,  rSmärke.  -,  V.  a.  in- 
skränka; bestämma,  utstaka,  —able, 
a.  som  kan  inskränkas.  — ary,  a. 
inskränkande,  -ation  ,  S.  inskränk- 
ning; oragränsning.  — less,  a.  gränslös, 


230 


Li  mm  er 


Listed 


Limmar  J  5.  vildstinshund;  oäkta  bam; 

stSnghUst. 
Limn,  V,  a.   rita,   mSla   i    vattenfärg. 

—Cl*,,  3.  ritare,  porträttmSlare. 
JiiniOll,  5.  sippa;  limon,  citron. 
Limllosity,     «.     gyttjig     beskaffenhet. 

-OUS,   a.  lerig,  gyttjig. 
Limp,  a.  böjlig,  smidig;  trott. 
Limp,    S.    haltning.      -,    V.  71.    linka, 

halta,     —et,  S.  täckfat  (östronslägte). 
Limpid,    a.    klar,    genomskinlig    (om 

vatten),      -ity,    -uesS,   5.   klarhet, 

renhet;  genomskinlighet. 
Limy,   a.  limmig,  klibbig;  kalkaktig. 
Lin,  S.  kärrpuss,  pöl.  [linneskaf). 

Linamen  t,  s.  tSga,  fiber;  vele  (af 
Lincll,  S.  åkerren,  -pin,  5.  hjulpinne. 
Linden,  s.  lind.  [S.  lind. 

Line,  s.  lin.   -sew,  s,  linfrö,    -tree, 

Line,  5.  linie,  rad;  rand;  utkast;  snöre; 
omkrets;  rSmärke;  jernbanelinie,  jern- 
vägfikena;  Linien  (Eqvatorn);  löpgraf; 
led,  slägtlinie;  linietroppar,  l>y  — , 
efter  snöre,  snörrätt,  ship  of  the  — , 
linieskepp.  — ,  V,  a,  göra  en  linie; 
besätta  radvis  ;  fodra,  betäcka ;  befästa ; 
löpa  (om  hundar).  — ftge,  5.  linie,  stam, 
slägt.  —al,  a.  bestående  af  linier ;  här- 
stammande i  rät  linie.  —  design^  grund- 
ritning, -anient,  $,  anletsdrag,  -ar, 
a.  bestSende  af  linier.  -atc,  a.  T. 
strekad.  — fttlOn,  Ä.  liniering;  under- 
strykning, —keeper,  s,  jernbane- 
väktare. 

Linen,  S,  linne,  lärft.  -,  a.  af  linne,  af 
lärft.     -cloth,  S,  lärft;   linnekläder. 

-draper,  s.  lärftskrämare.  -weaver, 

s.  linneväfvare. 
Ling,  5. ljung;  långa  (stockfisk).  -WOrt, 

S.  angelika. 
Linger,    v.  n.    dröja;    vara    iSngsam ; 

tveka.      -,  V.  a.  (07l,  out)  förlänga. 

—er,  S,  vankelmodig  stackare,    —ing, 

S,  dröjande,  långsam. 
Lingle,  S.  becktråd. 
Lingo,  s.  sp.Sk;  rotvälska. 
Lingnjlacious,    a.    språksam,     talför. 

-acity,  s.  pratsamhet,   -ifomi,  a, 

tunglik.     — ist,  S.  språkkännare. 
Lniiment^  s.  tunn  salfva* 


Lining)  ä.  foder,  fodring. 

Link,    8,    länk,   led;    kedja;    stoglod; 

fackla ,    bloss ;    lampsot.      — ,   V.    a. 

länka.      -,    V.   n,    förenas,      -boy, 

-man,  S,  fackelbärare. 

Linnen,  s.  Linen. 

Linnet,  S.  hämpling.       ^ 
Linseed,  S.  linfrö,     -oil,  S.  linolja. 

Linsey-woolsey,  s,  ett  slags  tyg.  -, 
a.  hälften  linne  och  hälften  ylle; 
dålig. 

LinllstOCk,  -tstock,  s.  luntstake. 

Lint,  S.  lin;  linneskaf. 

Lintel,  s.  T,  öfra  dörrträdet.        _  _ 

Lion,  S.  lejon.  — ant,  S.  myrlejon, 
-ess,  5.  lejoninna,  -'s-leaf,  -*S- 
paw,  S.  kSpört,  Jungfru  Marie  kåpa, 
^-'S-tOOth,  S,  lejontand  (ört). 

Lip,  8,  läpp;  mule;  rand.  — ,  v.  a. 
kyssa,  -glue,  S,  munlim.  -labour, 
«.  mundrafvel,  prat.  — pitude,  5. 
surögdhet.  — salve,  8,  munpomada. 
—wisdom,  5.  munvisdom,  vett  utan 
utöfning. 

Llqnallbility,  s,  smältbarhet.    -bio, 

a.  smältbar.  -ableuess,  8,  smält- 
barhet.  -te,  V.  n.  smälta,  flyta. 
—tion,  8,  smältning;  smältbarhet. 

LiquellfaCtiOHj^  S.  smältning;  flytande 
tillstånd,  -liable,  a.  smältbar.  -fy, 
V,  a.  smälta.  -,  v.  n,  blifva  fly. 
tände.  -SCeilCy,  S.  smältbarhet. 
-scent,  a.  smältande,  flytande. 

Liquid,  a.  flytande;  tunn;  klar;  afslu- 
tad,  betald;  Ijufiig.  -,  8,  flytande 
kropp,  vätvara ;  T.  flytande  konsonant. 

-able,  a.  som  kan  betalas,  -amber, 

8,  storaxträd.  — ato,  V.  a.  smälta; 
betala,  -ation,  S.  smältning;  be* 
talning.     -Ity,  -neSS,  8.  flytighet. 

Liquor,  s,  vätska;  dryck;  likör.  --, 
V.  a.  befukta,  smörja.     — ico,   5.  la» 

Lisbon-root,  S,  sassaparlll.  [krits. 

Lisp,  S,  läspning.    — ,  v,  n,  &  a.  läspa. 

Lissom,  a.  sr^idig. 

List,  8.  lista,  förteckltTng ;  rännarebana ; 
skrank  ,  list ,  kant ;  Sstimdan.  — ,  v. 
a.  uppteckna,  värfva;  omgifva  med 
skrank.  ",  v.  n.  låta  värfva  sig,  vara 
benägen  för;  lyssna,    -ed,  a.  randig. 


Listen 

liistljen^  v.  n,  lyssna.    -ful,  a.  upp- 

märksam.    — Icss,  a.  kallsinnig,  trög ; 
fofj  8orglö3.     -ICSSnesS,  S.  tröghet, 
sorglöshet,'  eflerlStenhet. 
Litany,  S,  litania. 

liiterllal,   a.  bokstaflig.     -alUy5  s. 

bokstaflig  mening.  -ary,  a.  lärd, 
vitter.  — atö,  a.  studerad,  lärd. 
-ature,  S.  literature,  vitterhet. 

Litharge,  s.  giitt. 

Lithe,  a.  smidig,  mjuk.  — ,  V.  Cl.  lin- 
dra,, blidka.  — IICSS,  5.  smidighet, 
böjlighct.     —som,   a.  smidig,  böjlig. 

Lither,  a,  böjlig,  trög,  lat. 
Litlioljgrapher,  s.  stentryckare.  -gra- 

phy,  S.  stentryckerikonst.  -toillist, 
S.  operatör  för  stenpassion.  — tOlUy^ 
S.  stenskärning,  stenoperation. 

Lithy,  a.  böjlig,  smidig,  vek. 

Litigljant,  a.  tvistande,  rättsökande. 
— ,  8,  tvistande  part.  — ftte,  V.  n, 
träta,  gS  till  rätta.  -,  V,  a.  bestrida, 
förfäkta,  -atlon,  s.  tvist,  rättegSng. 
— iOllS,  a.  trätsara,  stridig;  begifven 
pä  rättegångar.  -lOUSlieSS,  8.  trät- 
girighet. 

Litmus,  S.  lackmus  (blä  färg). 

Litorn,  S,  kramsfSgel. 

Litten,  S.  kyrkogård. 

Litter j  S,  bärstol;  strö  under  hästar; 
kull  (sä  mänga  ungar  ett  djur  får  pä 
en  gäng) ;  skräp.  — ,  V.  a,  föda,  yngla  ; 
ostäda,  skräpa  ned. 

Little,  a.  liten,  ringa,  obetydlig.  — 
one,  litet  barn.  -,  ad.  litet,  föga. 
-,  S.  liten  del,  lappri.  -liess,  8.  liten- 
het,  obetydlighet;  nedrighet. 

Littoral,  5.  strand.  — ,  a,  hörande 
till  hafsstrandcn.  [ordning. 

Liturg||ic,  a.  liturgisk,   -y,  s,  messe- 

Li?e,  v.  n.  lefva;  bOj  vistas;  vara, 
räcka;  umgäs.  to  —  out,  öfverlefva. 
to  —  upon,  lefva  af.  — ,  a,  lefvand^, 
vid  lif;  liflig.  -COals,  S.  pL  glö- 
dande kol.  -ever,  -long,  s.  tjock- 
biad.   -less,  a.  iiflö-%   -lihood,  s. 

näring,  bergning.  — lineSS  ,  8.  liflig- 
het,  munterhet.  -long,  a.  I3ng. 
varig,  längsam.  ilie  livelong  day, 
hela    länga     dagen.      -ly,    a.    liflig, 


Loathsomeness     231 

lustig,  munter ;  h&ftig.    -T,  *.  Icfvandq 

person. 
Liver,  s.  lefver.     -colour,   c.  lefver. 

färg;    lefverbrun.        -COlourcd,    a. 

lefverbruD.     -WOrtj  *.  bläsippa. 
Livery,  s,  uthyrning   af  Lastar;   livré. 

-coach,   8,    statavaga.      -lUan,  8, 

livré-betjent;    ledamot   l2  vissa    gillen 

(i   London).      -Stable,    C,    hällstall, 

utfodringsstall. 

Livid,  a.  svartgul.    -ity,  -ness,  *. 

svartgul  färg. 

Living,  S.  lif,  lefvande;  bergning,  ut- 
komst, handtering,  — ,  a.  lefvande,  i 
lifvet;  verksam,  liflig.  —  coal,  glö- 
dande kol. 

Livré,  s.  ii  ver  (franskt  mynt). 

Lixiljvial,  -viate,  -vous,  a.  lut- 
aktig,  af  lut.  -  Balts,  lutsalt.  -vium, 
5.  lut.  [-stone,  8.  ödlesten. 

Lizard,  8.  ödla,  fyrfota;    2\  jernkusa. 

Lo!  i.  sel  se  der  I 

Loach,  8,  smärling;  stenlake  (fisk). 

Load,  8.  laddning,  börda,  last,  lass; 
malmäder.  — ,  V.  a.  befrakta,  lasta, 
lassa;  ladda  (ett  skjutgevär),  —er,  8. 
lastare,  pälassare.  —Ing,  8,  laddning, 
lastning  ;  lastarelön.  — 's-nian ,  8. 
lots,  styrman,  -star,  5.  Nordstjär- 
nan.  Lilla  Björnen  ;  ledstjärna.  — stone, 
8.  magnet,  -ivaterline,  s.  T.  lastlinle, 
vattenlinie.     — WOrt,  8,  tandrot  (ört). 

Loaf,  8,  brödkaka,  impa,  bulle.  •* 
of  sugar,  sockertopp,  -sugar,  8, 
toppsocker. 

Loam,  8,  lera,  mergel,  seg  lera.  — ,  V.  a, 
betäcka  med  mergel.  — y,  a.  lerig, 
full  med  mergel, 

Loan,  8.  län.  -,  v.  a.  läna,  iSna. 
-hank,  8.  länebank.  -fund,  8, 
länkassa. 

Loath,  8.  ovillig,  obenägen,  -e,  V.  n. 
ledas,  vämjas;  väcka  afsky.  — ,  V.  a. 
hata.  —ful,  a.  vämjande,  förhatlig. 
—ing,  S.  afsky,  leda ;  vämjelse,  äckel. 
-  of  food,  matleda.  -ly,  a.  för- 
hatlig,  afskyvärd.  -,  ad.  ogerna. 
-ness,  8.  leda,  afsmak.  -SOmC,  a. 
led,  förhatlig;  äcklig.  -Sömeuess, 
8.  leda,  afskyvärdhet. 


232 


Lob" 


Lol)^  s,  lurk,  bondlyraraei;  metmask. 
— ,  V,  a.  skaka ;  släppa,  iSta  falla  oskick- 
ligt, —like J  a.  plump,  oskicklig. 
-lolly,  S.  hackmat,  hafregryn.  -'s- 
ponnd,  S.  fängelse  för  lättingar. 
—worm,  S,  metmask,  daggmask. 

Lobate,  a.  T.  flikig. 

Lobby,  S,  förstuga;  vapenhus  vid  en 
kyrka. 

Lobe,  9.  lob,  flik;  örtipp;  sprickan  pä 
skidfrukter.     -d,  a.  flikig. 

Lobster,  S,  hummer;  landkrabba  (ök- 
namn  pä  en  landssoldat). 

Locayl,  a.  som  tillhör  ca  ort.  —  cu- 
stoms,  jpl,  landsseder.  —  medica- 
QUents,  pL  utvertes  läkemedel,  -lity, 
S.  belägenhet;  ställe*  — tloil,  5.  läge, 
ställning ;  uthyrande. 

LOCll,  S,  insjö;  bröstsaft. 

Loche,  8.  smärling,  gronllng  (fisk). 

Lock,  S,  iSs,  bösslSs;  hake;  instängd 
plats;  black  pä  hästar;  daralucka; 
lock,  hårlock;  tofva ;  tapp  (af  ull  ell. 
hö).  — ,  V»  a.  läsa  igen;  innesluta, 
omringa.  — ,  v.  n.  läsas,  tillslutas; 
ledvis  hopfogas.  -age,  S.  slusspen- 
ningar, -er,  8.  skäp,  lada.   —et,  s. 

läs  pä  ett  armband  ell.  smycke,  —gate, 
8.  slussport.  -ram,  S.  blaggarn. 
-smith,  8,  låssmed.  -y,  a.  lagd  i 
lockar. 

L0C0m0t{|l0n,  8,  flyttning;  flyttmngs- 
fÖrmSga;  rörlighet,  -ive,  a,  rörlig. 
-,  s.  T,  lokomotiv. 

Locust,  8,  gräshoppa.  -trCO,  8.  oäkta 
akacia. 

LoCuytlOD,  8.  talesätt,  uttryck,  -tory, 
8,  talrummet  i  ett  nunnekloster. 

FiOde,  5.  malmstreck. 

Lodgjle,  8.  hydda,  läger;  stuga;  bygg- 
nad; logo  uti  en  orden.  — ,  V.  a. 
hysa,  herbergera.  — ,  v.  n.  förskansa 
sig;  bo,  vistas,  hafva  sitt  hemvist; 
taga  in;  lägga  sig  (ora  växande  säd). 
-sable,  a.  beboelig.  -er,  S.  hyres- 
man, gäst.  —ing,  8.  boning;  läger. 
— meut,  8,  samling,  mgräfning:  ned- 
sättning (af  penningar),   T.  posto. 

Lolt. ,  s.  left,  vind,  vindskammare. 
-ineSS,    S.    hJjghet,    höjd:    stolthet 


Longitude  > 

högmod.   ~y,  a.  hög,  upphöjd;   prSkc 
tig,  stor;  slolt. 
Log,  «.  bäl,  trädkubb ;  tibmerstock ;  21 

logg.  -board,  s.  loggtafla.  -book, 

8,  loggbok,  -line,  s,  logglina,  -mf.n, 
8,  stockbärare;  T.  loggman.  — WOOd^ 
8,  ka  mpescheträd. 

Logar! tli||mic,  -mlcal,  a.  logarlt- 

misk,  handlande  om  logaritmer.  — mS* 
«.  pl.  logaritmer. 

Loggerhead,    8,    töip,    dumhufmd. 

—ball,  S.  stSngkula.  —ed,  a.  dum, 
oskicklig. 

LoglliC,  5.  fdrnuftslära,  slutkonst,  -ical, 
a.  logisk,  enlig  förnuftsläran.  -iciaia, 
s.  en  som  studerar  ell.  är  väl  hemma 
i  Yörnuftsläran.  -Istlcal,  a.  alge- 
braisk.  -Ogriphe,  8,  ordgäta.  -Oma- 
Chy,  8,  ordkrig,  ordstrid. 

LohOCk,  8.  bröstsaft. 

Loin,  8,  länd,  lär.  -S,  8,  pl,  länder, 
höft,  njurar.  —  of  veal,  kalfsnjurstek. 

Loiter,  v.  n.  dröja,  söla,  prata  bort 
tiden,  slä  dank,  —er,  8,  långsam 
person,  dagtjuf. 

LoligO,  S,  bläckfisk. 

Loll,  V,  n,  luta  sig,  hänga  ute;  ligga 
och  vräka.  — ,  V.  a.  utsträcka.  — ard, 
S.  dagdrifvare;  anhängare  af  "VVickleff. 

-eared,   a.  siokörig.     -poop,  s, 

lathund.  [~ic,  a.  lombardisk. 

Lombard,  5.  länebank,  assistanskontor. 

Lone,  a.  ensam,  -enslig,  enstaka.  — li- 
nesS,  8,  ensamhet,  enslighet.  ~ly, 
a.  ensam,  enslig.  — nCSS  ,  S.  ensam- 
het; sällskappsskygghet.  — SOme,  a. 
ensam,  enslig. 

Long,  5.  längd;  orsak.  — ,  a.  läng, 
långvarig,  ledsam.  — ,  ad.  länge,  långt. 
ere  — ,  för  en  kort  tid  sedan.  -  since,  - 
ago,  för  länge  sedan.  -,  v.  n,  längta, 
vara  lysten.  -animity,  s.  läng. 
modighet.  — boat,  s.  esping,  barkass, 
skeppsslup.  — evity,  s.  längvarighet; 
hög  ålderdom,  -lieaded,  a.  slug, 
spetsfundig.  -inianOUS,  a.  läng. 
händt.  -imctry,  3,  landtmätarkonst. 
•-ing,  S,  längtan,  trängtan,  lystnad. 
-inquity,  s.  aflsgsenhet.  -ish,  a. 
nägot  I^ng.     -itllde,    s.  längd;    T. 


Longitudinal 

longitud.  -itndinal,  a.  mätt  efter 
längden,  -jointed,  a.  längskänkljg. 
—lease,  S.  arrende  pS  arfränta.  -leg- 
ged, a.  iSngbent.    -legs,  s.pL  har- 

krank.  -lived,  a.  iSngiifvad.  -niea- 
SUre,  8,  langdmStt.  -Hccked,  a. 
iSnghalsad,      — poll,  S,  schagg ,    felp. 

«-primer,5.petit(tryckstii).-shaiiks5 

S.  pi.  iSngskänklig  person.  -Slgllted, 

a.  iSngsynt.  -sufferance,  -suffer- 
ing, s.  tSlamod,  ISngraodighet.  -tOll- 
gned,  a.  pratsam,   -ways,  ad.  pS 

längden,  -TTinded,  a.  med  iSng 
andedrägt;  trSkig;  sora  predikar  orira^ 
ligt  länge.  -Wise,  ad,  pS  längden, 
längsefter.     — WOrt,  8,  angelika, 

liOO,   8.   ett  Blags   kortspel.    — ,  V.  a. 

Looby,  S.  tölp.  [hetsa  (hundar). 

Lo  of,  s.  T.  lof,  lofvart.  .-j  V.  a.  T.  (up) 
lovera,  bringa  skeppet  upp  i  vinden,  io 
"Up  into  a  harhour,  segla  med  knapp 
vind  in  i  en  hamn.  —  up  /  lof  upp ! 
stick  upp  bidevind !  — fl*anie,  s.  ba- 
lanseringsspant.  -hOOk,  8,  halstalja. 
-tackle,  8.  löst  tackel. 

Look,  S,  blick,  ögonkast;  nppsyn,  ut- 
seende, min.  lookSf  S.  xjI.  miner,  St- 
börder.  — ,  1.  se!  -  ye!  se  der  I 
—out,    5.    vakt,    uppsigt;'^,  utkik. 

-ont-man,  a.  utkik. 

Look,  v,  n.  se /tillse;  blicka;  tyckas, 
se  ut ;  likna.  -,  v.  a.  beskSda ;  of. 
verväga;  söka,  leta.  to  —  about,  se 
sig  före.  to  -  after,  vaka  öfver; 
efterleta.      to    —    askew,    glosa,     to 

—  big,  se  stursk  ut.  to  -  doivn,  slS 
ned  ögonen,    to  —  for,  söka,  se  efter. 

—  into,  undersöka,  to  —  on,  beskSda, 
se  pS,  akta.  to  -  but,  gifva  akt,  se 
sig  omkring  efter  nSgot.  to  -  over, 
öfverse,  genomse,  to  —  to,  draga  för- 
sorg om.  -er-on,  $.  SskSdare.  -il)g- 
glass,  S.  spegel.  Venus*S  -,  klocka, 
nosselklocka. 

Loom,  s.  lora  (sjofSgel);  väfstol ;  hus- 
gerSd.  — ,  V.  n.  T.  synas,  visa  sig 
längt  borta,  -galo,  8,  frisk  vind, 
Htrykande  vind,  [lynne,  sinnelag. 

Loon,    8.    lätting:    slyngel,    lymmel; 

Loop,  5.  snöre,  frans;  ögla;  skjutglugg. 


Lose 


233 


-ed,  a.  full  med  smS  hSl.     -liolo, 

S.  öppning ;  snörhSl ;  glugg,  skottglugg ; 
skjutgatt  pS  skepp;  undflykt;  smyg- 
hSl.  -holed,  a.  försedd  med  l.äl 
ell.  gluggar.  — IfiCe,  S.  galon  kang 
knapphSl. 

Loose,  8,  slapphet,  frihet  -,  a.  lös, 
obunden;  slapp,  sladdrig;  fladdrande; 
ovärdig;  löslifvad;  Hderlig;  Iwcker  (ora 
jord);  vidlyftig;  obestämd;  flat;  osam» 
manhängande.  ■— ,  t;,  a.  lösa,  befria; 
iSta  fara;  laxera.  — ,  v,  n.  afsegla, 
lyfta  ankar.  — gOWn,  8,  nattrock. 
— n,  v.  a.  förlossa,  öppna;  lossna, 
gifva  efter,  slappna  (om  knutar),  -ness, 
8»  löshet,  slapphet ;  lättsinnighet,  okysk- 
het;  utsot. 

Lop,  8,  afhuggen  qvist;  loppa.  — ,  V.  a. 
qvista,  topphugga.  —er,  $.  trädput- 
sare.  -pored,  a.  ystad.  -plngS, 
s.  pl.  afskuma  qvistar. 

liOqualJciOUS ,  a,  pratsam.  -CioUS- 
ness^  -city,  8,  sprSksamhet,  mun- 
vighet. 

Lord,  8.  herre;  Herren  (Gud);  Frälsaren; 
lord,  baron.  -  chamherlain ,  öfver. 
kammarherre.  —  chief  justice,  Öfver» 
domare,  the  Lord*8  house,  kyrkan. 
the  Lords'  house,  Öfverhuset.  - 
lieutenant,  vice-konung;  stSthSllare. 
-  mayor,  borgmästare.  -  of  the 
manor,  länsherre  som  har  grundrät- 
tigheten. —  ,  V.  n.  herrska;  regera 
despotJskt;  uppföra  sig  förnämt.  — ,  V. 
a.  göra  till  Lord.  —il? g,  S.  smSherre. 
-like,  a.  herrelil^,  befallande.  -H- 
Dess,  6,  höghet,  stolthe't,  herreväsende, 
-ling,  8.  smSherre.  -ly,  a.  stolt, 
herrskande.  — ,  ad.  pä  herrevis ;  hög-, 
modigt,  -ship,  8,  herrskap,  herra» 
välde,     your  -,  Ers  nSd. 

Lore,  3.  lära,  vishet. 

Lorel,  8.  skurk. 

Lorillcate,  v.  a.  klädda  l  pansar. 
-mer,  -ner,  5.  sporrsmed;  betsel, 
niakare,  sadelmakare. 

Lorlot,  S.  grönsiska,  gröning. 

Lorn,  a.  olycklig,  öfvergifven. 

Losjie,  v.  a.  förlora,  tappa,  förlisa; 
plikta,  irra;  förderfva,  bortslösa.     -, 


234 


Loseable 


Luci  fenan 


V.  n  g3  förlorai!,  försvinna  ,  upphSra. 
[to  -  ground,  gifva  vika.  to  -  oyie's 
way,  gS  vilse,  -eable,  a.  som  kan 
tappaa.  — Ing,  «.  förlust;  förminskning. 

Loss 9  B,  förlust,  skada;  ovisshet;  lo- 
djur,    to  he  at    a    -,    vara    rSdvill. 

liOSt,  O.  förlorad,      l-fttl,  a.  skadlig. 

IjOtj  «.  lott,  6de;  andel;  tärning. 

Lot©.!  B.  oxelträd;  qvabba ,  paddfisk. 

Lotion,  8.  T.  tvättning,  bad ,  kryddbad. 

Lotos,  B.  oxelträd.  Iterisedel. 

Lottery,  «.  lotteri,    -ticket,  5.  lot- 

Loud)  a.  ^ail,  ljudande,  högljudd ,  lar- 
mande. ~ly,  ad  högt,  gällt,  -uess, 
8,  styrka,  höghet  I  rösten. 

Longh,  B.  Ingjö.  (5.  lösdrifvare. 

Lounge,  v.  n.  lättjas,  slS  dank,     -r, 

Lourdan,  «.  dagtjuf. 

LOUSJIe,  B.  lus.     -,  v.  a.  lusa.   luska. 

-eberry,  b.  alster,     -eivort,  «. 

lusört.     -Iness,  8.  Iu3ighet.     -y,  a. 

lu=?ig ,  smutsig.     —  disease  ,  lussjuka. 
Lout,  8.  bondlymmel.    ^isll,  a.  plump, 

bondaktig. 
Lout,  V.  a.  bedraga.    -,  V.  n.  buga  sig. 
Louver,  s.   rökhSi.     -window,  s. 

Lovage,  S.  llbstlcka.  (vindsfönsler.. 

Love,  $.  kärlek,  älskog;  ynnest;  Ku- 
pido;  älskarinna,  käfesta ;  älskling; 
smekord.  —  in  a  mist,  blä  passions- 
blomma. ~  in  idleness,  styfmorsviol. 
-  lies-a '"bleeding  ^  lusenskön.  out 
of  -  with ,  ledsen  vid.  to  make  - 
to  t  göra  j:ur,  kurtisera.  -,  V.  a. 
&  n.    iilska,    hSlla    af,    tycka    om. 

-fchild,  s.  oäkta  barn.    -darting, 

a.  som  väcker  en  häftig  kärlek,  -flt, 
8»  kärleksbrSnad.  -knot,  S.  val» 
knut.  -lass,  S.  fästmö,  käresta,  -loSS, 
a.  kärlekslös,  känslolös.  -letter,  «. 
kärleksbrcf.  -lillft'SS,  8.  älskvärdhet, 
täckhet,  -lorn,  a.  öfvergifven  af  sin 
älskade,  -ly,  a.  äl:kvärd,  täck,  in- 
tagande. — ,  ad.  behagligt.  — pO- 
tion,  8»  kärleksdryck.  — r,  S.  älåkare, 
friare,  fdrlofvad.  -slck ,  a.  älskogs- 
kränk.  -SUlt,  8.  frieri,  -täle,  «. 
kärlekshistoria,  ^toy,  8.  minne^gSfva  ; 
friaregSfva. 
Lover,  ^  rökhSJ, 


Loving,  o.  älskande,  älsklig,  öm.     ^, 

8.    älskog,    kärlek.     -neSS,    B,    god- 

het,  kärlek,  kärlighet. 
Low,  a.  iSg,  nedrig,  grund;  ringa,  svag*^ 

undre,  nedre;  iSg,  sakta,    nedslagen; 

ödmjuk.     — ,    ad.  l°gt,    för  godt  köp. 

— ,  V.  a.  förnedra.    —,  v,  n.  rSma,  ryta. 

-bell,  8.  fSgeikiocka.    -born,  a.  af 

linga  härkomst,  —ing,  5.  rSmning,  ra- 
mande, —liness, 5.  ödmjukhet;  nedrig- 
het; vanmakt.— ly,  a.  ödmjuk;  iSg, ringa. 
-nesS,  8.  iSghet,  nedrighet ;  nedslagen- 
het.  -spirited,  a.  nedslagen,  mod- 
fälld.  -Sunday,  s.  första  söndagen 
efter  PSsk.  -thouglltod ,  a.  iSg- 
länkt,  af  nedrigt  tänkesätt.,  -tide, 
-water,  s.  lägt  vatten,  ebb. 

Lower,  a.  comp.  af  low.  -  empire, 
sednare  tldsrna  af  romerska  riket.  - 
house.  Underhuset.  -,  v.  a.  förringa, 
nedsätta;  släppa  ned.  to  -  the  top' 
honours,  T.  stryka  flagg.  -,  v.  n. 
falla,  minskas. 

Lower,  s.  dunkelhet,  mulenhet;  mörk 
blick.  -,  v.  n.  mörkna ,  mulna ;  se 
bister  ut.  — y,  a.  mörk,  mulen,  töcknig. 

Loyal,  a.  laglydig,  trogen ;  huld.  -ISt, 
8.  en  s^m  hSller  med  konungen.  -UGSS, 
-ty,  8.  huldskap,   lydnad  mot  öfver- 

Lozel,  8.  lathund.  (heten. 

Lozenge,  b  romb.  skufvad  fyrkant; 
spetsruta  i  vapen;  pastill. 

Lubb||ard,  b.  lat  menniska.    -er,  s. 

släpdräng;  lat  lymmel.    — ©r-llOle,  8. 

T,  märsgatt,   soldatgatt.      -©rly,  a. 

lunsig,  fet;  lat.     — ,  ad^,  plumpt. 
LubrilJC, -COUS,  a.  slipprlg,  hal;  tve- 

kände.    -CatO,  -cltate,  v,  a.  göra 

hal,  göra  slipprig.     — City,  8,  slipprlg- 

het ;  vankelmod,    -fication,  8,  glatt. 

görlng,  glättning. 
Luce,  8.  stor  gädda;  lilja. 
Lucent,  a.  lysande;  klar,  ljus. 
LuCCrn,  S.  lucem,  spansk  klöfvör,  ^ 

Lucid,  a.  lysande,  klar,  ljus,  genom-     j 

skinlig.     -  intervalls,  ljusa  mellan-     ' 

stunder   (för   yrande).     -Ity,  -nOSS, 

8.  glans;  genomskinlighet. 
Luciyfer,    S.    morgonstjärna;     Lucifer; 

OJefvulen.      -ferlan,    a.    OJefvufclr, 


Luciferous 

•ferOUS,  a.  upplysande,     -flc,  a. 
Ijusbringande. 
Luck,    s.    lycka,    lyckskott;    händelse. 

-ily,   ad,  lyckligtvis,     -iness,  s. 

god  lycka.     -leSS,  ö.  olycklig,    -y, 

a,  lycklig. 
Lucrative,  a.  indrägtig,  fördelaktig. 
Lucre,  s.  vinning,  vinst. 
Luctatloil,  S,  kamp,  strid. 
Luctual,  a.  bedröflig,  sorgsen. 
LuCUbrallte,   v.  n.    studera    vid   ljus; 

vaka.    -tion,  $,  nattarbete,    -tory, 

a,  frambragt  genom  nattliga  studier. 
Luculent,  a.  klar;  ögonskenlig. 
Lud,  i.  kom  I 
Ludicrous 9    a.    skämtsam,    putserlig. 

— nesS,  S.  putslustighet,  narraktigbet. 
LudifllJCatiOU,  S,  begabberi;  bedrägeri. 

-CatOry,  a.  obetydlig;  bedräglig. 
Luft',  5.  flacka  handen;  2\  lof. 
Lug,  5.  öra ;  mätstSng ;  ryck,  ryckning ; 

liten  butta.      — ,  v.  a.    draga,    släpa. 

to  —  outf    draga    värjen.     -sail,  5. 

luggersegel. 

Luggage,  5.  tross,  bagage,    -train, 

S.  godstSg.     -waggOll,  S.  godsvagn. 
Lugger,  S.  kofferdiskep.  (gande. 

Lugubrious»  a.  sorglig,  bedröflig;  kla- 

Lukewarin,  a.  ljum ;  kallsinnig. -uess, 

S.  ljumhet,  kallsinnighet. 

Lull,  8,  2\  bedaring,  aflugnande.  — , 
V,  (X,  lulla,  sjunga  till  sömns;  T» 
lugna,     -aby,  8,  vaggvisa. 

Luni,  8,  rökfäng  i  bondkojor. 

Lumb||agO,  8.  ländvärk,  höftvärk.  -al, 
—ar,  a.  hörande  till  länderna. 

Lumber,  e,  skräp,  gröfre  husgeråd; 
stäfver  och  andra  trävaror;  T,  belam- 
ring.  — ,  V.  a.  vräka  ihop.  — ,  V.  n. 
gä  tungt  och  ovigt. 

Lnmbric,  s.  daggmask ;  metmask,  -al, 
a.  raaskformig. 

Lumin||ary,  8.  T.  ljus,  lysande  kropp, 
Bolen;  upplysare.  — ato,  — ©,  V.  a. 
upplysa,  -^ation,  8.  lysning,  upp- 
klarande. -OUS,  a.  ljus,  lysande,  klar. 

Lump,  8,  klump,  stycke,  massa;  det 
hela;  block.  -,  V.  a.  taga  6fver 
hufvud,  slumpa,  sammanslå;  fastna  i 
klimpar.     -©rs,  *.  pl.  T,  arbetsfolk 


Lust 


235 


8ora  mot  visst  beting  utlasta  hela  lådd* 

ningen,      -fisll,  S.    tänglake,  stenbit. 

-illg,  a.  stor,  svär.     -isll,  a.  tung, 

klumpig,  tjockhufvad.     — isllIieSS,  8. 

dumhet,  plumphet.    — SUgar,  8,  lump. 

socker,     -y,  a.  klumpig. 
Luu.l||cy,  s.  mSnadsraseri,  vansinnighet. 

~r,  ~ry,  a.  mSn-.    -  ijear,  mänSr. 

-caustic,    5.    helvetessten,    frätsten. 

-rian,  s.  mSnsbeboere.    -ry,  5.  iSs- 

gräs.    -ted,  a.  i  form  af  en  halfniSne. 

-tie,  a.  vanvettig,  fantastisk.  —  house, 

d.^rhus.      -tion,    8,    mänförändrinf ; 

ny  eller  nedan. 
Lunch,  -eon,  8.  liten  frukost;  bröd. 

kant.     — ,  V.  a.  spisa  nSgot,  taga  en 

förfriskningsrätt. 
Lune,  5.  halfmSne;  rSseri. 
Lune,  8.  rem;  lina. 
Lunet,  8,  vädermSne.  lunets,  pL  glas' 

ögon;    skygglappar   pS   hästar.      — tO, 

5.   2\  liten  halfmSne  ell.   hoinvcrk. 
Lung,  6.  lunga.     lungSf  pl.   lungorna. 

—ed,  a.  försedd  med  lungor.    — slck, 

a.  lungsiktig.     -TVOrt,  5.  lungört. 
Luni||S0lar,  a.  sammansatt  af  manen* 

och  solens  omlopp.     — Stice,  ä.  mSii. 
Lunt,  8.  lunta.  [skifte. 

Lunula,  5.  liten  halfmäne. 
Lupine,  8.  vargböna. 
Luicll,  8.    dubbelt  spel  förloradt;   lur, 

bakhSll;  Btöt,  hastig  rörelse.    —,!;.«. 

vinna    dubbelt   spel.      — ,  V.  a,    lura, 

smästjäla;  svälja.     — ©r,  *.  gräfsvins- 

hund;   tjuf  som   lurar  att   få    stjäla; 

storätare.  [förleda. 

LUre,  8.  lockmat,  retelse.  — ,  V.  a.  locka, 
Lurid,  a,  svartgul;  blekblS,  mörk. 

Lurk,  v.  n,  lura.    -er,  8.  tjuf  som 

lurar  att  f^  stjäla.  -Ing,  -lug-place, 
8.  gömställe. 
Luscious,  a.  äcklig,  söt.    -uess^  8. 

hög  grad  af  sötma. 
Luscrue,  s,  lucem,  spansk  klöfver. 
Lus  11  5  a.  stark,  mörk  (färg). 
Luskjj  a.  sluskig,  trög.     — ,  8.  lathund. 

-ish,  a,  maklig,  lat    -Ishness,  8, 

lättja,  maklighet. 
LasoriOOS,  a,  skämtsam,  rolig, 
Lust^  S.  lusta,  bränad ;  sinnligh&tv  oliysk» 


236 


Lustful 


het.  -,  V,  n.  lysta,  Str3..  -ful,  a. 
vällustig;  kSt,  kättjeful.  -fulness, 
S.  kättja.  -ihOOd,  S.  raskhet,  -ily, 
ad,  raskt,  driftigt,  -iness,  s.  mun- 
terhet, raskhet,  kraft,  —le SS,  a.  van- 
mäktig.    -ITOrt,  3,  daggört. 

Lnstraljl)  a.  hörande  till  de  gamlea 
reningar.  —  water,  vigvatten,  -te, 
V.  a.  rena,  viga.  -tlon,  3,  rening, 
invigning. 

Lnstrlle,  S,  glans;  ljuskrona,  -ing, 
*.  glanstaft.  -OUS,  a.  skinande, 
glänsande. 

Lnstmm,  S,  tidrymd  af  fem  Sr. 

Lusty,  a.  frisk,  stark,  liPJg, 

Lntanist,  S.  lutspelare. 

Lutarioas,  a.  llfvande  i  gyttjan;  smuts- 
färgad,  [ett  kärl. 

Lutation,  s,  T.  kemisk  förkittning  af 

LutO,  S.  luta;    T.  kitt  af  ägghvita  och 

kalk.    -,  V,  a  hopkitta.    -player, 

8,  lutspelare.     -String,  s.  sträng  p3 
en  luta. 
Lutheran,  s.  Lutheran,     -ism,  s. 

Lutherska  läran. 
Lutliern,  S.  vindsfdnster. 
Lutist,  8,  lutspelare. 
Lutulent,  a.  gyttjig,  lerig. 
LUX)  —ate,  v.  a,  vrida  ur  led,  förränka. 

— ation,  8,  ledvridning.     -6,  S.  lyx, 

yppighet.      -uriance,    S.    yppighet. 

— Uriant,  a.  ymnig,  stark,  öfverflödig. 

-Uriate,  v,  n,  öfverflöda ;  växa  sUrkt. 

-arious,  a.  yppig,  vällustig,  -uri- 
ousness,  s.  vällust,  yppighet.  -ury, 

8,  öfverflöd,  yppighet. 

Ly,  v.  n.  s.  Lie. 

Lyceum,  s.  lärohus,  läroanstalt. 

Lye,  8.  lut. 

Lying 9  a.  liggande;  lögnaktig.  —  in, 
liggande  i  barnsäng.  — ly^  cid.  lögn- 
aktigt, osannfärdigt. 

Lym,  8,  jagthund  som  vädrar  det  särade 
vildtet  efter  blodet. 

Lynipll,  8.  blodvattnet  i  djurs  kroppar. 
— ated,  a.  rasande,  ursinnig.  — Jllic^ 
a.  lyrafatisk ;  vansinnig,  -educt,  S, 
lymfatiskt  kärl. 

Lynce||an  j  -ous,  a.  skarpsynt,  qvickögd. 
Lynx,  5.  lo,  lodjur. 


Madflower 

Lyre,  8.  lyra.     eolian  -,  eolsharpa. 
Lyric,   -al,    a.    lyrisk;    hörande  till 

lyran.     — ,  S.  lyrisk  skald. 
Lyrist^  S,  lyrspelare. 


M. 

Ma'am,  s,  förk.  af  Madam* 

Mab,  s,  el f drottningen. 

5Iac,  s.  son.  [(landsvägar). 

Macadamize,     v,     a.     makadamisera 

Macarlloni,  s.  sprätthök;  makrondeg. 
-Onic,  a.  T,  makaronisk.  -,  S, 
mischmasch.     -OOn,  s,  makron. 

Macaw  9  S.  en  art  papegoja,  -tree, 
8,  skärmpalrae.  [kryddöl. 

Mace,    8,    muskotblomma,      -ale,   s, 

Mace,  8,  spira;  kommandostaf;  strids» 
klubba,  —bearer,  S,  spirbärare;  pe- 
dell.     — r,  s.  profoss,  bödel. 

Macera]|te ,  v,  a.  lägga  i'  blöt ,  upp- 
mjuka i  en  vätska ;  utmärgla,  försvaga ; 
plåga,  —tion,  5.  blötning;  afraatt- 
ning,  utmärgling,  späkning. 

Machin{|al,  a.  mekanisk,  med  konst 
inrättad,  —ate,  V.  n.  göra  hemliga 
anläggningar.  — ation,  8,  anslag, 
stämpling;  intriger,  ränker.  — ator, 
8.  uppspinnare.     — e,  8,  maskin,  Urif- 

verk.-e-made,  a,  mekanisk. -e-min- 

der,  -e-tender,  *.  masklnmästare, 
maskinist.  -Cry,  8,  maskineri.  -Ist^ 
8.  maskinist,  en  som  sköter  maskiner. 

Macilent,  a.  magerlagd. 

Mackerel,  «.  makrill ;  kopplare.  -gale, 
8.  frisk   vind. 

MacrO[{COSm,  8.  hela  verldssystemet. 
-lOgy,  8,  vidlöftighet. 

Mactation,  S,  offerslagt. 

Macnljja,  s,  fläck,    -ate,  v.  a.  fläcka, 

smutsa.  — ation^  8,  fläckning,  smuts» 
ning.  — atures,  8»  pj,  makulatur. 
— e,  8.  fläck. 
Mad,  a.  galen,  "ursinnig;  häftigt  läng- 
tande efter;  narraktig.  — brainod, 
a.  gafen,  vansinnig.  — cap,  s,  galet 
hufvud,  ursinnig  nienniska.  — iit,  s, 
yihet;'  vurm ,    nyck.      -Hower^    3, 


Madhouse 

fitenblomraa.       — IlOUSe,    s,    dSihus. 
-man,  S.  gaining,  dare.    -WOl't,  S, 
aliss,  bitterört. 
Hildain^  S,  madam  (titel  som  gifves  alla 
fruntimmer).  [blifva  galen. 

Madden,  v.  a,  göra  galen.    -,  V.  n. 
Madder,  s,  krapp. 
Maddin^j  a.  pickhSgad,  begifven  pS. 
Maddish,  a.  narraktig;  yr. 

Made,  pt.  &  p,  af  to  make. 
Madellfactioil ,    S,   befuktning.      -fy, 

V,  a.  fukta,  befukta. 

Madge-liowlet,  s,  nattugia. 

Madid,  0.  fuktig. 

Madness,  S.  raseri,  galenskap;  arghet. 

Madrepore,  5.  stjämkoraii. 

Madrier,  S,  planka,  halfbottenbräde. 

Madrigal,  a.  herdedikt,  kärleksverser. 

Maffle.  v,  n.  stamma. 

Magazine,  S.  magasin,  förrSdshus. 

Mage,  8.  trollkarl,  hexraästare. 

Maggot,  S,  mått,  mask;  *  vurra,  nyck. 
-iness,  S,  fullhet  med.  ange?  eller 
mask;  grillfangeri.  — y,  a.  full  med 
mätt  eller  anger;  'nyckfull,  underlig, 
besynnerlig.  — y-headed,  a.  vurmig, 
egensinnig. 

Magi,  8.  pl.  Zoroasters  anhängare. 

Magic,  a.  magisk,  förtrollande.  —  laU' 
iem,  trolllykta.  — ,  S.  svartkonst, 
trolldom.  ~al,  a.  magisk,  -ian,  s. 
trollkarl,  hexraästare. 

Magist|{erial,  a.  mästerlig;  myndig; 
stoH;  kemisk,  -erialness,  S.  mäster- 
skåp;  myndighet.  — Ory,  S.  mäster. 
skåp;  raagistervärdighet;  T.  magiste- 
rimn.  —racy,  S,  magistratspersons 
värdighet;  masiatrat.  —rate,  5.  ma- 
gistratsperson, erabetsman. 

Magnanimllity,  5.  storslnnlghet,  ädel- 
mod.     — OUS,  a.  storsinnig. 

Magnesia,  S»  magnesia,  talkjord. 

Magnet,  S,  m»gnet.  -iC,  a.  magne* 
tisk,  dragande.  ~isni,  5.  magnetism ; 
dragkraft.     — iz«,  V.  a.    magnetisera. 

MagniJltiaMe^  a.  prisvärd,  -flc,  -fi- 
Cal,  a.  präktig,  ståtlig,  -flcat,  s. 
lofsSng  Ci  aftonsången);  Jungfru  Marie 
lofsSng.  -ficate,  v.  a.  prisa,  -fi- 
COUCe,  s,  prakt,  härlighet,  stätli^het 


Blaintain 


237 


-flcent,  a.  präktig,  härlig.  -ficO, 
S.  venetiansk  adelsman,  nobile.  — fier, 
S,  loftalare ;  förstoringsglas,  —fy,  V.  a. 
förstora;  prisa;  upphöja.  — loquonce, 
s.  skryt,     -tude,  s.  storhet^  storlek. 

BJagpie,  S,  skata. 

Magydare,  s,  dyfvelsträck. 

Mahogany,  3.  mahogony.  -,  a.  af 
mahogony. 

Mahometan,  S.  Muhammedan.  ~,  a, 
muhammedansk,  .,-anism,  s.  mu- 
hammedanska läran. 

Maid,  8.  mö,  jungfru,  flicka;  rocka 
(fisk);  tvättkar.  -marian ,  s.  arle- 
kinsdans ;  pojke  (i  sädan  dans)  utklädd 

till  flicka,  -pale,  a.  grönsjuk.  -ser- 
vantj  s,  piga. 

Maiden,  S.  mö,  jungfru.  — ,  a.  jung. 
frulig,  obefläckad;  obrukad,  —hair, 
S,  VenushSr,  jungfruhår  (ört),  -liead, 
— hOOdj  S.  jungfrudom,  mödom  ;  nyhet. 
-like,  — ly,  a.  jungfrulig,  blygsam, 
kysk.  —lip ,  8.  snärjgräs.  .  —rent, 
8.  jungfruskatt. 

Mail,  8,  merla,  jernring ;  pansar,  har- 
nesk; kappsäck;  postväska;  post.  — , 
V,  Q.   bekläda    med    pansar ;    insvepa, 

-coach,  5.  postvagn,    -iiorso,  8, 

posthäst.  [forlama» 

Malm,  s.  afstyrapning.  — ,  V.  CL,  stympa, 
Main,   5.   hufvudsak;    det  hela;'  större 

delen ;  vSld,  makt ;  stora  hafv«t ;  fasta 

landet;    packkorg.     in  tJie  — ,   ofver- 

hufvud.    — ,  Ct.  förnärast,  hufvudsaklig ; 

förnäm,    herrskande;    stark;    ofantlig; 

(i    sammansättningar)    hufvud    .... 

-braces,     S.    pl.     T.     storbrassar. 

-flood,  8,  hög  flod.    -guard,  s. 

högvakt.  —land,  5.  fasta  landet. 
-ly,  ad,  hufvudsakligen.     -mast,  s. 

stormast,     -sail,   -sheet,  8,  T. 

skönvalssegel ,  storsegel.  -sea,  8. 
öppna  sjön;  hafvet.    — top,  S,  T,  stor- 

stSng.    -top-gallant-mast,  s:  T. 

bramstäng.     -yard,  s.   T,  storrS. 
Main,  S.  kanal,  ränna. 

Mainjlpernor,  s  borgen,    -prise,  8, 

personlig  borgen.  — ,  V.  a,  ansvar» 
för  n.'^got  gä  i  bergen  for  någon. 
-swear,  v,  n,  svärja  falskt,    -tjiin. 


238      Maintainable 


Malleate 


V,  a.  bibehSlla,  underhSlIa;  fSrsvftra, 

förfäkta ;  nära,  föda.    »talnablo,  a. 

bevislig,   försvarlig.      — tenaiice,    s. 

bibehällande ;  försvar,  underhSll,  vid- 

makthällande ;  fortvarande. 
Haize,  S,  mais,  turkiskt  hvete, 
MaJest||iCj  -ical,  a.  majestatlig.    -1- 

CalneSSy  S,   majestätiskt  uppförande; 

värdighet.     — y^  S,  majestät,  höghet. 
Major,  a.  större;  myndig.    — ,  5.  major; 

det  största;  T»  försats  i  en  syllogism. 

—  of  the  toivn,  platsmajor.  — domo, 
S.  hofmästare.  -general,  5.  general- 
major, —ity,  S  största  delen,  betyd 
ligaste  antalet;  myndighet;  forfåder; 
majorssyssla.     —  of  voices,  flesta  ro- 

Majoram,  S.  mejram.  [sterna. 

Make ,  s,  form ,  gestalt ,  figur ;  ar- 
bete; arbetslön;  vän;  make.  —bate, 
S,  grälmakare;  lisraare.  — less,  a. 
ojemförlig.  -peace,  s»  fredsstiftare. 
-weight,  8,  päökning  (for  att  jemka 
vigten). 

Make,  v.  a,  gSra,  frambringa,  stifta, 
tillskapa,  verkställa,  utöfva ;  upphjelpa  ; 
utgöra ;  iSta ;  nödga.  — ,  V,  n,  begifva 
sig,  resa ;  iStsa.  to  —  abode,  vistas,  to 

—  after  one,  efterfölja  en,  förfölja  en. 
to  —  au  assignation,  stämma  möte. 
to  —  answer,  svara,  to  —  a  pass 
at  one,  gifva  en  stöt  (i  fäktning),    to 

—  a  pen,  formera  en  penna,  to  —  a 
question,  tvifla,  sätta  i  fråga,  to  - 
at  one,  mätta  St,  anfalla  en.  to  — 
away,  förstöra,  to  —  a  wonder  of, 
förundra  sig  öfver.  to  —  friends, 
skaffa  sig  vänner,  io  —  for,  vara 
fördelaktig;  nalkas,  to  —  gain  of, 
vinna,  to  —  good,  bevisa;  godtgöra. 
to  —  haste,  skynda  sig.  to  —  hay, 
räfsa  hö.  to  —  land,  T,  upptäcka 
land.  to  —  loss,  lida  skada,  to  — 
love,  fria.  to  -  many  words  about 
a  trifle,  tala  mycket  om  ett  lappri. 
to  —  much  of,  smeka,  fjäsa.  to  — 
ö/f,  gä  sin  väg.  to  —  one,  göra  ens 
lycka.;  vara  en  af  hopen,  to  —  one's 
escape,  undkomma,  to  —  out,  för- 
klara, to  —  over,  öfverlemna,  an- 
förtro,   to  -  sure  of,  försäkra  sig  om. 


tö  —  towards,  nalkas,  to  —  toxvarä$ 
land,  etyra  St  land.  to  —  up, 
fullborda,  sluta,  ända;  vedergälla;  bi- 
lägga,  uppgöra;  lägga  ihop  (ett  breO. 
to  —  Vp  for,  ersätta,  to  -  Up  to, 
nalkas,  to  -  water,  kasta  sitt  vatten ; 
T,  vara  läck.  -r,  9,  som  gör,  för» 
färdigare,  tillverkare. 
Making,  s.  form,  skapnad;  göronSl, 
arbete,     -iron,  5.  T.  kalfatjem. 

Maladministration,  s,  däiig  Krvalt* 

Malady,  s,  sjukdom,  ^'uka.  [ning, 

Malanders,  a,  pl.  spritt,  blodspatt. 
Malapert,  a.  näsvis,  ovettig,   -ness, 

s.  näsvishet,  oartighet. 

Malaxation,  s.  uppmjukning. 

Malcontent,  -ed,  a.  missnöijd,  opp* 
rorisk.     — Cdness,  5.  missnöje. 

Male,  a.  af  mankön.  —  child,  gosse 
barn.  —  issue,  manlig  afkorama.  — > 
S.  hanne. 

Malelldicted,  a,  förbannad,  f^rtappad. 
-diction,  s,  förbannelse,  -faction, 
S.  missgerning.  — factor,  5.  illger- 
ningsman,  missdädare.  — flc,  ö.  elak, 
skadlig.     — flce,   S.    illgeming.     —fl* 

cence,  s.  iiigeming.    — flcent,  a» 
elak.   -ngine,  s.  knep.   -Tolence, 

s.  ovilja,  bitterhet,  ondska.    — YOlentj 
a,  illvillig,  fiendtlig.f^ 

Malllfeasance,  s,  missgerning.    -for* 

mation,  s.  missbildning. 

Mallclje,  S,  ondska,  elakhet,  ilska» 
— ious,  a,  elak,  illasinnad,  hatfulL 
-ionsneSS,  S.  elakhet. 

Malign,  a.  ilsk,  illasinnad;  elakartad^ 
skadlig.  — ,  V,  a.  hata;  förnärma. 
-ancy,  S.  ilska,  -an t,  a.  förhatlig, 
giftfuU,  skadlig.  — ,  S.  illasinnad 
person,  -er,  s,  fiende ;  bitter  tadlare. 
— ity,  S,  ilska,  elakhet;  elak  be- 
skaffenhet, [skrämma;  ugnssopa. 

Malkin,  S»    snuskigt  qvinnfolk;   fSgel- 

Mall,  3»  maljspel ;  slägga,  stor  klujöba ; 
släng.    -,  V.  a,  hamra,  slä.    -Stick»  ! 
S.  sälträ  (vid  maljspel). 

Mallard,  S.  andbonde,  gräsand. 

Malle] lability,  S,  smidighet  (om  me. 
taller).      -able,    a.    smidig,    böjlig.  | 

••abieness,  9,  smidigbet.     -ate 


Mallet 


Manifold 


239 


V.  a,  hamra,  bulta  ut.     -t,  8.  dubbel 

^   hammare,     driving  — ,  klappträ,  trä^ 

Mallow,  8,  kattost.  [klubba. 

Malmsey,  s,  Malvasla  Cvin). 

Malt,  8,  malt.    -,  V.  a.  mälta.    -,  V.  n. 

mältas.  -dust,  S.  draf,  mäsk.  -flOOr, 

8.    mältlafve.       -lliau,    s.    raältare. 

— Ster,     5.     mältare,     malthandlare, 

—worm,  8.  mask  i  malt;  supbroder, 

MalvaCCOUS,  a.  lik  kattost.      [fyllbult. 

Malyersation,  s.  rdrsniliande,   under- 

Mam,  Mamma,  s.  mamma.  [slef. 

Mammer,  v.  n.  tvifla,  vara  rSdvill. 

Mammillfer,  8.  däggdjur,   -form,  a. 

i  form  af  en  bröstvSrta.  -llary,  a, 
hörande  till  spenarne. 

Mammock,  8.  stort  stycke.  mamviocSf 
yl.  öfverlefvor.    — ,  V.  a.  bryta  sönder. 

Mammon,  8,  mammon,  rikedom,  -ist, 
8.  girigbuk. 

Mammllotll,  -Uth,  S,  mammothdjuret. 

Mail,  ^.  människa;  man,  mankön;  karl, 
dräng,  betjent;  borido  eller  bricka  i 
schack*  och  damspel.  — *5  estate,  man- 
liga Sr.  —  of  war  i  krigare ;  örlogs, 
skepp.  -  of  war-hird,  stormfSgel, 
albatross^^  — ,  V.  a.  bemanna  ;  försvara  ; 
inöfva;  betjena.  to  -  the  capsiern,  T. 
sätta  folk  till  gSngspelet.  to  —  the 
shroudSi  T,  manna  x^.to—  the  yards, 
lata  folket  refva.    -bOte,  8,  mansbot. 

-child,  8.  gossebarn,    -eater,  8. 

kannibal,  menniskoätare.  —hater,  S. 
raenniskohatare.  — Mller,  8.  mandrS- 
pare,  -midwife,  8.  barnförlossare. 
-servant,  s.  betjent. 

Manade,  v.  a.  sätta  handklofvar  pä  en. 
manades,  pL  handklofvar,  fjättrar. 

Manage,  S.  handterande;  styrelse;  rid- 
konst,  ridskola.  — ,  v,  a,  förvalta, 
handhafva,  sköta,  handtera  ;  spara,  hus- 
hälla  med;  inrida  (en  häst);  styra;  laga 
sä  att.  — ,  V.  n.  hafva  uppseende. 
-able,  a.  handterlig,  böjlig,  -ab- 
leneSS,  S,  handterlighet,  böjlighet. 
— ment,  S.  förvaltning,  regering;  upp- 
förande; skicklighet;  varsamhet;  under- 
handling, -r,  8.  förvaltare,  förestSndare, 
uppsyningsman  ;  god  hushållare,  -ry,  s, 
handterande;    förvaltning;  sparsamhet. 


Manche,  s.  T.  ärm.  [semla. 

Manchet,  s.  fint  hvetebröd.  -loaf,  8. 

Mancillpate,  v.  a.  bättra,  binda,  -pa- 
tion,  8,  slafveri,  beroende,  -ple,  8. 
spisraästare. 

Mandamus,  8.  skriftlig  befallning. 

Mandarin,  s.  mandarin. 

MandP  ytary,  S.  mandatarius,  fullmäktig. 
—te,  8,  befallning,  förordnande,  an- 
visning; p3fligt  reskript.  — tor,  8. 
förestSndare.  »tOry,  a.  bjudande, 
befallande. 

Mandillble,  a.  ätbar.  -,  s.  käke,  käft. 
-bular,  a.  hörande  till  käken  eller 
käften. 

Mandment,  S.  förordning. 

Mandolin,  s.  mandolin,  cittra. 

Mandra'Igora,  -ke,  s.  airuna. 
Mandrel,  s.  T,  docka. 
Manducalible,  a.  ätlig,    -te,  v.  a. 

tugga,  äta.  -tion,  s.  tuggning,  ätning. 
Måne,    s,    man    pä    hästar   och   lejon. 

—comb,  8.  hästskrapa,     -d,  a.  för* 

sedd  med  man. 
Maneged,  a.  inridad,  dresserad. 
Månes,  S.  pL  de  dödas  själar. 
Manful,  a.  manlig,  tapper,  manhaflig. 

-ness,  8,  manhaftighet. 
Manganese,  s.  manganes,  brunsten. 
MangCOrn,  s.  biandsäd. 
Mange,  8.  skabb  pä  kreatut. 
Manger,  S.  krubba,  tr2g. 
Manginess,  S.  skabbighet,  utslag. 
Mangle,  s.  mangel.    -,  v.  a,  mangla; 

stycka,  stympa,  sönderhacka. 
Mangrove,  S.  mangelträd. 
Mangy,  a.  skabbig. 
Manhood,  s.  mandom;  raensklig  natur; 

myndiga  Sr ;  tapperhet. 

Maniable,  a.  smidig.  [däre. 

Maniac,  a.  ursinnig.  — ,  8*  vansianig, 
Manifest,  a.  uppenbar,  klar,  ögonskenlig: 

upptäckt.     — ,  8.  manifest,  kungörelse; 

faktura.     —,  v.  a.  uppenbara,  Sdaga- 

lägga ,  upptäcka,    -ablo,  -ible,  a. 

som    kan    uppenbaras.      — ation,    S. 
uppenbarelse;     Sdagaläggande,     bevi^;. 
-ness,  s.  klarhet,  tydlighet.     -O,  8, 
manifest,   kungörelse. 
Manifold,    a.     mnngfaldig,    flerfaldi;,'. 


240        Manifolded 


Marblehearted 


-ed,  a.  försedd  med  luSnga  fällar; 
mängfaldig.  -ly,  ad.  T,  raSngfalde- 
liggen.     -neSS,  S.  mSngfaldighet. 

Maniglions,  s.  pL  greper  pä  kanoner. 

Hajlihot,  Manioc^  Ä.  kassava,  manjok. 

manikin^  s.  bild;  liten  man,  pyssling, 
dverg. 

Manilio,  ManOle,  S,  armband. 

Manipljle,  s,  näfve,  handfull  (apotek,); 
tropp  fotfolk  hos  Romarne;  band  som 
katolska  prester  bära  på  venstra  ar. 
men.  —ularj  a,  hörande  till  en  ro- 
mersk infanteritropp. 

Maillllilnd,  s,  menniskoslägte,  mankön, 
—loss,  U.  utan  manskap;  obemannad. 
-like,  a.  manlig,  raanlik.  -Mness, 
s,  manlighet,  mandom,  tapperhet.  — ly, 
a,  manlig,  tapper,  manhaftig,  ~  VJO- 
man,  karlavulen  qvinna.  — ,  ad, 
manligt. 

Ma^nna,  $,  manna.  — grESS«  9,  man> 
svingel;  mannajfräs. 

Manned,  a»  bemannad,  försedd  med 
manskap  och  tillbehör. 

Manner,  s,  sätt,  vis;  stil,  maner; 
slag;  sedvana,  plägsed;  Stbörd;  uppfö- 
rande, in  a  — ,  pS  visst  sätt.  manners, 
pl»  seder,  skick,  Stbörder;  belefven- 
het;  lefnadssätt.  —ed,  a.  belefvad, 
sedig.  -liness,  S.  artighet,  belefven- 
het,  lefnadsvett.  —ly,  Q»  sedig,  be- 
lefvad, anständig. 

Manning,  s»  bemannande,  besättande 
med  manskap. 

Mannish,  a.  oförskämd;  karlavulen. 

Manoeuvre,  S.  manöver  (med  ett  skepp) ; 

^  anrättning.    — ,  V.  n.  manövrera,  styra 

ett  skepp  under    drabbning;    stämpla. 

Manometer,  s.  T,  luftmätare,  mano- 
meter. 

Manor,  S.  säteri,  landtegendom ,  odal- 
gods.  -house,  -seat,  S,  sätesgärd, 
mangSrd. 

Manse,  5.  hemman;  prestgSrd. 

Mansion,  S.  sätesgSrd,  hus,  boställe.' 
—house,  S.  höfdingsäte;  Lordmayorns 
(borgmästarens)  hus  i  London. 

Man||slaughter,  s.  dräp;  T.  ouppsSt- 

ligt  dodslag.  -SlayCr,  S.  drSpare. 
-stealer,  s.  menniskoröfvare.  -SUete, 


a.  saktmodig,  tam.  -SUetude,  Ä 
saktraod. 

Mantel,  S.  brädbetäckning  öfver  spiseln. 
-et,  5.  liten  mantel;  T.  stormtak. 
-piece,  -tree,  5.  hylla  öfver  splseln. 

Mailtiger^  S,  babian,  skogsmenniska. 

Mantljje,  S.  kappa,  kapprock;  mantel, 
kSpa;  vapentäcke;  täckmantel,  före- 
vändning. — ,  v.  a.  täcka,  öfverhölja, 
-  bemantla.  — ,  v»  n,  fradgas,  skumma 
sig;  slä  sig  lös.  -ing,  S,  T,  hjelm. 
täcke, 

Mantua,  S.  fruntimmerskappa.  -ma« 
ker,  S,  fruntiraraersskräddare. 

Manu||al,  a.  med  händerna;  egenhän- 
dig.  —  lahour,  handarbete.  — ,  S. 
handbok.  —Mal,  a,  tagen  som  byte. 
-ferium,  s.  skaft,  grepe.  -ductioil, 
S.  handledning,  -factory,  S.  fabrik. 
-facture,  S,  manufaktur,  handaslöjd; 
manufakturvara,  tillverkning.  — ,  v.  a, 
förarbeta,  tillverka.  -facturer,  S, 
fabrikör.  -miSSion,  S,  en  träls  fri- 
gifning.  — rahle,  a,  som  kan  odlas. 
-rance,  S,  åkerbruk,     -re,  S.  göd- 

sel.  -,  v.  ö.  odla ;  gödsla,  -renient, 

a,  odling.  -script,  S,  handskrift, 
manuskript.  — tenency,  S,  under- 
stöd, bistånd. 
Many,  a.  mänga,  mången,  åtskillig. 
— ,  8,  mängd,  myckenhet.  -COloured, 
a,  mSngfärgad.  -COrnercd,  a.  mSng- 

hörnig.  -feet,  s,  polyp,  -keadcd, 

a.  månghöfdad.     -Icaved,   a.  mäng- 

biadig.  -parted,  a.  mSngdcit.  -peo- 
pled, a.  folkrik,  befolkad,  -tlmes, 
ad.  ofta.  [rita. 

Map,  S.   landkarta.     -,  V.  a.  afteckna, 

Mai)le,  S.  lönn,  lönnträd, 

Mappery,  5,  kartritning. 

Mar,  s.  smutsfiäck;  fiskdam.  — ,  V»  G, 
föräerfva,  stympa. 

Marasmus,  s.  tvinsot. 

Maraud|]er,   5.  marodör,     -ing,  s» 

kringströfning,  plundring.  [mynt). 

Maravedi,  S.  maravedi  (ett  spanskt 
Marble,  a.  marmor ;  Jcnäckar  för  barn 

att    spela    med.      — ,    a.    af    marmor; 

maDiiorerad.      — ,    V.    a.    marmorera. 

-cutter,  s.  stensiipare.  -hönrted^ 


Marble- quarry 

Cf.  hSrdhjertad.  -quiirry,  s.  mar- 
morbrott.  -slal),  S.  marmorskifva. 
-wood,  S.  rosenträd. 

Marcasite,  S,  markasit,  kiskristall.i 

Marcescent,  a.  förvissnande. 

March,  S.  Mars,  vSrmånad. 

March,  C.  marsch,  tSg,  gSng;  marsch 
(musikstycke);  gräns.  — ,  V.  n,  tSga, 
marschera;  bryta,  upp.  tO  —  off,  af* 
tSga.  to  —  on,  rycka  an.  — ,  V,  CC. 
sätta  i  marsch.     — ,  i,  fraraStI 

Marcher,  s.  gränsvakt. 

Marchioness,  S,  markisinna. 

MarchpailO,  S.  mandelbakelse.» 

Marcid,  a.  mager,  affallen. 

MarCOUr,  S.  magerhet:  tvinsot. 

Mar  O,  S,  märr:  sto;    maran  (sjukdom). 

-colt,  s,  stoföi.    -faced,  a,  flint- 

skallig. 

Mar^arite,  S,  perla.  -S,  pl.  tusenskön. 

Marglle,  -in,  s.  kant,  brSdd,  marginal. 
-inal,  a.  tillskrifven  i  brädden,  -iu- 
ated,  a.  randad. 

Margrallve,  s,  markgrefve.  -Yiate, 
S,  markgrefskap. 

Marigold,  S,  ringblomma,  solvicker. 
french  ell.  african  — ,  sarametsros. 
-bird,  s.  kungsfSgel. 

Marinate,  v,  a.  inlägga  med  s§s  af 
salt,  olja  och  kryddor  etc. 

Marine,  S.  sjövetenskap;  sjömakt;  sjö- 
soldat. — ,  a.  sjö—;  hörande  till  sjö- 
väsendet, -officer,  S.  sjöofficer,  -r, 
S.  sjöman,  bStsman. 

Marish,  5.  moras,     — ,  a.  sumpig. 

Marital,  a.  som  tillhör  en  äkta    man. 

Maritimllal,  -e,  a.  belägen  vid  hafvet. 
—  voyage,  sjöresa. 

Major||am,  ~um,  s.  mejram. 

Mark,  s.  märke,  tecken,  kännemärke; 
spSr;  gräns;  hälft  skSlpund ;  sumuia 
penningar  (13  sh.  4  p.);  mål,  mSltafla ; 
bomärke;  repressalierättighet,  letter 
of  -,  kaparebref.  -'5  man,  skytt.  -, 
V.  a.  märka,  stämpla,  utmärka.  — , 
V,  n.  gifva  akt.  to  —  out  y  vräka. 
-or,  s.  stämpelmästare;  markör  (i 
biljard). 

Market,    s,   marknad;    marknadsplats, 

En glisJi-Sw  e dish  D ict.  ^ 


Marrowy  241 

torg;  försäljning;  pris.  -,  V.  n,  köp» 
slaga,  handla,  -able,  a,  gångbar, 
säljbar,  som  har  afsUttning  (om  va- 
ror), -day,  s.  torgdag.  -folks,  3, 
pl,  marknadsfolk.  -gOds,  S.  pl. 
raarknadggods.  -ing,  S,  torggSng, 
handel,  marketings,  pl.  prutpennin- 
gar,  smygfyrk,  liten  oloflig  vinst. 
-place, '.s.  marknadsplats,  -price, 
-rate,  s.  torgpris,  markegSng.  -tOWn, 
S.  köpstad,  köping. 

Marking-iron,  s,  märkjem, 

M^rl,  s.  mergel.  — ,  V.  a.  göda  med 
mergel;  T*,  merla.  -ine,  5.  T.  mer- 
Ung.  -ing,  s.  mergling.  -ing-knot, 
S.  T,  merlslag.  -ing-Spike,  S.  merl. 
prim.     — y,  a.  mergelartad. 

Marmaljlade ,   -et,    s.    qvittenmos; 

sockerkonserf  (skorpa  af  socker  kring 
frukt). 

Marmorllaceous,  a.  marmorlik.  -ated, 

a.  marmorerad.    — Can,  a.  af  marmor. 

Marmose,  s,  pungrStta. 

Marmoset,  s.  en  art  markatta;  mar- 
kattansigte.  I  kortbuk. 

Marmot,   S,   murmeldjur.      -fish,  s. 

Maroon,  v,  a,  sätta  i  land  pä  «n 
obebodd  o. 

Marow,  s.  landstrykare.. 

Marquetry,  s.  inlagdt  arbete. 

Marquis,  S.  markis  -ate,  s.  markis- 
titel; markgrefskap,  -sllip,  5.  mar- 
kisvärdighet. 

Marr,  v,  a.  skämma,  förderfva. 

Marram,  S.  sandrör. 

Marriage,  s.  äktenskap,  giftermSl,  bröl- 
lop, -able,  a,  manbar,  giftvuxen. 
-article ,       S.      äktenskapskontrakt. 

-bed,  s.  äkta  säng.  -Chamber,  s. 

brudkammare.      -gOOd,  -pOrtion, 

S.  hemgift,  -hater,  S.  äktenskaps- 
fiende,  -settlement,  S.  äktenskaps- 
fördrag, -song,  S.  brudskrift,  bröl- 
lopssang. 

Married,  a.  gift.  -  state,  äkta  stSnd. 
Marroquin,  a.  karduan. 

Marrow,  S.  mevg,  must,  kärna;  fyrka; 
mergben.  -bonc,  3.  mergben.  -less, 
a.  merglös,  kraftlös,  -y,  a.  full  med 
raerg. 


242 


Marry 


Marry,  i,  sannerligen!  -  come  lip, 
min  sann  I  -,  V.  a.  viga,  gifta,  gifta 
bort;  taga  till  äkta;  förena.  -.  V,  n. 
gifta  sig. 

Marsh,  s,  moras,  träsk,    -elder,  s. 

art  fläder,    -gentian,  S.  höstklocka. 

-ground,  s.  sumpig  jord.    -lioly- 

rose,  s.  vild  rosmarin,  —land,  S, 
sidtländt  land.  -niallOW,  8.  art 
poppel.  -mint,  S.  mynta.  -TOCket, 
S,  surapklöfver.  -trefoil,  s.  vatten- 
väpling.     -y,  a.  sumpig,  kärraktig. 

Marshal,  5.  marskaik;  hoffurir;  härold. 
—  of  the  king's  housthold,  hof* 
marskalk.  -  of  the  Icing's  hench, 
uppsyningsman  öfver  fSngarna  i  Kings- 
bench.  -^  of  a  ship,  skeppsprofoss. 
— ,  V.  a.  ställa  i  ordning.  — sea,  S. 
en  marskalks  residens;  ett  fängelse 
i  London,    —ship,  8.  raarskalsembete. 

Mart,    8.  Srsmarknad.     — ,  V,  a.  &  n. 

Martel,  v.  a.  hamra.  [köpslaga. 

Marte||n,  -rn,  S,  ringsvala;  mSrd, 
bergm§rd. 

Martial,  a.  krigisk,  mllitärisk.  —  laio, 
krigsartiklar.  -  court,  krigsrätt.  -neSS, 
S.  krigiskt  lynne. 

Martin,  S.  ringsvala. 

Martingale,  s.  sprSngrem  (pE  en  häst). 

Martlet,  S,  rlngsvala. 

MartnetS,  S.  J^.^gigtSg,  gSrdingar. 

Martyr,  S.  martyr,  blodvittne.  -,  V,  a. 
martera.  — doni,  5.  martyrdöd;  mar- 
ter,  pina.  -ize,  V.  a,  offra.  -OlO- 
gist,  8.  författare  af  martyrers  lef- 
verne.  -Ology,  s.  martyrers  lefverne ; 
förteckning  pä  martyrer. 

Maruni,  S,  kyndel. 

Marvel,  s.  under,  underverk.  -,  V.  n. 
(at)  förundra  sig  öfver,  förvSnas. 
-lOUS,  a.  underbar.  -loilSnesS, 
8.  förunderlighet. 

Mary-bud,  5.  ringblomma. 

Mascle,  s.  T.  ruta  i  vapen. 

Masculine,  a.  manlig,  man-,  mans-, 
af  hankön.  — ,  s.  T.  maskulinum. 
— ness,  8,  manlighet. 

Hash,  8.  maska  (pS  ett  nät);  misch- 
roasch;   biandfoder;   sörpe  för  hastar. 


Masterbuilder 

-,  v.  a.  blanda;  maska,  syfta  malt; 
sönderbråka.  — tul),  8,  mäskkar.  —y, 
a,  hoprörd;  maskad. 

Mask,  8,  mask,  larf,  skråpuk,  maskrad ; 
maskerad  person ;  täckmantel ;  förställ- 
ning. — ,  V,  ö.  maskera,  förkläda, 
förställa,  dölja.  — ,  V,  n.  vara  för- 
klädd,  gä  maskerad,  -er,  8.  maske- 
rad person. 

Maslin,  a.  hopblandad. 

Mason,  S.  murare,  murkarl.  -ed,  a, 
murad.  — ic,  a.  hörande  till  frimure- 
riet.  -mast,  8.  T.  mcsannsast.  -ry, 
S.  murarearbete,  murarehandtverk ;  fri- 
mureri. 

Masquerade,  s.  maskrad.    -,  v.  n. 

vara  förklädd,  — ,  V.  a.  anställa  ma» 
skräd.  — r,  8.  mask,  maskerad  person. 
Mass,  8,  massa,  klump,  mängd;  större 
delen  af  nSgot ;  messa.  — ,  V,  n.  mossa, 
sjunga  messan.     — hook,  8.  messbok. 

-er,  -priest, 5.  raesspresten.  -weed, 

5.  messkläder,  mess-skjorta. 
Massacre,  8.  blodbad,  slagtning.    -,  V. 
a.  nedgöra,  hugga  ned. 

Mass  eter,  s.  T,  tuggmuskel. 

Massicot,  8.  T,  blygult,  massicot. 

MaSSinesS,  S,  fasthet,  täthet. 

Massive,  a.  massiv,  tät,  grof,  tung, 
-ness,  5.  storlek,  täthet. 

Massy,  a.  massiv,  tät,  grof,  tung. 

Mast,  8.  mastning,  svinfoder;  T.  mast, 
stSng.  main  — ,  T.  stormast,  mizen  — , 
T,  mesanraast.  — ,  V,  a.  förmasta.  —ed, 
a.  mastad,  -full,  a.  ällonrik.  -less, 
a.  utan  mast;  utan  Silon,  -tackle, 
8,   T*  sidotäckel. 

Master,  8.  herre,  husbonde,  mästare; 
skeppare;  lärare,  lärmästare;  ung 
ståndsperson.  -  and  commander^ 
underkapten  pS  ett  krigsskepp.  — '5- 
matCf  underskeppare.  -^  of  a  mess, 
T.  backsmästare.  —  of  arts,  magister. 

—  of  the  horse,  stallmästare.  —  of 
the  mint,  myntmästare,  myntdirektör. 

—  of  the  ordinance,  fälttygmästare. 

—  of  the  posts,  .postmästare.  —  of 
the  wardroh£,  garderobsmästare.  — , 
V.  a.  beherrska;  bemästra,  -atten- 
dant, s.  hamnkapten.,  -huiider,  $. 


Masterdom 


Maudlin 


243 


byggmästare.  — (lonij  S.  herravälde. 
-general,  s,  generalfältygniästare. 
•>haild,  S,  mästerhand ,  säker  hand. 
-key,  S,  hufvudnyckel.  -leSS,  «. 
tttan  herre;  hSrdnSckad.  —like,  Cl, 
mästerlig,  hjeltelik.  -liness,  a.  raä- 
sterlighet,  skicklighet.  —ly?  C*,  mä- 
sterlig, skicklig;  befallande.  — picce, 
3.  mästerstycke.  — slllp,  5.  mäster- 
skap ;  herravälde ,  makt.  — sill ,  5. 
arfsynd.     — strokc,    S.  mästerstycke. 

-tectli,  s,pl.  oxeltänder.  -warden 

of  the  mint,  S.  myntdirektör. 
-TfOrt,  5.  mästerrot.  -y,  S.  herr- 
skap ;  besittning ;  öfning. 

Masticalllion,  5.  tuggande,    -tory, 

S,  läkemedel  som  tuggas. 
Masticll,  Mastic,  S,  mastix,  mastix- 

kåda.  [gSrdvSrd. 

Blastiff,  S,  stor  slagtarehund,  bandhund. 
Hat,  S,  matta,  täcke;  T»  sarfving.     — , 

v,  a.  betäcka  med  matta;    fläta,  hop- 

tofva.  -bed,  .9.  madrass,  -maker, 

S.  en  som  väfver  mattor. 

Matadore,  $,  mSlare  (i  kortspel). 

Match,  s.  lunta:  svafvelsticka ;  parti, 
giftermSl,  gifte;  like,  make;  tailing. 
'tis  a  "!  topp !  -,  v.n.  &  a.  vara  lik, 
likna ;  vara  envuxen  ;  jemföra ;  gifta, 
giftas;  sammanfoga;  vara  lämplig. 
—able,  a,  som  kan  få  sin  make; 
öfverensstäramande,  passande.  — lesS, 
a.  makalös,  ojemforlig.  -lessness, 
B.  ojemförlighet,  förträfflighet.  — lOCk, 
S,  luntlSs.  -maker,  S,  luntmakare; 
en  som  gifter  ihop  folk. 

Mate,  5.  kamrat,  stallbroder;  make; 
maka;  styrman  pä  ett  handelsfartyg; 
passagerare.  — ,  et.  matt,  schackmatt: 
— ,  t?,  a.  bjuda  spetsen;  bjrgga  hjone- 
lag; kufva;  afmatta;  para;  göra  matt 
(i  schack),  — ,  v.  n,  para  sig  (om  vissa 
djur);  vara  lik. 

Material,  5.  grundämne.  «-,  a.  Inropps- 
lig;  vigtig;  väsendtlig,  nödvändig. 
— isui,  5.  materialism.  — ist,  s,  ma- 
terialist, -ize,  V.  O»  förse  med  kropp, 
-ness,  5.  hufvudsaklighet,  vigt.  -S, 
s.  ]i'l,  materialier,  grundSmnen,  virke. 


MaterialltO^-ted,  a.  materiell,  kropps- 
lig. 

Matemljal,  a.  moderlig,  pR  modemet. 
— ity,  s.  moderskap,  moderlighet. 

Math,  5.  hö,  slätter. 

Matheniatic,  a.  matematisk.  -5,  J^L 
matematik,  matematiska  vetenskaper. 
-al,  a.  matematisk,  -lan,  s,  mats- 
matikus. 

Matin,  s,  morgon.  — ,  (t.  hörande  till 
morgonstunden.  — S,  S,  pL  ottcsSng, 
morgonbön. 

Matrass,  s.  T,  distillerkolf. 

Matrice,  s.  lifmoder;   stilgjuterimatris. 

Matricide,  S,  modermord;  modermör- 
dare. 

Matricula,  $,  matrikel,  namnlista  (pä 
ledamöter  i  ett  sällskap),  —te,  s. 
inskrifven  ledamot.  — ,  a.  inskrifven. 
-,  V.  a.  inskrifva.  -tion,  S,  in- 
skrifning. 

Matrim onyial,  -ious,  a.  äktenskap- 

lig,    äkta.      — y,   a,   äktenskap;    äkta 

Matrix,  s.  Matrice.  [häifu 

Matron,  S,  matrona,  ärbar  fru;  barn- 
morska;  förestSnderska  i  ett  sjuk-  ell. 
fattighus,  —al,  a.  hörande  till  en 
matrona;  bedagad;  ärbar.  — ly^  Ct. 
bedagad;  ärbar. 

MatrOSS,  S.  konstapel  vid  artilleriet. 

Matter,  S,  ämne,  materie;  sak;  tviste- 
mål; var;  27.  manuskript,  what's 
the  "?  hvad  är  pä  färde?  hvad  är 
der?  what  is  the  —  with  him? 
hvad  fattas  honom?  no  such  — ,  in- 
galunda. — ,  V,  a.  akta ,  värda  ,  bry 
sig  om;  betyda.  — ,  V,  n.  vara  sig- 
— ,  a.  full  med  var,  varig. 

Matting,  S.  bastmatta. 

Mattock,  s.  trädgårdshacka,  rotyxa^ 

Mattress,  S.  madrass. 

Matnrllate,  v,  a,  bringa  tiU  mognad.' 
-ation,  S.  mognande,  mognad.-ativo, 
O.  mognande.  — e,  a.  mogen;  tidig. 
— ,  r.  a.  bringa  till  mognad.  — ,  v,  n. 
mogna.  — eness,  s.  mognad,  —ity, 
s,  mognE^d,  mogenhet. 

Matntillnal,  -ne,  a,  som  sker  tidigt 
om  morgonen. 

Maudlin,  S,  balsamisk  rölleka,    -,  « 


244      Maudlinsweet 

rusig,  drucken.  -Sweotj  S»  vatten- 
do3ta  (ört).    -WOrt,  S.  T.  prestkrage. 

Mawgre,  ad,  i  trots,  oaktadt. 

Maul^  5.  slägga;  T,  inocker;  knölpSk. 
— ,  v.  a.  slä,  prygla. 

Hann (1 9   s.  stor  korg.     -er,  v.  n, 

mumla,  knorra.   —Grer,  $»  grälmakare. 

Manndy-thursday,  s,  skärtorsdag. 

ManSOleeill,  S.  graMrd. 
Mavis,  5.  trast;  fiskmäse. 
MaiT,  S,  löpmage;  fSgelkräfva;  fiskmSse. 

-seed,  s.  vallmofrö,    -worm,  s, 

_     springmask. 

Mawkish,  a.  äcklig,    -ness,  s.  äck. 

lig  smak;  orimlighet. 

Maxillar,  a.  käken  ell.  käften  till- 
hörig.     —hones,  kindben. 

Maxim,  S,  maxim,  sats,  grundregel. 

May,  S,  Majmänad;  vSrtid,  — ,  t?,  a. 
plocka  majblomster.  —beetle,  $. 
majbagge.  -Moom,  5.  hagtorvis- 
blomma,  -"bng,  5.  majbagge,  -bush, 
8,  hagtom.  -day,  8,  första  maj. 
-flower,  -lilly,  s,  majblomster; 
liljekonvall.  -fly,  S.  dagslända,  -ga- 
me, S.  majlek.  -pole,  8.  majstSng. 
—weed,  8»  surkullor. 

May,  v,  n,  mE,  kunna.  —  te,  —  liCtPi 
kanhända;  möjligt. 

Mayor,  s.  major;  borgmästare,  -ftlty, 
S.  borgmästares  värdighet  ell.  förvalt- 
ningstid.    —ess,  5.  borgmästarinna. 

Mazard,  S.  kindben. 

Mazarineblue,  a.  mörkblS. 

Maze,  S,  irrgSng,  labyrint;  förvirring, 
bestörtning.  -,  t7.  a.  förvirra;  göra 
häpen.     -^^  ,^»  W»  vara  häpen. 

Mazer,  S.  bägare. 

Mazy,  a.  häpen;  full  med  irrgSngar. 

Me,  j)r.  mig.     —  thinks,  jag  tänker. 

MeaCOCk,  a.  feg,  veklig.  -,  8*  Tek. 
ling,  stackare. 

Mead,  S,  möjd;  äng,  grSsvall. 

Meadow,  s.  äng,  gräsvall,  -.ground, 

8,    ängsmark.       -ro®,    a,    ängruta. 

-safifiron,  «.  tidlösa  (ört),  -sweet, 

8,  kasespiror;  elggräs,  salsofl.   -WOrt, 
S,  elggräs,  salsoQ. 
Meager,  a.  mager.    -,  v.  a.  utmagra, 
utmärgla.     -nesS,  8,  magerhet. 


Mechanist 

Meal,  8,  mjöl.  -,  v.  a,  mjöla,  bestr? 
med  mjöl.  -brimstone,  s.  svafvel- 
blomma,  stött  évafvel.  -iliess,  f'. 
mjölighet,  rojölaktighet.  -man,  if. 
mjölhandlare.      — mite,  S.  mjölmask. 

-y,   a.  mjöiig.     -y-mouthed,  a, 

blyg.  -y-mOUthednesS,  S.  skrym. 
tcri.  [s.  måltidstimme. 

Meal,  8,  mSltid,  roSl ;  bete,  föda.  -time, 
Mean,  ej.  medelmättig;  eländig;  iSg, 
nedrig.  — ,  8.  medel,  utväg;  medel- 
väg;  mellantid.  mean8,  pl,  inkom- 
ster; rikedora.  "by  all  -5,  ofelbart, 
utan  tvifvel.  hy  fair  —5,  med  godo. 
dy  foul  —5,  med  ondo.  hy  no  —s, 
ingalunda.  — ,  v.  n,  mena,  ärna,  tänka. 
— ,  V,  a,  betyda,  bemärka,  -bora, 
a.  af  iSg  härkomst.  -Spirited ,  a, 
iSgtänkt.      -time,   -while,   ad, 

emellertid. 
jleand||er,  S,  slingrande  irrgSng;  bug. 

tig  väg,    —rons,  a.  ormande,  krokig. 
Meaning,  8,   afsigt,  mening,  uppsSt; 

bemärkelse.    — less,  a.  betydelselös. 
Meanness,  s.  medelmSttighet;  linghet; 

nedrighet;    gement  tänkesätt;  karghet. 
Measled,  a.  finnig;  sjuk  af  messling. 
Measles,  S.  messling;  svinkoppor;  ma» 

sur  i  träd. 

Measnrljable,  a,  mätiig.  -ableness, 

8.  mätlighet.  -»6,  8»  mStt;  mSl,  mEl- 
käril;  mSttstock;  meter  (i  vers);  takt 
(i  musik) ;  mStta,  hofsamhet.  — ,  V.  a, 
mäta;  rätta,    to  -  hacJc,  gS  tillbaka. 

-eless,  a,  omattiig.    -ement,  s. 

mätning;  ett  skepps  drägtighet.  -er, 
8.  mätare;  landtmätare.  — ilig,  s» 
mätning,  raätkonst.  — ing"Clia!li,  8» 
mätarekedja,  -ing- tape,  8,  mätsnöre. 
Meat,  8,  mat,  spis;  köttmat.     -cliOp* 

per,  8,  hackknif.  -Offering,  8, 
spisoffer,  -pie,  s.  köttpastej,  -screen, 

8.  matskSp,  skafferi.    — y,  a.  köttfull, 

Meathe,  s.  mjöd, 

Mecbanllic,  -ical,  a,  mekanisk;  fc5r« 
aktlig,  ringa.  — ,  8*  handtverkare.  me. 
chanies,  pl,  mekaniken.  -icalncsS, 
8.  mekaniskt  sätt;  rörels©  utan  för» 
stSnd.  -ician,  s,  mekanikus.  -Ism, 
8.  mekanism,    -Istj  8,  mekanikus. 


Mechoacan 

MccllOacan,  s,  hvit  rhabarber. 

HecOUiuin,  S,  vallmosaft. 

Hodaly  8,  medalj,  skSdepenning.  — liCj 
a.  hörande  till  mynt  eller  medaljer. 
—lion,  s»  medaljong,  — list,  S,  me- 
daljkännare. 

Meddle,  v.  a.  blanda.   -,  V.  n.  (with) 

befatta  sig  med ;  blanda  sig  1.  — SOlue, 
a.  onödigt  beatällsam,  Qäskig. 
Medial,  a.  medelbar. 

Median,  a.  medelstor,    -paper,  s. 

medianpapper.  [bröstet  midt  i  tu. 

Mediastine,  s.  T,  hinna  som  delar 
Mediatjje,  a.  midtemellan;  mellankom- 

mande,  mäklande ;  medelbar.    —,  V.  a. 

mäkla,   bemedla;    bilägga.     — ,  V,  n. 

ligga    midt    emellan;     vara    medlare. 

-ely,  ad,  medelbart,     -ion,  S,  be. 

medling;      mellankomst ,     medverkan; 

förbön.     —Or,   s,   medlare,    mäklare; 

förebedjare.     -Orial,  -Ory,  a.  med- 

lare  tillhörig.     -Orsllip,  5.  medlare- 

embete.  -reSS,  ~rix,  S»  medierska. 
Medic,  s.  lucern. 

Mödic|[able,  a.  läkbar,  botlig.    -al, 

a. 'medicinsk.    — ailieilt,-^.  läkemedel. 
— amcntal,  a.  medicinsk,  helsosam, 

—aster,  s.  qvaoksaifvare.  -ate,  V.  a. 
blanda  med  medikaraenter.  -ation, 
8,  försättning  med  läkemedel;  kur. 
-inable,  a.  helsosam;  helande.  -llial, 
a.  medicinsk,  tjenlig  i  medicin.  — ine, 
S.  medicin,  läkarekonst;  läkemedel. 
Medillety,    S,    mellanstSnd;     halfpart. 

-ocre,  a.  medeimSttig.    -ocrity,  8. 

raedelmSttighet,  medelmStta, 
Meditat||e,  v.  n.  utgrunda,  tänka  efter, 
",  V.  a.  öfverlägga,  öfverväga ;  be- 
grunda, -lon,  s.  betraktelse;  andakt; 
djupsinnighet.  -Ive,  a.  betraktande, 
begrundande,  tankfull. 

Mediterranean,  a.  som  ligger  midt  i 

ett  land.     the  -  sea,  Medelhafvet. 
Medium,  s,  medelväg;  medel,    at  a  -, 

efter  medeltalet,  permedium.    -I)ap0r, 

5.  medianpapper. 
Medlar,  s.  mispel;  mispelträf^. 
Medley,  s,  blandning,  röra. 
Medullary,  s.  mergaktig.  '^mhstance, 

hjernans  kärna. 


Melting 


2f5 


Medusa,  S.  manet  (fisk). 

Meed,  5,  belöning;  g§fva;  förtjenst. 
— ,  v.  a,  förtjena. 

Meek,  a.  mild,  saktmodig;  from;  öd^ 
mjuk.  — ,  V.  a,  förödmjuka.  -neSSj 
saktmod,  ödmjukhet. 

Meer,  a,  idel,  bara,  pur. 

Meet,  a.  tjenlig;  beqväm,  passande. 
-nesS,  5.  lämplighet,  beqväralighet; 
riktighet. 

Meet,  v.  a,  mSta,  rSka;  angripa.  -, 
V.  n.  träffas;  samlas;  drabba  tillsam- 
mans; gS  halfva  vägen.  —ing,  S. 
möte,  stämma;  sammanträde;  samman- 
lopp.  -ing-hOUSe,  S.  dissentemas 
församlingshus.  -ing-plaCO,  S.  sam- 
lingsplats. 

Meiny,  s.  rad,  svit,  följd. 

Melaiiipode,  S.  svart  prustrot. 

MelancholHic,  a,  mjeltsjuk,  svärmodig. 
— ist,  S.  hjertängslig  person.  — y,  3. 
melankoli,  svSrmodighet.  — .  a.  svär- 
modig, olycklig. 

Melilot,  S,  melotengräs. 

MeliOra||te,  v.  a.  förbättra,  uppodla. 
-tion,  S,  förbättring. 

Mell||ean,  -eous,  a.  söt  som  honing. 

-iferOUS,    a.     som     gifver     honing. 

— iflc,  a.  frambringande  honing.    — ift* 

cation,  S.  frambringande  af  honinrj. 

-ifluence,  S.  honingsflöde;  öfverfiöd 

pä  honing,     -ifluent,  -ifluOUS,   C5. 

flytande  af  honing;  honingssöt. 
Mellow,  a,    mogen,  mör;    lucker,  lö3 

(jordmän);  Ijuf  (ton);  rusig.     -,  V.  n. 

mogna;  bokna,     — ,  V.  a.  göra  mjuk, 

göra    mogen.      -neSS  ,    S.    mognad; 

mörhet;  lenhet.     — y,  a.   mjuk,  mild. 
MelOJIdiOUS,  a.  melodisk,  välljudande. 

-dionsneSS,    S,    välklang;    välljud. 

-drame,  S.    melodram    (deklamation 

under  musik),     —dy,  s.  melodi. 
Melon,  8.  melon,    -tllistle,  8.  melon. 

tistel. 
Meit,   V.   a.   smälta,   gjuta;    upplösa; 

intaga,    röra;    slösa.     -,  V.  n,  blifva 

flytande;    intagas  af  medlidande  i    för- 

smäkta.  -able,  a.  smäitbar.  -able- 

nesS,  S.  sraältbarhet.   -ing,  a.  smäl- 
tande;   rörande.       -.    s.   smältning. 


246      Melting-house 

>ing-honse,    «.    smälthits,    gjuteri. 

-ing-pot,  s.  smältpanna. 
Melwcl,  8,  kabiljo, 
Moillber^   8»    lem,   ledamot;    medlem; 

afdelning. 
Hombrane^  S.  hinna,  tunn  hud.  -OOS, 

a,  bestSende  af  hinnor. 

Membrottoy  s.  T.  iitet  stöd. 

Memoir^  8,  anteckning;  tankebok;  an* 
märkning,  memoirs ^  pi,  historiska 
handlingar. 

HeillOrllable^  a,  minnesvärd,  märk- 
värdig. — andumj  $.  promemoria. 
-andum-bOOk,  s.  minnesbok,  -ati* 
V©j  a»  hörande  till  minneagSfvan.  — 
power,  minne.  ~ialj  $.  memorial; 
inlaga;  Sminnelse;  uppsats;  erinran. 
— ,  o,  som  tjenar  till  åminnelse,  — ia- 
lisf^  8,  memorialskrifvare.  — ize^  V.  a, 
uppteckna.  — y,  8.  minne,  minneskraft; 
hSgkomst,  erinran;  uppmärksamhet. 

Men,  8,  pL  af  man,  folk,   -pleaser, 

8,  Sgontjenare. 

Menac||e,  s,  hot,  hotelse.  -,  v,  a.  hota. 

-ing,  8,  hotelse,  [nageri. 

Henage,  s,  hushållning,  -ry,.*.  me. 

jHend,  v,  a,  laga,  lappa,  flicka;  bota; 
förbättra ;  befordra;  förstärka.  — ,  v.  n. 
blifva  bättre ;  komma  sig  före.  —able, 
a.  förbätterlig,  som  kan  botas,  -©r,  s. 
forbättrare,  flickare.  -ing,  -ment, 
5.  förbättring.  [lögnaktighet,  lögn. 

Mendacillons,  a.  lögnaktig,    -ty,  s. 

Mendi||cant,  a.  tiggande.  -,  S,  tiggare ; 
tiggaremunk.     — city,  5.  tiggeri. 

Menial,  a,  huslig,  -  servant ^  hus- 
dräng; piga,  —,5.  tjensthjon,  domestik. 

Meninges,  S,  pl,  hjemhinna. 

Meniver,  5.  art  grSverk,  [derna. 

Menology,  s,  förteckning  öfver  mana- 

MenOW,  8,  ärlitsfisk. 

Mensal,  a,  hörande  till  bordet. 

Menstrullal,  a,  mSnadlig;  T,  upp. 
lösande-  — OUS,  a.  mSnadlig;  som 
har  mSnadsrening.  —  eruptions,  mä* 
nadsrening. 

Mensnrallbility,  s.  mätiighet.   -ble, 

a.  mätlig;  mätbar.  ~1,  a,  hörande 
till  mätt  ell.  mSl,  -te,  v,  a,  mäta, 
afm&ta»    — tion^  8,  mätning. 


Meritorious 

Mental ,  a.    inre ;  andelig.     -  pOWer, 

själens  kraft.  (omnämna. 

Mention,  s*   omnämnande.     — ,  V.  O, 
Mentor,  s.  mentor,  ledare. 
Mephitical,  a.  stinkande;  giftig. 
Meracious,  a.  lutter,  klar;  stark. 
Mercallntile,  a.   hörande  till   handel» 

— turö,  8,  köpenskap, 
Mercenaljriness ,  S,   falhet;   vinnings. 

lystnad.     — ry,  a.   sal  för  penningar; 

vinningslysten,    — ,  8,  soldat ;  legohjon ; 

egennyttig  menniska. 
Mercer,  8.  krämare;  sidenkrämare.   — Yj 

8.  kramhandel,  kramvaror. 
Merchandise,   S,   vara,   handelsvara; 

handel.     — ,  r.  n.  handla,  köpslaga. 
Merchant,  S.   köpman;   handelsskepp. 

-able,  a,  säljbar,    -goods,  5.  pl. 

handelsvaror,  gods.    ~ly,  ad,  pä  köp» 

mansvis.      -man,    8,    kofferdifartyg, 

handelsskepp.      — tailor,    8.    klädes- 

krämare;  kramhandlare, 
Morci||ftll,  a.  barmhertig,  medlidande; 

god,  -fölneSS,  S.  nåd,  barmhertighet. 

-less,  a.  obarmhertig.     -lessness% 

S.  obarmhertighet, 
Mercnr||ial,  a.  bestSende  af  qvicksilfver; 

liflig,  lätt.    — y,  8.  qvicksilfver;  qvick- 

het*  posttidning ;  bingelgräs.  — V^w^er, 

safran. 
Mercy,  s»   barmhertighet;  medlidande; 

mildhet;  förlåtelse;  godtfinnande.  -seat, 

T,  8,  nädastolen. 
Mere,  S.  kärr ;  gräns.  -StOnO,  5.  rSsten. 

Mere,  a.  idel,  bara,  pur.    -ly,'ac?. 

blott,  endast. 

Meretricious,  a.  liderlig,  förförisk, 
-ness,  S,  liderlighet;  horaktighet; 
falskhet. 

Merganser,  s.  vrakfSgel,  kor^gel. 

Merge,  v.  a.  doppa.    — ,  v.  w.  gä  under, 

Meridlllan,  a.  sydlig;  hörande  till 
raiddagen.  — ,  5.  meridian,  middags» 
linie;  *  högsta  grad,  -an-line,  8, 
middagslinie,  — Onal,  a.  liggande 
mot  söder. 

Merils,  3,  pl»  qvarnspel. 

Merit,  5.  förljenst,  värdighet;  belöning; 
ansprSk.  — ,  V.  «.  förtjena.  to  -  of, 
göra  sig  förtjent.     -able,   -OriOUS, 


Meritoriousness 

kL  som  förtjenar  belöning.  -OriOHS» 
ness,  S.  värdighet  till  belöning. 

Herie,  s.  koltrast. 
Merlin,  s.  lärkfaik. 
Dlerlin^,  s.  hvitiing  (fisk). 
Mermaid,  s.  hafsfru,  sjörä.   -headj  #. 

.  ^öborre.     -trumpet,  S,  hafasnäcka. 
Merrijimake,  S,  tidsfördrif,  lustbarhet. 

— ,  V,  n,  roa  sig.    — Ment,  8.  rolighet, 

lustighet.     ^nesS,  8.  munterhet,  gladt 

lynne. 
Merry,  a.  lustig,  glädtig;  rolig,  skSmt- 

sam.      — aildrew,    s.    narr,    arlekin. 

-grig",    8.    putsmakare.      -tale,    8. 

lustig  historia.     -tliOUgllt,  8,  rain- 

nesbenet,     bröstbenet     pS     en     fSgel. 

—wing,  8,  knott,  smR-raygg. 
Mersion,-  S.  doppning.  [synes. 

Meseems,  v,  r.  impers.  jag  tycker,  mig 
Mesentcr||ic,  a,  hörande  till  tarmkäxet. 

— y,  8.  tarrakäxet,  tarmhinnan. 
Mesh,  8.  maska  (i  ett  nätt).     -,  V,  a, 

fSnga  i  nät,  snärja;   fastna.     — y,  a. 

nätforralg,  full  med  maskor. 
Meslin,  *.  blandsäd. 
Mess,  8,  maträtt;  portion;  forlägenhet; 

T,  backlag.'     — ,  v.  n.  äta,  gpisa;   T. 

skaffa,  —mate,  8.  bordskamrat,  spis- 
sällskap. 

Messljage,  s.  bud,  budskap,  -enger, 

8.  bud,  budbärare,  sändebud;  kansli- 
bud;   jT.  vantknopp;  löpare. 

Messiah,  8,  Messias. 

Messieurs,  8,  pL  mine  herrar. 

Messuage,  S,  ladugSrdshemman;  litet 
hus. 

Meta||basis,  8.  T.  sprSng,  6fvergSng. 
-carpal,  a.  hörande  till  handlofven. 
-carpus,  8.  T,  sjelfva  handen. 
-Chronism,  S.  fel  i  tidräkningen. 

Metage,  8,  kol  mätning;  mätarepennin- 
gar for  stenkol. 

Mctal,  8,  metall;  mod.  -llC,  a.  me- 
tallisk;  soiä  angSr  metaller.  — life» 
rons,  a.  som  frambringar  metall. 
-line,  a.  metallisk.  -  water,  mi- 
neralvatten, -list,  8,  metallurgist. 
— lOgrapliy,  S.  beskrifmng  om  me- 
taller,  -lurgist,  S.  en  som  afhandlar 
om   m«tÄllerna.     -lurgyj  8,   emält» 


Mew 


24? 


konst,  metallurgi,  -mail,  8.  tenn* 
gjutare;  kopparslagare. 

Meta||morphOSe,  v.  a,  omskapa,  forma 
om.  — morphosis,  8.  omskapande, 
förvandling,  -phor,  8,  T.  metafor, 
fSrblomraeradt  talesätt.  -phoric, 
-pllOrical,  a,  metaforisk,  flgurlig. 
-phrase,  S,  bokstaflig  öfversöttning. 
—physical,  a? juetafysisk ;  öfvema» 
turlig.  -physician,  «.  metafysikus. 
-physics,  8.  pl,  metafysik.  -Stasis, 
8.  omflyttning,  kastning,  -tarsal,  a. 
hörande  tUl  fotbladet.  -tarsUS,  B. 
fotblad,.  fotsSla.  -thCSlS,  8,  bok. 
stäfvers  omflyttning. 

Mete,    17.    a.    mäta;    (at)    sigta    pÄ. 

-wand,  -yard,  s.  mätstSng. 

Metempsychosis,  b,  själavandring. 

Meteor,  «.  meteor,  lufttecken.  -OlO» 
gical,  a.  meteorologisk.  -OlOglst,  8, 
en  som  studerar  meteorer  etc.  — Ology, 
8,  meteorologi.     — OUS,  a.   meteorisk, 

Meter,  8.  meter.  [flyktig. 

Metheglin,  s.  mjöd. 

Methinlis,  (för  /  think  ell.  it  seems 

to  me)  det  synes  mig,  jag  tycker. 
Method,  8,  metod  ;  ordning;  sätt.    -Ic, 

— ical,  a.  metodisk;  ordentlig.  — Ism^ 

8.  metodistiska  sektens  lära. 
Mcthought,   (for  /  thought  ell.  it 

appeared  to  me)  jag   tyckte,    mig 

syntes. 
MetO]|nymical,    a.    namnförvexlande. 

— nymy,   S.   namnforvexllng.      — pO» 

SCOpy,  8,  spSdora  af  ansigtsdrageu. 
Metre,  S.  stafvelsemStt,  metrum. 

Metrical,  a.  metrisk. 
Metro||meter,  s.  taktmätare.  -polls, 

8,  hufvudstad.  — politail,  a.  hörande 
till  en  hufvudstad;  ärkebiskoplig.  — 
"bishop,  ärkebiskop.  —  city ,  ärke» 
biskopssäte.     — ,  5.  ärkebiskop. 

Mettle,  8.  ämne,  materia;  eld,  lifligbet; 
mod;  rikedom,  -d,  — SOme,  O.  mo« 
dig;  munter;  liflig;  eldig;  yster. 

Mew,    8.    kOrg;    bur;    mSke,    fiskmSs; 

jamning,  kattskri.     — ,  v.  n.  jama  som 

kattor;    fälla   fjädrame,    håren,    hor* 

nen  etc;   ömsa  skinn.     «•»  V*  a.  la» 

ärra,  Loat&Qga. 


2m 


Mewl 


Mdirl;  V.  n,  strika,  grSta. 

MeiTS^  8,  pL  stairum.    the  king's  -, 

konglig  bofstal. 

Mezereon,  s.  källarhåls  (drt). 

Mezzanine,  S,  mellanvämng, 

MezzotintO,  3.  svartkonst  (gravyr). 

Sliasm^  5.  smittgift ;  giftigt  Snga ,  pest* 
luft. 

Mica,  8.  glimmer.  -Ceons,  a.  glimmer, 
aktig. 

Michaelmas^  S.  Mikaelsmessa ;  Mi- 
kaelsfest. 

MiCrO||COSni,  S,  llten  verld ;  menniskan. 
-meter,  S,  T.  mikrometer.  -SCOpe, 
8,  förstoringsglas,  mikroskop.  ^SCOpiC, 
8,  horande  till  mikroskop^  som  ej  kan 
ses  utan  mikroskop. 

Jilid,  a.  midtuti  belägen.  — ,  8»  midten. 
-age,  8,  medelSlder.  -COUrse,  s. 
halfva  vägen,     —day,  8,  middag. 

Midding,  5.  gödselhög,  dyngstack. 

Middle,  a.  medlerst,  mellankommande. 
— ,  *,  medlersta  delen,  —aged,  a. 
medelåldrig,  -finger,  8,  långfinger. 
—man,  5.  medlare,  beraedlare.  — most, 
a.  medlerst.     —sized,  <x.  lagom  stor. 

Middling,  a.  medelmåttig;  lagom  stor. 

Midge,  8,  mygg. 

Midland,  a,  medelländsk.  the  —  «ea^ 
Medelhafvet. 

Midleg,  8,  tgockben,  vada. 

Midlent,  «.  midfasta. 

Midmost,  a.  medlerst. 

Midnight,  a.  midnatt  -,  a.  midnattllg. 

Midriff,  ä.  T.  diafragma,  mellangärdet. 

Midship,  8,  midskepp,  medlersta  delen 
af  ett  skepp.  — heam,  8*  midskepps* 
balk.  — ftrame,  8»  midskeppsspant, 
nollspant.  — man^  «.  ejökadett.  — S^ 
ad,  midskepps. 

Midst)  a.  medlerst,  midti.  »,  tf.  det 
medlersta,  medelpunkten. 

Midstream,  8»  strömfåra. 
Midsummer^  %,  midsommar»  sommar- 

solatänd. 

Midward,  ad.  midt. 

Midyray,  s.   balfva   vägen;   mellanvSg. 

— ,  a,   midtemellan  belägen.     — ,  oå, 

halfvägs. 
Midwife^  8,  barnmorska.    -^  V.  a«  f^r* 


Milkwort 

lösa.    -ry,  o.  barnfbrlofisnlngskonctt 

barnmorskesyssla.  [stånd. 

Midwinter,   *.    midvinter;    vintersol. 
Mien,  «.  min,  åtbörd. 
Miff,  8»  missnöje. 
Might,  8.  makt,  förmåga ;  kraft.  -lueSS, 

8,  makt,  förmåga;  anseende,     -y,  a. 

mäktig,  väldig;  häftig;  öfvermättan  stor. 
Might,  imperf.  af  may. 
Mignonette,  8,  luktreseda. 
MigratJle,  v.  w.  flytta,  bortflytta.  -ion, 

8.   utvandring,   flyttning.     -Ory,  a. 

vandrande,  resande. 
Milch,    a.    mjölkgifvande ;    af    mjölk. 

-COW,  8,  nyöikko.    -hearted,  a. 

vekhjertad. 
Mild,  a.  mild,  god,  saktmodig;  Jjuflig. 

— ness,  5.  mildhet,  saktmod ;  lindrighet. 
Mildew,  8.  honingsdagg ;  brand  på  säd. 

— .  V.  a.  förderfva  genom  honingsdagg ; 

orsaka  sot  pä  säd. 
Mile,   8.   mil   (engelsk),      -StOXie^   8, 

milsten,  milstolpe. 
Milfoil,  8,  rölleka,  renfana. 
Miliary,  a.  lik  hirs.    -  fev&r,  frlsel, 

fläckfeber,     the  -  glands,  pi»   hirs- 

akrofler. 

Mili||ce,  8.  krigsväsende,    -tancy,  s, 

8,  krigsstånd,  -tant,  a.  stridande, 
'fåktande.  -tar,  -tary,  a.  militarisk ; 
krigisk,  — ,  8,  militär,  -tåte,  v.  n, 
strida,  kriga.  -tia,  8»  krigsfolk; 
milis;  beväring. 
Milk,  5.  mjölk.  -,  V.  a.  mjölka. 
—fever,  5.  mjölkfrossa,  mjölkfeber. 
— honse,  S,  mjölkkammare,  -iness, 
8»  mjölkaktighet.    -livered,  a.  rädd, 

feg.  -maid,  s.  mjölkflicka,  -man, 
8.  karl  som  säljer  mjölk.  — pail,  8, 
stäfva,  mjölkstäfva.  —pan,  8.  mjölk» 
bunke.  -pOttagO,  6.  mjölksoppa. 
-score  5  s.  mjölkräkning.  — fcJOp,  «• 
narr;  dufunge;  föraktlig  karl  som 
regeras  af  sin  hustru.  — tOOth^ 
8,  mjölktand;  fåltand  (hos  hästar). 
-trefoil,  8,  sandling,  knytningsört. 
-Yetch,  8.  oäkta  lakritsört.  -Weed, 
8,  vargrajölk  (ört),  -whito^.^.  mjölk- 
hvit,  mjölkfärgad.  -WOman,  8.  mjölk» 
hustru  som  säljer  mjöllr,    — WOrtj  9» 


Milky 

fSgelört;  Marias  lin.  -y^  Cl»  injölkig, 
mjölkaktig;  klemig,  veklig.  -yway, 
9,  vintergatan  pä  himmelen. 
Hill  9  s,  qvam;  mejsel  (huggjern).  -, 
V.  a,  mala;  slä  prägel  pä  mynt; 
prygla,  slä;  mSrbulta.  —beetle,  5. 
brödätare  (insekt).  -Clack,  -clap- 
per, 8,  qvarnsko.  -COg,  $.  T, 
qvarnhjulskugge.  —dam,  s.  qvam- 
dam ;  damlucka,  -dnst,  s.  mjöldoft. 
—er,  8.  mjölnare.  -'s-thumh ,  sten- 
filmpa  (fisk),  -handle,  s»  qvamvinge. 
—hopper,  S.  qvarntratt,  qvarnöga. 
»leat,  8,  qvarngraf.  -pond,  ». 
qvarndike.  -Stoue,  5.  qvarnsten. 
-tooth,  S.  oxeltand.  -wright,  3, 
qvarnbyggare. 

Hille{|narian,  s.  T.  kiiiast.    -nary, 

a,  som  innehåller  tusende.  -,  3.  tid- 
rymd af  tusen  Sr.  — nnial,  a.  tusen- 
årig, -nnium,  5.  Srtusende;  Christi 
tusenSriga  rike.  -pede,  s.  grSsugga. 
-pora,  8.  trattkorall,  -sliual,  a. 
den  tusende;  tusenfaldig. 

Millet,  s.  hirs.    -grass,  s.  mvskegräa. 

Milliary,  8,  milstolpe. 

Millimeter,  8,  millimeter. 

Millin  er,  9.  nipperhandlare ;  nipperhand- 
lerska.     — y,  8.  nipper,  grannlåts  varor. 

Million,  num,  million,     -ary,    s. 

millionär,  -th,  a,  den  tiohundra- 
tusende. 

Milt,  s,  mjelte;  rojölke  pä  fisk.  -er, 
8.  mjölkfisk.     -wort,  3.  mjeltört. 

Mime,  5.  plckelhäring;  gycklare.  — , 
V.  n.  tokas,  galnas,  bära  sig  tokroligt 
fit.  -sis,  3.  efterhärmning.  -tic, 
a.  fallen  for  härmning. 

Mimic,  a.  mimisk.  — ,  S.  fars,  lust- 
spel; gyckel.  -,  V.  a.  härma;  för- 
löjliga, -al,  a.  gyckelaktig,  -ry, 
5.  gyckleri;  löjlig  efterapning.  — S, 
3.  pl,  mimik. 

Mimosa,  s.  akacia. 

Minaret,  5.  liten  torn. 

Minatory,  a,  hotande. 

Mince,  v,  a,  hacka  sönder;  skräda  ord. 
-,  V.  n.  göra  sig  till,  vara  sipp ;  sätta 
munnen  i  kyrklag.  to  -  the  matter, 
bruka  omsvep.     — pio,  3,  jultårta. 


Ministration       249 

Mincing,  a.  affekterad,  tillgjoid.  -ly, 
ad,  styckvis,  stycktals ;  ytligen,  ytligt. 

Mind,  8.  sinne,  häg,  mening;  minne; 
förstånd;  vilja,  böjelse;  föresats.  I 
have  a  —  to,  jag  skulle  gerna  vilja,  to 
]gut  in  — ,  pS minna.  — ,  V.  a.  betrakta, 
märka ;  sköta,  vSrda ;  påminna ;  ärna ; 
ämna.  -ed,  a,  sinnad,  benägen. 
—föl,  a.  aktsam,  sorgfällig ;  som  min- 
nes, som  kommer  ihåg.  -falness,  8, 
aktsamhet,  sorgfällighet.  -lesS,  a. 
oaktsara,  obetänksam  ;  liflös.  — lOSS- 
ness^,  3,  oaktsamhet,  efterlätenhet. 
-stricken,  a.  rubbad  till  sina  sinnen. 

Mine,  pr.  min,  mit,  mina. 

Mine,  8,  grufva,  bergverk ;  T,  mina.  -, 
V.  a.  minera ;  undergräfva.  -digger, 
3,  malmbrytare,  grufarbetare.  —pit, 
8.  malmgrufva.  -r,  8,  bergskarl, 
grufarbetare;  minor. 

Mineral,  s,  mineral,  malm.  -,  a, 
mineralisk,  malmaktig.  -COUrt,  8, 
bergskollegium,  -ist,  3.  mineralog, 
bergsman.  — ized,  a.  mineraliserad, 
förenad  med  svafvel.  — Ogist,  8. 
mineralog,  bergsman.  — Ogy,  8,  mi- 
neralogien,  läran  om  me^taller. 

MinCTer,  8.  grSverk. 

Mingle,  8.  blandning;  mischmach.  — , 
V,  a.  mänga,  hopröra.  — ,  V.  a.  blanda 
sig.     -mangle,  s,  mischmasch. 

Minia||te,  v,  a.  mala  röd,  färga  röd. 
— ture,  8.  miniatur;  miniaturmfilning. 

Minikin,  8.  dverg,  pyssling. 

Minim,  8.  dverg;  erlitsfisk;  half  not  I 
musik ;  franciskanermunk. 

Mining,  8.  minering;   bergsbruk. 

Minion,  8.  gunstling,  favorit;  morsgris; 
nickhake  (kanon),  -like,  — ly,  a, 
tillgjord.     —ship,  s.  smicker. 

Minious,  a.  blekröd,  mönjeförgadv 

Minish,  v.  a,  förminska. 

Ministjjer,  8,  minister;  prest;  verktyg; 
sändebud.  — ,  v.  a.  gifva;  utdela. 
-,  V.  n.  tjena;  bota.  -erlal,  a. 
igenande;  angående  ministern  ell-  mi- 
nisterium; hatande  till  en  prests  em- 
bete.  -rant,  a.  tjenande,  -ration, 
ff.   embete,   tjenst;   gudstjenstecs   för- 


250  Ministry 

valtnlng.  -ry,  s.  fSrvaltning ;  mini» 
ster;  syssla;  medverkan, 

Miniam,  s,  mönja. 

Minnow,  S,  erlitsfisk;  himdgädda. 

Minor,  a.  mindre,  ringare;  minderSrig; 
yngre,  — ,  S,  minderSrig;  andra  satsen 
i  syllogismer.  —ate,  V.  a.  forringa. 
— atiOn,  S,  förminskning,  -ite  ,  S. 
minorit,  franciskanermunk,  — ity,  5. 
litenhet;  mindre  antal;  minderårighet, 
omyndighet. 

Minster,  s,  klosterkyrka;  domkyrka. 

Minstrel,  S.  musikant;  spelman,  ~sy, 
8.  spelmän,  musikanter;  spel,   musik. 

Mint,  S.  mynt,  mynthus;  mynta  (ört) 
—,  V.  a.  mynta ,  prägla ,  slä  mynt ; 
dikta,  -age,  $.  mynt;  myntafgift. 
—man,  S.  myntarbetare. 

Mlnnend,  S.  öfra  talet  i  subtraktion. 

Minuet,  s.  menuett. 

Minute ,  a.  liten  ;  noggrann ;  afkortad, 
— ,  8»  minut;  ögonblick;  koncept,  ut- 
kast; anteckning.  — ,  V.  a.  göra  ut- 
kast ;  Inprotokollera  ;  anteckna. -book, 
8,  anteckningsbok.  — glflSS,  S.  sandar 
80m  visar  minuter,  —hand,  S.  mi- 
nutvisare, -linö,  s.  T,  logglina, 
—ness,  5.  litenhet;  obetydlighet;  nog- 
grannhet,    -watch,  S.  minut-ur. 

Minx,  s,  lustig  flicka  ell.  snärta. 

Mlny,  a.  underjordisk. 

Mirable,  a.  beundransvärd. 

Miracle,  S.  under,  underverk,  järtecken. 
—monger,  s.  undergörare. 

Miraculous,  a.  underbar,  förundrans- 
värd.     -neSS,  S.  underbarhet. 

MiradOr,  S,  altan,  balkong. 

Mirage,  S.  luftspegling,  hägring. 

Mire,  S,  slem,  puss,  dy.  — ,  V.  a.  ned- 
smutsa, besudla.  — drum,  S.  rördrum. 

Mire,  «.  myra. 

Miriflcal,  a.  underbar. 

Miriness,  S.  smuts,  orenlighet. 

Mirk,  Mirksome,  a.  mörk,  dyster. 

Mirror,  s.  spegel;   mönster.     -OrC,  S. 

jemglitter.     -StOnO,  s.  selenit. 
Mirth,  S,    lustighet,    glSdtighet;    fröjd. 

-fal,    a.  munter,    glad.     -IcsS ,  a. 

olustig;   bedröfvad. 
Miry,  «.  oren,  smutsig;  lerig. 


Mischiefmaker 

MisaCCeption  ,  s.  missfSrstSnd ,    miss. 

tydning. 
Misadventure,    s,    mismile,    oJycsa; 

vSdadrSp.     -d,  a.  olycklig. 
Misadyice,  S,  elakt  rSd;    falsk    berät- 
Misadvise,  v.  a.  råda  illa.  [telse. 

Misaffect,  v.  a.  ej  tycka,    -ed,  a. 

elaktlynt. 

Misaimed,  a.  illa  sigtad. 
Misalliance,  s.  mindre  passande  gifle. 
MlsanthrOp||e,  .«?.  misantrop,  mennisko. 

hatare.     — y,  s,  folkskygghet,    menni- 

skohat. 
Misapjlplication ,   8,  missbruk,   elakt 

användande,    -ply,  V,  a.  missbruka, 

illa  använda. 

Missapprcllhend,  v.   a,   missförstS; 

orätt    fatta.      -hCUSiOU,  5.  missför- 
stSnd, 
Misascribe,  v.  a.  orätt  tillskrifva. 

Misassign,  v.  a,  illa  anvisa. 

Misattend,  v.  a,  försumma, 
Misbecomlle,  v,  a.  misskläda,   -ing, 

a.  oanständig. 

Misbegotten ,  a.  föda  af  oäku  säng. 
Misbehajlve,  v.  n,  bära  sig  nia  St. 

-ved,  a.  osedig,  ohyfsad.  -lOUr, 
8,  dSlig't  uppförande,  osedighet, 

Misbelie||f,  $.  otro,  vantro,  tvifvelsmSl. 
-ve,  V.  71.  icke  tro,  -ver,  5.  van- 
trogen,  irrlärig. 

Misboding,  5.  elakt  tecken, rerbetydelse, 

Miscalculajlte ,  v.  n.  missräckna  8ig. 
—tion,  s.  missräkning. 

Miscall,  v.  a.  orätt  benämna. 

Miscarjjriage,  s.  förseelse,  förbrytelse; 
felslag,  olycklig  utg^^ng ;  missfall.  — ry, 
V.  n.  misslyckas,  slå  illa  ut ;  gå  för» 
lorad,  förkomma;  få  missfall. 

Miscast,  v.  a.  räkna  falskto 

Miscellajlne,  s.  biandsäd.    -neous, 

a.  blandad-  -nCOUSUesS,  8,  bland- 
ning;  sammansättning,  —ny,  a.  blan- 
dad; sammandragen.  — ,  S.  blandning, 
samling,  miscellanies,  pl.  blandade 
skrifter. 

Mischance,  s.  olycka,  olyckshändelse. 

Mischief,  S.  ofog,  skada,  förolämpande; 
olycka:  illfund.  -maker,  s.  olycka, 
stiftare. 


Mischievous 

MischieTOUS ,    a.  skadlig;    skalkaktig. 

— ness^  S»  skadlighet;  ondska. 
Miscible,  a.  som  kan  blandas. 
Miscijjtation,  5.  orätt  anförande,    -te^ 

V.  a.  anföra  falskt. 
Hisclaim^  8.  ograndadt  ansprSk. 
HiBCOmpu  II  tation  ,    a.    missräkning. 

-te,    v.  a,    räkna    falskt.     -,    V.  ii. 

Liissräkna  sig,  förräkna  sig. 

Misconjjceit,  s.  falskt  begrepp,  -ceiye, 

v.  a.  orätt  fatta.  -CeptiOll,  S,  vill- 
farelse, missförstSnd.  — dlict,  s.  ill- 
fund  ;  dSiigt  uppförande.  — ,  V.  a.  illa 
förvalta.  — ,  v.  n,  dSligt  uppföra  sig. 
— jecture,    s.   felaktig    gissning.     -, 

V.  a.  &  n,  gissa  galet,    -structioii, 

8,  felaktig  utläggning;  raisstydning. 
-Strue,  v,  a,  misstyda,  förvända. 
—tent,    v,  a.    göra    missnöjd.     — tl- 

nnance,  «.  afbrott. 
MIscoansel,  v.  a,  gifva  elakt  rSd. 
Miscount,   v,  n,  fijrräkna  sig.     -ing, 

s.  räknefel. 

Mlscre||ancy,5.otro;  irriärighet.  -an t, 

c.   otrogen;   affällig;    elak   menniska. 

— ated,  a,  vanskaplig. 
Misdate,  v.  a.  datera  orätt. 
Misdeed,  s,  missgeming,  missdSd. 

Misdeem,  v.  a.  döma  orätt. 
Misdemean,  v.  a.  to  -  one*s  self, 

uppföra  sig  illa.   -OUr,  8,  fel,  brott; 

embetsfel,  förbrytelse. 
MisdeTOtion,  s.  vidskepelse ;  skenhelig- 
Misdirect,  v.  a.  missleda.  Ihet. 

Misdistinguish,  v,  a.  urskilja  galet. 
MisdO,  v.  W.  misshandla;  fela,  förgä  sig. 

—er,  8,  missdSdare;  missgerningsman. 

-ing,  8,  missdSd. 
Misdoubt,  8,  misstanke;  villrSdighet. 
Ml  se,  5.  jT.  slutdora ;  rättegSngskostna- 
Misease,  8,  misshag.  [der. 

Misemploy,  v,  a.  illa  använda,  -ment, 

8,  missbruk. 

Miser,  «.  girigbuk,  smuigrEt.    -able, 

a.  eländig,  ömklig;  olycklig;  snål. 
-able^ess,  5.  uselhet,  elände;  snSl- 
het.  —ere,  8,  tarm  vred  (sjukdom); 
botpsalm.  — IjT,  et.  gnidaktig,  karg. 
— y,  8.  elände,  uselhet,  jämmer. 

Misesteem,  a  förakt. 


Misorderly        251 

Misfare,  S.  olycklig  händelse. 
Misfasllion,  v.  a.  vanställa. 
Misfeasance,  s.    T.  missgeming,  för. 

brytelse. 
Misform,  v,  a.  vanställa. 
Misfortune,  s.  olycka;  ofärd. 
Misgijjve,  v.  a.  befara,  ana.     -VlUg, 

8,  befarande;  tvifvelsmäl. 

Misgovern,  V.  a.  iiia  förvalta,  -ancc, 

8,  oregelbundenhet,  -ment,  S.  elak 
regering ;  utsväfning. 

Misgnidjjance,  «.  förförelse,  missled- 
ning.     — e,  V,  a.  missleda,  förleda. 

Misiiap,  8.  olycka,  olyckshändelse. 
-pen,  v.  n,  hända  olycktligtvis. 

Misliear,  v.  a.  höra  galet. 

Mishna,  s.  en  del  af  Judarnas  Talmud. 

Misinfer,  v.  n.  göra  falska  slutsatser. 

Misinform,  v,  a.  gifva  falsk  under, 
rättelse,  -ation,  s.  ogrundad  berät- 
telse. 

Misintelligence,  8.  missförstSnd. 
Misinterpret,  v.  a.  vränga,  iiia  ut- 

tyda.     — ation,"  8.  oriktig  utläggning, 

falsk  tolkning. 
Misjoin,  v,  a,  oskickligt   sammanfoga. 
Mil^udge,  v.  a.  döma  orätt.   -,  v.  n, 

bedraga  sig. 
Miskin,  «.  gödselhög. 
Mislay,  v,  a.  förlägga;  lägga  pä  orätt 

ställe.  [smSregn. 

Misle,  v.  n.  smSregna.  misling  rain^ 
Mislead,  v.  a.  villa,  förleda,  -er,  «. 
Mislen,  5.  blandsäd.  [förförare. 

Misle  toe,  S,  mistel. 
Mislike,  5.  misshag,  vedervilja.     — ,  V» 

a.  ej  tycka  om,  missbilliga,  ogilla» 
Mislire,  v.  n,  lefva  ogudaktigt. 
Misluclc,  8.  olycka. 

Mismanage,  v.  a.  illa  förvalta.  ->m6nt> 

5.  elak  förvaltning. 
Mismark,  v.  a.  orätt  utmärka. 
Mismatch,  v,  a.  illa  sammanbinda. 
Misname,  v.  a.  orätt  benämna. 
Misobserve,  v.  a.  orätt  anmärka. 
MisOllgamist,  8.  äktenskapshatare.  -gy- 

nist,  5.  qvinnohatare. 
Misopinion,  8,  falsk  mening. 
Misorder,  8.  oordning.     ~,  v,  a.  ilU 

indel^.     -ly,  o.  o  ordentlig. 


252  Mispell 

Kispellj  V.  a.  pTcrifva  fel*.  roisaskriira. 
Mispcrsuasion,  s.  faisk  tro. 

Misplace,  v.  a.  förlägga;  illa  använda. 
-inent,  S.  läggning  pS  orätt  ställe. 

Mispoint,  V.  a.  orätt  interpunktera; 
sätta  orätt  skiljetecken. 

Misprint,  v.  a.  trycka  ^let.  ~,  V.  n, 
begS  tryckfel.     -,  s.  tryckfel. 

Misprijlse,  V,  a,  vanvorda,  ralssakta, 
förakta,  — siOll,  8,  misstag,  missgrepp, 
felgrepp,  villfarelse;  förakt;  T.  for- 
tigenhet  af  ett  raedvetadt  brott. 

MispropOrtion,  S.  missforhSllande,  dis- 
proportion.  — ,  V.  a,  inrätta  utan  pro- 
portion,    —ed,   a.  oproportionerlig. 

Misquotllation ,  s.  falskt  anförande. 
-e,  v.  a.  anföra  falskt. 

Misrecite,  v.  a.  berätta  falskt. 

Misreckon,  t?,  a.  räkna  falskt. 

M.isrelal|tej  v.  a.  beskrifva  osannt. 
-tion,  s.  oriktig  berättelse. 

Misremeniber,  v.  a.  bedraga  sig  i 

sitt  minne. 
Misreport,  v.  a.  berätta  falskt,  van- 
rykta.     — ,    S.  falskt   berättelse;    van- 
rykte. 

Misrepresent,  v.  a.  oriktigt  föreställa. 

— ation,  s.  oriktig  föreställning. 
Misrule,  ^.'oordning,   orolig  regering; 

uppror. 
Miss,  8.  (titel    for  ett   ungt    ogift  frun- 
timmer); mamsel;  jungfru;  mätress. 
Miss,  8.  forlust,  saknad;    missförstånd, 

vilKarelse.     — ,  V.  a.  umbära,  sakna; 

utelemna;    Icke    träffa;    hoppa    öfver. 

— ,  v.  n.  fela.  misslyckas ;  misstaga  sig. 
Missal,  8.  messbok  (katolsk). 
Missay,  v.  a,  misssäga.  -.  v.  n.  forsäga 

sig.  [illa. 

Misseera,    v.    n.    forstälU    sig;    kläda 

Missel,  -bird,  s.  björktrast,  -dine, 

S.  mistel. 
Misserve,  t;,  a.  tjena  otroget. 
Mis-sllSpe,  v.  a,  vanskapa;  vanställa. 

— d  ,    ~n  ,    a.    vanställd ,    vanskaplig, 

—ment,  S.  vanskaplighet. 
Missile,    a.    som    kan    kastas.     — ,  S. 

kastvapen.     — diirt,  8*  kastspjut. 
Mission,  S.  ?änflnJnp   heikif^kning ;   mis- 

Äion ,  alsuilaing.     -ftiy,  8.  missionär. 


Mithridate. 

Missive,  8.  bref;  sändebud»  -,  a,  af* 
sänd.  -  letter,  sändebref.  -  wea* 
pons,  kastspjut.  fs&ga  sig. 

Misspeak,  v.  a.  tala  galet.  -,  V.n.  miss. 

Misspell,  v,  a,  stafva  galet. 

Misspend,  v.  a.  illa  använda. 

Misstate,  v.  a.  oriktigt  framställa. 

Mist 5  s.  dimma;  dunkelhet.  — ,  V.  CL, 
göra  dimmig,  -ful,  -y,  a,  töcknig, 
dimmig,  mörk.  -iness«  8.  dimmighet; 
dunkelhet. 

Mistake,  S.  misstag,  fel,  missräkning. 
-,  V.  a.  förvexla,  orätt  första.  -,  V, 
n.  misstaga  sig;  irra.  — able,  a. 
hvari  man  kan  misstaga  sig, 

Misteach,  v.  a.  orätt  undervisa. 

Mistell,  v.  a.  berätta  falskt. 

Mistemper,  v,-  a,  bringa  i  oordning. 

Mister,  s.  herre. 

Misterm,  v.  a.  orätt  benämna. 

Mistliink,  v.  a.  misstänka. 

MistllOUght,  s,  ond  tanke. 

Mistime,  v.  a.  göra  i  otid,  förpassa, 
försumma, 

Mistle,  v.  71.  duggregna. 

Mistletoe,  S.  mistel. 

Mistlike,  a,  töckenaktig,  töcknig. 

Mistranslate,  v,  a.  öfversätta  orätt. 

Mistress,  8.  matmoder;  fru,  herrska. 
rinna ;  lärarinna ;  älskarinna ;  mätress ; 
(titel)  madam,  fru. 

MlstrCSt,  s»  misstroende.  -,  V.  O. 
misstro.  — fnl,  a.  misstänksam ;  tvif- 
velaktig.  —folness,  8,  misstroende, 
tvifvelsmSl.    — less,  a,  omisstänksam. 

Mistnne,  v.  a.  förstämma. 

Misturn,  v.  a.  vrida. 

Misunderstand,   v.   a,    orätt  fatu, 

missförsta.      -ing,    8.    missforstSnd ; 

oenighet. 
Misnsage,  MIsnse,  s.  missbruk;  miss. 

handlande.     — ,  V.  a.  missbruka;    illa 

behandla, 
Mis  write,  v,  a.  felskrifva. 
Mite,  8,  mal;   qvalster,  flott:   ljugonda 

delen  af    ett  gran ;    en    half   farthing; 

solgrand. 
Mitella,  8.  biskopsmossa  (Ört). 
Mithridate,  8,  motgift.    mu3iard  -. 

lommegräs. 


Mitigant 

Mitigajlnt,  a,  lindrande,  stillande.  -tO, 
V,  a.  stilla;  blidka,  -tion^  8,  lin- 
dring, niildring.  —tlYGj  d.  lindrande, 
stillande. 

Mitre,  S,  biskopsmossa ;  hufvudprydnad. 
-dj  a,  försedd  med  biskopsmössa. 

Ml  tre,  8,  T,  hörn  af  25  grad. 

Mittens,  5.  2?^.  vintervantar;  halfhand- 

Mitteut,  a.  sändande.  [skar. 

Mittimus,  S.  arresteringsorder. 

Mity,  a., full  af  mal  ell  mot. 

Mix,  v.  a.  blanda,  röra  ihop.  — ,  V.  n. 
blanda  sig. 

Mixen,  s,  gödselhög. 

Mixtllion,  -ure,  s,  mixtur,  blandning. 

Mizmaze,  8,  irrgSng. 

Miszen,  s.  T,  mesan,  besansegel.  -bal» 
last,  8,  refvad  mesan.  -bOWliue, 
8,  halstaljan.  -brails,  8,  pl.  demp- 
gSrdingar.      -COUrse,    8.  störta    me- 

sanseglet.     ~top-galant-mast ,  8, 

•        kryssbramstäng.  -yard.  8.  mesanspri. 

Mizzllle,  v.  n.  dugga,  -ing,  8,  dugg. 

regn. 

Mnenomic,  a.  hörande  till  minnet. 
mnenomics,  pL  minneskonsten. 

Mo,  ad,  mer;  vidare. 

Moan,  8.  klagan,  jämmer,  klagogrlSt. 
~,  V.  a.  beklaga,  begrSta.  — ,  V,  W. 
qvida,  jSmra  sig.  ~ful,  a.  beklaglig; 
veklagande. 

Moat,  8.  graf  omkring  en  fästning.  — , 
V.  a,  omgifva  med  en  graf. 

Mob,  8,  pack,  sämsta  folkklassen;  natt- 
mössa. — ,  V.  a.  anfalla;  reta  pöbeln 
pä  en ;  göra  upplopp  emot  en ;  insvepa. 
-bish,  a.  pöbelaktig,  packaktig. 

Mobil||e,  a.  rörlig.  -,  S.  lösören,  -ity, 
8,  rörlighet;  ostadighet,  liflighet;    pö- 

Moble,  V.  a.  insvepa.  [bel. 

MochO-Stone,  s.  dendrit. 

Mock,  5.  hSn,  3tlöje;  efterapning.  -, 
a.  efterhärmad,  falsk.  — ,  V,,  a.  be- 
gabba, förlöjliga;  lura.  — ,  V.  n,  skratta 
föraktligt,  —able,  ö.  löjlig,  narraktie. 
-age,  8.  begabberi.  -er,  8,  begab- 
bare ;  bedragare.  — ery,  8,  hSn,  gäckeri ; 
bländverk.  -*  ing,  s.  begabberi.  — illg- 
bird,  8.  fSgel  sora  kan  härma  andras 
läten,    -ing-stocli,  s.  ämne  for  ät- 


Modulation        253 

löja.  dicing,  8.  teaterkung,  kortkung. 
-moon,  8,  vädermäne.  -Orangö, 
8*  syren.  — Orö,  8.  blände,  glimmer. 
-play,  8,  satiriskt  lustspel,  -poem, 
8,  spevisa,  löjligt  skaldestycke.  — pral* 
80,  8,  tvetydigt  beröm,  — priTOt,  8, 
stenlind.  — prophet,  8,  falsk  profet» 
-Sliade,  8,  qvällning.  -song,  8. 
parodi,  förlöjligad  efterhärmning  af  ett 
skaldestycke.  — stylo,  8,  satirisk 
skrifart.  -velvet,  «.  schagg.  — wll» 
low,  8.  stenlind. 

Modal,  a.  tillfUllig;  hörande  till  for* 
men.  -ity,  8,  tillfällig  skllnad,  mo- 
dalitet,  beskaffenhet. 

Mode,  8,  mod,  bruk;  sätt,  manner; 
tillfällighet. 

Model,  8.  modell,  mönster,  form.  -,  V. 
a.  modellera,  forma;  göra  utkast  till. 
•ler,  8.  modellmakare,  planritare. 

Modera||ble,  a.  mättlig;  som  kan  mä. 
tas,  styras,  -te,  a.  mSttlig;  foglig; 
njrnuftig;  medelmåttig;  tarflig.  — ,  V. 
a.  styra ;  mildra ;  inskränka.  -tonOSS, 
8,  lagom  beskaffenhet.  — tion,  5.  fog. 
lighet,  mättlighet,  saktraod,  hofsamhet. 
—tor,  8.  styresman,  ordförande;  pre- 
ses vid  en  disputationsakt. 

Modern,  a.  ny,nymodig,  modern.  -Ism, 
8.  nymodighet,  -ize,  r.  a.  inrätta  efter 
nya  modet ;  göra  modem,  modernisera. 
-ness,  8,  nyhet. 

Modest,  a.  beskedlig;  anständig,  blyg* 
sam;  mSttlig.  — lyj  Cid,  beskedligt, 
blygsamt,  p5  ett  beskedligt  sätt.  -y, 
8,  beskedlighet;  blygsamhet;  kyskhet. 
modesty -piece,  halskrSs  pä  skjortor. 

Modi||city,  S,  obetydlighet,  -cuni,  s, 
liten  bit,  smula,  -liable,  -flcable, 

a.   som    kan  mildras,    inskränkas  ell. 

förändras,     -fication,   8,    inskränk- 

ning,  raildring,  förändring,    —fy,  V.  CL- 

förändra,  inskränka,  mildra ;  bestämma 
Mo  dillon,  8.  T.  sirat  pä  listverket  un- 

der  ett  tak. 
Modisll,  a.  nymodig,  modern.    — neSS, 

8,  modesjuka,  begär  att  vara  pä  modet. 
Modnlaljte,  v.  a.  stämma;  sjunga  efter 

takt.     —tion,  $,   stämning,    melodi; 

sång  efter  takt. 


254 


Module 


Monkseam 


Modulo 5  8.  monster,    modell;    T.  dia* 

meter. 
Mo  (ins,  S.   T.  penningränta. 
Modwall,  s.  kryparo,  nötväcka. 
Moe,  S,  grimas. 

Mo  gol,  s.  Mogul.  [gam. 

Mohair,  S.  kamlott.    -yarn,  s.  kamel- 

Mohawk,  Mohock,  $.  strätröfvare. 

Moider,  v.  a.  förvirra.  [mynt). 

Moidore,  S.  moador  (portugiskt   guld- 
Moiety,  S,  halft,  halfpart. 
Moil,  V.  a,  smutsa ;  besvära.    -,  V,  n, 

förrätta  tungt  arbete. 
Moist,  a.  fuktig;  saftig.     -611,  V.  a. 

fukta,  -ness,  8.  fuktighet,  vätska. 
Moky,  a.  mörk,  mulen,  [-ure,  s.  saft. 
Molar,    a,   malande,   söndermalmande. 

-  teeth,  8,  pl,  oxeltänder. 
Molasses,  s.  pl.  sockersirap. 
Mole,  8,  bolverk,  stenmur  fram^r  ham. 

nar;  mSnadskalf,  mSnadsfoster;  lefver. 

fläck,  födelsemärke;  mullvad.    — cast, 

-Mil,  5.  mullvadshög.    -Catcher, 

8.  mullvadsfSngare.  — ttftCk,  8.  mull- 
vadsgång under  jorden.  — Tfarp,  s» 
mullvad. 

Molecule,  S.  2\  liten  klimp,   molekul. 

Molest,  v.  a,  besvära,  oroa^  göra  omak. 
—at ion,  s.  besvär,  omak. 

Mollillent,  -ficative,  a.  uppmjukande, 
lenande.  -liable,  a.  som  kan  upp- 
mjukas ell.  mildras.  — flcatiOll,  8.  upp- 
mjukning, lindring.  — l*y,  V,  a,  upp- 
mjuka,  lena ;  stilla,  mildra. 

MolOSSeg,  8.  pL  sockersirap. 

Molt,  V.  n,  fälla  hSren,  Qädrarne  etc. 

Moltable,  a.  smältbar. 

Molten,  part.  (af  to  melt)  smält. 

Mol}  bdellne,  -nitO,  S,  molybden-kls ; 
blyerts. 

Moment,  8.  ögonblick,  handvändning, 
stund;  vigtighet,  värde;  en  rörelses 
hastighet.  — al,  a.  vigtig,  betydande. 
-aliy,  ad.  ögonblickligt,  förgängligt. 

-aneons,  -any,  -ary,  a.  ögon- 
blicklig, förgänglig,    -aneousness, 

8,  vigtighet,  betydenhet ;  ett  ögonblicks 

varaktighet.     -0U8,  a.  vigtig,    bety. 

dande.    — Uni,  8.  bevekelsegrund,  drift. 

Monachyal,  a.  munk  ell.  munktöfnad 


tillhörig,  »ism,  8,  klosterlefnad,  muiik» 
stSnd.  [väsende. 

Monad,  Mon&de,  8,  enhet,  odelbart 
Monarch,  8.  monark,  enväldig  regent. 
-al,  a»  kunglig,  monarkisk.  -ICal, 
a.  monarkisk,  enväldig,  -ise,  v.  a. 
regera  enväldigt.  — ,  V.  n.  agera  kung. 
— ist,  8.  monarkist,  — y,  8.  monarki, 
envSldsregering;  konungarike. 

Monast||erial,  a.  kloster  tiiihöpg. 
-ery,  s.  kloster,  -ical,  a.  hörande 
till  klosterlefnad. 

Monday,  8.  MSndag. 

Monde,  8.  jordklot,  glob;  riksäplo. 
Money,    8,    penningar,    mynt.     — ,  pl, 

myntsorter,     —bag",  s.   penningepung. 

—bill,    8.  bevillningsstadga.     -bOX, 

8.  bodkassa,   -broker,  -changer, 

8.  vexlare.  —ed,  a.  rik,  bemedlad. 
—er,  5.  myntare ;  vexlare.  — less,  a. 
fattig,  utan  penningar,  -matters, 
8.  pl.  penningeafTärer,  skulder  och  for- 
dringar; räkningar.  — prOOf,  a.  omut- 
bar.  -scrivener,  8.  mäklare,  -'s- 
worth,  3.  penningevärde,  fullt  värde. 
-times,  8.pL  svära  tider.  -WOrt, 
8.  guldspira. 

Mong-COrn,  S.  blandsäde. 

Monger,  s.  mSnglar?,  säljare;  fiskarebSt. 

Mongrel,  S.  mulatt,  kreol.  -,  a.  kom. 
men  af  flera  slag;  urartad;  tvetydig. 
-dog",  -puppy,  8.  bländing  (efter 
en  gemen  tik  och  vindthundt). 

Monied,  a.  rik,  bemedlad. 

Moniment,  s.  öfverskrift. 

Monish,  v.  a.  erinra,  förmana,  -ment, 
8.  förmaning. 

Moniiltion,  s.  underrättelse;  erinran, 
varning,  — tive,  a.  förmanande.  — tOr, 
3.  förmanare;  skolgosse  «ora  har  in- 
seende öfver  de  andra.  — tOry,  a. 
erinrande,  varnande.  — .  8.  varning, 
anmaningsskrift. 

Monk,  8,  munk.  -ery,  ^.  munkstSnd  ; 
klosterlefnad.  —head,  5.  lejontand. 
— hOOd,  8.  munkkSpa;  munkstdnd; 
klosterlefnad.  -ish,  a.  munklik,  hö- 
rande till  munkorden.  -'s-hOOd,  s. 
bhl  stormhatt;  ulfgräs,  -Seam ,  8. 
dubbel  söm  pä  ett  segel. 


Monkey 
Monkey,  $,  apa.    -flower,  s,  gyokrf. 

biorama. 

Uono||ceros,  s.  narhvai  (fisk),  -chord, 

$,  musikaliskt  instrument  raed  en  sträng. 

-cnlar,  -culous,  a.  enögd,   -ga- 

mist,  a.  engift.  -gamy,  5.  engifte. 
—gram,  S.  inbundet  namn.  -logue, 
8,  tal  för  sig  sjelf.    -Hiacliy,  S.  envig. 

-petalous,  a.  T,  enbiadig.  -polist, 

— polizer,  S,  en  som  har  uteslutande 
rättighet  till  iiSgot.  -polize,  v.  a, 
drifva  enhandeU  -poly,  s,  monopo. 
lium;  enhandel;  uteslutande  rättighet, 
— stich,  S.  skaldestycke  bestäende  af 
en  enda  vers.  -syllabical,  a.  en- 
stafvig.  -syllable,  a,  enstafvigt  ord. 
—tony,  8,  entonighet;  enformighet. 
— ,  a,  entonig. 

Monsoon,  S,  passadvind, 

Monstyor,  *.  vidunder,  missfoster;  vild- 
djur.  -rOSity,  S,  .vidunderlighet; 
onaturlighet.  -rOUS,  a.  vanskaplig, 
vidunderlig;  faslig;  oerhörd;  ofantlig. 
-ronsness,  S,  faslighet;  vanskaplig, 
het,  vidunderlighet. 

Montant,  S.  framryckande ;  T.  halfmSne. 

Month,  s.  manad,  -'s-mind,  lystnad, 
begär,  -ly,  a.  mänadtlig.  -  flowers, 
pl,  mSnadsrening.  — ,  ad.  mSnadtligen. 

Monument,  S,  minnesmärke ,  minnes- 
vSrd>;  grafvSrd.  -al,  a,  hörande  till 
minnesvärd. 

Mood  ,  s.  stil ;  lynne ;  mod  ^  sinne ;  T. 
modus.  — ily,  et,  svSrmodig,  melan- 
kolisk, -inOSS,  S,  egensinnighet, 
elakt  lynne.  — y,  a.  vresig,  besynner- 
lig;  vred. 

Moon,  S.  mSno,  tungel ;  mSnad.  -beam, 
ff.  mSnstrSle.  —blind,  a,  svagsynt, 
Qästan  blind.  -Calf,  3.  mänkalf,  falsk 
börd  hos  qvinnor ;  dumhufvud.    — CUr- 

ser,  s.  tjuf.    -eyed,  a.  svagsynt. 

-flsh,  S,  silfveröga.  -flower,  5. 
prestkrage.  -isll,  a.  ~  föränderlig, 
-less,  a.'utan  mSne ;  mörk.  -ligtlt, 
S,  mSnsken ;  mSnljus.  -ling,  8.  dum- 
hufvud. -seed,  s.  mSnfrö,  karolinsk 
'murgrön.     -shaped,  a.    mSnformig. 

—shine,  8,  mSnsken.  -shiny,  a 
mSnljug,  raSnklar.    -stone,  8,  spegel- 


Mordant 


255 


Bten,  ffelenft.  -Struck,  a.  mSnads» 
galen,  mSnadsrasande.  -trefoil,  8, 
mSnklöfver.  -WOrt,  s.  mSnört,  niSn. 
viol.  -y,  a.  mSnformig,  halfmSn- 
form  ig,  mSnlik. 

Moor,  5.,Morian. 

Moor,  s,  moras,  myra,  kärr.  -berry, 
8.  tranbär.  — fowl,  8.  hanen  till 
vattenhönan.  -gamOy  8.  sothöna. 
-grass,  8,  Marias  silkeshSr,  daggört. 
-lien,  8.  vattenhöna.  -land,  8, 
moras,  kärr.  -stone,  5.  myrmalm, 
-WOrt,  8,  vil4  rosmarin.  — y,  a. 
sumpig,  morasig. 

Moor,  V.  a.  ankra,  Törtöja  ett  skepp. 
— ,  V,  n.  ligga  för  ankar,  —ing,  s. 
ankring.  -ings,  8.  pL  hamnankare ; 
förtöjningståg.     — ropo,  8,  draggtSg. 

MOOSO,  8.  amerikansk  elg.  -WOOd, 
8,  läderträd. 

Moot,  8,  möte ;  strid,  täflan.-  -,  v,  n. 
processa  för  öfnings  skull.  — ,  V.  a, 
aft^öra  ett  tvistemSl.  -Case,  -point, 
8.  tvistig  sak,  oafgjord  sak.  —er,  8, 
processmakare.  -hall,  8,  disputa- 
tioussal. 

Mop,  8.  svabb,  sudd ;  grimas.  — ,  V.  d. 
tvätta  med  svabb.     — ,  V,  n.  grina. 

Mope,  8,  dumhufvud,  tölp.  -,  v.  n, 
vara  modfälld,  g3  och  drömma.  — d, 
— ish,  a.  slummeraktig;  svärmodig. 
—eyed,  a.  skumogd.  (tankar. 

Moping,  a.  sorgsen,   försänkt  i  djupa 

Moppet,  Mopsey,  S,  docka;  litet  barn. 

Moral,  a.  moralisk,  sedlig,  ärbar;  san- 
nolik. — ,  8,  sedolära ;  sedlighet.  — ist, 
8,  sedolärare.  -Ity,  s.  sedlighet; 
anständighet;  sedolära.  — ize,  V.  a, 
&  n,  förmana  till  goda  seder;  (upon) 
förklara  i  moralisk  mening.  -Izer, 
8,  sedolärare.  — ness,  8»  moralisk 
beskaffenhet.  [8,  hornblad. 

Mofass,  8,  moras,  träsk,  kärr.  -TFCed, 

Morbiyd,  a.  sjuklig,  opassiig.    -dity, 

-dness,  s.  sjuklighet,  sjukdom,  -fic, 
a,  osund,  ohelsosam. 

Morbos||e,  a.  osund,  sjuklig,    -ity, 

8.  sjuklighet. 
Mord||aciOUS,  a.  bitande,  skarp,  -aci- 
ty,  5.  bitterhet;  bitande  skämt.  -ant». 


256 


Mordlcant 


s.  1\  beta,  betning,     -icant,  -Ica- 

tiY©5  a.  bitande,  skarp. 
More^  a.  convp,  af  much,  flere,  mer.  -, 

ad.   mer,  ytterligare,     once  — ,  ännu 

en  gSng.     the  —  the  — ,  ju  mer,  desto 
Moreen,  S,  yllemoiret.  (mer. 

Morel,    S,   trollbär;     morell    (ett  slags 

kersbär).  -bexry,  -cherry,  s.  jude- 

,     kersbär. 

Moreland,  S.  bergtrakt. 
Moreover,  ad.   yttermera,  ännu  mer, 
dessutom,  hvar förutom. 

Morigerous,  a,  hörsam,  lydig,  -ness, 

•  s.  villighet,  eftergifvenhet. 

Moril,  5.  murkla. 

Morling,  5.  ull  af  ett  dödt  fSr. 

MorinO,  S.  skräckbild. 

Morn,  S.  morgon,  gryning. 

Morning",  s.  morgon,  in  the  -,  om 
morgonen,  pS  morgonstunden.  — ,  a. 
hörande  till  morgonen.  — gOWn,  $. 
morgonrock,  nattrock,  -prayers,  s. 
pL  morgonbön,  morgonandakt.  — star, 
S.  morgonstjärna.  — tlYlligllt,  S. 
dagning,  gryning. 

Morocco,  S.  karduan,  saffian,  -tanner, 
S,  säraskmakare. 

MorOSlle,  a,  knorrig,  tvär,  olustig. 
-en  ess,  -ity,  s,  egensinnighet,  but- 
terhet, knarrighet. 

MorpheW,  S.  lefverfläck;  hvit  skabb. 

Morris,  s.  Morisk  dans.,  -dancer,  5. 

dansare  i  en  Morisk  dans. 
Morrow,  S.  morgon,  morgondag,    to  ~, 

i  morgon,     ofter  to  —y  öfvermorgen. 

to  —  morningy  i  morgon  bittida. 
Morse,  S,  sjöhäst,  hvalross. 
Morsllel,  s.  bit,  stycke ;  munfuU.  -WrO, 

8,  bett,  bitning. 
Mort,  B.  treSrig  lax. 
Mortal,  a,  dödlig;  dödande,  farlig.    - 

Äour,  dödsstund.    — ,  a.  dödlig  varelse; 

menniska.      —ity,  S.  dödlighet;   frän- 

fälle;  dödlig  farsot,  smitta;  menskliga 

lifvet,   mensklighet.     hill  of  -,    för- 

teckning  pä  döda.  — neSS,  S.  dödlighet. 
Mortar,  S,  mörsare;  mortel;  murbruk. 

—piece,  5.  mörsare. 
Mortor,  S,  nattlampa. 
Mortga||ge,   s,  förpantning,   hypofek. 


Motberliness 

— ,  v.  a.  pantsätta  fast  egendom.  -gCO^ 
5.4)antkreditor,  hypotekborgenär.  -ger, 
8.  pantgäldenär. 
Mortijlferons,  a.  dödlig,  dödande,  -ft- 

cation,  S,  dämpande;  förtret,  föröd- 
mjukeise,  kors ;  kallbrand,  -fy,  V.  a. 
späka,  underkufva,  dämpa;  smärta, 
förtreta.     -,  v.  n.  fä  kallbrand. 

Mortise,  S,  tapphSl  (i  fogningar) ;  tvär- 
träd. — ,  V.  a,  foga  tillsammans  me- 
delst tapphäl. 

Mortmain,  S.  T,  hemfallet  gods;  evär- 
deligt  afliändandd  af  fast  egendom  till 
nSgon  stiftelse. 

Mortpay,  5.  dödad  skuld. 

Mortuary,  S,  testamente  till  en  kyrka ; 
grafställe,  begrafningsplats. 

Mosaic,  a.   mosaisk,  judisk;  musivisk. 

—  law,  Mose  lag.  —  W0i%  mosaik, 
inlagdt  arbete,  musivarbete. 

Moschatel,  5.  desmansört. 
Mosque,     S,     moské,    muhammedansk 
Mosquito,  S.  musquit.  (kyrka. 

Moss,  S.  mosse ;  moras,  träsk.  — ,  V.  a, 
betäcka  med  mossa,    —berry,  s.  tran- 

bär.  -campion,  s.  fjäUsiién.  -iness, 

8.  mossighet ;  fnugg,  fjun,    — rusll,  8, 

borsttag.    — y,  a,  mossig,  mossbeväxt; 

kärraktig. 
Most,  a.  sup.  af  much,  mest,  störst. 

— ,  ad.   mest.     — ly,  ad.   till  största 

delen,  gemenligen. 
MostiC,  8.  målarkäpp. 
Mote,  S.  solgrand,  atom. 
Mote,  8,  möte,  församling. 
Motet,  MotettO,  s.  motett  (ett  slaga 

kyrkmusik). 
Moth,  8.    klädmal;  nattfly.     -eatcn, 

a.  maläten.     — mullea,  8.  sqvatfcram. 

-wort,  8.  gräbo  (öft). 
Mother,  S.  moder;   upphof;    lifmoder; 

drägg.      iit   of  the   — ,    modersjuka. 

—  of  teer,  dricksjäst.  -  in  law, 
svärmoder,  styfraoder.  —  of  pearl, 
perlemor.  -ahhess,  8.  kopplerska. 
-church,  €.  moderkyrka.  -Clty, 
8.  hufvudstad.  -clove,  3.  art  krydd- 
nejlikor, trädgSrdsnej  likör.  -llOOd, 
8.  moderskap.  -lesS,  a.  moderlös- 
utan    barn.      -liness,    s.    moderlig 


Motherly 

kärlek,  modersCmhet.  -ly,  a.  moder- 
lig;  ärbar.  — ,  ad,  moderligen;  all* 
varsamt.  — tOIJgUGj  s,  modersmSl. 
-wit,  S,  godt  naturligt  vett.  -WOrt, 
S,  gräbo,  lesjonsvaus.  -y^  a.  tjock, 
lopnad. 

Mot  hy,  a.  full  med  mStt,  maläten. 

Motion,  S,  rörelse,  drift,  böjelse;  for- 
slag, anmälan;  Stbörd;  marionettspel. 
— ,  17.  a.  foreslä.  — Cr,  S.  förslagsman ; 
en  som  föreslSr  eller  andrager  nSgot. 
-less,  a,  orörlig,  stel. 

Motiv||e,  8,  bevekelsegrund,  skäl.  ~,  a, 
rörande.  —  argument  ^  bevekande 
•skäl.  -  faculty y  rörelsekraft,  -ity, 
S,  rörelsekraft,  rörlighet. 

Motley,  a.  spräcklig,  brokig. 

Motor,  S,  styresman;  drifverk,  tralla. 

Motto,  s.  valsprSk, 

Mould,  S,  mögel.  — ,  V.  a,  göra  mög- 
lig.    — ,  V.  W.  mögla. 

Mould,  $,  massa,  ämne;  mylla;  gjut- 
form; skeppsskapnad,  modell;  fogning 
pä  hufvudskälen ;  slag.  — ,  V.  a,  gjuta, 
stöpa ;  göra  modeller ;  forma,  tillskapa. 
—able,    a.    som    kan   gjutas;    mjuk. 

-board,  s,  plog,  Srder.    -candle, 

Ä.  stöpt  ljus.  —er,  s,  gjutare,  for- 
mare.  — ,  V,  a.  förvandla  till  stoft; 
pulverisera.  — ,  V,  n,  multna;  förtvina, 
-iness,  s,  mögel,  -ing",  5.  T.  list- 
verk; kransen  pä  en  pelare.  — loft, 
S.  modellkammare  till  skepp,  —plane, 
S.  ploghyfvel,  kelhyfvel.  -Warp,  S, 
mullvad.     — y,  a.  möglig. 

Moult,  V.  W.  fälla  fjäder,  rugga,  -er, 
S.  ankunge  som  ruggar. 

Mound,  S.  jordvall ;  balverk.  -,  V.  a. 
omgifva  med  vall,  kringskansa. 

Mount,  S.  berg,  höjd;  T,  cavalier.  — , 
V.  a.  upphöja,  uppställa;  inrida;  göra 
beriden;  pryda;  antaga.  — ,  v.  n. 
klifva ;  räcka ;  bestiga  sig  till  (i  värde 
'heller  mängd);  stiga  till  häst.  to  - 
guard,  gä  pä  vakt.  to  -  the  hréachf 
löpa  till  storms. 

Mountain,  s.  berg,  höjd,  kulle.  -,  a. 
hörande  till. berg.  -balm,  S.  berg- 
melLss.  -COCk,  5.  tjäder.  -Ger, 
-sr,  S.  bergsbo,  bergsbyggare,  -heatllj 

English' Swedish  Diet, 


Mow 


257 


8.  stenbräcka.     — OUS,  ö.  bergig,  berg- 
aktig.      -     error  i    grof     villfarelse. 

-ousness,  s.  bergighet.   -parsloy, 

S,  hönsbett,  rödarfve. 

Mountebank,  s,  qvacksalfvare ;  stor- 
skrytare.     — ,  V»  a.  bedSra,  bedraga. 

Mounting,  S,  värjfäste;  beslag,  -ly, 
ad,  uppstigande,  sträckande  sig  uppät. 

Mourn,  v,  a,  beklaga,  begräta.  -,  V,  n 
sörja,  qvida;  bära  sorgdrägt.  — er,  5. 
sörjande,  som  gär  i  sorgställe.  — ful, 
a,  bedrönig,  sorglig,  -fulness,  S, 
sorg,  sorglighet,  bekymmer,  —ing,  S, 
sorg,  klagan,  bedröfvelse;  sorgdrägt. 

Mouse,  s,  (pL  micej  mus,  liten  rätta. 
—bat,  s.  flädermus,  —ear,  s,  mus- 
ören (ört),  -grass,  S,  Skerkafle,  ren- 
kafle.  — r^  €,  rättkatt;  rSttiängare. 
—tail,  s,  musrumpa  (ört),  —trap, 
8.  råttfälla. 

Mousing^  S.  rättfängeri;  lurning. 

Mouth,  5.  mun:  tryne;  mynning;  in- 
lopp ;  storskräfla ;  grimas.  — ,  V,  a* 
&  n,  hugga  efter  med  munnen;  äta; 
tala  bredt,  skräfla.  -ed,  a.  försedd 
med  mun.  -expences,  8,  pl.  kost- 
penningar, —friend,  s,  falsk  vän. 
-ful,  s,  munfull ;  nSgot  litet,  -glue, 
S,  munlim.  — lionour.  8,  smicker. 
-less,  a.  munlös.  -pieCO,  $,  mun- 
stycke, —root,  8,  jungfrun  i  det 
gröna  (ört). 

Move,  5. -rörelse;  flyttning  (i  dam-  ell. 
schackspel).  — ,  V.  a.  röra,  skaka; 
drifva;  föreslä ,  anmäla;  uppvägga, 
öfvertala;  flytta.  — ,  V,  n.  röra  sig, 
vara  i  rörelse,  to  —  laughter,  väcka 
löje.  to  -  to  anger,  förarga,  -able, 
a.  rörlig.    -  goods,  lösören,    -able- 

ness,  8.  rörlighet,    -ables,  8,  pl, 

lösören,     rörlig    egendom,     husgeräd. 

-less,  a,  orörlig,  fast.    -ment,  s, 

rörelse;    böjelse;    urverk.       — nt,     a, 

rörande.     — ,  s.  rörande   kraft.     — r, 

8,  förslagsmakare. 
Moving,  a.   rörande,  beveklig;  rörlig. 

— ,  8,  rörelse;  drifQäder. 
Mow,  8,  grin,  sned  mun;  höskulle,  sä- 

deslada.     — ,  V,  n,   rSma  som  en  ko. 

— ,  V.  a.  berga  in  (hö,  säd) ;  slS,  skära 

n 


258 


Mowbufn 


med  Ha  ;  skörda  ;  afhnggra ;  nedsabla.  — , 
V.  n.  to  -  at,  lipa,  grina,  -burn,  v.  n, 
orna,  taga  hetta  I5t  sig  (om  säd).  — Cr, 
S.  skördeman,  siStterkarl.  -ing'-crad- 
lo,  8.  en  inrättning  i  öfre  änden  af 
lieskaft,  att  fatta  axen  och  nedlägga 
dem  ordentligt,  -ing-time,  5.  hö- 
bergningstid. 

Moyle,  s.  mulSsna. 

Much,  a.  mycken,  mycket;  stor.  —,  ad. 
mycket,  högligen.  hy—,  vida.  a.s -, 
—  af  one,  lika  mycket.  -  wliat^ 
nästan.     — ,  5.  €n  stor  del;  mycket. 

Mucid,  a.  möglig,  boken,  -ness,  8. 
möglighet,  unkenhet. 

Mucilallge,  S,  slem,  seg  vätska,  -gi- 
nous,  a.  slemmig,  klibbig.  —  glands^ 
slemkörtlar.  -gInOUSIiesS,  8.  slem- 
raighet. 

Muck,  a.  fuktig,  däfven.  - ,  V.  a. 
göda.  — ,  8,  berserkagSng  (i  Öster- 
länderna);    dynga,     track.        — hiU, 

-inidden,  5.  dynghög.    -iness,  s. 

dyngighet,  orenlighef,  smuts.  -Sireat, 
8.  Stark  svett.     — Weed,  8,  svinmolla. 
—worm,  8.  dyngmask,     -y,  a.  smut- 
sig, lortig,  oren. 
Muckender,  8.  näsduk  (för  barn). 

Mucker,  v.  a,  hopskrapa,     -er,  «. 

girigbuk. 
Mucous,  a.  slemmig.     --IieSS,  8,  slem- 
mighet,  segt  väsende. 

Mucro,  8,  spets,  udd.    -nated ,  a. 

Muculent,'  a.  slemmig,  seg.       (spetsig; 

Mucus,  8.  slemj,  snor, 

Mud,^.  gyttja,  dy.     --,  V.  a.  nedsänka 

i  lera  ;  besudla  ;  grumla.   — diness,  s. 

gyttjighet,  grumlighet;  sorgsen  uppsyn. 

-die,  v.  a.  &  n,   snattra   i   gyttjan 

med  näbben;  grumta;  göra  en  pirum. 

—dy,  a.  grumlig;  gyttjig,  oren;  otyd- 

lig ;  missnöjd.  —  idea,  oredigt  begrepp. 

— ,  r.  a.    grumla;    förvilla;    bedröfva. 

-sucker,  «.   art  vrakfSgel.     -Wall, 

'8.    dyvall;    slaghök.      -walled ,    O. 

omgifven    med    dyvall.      -WOrt,    8» 
Mue,  V,  n.  böla,  vrSla,  (dyplanta. 

Muff,  8.   muff." 
Muffin,  8.  ett  slags  tébröd. 
Muffle,  s.  T.  muffel. 


Multiplicableness' 

Muffle,  v.  n.  tala  i  skägget.    -,  V.  a? 

inveckla,  insvepa. 
Muffler,  5.  bindel;   fruntimmers  hufva. 
Mufti,  s.  mufti  (muhammedansk  öfverste 

prest), 
Mug,  8,  mugg,  stenkrus;  bägare.  -hOU- 

se,  8,  VUlg.  krog,     -TTOrt,  s.  gräbo, 

rödbo. 
Muggy,  a.  fuktig.  -  weathevy  rSväder. 
Mugient,  a.  rSmande,  bölande. 
Mugil,  8.  barbfisk. 
Mulatto,  5.  mulatt. 
Mulberry,  s,  mullbär,     -blito,  a, 

sminkbär.     — Shell,  5.  mullbär. 

Mulcll,  8,  halfmultnadt  strS. 

Mulet,  8.  penningstraff,  plikt,  böter.  -, 
V,  a.  fälla  till  böter,  -uary,  o. 
hörande  till  böter. 

Mule,  8,  mulSsna.  -jenny,  8,  spinn- 
maskin. — S,  8.  pl,  remnor.  -teer, 
8.  mulSsnedrifvare. 

Muliebrity,  5.  qvinlighet. 

Mulisll,  a.  uppstudsig,  halsstarrig* 

Mull,  5,  grus,  sopor. 

Mull,  V.  a,  krydda,  glödga,  (vin). 

Muller,  8.  löpare,  rifsten. 

Mullet,  8.  slängare  (fiskslägte). 

Mulligrubs,  8,  kolik,  bukvärk;  •  elakt 
lynne. 

MuUion,  5.  fonsterkors. 

Mullock,  8.  skräp,  skräda. 

Multangular,  a.  mSnghömig.  -ness, 

8.  mSnghörnighet. 

Multiljcapsular,  a.  mSngskalig.  -ca- 

YOUS,    a\    försedd   med    mSnga    häl. 

-color,  a.  mSngfärgad.    -farious, 

a.  mSngfaldig;  åtskillig.  -fariOUS- 
neSS,  8,  mSngfaldighet.  -fldOUS, 
a.  mSnggrenig.  — form,  a.  mSng. 
form.  — formity,  «,  mSngfaldig  skåp- 
nad.     -lateral,  a,  mSngsidig.    -lo- 

qubus,  a*  mSngtaiig,  pratsara.  -no- 
minal, -nominous,  a.  eora  har 
mänga  namn.  — parOUS,  a,  afvelsam, 
som  frambringar  raSnga  lefvande  ungar. 
-partite,  a.  mSngdelad.    -pede, 

a,  mangfotad,  — ,  8,  mSngfota  (in. 
sekt),  -ple,  a.  mSngfaldig.  -plica- 
ble,  a.  som  kan  multipliceras.  — pli- 
Cableness,    8.    egenskap  att  kunna 


Multiplicand; 

multipliceras,  -plicaild,  5.  T,  mult!- 
plikand.  -plicate,  a.  mSngfaldig. 
-plication,  S.  mS^ngdubbling;  mul- 
tiplikation.  -plicator,  5.  T,  niulti- 
plikator.  -pliciOUS,  a.  ipSngfaldig. 
-plicity,  5.  mSngfaldighet ,  mycken- 
het, -plicr,  S.  T.  multiplikator. 
— plyj  V.  a.  gora  mSngfaldig,  mSng- 
dubbla ;  T.  multiplicera ;  förökas,  —ply- 
ing, O.  förökande.  -,  9.  multipli- 
kation, -plying-glass,  s.  fördubb. 
lingsglas  med  facettslipningar.  —po- 
tent, a.  mycket  mäktig.  -presenCO, 
s,  närvaro  p5  flera  ställen  tillika. 
-scions,  a.  mSngvetande.  -SOnOUS, 
a.  mSngtonig.  -tude,  S.  myckenhet, 
mängd;  pöbel.  -tudlnOUS,  a,  mäng- 
faldig.     -VionS,  a.  mSngfaldig. 

Multocular,  a.  mSngögd. 

Multure,  S.  qvamtull. 

MuiU,  S.  mumma   (ett  slags  starkt  61). 

Mum,  8,  tystnad.  -,  i.  tyst  I  st!  - 
for  that,  hvad  det  angSr  sä  tiger  jag. 

Mumble,  v.  n.  <fe  a.  mumla,  knorra; 
mumsa. 

Mnmm,  v,  a.  forkläda,  maskera,  -er, 
S,  utklädd  person.  — Cry,  s.  förkläd- 
ning,  maskrad;  narrspel,  —i fy,  V.  a. 
balsamera.  — y,  S.  mumie;  ympvax, 
harts. 

Mump,  V.  a,  gnaga  p3 ;  gripa,  — ,  v.  n. 
munisa,  smSrotsa  ;  narra ;  mumla,  —er, 
«. stortiggare,  —hall,  5.  tiggarherberge. 
-ing,  5.  narri,  narrspel,  tokeri,  -isll, 
a.  missnöjd,  surmulen. 

Mnmps,  S.  pl.  halssjuka ;  elakt  lynne. 

Munch,  v.  a,  &  n,  tugga,  mumsa. 

MundalJne,  a.  verldsiig,  jordisk,  -nity, 

5.    verldslighet.      — tioh ,    s.    rening. 
— tory,  a.  renande,  rensande» 
Mun  die,  S.  svafvelkis. 

Mundiljfication,  s.  rening,  -ficative, 

a.  renande.    — ,  S.  reningsmedel,    -fy, 

V.    a.    rena,    rensa.      -Tagant,    a. 

kringstrykande.  (bak). 

Mundungns,  S.  galgknaster  (dSlig  to- 
Munerallry,  a.  till  skänks,   -te,  v.  a. 

belöna,     -tion,  8.  belöning;    skänk. 
Mung-COrn,  s.  blandsäd. 
Municipal,  a,  borgerlig. 


Museful 


259 


Mnniflcenllee,  s.  frikostighet.    -t,  a. 

frikostig,  ädelmodig. 

Muniment,  s,  understöd;  befästning; 
krigsförrSd.  muniments,  pl.  urkun- 
der, dokumenten    — rOOm,  8,  arkif. 

Munition,  S.  befästning,  skans;  krigs- 

Munnion,  S.  fönsterpost.  (förrSd. 

Muns,  5.  miile. 

Murage,  8.  byggningspenningar. 

Mural,  a.  tillhörande  en  mur. 

Murder,  8,  mord,  drSp.  -,  i,  mord; 
hjelp !  — ,  V.  a.  mörda,  —er,  5.  mör-' 
dare;  nickbake.  — esS,  8.  mörderska. 
—ing,  a,  mördande.  — ,  s.  mord.) 
—piece,  liten  kanon,  —shot,  skrot, 
drufliagel.  ^OUS,  a.  mordisk,  mör- 
dande, [to  —  up,  mura  igen. 

Mure,    8,    mur.      — ,   V.   a.   uppmura.i 

3Iurjat||e,  s,  mursalt,  bergsalt.  -IC,  a.. 
smakande  af  saltlake.  —  acid,  salt- 
syra. —  earth,  ren  talkjord,.  bitter- 
jord. \a.  mörk,  dyster  i 

Murkiness,   s.  dunkelhet;    draf.     -y, 

Murmur,  5.  sorl,  mummel;  knorrande; 
missnöje.  — ,  V.  W.  brumma,  surra 
som  bin;  mumla,  knota,  —ing,  a. 
knotande.     — ,  8.  knorr,  knot. 

Murr,  S.  snufva. 

Murrain,  s.  boskapspest,  rojeUbrand. 
-  take  you  !   att  hin  onde  roä  ta  dig  I 

Miirrey,  a.  mörkröd. 

Itlurrion,  8.  hjelm. 

Muscadllel,  -ine,  3,  muskatellervin; 
muskatäple.    -ine,  8,  desmanskula. 

Muscat,  8.  muskateller  (vindrufvor); 
muskatvin;  muskatpäron. 

Muscle,  5.  muskel;  mussla,  -shell, 
S.  musselskal. 

MusCOSity,  s.  mossighét. 

Musco  vyllglass,  s.  mariengias.  -hides, 

s.  pl.  juft,  ryskt  läder. 

MuSCul||ar,  a.  muskler  tillhörig.  - 
motion,  frivillig  rörelse,  -arity,  8, 
muskelkraft;  muskelaktighet.  — OUS, 
a.  försedd  med  muskler;  köttig,  sen- 
full;  stark. 

Muse,  5.  sSnggudinna ;  skaldegSfva  ;  efter- 
tanke, betraktelse.  -,  V.  71.  &  a.  (upon) 
eftersinna  ,  grunda ;  grubbla  ,  fundera ; 
vara  tankspridd;  tänka  ofver.     — ful, 


260 


Miiser 


a,  djupsinnig,  eftertSnksam.  -T,  «. 
grabblare.  [alster. 

Museum,  s»  museum,  samling  af  konst* 

Mushroom 9  s,  svamp,  champinjon; 
•  person  som  gjort  hastig  lycka,  ^gallj 
8,  galläple. 

Husic,  s.  musik,  tonkonst,  —al 5  a 
musikalisk,  välljudande.  — alllÖSS,  8, 
välljud,  harmoni.  — liOUSe,  s.  kon- 
sertsal; konservatorium.  — paper,  8. 
notpapper.   -pSJ^j  8,  notstift,  rostral. 

Musician^  8.  musikus,  tonkonstnär. 

Hlisingr,    a.    begrundande.     -,  8,  fun- 

.   derlng,  eftersinnande. 

Musk,  5.  muskus,  desman,  desmanskatt ; 
muskathyacint.  -aiaimal^  8.  muskus- 
djur,  desmansdjur.  —apple,  8.  mus- 
katelleräple.  -beaver,  8.  demans- 
rStta.  -cabbage,  8,  kälrabi.  -cat, 
8.  desmanskatt,  zibetkatt.  — Cavy,  8. 
desmansrStta.  —Clierry,  8.  muskot- 
kersbär.  -CrawfOOt,  8.  desmanort. 
-iuess,  8.  desmanslukt.  — y,  a.  väl- 
luktande;  luktande  desman. 

Musket,  8,  musköt,  bössa;    sparfhSks- 

hane.  -barrel,  s.  muskötpipa.  -bas- 
ket, 5.  skanskorg.  -Cer,  5.  böss- 
skytt,  musketerare.  — prOOf,  a.  skott- 
fri.     -shot,  8,  boss-skott. 

Muskitto^  Masquitto,  8,  moskito, 

Muslin,  8.  muslin,  iiättelduk. 

MusquetOOn,  S,  muskedunder. 

Musrol,  8,  nosrem  pä  ett  betsel. 

Mussel,  *.  mussla. 

Musser,  S,  kryph'Sl. 

Mussulman,  8.  Museiman. 

Must,  8,  must,  vinmust. 

Mustj  v.  a.  göra  unken.  — ,  I?,  n. 
unkna,  orna.  — Iness,  8,  urikenhet, 
möglig  smak.  —7,  a.  unken,  förlegad, 
dufven;  utnött. 

Must,  V.  def,  mSste,  nödgas. 

Mustallclies,  -chios,  5.  pl,  mustach, 

murrhSr.  [ört. 

Mustard,  8,  senap,   —seed,  8.  senaps- 
Muster,  5.  mönstring;  mönsterrulle;  skara, 

myckenhet.   — ,  V.  a.  mönstra,  iSta  se. 

-,  v.  n,  samlas. »  -bOOk,  -roll^  S, 

inönstevrulle, 


Mysteriarch 
Mutailbility,  -bleness,  s,  ombyölg- 

het,  föränderlighet,  — ble,  a.  om- 
bytlig,  föränderlig.  -tlOn,  8.  om- 
byte, förändring. 

Mate 5  a.  stum,  mSllös;  tigande;  som 
ej  uttalas.  — ,  8.  stumme,  dumbe; 
stura  boxstaf.     — lieSS,  8.  stumhet. 

Mute,  5.  fagelträck.  — ,  V,  n.  orena 
sig  (om  fSglar). 

Mutila||te,  v,  a.  stympa,  forlama. 
—tion,  S*  stympning, 

Mutinlleer,  S,  upprorsmakare ,  uppvig- 
lare. — OUS,  a.  upprorisk,  orolig. 
-OUSness,  8,  myteri,  upproriskhet. 
— y,  5.  uppror,  myteri.  — ,  V.  71.  blifva 
upprorisk,  resa  sig;  anställa  myteri. 

Mutter,  8.  mlimmel,  knorr,  knot.  -, 
V.  n,  muttra,  mumla,  tala  otydligt. 

Mutton,  8,  fSrkött;  fSr.  -fist,  8, 
stor  röd  hand.  -head,  8,  dumhuf- 
vud,  f^rskaiie.  -monger,  S.  •  kur. 
tisör. 

Mutual,  a.  inbördes,  ömsesidig,  -ity, 
8.  ömsesidighet.  — ness,  8,  ömsesidig- 
het, inbördes  beskaffenhet. 

Mntuation,  8.  iSnande. 

Mutule,  8.  T,  sparrhufvud,  kragsten. 

Muzzle,  5.  mule,  nos,  tryne;  mynning; 
grimma,  nosband.  "  of  G,  cannon^ 
kanonmynning.  — ,  V,  n.  nosa  pS,  sätta 
munnen  intill.  — ,  V.  a,  sätta  nos- 
band  pä  ett  kreatur,  -moulding, 
8.  hufvudfriserna  pä  en  kanon. 

Muzzy,  a.  tankspridd ;  drucken. 

My,  pr»  min,  mitt,  mina. 

Myology,  8.  lära  om  musklerna. 

Myopjls,  a.  närsynt,  svagsynt.  -y,  8, 
närsynthet.  [af  10,000. 

Myriad,  s.  myriad,  otalig  mSngd;  antal 

Myrmidon,  5.  dverg ;  bandit,  myrmi- 
dons, pl.  polisen  med  dess  anhang. 

Myrrh,  s,  myrrha;  rökelse.  — Ine,  a. 
af  myrrha. 

Myrtiform,  a.  myrtenformig. 

Myrtle,  5.  myrten,  -flag,  8.  kalmus. 
— Ttax,  8,  grönt  vax. 

Mys,  8.  ätlig  mussla. 

Myself,  pr,  mig,  jag  sjelf. 

Mysterjjial,  a.  hemlighetsfull,  -iarcli, 

8,   en    som    vakar    öfver    hemligheter. 


Mysterious 

— ioUSj  a.  fiemlig,  invecklad,  hemlig- 
hetsfull, dunkel.  -iousneSS,  S,  otyd. 
lighet;  hemlighetsfullhet.  -y,  5.  hem- 
lighet; mystér. 

MystillC,  -Cal,  a.  mystisk,  hemlig; 
andlig;  otydlig.  — fy^  V,  a,  inbilla, 
narra. 

Myth,  5.  myth,  myt,  saga.  -ical^  a. 
fabelaktig.  -Ological,  a.  mytolo- 
gisk, hörande  till  fabelgudaläran.  -OlO- 
gist,  S.  mytolog,  fabeltydare.  -OlO- 
gize^  v.  n,  förklara  mytologien ;  nyttja 
mytologiska  talesätt,  -ology,  S,  my- 
tologien, grekiska  och  romerska  ga- 
daUran. 


N. 

Nab,  v.  a.  nappa,  gripa. 

Nabob)  S,  ostindisk  furste;  ganska  rik 
karl.  [östra. 

Nacre,  S.  perlmussla.    -shell,  S.  perl. 

Nadir^  S.  T,  nadir  (midt  emot  zenit). 

Nag ,  8.  liten  häst ,  klippare ;  *  älska- 
rinna. 

Naiades,  $,  pL  vattennymfer. 

Nail,  S,  nagel,  klo;  spik,  söm,  brodd; 
längdmått  af  2V4  engi-  tull;  mil.  — , 
V.  «.  nagla,  spika  fast.  to  '•'  a  can- 
non, hirnagla  en  kanon.  — brush,  S, 
nagelborste.  — ©r,  s.  spiksmed.  — ery, 
S,  na^elfabrik. ,  -maker,  S.  spik- 
smed.  I  -nippers,  s,  pL  kniptSng, 
spiktSng.     —smith,  s,  spiksmed. 

Naked,  a,  naken,  bar;  obeväpnad; 
okonstlad.  —  helief,  blind  tro.  — 
truth,  torra  sanningen.  — ness,  8. 
nakenhet,  barhet;  ögonskenlighet. 

Nall,  s,  syl,  pryl. 

Name,  s,  namn;  namnkunnighet;  före- 
vändning; rykte;  kredit;  fullmakt; 
öknamn.  — ,  V.  a.  kalla,  nämna;  be- 
nämna ;  utnämna ;  omtala.  — lesS,  a. 
namnlös ;  anonym ;  obenämnd.  — leSS- 
ness,  S.  namnlöshet,  anonymitet.  — ly, 
ad,  nämligen;  vid  namn.  -Sake,  8. 
kajman,  namne.  (ullstyg). 

Nankeen^  Nankin,  a,  nanking  (bom- 


Natal 


2G1 


Nap,  8.  lugg,  logg  pä  kläden;  ludd, 
blad;  lur,  liten  sömn.  — ,  V.  a.  rugga 
kläde;  nappa,  fS  fatt  i.  -,  V,  W. 
slumra,  taga  sig  en  liten  lur. 

Nape,  8.  nacke,   bakdelen  af  hufvudet. 

Napery,  s.  linneduktyg. 

Naphew,  $,  stekrofva. 

Naphtha,  a,  nafta  (hvit  genomskinlig 

Napkin,  S,  servet.  [bergolja). 

Napless,  a.  lössliten,  bar. 

Nappljiness,  S,  lugg,  ludenhet;  frisur 
pä  kläde;  skum;  lui'ighet,  slummer. 
— 2^9  Ct.  luden;  ruggig;  skummande. 
—  alCf  starkt  öl. 

Naptaking,  s.  napptag;  lur. 

NarCOtiC)  a.  narkotisk,  sömngifvands, 
döfvande.  — ,  8,  opiat,  döfvande  me- 
del, -ness,  8,  döfvande  ell.  sömn- 
gifvande  egenskap. 

Nard^  8,  nardus  (välluktande  ört). 

Nare,  S,  näsborre. 

Narrajlble,  a.  som  kan  berättas,  -te, 
v.  a,  berätta,  förtälja.  -tion,  8, 
berättelse,  -tlve,  a.  berättande,  för- 
täljande.  — ,  S.  berättelse ;  saga.  — tor, 
S,  berättare,  förtäljare. 

Narrow,  a.  trSng,  smal;  liten;  karg, 
njugg;  noga,  noggrann;  inskränkt; 
uppmärksam.  — ,  V,  a,  draga  ihop, 
göra  träng;  inskränka,  -breasted, 
-chested,    a.    trSngbrÖstad ;     girig. 

-hearted,  a.  kienmodig.  -heeled, 
a.    smShofvad.      -hoelodness,  a. 

hoftvSng.  — ly,  CLd.  trSngt,  smalt; 
knappast,  med  möda.  — neSS,  a, 
tränghet,  smalhet;  armod;  felande  be- 
grepp. -SOuXed,.  a,  iSgtänkande; 
kienmodig;  girig.  -spirited,  a.  in» 
skränkt;  svagtänkt. 

Nanrhale,  a.  narhval,  enhörning. 

Nasal,  a.  hörande  till  näsan.  -  sound^ 
ljud  som  uttalas  genom  näsan. 

Nascent,  a.  växande,  tilltagande. 

Nass,  a,  en  stor  sort  grodor,  som  finnes 
i  Amerika. 

Nast,  «.  smuts.  -ineSS,  a,  orenlighet, 
smuts;  oanständighet.  — y,  a.  »mut- 
sig,  oren;  osedig;  otäck. 

Natal,  -itfoilS,  «.  födelse  tillhörig; 
jT,  hörande  till  nativitets^ställning. 


262 


Natation 


Katation,  s,  simning. 

Natch,    s.  bakdel;    T.  JcnapphSlsslcruf. 

^'atiOD,  S,  nation,  folk,  folkslag,    -al, 

a.  national,     -ality,  -alness,  s, 

national  beskaffenhet,  -alize^  V.  a. 
nationalisera,  upplaga  till  borgare.. 

KatiTJjO^  a.  medfödd;  ursprunglig ;•  ge- 
digen. -  counh-y,  fädernesland.  -, 
8,  Inföding,  -eness,  5.  naturlighet, 
medfödd  egenskap.  — ity,  5.  födelse, 
bord;    fosterbygd;     T.   nativitets-ställ- 

Natron,  s.   T.  natrum,  lutsalt.     {ning. 

Natural,  a.  naturlig.  -  death,  sotdöd. 

—  5071,  oäkta  son.  — ,  8.  inföding; 
egenskap;  natursgSfva;  dSre.  — ist,  S. 
naturkunnig;  naturalist,  -i ty,  e.  na- 
turlig beskaffenhet,  -izåtion,  S.  na- 
turalisering.  — ize,  V.  a.  naturalisera  ; 
gifva  burskap;  göra  likasom  medfödd. 
-neSS,  5.  naturlighet;  naturlig  kärlek. 

Natur©;,  S,  natur;  naturen;    egenskap; 

"    sinnelag;   art;    satt.     -d ,  a.   af  viss 

natur,     good  — ,  af  god,  naturlig  art. 

Nanjjfrage,  s,  skeppsbrott,  -läge,  s, 

skeppspenningar.  — macJiy,  5.  skade- 
spel af  sjöslag  (hos  Romarne). 

Naught,  8»  ingenting,  intet.  — ,  a. 
elak;  oduglig;  otuktig.  — inOSS,  S, 
okynne,  arghet;  lättfärdighet,  -ty, 
0,.  elak.     —  trick,  skälmstycke. 

rNauSellate,  v.  n.  hafva  leda  till,  bära 
vämjelse  för,  vämjas.  — ,  V,  a.  upp- 
väcka äckel ;  äclcla.  — atiVe,  a,  äcklig. 
-OUS,  a.  vämjelig,  obehaglig.  -OUS* 
nesS,  S.  äcklighet;  vedervilja. 

NautiC,  -al,  a.  som  hör   till  sjöfart. 

—  compass,  sjökompass. 
Nautilus,  8.  skeppare  (snäckslägte). 
Naval,  a.  .som  tillhör   sjöväsende;    be- 

BtSende  af  skepp.  —  arrmj,  örlogs- 
flotta.  —  CTOwn,  skeppskrona  hos 
Romarne.  —  officer^  sjöofficer.  7ia- 
valSf  8,  pl.  sjöväsende. 

Naye,  3.  hjulsnaf;  raedlersta  delen  af 
en  kyrka,  -line,  S.  T.  rackupphalare. 

Navel,  8,  nafvel,  nafle.  -gall,  S. 
nafvelbråck.  -string,  S.  nafvel- 
sträng,  -timber,  5.  vränger,  pl. 
-wort,  S.  naflegräs. 

Navew,  «.  iSngrofva. 


Hecessitude 

NaYicniar,   a.    2*.  skeppsforroig. 

hone,  jullen  (i  fotvristen). 
Navigallblo ,  a.  segelbar,    -bleness, 

8,  segelbarhet.  —te,  V.  a.  styra,  föra 
ett  skepp.  — ,  v,  n.  segla,  fara  till 
^03.  —tion,  8,  segling,  sjöfart;  styri 
manskonst,  -tor,  S.  seglare,  sjöfa. 
rande,  förfaren  sjöman. 

Navy,  8.  flotta,  sjömakt;  sjöväsende, 
—office,    5.    amiralitet;    amiralitets- 

Naivl,  8.  syl,  pryl.  [kollegiet. 

Nay,  ad.  ng;  till  och  med,  ja.  ~,  s. 
nej.  —word,  8.  förnekande,  afslag; 
vaktord. 

Nazarene,  s.  Nazaré;  kristen. 

Neaf,  8.  knytnäfve. 

Neal,  v.  a.  värma.     — ,  V.  72.  glödgas. 

Neap,  a.  iSg,  utfallande  (om  en  flod). 
-,  8.  ebb,  iSgt  vatten,  -ed,  a.  stå» 
ende  pä  grund  (ora  skepp,  tills  hög 
flod  Ster  kommer). 

Near,  pr.  &  ad.  nära,  hardt  intill, 
bredvid;  nästan.  — ,  a.  nära;  nog- 
grann;   nisk,  njugg;    snSl;    förtrogen. 

—  of  kin  to,   nära   slägt  med.     the 

—  side  of  a  horse,  venstra,  Stsidab 
pS  en  häst.  — ,  V.  W.  nalkas ;  T.  för- 
lora fördelen  af  vinden,  -est,  a.  sup, 
närmast.  —  way,  genaste  vägen.  — ly, 
ad.  nästan.  — nesS,  8.  närhet,  grann» 
^kap ;  slägtskap ;  njugghet.  -Sighted,. 
a,  närsynt,  kortsynt. 

Neat,  s.  nöt,  kreatur,  boskap.^  *»,  iJ*. 
nätt,  snygg,  ren;  oförfalskad;  slog; 
qvick  ;  netto.  — Cattle ,  8.  horabo- 
skåp.  ^handed,  a^  behändig,  snäll. 
-master,  s.  mhaiaturmälare.  -nesS, 
8.  renlighet,  snygghet;  artighet;  nätt» 
het.  -weight,  S.  nettovigt.  -wiuo, 
8.  obemängdt  vin.  (skrifpenna, 

Neb,  $.  näf,  näbb;  näsa;  sprickan  i  en 

Nebulya,  s.  moln,  töcken;  fläck  pä 
ögat.    ~e,  -OUS,  a.  töcknig,  molnig. 

Necessijarles,  8.  pl.  förnödenhet,  nöd. 
torft,  nodvändighetsbehof.  -ary,  a. 
nödvändig,  oundviklig.  — ,  55.  behof, 
nödtorft.  — itate,  v.  a.  nödga,  'tvinga. 
-itation,  S.  tvSng,  nödgande.  -itOUS, 
a.  torftig,  fattig,  behöfvande.  -itOUS» 
jaess,  8.  armod,  brist,  nöd.    -ItudO^ 


Necessity 


Nervine 


263 


9,  brist,  behof;  vänskap,  -ity,  S, 
tvSng,  nödvändighet;  oundviklighet; 
trSngraSl,  armod;  behof» 

If  eck^  S.  hals  ;  nacke  ;  barm  ;  halsstycke 
(pä  ett  kreatur) ;  halsbandet  pS  en  ka- 
non. -^  of  a  periwig  y  bakdelen  af 
en  peruk.  -  of  land,  näs,  landtunga. 
-band,  s,  skjortkrage,  -beef,  .9. 
halsstycket  pi  en  oxe.  -Cloth,  S. 
manshalsdulc.  -kerchief,  s.  Jials- 
duk.  -lace,  S.  halsband,  -piece, 
S.  halsharnesk  (fordom).  -Weed  ,  3. 
hampa. 

NecroJllOgy,  S.  dödslista;  kort  biografi 
(öfver  en  afliden).  —luaiicer,  S.  svart- 
konstnär, trollkarl,  -mancy,  8. 
konst  att  framkalla  döda;  svartkonst. 
'BiantiCy  a.  horande  till  svartkon- 
sten.    — sis^  s.  bensjuka. 

Nectar,  «.  nektar,  gudadryck.  -Can, 
a,  lik  ell.  söt  som  nektar,  —ed, 
-eOUS,  a,  blandad  med  nektar,  -ilie, 
8,  ett  slags  persika.  — y,  s.  bonings- 
huset (i  blomster). 

K66d,  s,  nöd,  nödtvSng ;  armod ;  trSng- 
mål.  — ,  V.  a.  behöfva,  lida  nöd.  — , 
V,  71,  behöfvas;  nödgas.  — ful ,  a. 
nödig,  nödvändig.  — fulnesS,  S.  nöd- 
vändighet. -ilieSS,  S.  armod,  torftig- 
Let.  -less,  a.  onödig,  öfverfiödig. 
»lessness,  S.  onödighet.  -S,  ad. 
nödvändigt.    — y,  a.  fattig,  behöfvande. 

Needle,  s.  nSl,  synSl;  pinne  pä  en  sol- 
visare, needles,  pl.  nSlar;  vestra 
udden  af  ön  Wight;  snäckor  af  hvirf- 
velslägtet.  -Case,  8,  nälhus.  -lisll, 
S.  kantnSl.  — ful,  S,  nSlsända  (som 
pä  en  gSng  trades  pS  nSlen).  -luak^er, 
8.  nSlmakare.  -poiist,  5.  nålspets; 
•  fin  skälm,  -ireed,  8,  kamkyrfvel. 
-Trork,  8,  söm;  n3larbete. 

Ne'er,  fork,  af  neyer. 

NeeseWOrt,   S.  nysgräs. 

Nef,  s.  medlersta  delen  af  en  kyrka. 

Nefalliidous,   -rious,    a.   skändiig, 

ohygglig;  sfskyvärd. 
NegalJtiOQ,  8.  nekande,  nekande  sats. 
—tive ,    a.  nekande ,    negativ.     — ,    S. 
»nekande  sats.    -tively,  ad.  nej,  med 
.nekande,     -tory,  a.  förnekande. 


Neglect,  v.  a.  försumma,  vanvSrdä^ 
— ,  S.  efterlatenhet,  försummelse,  -fuly 
a.  vSrdslös,  försumlig.  — iois  ,  3,  ef- 
terlStenhet.  -ly%  a.  eftcrlSten,  obe- 
kymrad. 

Neglig|[ee,     «.    negligé;     morgondrugt. 

-ence,  8,  försumlighet.    «eut,  a. 

efterlSten. 

NegOlIce,  «.  handel;  Srende.  -tiablo, 
a.  som  kan  bortnegocierr^  (om  vexlar). 
-tiate,  v.  a.  söka  erhSlIa;  afhändla; 
negociera  bort  (vexlar);  underhandla; 
drifva  handel.  -tiatlOn,  8.  under» 
handling ;  bortnegociering ;  handel. 
-tiator,  -tian t,  «.  underhandlare. 

Negro ,  5.  Neger ,  Negrinna ;  slaf. 
-heads,  s,  pL  brunt  skeppsbröd. 
-land,  8.  Nigritien. 

NegUS,  8.  negus  (vin,  socker  ell.  citron). 

Neigll,  v.  n.  gnägga.    -,  s.  gnäggning. 

Neighbour,  8.  granne,  nabo;  nästa. 
— ,  V,  a,  göra  till  granne.  — ,  V.  n, 
gränsa.  — hOOd,  8.  grannskap;  gran- 
nar, -ing,  a.  nästgränsande.  -li« 
Uess,  s.  grannsämja,  -ly,  a.  grann, 
sämjelig.  a  -  office,  ett  vänstycke. 
— ,   ad.  sSsom  j^rannar;   vänligt. 

Neither,  c.  hvarken ;  ej  heller.  -  .  .  . 
nor  . . . ,  hvarken  . . .  eller  ....  — ,  pr, 
ingendera. 

Neniorous,  a.  skogig. 
Nenia,  s.  sorgsäng. 

Nenuphar,  $,  vattenlilja. 

NeoillOgy,  S.  användning  af  ett  nyska. 
padt  ord.  -menia,  5.  nymSne  (ro» 
mersk  fest),  -phyte ,  s.  nykristen. 
— teric,  a.  ny,  modern. 

Nep,  8.  poleja. 

Nepenthe,  S,  medel  emot   bedröfvelse. 

Nephew,'  S.  brorson,  systerson. 

Nephritic,  a.  som  hör  tlll  njurarna; 
tjenlig  mot  stenplSgor.  —  stone,  njur- 
sten.  — ,  8,  läkemedel  emot  stenpas- 
sion. 

Nepotism,  s.  nepotism,  skadlig  tillgif- 
venhet  för  slägtingar. 

Nereid,  s.  nereid,  hafsnyraf. 

Nervjjal,  a.  nerverna  tillhörig.  -0,  8, 
nerv,  känselsträng ;  sena.  — eless,  a, 
svag.     -inCj  8,  nervstärkande  medel  > 


264         Nervosity 

-OSiiy,«.  senfullhet;  eftertryck. -OUS,' 
iC,  nervfall,  senig,  eftertrycklig;.  T. 
nervsvag.     — OUSneSSj    S.   senfullhet. 

Nest,  8.  näste;  fSgelbo;  tillhSll;  iSda. 
-,  v.  n.  bygga  bo,  göra  näste.  — Cgg", 
5.  boägg ,  redägg  (att  honan  ej  mS 
öfvergifva  boet);  sparpenning.  — lö, 
V,  a.  sköta,  smeka  ;-^göra  näste,  bygga 
bo.  —,  V,  n,  nästla  sig  fn.  to  — 
aboutf  röra  sig  omkring.  —Ung,  s. 
iunästling ;  fSgelunge  som  icke  ^r  full- 
flugen. 

Netj  8".  nät,  näthinna,  gam.  -liko, 
a.  nätlik,  nätformig.  ~w!se,  ad.  nät- 
vis, -work,  8,  arbete  flätadt  i  form 
af  nät. 

Ketlier,  a.  nedre,  lägre;  undeijordisk. 
-laiulSj  s.pl.  Nederländerna,  -most, 
a.  nederst,  lägst. 

Netting,  5.  nätverk;   T.  finkenEt. 

Nettle,  S.  nässla.  hlind  -,  blind 
nässla;  >—,  V.  CL,  bränna,  sticka  med 
nässlor^  förarga.  -Creeper,  5.  ko- 
nungsfagel.     — emp,  s.  Skersugor. 

Neuryitic,  a,  nervstärkande.  -Ology, 
8.  afhandling.  om  nerverna.  — OtlC, 
a.  nervstärkande. 

Neuter,  a.  neutral,  opartisk.  — ,  S. 
neutral,  opartisk  person;  T,  neutrum. 

Neutral,  8.  neutral,  Gom  häller  med 
ingen.  — ,  a.  neutral,  opartisk  ;  neutrum. 
—  salts  t  pl.  medelsalter.  ~ity,  s. 
neutralitet,  oväldighet,  -ixe,  V.  a, 
göra  neutral,  neutralisera. 

Never,  ad.  aldrig;  ingalunda,  -more, 
ad.  aldrig  mer.  -thelesS,  ad.  icke- 
destomindre,  det  oaktadt. 

New,  a.  ny,  färsk;  rS;  oerfaren;  ung. 
— ,  ad.  nyligen,  nyss.  — j  V.  a.  förnya, 
omarbeta.  — born  ,  a.  nyfödd,  nyss- 
född.     -coin,  V.  a.  omprägla.    -CO- 

mer,  5.  nykomling,    -dress,  v.  a. 

omkläda^  putsa  upp.  -fangled,  a. 
nyss  uppspunnen.  -fangledllCSS,  S. 
nytt  pSfund ;  nygirighet.  -fasllioued, 
a.  nymodig.  — Isll,  a.  nSgot  ny.  — ly, 
ad.  nyligen;  pä  nytt  vis.  — ntOOn, 
8.  nyraSne.  — ness,  s.  nyhet;  färsk- 
bet;   oerfarenhet,      -yoar's-day,    8, 


Nighness 

nySrsdag.      -ycar's-gift,   6.  nySrs. 
gSfva.  I  deltrappa  gSr. 

Newel,  8.    pelare   hvaronikiing  en  vin- 

News,  8.  pl.  nyheter,  nytt;  avisa. 
-man,  S.  tidningsbärare.  -monger, 
fl.  en  som  sprider  ut  nyheter,  —paper, 
8.  tidning,  avisa.  — writer f  8.  tid- 
ningsakrifvare. 

Newt,  8.  vattenödla. 

Next,  a.  näst,  närmast;  följande.  -, 
ad,  dernäst. 

Nib,  8.  näbb;  spets  af^en  penna,  —bed, 
a,  försedd  med  näbb  ell.  spets.  — blc, 
V.  a,  &  n.  (at)  gnaga  »sta  af  betet 
<om  fisk);  häckla,  tadla. 

Nice,  a.  läcker,  veklig;  grannlaga;  sam- 
vetsgrann; fin;  noggrann;  skarpsinnig; 
svar.  — hess,  8.  noggrannhet;  sorg- 
fällighet;  finliet.  —ty,  s,  noggrannhet; 
punktlighet;  kräslighet*  varsamhet. 
niceties,  2^1'  läckerbit,  godbit. 

Niche,  S.  nisch,  fördjupning. 

Nick,  8.  skära  ,  inskärning ;  ögonblick ; 
dryckeslag;  sjörS.  old  -,  djefvuln. 
—  of  the  timet  just  pS  punkten.  — , 
V.  a.  skära  in ;  svika ;  hitta  pS ; 
likna ;  passa. 

Nickel,  S.  nickel  (metall). 

Nickllnacks,  s.  pl.  leksaker,   -name, 

8.  öknanfti,  skällsord.     — ,  V.  a.  gifva 
Nicotian,  s.  tobak.  [öknamn. 

Nictaljte,  v.  n.  vinka,  blinka,    -tion, 

S.  blinkning. 
Ni  de,  5.  bo,  kull  (om  f3glar). 
Nidget,  5.  vip;  styrapare. 
Nidification,  S.    ett   nästes  byggande. 
NidorllOSity,    S.    halsbrUnna.      -OUS, 

a.  osande  af  flott. 
NIdulation,  s.  fSglars* liggtid. 
Niece,  S.  brorsdotter,  systerdotter. 
Niggard,    a,   snäl.      -,    s.    girigUuk. 

— ,  v.  a.   njugga.     — isll,  a.   knapp. 

-lin ess,  s,  karghet.   -ly,  a.  &  a(L 

njugg;    sparsamt.      — nOSS,    — y,    #. 

karghet. 
Niggle,  v.  a.  &  n,  narras. 
Nigh,  v,  n,  nalkas.     — ,  a.  nära;  nära 

slägt.     — ,  ad,  nära;  nästan.     — ,  pr, 

nära    intill.      — nCSS,    3.    grannskap; 

nära  slägtekap. 


NigM 

Night,  8,  natt,  afton;  död;  mörker, 
okunnighet,  to  — ,  i  dag  om  aftonen. 
hy  — ,  in  the  — ,  over  -,  om  natten. 
-butterfly,  s,  nattfjäril,    -cap,  s. 

nattmössa.  — d'öW,  5.  aftondagg,  serla- 
regn.  — dOg,  S.  jagthund,  som  nyttjas 
tS  lönskyttar.  -dresS,  S.  nattkläder, 
negiigé.  —fall,  s.  skymning.  — firO,  8, 
lyktgubbe,  -fluttorer,  S.  skogstroll. 
-fly,  S.  nattfly,  nattfjäril.  -gOWn, 
9,  nattrock,  —hag,  s.  trollpacka. 
—hawk,  8,  nattugla.  -ly,  a.  nattlig. 
~-,  ad,  hvar  natt.  —mar©,  S.  maran 
(sjukdom).  — pieC6,  5.  nattstycke 
(målning).  — rcSt,  S.  nattro,  nattsömn. 
-revelling,  S,  nattlek;  nattgille; 
nattsvärmeri.  — ralo,  s,  nattligt  ovä- 
sen,  -shade,  s,  qvesved.   -staud, 

*.  natttygsbord.     -tillie,  8.  nattetid. 

—walker,    8.    nattvandrare,    sömn- 

gSngare.     — ward ,  ad,    inpS   natten. 

-watch,  8,  nattvakt.  (natten. 

Nighted,  a,  fördunklad ;  öfverraskad  af 
Nightiugale,  s.  näktergal. 
NigresCCUt,  a.    mörknande;  svartlett. 
Nihility,  8,  ingenting;  intet,  nullitet. 
Kill,  8.  glimmeraska. 
Nlll,  v.  O.  &  n,  icke  vilja,  vägra. 
Ni  ni,  v,  a.  snatta,  taga.. 

Nimble,  o.  snäi,  snabb,  liflig.   -ness, 

8,  snällhet,  snabbhet,  hurtighet.  — wit- 

ted,  a.  förveten.  [hufvud. 

Nimbus,  8.  ljus  krets  omkring  helgons 
NImioty,  s.  öfverflöd. 
Nincompoop,  8.  enfaldig  stackare. 
Nine,  num.  nio,  nie.  -fold,  a.  niofaldig. 

-men's-morris ,  s.   ett  slags  lek. 

-murder,  s.  vårfågel,   -pins,  8,  pL 

k&gelspel.    -score,  ad.  nio  p.'^nger  20 

(180).  -teen,  num.  nitton,  -teenth, 

a    nittonde,     -tieth,    a.   nittionde. 

-ty,  num,  nittio. 
Ninny,  s.  stolle;  dumhufvud. 
Ninth,  a.  nionde,     -ly,  ad.   f^r  del 

nionde. 
Nip,  V.  a.  nypa,  knipa;  gifva  betord; 

qvSiVa   en   blomma   i  växten;    plSga; 

dämpa;    T.    sejsa,    göra  fast      -,  8. 

nypning,  klämning ;  knäpp ;  kall  vind ; 

IXftord;  kattmynta  (ört). 


Noddy 


265 


Nipple,  8.  bröstvärta,  spene.  — WOrt^ 
S.  tomtört,  harkäl. 

Nit,  8.  gnet,  lusägg. 

Nitoiicy,  s.  sken;  sträfvandei 

Nithing,  S.  pultron,  mes. 

Ni  tid,  a.  glänsande,  skinande, 

Nitrjle,  8.  salpeter.  -IC,  a.  6alpetef»\ 
syrlig.  —  acid,  salpetersyra.  — OgCn,' 
8,  qväfve.  — OUS,  a.  salpetersyrad. ' 
—  acidf  salpetersyrlighet.  — y,  O. 
salpeterhaltig. 

Nitter,  S,  häötfluga,  broms. 

Nitty,  a.  full  med  gnetter. 

Nivjlal,  a.  full  med  snö.    -eous,  a. 

snöhvit;  snöig. 

Nizy,  8,  pundhufvud. 

No  ,  ad,  nej  ,  ingalunda.  — ,  a.  ingen, 
icke  en.  'tis  no  matter,  det  gör  in- 
genting, 

Nobj  8,  knapp;  VUlg,  hufvud. 

Nobllilltate,  v,  a,  adla.  -ty,  S,  adel, 
adelskap ;  adeln ;  ädelhet,  rang. 

Noble,  a.  adlig,  förnäm;  ädel,  högsin- 
nad  ;  frikostig,  ädelmodig.  — ,  s.  adels- 
man, -man,  8,  adelsman,  ädling. 
-ness,  5.  adel,  adelskap;  höghet; 
ädelmod.     — WOman,  8.  adelsdam. 

Nobody,  s.  ingen. 

Noceut,  Nocive,  a.  skadlig;  straffbar. 

Nock,  8.  inskärning;  nock  pä  ett  segel; 
bakdel.  -OaringS,  8.  pL  T,  nock. 
bändslar. 

Noctllambulist,  S.  sömngSngare.  -idi- 
al,  a.  som  innefattar  en  dag  och  en 
natt.  -  day,  ett  dygn.  -iforOUS, 
a,  som  medför  natt.  -ivagaiit,  a. 
kringstrykande  nattetid.  — ,  s.  natt- 
svärmare.  — urn,  8.  nattandakt,  natt- 
messa.  -urnal,  a.  nattlig.  -,  s.  T, 
astrolabium.     -urnons,  a.  nattlig. 

Nod,  8,  nick,  vink  med  hufvudet;  nick- 
ning.  -,  V.  n,  vinka,  nicka  med 
hufvudet,  Bvigta ;  buga  sig  litet ;  nicka 
sofvande. 

Nodation,  8.  knutighet;  knytning. 

Nodd||en,  a,  krökt,  böjd.  -er,  s. 
som  nickar;  som  är  förty ngd  af  sömn. 
-ing,  a.  nickande;  T.  lutande.  -, 
8,  nickning.  -le,  8,  skalle,  hufvud. 
— y,  8,  stolle,  dumhufvud. 


266 


Node 


Node^  8,  knut,  knol;  visare  pi  en  tim* 
sten;  T.  ofverben;  T,  nodus. 

Nodllose,  -ous,  a.  knutig.    -osity, 

5.    kniitighet,    knSIighet.      ~£l6?    *• 

malm  i  'smä  runda  stycken ;  T,  njure. 
Nog,  5.  Él ;  nagel ;  krus.    — ,  V.  a.  nagla. 

-gin,  3,   krus;  ämbar.     -ging,  a 

T.  ringmur. 
Noislle,  5.  buller,  oljud.    -,  y.  W.  bullra. 

— ,  v.  a.   utsprida.     — ©fol,    a.   lar- 

mande,   -eless,  a.  tyst.  -emaker, 

8,  larmare.  — iness,  8,  dån,  buller. 
— y,  a,  bullrande,  stojande. 

Noisome,  a.  skadlig;  smittsam ;  vidrig. 
— ness,  3,  skadlighet;  smittsamhet. 

Noli-me4afig6r6,  S.  springkorn ;  kraft. 
sSrnad. 

Nolition,  8,  ovilja,  motstrSfvighet. 

Noll,  s.  vulg,  skalle,  hufvud. 

Nomades,  3.  pl,  nomader. 

Nomblcr,  3,  inelfvor  af  ett  r§dj«r. 

Nombril,  s,  T.  medelpunkt  (af  skölden). 

NomenclatlJOr,  S,  en  som  vinnlägger 
sig  om  nomenklaturen;  namnregister. 
—lire ,  s,  namnregister  pä'  naturalier, 
vetenskapliga  konstord  etc. 

Nominllal,  a,  sä  kailad,  tin  namnet. 
■^ate,-^.  a.  kalla,  namngifväT" ut- 
nämna, —ately,  ad,  i  synnerhet. 
— ation,  5.  näraning,  utnämning. 
— ative ,  a,  benämnande.  —  ,  5.  T, 
nominativus.  — ator,  S.  som  ut- 
namnar.  -06,  3,  T,  utnämnd,  full- 
mäktig, [ning. 

Nomothetical,  a.  horande  till  lagstift. 

Non-I lability,  3,  oförmögenhet.  -ad- 
mission, 5.  vägradt^tillträde.  -age, 
3.  minderSrighet.  —aged,-  a.  min- 
derSrig. 

Nona||gesimal ,  a.  nittionde;  nittio. 
Srig.     —gon,  3.  niohörning. 

Non-l|appearance,  s.  uteblifvande  frSn 
rätten,     -attendance,  S.  frSnvaro. 

Nonce,  s.  afsigt,  ändamäL  for  the  -, 
uppsStligen. 

Non-l|claim^  s.  T,  förtigande  af  sin 
rätt.  -compliance,  S.  vägran,  af- 
slag.  -conductor.,  5.  T.  kropp, 
som  är  elektrisk  i  sig  sjélf.  -COn- 
fovmist,  9.   nonkonformist,  dissident. 


Northsea 

None,  a.  ingen,  Jnga;  intet. 

Non-||entity,  3,  intet  väsende;  oting. 
—entry^  8,  varomas  icke  angifvande 
i  tullen. 

Nones,  3,  ptT^  nona  ell.  nionde  tonen; 
nionde  timmer  om  dagen  (i  kloster). 

Non-||existence_,  a.  intet  väsende; 
oting.  -juring,  a,  som  ej  velat 
svärja  trohetsed,  -juror,  5.  fordna 
pretendentens  anhängare,  -Obstante, 
C.  oaktadt,  änskönt.  -pareil,  3.  T,' 
nonparelj  (en  fin  stilsort),  -payment, 
3,  uteblifven  betalning.  — pluS,  «• 
förlägenhet,  klämma.  — ,  V»  a.  for- 
bluffa,  sätta  i  förlägenhet,      -prol!» 

ciency,  3,  icke  fortskridande,  -re- 
sidence, 3.  bortovaro  frSn  det  ställe" 
der  man  har  sina  goromSl.  -r-resi- 
dent,  a,  som  icke  bor  der  han  har 
sin  syssla,  -resistance,  «.  blind 
lydnad. 

Nonsenslle,  3,  prat ;  ofornuft,  omening ; 
iappri.  — ical,  a.  orimlig;  narraktig. 
-IcalnesS,  3,  orimlighet,  oförnuftig- 
het. 

Nonsolvent,  a.  oförmögen  att  betala. 

Nonsuch,  a.  oförliknelig,  makalös. 

Nonsuit,  3.  T.  dom  att  icke  fortsätta 
rättegången  längre.  — ,  V.  a.  döma  i 
svarandens  frSnvaro ;  fälla  tredskodom. 

Nonterm,  3,  T.  ferier,  tjenstledighet. 

Noodle,  3,  enfaldig  stackare,  pjSk, 

Nook,  5.  hörn,  vinkel,  vrS. 

Noon,  3.  middag,  middagstid,  -day, 
3.  middag.  — rest,  3,  middagssömn. 
—stead,  5.  solstSnd  om  middagen. 
—tide,  3.  middagstid;  middagslur. 

Noose,  5.  slinga,  rännsnara,  löpknut. 
— ,  V.  a,   snäija;    hänga;  knyta  ihop. 

Nope,  3,  domherre  (fSgel). 

Nor,  C.  ^  heller;  eller. 

Normal,  a.  lodrät;  efter  reglor. 

North,  3,   norr,  norden;  nordanväder. 

-  ly  east,  nord  till  osten.  -,  a, 
nordlig,  nordisk.     — Cast,  8.  nordöst. 

-  hy  north,  nordost  till  norden,  -er- 
linesS,  3.  belägenhet  ät  norr.  -Crn, 
a.  nordlig,  belägen  i  norr.  -lUg,  s. 
longitudskilnaden  norrut,  —light,  3, 
norrsken,  -pole,  3.  nordpolen,  »sea. 


Northstar 

S,  Nordsjön,     —star,  S.  nordstjärnan, 

polstjärnan,  -ward,  -wards,  ad. 
emot  norden,  norrut.  — west,  s,  nord- 
vest.     — Tvindj  8,  nordanvind. 

Norwegian,  a.  norsk.     — ,  s,  Norman. 

Nose,  s.  näsa,  nos;  väderkorn;  pipan 
pä  en  pust.  — ,  V,  a,  &  n,  draga  en 
vid  näsan;  vädira  upp;  bjuda  spetsen; 
sätta  näsan  i  vädret,  —bag,  s.  tor- 
nist,  foderpåse  pä  hästar,  —band,  8. 
nosrem.  -bleed,  8.  röileka.  -gay, 
8.  bukett,  blomsterqvast.  — lesS,  a. 
utan  näsa.     — sniart,  8.  krasse. 

Nosed,  a.  försedd  med  näsa. 

Nosology,  8,  läran  om  eijukdomar. 

NostOCk,  8,  skyfall  (ört). 

Nostril,  a,  näsborre. 

Nostrum ,  a,  arkahum ,  qvacksalfvare- 
piiler. 

Not,  ad,  icke,  ej.    not  yet,  ännu  icke. 

Nota||ble,  a.  ansenlig,    -bleness,  s. 

vigtighet,^  märkvärdighet,  —rial,  a, 
författad  ell.  bevittnad  af  en  notarie. 
—  evidence,  notaries  intyg.  — ry,  8. 
notarie.  — tion,  8,  anteckning;  be- 
märkelse. 

Notch,  8.  skära,  inskärning.  — ,  V»  a» 
klippa  ut,     —weed,  8,  molla.     " 

Note,  8,  tecken,  kännetecken,  känne- 
märke; anmärkning;  värdighet;  under- 
rättelse; sedel,  biljett;  not  i  musiken; 
revers,  skuldebref.  —  of  hand,  billet ; 
revers.  —  of  interrogation,  fräge- 
tecken.  — ,  V.  al  anmärka ;  teckna  ; 
sätta  pä  noter;  ("of,  for)  skylla  för. 
lo  —  down,  uppteckna,  uppskrifva. 
-book,  5.  kladd. 

Noted,  a.  märkvärdig,  berömd,  bekant. 

Nothiug,  8,  intet,  ingenting;  ringa  för- 
mögenhet; lappri.  — ,  ad,  alldeles 
ic^e.    — neSS,  8,  intet;  lappri;  tomhet. 

Notillce,  s.  uppmärksamhet;  underrät- 
telse; kännetecken.  — ,  V.  a.  märka, 
bli  varse ;  uppraärka.  — HcatlOn,  8. 
kungörelse,     -"f^,  V.  a.  kungöra. 

Notion,  8,  begrepp,  tanka,  mening; 
förstSnd.  -al,  a.  inbUlad,  föreställd. 
-ality,  8,  inbillning.  -ist,  S. 
fantast. 

NotOri||ety,  #.  vwldskunni^h«t-    -OUS, 


Nudity 


267 


a,  bekant,  uppenbar,  beryktad.  — OUS» 
uess,  8,  namnkunnighet. 

Nott,  V,  a.  karfva,  söndersk&ra*. 

Notas,  8,  sunnanväder. 

NÖtwheat,  s,  hvete  utom  snärp. 

Notwithstanding,  c.  oaktadt,  icke* 
dessmindre. 

Nought,  8.  nolla,  intet.  tO  8et  at  - 
förakta,     w,  ad,  pS  intet  vis. 

Noun,  8.  T,  noraen,  benämningsord. 

Nourish,  v,  a.  nära,  underhälla;  upp* 
föda,  —able,  a,  som  kan  näras  ell 
iinderhällas.  —er,  8,  födoämne,  nä- 
ringsmedel, —ing,  a,  närande,  fö- 
dande. — ment,  a,  näring,  föda, 
näringsmedel. 

NOYalJtion,  a.  förändring;  införande  al 
en  ny  sak.     — tor,  s,   nyhetsälskare. 

Novel,  Oi»  ny,  ovanlig.  — ,  s.  nyhet; 
roman,  novell;  T,  stadga.  ^  —list,  s. 
romanskrifvare ;  älskare  af  nyheter. 
— ness,  -ty,  s,  nyhet;  ny  sak. 

November,  s.  November. 

Novenary,  a,  niotalet.  -,  a.  till. 
hörande  niotalet. 

Novennial,  a,  nioärig. 

Novercal,  a,  styfmoderlig. 

Novic||e,  s.  blifvande  munk  ell.  nunna; 

nybegynnare ;  oöf vad.  -late,  8.  pröfvo- 
Novity,  S,  nyhet.  (tid;  läroSr. 

Now,  ad,  nu;  ömsom;  emedan.     —  a- 

days,    nu   för  tiden.    —  and  then, 

stundom ,   dä  och  dä.     —  at  lenght, 

ändtligen. 

Noway,  Noways,  ad,  ingalunda. 

Nowhere,  ad.  ingenstädes. 

Nowise,  ad.  ingalunda. 

Noxious,  a,  skadlig,  farlig,  osund. 
-ness,  8.  skadlighet. 

Noy,  v.  a,  plSga.  [en  bläsbälg. 

Nozle,  8.  näsa,  nos;  ljuspipa;  röret  pä 

Nubblo,  v.  a.  knuffa;  prygla. 

NubiyfcrOUS,  a,  som  samlar  skyar. 
—late,  v,  a.  hölja  med  moln;  för- 
dunkla, —le,  a.  manbar,  giftvuxen. 
— lOUS,  a.  molnig,  muleij. 

Nuciferous,  a.  som  bär  "nötter. 

Nucleus,  S.  kärna;  medelpunkt. 

Nud||ati0U,  s.  blottning,  afklädning. 
-e,  a.  naken,  bar;  enfaldig,     -ity, 


268 


Nutation 


Oak-apple 


8,  nakenhet,  barhet :  oklädd  del ;  naken 
figur. 

h^UgalJtion,  S,  prat.  -tory,  a,  narr- 
aktig ,  orimlig ;  obetydlig.  — city,  8. 
pratsamhet. 

Nuisance,  8.  skada,  fSrfSng,  olägenhet. 

Null 9  5.  noll;  lappri.  — ,  fl.  ogiltig, 
kraftlös.  — ,  V.  Cl,  upphäfva,  ogilla, 
-i fy,  V,  a.  förklara  för  ogiltig,  -ity, 
8.  nolla;  ogiltighet;  kraftlöshet. 

Numb,  a.  valen,  stel,  styf  af  köld.  -,  V, 
a.  göra  lam,  göra  domnad.  — ödnesS, 
8,  förstelning,  -eel,  8,  darrSl.  -fish, 
8,  krampfisk,  darrrocka,  —ing,  8. 
domning,  stelning.  — ness,  8.  döfning, 
domning. 

Number,  3,  tal,  antal,  nummer;  mycken- 
het ;  vers,  harmoni ;  T.  numerus.  num- 
hers,  pL  Qärde  Mose  bok.  — ,  V.  a. 
räkna;  nuraerera,  — lesS,  a,  tallös, 
oräknelig,     -lessness,  3.  otalighet. 

Nnmbles,  s.  inelfvorna  i  en  hjort. 

Numbness,  a,  döfning,  domning. 

Numer||able,  a.  räknellg.    -al,  a. 

hörande  till  ett  tal.  -  letters,  pl. 
räknebokstäfver.  — ary,  a.  tillhörande 
ett  visst  tal.  -ate,  V,  n.  räkna. 
— ation,  5.  räknande,  täljande;  nu- 
roerering;  T.  tals  utnämnande.  — ator, 
8.  räknare,  sifferkarl ;  T,  täljare.  -ical, 
a.  tillhörig  räkning,  -icalness,  S. 
odelad  beskaffenhet.  — ist,  s.  sifferkarl. 
— OUS,  a.  talrik,  mycken;  harmonisk, 
-OUSnesS,  -OSity,  S.  talrikhet, 
mängd. 
NumismalltiCS,  ».  pL  myntvetenskap. 
— tOgraphy,  s.  beskrifnlng  om  gamla 
mynt.  [mynt. 

Nnmmjlary,  -ular,  a;  hörande  till 

Numness,  S.  förkylning,  stelhet. 

Numskull,  s.  pundhufvud,  töip.   -ed, 

a.  tölpaktig,  dum. 
Nun,  s.  nunna;  blSraes  (f^gel). 
Nunchion,  S.  aftonvard,  [embete. 

Nunciature,  8.    ett   pSfllgt  sändebuds 
Nuncio,  5.   päfligt  sändebud. 
Nnncupajlte,  v.  a.  högtidligen  förklara. 

-tion,  5.  muntligt  testamente.  -tivC, 

—tory,  a.  muntlig  (om  testamenten) ; 

högtidligen  förklaratl. 


Nandin||al,  -ary,  a.  hörande  till 
marknad.  —  letters,  pl,  söndags- 
bokstäfver. 

Nunnery,  5l  nunnekloster. 

Nup,  Nupson,  8,  narr. 

Nuptial,  a.  bröllop  tillhörig.  -  hed, 
brudsäng.     — S,  8.  pl.  bröllop. 

Nurse,  s.  amma;  sköterska,  sjukvater* 
ska;  gumma.  — ,  a.  födande.  — ,  V.  a. 
uppamma,  uppföda;  ansa;  underhälla. 
-child,  s.  alpmbarn,  dibarn,  -maid, 
s.  piga  som-  sköter  barn.  — ry,  s. 
barnkammare,  barnskola;  trädskola; 
skötsel,  -ry-gardon,  s.  fruktträd- 
gSrd.  -ry-maid,  s.  barnsköterska. 
-ry-man,  s,  fruktträdgSrdsmästare. 

Nursling,  5.  morsgris. 

Nurture,  S,  föda,  näring;  uppfostran, 
undervisning.     — ,  V.  a»  uppfostra. 

Nustle,  v.  ä,  smeka, 

Nut,  S.  nöt;  nöten  i  bösslSs;  klot  elU 
fogning;  mutter,  skrufraor. -.  small  — , 
hasselnöt.  — brOWn ,  a.  nötfärgad, 
-crackers,  s.  pZ.  nötknäppare.  -gail, 
s,  gaiiäpie.  -hatch,  -jobber, 
-pecker,  s,  väcka  (fSgei).    -meg, 

8,  muskot.  -shell,  S,  nötskal. 
-square,  5.  T.  fyrkanten  pä  ankar- 
läggen, —ting,  8.  nötplockning, 
—tree,  5.  nötträd,' hassel. 

Nutation,  S.  bäfvan,  skälfning. 

Kutrillcation ,  S,  närlngssätt,  födning. 

-ment,  s.  näring,  föda.   -moutal, 

a.  närande.     — tion,  8.  näring,  föda. 

-tious,  -tive,  a.  födande,   -tious- 

•ness,  S.  närande  beskaffenhet. 
Nuzzle,  v.  n,  ringa  svin;  gömma  sig  t 
Nye,  s.  flock  (fSglar),       [böka  som  svin. 
Nymph,  5.  nymf;  flicka,    -a,  s.  puppa 

(pä    insekter);    rosknopp.     -OUiania, 

8,  moderraseri,  kärlekraseri. 


0. 

Oaf,  8,  byting;  tok,  fSne,  narr.  -Jsll, 
a.  dum,  enfaldig.  -islmess,  S, 
dumhet. 

Oak,  5.  ek,  ekvirke,     -apple,  s.  gall- 


Oakball 

Äpple,     -ball,  s,  ekollon.     -611,  a. 

af  ek.  -fern,  s.  ormbunke,  -lea- 
ther, S.  eksvamp,  fingersvamp,  —ling, 
s,  ung  ek.     —t  re  O,  s,  ekträd,  ek. 

(Oakum,  S.  dref;  gammalt  uppsnoddt 
tSgverke  att  inkilas  i  plankfogningarne 

Oar,  S.  erta,  malm.  [pä  skepp. 

Oar,  8.  8ra.  -,  v.  w.  ro.  öars,  pL 
en  bSd  med  tvS  par  Sror.  -y,  a.  i 
form  af  Sra,  tjenande  till  Sra. 

Oasis,  S.  oas. 

Oat,  3,  hafra.  -bread,  S,  hafrebröd. 
-en,  a.  af  hafra.    -graSS,  S,  hafra. 

-malt,  s.  hafremait.     -meal,  8, 

hafremjöl ,  hafregryn ;  räfrumpegräs. 
-S-Chair,  5.  hafresnärp.  -thistle, 
8.  hafretistel. 

Oath,  8,  ed,  svordom,  -able,  a.  be- 
rättigad att  aflägga  ed.  -breaking, 
8.  meneder! . 

Obambulation,  S,  kringvandring. 

Obda||Ce,  v.  a,  öfverdraga,  betäcka. 
— Ction,  8,  öfverdragande ;  dissection. 

Obdnr||acy,  -ation,   s,  förhärdeise, 

härdnackenhet.     -ate,    a.  förhärdad, 

envis,  härdnackad.   -e,  V.  a.  förhärda, 

förstocka. 
Obedien||ce,    s.    lydnad,     hörsamhet. 

—t,  a.  lydig,  undergifven.   — tial,  a. 

hörsam,  lydig.     — tness,  8.  lydnad. 
Obeisance,  8.  bugnig,  helsning. 
Obelisk,  S.  obelisk;  T,  korstecken. 

Obese,  a.  tjock,  fet.  -ness.  Obesity, 

8.  fetma. 
Obey,  v.  a.  lyda,  hörsamma. 
Obfuscate,  v,  a.  formörka,  fördunkla. 
Obit,  8,  själamessa,  likbegängelse ;  död. 

-nary,  8.  dödslängd. 

Object,  8,  föremal;  ämne;  ögonmärke. 
— ,  V.  a,  invända,  göra  invändningar; 
(agaimt,  to)  förevita.  -glass,  8. 
objektivglas.  — ion,  8,  inkast,  invänd- 
ning;  beskyllning.  — ive,  a.  gjord 
till  föremal;  objektiv,  -iveness,  8, 
egenskap  att  vara  ett  föremSl  for  en 
handling;  objektivitet.  -Or,  8.  en 
som  gör  invändningar. 

Objurgallte,  u.  a.  banna,  bestraffa. 
—tion,  8,  bestrafTning ;  förebrSelse. 
*-tOry,  a.  förebrSende. 


Obsequiousness     269 

Obla||te,  a.  platt  vid  polerna.    -tiOn, 

8.  offer;  gSfva. 

Oblectation,  5.  förlustelse. 

Obligljate,  v,  a.  förbinda,  nödga. 
—ation,  8.  förbindelse,  skyldighet 
skuldebref;  gunst,  -ato ,  a.  T,  ac- 
compagnerande.  — atoriness,  8.  for- 
bindande kraft,  -atory,  a.  forbin- 
dande, förpliktande.  -C,  V,  a.  för- 
binda. — ee,  5.  en  som  förbundit  sig 
till  nSgot.  -ement,  S,  förbindlighet, 
skyldighet,  —ing,  a.  förpliktande; 
höfiig.  -,  8.  förbindelse,  -ingness, 
8.  höflighet,  artighet;  förbindande  kraft. 

Obliqujie,  a.  sned;  medelbar;  bedräg- 
lig; T.  sluttande,  -eness,  -ity,  8. 
sned  ställning,  lutning;  afvikning; 
oriktighet. 

Oblitera]|te,  v,  a,  utplSna,  utstryka. 
—tion,  8.  utplSning,  utstrykning; 
glömska. 

Oblid||on,    8,  glömska,     -oas,  a, 

glömsk.     -OnsneSS,   8,    fSrgätenhe^, 
glömska.  Ibeskaffenhet. 

Oblong,  a.  afiäog.    -ness,  8,  afiäng 

Oblollquious,  a.  smädande,  -qay, 
*.  baktal,  tadel;  skymf,  vanheder. 

Obmutescence,  S,  förstummning. 

Obnoxious,  a,  underkastad,  under- 
gifven; saker;  ond.  -nesS,  8,  blott- 
ställning; strafbarbet. 

Obnubilallte,  v.  a.  betäcka,  hölja  med 
moln.     —tion,  8,  fördankling,    mul- 

Oboe,  8,  oboe.  [nande. 

Obole,  8,  obol,  skärf,  halföre. 

ObreptitiOQS,  a.  falskligen  utverkad. 

ObrOgate,  v,  a.  återkalla,  upphäfva. 

ObSCenjje,  a.  ohöfvisk,  oanständig; 
otuktig;  otäck,  —ity,  8,  liderlighet; 
okyskhet. 

0bscur{|atl0n,  8.  förmörkelse.  -O,  a. 
mörk ;  otydlig ;  föga  känd ;  gemen.   — , 

V.  a.  fördunkla,    -eness,  -ity,  s. 

dunkelhet;  otydlighet;  ensamhet. 
Obsecrallte,   v.  a,  anhSlla,  bönfalla. 

-tion,  8.  bönfallande. 
Obsejjquies,   s.  jpl.  likbegängelse,   be- 

grafning.     -qnious,   -quent,   a. 

lydig;  hörande  till  likbegängelse.  — qit!™ 
OUSneSS,    S,    lydaktlghel;    lik"bc§än. 


270  Obsequy 

gelse.  "-^isy^  3.  likbegilngelgs;  tH» 
lighet. 

Obser?  ||  able  ^  a,  aaraärkningst&ra. 
-ance^  s,  uppmSrksarahet,  sorgfailig- 
het;  arebevisning;  Stlydnad;  regel. 
—ant 9  a,  uppmärksam,  Borgf&llig; 
lydig,  -of  one's  word,  Of åhKUen.  oh- 
servants,  s.  pL  observanteren.  -atiOHj 
S,  anmärkniBg;  uppraärksarahet ;  ron. 
— ator,  S.  iakttagare;  uppmärksam 
SskSdare.  -atory,  S,  observatorium, 
stjernkikeri.  -6,  V.  a,  iakttaga,  an- 
märka",  blifva  varse;  fira;  hSlIa.  -, 
V.  n,  vara  uppmärksam. 

Obsession,  5.  belägring. 

Obsidional^  a.  hörande  till  en  be- 
lagring. 

Obsignayte,  v.  a,  besegla;  bekräfta. 
-tion,  s,  besegling,  bekräftelse.  -tO- 
ry,  a.  bekräftande. 

Obsolete,  a.  gammal,  obruklig.  -nesS, 
S.  obrukljghet. 

Obstacle,  $.  hinder,  motstSnd. 

Obstetrillcation  ,  $,  barnforlossnings. 
konst.  — Cious,  -C,  a.  bamförloss- 
ningskonsten  tillhörig;  behjelplig. 

Obstinallcy,  -teness,  «.  härdnacken. 

het,  envishet,  egensinnighet.  —te,  a. 
halsstarrig,  gensträ fvig,  envis. 

Obstipation,  s.  förstoppning. 

Obstreperous,  a.  ostyrig,  bullersam. 

Obstriction,  s,  l^rbindelse. 

Obstrnllct,  v,  a.  föratoppa;  hämma: 
uppehålla.  -CtiOn,  $,  härdt  lif; 
hinder;  tillspärming.  -Ctive,  a. 
förstoppande ,  hindrande ,  hämmande. 
— ©ncy,  8,  stoppande  egenskap.  — ent, 
C.  forstoppande;   hindrande. 

Obstnpefaction,  s.  domcing,  bestört- 
ning. 

Obtain,  v.  a.  erhSlla,  fS;  tilltaga.  -, 
V.  n.  bibehSlIa  sig;  hafva  framgSng. 
—able,  a.  som  kan  erhSllas.  —er, 
Ä.  emottagare.  — ment,  S,  emotta. 
gande. 

Obtemperate,  v,  a.  lyda,  hörsamma. 

Obtend,  v,  a.  invanda. 
Obtenebrato,  v.  n,  formörka. 
ObteilsiOM,  .9.  forebärande. 
Obtest,  v.  a.  enträgen  be^ja.    -,  V,  n. 


Occupier 

(against)  protestera,     -ation,  A 

enträgen  bön;  högtidlig  förpliktelse. 
Obtrectation,  S,  bakdantning,  fortaa 
Obtrnde,  v.  a,  pStvinga,  pSbörda,  p8« 

truga. 

Obtruncate,  v,  a.  stympa. 

Obtmsijion,  s,  pStrugande,  pStvingnteg, 

— VÖ,  a,  pStrugande,  pStvingande. 
Obtund,  v,  a,  göra  trubbig;  dämpa. 
Obturation,  «.  igentäppning. 
Obtusyangular,  a,  trubbvinklig.    -0, 

a,   trubbig,   stubbad;    slö,  känslolös; 

trög.    -eneSS,  S,  trubbighet;  alöhet; 

dofhet  (om  ljud).     -iOK  ,  S,  afstymp- 

ning;  trubbighet. 

Obnnibra|{te,   v,   a,   gifva   skugga. 

-tion,  8,  skuggning,  fördunkling. 

Obvention,  s,  händelse,  slump. 

Obyerllsant,  a.  bekant,  -se,  a.  om- 
vänd, motvänd.  -t,  V,  a.  vända 
emot. 

ObvSilate,  v.  a.  förebygga,  förekomma. 
-OUS,  a.  liggande  midt  emot;  all- 
män, icke  sällsynt;  lättfattlig,  tydlig. 
-OasnesS,  S,  ögonskenlighet,  tydlighet. 

Occasion,  a.  tillfälle,  lägenhet;  anled* 
ning,  skäl;  angelägenhet;  behof,  tarf, 
occasions,  pl»  ärender.  — ,  V,  a. 
gifva  anledning,  förorsaka,  -al,  O» 
foranlStande;  tillfällig. 

Occecation,  S.  förblindande. 

Occident,  5.  Occident,  vester,  vestan; 
solens  nedgSng ;  vesterlanden.  —al,  a. 
vestlig,  vesterländsk. 

Occlduons,  a.  aftagande;  vestlig. 

Occipllital,  a.  hörande  till  bakdelen 
af  hufvudet.      — Ut,    8,    bakdelen    af 

Occision,  s,  drSp.  [hufvudet. 

0cclu||d6,  V.  a.  tillsluta,  tillspärra. 
-se,  a-,  tillstoppad,  -sion,  S,  till- 
slutning,  igenstängning. 

Occult,  a.  förborgad,  fxJrdold  ;  obekant. 
-ation,  8,  förborgande;  T,  betäck- 
ning, bortskymmande.  — ncSS,  S<, 
hemlighet. 

Occupllancy,  S,  tillegnelse;  besittning. 
—an t,  S,  inhäfdare ;  innehafvare.  — ato, 
V,  a.  intaga ,  besitta,  -ation ,  5. 
innehafvand© ;  syssla,  gÖromSl.  — atiYe, 
a.    T,  tagen  I  besittning,    -ler,  8 


Occupy 


Officinal 


271 


Sbo,  innehafvare.  — y,  V,  a,  inne- 
hafva,  besitta;  innefatta;  sysselsätta; 
handla. 

Occur,  V,  n,  träffa,  stöta  ihop;  mota-, 
förekomma.  — teiice,  8»  händelse; 
anledning,  —rent,  CC.  förefallande, 
mötande.  — sion^  s,  sammanstötning, 
mötew 

Ocean,  s,  ocean,  verldshafvet,  -ic, 
a.  hörande  till  verldshafvet. 

Ocellatod,  a.  Hk  ett  öga;  fläckig. 

Ochlocracy,  S,  pöbelherrskap. 

Oclire,  s,  ockra.  -OUS,  -y,  a.  ocker- 
aktig; innehSUande  ockra. 

Octagon,  5.  Sttkant.  -al,  Octan- 
gular, a,  åttkantig. 

Octant,  S.  T.  oktant  -,  a,  T.  af. 
skiljd  pS  45  graders  afstSnd. 

Octaijve,  S.  tid  af  8  dagar;  T.  oktav. 
-VO,  8.  oktav-format. 

Octennial,  a.  SttaSrig. 

October,  S.  oktober. 

Octöjledrical,  a.  Sttasidig.  -genary, 

a.  SttatioSrig.  — nary,  a.  hörande 
till  Sttataiet.  -nocular,  a,  åtta- 
ögad.  -petalOUS,  a.  T,  som  har 
åtta  blomblad,  -style,  «.  byggning 
med  Stta  pelare  i  fronten,  -syllable, 
a,  bestSende  af  Stta  stafvelser. 

Octuple,  a.  Sttafaldig. 

Oculjjar,  a.  ögat  tillhörig;  ögonskenlig; 
Ssyna.  —ate,  ö.  försedd  med  ögon. 
-ist,  8,  ögonläkare.  -US-beli,  8. 
labradorsten. 

Odd,  a.  udda,  ojemn;  underlig,  besyn- 
nerlig; obehaglig,  olämplig;  obekant. 
-ity,  8.  sällsamhet.  -ness,  8,  ojema^ 
het  i  tal;  sällsamhet;  gräl. 

Odds,  8.  olikhet,  ojemnhet ;  träta. 
-bobs I  -body!  i.  vassapperment I 

Ode,  8.  ode,  lyriskt  skaldestycke. 

Odijjble,  a.  förhatlig,    -ons,  a.  af. 

akyvärd,  vederstygglig;  hatad.  — OUS- 
ness^  8.  vederstygglighet,  forhatlighet. 
-nni,  8,  förhatlighet. 

Odontalgy,  s.  tandvärk. 

Odorllate,  o.  starkt  luktande,  doftande. 
-iferous,  a.  välluktande.  -ifer- 
OQsness,  8.  vällukt  -ons,  a.  väl- 
luktande. 


OdOnr,  8,  lukt,  vällukt. 
Oecumenical,  a.  allmän,  ökumenisk. 
OedematOUS,  a.  fallen  för  vattenaktiga 

svullnader. 
Oesophagns,  8,  matstrupe;  svalget. 
Of,  pr.  af;    till  följe   af;    om;    bland. 

-  all  things,  framför  allt,  -  course, 
säkerligen,  det  förstSs.  —  late,  ny. 
ligen.     —  oldf  fordom,     out  — ,  utur. 

Off,  ad,  &  pr,  bort;  ifrän;  T.  pS 
höjden  af,  utanför.  — ,  i.  bort  I  ur 
vägen!  —  with  your  hat!  hatten 
af!  —hand,  a.  genast,  inpromptu. 
-side,  8.  frånsidan,  högra  sidan  (pS 
en  häst). 

Offal,  s.  smular»  ofverlefvor;  afskrap, 
dåligt  kött;  inelfvoma  i  djur. 

Olience,  8,  förolämpning,  skymf;  för- 
brytelse,8ynd ;  förgripelse,  öfverfallande. 
to  give  — ,  förolämpa,  to  take  — , 
taga  illa.  — fUl,  a.  förolämpande, 
anstötlig.    — lesS,  a,  menlös,  oskyldig. 

Offend,  v.  a.  förolämpa,  förtreta,  oför. 
rätta  ;  öfverträda ;  angripa.  — ,  v.  n, 
synda,  fela;  förgripa  sig.  —er,  8. 
förbrytare,  missgemingsman ;  förargelse- 
klippa. 

Offensiljble,  a,  förolämpande.  -Te, 
a.  ärerörig;  förarglig;    angripande.    — 

weapons,  pl.  anfallsvapen,  -veness, 

8.  förarglighet,  förtretlighet. 
Offer,  8,  tillbud,    anbud;   gäfva,   äre- 
skänk.      -,    v.    a.    &    n,    tillbjuda; 
bjuda  pS;  föreslS,  pStaga,  tillbjuda  sig; 
fresta  pS.     to  -  at,  eftersträfva.     to 

—  to,  uppoffra,  -ing,  *.  offer,  off- 
ring;  anbud.  -tOry,  8,  offertorium ; 
offer. 

Ol'fice,  8.  plikt,  skyldighet;  embete; 
syssla,  house  of  — ,  af  trade.  — ,  v. 
a.  förrätta. 

Officer,  8,  embetsman;  officer,  befäl, 
hafvare ;  stadstjenare,  poli&betjent.  — Od, 
a.  försedd  med  befälhafvare. 

Officijlal,  a.  tjenande;  formlig;  officiel. 
— ,  8.  andlig  domare;  stadstjenarc. 
-alty,  8,  en  officiah  lagsaga,  -ate, 
V.  a.  förskaffa;  förrätta  gudstjensten ; 
uträtta  för  en  annan,  -nal,  a.  som 
tiliredes  pä  apoteken.    —  plants,  me. 


272 


Officious 


d i dnal växter.   ~,  s.  drog,  apoteks vn ra. 

-0«S,  a,  tjenstaktij,  fjäskande.  -Ons- 

neSS,  S,  beställaarahet. 
Offing,  «.  T.  öppna  gon,  mm  8j5. 
Offsconring,  «.  skulor,  skräde ;  afskum ; 

pöbel. 
OfiSCt,  S,  rotskott,  telning. 
Offspringj  S,  afkomraa,  bara. 
OffORCallte,  V,  a,  skymma,  förmörka. 

-tion,  S.  fordunkling. 
OfTward,  ad.  utSt,  sjovart. 
Oft,    Often,    ad.  ofta,   flera   ganger. 

-ness,  S,  mSngfaldighet ,  ofta  nppre* 

pande.    -entimes,  ad,  ofta. 
Ogee,  Ogire,  s.   T,  ett  litet  hvaif 

öfver    fönstret    ell.    dörren    inuti    ett 

annat. 
Ogl||e,  8,  "fink,  forstulen  blick,   ögon- 

kast.     — ,  V,  a.  blinka,   se  kisögd  pS 

en.     -ing,  8,  bligning,  snegling. 
OgliO,  s,  ett  slags  spansk  soppa  (olla- 
Ogre,  8,  varulf.  [potrida). 

Oil,  i.  ack!  o! 
Oil 9   s.  olja,   bomolja,     — ,  V.  a,  olja. 

-back,  e.  oijedrsgg.     -bnsli,  s, 

nnderträd.  — CftS©,  8,  vaxduksöfver- 
drag  (pl  en  hatt).  -Cloth,  8,  vax- 
duk.  -colour,  8,  oljefärg.  -luCSS, 
5.  oljaktighet.  -nian,  8.  oljehand- 
lare, —will,  5.  oljeqvarn.  — nut, 
8»   purgernöt.       — sllOp,    8,    oljebod. 

-skin,  8,  vaxadt  taft.  -stone,  8, 
oljsten.  — y,  a.  oljig.  —  grainy 
sesamört. 

Oint,  v.  a.  smörja,  bestryka  med  salfva. 
-ment,  S,  smörjelse,  salfva. 

OMj  a.  gammal,  bedagad;  forden;  bra* 
kad  ;  ohygglig.  -  man's  -  loard^ 
grSskägg  (ört).  -ftgO,  8,  Slderdora. 
—en,  a.  förSldrad,  urmodig,  -ish, 
a,  nSgot  gammal.  -nCSS,  8,  Slder, 
ålderdom;  forntid. 

Olellaginons,  a,  oijaktig.  -aginons» 
ness,  5.  oljaktighet.    -änder,  8. 

lagerbärsträd.  -aster,  8,  vildt  olje- 
träd.  — OUS,  S,  oljig,  bestSende  af  olja. 

Olfact,  r.  a.  iraga  lukt  eft«r  nSgot, 
-Ory,  a.  hörande  till  lukten.  —  ner- 
ves, luktnerverna. 

Olid,  -OUS,  a.  stinkande. 


Onager 
Oligarclililcal,  a.  oiigarklsk.    -y,  « 

oligarki,  f^välde. 
Olio,  8.  olls-potrida;  samling. 
Qlitory,  8,  kSlgSrd,  köksträdgård.    -, 

(1.  hörande  till  en  kökstrSdgSrd. 

Olivallceosg,  -ster,  a.  oiivegrön. 

Olive,  8,  oliv.>    -snail,  «.  dorrvaktare 

(mSnsnäcka).     -trCÖ,  8,  oljeträd. 
Ollet,  s.  torr  risved. 

Olymplliad,  3,  olympiad,     -ic,  a, 

olympisk,  himmelsk.  —US,  ff.  berget 
Olympus;  Olympen. 

Ombre,  s,  lomberspel. 

Ombrometer,  S.  regnmätare,  ombro. 

Omelet,  S,  äggpannkaka.  (möter. 

Omen,  s,  forbetydelse. 

Omentum,  5.  nätet,  isterhlnna  om- 
kring tarmarne. 

Omin!|ation,5.sp3dom,  förebud,  -ons, 

a,  förebådande.     -0USneS3,  8.  före- 

spSende  natur. 
OmissillOn.  S,  underlåtenhet,   försura- 

raelse.     -lYO,  a.  utelemnande. 
Omit,  V.  a.  underlSta,  utelemna,  glöm- 

ma.     — tance,    S,   afstSende,  under- 

iStande. 

Omnillfarious,  a.  af  alla  slag.   -fe- 

rOWS,  05,  som  frambringar  allting. 
-fiC,  a,  som  skapar  allting.  — form, 
a.  som  har  alla  slags  former,  —ge» 
nous,  a,  bestående  af  alla  slag. 
-parent,  a.  som  framföder  allting. 
—percipient,    a.    som    ser    allting. 

-potence,  s,  allmakt,  -potent, 
c.  aiisraäktig.  -presence,  5.  alle- 
städesnänrarelse.  -present,  a.  alle- 
städes närvarande,  .-science,  8,  all- 
vetenhet.  — SCient,  a.  allvetande,  all- 
vis.     — um  <=»  gatberum ,  s,  misch- 

raasch.      -YOrOUS,    a.  allt  frätande. 

Om  O  plate,  S.  skulderblad,  axelblad. 

Ompbalo|]C9l0,  8,  nafvelbräck.  -ptor, 
8,  T.  convex  synglas. 

On,  pr,  pS,  vid,  till.  -  a  sudden, 
plötsligen,  1  hast.  —  foot ,  till  fots. 
-  higli,  i  höjden.  -  horsel?aclc,  till 
häst.  -  purpose,  med  flit.  -  con- 
trary,  tvärtom.  — ,  ad,  vidare;  mer, 
längre.     — ,  i,  gS  p5!    raskt! 

Onager,  .9,  vildåsna. 


Onanism 

Onanism,  s.  ^'ein^efläckelse. 

Once,  ad.  en  gang;  fordom.  -  for 
all,  en  gSng  for  alia,  at  -,  all  at  -, 
St  ejis,  pä  en  gäng,  plötsligen. 

One  J  num,  en,  ett,  en  enda.  -,  pr, 
&  s.  man;  nSgon.  one's  self,  sig, 
sig  sjelf,     one  by  one ,   en  i  sender. 

-berry,  5.  storn)hatt,troiibär. -blade; 

S.  slStterblomster,  ormtunga.    — eyed, 
a,   enögd,      -handed,    a,   cnhändt. 
-ness,  8.  enhet;  enkelhet. 
Onerllary,  a.   lastdragande;  besvärlig. 

-ate^  V,  a.  päiasta ;  besvära,  -ation, 
s.  betungande,  besvärande.    — OUS,  a. 

tung,  svär. 

Onion,  s.  rödlök,    -eyed,  a.  tSrogd. 

Only,  a.  enda,  ensam.     —  hilly   sola- 

vexel.     — ,  ad.  allenast,  endast,  blott. 
Onocrotal,  s.  pelikan. 
O^.et,  S^  anfall,  angrepp ;  början.     — , 

V,  a,  anfalla;  begynna. 
Onslaught,  S.  storm,  anfall. 
Ontolollgist,  s.  en  som  9r  förfaren  i 

ontologien.     -gy,  S.  ontologi. 
Onward,    a.   gäende  framät.     -,  ad. 

fram,  framåt.     — S,  ad.  vidare, 
Onycha,  s.  onix;  rökverk. 
Onyx,  S.  onix  (en  art  agat). 
Oozlle,    8.    aflopp,    gyttja,    kärr;    T, 

muddergrund.     -"t  V.  n.   rinna    bort, 

torkas    ut.      — enesS,    S,    gyttjighet. 

— y,  a.  sumpig,  gyttjig,  morasig. 
OpaCJlate,    v.  a.   skymma,    fördunkla. 

— ity,  s.  dunkelhet,  ogenomskinlighet. 

-OliS,  a.  dunkel,  cgenomskinlig. 
Opal,  ^.  opal  (en  art  agat). 
Opaqne,  a.  dunkel. 
Open,  a.  öppen;  oskyld;  ögonskenlig; 

uppenbar,  offentlig;   öppenhjertig.     — 

air,    fria   luften.      —  sale.,   auktion. 

to  lay  — ,  to  8et  — ,  framlä^a,  bevisa. 

—    weather  f    lent    väder,    len  väder. 

-eyed,  a.  vaksam,    -handed,  a. 

frikostig,  -headed,  a.  barhufvad. 
.—hearted,  a.  öppenhjertig,  oforbe- 
häilsam,.  frimodig,  uppriktig.  — hear- 
tednesS,  S.  öppenhjertlghet,  upprik* 
tighet,  frimodighet.  -ly,  ad.  of- 
fentligen;   uppenbart,    ögonskenligen. 

English-Swedish  DkU 


Oppletion         273 

-monthed,  a,  glupsk,  girif .  -ness, 

8.  öppenhet;  öppenhjertighet. 
Open,    Ope,  v.  a.  öppna;    upptäcka; 

begynna.     — ,  V.  n,  öppna  sig;  skälla 

(om  hundar).     "-Ing,  s,  öppning,  g«. 

norafart;  böqan.     — ,  a.  öppnande. 
Opera,  s.  opera,  sSngskädespel. 

Operllable,  a.  görlig,    -ant,  a.  verk- 

sam.  -ate,  v.  n,  fon)  verka;  T, 
operera.  — Ö-tion,  a.  verkning,  verkan; 
företagande;  T.  operation.  —atiTe, 
a.  verkande,  verksam.  — ator,  5, 
arbetare,  verkställare;  läkare,  operatör. 

-culam,  s.  T.  lock.    -ment,  s. 

operment,  auripigraent,  gul  arsenik. 
— Ose ,  s.  arbetsam  ,  ofortruten ;  svär. 
— OSity,  s.  arbetsamhet,  flit;  möda. 

Ophijlmorphons,  a.  ormartad.  -opha- 

gOUS,  a.  ormfrätande.     -tö,  -tes, 

S.  ofit,  ormsten. 
Ophthaiymic,   a,  som  angär  ögonen. 

— ,  8.  ögonsalfva,  ögonvatten.     — HXy, 

8.  ögonsjuka. 
Opiate,  a.  söfvande,  dörvande.     •-.  8, 

opiat,  sömndryck, 
Opifice,  S.  arbete,  verk.  -r,  8.  konstnär. 
Opinljable,  a.  tänkbar,  sannolik,  -atl- 

Ye,  a.  inbillad;  envis»     -atlon,  s. 

mening.     — e,  V.  n.  mena,  hälla  före. 

-iative,  a.  envis;  inbillad,  -iative- 

neSS,  8.  egensinn.  -iatre,  a.  hals- 
starrig.  — latry,  S.  halsstarrighet. 
—ion,  8.  mening,  omdöme;  allmänna 
tänkesättet.    — ,  V.  W.  mena,  tro.    — io* 

nate,  -lonative,  a.  haisstarrlg. 
Opiparons,  a.  präktig. 
Opitulation,  s.  biständ. 
Opium,  8,  opium,  vallmosaft. 
Opletree,  s.  vattenfläder. 
OpOllbalsamnm,   S.    arabisk    balsam. 

-deldoc,  8.  opodeidok.    -panax, 

8,  panaxsaft.  [rSttan. 

OpOSSnm,  8.  mindre  amerikanska  pung- 
Oppidan,  a.  stad  tillhörig.  -,  8.  stadsbo. 

Oppignerate,  v.  a.  pantsätta. 

Oppilallte,  v.  a.   orsaka  förstoppning. 

-tion,  s.  forstoppning,    -tive,  a. 

förstoppande. 

Oppletyed,  a.  full,  uppfylld,    -lon, 
s.  fyllnad,  öfverflöd. 


274         Opponent 

Opponent 9  s,  motständtre ;  T.  oppo- 
nent. 

Opportnnllej  a.  läglig,  passande;  ISmp. 
lig.  -»enesSj  $»  läglighet,  beqväralig. 
hot.  -ityj  6.  läglighet,  gynnande 
tllirälle. 

Opposllalj  Ä.  motatÄnd.  -e,  V.  a,  & 
71.  motstS,  invända,  bestrida,  sätta  sig 
emot ;  T,  opponera.  — elöSSj  a.  oemot- 
atindlig.  -elessness,  s.  oemotständ- 
llghet.  -er  5  9,  motatSndaro ;  rival. 
— ItO)  a.  midtemot  belägen;  motsatt, 
stridig.  <->»  9,  raotstSndare;  ting  som 
ligger  raidt  emot.  -ItenesSj  8,  mot- 
stånd, stridighet.  -ItiOD,  8.  motstEad, 
belägenhet  midtemot;  stridighet. 

Oppress,  v.  a,  trycka,  underkufva. 
-ion,  8,  förtryck,  pläga,  elände,  ned- 
slagenhet. ~iv0j  ö.  tryckande,  under- 
tryckande, öfverväldigande;  omensklig. 
-or,  S.  förtryckare,  tyrann. 

OpprobriJlOUS,  a.   smädlig,  skymflig, 

-ousnesgi,  *.  skymfUghet.    -nna,  5. 

skam,  vanheder,  vanära. 
Oppugn,  V,  a.  anfalla,  angripas;  aek». 

-ancy,  -atlon,  S,  bestridande,  mot- 

stSnd.     ~©r,  5.  motstSndare. 
Optayble^  a.  önskansvärd.    -ti?e,  a. 

önskande.     — ,  8»  T,  optativus, 
Opti||C,  a.   optisk,  hörande  till  synen. 

—  ntrveSt  8.  pL  eynnerver.    -,  a,  öga ; 

optiskt  Instrument.   -ClfåBj  8.  optikus. 

— CS,  8.  optiken. 
Optim||aey,  «,  aristokrati,    -ism,  $. 

optimism,     -tty,  8.  bästa  tillstånd. 
Optloni  5.  val,  valfrihet,    -al,  a.  val- 

mässig.  [-tj  O.  förmögen. 

OpulenljCO^  8.   rikedom,   förmögenhet. 
Opuscule)  8,  litet  verk,  litoB  skrift. 
Or,  C.  eller,  antingen.     — ,  &d,  innan. 
Or,  s.  T.  guld,  guldfärg. 
Oraoh,  s.  moiia. 
Oracllle,   q,    orakel.     .-,   v.  n.    glfva 

gudasvsr.     -Ulftr,  -IslO^S,  a.  via; 

aäker;  I  form  af  ett  gudasvar.  -ulOUS- 

ness,  3.  bestämdhet;  tvetydighet. 

Oraisonj  s.  bön. 

Oral,  a,  muntlig. 

Orange,  S»  poraerans,  orange.  -,  a. 
lik   en  pomerana.     -ad,  S.  lemonad. 


Orderly 

-Cllip,  8,  insyltade  pomeransskal, 
—coloured,  a.  pomeransfärgad,  brand» 
gul.  —flower,  5.  pomeransblomma, 
-lily,  8,  brandgul  lilja,  -musk,  8. 
pomeranspäron.  —peel,  s,  pomerans- 
skal.  — ry,  8,  orangeri,  driflius. 
— tawny,  a»  pomeransfärgad. 

Orang-outang,  s.  skogsmeanlska  (ett 
slags  apa). 

OranOCO,  8.  en  art  tobak. 

Oratljion,  8.  offentligt  tal.    -or,  8, 

orator,  talare.  -Orlal,  a.  oratorisk, 
vältalig.  -OriO,  a.  oratorium.  -Ory, 
8,  bönrum,  bönhus;  vältalighet;  tale- 
konst. 

Orb,  8,  omkrets;  klot,  himmelskropp; 
bana;  tidrymd;  ögonsten.  — ,  V.  a» 
göra  rund. 

OrbatlOB,  8»  bams  beröfvondd  af  de- 
ras föräldrar;  fadsrlöshet. 

Orb||ed,  a.  rund,  klotrund^,  omgifven. 
— ic,  -icular,  a.  rund,  cirkelformig. 
-icularnesS)  9»  rundhet,  cirkelform. 
-Icnlated)  o.  rundad,  -it,  5.  T. 
ban®,  Oi'bits;  ögongrop.  -ttudC,  8. 
barnlöshet.    — J,  Cl.  r\ind,  cirkelformig, 

Orchal,  *.  vinsten,  orselj,  färgmossa. 

Orchljanet,  -ell,  s.  röd  oxtunga  (ört). 

Orchard)  s,  fruktträdgärd.    -grass, 

8.  exing,  hundexing.   -ing,  8.  fruktod* 

Orchestjlra,  -re,  8,  orkester.       [Ung. 

Orcllllla-weed,  8,  orselj,  färgmossa. 

Orclliä,  8.  orkis  (ört). 

Ordain,  v,  a.  påbjuda,  befalla;  besluta; 
ämna;  ordinera,  inviga  till  prcst. 

Ordeal,  8,  ordel,  oskuldsprof.  -  hy 
fire,  eldprof,  jernbyrd. 

Order,  «.  ordning;  förordning;  order, 
föreskrift;  afsigt;  orden,  gille;  sorg» 
fällighet,  orders,  pl.  andliga  ståndet. 
tö  take  07'der8,  blifva  prest.  OUt 
of'',  oordentligt;  opassligt.  -,  v,  a. 
inrätta,  sätta  i  ordning;  befalla,  före' 
skrifva;  ordinera;  viga  till  prest;  styra, 
handhafva.       — 1©ES ,    a,    oordentlig. 

-lessness,  8.  oordning,    -liness, 

8,  ordentlighet,  regelbundenhet.  — ly, 
fö.  regelbunden,  ordentlig ;  väl  inrättad ; 
sedig ;  inakrifven  i  rullen.  -  ,  ad. 
ordentligt. 


Ordinal 

Ordiuljal,  a.  ordentlig.  -  numher, 
ordningstal.  — ,  s.  ritual,  klosterordning. 
-ance,  ^.  ordning;  ställning;  forord- 
ninar,  plakat ;  groft  artilleri,  —ant,  a. 
bestämmande,  beslutande,  -arily,  ad, 
vanligen.  ~ary,  a.  ordentlig,  vanlig, 
medelmättig;  gemen.  — ,  ad,  vanligen. 
— ,  8,  värdshus,  spisqvarter ;  fSngprest ; 
ordinarie  domare ;  biskop;  markegSng; 
To  arbetsfolk  och  manskap  pS  ett  af. 
tsckladt  skepp,  -atö,  a,  regelbunden, 
<>rdentlig.  — ,  V,  a.  forordna,  bestämma. 
-StiOHj  S.  inrättning;  prestvigning. 

^rdnasice,  s.  groft  artilleri,  master 
general  of  the  -,  generalfälttyg- 
mästare.  [ning. 

Ordonnance,  s.  god  anordning,  inrätt- 

Or^UrOj  3,  smuts,  orenlighet,  sopor. 

Ore,  s,  metall,  malm.  -hearth,  s, 
emältugn.  -weed,  — WOOd,  s,  sjö- 
gräs som  uppkastas  pä  strandea. 

Oread^  9.  bergnymf. 

Or^al,  S,  vinsten. 

Organ,  S.  organ,  verktyg ;  orgel,  orgverk. 
pair  of  orga7is,  orgverk.  -builder, 
9,  orgelbyggare,  -ist,  8,  organist, 
orgspelaro.  — loft,  8,  orgläktare.  —pi- 
pe, s,  orgpipa. 

Orgaajlical,  a.  organisk;  försedd  med 
crganer;  tjenande  säsom  verktyg.  — ICal- 
nesS  ,  8,  organisk  natur.  — ism  ,  8. 
organisk  sammansättning,  -^izatloil, 
S»  eammansättning.  — izO^  V.  O.  sam- 
mansätta, bilda,  organisera. 

Organ y 9  «.  bergdosta,  märmynta. 

Organzin,   S.   organsinsilko,   tvinnadt 

Orgasm,  «.  uppvällning.  [silke. 

Orgeat,  8.  komvatten. 

Orgeis,  8,  liten  stockfisk. 

Orgies,  S.  pl,  BaccM  fest ;  frSsserl. 

OrgaeSj  5.  J?2.  stormgaller;  ett  slags  grof 

Orichalck,  s,  messing.  [kanon. 

Oriel,  Oriol,  8.  sommarguling,  gultrast. 

Oriency,  8.  färgglans. 

Orient,  a.  uppgående,  ootlig ;  ostindisk. 
—,  8,  morgon ;  öster ,  solens  uppgång ; 
Österländerna,  —al,  a.  österländsk. 
— ,  8,  österländare.  -alism,  8,  öster- 
ländskt talesätt. 

Cr^^ce^  8,  mun,  mynning,  öppoing. 


Oscillancy        275 

Origan,  S,  mejram. 

Origin,  5.  m>sprung,  upprinnelse,  —al, 
a,  medfödd;  urspiunglig;  äkta.  — ,  8. 
original ;  ursprung ,  början.  — ality, 
—alness,  S.  ursprunglighet;  äkthet; 
egenhet,  -ary,  a,  ursprunglig,  -ate, 
V,  et,  orsaka,  framalstra.  — ,  v.  n, 
härstamma,  uppkomma.  — ation,  S, 
uppkomst,  härstammelse,  härledning. 

Orillon,  8,  T,  rundt  hörn. 

Orion,  8,  Orion  (stjärnbild). 

Orison,  S.  bon.  [fartyg. 

Ork,  8,  löpare  (ett  slags  delfin) ;  ett  slags 

Orle,  8,  T,  vapensöm. 

Orlop,  8.  T.  kobrygga.    -beams,  8. 

pl.  T,  trossbottensbalkar. 
Ornament,  s,  prydnad,  hederstecken. 
—  f  V,  a,   pryda ,   smycka,     —al ,  a, 
prydlig,  sirlig.  — alness,  3.  prydlighet. 
OrnijISCOpy,  S,  spådom  af  fäglars  flygt. 
-tholOgist,  8.  fägelkännare.    -thO- 
logy,  3.  fägelkännedom. 
Orphan,  S,  fader-  och  moderlöst  barn ; 
barnhusbarn.     —age,  3,  egendom  till- 
hörig   faderlösa    barn.      — hOUSe,    3, 
barnhus.     — ism,  8,  fader-  och  moder- 
löst tillstSnd.   -OtrOphy,  8,  barnhus. 
Orpi||ment,  8.  auripigment,  gul  arse- 
nik,    —ne,  8,  auripigment;  käringkäl 
(ört). 
Orrery,    8,    planetarium   (maskin   som 

foreställer  himlakroppames  gäng). 
Orris,  s,  guld-  ell.  silverspets;  svärds- 
Ort,  8,  afskrap.  [lilja. 

Ortho||dox,  a,  renlärig,    -doxness, 

-doxy,  3,  renlärighet,  -dromics, 
8,  pl,  konsten  att  rätt  segla,  -epy, 
8,  uttalslära.  -gOn,  8,  rätvinklig 
figur,  -gonal,  a,  rätvinklig,  -gra- 
pher,  é.  rättskrifvare.  -graphical, 

a.  enlig  med  rättstaöiingsläran.  — gra* 

phy,  8.  rättstaCning,  rättstafningslära ; 

T.  plan  af  en  byggnad. 
Ortive,  a.  T,  uppgående  (om  stjÄmor). 
Ortolan,  8,  hortulan  (fSgel). 
Or  val  5  8,  ker  meskorn. 
Orvietan,  3.  motgift. 
Oscheocele,  8,  testikelbrSck. 
Oscillallte,   v,  n.   svänga,     -tion, 

-ncy,  8*  svängning,  svängningsrörelse. 


276 


Oscitancy 


Oscitaljncy)  S.  rSrsuiiimelse,  oySrdigbot. 

-nt,  a.  sömnig,  slarfsktig.    —tiOIl^ 

S.  gäspning. 
Osier,  s.  vide,  korgpil. 
Osmund;  s,  osmund  (svemkt  Jem). 
0  spray  J  s.  blSfot,  fiskhSk. 

Ossljelet,  5.  benaktig  svulst  pä  hästars 
ben.  -iclej  S,  litet  ben.  -iHc,  a, 
förvandlande  till  ben,  -iflcation, 
8.  forbening,  benbildning,  -ifragentij 
a,  benbrytande.^  -ify?  V-  ^'  förvandla 
till  ben.  -nary,  8.  benhus.  -nOttS, 
a.  benig,  benartad. 

OstensiUble,  a,  som  k&n  vis&s;  synbar. 
— ve,  a.  visande,  betecknande. 

Oston  t,  5.  sken,  min ;  järteeken.  -ftti- 
OU)  8,  anseende;  skryt.  — ations, 
a.  skrytande.  -atiOBSness,  5.  skryt- 
aktighet.  -ative,  a,  prälande»  skryt- 
sam.    — ator^  8,  storskrytare. 

OsteoHCOlla,  «.  benbrottssten.  -COpS. 
8,  häftig  benvärk.  -lOgy,  8.  be- 
skrlfning  om  ben.  [flod. 

Ostiary,  8,  portvaktaro;   utlopp  af  en 

Ostler  9  s,  stalldräng,  -y,  8,  stall- 
rum; gästgifvaregSrd. 

Ostricll,  8,  struts. 

Other )  pr,  annan,  annat,  andra. 
-irherej  ad,  annorstädes,  -while, 

ad,    en   annan   gSng.     — wtSCj    ad. 

annorledes,  annorlunda,  annars,  eljest. 
Otter,  s,  utter.  fkisk  soffa. 

Ottoman,  a.  turkisk.    -,  «.  Turk ;  tur- 
Onch,  8.  halsband,  guldsmycke. 
Oaght,  8.  nSgot.    -,  V.  def,  borde, 

skulle. 
Ounce,  8.  uns;  lokatt;  smStt  panterdjur; 

lodjur,     -pearls ,  S,  pl,   smS  perlor 

(som  säljas  lodtals). 
Onphe,  8.  byting,  tomtgubbe.     •*&)  a, 

elflik,  spökaktig. 
Our,  i?r.  poss.  vSr.     -  sélft  vi, 

selveSi  pl,  vi  sjelfva,  oss  sjelfva. 
Ousel,  s,  koltrast. 
Oust,  v,  a.  borttaga;  utdrifva. 
Out,   2.  bort  I   fy  I     -  ala8l  ye   mig 

olycklige!      — ,   a.   uteleranad,   Sfver- 

hoppad.     — ,  ad,  &  pr,  uto,  utur ;  af, 

utaf ;  utan.     —  of,  for  medelst,  genom. 

-  of  doors,  utom  hus.    -  of  tune, 


Outnumber 

förstämd.  ^  of  use,  nr  brak.  I  am ''t 
det  är  ute  med  mig.  — ,  v,  a,  utdrifva, 
bortdrifva,  fordrifva. 

Out||act,  v,  a.öfverträffa.  -balance,  v. 

a,  vägaSfver.  — ,  V,n,  hafva  Sfvervigten. 
—bar,  v,  a.  med  bommar  utestänga. 
-bid,  v.  a,   bjuda   6fver   (i  handel). 

-board,  8,  T.  utombord,    -born, 

a,  utländsk,  -bound,  a,  bestämd 
utomlands  (om  skepp),  -bray©,  v.  a, 
trotsa,  bravera,  -break,  8,  utbrott, 
utbristande,    -breathe,  V,  a,  &  n, 

utandas;  d5.  -Case,  8.  yttre  fodral. 
—cast,  8,  bortkastning ;  afskrap;  en 
landsforvist,  en  bcrtdrifven.  — ,  V,  a, 
utkasta,  vräka;  boiistöta;  bannlysa. 
-craft,  v,  a,  Sfverträffa  i  listighet. 
-cry,  8,  skri,  utrop ;  auktion,  -dare, 
V,  a,  trotsa,  -date,  v,  a,  upphäfva. 
-do,  v,  a,  Sfvcrträffa,  öfvergä. 

Outer,  a,  yttre,  -ly,  ad.  ntSt;  utan- 
fore.     -most,  a,  ytterst. 

Outjiface,  v.  a,  trotsa;  djerft  neka  ell. 
pästS.  —fall,  a,  utfall,  utlopp,  kanal. 
—fit,  8,  omkostnad  vid  en  utrustning. 
~,  V,  a,  utrusta,  utreda,  —fly,  V.  O. 
flyga  undan,  flyga  om.  -form,  8, 
utvärtes  skapnad,  yta.  — gat©j  s.  ut- 
gSng,  utlopp,  -go,  V,  a,  öfverträffa ; 
gä  fortare;  bedraga,  -guard,  ^.  ut- 
post, förpost.  .  — hOnSOj  3,  uthus, 
utbyggnad,  —jutting,  G.  utstående, 
framstSende.  -landish,  a,  utländsk, 
flammande,  —last.  V,  n,  vara,  räcka 
längre,  -law,  a.  bannlyst,  fSgelfri» 
— ,  8.  biltog  person;  bandit»  — ,  V. 
€L  förklara  fSgelfri;  döma  i  den  an- 
klagades frSnvaro.  -lawry,  s,  for- 
klarande for  fredlös;  utskrifhing,  pre- 
skription, —lay,  8.  utlaga,  utgift. 
-leap,  S,  flykt;  utväg;  utfall.  -, 
V.  a,  springa  om.  -let,  s,  utgSng, 
utlopp,  —lino,  8,  omkrets;  yttra 
dragen;  kort  utdrag.  — li?e.  V,  a» 
öfverlefva;  komma  med  lifvet  ifrSn. 
-lying,  a,  utom  liggande;  aflägsen; 
oordentlig,  -march,  v,  n,  gä  om, 
gä  fortare,  -measure,  v.  a,  öfver- 
träffa   i   mStt.      -mOSt,   a.   ytterst. 

-^nnmberi  v,  a.  öfverträffa  tiU  an* 


'^Outparish 


talet,  -parish,  3.  socken  1  RJratä. 
derna,  -part,  5.  yttre  del,  aflägsen 
del.    "-pass,  v,  a,  uppn3 ;  öfverträffa. 

-poise,  v.  a,  väga  öfver.  -porch, 
s.  Inkörsport.  -pOrtS,  S,  pL  de  för- 
nämsta  hamnar  i  Storbritannien  (utom 
London).  -pOSt,  s,  utpost,  -pour, 
v.  a.  utgjuta,    -prize,  v,  a,  öfver- 

träffa  i  värde. 
Oatrag||e,  S.  skymf,  öfvervSld,  verkan. 
— ,  V.  a,  oförrätta,  förolämpa;  öfver- 
skrida.  - ,  V,  71,  utsväfva.  -GOaS, 
-iOUS,  a.  vSldsam,  stormande,  gruf- 
lig;  »kymflig;  öfverdrifven ,  ohygglig. 
-OOlISnOSS,  8,  våldsamhet ,  raseri; 
öfverdrift. 

Ontjlraze,  v.  a.  utrota,  -reacli,  v.  a, 

sträcka  sig  öfver;  öfvergS;  bedraga. 
-ride,  v,  a.  öfverrida.  -,  V.  n, 
rida  ut.  -rider,  «.  utridare,  hejduk. 
-rigger,  S.  T.  utliggare  (vaktskepp; 
bottlof.  -rigbt,  ad,  fullkomligt, 
helt  och  hSllet,  alldeles;  med  full  hals. 

-roar,  v,  a,  strika  öfver.    -rode, 

S.  streftSg.  -root,  v.  a,  utrota. 
-sail,  v.  a,  löpa  död,  segla  förbi  ett 
skepp,  -set,  S,  början.  -SliOOt, 
V.  a,  skjuta  bättre  ell.  längre,  -sliat, 
V.  a,  utesluta,  -side,  S,  yta,  utsida ; 
utanbok  ;  utseende ;  det  yttersta ;  yttre 
menoiska.  -side-paper,  s,  utskotta- 
papper, -sit,  V.  a,  försitta,  sitt» 
öfver  tiden.  -Skirt,  8,  förstad. 
-sleep,  v,  a.  försofva,  bortsofva. 
-speak  j  v,  a.  öfverträffa  I  talande ; 
öfverträffa.  -Spread,  V.  a,  utsprida; 
utspänna.  -Stand,  V.  a,  uthärda. 
-street,  s,  gata  näst  landsbygden. 
-stretch,  v.  a.  utsträcka,  utspänna. 
—strip,  v.  a.  öfverträffa,  lerana  efter 

sig.    -talk,  -tongue,  v,  a,  öfver- 

rösta,  prata  starkare,  -value,  V.  a, 
öfvergä  I  värde.  -VOice,  V,  a.  ropa 
högre  än  en  annan.  — YOte,  V.  Q,, 
öfverrösta,  utvotcra.  —Wall,  S.  för- 
'mur,  yttre  muren.  — Ward,  a,  ut- 
värtes,  yttre;  utländsk;  kroppslig.  — , 
ad.  utvärtes,  utvändigt.  -,  8.  yttre 
utseende,  -wards,  ad.  utSt,  utvän- 
digt.     -wear,  v.  a.    uthärda;  öfver- 


Overcome         277 

lefva ;  afnöta.  -weigh,  V.  a,  öfver- 
väga,  öfverträffa.  -wit,  V.  a,  öfvcr^ 
träffa  i  vett ;  lura,  öfverlisU.  -WOrk, 
8,  T.  utanverk.  -,  V.  a,  arbeta  mer 
än  en  annan.     -WOrn,  a,  utsliten. 

Oaz{|e,  v.  n,  drypa,  rinna  droppvis. 
-y,  a,  fuktig,  sumpig. 

Oya{|l,  a,  oval,  äggformig,  aflSngt  rund. 
-,  8,  äggrund  figur.  -rlOUS,  a,  be» 
stSende  af  iåigz\  T,  hörande  till  ägg- 
stockarna, -ry,  8,  äggstock,  ägghus. 
-te,  a,  ägglik. 

Oven,  8.  ugn,  bakugn,     -fork,  5. 

ugnsraka.  —peel,  8.  ugnsspade. 
Oyer,  pr.  öfver,  ofvanpS.  -,  ad,  öfver, 
öfrigt.  —  against,  midtemot.  —  and 
over  i  ofta,  flera  gSnger.  -  and  under, 
mer  eller  mindre.  -  night,  för  natten, 
natten  igenom.  — act,  V,  a.  &  n, 
öfverdrifva,  göra  mer  än  som  behöfs. 
-all,  8,  öfverrock,  surtut.  -arch, 
V,  a,  betäcka  med  hvalf.  -awe,  v.  a, 
hSlla  i  vördnad ;  injaga  fruktan,  -ba- 
lance, V,  a,  Öfverväga,  hafva  öfver- 
hand.  — ,  8,  öfvervigt,  öfverlägsenhet. 
-bear,  v,  a,  öfvervinna;  vSldsamt 
beherrska;  öfverlasta.  -bearing,  a, 
öfvermodig,  stolt,  -bend,  V,  a.  öfver- 
spänna,  -bid,  t;,  a,  bjuda  öfver, 
-big,  d.  öfverraSttan  tjock.  -blOW, 
V,  n,  sakta  sig,  upphöra  att  bläsa. 
-,  V.  a,  bortbläsa,  drifva.  -board, 
ad.  dfver  bord,  i  sjön.  -boil,  v.  a. 
koka  öfver,  koka  for  mycket,  -bold, 
a,  tilltagsen,  oforvägen.  -burden, 
V.  a.  öfverlasta.  -busy,  a,  för  mycket 
sysselsatt,   -buy.  V,  a.  köpa  för  dyrt. 

-care,  8,  ängslighet,    -carry,  v.  a, 

gä  för  iSngt  med  nSgot ;  förleda.  -Cast, 
a,  mörk,  mulen.  — ,  V,  a,  förmörka, 
betäcka  med  moln;  beräkna  för  högt, 
misstaga  sig  i  räkning.  — cautious, 
a,  öfverdrifvet  försigtig.  -Charge, 
1^.  a,  öfverlasta;  besvära;  taxera  for 
högt.  ~,  8,  för  tung  börda;  för 
mycket  betald  summa.  -Cloud,  V,  a, 
fördunkla,  hölja  med  moln.  -cloy, 
V,  a,  ända  till  äckel  fylla  med  mat. 
-coat,  a,  öfverrock.  -come,  V.  a, 
öfvervinna,     underkufva;     öfverlasta; 


278     Overconfidence 

vinna.    -COllfldeuce,  $.  rdrmätenhet. 

-confident,  o.  förmäten,  -conied, 

a.  försaltad.  -COUnt,  V,  a.  värdera 
för  högt.  -cover  3  v,  a.  öfverhölja. 
-curious,    a.    for   mycket   nyfiken. 

-diligent,  S.  alltför  flitig,    -do, 

v.  a.  öfverdrifva,  göra  för  mycket. 
to  -  one*S  self,  gripa  sig  för  hSrdt 
Th,  öfveranstränga  sig.  -drlve,  V.  ö. 
öfverdrifva.     — duO,  ad.  öfverraättan, 

-eat,  v.  n.  föräta  sig.    -eye,  v.  a. 

öfverse,  genomögna ;  bli  varse,  —fall, 
8.  vattenfall,  -feed,  V.  a.  öfverföda, 
öfverfodra.  -flerce,  a.  öfverdädig. 
-flow,  S,  öfversvämning ;  öfverflöd. 
— ,  V.  a,  öfversvämma.  — ,  V,  n.  öfver» 
flöda,  -flowing,  a.  öfversvlnnelig. 
-,  S,  öfverflöd.  -fowd,  ö.  för  mycket 
kärlig.  -forward,  a.  alltför  begär- 
lig,   -forwardness,  «.  öfverlining. 

-freight,  v.  a.  öfverlasta,  lasta  (ett 
skepp)  för  mycket.  — full,  a.  öfver* 
flödande.  -glanCO,  V.  ö.  hastigt 
»öfverse,  ögna  igenom.  — gO,  V,  a. 
'öfvergS,  öfverträffa  -great,  a.  allt- 
för stor.  -grow,  V.  W.  förväxa  sig, 
Växa  för  stor.  — ,  V.  a.  läcka  Öfver. 
-growth,  5.  för  stark  växt;  öfverflöd. 
—hale,  v»  a.  betäcka;  eftersöka,  öfverse. 
to  -  the  shrouds,  T,  förbinda  vanten. 
-harfg,  v.  a.  <fe  n,  hänga  öfver, 
skjuta  öfver,  stä  ut.  -Iiappy,  a. 
alltför  lycklig,  -harden,  v,  a.  härda 
för  starkt,  -hastiness,  S.  brSdska, 
öfverilning.  -liasty,  a.  brådskande, 
obetänksam  ;  brädmogen.  — liaul,  V.  a. 
öfverse;  rifva  upp  och  ned,  —head, 
ad,  öfver  hufvud;  ofvanpä.  -hear, 
V.  a,  lyssna  till,  höra  pS.  -lade, 
V.  a,  öfverlasta.  -lay,  V,  a,  ligga 
ihjäl;  betäcka;  öfverväldiga.  -leap, 
V.  a,  springa  öfver.    -learned,  a. 

öfvermSttan  lärd.  -lire,  V.  a.  öfver- 
lefva,  lefva  ut.  — ,  V.  n,  vara  utlefvad. 
-load,    V.    o.    öfverlasta,    betunga. 

-long,  a.  för  iSng.    -look,  v.  a. 

öfverse;  ligga  högre;  beherrska  (ut- 
sigten);  förakta;  glömma  att  se;  se 
igenom  flngerna  med.  -looker,  S, 
iinpsyningsman.  -ly,  ad.  ytlig,  löslig. 


Oversight 


-master,  v.  o.  ö^erväldig«.-match, 

8.  öfverman,  öfverlägsen  i  makt.  — , 
V.  a.  öfverväldiga ;  öfverträffa.  -mea- 
sure, s,  öfvermäl ;  mellangift.  -mix, 
V*  a.  för  mycket  uppblanda,  -most, 
a.  högst,     -mnch,   a,   för  mycken. 

-,  ad,  för  mycket,    -muchness,  s. 

öfverflöd.  -name,  v,  a.  nämna  i 
ordning,  -night,  ad,  sent  in  pä 
nStten;  tills  morgonen.  -Offlcious, 
a.  alltför  tjenstaktig;  Qäskig.  -old, 
a,  utgammal.  -pasS,  V,  a.  fara  öfver, 
passera,  gä  förbi;  icke  upptaga  i  ea 
räkning,  -pay.  V,  a,  betala  för 
mycket,  -peopled,  a.  öfverbefolkad. 
-plus,  s.  öfverskott ;  öfvervigt ;  öfver- 
mSl.  -poise,  8.  öfvervigt,- mo tvigto 
— ,  V.  a,  Öfverväga.  — ,  V.  n.  hafva^ 
öfvervigten.  -pO  Wer,  V.  a.  öfverväldiga 

-press,  v,  a,  nedtrycka,  -prize, 
v,  a,  skatta  för  högt.  -rank,  a, 
för  yppig  (i  v|lxt).  -rat^,  v.  a.  vär- 
dera  för  högt;  beskatta  för  mycket 
— ,  S,  för  högt  pris,  för  hög  uppskatt* 
ning.  -reach,  s.  försträckning  (hos 
hästar).  — ^  V.  a.  öfverraska ;  bedraga  j 
skada;  räcka  öfver,  träffa.  — ,  V,  n, 
draga  ur  lod;  förränka  sig.  -reckon, 
V,  a,  räkna  för  mycket,  -rlddou, 
a,  förriden,  utriden,  -ride,  v.  a. 
förrida.  -rigged,  a.  T.  med  för 
mycket  tacklage.  -ripe,  a.  fullmo* 
gen,  för  mogen,  —rip en  ^  v.  a.  bringa 
till  för  mycken  mognad.  — ,  v.  n, 
blifva  för  mogen,  -rulo,  v.  a.  öfver- 
mästra;  befalla  öfver.  to  -^  a  plea, 
T,  förkasta,  jäfva  ett  skäl.  -run, 
V.  a.  löpa  om,  springa  förbi;  öfver- 
växa;  betäcka;  förhärja.  — ,  v.  n. 
öfverflöda.  -SCrupulOUS,  a.  för 
mycket  betänklig,  för  noga.  — SOa, 
ad.  ifrSn  andra  landet ;  utifrån.  -SCe, 
V,  a.  hafva  uppsigt  öfver;  ej  blifva 
varse,  icke  märka.  -SOer,  S.  upp- 
syningsman.  —  of  the  poor,  fattig- 
föreståndare.  — SOt,  V,  a,  omstörta, 
kullkasta ;  köra  omkull  (en  vagn).    — , 

V.  n,  falla  omkull,    -shadow,  v.  a. 

beskusiga;  beskydda.  — Shoot,  V,  a, 
&n,  zHut^  öfyer.  -sight,  9,  uppsfgt; 


Overskip 


cakts&mhet.  -Skip  5  V,  a.  hoppa 
öfver.  —slip  5  V.  a.  försumma.  — , 
a,  försummelse.  -SllOW,  V,  a.  öfver- 
snöa,  snöa  igen.  -SOOn^  ad,  för 
tidigt,  för  hastigt,  -straill,  v.  W. 
anstränga  sig  för  mycket.  — ,  V,  a, 
utsträcka  för  vida;  försträcka  (sina 
senor).  -SWay,  V,  a,  öfvervSldiga, 
underkufva.  -SWOll,  V,  a.  öfver- 
svämma.     -SWlft^  a.  fÖr  hastig. 

Overt,  a,  uppenbar,  offentlig,  -ly, 
ad.  uppenbart. 

Oveiiltalte,  v.  a,  hinna  upp,  taga  fatt ; 
öfverfalla.  -W  in  drink,  drucken. 
— taskj  v.  a,  lägga  för  mycket  arbete 
pS  en.  -tlirOW,  V,  a.  kullkasta; 
nederlägga;  vända  upp  och  ned  pS. 
— ,  8,  upp*  och  nedvändning.  — tliwart, 
a.  egensinnig,  — ,  pr,  tvärsöfver.  —, 
«.  a. hindra;  motsäga.  -tllTVaitnCSS, 
s,  tvärhet,  -tiro,  V,  a.  uttrötta,  -toil, 
t^.  n*  arbeta  ut  sig,  försläpa  sig. 

Overture,  S,  öppning;  förslag;  upplys- 
ning; ouvertyr. 

Overllturn,  v.  a.  omstörta,  kullkasta, 
stjelpa;  öfvervinna,  — ,  8,  kullstört- 
ning,  nederlag,  -value,  V.  O.  skatta 
för  högt.  -,  S,  för  hög  värdering. 
-veil,  v,  a.  betäcka,  skyla.  -VOte, 
V.  a.  öfverrösta,  utvotera.  -weenillg, 
a»  inbilsk,  högmodig,  öfvermodig. 
-weigh,  v.  a,  öfverväga,  hafva  öfver- 
vigten.  -weight,  5.  öfvervigt.  -well, 
ad,  alltför  väl.  -whelm,  v,  a,  öfver- 
hölja,  öfversvämma;  öfverhopa;  neder- 
trycka.  -wise,  a.  sjélfklok.  -zea- 
lons,  a,  alltför  nitisk  ell.  ifrig. 

Ovillduct,  S,  jT.  moderhornen,  moder- 
trumman,  —form,  a.  äggformig,  figg- 
lik.  -parous,  a.  figgläggande,  vär- 
pande. 

Owe,  V.  G.  vara  skyldig,  vara  förpliktad, 
stä  i  förbindelse;  innehafva. 

OTring,  2?.  &  a.  skyldig,  förpliktad; 
härrörande. 

Owl,  s.  ugla.  -crown,  S,  skogs- 
kattfot    (ört).     — Cr,  m.  lurendrägare. 

-et,  s,  liten  ugla.  -eyed,  a.  katt- 
ögd,   som   ser  i  mörkret,    "lug,  8, 


Pacfficator        279 

lurendrSgeri.  -isli,  -like,  a.  lik* 
nande  en  ugla.  -light,  8,  skym- 
ning, skumrask. 

Own,  a.  egen.  — ,  8»  egendom.  -,  V, 
a.  godkänna,  antaga ;  erkänna  för  sitt ; 
bekänna,  tillstä;  ega.  -er,  8,  egare; 
skeppsredare.  — ©rship,  S,  egendoms- 
rätt, —ing,  s,  tillstSende,  bekännelse. 

Owse,  8,  garfvarebark. 

Ox,  8»  oxe,  boskapsnöt,   utskuren  tjur. 

-eye,  s.  oxöga,    -eyed,  a.  oxögd. 

-eyo-creeper,  ^..vedknarr,  gröngö- 
ling (fSgel).  -feet,  8,  pL  hornklyfd 
bakfot  (pä  en  häst),  —fly,  8.  broms, 
styng,  —gang,  8»  tio  tunnlands  jord. 
-heal,  8,  svart  prustrot.  -hOUSO, 
-stall,  8.  oxhus,  oxstall,  -lip,  8, 
oxlägga.  [—  acid,  sockersyra. 

Pxalic,  a.  T,  som  häller  syran  i  socker. 

Oxide,  Oxyd,  s.  oxyd. 

Oxyllcrate,  8.  vatten  blandadt  med 
ättika,  -date,  v.  a.  <Sh  n.  oxydera. 
-gen,  8,  T.  syre;  lifsluft.. 

Oyer,  8,  T,  kongl.  kommissionsdomstol. 

Oyes,  i,  hör  pSi 

Oylet-hole,  *.  snörhSl. 

Oyster,^,  ostron,  -hed,  S,  ostron- 
bank, cstrongrund.  —man,  8,  ostron- 
f^ngarp  (fSgel). 

Ozaena,  s,  stinkande  näsbOId. 

Ozier,  s,  vide. 


p. 

Pahulllar,  a.  närande,  tjenlig  till  foder 
(ät  kreaturen).  — ation,  S.  näring, 
fodring.  -OUS,  a.  födande.  -Um, 
8,  foder;  föda. 

Pacation,  8,  stillande,  blidkande. 

Pace,  5.  mätt,  steg ;  gäng ;  skridt,  pass- 
gäng  (om  hästar);  mStt  af  5  fot.  - 
of  asstS,  Ssnedrift.  — ,  V,  n.  spatsera ; 
gä  pass  (om  hästar).  — ,  V,  a.  mäta 
med  stegen,  to  -^  a  horse,  inöfva 
en  häst  att  gä  pass.    — r,  8.  ^ängare. 

Paci!|f©rO!lS,  a,  som  medför  fred.  -flc, 
a,  fredsstifUnde,  firoälig.  -fication, 
8.  fredsalutaude,  försoning,   -ficator, 


280 


Pacifier 


-fler  5  S*  fredsstiftare.  — ^,  V,  a, 
stifta  fred;  tillfredsställa. 

Pacing^  3.  gSende;  passgSng. 

Pack)  8*  packe,  lass;  pack;  rote; 
myckenhet,  a-^of  hounds,  ett  koppel 
jagthundar.  — ,  V,  a,  packa «  binda 
ihop;  skicka  hastigt  bort.  — ,  V,  n, 
^^packa  sig  bort,  tO  —  away ,  bort- 
jaga; packa  sig  bort.  to  —  o/f,  dö, 
kola  af.  to  —  up,  packa  in.  to  — 
with,  sammansvärja  sig  med.  -agOj 
S.  segelduk;  packarearfvode ;  packe, 
bal.  -cloth,  8,  packduk.  -er,  S. 
packare.  —et,  S,  paket,  bundt,  knyte ; 
paketbät.  — ,  V.  a.  inpacka,  bylta 
ihop.  — iug"?  S.  packning;  bortskick- 
ning.     —horse,    8.    packhäst,    tross. 

häst.   -ing-cloths,  -iug-whites, 

8,  pl.  packduk.     -ncedlo,   8.  pack- 

nSi.  -saddle,  s.  kiöfsadei.  -thread, 

8,  segelgarn.     — wax,  s.  härvax. 

Pact ,  -ion ,  S.  förbund ;  kontrakt. 
-iOUal,  -itiOlIS,  a.  Öfverenskommen 
i  följd  af  kontrakt. 

Pad,  $.  gSngare  (häst);  strätröfvare  till 
fots;  låg  kudde;  stoppning  pä  stolar 
och  kläder.  — ,  V.  a.  uppstoppa  (med 
h&r  etc),  -box,  8.  hjulhus,  -der, 
8.  strätröfvare  till  fots.  -nag ,  8. 
klippare,  ridhäst.    — Way,  5.  landsväg. 

Paddle,  S.  paddla,  Sra;  skofvel.  -,  v.  n, 
plaska,  slaska  i  vatten ;  fingra,  -fish, 
8,  marsvin.  -Staff,  8.  trädgSrds- 
hacka. 

Paddock,  8,  klossa,  korngroda;  täppa. 
-stool,  8.  supp,  röksvamp,  bofist. 

Paddy,  8.  öknamn  p^l  Irländare. 

Padelion,  s.  Jungfru  Marie  kSpa  (ört). 

Padlock,  s.  hänglSs, 

Paeony,  s,  pion. 

Pagan,  8,  hedning.  — ,  a.  hednisk. 
-ical,  a.  hednisk.  -Ism,  5.  heden- 
dom. 

Page,  8,  page;  pagina,  sida.  -,  v.  n. 
göra  pogetjenst.    — ,  V,  a.  paginera. 

Pageant,   a.  präktig.     ~,  8,  pomp, 

©ffentlig    lustbarhet;  glitter;  dockspel. 
-ry,  8,  stSt;  skadespel;  flärd. 
Pagod,  5.  pagod,  afgud  ;  porslinsdocka  ; 
indianskt  guldmynt. 


Paling-boards 

Paigle,  S,  oxlägga  (blomster). 

Pail,  8.  ämbar,  stäfva,  balja,  38. 

Pain,  8.  straff;  smärta;  bekymmer.  « 
of  death,  lifsstraff.  pains,  pL  möda, 
besvär ;  födsloarbete,  pina.  — ,  V,  a.  pina. 
— fhl,  a,  mödosam;  oförtruten;  pläg- 
sam.  -fulness,  8,  smärta;  oförtru- 
tenhet.  -less,  a.  lätt;  utan  besvär 
ell.  pläga,  -lessness,  s.  frihet  frän 
besvär  ell.  plSga.  -S-taker,  S,  ar- 
betsam meunlska.  -S- taking,  a. 
flitig,  oförtruten. 

Pain  i  ni,  s.  hedning,  otrogen. 

Paint,  8.  färg;  smink.  -,  V.  a,  mSla, 
färga;  afbilda,  beskrifva;  föreställa; 
sminka.  — ,  v.  72.  sminka  sig.  —er, 
8.  mSlare;  T.  fånglina.  -5  gold, 
bladguld.  -ing,  8.  mSlning,  tafla; 
sminkning;  mSlarekonst.  — UfO,  8. 
mälning;  mSlarekonst. 

Pair,  8,  par;  makar.  -  of  helloios, 
blSsbälg.  —  of  stairs,  trappa.  - 
of  scissars,  sax.  — ,  v,  a,  para  ihop ; 
sammanfoga;  para  sig  (om  fSglar).  — , 
V.  n,  utgöra  ett  par;  passa  sig. 

Palace,  s.  palats,  slott,    -yard,  #. 

borggSrd. 
Palatljable,  a.  smaklig,  välsmakande. 

-ableneSS,   S,   smaklighet.     -e,  8. 

gom;    smak,  tycke.     -,  V.  a.  smaka. 

-ial,  a.  palatslik,  präktig.     — ic,  a. 

hörande  till  gommen.  — ivC,  a,  smaklig. 
Palatinljate,  S.  pfaltsgrefskap.   -e,  8, 

pfaltsgrefve.     -,  a,  pfaltsgreflig. 
Palaver,  S,  sladder. 
Pale,    a.    blek.     -,  v,  a.  göra   blek. 

-neSS,  5.  blekhet,  matt  färg. 
Pale,  8,  påle,  palissad  ;  omräde ;  skrank  ; 

sköte.     — ,  V.  a.  förse  med  palissader;, 

oragifva  med  pSlverk ;  omringa. 

Paleography,  s,  paiäografi. 

Paleous,  a.  agnig,  sädig. 

Pal  et,  s,  hjessa. 

Paletot,  8.  öfverrock,  paletS. 

Palette,  5.  palett,  färgbräde. 

Palfrey,  S.    klippare,    gSngare.     -ed^ 

a,  ridande  pä  en  gSngare. 
PalyificatiOU ,    S,   pSlars   nedslagnlng. 

—ing,    s.  pSlning;    plank,    skidgärd. 

-ing-boards,    s,  pl:  plankstyckenJ 


Palisade 


Panter 


281 


•"isade^  a,  pallssad.  -«  V»  a.  förse 
med  palissader. 

Pall,  s,  bSrtäcke;  brudpell;  kSpa,  rid- 
darmantel.  — ,  V,  a.  bemantla,  betäcka. 

Pall,  S,  dufven,  osmaklig.  — ,  V,  Cl» 
göra  osmaklig;  nedslä;  försvaga;  väcka 
afsmak.  — ,  v.  n.  dufna,  blifva  osmaklig ; 
blifva  liknöjd  för  nSgot.  -ed,  a.  duf- 
ven, osmaklig.  [frihetsvärn. 

Palladium,  a.  palladium;   skyddsgud, 

Pallet,  s.  mSlarebräde,  palett;  dällg 
säng,  sofbänk ;  krukmakareskifva ;  fider- 
låtningstallrik. 

Palliallment,  S.  klädnad,  statsrock. 
-te,  v.  a,  bemantla ;  lindra,  -tion, 
9,  undflykt,  ursäkt;  botande  för  nS- 
gon  tid.  -tive,  a.  bemantlande.  - 
cure,  lindrande  medel.  — ,  S,  lin- 
dringsmedel. 

Pallid,  a.  blek,  matt.    -ity,  8.  blek. 

Palllliall,  S,  maljspel.  [het. 

PallOUr,  5.  stenmussla. 

Palm,  8,  palm ,  dadelträd ;'  flata  handen ; 
en  hands  bredd  (3  tum);  hänge  (pä  vide, 
hassel,  björk  etc.) ;  ankarfly.  — ,  V.  a. 
handtera;  stryka  med  handen;  behändigt 
gömma  i  handen  (sSsora  taskspelare) ; 
bedraga,  to  -  U^on  one,  päbörda 
en.    -berry,  8,  dadel,  palmens  frukt. 

-leave,  s.  judpaim.  °  -oil-tree,  8, 

oljepalmen.  -SUnday,  8,  palmsön- 
dag,    -tree,  8,  palm,  palmträd. 

Palmlja,  s,  flata  handen.  -  CJiristiy  un- 
derträd, Jonä  kurbits.  — ato,  -ated, 
a.  lik  en  flat  hand,  handformig.  -ed, 
a.  handformig,  —  head,  kronan  pi 
hjorthorn. 

Palmer,  8.  pilgrim;  ferla,  gissel;  ett 
slags  larf.    -lYOrm,  8.  hSrig  löfmask. 

Palmiletto,  8.  dvergpaim.   -iferous, 

a.  palmbärande,  palmrik.    -iped,  a. 

plattfotad  (om  sjöfågel),  r-y,  a.  palm- 
rik; segrande. 
Palpal)||ility,  8.  pStaglighet;  handgrip. 

lighet.     -le,    01,   tydlig,  handgriplig. 

-leiieSS,  8,  pStaglighet.     -ly,  ad, 

handgripligt,  tydligt. 
Palpitallte,  v,  n,  klappa,  bulta,  picka. 

-tion,  8,  hjertklappning;  pulserande. 
Palsgraye^  s.  burggrefve. 


Pals||ical,  -led,  a,   lam,   borttagen, 

förlamad.     — y,  8,  lamhet,  lemlytthet. 
Palter,  v.  n,  bruka  knep.     -,  V,  a, 

bedraga;  bortslösa,    —er,  8,  arglistig 

menniska, 
Paltrlliness,  8.  lumpenhet,    dälighet. 

-y,  a,  lumpen,  eländig. 
Paly,  a.  blek. 

Palm,  8,  klöfverknekt  (i  kortspel). 
Pamper,    v,    a,    föda    läckert;    göda, 

-ed,  a,  fullstopp*ad. 
Pamphlet,  s,  pamflett,  flygskrift,  bro- 

chyr.    — ,  V.  n,  skrifva  smä  pamfletter. 

-eer,  S,  pamflettskrifvare. 
Pan,  8,  panna,  stekpanna;  skSl;  fäng- 

panna;  bäcken,  ler-käril.     — Cake,  s, 

pannkaka,     —tile,  8,  takpanna,  tak. 
Pan,  v,  a.  sammanfoga.  [tegel. 

Panaris,  S,  fingerböld,  nagelböld. 
Pancrfos,  a.  kröse,  kalfbress. 
Pandects,  8.  pl,  pandekterna. 
Pander,  8,  kopplare.    -,  v,  a,  koppla. 

— ,   v,  n,  göra   kopplaren.     -ism,  s. 

koppleri.    — ly,  a.  kopplande. 
Pandore,  8.  pandor,  ljuta. 
Pane,  8,  ruta  (glasskifva);    fält,  skifva. 

—less,  a.  utan  rutor. 
Panegyric,  a,  prisande,  berömmande.. 

— ,  8,  lofdikt;  Sminnelsetal. 
Panel,  S.  panelning,  ruta;  lista  pä  en 

jury.  ■   -,   V,  a,  panela,    formera   till 

rutor. 
Pang",  8,  qval,  smärta.    -,  V,  ä.  q  välja. 
Panic,  8,  panisk  fruktan    -,  -al,  a, 

panisk,  häftig,  plötslig. 
Panicle,  8,  vippa,  blomruska,    -d,  a, 

försedd  med  blomruska. 

Pannage,  s,  oiionbete. 

Pannel,  S,  kräfvan  h03  jagtfuglar; 
klöfsadel ;  slät  sadel.    -saTT^  8.  stick- 

PannSc,  Pannicle,  8,  hirs.        [sSg. 
Pannier,  s.  stor  korg. 

Pansy,  8,  styfmorsviol. 

Pant,  8,  hjertklappning;  flämtning.  — , 
V,  n,  slä,  bulta  (om  hjertat);  flämta, 
fläsa;  darra  af  räddhSga ;  Cci'fi^r»  for} 
längta  efter,  eftersträfva.  -ing,  a. 
flämtande. 

Pantaloon,  8.  pantalongs ;  pickelhärlng. 

Panter,  a,  flämtande  hjort. 


282 


Pantess 


Parcel 


Fantess,  s,  andtäppa  af  en  falk. 
Pantheist,  S,  panteist.    -ic,  a,  pan- 

teistisk. 
Panther,  S.  panter,  panterdjur. 
Pantler,  S,  brödforvaltare  i  stora  hus- 

Pantofle,  s.  toffei.  [hSii. 

Pa«tömim||e,  a.  pantomim,     -ic,  a. 

pantomimisk. 

Panton,  $,  tvSnghästsko. 

Pantry,  a,  skafferi. 

Pap,   S,   bamvälling;   det   saftfulla  in» 

nanmätet  i  frukt;  brÖstvSrta. 
Papa,  8.  pappa,  fader. 
Papacy,  s.  pSfvevärdighet. 
Fapal,  a.  pSfvelig,  pSfvisk. 
Papaverous,  a.  tillhörig  vallmo. 
Papaw,  s,  melonträd. 

Pape,  8,  pSfve. 

Paper,  S.  papper;  dagblad;  blad,  tid- 
ning ;  sedel,  papers,  pl.  akter,  skrif- 
ter. --,  a.  af  papper.  -,  V.  a.  sätta 
pä  papperet;  registrera  ;  forsa  med 
jaapperstapeter.   — board,  S.  fuktbräde. 

^folder,  5.  falsben.  ^  -liangor,  s, 

tapetserare.  -hängnings,  S.  pl. 
papperstapeter.  — klto,  5.  pappers- 
drake, -knife,  5.  falsben,  -ma- 
ker ,  8,  pappersraakare.  —man ,  8. 
pappershandlare,  —mill,  5.  pappers- 
bruk, —money,  s,  pappersmynt,  se- 
delraynt.  -Office,  8,  arkiv,  -prints^ 
8,  pl,  papperstapeter,  —trade,  s. 
pappershandel.     — war,   8.   pennkrig. 

Papilio,  8.  dagfjäril.    -naceoES,  a. 

lik  utbredda  Qärilvingar. 
Papillljary,    -OUS,     a.     värtartad; 

knottrig. 
Papis||m,  8.  pSfvedömet,  papisteri.   -t, 

8,  papist,  katolik,     -tlcal,  a.  papi- 

stisk,  pSfvisk.     -ticalness,  s,  pSf. 

viskt    tänkesätt,      ^try,    8,    pSfviska 

läran,  päfvedörae. 
FappliiuoSS,    8,    mosig    beskaffenhet. 

-OUS,  a.  fjunig  (om  växter  etc).    ~y, 

a.  blöt,  grötaktig. 
Par,  8,  jemnlikhet;  pari, 
Pafa||ble,  8.  parabel,    liknelse,    fabel. 

-hola,    8.    T,  paraboL      -Ibolical, 

a.  parabolisk.    -centesis,  8,  T.  ef- 

tappande   af  en  vattusiktiga.     -Cett» 


trical,  a.  eiiiptisk.     -chute,  «. 

fallskärm,  regnskärm.  — Clete,  S,  sak- 

förare;  tröstare. 
Parade,  s.  parad;  prakt;    parerning  (I 

fäktning);  vaktpa»-ad. 
Paradigm,  s.  T,  paradigma,  exempel. 
Paradiyse,  S.  paradis ;  himmelen.    -SO- 

apple,  5.  dvergäpie.    -siacal,  a. 

■     paradisisk. 

Paradox,*,  orimlig  mening,  underlig  sats. 

-icalness,  *.  sällsamhet.    -ology, 

8,  anförande  af  orimliga  satser. 

Parage,  s,  T.  samrätt. 

ParagOge,  S,  T.  tillsats  af  en  bok- 
staf;  stafvelse  i  slutet  af  ett  ord. 

Paragon,  S,  mönster,  mästerstycke; 
kamrat.     — ,  V,   ö.  jemföra,   göra  lik. 

Paragraph,  8.  paragraf;  paragrafs- 
tecken, ^-ical,  a.  indelad  i  vissa 
paragrafer. 

Parahelion,  8.  vädersol. 

Parallax,  8.  T.  parallax. 

Parallel,  a.  parallel,  Uka,  jemnllk.  — ,' 
8.  parallel-linie;  jämförelse,  jemnlikhet. 
— ,  V.  O.  jemföra,  forlikna ;  draga  jemn- 
lÄngs  med  nSgot  annat;  svara  emot; 
stämma  öfverens.  -ism,  S,  parallelt 
läge ;  jemförelse ;  öfverensstämmelse* 
—Ogram,  S,  parallelogram. 

ParayiOgy,  S.  bedräglig  slutkonst. 
— iySO,  v.  a.  förlama,  göra  oduglig. 
-lysis,  8,  lamhet;  slag,  slagfluss. 
-lytic,  a.  lam;  rörd  af  slag.  -,  *. 
en  »som  har  slag;  en  borttagen.  ~ly- 
ticalness,  ».  fallenhet  för  slag. 
-ment,  8.  galadrägt,  skrud.-mOUnt, 
a.  högst,  förnämst.  — ,  8.  öfverhufvud  ; 
höfding.  —pet,  8.  bröstvärn,  galler, 
ledstSng.  -pll€rualia,  8.  egendom 
som  icke  hör  under  hemgiften.  — phrft» 
se,  3.  omskrifning,  parafras.  — ,  V.  a. 
vidlyftigare  utlägga  en  text.  -Site,  8» 
smickrare,  snugggäst;  krypvöxt,  para- 
sit. -Sitical,  a.  krypande,  matsnug- 
gande;  parasitisk,  växande  pä  andra 
trän.  -sol,  8.  parasol,  solskärm. 
-vail,  a.  T,  tillhörande  efterlän. 
tenant  — ,  efterläntagare. 

Parcel,  s.  litet  stycke,  bit;  paket,  knyta j 
hop.   -,  V.  a.  dela,  lo  -^the  seamst 


Parcelling 

jr.(bdägga  nSten  med  smarting,  -liug, 
.    S,  T,  smarting. 

Parceii||ftry,  «.  oskiftadt  bo.  -er,  5. 

medarfving.  [skorpna. 

Parcli,  V.  a.  torka,  steka.     -,  V.  W. 

Parchment,  s.  pergament. 

Pard,  -ale,  s.  panterdjur. 

Pardon,  s,  förlEtelse,  aflat;  ursäkt. 
,-,  V.  a.  forlSta,  ursäkta,  -able,  a. 
förl3tjig.  -ableuess,  S,  förlStlighet. 
-mong-er,  5.  aflatskramare. 

Pare,  v,  a.  skära ;  skala,  to  -  a  hor- 
se's foot,  verka  en  hästhof. 

Paregoric,  a.  smartstillaudej  lindrande. 

Parent,  s,  fader  ell.  moder;  upphof. 
parents,  pi.  föräldrar,  -age,  5.  slägt, 
härkomst,  -al,  a.  fäderne,  faderlig,  mo- 
derlig, -als,  s.  pl.  graföi.  -ation,  s. 
Sminnelsetal;  ärerriinne.  -hesiS,  s, 
e,  parentes,  -icido,  3,  fader-  ell. 
modermördare.  -lesS,  a,  fader-  och 
mo(.ierld3. 

Pärer,  s.  T.  veryem. 

Parget,  $,  gips,  murbruk;  öfverdrag. 
— ,  V.  a.  gipsa,  rappa ;  sminka. 

Parhelion,  s,  vädersol. 

Parlal,  s,  allor  (i  tärningspol). 

Pari e tal,    a.   utgörande   en   sida.    - 

hanes,  pl.  hjessebenen. 
Parletary,  s.  väggört. 
Paring,  s.  afskärning.    parings,  pl. 

spSnor,  skal.    -knife,  S,  skomakare- 

knif.  -SllOVel,  s.  skaQern. 
Paris,  S.  blä  stormhatt  (ört). 
Parish,  s.  församling,  socken.  -Church, 

8»  sockenkyrka.    — clcrlc,  S.  klockare, 

kyrkskrifvare.     — iouer,  8,  sockenbo. 
Pari  t  or,  8.  pedell,  kursor. 
Parity,  8,  likhet,  öfverensstämmelse. 
Park,  s.  park;  djurgErd.    -  of  artih 

lery,  artilleri-park.   — ,  V.  a.  instänga, 

inhägna.     — ©r,    s.  uppsyningsman  af 

parken,      -flower,    s.   majblomster. 

—leaves,  S.  pl.  hönabett,  rödarfve. 
Parlance,  8.  samtal,  konversation. 
Parley,  s.  samtal,  dagtingan.    -,  v.  W. 

dagtinga,  samtala. 

Parliament,  8.  parlament,  -ariness, 

8.  enlighet   med   parlamentets    författ- 
ningar.      — ftry,     ce.     parlamentarisk. 


Partialness        283 
-Iieel,  3,  T,  half  köihaining.  -nian,( 

8,  parlamentsledamot. 
Parlour,  s.  förmak;  sprSkrum  i  kloster. 
Parlous,   a.  dristig ;  listig,  ekalkaktig. 

-ness,  8.  dristighet,  liflighet. 
Parmesan,  3.  parmesanost. 
Parnassus,  5.  Parnassen. 
ParOChiJial,    a.    församling    tillhörig. 

—  pastor,  sockenprest.    —  register, 
kyrkobok.     — ail^  8,  sockenbo. 

Parod||ical,  o.  förlöjligande,  -y,  8, 
parodi.    •»,  V,  C8.  parodiera,  förlöjliga. 

Parole,  a,  muntlig.    -,  8.  löfte,  pa. 
Paronychia,  s»  nagelböld.  (roll. 

Paroquet,  s,  liten  papegoja. 
Parotid,  a.   hörande   till   öronkörteln. 

—  glands,  spottkörtlarne. 
Paroxysm,  S,  paroxysm ;  anfall  af  en 

sjukdora. 

Parrel,  8.  T.  rack,  rackbälte.  -rope, 
8.  T.  racktSg,  racktalje. 

Parricidious,  a,  fadermördande. 

Parrot,  s.  papegoja. 

Parry,  v.  n,  &  a.  parera,  hälla  un. 
dan,  afböja. 

Parse,  v,  a.  analysera;  T.  resolvera. 

Parsim0||ni0US,  a.  sparsam,  knapp. 
-niOUSneSS,  -ny,  3»  sparsamhet, 
hushSllsaktighet.  (selleri. 

Parsley,  S.  persilja,     -port,  «.  sten- 

Pars||nep,  -nip,  8.  palstemacka. 

Parson,  *.  prest,  kyrkoherde,  -age, 
8.  prestgSrd;  kyrkoherdeboställe.- 

Part,  8,  del,  andel;  lem;  parti;  skyl- 
dighet; roll;  T.  stämma,  parts  of 
mind,  pl.  talanger,  natursgSfvor.  in  —, 
pä  visst  sätt.  — ,  V.  a,  dola,  skifta, 
Stskilja;  utdela;  iSta  fara.  — ,  V.  n. 
skiljas  ät,  taga  afsked;  hafva  andel  i 
nägot;  gä  sitt  väg.  -able,  a.  del- 
bar, -age, ».delning j  lott.  -OTfner, 

8,  skeppsredare* 

Partakjle,  v.  a»  é  m.  deltaga,  åtnjuta. 

-er,  s.  deltagare ;  medbrottsling.  -ing, 

8.  sammansvärjning. 
Parter,  s.  delare,  skiljeman ;  guldskedare. 
Parterre,  ».  parterr;    blorasterqvarter. 
Partial,    a.    partisk,    ensidig;    delvis. 

— ity,  8.  partiskhet,  ensidighet.    — izo, 

V.  a.  göra  partisk.  -nCSS,  5.  partiskhet, 


284         Partibility 

Partillbility,  5.  delbarhet,    -bie,  a, 

delbar. 

Pai  iicijlpable,  a.  Iwari  man  kan  del- 
taga.  -pant  9  a,  delaktig.  -,  S, 
deltagare,  -pate,  V.  a.  skifta,  dela 
med  en  annan.  — ,  v.  n.  deltaga,  vara 
delaktig,  -pation,  3,  delaktighet; 
delning.  — pial,  ö.  participium  till- 
hörig.    -plOj  s.  T,  participium. 

Particle,  S,  liten  del;  grand;  2'.  par- 
tikel. 

Particular,  a.  besynnerlig;  särskild, 
synnerlig;  noga.  — ,  3.  omständighet; 
-  enskild  person,  in  — ,  synnerligen. 
particulars,  pL  särskilta  omständig- 
heter.  — Ity,  3,  egenhet,  besynnerlig- 
het, sällsamhet.  ~ize.  V,  a.  om- 
ständligt berätta ;  specificera,  -ness, 
3.  noggrannhet. 

Parting",  s.  skifte;  skilsmessa.  -Cnp, 
3,  afskedsbägare ,  afskedsskSL  -mo- 
ney, 3.  skiljemynt. 

Partisan,  S.  anhängare;  partigängare; 
hillebard;  kommandostaf  i  krig. 

Partitijlon,  s.  delning;  Stskiljande;  af. 
delning;  afplankning;  T,  partitur. 
-,  V.  a.  dela,  afdela.  -On-wall,  $. 
skiljevägg,     —ve,  a.  delande. 

Partizan,  s.  Partisan. 

Partiet,  3,  hSna;  halskrage. 

Partly,  ad.  dels,  till  en  del. 

Partner,  a.  kompanjon,  bolagsman; 
maka;  danskamrat.  partner3y  pL  T, 
masthSl;  mastfisk.  .-Ship,  3.  bolag, 
kompani;  fSrenadt  intresse. 

Partridge,  3.  rapphöna,  rapphöna. 

Parture,  s,  afresa. 

Parturiyent,  a.  födande,  i  barnsnöd. 
.-tion,  3,  barnsnöd,  födslopina. 

Party,  S,  person ;  parti ,  anhang ;  säll- 
ekap.  -rage,  3,  parti-yra.  -spirit, 
3.    parti-ande.     — T?all,  3,  skiljemur. 

Parvis,  3,  vapenhus;  betäokt  ingång  till 

Pas,  3,  företräde.        [en  kyrka,  portik. 

PaSCil,  s,  päsk.  -al,  a,  päsk  tillhörig. 
—  lamh,  päsklammet.  -egg",  3,  pSsk- 
ägg.     -flower,  8.  backsippa. 

Pash,  3.  slag,  stöt.   — ,  V.  a.  slS;  krossa. 

Pasha,  8»  pascha,  turkisk  stäthSllarc. 

PaS<]llieliOTrer«  #.  hacksippa. 


Past 
Pasquilll,  -n,  -naiie,  *.    paskili, 

sraädeskrift.  — ,  V.  a.  begabba,  -ler^ 
3.  paskillant,  smädeskribent. 
Pass,  3,  belägenhet ;  pass ;  respass ;  väg, 
trSng  genomfart;  utfall;  stotförpass- 
ning  (i  fäktning).  — ,  v.  n.  &  a.  fara 
öfver,  bli  gSngbar;  gä;  komma  öf?er; 
transportera;  öfverträffa;  föra;  öfver* 
lata;  sikta;  ända,  iSta  bli;  forsända; 
hända,  ske;"  gä  förbi;  dö;  antagas, 
gillas;  gä  an  (for  nöds  skull);  passa, 
säga  pass  (i  spel);  falla  ut,  gifva  en 
stöt  (i  fäktning),  to  —  away,  förslöja, 
försvinna,  to  -  for,  hSllas  för.  to 
—  into,  smSningom  förbytas,  —able, 
a.  som  kan  öfverfaras;  som  gär  an; 
gSngbar.  -ably,  ad.  drägligen,  tern- 
ligen,  -ade,  -ad O,  S.  faktstöt;  al- 
mosa  ät  fattiga  resande;  37.  passad. 
—age,  3.  gäng,  genomfart;  durk- 
marsch;  väg,  utväg;  fäijpenningar;  frakt; 
händelse; förhällande;  ställe  (i  en  bok); 
allor  (i  tärningsspol ).  -age-boat, 
3.  resbät;  färja.    — enger,  8.  resande, 

passagerare,    -énger-cariiage ,  3, 

personvagn  (pä  jembana).  — enger- 
train,  3,  persontäg  (pä  jembana). 
-er,  3.  förbigäende.  -ibility,  3,  lidlig- 
het,  känslighet.  — ible,  a,  som  har 
känslor  och  passioner,  —ing,  a.  för- 
träfflig;  kort.  — ,  ad,  öfvermSttan. 
-,  8.  genomfart;  förbigSende.  -ing- 
bell,  8,  begrafnlngsklocka.  -paroiö, 
S.  paroll,  lösen.  — partout,  8.  hufvud- 
nyckel.      — port,    3,    pass,    respass. 

-rose,  3,  sippa.  -yelours,  s.  sam- 

raetsblomma. 
Passion,   8,   lidande,    passion;    häftig 
kärlek;    drift;    vrede;    ömhet;    ifver. 

-ary,  «.  passionsbok.  -ate,  a.  häf- 
tigt intagen;  ifrig;  snarsticken.  — ate- 
neSS,  8.  häftighet;  ifver;  sharsticken- 
het.      -flower,    8.    passionsblomma. 

-less,  a,  utom  passion.   -weel£,  8, 

pSskveckan. 

Passivlle,  a.  lidande ;  T,  passiv.  -,  t. 
T.  paasivum.  -euesS,  -ity,  3,  li- 
dande förhSlIande;  undergifvenhet. 

Passover,  5.  pSsk;  päsklammet. 

Fast,  a.  de  pr,  förbigSngen,  förfluten, 


Paste 

förbi,   utom.     -,  9,  det   iorbigSngrnt, 

det  förflutna. 
PnstO,   8*   deg;   klister.     — ,    a.   gjord 

af  papp.    — ,  V,  a,  bcstryka  med  deg; 

klistra;  göra  papparbete,    —board,  s, 

papp.  -cutter,  S,  degsporre.  -WOrb, 
Pastel,  8,  vejde.  [8.  papparbet«. 

Pasteler,  8,  pastejbagare. 
Pastern,  S.  fotleden,  hasen. 
Pastil,   8.   välluktande  kulor   att  röka 

med ;  rSkljus ;  pastellfärg,  -painting, 

8.  pastellmålning. 
Pastime,  S,  ro,  tidsfSrdrif. 
Fastinaca,  s,  palsternacka. 
Pastor y  8,  herde,  fSrherde;  prett,  pa- 
stor,    —al,  a.  landtlig,  presterlig.    — 

CWr€,  själavård.     ~  Utter,  herdebref. 

— ,  5.  herdedikt;  landtprest. 
Pastry,  5.  sockerbageri;  pastej,  bakelse. 

-COOK,  8.  sockerbagare.   -WOrk,  8. 

bakelse. 
PastnrllaMe,  a.  gräsrik,  som  kan  be. 

tas.     -age,   8.  boskapsskötsel,   bete, 

betesmark.     —O,   s.   bete;   betesmark. 

—,  V.  a.  valla  boskap.     — ,  v,  71.  beta. 

-e-Cattlo,    8.    boskap   som   gSr   p3 

bete.     -e-ground,  s.  betesmark. 
Pasty,  8.  pastej. 
Pat,    S,  litet  slag;   klimp.     — ,    a.  be- 

qväm ,   passande.     — ,   V,  a.  gifva    en 

liten  släng;  klappa  sakta;  göra  ojemn. 
PatacllO,  S,  vaktskepp. 
Patch,  8.  flik,  lapp;  musch;  liten  Sker- 

lapp ;  egensinnig  menniska.     — ,  v.  a. 

lappa,  sätta  muscher  i  ansigtet.    to  — 

up,  lappa  ihop;  bota  illa.    — Ory,  8, 

tappverk,  kludderi.    —WOrk,  s.  lappri. 
Paté,  8.  hufvud,  skalle,    -d,  a.  häfdad. 
Patee,  5.  pastej;  taggig  kant. 
Patefaction,  S.  uppenbarelse,  öppnande. 
Patén,  8,  patén,  patcnfat. 
Patent,    a,   offentlig;    öppen;    patent. 

— ,   8,  patent,     -©e,   8,  en   som  eger 

ett  privilegium. 
Pateiilnal,    a,    faderlig;    pS    fäderne. 

—    estate,    fädernegods.       -nity,    8. 

faderskap,     -noster,  8.  bönen  Fader 

Vår. 
Path,  8,  väg,  stig.    -less,  a.  -utan 

väg,  obanad,     -way,  8.  gSngstig. 


Paw 


285 


Pathetical,  a.  patetisk. 
Pathology,  *.  patologien. 
Pathos,  5.  det  rörande  i  ett  tal. 
Patienllce,  *.  tSlamod;    hästsyra  (ört). 

—t,  a.  lidande,  iSngmodig.    ••«  9,  sjuk* 

ling,  patient. 
Patine,  8,  patén,  paténfat. 
PatnesS,  8,  skicklighet. 
Patriarch,  s,  patriark ;  stamfader,  -al, 

a.  patriarkalisk. 
Patrician,  5.  patricler.    — ,  a.  patricisk. 
Patrimony,  8,  arf,  arfgods. 
Patriot,  5.  patriot.    -iC,  a,  patriotisk. 

— ism^  8.  patriotism. 
Patrocination,  8,  försvar,  beskärm. 
Patrol,  8,  patrull.    -,  v.  n.  patrullera. 
Patron,  8.  patron;    skyddshelgon;  be- 

fordrare.     -agO,    8.    beskydd,     -al, 

a.   hägnande,    skyddande.     -eSS,   8» 

patronessa;  skyddsgudinna.     — ize,  v. 

a,  gynna,   hägna.     — ymic,  8,  slägt- 

namn.    -yniical^  a.  uttryckande  ett 

slägtnaran. 
Patte,  8.  tass,  ram,  klo. 
Patten,    8.    fruntimmers -galosoh;    T, 

foten  af  en  pelare.  [klumpigt. 

Patter,  v,  a.  smattra.    -,  v.  n..  gä 
Pattern,  s,  mönster,  efterdöme.    -,  V, 

a.    efterhärma.     -hOOk,  8,  profbok. 

-drawer,  8.  mönsterritare. 
Patty,  8.  liten  pastej,    -pan,  8.  tSrt. 

panna.  [gångspelet. 

Paul,  s,  T.  pallame.   -,  V.  a.  T.  stoppa 
Paunch,  8.  underlif ;  jT.  stropp.    -,  V, 

a.   skära   upp   buken.     — y,  a.  tjock- 

magad.  [dom. 

Pauper,  8,  fattig,    -ism,  8,  fattig- 

Pause,  S.  uppehSll,  hvila;  afbrott;  T. 
paus.  — ,  V.  n,  hvila;  T,  pausera. 
to  —  upon,  öfverväga. 

Pave,   v,  a.  steniägga.     -nient,  s, 

stenlagd  gata;  stengolf,     -V,  5.  sten- 

läggare. 
Pavilion,    s.    paviljong;    amiralsflagg. 

-,  V.  a.  slS  upp  tält. 
Paving,  5.  stenläggning,  -beetle,  8 

gatläggare- klubba,  -stones,  8.  pL 
Pavone,  8.  pSfagel.  [gatstenar. 

Paw,  ».  tass,  rara,  k'D.    — ,  i.  fy!    -, 

V,  Q,  läggft  tassaa  pä,    handtera  obe- 


286 


Pawky 


händigt;  emeka  med  framfoten.  — ,  V, 
n»  skrapa   med  framföttcrna  (sera  en 

Pawky,  a.  slug,  listig.  [häst). 

Pawilj  8,  pant,  förpantning;  bonde  i 
schackspel.  — ,  V.  a,  pantsätta,  för- 
panta.  -ögO,  8.  förpantning.  —bro- 
ker, 8,  pantlSnare*  -ee,  8,  pant- 
tagare. 

Pax,  8,  patén;  fridskyss. 

Pay,  8,  betalning,  arfvode;  sold;  lön. 
— ,  V.  a.  betala ;  belöna ;  godtgöra,  to 
—  a  ship,  tjära  ett  skepp,  to  -  a 
visit,  göra  visit,  to  —  O/f,  prygla; 
aflöna ;  afdanka.  —able,  a.  som  kan 
betalas;  forfallen,     -day^  8,  fdrfallo. 

dag.  -master,  s.  kassör,   -ment, 

8,  betalning.     —Office,   8.    räntkam- 
Paynim,  5.  hedning,  otrogen.       [mare. 

,Pea,  8.  ärt;  pSfSgei.  -chick,  8,  pä. 
fägelsunge.  »COCk,  8,  pSfSgel,  pS- 
tupp.-  -field,  8,  ärtSker.  -fowl, 
-hen,  8,  pSfSgelshöna,  -SOlip,  8, 
ärtsoppa,  ärtvälling. 

Peace ',  s,  fred;  enighet;  förlikning; 
fredsfördrag;  tystnad.  — ,  i.  tyst  I 
stilla  I  -able,  a.  fridsam,  lugn;  fred- 
lig, -ableness,  s.  fredlighet,  still- 
het,  ro.  -breaker,  8.  som  bryter 
fred.  -ful,  a,  stilla,  saktmodig,  -ful- 
neSS, 5. fredlighet;  stillhet;  ro.  -ma- 
ker, 5.  fredsstiftare. 

Peacli,  8,  persika;  äpl«.  -blOSSOm, 
5.  persikblomma. 

PeacIiy-WOOd,  5.  kampeschträd. 

Peak,  8,  pik,  topp,  spets;  hackspett. 
-,  V.  M.SjS  sjuklig  ut;  krypa  af  rädd. 
häga. 

Peal,  8,  klockljud;  dunder.  ^  of  a 
rain,  slagregn.  — ,  V,  n,  skälla.  — , 
V.  a.  bestorma  med  stoj  doh  gny. 

Pear,  8,  päron. 

Pearl,  8,  perla ;  hvit  fläck  p5  hornhin- 
nan i  ögat ;  perlstil.  mother  of  pearls, 
perlemo.  -barley,  s,  perlgryn.  -dri" 
Ter,  a,  perlfiskaro.  -Sliell,  8.  perl- 
mussla.  -seed,  8,  perlfrö.  -TVOrt, 
8»  fetspergel.     -y,  a.  perlerik. 

Peasant,  S,  bond©,  landtman»  —like, 
-ly,  a.  landtlik,  bondaktig,  grof. 
-ry,  8,  bondfolk. 


'Pediculous 

Peat,    5.  ett  slags    bränntorf;    favorit* 

ämne.     -bOg,  5.  torfgrop. 
Pebble,  5.  smä  kisel,  kiselsten.    -Cry-» 

stal,  S,  kristallkisel.     -d,  a.  betäQJkt 

med  kiselsten;  stenig. 
Peccallbility,  «..  möjlighet  att  synda. 

— ble,  a,  syndig,   benägen   fÖr  synd, 

-ncy,  8,  fel,  synd ;  skadlighet.   -nt, 

a.  syndande,  felaktig;  skadlig. 
Peck,   «.   sädesmStt.     -,   V.  a,  picka 

ell.  hacka  med  näbben;  plocka  upp; 

slä.  -er,  8.  hackar© ;  grönspik.  -Isll, 

a.  hungrig. 
Peckled,  a.  isprängd. 

Pectin II al,   -ated,   a.    kamformig. 

-ation,  8.  slutning  inom  hvarann; 
kamning. 
Pectoral,    «.   bröstsköld;   bröstmedel. 
-,  a.  hörande  till  bröstet,    nyttig  för 
bröstet.     -nCSS,  8.  bröstsjuka. 

Peculajlte,  v,  n.  iörsniiia.  -tion,  s. 

underslef.      «otOr,    5.   krontjuf;   för- 

snillare. 
Peculiar,  a.  egen,  särskild;  förtrogen. 

— ,   8,   rättighet;    privilegierad    kyrka. 

— Ity,  5.  egenhet,  besynnerlighet.  — IzO, 

v.  a.  tillegna. 
Pecuniary,  a,  som  hör  till  penningar. 

—  mulet,  penningböter. 
Pedago||gical,  a.  pedagogisk,  -gism, 

8,    en    skollärares    syssla ;     barnupp» 
fostran,     -gue ,   5.  skolmästare ;  pe» 
dant.     — gy,  Ä.  uppfostring. 
Pedal,  8,  pedal,  pedalregister. 

Pedaneous,   a,  gSende  till  fots.    - 

judge,  byfogde. 
Pedant,  8,  pedant;  skoifux,    -Ical, 

a.  pedantisk.     — ry,  8,  pedanteri. 
Pedate,  a.  2\  fotformig. 
Peddle,  v.  n,  bära  ^omkring  till  etmi 

skämta,  dröja.  IpojlQS». 

Pedee,  s.  dräng  som  g5r  ärender,  spring* 
Pederast,  5.  drängaskändare.^    -yj>  =^. 

sodomiteri.  (kanon% 

Pederero,  5.  T.  nickhake  (liten  skepps» 
Pedestjjal,  3.  fotställning,  fot.  -rlaij, 

8,  fotgängare.    -riOUS^  a«  gSngande^ 
gSende. 
Pedicle,  .5.  r.  litet  blomskaft.    r>?Juka. 

PedleuloMS,  a.  luslg,  -  dismae,  lus? 


Pedigree 

PcdigrÖÖj  S.  stamträd,  slägtregister. 
Pediment,  S,  T.  fronton.  (kram. 

PetHyar,    S.  krämare.     -Cry,  8.  smS> 
Peok,  s.  T,  spets,  gaffelklo.  -,  V.  a.  T, 

toppa  (rär).    — brailSj  s,  pl,  mesans- 

gigtSg.     -liallard,   S.    bekajare  till 

ett  gaffelsegel. 
Peel,  s.  skal,  bark ;  ugnsspade.    — ,  V.  a. 

afskala ;  röfva ;  bräka  hampa.   — ,  v.  n. 

skala   sig,   mista   skalet.      to   —  off, 

förfalla,     -er,  S.  röfvare. 
Peep,  *.  tittande ;  gryning;  nyfiken  blick. 

— ,    V»  n,   titta;    sticka   fram,    skjuta 

fram ; .  pipa  som  kycklingar,     —er,  3. 

gluttare;    nykläckt   kyckling;    kikare; 

öga.    -hole,  s,  titthSi.    -ing,  s, 

tittning. 

Peer,  S.  make;  8tallbrod«r;  engelsk 
adelsman  (pär),  —age,  8,  den  högre 
engelska  adeln.  — ÖOm,  8,  en  pärs 
värdighet.  -eSS,  S.  adelsdam.  — lesS, 
a.  makalös,  -lessness,  8,  maka- 
löshet. 

Peer,  v,  n.  synas,  visa  sfg.  «-y,  a. 
nyfiken,  misstrogen.  [het. 

PeeYish,  a.  kinkig,    -ness,  S,  butter- 

Peg",  8,  plugg,  svicka;  dymling;  stol 
med  rak  arm.  — ,  V.  a.  fastpinna» 
-ladder,  s.  kranstege. 

Pegm,  S.  ställningsverk. 

Peize,  8.  vigt;  last. 

Pelf,  5.  penningar»,  rikedom. 

Pelican,  8,  pelikan,  skedgSs. 

Pelisse,  s.  pels. 

Pell,  8.  hud,,  skinn;  pergament,  pells, 
jpl.  dokumenter,  handlingar,  —et,  s. 
liten  kula. '  — icle,  ä.  hinna,  fin  hud. 

-itory,  8.  väggört.    — niell,   ad. 

utan  ordning,  huller  om  buller. 

Pellucid,  a.  genomskinlig.  — ness,  s. 

genomskinlighot. 
Pelt,  8*  raseri;    pels.     — ,  V.  a.  skjuta 
efter.    — ,  V,  n,  rasa.    -ate,  a.  sköld- 
lik,   -er,  8.  girigbuk.    -monger, 

8.  bundtmakare.     — ry,  8.  pelsverk. 
Pelvis,  8.  T.  bäckenet: 
Pen,  5.  skrifpenna ;  författare;  hönshus; 

fSlla    för   ^r;   qvarnränna.     — ;  V.  a. 

skrifva,  författa ;  anteckna.    — CaSO,  8. 

pennfoder.    -holder,'  «. .  pennhällare. 


Penny-royal       287 
-knlfe,  8,  pennknif.     -nian,  8, 

skrifvare,    skriftställare.        -ner,    8. 

skrifvare;  pennfoder.    —ning,  8.  skrif- 

ning,  skrifveri. 
Penjlal,  a.  angSende  straff.    —  laws^  pl, 

strafflagar,      -ality,    S.   straffbarhet ; 

böter.     — alty,  8.  bestraffning,  böter. 

-an  CO,  8.  kyrkstraff;  bot. 
Pf^nates,  S.  pl.  husgudar. 
Pencil,  5.   pensel;  blyertspenna;   röd- 

krita;  grifTel.     — ,  V.  a,,  pensla,  rriSla. 

»case,    5.    fodral    för    blyertspenna; 

pennstift. 
Pendllant,    S,    gehäng;    örhänge;     T. 

vimpel.     — ence,  8.  lutning;    böjelse. 

-ency,  8.  dröjsmSi.   -ent,  a,  hän- 

gande;  fladdrande;,  öfverhängande.  — j 
S.  T,  skänkling.  -ico,  8,  vädertak, 
-ing,  a.  T.  anhängig.  --nlous,  a. 
sväfvande;  oviss.  — ulum,  5.  pendel 
i  ett  ur;  perpendikel.  -nlum-clock, 
8.  pendel  ur, 
Penetra||bility,  8,  genomtränglighet, 
— hle,  a.  genomtränglig,  — ncy,  8. 
skarpsinnighet.  — nt,  O.  genomträn- 
gande; skarpsinnig.  — tO,  V,  a.  genom- 
tränga, intränga ;  utgrunda.  — ,  v,  n. 
(in,  into)  tränga  sig  igenom.  — tion, 
8.  genomträngning.  — tiyO,  a.  genom- 
trängande.  -tiYOness ,  8,  skarp- 
sinnighet. 
Penguin,  8,  pingvin  feattenfSgel).- 
Penicil,  S.  kompress  (pS  sSr). 

Peninsula,  8,  hairö.    -ted,  a.  tiii 

hälften  omgifven  med  vatten. 

Peniten||ce,  S.  Snger,  bot  och  bättring. 
-t,  a.  botfärdig.  -,  8,  botfärdig 
syndare;  skriftebarn.  — tial,  ö.  som 
angSr  bot  och  bättring.  — ,  8.  skrif- 
termSlsbok.  — tiaty,  a.  som  angSr 
bot.  — ,  *.  botpredikant ;  biktstol ; 
tukthus.  [vimpel. 

Pennant,   s,  T.  tfig   att  hissa   med; 

Pennated,  a,  vingad,  bevingad. 

Penniless,  a.  utan  penningar,  fattig, 
-ness,  8.  fattigdom. 

Pennon,  8.  vimpel;  vinge. 

Penny,  S.  penning;-  liten  summa, 
-grass,  8.  pennirigegräs.  -rOt,  .?• 
spikblad,     —royal,  S.  poleja ;  kyndel. 


288      Penny-weed 
-weed,  8, 8kaixergrä3.  -weight,  s, 

penuingsvigt.     — WOrt,    8,   naflegräs. 

— Tf  Orth,  8.  en  pennings  värde ;  godt 

k5p ;  litet  i  sender. 
Pensile,  a.  hängande,  svafVande.  -IiesS, 

8,  hängande,  sväfvande  i  luften. 
PensiOO,  8,  pension,  ärligt  underhäll. 

— ,   V»  a»   gifva   pension;    underhålla. 

— ary,  S,  pensionär  (en  som  har  årligt 

underhälD.    —er,  8.  pensionär  (en  som 

lefvar  af  nädegSfvor). 
Pensire,  a,   tankfull,  djupsinnig,  be- 
kymrad. -nesS,  S.  djupsinnighot,  tank- 

fullhet. 

Pentallcapsnlar,  a.  T,  försedd  med 

fem  fröhus.  — ChOrd ,  S.  lyra  med 
fem  strängar.  — gOn,  8,  femkant, 
femhörning.     — gOnal,  a.  femkantig. 

-meter,  8.  T»  femfotad  vers.  -ngle, 

8,  femviuklig  figur.  -Tlgular,  a.  fem- 
vinklig.  -petalOUS,  a.  fembladig. 
-rchy,  8,  femherrskap,  -style,  s. 
byggnad  med  fem  rader  pelare.  — teuclh, 
8,  de  fem  Mose  böckerna  (i  bibeln). 
Pentecost,  S,  pingst,  -al,  a.  hörande 
till  pingsthelgen.  -  Collect8,  pl. 
pingstoffer.  [tak. 

Penthonse,  Pentice,  8,  skjul,  väder- 

Pentile,  8,  utböjdt  taktegel. 
Pennit,  8,   stafvelsen   näst   den    sista. 

-imate,  a.  näst  den  sista. 
Penambra,  «.  T.  halfskugga, 

Penur||iOUS,  a.  fattig,  torftig;  spar. 
sam;  girig.  -ionsness,  8,  snSlhet; 
sparsamhet.     — y,  8,  armod. 

Peon,  8.  soldat  (i  Indie);  dräng  som 
gSr  ärender,  springpojke;  bonde  (i 
schackspel). 

Peony,  8.  pion  (blomster). 

People,  8.  folk,  folkslag;  allmoge; 
menniskor.     — ,  V,  a.  befolka. 

PöpastiC,  8»  magstärkande  medel. 

Pepper,  S,  peppar.  — ,  v.  a.  peppra; 
Prygla;  smitta,  göra  venerisk,  heaten 
— ,  stött  peppar,  round  -,  ostött 
peppar.  — 1>0X,  s,  peppardosa.  -CakO., 
*.  pepparkaka.  — COrn ,  s.  peppar- 
kom;  lappri,  smSsak.  -gingerbread, 
8.  pepparkaka,  -grass,  8.  kloting. 
-ing,  a.  hetsig,  häftig,    -mint,  a. 


Perfectness 

pepparmynta.   -wort,  8,  krasse.  -Jj 
a.  hetsig,  häftig. 
Peptic,  a.  matsmältande.  [tyrs. 

Perad venture,  ad.  kanske,  tiiiäfven- 
Peragra||te,  v.  a.  genomvandra,  -tion, 

$.  genomvandring. 
Perambulallte ,    v.  <X.    fara    igenom, 

beresa.     — tion,  J?.  genomseende;  om- 
Perann  öm,  ad,  ärligen.  [rSde. 

Perarate,  v.  a.  genompiöja. 
Percoiv||able,  a.  begriplig,    -able» 

ness,  8,   märklighet.     -ancc,   s. 

känsloförmSga.     — e,  V.  a.   förmärka, 
Percent,  S.  procent.  [blifva  varse. 

Perceplltibility,  8.  begriplighet.  -ti- 

ble,   a.    märkbar,      -tion ,   S.   för- 

nimraelse;  fattningsgSfva.     — tivC,  a. 

begripande.      — tivity,    8.    föreställ- 

ningsgäfva. 
Perch,  8,  aborre;  mätstSng. 
Perchance,  ad.  kanske,  tilläfventyrs. 

Percher,  s.  altarsljus. 

Percipient,  a.  begripande. 
Percolaljte,  v,  a.  sila,  krysta  igenom. 
—tion,  8,  silning;  luttring. 

Percuss,  v.  a.  siS,  stöta,  skaka,  -lon, 

8.  stot,  slag;   skakning.     -ion-cap, 

8.   kopparhatt.  [stötning. 

Porcutient,  a.  slSende,  stötande.  -,  8, 

Perdition,  8.  förderf,  undergäng;  för- 

döraelse.  [varaktighet. 

Perdurallble,  a.  varaktig,    -tion,  s. 

Perogrin a|jte,  v.  n.  vandra,  resa. 
—tion,  s.  vandring,  resa. 

Perempt,  v,  a,  T.  döda,  upphäfva. 

-lon,  8.  en  saks  nedläggande.  — ori- 
neSS,  a.  maktspråk;  härdnackenhet. 
— Ory,  a.  afgörande;  hårdnackad,  in- 
billsk. 

Perennl||al,  a.  som  vamr  Sret  igenom ; 
oupphörlig.  —  leaves  f  löf  som  icke 
affalla.     -ty,  8.  oupphörlighet. 

Perfect,  a.  fullkomlig;  fullbordad; 
ostrafflig;  afgjord;  lutter,  erts.  — ,  8, 
T,  porfektura.  -,  V.  G,  fullända,  full- 
komna,   -ibility,  8.  fullkomnbarhet. 

-ion,  5.  fullkomlighot.  -icnato, 
v.  a.  fullkomna,  fullborda,  -ive,  a, 
förädlande,  -ly,  ad.  fullkomligen. 
-ness,  8.  fullkomlighot. 


Perfidious 

Per0d||iOUS,  a.  trolös,  förrädisk.  -iOUS- 
»ess,  -y,  S.  trolöshet,  förräderi. 

Perflaljte,  v.  a.  bläsa  igenom,  -tion, 
S.  genomblSsning. 

Perforalltej  v.  a.  genomborra,  genom- 
stinga.  — ,  a,  genomborrad.  — tlOn, 
S»  genomborrning ;  hål,  öppning.  — tor^ 
•5,  borrare;  borr. 

Per  form  5  v.  a.  verkställa,  förrätta, 
göra ;  spela,  agera,  to  —  a  promise ^ 
hälla  ett:  löfte.  -able,  a.  görlig. 
•»•ableness,  S,  görlighet,  möjlighet. 
— anCOj  S.  förrättning,  uträttning ; 
handling;  utförande;  T.  spelsätt,  —er, 
S.  verkställare;  skSdespelare;  dansare. 

Perfricate,  v.  a.  frottera. 
Perfume,  S.  rökelse,  vällukt.     -,  v.  a. 

parfymera.     — r,  S.  parfymör. 
Perfuse,  v.  a.  öfverskölja;  begjuta. 
Pergola,  S.  löfhydda. 
Perhaps,  ad,  kanske,  tilläfventyrs. 

Perillanth,  s.  T.  biomhoik.     -car- 

dium,  S.  hjertsäck,  hjerthinna.  -carp, 

s,  T.  fröhus,    -clioudrium,  s,  T. 

broskhinna.     -Crailium ,    s.   hinnan 

som  betäcker  hufvudskålen. 
PeriCUlOUS,  a.  farlig,  vSgad. 
Peril,    S.    fara,    farlighet.      -OUS,  a. 

farlig,  vägsam.  -OUSUeSS,  S,  farlighet. 

Perimeter,  s.  T.  omkrets. 

Period,  S.  period,  tidsomlopp;  del  af 
ett  tal ;  slut.  to  hring  to  a  -,  sluta. 
-ic,  -ical,  a.  periodisk. 

Peril losteum,  s.  T,  benhinna,  -pa- 
tetic,  s.  peripatetikus.    -phery,  s, 

omkrets,  omfSng.  -plirase,  V,  a. 
perifrasera,  omskrifva.  — phrasis,  S, 
omskrifning.  -plirastical,  a,  om- 
skrifvande.  -pueumony,  s.  inflam- 
mation  i  lungah.  -SCians,  -SCil,  8. 
pL  invänare  i  Polarländerna. 
Perish,  v.  n.   dö,  omkomma;    förgSs. 

-able,  a.  förgänglig,    -ableness, 

3,  förgänglighet. 
PeriystaltiC,  a.  maskformad.   -style, 
S.  peristil.     -toueum,  S.  T.   tarm. 
Bäcken.  [makare. 

Periwig,  s,  peruk,  -maker,  3.  peruk- 

Periwinkle,  s.  vintergrön;  hjerta  (ett 

slags  snäcka). 

English-Sioedish  Diet, 


Perry* 


289 


Perjurlie,  v.  n.  svärja  falskt,    -er,  s. 

menedare.     — y,  $.  mened. 
Perk,  v.  a.   smycka,  pryda.     -,  V-  n, 

brösta  sig,  yfvas.     to  —  up,  komma 

sig  före  igen. 
Perlustration,  s.  besigtning. 

Permanjlency,  s.  varaktighet,  -en t, 

a.  varaktig;  förblifvande.  -sion,  S, 
förblifvande. 

Permeallble,  a.  genomträngiig.    -nt, 

a.  genomgående,  —te,  V,  a.  genomgå, 
genomtränga. 

Perm*is||cible,  a.  som  kan  blandas. 
-sible,  a.  tiilåtiig.  -sion,  s.  til- 
låtelse,  tillstånd,  lof.  -sive,  a.  till- 
städjande,  tillåten,  -tion,  Permix- 
tion,  s,  blandning. 

Permit,  s.  frisedel.  -,  V.  a.  tillåta, 
tillstädja;  anförtro,     -tance,  5.  lof. 

Permutllation ,  s.  byte,  omvexling. 
— e,  v.  a.  bortbyta,  förvexla. 

Pernillcious ,  a,  skadlig,  rördernig. 
-Ciousness,  S.  skadlighet,  förderflig. 
het.     -city,  S,  snabbhet. 

Pernoctation,  s.  nattvak. 
Peroration,  s.  slutet  af  ett  tal. 
Perpenlld,  v.  a.  öfverväga.    -der,  s. 

kragsten.  — dicle,  S,  perpendikel. 
-dicular,  a.  lodrät,  vinkelrät.  -, 
5.  lodrät  linie.  -dicularity,  8,  lod- 
räthet.  -slon^  8,  öfvervägande ,  be- 
traktelse. 

Perpetrayte,  v.  a.  foröfva.    -tion, 

8,  missgeming.  — tor,  8,  missger- 
ningsman. 

Perpetu||al,  a.  ständig,  oupphörlig. 
—ate,  v,  a.  oafbrutet  fortsätta  eller 
bibehålla;  föreviga;  för  evig  tid  stad- 
fästa, -ation,  8.  fortsättning;  för- 
evigande.  — ity,  8,  beständighet, 
evighet. 

Perplex,  a.  förvirrad.  -  t),  a.  för- 
virra, bringa  i  oordning ;  plåga,  -w-od* 
ness,  S,  bestörtniug,  förlägenhet ;  svå- 
righet,  -ity,  -iveness,  8.  vuirädig. 

het,  bryderi. 
Perquisiyte,   S.    sportler,   bi-inkomst. 

-tion,    s,  eftersökning ,  efterspaning. 
Perry,  S,  päronmust,  päroavin.; 

19 


290 


Persecute 


Persccu||te,  v.  a.  förfölja,    -tion,  s, 

förföljelse^  -tor,  S,  förföljare. 

Persererllance,  s.  framhärdighet    -e, 

V,  n,  framhärda,  fortfara. 

Persicaria,  s.  nafva. 

Persist,  V»  n.  sU  fast^  förblifva,  fort- 
fara.     -ence,  S,   fortfarande,  stSnd- 

aktighet.     -ent,  -ing,  -iye,  a. 

ståndaktig. 

Porson,  8,  perBon;  nSgon.  -able, 
a.  skön,  yälbildad ;  berättigad  att  pro- 
cessera. —age,  S,  person;  roll;  ka- 
r^kter.  —al,  a.  personlig;  närvarande; 
kroppslig.  —  goods,  pL  lösören.  — 
verb,  T.  rerbum  personale.  -ality, 
S,  personlighet;  T,  rätta  person;  per- 
sonlig skymf.  -alty,  s,  personlig 
egendom;  enskild  tillhörighet.  — atO, 
V,  a,  företräda,  föreställa.  ~,  V.  71. 
lätsa,  härma.  -,  a.  förklädd.  -atlOn, 
S,  föreställning,  härmning.  -ifica- 
tion,  S.  personifiering.  -ify,  -ize, 
V.  a,  personifiera.> 

Perspective,  a.  hörande  till  perspek- 
tiven. — ,  $,  perspektiv,  perspektiv- 
stycke. 

Perspica||ciOUS ,  a.  skarpsynt,  -ci- 
OUSnesS,  -city,  S,  skarpsynthet. 

PerspiCUiyty,  s.  genomskinlighet ;  tyd- 
lighet.     — OUS,  a.  genomskinlig,  klar. 

Perspirajlble ,  a.  som  kan  utdunsta; 
svettande,  svettig.  -tion ,  5.  ut- 
dunstning,  svettning.  -tivO,  a,  be- 
fordrande utdunstning. 

Perspire,  v,  a.  bortdunsta.    — ,  v,  n. 

svettas. 
Persuaydable,  a,  som  iSter  öfvertala 
sig.     —de,  v.  a.  öfvertala,  öfvertyga, 
inräda.  to  -  one*s  self,  tro,  inbilla  sig. 
-sible,  a.  foglig,  böjlig,  -sibleness, 

8.    lätthet   att  öfvertalas.     -Sion ,  S. 

öfvertalande  ;     öfvertygelse  ;  ^  meiiiing. 

-Sive,  a.  öfvertalande.     -sivenCSS, 

8.  öfvertygande  egenskap.     -SOry,  a. 

öfvertalande,  beveklig.  [skig. 

Pert,  a.   flink;  förslagen;  näsvis;  fjä- 
Pertain,  v.  n.  tillhöra,  angä. 
Perterebration,  S.  genomborrning. 
PertinallciOUS,  a.    halsstarrig;  stJlnd- 

3ktfg;    enträgen.       -CiOUSness,    s. 


Petition 

envishet.    -City,  -Cy,  8.  halsstarrig. 

het,  ståndaktighet. 

Pertinenllcy,  s,  tjeniighet,  skicklighet. 

-t,  a.  skicklig,   -tness^  S.  toeniighet, 

Pertingent,  a.  hinnande,  räckande. 

Pertness,  S,  Uflighet;  oförskämdhet; 
orimlighet. 

Perturb,  -ate,  v.  a.  oroa,  förvirra. 
-ation,  8.  oro,  förvirring. 

Pertlision,  s.  genomborrning;  hSl. 

Peruke,  s.  peruk. 

Perullsal,  S,  genomläsning.  -SO,  V,  a, 
genomläsa ;  undersöka. 

Peruvian,  $.  peruansk.  -  harJc,  kina- 
bark, kina.  [s»  genomgång. 

Perva||de,  v.  a,  genomtränga,  -sion, 

Perverslie,  a.  förvänd;  arg,  härd- 
nackad.  -Cuess,  -ity,  8,  förvändt 
tillstånd,  förruttnelse;  elakhet.  — ion, 
5.  förvirring,  förvändning. 

Pervert,  v.  a.  förvända,  vränga ;  gifva 
en  annan  riktning,  förleda.  — ible, 
a.  lätt  att  vränga  ell.  förföra. 

Pervestigate,  v.  a.  uppspåra,  uppsöka. 
Pervicalicious,  a.  halsstarrig.    -cy, 

S.  halsstarrighet. 
Pervious,    a.    öppen;    genomträi.glig. 

— ness,  S.  genoratränglighet. 
Pesage,  S,  vägarepenningar. 
Pessary,  S»   moderkrans   (botmedel  elK 

instrument  emot  moderfall). 
Pest,  5.  pest,  farlig  smitta;  förderf. 
Pester,  v.  a.  anfäkta,  pläga,  besvära, 

-able,  -OUS,  a.   besvärlig,  tråkig. 

-OUSness,  S,  besvärlighet. 
PestiyferOUS,  a,  pestaktig,  smittande. 

— lence,  s.  pest,  pestilens,    -lence- 
wort,  s.  pestilensrot.   -lent,  -len- 

tial,  a.  pestaktig,  smittsam,  förderflig. 
Pestle,  8.  mortelstöt;  lår;  svinlår. 
Pet,  s.  ovilja,  missnöje ;  nyck ;  huslam ; 

älskling.  [sedd  med  blomblad. 

Petal,  s.  T.  blomblad.    -OUS,  a.  för- 
Petalism,  s.  landsförvisning  pä  fem  Sr. 

Petard,  8,  T,  petard,    -eer,  s.  fyr- 

verkare.  [purpurfläckig. 

Petechial,  a,  behäftad  med  fläckfebcr ; 
Peterel,  s,  stormvädersfågel. 
Peter's-WOrt,  S.  mjölblomster. 
Petition,  5.   böneskrift,   supplik;   be. 


Petitionary 


gäran,  Sstundan ;  ansökning.  — ,  V*  Ä. 
anhålla  om  ;  bönfälla,  —ary,  a.  bön- 
fallande. -  Utter,  bönskrift,  -er, 
s,  supplikant. 

Petitory,  a.  bedjande,  anhSllande. 

Petre,  -salt,  s.  salpeter. 

Petrel,  S,  stormVädersfägel. 

Petrescent,  a.  som  förvandlas  till  sten. 

Petrill faction,  S.  förvandling  till  sten. 
-factiye,  a.  stenvandlande.  -ficate, 
V.  a,  förvandla  till  sten.  -flcatlon, 
«.  stenvandling ;  förstenade  organiska 
kroppar,  —fy,  V.  «.  förstena.  — ,  V.  n. 
förvandlas  till  sten. 

Petrol,  Petroleum,  s.  bergolja. 

Petronel,  s,  ryttarepistol. 

Petticoat,  s.  kjortel.  -gOTernment, 

5.  qvinnoherrskap.     — liold,  s,  qvin- 

nolän. 
Pettifog,  v.  n.  vränga  lagen,    -ger,  S. 

bränvinsadvokat ;  lagvrängare.  — gery, 

5.  krångel,  advokatstreck;  knep. 
Pettiness,  S.  ringhet,  oansenlighet. 
Pettish,  a.   snarsticken,     -ness,  8. 

snarstickenhet. 
Petty,  a.  liten,  ringa,  obetydlig,    -led- 
ger,  s.  brefportobok.     -spurge,  8. 

vargnyölk  (ört),     -^wares,  s.  pL  smä- 

krara. 
Petulan||ce,   S.    häftighet;    näsvishet; 

lättsinnighet.     — tj  a.  näsvis,  ovettig; 

lättfärdig. 
Pew,  S,  bänk  i  kyrkan;  jufver. 
Pewet,  S.  vipa,  [tenngjutare. 

Pewter,  S.  tenn,  tennkärl.      -er,  s. 
Pexity ,  s,   liten  knut   ell.  knöl  af  ull 

pä  vissa  ullrika  tyger. 
Phaenomenon,  s.  fenomen,  luftsyn. 
Phaeton,  s.  öppen  vagn. 
Phant|{asm,  s,  hjemspöke,  inbillning. 

— om,  8.  spökelse,  hjemfoster. 
Phare,  s,  fyrbäk,  vSrdtorn. 
Pharillsaical,  a.  fariseisk.    -see^  8. 

farisé ;  skrymtare. 

Pliarm||aceatical,    a,    horande   till 

apotekarekonsten,     -aceutlcs,  8,  pL 
apotekarekonst.    — aCOpoeia,  8.  läran 
om  läkemedels  tillredning,     -acy^  8, 
apotekarekonst. 
Pliaro,  s.  faraospeU 


Phrenology       291 

PharyngOtomy,  s.  sUming  i  luftröret. 

Pliasel,  8,  sminkböna. 

Phasis,  8»  T.  (en  planets)  utseende. 

Pheasant,  S,  fasan,  hjerpe.  ^powt, 
8.  fasankyckling,  — walkj  8.  fasan- 
gSrd. 

Phenicopter,  8,  flamingo  Csumpfögel). 

Phenix,  s,  fenix  (diktad  fSgel). 

Phial,  s,  liten  flaska. 

Philantropllist,  s.  menniskovän.  -y, 
8.  menniskokärlek, 

Philemot,  8.  bladgrä. 

Philibeg,  S.  skotsk,  drägt. 

PhiloyiOger ,  s.  språklärd,  språkfor- 
skare.  -logical,  a.  hörande  till 
språkforskningen.  — logy,  S.  språk- 
j?etenskap.  —mel,  s.  näktergal.  — SO- 
pher,  8,  filosof,  verldsvis.     -S0phi« 

cal,  a,  filosofisk,    -sophize,  v,  a. 

filosofera,  begrunda.  — SOphy,  8»  filo- 
sofi, verldsvishet. 

Philter,  Philtre,  8.  kärlekadryck.  -, 
v.  a.  reta  till  kärlek. 

PhiaJ,  8.  ansigte,  fysipnomi, 

Phlebotoilmize,  v.  a.  åderlåta,  -my, 

8,  åderlåtning. 

Phlegm,  8,  flegma,  slem.    -atical, 

a.  slemmig;  kallblodig.     — OO^  5.  in- 

flammation;  blodböld. 
Phleme,  s.  ädeijern  för  hästar. 
Phlogistyic,  a,  T.  flogistisk.    -on, 

8.  T»  ilogiston   (det  brännbara  ämnet 

I  h varje  kropp). 
Phonics,  8,  pL  läran  cm  ljudet. 
PhOO,  i.  strunt!  lappril 
Phosphate,  8.  T,  fosforsyra. 
Phosphor'^    8,   fosfor;    morgonstjärna. 

— ated,    a.    innehållande    fosforsyra. 

—ic,  a.  fosforisk.    —  acid,  fosforsyra. 

Photojlgraph,  8,  fotografi  (bild),  -gra- 
pher,  8,  fotograf,  -graphy,  ,<? 
fotografi  (konst),     -meter,   8.   T. 

ljusmätare,  photometer. 
Phrase,  8.  fras,  ordalag,  uttryck.     -, 
V.  a,  uttrycka,  nämna.     -Ology,  s. 
stil;  sätt  att  uttrycka  sig. 

Phrenlletic,  -tic,  a.  ursinnig.    -,  s. 

den  ursinnige.      — itis,  — Sy,   8.    ur«; 
sinnighet. 
Phrenology,  S.  frenologi,  kraniologu 


292 


Phthisical 


Phthisljical,   a.  trSiuuuk.     -is  9  8. 

tvinsot;  tränsjuka. 
Phylactery,  «.  tänksedel  hosJudarne; 

amulett. 
Physic,  S.  läkarekonst;  läkemedel.     — , 

physics,  pi.  naturlära,  naturkunnighet. 

V.   a,    gifva   ea   läkemedel;    taga    in. 

—al J  a,   fysisk,   naturlig.     —  philO" 

SOjphy,  naturläran.     — ChCSt,  S.  res- 

apotck.     — ment,  S,  purgernot. 
Ftiysiclan,  s.  läkare;  naturforskare. 
PhysiOglinomic,  a.  fysionömisk.  phy- 

siognoraics,  pi.  fysionomik.    — gno- 

Blist,  S,  fysionomist.     -gnomy,  s. 

ansigtsbildning ,    fysionomi.     — logcr, 

s,  fysiolog,    -logical,  a.  fysiologisjc. 

-lOgist,  S.  fysiolog,     -logy,  S,  na. 

turkunnighet,  fysiologi. 
PhytiVOrOUS,  a.  växtfrätando. 
PhytolOgllist,  8.  örtkännare,     -y,  a. 

botanik. 
Pia«mater,  8,  T,  Sderhinnan  i  hjernan. 
Piano,   ad,  T,  sakta,     -forte,   s. 

fortepiano. 

Piaster,  s.  piaster  (spanskt  silfvermynt). 

Pica,  s.  lystenhet;  T.  cicerostil. 

Picaroon,  s.  fribytare.;  sjöröfvarefartyg. 

PiCCadil,  ~ly,  s.  halskrSs. 

Pick,  S,  huggjem;  bergborr;  hacka. 
-axe,  3.  hacka,  rotyxa.  -back,  ad, 
pä  ryggen  sittande.  -lOCk,  S,  dyrk ; 
en  som  dyrkar  upp  iSs.  — pOCket, 
S,  fioktjuf.  -thank,  8.  örontasslare ; 
fjäsk,     -tooth,  s,  tandpetare. 

Pick,  V,  a.  plocka,  samla ;  hacka ;  sticka ; 
snatta;  Jeta  ut.  — ,  V,  n,  äta  smått 
och  långsamt.  tO  -^  a  hone,  gnaga 
af  ett  ben.  to  -^  a  horse'8  foot, 
verka  upp  foten  pä  en  häst.  to  "  a 
lock,  dyrka  upp  ett  iSs.  tO  —  än 
acquaintance  with  any  one,  göra 
bekantskap  med  en.  to  -  a  quarrel 
with  any  one,  börja  gräl  med  en. 
to  —  the  teeth,  peta  tänderna,  to 
—  wool,  sortera  ull. 

Picked,  a.  spetsig,  -ness,  S,  prydnad. 

Pickeer,  v,  n.  Uka  sjöröfveri. 

Picker,  8,  plockare;  hacka.  — el,  s. 
snipgädda,  liten  gädda,  -el-weed, 
8,  nat9* 


Pignut 

Picket,  8,  landtmätare*pikstake ;  krubb* 
pSle;  muskötpäle;  piket,  piketvakt. 

Picking,  s,  snatteri ;  j^icknins, pickings, 
pl.  skräde,  smulor. 

Pickle,  S,  saltlake ;  saltvara,  någonting 
inlagdt ;  brydsam  belägenhet,  illa  fa^t. 

-,  V.  a,  salta,  lägga  in.  -herring, 

8,  pickelhäring,  gycklare. 
Picknick,  s,  picknick. 
Pictorial,  a.  malande,  mSlad. 
Picture,   S,   målning,   tafla,   porträtt, 

planch.     — ,  v,  a,   afmäla,   beskrifva. 

-drawing,  s,  mäiarekonst.  -frame, 

S.  rara  kring  en  målning.  — SQUe,  a, 
målande;  lifligt  och  naturligt  föreställ 
lande;  aftagansvärd. 

Piddiye,  v.  n,  äta  utan  aptit ;  fdrdrifva 
tiden  med  lappri.  —ing,  a,  obetydlig, 
af  intet  värde. 

Pie,  s.  pastej;  skata;  katolsk  messbok 
(fordom);  T,  svibelflsch.  — hald,  a, 
skäckig ;  apelkastad.  -hall,  8,  skäck, 
skäckig  häst. 

Piece,  s,  stycke,  bit,  stump ;  lapp ;  ger- 
ning ;  kanon ;  penning ;  målning ;  skåde- 
spel. — ,  V.  a,  lappa,  laga.  — ,  V.  n, 
gå  ihop,  hänga  tillsammans,  to  -  cut, 
förlänga.  — lesS,  a.  hel,  i  ett  stycke. 
—meal,  ad.  styckevis.  — ,  s.  stycke, 
afbrutet  stycke.  [brokighet. 

Pled,  a,  brokig,  skäckig.    -ness,  8. 

Pier,  8.  trimä,  fotspegel ;  kajdam ;  dam- 
ning, —age,  8.  hamn-  och  bropen« 
ningar. -glass,  8,  pelarspegel.  -table, 
S,  pelarbord. 

Pierce,  v,  a.  borra,  genomtränga.  — , 
v,  n,  tränga  sig  igenom,  —able,  ö. 
genomtränglig.  — r,  s,  nafvare;  stick- 
tapp ;  gadd.  — WOrk,  8,  genombrutet 
arbete. 

Piercing,  a,  uddhvass,  genomträngande. 
-^  eloquence,  intagande  vältalighet. 
-,  8,  genomborming. 

Piet|{ism,  S,  bigotteri.  -ist,  8,  hyck. 
lare,  skrymtare,  — y,  «,  gudsfruktan, 
fromhet;  ömhet. 

Pig,  8,  gris,  svin;  tacka,  klump.  -, 
V,  n,    grisa.     -badger,  S,  gräfsvin. 

-eyed,  a,  grisögd,  -headed,  a, 
halsstarrig.  -^iron,  8,  tackjern.  -nut. 


Pigsty 

8.  trjrffel.    —sty,  s,  svinstia,    — tftU, 

9,  härtofs;  art  tuggtobak. 
Pigeon,   8,   dufva.     cock  -^  dufhane. 

hen  ~,  dufva.     -foot,  8,   gSrdstork- 

näf.  -hawk,  5.  dufhok.  -hearted, 

Ö.    blyg,    rädd.     — he^b,    S,  jernort. 

-hole,  s.  dufbo.    -honse,  s.  duf^ 

slag,     -livered,    a.  enfaldig,   rädd. 

—milk,  S.  aprilnarri. 
Plggin,   8,  balja,  sä,  mjölkstäfva. 
Pight,  v,  a.  genomborra. 
Pigment,  s,  färg,  smink,    pigments, 

pi,  färgstofter. 

Pigmy,  8.  dvärg.     -,  a.  liten. 

Pignoration,  s.  fprpantning. 

Pike,  8,  pik,  läng  lans ;  hötjuga  ;  gädda. 
—man,  8.  pikenerare,  lansryttare.  — d, 
a.  spetsig.  -staif,  s.  skaftet  pä 
en  pik. 

Pilaster,  S,  pilaster,  fyrkantig  pelare. 

Pilchardj  s.  engelsk  sardell.  -Oil,  8, 
engelsk  silltran. 

Pilcher,  5.  fodrad  väljbalja. 

PilcrOW,  8,  paragraftecken  (§). 

Pile,  S.  pSle;  palissadpSle ;  hop;  bäl; 
byggnad ;  h§r ;  logg  pä  sammet  och 
schagg;  bildsidan  pä  ett  mynt.  piles, 
pl,  taggar,  gyllenSder.  — ,  V,  a.  (up) 
lägga  i  hög,  uppstapla.  to  —  up 
woody  trafva  ved.  -gOOds  ,  8.  pl. 
manchester,  bomullssammet.  -TFOrk, 
8.  pSlverk,  palissader.  — WOrt,  8. 
kSlranunkel,  korskäl. 

Pileated,   a.  i  form  af  en  hatt. 

Pilfer,  v.  a.  &  n.  snatta,  stäija.  -er, 

8.  snattare,  smStjuf.     — y,  8.  snatteri. 
Pilgrim,  S.  pelegrim,  vallareman ;  van- 

dringsman.    — ,  V,  71.  vallfärda,    -age, 

8,  pelegrimsfärd,  vallfart,  vallfärd. 
Pill,  8,  piller;  skal.     — ,  v.  a.  plundra, 

rofva.     -age,  s.  sköfling,  plundring, 

rof.  [stödd  ell.  i  form  af  pelare. 

Pillar,  S.  pelare,  stolpe.  — Cd,  a.  under- 
Pjlled-garlick,  5.  flintskalle;  poltron. 
Pillion,  s,  fruntimmerssadel;  klöfsadel. 
Pillory,  S.  skampSle,  halsjern.    -,  v.  a. 

ställa  för  käken,     -knight,  5.' falskt 

vittne. 
Pillow,  s.  hufvudkuddej   T.  bogspröts- 


Knk 


293 


golf.  -,  V.  a.  iftgga  pS  hyende.  -bear^ 
—case,  8,  örongottsvar. 

PilOSity,  8,  bärighet. 

Pilot,  5.  lots,  styrman.  -,  V.  a.  styra, 
lotsa  (ett  skepp),  -age,  8,  styrmans- 
konst;  lotspenningar.  — flsh,  8.  ett 
slags  skStspigg.  —  wator,  8,  lots- 
vatten,  farliga  ställen  i  cjon. 

Pilons,  a.  härig. 

Piment,  8.  kryddvin.     -O,  8,  krydd- 

Pimp,  8,  kopplare.  [peppar. 

Pimpernel,  5.  pimpinella. 

Pimpinella,  8,  stenpimpinella. 

Pimple,  8,  finne,  blemma.  — d,  a* 
finnig,  koppärrig. 

Pin,  8.  näl,  knappnäl;  pinne;  bult; 
stift;  strängskruf;  kägla ;  kafle ;  lynne. 
— ,  v.  a,  fästa  med  näl;  nagla  fast; 
inskrufva;  fälla,  instänga,  —basket, 
8,  ofärdig  gris.  -CaSO,  8,  nälhus, 
nälfoder.     -dust,    S.  nSlmakares  fil- 

spän.     -feathered,  a.  som  ännu 

icke  är  fiygför.  -fold,  8,  fälla  för 
kreatur.       — hole,    a.    knappnälshäl. 

-maker,  5.  näimakare.    -money, 

8,    nSlpenningar ;    en   hustrus  plotter 

Pinaster,  S,  vild  tall.  [penningar. 

Pincers,  8.  pL  klo ;  hoftäng,  kniptäng. 

Pinch,  8,  nypning,  knipning;  nypa, 
pris ;  pina,  trängmäl.  —  of  snuff,  en 
pris  snus.  — ,  v.  a.  nypa,  knipa; 
krama,  klämma;  bringa  i  nöd;  för- 
arga. — ,  v.  n.  snälas;  vara  i  nöd. 
-beck,  8.  toraback,  pinsback.  -belly, 
s.  matnjuggare. 

Pine,  $.  gran:  tall.  -apple,  8,  tall. 
kött;    ananas.     — grOVC,    8.  tallskog, 

-tree,  s.  tail,  furu. 

Pine,  v.  n.  magra,  aftyna,  förtäras  af 
sorg.  — ,  v.  n.  utpina,  utmärgla;  sörja. 
to  -  after,  längta  efter,  to  —  away, 
försmäkta.     —full,  a.  pinfull. 

Pinery,  s,  drifhus  för  ananas. 

Pinguid,  a.  fet,  smörjig. 

Pinion,  s.  vingspets,  vinge,  hörnpenna ; 
tralla,  kugghjul;  handklofve.  —,  V.  a. 
binda,  fängsla  med  handklofvar,  ving- 
binda  (fSglar).  -wirO,  8.  drifstäl  (hos 
urmakare). 

Pink,  S»  erlitsfisk;  neglika,  neglikefärg; 


294 


Pinked 


Pithiness 


blinkning;  litet  öga ;  det  fullkomligaste 
i  aitt  slag;  spets.  — ,  V,  a.  pikera, 
genomsticka  (kläde  etc.) ;  göra  snörhSl. 
— ,  V.  n,  genomränna ;  vinka  med  ögo- 
nen. — edj  a.  genombruten.  — eyedj 

a.  smäogd.  —ing,  a,  blinkande.  — , 
^.  pikering;  genombrutet  arbete.  —160, 
a.  blekröd. 

Pinnace,  s,  pinass,  skeppsbät. 

Pinnacle,  S,  tinne,  spets ;  högsta  grad. 
— d,  a.  försedd  med  tinnar. 

Pinna||ted,  a.  T,  parbladig.  -tifid, 
a.  T.  fjäderlik. 

Pinner,  s,  nSlmakare;   uppsatt  mössa 

PinnOCk,  s,  talgoxe.  (med  vingar. 

Pint,  s.  ett  mätt  af  vid  pass  halftannat 
qvarters   rymd;    12  uns  apotekarevigt. 

Pintado,  s,  perlhöna. 

Pintail-duck,  s,  alfägel. 

Pintle,  s.  jemsprint,  roderhake;  man- 
nens fddslolem.  (bium. 

Pinnies ,  s.  pl,   T.  galler  pS  astrola. 

Pioneer,  S,  skansgräfvare. 

Piony,  5.  pionblomma. 

Pions,  a.  gudfruktig,  from,    -ness, 

S,  fromhet. 
Pip,    s»    tippen,    hönstippen;    oga   (pS 

kort);    fruktkärna.      — ,   V.    n,    pipa, 

qvittra. 
Pipe,  s.  pipa  (vinfat  om    180  kannor); 

flöjt;  tobakspipa;  aflopp,  ränna;  rör; 

röst.    — ,  v,  a.  &  n.  pipa.    -clay, 

S,  kakelugnsmakarelera,  piplera.  -tree, 
'  s,  syren. 
Piper,  s,  pipare;  hvlsslare. 
Piping",  a,  sjuklig,  krämpig,  svag. 
Pipkin,  8.  kruka,  lerpotta  (att  koka  i). 
Pippin,  S,  pipping  (vinteräple) ;   pome- 

ransk§rna. 

Piquanjlcy,  s,  skarphét.    -t,  a.  bi- 

tände,  stidkande, 
PJque,    8.    ilska;    hetta,    ifver;    gräl; 

sextio  i  piket ;  lystnad.   — ,  V.  CL,  pika, 

förtreta,  reta,  förolämp». 
Pique%  8,  piket. 
rira||cy,  *.  sjöröfveri,  kaperi ;  eftertryck 


af    andras    förlagsböcker. 


-te 


^jöröfmre;  eftextryckare.  — ,  V,  71, 
idka  fljöröfveri.  — ,  v.  a.  eftertrycka 
andnts  böcker,    •»tical^  o.  sjöröfvare 


tillhörig;  plundrande.  '^p7*inter,  efter» 
tryckare,  tjuftryckare. 

Pirouette,  s.  piruett  (i  dans). 

PisClIary,  S,  rättighet  att  fiska  i  an- 
dras vatten,  -ation ,  S,  fiskande, 
fiskafänge.  -atory,  a.  hörande  till 
fisk.  -es,  S.  pl.  Fiskame  (himmels- 
^tecken).     -irOrOUS,  a.  fiskätande. 

Pish,  i.  fyl  strunt!    — ,  V.  W.  visa  sitt 

Pismire,  s.  myra.  [förakt. 

Piss,  S.  urin.  -,  v,  n,  kasta  sitt  vat- 
ten, —a-bed,  s,  sängpissare;  lejon- 
tand, flugblomster,  —burnt,  O.  smut- 
sad med  urin. 

Pissasphalt,  s.  bergtjära. 

Pistachio,  s,  pistacie  (frukt). 

Pistil,  s,  spiran  i  en  blomma. 

Pistol,  8,  pistol.  -,  V.  a.  skjuta  med 
en  pistol,  -bag^  -Case^  8,  pistol, 
bolster. 

Pistole,  8,  pistol  (spanskt  guldmynt). 

Piston,  8,  pumpstSng. 

Pit,  8,  graf;  grufva;^  hSla;  afgrund; 
koppärr;  grop  efter^  fingret;  tuppars 
fUktplats;  parterr  i  en  teater.  —  of 
the  stomach,  magmun.  — ,  v,  a. 
göra  gropar;  nedsänka;  märka  med 
ärr.  — a-pat,  5.  pickning,  hjertklapp- 
ning.  -coal,  8,  stenkol,  -fall,  8, 
giller,  varggrop.  — liolo,  8.  koppärr. 
—man,  S,  sSgare;  en  som  arbetar  i 
kolgrufvor.  — saw,  8,  blocksSg,  stor 
handsSg. 

Pitch,  8,  beck.  -,  v.  a,  becka,  tjära, 
svärta,  -cap,  8,  beckiufvå.  -tree, 
8,  gran.  — y,  a*  beckad,  lik  beck; 
svart,  mörk. 

Pitch,  8,  storlek,  höjd;  topp;  grad. 
— ,  V,  a,  kasta  handlöst;  stenlägga; 
bestämma.  — ,  V,  n,  slå  in;  störta; 
slä  ned;  fatta  tycke;  T.  stampa,  to 
—  a  net,  uppspänna  ett  nät.  to  -^  a 
tent,  slä  upp  ett  tält.  -er,  8.  ler- 
krus,  kruka;  T.  stamiJare.  -fork, 
8,  grep;  högaffel;  stämgaffel. 

Plteons,  a.  ömklig,  elUndig,  jämmer- 
lig;^ medlidande.  — ness,  8.  useihet; 
ömklighet ;  medlidande. 

Pith,  s,  kärna  i  träd;  merg;  kraft; 
det  bästa  B?  ea  sak.   -iness^  ,s»  mu^ 


Pithless 


Plasterer 


295 


stighct,  raergaktighet :  eftertryck ;  karri' 
iullhet.  —less  9  a,  kärnlös ,  svag. 
-lessnCSS,  S,  kraftlöshet,  svaghet. 
— y,  a.  mergfull,  kraftig;  eftertrycklig, 
betydningsfull. 

Piti||able,  a.  eländig,  ömklig,  -able- 

ness,  S,  eländighet,  uselhet.  —fill, 
a.  jämmerlig,  beklaglig,  medlidande, 
medömksam.  -fulliesSj  ,  5.  eländig- 
het; barmhertighet.  -lesSj  a.  obarni- 
hertig;  omild.    -ICSSIiesS^  5i  obarm- 


hertighet. 


[— r,  8.  skaffare. 


Pittance,  S.  andel,  liten  bit,  portion. 

Pitted,  a.  koppärrig. 

Pituitjle,  S,  slem.    -OUS,  a.  slemmig. 

Pityj  8,  medlidande;  skada,  it  is  a 
— ,  det  är  skada.  — ,  V,  a.  ömka,  be- 
klaga, — ,  V.  n,  förbarma  sig,  hafva 
medlidande  med. 

Pivotj  S,  tapp  hvarpS  nSgot  vrider  sigw 

Pix,  S.  monstrans  (oblatask  i  katolska 

Pizzie,  s.  tjurpes.  [kyrkan). 

Placaybility,  s.  försonlighet.    -ble, 

a,  försonlig. 
Placard,  a.  plakat;  affisch;  kungörelse; 

offentligt  anslag.     — ,  V,  a.   sätta  upp 

affischer,  offentligen  kungöra. 
Placate,  v.  a.  försona,  blidka. 
Place 9    S,    plats,    ställe,    ort;    tjenst, 

syssla ;  rang,  ordning ;  orsak,    to  have 

— ,    ega  rum.     — ,    V.  a,  ställa,   sätta. 

-man,  s,  embetsman. 
Placenta,  S,  T.  efterbSrd. 
Placid,    a.   saktmodig,  stilla;    vänlig. 

-ity,  5.  saktraod,  lugn,  mildhet. 
Plagiar||ism,  S,  plagiat,  stöld  ur  an- 

dras  arbeten,     -y,  S,  plagiarius. 
Plague,  S.  pest;  farsot;  plSga.    -,  V. 

a.  plSga;  smitta,  ansticka.    — ful,  a. 

smittande.   -SOre,  -tokon,  s.  pest- 

böld. 
Plag-uy,  a,  smittad,  fordjeflad. 
Plaice,    s,    flundra,    rödsputta    (fisk). 

-moutll,  S.  sned  mun, 
Plaid,    s,    ett    slags    brokigt    ylletyg; 

skottsk  mantel. 
Plain,    5.    slättmark;    slagfält.     -,   <X. 

slät,  jemn;  platt;    öppen;   okonstlad; 

klar;   ärlig,   uppriktig.      -,   ad.  tyd- 

ligt;  utan  omsvep.    -Chart,  s.  plan- 


karta, -dealer,  s,  rättskaffenc  maa. 

-dealing",  s.  oförställd  uppriktighet. 
-hearted,  a,  öppenhjärtig,  trohjer- 
tad.  -ness,  s.  jemnhet,  släthet; 
uppriktighet ;  tarflighet ;  tydlighet. 
-work,  S,  slätsöm. 
Plaint,  3,  klagomal,  besvär;  klagan, 
jämmer,  -ful,  a.  bedröfvad.  -iff, 
S,  kärande,    -ive,  a.  klagande,  sorg- 

Plaister,  s.  Plaster.  (lig. 

Plait^  S.  fäll,    veck;    fläta.     -,    V,  a. 

vika  iliop;   fläta,  tressa. 
Plan,    s,    plan;    grundritning,    utkast; 

förslag.  -,  v.  a.  göra  en  plan,  anlägg», 

projektera,   upptänka. 
Plancli,  v.  a.  panela,  brädslS. 
Planchcr,  s,  golf. 
Plane,  S,  plan ;  hyfvel,    -,  V,  ä.  jem- 

na;    hyfla;    glätta.      -,  v.>  W.  sväfra. 

— r,  8.  slätare,  glattare ;   T.  klappholts. 
Planet,  s.  planet,    -ary,  a.  planetisk. 

—struck,  a.  skämd  af  honingsdagg; 

förskräckt. 

PIani||folious,  a.  jemnbiadig.  -me- 
trical, a.  hörande  till  ytmätningeni 
-metry,  8,  T,  pianlmetri.    -peta- 

lous,  a.  T,  försedd  med  flacka  blom- 

blad.       -Sh,    v.    a.    glätta»    polera, 

— Spliere,   8.   sfex  uppdragen   pä  en 

plan.  fslS. 

Plank,  8,  planka,  bräde.  — ,  V.  a.  bräd- 

Planner,  s.  som  gör  stor  utkast. 

Plant,  6.  växt,  ört,    planta;    telning; 

fotblad.     — ,  V.  a.  plantera,  anlägga; 

fortplanta.    — ,  V.  n.  sätta  sig  ned  p^ 

ett  ställe,  -age,  5.  växt.  -ain,  s,  T^, 

groblad;  pisang-träd.  -animal,  8, 
djurväxt,  zoofyt.  — ation,  8.  plante- 
ring; plantage;  plantskola;  koloni. 
-er,  S.  planterare;  anläggare;  plan- 
tageägare, -louse,  5.  bladsput,  bladlus. 

Plaslx,  8.  pöl,  träsk.  -,  V.  a,  be- 
stänka  med  vatten.  — iness,  8,  sum- 
pighet.     — y,  a.  full  med  pussar. 

Plasm,  8,  gjutform. 

Plaster,  S,  rappning;  gips;  murbruk; 
plaster.  —  Of  Paris y  stuck  (en  art 
komponerad  gips).  — ,  v.  a.  gipsa, 
rappa;  plästra.  —er,  8.  gipsärbetars, 
rappare;  en  som  arbetar  i  stuck. 


296 


Plastic 


Pleurisy 


Plastic,  -al,  a,  verkande,  bildande. 
— ,  8.  bildsnidarekonst;  bildhuggare- 
konst; raodellering  i  gips  etc. 

Plastron,  s,  bröstskärm. 

Plat,  8.  slättmark,  täppa;  p&rterr.  — , 
V.  a.  fläta. 

Plate,  5.  plSt;  arbetadt  guld  ell.  silfver; 
tallrik ;  insats  ell.  pris  (pS  spel,  pä  en 
löpbana  etc);  kopparplSt;  plancb.  — ,  V, 
a.  öfverdraga  med  en  tunn  silfver-  ell. 
guldskifva ;  slä  ut  till  plåtar,  -fleet, 
8,  spanska  silfverflottan.  — glasS,  8. 
spegelglas,  —layer,  s,  stenläggare, 
gatläggare.  -Shears,  8.  pl.  sax  att 
klippa  bleck  med.  — wlicel,  8,  kom- 
passhjulet i  fickur,  —wire,  s,  silf. 
verlan. 

Platen,  S,  digeln  i  en  boktryckeripress. 

Platform j  8.  platt  tak  ell.  ställning 
hvarpä  man  kan  gä;  altan;  plan  för 
ett  batteri;  grundritning. 

Platina,  5.  platina,  hvitt  guld. 

PiatonJc,  a.  platonisk,  icke  sinnlig. 

Platoon,  8,  pluton,  afdelning  krigsfolk. 

Platter,  S.  flått  trä-  ell.  stenfat,  -face, 
5.  bred  ansigte. 

Platting",  5.  flätadt  arbete. 

Plandit,  8.  handklappning,   -ory,  a. 

gifvande  ett  högljudt  bifall. 

Plausipility,  8.  sannolikhet;  sken- 
barhet.  — ble,  a.  skenbar,  liklig,  an- 
taglig, -bleness,  S.  utseende  att 
vara  rätt.     — ve,   a.  gifvande  bifall. 

Play,  S.  lek  ;  skadespel,  roll ;  spelning ; 
utrymme;  rörelse;  verkning.  — ,  v.n. 
&  a.  spela;  leka,  roa  sig;  agera  pä  en 
teater;  röra  sig;  skimra;  låta  spela. 
to  —  a  part,  spela  en  roll.  to  —  at 
cards,  spela  kort.  to  —  away,  spela 
bort.  to  —  upon  one,  göra  narr  af 
en.  -bill,  8,  komcdiscdel.  -er,  8, 
spelare;  aktör;  spelman.  — ful,  a. 
lekfull,  skämtsam.  -hOU.se,  s.  teater. 
-ing,  s.  spelning.  -SOme,  a.  yr, 
rasig.  -SOmeneSS,  5.  yrhet,  lättfär- 
dighet, -thing,  5.  leksak,  -wriglit, 
8.  dramatisk  författare. 

Plea,  8.  process;  klagan;  undskyllan. 

Pleach,  v.  a.  fläta. 

Plead,  8,  talan  inför  rätta;    XiQyia)  in 


vändning,  ursäkt.  -,  v.  n.  tala  infor 
rätta;  strida,  processa;  fcJregifva.  — , 
V.  a.  to  -  guilty,  erkänna  beskyllnin- 
gen, to  -  not  guilty,  neka  beskyllnin- 
gen, —able,  a.  som  kan  anföras.  -Cr, 
8,  advokat,  -ing,  5.  talande;  rätte- 
gäng.  -ing -place,  8.  behörig  dom- 
stol. 
Pleas||ance,  «.  munterhet,  nöje.  -ant, 
a.  angenäm  ;  skämtsam  ;  glad.  — ant- 
ness,  8,  behaglighet,  Ijuflighet;  mun- 
terhet, —an try,  S,  skämt;  munter- 
het. — e,  V.  a,  &  n.  vilja,  behaga; 
roa.  -ed,  a.  förnöjd,  tillfreds;  ar- 
tig, tjenstfärdig.  -ing,  a.  angenäm, 
intagande,  -ingness,  5.  behag,  -ur- 
able,  a.  angenäm,  intagande.  -Urö, 
8,  lust,  nöje,  förlustelse;  välbehag, 
godtfinnande.     — ,  v.  a.    behaga,  göra 

till  viljes,     -ure- ground,  8,  lust- 

ställe. 

Plebei||an,  a.  pöbeiaktig.    -,  «.  ple- 

bej;    ofrälse.      —ty,  8,  gemene    man, 

menigheten. 
Pledge,    5.   pant; 'försäkran;    borgen; 

skäl.     — ,  V.  a.  pantsätta,    lemna  till 

pant.    to  —  any  one,  dricka  en  till. 

— r,  8,  pantsättare. 
Pledget,  5.  kompress;  linneskaf. 
Pleiades,  5.  sjustjärnorna. 

Plenary,   a.  fullständig.     -,  s.  full. 

ständighet. 

Pleni||lune,  8.  fuiimäne.   -potence, 

5.  fullmakt  i  myndighet.      -pOtent, 

a.  fullmäktig,  -potentiary,  s.  full- 
myndigt   sändebud.     — tude,   8.  full- 
het, öfverflöd. 
PlentlJeOUS,    a.    öfverflödig,    fruktbar. 
-eoUSneSS,  S,  öfverflöd,  fruktbarliet. 

-iful,    a.   ymnig,     -ifulness ,  8. 

öfverflöd;  fruktbarhet,    -y,  S.  fullhet, 

öfverflöd,  ymnighet.  horn  of —,  ymnig- 

hetshorn,  frukthorn. 
Pleonasllm,  s.  pleonasm,  mångordighet. 

-tical,  a.  pleonastisk. 
Plesh,  8.  pöl,  kärrpuss. 
Plethor||a,  8,  T.  öfverflöd  af  blod  ell. 

vätskor,     -etic,  a.  blodfull. 
Pleurjla,  8.  brösthinna.    -isy,  8,  plö- 

resi,  häll  och  sting,  sting  i  sidan. 


Plevin 


Pockwood 


297 


Pie  vin,  s.  borgen,  kaution. 

Plialjbility,  s.  böjlighet.  -ble,  a. 
böjlig;  vek.    -bleness,  -ncjv*. 

smidighet;  eftergifvenhet.  — ntj  a. 
böjlig,  lydig. 

Plica,  s.  martofva.  -ted,  a.  boptof- 
Tad;  T.  fällig.  -tion,  8.  hopvek- 
ling,  fällning. 

Pliers,  s,  pL  liten  tSng. 

Plight,  5.  pant;  tillständ.  -,  V.  a. 
lofva,  tillsäga,  to  ~  one's  troth, 
fori  of va  sig.     —er,  S.  förpanta  re. 

Plinth,  S,  T,  plint;  underlag. 

Plod,  17.  n.  släpa,  arbeta  träget;  stu- 
dera flitigt,  —der,  S,  läsvurm;  ar- 
betskarl. 

Plot,  8,  stämpling,  komplott;  förslag, 
utkast ;  plantage ;  parterr ;  intrigen*  i 
en  komedi  etc.  — ,  v,  n.  komplottera. 
— ,  V.  a.  upptänka,  uppspinna.  —Cat- 
cher, -hunter,  8.  spion,  -swea- 
rer, 8^  en  af  de  samraansvume. 

Plough,  8.  plog ;  ploghyfvel.     -,  V.  Ct. 

&  n.  plöja,  -beam,  8.  plogtistel. 
-coulter,  8.  plogrist.  -hale,  -hand- 
le,  8.  plogstjert.  -knife,  8.  bok- 
bindarehyfvel.     —land,    8.    plogland. 

-man,  8.  piöjare.  -share,  -socle, 

8.  plogjern.    — Wright,  8.  ploginakare. 

Pluck,  8.  hjertat,  lefvern  Qch  lungorna 
pä  vissa  djur;  upplockande,  mod,  rask- 
het.    — ,  V,  a.  plocka;   rycka. 

Plug,  8.  plugg-,  stopp,  pinne.  — .  v.  a. 
plugga  igen. 

Plum,  8,  plommon;  russin;  en  summa 
af  100,000  pund  sterling,  -cake,  8. 
russinkaka,  —porridge,  8.  russin- 
soppa,     —tree,  s.  plommonträd. 

Plumage,  8,  fjädrarne  pä  en  fa  gel ; 
befjädring;  fjäderbuske. 

Plumb,  8.  vattenpass ,  murlod ;  blylod. 
— ,  a.  lodrät,  rätt  ned.  — ,  v.  a.  mäta 
med  blylod ;  undersöka.  — agin  ,  8. 
silfverhaltig  blyerts.  — agO,  8.  en- 
gelsk blyerts.  -COUS,  a,  gjord  af 
bly;  lik  bly.  -Cr,  8.  blyslagare. 
-Ory,  8.  blyarbete,  -line,  8.  bly- 
lod.     -rule,  8.  blysnöre. 

Plume,  8.  fjäder,  fjäderbuske.  -,  V.  a.  & 
n.  pilha  ^:ig;  bringa  fjädrarna  i  ordning 


(oft)  fSglar);  pryda  med  fjädrar;  plocka 
afCJädrar;  yfvas.  — ftlun,  5.  Qäderalun. 
^  -striker,  s.  lismare. 

]?lumi||gerous,  a.  beQädrad.  -pede, 

5.  fägel  som  har  ludna  fötter. 

Plummet,  8.  blylod,  sänklod ;  blystifU 

PlumjjOSe,  -OUS,  a.  befjädrad,  fjäder, 
lik.     -OSity,  8,  QäderfuUhet. 

Plump,  5.  klump;  stöt.  -,  a.  fet, 
frodig,  fyllig;  plump.  -,  ad.  pladask; 
rätt  ner.  — ,  V,  a.  göra  stinn  ;  göda. 
—er,  8,  en  odelad  röst  (vid  ett  parla- 
mentsval), —faced,  a.  trindlagd. 
-ness,  8,  t;30Ckhet ;  fyllighet.  -y,  a, 
fet,  frodig. 

Plumy,  a.  löädrig.  -crest,  *.  Qäder- 
buske.  [dra. 

Plunder,  8.  rof,  byte.    -,  v.  a.  plun- 

Plunge,  8,  nöd ;  förlägenhet ;  doppning ; 
dykning.  — ,  v,  a.  sänka,  stjelpa  i 
vatten;  störta;  häftigt  stöta  igenom. 
— ,  V.  n,  doppa  sig;  plumsa  i.  — OD, 
8,  ärta,  knipa  (vattenfägel).  — r,  8, 
dykare;  perlfiskare. 

Plunket,  8.  vattenblä  färg. 

Plural,  a.  flera.  -,  8.  T.  pluralis, 
-ity,  8,  mängd,  flertal. 

Plus,  a.  mer. 

Plush,  8.  plys,  schagg. 

Plusher,  8.  sjökaif. 

Pluvi||al,  a.  regnaktig.  -,  8,  T,  prest- 
kappa.  -ometer,  «.  regnmätare. 
—OUS,  a.  regnaktig,  regnig. 

Ply,  8.  böjning;  fäll;  *  vana.  -,  V.  a. 
träget  bedja,  härdt  ansätta.  — ,  v.  n.  ar- 
beta ifrigt ;  gifva  vika ;  böja  sig ;  färdas, 

Pneumjlatic,  a.  pneumatisk;  andelig. 
pneumatics,  pl.  läran  om  luft ;  läran 
om  andar,  -atocele,  s,  T.  väder- 
brSck.  -atology,  8,  T.  pneumatik. 
— Onic,  a.  som  angär  lungorna.  — , 
8.  medel  emot  lungsot. 

Poach,  8,  förlorade  äi^^.  -,  V,  a.  för- 
välla; stjäla  vildt.  to  —  eggs,  koka 
ägg  lösa.  —er,  8,  smygskytt.  -ineSS, 
8.  sumpighet.  -y,  a.  sumpig  ,  mo- 
ra si  g. 

Pock,  s.  koppa,     -hole,   8.  koppärr. 

-marked,  a,  koppärrig.    -wood, 
8.  i>ockenholts. 


298 


Pocket 


Pockety  S.  ficka;  säck  (i  handel).  — , 
17.  a.  stoppa  i  fickan;  undansnilla. 
to  -  up,  fördölja,  to  -  an  affront, 
smälta  en  skymf.  -IJOOk,  s.  plSnbok. 
-glass,  e,  fickspegel,    -kiiife,  s, 

fickknif.     —money,  S.  smSpenningar. 
Pod,  8.  skal,  hylsa  (pS  skidfrukt). 
Podagrlla,  s.  podager,  gikt  i  fötterna. 

— ic,  a,  plågad  af  podager. 
Podge,  s,  slump,  kärr. 
Poem,  S,  skaldestycke,  dikt. 
Poesy,  3.   poesi,  skaldekonst. 
Poet,  S.  poet,  skald,     -astor,  8,  rim- 

snidare;  dSlig  poet.   — ical,  a.  poetisk. 

-iCS,  8.  pL  poetiken.   -ry,  s.  skalde- 
POh,  i.  fy  skam!  [konst;  poesi. 

Poignan||cy,    s.    skarphet;    bitterhet. 

—t,  a.  bitande,  satirisk. 
Poilli,  S.  spets,  udde,  näs;  byxband; 

knyppladt  spets ;  infall ;  punkt ;  hafvud- 

punkt;  poäng  Ci  spel);  ställning;  öfjon- 

blick;  streck  pä  kompassen;  syftem.^1 ; 

punktnr    (hos    boktr.).      —   of  sight, 

—  of  view,   —  of  light,   synpunkt. 

—  ty  point,  punkt  för  punkt.  -,  V, 
a,  göra  spetsig;  punktera;  syfta;  ut- 
peka, bestämma;  sigta.  —blank,  5. 
den  hvita  pricken  pä  en  multafla. 
— ,  ad,  rakt  fram.  — ed,  a.  uddhvass. 
—el  y  8,  litet  stift ;  spetsfundighet. 
-er,  *.  fågelhund.  -ing,  a,  syf. 
tände.  — ,  8,  spetsning;  T,  hundpynt. 
-less,  a.  trubbig. 

Points,  8.  pl,  spetsar;  T,  SfvergSngs- 
skenorna  (pä  jembanan);  seisingar. 
—man,  8.  jernbanebetjent  som  ställer 
öfvergSngsskenorna  pä  banan. 

Poise,  8.  tyngd;  jemnvigt.  -,  V.  a. 
väga  i  handen ;  ställa  i  jemnvigt ;  lägga 
vigt  pä;  väga  lika. 

Poison,  8,  gift.  -,  V,  a.  förgifta; 
förderfva.  -asll,  S.  giftträdet,  -fensh, 
8.  vargmjölk,  törel.  — ment,  s.  för- 
giftning, -nut,  s.  kraknöt.  -OnS, 
a.  giftig,     -tree,  s.  girtbalsam. 

Poitrel,  8.  bröstrem;  grafstickel. 

Poke,  8.  päse ;  ett  slag  med  kny tnäfven. 
— ,  v,  a.  famla;  gräfva.  — r,  S.  eld- 
gaffel; T.  jemstöt.  [Levanten). 

Polajlcre,  -que,  S.    mindre  fartyg  (i 


Polyspermous 

Polar,  a.   polerna  tillhörig,     -ity,  8» 

en  magnets  polriktighet.     — y,  a,  som 

vänder  sig  St  polen. 
Pole,  8,  pol;  vändpunkt;  pSle,  stäng; 

vagnstistel ;  skeppshake.    — ,  V.  a,  päla ; 

binda  vid  pälar.     — axO,  8.  hillebard ; 

stridsyxa;  skarprättarebila.     — Cat,  8. 

hiller.  -hedge,  s.  gärdesgärd.  -niast, 

8,   mast  af  ett  enda  stycke.     -Star, 

8,  polstjärna. 
Polemic,  a.  stridig.     -,  S,  stridsskrift; 

disputant,    polemics,  pi,  polemik. 

Poley,  8.  poieja.    -mountain,  s, 

bergpoleja, 

Policlje,  8,  polis,  -ed,  a.  förvaltad, 
-eman,  s.  polisbetjent.  -y,  8,  po. 
litik;  förslagenhct;  polis. 

Polls5l,  5.  politur;  artighet.  -,  V.  a, 
polera,  hyfsa ;  pryda.  — ,  V,  n,  antaga 
politur.  [hofli^'het. 

Polite,  a.  polerad;  höflig.     -ne.ss,  s. 

Politic,  a.  klok;  förslagen,  politics^ 
pl.  statsklokhet,  politik.  -al,  a. 
politisk;  slug.  — iau.  C,  politikus, 
statsman. 

Politure,  S,  polering,  glanskning. 

Polity,  8,  regeringsform;  författning. 

Poll,  .5.  hufvud,  bakhufvud;  förteck- 
ning pä  dera  som  votera  vid  ett 
val ;  lök ;  girs ,  gers  (fisk).  — ,  V,  a» 
toppa  (trän) ,  afklippa  (häret) ;  af- 
hugga;  inregistrera  (såsom  voterings- 
man); plundra,     -money,  -tax, 

s.  kopfskatt. 

Pollard,  5.  toppadtträd;  girs;  kliröra» 
-,  v.  a.  kapa. 

Pollen,  5.  fint  kli;  T.  frömjöl. 

Poller,  8.  röstande,  voterande. 

Pollock,  8,  polak  (fisk). 

Pollut||e,  v.  a.  besmitta,  befläcka; 
ohelga.  -edneSS,  S.  besmittelse; 
orenlighet.  — iOU,  8.  ,besmittelse ;  ohel- 
gelse, [feghet. 

Poltroon,  8.  feg  stackare,    -ery,  8, 

Polyllgamy,  s.  mänggifte.    -glot,  a. 

på  flera  spräk.  -gOn,  8.  mänghörning. 
— histor,  8.  en  man  af  mycken  be- 
läsenhet. — pe,5.  polyp,  trollmask.  — pc- 
talOlXS,  a.  flerbladig.  -pody,  S.  brä- 
ken.  ormbunke.  -sperMOHS,  a.  mSng- 


Polysyllable 

fröig.     -syllable,  s,  flerstafvigt  ord. 
-theism,  s,  mängguderi.     -tlieist, 
S.  raSnggudadyrkare. 
Pomace,    s.    draf   (af    drafvor    etc.). 
-OUS,  a,  äplerlk. 

Poma||de,  -turn,  s.  pomada. 

Pome,  S,  kärnfrukt.  -,  t7.  W,  knyta 
sig  (om  käl  etc.).    — Citron,  s,  lemon. 

-^ranate,  s,  granatäpie.  -para- 
dise, s.  paradisäple.  -royal,  8. 
ananas. 

PomiferOllS)  a,  som  bär  äplen. 

Pommel,  S.  värjknapp;  sadelknapp. 
— ,  v,  a.  slä,  prygla. 

Pomp,  s.  pomp,  stat,  prSl. 

Pompion,  s.  kurbits. 

Pompous,  a.  ståtlig,  präktig. 

Pond,  s.  dam.     -weed,  s,  nate. 

Ponder,  v,  a.  (on)  öfveriägga.  -able, 

a.  VHgbar.  —al,  a.  räknad  >iter 
vigt.  — atiOll,  s,  vägning;  öfver- 
vägande»   -OUS,  a.  tung;  eftertrycklig. 

Ponent,  a.  vestiig. 

PoilgO,  S,  skogsmenniska  (ett  slags  apa) 

Poniard,  S,  dolk,  dart. 

Pontage,  s.  bropenningar. 

Ponti||fex,  -ff,  S,  öfverste  prest.  -fi- 
cal,  a,  pSfvelig.  — ,  s.  biskoplig  ell. 
päfvelig  drägt  ell.  ritual,  -ficals,  S. 
pl.  biskoplig  skrud,  -ficate^  5.  päfve- 
dome.  — ficial,  a.  pSfvelig,  papistisk. 
-fician,  s.  päfvelig.     -,  s»  papist. 

Pontoon,  s,  ponton,  Jbätbrygga. 

Pony,  s.  liten  häst,  klippare. 

Pood,  s,  pud  (40  skalpund). 

Poodle,  5.  pudel. 

Pooll,  i.  ack!  strunt! 

Pool,  s.  pöl,  sump,  kärr.  -COUnter, 
S.  spelmark.  — dish ,  s.  spelbricka. 
-Snipo,  — Snite,  S.  sumpsnäppa. 

Poop,  s.  T.  bakstam,  aktern.  -,  v.  n. 
släppa  väder. 

Poor,  S.  fattig;  ringa;  oduglig;  ut- 
märglad •,  ofruktbar.  — Ish,  a.  tiggare- 
aktig. -John,  S.  insaltad  stockfisk. 
-ly,  a.  illamående.  -,  ad.  fattigt, 
-ness,  5.  torftighet;  nedrighet;  ofrukt- 
barhet,   -spirited,  a.  försagd. 

Pop,  s.  smäll.  -,  ad,  plötsligen.  -,  i. 
vips!  — ,  V.  ö,  otörmodadt  röra;  skjuta. 


Portman 


299 


-,  v.  n.  smälla;  gifva  ett  gällt  ljud 
ifrSn  sig.  to  -  o/f,  laga  sig  bort, 
— gUB,  S.  nyckelbössa. 

Pope,  s.  pSfve ;  gers  (fisk),  -'s  eye,  det 
feU  i  ett  fårlSr.  -*5  nose,  prestnäsan, 
gumpen  pä  en  kalkon.  — dom,  9, 
päfvedöme.  -fly,  s,  sädesmask.  — joan, 
S,  art  kortspel.  -ling,  «.  papist. 
— ry,  S.  romersk -katolska  religion. 

Popinjay,  S,  grön  papegoja ;  hackspik ; 
skräfla ;  narr. 

Popish,  a.  päfvisk. 

Poplar,  «.  poppelträd. 

Poplin,  s.  ett  slags  yllsilkekläde. 

Popper,  s.  pistol. 

Poppy,  S,  vallmo,  -head,  S,  vallmo- 
knopp, -joice,  S.  vallmosaft.  -Oil, 
5.  vallmoolja. 

Populace,  s,  gemene  man. 

Popul|[ar,  a.  allmän;  vanlig;  populär. 
-arity,  s.  allmänlighet ;  höfligliet; 
folkgunst,  —ate.  V,  a.  befolka.  — , 
V,  n,  föröka  sig.  .-ation,  3,  folk. 
mängd,  folkökning.  —OUS,  a,  folkrik, 
befolkad. 

Porcelain,  s,  porslin,  porslinsler». 

Porcll,  s.  portik;  portlider. 

Porcupine,  a,  piggsvin.     -fiish,  #«| 

borrfisk. 
Por||e,  8.  por,    -,  v.  n.   se  noga  pä. 
-,  v.  a.  studera,     -e-blind,  a.  när- 
synt,    — iness,  S.  porositet,  pipighet. 

Pork,  s,  fläsk,    -er,  -et,  s.  gris, 

svin.     —ling,  s,  digris. 
Porollse,     a.    fuU    med    porer,    pipig. 

-Sity,  5.    porositet;   pipighet.     -US, 
Porphyry,  s.  porfyr.  [a.  porös. 

Porpoise,  s,  marsvin;  tumlare, 
Porraceous,  a.  gulgrön. 

Porret,  s,  schalott-lök. 
Porridge,  s.  välling;  gröt. 
Porringer,  s.  soppfat,  soppskSl. 

Port,  5.  hamn;  stadsport;  styckeport 
pä  skepp;  Ottomaniska  Porten;  ätbörd, 
min;  Portvin;  T.  babord.  -Charges, 
-duties,  S.  pL  hamnumgälder.  -fo- 
liO,  S.  portfölj,  -glaive,  S.  svärd- 
bärare.  — graVO,  5.  hamndomaro. 
-llOie,  s.  styckeport  pä  skepp,  -man, 
8.   borgare   i   en   af  de  5  hamnarna  i 


300      Portmanteau 


Potelot 


England.     ^Tnantean,  8,   kappsSck. 

—mote,    S,    domstol    i    en    sjöstad. 

—reeve  J   s,   förnämste  magistratsper- 
sonen i  en  sjöstad. 
Port,    V.    a.    bära;    styra   St   babord. 

—able,  a.  som  kan  bäras,    —age,  s. 

bärarelön;  styckeport;  transport,   —al, 

s.  portal. 
Portcullis,  S.  fällgaller;  fällbom.     -, 

v,  a.  tillspärra  med  fällbom. 
Porte,  8.  Ottomaniska  Porten. 
Portenlld,   v.  a.    förebäda,   beteckna. 

-Sion,   8»   förebSd,    aning,     -t,    8. 

ondt  förebSd.   — tOUS,  a.  förebädande ; 

oerhörd. 
Porter,    8.    dörrvaktare,    portvaktare; 

bärare;    porter    (dryck).       —age,    s. 

bärarelön. 
Portico,  8.  portik;  betäckt  pelargång. 
Portion,  8.  del,    andel;    hemgift.     -, 

V.  a.    gifva    hemgift;    dela,    utstyra. 

—i st,  8,  delegare. 
Portly,  CL,  raajestetlig;  tjock,  stor. 
Portrllait,  S.  porträtt.    -,  v.  a,  afmäla. 

— aiture,  s.  porträtt;  porträttmålning. 

— ay,  v.  a,  afmSla ;  beskrifva. 
Portress,  S.  portvakterska. 
Pory,  a.  porös. 
Pose,  v.  a,   bry;    stoppa  munnen  till. 

— r,  s.  exarainator ;  svSr  frSga ;  hinder, 

uppehål. 
Posityion,  8,  ställning;  sats.    -ional, 

a.  tillagd,  antagen,    -ive,  a.  verklig; 

uttrycklig;  envis.     — ,  5.  jT.  positivas 

gradas.       -iveiieSS ,     8.    uttrycklig. 

het;    envishet.      — urO,    8,    ställning, 

tillstånd.  [hop. 

Posse,   8,   beväpnad   makt;    uppbådad 
Possess,  V.  a.    besitta;  öfvertyga;  be- 

herrska.     -IOH  ,  S.    besittning,  häfd; 

gods,   egendom;    njutning.      — ioiier, 

8.  egendomsherre.     — ivO,  a.    egande, 

besittande.     — ,  5.  T,   pronomen  pos- 

sessivam.     -Or,  8,  egare.     — Ory,  a. 

besittande. 
Posset,    8,    vassla,    mjölkvassla.      — , 

v.  a.  göra  ystande. 

Possibllility,  s.  möjlighet,     -le,  a. 

möjlig,  görlig,     -ly,   ad.  kanhända. 
Post,    8,    post,    förvakt;    beställning, 


ijenst;  brefdragare;  påle.  -,  t>.  a. 
st&Ua;  postera;  anslå  pä  en  pSle; 
skynda,  — ,  v,  71.  fara  med  posten. 
to  —  the  "books,  skrifva  ren  ^konto- 
böckerna,  —age,  8.  postporto,  —bill, 
S.  ä  vista-vexel.  — boy,  8,  postiljon. 
•haste,  8,  skyndsam  resa.  — hom, 
5.  posthom.  —horse,  8,  posthäst. 
-house,  s.  posthus;  gästgifvaregård. 
-  man ,     8,     postridare ,     brefförare. 

-mark,  8.  poststämpel,    -mastcir, 

S.  postmästare.  —O  ffiCC,  S.  postkontor. 

-paid,  a.  pdrtofri.    -road,  s.  post- 

väg.  -stage,  8.  poststation.  -tOWB, 

8,  stad  med  postkontor.' 
Postdate,  s.  senare  datum.    — ,  V.  a. 

datera  för  sent. 
Posteri]|or,  a,   senare,  följande;    som 

'är  baktill.  -Ority,  8,  efterkomst.  -ty, 

8.  efter\'erld. 
Postern,  8.  bakdöijr,  lönndörr. 
Posthumons,    a.    född    efter    faderns 

död;  utgifven  efter  författarens  död. 
Postillion,  8,  postiljon,  spannridare. 
Postpone,   v,    a.    uppskjuta;    mindre 

värdera.     — mont,  8.  uppskof. 
Postscript,  8.  postskriptum. 
POStula||te,  v.  a,   anhålla  om;  förut. 

sätta.     — ,  8,  sats  antagen  utan  bevis ; 

begäran,    — tlon,  8,   fordran;    förut- 
sättande. 
Posture,   5.    kropsställning;   tillstånd, 

— ,  t7.  a.  bringa  i  viss  ställning, 
Posy,  8.  tänkspräk. 
Pot,  8.   potta;   krus.     — ,  V.  a.  sylta, 

lägga   in   i   krukor.      — ,  V,  n,    supa. 

-belly,  5.  tjockbuk,  storbuk.  -Iierb, 

8,  gröna  köksväxter,  grönsaker.   — hou- 

Se,  5.  krog,   sämre  värdshus,     —lid, 

8,    grytlock.      — luck,    8,    sonlycka. 

—man,  5  krogvärd,  krögare.  -pan,  S, 

stekpanna.  —Share,  s.  skärfva,  skrälle. 
Potable,  a.  drickbar.     -,  8»  dryck. 
Potage,  8,  soppa. 

Potash,  5.  pottaska.  [kalas. 

Potation,  s.    drickning;    klunk;    sup- 
Potato,  S.  potatis,  jordpäron,    -flOUr, 

s.  potatismjöl. 
Potcb,  v.  71.  stöta,  sticka. 
Potolot,  s.  blyerts. 


Potence 

Fotence,  S,  T,   knäformig  stodbjelke, 

krycka. 

Potency,  s,   makt,  inflytande,  styrka. 

Potent,  a.  stark,  väldig.  — ,  S,  mon- 
ark; vandringsstaf;  krycka.  —ate, 
8,  potentat,  monark.  — Iftl,  <Z.  verklig 
ehuru  icke  känbar;  kraftig.  — ,  s,  T. 
modus  potentiälis.  — iality,  3.  möj- 
lighet utan  verklighet. 

Potgun,  5.  fläderbössa. 

Pothecary,  S.  apotekare. 

Pother,  S,  larm,  buller;  dam.  -,  V.  n. 
larraa,     — ,  V.  a.    besvära;    göra    för- 

Potion,  8,  läkedrick.  [tretlig. 

Potter,  8.  krukmakare.  -n-Ore,  S, 
krukmakarlera.  — y,  S,  krukmakar- 
arbete  ,  lerkärl,  stenkärl ;  krukmakare- 
profession.  [läng  korg. 

Pottle,  S.  flaska;  sädesmStt;  ett  slags 

Ponch,  S,  päse,  taska,  väska;  stor 
mage.  — ,  V.  a.  stoppa  i  pSse ;  svälja. 
— ,  V.  71,  se  surmulen  ut. 

Poule,  s.  sats  (i  spel), 

Poult,  S.  kyckling. 

Poultice,  5.  mjukt  omslag;  kataplasm. 
— ,  V.  a.  lägga  pä  uppmjukande  omslag. 

Poultry,  S.  fjäderfä. 

Pounce,  s.  klo  pä  enroffdgel;  pulveri- 
serad  pimpsten ;  sandrakpulver;  knall; 
genombrutet  arbete.  — ,  V,  a.  fatta 
med  klorna ;  beströ  med  stött  pimpsten ; 
punsa.     — 1)0X,  s.  stTödosa. 

Pound,  S.  skålpund,  mark ;  *pund  (ster- 
ling) ;  fSlla  för  boskap.  — ,  V,  a.  stöta, 
krossa  i  mortel,  —age,  5.  afgift;  svar; 
pund.     —er,  S.  mortelstöt;  punding. 

Pour,  V,  a,  utgjuta,  skänka  i;  öfver- 
svämma.  — ,  V,  n,  strömma,  flöda ;  rusa, 

Pont,  8,  lampret;  smätorsk;  orre.  — , 
V,  n.  se  surmulen  ut;  hänga  läpp. 

Poverty,  s,  armod,  fattigdom. 

Powder,  s.  pulver;  puder;  krut.  -, 
V.  a.  pulverisera;  pudra;  salta,  —blue, 
5.  blå  stärkelse.  -bOX,  5.  strödosa. 
-case,  8.  kruthorn.  -Cliest,  S, 
sprängkista.  — hom,  s.  kruthorn. 
-ink,   8,    bläckpulver,      -mill,   s. 


krutbruk. 


puff. 


puderqvast. 


-sugar,   8.   pudersocker.     — y,   a. 
pudri^. 


Preapprehension    301 

Power,  8,  makt;  anseende;  rörande 
kraft;  regering;  krigshär;  mängd,  po- 
wers,  pl.  T.  höjningsgraderna.  -fllL 
a.  mäktig,  kraftig;  gällande,  —ful' 
ness,  8,  välde;  verksamhet.  — less, 
a.  maktlös. 

Powldron,  s,  jernbleck  pä  ett  harnesk, 
som  betäcka  axeln. 

Powter,  8.  kroppdufva,  kräfdufva. 

Pox,  8,  pl.  small  -,  koppor  french 
— ,  venerisk  sjuka. 

Poy,  8.  balanssrstSng  (för  lindansare). 

Pozzolana,  S.  pozzolanjord. 

Practiilcability,  8.  görlighet.  -cable, 

a.  görlig;  användbar.  — Cal,  a.  prak- 
tisk, verkställande.  -CO,  8,  utöfning ; 
verkställighet;  öfning,  vana,  färdighet, 
forfarenhet;  knep.  — se,  V.  a.  utöfva; 
spela  öfver;  göra,  praktisera.  — tioner, 
8,  verkställare;  praktiserande  läkare. 

Pragmatical,  a.  pragmatisk;  praktisk. 

Prairie,  S.  äng,  slättmark. 

Praise,  3,  pris ;  beröm.  — ,  V,  a.  prisa, 
upphöja;  T,  tacksäga;  skatta.  — ful, 
a.  lofvärd,    prisvärd.     -WOrthy,  a. 

Prame,  8,  flack  bSt.  [prisvärd. 

Prance,  v.  n.  dansa  (som  en  häst); 
krama  sig ;  rida  parad.  — r,  8.  paradhäst. 

Prank,  8,  streck,  puts,  dårskap. 

Prason,  8.  lök;  hafsnate. 

Prate,  8.  prat.     — ,  v.  n,  sladdra. 

Pratique,  S.  landstigningsbetyg. 

Prattl||e,  5.  prat.  -,  v.  W.  snacka, 
—er,  8,  storpratare.     —ing,  s.  snack, 

Pravity,  s.  ondska.  fprat. 

Prown,  8.  ett  slags  räkor. 

Praxis,  S,  utöfning,  praktik. 

Pray,  v.  n,  &  a.  bedja,  bönfalla,  an-' 
ropa ;  åkalla,  —er,  8.  bön ;  anhållan ; 
bonformulär.  the  Lord*S  -,  fadervår. 
-erbOOk,  s,  bönbok. 

Preach,  v.  n.  predika.  -,  v.  a.  för- 
kunna, förmana.  — er«  8,  prest,  pre- 
dikant; förmanare.  —mg,  8.  predi- 
kande. — ing-hOUSe,  8.  en  dissidwi- 
ternas  kyrka  i  England.  — ment,  S." 
predikan;  pi^at;  straffpredikan. 

Preamble,  8.  företal,  ingång. 

Preapprehension,  s,  förut  fattad 
mening. 


302 


Prebend 


Prebend,  s.  prebende,  pastorat,     -al, 

a,    hörande  till  ett  prebende.     -ary, 

S.  pastor  8om  har  prebende. 
Precarious  5     a.    beroende    af    andras 

välbehag;    oviss,   osäker.     -neSS ,  S. 

osäkerhet. 
PrecativC,   a.  bedjande. 

Precaution,  s.  försigtighet.    — ,  v.  a. 

varna,     -ary,  acL  försigtigt. 

Precede,  v.  n.  gä  förut,  gä  framför. 
-,  v,  a,  öfverträffa.  -UCO,  S.  före- 
träde; öfverlägsenhet.  -ut,  a.  före- 
gSende.  -,  s.  föredöme,  exempel. 
-nt-bOOk,  5.  forraularbok. 

Precentor,  S.  föresSngare. 

Precept,  -ion,  5.  föreskrift;  regel. 
— ive,  a.  undervisande,  bjudande.  — Or, 
S,  informator;  lärmästare.  -Ory,  s. 
mindre  kloster:  undervisningsanstalt. 

Precession,  S.  föregSende. 

Precinct,  S.    lagsaga;  omrSde;  gräns. 

Preci||OSity,  S,  dyrbarhet.  -OOS,  a. 
dyrbar,  ädel,  äkta.  -OHSneSS,  S. 
dyrbarhet ;  förträfflighet. 

Precipice,  5.  brant,  bräddjup;  afgrund. 

Precipitllancy,  S.  förhastande,  öfver- 
ilning.  -ant,  a.  brädstörtande,  brant; 
brådskande,  förhastad,  -ate,  V.  a. 
störta,  brädstörta;  öfverila;  precipitera, 
fälla  till  botten.  - ,  V.  W.  förhasta 
sig;  sätta  sig  pä  botten.  -,  s.  T. 
nederslag,  precipitat-  -,  «•  brädstör- 
tande;  förhastad,  -atcly,  ad,  huf- 
vudstupa.  -ation ,  s.  störtning; 
brädska,  öfverilning;  T.  föllning  till 
botten.  -OUS,  a.  öfverilad;  bräd, 
brant,  farlig. 

Precislje,  a.  precis,  bestämd,  punktlig; 
samvetsgrann:  tiUgjord.  -CHCSS,  s. 
punktlighet;  tvunget  väsende,  -lan, 
.9.  grubblare.  -ion,  s.  noggrannhet, 
bestämdhet.  -ivC ,  a.  noga  bestäm- 
jnande. 
Preclullde,  v.  a.  utesluta;  förebygga. 
—si on,  5.  uteslutande. 

Precocious,  a.  brädmogen.    -ness, 

3.  brSdmogenhet. 
Precogitate,  v,  a.  förut  öfvertänka. 
Precognition,  s.  förutvetande. 

Preconcei||t,  s,  fordom,    -ted^  a. 


Fre-establistment 

fönitfattad.  -ve,  V.  a.  fdirutfatttt 
(utan  unders5J<ning). 

Preconception,  s.  fordoro.  Uill. 

PreCOnize,  v.  a.  förklara  nSgon  dtlgllg 
Precursor,  S.  förelöpare,  foreg3ngare. 
PredaJlceOUS,  a.  lefvande  af  rof.    -1, 

a.  röfvande.     -tory,  a.  plundrande, 

rofgirig. 

Predeceased,  a.  förut  afiiden. 

Predecessor,  S.   företrädare.     -S,  pU 

förfäder. 
Predesign,  v.  a.  förut  bestämma. 
Predestillnarian,  s.  fatalist.  -nate, 

v,  a,  förut  bestämma.  -natiOB,  S. 
utkorelsen,  nSdevalet.  -ne,  V.  «♦ 
förut  bestämma. 

Predeterminllation,  s,  ett  förut  fat. 

tadt  beslut,    -e,  V.  ö.  forutba-stämma. 

Predial,  a.  hörande  till  Jordbruk.  — 
titheSf  skafttionde. 

Predica|]ble,  a.  som  kan  sSgaa  om 
nSgot.  — ,  5.  T.  allmän  egenskap. 
-ment,  S,  klass;  tillständ;  brydsam 
belägenhet,  -mental,  a,  hörande 
till  en  viss  belägenhet.  — nt,  3,  pre- 
dikant, prest.  -te,  V,  a.  pSstå;  för- 
kunna;  yttra.  -,  3,  T,  predikat. 
-tion,  3,  tilläggande;  oraraälande. 

Predict,  v.  a.  förutsäga,  spä.    -ion, 

5.  spädom.     -or,  8.  förutsägare. 
Predigestion ,  s.  förhastad  matsMlt- 

ning. 
Predilection,  S.  utmärkt  tillgifvenhet, 
PredispOllse,    v.  a.    förut    böja;    för- 
bereda,      -sition,     S.    förberedelse; 
tycke. 

Predominllance,  s.  öfvcrmakt,  öfver- 

hand.  -ant,  a.  förherrskande ,  rä- 
dande.  -ate.  V,  n.  hafva  öfverhand, 
rSda,  herrska.  -ation,  5.  högre 
inflytelse. 

Pre-election,  S.  förutgäende  val. 

Pre-eminent,  a,  öfvergäende,  (jfrer- 

träffande. 

Pre-emption,  s,  förköp. 
Pre-cngage,  v.  a,  förut  intaga,  -ment^ 

8.  aftal,  äldre  förbindelse. 

Pre-establish,  v.  a,  förut  fastställa* 
förutsätta,  -ment^  S,  föregående  l?e. 
stämmelse. 


Pre-exist 

Pre-exist,  v.  n.  vara  tillföre  nSgot 
annat.  -Cnce,  8,  fératvareke.  -ent, 
a.  förutvarande. 

Prefaljce,  S,  företal;  förberedelse.  -, 
V.  n.  skrifva  ett  företal.  — ,  V,  a. 
förutsäga.  — tory,  a.  tjenande  till 
företal. 

Prelect,  5.  befälhafvare ,  höfding;  öf- 
verste  (hos  Romarne).  — Uie,  S,  stät- 
hSllareskap. 

Prefer,  v,  a.  föredraga;  gifva  före- 
träde; befordra;  öfverlemna,  presente^ra; 
andraga ,  föredraga,  —able  ,  a.  som 
förtjänar  företräde,  —ably,  ad,  fram- 
för, hellre.  -Cnce,  s.  företräde; 
företrädesrättighet,  -meilt,  S,  be- 
fordran. — rer,  s.  föredragande.  — 
of  an  indictment,  ankiagare. 

Prefigur||ate,  -e,   v.  a.   förebilda. 

-atioil,  5.  förebildande. 
Prefix,  v.  a.    föreskrifva;    sätta  frara- 

fore ;  fastställa.    — ,  S.  T,  partikel,  som 

sättes  framför  ett  ord. 
Preform,   v.  a.   förebilda. 
Pregnanljcy,    S,    hafvande     tillstSnd; 

drägtighet  (ora  djur);  fruktbarhet,    —t, 

a.    hafvande,  rådd;  fruktsara;  vigtig; 
PregUStation,  S,  försmak.  [klar. 

Projudllge,  v.  a,  döma  förut,  -ge- 
ment, s.  fördora,  förutmening\  -i Ga- 
te, V,  a.  döma  förut.  — ,  a.  förutfat- 
tad ;  intagen  af  fördomar.  — icatloil,  s. 
föredöme.  — ice,  S.  fördom;  skada, 
förfSng.  -,  V.  a.  förfördela,  -icial, 
a.  intagen  af  fördomar;   skadlig. 

Preke,  s.  bläckfisk. 

Prelallcy,  S,  prelatsvärdighet;  samtlige 
prelaterna,  -te,  $,  prelat,  -tesliip, 
9.  prelatsvärdighet. 

Prelect,  v.  n,  hSlla  föreläsningar. 
—ion,  S.  föreläsning;  afliandling. 

Preliminary,  a.  förutgSende.    -,  *. 

preliminär  förbindelse. 

Preludlje,  S,  preludium;  förspel;  in- 
gSng.  — ,  V.  a.  göra  preludier;  för- 
bereda. — ,  V.  n.  tjena  sSsom  inled- 
ning. .  — ious,  a,  tjenande  till  in- 
ledning. 

Prelusive,  a.  förutgSende. 

PrematUTilOi  a.  förtidig;  brSdmogen; 


Preposterous      303 

Sfverilad.    -eneSS,  -ity,  S.  fortidig- 
het,  mognad  i  förtid. 
Premedita||te,    v.  a.    förut   betänka; 
öfvertänka  i  förut.     — tion,  8,  öfver» 

läggning. 

Pre  merit,  v,  a.  förut  förtjena. 
Premices,  S,  Jpl,  förstling,  första  fruk- 
ten.  [förste  minister. 

Premier,  a.  först,  förnämst.    -,  s. 

Premise,  v,  a.  förutsätta,  antaga  sSsom 
sats ;  förbereda.  — S,  5.  Jpl.  prämisser ; 
fast  egendom.  [ranspenningar. 

Premium,  s,  pris,    premium;  asseku- 

PremOUllish,  v.  a.  Etvarna,  förmana. 
— itiou,  S.  varning,  förutgSende  erinran. 
— itory,  a,  varnande.  — ,  s.  förut- 
gSende erinran.  [inkast. 

Premunition,  S.  förekommande  af  ett 

Prenomiuallte^  v.  a.,  nämna  förut. 

— ,  a.    omförmäld.     — tiOll,  8,  förut- 
nämnande, [begrepp. 
Pronotlon,    S.    förutvetande ;    otydligt 
Prentice,  s.  lärling,   -ship,  S.  lärotid. 

Prenunciation,  s.  förutsägelse. 

PreOCCUplJate,  v.  a.  förut  intaga,  göra 
ingrepp;  inbilla.  — ,  a.  förut  bort- 
tagen, -y.  V,  a,  taga  först  i  be- 
sittning. 

Preord|lain,v.  a.  förut  förordna.  -ina- 

tion,  5.  förut  gifven  befallning. 

Preparllate,^.  &  a.  förberedd,  -ation, 

S,  förberedelse,  -ative,  a,  tillredande  ; 
erforderlig.  — ,  s,  tillredning,  till- 
rusting,  anstalt.  — atory,  a,  förbere- 
dande; nödvändig.  — e,  V.  a.  tillreda. 
— ,  V.  n.  bereda  sig;    hälla  sig  färdig. 

Prepense,  v.  a.  förut  öfvertänka. 

Prepolleuce,  8.  öfverlägsenhet,  öfver- 
niakt. 

Prcponderallnce,  8.  öfvervigt.    -te, 

v.  n.  vara  öfverlägsen.  — tion,  S^ 
öfvervigt. 

Preposli'e,  v.  a,  sätta  framföre.  -ition, 

S.  T,  preposition,  -itive,  a.  förut- 
satt, föregSende. 

Prepossess,  v.  a.  intaga  med  fördo- 
mar,  inbilla  med.  — ion  ,  S.  tidigare 
besittning;  fördom;  envishet. 

Preposterous,  a.  förvänd;  orimlig; 
sällsam. 


304        Prepotency 

Prepoteullcy ,    s,   ofvermakt.     -t,  a. 

stark,  kraftig. 

Prepuce,  s.  förhud. 

Prerequisite,  a.  fdmt  erforderlig.    -, 

S.  nödvändigt  beting. 

Prerogative,  s.  prerogativ,  företrädes- 
rätt;  myndighet. 

Presage,  S,  förebSd,  anmg.  -,  V.  a. 
betyda,  beteckna ;  säga  förut,  -men t, 
3.  fdrbetytelse,  aning. 

Presbyter,  S.  kyrkoförestSndare;  prest. 
-ian,  a,  hörande  till  presbyterianerna. 
—  ,  S.  presbyterian ;  kyrkovärd.  — la- 
nism,  S.  presbyterianska  sekten.  ~y, 
S.  presbyterianernas  lärosystem. 

Prescienjlce,  S.  förutvetande.  -t,  a. 
förutvetande.  [skrifva  recepter. 

Proscribe,  v.  a.  föreekrifva,  forordna; 

Prescript,  S.  föreskrift,  befallning. 
-ion,  5.  föreskrift;  gammal  häfd ; 
recept,     -ive,  a.  häfdvunnen. 

Presence,  S,  närvaro ;  de  närvarande ; 
min,  anseende.  -  O f  mind,  sinnes- 
närvaro.    -Chamber,  S,  audiensrum. 

Present,  a.  närvarande.  — ,  8,  det 
närvarande;  presens  (af  ett  verb); 
skänk*  -,  V.  a.  presentera;  bjuda; 
öfverlemna;  visa;  föreställa,  anklaga. 
to  -  to,  utnämna  till.  -,  i.  an  {  (vid 
skjutning)»  -aneOUS,  a,  närvarande, 
omedelbar,  -ation,  S,  uppvisande, 
utnämning:  bjudning.  -66,  S.  den 
som  kallas  till  en  prestlä genhet,  -er, 
S,  gifvare.  —  of  a  hilly  vexelinne- 
hafvare.  ^-imeut,  S.  I'orkansla,  aning. 
~ly,  ad.  strax,  genast.  -lueut, 
S.  öfverlertinande ,  föreställning;  an- 
gifvande.  -ne^S,  8.  närvaro;  fint- 
Ijghet. 

Preservllation,  8.  föryar;  bibehSllande. 
-ative,  a.  förvarande.  -,  8.  preser- 
vativ;  motgift.  -6,  V.  a.  förvara; 
inlägga;  insylta.  -,  S.  inlagd  frukt; 
&ylt.  preservers,  pl.  preserver,  glas- 
ögon som  styrka  ögonen. 

Presidlle,  v,  n.  presidera,  föra  ordet. 
— ency,  8.  presidentsembete ;  öfver- 
inseende.  -Cnt,  s.  ordförande,  för- 
man;  hofding.  -ial ,  G.  vardande; 
som  har  öfverinseende. 


Pretext 

Preslgnify,  v.  a.  förut  beteckna. 

Press,  S,  press;  klädskSp;  trängsel,  folk- 
hop; fullmakt  att  pressa  krigsfolk.  — , 
V,  a,  &  n.  krama;  tränga;  pSskynda; 
tvinga;  enständigt  bedja;  värfva  med 
våld ;  tränga  ;  göra  intryck  pä.  to  — 
sails,  sätta  till  alla  segel,  —bed,  s, 
fSllbänk  i  form  af  ett  skSp.  -boaxds, 
8,  presspapp.  —gang,  8.  ett  kom- 
mando matroser,  som  med  våld  värfvar 
krigsfolk.  — ion,  8,  pressning;  tryck- 
ning;  betryck.  — iron ,  8.  pressjern. 
— ure ,  8.  tryckning ,  klämning ;  för- 
tryck; trängmäl;  stämpel.  -WOrk, 
S.  tryckverk. 

Prestlgjles,  S,  bedrägeri,  bländverk. 
-iator,  8.  gycklare.  -lOUS,  a.  för- 
bländande,  bedräglig. 

Presnmlle,  v.  a.  &  n.  förmoda;  tänka,, 
mena ;  understa  sig,  töras ;  (upon,  on, 
of  J  inbilla  sig.  —er,  S.  pretendent. 
— ption,  8.  förmodan,  inbillning;  för- 
mätenhet;  tillforsigt.  -ptive,  a.  för- 
modlig;  förmäten.  —  heir,  närmaste 
arfvingen.  — ptlOUS ,  a.  inbillsk, 
förmäten. 

Presuppollse^  v.  a,  förutsätta,  -si- 
tion, 5.  förut  antagen  tanke. 

Pretence j  S.  förevändning,  sken;  an- 
spräk. 

Pretend,  v.  a.  begära,  föregifva,  iStsa 
som;  anföra  som  ursäkt;  förebara; 
inbilla  sig ;  förmena.  — ,  V.  n.  (to) 
göra  anspråk  pä.     —er,  8.  pretendent. 

-ingiy,  ad.  inbiilskt.    -ingness, 

S.  förra ätenhet. 
Pretension,  5.  ansprSk;  förevändning. 

Preteril-imperfect,  s.  T.  preteritum 

iraperfektum.  —it,  a.  förfluten.  — ,  8. 
T.  preteritum.  — ition,  S.  förbigäeride. 

-lapsed,  a.  förfluten,    -legal,  a. 

olaglig,  -mission,  S.  underlätande. 
-mit,  v.  a.  underlSta;  förbigä.  -na- 
tural, a.  öfvematuriig.  -natural- 
ness, s.  öfvernaturlighet.  -perfect, 
a,  fullkomligt  förfluten.  — ,  S.  T.  pre- 
teritum perfektum.  -pluperfect,  a. 
mer  än  fullkomligt  förbi.  — ,  8.  27. 
plusquamperfektum.  [ning. 

Pretex,  v.  a,  bemantla,  -t,  S.  föievänd- 


Pretor 


Princedom 


305 


PretOFj  S,  pretor,  ofverdoraare.  -ian, 
s,  pretorian.  ~,  a.  pretoriansk.  — ship^ 
S.  pretors  erabete. 

Prett Illness,  S.  vackerhet,  artighet. 
— y,  a.  angenäm,  intagande;  nätt; 
skämtsam;  temlig.  — ,  ad,  ganska 
prydligt;  teraligen. 

Prevail,  v,  n.  (on,  upon,  over, 
against)  hafva  öfverhand,  rSda ;  (on, 
upon,  with)  förraä  nSgot  hos  en, 
ofvertala  en.  —iDg,  a.  kraftig,  ra- 
dande.    — nieilt,  S,  öfverlägsenhet. 

Frevalen||Ce,  S,  öfverhand;  öfverläg- 
senhet; inflytelse,  —t,  a,  herrskande, 
rådande;  vanlig;  gängse. 

Prevarica||te,  v,  a.  vränga;  upphäfva; 
bedraga.  — ,  V.  n,  begä  oredlighet. 
—tion,  S.  oredlighet  i  embete ;  vi'ang* 
ning.    —tor,  S,  bedragare;  krSnglare. 

Preven||e,  v.  a,  hindra,    -lent,  a. 

förekommande. 

Prevent,  v.  n.  komma  först.    -,  v,'a. 

ledsaga;  hindra,  förekomma.  — atlYO, 
8,  förvaringsmedel.  — lon,  S.  förut- 
gSende;  förekommande;  hinder;  för- 
dora. — ivo,  a.  förebyggande.  — ,  s, 
preservativ. 

Previous,  a.  fSregSende,  förutgående. 
-ly,  ad»  förut,  pä  förhand,  för  det 
första. 

Prevision,  s,  förutseende. 

Prey,  s.  rof;  byte.  -,  V,  n.  fan, 
upon)  röfva;    plundra;   lefva   af  rof. 

Price,  S.  pris,  värde.  -,  V.  O.  vär. 
dera.  -Current,  S,  priskurant. 
-men t,  S,  värdering. 

Prick,  S.  tagg ;  syl ;  stick,  sting,  punkt, 
prick;  mäL  —  of  tohacco,  tobaks- 
rulle. — ,  V,  a,  sticka;  pricka,  punk- 
tera ;  sporrhugga.  to  "  a  tune,  sätta 
noter  pä  en  visa.  to  -  the  ears, 
spetsa  upp  öronen,  to  —  the  chart, 
göra  bestick.     — ,  V.  n,  kläda  ut  sig; 

följa   en   pä   spSren*     — eared,  a. 

näsvis,  —er,  5.  ål,  pryl;  jägare  ttU 
häst.  —et,  S.  hjortkalf  pä  andra  aret. 
— ingS,  S.  hSU  och  sting;  harspSr. 
-le,  s.  tagg;  törne.  ~lc-back,  s, 
spigg,  benunga,  fläckig  hornfisk.  —led, 
a.    taggig.      -liness,    S.    taggighet. 

English'Sivedish  Diet*, 


-louse,  s,  flatlus.  -ly,  a.  taggig. 
-madam,  S,  fetknoppar,  allvif. 
Pride,  s.  stolthet,  högmod,  flärd;  prakt; 
grannlåt ;  brunst  (hos  djuren).  — ,  v.  n. 
(one's  self  in)  yfvas ;  vara  högmo- 
dig  öfvér  nSgot.     -flul,  a.  stolt. 

Prier,  s,  spejare. 

Priest,  S.  prest,  offerprest.  -Craft, 
8.  prestknep.  — esS ,  3»  prestinna. 
-L-OOd,  s,  presterskap.  — liness,  S, 
prestcrlighet.  — ly,  a.  presterlig.  — 'S- 
pintle,  5.  munkkåpa  (ört). 

Prig,  s,  näsvis  glop;  bedragare.  — ^  V, 
a.  smSstJäla.     — gisll,  a.  näsvis. 

Prill,  S.  butta  (fisk). 

Prim,  a.  affektorad.    -,  V,  a.  göra  sig 

Primacy,  S.  en  primats  embete.     {till. 

Primage,  c.  fraktpenningar. 

Primariljly,  ad.  i  synnerhet,  -ness, 

8,  förnämlighet. 

Primary,  a.  först,  ursprunglig. 
Primate,  s.  primas.    -ship,  s,  pri- 

mas-embete. 
Prime,  s.  det  första  af  något;  gryning; 
vär;  kärnan,  det  förnämsta  af  en  sak. 
—  of  the  moon,  ny  månad,  — ,  a.  först, 
ursprunglig ;  blomstrande ;  förträfflig. 
-,  V.  a,  lägga  fängkrut  pä;  lägga 
grundfärgen  till  en  målning.  -COSt, 
8,  inköpspris.  — nOSS,  s.  ursprung- 
lighet; förnämhet.  — r,  *.  katolsk 
bönbok  ;  abcbok ;  T.  antiqua  ;  T, 
rymnål. 

Prime||val,  -vous,  a.  ursprunglig. 

PrimigenOUS,  a.  förstfödd,  ursprunglig. 

Priming,  s,  fångkrut.  -horn,  s, 
kruthorn,  -iron,  -wire,  8.  T. 
rymnäl.  —pan,  S.  fängpanna.  — pOW- 
der,  S,  fingkrut. 

Primi||tial,  a.  hörande  till  förstling. 
—tive,  a.  äldst,  ursprunglig.  —  verb, 
stamord.  — tiveness,  3.  ursprunglig- 
het,    -ty,  8,  fdrstvarande. 

Primly,  a.  affekterad,  tillgjord. 

Primogenitsro,  s.  förstfödsiorätt. 

Primordia||l,  a.  först,  äldst.  -,  s.  ur- 

sprung,     -te,  a,  ursprunglig. 

Primrose,  a.  blommig.  -,  8,  oxlägg, 
vifva,  gullvifva. 

Prince,  s,  prins,  fursto.    -dom,  f. 
20 


306        Princelike 

furstevärdighet.  -like,  a,  furstlig. 
-liness,  S,  prakt,    -ly,  a.  furstlig. 

-'s-feather,  a,  araaranth.  -metall, 

S,  prinsmetall.  — 's-WOOd,  s,  eben- 
holts. 

Princess,  8,  prinsessa,  furstinna. 

Principajll,  a.  förnämst,  hufvudsaklig. 
— ,  S,  kapital;  hufvudman;  rektor; 
h'ufvudsak.  — lity,  S,  furstendorae ; 
herradöme;  företräde.  —Hy,  Ctd,  för- 
nämligast. — InesS,  s.  hufvudsaklig- 
het,  förnämlighet.     —te,   Q,  herrskap. 

Principle,  5.  grundämne,  grundorsak ; 
element;  bestSndsdel;  grundsats.  — , 
V.  a.  ingifva  grundsatser;  grunda.  — Ö, 
j?.  &  a.  som  eger  grundsatser. 

PrinCOCk,  s,  näsvis  menniska. 

Prink,  v.  a.  pryda.    -,  v.  n.  pryda  sig. 

Print,  S.  märke,  spSr,  skräraa;  tryck; 
aftryck;  tidning;  stamp;  kopparstick. 
— ,  V»  a,  trycka.  ~,  V,  n,  lEta  trycka ; 
idka  boktryckeri  -  konsten,  —er,  s. 
tryckare,  boktryckare,  —ing",  s,  tryck- 
ning;  boktryckerikonst,  —ing-honse, 
-ing-Office,  S,  boktryckeri.  -IBg- 
ink,    5.    boktryckerisvärta.      — lllg- 

paper,  s,  tryckpapper.  -Ing-types, 

s.  pL  boktryckeristilar. 
Prior,    a,   förre;   äldre.      -,  S.  prior. 

—ate,  S.  priorat.    — eSS,  S,  priorinna. 

— ity,  s,  företräde;    tidigare  tillstSnd. 

-ship,  S,  en  priors  embete.     — y,  S. 
Prism,  S,  T,  prisma.  (priori. 

Prison,  S,  fängebe,  häkte.     «,  V.  a. 

fängsla,    innesluta.      -barS,    5.  pL 

-base,  S.  ett  slags  rännlek.    -er,  s. 

fånge,  arrestant.  — liOUSO,  5.  fängelse. 

-ment,  S.  fångenskap. 
Pristine,  a.  fordne,  förre,  urgammal. 
Prittle-prattle,  S.  snicksnack.    -,  v. 

n.  prata. 
Privacy,  s,  ensamhet;  fSrtrolishet;  af- 

lägsen  ort;  enslighat. 
Private,    a.   hemlig;   enskild,    privat. 

in  — ,  i  hemlighet;  embetslös.    —  end^ 

biafsigt.       —    man  t    enskild    person. 

-chapel,  8.  huskapdi.    -nes%  s, 

enskildt  stSnd;  hemlighet. 
Privatlleer,    S,    kapare,    kaparefartyg. 
— ,  V.  71.  utrusta  kaparefartyg ;    gS  pS 


Processionary 


kaperi.  — lOn,  s.  beröfvande,  saknad ; 
svärighet;  förlust;  brist.  — ive,  a, 
beröfvande. 

Privet, -5.  liguster;  benved. 

Privilege,  S.  privilegium;  förmSn; 
företrädesrättighet.  — ,  V,  Ctv  privile- 
giera. 

Privitllies,  5.  pl,  födslodelar,  -y,  8, 
hemlighet;  hemligt  medvetande,  för- 
troende. 

Privy,  a.  hemlig,  lönnlig;  privat;  med- 
vetande. —  counseller,  geheimeräd, 
—  seälj  mindre  kongl.  sigillet.  — ,  S, 
privet,  afträde. 

Prize,  8,  belöning;  byte;  uppbragt 
skepp ;  vinst.  — ,  V,  CC.  värdera,  skatta. 
-question,  S,  prisfrSga.  -r,  S,  vär- 
deringsman.  ^ 

Pro,  pr,  före.  —  and  con,  skäl  mot 
och  med. 

Proibaijbility,  8.  sannolikhet,  trolighet. 
-bl©,  a,  sannolik,     -bleness,  s. 

sannolikhet.  —te,  $,  vidimerad  af- 
skrift  af  ett  testamente ;  bevis.  -tIon, 
8.  fcevisningsgrund ;  pröfning,  examen; 
profSr.  -tional,  -tionary,  a.  hö- 
rande till  prof.  —tioner,  S.  novis; 
en  som  undergSr  examen.  — tioner* 
ship,  5.  pröfningstillstSnd ,  novitiat. 
— tOry,  a.  tjenande  till  pröfning. 

Probe,  s.  T,  sond.  -,  v,  a.  sondera. 
-SCissarS,  S.  pl.  särskär. 

Probity,  8.  redlighet,  ärlighet. 

Problem,  s.  T,  problem,    -atical, 

€t,  problematisk,  osäker. 

PrOCacions,  a.  fräck,  näsvis. 

Procedure,  s.  förfarande,  förfarings- 
sätt, handling. 

Proceed,  v,  n.  härröra;  härleda  sig 
ifrSn,  utgå;  lyckas;  gä  fort;  tilldraga 
sig;  tilltaga;  fortfara.  -Ing,  8.  fort- 
gående; händelse.  —  ett  law^  rätte* 
gSng.  proceeds,  pl.  vinst,  inkomst; 
belopp. 

PrOCelloaS,  a.  stormig,  bullersara. 

Process  5  5.  rättegSng;  fortgSng;  om- 
ständighet.;  förfarande.  — lOn,  8.  pro- 
cession, t^g.  -ional,  a.  procession 
tillhörig,  -ionary,  a.  gSende  i  pro- 
cession. 


Procidence 

PrOCidenCe,  S.  sänkning,   förfall. 

Proclaim,  v.  a.  utropa,  offentligen 
kungöra;  sätta  i  bann.  -©r,  S.  hä- 
rold, förkunnare. 

Proclamation 9  s.  proklamation;  kun- 
göfelse;  uppbäd. 

Proclivljity,  S.  böjelse,  villfarighet. 
— OUSj   a,  feenägen,  (prokonsulat. 

Proconsul,  s,  t)rokonsul.     -ship,  s. 

Procrastinallte,  v.' a,  uppskjuta.    -, 

v,  n,  draga  ut  pS  tidén.^  -tioil,  s, 
uppskof,  dröjsraSl. 

Procrealjnt,  a.  alstrande,   -te,  v.  a. 

afla,  föda.  -tion,  5.  aflande',  fort- 
plantning, —tive,  a.  aflande,  födande. 
^tivéness,  S,  afvelsamhet.  -tor,  5. 
aflare,  fader. 

Proctor,  s,  prokurator,  kustos  vid  ett 
universitet.  — ,  V,  a,  förvalta,  -ship, 
S,  fuUmäktigskap. 

Procumbent,  a.  liggande  utsträckt. 

PrOCUrallble,  a.  som  kan  förskaffas. 
-Cy,  8.  förvaltning,  -tlon,  S,  för- 
skaffande;  fullmakt;  befullmäktigande. 

— tion-money,  s,  provision,    —tor, 

S.  prokurator;  ombud,  förvaltare. 

Procure,  v,  a.  förskaffa ;  förmä ;  mäkla. 
— ,  V.  n,  vara  kopplare.  — nient,  s. 
förskaffande;  förmedlan,  -r,  S.  mäk- 
lare;  skaffare;  kopplare.  -SS,  S, 
kopplerska. 

Prodigal,  a.  (of)  slösaktig,  yppig.  -, 
5.  slösare.  — ity,  s.  slösaktighet.  -ize, 
V,  n,  vara  slösaktig. 

ProdigJiiOUS,  a,  underbar;  ovanlig; 
förskräcklig,  -iousness,  S.  ofantlig- 
het.  — y,  S,  under,  underverk;  ohörd 
sak.  [förrädi?!:,  trolös. 

Proditor,   S.    förrädare.      -lOUS,    a. 

Pr0duc||e,  s,  produkt,  afkomst;  belopp. 
— ,  V,  a.  alstra,  frambringa;  gifva; 
Sstadkorama ;  anföra ;  framställa.— ent, 
a.  frambringande,  —er,  S.  upphofs- 
man.  — i!)le,  a,  som  kan  fram- 
bringas,'8om  kan  anföras.  — ifoleneSS, 
9,  görlighet. 

Product,  S,  produkt;  facit  (i  räkn.). 
—lon,  s.  alster;  framvisande.  — ive, 
•a,  (of)  frambringande,  -iyeueSS, 
So  fruktbarhet. 


Prognosticator     307 

Proem,  s.  företal,  inledning. 

Profauyation,  s.  ohslgelse,  vanvörd- 
nad.  — e,  a.  ohelig;  ogudaktig;  verlds- 
lig,  — ,  v.  a»  ohelga,  missbruka,  van- 
vörda,  -eness,  S.  ogudaktighet,  gud- 
löshet.     -ity,  s.  gudlöshet. 

Profess,  v,  a,  bekänna;  offentligen 
undervisa  ;  utöfva ;  försäkra ;  pSstä. 
-,  V.  n.  aflägga  klosterlöfte,  -ion, 
8.  bekännelse;  afläggande  (af  kloster- 
löfte); profession.  — ional,  C8.  som 
tillhör  ens  kall.  — Or ,  5.  professor ; 
bekännare.  -Orsllip,  5.  en  professors 
syssla.  [erbjuda;  föreslS. 

Proffer,   S.  tillbud;   försök.     -,  V.  a. 

PrOficien||cy,  5.  framsteg;  fortgSng. 
—t,  5.  som  gör  framsteg;  konstnär, 
mästare. 

ProflCHOnS,  a.  fördelaktig. 

Profile,  S.  sidoSsigt,  profil. 

Profit,  5.  vinst,  fördel;  inkomst;  fram- 
steg. — ,  V.  a.  gagna,  båta;  befordra 
framsteg.  — ,  V.  n.  draga  nytta  af 
nSgot;  göra  framsteg,  -able,  a.  för- 
delaktig, nyttig,  -ableness,  5.  gag- 
nelighet;  indrägtighet.  — lesS,  a.  icke 
bStande,  utan  vinst. 

Profliga||Cy,  s,  lastbarhet,  bofaktighet. 
—to,  Ö5.  lastfull,  skaralös,  oförskämd. 
-,  5.  liderlig  sälle.  -tenöSS,  5.  last- 
barhet. 

Profluenlice,  S.  fortgSng,  framflytande. 
—t,  (X.  framflytande. 

Profound,  a,  djup;  djupsinnig;  grund- 
lärd;  ödmjuk.  — ,  5.  djup;  afgrund. 
— ,  V,  a.  granska.  — ness,  5.  djup- 
sinnighet. 

Profundity,  5.  djuphet. 

Profaslle,  a.  slösaktig,  öfverflödande. 
-eness,  -ion,  S,  Cfverflöd;  förslöa- 
ning. 

PrOg,  v»  n,  stjäla;  fika  efter;  marodera, 
furagera  (efter  mat). 

Progenjleration,  s.  fortplantning,  -i- 

tor,  3,  stamfader.  — y,  S.  afföda, 
slägt. 
PrOgnOStica||bIe,  a.  som  maiy  kan 
spä  till  förut,  -te,  t;,  a.  förespS. 
-tion,  s.  spådom,  tecken,  -tor,  s, 
spåman. 


308 


Program 


Prophesier 


Program,  S.  program,  bjudnlnjsskrift, 

innehSll. 

Progress,  5.  framsteg,  fraragSng;  för- 
kofran;  Eriksgata.  — ,  V,  71.  skrida 
fram,  gä  framåt.  —iOll,  S.  fortgSng; 
framsteg.  -ivC,  a.  framgSende.  -ivcly, 
ad,  gradvis,  efterhand.  -ivÖHOSS,  .9. 
fortgång,  tillväxt. 

Prohibit,  v,  ».'förbjuda,  förhindra. 
-ion,  $,  förbud.  -Ory,  a.  förbju- 
dande. 

Project,  8.  förslag;  projekt.  -.  V.  a. 
anlägga,  forcslS,  projektera;  kasta  ut. 
1—,  V.  n.  utstS ,  stå  fram;  skjuta  ut; 
hänga  öfver.  — ile,  a.  framSt  kastad. 
— ,  s.  kropp  som  är  satt  i  rörelse; 
kastvapen.  — lOn,  S.  kastning  ;  skjut- 
ning; framstående  del  af  en  byggnad. 
—or,  Sé  förslagsmakare.  — UrO ,  S. 
utstSende  del  af  en  byggnad  ;  utbyggnad. 

Pr0laps||e,  v.  a.  falla  framät.  -ioii, 
s.  fallande  framstupa. 

Prolate,   a.   platt,  flack.     -,  v.  a. 

'    framföra,  utsäga. 

Proleptical,  a.  förutgSende  (sjukdom). 
Proletarian,   a.  gemen,  föraktlig. 
Prolific,   a.   afveisam.     -ation ,  s. 

fruktbarhet;    barnfödelse,     -ness ,  s. 

afvelsarahet.  [lyftighet. 

Prolix,    a.    vidlyftig,      -i ty,   s.  vid- 
PrololJCUtor,    s.    talman,    ordrdrande. 

—glie,  S.  prolog,  företal. 
Prolong,    v.    a.    förlänga;    uppskjuta. 

—ation,  s,  förlängning;  uppskof. 
Prolusion,  S.  förspel,  preludium. 
Prominenljce,    s.    utskjutande;    fram- 

stSende    del;    märkvärdighet,     —t,  a. 

utstSendo,  framskjutande. 
Promiscuous,  a.  sammanblandad. 

Promise,  5.  löfte ;  hopp.  -,  v.  a.  &  n. 

lofva,  utfästa. 

Promiss||ary ,  s.  en  som  fatt  löfte. 

-ion,    s.  löfte.     -Ory,  a.  lofvande. 
—  note,  revers. 

Promontory,  s.  udde,  näs. 

Promotlle,  v.  a.  promovera;  befordra; 
befrämja,  —er,  5.  befordrare,  befräm- 
jare.  -ion,  s.  befordran,  -ive,  a. 
befordi'ande,  befrämjande. 


Prompt,  a.  snar,  hastig;  tillreds.  -> 
payment,  kontant  betalning.  -,  v  a. 
ingifva;  pSminna;  uppmuntra,  reta. 
—er,  s.  sufflör  pä  en  teater;  uppvlg. 
lare.  -itude,  -nesS,  5.  skyndsam, 
het;  redebogenhet.  -uary,  S.  för- 
rSdshus.  — uro ,  8.  ingifvelse,  upp- 
muntring. 

Promulgallte,  v.  a.  offentligen  kun. 
göra.     —tion,  S.  kungörelse. 

Pronator,  s.  muskel  som  drar  flata 
handen  inSt. 

Prone,  a.  fallen  for;  med  ansigtet  emot 
jordäoi ;  sluttande.  — ncSS,  s.  benägen» 
het;  sluttning;  framstupa  läge. 

Prong,  5.  gaffel;  tjufva;  skälm.  -Öd, 
a,  gaffelformig. 

Pronominal,  a.  tillhörig  ett  pronomen. 

Pronoun,  s.  T.  pronomen,  -ce,  v.  a. 
uttala;  föredraga.  — ,  V.  n.  döma; 
tala  dristigt.     — ,  S.  kungörelse. 

Pronunciati]|on,  s.  uttal;  afkunnande 
(af  en  dom);  utförsgäfvor.  — Vö,  a» 
djerft  och  pSfluget  dömande. 

Proof,  8,  prof,  försök;  skäl;  täthet; 
korrektur,  profark.  — ,  a.  ogenom- 
tränglig, skottfri ;  proberad ;  obeveklig, 
—less ,  a.  som  icke  häller  profvet, 
—sheet,  s.  profark,  revidersark. 

Prop,  5.  stöd,  pSle,  stötta.  -,  V.  a, 
stöda,  to  —  a  vine,  staka  en  vin- 
ranka. 

Propagallte,  v.  a.  fortplanta;  utvidga. 
-,  v.  n.  tillväxa,  -tion,  s.  fort- 
plantning ;  utvidgning. 

Propel,  v.  a.  fortdrifva,  fortskynda. 

Propenljd,  v.  n.  vara  fallen  för.  -deii* 
Cy,  5.  benägenhet;  böjelse;  öfvervä» 
gande.  — Se,  a.  fallen  för.,  benägen 
till.     -Sity,  8,  benägenhet,  fallenhet. 

Proper,  a.  egen;  enskild;  tjenlig; 
vacker;  snygg;  anständig,  —'judge, 
behörig  domare.  —  owner,  rätt  egare. 
-ly,  ad.  egentligen.  — nesS,  s.  skick- 
lighet, tjenlighet;  ansenlighet.  -ty, 
S,  egande  rätt ;  egendom ;  egenskap ; 
tillbehör,  redskap.  — ty-man,  s.  gar- 
derobsmästare, —ty -tax  5  s.  grund- 
skatt. 

Prophejlcy,  S,  profetia.  sp2doin.  ^hlQXf 


Prophesy 

8,  profet,  -sy,  V.  a.  (S:  71.  profetera ; 
spä;  T,  predika. 

Prophet,  S.  profet,  spSman.  -CSS, 
s.  profetissa,  sierska.  — ical,  a.  pro- 
fetisk.    ~ize,  v.  a.  profetera. 

.Prophylactic,  -al,  a,  forebyggande. 
—  remedy,  preservativ. 

Propiwquity,  s,  grannskap ;  slägtskap. 

Propitijjable,  a.  försonlig,    -ate,  v. 

a.  försona,  blidka,  -ation,  S.  för- 
soning, försoningsoffer.  -atOl',  S.  för- 
sonare,  — atory,  a.  försonande.  — , 
S,  nSdastolen.  -CUS,  a.  blid,  nådig, 
gynnande.  — OUSness,  s,  godhet,  mild- 

Propolis,  5.  stoppvax.  [het. 

Proponent,  S.  en  som  föreslSr  nSgot. 

Proportion,  S.  förhSllande;  likformig, 
het;  regel;  andel;  mSn.  — ,  V.  a. 
jemka,  rikta,  proportionera-  —able, 
a.  passande,  likformig,  —ably,  ad. 
jemförelsevis.  —al,  a,  (to)  i  för- 
hallande till.  -ality,  S,  likmätighet, 
lika  förhällande.  — ato,  a,  propor- 
tionerad.     — ,  V.    a.   inrätta,    ställa, 

''  passa. 

PrOpOSlIal,  8.  förslag,  anbud.  -6,  V. 
a.  proponera,  föreslS.  -,  V.  n.  till- 
bjuda,  to  —  to  one's  self,  föresätta  sig 
nSgot.  — ition,  a,  förslag,  anbud; 
sats.  — itional,  a.  såsom  sats  an- 
sedd. -  [frSga)  etc. 

Propound,  v.  a.  föreslS,  framställa  (en 

Proprielltary,  a.  tillhörande  säsom 
rätt  egare.  — tOr,  8.  egare,  egendoms- 
herre,  delegare,  —ty,  S,  egentlighet; 
skicklighet,  anständighet. 

Propugn,  v.  a,  förfäkta,  -ation,  *. 

försvar,     —er,  *.  förfäktare. 

Propulsion,  S.  fortdrifvande. 

Pro  re,  s,  fören,  förstäfven  af  ett  skepp. 

Prorojlgation  ,  S.  förlängande ;  parla- 
mentets uppskjutande.  — gue,  v.  a. 
draga  ut  pä  tiden  med;  uppskjuta; 
upphöra  pä  en  tid. 

Proruption,  s.  utbrytande. 

Prosaic,  PrOSal,  a.  prosaisk,  obunden. 

PrOSCriybe,  v.  a.  förklara  för  biltog, 
landsförvisa ;  förbjuda.  — pt,  s.  &  a. 
biltcgj  landsförvist.  — ptiou,  5.  lands- 
förvisning: bannlysning. 


Protestation       309 

Prose,  8.  prosa,  obunden  stil.  -,  V.  71, 
prata  drafvel. 

PrOSeCUJIte,  v.  a.  fortsätta;  lagfora, 
förfölja  inför  domstolen.  — tiOU ,  s, 
förföljande ;  lagsökning ,  anklagelse. 
—tor,  s.  en  som  fortsätter ;  lagsökare, 
anklagare. 

PrOSely||te,  s.  proselyt.  -,  v.  a.  göra 
proselyter.  — tism,  s,  begär  att  göra 
proselyter.  — tize,  V.  a.  omvända. 
— ,  V,  71,  göra  proselyter. 

PrOSeminatiOn ,  S,  fortplantning  ge- 
nom frön. 

PrOSer,  S,  tråkig  talare;  prosaist. 

PrOSOdyian,  s.  en  som  väl  känner  pro- 
sodien.  — ical,  s,  prosodisk,  — y,  8, 
prosodi,  uttalslära. 

Prospect,  s.  utseende,  utsigt ;  ändamål ; 
öfversigt;  landskapsstycke;  hopp;  pro- 
spekter,  — IvO,  a,  seende  framåt. 
—  glass,  tub,  kikare. 

Prosper,  v.  n.  trifvas,  lyckas.  -,  V.' 
a,  befrämja,  -i ty,  5.  välgång,  lycka; 
framgång.  — OUS,  S.  lycklig,  lycko- 
sam; gynnande.     -OUSneSS,  8,  väl- 

PrOSpicience,  S.  förutseende,      (måga. 

Prostate,  s.   T,  sädeskörtel. 

PrOStitu||te,  a.  gemen;  liderlig;  äre- 
lös. — ,  S.  sköka ,  liderligt  qvinnfolk. 
— ,  i?,  a.  förföra;  hålla  fal;  missbruka. 
—tion,  S,  horeri;  liderlighet;  missbruk. 

PrOStra||te,  a.  lagd  framstupa  på  jor. 
den;  utsträckt.  — ,  V,  a.  nedkasta. 
-tion,  8,  nedkastning,  knäfall;  ned- 
slagenhet. 

Protect,  v,  a,  beskydda,  försvara,  -ion, 
5.  beskydd,  hägn.  — ivO,  a.  skyddande. 
— or,  S,  skyddsherre;  riksföreståndare. 
— Orate,  S,  en  riksföreståndares  sty- 
relse. — Orship,  8,  protektors  embete; 
föreståndareskap. 

Protend,  v.  a.  framsträcka. 

Protervity,  S,  oförskämdhet,  näsvishet. 

Protest,  8.  protest ;  offentlig  motsägelse. 
— ,  V.  a,  &  71,  bedyra,  försäkra;  pro- 
testera, bestrida  ;  bevisa ;  åberopa  som 
vittne.  — ant,  a.  protestantisk.  — , 
S,  protestant.  -antism ,  8,  prote- 
stantisk lära.  -ation,  3.  bedyrande; 
irrotcst. 


310       Protonotary 

PrOtOllnOtary,  S.  pi-ötonotarie.  -COI5 
S.  protokoll ;  utkast  till  en  skrift. 
-plast,  s.  urbilden,  -type,  s.  mo- 
dell,  original. 

Protract,  V,  a.  uppskjuta,  förlänga. 
—ion,  s.  förlängande.  — ive,  a.  upp- 
skjutande. 

Protrnllde,  v,  a,  framstöta.    -,  v.  n, 

framtränga.     -Sion,  S,  framstötande. 

Protuberllance,  s.  svulst,   -ant,  a. 

utstående,  —ate,  V.  n.  svullna,  höja 
sig.     -OUS,  a.  utstSende;   T.  knölig. 

Proud,  a.  högfärdig,  stolt;  dristig;  för- 
maten;  prunkande.    —  fiesll,  svallkött. 

Prove  ,  v,  a.  bevisa ;  probera  ,  pröfva  ; 
erfara.  — ,  V.  71.  bevi:',a  sig,  blifva; 
fresta  pS ;  slä  ut.    -able,  a.  bevislig. 

Provedllitor,  -ore,  s.  leverantör. 

Provender,  s.  foder,  fmage. 

Proverb,  s.  ordsprSk.  -,  v.  n.  nyttja' 
ordsprSk.  — ial,  a.  hörande  till  ord- 
sprSk;  allmän.  -lally,  ad,  ord- 
språksvis. 

Providlle,  v,  a.  njrutse;  (of,  withj 
förse, besörja,  skaffa;  betinga;  f  against J 
förebygga.  — ,  V.  n.  akta  sig;  sörja 
för  något,  jorovided  that,  så  vida,  med 
det  vilkor.  — Cnce,  s.  Försyn;  om- 
tanke; sparsamhet.  — ent,  a,  försig- 
tig.  -dential,  a.  kommande  af  Guds 
försyn.  -entness,  s.  försigtighet. 
—er,  S.  inköpare;  leverantör. 

Pr0vinC]|e,  s.  provins,  landskap,  län; 
syssla,  åliggande.  — lal,  a.  landskaps-; 
inhemsk ;  ohyfsad.  — ,  s.  provincial ; 
landskapsbo.  -ialisni ,  s.  talesätt  i 
en  provins. 

Provine,  v.  a.  fortplanta  vinstockar 
genom  afläggningar. 

PrOVislliOn,  s.  proviant,  lifsmedel,  för- 
råd ;  försorg;  förberedelse;  ayfvode. 
-ional,  a.  tills  vidare;  vilkorlig; 
provisionel.  — Or,  s.  skaffare;  provi- 
sor.  — Ory,  a.  försorg  tillhörig,  vil- 
korlig. 

Pr0V0Cati||0n,  s  retelse,  anmaning. 
-ve,  a.  retande.    -,  s.  retningsmedel. 

Provoke,  v.  a.  förtreta;  befordra; 
uppväcka;  vädja,  -niont,  S.  förbitt- 
ring .  utfordring ;   befordran. 


Publication 

Provost,  5.  chef;  underdomare;  profoss. 

-marshal,  s.  generalprofoss.  -sliip, 

s.  profoss-syssla. 
Pro  VT,  5.  fören,  förstäfven  (pS  skepp). 
Prow,  a.  tapper.     -esS,  S.  tapperhet. 
Prowl,  V,  a.  plundra.    -,  v.  n.  gå  ut 

på  ref. 
PrOxim||ate,  a,  närmast,   omedelbar. 

— ity,  5^  grannskap ;  skyldskap. 
Proxy,  5.  fullmakt;  fullmäktig,    depu- 
terad. 
Prudj|ej  S.  fruntimmer  som  ställer  sig 

sédig  och  ärbar,    -ence,  5.  försigtig. 

hét,  klokhet,    -ent,  a,  försigtig,  om- 

täriksam.       -ential,     a.    förståndig. 

-entiality,    s.   omhugsan,    klokhet. 

-ery,  S.  skenhelighet,  pryderi,   -isll, 

a,  skenhelig;  tillgjord. 
Prune,  s.  plommon,  sviskon. 
Prune,  v.  a.  qvista,   putsa  (träd). 

V.  n.  snygga  sig. 
Prunel,  s.  brunell   (en  sort  plommon). 
PrnniferOUS,  a.  som  bär  plommon. 

Pruningllhook,  -knife,  s.  trädgårds. 

knif.  (klSdig. 

Prurlijeiit,  a.  l^liande.    -ginons,  a. 
Prussian,  a.  preussisk.     -  Hue,  ber- 

linerblått. 
Pry,   v.  n.  titta,   noga    be3e;    *  (into) 

snoka,  ransaka.  — ingly,  ad!,  tilltagsen. 
Psalm,  s.  psalm,     -book,  s.  psalm. 

bok,  psaltare.     — ist,    S.  psalmförfat. 

tare,  -ody,  s.  psalmton.  -Ography, 

S.  psalmers  författande. 
Psalter,  s.  psaltare,  psalmbok,    -y,  ö. 

hackbräde  (musikinstr.). 
PseudllapOStle,   s.   en   falsk    sposteU 

-OlOgy,  S,  falsk  lära. 
Psliaw,  i.  fy!  lappril 
PsOr|]a,  S.  skabb.;  -iC,  a.  skabbig. 
Psychology,   5.  läran  om  menniskans 
Ptarmigan,  s.  snöripa.  [yäi. 

Ptisan,  S.  kornvatten. 

Puberty,  s.  manbarhet. 

Pubescenjlce,  S.  mogen  Slder;  manbar- 
het.    —t,  a.  giftvuxen,  manbar. 

Public,  a.  allmän,  offentlig.  -,  S, 
publiken,  allmänheten;  krog.  —  JiOUSe, 
värdshus,  —an,  s.  tullnär;  gästgifvare, 
krugare.     -ation,  s.   oGentlisgoreli^t , 


Publicity 


Puncheon 


311 


kungörelse;  utgifvande  (af  en  bok  etc.). 

-ity,  9,  offentlighet. 
Publish,  V.  a.  förkunna;  utgifva.   -er, 

s.  kungorare ;  utgifvare  af  en  hok,  for- 
Puce,  a.  mörkbrun.  [läggare. 

Puceron,  S.  bladsput,  blading. 
Pack,  8,  rä,  tomtgubbe,    -ball,  -flst, 

s,  boflst. 
Pucker,  a.  oordning;   skrynklig  kläd- 

ning;  veck,    — ,  v,  (t.  vecka. 
Pucket,  s.  lofmasknäste.  [väsnas. 

Pudder,   S.  tumult,   larm.     ~,  V.  w. 
Pudding,  S,   pudding;    korf;    tarm  af 

ett  djur ;  fallvalk.    -grass,  5.  poleja. 

-headed,  o.  töipaktig.    -pie,  s. 

köttpastej. 
Puddjjio,  5.  vattenpuss.  -,  v,  a.  smutsa ; 

grumla.    — ,  V.  n.  plaska  i  orenligheten. 

— ly,  a.  oren,  smutsig. 
Puddning,  s,  T.  ankar-röring. 
Pudyenda,  s.  blygd,  födslodelar.    -ICl- 

OUS,  a.  kysk.    -Icity,  5.  blygsamhet. 
Puds,  5.  pl,  vida  ärmar. 
Pueril||e,  a,  barnslig,     -ity,  *.  barn- 

dom,  barnsligt  väsende. 
Puerperal,  a.  angSende  barnsäng.     - 

fever,  bamsängsfeber. 
Puff,  5.   pust,   väderstöt;'  puderqvast; 

skryt;   röksvamp.      — ,   v.  n,   svälla; 

pösa   ut   kindbenen.     — ,  V.  G,,   pusta 

pä ;  blSsa  upp ;  puffa,     -ball,  s.  bo- 

fist,  röksvamp,     —er,  S,  storskrytare. 

-paste,  s,  bladbakelse,    -y,  a.  upp- 

blast,  svullen. 
Pug,  6,  mopa;  liten  aps.     -nose,  8, 

k  ull  rig  näsa. 
Pugh,  i.  fy! 
Pugil,  s,  slagskämpe,     -isitt,  S,  box- 

ning.     — ist,  S.  boxare. 
Pugliaci||OUS,    a.    stridig,    stridsam. 

—ty,  5.  stridighet. 
Puisne,  a.  yngra,  nyare,  senare. 
Puissanjice,  S.  makt;  välde;  rike.    -t, 

a.  stark,  mäktig,  väldig. 
Puke,  S,  kräkmedel;  uppkastning.     — , 

V.  n,  kräkas;  äckla. 
Pulchritude,  s,  skönhet,  fägring. 
Fule,    v.  n,    pipa    (som    fågelungar); 

j;imra  sig. 
Pullcose,  a,  full  med  loppor. 


Pull ,  8»  ryckning ,  dragning ;  strid. 
— ,  V,  a,  draga,  rycka;  plocka.  — , 
V.  n.  T.  ro.  to  -  down,  rifva  ned ; 
neds-törta.  to  —  up  a  good  heai% 
fatta  mod.  —  way  !  ro  friskt !  -back, 
5.  hinder;  olycka.  (flicka. 

Pullet,    8.    ung    hona;    Qäderfä;    ung 

Pulley,  s,  block,  trissa.  -dOOr,  8. 
falldörr,  fallucka. 

Pullulate,  v.  n,  knoppas,  spricka  ut. 

Palmon||arious,  a.  lungsiktig,  -ary, 

a.  lungorna  tillhörig.     — ,  8.  lungört. 

— ic,  a.  horande  till  lungorna;  lung* 

siktig. 
Pulp,   8,    köttet,    det   sattfiilla   innan* 

mätet    (i    frukt).       — OUS,    a.    mjuk; 

köttig.    -OnsuesS,  S.  köttighet,    -y« 

a.  köttig. 
Pnlpit,  8.  kateder,  prediksiol;  pulpet. 
Puls||ation,   s.    klappning,    p.ickning; 

pulsslag.    — e,  8,  puls ;  slag ;  skidfrukt. 

—lon,  8»  drifvande,  stötning. 

Pultaceons,  a,  grötaktig. 

Pulverljable,  a.  som  kan  pulveriseras. 
-ization,  s.  pulverisering.  -ize, 
V.  a.  pulverisera,  sönderstöta  till  pui* 
ver.     -ulence,  s,  dammighet. 

Pulvil,  8.  luktpulver.  -,  v,  a,  parfy. 
mera. 

Pnmice,  Pummy,  s.  pimpsten. 

Pump,  5.  pump.  pumps y  pL  lätta 
skor.     — ,  V,  a.  pumpa  (vatten);  lura, 

-brake,  -break,  s,  brunns  vipp. 

—cistern,  s,  iSda  pi  en  kedjepump. 

-dale,   -vale,   s.   T,    pumpsot. 
-handle,  s.  pumpsvängei.    -nails, 

8,  pL  T.   halftums    spik.     -tail ,  8, 

pumpstSng.     —water,  8,  pumpvatten. 
PumpiOn,  8.  kurbits. 
Fumy,  ö.  hälig,  pimpstenartad. 
Pun,  8,  ordlek.     -,  v.  W.  skämta;  rida 

pä   ord.     — ,   V.    a.   öfvertala   genom 

ordlek. 
Punch,  8.  punsch ;  en  narr  i  niarionett» 

spel;  en  kort  och  tjock  menniska;  stöt^ 

slag ;  mejsel ;  grafstickel ;  pryl ;  T.  pa. 

tris.     — ,  Vo  a,    borra;  knuffa;  punsa 

(hSl  i  nSgot).     -bowl,  5.  punschbäl. 

—eon,  S,   pryl;   huggborr;  punsjern; 

wyntstainp;  vinfat  som  l^Sller  84  gal. 


312 


Puncher 


lons.  -er^^.  pryl;  punsjern.  r-ladlO^ 
5.  punsch^ef. 

Punchinello,  S.  harlekin. 

Punctuated,  a,  sammandragen  i  en 
punkt;  punkterad,  — ilio,  s.  sträng 
grannlagenhet ;  punktlighet  i  småsaker ; 
lappri.  — lliOUS,  a.  snarsticken,  grann- 
laga;  punktlig,  -iliousness,  s,  nog- 
grannhet i  smSsaker;  finkänslighet. 
-ual,  a,  ordentlig,  punktlig,  -ua- 
lity,    5.    ordentlighet,    noggrannhet. 

-ualness,  s,  punktlighet,  -nation, 

S.  punktering,  -uate,  V»  a.  pricka, 
punktera.  — urc,  5.  prick,  häl  (med 
en  fin  udd). 

Pundle,  s.  tjock  qvinna. 

Pungen||cy,  5.  stickning;  skarphet.  -t, 
a.  skarp,  bitande;  smärtsam. 

Pnnice,  S.  vägglus,  -lons,  a.  purpur- 
färgad. 

Punish,  v,  a.  straffa,  -able,  a.  straffbar. 
-ableness,  S,  straffbarhet.  -ine^it, 
*.  straff,  bestraffning. 

Punit||ion,  s.  afsUaffande.  ~ive,  -ory, 

a.  straffande. 

Punster,  S,  ordryttare. 

Punt,  8.  T,  däck;  flottbro.  -,  V.  a. 
punktera  (i  spel). 

Puuy,  a.  liten,  späd,  spenslig;  ringa. 
— ,  5.  oerfaren  menniska. 

Pup,  V.  n.  valpa. 

Pupa,  s.  puppa,  larf. 

Pupil ,  s.  pupill ;  ögo;isten ;  lärgosse. 
-age,  S.  minderSrighet;  läroSr.  -ary, 
a.  hörande  till  en  omyndig. 

Puppet,  s.  docka,  marionett;  narr. 
-man,  -spelare,  s,  marionettspe- 
lare.  — sllOlV,  5.  dockspel,  marionett- 
spel, [v,  n.  valpa. 

Puppy,  s.  valp;  narr,  näsvis  fjäsk.     — , 

Pur,  s.  sakta  murrning,  — ,  V.  n. 
sakta   murra. 

Purblind,  a.  kortsynt. 

Purchase,  s.  köp;  tillhandlad  vara; 
handelspris;  Srlig  afkastning  af  fast 
egendom ;  fotfäste ;  T.  vindspel.  — , 
V.  a.  köpa,  tillhandla,  sig;  (outj  för- 
sona, -money,  s.  köpskiiiing.  -r, 
s.  köpare. 

Pure,   a.    len;  klar;  obemängd;  oskyl- 


Purse 

dig;  obefiäckad;  idel,  bara,  -ECSS, 
5.  renhet;  oskuld. 

Parfle,  S,  broderi;  kant  pl  en  bor- 
dering.     — ,  v»  a.  sticka,  virka. 

PurgliatiOn ,  5.  purgering,  rening;  T. 
sofring.  -ative,  a,  purgerande,  re- 
nande.  -,  s,  purger-medel.  -atory, 
S.  skärselden.  -O  5  5.  purgermedel, 
afförande  medel.  —,  v,  a,  purgera, 
rena.  -,  v.  n,  blifva  ren ;  hafva  diarré. 
— inj^,  s.  rening. 

Puri||fication,  s.  rening,    -ficative, 

a,  renande.  — ficatory,  a.  rensande. 
— ,  S.  kalkduk.'  — fier,  s.  renare, 
luttrare.  —fy.  V,  a,  rena ;  rättfärdiga. 
-,  V.  W.  blifva  ren.  -sm,  s.  tiilgjord 
renhet  i  ett  spräk.  — st,  5.  som  af- 
fekterar öfverdrifven,  renhet  I  ett  sprSk. 
—tan,  5.  puritan;  *  pietist,  -tani- 
cal,  a.  puritansk,  -tanism,  s. 
puritanernas  religionslära.  —ty,  S, 
renhet;  oskuld;  kyskhet. 

Puri,  S.  udd  pä  en  spets;  malörtdricka ; 
porlande.  — ,  V.  a.  besätta  med  frans 
eller  spets;  sticka.  — ,  V,  n,  porla, 
susa  (säsom  rinnande  vatten). 

Purlin,  5.  tvärbjelke. 

Purloin,  v.  a.  snatta,  försnilla,  -er, 
5.  tjuf,  snattare.         [skog;   T,  intägt. 

Purine,    S,    omräde,    grannskap;    stor 

Purple,  5.  purpur,  purpurfärg;  purpur, 
färgadt  tyg.  purjples  ,  jpl.  fläckfeber, 
skarlakansfeber.  — ,  a.  purpurfärgad, 
purpurröd.  — ,  ?).  €C,  purpra,  färga 
purpurröd.     — fisll,    S.    purpursnäcka. 

-flower,  $.  hyacint,    -royal,  a. 

högt  purpurfärgad.    -velvet-flower, 

S.  tusenskön.    -lYOrt,  5.  röd  vuplin^ 
Purplisll,  a.  stötande  i  purpurfärg. 
Purport,  5.   afsigt;  innehåll;  mening. 

— ,  V,  n.  irmehalla,  innebära. 
Purpose,  S.  afsigt,  föresats ;  saken,    on 

-,    uppsStligen.      to   no   -,   fSfängt. 

— ,  v.  n,  &  et.    ärna,    ämna,  besluta. 

—less,    S.    förgäfves.     -ly ,  «.    upp. 

sStligen;  med. flit. 
Purprise,  5.  intägt;  inhägnad. 
Purr,  s.  strandpipare. 
Purse,  s.  penningpung,  börs;  penningar,^ 

förmögenhet.     -,  V.  a.  (upj  stoppa  i' 


Pursebearer 

pungen;   rynka  (pannan),     -bearer, 

8.  skattmästare.    — CUtter,  s.  fickhug- 

gare.     — r,  S,  kassör;  skeppsskrifvare. 
PursinCSS,  S.  trSngbröstighet. 
Furslain,  s.  portlaka. 
Pursualjble,    a.    som    kan    fullföljas. 

-nce,    S,    fortsättande,    fullföljande. 

in  —  of,   i   f^Ije   af.     -Ht^    a,   lik- 

mätig.     -  to,  i  följe  af. 
Pursue,  v,  a.  följa,  jaga  efter;  cfLtr- 

sträfva;  fortsätta.      — ,  t;.  «.  fortiara. 
Pursuit,  8.   förföljelse;  eftersträfvande ; 

enträgenhet;  bana. 

Pursuivant,  s.  ötatsbSd. 

Parsy,  a.  dast;  andtruten. 

Purteuance,  s,  Ullbehör ;  tarmarne  af 
ett  djur.  [a.  varig. 

Puruleujjcy,  S,  varighet,  materie.    -t, 

Purvey,  v,  a.  anskaffa,  förse  med.  -, 
V.  n.  sörja.  ~ance,  S,  anskaffande; 
förräd  pä  lifsmedel.  -Or,  s,  inköpare ; 
proviantmästaré. 

Purview,  s.  den  befallande  delen  af 
en  parlamentsakt. 

Pus,  S.  var  i  sSr. 

Push,  S.  stöt;  sträfvande;  nödtvSng; 
afgörande  tidpunkt.  — ,  V.  a,  stöta, 
skuffa;  drifva;  angripa;  fortskynda. 
-bolt,  $,^  skufregel.  -iug,  a.  liflig, 
rask.     -pin,  s.  ett  slags  barnlek  med 

Push,  s.  hetblomma.  (knappnålar. 

PnsillanilU  ||  ity  ,  S.  klenmodighet. 
— OUS,  a.  klenmodig,  försagd. 

Puss,  S.  kisse,  pus  (smekord  åt  en  katt) ; 

Pustule,  s.  bläsa,  finne.  (hare. 

Put,  8.  fall ;  händelse ;  enfaldig  stackare ; 
ett  slags  kortspel.  --,  V.  a,  &  71. 
sätta;  ställa;  lägga;  nyttja;  förorsaka; 
anförtro ;  gro ;  röra  sig ;  styra.  —  the 
case ,  om  so  skulle  hända,  to  —  a 
horse  in,  dressera  en  häst.  to  - 
hacJc,  draga  tillbaka.  tO  —  hy,  lägga 
afsides ;  afvända,  parera,  to  —  downy 
nedsätta ,  undertrycka ,  forödmjuka ; 
upphäfva.  to  —  forth,  knoppas, 
skjuta  skott;  frambringa;  utsträcka; 
använda,  to  —  forward,  drifva  pS ; 
befordra,  to  -  in,  inflicka;  klandra. 
to  —  in  for,  anhSlla  om  (en  syssla). 
to  -  in  mindt  päminna,  erinra,     to 


Pyrotechnic       313 

-  off,  bortlägga;  afsätta,  uppskjuta. 
to  —  on,  antaga,  anlägga  (en  drägt); 
pSiägga ;  »hasta,  skynda  sig.  to  —  OUt, 
utställa ;  sätta  ut  (pä  ränta) ;  utsläcka  ; 
utgifva ;  hissa  (en  flagg),  to  —  (out) 
to  sea,  sticka  ut  till  sjös.  to  —  over, 
transportera,  to  —  to,  bifoga,  to  — 
to  death,  afrätta,  döda.  to  —  up, 
uppställa ;  slä  upp ;  samla ;  dölja ;  göra 
(en  bön),  to  —  up  a  hare,  drifva 
upp  ea  hare.  to  —  up  at,  taga  in 
pä.  to  ~  up  with  an  affront, 
smälta  en  skymf.  to  —  up  the 
sword,    sticka   svärdet   i  skidan,     to 

-  up  to  sale,  utbjuda  ell.  sätta  till 
salu.  to  ^  up  with,  tSla,  fördroga. 
to  -  upon  one,  bedraga  en. 

Putative,  a,  förment. 

Putid,  a,  stinkande,  nedrig,  -ness, 
S.  skändlighet,  oanständighet. 

Putlog,  s,  T,  stylta,  ställningsträd  för 

Putoff,  5.  undfiykt.  [murare. 

PutrelJdinOUS,  a.  stinkande,  rutten. 
-faction,  S,  röta,  förruttnelse,  -fac- 
tive,  a,  rotande;  förruttnande,  -fy, 
V.  a.  röta.  -,  V.  Ql.  förruttna,  murkna. 
-SCence,  s.  ruttning,  förruttnelse. 
-scent,  a,  ruttnande. 

Putrid,  a.  rutten,  härrörande  af  röta. 

-  fever,  rötfeber.     -nesS,  8.  röta. 
Putting,  8,  sättning,    -stone,  8,  afyi. 

sare  utanför  portar;  lyftsten. 
PuttOCk,  8,  glada. 
Putty,  s.  kitt.    -,  v.  a.  glasera ;  kitta. 
Puzzle,    s.    gata;    bryderi;    förvirring. 

— ,  V.  a.  förvirra;  bry.     — ,  v.  n.  vara 
Pye,  8,  skata,  (tankspridd. 

Pygmllean,' a.    dvergaktig;    smäväxt. 

-y,  8.  dverg, 'pyssling. 
Pylorus,  8,  T.  högra  magmunnen. 
Pyramid,  S,  pyramid,     -al,  a.  pyra. 
Pyre,  s,  bäl.  [midformig. 

Pyretyic,  s,  feberdrifvande  medel.  -OlO- 

gYj  8,  läran  om  febrar. 

Pyri||form,  a.  päronformig.  -tace- 
OUS,  a.  klsaktig,  kisblandad.  -es, 
8.  svafvelkis;  fyrsten. 

PyrOllmancy,  *.  spädom  medelst  eld, 
-meter,  S,  eldmätare,  -pe,  «.  ädel 
granat,     -teclinic,  a.   hörande   till, 


314      Pyrotechnics 

fyrverkerikonsteno  -techniCS,  S.  pi, 
-techny,  s.  fyrverkerikonst,  -tic^ 
S,  frätmedel. 

FyrrlliC,  5.  vapendans. 

Pythagorean,  a,  pytagoreisk.  -  table, 

multiplikationstafia, 
FyXj  s,  nakterhuset,  der  kompassen  stSr ; 
oblatask  (h^vari  hostian  förvaras). 


Qual),  9.  lake  (flsk). 

Quack,  S,  qvacksalfvare ;  dSlig  läkare. 

— ,  V.  71,  skrika  som  änder  ell.  korpar ; 

skräfla;  qvacksalfva.    — ©ry?  ^-  Qvack- 

salveri.     -ing,  5.  skryt,     -isll,  a. 

skräflande.     —ISKl,   S,   qvacksalfvcri. 

— salver,  S.  qvacksalfvare. 

ijuadrajlgenary,  a,  fyratioäi-ig.  -ge- 
ne,' S,  art  pSfvelig  aflat.  -gesima, 
S.  första  söndagen  i  fastan,  —gesi- 
mal,  a.  som  hör  till  fastlagen,  -ngle, 
8.  fyrkant,  -ngular,  a.  fyrhörnig. 
— nt,  S,  Qärdedel  (i  synnerhet  af  en 
cirkel);  qvadrant.  -te,  S,  fyrkant; 
boktryckeriqvadrat.  — ,  a.  fyrkantig; 
passande?^—,  V.  71.  passa  (tillsariimans). 
-tie,  a,  fyrkantig,  -ture,  S,  qva- 
dratur;  förvandling  till  fyrkant;  T, 
första  eller  sista  qvarteret  af  ny  eller 
nedan. 

Quadrjlennial,  a.  som  varar  i  fyra 
Sr,  som  sker  hvart  fjärde  år.  — ible, 
a.  som  kan  bildas  till  fyrkant.  — ifid^ 
a,  fyrklufven.    -llateral^  a.  fyrsidig. 

-ilateralne&s,  s.  fyrddighet.  -ille, 

S,  T,  qvadrilj.  -Ipartitc,  71,  fyr- 
delad.  -Hped,  a,  fyrfotad.  -,  S, 
fyrfotadt  djur.  -lipedal,  a.  fyrfotad. 
-Upie,  a.  fyrdubbel.  -Hplicate, 
V,  a,  fyrdubbla. 
Qwaif,  v.  a,  &  qi,  dricka  mycket,  -er, 
s.  fyllhund.  [S.  träsk,  dybotten. 

Q«aj2;iigy,  a.  dyig,  sumpig.    -mirOj 

Quail,  5.  vaktel.     -,  V,  a.    göra    lör- 
sagd,    undertrycka.      -*,    V.  n.    blifva 
nedslagen;     dSna ;    .m,lnskas;     löpna. 
•pipe,  «.■  vakteipipa.; 


Quarter-rails 

Quaint,  a,  konstig;  ovanlig;  nätt;  säll 
sam;  tillgjord.  -nOSS,  S,  artighet, 
sällsarahet. 

Qujlk||e,  S,  darrnrng,  skälfning.  -,  V,  O, 
darra,  skälfva,  bäfva,  skakaso  — CFj 
S,  qväkare  (religionssekt).  -©risiUj 
S,  qväkeri.  —ing,  5.  darrning,  bäfvau. 
-ing-graSS,  S,  darrgräs. 

QualillficatiOn,  S,  beskaffenhet,  skick, 
lighet,  duglighet ;  förminskning,  —fler, 
S,  storpratare.  —fy,  V.  a.  bestämma; 
mildra;  .sätta  i  stånd,  to  —  one's 
selfy  taga  namn  af  nSgot ;  äfv.  aflägga 
eden  (för  att  bekläda  en  tjenst).  -ty, 
$.  egenskap,  lynne ;  stånd,  förnämt  folk. 

Qualm,  5.  svimning,  däning.  vanmakt. 
— ish,  a.  svimmande. 

Quandary,  5.  tvifvelsmål;  villrådighet. 

Quant||itative,  -itive,  a.  af  en  visa 

storlek.  — ity,  s.  myckenhet,  storlek; 
del;  T,  stafvelsers  ljudvigt.  -Tam, 
S,  mängd,  belopp. 

Quarantine,  s,  qvarantän. 

Quarrel,  S.  glasruta ;  pil  med  fyrkantig 
hufvud ;  gräl ;  täflan.  -,  V,  n,  träta» 
-ler,  S,  grälmakare.  -lOUS,  a,  trät- 
girig.     -some,  a.  grälig. 

Quarry,  S,  ruta;  pil  med  fyrkantigt 
hufvud;  stenbrott;  fågel  spänd  af  rof- 
fåglar.  -,  V,  a,  bryta  sten.  -man, 
$.  stengräfvare. 

Quart,  S,  fjärdedel,  qvart  (vinmStt, 
V4  gallon),  -an,  a,  som  varar  fyra 
dagar.     — ,  S.  Qärdedagsfrossa. 

Quarter,  S,  fjärdedel,  qvarter;  hemvist; 
ort;  pardon;  Qärdedels  timme;  qvartal; 
sädesmått  af  8  strukna  bushels ;  fram- 
delen  pä  en  häst ;  fält  i  en  vapensköld. 
— ,  V,  a,  dela  i.  fyra  delar;  stegla;  in- 
qvartera;  T,  tillägga  (till  ett  vapen); 
föra  i  vapen,  -age,  S,  qvartalslön. 
-ClotllS,  S,  pl.  skanskläden,  -day» 
S.  qvartalsdag,  fardag.  -deck,  5. 
skans,  halfdäck.  -gallery,  S,  T. 
sidgalleri.  -gunuer,  s.  konstapels- 
mat.  — ly,  a,  som  sker  qvartalsvis. 
-,  ad.  qvartalsvis.  -master,  5. 
qvartermästare ;  pumpmästare  på  skepp. 
-piece ,  *.  fyrkantigt  stycke  träd 
(timmerm.).    -I»nlS,  S,  pl.JC.  relingar 


Quartsessions 

pS  babk  och  skans,     -sessions,  S, 

jpL  tingsdagar  hvart  Qardedels.  S^r  (i 
provinserna),  -stalf,  S.  päk,  st^ds- 
klubba,  -wind,  «.  sidvind,  back- 
stagsvind.  [format ;  bok  in  4to. 

QuartllcttO,  S.  qvartett.    -O5  S,  qvart- 

(Juarz,  5.  q  varts  (en  bergart). 

<^uasli^  d.  ett  slags  pumpa.  -,  V.  a. 
krossa ,  sönderbräcka ;  u^derkufva, 
qväfya.     — ,  V.  W.  sqvalpaT 

Quassia,  S,  bitterholtstrad. 

Qnat,  S.  blemma;  hareläger. 

Quaternllary,  a.  som  bestar  af  fyra. 
-,  s.  fyrtalet.  — iOIlj  S.  tropp;  fyra; 
fyrtal. 

Quatrain,  e.  strof  af  fyra  versrader. 

Quavlje,  v.  w.  gunga  af  fetma,  -ei",  5. 
T.  V2  not;  drill.  -,  V.  fl,  darra, 
skälfva;  drilla. 

Quay,, 5.  kaj,  strandbro. 

Quean,  S.  snuskigt  qvinnfolk. 

Queasljiness,  5.  vämjelse;  läcker  smak'. 
— y,  a.  vämjaktig,  kräsmagad;  , kinkig. 

QuöCn,  S,  drottning ;  bivise ;  drottningen 
(i  scliacksp.);  dam  (i  kort*  och  daraspel. 
—  of  the  meadows,  älggräs.  -*s- 
gilli flower,  nattviol.  -,  v,  w.  fitj 
agera  drottning,  föreställa  drottning. 
-apple,  s.  renett.  -l)8ö,  5."biraoder, 
vise.  -dowager,  s,  enkedrottning. 
-metal,  s.  hvit  metall. 

Queening,  «.  engel&k  ananas. 

Queer,  a.  sällsam,  besynnerlig;  förala- 
gen; dSlig.     -neSS,  5.  sällsamhet. 

Queest,  s,  ringdufva. 

Quell,  v.  a.  tvinga,  nnderkufva;  qväfva. 

Quench,  v.  a.  utsläcka  (eld  ell.  törst); 
stilla,  — ,  v.  n.  svalna,  -able,  a. 
Bora  kan  släckas,  stillas.  -lesS  *  a. 
outsläcklig. 

Quercitron,  5.  gul  amerikansk  ekbark. 

Querimonious,  a,  klagande;  bedröflig. 

Querist,   s,  frSgare;   tviflare:   korsån- 
Quern,  s,  bandqvam.  [gare. 

Querpo,  5.  jacka. 
Quorry,  s,  hofstall;  stallmästare. 
Querulous,  a.  klagande,  qvidande:  be- 
dröfvad.    '-ness,  s.  jämrande*. 


QuUt 


315 


Query,  a,  fräga,  sp3rsm§I.  -,  v.  a. 
frSga;  utforska. 

Quest 5  S,  undersökning;  anhEllan;  äf* 
ventyr.  to  go  in  — ,  spara  upp; 
söka.  —ion,  S,  frSga,  spörsmäl,  un- 
dersökning; tvifvelsmäl;  förhör;  sträck- 
bänk. — ,  t;,  a;  <i&  71.  frSga,  spörja; 
tvifla ;  undersöka.  -ionablo ,  a. 
tvifvelaktig ;  osäker;  misstänkt.  — io- 
nary,  a.  frSgande.  -,  S.  tillspörjare. 
-ioner,  S,  frSgare,  examinator.  -lon- 
leSS,'a.  ostridig;  afgjord.  -Uary, 
a,  vinningslysten. 

Quib,  S,  stickord.  -Me,  S.  ordlek; 
gnabb;  spetsfundighet.  — «  V.  n.  leka 
med  ord. 

Quick,  a.  rask,  rtiunter,  hurtig.  — ,  *. 
lefvande  köttet;  det  ömma;  qvickhvete, 
qvickrot.     —en,  v.  a.  qvickna ,  lifva. 

-,  V.  n.  fä  lif.  -lime,  $.  osläckt 
kalk.    -match  ^  s.  lunta,    -ness, 

S,  lifligbet,  finabbhet;  qvickhet.  -pa- 
ted,  a.  skarpsinnig,  -sand,  8. 
qvicksand,  flygsand,  -set,  s.  lefvande 
häck;  hagtorn.  — ,  V.  a,  inhägna, 
innesluta  med  häckar.  -Sighted,  a. 
skarpsynt.      — Sllver^  S.    qvicksiltver. 

,     -witted,  a.  qvick,  fintlig. 

Quid,  S.  en  tuggbuss. 

Quiddity,  5.  ordlek;  spetsfundighet. 

Quid  die,  v,  n.  skämta,  fordrifva  tiden 
med  skämt,  dröja,  söla. 

Quiescen]|ce,  8.  hvila,  stillhet,  -t, 
a.  hvilande. 

Quiet,  a.  stilla,  fridsam,  saktmodig; 
tyst.  — ,  5,  hvila,  ro,  lugn.  — ,  V.  a. 
tysta;  döda.  — ism,  s.  sinneslugn; 
quietismen  (sekt).  — nöSS.  8.  still- 
het, lugn;  kallsinnighet ;  fred.  -SOUIC, 
tt.  lugn,  orörd.   — udo,  8,  fridsamhet. 

Quietus,  8,  död;  27.  full  betalning. 

Quill,  S.  penna  (oskuren);  tagg  pä  en 
igelkott  ell.  piggsvin ;  spolrör  (hos  väf- 
vare);  svicka;  sprund;  pinne  att  slå 
pä   hackbräde   med.      — ,  v,  a.   fläta. 

-boy,  8,  spoigosse.     -driver,  s, 

pennfäktare;  renskrifvare.  — ©t*  9» 
inkast ;  lagvrängniog. 

Quilt,  8,  stoppadt  sängtäcke.  — ,  V,  a. 
stoppa:  sticka. 


316  Quinary 

Quinary,  a.  som  bestSr  af  fera. 
ijuiilCe,  S,  qvitten;  qvittenträd. 

(^uincuncial^  a.  rutformig. 
Quinqnajlgesima,  s,  fastlagssöndagen. 

— Bgalar,  a.  femhömig. 

Qumqncljfid,  a.  femkiufven.  -foli- 
ated, a.  fembladig.  -nnial,  a. 
femärig. 

Quinquina^  S,  kina,  kinabark. 

Quinsy,  s,  haisfluss. 

Quintal,  S.  centner; 

Quintessenllce,  s,  kraften,  kärnan  ell. 
musten  af  nSgot.  — tial ,  a,  som 
innehSller  det  hufvudsakligaste. 

Quintuple,  a,  femdubbeU 

Quip,  s,  sk&mt,  pik.  -,  V.  <l.  (&  n. 
gifva  stickord,  piUa. 

Quire,  S,  en  bok  papper;  kor  i  en 
kyrka.     — ,  V.  n.  sjunga  i  koncert. 

Quirister,  S.  korsängare. 

Quirk,  9.  stickord,  bitande  skämt; 
spetsfundighet;  chikan.  —isll,  a, 
spetsfundig. 

Quit,  a,  qvitt,  ledig.  -,  V.  a.  befria; 
öfvergifva;  dfträda;  afstä  med;  fri- 
säga ,  qvitta ;  betala.  — claim ,  S, 
afsägelse.     —rent,  S»  arfränta. 

Quite,  ad.  alldeles,  helt  och  hället. 

Quits,  t.  qvitt  I  godt! 

Quittance,  s,  auittans,  qvit;to.  -,  V.  a. 
vedergälla. 

Quitter,    5.  befriare;   var;    hofbölnLd. 

Quiver,  «.  pilkoger.  -,  V.  n.  darra, 
skälfva. 

Quiz,  S,  gata;  satirisk  menmska.  — , 
V.  a.  bry,  ägga,  narras  med. 

Quodlibet,  s,  mischmasclif  spetsfun- 
dighet. 

Quoif,  8.  hufva. 

Quoit,  S,  skifva  (till  kastnipg^  ett  spel). 
— ,  V,  a.  kasta. 

QuOtija,  5.  andel.  -atiOB,  S.  citation; 
citationstecken    (>,  *').     —6,  t>.  ö.  ci- 

Qnoth,  v.  def.  säger,  sade*  [tera. 

Quotidian,  a.  daglig.  -,  5.  hvardags- 
frossa. 

Quotient,  S.  qvotient,  qvot. 


Radical 


Bal)ate,    r.  n.    kalla   falken  tillbaka; 

Ster  sätta  sig  pä  handen   (om  falkar). 
Babbet,  S.  fogning,spunning  (iskeppsb.). 

— ,   v.  a.  falsa,  foga  bräder  tillhopa. 
Rabbi,  Kabbin,  s.  rabbin  (judisk  dok. 

tor),   -nical,  a.  rabbinsk.   -inist» 

s.  rabbinist,  talmudist. 
Babbit,  S.  kanin,    tuclc  -,  kaninhane. 
doe  — ,  kaninhona. 

Babble,  s.  pöbei,  pack.    -ment,  s, 

samraanskockadt   pack ;    upprorisk  pö- 
Babid,  a,  rasande.  [b«-L 

Babinet,  5.  liten  ntitkanon. 

Bace,  S,  ätt,  härkomst,  slägte,  ras, 
slag;  kappränning;  lopp;  framsteg; 
smak.  — ,  v,  n,  springa  i  kapp. 
-horse,  s,  rännhäst. 

Bacem|{ation ,  s,  klase.    -  of  eggs, 

äggstock.      — iferOUS,    a,    som    bUr 

klasar. 
Bacer,  S,  rännhäst,  kapplöpare. 
Bach,  S.  spSrhund.  [Il0ti 

Bacinesé,  *.  styrka  (af  vin);    smak/ig. 

Bacing,  a,  kappränning,  -iron,  5, 
rispjem. 

Back,  $.  sträckbänk,  verktyg  att  spänna 
nSgot;  spinnrock;  drifmoln;  stSndart^ 
för  ett  stekspett ;  häck  att  lägga  fodtr 
i;  hylle;  rack  ell.  arack;  stöfvare. 
— ,  V.  a,  sträcka ;  lägga  pS  sträckbänk, 
pläga;  vrida;  klara;  omtappa  (vin). 
to  —  one's   trains  t    bry    sin  hjerna. 

-bone,  s.  halsben  pä  ett  fär.  -rent, 

9»  öfverdrifven  ränta. 
Backet,  5.  raket;  sälträ.    -y,  a.  buL 
BackOOn,  s.  sjupp.  [lersam,, 

Bacy,  a.  stark,  skarp  (om  vin). 

Baddle,  v.  a.  fläta  tillhopa.     -,  «. 

gärdesgardsstör. 

Badi||ance,  5.  glans;  strälande.  -an t, 
a,  strålande.  -atc,  V.  «.  stråla. 
-iated,  a.  strålbeprydd.  —  stone, 
strulsten.  -iation,  s.  strSlande,  ut. 
gäende  frSn  en  medelpunkt. 

Badical,^  a.  hörande  till  roten;  ur- 
sprunglig; genomgripande.  —  slgUt 
rotbärke  (j  algebra)^     —  word,  stum» 


Eadicalness 


Rank 


317 


ord.     — ,  S,  fiende  till  alla  missbruk. 
— neSS,  a,  ursprunglighet. 

Badicate,  .v.  a.  rotraata.    -,  t;.  w. 

sis  rötter.     — ,  a,  inrotad. 

Radicle,  $.  fröpigg. 

Radish,  S.  rädisa;  rättika. 

Radius,  S,  strSle ;  lilla  armpipan ;  half- 
diameter,  radius. 

Raff»  S,  mischmasch;    gemen  menniska. 

RafflO,  S»  raffel  (ett  slags  tärningsspel). 
— ,  V,  n,  raffia,  kasta  tärningar  om. 

Raft,  8,  tiramerflotta;  flottbro.  — 6r, 
s,  taksparro;  tvärbjelke. 

Rafty,  a.  möglig. 

Rag*,  S.  trasa,  lumpor;  dSlig  klädning. 
-amuffln,  5.  tiggare,  -bolt,  v«o 
T.  tagbult.  —man,  S,  lumphandlare. 
—stone,  s,  sandsten,  slipsten.  — WOrt, 
8,  askört. 

Rage,  8.  raseri,  häftighet.  -,  V.  n. 
rasa,  yra,  storma,    —ful,  a.  rasande. 

Ragged,  a.  trasig,  ojemn. 

Rail,  S,  gallerverk,  skrank;  plant;  led. 
stSng;  ängsnärpa;  jP.  rail;  reling, 
— ,  V.  a.  instänga  med  spolverk  ell. 
ledstänger,  -bird,  5.  spefågel,  -lery, 
S.  skämt»  narri.  -rOad,  -Way,  5. 
jembana,  jernväg.  -ivay-sliare,  S, 
-jemvägaktle.  — T?ay-Station^  5.  jern- 
vägstation,  jernbanegSrd. 

Raiment,  S,  klädnad,  arägt. 

Rain,  5.  regn.  -,  v.  n.  regna.  -bOW, 
8.  regnbSge.  -deer,  8.  ren  (djur). 
-fowl,  S,  gröngöling,  -iness,  S- 
regnighet;,  regnaktighet.  —water,  s. 
regnvatten.     — y,  a.  regniga 

Raip,  S,  mätstSng. 

Raise,  v,  a.  lyfta;  utpresa;  bringa  ä 
bane;  samla;  upphöja,  befordra;  väcka 
upp  (ifrSn  sömn  elL  död),  to  —  ar- 
Tfiies,  värfva  troppar,  to  —  a  ^alf, 
lägga  pi  en  kalf.  to  -  a  siege, 
upphäfva  en  belägring,  to  —  ^aste, 
baka  pastejer  utan  form.  to  —  spi- 
rits,  framkalla  andar,  to  —  taxes, 
skattlägga,  uppbära  skatt,  to  -  the 
price,  stegra  priset,  to  —  trees, 
^plantera  trän. 

Raisin,  s.  russin. 

Rake,  s,  kratta j  rSfsa;  räkel;  kglvatt- 


Det  efter  skepp.  — ,  v,  a,  skrapa; 
räfsa.  — ,  V.  n.  r5ra  sig  fort;  famla, 
to  '"  a  ship,  beskjuta  ett  skepp 
13ngskepps.  — Iiell,  8.  rustare,  räkel. 
-lielly,  a,  liderlig.  -r,  8.  gatso- 
pare;  ugnsraka. 

Rakish,  a.  utsväfvande,    -ness,  s. 

liderlighet. 
Rally,  v,  a,  skämta,  göra  spe  af;  hop- 
samla (skingrade    soldater).     — ,  v.  n. 

åter  förena  sig. 
Ram,    8,    vädur,    bagge;    murbräcksc 

•^'S'hlock,  gatläggareklubba.    — ,  v,  a. 

ramma,     -cat,  «.  hankatt.     — rod* 

8»  laddstock,  sättare. 
Ramble,  v,  n.  fara  omkring;  vandra. 

— ,  8»  krin^farande ;  vandring. 
Rambuse,  s.  ett  slags  dryck. 
Ramipcation,    S.    utgrening.      -fjf, 

v.  a.  utgrena,  dela.    — ,  V,  n,  grena  sig. 
Rammer,  s,  stötklubba,  jungfru;  lådd- 

stock;  försättare.  [lukt. 

Rammish,  a.  frän.    -ness,  5.  bock- 
Ramose,  Kamons,  a.  grenig. 

Ramp,    8,  sprEng;    yrhätta.     -,  v,  72. 

springa,   taga  skutt;    slingra   sig  upp. 

—an t,  a.  öfverhandtagande ;  T.  gSende 

uppföre  (om  djur). 
Rampart,  S.  vall ;  fgrskansning ;  bröst- 
värn.    — ,  v,  a.  förskansa. 
Rampion,  5.  rapunsel. 
Ramsons,  S,  ramslök. 
Rancid,   5.   härsk;    unken,     -ity,  Se 

härskhet. 
RanC||OrOUS,  a,  hätsk,   ilskefull.  för« 

bittrad.     -OUr,  S.  hat,  agg. 
Random,  a,  tillfällig;    som  sker  hän- 

delsevis.     — ,  S,   händelse,     a^  — ,  pS 

mäfä. 
Rane,  -deer,  S,  ren,  rendjur. 
Range,  8*  rad ;  klass ;  vandring,  utfart; 

utryrurae;  omkrets ;  kåstvidd,  skottvidd. 

—  of  mountains,  bergskedja.  -,  v,  a. 

ställa  i  ordning,  ordna;  sikta.     — ,  V. 

n.  kringstryka,  ströfva  omkring;  ligga, 

hafva  ett  visst  läge.     — r,  S,  ströfvare ; 

spårhund ;    jägmästare ;     strandridare. 

— rship,  S,  hejderidaresyssla. 
Rank,    S,  rang,    ordning,    klass;  rote, 

led;    värdighet j    stand;     hedersställoc 


318 


Eankish 


Ravenous 


— ,  Ö.  frän,  illa  luktande;  grof;  fro* 
dig.  — ,  V,  a»  ställa  i  ordning,  upp- 
ställa. -,  V..^.  stä  i  rad.  -ishj 
a.  nSgot  härsken,  —knavej  5.  erts- 
akälm.  — löj  v.  n,  förvärras;  antaga 
smitta ;  bulna  ,  varas.  — nesS  9  s. 
spenslighet,  sraärthet;  växtgirighct ; 
fränhet;  härskhet. 

Kailliyj  S,  näbbmus. 

Baiisack,  v,  a,  ransaka;  noga  s5ka ; 
p]undra,  härja;  skända. 

BanSOIUj  S,  ranson,  lösen  (för  en  fänge). 
— ,  V.  de  Stergifva  mot  lösen ;  Sterlösa. 

Eaiitj  S.  svulstighet,  bombast;  skryt.  — , 
V.  n.  uttrycka  sig  svulstigt;  svärma. 
-er,  S.  larmare,  storskrytare.  —ing", 
a,  svulstig.     — ipol©)  a.  svärmande; 

Ranunculus^  S,  ranunkel.        (liderlig. 

Kap,  S.  rapp,  kappsläng;  lätt  slag.  —, 
V*   (t.  klappa  pS;  hänrycka;  stöta  ut. 

Eapallcious,  a.  rofgirig,  glupsk,  -cious- 

ness,  -city,  S,  rofgirighet;   snSlhet. 

Hape,  5.  vSldtägt;  bortröfvande ;  rofva; 
rapsat,  roffrö.  -Oil,  S,  rofolja.  -SCCd, 
s,  roffrö,  oljefrö. 

Hapid,  a,  hastig,  -ity,  S,  snällhet, 
hastighet,     -ly,  aä.  raskt,  snällt. 

Kapler,  S,  pamp,  iSng  värja,  -fish, 
s,  svärdfisk. 

Kapine,  s,  rof,  rän,  vSldsverkan.  — , 
v.  a.  berofva,  plundra. 

Kapper,  s,  bultare;   klapp,  dörrklapp. 

Raptur||e,  S.  rof;  förryckning;  förtjus- 
ning;  hasti"'het,  —OUSj  öB.  hän» 
ryckande. 

Bare,  a,  rar;  sällsynt;  förträfflig;  gles. 
—show,  S,  sällsynthet;  tittskäp ,  la- 
terna  raagica.  —faction,  S.  förtun- 
nande.  —liable,  a,  som  kan  förtun- 
nas.  -fy,  V.  a.  fortunna,  -ly,  ad. 
£ällan;  förträffligt.  -neSS,  S,  säll- 
synthet;  gleshet. 

Rascal,  S.  skurk.  — ,  a.  dSlig,  gemen. 
-ity,  S.  skurkaktighet.  -lion,  S, 
niding,  skälm;  usling.  — ly^  «.  ne- 
drig, skurkaktig.     — ,  ad.  nedrigt. 

Kase,  v,  CJ.  snudda  förbi;  nedrifva. 

Kasll,  5.  rask  (ylletyg);  utslag,  blemma. 

Hash,  a,  hastig;  obetänksam,  -liess, 
s.  öfverilning ;  förmätenhet. 


Easlser,  5.  stekt  flaskskifva. 

Kasp,  S,  rasp,  grof  fil ;  hallon.    -,  t?,  a. 

raspa,     -berry,  5.  björnbär;  hallon. 

-erj  5.^skaQern.     r-l^OUSe,  s,  tukt- 

hus.     -ingS,  S.  pL  filspån. 
Rasure,  s.  utstrykning;  utstruket  ställe; 

radering. 
Kat,  5.  råtta,     mountain  — ,  murmel- 

djur.   —'S'bane,  rättpulver,    —'stail, 

rättsvans;  rakt  här.    -trap,  s,  rätt- 

fäila. 
Ratable,  a,  jemnlik  i  värde ;  som  kan 
Eatafla,  s.  ratafia  (dryck),      [värderas. 
Ratan,  s,  indiskt  rör,  rotting. 
Ratcil,  S,  hjul  i  ett  urverk. 
Kate,  8,  pris;  taxa,  markegSng;   rang; 

ränta ;  sätt.    — ,  V.  a.  värdera,  taxera ; 

näpsa,   banna.     — bOOk,  s,  mantals» 

längd.     — r,  5,  taxator, 
Ratli,  a.  tidig. 
Katker,  ad,  hellre,  snarare. 
Ratiijiication,  5.  stadfästeiso.    -i-fy, 

v,  a,  bekräfta,  stadfästa. 
Ratio,  S.  förhällande,  proportion.  — cin» 

ableness,  5.  förnuftighet.  -cinato, 
v,  a,  förnuftigt  betrakta,  -cination, 
8.  förnuftsslut.  -Cinative,  a.  för- 
nuftig, bevisande. 

Ration,  s.  portion,  andel. 

Rational,  a.  förnuftig,  skälig,  förstSn- 
dig.  —ity,  S.  förnuft;  sannolikhet. 
-nCSS,  .9.  förnuftighet,  billighet. 

Rattle,  s.  buller,  prat;  barnskallra. 
— ,  V,  n.  &  a,  bullra;  prata  fort; 
banna.  to  —  in  the  throat,  rossla 
i  halsen.  -graSS,  S,  skallergräs. 
-lieadecl,     a,     obeständig;     fjollig. 

-paté,  s.  griiifängare.    -snake,  8. 

RattOOn,  s.  sjupp.  [skallerorm. 

Raulicity,  S.  heshet.     -COUS,  a.  hes; 

Ravage,  5.  förödelse,  härjning.  -,  V,  a, 
ödelägga,  härja,  förstöra.  — r,  8.  här- 
jare.  [tala  svulstigt. 

Rave,  v.  n.  yrs,  rasa,  vara  vansinnig; 

Ravel,  v,  a.  trassla,  inveckla,  to  - 
Oi&t ,  upplösa.  — ,  V.  n.  gä  upp,  löpa 
upp  (om  knutar);  vara  förlägen. 

Kaven,  s,  korp.    -,  v.  a.  uppsluka, 

uppsvälja;  röfva.  — OUS»  a.  glupsk, 
slukande,  rofgirig. 


Eavine 


Eebound 


319 


RaTlllC^  S,  bergpass. 

Rayishi.  v.  a.  röfva;  med  vSld  bort- 
föra ;  väldtaga  ;  förtjusa.  —^Y^  S,  rÖf- 
vare;  vSldtagare.  — Hieiltj  S»  bort- 
röfvande;  väldtägt;  förtjusning. 

Raw,  a.  rS,  okokad ;  hudlös ;  oarbetad ; 
omogen;  oförfaren ;  kall,  fuktig,  —bo- 
ned, a.  mager,  -head,  S.  buse. 
— nesS,  S.  råhet,  omogenhet ;  oerfaren- 
het; härdsmälthet ;  rä väder. 

Ray,  S,  strSle,  IjusstrSle ;  glans ;  streck, 
rand;  rocka  (hafsfisk).  —,  V,  a.  göra 
strimmig ;  orena.    — grasS,  S.  renrepe. 

Raze,  v.  a.  nedrlfva,  jemna  med  jorden ; 
utplåna,  radera;  lätt  vidröra,  skafva 
huden. 

Razor,  s,  rakknif.  razors  of  a  J)oar, 
pl,  betar  pä  vildsvin,  —bill,  S.  torda 
(sjöfågel),  -fish,  S.  majfisk.  -Strap, 
S.  strykrem. 

ReaccesS,  s.  Sterkomst. 

Reach,  v.  a,  &  n.  råka,  nå;  gifva; 
anlända ;  träffa ;  räcka  ut ,  utbreda ; 
sträcka  sig,  räcka ;  hinna  till  \.  intränga 
i;  slä  in;  kräkas,  to  —  at,  gripa 
efter.  — ,  s.  hinnande  med  handen; 
håll;  skicklighet  att  hinn»  något;  för- 
måga; listigt  anslag,  knep;  vidd,  rymd; 
ändamål.  —  of  thought  ^  begrepp. 
—less,  a.  ohinnelig;    utom  skotthåll. 

React,  v,  n,  (upon)  motverka,  verka 
tillbaka ;  reagera.  — ion,  S,  motverkan ; 
reaktion. 

Read,  v,  o.  &  n.  läsa;  lära  sig;  hålla 
föreläsningar;  råda,  tillstyrka,  —er, 
8,  läsare;  lektor,  föreläsare.  — er- 
Ship,  S»  lektorssyssla. 

ReadiJIly,  ad.  beredvilligt,  gema.  -Bess, 
*.  beredvillighet,  färdighet;  hurtighet. 
—  of  wit,  snarfyndighet,  rådighet. 

Reading*,  s,  läsning,  föreläsning;  be- 
läsenhet; läsart,  —book,  S.  läsebok. 
—desk,  s.  pulpet,  bokdisken  i  en 
kyrkobänic.     —lamp,  S,  studerlampa. 

Beadmission,  S,  Sterantagning. 

Ready,  a.  redo,  till  hands,  färdig,  vil- 
lig;  snabb;  beqväm.  —  money,  kon- 
tanta penningar.  — ,  8.  kontanta  pen- 
ningar. 

ReafflmiABCe,  S.  fSmyad  bekräftelse. 


Beak,  s,  säf. 

Be  al,  8,  real  (spanskt  mynt).  — ,  a. 
verklig,  sann.  —  estate,  fast  egen» 
dom.  -ity,  .?.  verklighet,  -ize,  v. 
a,  verkställa,  verkliggöra;  förvandla  i 
penningar,  — ly,  ad.  verkligen.  — neSS, 
S.  verklighet,    -ty,  5.  trohet ;  lydnad. 

Bealm,  S,  rike,  konungarike. 

Beam,  s.  ett  ris  (papper).         [nytt  lif. 

Beanimate,  v.  a.  äterupplifva ,  gifva 

Beap,  v.  a.  &  n.  berga;  vinna,  -er, 
S.  skördeman,  -ing,  s.  skörd.  — illg- 
hOOk,  8.  skära,  handskära. 

Bear,  a.  halfkokt,  halfstekt.  -,  V.  a. 
uppresa,  uppsätta ;  uppfostra.  — ,  V.  n. 
stegra  sig  (om  hästar).  — ,  S.  efter- 
tropp ;  sista  i  ordningen,  —admiral, 
S.  kontreamiral.  —guard,  s,  efter- 
tropp,  arriergarde.  — mOUSe,  S,  lä- 
derlapp, flädermus.  — ward,  8,  efter* 
tropp;  sista  i  ordningen. 

Beascension,  s.  återuppstigning. 

Reason,  8.  förnuft,  förstånd;  skäl,  bil- 
lighet; bevis;  billig  fordran.  — ,  V.  a. 
&  n.  resonera,  undersöka,  begrunda; 
tvista,  —able,  a.  förnuftig,  billig; 
måttlig,  lagom,  -ableiiess,  8.  skä- 
lighet,   —ing,  8,  förnuftslut,  omdöme. 

-less,  a.  oförnuftig,  -lessness,  s, 

oförnuftighet. 

Beassnmption,  8,  Stertagiifng. 

Benssnr|{ance,  S,  motförsäkran ;  ömse- 
sidig assekurans.  — ©,  V.  a.  uppmun- 
tra; å  nyo  försäkra. 

Beattachment,  s,  förnyad  arrest. 

Reave,  v.  a.  röfva. 

Bebapti||zation,  8.  vederdöpelse.  -zo, 
V.  a.  döpa  ä  nyo.  -zer,  8.  veder- 
döpare. 

Bel)ate,  v.  a,  raffia;  dämpa,  hämma; 
förslöa;  afdraga,  rabattera.  —men t, 
8.  dämpning;  rabatt,  afslag;    raffling. 

Bebeck,  8,  stockfiol. 

Bebel,   a,  upprorisk.     -,  t>.  n,   blifva 

upprorisk;  sätta  sig  upp  emot.     — ,  8. 

upprorsman,    —ler,  8,  upprorsra åkare. 

-lion,  5.  uppror;  motstånd,  -lious, 

a.  upprorisk. 
BebOUnd,  8.  Sterstot.    -,  v.  n.  studsa 

tillbaka;  återskalla. 


320 


Eebuff 


Eecombine 


Bebnff;    V,  a.   afvisa,    stota    dllbata. 

-,  S.  groft  afslag;  motstSnd. 
Kebuild^  V,  a.  Stemppbygga. 

Rel)uk||able,   a.  tadelvärd,     -e,  «. 

tadel ,  förebrSelse ;  hinder ;  stöt.  •  — , 
V.  a.  tadla;  näpsa,  -eful^  a.  näp- 
sande, bestraffande. 

Rebullition,  s,  uppvällning. 

R6]bnS5    S.   logogryf;    rebus    (ett    sl^gs. 

gSta  med  figurer). 
Hehutj    V.   a,    drifva    tillbaka;    svara 

p5.  -,  V,  n.  draga  sig  tillbaka,  -ter, 

S.  T.  qvadruplik. 
Becall,  s,  Sterkallelse.     -,  V,  a.  hem- 

kalla,  kalla  tillbaka;  uppliäfva. 
Kecant,  v.  a,  återkalla,  förneka.    — ,  V, 

n,  ätra  sig.     -atiOMj^  5.  ätejrkallelse. 
Becapitulallte,  v.  a.  upprepa  det  huf- 

vudsakligaste  af  hvad  mansagt.  — tioil, 

S.  summariskt  upprepapde. 
Recaptjlion,  -nre,  s,  återtagande. 
Becede,  v,  n.  vika,  gå  tillbaka;  afstä 

ifrån. 
Beceipt^  s.  inkomst;   upjpbörd;    emot- 

tagande;  qvittens;  recept. 

BeceiYllable,  a,  antaglig,    -e,  v.  a. 

emottaga,  antaga,  bekomma.  — er,  S. 
uppbördsman;  emottagare;  tjufgöm- 
mare;  T.  recipient. 

Becency,  $,  nyhet. 

Becension,  S,  uppräknande,  öfversigt. 

Becent,  a.  ny,  nyligen  gjord ;  modern. 
-ly,  ad,  nyligen.  -HesS,  S,  nyhet; 
ungdom. 

Beceptllaclej  S,  samlingsställe;  till- 
flykt,  boning,  gömställe;  mottagnings- 
rum; T.  blomfäste.  — Ibility,  s, 
mottaglighet.  — ion,  s.  emottagande, 
bekommande,  -ive,  «.  emottaglig. 
— ,  8,  samlingsplats.  — ivenöSS,  s, 
mottaglighet. 

Eecess,  s,  afvikande,  afträde,  bortgång ; 
suspension;  enslighet;  nisch.  — iOll, 
S.  vikande,  eftergift. 

Bechangej,  v.  a.  ombyta.  [ä  nyo. 

Becharge,  v.  a.  äter  anklaga;    ladda 

Becheat,  s.  hundarnes  tillbakakallande 
när  de  förlorad  spåret. 

Becidivons,  a.  »om  fått  nytt  anfall 
(af  sjukdom),  recidiv. 


Beciplle,  s.  föreskrift,  recept,  -ient, 
8,  emottagare ;  recipient. 

Eeciprollcal,  a.  inbördes,  ömsesidig. 
-calness,  S,  skifte;  ömsesidighetc 
— CatOj  v.  n.  skifta,  verka  ömsevi?. 
— ,  V.  a.  utbyta,  omvexla;  vedergälla» 
-cation,  s,  omvexling.  -Clty^  s, 
motsvarande  förhällande,  ömsesidighet. 

Re Ci  si  on,  s,  afskäming. 

Recitjjal,  S,  upprepande,  uppräknande; 
berättelse.  -ation ,  S,  berättelse; 
uppläsande.  — ative,  a,  upprepande, 
berättande.  — ,  s,  T.  recitativ.  —O, 
V,  a.  upprepa,  uppläsa,  anföra,  be- 
rätta, [a.  obekymrad,  sorglös. 

Reckj  v,  n,  (of)  gifva  akt  på.  -less. 

Reckon,  v.  a.  &  n,  räkna;  värdera, 
anse ;  tillräkna  (en) ;  tro ,  lita ;  göra  siix 
uträkning,  io  —  xoith  any  one,  göra 
räkning  med  någon,  io  —  on,  tillräkna. 
—er,  S,  räknare,  —ing,  s.  räkning  ; 
skuld;  värde;  T.  gissning.  — ing- 
bOOk,  s,  räkenbok;  kontobok. 

Reclaim,  v,  a.  omvända;  återkalla; 
tama.  —able,  a.  som  kan  återföras 
ell.  återfordras.  — ant,  5.  motsägare. 
—less,  a.  obändig,  som  icke  iSter 
bättra  sig.  [-6,  V.  a.  S  n.  luta. 

ReclinllatiOn,  S.  lutning;   T.  afstånd. 

Reclude,  v.  a.  uppläsa,  öppna.- 

Kecluslje,  a,  innesluten.  -,  s.  eremit. 
-eness,  S,  ensamhet,  -lon  ,  S,  in» 
stängning. 

Recoagulation,  s,  ystning  ä  nyo. 

ReCOgnijjsance,  S.  skriftlig  förbindelse 
inför  rätten;  igenkännande;  underpant. 
—se,  V,  a.  känna  igen,  vidkännas; 
rekognoscera.  -  tion,  S.  erkänsla ;  vid- 
kännande; mönstring. 

Recoil ,  .  V.  n.  stöta  (om  skjutgevär) ; 
studsa;  vika.    — ,  S.  tillbakastcidsning. 

Recoin ,  v,  a,  mynta  om.    -age ,  s, 

omrayntning. 

Recollect ,  v,  a.  återsamla ;  erinra, 
eftersinna.  to  —  one's  self,  sansa 
sig.  —ion,  $.  sansning,  eftertanke,' 
besinnande.  — ivC,  a.  erinrande,  på»' 
minnande. 

Rocollet,  S.  franciskanermunk. 

Eecombine,  v.  a.  återförena. 


Recommence 


Redeemer 


321 


Recommence,  V,  a.  äter  begynna. 

KeCOllimend,  V.^a.  anmäla,  anbefalla, 
rekommendera;  tillstyrka.  — ablCj  et. 
berömlig,  lofvärd.  — atlOll ,  s.  be- 
fordran; godt  beröra.  — atory^  a. 
befordrande.  —  letter ^  rekommenda.- 
tionsbref. 

Rlecompeiise,  v.  a.  belöna,  vedergälla. 
— ,  s.  belöning,  *ersättning. 

ReCOmpOSe,  v.  a.  Si  nyo  samman- 
sätta; ilterlugna. 

Reconcilllable,  a.  försonlig,  -iation, 
s.  försoning,  förlikning,  -latory,  a. 
försonande. 

Recondite,  a.  förborgad,  undangömd. 

Reconduct,  v.  a.  återföra. 

Reconnoiter,  v,  a,  uppspana,  rekog- 
noscera.  « 

Reconquer,  v,  a.  Stervinna. 

Reconsecrate,  v.  a.  S  nyo  helga. 

Reconsider,  v,  a.  ä  nyo  öfvervUga. 

Reconvention,  S.  genklagan,  skade- 
ståndsprocess. 

RecOU-yersion,  S.  Steromvändelse. 

Record,  S,  protokoll;  arkiv;- vittnes- 
börd; urkund.  — »  V.  anteckna, 
fura  till  protokolls ;  fira ;  pStänka ; 
sjunga ;  intonera.  — ation,  S.  erinran. 
—er,  S,  registrator;  rSdssekreteraren 
i  London;  häfdatecknare ;  stor  flöjt, 
-Office,  S.  arkiv. 

Recount,  v.  a.  förtälja  S  nyo. 

Recourse,  5.  Sterkomst;  tillgSng,  till- 
flykt. 

RecOTer,  v.  a,  &  n.  SterfS ;  läka ;  ve- 
derfös,  tillfriskna.  — y,  s.  vederfSende; 
St^rställning;  återfinnande. 

Recreallnt,  a.  rädd,  feg;  otrogen,  falsk. 
^— te,  v  a.  förfriska,  vederqvicka. 
-tion,  s.  tidsfördrif;  ivederqvickelse. 
—tive,  a.  uppmuntrande;  nöjsam. 

Recrement,  s.  drägg,  skum.     -al, 

-itiOUS,  a.  dräggig. 

Recriminallte,  v,  n,  g5ra  motbeskyii. 

ningar;  anställa  genklagan.  — tion, 
8.  motbeskyllning;  fdrebräelse. 
Recruit,  s,  rekrytering;  nytt  förrSd; 
rekryt.  -,  V.  o.  &  n,  rekrytera,  för- 
stärka, to  —  one*s  self,  samla  nya 
krafter,     -ment,  8,  rekrytering. 

English-Sivcdlsh  Did, 


Rectan|fgle,  a.  rätvinklig.  -,  8,  rät 
vinkel,     -gular,  a.  räthörnig. 

Rectillfiable,  a.  som  kan  rättas,  -fl- 
cation  ,  S.  rättande,  rättelse;  rening 
flera  gSnger ;  förnyad  dislillering.  —fy, 
V.  a.  rätta;  distillera  om.  -liuea), 
a.  rätlinig.  — tudC,  S.  räthet,  riktig- 
het; redlighet,  rättska ffenshet. 

Rector,  S.  rektor;  kyrkoherde,  -ial, 
a.  en  rektor  ell.  kyrkoherde  tillhörig. 
—ship,  S.  rektorssyssla.  — y,  s.  mo- 
derkyrka ;  prestgäll ;  rektorsboatälle. 

Rectum,  s.  änd^-^-m.  ♦ 

Recubation,  s.  hvilande. 

RecumbenlJcy,  s.  lutMng  mot  något; 

förtröstan;  stöd.  —t,  <Z.  hvilande, 
stödd.     ^  [a.  hörande  till  återvinning. 

Recuperalition,  s.  återvinning,  -tory, 

Recur,  v.  tz.  komma  äter  till;  taga  sin 

tillflykt,     -rence,  ^.  återkomst;  till- 
Recure,  v.  a.  bota,  återställa.       [flykt. 
Recurvation,  s.  tillbakalaökning. 
ReCUSlJancy,  s»    vägran  att  förena  sig 

raed    engelska     kyrkan.       — aut ,    a. 

vägrande.     — ,  5.  nonkonformiat.     —6, 

V,  a.  jäfva  (en  domare). 
Kecussion,  s.  tillbakastötande. 
Red,  a.  röd.  -bird,  s.  domherre  (fågel). 

-book,  8.  trollbok.    -brcast,  *. 

rotgel  (fågel).     -Chalk ,  8.   rodkrita. 

-deer,  s.  rådjur,  -den,  v.  a.  göra 
röd.  - ,  V.  n.  rodna,  -dish j"  a. 
rödaktig.        —  fustlan,     s.     portvin. 

-haired,  a.  rödhårig,    -herring", 

8.  böckling.  -hidCS,  s.  pL  juft. 
-hot,  a.  eldröd,     -lead,  s.  mönja. 

-letter-day,  s,  katolsk  högtidsdag. 

-ness,  8.  rödhet,  rodnad,  -nosed, 
a.  rödnäsig.  -orpiment,  S.  röd 
arsenik,  -polo,  5.  gråsiska.  -shank, 
S.  rödfot  (fågel).  -Streak ,  3,  röd- 
strimigt  äple.  -tall,  -start,  3, 
rodskyfve  (fågel),  -weed,  s.  åker- 
vallmo.     -Tfing",  S.  rodtrast. 

Redargution,  s.  vederläggande. 

Rcddition,  5.  återgifvande,  uppgifning. 

Reddle,  s.  rodkrita. 

Redeem,  v.  a,  igenkSpa;  frälsa,  to 
-  a  fallit,  godtgora  ett  fel.  -able, 
a,  äterlöslig.   -er^  S.  befriare  j  frä.lsare., 

21 


322 


Eedeliver 


Refluent 


Bedelirer,  V,  a,  Slerlemna;  befria. 
-ance,  S,  Sterstallning»  -y,  8,  Ster- 
befrielse. 

Bed  em  and,  v.  a,  Sterfordra. 
Bedemptyion,  s,  äteriösning.  -ional, 

a.  hörande  till  Sterlosning.    -Ory,  a. 
,  återlösande. 
Bedescend,  V,  n,  Ster  nedstiga. 
Bedintegrallte,  a.  f^myad.   -,  v,  a. 

förnya,     — tlOHj   S,    återbringande   i 

forrigt  tillgtSnd. 
Ked0len{|Cfl   S.    vSllukt-,    stark    lukt. 
é  ~t,   a.  välluktancl®. . 
Bedonble,  V,  0.  fSrdubbla.     -,  V,  n. 

Ökaa,  i^;(i#blas.  [verk). 

BedOUbtj  S,  T   redutt.  (litet  fästnings- 

KedoubtllablOj  a.  fruktansvärd,  -able- 

neSS,  5.  fdrmrlighet.  -ed,  p.  fruktad. 
BedOUnd,  v.  n.  falla  tillbaka :  tillfiyta  ; 

öfverflöda;  lända  (till), 
Bedraft^  S,  retrasserad  vssel,  utbyte  af 

en  protesterad  vexel. 
BodresS;  S,  rättelse,  afhjelpandcj  godt- 

gBranda,     — ,  V.  C5.   rätta;    bota;    af- 

hjelpa.    — iv0j  a,  rättande;  botande. 

-less,  a,  objelplig. 
Bednce,    V,    a^    återbringa;    försätta; 

©r5fVa;    Sterställa;    förminska;  bringa. 

-ment,  «.  återbringande. 
BednctJliOB^  S.  förminskning;  fiterbrin- 

gande   i   sitt   förra  skick.     — ItG  9   a. 

upplösande;     återbringande    i    .förrigt 

skick.     —,  8.  upplösningsmedel. 
BedHndlJance,  S.   öfverfiöd;  yppighet. 

-auit,  a>  öfverflodig ;  vidlyftig. 

Bedcplicaljtej  v.  a.  fördubbla,  -tioiij 

Q,   fördubbling.      -tIve,    B,  fördubb- 

Bee,  v.  a.  sälla.  [lande. 

Be-ecliO,  5.  återskall,  genljud.  -,  t?. 
n,  gifva  genljud. 

Beed,  «.  rör,  rörpips;  pil.  — banlCj 
-bed,  -plat,  s.  rörstånd,  ställe  der 
rör  växer.  — bcilt,  s,  pipbyen.  —ed, 
a.  rörbeväxt.  -graS8,  5.  stengräs, 
trfiggan.  -inace,  s,  kasedun.  -spar- 
rOW,  5.  säfsparf.     -y,  a.  rörbeväxt. 

Bo-Odify,  v.  Ö.  åter  uppbygga. 

Beef,  B,  T,  ref;  refvcl,  sandbank.  -, 
V.  a.  refva  (segel),  -eanngs,  s.  pL 
T.  stekbultar.     -KnOt,  B.    rlbnuås- 


knop.  -point,  B,  refsejsing.  -tackle, 

s.  reftalja. 
Beok,  5.  rok,  ?nga;  vS'ti.     - ,  V.  n. 

ryka,  röka,  dunsta.     — y,  fl.  rökig. 
Reel,  5.  härfvel,  nystfot ;  ett  slags  dans. 

— ,   r.  a.    härfla.      — ,   V.  n.    tumla, 

vara  yr  i  hufvud. 

Re-||election,  b,  nytt  val.    -enact, 

v.  a.  i  nyo  stadga,  -enforce,  v.  öte 
(ytterligare  förstärka,  -enter,  V.  a, 
åter  taga  i  besittning;  Ster  ingS.  —en» 
throne,  v.  a,  äter  sätta  på  tronen. 
-establish,  v,  a.  återupprätta. 
-establishment,  b,  återställande. 
-estate,  v.  a.  återställa. 

Beeve,  s,  fogde;  T,  ref,  refvadt  sesfel, 
— ,  V.  a,  inskära;  refva.> 

BefectyiOn,  S.  fdrfriskning;  mSltid. 
— iye,  a.  vederq vickande.  — Ory,  B, 
matsal  (i  kloster). 

Befer,  v,  a.  hänvisa,  hemställa;  öfver- 
lemna.  — ,  V.  n,  hafva  afseende  på; 
åberopa  sig.  -60,  S.  god  man,  mä. 
tisraan.  — ©nCO,  8.  hänvisning,  hän* 
skjutande.  — endary,  «.  föredragande; 
mätisman.  —ring,  S.  hänvisning.  — , 
prp,  —  iOt  i  afseende  på. 

Refine,  t;,  a.  raffinera ;  förfina,  förädla. 
— ,  v.  n.  luttras;  göra  sig  till.  -ment, 
5.  rening,  förfining;  odling,  hyfsning. 
— r,  8,  en  som  affekterar  renhet  i 
sprSket,  parist.  [skipmanna. 

Reflt,  17.  a.   förbättra;   återställa;    T, 

Reflect,  v.  a.  é  n.  återkasta,  åter- 
stråla,  studsa  tillbaka,  reflektera ;  (oTlf 
upon)  öfverlägga,  tänka  efter;  förevita. 
-ent,  a.  återfallande,  -ion,  8.  åter- 
kast,  studsning;  uppmärksamhet,  efter- 
tanke;  reflexion»  betraktelse;  tadel. 
— Iy©,  a.  återkastande,  eftersinnande. 
—or,  8,  betraktare;  reflektor. 

Reflex,  B,  återäken.  -,  a.  tillbaka- 
kastad  (om  IjusstrSler).  -ibility,  s. 
återstudsningskraft.  — ible,  a.  som 
kan  återkastas.  -iblenOSS,  s.  åter- 
studsningskraft., — ive,  a,  öfvervä. 
gande;  tadlande. 

Refloat,  B,  ebb.  [och  flod). 

RellOW,  v.  n,    flyta   tillbaka   (om  ebb 

Refluent,  a.  tillbakaflytande. 


Keflux 


Eehearsal 


323 


Kefinx,  S.  ebb;  utflytning. 

Reform,  a.  förbättring.  -,  V,  O.  for- 
bättra;  omskapa.  — atiOllj  S,  för- 
bättrande; Lutherg  reformation.  — OF, 
S,  förbättrare;  reformator. 

Kofound,  V.  a.  smälta  om. 

Refract,  v.  a.  bryta  IjusstrS^ama ; 
kasta  tillbaka,  -lon,  S,  strålbryt- 
ning. —ivO,  a.  brytande  (ljusstrå- 
larna). -OriliesS,  S.  olydnad;  bals- 
starrighet.  — Ory,  a,  gensträfvig; 
strängsmält. 

Refragaljle  5  a.  som  kan  vederläggas. 

KeiVain,  s.  omqväde  (i  en  visa).  — , 
v.  a.  h?A\a.  tillbaka.  ^,  V.  7^.  af- 
hälla  sig  ifrcJn. 

Refrailgijibility,  S,  brytningskraft. 
-blc,  a.  sora  iSter  bryta  sig.  -ble- 
TICSS,  s.  brytningskraft. 

Refresh,  v.  a.  svalka,  afkyla;,  upp- 
friska, vederqvicka.  — Hieilt,  S.  for» 
friskning ;  svalka. 

Refrigera||iit ,  a.  kylande.  -,  s.  ky. 
lande  medel.  — ntliess,  S,  svalkande 
egenskap,  —tö,  V.  a.  kyla,  svalka. 
—tion,  S.  svalkning;  uppfriskning. 
-tory,  a.  svalkjinde.     -,  S,  kylfat; 

Reft,  s,  remna.  [svalkdryck. 

RefllllgO,  3.  tillflykt,  beskydd,  fristad; 
utväg,     -gee,  S,  ilykting. 

Refiilgeii!|ce,  s.  glans,  sken.    -t,  a. 

glänsande ;   präktig. 

Refund,  v.  a,  ätergjuta;  Sterbetala. 

Refa||sal,  S.  afsiag,  vägran;  fritt  val. 
-se,  a.  oduglig.  — ,  S,  afskrap,  ut- 
skott. — ,  V,  a.  afslE,  vägra;  icke 
vilja,  -tal,  -tation,  5.  vederlägg- 
ning,    —te,  V.  a.   vederlägga. 

Regain,  v.  a,  Stervinna,  återtaga. 

Regal,  a,  kunglig,  -e,  s,  konungs- 
rätt; konungavärdighet ;  kalas.  — ,  V.  U, 
stStligen  traktera,  -ement,  S.  vä,]- 
plägning.  — la,  S.  pl.  regalier,  — ity, 
S.  konungavärdighet. 

Regard,  s.  blick,  uppsyn;  vördnad; 
afseende;  uppmärksamhet.  — ,  V,  a. 
kasta  ögonen  ät,  gifva  akt  pS;  anse; 
angl,  hafva  afseende  pä;  hafva  utsigt 
pS.  -fn|,  a,  uppmärksam.  -lesS, 
a,  vSrdsIös,  oaktsam» 


Regency,  s.   regering,   styrelse,  riks» 

förestSnderskap. 

Regenerallte,  v,  a.  pSnyttföda.   -^  a. 

panyttfodd.      -teneSS,    So    T.    nya 
födelsens  tiilständ.    -tion,  S,  T.  nya 
födelsen. 
Regent,  s,  regent.  ^-Slllp,  S,  regering; 
riks  förestSnderskap. 

Regf3rmina||te,  v,  n.  pricka  ut  pS 

nytt.     —tion,  S.  ny  grodd. 

Regible,  a.  som  kan  styras. 

Regicide y  S,  konungamord;  konunga- 
mördare, [regimen;   metod. 

Regimen,  $,  ordning;  diet  i  mat;   T, 

Regiment,  S.  regemente,  -al,  a, 
militärisk;  hörande  till  ett  regemente. 
-als,  s,  pl,  uniform. 

Region,  s,  landskap,  trakt. 

Regist||cr,  s,  register,  alfabetisk  för- 
teckning;  register  i  orgverk.  — ^  V.  a, 
inregistrera.  — l?ary,  s.  registrator. 
— ry^  -<?.  aktuariekontor ;  kyrkobok ;  pro- 
tokoll. 

Reglet,  5.  T,  koluransteg^ 

Regnant,  a.  herrskande. 

Regorge,  v.  a.  spy  ut,  kasta  upp. 

Regrant,  v,  a.  Ster  förläna. 

Regrate,  v,  a,  förolämpa ;  göra  f$rk5p. 
— r,  S»  mSnglare. 

Regrcet,  v.  a,  helsa  igen. 

Regress,  s,  återkomst.  -,  v.  n.  9S 
tillbaka,  komma  tillbaka.  -ItO,  a, 
återvändande. 

Regret,  S.  saknad,  ledsnad,  oro,  miss- 
nöje.  — ,  V.  a.  sörja,  sakna;  fingra. 
-fully,  ad.  ogerna. 

Regulllar,  a.  regelbunden,  ordentlig. 
— ,  s,  ordensperson,  -arity^  — ai*- 
uess,  s.  regelbundenhet,  ordentlighet. 
-ate,  v,  a.  ordna;  regera,  -ation, 
s.  inrättning;  ordning,  -ator,  «. 
inrättare;  prober-ur;  regulator  pä  en 
ångmaskin. 

Regurgita||te,  v,  a.  Ätergjuta.  gifva 
tillbaka.  -,  V.  n.  rinna  öfver.  -tlon, 
S.  Stersprutning. 

Reliabilita||te ,   v.  o.   fiter  insätta. 

-tion,  s.  äterinsättning. 
Rehear,  v.  a,  höra  om  igen.    -snr, 
S.  upprepande:  öfverläsning;  repetition. 

21" 


324 


Eehearse 


Relive 


—se,  v,  a.  förtälja;  läs»  öfver ;  repe* 

lera,  spela  öfver. 
llei^le^  S,  ränna;   fals. 
Rclgn,  5.  regering;   herravälde.     — ,  V. 

n,  herrska,  regera ;  vara  gängse* 
Re-imi|bark,  v.  a.  äter  inskeppa.   -,  v. 

n,  äter  gä  om  bord.    -fearknient,  s. 

inskeppning  ä  nyo.      — Ibtirsc ,  v.  a. 

återbetala,  Stergäida.    -burseiHCnt, 

s,  äterbetalning ,  ersättning.     — port, 

i\  a,  Ster  införa,     -pression^  5.  ny 

upplaga,    —print,  v.  a.  trycka  S  nyo. 
Belli,  5.  tygel,  töm;  vald».     — ,  V.  a, 

tygla. 
Seisideer,  S,  ren,  rendjur. 
Ee-illjlforce,  v,  a.   förstärka;    foröka. 

-forcement;  5.  förstärkning,  -gage, 
v.  n.  äter  iniäta  sig.    -gagement, 

S.  ny  förbindelse.     * 
Keins,  s.  pl-  njurarne. 
Re-in||sert,  v.  a.  äter  införa;  inflicka. 

-stale,  v.  a.  äter  insalta,  -suraucc^ 

8.  ömsesidig  assekurans.     — TOSt,  V.  a. 

äter  sätta  i  besittning;  ä  nyo  förläna. 
Re-itcrayte,  v.  a.  upprepa  S  nyo ;  göra 

om  igen.     — tion  ,  S,  äterupprepning, 

rörnyåndc. 
Reject,    v.    a.    förkasta;    icke    antaga. 

-able,  -aneous,  a.  förkastlig,  -ion, 

S.  förkastelse. 

Rejoice,  v,  n.  glädja  sig,  fägna  sig. 
— ,  v.   a.  glädja,  roa.      -,  8.  glädje. 

Rejoin,  v.  a,  äter  hopfoga.  -,  v.  n. 
trätfa,  rSka;  svara.  — dcr,  s.  svar 
pä  gensvar. 

Rejudge,  v.  a.  äter  ransaka  oU.  döma. 

KcjUVeiieSCOnCO,  S,  föryngring. 

Rokiudle,   v.  a.  äter  upptända. 

Roland,  v.   a.  äter  landsätta. 

Relapse,  5.  äterfall  (i  en  sjukdom).  ~, 
V.  91.    falla  tillbaka;    sjukna  pä  nytt. 

Relatye,  V.  a.  återbringa,  ätersf alla ; 
berätta.  — ,  V„  71.  ("toJ  höra  till ;  vara 
Blägt  med.  — Or,  8.  berättare,  häfde- 
tecknare.  — lOn  ,  $.  berättelse;  af- 
seende;   sammanhang;  slägtskap ;  slag- 

ting.  -ionship,  5.  siägtskap.  -ive, 

a.    60m  har  afseende   pä ;    betraktad  i 
jemförelso   med,     — ,  *.   slägting;  sak 


som  har  afseendo  pä  en  annan;  T. 
pronomen  relativura. 

Relax,  a.  slapp;  efterläten.  — ,  v.  a. 
göra  slak;  mildra;  öppna.  — ,  V*  n. 
gifva  efter;  slakna.  — atlon,  s.  slapp- 
ning;  lindring;  hvila,  vedcrqvickclse. 

Relay,  S.  ombyte  (af  hästnr  eller  jagt- 
hundar);  skjutshäll,  -dog,  5.  jagt« 
hund. 

Release ,  S,  frigörelse  ,  befrielse ;  «fter« 
gift;  qvittens.  — ,  V.  a.  befria,  stä-Ua 
pä  fri  fot;  frikalla.  -ment ,  5.  be- 
frielse,     — r,  8.  befriare. 

Relegajlte,  v.  a.  förvisa,  drifva  i  la^ds» 
flykt,     —tion,  8.  förvisning. 

Relent,  v.  n.  saktas,  aftaga;  slakna; 
smälta;  intagas  av  medlidande.  —,V.  a. 
försvaga,  minska;  mildra.  — ive,  a 
eftergifvando;  slapp.  — IcSS,  a,  käns- 
lolös,  hSrdhjertad;    oupphörlig. 

Relevant,  a.  upphjelpande ;  vigtig, 
betydande. 

Reliance,  8.  tillit,  förtroende. 

Relic,  8.  qvarlefva,  relik. 

Relict,  5.  enka. 

Relief,  5.  Jhjelp,  lindring ;  förstärkning; 
en  skildtvakts  aflösning;  upphöjdt  ar- 
bete; kontrast;  T,  harens  betesplats; 
länpenningar. 

Relieve,  v,  a,  hjelpa,  bistS;  trösta; 
ersätta;  stärka;  gifva  upphöjning  ät 
nägot;  aflösa  (en  post). 

Relievo,  8.  upphöjdt  arbete. 

Religllt,   v.  a.  äter  upplysa. 

Re^lgijlon,  8,  religion,     -onist,  9, 

skrymtare.  — OUS,  «.  gudfruktig,  an- 
däktig, from;  andlig;  munklefnaden 
tillhörig.  a  —  house,  kloster.  — , 
8.  munk.  -OUSneSS,  S.  gudsfruktan, 
from  het. 

Relinquish,  v.  a.  Öfvergifva;  upphöra 
med.  — ment,  Ä.  öfvergifvande ,  af- 
trädande.  (aflefvor  forvaras. 

Reliquary,    S.    skrin    hvari    helgonens 

Relish,  8.  smak,  tycke;  .benägenhet. 
— ,  V,  a.  sätta  god  smak  pä ;  tycka 
om.  — ,  V.  72.  smaka,  vara  smaklig; 
smaka  af  nSgot.     -ablo,  a.  smaklig. 

Relive,  v,  n.  komma  till  lif  igen. 
V.  a.  upplifva. 


Relucent 

Belucent,  a.  lysande. 

Belact,  V,  n.  strafva  emot    -aiice, 

S.    gensträfvighet.      -ant,    a.     mot- 

sträfvig»    —ate,  V,  n,   strafva    emot, 

— ation,  $.  raotsträfVelse ;  vedervilja. 

Relume,  v,  a,  äter  upptända.         IpS. 

Bely,  V.  n.  (on,  upon)  lita  pS,  fortrösta 

Bemain,  a.  öfverlefva,    aflefva,   relik. 

-,  v.  W.  blifva  qvar,  SterstS  ;  forblifva, 

framb&rda.     -der,  s.  ofverskott,  rest, 

saldo;   aflefva;    gods   som  fls  när  en 

annans    besittningsrätt    är    till    ända. 

-,  a,  öfrig,  qvar.     -derS,  8»  pi,  T. 

kräfvan. 

Bemake,  v.  a.  göra  cm. 

Bemand,  v.  a.  hemkalla,  heraskicka. 
Bemanent,  a.  ofverblifvande.  -,  s.  rest. 
Bemärk,  S.  anmärkning ;  anseende.    — , 

V.  a.  anmärka;  utmärka,    —able,  a. 

märkvärdig ;    ansenlig.      -ableness, 

«,  märkvärdighet. 

Bemarry,  v.  a.  gifta  S  nyo. 
Beme||diable,  a.  botiig.     -diable- 
ness,  s.  botiighet.    -diate,  a.  he- 

lande,    -dy,  S.  botemedel^  läkemedel ; 

T.  upprättelse,  ersättning.     — ,  V.  O. 

bota,  läka;  afhjelpa, 
Bemelt,  v,  a.  omsmälta. 
Bememb||er,    v,    a,    minnas,    erinra, 

draga  sig  till  minnes  ;  tänka  pä ;  helsa, 

rekommendera.      — rance ,   8*   minne, 

hSgkomst;     åminnelse;    minnesmärke. 

-rance-bOOk,  s»  minnesbok ;  jurnal. 

-rancer,  s.  skrifvare  i  kongl.  skatt- 

kammaren ;  annotationsbok. 
BemigratiOn,  s.  Sterflyttning. 
llemind,  v,  a.  (ofj  erinra,  påminna. 
BeminlscenHce,  s.  hågkomst,  erinran. 

— tlal,  a.  erinrande. 
Remiss,  a.  vårdslös,  efterlSten.    -Ible. 

a,  förlåtlig,     -ion,  «.  förlåtelse;  lin- 

dring;    afsägelse.      -ness,    8,   efter. 

låtenhet;  sorglöshet. 
Remit,  v,  a,  förlåta,  eftergifva;    äter- 

ställa,    bringa;    öfverantvarda ;    hän- 

skjuta;    öfversända.     — ,  V.  n*  aftaga, 

sakta  sig.     — ment,  8.  öfversändande  ; 

förnyad  arrest,     -table,  a.  förlåtlig. 

— taiice ,   ,5.     remiss    af     penningar. 

— ter^  8,  remittent,  öfversändare. 


Renewal 


325 


Bemnant,  a.  Sfrig.     -,  s.  öfverlefva, 

leraning;  stuf. 
Romodel,  v.  a,  omskapa. 

Remonstrjlance,  8,  föi-estäiining;  för» 

maning;  förebråelse.  — ant,  a.  före- 
ställande. — ,  8,  remonstrant  (sekt). 
— atö,  V,  W.  göra  föreställning  (om 
fel  etc).     — ,  V,  a»  ådagalägga,  bevisa. 

Remora,  S.  dröjsmål,  hinder;  en  art 
sugare  (fisk),     —te,  V.  a.  hindra. 

Remorse,  8.  samvetsagg;  ångest. 

Remotye,  a.  aflägsen,  Qärran  ifrån. 
-eneSS,  -ion,  8.  aflägsenhet,  afstånd. 

Remount,  v.  n.  äter  stiga  till  häst. 
— ,  V,  a.  förse  med  nya  hästar. 

Removable,  a.  flyttbar;  som  kan  flyt- 
tas ell.  aflägsnas. 

Removljal,  8.  flyttning,  bortskaffande; 
afsättande.  -6,  s.  flyttning,  afresa; 
afsättning;  litet  afstånd;  slägtskaps- 
grad;  drag,  flyttning  (i  dam-  eller 
schackspel).  — ,  V.  a.  flytta;  borttaga, 
afsätta.  — ,  v.  n.  begifva  sig  bort. 
-edness,  8.  aflägsenhet. 

Remunerajjte,  v.  a.  vedergälla,  ersätta. 
-tion,  8.  vedergällning,  belöning. 
— tiye,  a.jjredergällande. 

Rcual,  a.  njurarna  tillhörig. 

Renard,  8.  räf. 

Renascjlency,  8.  Sterfödeise.    -ent, 

a.  som  åter  tillväxer.  —Ible,  a.  som 
kan  förnyas. 

Renavigate,  v.  w.  åter  segla. 

Rencounter,  8.  möte;  sammanstöt- 
ning;  slagsmål;  händelse.  — ,  v.  n. 
sammanstöta;  råka  i  handgemäng  ell. 
slagsmål.     — ,  V.  a.  angripa. 

Rend,  v.  a.  sönderslita. 

Render,  v.  a.  återgifva;  öfverlemna; 
bevisa;  vedergälla ;  öfversätta ;  uttrycka. 
to  —  damage,  godtgöra  skadan,  to 
—  homage,  hylla,  to  ^  a  reason, 
anföra  ett  skäl.     to  —  tJianka,  tacka. 

RendeZYOns,  S,  möte;  mötesplats.  -, 
v.  n.  mötas  på  utsatt  ställe. 

Rendible,  a.  som  kan  äterlemnas. 

Renegajido,  -do,  8.  renegat,  affälling. 

Renethe,  8,  T.  verkjem. 

Renew,  v,  a.  fömya.    -able,  a.  som 

kan  förnyas,     -al,  s,  förnyelse. 


326         Eenitency 

Renitenllcy,  s,  motspScstighet;  mot- 
trycksforraSga.  -tj  a.  styf,  mot. 
tryckande. 

Bennetj  S.  lop«,  kalflope ;  renett.  -bagj 
8.  löpmagen  (hos  idislande  djur). 

BenOUnClle^  v,  a,  fömeka ;  afsäga  sig ; 
icke  hafva  (en  fSrg  i  kort),  -emeut, 
-iation^  S,  försakelse;  fdrnekelse. 

BenoTaJlte^  v.  a»  fsmya.    -tion,  s, 

8,  förnyelse. 
Benown,    s.    rykte,    namnkunnighet. 

—ed,  a.  berömd. 
B6nt,  8.  remna;  oenighet;  afgift;  ränta, 

procent,  intresse.     — ,  V.  a.  arrendera, 

uthyra;    förränta.      — fål,    S,   jordbok. 

-charge,  «.  arfiänta.    -er,  s.  hyres- 

man,  arrendator.    -SerYiC©,  5.  grund- 

ränta,  jordboksränta. 
Bentering',  s,  bopsömning,  stoppsöm. 
Benter-warden,  e,  räntmsstare. 

Ben  11 B  elation,  S,  afsägelse,  forsakels©. 
Beobtain,  v»  a.  fiter  bekomma. 
Beordyain,  v.  o.  ä  nyo  pSbjuda ;  viga 
en  för  andra  gängen.     — inatlOB,  8. 

invi^Jng  å.  nyo. 

Bepacify,  v,  a,  fiter  stilla. 

Bepack,  v.  a.  Ster  inpacka. 

Bepair,  8,  lagning,  förbättring;  resa; 
vistelseort,  out  of  — ,  bofäilig.  — , 
V,  a,  laga,  reparera ;  upprätta.  — ,  V»  «. 

begifva  sig.  -able,  a.  botiig.    -er, 

S,  damaskerare. 

Bepandons,  a.  upphöja  midtp3. 

Beparajlble,  a,  ersättlig ;  som  kan  för- 
bättras, —tion,  8.  reparation,  lag- 
ning; ersättning.  — tive,  a,  ersät- 
tande; förbättrande.  — ,  8,  forbätt- 
ringsmedel.  [svara  qvickt. 

Bopartee,  s.  qvickt  svar.     — ,  v.  n, 

Bepartition,  S,  delnig,  indelning;  ut- 

skiftning.  [fara  tillbaka. 

Bepass,  v.  a.  Ster  ofverfara.    -,  v.  n, 
Bepast,  8,  liten  mSltid  ;  spis,  föda. 
Bepay,    v,    a.    Stergälda;     vedergälla. 

— ment,  S.  Sterbetalning. 
Hepeal,   s.   Sterkallelse,    upphäfvande. 

-,  v,  a.  upphäfva.    -able,  a.  Ster- 

kallellg. 
Bepeat,  «.   upprepande;  da  capo.     -, 

V*  a.   repetera,  upprepa  S  nyo;    göra 


Bq>ossess 

om.    -edly,  ad.  flera  gSnger,  ofta» 
—er,  8,  repeter-ur. 
Bepel,  v.  a.  drifva  tillbaka;  fördrifva; 
vederlägga.  — ,  v.  n.  motverka,  -lent, 
8.  tillbakadrifvande  läkemedel. 

Bepent,  v.  o.  fofj  ångra.    -,  v.  ft. 

ångra  sig,  bättra  sig.  — ance,  8, 
ånger;  bättring.  — ant,  a;  ångerfull, 
botfärdig. 

Repeople,  v.  a.  åter  befolka. 

BeperCUSSlJion,  s.  tillbakadrifuing; 
åtsrstudsning.  -ive,  a.  tillbaka- 
drifvande;  återställande;  genljudando. 

Repertory,  S,  register;  magasin;  re- 
pertoi?  (för  en  teater). 

Bepetition,  s.  upprepning;  Öfverspel- 
ning;  repris  (i  musik). 

Bepine,  v,  n,  (agaimt,  at)  gräma 

sig,  sörja  öfver;  knota;  missunna. 
Replace,  v.  a.  sätta  tillbaka, 

Beplant,  v.  a.  plantera  om.  -ation, 

«.  omplantering. 
Beplenisll,  v.  a,   uppfylla,   fullända. 
-ment,  s.  fyllning,  fyllnad. 

Bepleyte,   a.  uppfylld,     -tion,  a, 

uppfyllning,  fullhet. 

RepleY||iable,  a.  som  kan  befrias  frSa 
qvarstad.  —in,  — y,  8.  upphäfvande 
af  ett  gjordt  beslag.  — ,  v.  a.  återvinna 
hvad  som  varit  belagdt  med  qvarstad ; 
bringa  i  säkerhet. 

Replication,  s.  genljud;  svar,  replik. 

Reply,  5.  svar,  gensvar.  — ,  V.  <H.  svarai 
invända, 

Repolish,  t;,  a,  S  nyo  polei*a, 

Repoace,  S,  rapunsel. 

Report 9  5.  rykte;  berättelse;  knall. 
reports,  pl.  akter.  — ,  v.  a.  förtälja, 
förmäla ;  sqvallra ;  föredraga.  — ,  V,  71.' 
gifva  genljud;  knalla;  smälla.  —Or, 
8»  föredragande;  sqvallrare;  sagesman; 
berättare. 

RepOS||al,  S.  hvila.  -e,  s,  ro;  har. 
moni.  — ,  V.  a.  sätta.  — ,  V.  n,  hafva 
ro,  hvila;  (on,  upon,  in)  förlita  sig. 
-edness,  s.  ro,  stillhet,    -it,  v.  a, 

lägga  i  förvar.     -itiOM ,  s,   sättande 

i  säkerhet;  återställande,     -itory,  «. 

förvaringsrum.  [Ster  ega,- 

Repossess^  v.  a.  återtaga  i  besittning; 


Eepour 

Beponr,  v,  a,  ätergjuu. 
Beprehenjld^    v.   a.   tadia,   förebrå. 
-sible,  a.  tadelvärd,     -sion ,   s, 

tadel,  förebrSelse.    — siYe5  a.  tadlande. 

Bepresent,  V,  a.  föreställa,  represen- 
tera; bevisa;  framlägga,  —ant,  s. 
representant.  — Sition ,  s,  föreställ- 
ning; bild.  -ative,  a.  föreställande. 
— ,  8.  representant. 

Eepress,  v.  a,  afetyra,  dämpa,  -ion, 
s.  förhindrande.  — iv©5  a.  fortryckande; 
dämpande. 

Keprief,  s.  tadel,  klander. 

Eeprieye,  s.  uppskof ;  dröjande  med  en 
fSnges  afrättning.  — ,  V.  a,  uppskjuta 
med  dödsstraffet;  bevilja  uppskof. 

Eeprimand,  s.  tilltal,  skrapa.  -,  v.  a. 

tilltala,  banna,  förebrå. 

Reprint,  v.  a.  omtrycka,  trycka  S  nyo. 

Kepris||al,  5.  vedergällning;  pris.  ?e^ 
ter  of  reprisals  f  kaparebref.  -e, 
8.  skadestånd;  vedergällning;  gang, 
hvarf ;  repris  (i  musik),  at  three  re- 
prises, tre  gånger.  — ,  V,  a.  återtaga ; 
äter  godtgöra, 

Beproach,  s,  förebråelse;  skam.  -, 
V.  a.  förebrå,  forsmäda.  -able,  a. 
tadelvärd.   — ful,  a.  skymflig,  skamlig. 

Beproballte,  a.  förkastad.  -,  5.  ogud- 
aktig  menniska.  — ,  v.  a.  förkasta, 
fördöma.  -tiOffl^  *.  förkastelse;  för- 
härdelse. 

Keprodalice,  v,  a,  Sterframbringa. 
— Ction,  s.  frambringande  ä  nyo. 

Reproof,  s.  banner,  tilltal ;  förebråelse. 

Reprovljablo,  a.  tadelvärd,   -e,  v.  a, 

banna;  förebrå.  [djur. 

Reptile,  a,  krypande.    — ,  S,  krälande 
Republic,  S.  republik,  fristat.     -an, 

a.  republikansk.     — ,  S.  republikan. 
Republish,  v.  a,  8  syo  förkunna,  åter 

ntgifva. 
Bepudiallble,  a.   som   bör  forskjutas. 

—te,   v.    a.   förskjuta,   skilja  sig  vid 

(en  hustru),     -tlon,  8,  förskjutande; 

äktenskapsskilnad. 
Repugn,  v.  n,  vara  vidrig  mot;  strida, 

sätta  sig  emot.     — ance,  8,  vidrighet ; 

motsträfvighet.  -änt ^  a»  motstridaade ; 

olydig;  stridig. 


Reserve 


327 


Bepullnlate,  r.  n.  åter  sprlckr,  ut^ 
Repuljlse,  5.  afslag,  vägran;  tillbaka.^ 
drifvande.  --,  V.  a.  afslS ;  drifva  till- 
baka.  -sion,  S.  tillbakadrifning ;  från- 
stöUnde.  -slve,  a.  tillbakastSende : 
afstående. 

Repurchase,  v.  a.  Ster^  5pa. 
Reput||able,    a.   be^5m.^;,   hedervärd.' 

— ation,  s,  namn  och  ryLtc  ;  anseende. 

— e,  8.  allmän  mening;  ar  eende;  frejd. 

— ,  V.  a.   anse,   hålla  itre.     -eless, 

a.  ärelös. 
Request,  S,  ansökning,  begäran;  akt- 

ning.    — ,  t;,  a.  bedja,  anhålla.    — ant, 

8.  reqvirent.  —er,  8.  suppiikant,  sö« 
Recjuicken,  v,  a.  upplifva.  (kände. 
Requijjem,   5.   själamessa;   lugn;  baj. 

-etory,  s,  hviloställe,  graf. 
Requirllablo,  a,  erforderlig.   -6,  v.  a, 

fordra,  begära;  tarfva,  behofva. 
Requisillte ,  a.  erforderlig,  nödvändig. 

— ,  8,    nödvändig   sak.     — teness,  8, 

nödvändighet.      — tlon,    8,    begäran, 

ansökning ;  reqvisition. 
Requltyal,  8,  vederlag,  vedergällning. 

— ©,  V.  a.  betala,  vedergälla. 
Resail,  v,  n.  återsegla,  segla  tillbaka. 
Resale,  S,  åtcrkop,  minuthandel. 
Resalutej  v.  a.  helsa  igen. 
ReSCiJInd,  v.  a.  afakära ;  afskaffa.  -SSi* 

on,  s,  afskärning;  upphäfvande. 
Rescript,   s,   reskript,   kungligt  bref; 

afskrift. 
Rescuable,  a.  som  kan  räddas. 
Rescue,    5.    befrielse,    räddning;    gen. 

sträfvighet.     — ,  V.  a.  rädda. 
Research,  5.  undersökning.     — ,  v.  a. 
Reseat,  v.  a.  äter  sätta.       [undersöka. 
Reseized,  a.  T.  äter  insatt  i  besitt- 

ning  af. 

Eesemblllance,  5.  Ukhet ;  afbiid.   -e, 

t;,  a.  förlikna,  jemfora;  likna;  passa  sig. 
Resent,  v.  a,  harmas  öfver;  hämnas. 
—ful ,  a.  hämndgirig ;  snarsticken, 
—men t,  8,  harm;  hämnd. 
Reser|{YatiOn,  8.  förvarande,  förbehåll, 
undantag.  -Yatory,  s.  förvarings- 
rum, -ve,  3.  förråd;  förbehåll;  för- 
behållsamhet;  försigtighet ;  reservtropp. 
— ,  V,  a.   förvara,  epara,   undantaga. 


328      Reservedness 

-vedness,  S.  forbehäUsamhet.  '-Toir, 
S.  förvaringsrum. 

Besettld^  V.  a,  återställa-,  tillfreds, 
ställa.     •"ineBt^  3.  återställande. 

Heshlp^t?.  fl.  inskeppa  ä  nyo,  Ster  inlasta. 

Besidlle,  v.  n,  residera,  vistas,  bo; 
uppehålla  sig.  — eilC8,  8,  residens, 
boning;  vistande;  botteufälle.  — entj 
a»  vistande,  bofast.  — ,  8.  resident  vid 
'  ett  hof.  -eiltiary,  a.  boende,  bofast; 
hörande  till  ett  residens.  — ,  $»  prost 
•om  alltid  bor  i  sitt  gäll.  -ual, 
a.  ofrig,  öfverblifven.  -uary,  fl. 
qvarlemnad.  —  legatee^  hufvudarfvinge. 
—He,  8»  rest,  Sterstod. 

Besign,  v.  a.  öfverlemna,  afträda.  -, 
V.  n.  afsaga  sig.  -ation,  8.  af- 
skcd^ansSköing ;  öfverlemnande;  under- 
gifvenhet.  — ©öj  8,  den  man  afstEr 
nSgot  till.      —meat  5  s.  uppgifvande. 

Besilienlicy,  s.  tillbakastötande ;  spritt- 
ning.  "ty  a»  spänstig,  som  studsar 
tillbaka. 

Besin,  8.  harts,  kSda.    -aceous^  a. 

kidaktig.  -OUSj  a.  hartsaktig,  kSd- 
aktig.  [färdighet. 

BesiplSCence^  5.  bättring,  inslgt;  bot- 

Besistj  v,  fl.  &  W.  motstS;  göra  mot- 
stSnd.  -ance,  S.  motstSnd.  -ibi- 
lity,  8.  motstandsformSga.  -iblc,  fl. 
som  kan  emotstäs.  — ICSS^  fl.  oemot- 
stSndelig. 

Besoluble,  a,  smSltbar. 

Besolntlje^  a»  beslutsam,  modig,  fri- 
modig,  stSndaktig.  -Cness,  s.  be- 
slutsamhet, raskhet,  behjertenhet.  — IOHj 
8.  upplösning;  resolution;  frimodighet; 
beslut,  foresats.  — ive,  fl.  upplösande, 
fördelande, 

Besolv||able,  a,  nppiösiig.   -e^  v.  a. 

upplösa;  förklara;  förmä,  besluta.  — , 
V.  W,  resolvera  sig,  besluta;  föresätta 
sig;  fördela  sig;  smälta;  tänka,  to 
—  OUf  besluta.  -,  3,  föresats ;  utslag ; 
beslut.  — ednesS,  S,  beslutsamhet; 
uppsSt.  -ent,  fl.  upplösande.  — ,  8, 
upplösningsraedel. 

BesonanjjCöj  5.  genljud ;  resonans.  — t^ 
fl.  ljudande,  Sterskallande. 

Besorbént,  a.  uppslukande. 


Resting 


BeSOrS;^  S,  samling;  tillflykt;  mötes* 
plats.  — ,  V,  n.  samlas ;  inställa  sig,  be- 
gifva  sig;  taga  sin  tiUflykt;  T.  till- 
falla  igen.  [8,  genljud, 

EesOUnd^  v,  fl.  &  n,    fiterskalla.     -. 

Resource,  8.  hjelpkäUa,  tillflykt. 

RespOCtj  8.  aktning,  vördnad;  anseende ; 
uppvaktning,  helsning ;  välbehag ;  tycke; 
afsigt;  afseende,  hänseende,  hänsigt. 
—  of  persons,  mannamän.  in  somz 
— ,  nSgorlunda,  pä  nägot  sätt.  — ,  V.  fl.' 
vörda ,  hedra ,  anse ,  akta;  hafva  af- 
seende  -ä;  angä;  vetta  St.  -ability, 
8.  anseende,  aktningsvärdhet.  —able, 
fl.  aktningsvärd.  — ful,  fl.  höflig, 
vördsam.  -falneSS,  8.  höfiighet; 
vördnad.  — IyO,  fl.  särskild;  behörig; 
relativ,  inbördes.  —  judge,  rätt  do- 
mare, -iyely,  ad,  (of,  to)  behöri- 
gen;  ömsesidigt;  relativt.  — leSS,  fl. 
ohöflig. 

Eespirljation,  8.  ando,  andedrägt; 
hvila.  -atOry,  a.  hörande  till  an- 
dedrägten.  —6,  V,  n.  andas;  taga  sig 
en  kort  hvila.     — ,  V.  fl.  utdunsta. 

Respite,  8,  anständ,  uppskof;  stille- 
stSnd.  — ,  V.  fl.  unna  tid ;  uppskjuta ; 
lemna  anständ. 

Resplendenjlcy,  8,  glans,  prakt,  -t, 

fl.  glänsande,  skimrande. 

Responlld,  v.  a.  &  n.  svara ;  svara  emot. 
—dent,  8.  svarande ;  respondent.  — sal, 
fl.  ansvarig.  — se,  s,  svar,  Stersvar; 
gudasvar.  — sible ,  fl.  ansvarig;  ve- 
derhäftig. — sibleness,  «.  ansvarig- 
het»    — sive,    fl.   svarande;    passande 

Ressanlt,  «.  T,  utbyggnad.  [mot. 

Rest,  8.  ro,  hvila;  sömn;  frid,  lugn; 
paus;  stöd;  skaft  pä  en  lans;  rest, 
återstod,  qvarlefva.  to  set  up  one's 
— ,  väga  de  sista  medlen,  for  the  —, 
for  öfrigt.  — ,  V.  n.  vara  qvar,  vara 
öfrig;  äterstä;  qvarblifva;  hvila,  sofva; 
(upon,  on)  förlita  sig  pä;  stöda, 
luta;  bero  pä.  — ,  V,  fl.  förläna  ro; 
fröjda. 

Restagnaljte ,  v,  n.  stä  stilla,  stocka 

sig.  —tion,  8.  stillastSende,  stad- 
Restinction,  s.  släckning.  [nande. 
Resting',  a.  <&  8,  hvilande. 


Restitute 


Retrieve 


329 


Uestitu||te,  v.  a.  återställa;  godtg3ra, 
atergifva.  -tioil,  5.  återställande; 
godtgörande ;  återförsättande  i  sitt  fön-a 
stånd. 

Restive j  a.  istadig,  motsträfvig ;  hals- 
starrig,  envis.  -nesSj  S,  istadighet ; 
halsstarrighet. 

Restless,  a,  sömnlos,  orolig;  oupphör- 
lig. -11  ess,  s.  sömnlöshet;  orolighet; 
oupphörlig  rörelse. 

RestOra|{bIe,  a.  som  kan  återställas. 
—tion,  S,  upprättelse,  återställning. 
-ti Tö,  a.  stärkande.  — ,  s.  styrkande 
läkemedel.  [upprätta. 

Restore,  V>  a.  istSndsätta,   återställa; 

Restrain,  v,  a.  hindra;  hälla  i  ty- 
geln, hålla  tillbaka;  inskränka,  —t, 
S.  hinder;  förbehåll;  förbud. 

Restrict,  a.  inskränkt.  -,  V,  a.  in. 
skranka;  hSlla  tillbaka,  —i OB,  5.  in- 
skränkning.    ~iv6,   a.  inskränkande. 

Restrin^e,  v.  a,  stoppa;  inskränka. 
— ncy,  s.  sammandragande  egenskap. 
—ut,  a,  stoppande.  — ,  5.  hopdra- 
gande läkemedel. 

Reststick,  s.  målarkäpp. 

Resty,  a.  stadig;  envis. 

Result,  s.  resultat,  följd,  verkan.  — , 
V.  W.  följa;  uppkomma.  — ailCÖ,  5. 
8.  härflytande.  -ancy,  5.  tillbaka- 
studsning. 

Resumllable,  a.  Stertagiig.  -e,  v.  a. 

återtaga,  upprepa  med  få  ord. 
Resummons,  s.pl,  förnyad  stämning. 
Resumpti||On,  s.  upprepande   med    fä 

ord.     -ve,  a.  återtagande. 

Resurllge,  v,  n.  åter  uppstå,  -rection, 

s.  uppståndelse.  [nomse. 

Resurvey,  v.  a.  åter  besigtiga,.åter  ge- 

Resuscita||te,  v.  a.  äter  uppväcka, 
upplifva.     —tion,  5.  uppväckelse. 

Retail,  S.  minuteiing ;  försäljning  i  mi- 
nut. — ,  v.  a,  sönderstycka ;  sälja  i 
minut;  utförligen  berätta;  -er,  s. 
minuthandlare,  hökare,  —trade,  s. 
minuthandel. 

Retain,  v.  a.  behålla;  kafva  i  minne; 
lega,  bibehSila;  antaga  till  advokat. 
— ,  V.  n,  vara  anhängig;  tillhöra;  fort- 
vara,      -er,    s.   tjenare;    anhängare, 


klient;  penningar  som  gifvas  pä  hand 
(till  en  lagkarl),  -ing,  S,  bibehållande. 

Retake,  v.  a,  återtaga. 

Retalia||te,  v.  a.  vedergäila.    -tioii, 

s,  vedergällning;  repressalier. 

Retard,  v.  a.  uppehålla,  uppskjuta; 
fördröja,  -ation,  -mont,  8.  hiu. 
der,  uppehåll. 

Retch,  v.  n.  hafva  svårt  för  att  svälja, 

Rotentillon,  5.  behållande,  bibehålJan. 
de;  minne;  inskränkning;  förvar.  — 
of  urin,  urinstämma.  — ve,  a.  in- 
skränkande ;  förvarande.  — IvenesSj 
5.  förmåga  att  förvara;  minnesgSfva. 

Reticence,  «.  förtigande. 

Retijlcle,  8,  litet  nät.    -cnlar,  -cu. 

lated,  a.  nätfonnig.  -na,  8.  nät- 
hinna  (i  ögon). 

Retinue,  S,  följe,  svit,  betjening. 

Retiration,  S.  T.  vidertryck. 

Retire,  v.  W.  gå  sin  väg;  afträda; 
-  draga  sig  undan.  -,  v.  a,  draga  till- 
baka;'  undandraga,  -d,  a.  ensam. 
— dness,  8,  ensamhet;  indraget  lef- 
nadssätt.  — ment,  s.  enslighet;  in» 
dragen  lefhad. 

Retort,  8,  retort;  återbeskyllning.  -, 
V.  a.  böja  tillbaka;  beskylla  tillbaka, 
— lOn,  8,  förvridning;  tillbakaböjning. 

RetOSS,  V.  a.  slänga  tillbaka. 

RetOUCll,  v.  a.  åter  vidröra ;  förbättra. 

Retrace,  v.  a.  draga  tillbaka;  åter 
uppteckna. 

Retract,  v,  a.  återtaga;  bryta  hvad 
man  lofvat.  -ation,  8.  äterkallelse; 
återtagande  af  sina  ord. 

Retreat,  s.  reträtt,  återgång;  aftäg; 
enslighet;  tillflykt,  fristad.  -,  v.  n. 
draga  sig  tillbaka;  draga  sig  undan; 
sätta  sig  i  stillhet. 

Retrench,  v.  a.  afskära;  indraga,  in- 
skranka;  förskansa.  — ,  V,  n,  lefva 
raera  indraget,  —ment,  8,  afdrag, 
inskränkning;  förskansuing. 

Retribuyte,  v,  a.  vedergäila.   -tion, 

S.  vedergällning,  belöning.    — tory,  a. 
vedeigäilande. 
Retrievjlable,  a.  som  kan  återvinnas. 
— e,  v,  a.  hitta   pä,    äterviima;    äter» 
bringa. 


330        Retroaction 


Revolt 


Ketroactllion,  S,  Sterverkan,  tlllbaka- 
drifvandö.     — iFOj  S.  Sterverkande. 

RotrOCeljde,  v.  n,  vika  tillbaka,  draga 
sig  tillbaka.  -SSiOIl^  S.  äterlemnande; 
fitergSng. 

KetrOgrad  II  ation  ,  S,  skridning  till- 
baka. — e^  a.  T.  retrograderande ; 
som  gSr  baklänges ;  motsatt.  — ,  v.  72. 
skrida  baklänges» 

Retrogression,  «.  tlllbakaskridning. 

Retrospect,  S,  tillbakaseende,  blick  pa 
det  förflutna.  -,  V,  n.  se  tillbaka. 
— ive,  a.  tillbakaseende. 

Retrnde,  v.  a.  tillbakastöta. 

RetuBd,  v.  a,  fsrsiöa. 

Return,  S,  fiterkomst;  ömvändning; 
vinst;  skifU»;  svar;  erkänsla;  nytt 
anfall  af  en  sjukdom.  — ,  V»  a,  Ster- 
gifva,  Stersända;  öfversända.  — ,  v. 
71.  vända  oro,  resa  tillbaka ;  svara ; 
invända,  to  -  thanks,  tacka,  -able, 
a,  som  kan"  återsändas.  — less,  a. 
som  iske  vänder  tillbaka. 

KennillO!!,  s.  äterfBrenande,  förening; 
försoning,  —te,  v,  a.  samla;  förlika. 
— ,  V.  »,  förena  sig. 

Reyeal^  «?.  a.  uppenbara,  upptäcka; 
förrSda. 

ReTeille,  S,  revelj  (trumslag). 

Reyel,  8.  nattnöjen;  dans;  bullersam 
fest;  orgie.  — ,  v,  n,  roa  sig  buller- 
samt. 

Reyelation,  S,  uppenbarelse. 

Revelry,  S,  lek,  stoj;  lustbarhet. 

Eevenjldicate,  v.  a.  Sterfordra.  -ge, 

8,  hämnd,  hämndgirighet.  — ,  V.  a. 
hämna;  häranas.  -gefjli,  a.  hämnd- 
full,    -geless,  a.  försonlig,    -ger, 

c,  hämnare. 
Revenue,  8.  inkomst,  afkastning. 

Reverberaljnt,  a.  återkastande,   -te, 

v,  a,  återkasta  (ljus  ell.  hetta).  — , 
V,  n.  gifva  genljud,  genljuda,  -tion, 
8.  Stersken,  återkastande.  — tÖry,  a. 
som  slår  tillbaka.     — ,  8.  reverberugn, 

Rever!|e,  v.  c  varda,  ära.   -en^e,  s. 

vördnad;  bugning,  nigning,  kompli- 
ment.  — ,  v»  a.  vörda,  hedra.  — ©nd, 
a.  vSrdig,  ärevördig  (presttitel).  right 
-,  högvördig.     most  -,  högvördigste. 


-ent, -cntial,  a.vördnadsfuii.  -er, 

8,  vordare,  dyrkare. 

Reversljal,^.  upphäfvande  af  ett  be- 
slut.  — e,  motsida;  motsats;  ändring; 
fränsida;  ombyte;  motgång,  olycka. 
— ,  V,  a,  upphäfva ,  återkalla;  vända 
upp  och  ned;  forstöra;  vända  om. 
—ed,  a.  T.  liggande  pä  ryggen, 
-eless,  a.  oåterkallelig,  -ible,  a. 
som  kan  återkallas.  — ion,  8,  hem* 
fallande ;  återgång ;  arfsrätt.  -ionary, 
a.  angående  en  egendoms  hemfallande. 

Revert,  v,  a.  förändra,  omvända;  slå 
tillbaka.  — ,  V.  n.  återkomma,  komma 
tillbaka,  -ible,  a,  hemfallande,  -ive, 
a.  omvexlande,  återkommande. 

Revery,  8.  fantasi,  inbillning. 

Revest,  v.  a.  ikläda,    -iary,  $.  toi. 

lettrum;  sakristia. 

Re  victual,  v.  a.  åter  proviantera.' 

Review,  5.  öfversigt;  undersökning;  re« 
tension,  mönstring.  — ,  v.  a,  se  till. 
baka  på;  undersöka,  granska;  mön* 
strå;  recensera;  återse,  —er,  8,  re* 
censent. 

Revile,  8,  smädelse.     -»,  V.  a.  smäda. 

Revisljal,  ».  granskning.  -©,  V,  a, 
genomse,  revidera.  — ,  5.  revision;  T, 
andra  korrekturet,  second  -,  tredja 
korrekturet,  -er,  s,  undersökare;  re* 
visor;  korrektor,  — lon,  8,  revision, 
genomseende. 

Revisit,  v,  a.  åter  besöka,  -ation, 
.8,  nytt  besök. 

Revivllal,  s,  upplifvande,  återställande. 
— e,  v.  71.  blifva  lefvande  igen,  komma 
sig  före,  qvickna  vid.  — ,  V.  a.  åter 
upplifva;  förfriska;  uppmuntra.  — i-f!» 
cation,  s.  återupplifvande.  -Ify,  V, 
a.  åter  upplifva. 

Revocajlble,  a.  äterkallelig ;  föränder* 
lig.  -blenesSj  S.  återkallelighet.  -te, 
V.  a,  kalla  tillbaka,  -tion,  8,  åter* 
kallelse;  afsägelse. 

Revoke,  v,  ö.  återkalla,  upphäfva.  -, 
V.  71.  renonsera  (i  korlspel).  —ment, 
8.  återkallelse,  upphäfvande. 

Revolt,  8,  uppror;  affall ;  upprorsman. 
— ,  V*  CL,  uppresa.  — ,  v,  n.  väcka 
afsky   hos;   uppresa  sig,   blifva   upp 


Eevolter 


Rift 


331 


ioiisk;  (from),  afifalla.    -er,  «•  upp. 

rorsman. 
Revolution,    S,    revolution;    omlopp; 

hvälfning;  tidehvarf;  omvexling.  -Hry, 

a.    upprorisk,    revolutionär,     —erj  s, 

upprorsraakare,  revolutionär,    ^-ize^  V. 

71.  revolutionera,  göra  uppror. 
Revolve,  v.  a.  hvälfva ;  eftertänka.    -, 

V,  n.  löpa,   vändas  omkring.     — r>  s, 

revolver,  fickpuffert. 
Bevulsijlon,  s,  vätskors  afförande ;  häf. 

tig  hvälfning.     — ve,    a.  omskapande. 

— ,  8.  medel  som  drifver  kroppsvätskor 

tillbaka. 
Reward,    S.    belöning,    vedergällning. 

— ,    v.  a.    belöna,    betala,    vedergälla. 

— ftble,  a.  som  kan  belönas. 
RhapSOdyical,  a.  rapsodisk;    hoprörd 

(om    tal  och  skrift),     -ist,    S.  rapso- 

dist.      — y,    S.  rapsodi ,    illa  samman. 

Rhein-berry,  5.  getapel.        [satt  tal. 

Rhenish,  a.  rhensk. 

Rhetor,  S.  orator,  talare,     -ic,  s.  re. 

torik  ;  vältalighet,    -ical,  a.  vältalig. 

— iciau,   S,  som    förstår   talekonsten; 

vältalare. 

Rheum,  s.  snufva,  fluss.    »atic,  a. 

reumatisk,    flussaktig;    besvärad    med 
fluss.    -  fever,  flussfeber.    -atism, 
^    8.  reumatism,  tluss. 

Rhinoceros,  s,  näshSrning.    -bird, 

*.  enhörnade  hörnskatan. 

Rhododendron,  s,  alpros. 

RllOlub,  s.  romb,  spetsig  ruta.  -ic, 
a.  rutformig;  lik  eu  romb.  — Old,  s. 
romboid,  afläng  spetsruta.  -*Oldal, 
a.  lik  en  romboid;  snedrulig. 

RlLUbarb,  S.  rabarber. 

Rhyme,  S.  rim,  rimslut,  vers.  -,  V.  ?l. 
rimma  sig.  — ,  V.  a.  rimma,  sätta  pS  rim. 
— ,  V,  n,  göra  vers.    -Ster,  s.  rimraare. 

Rhythm,  S.  takt  i  musik  ell.  vers; 
harmoni,  »ical ,  a.  rytmisk ;  har- 
monisk. 

Rib,  8.  refben;  T.  ribba,  bogtimmer; 
upphöjd  rand;  hustru.  -saw,  s, 
BchweifaSg.     -TTOrt,  «.  spetsgroblad. 

Ribald ,  s.  vrak  ,  liderlig  persedel. 
-ish,  -rons,  a.  otuktig;  frack. 
-ry,  «.  groa  t&l,  oanständigt  tal ;  otukt. 


Riband,   Ribbon,  S,  sidenband;  T, 

sena,  list. 
Ribbed,    a.    försedd    med    reifben   ell. 

ribbor.  [mjöl. 

Rice,  8,  ris,  risgryn,     -flour,  8.  ris- 
Rich,    a.   rik;    präktig;    ymnig,  öfver- 

flödig.     >^ly,    ad,    rikligen,    rikligt. 

-ness,  8.  rikedom,  rikhet;   fruktbar- 

hst ;  öfvorflöd ;  födande  egenskap,  mäk* 

tighet. 
Rick,  8.  stack,  skyl,  vSlm.    -ets,  8.  pL 

engelska  sjukan,    -ety,  a.  plägad  af 

engelska  sjukan;    ledknuten;  bräcklig. 
Ricture,  S,  spricka,  springa. 
Rid,   v.  a.  C  from,  ofj  rädda;    befria, 

entlediga,  beröfva;  fördrifva.  -dance, 

8.  befrielse. 
Riddle,    S,    gata;    rissel,    groft    sSlI. 

— ,  V»  n,  tala  mörkt. 
Ride,   8,    ridt;    fart.     -,    V.   n.   rida; 

fara;  ligga  för  ankar;  stöda,  röra  (sig 

pä) ;  Ska.    — ,  V»  a.  berida.    to  —  out 

a  8torm,  uth&rda  en  storm  för  ankar. 

— r,   8,  ryttare;   beridare;    klots,   att 

stärka  ett  annat  trädstycke;   T.  katt- 

spär. 
Rid  ge,  5.  ryggrad;  balk,  Ss;  blindskär. 

-band,  S,  ryggrem.    -bone,  8.  rygg. 

bast.    -d,  a.  upphöjd;  spetsig;  fSrad; 

kullrig.     -tile,  8.  utböjdt  taktegel. 

Ridicul||e,  a.  löjlig.     -,  5.  löjlighet. 

-,  v.  a.  göra  ätlöje  af;  förlöjliga. 
-OUS,  a.  löjlig,  narraktig.  -OUS* 
ness,  8.  löjlighet. 
Riding",  8.  ridt,  ridning;  härad  (i  York- 
shire).  — cap  ,  8,  resmössa.  — COat, 
8.  ridjacka,  resrock.  — hood,  8.  ka- 
puchon.  -house,  5.  ridskola,  -rod, 
8.  ridspö.  -SCllOOl,  8,  ridskola. 
-whip,  8,  ridpiska. 

Rie,  8,  rSg. 

Rite,    a.   alhnfin,    gSngbar;    i    svang; 

grasserande.  -ly,  ad.  allmänt,  -ness, 

8.  allmänlighet. 
Riff,  8,  sandbank,  ref. 
Riffraff,  s.  skräde;  pack,  slödder. 
Ritie,    8.  räffelbössa.     -,    v.  a.  röfva, 

plundra;  räffla.  \  -man,  8.  skarpskytt. 

— r,  8.  röfvare. 
Rift,    8,    remna,   spricka.      -,   v.  a. 


332 


Rig 


spräcka ,    klyfva;    remna.      — ,   V.  W. 

klyfvas, 
Bigj  s,  rasig  flicka;  skämt;    putslustig- 
het, knep.     — ,  v,  a,  smycka,  tackla; 

utrusta;  styra  ut.    to  -  a  capstem, 
.     T,  göra  ett  gSngspel  klart. 
Klgadoon^  S.  ett  slags  dans. 
Eigation^  S,  vattning. 
Riggller,    S,    utrustare;    tackelraästare. 

— ing^  8.  tacklage,  tSgverke. 
Biggie,  v.  n,  sno  sig. 
Bight,  »i  rätt;    rättighet;    myndighet; 

billighet ;  riktighet ;  högra  handen.    — , 

a.    höger;   rak;    ärlig;   rättvis;    rätt; 

uppriktig;    vinkelrätt.      — ,    ad,  rätt; 

riktigt ;  mycket.    —  honourable,  hög- 

välboren.   —  över-against,  midtemot. 

— ,   V,  a,  skaffa   en   rätt;    rättfärdiga. 

— ,   V.  71.    T,  rätta,    resa    (sig    Igen). 

-en,  V.  a.  skaffa   en  rätt.     -eous, 

a.     rättskaffens ,     rättvis ,    rätträrdlg. 

-eOnsneSS,    S,    rättfärdighet;    rätt- 

skatfcnhet,  dygd.    -ful,  a.  rättmätigp 

laglig,      -fulness,    8,    rättmätighet. 

-ly,  ad.  med  rätta,    -liess,  s,  rik- 

tighet,  rätthet. 
Bigid,  a:  sträng,   noga;  styf,  oböjlig. 

— ity,  -neSS,  S,   stränghet;    styfliet, 

stelhet.  {kastregal. 

Biglet,   S,    T.   ganska   tunn   list;   T. 
Blgmarole,    S,    gallimatbias.      -,  ö. 

vidlyftig,  orimlig,  oförnuftig. 
BigOr,  S,  stränghet;    tvärhet;    stelhet; 

noggrannhet.    -OUS,  a,  härd;  skarp; 

noggrann. 
Bill,   s,  liten  bäck,    rännil.     — ,  v.  n. 

sakta  rinna.  [märsrand. 

Bim,    S,    remsa;    kant,    marginal;   T. 
Bime,    5.    rimfrost,    remna.     — ,  v,  n. 

betäckas  med  rimfrost. 
Bimollse,  -OUS,  a.  T.  full  med  fina 

sprickor. 
Bimple,  v.  a.  skrynkla  ihop.         fgrä. 
Bimy,  a.  betäckt   med   rimfrost;    hvit- 
Bind,  S.  bark,  skal.    -,  V.  a.  afskala. 
Bine,  s,  tarmhinna;  fethinna. 
Bin  g,  S,  ring;  krets;  löpbana.   -,  V,  a, 

ringa,     to  -  the  alarmhell,  klämta. 

-bone,  S.  öfverben.    -dOVe,  s.  ring- 

dufva.    -finger,  5.  ringOnger.    -lea- 


'Biverhorse 

der,  8,  npphbfsman.     -let,  8,  liten 

ring;    hSrlock.      -pigeon,   s,    ring. 

dufva.     -tall,  S.  bly  falk.    -WOrm, 

s,  ref-orm. 
Ringent,  a.  T,  gäpformig. 
Binslje,  v.  a.  skölja,  vaska,    -ings, 

8.  pl.  sköljvatten. 
Biot,    8,    liderlighet;    upplopp;    oljud, 

— ,  V,  n,  stifta  upplopp;  frSssa,  lefva 

yppigt  och  liderligt.     — act,  s.  pärla. 

mentsakt  emot  uppror,    —er,  s.  upp- 

rorsman.     —OUS,  a.  orolig,   liderlig; 

upprorisk. 
Bip,   8,   skinkmäre;    kratsjern;   remna. 

-,    V»  a,    (up)  rispa  upp;    upprifva; 

täcka. 
Bipe,  a.  mogen,  fullväxt.     -D,  v.  a. 

mogna;     befordra     till    fullkoralighet. 

-,  V.  n,    blifva    mogen.     '-nesS,   «. 

mognad ;  fullkomiighet, 
Bipier,  5.  sjöfiskmSnglare. 

Bipping-chisel,  5.  T.  huggjern.  -iron, 

5.  jernverktyg  med  hake  att  rifva  ut 
dref  mellan  näten. 

Bipple,  V,  n»  sqvalpa ;  göra  smS  vSgor ; 
bölja  smått.    — ,  V.  a,  rispa;  uppröra. 

Bisö,  8,  uppresning;  ursprung;  förhöj, 
ning;  höjd.  — ,  V,  n,  uppstS;  här- 
flyta;  stiga  i  pris;  resa  sig;  svälla; 
jäsa.  io  -^  in  'blisters  y  slå  upp  i 
blSsor.     — ,  V.  a.  göra  uppror. 

Bisibllility,  S,  fallenhet  för  löje.  -le, 
a.  löjlig;  benägen  för  löje. 

Bising,  a.  uppstående.  — ,  5.  uppgSng; 
svullnad.  [äfventyra: 

Bisk,  8,  äfventyr,  fara.    -,  v,  a.  våga, 

Bite,  8.  kyrkobruk;  ceremoni. 

Bitual,  a.  öflig ;  högtidlig.  -,  5.  hand- 
bok, ritual. 

Bival,  S,  medälskare,  medtäflare.  — , 
a,  medtäflande.  — ,  V.  n.  täfla  med 
en;  vara  medtäflare.  — ISt,  5.  rival. 
— ry,  — Sllip,  8,  medtäfian,  medsö- 
kände. 

Bi?e,  v.  a.  rifva;  klyfva,  -,  v.  n, 
klyfvas. 

Bivel,  v.  a,  skrynkla.     -,  S.  rynka. 

Bi?er,  8.  flod,  eif.  -dragon,  s.  kro- 
kodii.    -god,  8,  ^örS.   -horse,  8. 

flodhästen. 


Eivet 


Ronueau 


333 


Hirét,  S.  nSd»  nSdad  spets  (af  epik); 
splint;  klinkbult.  -,  V.  a,  klinka 
fast  (en  spik);  nita. 

Rivulet,  5.  liten  bäck,  rännil. 

Eixation,  s,  strid. 

Rixdollar,  S.  riksdaler.  (bergalun. 

Roach,  s,  klippa;  mört.    -alluni,  5. 

Road  ,  S,  landsväg ;  redd ,  ankargrund  ; 
ströfveri;  resa,  färd.  — er,  — Ster,  s. 
skepp  som  ligger  pS  redden;  skjuts- 
häst, -goose,  s,  prutgSs.   -stead, 

8.  ankarplats.     -Way,  8,  landsväg. 
Roam,  v.  n.  fara  omkring;  ströfva  hit 

och  dit,  vandra,  -er,  8.  landstrykare. 
Roan,  a.  rödstrirnmfg,    grSskymlig.     — 

horse,  rödskimlig   häst,     -tree,  s. 

rönn. 
Roar,  8.  rytande;  okri;  brusande,  sus; 

brak.     -,  v.  w.  ryta,   vrSla,    rSma ; 

larma,     -y,  a.  full  med  dagg. 
Roast,  8.  stek;    sak.     -,  a,  stekt.     - 

beef,  oxstek.  -  meat,  stek.    to  rule 

the  -,   herrska.      to  cry  -,    römma 

sin    lycke.      — ,   V.  a.    steka,    rosta; 
Rob,  8.  mo3.  C  förlöjliga. 

Rob,  V.   a.  röfva;  stjäla,    -ber,  S, 

röfvare,    tjuf.       -berry,    S.    röfveri; 

stöld,     -bins,  pl,  T.  seisingar  eller 

linor  att  hopbinda  seglen. 
Robe,  S»  mantel,   statddrägt.     master 

of  the  rohe8,   kamrerare.     -,  v.  a. 

kläda  präktigt. 
Robin,   8„  hanen    till    lärkfalken;    rot- 

gel.    -gOOdfellOW,  s.  munter  kam» 

rat;  skogsrä.    -hOOd,  5.  strätröfvare; 

tapper  karl.   -'S-societtjy  politiskt  säll- 

skåp.     -redbreast,  S,    rotgel,  röd- 

brösta. 

Roborjlation,  8,  styrkning.    -eous, 

a.  gjord  af  jernek;  stark. 
Robust,    a.   stark,   styf.     -ious ,  a. 

styf;    våldsam.      -ness,    8,    styrka, 

kraft. 
Rocambole,  5.  rockenboll,  gräslok. 
ROChe-allum,  8.  bergalun,  alunsten. 
Rocliet,  S.  mört;  messkjorta. 
Rock,  8.  klippa,    hälleberg;    beskärra; 

spinnrock.      — ,    V.  a.  skaka  ;    vagga  ; 

stilla.    - ,  V.  n.  vackla.    -Crystal, 
S.    bergkristall,      -doe,    s,    stenget. 


— 6t,  8.  raket;  svurmare.  — fibli,  8, 
sardel,  ansjovis,  -gentle,  8,  vinter» 
krasse,  -iness,  8.  klippighet.  -Oil, 
8.  bergolja.  — salt,  8,  bergsalt. 
—work,  s,  murarbete  som  liknar 
klippor.  — y,  a.  klippig;  stenhSrd, 
känslolös. 

Rod,  8.  spö ;  ris ;  metspö ;  spira ;  landt- 
mätarestSng.     -horse,   8.  stänghäst. 

Rodomontade,  S.  skryt.  -,  V,n.  prata 
stort. 

Roe,  8,  fiskrSra;  hind,  hjortko.  soft 
",  fiskmjölk,  hard-,  fisklek.  -buck, 
S,  rSbock.  -calf,  8.  hjortkalf.  -StO- 
ne,  8.  rämsteu. 

Rogation,  s.  bön;  litania.  -Weok^ 
s.  veckan  före  Pingst. 

Rog!|ue,  8.  skurk;  lösdrifvare;  skalk 
(smekord),  to  play  the  -,  göra  skälm- 
stycken, skalkas.  — uery,  8,  skälm* 
stycke,  bofstycke ;  skalkaktighet;  puta- 
lustighet. »Uish,  a.  ströfvande ;  skalk- 
aktig;  lustig;  lättfärdig,  -uishness, 
8.  skälmaktighet;  lättfdrdighot. 

Ruister,  v.  n,  larma,  -er,  8,  stor- 
sk ry tare. 

Roll,  5.  trillning;  rulle,  vals;  lista; 
fallvalk ;  en  aktörs  roll ;  skyldig- 
het; semla;  tidbok.  — ,  V.  a.  &  n. 
rulla;  valsa;  omlinda;  vältra;  trilla; 
hvälfva  omkring;  vräkas;  vackla. 
-briir stone,  s,  svafvel  i  stänger. 
—calling,  8.  soldaternas  upprop,  -er, 
8.  rulle,  vals;  fallvalk;  bandage,  linda, 
-ing,  a.  &  8.  valsning.  -pin,  ba- 
kelsekafle.  —press,  koppartryckspress. 
-tobacco,  8.  rulltobak. 

Roman,  a.  romersk.  — ,  8,  Romare. 
-catholic,  8.  katolik.  -,  a.  romersk- 
katolsk. 

Roman||ce,  s.  roman;  diktad  historia; 
osanning.  — ,  V.  n.  dikta;  författa 
romaner.  — cer,  8.  romanskrifvare. 
•^tic,  a.  romanesk,  romanlik,  ro- 
mantisk, 

Romish,  a.  katolsk,  romersk-katolsk. 

Romp,  8.  oskickligt  qvinnfolk;  yrhätta; 
plumpt  skämt.  — ,  V.  n.  rasa,  leka 
groft.  [rondS;   T.  rondo. 

Rond||eaa,    -o,    s»    ett    slags    poem, 


334 


Kood 


Eoughness 


Boodj  «.  kors;  Va  tujxnland  i  qvadrat; 
längdmått  af  13 Va  engl.  fot.  -loft, 
8»  galleri  i  feyrkan  åtr  helgonbilder 
uppsättas.  ^ 

Boofy  8,  tak;  hus;  gommen;  vagnstak; 
T,  kroppSs.  — ,V.  a.  täcka,  taklägga ; 
j  bringa  under  tak.  — tilöj  S,  taktegel ; 
kupiga  takpannor.  ~WOr&,  s.  tak- 
täckning,    -y,  a.  försedd  med  tak. 

BOOk^  8»  tornet  i  schackspel;  röka  (slags 
krSka);  spetsbof.  —»t?.  O.  bedraga, 
rofva.     — ©ryj  5.  krSkbo;  tjufnäste. 

Boom  9  8,  rum  ;  kammare ;  plats ,  ut- 
rymme; lägenhet,  anledning,  sitting 
— ,  boningsrum.  — agO  ^  8.  utrymme. 
— inesSj  S»  rymlighet.    — Yj  a.  rymlig, 

B0OP9  8.  heshet.  Istor. 

KoOst^  s.  pinne,  vagle ;  sömn.  — ,  v»  «, 
kura,  sitta  och  sofva(ora  fSglar);  vistas. 

Boot 9  *.  rot;  ursprung;  stamord.  — , 
V,  a,  befSsta  med  roten;  boka,  röta; 
stadRista;  snoka;  upprycka  med  röt» 
tema.  — ,  V,  n,  slä  rötter,  rota  sig. 
to  —  up,  to  —  out,  utrota,  -bound, 
a,  föstad  med  rötterna,  -built  j  a. 
sammansatt  af  rotter.  — edly^  ad. 
inrotadt,  fast.  -letj  8.  liten  fin  rot. 
— y,  a.  rotrik. 

Bope,  8,  rep,  tSg;  snöre.  — ,  V.  72. 
blifva  seg.  -bands,  5.  pL  T,  rSband. 

-dancer 9  s.  lindansare,  -end,  8. 
tSgände.  -ground,  8.  betSckt  rep- 
elagarebana.  — llOllse,  8,  ropslagare- 
bana.  —maker,  s.  repslagare.  — r, 
8,  repslagare.  —ripe,  8.  mogen  för 
galgen.  — ry,  s.  repslageri ;  skälm- 
stycke,     —walk ,    s.   repslagarebaoa. 

-weed,  8,  Skerbinda.    -yard,  8. 

repslageri. 
Bopljiness,  S.  kSdaktighet;  seghet,  -y, 

a.  seg,  klibbig. 
Borllal,  a.  daggig.    -id,  a,  vSt  af 

dagg.   -iferOöS,  a.  som  medför  dagg. 

Rosary,  s,  radband,  rosenkrans ;  rosen- 
bädd. 

Roscid,  8,  daggig. 

Rose,  8,  ros,  tömros ;  blomma,  under 
the  -t  i  förtroende,  -ato,  a.  full 
med  rosor;  rosenröd,  —bay,  S.  olean- 
der,    -bud,  5.  rosenknopp,    -bush, 


8,  rosenbuske.  — campion,  8,  dSr* 
repe  (ört),  -d,  a.  rosfärgad.  -dia* 
momd,  8,  rosensten,  —gall,  8.  sömn- 
törne (pä  rObbuskar).  -laurel,  5.  olean- 
der.  — mary,  8.  rosmarin,  -root, 
$,  rosenrot.  —tree,  8,  rosenbuske. 
-water,  8.  rosenvatten.  -WOOd,  8. 
rosenträd. 

Rosette,  8,  ett  slags  röd  färg;  rosett. 

Rosicrucian,  8,  rosenkreutzare,  alke- 
mist. 

Bosin,  8,  kSda,  herts.  ~,  t>.  a.  bestryka 
med  kolofonium,     — y,  a.  kädaktig. 

Rosland,  S,  dyjord. 

Rossel,  8,  mjuk  jord. 

Eostrjlal,  a.  näfartig.    -ated,  a.  för. 

sedd  med  forstäfvet  eller  spröte  (om 
skepp).  — Um,  8,  näf,  spröte;  fram- 
stam  pä  skepp;  talarestol,  tribun. 

Rosy,  a.  rosenröd;  lik  en  ros. 

Rot,  8.  ruttnande,  förruttnelse ;  rötsjuka ; 
spikblad;  rote.  — ,  V,  fl,  ruttna,  skäm» 
mas.  — ,  V»  a.  röta;  bringa  till  för- 
ruttnelse. 

Rotaliry,  a.  som  gSr  omkring  likt  ett 
hjul.  — ted,  a,  kringlöpande  likt  ett 
hjul.  -tion,  8»  hväifning;  kretslopp; 
omskifte. 

Bote,  8,  rutin,  vana;  harpa,  to  Jcrioit} 
hy  -,  kunna  utantill.  — ,  V.  a,J|r§ 
sig  utantill. 

Rotten,  a.  rutten;  förderfvad,  skämd; 
maskäten.  -  at  the  core,  falsk, 
-ness,  5.  röta,  förruttnelse.  -Stoue, 
8.  en  art  engelk  trippel.. 

Rotund,  a,  rund,  kretsforraig.  -ifo» 
lious,  a.  rundbladig.  -ity,  8.  rund- 
het; kretsform.  —O,  5.  rotunda,  rund 
byggnad. 

Roiige,  a.  röd.  -  cros8,  härold  med 
rödt  kors.     — ,  8,  röd  fUrg,  smink. 

Rough,  a.  skroflig,  grof;  tvär;  knagg- 
lig,  ojemn ;  oslipad  ;  rS,  ohyfsad ;  stursk; 
bullersam.  -Cast,  8,  fSrsta  utkastet 
till  nSgot;  teckning,  -draught,  8, 
grof  teckning;  första  utkastet,  —en, 
V.  a.  göra  grof,  -,  V,  n.  blifva  grof, 
-footed,  a.  luden  om  fötterna. 
-hewn,  a.  spSnhuggen ;  grof,  ohyfsad. 
-legged,    a,   grofskinnad.     -HQSS, 


Roimce 


Ruff 


335 


S,  knagglighet  ;kärf bet;  grofhet;  rShet; 
ofullkomlighet;  oväder. 

UOUIIC69  s,  bängel  p%  en  boktryckeri- 
press; handtag. 

Hound,  a.  rund,  trind;  uppriktig;  be* 
tydlig.  — ,  ad.  &  pr,  rundt  omkring; 
i  krets ;  pS  alla  sidor ;  i  krok.  — ,  S, 
rund,  ring;  krets;  omgSng,  hvarp; 
omsvep ;  patrullering ;  omväg.  — ,  v,  a, 
runda;  klippa  omkring;  oragifva;  rulla 
omkring;  göra  välljudande.  — ,  v.  n. 
randa  sig;  g%  rund.  — glasS,  s.  kupigt 
glas,  konkavt  glas.  -house,  s.  kur- 
ran,  nattfängelse;  T.  hytta  öfver  ka- 
jutan.  -ijlgj  5.  rundning,  bugt.  -ish, 
<3.  nSgot  rund.  — llCSSj  S.  rundhet; 
f?.ytandestil;  uppriktighet.  -llUlJlbér, 
S.  obrutet  tal;  helt  tal.  -robill,  s. 
T.  skrift  i  rundel,  sä  att  man  eg  kan 
tje ,  hvem  som  fSrst  skrifvit  under. 
-shouldered,  a.  bredaxlad. 

HOUSO,  v,  a,  hastigt  uppväcka;  drifva 
upp;  uppägga,  uppmuntra.  -,  V.  n. 
vakna  hastigt ;  lifvas.    — r,  S.  dryckes- 

Rousselet,  S.  muskotpäron.  (lag. 

llout,  5.  trängsel;  myckenhet;  upprorisk 
folkhop;  upplopp;  väg,  marschruta; 
nederlag ;  flykt ;  talrik  assemble.  — , 
V,  a,  förskingra ;  bringa  i  oordning. 

Route,  8.  väg,  kosa. 

Routine,  S.  rutin;  inrotad  vana. 

Rove,  v,  n,  flacka  omkring;  vandra; 
syfta.  — r,  S,  svärmare,  ströfvare; 
ostadig  karl;  röfvare.     at  rovers,  pä 

mm. 

Row,    s.    rad,    led;    fiskrom;    rajölke; 

uppror.    — ,  V,  n.  ro.    —er,  S.  roddare. 

-galley,  a,  roddarfartyg,  galer,  -iug, 

fi.  rodd. 
Rawel,  8.  sporrkliaga;  hank  (fontanell). 

— ,  V,  a.  sporrhugga ;  sätta  hank. 
Eowen,  s,   bete   p&   brodden  .efter  ur- 

smälad  säd. 
Eoyal,   a,   konglig;   pr&ktsg;    -  hay, 

indiskt  lagerträd.  —  consoundf  riddar- 

sporre.  -^a23er,  regalpapper.  -,  «.  T. 

bofvenbramsegel.     -ist,  8.  konungsk; 

royalist.     -Ize,  V,  ö.  göra  konungs^ 

lig.  -ty,  s.  kongl.  rättighet ;  konunga- 

värdighet. 


Rnb,  v,  a.  gnida;  skura.  -,  v.  n. 
skaffa  sig.  to  —  071,  draga  sig  fram  så 
godt  man  kan.  — ,  S.  hinder;  gnid- 
ning;  bryderi;  stickord;  bast  sora  be- 
täcker de  nya  hornen  pä  en  hjort. 
—ber,  s,  gnidkläde;  bryna;  strid;  tvl 
spel  af  tre  (i  whist);  T,  rubbare. 
-biug,  s.  rifning.  -biug-brusli, 
5.  kratsborste.  — bish,  8.  skräp  efter 
en  byggnad;  afskrap;  sopor,  -stone, 
8.  brynsten. 

Rubble,  s,  stök.     -stone,  s.  gärsten. 

Rub||escent,  a.  rödaktig.    -ican,  a, 

rödskymlig  (häst),     -icund ,   a.   röd- 

lett,    rödaktig.      —led,    a.    rubinröd, 

högröd.     — ific,  a,  rodnande,  som  gör 

röd.     -iform,    a.    rödaktig.     -Ify, 

v.  a.  rödfärga. 
Ruble,  8.  rubel  (ryskt  silfvermynt). 
Rubric,  a.  märkt  med  röda  bokstäfver. 

— ,  8.  rubrik  ;  titel.    — ,  V.  a.  rubricera  ; 

benämna    (afdelningar   i    böcker    etc.). 

-ate,  V.   a.  rödfärga. 
Ruby,  5.  rubin;  rödhet;  finne;   T,  pa. 
■    risienne.     — ,  a.  rubiniargad. 
Ruck,   s.   skrynkla.     -,  v.  «.   bli^a 

skrumpen. 
Ructation,  s,  rapning^ 
Bud,  a.  röd,  rödaktig.     -,  *.  art  sml 

rocka. 

Rudder,  s,  roder,  styre,  -bands,  ^yr 
ph  T.  fingeriing.  -pendents,  8.  pl. 
T.  sorklinor,    —tackle,  S.  grundtalja. 

Rud||diness,  S,  rödblommighet,  frisk 
färg.  -die,  s.  rödkrita.  -dOCk,  5. 
rotgel,  rödbrösta  (fSgei).  -^dy,  a,  röd- 
lett; guldgul. 

RudO,  a.  rä,  ohyfsad,  vild;  sträf; 
obarmhertig ;  häftig.  —  draught,  ut- 
kast.  —  language,  ovett.  -ness, 
8.  grofhet;  rShet;  stränghet. 

Rudiment,  S,  början,  utkast;  läi-spSn. 
-al,  ö.  hörande  till  första  grunderna. 

Eue,  8,  T.  vinruta.  — ,  v.  a.  ångra, 
beklaga.  -,  v.  n.  fonj  hafva  med- 
lidande. -fU!,  a.  sorglig,  beklaglig. 
-fulness,  8.  bodröflighet,  sorglighet ; 
elände. 

Ruff,  8.  gaipmalmodig  halskrage;.  kna?g. 
lighet;  Bnorger3(ftsk);  brushaue  ((IgeDj 


336 


Ruffian 


fSll.  — ,  V.  «.  trumfa;  (i  konatspr.) 
göra  skroflig. 

Ruffian,  a,  vild,  grof.  — ,  s.  röfvare, 
bandit,  spetsbof. 

Ko^rie,  s.  manchett;  tumult;  förbist- 
ring;  T»  hvirfvel  (slagen  pS  trumma). 
— ,  V,  a,  krusa,  vecka ;  bringa  i  oord- 
ning; skrynkla;  förvirra;  oroa.  — ,  V.  n. 
flaxa ;   gräla ;  storma. 

Rufterhood,  s.  falktofs. 

Rng,  8.  rya;  ruggigt  kläde;  iSnghSrig 
hund.  — ged,  a.  ruggig,  ohyfsad ;  but- 
ter; sträf,  länghårig.  -gedliesS,  S. 
skroflighet,  knagglighet,  ojemnhet. 

Engin,  s,  ylletyg. 

Rugiuej  8,  T,  benfil. 

Rugose,  o.  skrynklig. 

Ruin,  s,  fall,  förfall;  undergång;  för. 
storing;  forlust.  — ,  V,  a.  nedrifva, 
förderfva.  — ,  V.  72.  stortå  in;  förfalla. 
-ate,  a.  forfallen.  -,  V.  a.  förstöra. 
— atlon,  S.  stortning;  kullkastande. 
-OOS,  a.  förfallen,  bofållig;  förderflig. 
-OnsnesS,  S.  bofällighet,  förfallet 
tillständ;  fara.  — S,  fi.  pl.  ruiner, 
lemningar ;  monumenter. 

Raid  ,  8,  regel ;  lineal ;  monster ,  rätte- 
snöre ;  ordning ;  bruk  ;  herravälde.  — , 
of  thrte,  regula  de  tri.  -,  v.  a.  li- 
niera;  beherrska ;  foreskrifva;  reglera, 
styra.  -,  V.  w.  (over)  herrska,  råda. 
— r,  8.  lineal;  styresman,  regent. 

Rum,  8,   rom. 

Rum,  a.  besynnerlig,  gammalmodig. 

Ramb,  8,   T.  rang,  väderstreck. 

Rumble,  s.  buller,  skrammel.  -,  V.  n. 
bullra;  brusa,  susa. 

Rnminaijat,  a.  idislande.    -te,  v.  n. 

idisla.    -,  V.  a.  fon,  upoily  off)  öfver- 

väga;    fundera.      — tlon,    8.    idislan; 

eftertänkande. 
Rummage,    v.    a.    stöka;    flytta;     T. 

stufva ;  genomsöka ;  SDoka ;  röfva ;  leta ; 

visitera. 
Rummer,  «.  remmare;  ett  fullt  glas. 
Rumour,  8.   rykte,   sfigen.     -,  V.  a. 

utsprida  ett  rykte. 
Rump/^.    sätet  pä  en  mennlska;  län- 

den   pS    kreatur :    gumpen    pS    fSglar, 

••bOliei  5.  isbea. 


Running-placé 

Rumplo,  8.  skrynkla. 

Kun,  S.  lopp;  sprSng;  drill;  framgång; 
tycke;  oväsende;  T/pik,  dirk.  ill-, 
misslycka.  -,  v,  n.  löpa;  ränna, 
springa;  segla;  läcka,  rinna;  smälta; 
fc.llyta;  hafva  framgSng;  växa,  drifva; 
blifva,  varda;  sträcka  sig.  — ,  v.  a. 
T.  gälla;  tvinga;  leda;  öfverlägga; 
drifva.  to  —  ahout ,  löpa  omkring, 
tulta  (om  barn).  to  —  divisions^ 
drilla,  göra  löpningar  (i  sSng  ell.  musik). 
to  -  after,  eftersträfva,  leta  efter. 
to  -  aground,  drifva  pä  grund,    to 

—  a  horse,  rida  i  g-alopp.  to  —  cway, 
rymma,  to  -  down,  nedgöra ;  öfver- 
segla;  undertrycka,  to  —  down  lati- 
tude, segla  i  latituden,  to  —  for  it, 
skumpa  sin  väg.  to  —  goods,  smy^ra 
varor,     to  —  hazard,  Ufventyra.     to 

—  low,  blifva  nedrunnen;   aflaga.     to 

—  madf  blifva  galen,  to  -  on,  fort- 
fara.  to  —  one's  country,  öfvergifVa 
sitt  fädernesland,  to  -  one's  self 
out  of  hreath,  springa  sig  andtruten. 
to  ~  out,  löpa  till  ända;  förflyta,     lo 

—  out  a  warp.  T,  föra  ut  en  jakt- 
tross  att  förhala  ett  skepp,  to  —  over, 
genomfara;  hastigt  genomögna  eller 
vidröra;  öfversvämma;  öfverköra;  koka 
öfver.  to  —  races,  springa  i  kapp, 
to  —  the  ring,  hSlla  ringränning,     to 

—  through,  genomstöta,  sticka  igenom  ; 
genomse,  to  —  to  seed,  löpa  i  frö. 
to  —  up,  resa  ;  berömma ;  stiga  ;  hastigt 
bygga  ;  resa  sig ;  vara  hög.  to  —  Upon 
one,  rusa  pS  en.  to  -  wllh  matter^ 
varas.  — away,  5,  rymmare,  öfver» 
löpara. 

Iluncinate,  a.  T,  taggad. 

Kundle,    S.    stegpinne,    trappsteg;    T. 

Ruudlet,  8,  kagge.  [klot,  boll. 

Rune,  S.  runa,  runbokstaf. 

Runner,  8.  löpare;  budbärare;  telning; 
skott;  löpare  (i  en  qvarn);  standert 
(tSg  pS  skepp);  jakt  (handelsfartyg); 
häst  (vid  kappränning). 

Runnet,  s.  löpe. 

Running,  a.  löpande.  -,  5.  lopp, 
sprang,  —knot,  8,  löpknut,  ränn- 
snara,    -place,  5,  rännarebana. 


Eunt 

Runt,  s,  smSväxt  boskap,    old  -,  gam- 

mal  käring. 
Rupee,  s.  ruple  Costindiskt  silfvermynt). 
Rupert's-drOpS,  S.  pL  springglas. 
RuptlilOn,  s.  brott,  brytning.     -Ory^ 

8,  frätmedel.      —lire,  S.    sprackning; 

sonderbrytning,  brott;  brSck  ;  oenighet. 

— ,    V,    n.    krossa,    spräcka;    spricka. 

-ure-WOrt,  S.  vågört,  brSckört. 

Riuilal,  a.  landtlig.  -ality,  -alness, 

s.  landtlighet.     -iCOlist,  8.  landtbo. 

Ruse,  5.  svek,  list. 

Rusli,  V.  n.  &  a.  rusa,  störta.  — ,  s. 
lapprisak;  anfall;  pSrusande-;  vass, 
rör;  säf.     -caildle,  S.  dank  af  säf. 

-grass,  8.  säf.     -iness,  s,  stark 

vassväxt,     — y,  «.    vassbeväxt;    gjord 

af  säf. 
Rusk,  s.  knäckebröd;  knalle. 
Russet,  a.   rödbrun;    grof;  bondaktig. 

— ,  S.  rödbrun  färg;  hemväfven  klädnad. 
Russian,  s.  Ryss.  -,  a.  rysk.    -  hides, 

pl.  juft,  ryssläder. 
Rust,  8.  rost ;  brand  pä  säd ;  härskhet. 

— ,  V.  a.  rosta ;  göra  möglig.     — ,  V.  n. 

rostas ;  erga ;  förderfvas  i  lättja. 
Rustic,    a.    bondaktig,    landtlig.      ~, 

8.    landtman,  bonde,     —al,  a.   landt- 

bygden   tillhörig;    bondaktig.      — ato, 

V.  n.  vistas  pä  landet.     — ,  V.  a.  göra 

bondaktig;  förvisa  till  landet,  relegera. 

— ation,  s.  landtlefnad;  bondaktighet; 

relegerande.     — ity,  8.  landtlighet. 
RustineSS,  8.  rostighet;  roöglighet. 
Rustle,  v,  n.  rassla;  skramla,   prassla. 
Rusty,  G.  rostig;   möglig;  härsk;  vresig. 
Rut,  8,    brunst  hos  vissa  djur;    vagns- 
spår, hjulspSr.      — ,  V.  n,    löpa,    vara 

brunstig. 
Ruth,  8,    medlidande;    elände,     -ful, 

a.  medlidande;  bedröflig.     — lesS,  a. 

obarmhertig,  grym. 
Rutilant,  a.  glödande,  glänsande. 
KutilO,  S.  röd  skörl. 
Rut  tier,  8.  resebok,  vägledare. 
Uuttllilig,  5.    brunst.     -  time,  löptid. 

-isA,  a.  brunstig. 


Rya,   8.    rSg. 

ängsgrö. 

English-Swedish  Diet 


grass ,    8.    renrepe. 


Saddlegall        337 


8. 


Sabbatljh,  s.  sabbat ;  hviiodag.  -break- 
er, 8.  sabbatsbrytare.  — ical,  a.  sab- 
båten  tillhörig.  — ism^  5.  sabbatens 
iaktagande. 

Sabine,  S.  säfvenbora. 

Sable,  8,  sabel;  sobel;  sobelskinn. 

Sabliere,  5.  sandgrop;    T.  tvärbjelke. 

Sabre,  S.  sabel.  [sandig. 

SabuljlOSity,  8.  sandighet.     -ous,  a. 

SaCCade,  S.  tygelryckning. 

Sacerdotal,  a.  presterlig. 

Sack^  8,  säck  (3  bushels);  kanariesäck 
(vin);  en  stads  intagande  med  storm- 
plundring. — ,  V.  a.  stoppa  i  säck; 
plundra,  härja,  -age,  8.  plundring. 
-Clotll,  8.  säckväf. 

Sacrament,  S.  sakrament;  Herrans- 
Nattvard;  ed.    -al,  a.  sakramenterlig. 

Sacred,  a.  helig,  vigd;  vördnadsvärd. 
— neSS,  8.  helighet;  vördnadsvärdhet. 

Sacriyficable,  a.  som  kan  offras,  -fl» 
Cal,  a.  hörande  till  offer,  -ficator, 
s.  offerprest.  -licatory,  a.  offrande, 
-flce,  8.  offer,  uppoffring,  to  viake 
a  —  of,  offra.  — ,  V.  a.  offra ;  veder- 
saka,  afsäga  sig;  uppoffra,  -flccr,  5. 
offerprest.  -flcial,  a.  hörande  till 
offer."  -  rites,  pl.  offerbruk.  -lege, 
8.  helgerån,  kyrkorän;  hädelse.  — le» 
giOUS,  a.  som  begär  helgerän;  ogud» 
aktig.  -legiousness,  S,  hädiskhet. 
-legist,  5.  helgerSnare.  ~St,  -Stao» 
S.  klockare.     — Sty,  8.  sakristia. 

Sad,  a.  sorgsen,  modstulen;  dyster, 
tung;  ledsara;  eländig;  elak;  stygg. 
-coloured,  a.  dunkelfärgad.  -den, 
v.  a.  bedröfva,  göra  ledsen;  förmörka. 
-,  V.  71.  fatj  blifva  sorgsen.  -nesS, 
8.  sorgsenhet;  bedröfvelse;  tyngd,  in 
soher  — ,  i  fullt  allvar. 

Saddle,  5.  sadel;  T.  klarap.  -  of  the 
boiosprit,  T.  bogsprötsback.  — ,  t;,  a. 
sadla;  belasta,  betunga;  (with)  pa- 
^  börda.  -backcd ,  a,  svankryggig. 
-bone,  s.  T.  sadelbenet,  -cloth, 
5.   sadeltäcka»   schabrak,     -gall,  s. 


338 


Saddler 


sadelbrott.  ~r^  —maker 5  *.  sadel- 
makare. 
Safe,  a,  trygg,  säker,  lycklig;  som  Rr 
att  lita  pS;  helbregda.  -  conduct, 
IcQdebref;  pass;  konvoj.  —  guard, 
hägn,  beskydd;  skyddsbref,  konvoj, 
skyddsvakt.  —  pledge,  kaution.  — , 
V.  a,  Bfitta  i  s&kerhet.  — ,  S.  raatskSp. 
— ness,  a.  säkerhet,  -ty,  s.  trygghet, 
säkerhet;  välgSng ;  försvar,  -ty-valve, 
S.  säkerhetsventil. 

Safflower,  s,  saffioi 

Saffron  9  *.  saffran.  — ,  a.  saffirans- 
färgad,     -bastard,  S,  safflor. 

Sag",  v.  a.  belasta.  -,  V.  n.  luta, 
sacka;  drifva;  vackla. 

Sagaciyons,  a.  fofj  som  har  fint  väder- 
kom;  skarpsinnig;  vis.  -OOSnesS, 
—ty,  s.  godt  väderkorn;  genomträn- 
gande forstSnd;  visdom,  klokhet. 

Sage,  a.  vis,  forstSndig;  försigtig.  — , 
\S.  en  vis ;  salvia  (ört).  -nesS,  8,  vis- 
het, klokhet. 

Saglttllal,  a.  lik  en  pil.  -  suture, 
T,  pilsömmen  i  hufvudskälen.  -arius, 
-ary,  s.  skytten  (1  djurkretsen),  -atc, 
a.  T,  pillik. 

SagO,  8.  sago;  sagogryn. 

Sail,  8.  segel;  segling;  vinge;  skepp. 
— ,  V.  «.  &  Ti.  segla ;  gä  till  segels  ; 
flyga,  fara.  to  —  the  sea,  segla 
pS    hafvet.      —er,  S.   seglare,    skepp. 

»Ing,  8,  segling,  skeppsfart,  -maker, 

8,  segelsöramare.  -rOOm,  8.  segelkoj. 
-or,  8,  Ésjöman;  matros,  -twilie, 
8.  segelgam.   -yard,  8.  segelstSng,  rä. 

Saim,  5.  smält  fett. 

Sainfoin,  a,  helgehö. 

Saint,  a,  helig.  -,  «.  helgok: ;  puritan. 
— ,  v.  a.  kanonisera.  — ,  V.  n,  agera 
helgon,  -bell,  s.  prestklockan.  -ed, 
a,  helig,  invigd,  -like,  8.  helgonlik  ; 
helig,    -liness,  a,  helighet,    -ship, 

Sake,  3.  orsak,  skull.  [8.  helighet. 

Saker,  s.  hsk.    -gun,  a.  faikonett. 
Sal,  8.  salt. 

Salacijlons,  0.  kätUefuii.   -oösness, 

~ty,  8.  kättja,  okyskhet. 
Salad,  8.  sallat     -oil,  a,  boraolja, 
florentineroljs. 


Saltmaker 

Salamander,  a.  salamander  (odla). 

Salary,  s,  lön,  sold,  lega. 

Sale,  8,    försäljning;    salu;  afsättning; 

auktion,   -able,  a,  säljbar,   -able» 

nesS,  8.  säljbarhet. 

SalebrOHS,  a.  knagglig,  ojeran. 

Salesman,  5.  en  som  säljer;  kläd- 
mäklare; cxbandlare, 

Sallant,  a.  T,  springande  (om  en- 
hörningar etc). 

SaliC«  a,  salisk,  sora  utesluter  qvinno- 
linien  ifrSn  tronen,  [skjutande. 

Salient,  a.  löpand©;  ntstSende,  fram- 

Saliljferons,  a.  saith&itig.    -got,  s. 

sjönöt,  -ne,  a,  saltaktig.  -,  s.  saltverk. 

-neness,  a,  saitaktighet.    -nous, 

a.  saltaktig. 

Saliva,  8,  spott,  -ry,  a.  hörande  till 
epotten,  —te,  t^.  C  bota  genom  sali- 
vation. — ,  V,  n.  salivera.  — tion, 
8.  8  pottkur. 

Salivons,  a.  dregelaktig. 

Salliance,  «.  utfall  ur  en  fästning. 

Sallow,  a.  blek,  gulblek;  sjuklig.  -, 
8.  hvit  pil ;  sälj.  -nesS,  5.  gulblek- 
het;  sjuklig  färg. 

Sally,  5.  utfall;  hastig  vrede;  utbrott; 
infall.  -,  V.  n.  (forth,  from,  out) 
göra  ett  utfall ;  falla  ut,  rusa  ut.  -pOrt, 
s.  utfailsport  pä  en  fästning, 

Salmagoudi,  s.  siiisaiat. 
Salmon,  a,  lax.    -pipe,  a,  laxkista, 

laxgärd.  -sewse,  5.  laxrom,  -trout, 

8.  börting,  örlax. 
Saloon,  8.  salong,  stor  eaK 
SalOOp,  8.  salep. 
Salsify,  S.  bockskägg  (ört). 

Salsljoacid,  a.  saitsur,    -nginons, 

a.  saltaktig. 
Salt,  S.  salt ;  scltsraak.    attic  — ,  qvick- 
het.    Epsom  salts,  engelskt  salt.    -, 
a.   salt,   saltad;  vällustig.     — ,  v.  a. 
salta;    salta    in,      -bOX,    8.    saltlSr. 

-cat,  a.  saitkiamp.     -Cellar,  s, 

saltser,  saltkar  (pä  bordet),  -er,  s. 
insaltare  ,  salthandlare.  — Crn,  s.  salt- 
verk ;  saltsjaderi.  -llODSe,  8.  salt- 
hytta,    -ish,  a.  salt,  saltad,    -ish- 

ness,  -ness,  s.  saltsmak.  -less, 
a.   osaltad;   osmaklig,     -maker,  5« 


Saltman 

ealt^^udare.  '-many  8,  salthandlare. 
-marsh,  a,  saltgrop.  -mine,  -pit, 

a.  saltgru/va,  saltbrott.  -Shop,  8, 
saltmagasin.  -Spriug,  8.  saltkälla. 
-tax,  8.  saltskatt,  -wator,  8.  salt- 
vatten, -work,  8.  saltverk;  salt- 
sjuderi.     -TTOrt,  8,  sodaört. 

Saita||nt,  a.  dansandfe,  hoppande.-tlOll, 
8,  hoppande,  springande. 

Saltiller,  -re,  8,  T,  Andreaskors. 

Saltpetre,  8,  salpeter,    -house,  8, 

salpetersjuderi.     —maker,  8,  salpeter* 
sjudare. 
Salubriyons,  a,  sund,  helsosam.    -ty, 
8.  helsosamhet. 

Salataljriness,  8.  sundhet;  nytta,  -ry, 

CT.  helsosara ;  förmSnlig. 

Saluf|{atiOD,  «.  helsning.  -e,  8,  hels. 
ning ;  kyss.  ->,  V.  a.  helsa ;  salutera ; 
kyssa. 

SalvnlJble,  a.  som  kan  blifva  salig. 
-ge,  8»  bergarelön  (vid  sjöfaror),  -tioil, 
8,  frälsning,  salighet,  -tory,  a.  för- 
varingsrum. 

Salye,  8,  salva;  balsam.  — ,  v,  a.  be* 
stryka  med  salva,  smörja;  afhjelpa. 

Salvcr,  8,  dyrbart  fat,  presentertallrik. 

SalTO,  8,  förbehäll;  undantag. 

Same,  a.  samma;  enahanda,  iht  very 
— ,  just  den  samma.  — ,  ad.  tillsara- 
mans.     -ness,  8,   samma  egenskap; 

Samlet,  8.  laxöring.  llikhet. 

Samphire,  s,  sjöfenkoi. 

Sample,  8.  föreskrift;  modell,  mönster. 
— ,  V,  a.  uppvisa  prof.  — r,  8.  modell ; 
märkduk. 

Sanayble,  a.  botiig.    -tion,  s,  hel- 

ning;  kur.  — tivO,  d,  läkande,  hel- 
sosam. 

Saiictltiflcate,  v.  o.  helga,    -iiica- 

tion,  8,  heliggörelse,  helgelse,  -i fy, 
V,  a.  helga;  göra  till  helgon;  beskydda. 
-imOnioUS.  a.  helig;  andäktig  till 
utseende.  -lOn,  8.  bekräftelse,  stad- 
fästelse;  lag.  to  give  — ,  bekräfta. 
-,  V.  a.  bekräfta,  -itu de,  -ity, 
*.  helighet;  gudsfruktan;  dygd,  oskuld. 
-Uary,  a,  helgedom,  heligt  ställe; 
fristad;  tillflykt. 
Sami,  8.  sand.     sands,  jpl.  sandöken ; 


Sapphic  339 

sandbank,  refvel.  — bag,9.  sandsäck. 
-bailk,  8.  sandbank,  ref.  -bath, 
8.  sandbad.  -beetlo,  8,  tigerbagge. 
-blind,  *.  närsynt.  -bOX,  8,  sand- 
dosa, —ed,  a,  sandig;*  spräcklig. 
-eel,  a»  gös.     -ers,  8,pL  sandelträ. 

-e?er,  a.  glasgaiia.     -ga?el,  a, 

sandskatt,  -glass,  8.  sandur.  -heat, 
8,  sandbad,  -piper,  8,  svartlasse. 
-pit,  a»  sandgrufva.  — Stone,  8, 
sandsten.  -ITOrt,  a.  sandört.  -y, 
a.  sandig ;  sandblandad ;  lucker  (om 
jordman);  rödhårig. 

Sandal,  a.   sandelträd;  ett  slags  skor. 

Sandarak,  S,  sandarak;  röd  arsenik. 

Sandwich,  a,  tvenne  smörgåsar  med 
köttskifva  emellan. 

Sandyx,  S.  blygult  (mineralfärg). 

Sane,  a.  sund,  fnsk;  förnuftig. 

Sanguiljferous,  a.  som  leder  blod  (om 
ädror).  -  vessels,  pl,  blodkärl,  -fl- 
cation,  a,  blodsättning,  -fy,  v,  a, 
frambringa  blod.  -nary,  a.  blodtör- 
stig, grym.  — ,  8,  ormgräs.  -ne,  a, 
blodröd;  blodfuU;  sangvinisk;  liflig; 
förtröstansfull.  — ,  8,  blodröd  Rirg. 
-neneSS,  a.  djerfhet;  blodfullhet; 
sangviniskt  eller  lättblodigt  tempera- 
ment; liflighet.  -neons,  a.  blodfuU; 
sangvinisk. 

Saniljcle,  a,  läkört.  -es,  a.  blodyar. 
-0U8,  a.  varfull. 

Sanity,  a.  helsa;  godt  förstSnd. 

Sap,  s.  saft,  safvo  i  träd ;  spjell ;  under- 
gräfning  (vid  belägringar).  — ,  v.  a. 
undergräfva,  minera.  — ,  V.  n.  arbeta 
^i  löndom.  —id,  a.  smaklig,  välsma- 
'kände,  -idness,  8,  amaklighet.  -less, 
a.  saftlös,  förtorkad.  -Icssness,  8. 
saftlöshet,  -liög,  «.  ungt  träd.  -pi- 
ness,  a.  saftighet,  mustighet.  -py, 
a.  mustig,  saftfuU;  möglig. 

Sapienljce,  a.  vishet,  klokhet,    -t,  a, 

vis,  klok, 

Saponallceous,  a.  sSpaktig.    -ry,  a. 

säpaktig.     — ,  5.  sSpört. 
SaporOUS,  a.  smaklig,  välsmakande. 
Sapota,  8.  sapotillträd. 
Sapper,  s,  skaasgräfvare,  sappör. 

Sapphic,  a.  T,  sapphisk. 

«2» 


340  Sapphir 

Sapphlr,  8.  safir  (bli  &del3ten).   -illG, 

9,  safirblE. 
Saracen,  s,  Saracen,  Arab. 
Sarcas|!m,   8,  betord,   bitande   skämt. 

-tical,  a.  sarkastisk. 
Sarcenet^  S.  tunnt  sidentyg,  fodertaft. 
Sarcle^  v.  a.  ränsa  bort  ogiäs. 
SarCOlJCele,  S.  härd  ocb  köttaktig  svull- 

nad.     -ma,  8.  kSttväxt. 

Sardjjel,  -ine,  s.  sardeii  (flsk).  -ine, 

—OHix^  5.  sarder,  sardonix  (ädelsten). 
—OniCy    a,  sardonisk,    tvungen    (om 
.  skratt), 
Sark,  .9,  sjökalf ;  buldansrock. 

Sarmentons,  ö.  T.  rankig. 

Ss^rplar,  S.  -  of  wool,  en  half  bal  ull. 
Sarplier,  S.  packduk,  packvaf,  buldan. 
Sarsaparilla,  S.  sassaparlllrot. 
Sarse,  s.  hSrslkt.     -,  v.  a,  sikta. 

Sarsenet,  Sarsnet,  s.  taft. 

Sash,    8,    skärp,    gördel;    skuffonster. 

-buckle,  8.  gördelspänne,  -irindow, 

8,  skuffonster. 
Sassafras,  8.  sassafras. 

Satan,  8,  satan,  djefvui.    -ical ,  a. 

satanisk,  djefvulsk. 
Satchel,  s.  pSse;  bokpSse,  skolmappe, 

skolränsel. 
Sate,  V.  a.  mätta,  fylla. 
Satellite,  s.  drabant,  liten  raSne  om- 

kring  en  planet;  följeslagare. 
Satiyote,  v,  a,  mätta,    uppfylla,    tin. 

fredsställa.     — ,  a.  mätt,   öfverlaatad. 

— ety^  8,  mätthet;  Uckel. 
Satin,  S,  satin,  sidensars,  atlas,     —et, 

8.  satinett.     -ribbon,  8,  atlasband. 
Satir||e,  S,  satir,     -ical,    a.  satirisk, 

Btickande.     — ist,  s.  satirist,  tadlare. 

— ize,  V.  a.  genorahäckla. 
SatisllfactiOK,  S.  tillfredsställelse,  gläd- 

je;    ersättning,      -factory,    a.    till- 

fredsställande,  tillräcklig,     -fy,  V.  a. 

tillfredsställa ,  göra  i  lag ;  ersätta ;  of- 

vertyga. 
Satrap,  S.  satrap  (stRthSllare  i  Persien 

fordom).     — y,  s.  stSthSllarskap. 

Satnrllable,  a.  som  kan  mättas,  -ant, 

a.  mättande,    -ate,  v,  a,  T.  mätta, 
Saturday,  8.  lördag.  fsaturera. 

3aturQ^  8,  Satum;  T.  bly.    -alS;  8. 


Say 

pl.  Saturni  fest  hos  Roraarne.  -ine, 
a.  mjeltsjuk,  svSrraodig;  tystlSten. 

Satyr,  s.  satyr,  skogsgud;  kättig  men. 
niska.  -iasis,  8.  kättja.  -iOn,  s. 
stSndört. 

Sauce,  S.  sSs,  soppa.  -,  V.  a.  krydda, 
uppblanda,  -b OX,  8.  näsvis  yngling. 
-r,  8.  tefat;  sSsskSl. 

Saucisse,  s.  siskonkorf ;  T.  krutslanga, 
antändningsrör. 

Saucy,  a.  trotsig,  fräck. 

Saunter,  v,  n.  (ahout)  gl  och  vräka, 
slä  dank;  vandra. 

Sausage,  8,  siskonkorf. 

Savage,  a.  vild,  obebodd;  grym.  -,  s. 
vilde,  rå  menniska,  barbar.  — nCSS,' 
8,  vildhet,  grymhet,  -ry,  s.  rShet; 
öken. 

Savanna,  S.  slät  äng,   betesmark. 

Save,  jpr.  utom,,  undantagandes,  förutan. 
— ,  V,  a.  frälsa,  rädda ,  bespara ;  före- 
komma ;  göra  salig.  God  -  tht  king, 
lefve  konungen  I  —all,  8,  ljusknekt. 
— r,  8,  god  hushSllare,  sparsam  man. 

Savine,  8,  säfvenbom. 

Saving,  a,  sparsam.  — ,  ad»  utom, 
undantagande.  — ,  5.  räddning,  fräls- 
ning; eparsamhet;  förbehSll ,  undan- 
tag; salighet,  -bank,  8.  sparbank. 
— neSSj  8,  sparsamhet;  aa]iggörande 
kraft.  [Gud). 

Saviour,    S,    frälsare,    Sterlösare    (om 

Savory,  8.  kyndel. 

Savour,  8.  smak,  lukt  (i  allting).  -, 
V,  CL,  smaka  pä,  njuta  med  god  smak. 
— ,  v,  n.  gifva  smak  ell.  lukt  ifrän 
sig.  to  —  of^  hafva  smak  af.  -inesä, 
8.  sraaklighet,  vällukt.  — y,  a.  väl- 
smakande, välluktande,  angenäm. 

Savoy,  8.  savojkåi. 

Saw,  8.  sSg;  ordspråk,  sentens.  — ,  V.  a. 
sSga.  -dust,  8.  sSgspSn.  -Hsh, 
8,  sSgfisk  (ett  slags  haj),  -fly?  8. 
sSgstekel.  -Klill,  8.  sSgqvarn.  -pit, 
5.  grop  der  ved  sSgas.  — TTOrt,  5. 
fikära  (ort).  — yer,  8.  sSgare;  torn- 
dy  fvel.  [a*  T,  stenlösande. 
Saxifrajlge,  S.  stenbräcka  (ört).  -gOUS, 
Say,  5.  tal;  prof;  en  art  ylletyg.  -,  V. 
a»  i&n,  säga,  tala,  uttrycka  alg,  an« 


Saying 


Scarify 


341 


löra.    to  ~  one's  lesson,  läsa  upp  sia 

läxa,     -ing")   S.  yttrande;    ordsprSk. 

— master,  s.  myntprolrerare. 
Scab 9  S.  skabb;    klSda ,    skorpa  pS  ett 

sSr;    dSlig    karl.      -Ijard,    s.  skida, 

balja;  T.  sättlinie.     -bed,  -by,  a. 

Bkabbig,  klSdig;  gemen.     -bedneSS, 

-bineSS,    5.    skabbighet,    klSdighet. 

-iOUS,    a.    skabbartad.     -,  S.  vadd 

(ortslägte).     -WOrt,  S.  ålandsrot. 
Scabrous,  a.  skroflig,  knagglig;  skor- 

rande,     -liess,  s.  skroflighet. 
Scad,  S.  gaddraakrill. 
Scaffold,    8,    schavott;    ställning    (för 

murare  och  timmermän),   läktare.     — , 

V.  n.  uppresa  en  ställning,    —age,  S. 

galleri,  ställning.  [belägring. 

Scalade,  s.  en  murs  bestigning  vid  en 
Scalary,  a,  i  form  af  trappsteg. 
Scald,  S.  skSllning ;  skorf,  utslag  i  huf- 

vudet.    ~,  a.  skabbig,  usel.    — ,  V.  a. 

skälla.     -,  v.  n.  vara  het.     -head, 

S.  skorfvigt  hufvud,  fulskorf.  -ing,  S. 

ekSllning.     -,    a.  skullande.     -ing- 

hODse,  5.  skSllrum. 
Scald,  s.  skald,  poet.    -Ic,  ö.  skaldisk. 
Scale,  5.  vSgskSl,   VSgen  (ett  himmels- 

tecken);    fiskfjäll;    beoskärfva ;    slagg; 

stege,    trappa,     gradstock;     ordning; 

storm;    bestornming.     — ,  v.  a.  väga; 

aftaga  fjällen,    afskala ;    trappvis  upp. 

klifva;    bestiga,    storma.      to    ~  off, 

Qällas,    släppa    fjällen.     -,  a.  fjällig. 

-beam,  s.  vSgbaik. 

Scalene,  $.  oliksidig  triangel. 

Scaliness,  s.  fjäiiighet. 
Scaling-ladder,  s.  stormstege. 

Scall,  5.  fulskorf,  ondsår.    -ed,  -pa- 

ted,  a.  skorfvig. 
ScalliOn,  s.  schalottenlök. 
Scallop,  5.  hjerta  (skalmaskslägte) ;  upp- 

skärning  i  form    af  uddar.     — ,  V.  a, 

pikera,  göra  en  kant  taggig. 
Scalp,  S.  hufvudsvSl;    hufvudskSl.     -, 

V.    a,    skalpera,     afflä     hufvudsvSlen. 

-el,    8,    T,    fältskärsknif.      -er,  3. 

skafjern;    etsnäl.     -ing-iron,  5.  T. 

skaQern;  fältskärsknif. 

Scaly,  a,  fjäiiig. 

Scambllle,   s.    förslösande.     -,  V.  «• 


sönderhugga,  stycka;  forslösa,  vräka. 
— ,  V.  n.  ströfva  omkring ;  fforj  rifva 
och  slitas  om  nSgot.  —ling,  CL  ut- 
sväfvande,  slösaktig ;  gles ;  kringströdd. 
Scammony,  s,  scammonium  (ört). 

Scamper,  v.  n.  (away,  off)  fly,  skumpa 

sin  väg.  [ögna,  granska. 

Scan,  v.  a.  skandera   (vers);    •genom- 

Scandal,  8.  förargelse;  anledning  till 
förargelse;  skändlighet,  vanära,  skymf, 
tadel,  -ize,  v.  a.  förarga;  skandali- 
sera. -Ons,  a.  skymflig,  skändlig, 
förarglig. 

Scansion,  s,  versers  skandering. 

Scant,  a.  knapp,  trSng,  njugg.  — ,  V.  a, 
knappa,  inskränka.  — ,  V.  n,  T.  skrala. 
-iness,  -ness,  s.  knapphet,  brist. 
-le,  S,  litet  stycke,  -lets,  8,  pl. 
T,  bätsklampar.  -ling,  S,  bit,  prof. 
bit;  raStt;  ribba,  -ly,  ad,  knappt; 
svårligen,  —y,  a.  inskränkt,  fattig, 
knapp. 

Scape,  S,  undflykt;  nyck,  tanklös  ger- 
ning.  — ,  v.  a.  undfly,  undvika.  — , 
V.  n.  undkomma.  — goat,  8.  synda» 
bock.     ~gra*ce,  s.  liderlig  karl. 

Scapula,  8.  skulderblad,  -ry,  a.  hö- 
rande till  skulderbladet.  — ,  3,  ett 
slags  mesihake.  [blomstam. 

ScapUS,    8.   skaftet   p&   en    pelare;  T. 

Scar,  8.  ärr,  skrSma.  — ,  V,  a.  göra 
skrSma  i.  — ,  V.  n,  ärra  sig;  läkas, 
gä  ihop  (om  sår).  [slägte).     v 

Scarab,    -ee,    s.   tomdyfvel    (insekt- 

Scaramouch,  8.  arlekin; 

Scarc||e,  5.  sällsynt ,  rar;  knapp;  spar- 

sam.    -ely,   ad.  knappt,    -eness, 

— ity,  8.  brist,  sällsynthet. 

Scare,  v.  a.  skrämma,  forskräcks. 
-crow,  8.  fSgelskrämraa.  -fire,  3. 
eld  för  att  bortskrärama  rofdjur. 

Scarf,  8.  skärp,  längshawl.  -,  V,  a. 
omhänga;  kläda  sig  vårdslöst;  sam- 
raanfoga.  -skin,  S.  yttre  skinnet  p3 
kroppen. 

Scarijification,  S,  koppning,  inskär. 
ning  i  huden.  — ficator,  8.  en  som 
koppar.  — fier,  8,  kopphorn,  kopp. 
jem.  —fy,  v.  a.  göra  smä  inskärnin- 
gar, koppa- 


342 


Scarlet 


Scarlet  J  s.  skarlakan,  skarlakansfärg. 
-,  a.  gjord  af  skarlakan.  -Clothj 
S,  skarlakan.  — feverj  s.  skarlakans- 
feber.    -Oak,  5.  stenek. 

Scarn^  s,  kogödsel,  -bee,  S.  tordyf. 
vel.  [af  en  fästningsgraf. 

Scarp,  8,  eskarpi  muren  pä  inre  sidan 

Scatch,  8.  ett  slags  betsel,  scatclies, 
pL  styltor. 

Scate,  S,  skridsko;  skida;  engelflsk. 
— ,  V.  n,  fika,  gS  pS  skridskor. 

Scatebrous,  a.  rik  pä  källor. 
Scath,  8,  skada,  förlust.  -,  V.  a.  skada, 
förderfva.     -föl,  a.  skadlig. 

Scatter,  v,  o.  kringströ.  -,  v,  n.  töi- 

strös.     —11» g,  8,  landstrykare. 

Scaturi||ent,  a.  uppväiiande.    -gi* 

IIOUS,  a.  full  med  källSdror. 
Scayage,  8,  afgift  tin    en  stad  af  ut- 
ländska köpmän. 

Scavenger,  8,  gatsopare. 
Scelerat,  s,  bof,  skälm. 

Scenlle,  S.  scen,  upptrade;  skadeplats; 
kuliss,  dekoration.  —Cry,  s.  före- 
ställning, scen;  dekoration.  — ic,  a, 
teatralisk,  dramatisk.  -Ograpltical, 
a.  aftagen  i  perspektiv,  -grapliy, 
8,  perspektivritning. 

Scen  t,  8.  lukt,  väderkorn;  väder.  — , 
V,  a,  lukta,  göra  välluktande.  -bag, 
8,  luktdyna.  -bottle,  s.  luktflaska. 
-less,  a.  utan  lukt. 

Sceptic,  8,  tviflare,  skeptikus.  -al,  a. 
skeptisk,  som  tviflar  pä  allting,  -ism, 
8,  tvifvelsjuka,  otro. 

Sceptre,  S,  spira,  -d,  a.  som  bär  spira. 

Schedule,  8,  förteckning,  rulla. 

Schemat||ism,  S.  ritning  öfver  himme- 
lens  utseende;  föreställning.  — ist,  8. 
förslagsmakare. 

Scheme,  s.  plan,  grundritning;  förslag; 
afbildning;  system.  — ,  v.  a,  <&  n, 
göra  förslag,  göra  plan.  — r,  8.  för- 
slagsmakare. 

Schism,  5.  tvedrägt,  tvist  i  läran. 
— atic,  a.  schisraatisk,  stridig.  — ,  8, 
separatist,  en  som  väcker  oenighet. 
-atize,  v.  W.  söndra  sig  ifrSn  kyrkan. 

Scholar  ^  s,  skolgosse ,  lärjunge ,.  lärd. 
general  -,  polyhistor,   mängkunnlg. 


Scoff 

mean  -,  halflärd.  -like,  a.  lärd. 
-ship,  8,  lärlingstillstSnd .  student» 
lefnad;  lärdom. 

Scholastic,   a,  skoiastisk.     -ally, 

ad.  pä  skolvis. 
Scholillast,  S.  uttolkare  (af  nSgon  lärd 

författare).     -On,  s,  förklaring   öfver 

klassiska  författare. 
School,  8,  skola,  undervisningsanstalt; 

universitet.     -,  v,  a,  lära,  uppfostra; 

läxa,  banna  upp.    — boy,  8.  skolgosse. 

-day,  8,  skoldag,  skoltid,    -diviiic, 

5.    skoiastisk    teolog.      — fellOW ,   s. 

skolkamrat.       -girl,     8,    skolflicka. 

-hire,   s,  skolpenningar.    -hoiise, 

8,  skolhus,  lärohus.     -lllg,   8.  skol- 

unden'isning ;    skolpenningar ;    skrapa. 

—man,     8.    skollärare;    skolastikus. 

-master,  5.  skolmästare,  -mistress, 

s.  skolmästarinna. 

Scliooner,  8,  skonert 

Schorl,  8,  skörl. 

Sciagraphy,  8,  grundritning;  konsten 
att  göra  timstenar. 

Sciatica,  8.  ländvärk. 

Scieii||ce,  s,  vetenskap,  sciences,  pl, 
fiia  konster,  -tical,  a.  vetenskap- 
lig. -tifiC,  -fical,  a.  lärd,  veten- 
skaplig. 

Scimitar,  S,  sabel,  husar-sabel. 

Scintillalint,  a.  tindrande,  -te,  v. 
n.  gnistra,  tindra.  — tion,  8,  gni- 
string.  (lärd. 

Sciolyist,  8.  halflärd.    -OUS,  a.  half- 

Scion,  8,  ymp,  telning,  afiäggare. 

Scioptlc,  5.  skuggspelboll. 

Scirrh||OUS,  a.  som  har  härdnade  kört- 
lar;  körtelsvulslaktig.  -US*  a.  kör- 
telsvulst, 

Scissilars ,  «.  pL  sax.  -ilO ,  a.  som 
iSter  klyfva  sig„  — ion,  5.  sönder- 
skäming.  -OrS,  8.  pl,  sax.  -ure, 
8»  remna. 

Sclerotic,  a.  hSrd.    -  tunicle,  hvit 

hornhinna  (i  ögat),  sclerotics,  pl.  f3r- 

härdelsemedel. 
Scoat,  Scoatch,  v.  a.  hämma. 
Scobs,  5.  pl,  filspSn;  pottaska. 
ScolT,  8,  bespottelse,  begabberi.     — ,  V* 

n.  (at)  bespotta,  ahämta  med. 


Scold 


Screen 


■343 


Scold)  5.  ovettig  qvinna;  grSlmakare. 
— ,  V*  n,  bruka  mun  pä  en.  — ,  V.  a. 
banna,  läxa  upp.     —ing,   s.  bannor, 

ScoUopp,  5.  pikering.  [ovett. 

Scolopendra,  ^.mSngfota  (insektslägte); 
T.  tanglänke. 

Scomber,  s,  makrill. 

Sconce,  S.  skans,  fäste;  hufvud. 

Scoop,  Ä.  skopa,  öskar,  skofvel ;  släng. 
— ,  V.  a.  ösa;  urhSlka.  —er,  S.  en 
som  öser;  korsnäf  (fSgel).  -liolo,  3. 
T,  spygatt.     -net,  S,  dragnät. 

Scope,  3,  afeigt;  fdremSl;  frihet,  fria 
händer;  utsväfning. 

ScopulOUS,  a,  full  med  klippor. 

Scorbatical,  a,  skörbjuggsartad. 

Scorch,  v,  a.  sveda,  steka.  -,  v.  n. 
torkas  ut, 

ScordiaiH,  a.  gamander. 

Score,  5.  streck;  karfstock;  tiog;  krit- 
streck; krogräkning;  noter;  partitur. 
— ,  V,  ö.  uppskära  pä  karfstock ;  sätta 
upp  pä  räkning;  tillskrifva.  to  — 
out,  stryka  nt  (en  skrift),  -r,  3. 
markör. 

Scorijja,  s.  slagg,    -ous,  a.  siaggig. 

Scorn,  3.  förakt,  vanvördnad.  — ,  v.  a. 
förakta,  vanvörda ,  bespotta.  -*er,  s. 
bespottare,  begabbare.  -ful,  a.  för- 
aktande; spotsk;  trotsig,  -fulness, 
8.  förakt,  spotskhet.  -ing,  3,  be- 
spottelse;  förakt. 

Scorper,  s,  radernäl,  etsnSl. 

Scorpion,  s,  skorpion,  Skorpionen  (i 
djurkretsen),  -fly,  3.  hornslända  (in. 
'sektslägte).  -grass,  3.  älskling  (ört). 
—tick,  3,  skorpionspindel. 

Scorse,  v.  a,  <&  n,  göra  utbyte. 

Scorzonera,  ^.  vallört,  skorsonera. 

Scot,  a.  Skotte,  Skottländare. 

Scot,  a,  andel.  -  and  lot,  qvota. 
-free,  a.  skattfri;  ostraffad. 

Scotch,    a.    skottländsk.      -   fiddle, 

skabb,    kläda.     -  man,   Skotte.     - 

^  mist,  regnväder.    —  rose,  smörnjupon. 

Scotch,  3.  inskärning.  -,  V.  a.  skära 
lätt;    göra  skärsa. 

Scoter,  5.  svart  anka. 

Scoundrel,  3.  skurk,  skälm. 

Scour,  y.  a.  skura,  feja ;  aftvä.    -,  v.  Ti. 


purgera,  laxera;  löpa,  fara;  segla  ha-' 
stigt  öfver;  svärma  omkring;  segla 
fort.  —er,  3,  fiäckuttagare;  parger- 
medel,  —ing,  3,  laxativ  för  hästar; 
durklopp. 

Scourge,  s.  gissel,  ris;  landsplSga.  -, 
V.  a.  gissla,  piska;  straffa,  -ball, 
3.  fläckkula. 

Scout,  a,  spion;  advisjakt.  — ,  V,  a, 
rekognoscera ;  begabba.  — TTfttch,  3. 
fältvakt  till  häst. 

ScOYel,  3.  ugnsqvast. 

Scowl,  3,  mulen  uppsyn;  skrynkla  pä 
pannan.  — ,  V.  n.  skela;  se  surmulen 
ut;  rynka  pä  näsan. 

Scrabble,  v.  n,  rifva,  klösa. 

Scrag,  a.  mager,  smal.  — ,  3,  nSgon- 
ting  magert;  hals.  — gOd,  a.  skroflig, 
ojemn.  -gedneSS,  3,  knagglighet; 
torrhet.     — gy,  a.  mager;  ojemn. 

Scramble,  3.  gripande,  grabbande  efter 
nSgot;  ifrig  tvist;  klättring.  — ,  V.  71, 
klättra,  klifva  ;  grabba  till  nSgot. 

Scranch,  v,  n.  knäcka,  krossa  med 
tänderna.  — irOU,  5.  jernbråte,  jern- 
skräp. 

Scrannel,  a.  dSlig;  skorrande. 

Scrap,  3.  öfverlefva;  bit,  papperslapp. 

Scrape,  S.  slagtarbod;  ryssja;  bekym- 
mer; förlägenhet;  oskicklig  bugning. 
— ,  V.  a.  skrapa ;  skafva ;  stryka.  •  — , 
V,  n,  gifva  ett  skorrande  ljud;  buga 
sig  bondaktig.  -penny,  8,  girigbuk. 
— r,  3.  skafjern;  birfilare. 

Scratch,  5.  skräma ;  klösning.  -,  v.  a. 
rifva,  skrifva  ovärdigt.  tO  —  out,  ra- 
dera, -brush,  8,  kratsborste.  -er, 
a,  skafjem.  —OS,  3.  spatten  (häst- 
sjukdom), -pan,  3.  kokpanna,  -wig» 
3.  rund  peruk. 

Scraw,  a.  yta;  gräsvall. 

Scrawl,  8.  kräkfötter;  kludderi.  -,  V, 
n.  måla  illa ;  skrifva  krSkfotter ;  kräla. 

Scray,  a»  skränmäse.^      [V.  n.  skrika. 

Scream,  a.  klagorop,  skri,  skrik.     — , 

Screech,  S,  skri,  skrik;  ohyggligt  läte. 
-,  V.  71.  skrika.     — OWl,  s,  nattugla. 

Screen,  a.  skärm,  eldskärm;  försvar; 
sands.^11.  -,  v.  a.  betäcka;  (from) 
beskärnia  ;  salla. 


344 


Screw 


Seabreach 


Screw  9  8,  sKruf;  öfverben.  -,  V.  a. 
skrufva,  vrida ;  vränga ;  pressa ;  spänna 
(en  bössa).  to  —  up,  tillskrufva. 
— driyerj  S,  skmfmejsel,  skrufnyckel. 

^-female^  s.  skmfrauiter.    -jackj 

S,  vagnsvind.     ~lllltj  s.  skrufmutter. 

— tap^  8,  skruftapp,  iSstapp. 
Scribble,  S,  oduglig  skrift;  krSkfotter. 

— ,  v.  a.  rafsa  (skrift).    -,  v,  n.  skrifva 

illa.     — rj  s.  skribler. 
Scribe,  a.  skribent;  notarie,  skrifvare; 

skriftlärd  (hos  Judarna). 
Serine,  S,  skSp,  skrin;  arkiv. 
Scrip,   8,    pSse;    papperslapp;    revers; 

subskription  på  kronans  lån. 

Scrip t||ory,  a.  skriftlig,    -ural,  a. 

biblisk.     -Ure,  S,  skrift;  bibeln. 
Scrivener,  8,  notarie;  mäklare. 
ScrOfoiya,  5.  skroner.     -ous,  a.  plä. 

gad  af  kortelsvullnad. 
Scroll,  8.  rulle;  hoprulladt  pergament. 

Scrophiilary,  s.  flenört. 

ScrOtOCele,  s.  pungbrSck. 

Scrab,  s.  utnött  qvast ;  trashank ;  elän- 
dig karl;  skinkraärr.  — ,  V,  a.  skrubba-, 
borsta  hSrdt ;  skura  med  viska,  —ber, 
8.  skaQera;  kratsborste.  —by,  a. 
skurad;  smutsig;  lumpen. 

Scmf,  8.  skorpa.  -pOCt)  8.  rim- 
klSpare. 

Scruple,  8,  skrupel  (en  vigt  om  20  gran) ; 
skrupel,  noggrannhet;  tvifvelsmSl,  — , 
V»  n.  tvifla,  tveka. 

ScrnpallJOSity,  S.  tvehågsenhet;  tvif. 
velsmäl,  tvekan.  — OUS,  a.  betänksam, 
alltför  gramilaga.  — Onsness,  5.  sam- 
vetsgrann. 

Scrut||able,  a.  utransakiig.    -ation, 

8,  utforskning;  profning.  —  ator, 
— ineer,  8.  ransakare ;  en  som  samlar 
rösterna  vid  ett  val.  -inize,  v.  a, 
undersöka,  granska ;  utforska.  — InOUSj 
<5.  grubblande,  full  med  betänkligheter. 
~iny,  8,  undersökning  af  röster  vid 
ett  val;  profning,  ransakning. 

Scrutoire,  5.  skrlfbord. 

Scruze,  v,  a,  klämma,  pressa. 

Bcud,  «.  moln  som  skrider  ganska  fort. 
-.  v,n.  ila,  fly.    -,  v.  a.  T  länsa. 


to  -  under  bare  poles,  T,  länsa  för 

topp  och  tackel. 
Scuffle,    S,    handgemäng;    träta    med 

slagsraSl.     -,  v,  n.  träta  och  siSss. 
Sculk,  v,  n,    hSlla  sig  undan;   smyga, 

-ing-hole,  -ing-place,  s,  smyghäi, 

gömställe. 

Scull,  5.  hufvudskSl;  liten  bät.  -,  V.  n, 
T.  ro  genom  vrickning.  -cap^  S.  kalott ; 
bjelra.  -er,  5.  snugga  (liten  båt) ;  en 
som  vrickar  en  julle.  -erage ,  s. 
fraktpenningar  pS  en  julle.  ~ery,  s, 
diskvrä,  tvättställe.  — ion,  8.  köks» 
pojke,    -lonmaid,  s,  disktvätterska. 

Sculp,  v.  a,  gravera.  -tilC,  a.  ut- 
huggen, stucken  i  koppar.  — tOr,  Se 
bildhuggare ;  kopparstickare.  — turC, 
8.  bildhuggeri;  kopparstickning;  bild- 
huggeriarbete ;  kopparstick.  — ,  v.  a, 
göra  bildhuggararbete ;  gravera. 

Scum,  8,  skum ,  fradga ;  slödder,  pack. 
—  of  metals,  slagg.  — ,  v»  a.  skumma. 
-mer,  s.  skumslef. 

Scumber,  S.  räfträck. 

Scupper,  8.  spygatt  (pä  skepp). 

Scurf,  8.  skorf;  skorpa  pä  nSgot;  örlax. 
-y,  a.  skorfvig. 

Scurrillle,  -OUS,  a.  ovettig;  skamlös; 
oanständigt  skämtande.  — ity,  8,  skara- 
löst ovett;  oanständigt  skämt. 

Scurvy,  S,  skörbjugg.  -,  a.  skörbjuggs- 
artad;  skorfvig;  nedrig,  gemen;  för- 
aktlig,    -grass,  8,  skedört. 

Scut,  5.  stubbsvans;  svansen  pä  en 
hare  ell.  kanin.  [l«.negod3. 

Scutage,  8.  uppskattning  af  en  riddares 

Scutcheon,  s.  vapen,  sköld. 

Scutjlellated,  a.  fördelad  i  smä  rutor 
ell.  skölder.    -iform,  a.  sköldformig. 

Scuttle,  8,  kolfat;  sopkorg;  mastkorg, 
lucka  i  skepp;  skutt.  — ,  V,  a.  göra 
häl  i  ett  skepp  för  att  sänka  det. 

Scythe,  s.  lia. 

Sdeinful,  a.  föraktlig. 

Sea,  8.  sjö,  haf;  v5g,  sjögSng.  6y  — , 
till  sjös.  narroiv  — ,  sund,  trång  sjöled. 
-adder^  «.  tängsnipa.    -bank,  s. 

hafskant.  -bar,  8,  skränmSse.  -bind- 
weed, 8.  sjöbinda.  -boat,5.  sjöfartyg. 

»boy»  8.  skeoj;>snojke.    -breach* 


Seabrief 


Section 


345 


9.  öfversväraning  af  hafvet.  — bl'iefj 
S.  sjöpass.  -COalj  $,  stenkol.  -COW, 
s.  sjöko,  —cut 5  8,  bläckfisk;  sjö- 
spindel, -dog,  s.  själ.  -farer,  s, 
sjöfarande,     —fight,  S.  sjödrabbning. 

-garland,  s,  neckbiad,  sjöblad,  -ga- 
te, s.  sjögSng,  vSg.  -grass,  s.  tSng. 
—hog,  s,  marsvin,  -holm,  s.  holme. 

—horse,  5.  sjöhäst.'  —maid,  s.^hen, 

hafsfru.     —man,  5.  sjöman,  matros; 

näcken,  -map,  s.  sjökort,  -mark, 

S.  landkänning;  bSk.  -mew,  s. 
hafsmäse.  —port,  s.  sjöhamn.  -rOOlll, 
S.  öppen  sjö,  rymd  pä  hafvet.  -Ser- 
vice, s,  tjenst  till  sjös.  -shore, 
s.  kust,  Sjöstrand.  — sick,  a,  sjösjuk. 
-side,  S.  strand.  -Star,  S.  sjöstjärna 
(korsfisk).       -thief,    S.     sjöröfvare. 

-ward,  ad  sjöiedes,  sjövart.  -wa- 
ter, S,  sjövatten,  saltvatten.  — weed, 
s.  sjögräs,  -worthy,  a,  sjöfast. 
-wrack,  s.  tSng  (ört). 

Seal,  S,  sigill,  signet;  skäl,  sjökalf. 
— ,  V,  a,  &  71.  försegla,  besegla,  be- 
kräfta; stämpla,  kröna  (vigter  etc). 
to  -  'WJ?, ^försegla,  -ing,  s.  förseg- 
ling, -oil,  5.  skältran.  -ring,  S. 
sigillring,  signet,  -skin,  S,  skälskinn. 
-wax,  S,  lack,  sigillvax. 

Seam,  5.  söm;  fogning;  nät;  svinister; 
läst;  vigt  glas  (100  skSlp.);  horn- 
klyfta;  skrSma.  — ,  v.  a,  sömma; 
sammanfoga;  gifva  skrSmor.  -lesS, 
a.  utan  söm,  — Ster,  S.  sömmare. 
-stress,  s.  sömmerska,  -y,  a.  for- 
sedd  med  söm. 

Sear,  a.  torkad,  vissnad.  — ,  V,  a.  sveda ; 
bränna  med  hett  jern.  to  -  up,  stänga 
igen;  hämma. 

Searce,  s,  härslkt.    -,  v,  a.  sälla. 

Search,  5.  (jenomsökning ;  jagt;  forsk- 
ning; eftersträfvande.  -,  V.  a.  &  n. 
söka ;  jaga ;  ransaka ;  utröna ;  sondera  ; 
genomsöka.  -lesS,  a.  outransaklig, 
outgrundlig. 

r^earcloth,  s,  vaxplSster. 

l^eason,  s.  årstid;  tid;  termin;  krydda. 
in  the  mean  -,  emellertid,  for  a 
-,  nägon  ti  C.  outof",  i  otid.  le- 
forc  the  -,  brädmogen.     -,  V.  a. 


krydda ;  salta ;  tillväna ;  torka.  — ,  v. 
n.  mogna  (om  trädvirke),  to  —  tini' 
hers,  lata  timmer  torka,  -ahle,  a. 
lämplig,    —ing,  8,  kryddning,  krydda. 

Seat,  S,  säte,  stol;  belägenhet;  bo- 
ställe; ort.  — ,  V»  a,  sätta;  ställa. 
to  —  one*s  self,  sätta  sig  ned.  —ed, 
a.  satt,  belägen;  fast. 

Secant,  a.  som  delar.  -,  8,  T,  den 
större  sidan  af  en  vinkel. 

Secede,  v.  n.   afvika;    draga  sig  ifrån 

Secern,  v.  a.  fränskilja.  [nSgot. 

Secession,  s,  afträdande;  afvikande. 

SeclnjjdO,  v,  a.  utestänga;  fränskilja. 
— si<)n,  s,  uteslutande;  enslighet. 

Second,  a.  den  andra,. nästa,  följande. 
a  —  time;  ännu  en  gäng.  —  cousin, 
sysling.  —  mouiming,  liten  sorg.  — 
thoughts,  mognare  öfverläggning.  -, 
8.  sekundant;  medhjelpare;  sekund.  — , 
V.  a.  bistä,  hjelpa  till.  — ,  V.  n.  vara  don 
andra  i  ordningen.  — arily,  acL  i 
andra  graden.  — arlneSS,  8.  andra 
rangen,  -ary,  s.  deputerad.  -,  ad. 
af  andra  ordningen ;  härledd,  —hand, 
S,  andra  handen.  — •*  a.  tagen  efter 
andra ;  icke  ny.  at  — ,  nr  andra  hand. 
-ly,  ad.  för  det  andra;  dernäst. 
—rate,  S.  andra  rummet  i  värdighet; 
andra  qvalitet.  — ,  a.  af  andra  graden. 
—sight,  S,  spudomsande;  andesyn. 
-sighted,  a,  som  kan  spä  eller  se 
andar.  [lätenhet. 

Secrecy,  *.  hemlighet;  enslighet;  tyst- 

Secret,  a.  hemlig;  fördold;  tystiStea; 
ensam.    —,  S.  hemlighet;  hemlig  konst. 

in  -,  i  hemlighet,  -arlship,  s, 
sekreteraresyssla.  —ary,  s.  sekre- 
terare, sekréter;  skrifbord.  —6,  V.  a. 
fördölja;  lägga  S  lön;  fränskilja.  -ion, 
S.  frSnskiljande;  afsöndräd  vätska,  -iti- 
Ons,  a.  afskild.  -ly,  ad.  hemligen. 
-ness,  8.  hemlighet;  förtygenhet. 
-Ory,  a.  frSnskiljande,  afsöndrande. 
Sect,  3,  sekt,  parti;  slägte;  ympqvist. 
—arian,  a.  sekterisk.  — ,  s.  sekt- 
makare ;  anhängare  af  en  sekt.  -arism, 
8,  partiande.  -ary,  8.  anhängare  af 
en  sekt.  -ilo,  a.  som  later  klyfva 
sig.     —lon,  *.  sönderskäming ;  afdel- 


346 


Sector 


Selenography 


ning;  snitt.  -Orj  S,  proportional- 
cirkel;  T.  sektor. 

Secular  J  a.  som  firas  hvart  lOOde  Sr; 
verldslig ;  icke  bunden  vid  klosterrcglor. 
-,  8*  lekman,  -ity,  s.  världsligt 
stand;  veridslighet.  -ization,  S.Jor- 
Endrande  till  verldsligt  stand.  — izO, 
V.  Q,,  sekularisera.  -SiesSj  s,  verlds- 
lighet. 

Secnudine,  5.  efterbSrd. 

Secur||e,  a.  (of,  from)  säker*,  trygg, 
obekymrad,  — ,  V.  €L,  sätta  i  säkerhet ; 
fastbinda;  assekurera;  förvara;  gripa, 
häkta,  to  «  from  t  beskydda  ifrSn. 
to  —  off  försäkra  om.  -ementj  s. 
skydd;  borgen.  -ODÖSS,  s.  säkerhet, 
trygghet.  — ity,  s.  säkerhet;  borgen, 
löftesman;  sorglöshet. 

Sedan,  S.  portschäs,  bUrstol. 

Sedat||e,  a,  stilla,  lugn.    -eness,  s. 

stillhet,   lugn.     -ive,    a.   stillande; 

som  ger  lugn. 
SedentallrinesSj  s.   mycken   sittning, 

stillasittande,     -ry,  C  stillasittande; 

overksam.  [S,  siska. 

Sedge,  8,  starr;  gul  svärdslilja,  -bild, 
Sedgy,  a.  öfverväxt  med  säf. 
Sediment,  S,  bottenfälle;  drägg. 

SeditilJOQ,  8,  uppror,  resning,  -onary, 

8,  upprorsman.  -OUS,  ö.  upprorisk, 
orolig.  —OUSness,  8,  upprorsanda. 
Seduc||e,  v»  a.  förleda,  förföra,  -er, 
8,  förförare.  — ible,  a,  som  kan  för- 
ledas,  -tion,  8,  förförelse,  förledning. 
-tive,  a.  förförande. 

Seduiyity,  s,  mt,  idoghet.  -ous,  a. 
flitig,  arbetsam.  »OUSness,  8.  oför- 
trutenhet. 

See,  5.  säte;  biskopsstol;  biskopsstift. 

See,  v»  a,  én.  se;  tillse;  märka;  be- 
söka; följa;  taga  sig  tillvara.  — «  t. 
se!  gif  akt! 

Seed,  8,  säd,  frö;  korn;  ursprung;  af- 
komma.  — ,  V,  a.  sS,  utströ  säd.  — , 
V*  n.  skjuta  sig  i  frö ;  blifva  fullmogen» 
-bed,  s.  drifbänk.  -bud,  8,  knopp ; 
öga  (pS  växter).  -Cakö,  8*  anisbröd. 
-coat,  8.  agn.  -COrilj  8,  säde^fro 
(till  sSnJng).  -ling,  5."  späd  plan- 
ta.    -ling-Hower,  8,  aädesbJomm», 


-pearl,  s,  perlfro,  perlgros.  -tilllO, 
8.  sSningstid.  -Tessel,  8,  fröhus, 
-y,  a.  sädrik,  fröful. 

Seeing,  8.  seende;  syn.  — ,  C  emedan, 
eftersom. 

Seek,  v*  a,  &  W.  aSka;  begära;  för- 
följa;  eftersträfva.  to  —  out ^  spSra 
upp,  söks.     -sorrow,  S,  sjelfpinare. 

Seel,  8,  ett  skepps  slingring.  — ,  V.  a, 
panela.  — ,  v,  n,  slingra  (om  skepp); 
blinka  med  ögonen  (om  falkar). 

Seem,  v.  W.  synas;  tyckas.  -Cr,  8. 
skenhelgon,  —ing,  8,  yttre  sken; 
tycke.  -,  a.  låtsad;  ytlig,  -ingly, 
ad.  till  ytan.  -Ingness,  8.  sken- 
barhet; utvärtes  anseende,  -less,  a. 
oanständig.  -IlncSS,  8.  anständighet. 
— ly,  a.  anständig,  passande. 

Se  er,  S.  siare,  profet. 

Seer-WOOd,  5.  torr  ved.  [gunga. 

Seesaw,  8,  gunga;  gungning.    -,  V,  n. 

Seethe,  v.  a,  sjuda,  koka.    -,  v.  w. 

uppvälla.     — r,  5.  kock;  kokgryta. 

Segar,  «.  cigarr,    -box,  -case,  8, 

cigarrfoderal.  — tube,  s.  cigarrrör. 
Segment,  8,  Uten  del;  T.  segment. 
Segregajlte,   v,   a.    söndra,    Stskilja. 

—tion,  8.  söndring,  frånskiljande. 
Seignjleuriai,  a.    en   länsherre  tillhö. 

rande;  sjelfrädande.     — ior,  s.  herre; 

länsherre,  -iory,  8,  herrskap;  herr- 
Seine,  8,  slagnät.  [lighet. 
Seiz{|able,.a.   som  kan  intagas,     -e, 

V.  a.  gripa ;  lägga  hand  pS ;  arrestera ; 

taga  i  besittning;   öfverfalla;    utmäta, 

belägga  med  qvarstad.    to  —  a  ilocJc, 

T,  naja  ett  block. 
Seizin,  s,  laga  häfd;  besittning  af  fast 

egendom;  häktning. 
Seizing,  S,  T,   sejsning,  surrningstäg. 
Seizure,  8,  tillgripande;  arrestering. 
Seldom,  ad,  sällan,     -ness,  8»  ovan- 
lighet, sällsynthet. 
Select,  a.  utvald,  förträfflig.     -,  V.  a. 

utvälja,  kora.  -ion,  s,  val,  utväljande. 

-man,  8,  stadsombud.    -ness,  s, 

förträfflighet.     -Or,^  ^-  utkorare. 
Selen||itO,  -rites,  s.  spegelsten,  sele- 
nit.    -Ography,  s.  beskrifuleg  öfver 
znäneD»  j 


Self 

SelfjP?*.  (pi.  selves  J  &lf)\t\  egen  Dcrson.. 
-abasement,  s.  yeifTömedrinr  ~a- 

base,  S.  sjelfbefläckelse.  -active, 
a.  sjelfyerkande.  — COnCCit,  S,  eget 
tycke.  -confidence,  s,  Ejelffor. 
troende,.  -COnSCioUS,  a.  ^jelfklok. 
-control,  S.  gjelfbeherrskning.    -de» 

ceit,  s.  sjeifbediägeri.    -denial,  5. 

sjelfforsakelse.  -destrOycr,  S.  sjelf- 
spilling,  -destruction,  s.  sjelfmord. 

-ends,  5.  pi.  egennytta.    -heal, .5. 

sanikelört.  -interest,  5.  egennytta. 
-interested,  a,  egennyttig.  -ish, 
«.  «genkär;  egennyttig.  -ishness, 
S,  sjelfviskhet.    -love,  8.  egenkärlek. 

-»mur<!:r5  *•  ^eifmord.  -murderer, 

S.  sjelfspilling.     -praise,  s,  eget  be- 

röra.      -same,    a.    just    densamme. 

— ivillj  8,  egensinnighet,  egenvilja. 
Sell,  V.  a,  sälja;  köpslaga.     — ,  t7.  71, 

hafva  afsättning.     -Cr,  S.  säljare. 
Sellander,  8.  ett  slags  spatt  pa  hästar. 
Selvage,  «.  list,  stad  (pä  väfnad);  T. 

vautstropp. 

Semblallble,  a,  lik,  dylik,  -bleness, 

8,  likhet,  -nce,  5.  liklighet;  likhet; 
utseende. 

Semi|{annular,  a.  haifrund.  -breve, 

8.  T,  hälften  af  en  breve.  -Circle, 
8.  halfcirkel.     — COlOn,  8,  semikolon. 

-lunar,  a.  haifmSniik.  -metal,  s. 

halfraetall. 

Semin||al,  a.  hörande  till  säden;- ur. 
sprunglig.  -  leaf,  fröblad.  — allty, 
8.  fröegenskap.  — ary,  8,  seminarium, 
skola,  -ary-priest,  S,  prest  ur  en 
jesuitskola.  — ation,  8,  aäning,  sädd. 
-iflcation,  S.  »befruktning. 

Semi||quaver,  S.  T.  en  sextondedels  not. 

-spherical,  a.  haifkiotformig.  -to- 
ne, 8,  hälften  i  musik.  -YOWCl,  8. 
halfvokal. 

Sempervive,  S,  s,  aloeplanta. 

Sempiternljal,  a.  evigvarande;  oför. 
vansklig,     -ity,  8,  evighet. 

Sempstress,  s.  sömmerska. 

Senary,  a.  hörande  till  sextalet. 

Senatjle,  s.  senat,  rSd.  -OF,  8.  senator. 
-Orial,  a.  senatorisk. 

Send,  v.  a.  &n.  sända,  skicka;  skänka ; 


Separation         347 

^asta.     to  -   any  one  word,   lata 

en  veta. 
Senescence,  8,  föräldring;  forfall. 
Seneschal,  5.  hofmästare. 
Senile,  a.  gammal,  ålderstigen. 
Senior,  S,  senior;  grähSrsman.    -Ity, 

'5.  Sldersföreträde. 
Senna^  s,  senna;  sennetsblad. 
Sennight,  S.  Stta  dagar  (till). 

Senocular,  a,  sexögd. 

Sensjlation,  8,  känning;  uppseende. 
— Ö  ,  s,  sinne ;  känsla ;  forstand  ;  be- 
märkelse, common  — ,  sundt  vett,  all- 
mänt  förstSnd,  vanligt  förstSnd.  good  — , 
förstånd,  -eful,  a.  förnuftig;  djup- 
sinnig.  — ©less,  a.  känslolös;  oför- 
nuftig, -elessness,  5.  känslolöshet; 
orimlighet,  -ibility,  s,  öratSlighet; 
finkänslighet;  ömsinthet,  -ible,  a. 
känbar;  lättrörd;  kännande;  förstån- 
dig; öfvertygad.  '^faculty t  känsel- 
förmåga.  —  of,  öfvertygad  om.  — iblc- 
ness,  S.  känsla;  lättrördhet;  ömhet; 
förnuftighet.  -itive,  ö.  begåfvad 
med  sinnen;    förmögen  att  känna.     — 

plant,  sensitiva,     -itiveness,   s. 

känslighet ;  sinnlighet.  — Ory,  s.  sätet 
för  känslan.  — ual,  a.  sinnlig,  kötts- 
lig.      -nalist,  8.   vällusting.     -ua- 

lity,  -ualness,  s.  sinnlighet,   -ua- 

lize,  v.  a.  förleda  till  vällust. 

SentenlJCe,  S,  tänkespråk;  dom.  -, 
V.  a. döma,  fUlla  dom.  -tiOUS,  a. 
full  af  tänkespråk;  kort  och  uttrycks- 
full.  -iousness,  8,  tankrikhet;  kort- 
het och  styrka. 

Sentient,  a.  märkande,  kännande.  — , 
s,   en  med  känsla  begåfvad  varelse. 

Sentiment,  8,  känsla;  tänkesätt,  me- 
ning; omdöme,  —al,  a.  sentimental; 
sinnrik;  känslosam. 

Sentinel,  Sentry,  8.  skiidtvakt.  -box, 

8,  skyllerkur. 

Separa||billty,  5.  delbarhet,  -ble, 
a.  Stskiijeiig.  -bleness,  S,  ätskilje- 
lighet.  -te,  a.  skiljd,  åtskiljd.  -, 
v.  a.  skilja,  frånskilja ;  dela.  — ,  V,  n, 
skilja  sig,  skiljas  St.  — tely,  ad,  St- 
skildt,  afsidcs,  enskildt.  -teness,  8. 
Stskillighet;    afsöndring.      — tionj    5. 


348         Separatist 

skJlnad,  sliilsmessa ;  äktenskapsslnlnad ; 

filtrcrins:.     — tlst  ^  s.   en   som  .afviker 

ifrSn  läran,  -tOr,  s,  Stskiljare.  -tory, 

S,  afsondringsraedel. 
SepS^  .5.  orraodla. 
Sept,  S,  stam,  slägt. 

Septanllgle,  s.  sjuhöming.    -gular, 

a.  sjuhörnig. 
September,  5.  September. 
Septenary,  a,  hörande  till  sjutalet.  ~, 
Septennial,  c.  sjuärig.         [s.  sjutal. 
Septentrion,  -al,  a.  nordlig. 

Septfoil,  S.  tormentilla;  blodrot. 
Septical,  a.  frätande;  förruttnande. 
Septilateral,  a.  sjusidig. 
Septuallgenary,  a,  sijuttioSrig.    -ge- 

sima,  s.  söndagen  septuagesiraa.  — gC- 
sinial,  a.  hörande  till  söndagen  sep* 
tuagesima;  70-ärig.  -gint,  s,  de  70 
uttolkarnes  grekiska  bibelöfversättning. 

Septuple,  $.  sjufaldig. 

Sepnl||cliral,  a,  hörande  till  en  graf; 
begrafnings-,  -Clire,  s,  graf,  graf- 
ySrd.  -,  V.  a.  begrafva.  -ture,  s. 
jordfästning*,  graf. 

Sequacilions ,  a.  följaktlg ;  eftergif- 
vande;  smidig,  —ty,  S.  smidighet, 
böjlighet.  [sammanhang. 

Sequel ,    s.    följd ;    efterföljande    del  ; 

Seqnen||co,  s.  följd;  följe,    -t,  a. 

följande,  påföljande. 

Sequestyer,  v,  a.  söndra ;  seqvestrera ; 
sätta  S  sida.  — ,  V.  W.  draga  sig  till* 
baka,  afskilja  sig  frän  verlden.  — ra- 
ble,  a.  som  låter  afsöndra  sig;  som 
kan  seqvestreras.  —rate,  V.  a.  se- 
qvestrera. -ration,  s,  seqvestrering, 
qvarstad;  åtskiljande. 

Seraglio,  5.  seralj,  harem. 

Seraph,  a, .  seraf,  serafim.  -1^5  a.  se- 
rafisk,  änglalik. 

Sere,  a.  förtorkad. 

Seren||ade,  5.  serenad;  aftonmusik.  -, 
V.  n,  uppföra  en  serenad.  — ©,  a. 
klar,  ljus;  lugn;  durchlauchtig  (titel). 
— ,  8.  aftonsvalka ;  klar  afton.  — ,  v.  fö, 
lugna.     -enesS,  -ity,  S.  själsfrid; 

Serf,  s.  lifegen.  [lugn. 

Serge,  s.  särs  (väfnad). 

Sergeant,  s,  sergeant,  föltväbel ;  licsn- 


Set 

tiat.  -  at  arms,  stafbärare.  -  ai 
the  mace,  som  bär  spira,    -cliirur- 

geon,  S.  lifchirurg.  -ry,  S.  ett  slags 
rusttjenst.     -Ship,  s,  .sergeantsyssla. 

Series,  S.  ordning,  följd,  series. 

Serin,  s.  krypare. 

Serious,  a,  allvarsam;  högtidlig;  an« 
gelägen.    — ly,  ad.  allvarligen,  strängt. 

Sermon,  5.  predikan,     -ize,  V,  a. 

predika  länge. 

Sermonntain,  a.  seseiört. 

SerllOSity,  S.  det  yattenaktiga.    -OUS, 

a,  vattenaktig  (blod). 
Serpent,  s,   orm;    ett   slags    fyrverke- 

ripjes;  basbasun.    — ine,  a.  ormartad. 

— ,  S,  serpentin,  ormsten.     — stones, 

8.  ammonshorn.    -s'tongue,  5.  lake. 

tunga  (ört).  [S,  ref-orm. 

SerpiJlginOUS,  a.  ref-ormsaktig.    -go, 
Serraljted,   a.   sSgformig;   taggig;    T. 

sSgbräddig.     — ture,  s.  inskärning. 

Serrllied,  a.  tätt  uppställd,   -y,  v.  a, 

hoptvinga;  ordna. 

Serum,  s,  blodvatten. 

Servant,  S,  tjenare ;  tjenarinna ;  älskare. 

Serve,  v,  n.  &  a.  tjena,  betjena;  be- 
främja; uppvakta;  förslS.  to  "  a 
rope,  -T,  bekläda  ett  t§g. 

Service,  S.  rönn.    -berry,  s.  rönnbär. 

Serviyce,  S.  tjenst;  lydnad;  helsning; 
gagn;  länaplikt;  bordservis;  T.  sar- 
ving.  -Ceable,  a.  tjenstaktig;  nyt- 
tig; helsosam'.  —lent,  a.  subordine* 
rad.  —le,  a.  slafvisk ;  nedrig.  — lity, 
8,  träldom ;  iSghet.  -ng,  8.  T.  kläd- 
ning  pä  tåg.  -ng-maid,  8.  tjenste- 
piga,  tjenstefiicka.  — tor,  8.  betjent; 
vasall ;  fattig  student,  -tude,  8,  träl- 
dom, slafveri. 

Sesame,  a.  sesamört,  [lång. 

Sesquipedalian,    a.     halfannan     fot 

Sess,  Ä.  skattläggning.  — ,  V,  a.  skatt- 
lägga.  [(om  blad). 

Sessile,  a,  T.  stjelkfast,  utan  bladskaft 

Session,  a,  sittning;  session;  råd;  ting. 

Sesterce,  a,  sestertius  (romerskt  silfver- 
mynt). 

Set,  a,  ett  antal  som  hor  tillsammans; 
svit;  band  (i  föraktl.  mening);  slag; 
ung   telning;    sättgren;    nedgång   (oin 


Setfoil 


Shaftment         349 


solen  e^<*.).  -  of  silverplaie,  silfver- 
servis.  — ,  V,  a.  sätta,  ställa;  bringa; 
v2ga;  stadga;  stanna;  ställa  i  ordning; 
rikta;  sätta  i  musik;  plantera;  hetsa. 
— ,  V.  W.  gä  ner  (om  solen);  förmör- 
kas;  stelna,  to  —  about  ^  företaga. 
to  ~  against f  sätta  emot;  jemföra. 
to  -  agoing,  sätta  i  gSng.  to  - 
hy ,  förbigä ;  värdera,  to  —  down, 
anteckna ;  fastställa,  to  —  forth,  visa ; 
utveckla;  prisa;  afresa.  to  —  /br» 
ward,  befordra;  resa  vidare,  to  — 
in,   infalla,     to  —  off,   smycka,     to 

—  on,  ansätta;  upphetsa;  angripa. 
to  —  on  foot,  bringa  i  gSng.  to  — 
014^,  resa ;  föreställa ;  utveckla;  Sdaga- 
lägga;  smycka;  utstaka;  utrusta,     to 

—  sail,  hissa  segel,  to  "  up,  upp» 
ställa;  uppföra;  upphöja;  fastställa. 
—foil,  s,  tormentilla.  — Olfj  S.  sirat; 
motsats;  ersättning.  -Speecll,  S, 
utstuderadt  tal.  -visit,  S,  stats- 
besök. 

Setaceous,   a,  med  borst;    str&fhSrig. 

Setbolt,  8,  T.  drifkil. 

SetOn,  s,  hank. 

SetteOj  s,  bänk  med  ryggsäte. 

Setter,  S,  tonsättare  ;  fSgelhund ;  raipp.- 
hönshund;  beslagskarl.  — WOrt,  S. 
stinkande  prustrot. 

Setting,  s.  plantering;  nedergSng.  -dogj 
S.  rapphönshund.  — stick,  8.  planter- 
stock;  T.  vinkelhake. 

Settle,  8,  bänk,  säte.  -,  V,  a,  fast- 
ställa ;  fälla  till  botten.  — ,  V,  n.  etab- 
lera sig ;  tillslä  nägon  en  viss  lifränta, 
to  —  an  account,  sluta  en  räkning. 
to  -  one's  estate  upon  one^  göra 
en  till  arfving.  -d,  a.  bofast;  stE- 
ende.  — inent,  8,  stadgande;  viss 
tillslagen  ränta;  bottenfällo;  kontrakt; 
nybygge,    —r,  S,  nybyggare,  kolonist. 

Setwall,  8,  vänderot,  Valeriana. 

SetWOrt,  8.  mattegräs. 

Seven,  7ium.  sju.  -fjold,  a.  ^ufaldig, 

^judubbel.  -njght,  8.  ätta  dagar;  vecka. 
— teen,  num.  sjutton,  -teenth,  a, 
^uttonde.  -teenthly,  ad,  för  det 
^uttonde.  -til,  a.  s;.unde.  — ,  8, 
en  sjundedel,      -thly^    ad,  för  det 


sjunde,    -tie til,  a.  sjuttionde,    -ty, 

num.  esjuttio. 
Sever,  v.  a.  söndra,  skingra;  afhugga. 

-,  V.  n,  Stskiljas.     -al,   a.  Stskillig; 

Eärskild ;  flere.    — ,  8.  individ ;  ett  ting 

för    sig    sjelf;    afdelning.     -aity,  s. 

afsöndradt  tillstånd.    -anCO^  8.  frSn- 

skilnad. 
Sever[|e,  a.  sträng,  allvarlig;  noggrann. 

— ity,  8.  stränghet;  noggrannhet;  be- 
straffning. 
Sew,  v.  a.  &  n,  sy,  sömma.    to  —  up, 

insomma;  sy  till.  [gall. 

Sow,  O.  torn.  the  cow  is  — ,  kon  gSr 
Sewer,  s.  dike;  trumma  till  vattens 
Sewet,  8.  talg.  [aflopp. 

Sewingljneedle,  s.  synäi.  -press,  s. 

häftbräde. 
Sewster,  S.  sömmerska. 
Sex,  8,  kön;  könet,  qvinnokonet. 

Sexllagenary,  a.  sextioSrig.-agesima, 

8,  söndagen  sexagesima.  — agesimal, 
a.  sextionde.     -angled,  a.  sexvink- 

lig.    -ennial,  a.  sexSrig.    -tain, 

8,  strof  af  sex  rader,  —tant,  8.  T, 
sextant,  -tary,  8,  sakristia,  -tile, 
a.  som  bestSr  af  sex  delar  ell.  slag.  — , 
8,  T.  sextio  graders  afstSnd.  -tOn, 
8.  klockare;  dödgräfvare.  -tuple,  a, 
sexdubbel. 

Sexual,  a.  angSende  könet. 

Shab,  8.  skurk,  -biness,  s.  trasighet; 
nedrighet.     -by,    a.  eländig;    nediig. 

Shackle,  v.  a.  Qättra  -.  insnärja,  shack- 
les, pl.  Qättrar. 

Shad,  8.  staksill.  —dock,  s,  pompel- 
mos,  pompelnöt  (pomerans). 

Shadjle,  s,  skugga;  skygd;  fönster- 
matta;  ett  slags  hufvudbonad.  -,  V.  a. 
skugga,  schattera ;  ^ skygga ,  skymma 
före;  beskärma.  — iness,  8.  skuggig, 
het,  skuggrikheL  -OW,  8.  skugga; 
hägn;  skurat  ställe.  -,  v.  a.  skugga; 
beteckna.     — y,  a.  skuggig,   skuggrik. 

Shaft,  5.  pil,  dart ;  spetsen  (af  ett  kyrk- 
tom  etc);  vagnstistel;  schakt  i  gruf- 
vör.  climhing^,  farschekt.  plump 
-,  konstschalit,  vattenschakt,  -horsc, 
8.  stSnghäst.,  -meat,  S.  en  half  fot 
i  längdmått* 


350 


Shag 


Shag*  9  5.  schagg,  plys;  lurfvigt  hSr; 
Slkrok,  skräck  a  (ett  slags  pelikan).  — , 
V.  a,  gora  fiäckig,  ispränga;  göra  lu- 
den ;  vanskapa.  — ,  v,  n,  beblanda  sig 
kSttsligen.   -bag,  S,  stackare.   ~ged, 

-gy,  a.  raggig,  iSnghSrig.  -haired, 

a.  länghärig. 

Shagreen,  s,  schagrin,  narSäder* 

Shake,  S.  skakning,  dallring:  drill  (I 
sSng).  — .  V,  a,  skaka;  fördrifva.  — , 
V.  n»  skälfva;  drilla  (i  musik).  tO  — 
hands  with,  taga  hvarann  i  hand; 
taga  afsked.  -fork,  S,  hötjuga.  -r, 
8.  darrdufva;  darrgräs. 

Shaky,  a.  full  med  klyaor. 

Shale,  S,  skal,  hylsa;  ett  slags  skiffer- 
sten.    — ,  V,  a,  sprita;  skala. 

Shall,  v.  def,  böra,  skola. 

Shalloon,  «.  schalong  (ett  slags  ylle. 

Shallop,  5.  slup,  skeppsbät.  [tyg. 

Shallow,  a.  grund,  icka  djup;  dum. 
— ,  S,  flata  i  sjön;  enfaldig  stackare. 
— ness,  8,  grundhet,  dumhet. 

Shalm,  8,  skallmeja,  oboe. 

Shalot,  .9.  schalottenlök. 

Sham,  3,  puts;  förevändning;  bedrä- 
geri. —  for  the  neck,  halskrage.  -, 
a.  falsk,  iStsad.  -  errand,  nödfalls- 
osanning.  —  excuse,  usel  undfly kt. 
— ,  v.  a,  bedraga,  lura.  — ,  v.  W. 
lätsa.  [hus. 

Shambles ,  S.  pl,  slagtarboa ,  slagtar. 

Shambling,  a,  vaggande  (i  gSngen). 

Shame,  S*  skam  ;  vanära ;  blygd ;  blyg- 
sel.  for  -.'  fy  for  -/  fy  skam! 
— ,  V,  a.  utskämma  ,  vanära.  — ,  v.  n. 
blygas,  -faced,  a.  blygsam,  -ful, 
a.  neslig,  skamlig.  — lesS,  a.  skara- 
lös, oförskämd. 

Shammer,  8,  bedragare,  lögnare. 

Sham{{my,  -ois,  s.  stenget,   -rock, 

8,  klöfver,  treväpling. 

Shank,  S,  lägg;  skaft;  nyckelpipa; 
pipskaft;  qvesved,  ormbär,  -painter, 
8,  T,  rustlina. 

Skape ,  8,  skapnad ,  form ;  hamn  ; 
mönster;  sätt;  spetsar.  — ,  V.  a.  skapa, 
bilda;  anordna.  -,  V,n,  passa.  -lesS, 
a.  oformlig,     -ly,  a.  välbildad. 


Shearwaler 

Shard,  $,  ärtskocka;  skärfva;  skalvin» 
game  pä  Insekter. 

Share,  s,  andel,  lott,  aktie;  plogrist, 
-,  V.  ö.  utskifta;  afskära.  -,  V,  n. 
deltaga.  -bone,  s.  blygselbenet. 
-holder,  s,  aktieägare.  -TTOOd, 
5.  trädestist^. 

Shark,  S,  haj;  spetsbof;  tulibetjent; 
bedrägeri.  — ,  V.  CL.  hastigt  rafsa  ihop, 
— ,  r.  71.  ströfva  omkring ;  bedraga. 
-er,  «.  bof.   -trick,  S,  skälmstycke. 

Sharp,  a,  skarp;  gäll;  sur;  skarpsin« 
nig;  bitande;  sträng;  vaksara.  — ,  8, 
dart;  skarp  ton;  förhöjningstecken  (i 
musik),  a  -  assault,  ett  häftigt  anfall. 
—  wind,  skef  vind.  — ,  v,  a.  skärpa. 
— ,  V,  n.  snatta,  spela  tjufstreck.  —en, 
V.  a,  skärpa.  — ,  V.  n,  blifva  hvass. 
-en  er,  5.  slipare,  skärslipare.  -er, 
8.  bedragare;  falsk  spelare,  -eycd, 
a.  skarpsynt,  — ly?  ad,  skarpt ;  skarp- 
sinnigt, klyftigt,  -ness,  5.  skarphet; 
skärpa;  bitterhet;  stränghet;  finhet: 
girighet,     -set,  a.  snSl,  hungrig. 

Shaster,  S»  Braminemas  bibel. 

Shatter,  s,  bit;  fragment.  -,  V.  a, 
sönderspillra.      — ,   V.   n.    gS    sönder, 

-brainad,  -pated,  a.  tankspridd. 

Shave,  v»  a,  skafva;  barbera;  skära  1 
tunna  skifvor ;  plundra  ;  piSja ,  preja. 
—ling,  5.  öknamn  pä  en  munk.  -r, 
5.  barberare. 

Shaving,  b,  rakning;  spSnor.  -iron, 
8.  gSngskyffel.     -knifo,  8,  rakknif. 

Shaw,  8,  snEr,  skogssnSr. 

Shawl,  5.  schal,  halsduk. 

Sliawm,  5.  skallmeja,  oboe. 

She,  pr,  hon.  — ,  8.  qvinna;  hona. 
-cousin,  Ä.  fruntiraraers-kusin.  -sla- 
ve, 8,  slafvinna, 

Sheaf,  s.  kärfve;  knippa.  -,  V.  O, 
binda  i  kärfvar. 

Shear,  5.  sax;  fSgelvinge;  fSrklippning, 
a  'pair  of  shears,  stor  sax,  ullsax, 
trädgSrdssax.  — ,  V,  n,  slingra;  T, 
gira ;  klippa.  — ,  V.  a.  öfverskära ;  afbita. 
-d,  s,  skärfva.  -er,  s.  fSrklippare. 
—ing,  8,  klippning;  saxvrak;  ett 
skepps  vaggning.  — StCOl,  8.  tyskt 
stSl.    -water,  s,  stomvädersfägel. 


Sheath 
S]ieath5  s,  skida,    -wjiigel^  a.  t^t- 

sedd  med  skalvingar  (om  insekter). 
-iringS,  S,  pL  skalvingar. 

Sheathe,  v.  a,  sticka  i  skidan;  förse 
med  balja;  förhyda. 

Shed 9  S»  skjul,  uthus.  — ,  V,  a.  ut- 
gjuta; fälla,  afkasta.  — ,  V,  71.  rinna 
ut  (o ra  säd). 

Sheep  5  s.  fSr;  dumhufvud,  enfaldig 
stackare.  ~COt,  -COte,  5.  fSrhus. 
-dock,  s.  bergsyra  (ört),  -fold,  S. 
fSrfälla.  -hook,  $,  herdestaf.  -isll, 
a.  fSraktig,  enfaldig.  -lOUSC,  S,  fSr. 
lus.  -plock,  s,  färtarraar.  -rOt, 
8,  fSrpest.  -shearing,  >.  fSrklipp. 
ning.  -tick,  s,  fSrlus.  -walk,  *. 
fSrbete. 

Sheer,  o.  skär,  klar.  -.  ad,  alldeles. 
— ,  S,  T,  uppresning,  spira.  — ,  V.  n. 
(offj  stjäla  sig  bort;  T»  gira  af. 
-hook,  s.  änterkrok. 

Sheet,  s,  lakan;  ark  (papper);  segel; 
skot  pS  segel ;  utspridd  massa-  — ,  v.  a. 
lägga  lakan  pä  en  säng.  -almOlld, 
S.  krakmandel.  -anchor,  s.  plikt- 
ankar, -cable,  S,  pliktankartSg. 
r-ing,  8.  lärft  till  lakan;  lakan. 
-iron,  s.  jernbleok.  -lead,  8.  taf- 
felbly. 

Shekel,  8.  sickel  (judiskt  mynt). 

Sheldrake,  8.  korsnäf,  kägelrifvare 
(fSgel). 

Shelf,  a»  hylla,  bokhylla ;  sandbank,  -y, 
a,  full  med  klippor. 

Shell,  8.  skal,  hylsa;  snäcka;  skalvin* 
gar  pä  insekter ;  yta ;  bomb ;  stommen 
af  ett  hus;  grof  likkista;-  •  harpa.  — , 
V.  a,  skala;  plocka  ur  hylsor.  tO  — 
peaSf  sprita  ärter.  — ,  V,  n,  skala  sig, 
snäsa  sig.  — almond,  8.  krakmandel. 
-flsll,  8.  skalfisk.  -^gOld,  8.  mussel- 
guld.  — lac,  8,  skSllack,  gummilack. 
—work,  8.  musselverk.    — y,  a.  skälig. 

Shelter,  8.  tak;  hägn.  -,  V,  a.  her. 
bergera;  hägna.  — ,  V,  n.  taga  sin 
tillflykt   till.     -less,  a.  utan  skydd. 

Slielving,  a,  brant.     -,  8.  sluttning. 

Shepherd,  s,  fSrherde;  prest.  -5. 
needle,  karakörfvel.  ^'s-pouch,  -'s- 
Xnirse,  äkerlomme,   lommegräs.     -'5. 


Shirley 


351 


rod,  vWå  tlslélkarda.  -ess,  s,  her- 
dinna. 

Sherbet,  8,  sorbet,  limonad. 

Sheriif ,  8,  grefskapsdomare  i  England. 
—ship,  8.  en  sheriffs  embete. 

Sherry,  8.  Xeresvin. 

Shide,  8.  famn. 

Shield,  8,  sköld;  beskydd.  -,  v.  a. 
betäcka  med  sköld;  försvara;  afvärja. 
— bearer  j  8,  vapendragare ,  sköld- 
bärare. 

Shift,  8,  ombyte ;  undflykt ;  konstgrepp  ; 
hvarf,  lag ;  forlägenhet,  nödtvSng ;  nöd- 
fallsosanning; qvinnoskjorta.  — ,  V.  a. 
byta  om;  förändra;  flytta.  — ,  V.  n. 
forbytas;  krasla  sig  fram;  röra  sig; 
bruka  konster.  —er,  5.  vinglare; 
kocksmat  pä  skepp,  —ing,  8,  än- 
dring.     — IcSS,  a.  usel;  rSdlös. 

Shilling,  8.  skilling  (engelskt  mynt 
hvaraf  gS  20  pä  ett  L.  St.). 

Shilly-shally,  a.  mig.  villrådig»  obe- 

slutsam. 
Shin,  8,  skenben;    has  pS  en  oxe.     • 

of  heef,  ryggstycke  af  oxe.    -bonc, 

8.  skenben. 
Shine,  8.  sken,  glans.    — ,  V.  n.  skina, 

glänsa;  vara  berömd;  dagas. 
Shin  ess,  S.  skygghet. 
Shingle,  8.  tunnt  bräde;  takspän. 
Shinljing,  -y,  a.  skinande,  klar. 
Ship,  $.  skepp,  fartyg.    -  of  the  line, 

linieskepp.     —   of  war,    örlogsskepi». 

— ,  v,  a,  inskeppa ,   föra  sjöledes.     io 

—  the  oars^  göra    ärorna  klara,     to 

—  the  tilleir,  göra  roderpinnen  fast 
vid  rodret.  — board,  8.  skeppsplank. 
—carpenter,  s.  skeppstimmerman. 
-chandler,  8,  en  som  handlar  med 
varor  för  sjöfarande,  —nian,  8.  sjö- 
man, matros,  —master,  8,  skeppaie, 
sjökapten»  — nient,  S.  inskeppning; 
konsignation.  — money,  8,  pSlaga 
till  nya  krigsskepp  byggande,  -per, 
6.  skeppare.  — ping,  S.  inskeppning; 
sjöväsende;  flotta.  — wreck,  5".  skepps- 
brott ;  skeppsvrak.  -Wright,  8.  skepp.^ 
byggare ;  skeppstimmerman. 

Sllire,  8.  landskap,  provins,  län. 
Shirley,  8.  domherre  (fSgel). 


352 


Shirt 


Shrewd 


Shirty  S,  skjorta.  —  of  mail,  pansar- 
skjorta. — ,  V.  a,  kläda  i  skjorta. 
-ing,  s,  skjortlinne.  — less,  a.  skjort- 
lös,  naken. 

Shistlleons,  a.  skifrig.  -US,  s.  skiffer. 

Sllit,  Shité,  v,  n.  göra  sitttarf. 

Shittle^  S.  väfsköttel;  villhjerna.  -, 
a»   vankelmodig.     -COCk,   s.  Qäder- 

Slliv©5  5.  skifva,  stycke;  spSn.       [boll. 

Shiver,  S,  smula ;  darrning.  in  shivers, 
i  kräs.  — ,  V,  a.  sönderspillra.  — , 
V,  n.  gS  sönder;  darra;  frysa.  — y, 
a.  flagig;  frysande. 

Shoad,  -stone,  S.  tennkristall. 

SilORl,  S,  myckenhet;  sandrefvel.  —  of 
fishes,  fiskstimra.  — ,  V,  To.'^^eka  (om 
fisk);  vara  grund.     — y,  a,  grund. 

Shock,  *.  stöt ;  häftigt  anfall ;  samman- 
ötötning;  iforolämpning ;  pudelhund.  — 
of  corn ,  kornskyl.  - ,  V.  a.  skyla 
sid ;  anfalla ;  förarga,  djupt  sSra.  —ing, 
a.  förskräcklig;  anstötlig. 

Shoe,  S,  sko;  hästsko.  ^,  V,  a,  sko 
(en   häst);    beslS    (ett   hjul);    belägga. 

-black,  So  skoputsare.   ^hmsh,  s. 

skoborste.  -Clout,  S.  skotrasa,  -heel, 
S.  klack,   -horn,  s,  skohorn,    -ing, 

S,    skoning,    jernbeslagning.      — ing- 

hammer,  s.  nithammare.  -leather, 

S,  skoläder,  -maker,  s,  skomakare. 
—string,  s.  skoband.,  skorem. 
Shoot,  8.  skott,  telning.  — ,  V»  a. 
skjuta,  drifva  pS,  kasta;  döda  med 
skjutgevär;  tömma  ur  en  säck.  — ,  V, 
W.  spricka  (ora  växter);  Ijunga;  flytta 
sig  (ora  stjärnor);  göra  ondt.  to  —  a 
bridge,  fara  under  en  brygga,  —er, 
S,  skytt,     -ing-star,  5.  stjärnskott. 

Shop,  5.  bod.  -board,  s.  disk.  -girl, 

8.  bodflicka,     -keeper,   S.  krämare; 

bodiiggare.  -lifter,  5.  bodtjuf.  -man, 

S,  smSkräraare ;  bodbetjent. 
Shorjlage,  S.  strandrätt.   -e,  S.  strand, 

kust ;  dike ;  stöd.   — ,  V,  a.  understöda. 

-ebird,  s,  strandsvala. 
Short,    a.  kort;    inskränkt;   mör.     i7i 

— ,  kortligen,  i  korthet.     — ,  dd.  kort» 

ligen,  -breatli,  s,  andtäppa,  -brea- 
thed, a.  trängbröstad.  -COniiwg, 
J.    brist.      -eUy   v.    a.   aflcorta,    af. 


stympa;  inskränka.  — ,  v.  n.  aftaga^ 
minskas,  -hand,  S,  snabbskrifniug. 
-ly,  ad,  kortligen;  pä  kort  tid,  in. 
nan  kort.  -ness,  5.  korthet;  ötill. 
räcklighet.  —  of  breath,  andtäppa. 
—sighted,  a,  närsynt;  obetänksam. 
-Waisted,  a.  kort  och' tjock;  kort 
i  lifvet.     -TVinded,  a,  andtäppt. 

Shot,  8.  skott ;  skottvidd ;  hagel,  kula ; 
qvot,  andel;  digris.  small  -,  hagel. 
great  -,  bösskulor.  -,  v.  a.  T,  ladda 
med  kula.  -freO,  a.  skottfri.  -pOUCh^ 
8,  skjutväska. 

Should,  imp.  af  shall,  skulle,  borde. 

Shoulder,  s.  skuldra,  axel;  bog  (pS 
kreatur).  —  of  a  pin,  knoppnäls- 
hufvud.  — ,  V.  a.  lägga  pä  axeln, 
bara  pS  axeln;  undersöka;  stöta.  — 
your  musket!  pS  axel  gevär i  -belt, 
S.  axelgehäng.  —blade,  Ä.  skulder- 
blad.    -clapped,  a,  fängslad,  tagen 

i  häkte,  -ed,  a.  axlad,  -ing-pieco, 

S,   kragsten.      —knot,    S.    axelband. 

-piece,  5.  axelstycke.  ^  -shotten, 

a.  lam  i  bogen,  -slip,  s,  axel- 
vridning. 

Shout,  8,  rop,  härskri.  -,  V.  n.  ropa, 
skrika;  fröjdas.     —Ing,  S.  härskri. 

Shove,  s.  stöt,  knuff.  -,  V,  a.  skjuta, 
drifva;  skuffa.  — ,  V.  n.  vricka,  staka 
sig  fram.    —net,  S.  skottnät,  dragnot. 

Shovel,  5.  skofvel,  skopa.  -.  V.  a. 
skofla,  skyffla,  -board,  S,  tracko 
(sort  biljard),  -er,  5.  skedgSs,  sked- 
and,    -ful,  a.  en  skofvel  full. 

Show,  8,  skadespel ;  yta ;  förevändning ; 
präl;  syn;  likhet;  framställande.  ~, 
V,  a.  visa,  iSta  se ;  uppenbara  ;  bevisa  ; 
undervisa;  ledsaga.  — ,  V.  71.  tyckas; 
anstä;  låtsa,     -bread,  s.  skådebröd. 

Shower,  S.  skur,  regnskur.  -,  V.  a. 
utgjuta;  öfversvämma  med  regn;  rik- 
ligen  tilldela.  -,  V.  n.  skura,  häll- 
regna.  — iness,  s,  regnväder,  -y, 
a.  regnig.  (a.  prS lande 

ShOTFiJish,  a.  präktig,  glänsande,    -y,* 

Shred,  S,  skräde;  saxvrak;  bit;  frag- 
ment.     — ,  v.  a.  skräda,  skära  sönder. 

Shrew,  S.  trätosam  qvinna;  näbbmus. 
-d^   t?,  iilslug;   trätgirig;  häftig,  bi^ 


Shrewdness 

tände,     »dness^  s,  illistighet,  skarp* 

sinnighet,    putslustighet.      — isll,    a. 

grälig,     — mouse,  S,  näbbmus. 
Shriek,  s.  skrik,  skri.    ~,  V,  n.  skrika, 
Shrift,  S.  öroDbikt.  [skria. 

Shrike,  s,  vårfågel. 
Shrill,  a.  gäll.    -,  v.  W.  skrälla,  skrika 

gällt,    -y,  a.  gäll. 
Shrimp,  s.  räka,  liten  sjdkräfta. 
Shrine,  S,  skriii  för  reliker. 
Shrink,  s.  hopdragning;   rysning.     -, 

V.  71.  draga  sig  tillbaka;  darra;  rysa. 

— ,    V.  a.  krympa,  hopdraga.     — ing"- 

Shmb,  S.  sensitiva  (plant). 
Shrive,  v.  a.  &  W.  bikta,  skrifta. 
ShriYel,  v.  n.  blifva  skrumpen.    -,  V. 

a.  göra  skrumpen,  skrynkla. 
Shrond,  «.  hägn;    vanttSg;    segelduk; 

bårkläde;  svepning.    —,  V.  a.  betäcka; 

beskydda;  svepa.    — ,  V.  n.  skyla  sig. 

Shrove,  e.  fastlag. 

Shrub,  5.  buske;  lägväxt  träd;  spiritus 
blandad  med  pomeransskal  och  socker. 
— bery,  5.  busksnår;  småskog;  plant- 
skola,    —by,  a.  buskig;  risig. 

Shruff,  5.  slagg. 

Shrug,  5.^  ryckning  på  axlarna. 

Shudder,*  s.  rysning.    -,  V,  n.  (at) 

rysa. 

^huffljle,  5.  ho5)blandning ;  konstgrepp, 
knep.  — ,  V.  a,  förblanda ,  förvirra. 
—,  V,  n.  bruka  knep.  to  ~  off,  af- 
skudda,  bortlägga,  to  —  the  cards, 
blanda  korten,  -le-board,  s.  spel- 
bräde, —ling,  s,  förvirring;  list. 
-lilig-fellOW,'  S,  ränkmakare. 

Shumac,  S.  sumak,  färgträd. 

SllUU,  V.  a.  &  n,  sky,  undfly,  -less, 
a.  oundviklig. 

Shut,  s.  igenstängning ;  lucka.  — ,  V.  a. 
stänga  igen.  — ,  V.  71.  sluta  tillsam- 
man, gä  igen ;  slå  ihop  sig.  to  —  one 
out,  utesluta  en.  to  —  togetlier,  sam- 
manfoga, to  -  up,  innesluta,  -bolt, 
■8,  skjutrigel.  -ting,  s.  igenstäng- 
ning. -  of  the  day'  qvällskymnin- 
gen.  [fjäderboll,  volant. 

Shuttle,  s,  väfspole,  skötel.   -COCk,  s. 

Shy,  a,  skiygg;  blyg ;  försigtig,  misstänk- 
sam,    -ness,  S,  skygghcti  blyghet. 

English-Swedish  Diet, 


Sight 


353 


Sibila||nt,  a.  hväsande.    -tion,  s, 

hväsning.  [a.  sibyllinsk. 

Sibyl,  €.  sibylla,    spåqvinna.     -line, 
Sicamore,  S.  mullbär,  fikon. 

Sicc||ate,  v.  a.  torka,     -ative,  s, 

torknande    medel.       — ity,    s,    torka, 

torrhet. 
Sice,  8.  sexa  (pä  en  tärning). 
Sick,    a,   (of)  sjuk;   opasslig;  ledsen. 
^I  am  -  at  heart,  jag  mår  illa.  -en, 

v,  n.  fijukna;  vara  ledsen;  förfalla. 
— ,  V.  a,  göra  ?juk;  försvaga;  gifva 
vämjelse,  -ish,  a.  sjuklig,  kraslig. 
—liness,  S.  sjuklighet,  opasslighet. 
— ly,  a.  sjuklig,  krämpig.  — ,  ad, 
svagt,  -ness,  8,  gjukdom,  ajuka, 
illamående; 

Sickle,  5.  skära.  -WOlt,  S.  nessel- 
klocka  (ört). 

Sicory,  s,  cikorle. 

Side,  s.  sida ;  trakt ;  kant,  brädd ;  slägt- 
linie.  — ,  a,  hörande  till  sidan;  skef, 
vind.  — ,  V,  n.  luta  pä  sidan ;  slå  sig 
till  endera  partiet;  hälla  med  en 
-arms,  s.  pl.  sidogev&r.  -bar,  s,  sa- 

delväska,  -board,  5.  sidbräde;  hörn- 
bord, -box,  8,  sidologe  på  spektaklet. 
-face,  8,  profil,  -ling,  ad,  pä 
sned,  åtsides.  -long,  ad.  på  sidan. 
-man,  «.  kyrkovärd.  -saddle,  8. 
fruntimmerssadel.    — SCene,  s.  kuliss. 

-table,  8,  hörnbord.     -view,  8. 

profil;    sidoblick.      -wayS,    ad.   på 

ened,  pä  sidan. 
Sideral,  a,  stjämprydd;  himmelsk. 
Siderated,    a.    vissnad;    borttagen  (af 
Siderite,  8,  magnet.  [slag). 

Siderographer,  s.  stäigravör. 

Sidle,  v.  n.  gä  på  sidan;  ligga  på  si- 
dan; smyga  sig  intill. 

Sidling,  ad,  pä  sidan,  pä  sned,  åtsides. 

Siege,  8.  belägring;  enträgenhet;  säte. 
— ,  v,  a,  belägra. 

Sieve,  s.  sån,  sikt;  fruktkorg. 

Sift,  v.  a,  sälla;  frånskilja;  granska. 
-er,  S.  granskare.  -ingS,  8,  pl, 
kli,  sådor.  [sucka. 

Slgh,  s.  suck,  suckning.    — ,  v.  n,  &  a. 

Sight,  8,  syn,  sigte,  åsyn;  skådespel; 
kunskap,     at  — ,  T.  på  sigt.     hy  — , 

2a 


354         Sightless 

till  utseendö.  _^less,  a.  blind ;  ohygg- 
lig,    -ly,  a.  vacker,  täck. 

Sigill^  3.  sigill,  insegel. 

Sigll,  s,  tecken,  märke,  vink;  under» 
skrift*,  himmelstecken;  under;  skylt. 
— ,  V.  a,  teckna,  beteckna ;  underskrifva. 
— ,  V»  n.  vinka,  —er,  s.  underteck' 
nare;  subskribent.  — maniialj  8.  bo- 
märke.     -poSt,  «.  skyltstolpe. 

Signal^  8,  signal,  tecken.  -,  a.  märk- 
värdig.    — ize,  v.  a.  utmärka. 

Signature,  s.  pSsatt  märke;  under- 
skrift ;  signatur. 

Sign  et  j  5.  signet,  handsigilL 

Signi||ficance,  S.  märklighet,  eftertryck, 
betydelse.  — ficant,  a.  betecknande  ; 
betydande ,  eftertrycklig.  -ficant- 
nesS,  8.  betydlighet.  -flcatlon, 
s.  betydelse;  betecknande;  förstSnd. 
-ficative,  a.  märklig;  uttrycklig. 
-flcatlTenesS,  S.  betydlighet.  -fy, 
v.  a.  beteckna ;  tillkännagifva.  — ,  V.  n. 
vara  af  vigt. 

Sigllior,  8,  herre,    grand  -,  storherre. 

Sillle,  v.  a.  sila.  -,  v.  -n.  falla  till 
botten,  -blifva  tjock.  -ing-dlBll,  8. 
durkslag,  sil. 

Silence,  S.  tystnad,  tysthet,  tystlSten- 
het;  förgätenhét.  -,  t.tyst!  -,  V,  a. 
tysta;  suspendera.     — ,  V.  W.  tiga. 

Silent,  a.  tyst,  stilla,  obemärkt,  -lary, 
a.  tystläten,  -lyj  dd,  tyst,  stilla 
— ness,  8.  tystnad,  stillhet. 

SilillCOUS,  a,  kiselaktig.  -  tarth, 
kiseljord.  -Culose,  a.  full  med  hyl- 
Bor.  -qua,  5.  fruktskida.  -quOUS, 
a.  försedd  med  hylsa.  -  plantSt  pl. 
skidfrukter. 

Silk,  5.  silke,  siden.  ~,  a.  siden-,  af 
silke,  -dyer,  s.  silkesfKrgare.  -en, 
a.  siden;  mjuk.  -ferret,  8.  fiorott- 
band.  -flOCk,  S.  knappsilke,  flock- 
silke.      -goods,    8.  pL    silkesvara. 

-husk,  -nnb ,  s.  kokong.    -lace, 

5.  blond,      -thread,   «.   silkesgam. 

-weaver,  8,  sidenväfvare.  -worni, 

S,  silkesmask,  -y,  a,  af  sjlkej,  sij_. 
Sill,  8.  tröskel;  syll.  [keslen. 

SlUllineSS,    8,   cnfaldighet,    menlöshet. 

-y^  a.  eofaldjif,  ^ollij,  »vag*        ' 


Sinew-shrunk 

Silt,  8.  dy. 

Si  lure,  8.  mal  (fisk). 

Silvan,  a.  skogig. 

Silver,  8.  silfver;  silfverpenningar.  -», 
a.  silfver-,  silfverhvit;  behaglig.  -,V, 
a,  försilfra.  -COln,  8.  silfverraynt. 
-flr,  5.  silfvergran.  -foam,  S,  silf- 
verglitt.  -hilted,  a.  försedd  m  d 
silfverfUste.  -lace,  8,  silfvertrens. 
-leaf,  8.  bladsilfyer.  -ly,  a.  för- 
silfrad.  -niine,  s.  silfvergrufva.  -Ore, 
8.  silfvermalm.  -powder,  8.  mSlare- 
silfver.      -Smltll,    8.    silfverarbetare. 

-snake,  s.  maskormen,     -tree,  S. 

silfverträd  (protea  argentina).  — WCed, 
8,  silfverört.  —white,  a.  silfverfår- 
gad.  -wire,  8.  silfvertrSd.  -y,  a. 
silfverfärgad ;  försilfrad. 

Simiiyar,   a.  likartad,     -arity,  s, 

samma  art.  —6,  8.  likhet;  exempel. 
-itude,  8.  likhet;  liknelse.  -Or,  8, 
prinsmetall. 

Simmer,  v.  n.  pottra,  smSkoka. 

Simony,  8,  handel  med  andliga  sysslor. 

Simper,  8.  smålöje.     -,  v.  n.  smSle. 

Si5npl;!e,  a.  enkel;  enfaldig.  -,  ä.  en- 
kelt botemedel,  -eness,  s,  enfaldig- 
het ;  ovetenhet.  — Cton  ,  8.  dumhuf- 
vud.  -icity,  8.  enkelhet;  enfaldighet, 
öppenhjertighet ;  fjollighet ;  tydlighet. 
-ify.  V,  a.  förenkla.  -Ist,  8.  bota- 
uist,  örtkännare. 

Slmal||acre,  8,  bild,  beiäte.    -ar,  8, 

efterhärraare.     —ate,    V.  a.    efterapa, 

iStsa.  -atlon,  8.  förställning,  skrymtan. 
Simnltaneons,  a.  liktidig,  skeende  pS 

samma  gSng.    -neSS,  8.  samtidighet. 
Sin,  8.  synd,  fel.    ~,  V.  W.  synda,  förse 

sig.     -offering",  s.  försoningsoffer. 
Sinapism,  S.  senapsdeg. 
Since,  ad,  sedan,   long  -,  längesedan. 

— ,  C.  emedan,  eftersom. 
Sincer||e,  a.  uppriktig,  redlig;  oförfal- 

skad.      -eness,    -ity,    8.  redlighet, 

uppriktighet. 
Sinciput,  *.  T.  framdelen  af  hufvudet. 
Sine,  8,_T,  sinus.  [tjenst. 

Sinecure,  S.  lön  utan  arbete;  latmans- 
Sinew,  5.  sena,    nerv;    styrka,     -ed, 

a.  senig,  stark,    -shrunk,  a.  as 


Sinewy 


vuxen  (om  hästar).  — y^  a.  senfull, 
nervfull. 

Sin  fal,  a.  syndig,  ogudaktig.    -ness, 

S.  syndighet,  lastbarhet. 

Sing,  V.  n.  &  a.  sjunga,  qväda;  hvina 
(om  väder);    besjunga.     — Cr^   S.  sSn- 

SIngO,  v.  a.  sveda,  sk3lla.  [gare. 

Singing,  s.  sEng.  -boy,  S,  korgosse. 
-master,  S.  sånglärare. 

Singlli'e,  a.  enkel;  en  enda;  enskild, 
ensam ;  ogift ;  uppriktig.  — ,  V.  Ct. 
utvälja;  utsöka,  -e-hearted,  a.  upp- 
riktig. -enesS,  S.  uppriktighet;  en- 
fald, -y,  ad.  ätskildt,  särskildt, 
styckvis  ;  uppriktigt. 

Singular,  a.  besynnerlig,  sällsam.  — , 
s.  T,  singularis.  -ity,  S.  besynner- 
lighet ;  märkvärdighet. 

Sinistller,  a.  venster;  elak;  olycks- 
bSdande.  -ernesS,  8,  oredlighet; 
ondska.     — rOUS,  a.  vräng,  orimlig. 

Sink,  8.  trumma  i  ett  kök;  aflopp; 
ställe  der  diskarne  tvättas.  — ,  V,  n. 
sjunka,  förfalla;  förgås.  — ,  V.  Cl. 
sänka;  minska;  förstöra;  T,  sacka. 
to  ^  a  ditch,  uppgräfva  ett  dike. 
to  —  down,  segna,  -ing,  8,  sank- 
ning,  sjunkning.  —ing-fund,  5.  amor- 
tissementsfond.  -ing-paper,  8.  läsk- 
papper. 

Sinyiess,  a,  syndlös,  felfri,  -lessness, 

s,  syndlöshet.  —ner,  8.  syndare ;  syn- 
derska. 

Sinoper,  S.  cinober;  mörkröd  jaspis. 

Sinuljate,  a.  vågig;  T.  vikig  (om  kan. 
ten  af  blad).  -,  V.  72.  slingra.  -atlOn, 
8.  böjning,  slingring.  — OSity,  s.  krök- 
ning,  bugt.  — OUSj  a.  bugtig,  som 
löper  i  krokar. 

Sinus,  S.  hafsvik;  hälighet. 

Sip,  s,  sup;  smutt.  — ,  V.  a.  supa.  — , 
v.  n,  smutta,  dricka  smått. 

Siphon,  8.  häfvert. 

Sippet,  s.  brödskifva. 

Sir,  8,  herre  (hederstitel  vid  tilltal; 
men  om  ett  namn  följer  omedelbart 
efter,  betyder  det,  att  han  är  riddare). 
-name,  .9.  tillnamn.    ' 

Sire,  s.  fader;  sire,  herre  (titel  till  ko- 
pungar  och  kejsar). 


Skeptical         355 

Siren,    S.   siren,    hafsfru;    förförerska. 

-song,  8,  intagande  säng ;  bedrägliga 

förhoppningar. 
Siriasis,  8.  solstyng. 
Sirius,  8.  sirius,  hundstjärnan. 
Sirloin,  s.  ryggstycke  af  oxkött. 
Sirocco,   8,  sirok,    sydostvind  p5  Me- 

delhafvet. 
Sirrah,  i.  slyngell  du!  hollahl 
Sirt,  8.  kärr;  drifsand. 
Sirup,  8.  sirap. 
Siskin,  8.  siska,  grönsiska. 
Siss,  v.  n,  hvissla. 
Sister,  5.  syster;   nunna.     —  in  law, 

svägerska.     — ,  v.  a,  göra    systerskap. 

— ,    V.  n.  vara   nära    slägt.     -hOOd, 

8.  systerskap. 
Sit,   V.   n.   sitta,    hvila;  ligga;    anstS, 

kläda,     to  -  down  before,  belägra^. 

to  -^  v/p ,  sätta  sig  upp ;    icke  gä  Ull 
Site,  8.  läge,  belägenhet.  [sängs. 

Sith,  ad.  sedan. 
Sithe,  8.  lie. 
Sitter,  s.  ligghöna.    [-place,  $,  sate. 

Sitting,  8.  sittande;  session;  liggning. 

Situallted,  a.  belägen,  -tion,  5.  be- 
lägenhet, tillständ. 

Six,  num.  sex.  -fold,  a.  sexfaldig. 
-teen,  num.  sexton,  -teenth,  a.  sex- 
tonde. — ,  8.  sextondedel.  — teenthly, 
ad.  for  det  sextonde,  —til,  a.  sjette. 
-,  8.  sjettedel.  -tlily,  ad.  för  det 
sjette.  — tieth,  a.  sextionde.  —ty, 
num.  sextio. 

Sizable,  a.  lagom  stor;  ansenlig. 

Size,  s.  storlek,  vidd,  omfäng;  kaliber; 
^lister,  kalkvatten,  hoi-nlim.  — ,  v.  a. 
limdränka ;  bestryka  med  klister ;  gifva 
behörig  storlek;  reglera  mätt  ell.  vigt. 

Sizljiness,  8.  klibbighet.  -y,  a.  lim- 
mig,  klibbig. 

Skaddons,  8.  pl.  bi-ungar. 

Skain,  8,  dolk;   härfva. 

Skald,  8.  skald,  diktare. 

Skate,  3,  skridsko,  skida.  -,  t?,  n, 
äka  skridskor. 

Skeg,  s.  slån,  stärkbär. 

Skeggertrout,  s,  öriax.  [träd. 

Skeleton,  s.  benrangel;  karkas,  stSl- 
Skeptic,  8.  tvifiare.   -al,  a.  tviflande. 

33  • 


356 


Sketch 


Sleazy 


Sketch,  s,  utkast,  teo^nlog.  — ,  V.  CL, 
göra  utkast. 

Skew  J  a,  sned,  vind.  -er,  s.  stek- 
nål»  trädnäl.  — »  V.  a,  fästa  med 
steknSlar. 

Sliid,  5.  T,  bom,  utliggare. 

Skiif,  S.  bät,  julle. 

Skilful,  a\  skicklig,  förfaren,  -ness, 
S,  skicklighet,  färdighet. 

Skill,  s*  färdighet,  skicklighet,  konst; 
kunskap.  ~ed,  a.  erfaren.  ~1©SS, 
a„  oskicklig,  oerfaren,  tafatt. 

Skim,  v,  a.  skumma.  — ,  V,  n.  snudda. 
-mer,  S.  skumslef. 

Skin,  s.  skinn,  hud;  skal.  -,  V.  a. 
skinna;  läka  (om  sSr).  -deep,  a. 
ytlig,  -flint,  8.  girigbuk.  -lier,  5. 
körsnär ;  läderhandlare.  -By,  a.  skinn- 
aktig;  förtorkad. 

Skink,  5.  nors,  slom. 

Skip,  s.  spräng,  skutt.  -,  V,  71,  springa. 
to  -  over,  hoppa  öfver.  -frog",  5. 
ett  pojklek.  -per,  S.  hoppare,  -pet, 
8.  liten  bSt.  [n.  skärraytsla. 

Skirmish,  8.  skärmytsel,  strid.     -,  V. 

Skirr,  v.  n,  fiyga,  slinta.    -,  S.  skrän- 

Skirret,  S,  sockerrot.  [mäse. 

Skirt,  5.  skört,  flik;  fSll;  rand;  gräns. 
— ,  v.  a.  orogifva;  bordera. 

SkirWOrt,  S,  kummin. 

Skit,  8.  stickord;  förevändning;  lätt- 
sinnig flicka,  -tish,  a,  flyktig;  be- 
synnerlig. 

Skittle,  8,  kägla,    -ground,  s,  kä- 

SkOUt,  8,  vrakfSgel.  [gelbana. 

Skulk,  v.  n.  gS  pä  lur. 

Skull,  3,  hufvudskäl.    -cap,  8.  hielm. 

Skunk,  8,  stinkdjur,  skunk. 

Sky,  S.  sky;  klimat,     -blue,  5.  him- 

melsblä.      -colour,    8.    hiramelsblä 

färg.  -ed,  a.  betäckt  af  skyar,    -ish, 

8,  himmelsblä;  himmelsk,    —lark,  8. 

kornlärka,     —light,  8,  takfönster. 
Slah,  a.  seg.  — ,  8.  tunn  marmorskifva, 

tunn  flisa. 
Slabber,  v.  n.  drägla.    -,  v.  a,  slaska 

full.     -chops,  s,  drägeltrut. 
SlabbinesS,  5.  slaskighet. 
Slack,  a.  slak,  lös;    efterläten;    läng- 

eaiQ,  sakta,     -,  -en,  v,  a,  släppa 


efler,  göra  slak;  sakta,  minska;  däm- 
pa, to  -  lime,  släcka  kalk.  -,  v. 
W.  slakna;  gifva  efter;  vara  trög; 
aftaga;  lägga  sig.  -nCSS,  8,  slapp- 
het; tröghet;  efterlStenhet. 

Slag",  8.  slagg;    förglasad  stenkolsaska. 

Slake,  t;,  n,  minska;  slakna. 

Slam,  8.  slam  i  whist.  — ,  V.  a.  döda 
med  ens;  göra  slam. 

Slammerkin,  S,  osnygg  qvinsperson. 

Slander,  8,  förtal;  vanrykte.  -,  V.  a. 
baktala,  skända,  beljuga.  — OUS,  a, 
bakdantande.  -OUSnesS,  s,  bakdan- 
teri,  förtal. 

Slang,  8,  tjufspräk,  pöbeldialekt. 

Slank,  8,  sjögräs. 

Slant,  v,  a.  vända  snedt,  vända  pä  si- 
dan,    —ing,  a,  slänt,  sluttande. 

Slap,  S.  slag.  — ,  ad.  plötsligt.  — ,  V, 
a.  slä  med  flata  handen;  nedsöla, 
-dash,  ad.  &  L  strax. 

Slash,  8.  pisksläng;  skärsa;  pikering, 
— ,  V.  a.  skära.  — .  v.  n,  hugga  om- 
kring sig. 

Slatch,  8,  T,  mellandelen  af  ött  slakt 
tSg;  mellanskof  ef  vackert  väder. 

Slate,  8.  skiffersten ;  räkentafla ;  lakan. 
— ,  v.  a.  betäcka  med  skiffersten,  -pen» 
cil,  8.  skifferstift,  griffei.  -quarry, 
8,  skifferstensbrott,  — r»  8,  skiffertak- 
täckare;  gräsugga. 

Slätter,  v,  n.  vara  ovärdig,  gä  smutsig, 
-n,  8,  osnyggt  qvinnfoik. 

Slaty,  a.  skifferaktig. 

Slaughter,  S.  slagtning;  blodbad.  -, 
V.  a.  slagta,  mörda,  -er,  s.  mör- 
dare;  slagtare.  -mau ,  S.  slagtare. 
—OUS,  a.  mordisk. 

Slave,  8,  slaf;  slafvinna.  -,  v.  n. 
slafva.  -,  V.  a.  göra  till  slaf.  -trade, 
8.  slafhandel. 

Slayer,  8.  spott.   ~,  v.  a.  spotta  full. 

— ,  V,  n,  drägla, 

SlaY||er,  8.  siafskepp,    -ery,  s.  slaf. 

ven,    träldom,      -ish,    a.    slafvisk. 

-ishnees,  ^.  trälaktighet. 
Slay,  v.  a.  slå  ihjäl,  dräpa,  döda. 
Sleave,  S.  uppvindadt  silke.     — ,  V,  Q, 

vinda  (silke). 

Sleazy,  a.  gles,  däli^. 


Sled 

Sled,  $.  släde,  kSlke. 

Sledge,    3.    slägga;    släde;    rullvalgn; 

stSngjernshammare. 

Sleek,  a.  glatt,  slät,  mjuk.    -,  v,  a. 

glätta;  uppmjuka,  -stone,  S,  bryn- 
sten. 
Sleep,  S,  sömn.  — ,  V.  n.  sofva ;  hvila. 
—er,  s.  sofvare;  lathund;  sofrStta; 
flygande  fisk ;  T.  hängknän.  -iness, 
s.  sömnighet.  —ing,  a.  sofvande. 
-less,  a.  sömnlös,    -lessuess,  s. 

sömnlöshet.  — y,  a.  sömnig;  trög.  — 
drink,  sömndryck. 

Sleer,  v.  n.  plira  med  ögonen. 

Cloet,  S,  snöslask ;  smStt  hagel.  -,  V.  71. 
snögloppa.  — y,  a,  blandad  med  regn 
och  snö. 

Sleeve,  5.  firm,  -board,  S,  stryk- 
bräde, —less,  a.  utan  ärmar;  narr- 
aktig,    -silk,  s.  äocksilke. 

Sleight,  s.  konstgrepp.    -fuI,  a.  listig. 

Slender,  a.  smärt,  smal ;  knapp.  — MCSS, 
5.  smalhet,  smärthet;  obetydlighet. 

Sley,  5.  väfsked. 

Slice,  S.  skifva,  flisa ;  T,  kil.  -,  i),  a. 
skära  i  skifvor. 

Slid||e,  8.  jeran  väg,  lätt  öfvergSng; 
isbana;  halkning.  — ,  V.  71,  smyga; 
halka;  skrida,  rinna  sakta.  — ,  v.  a. 
insmyga,  —ing,  s.  skrillning,  halk- 
ning. — ,  a.  halkande.  —  dooVf  skott- 
dörr.  -  knot,  löpknut.  —  ruZe, 
räkneskala. 

Slight,  a.  ringa;  tunn;  oduglig.  — . 
S.  förakt;  konstgrepp.  — ,  V.  a.  van- 
vörda;  förkasta,  -^ly,  cid.  lösligen, 
vSrdslöst.  -nesSj  5.  tunnhet;  8vag- 
•  het ;  oduglighet. 

Slily,  ad,  konstigt;  1  löndom. 

Slim,  a.  smal,  smärt,  -ness,  8. 
smal  växt. 

Slim||e,  s.  slem;  dy,  gyttja,  -iness, 
8.  slemmighet.  — y,  (l.  slemmig;  gyttjig. 

Sling,  S.  slunga ;  förband ;  häftyg ;  släng  ; 
länga..  — ,  V,  ö.  slunga;-  hissa;  fästa 
vid  ett  rep. 

Slink,  v.  n.  slinka.  -,  v,  a.  föda  i  otid 
(om  kreatur).     — ,  3.  missfallen  kalf. 

Slip,  s.  stapplande;  telning;  hundkop- 
pel;    papperslapp.      to    give    the  — | 


Sluggard         357 

undslippa;  gifva  korgen,  to  get  the 
-,  fä  korgen,  -  of  the  press,  tryck- 
fel*. — ,  u.  n,  slippa ;  halka ;  förse  sig ; 
smyga  sig  bort.  — ,  V.  a.  insmyga; 
plocka ;  släppa  lös.  io  —  on  (shoes), 
kippa  (skor),  -board,  8.  skufbräde. 
-knot,  8.  löpknut,  -shod,  s.  kipp. 
skodd,     —shoe,  8,  kippsko. 

Slipper,  8,  toffel.  -bath,  S.  badkar 
af  bleck.  -inesS,  8.  slipprighet; 
ostadighet.  '— ly,  CC.  hal;  slipprig; 
obeständig;  bedräglig. 

Sllp-Slop,  5.  VUlg.  klifs,  dälig  mat, 
klen  föda  (tövatten,  hafresoppa  etc). 

Slit,  8,  spricka.  — ,  a.  klufven.  — ,  V. 
a.  spräcka.  — ,  v.  n.  spricka.  — tiug- 
mill,  8.  knipphammare. 

Sliver,  v.  a,  klyfva,  spjelka. 

SloatS,  8,  pl.  underrede    till  en  vagn. 

Slobber,  v.  n.  drägia. 

Sloe,  8,  slSn.  -tree,  S.  etärkbärs- 
buske,     —worm,  8.  kopparorm. 

Sloop,  8.  slup. 

Slop,  8.  träsk ;  slask ;  roatrosbyxor.  — , 
V,  a.  sluka  i  sig;  slaska.  — bason, 
8.  spilkum. 

Slope,  a.  sned ;  brant.  — ,  8.  sluttning, 
— ,  V,  a.  ställa  pä  sned;  göra  slut* 
tände.    — ,  t',  n.  elatta,  ligga  pä  sned. 

-ness,  s,  sluttning,    -irise,  ad, 

pä  sned. 
Sloppy,  a,  slaskig,  vät. 
Slops,  8,  pl,  vidbyxor;  bätraanskläder. 
Slot,  s,  spSr  efter  en  hjort. 
Sloth,  8,  tröghet ;  löQa.    -fal,  a,  lat, 

trög.    -fulness,  8,  lättja. 
Slouch,  «.  hängande  hufvud  ;  slokning; 

lymmel.   — ,  v,  n,  se  dum  ut;  gä  vrak- 

aktigt.     -ed,  a.'slokig. 
Slough,  8,  (slS)  lergrop,  puss.        [hud. 
Slough,  8,  (sluff)    urkrupet  orraskinn; 

Sloven,  8,  siusk.     -ly,  a.  siuskig. 

— ry,  8,  sluskighet. 
Slow,  a,  trög ;  langsam  ;  sen.    -neSS, 

8.  längsamhet.    -WOmi,  8.  blindorm. 
Slow,  8.  mal,  mött. 
Slude^  8,  spegelsten. 
Sludge,  8.  gyttja. 
Slug,  8,  lathund;  kantig  kula;  snigel, 

-,  V,  n.  lättjas,    -gärd,  s,  lätting. 


358       Sluggardize 
-gardize,  v,  a.  göra  trSg.  -gisjfj, 

a.  overksam,  lat,  sömnaktig.    — Snailj 

s.  daggmask, 
Sluiclle^   5.   sluss.     — ,   v,   a.  öppna 

slussen;    dämma    ut.      — ,    V.   W.    ut- 
strömma.    —Cyj  a.  strömmande. 
Slumber,  S.  slummer,  sömn.    -,  V,  n. 

slumra,      — ,    V,    a.   insöfva,      — OHIS, 

— y,  a,  slumrande. 
Siar 9  8,  fläck;  skälmstycke;   släppning 

(i  musik) ;  liten  banna.    -,  V,  a,  orena ; 

släpa,   spela   iSngsamt;   hoppa   öfver; 

bedraga;  smäda.     — ry,  a.  smutsig. 
Slnt,  S,  snuskigt  qvinnfolk ;  slyna,  -tö» 

ry,  8,  snuskighet.    -tish,  a.  snuskig. 
Sly,  a.  slug,  listig,  bedräglig,    -liess, 

8.  slughet. 
Smack,  8,  smak,  bismak;    smällkyss; 

pisksmäll;  ett  slags  fartyg.     — ,  V.  W. 

t&  a.   smaka ;   smacka ;  .  kyssa   sä   att 

det  smäller;  smälla. 
Small,  a,  liten,  ringa;  svag;   fin.     — , 

arms,  pL   handgevär,      to   look  — , 

vara  förlägen,  blygas,   —fecer,  5.  svag. 

dricka,    -clotlies,  8,  pL  benkläder. 

—coals  ,  8.  pl.  koler  som  grofsmeder 

nyttja.    -Craft,   8,  kan,   liten   bSt. 

— ness,  8,  ringhet,  obetydlighet:  van- 

makt.    — pOX,  8.  barnkoppor.-  —shot, 

8.  skrot,   —talk,  8.  samtal  om  lappri. 
Smal  läge,  5.  vattenpersilja. 
Smalt,  8,  smalts.  [smaragd. 

Smaragd,.  «.  smaragd,    -ino,  a.  af 
Småris,  5.  mört  (fisk). 

Smart,  S,  smärta,  sveda ;  sprätt,  -,  a. 
sraärtande;  bitande;  qvick;  putsad. 
-,  V,  n,  smärta ;  Sngra  sig.  -money, 
8.  SngerkSp.  -nesS,  6,  skarpsinnig, 
het,  qvickhet;  sveda; 

Smash,  v,  a.  sönderbryta,  krossa. 

Smatcn,  5.  smak;  ytlig  kunskap. 

Smatter,  v,  n.  fuska,  hafva  otillräck- 
liga kunskaper.  -er,  S,  halflärd. 
-Id g,  8,  half  lärdom,  ytlig  lärdora. 

Smear ,  S,  salfva ;  smörja,  — ,  V.  a. 
smöqa;  besudla,  — JUg,  B,  smörja, 
—y,  a.  smutsig,  smörjlg. 

Smoath,  «.  vriand. 

Smogmatic,  a.  sSpaktig. 

Smcil,  8.  lukt.    -,  v,  a,  &  n.  lukta; 


Snacket 

genom  lukten  upptäck;^,  -in g- water, 

s.  luktvatten. 
Smelt,  8.  nors. 
Smelt,  v,  a.  smälta  (malm).     — er,  8. 

smältare;  sraältdigel.  -Ing-flirnace, 

8.  smältugn.    -IRg-llOUSe,  8.  smält' 
Smergel,  s.  smergel.  [hytta. 

Smerky,  a.  gladlynt. 
Smerlin,  5.  gers  (fisk). 

Smew,  8.  vrakfSgel. 

Smicker,  v,  n.  kasta  vänliga  blickar, 
kokettera.  [vara  gynnsam. 

Smile,  8,  smSlöje.    — ,  V.  n.  le,  mysa; 

Smirch,  v,  a.  besudla;  fördunkla. 

Smirk,  a,  munter.  -,  v,  n.  se  fryntlig 
ut;  le  tvunget. 

Smite,  v,  a.  slS,  döda;  bestraffa;  för- 
derfva;  .beveka;  smitta.  — ,  V.  n. 
stöta  emot. 

Smith,  8,  smed,  —craft,  5.  smeds- 
konst.    — ery,  — y,  8,  smedja. 

Smock,  5.  särk.  -,  a.  qviniig.  -fa- 
ced, a,  blekhylt. 

SmOklle,  s,  rök,  Snga;  röktobak.  -, 
V.  n,  ryka,  brinna.  — ,  V.  a.  röka; 
röka  tobak ;  spSra  upp ;  tukta.  — edry, 
V.  a,  torka  i  rök.  -in  C  SS,  8,  rökig. 
het.     -y,  a.  röklg,  fullrökt. 

Smooth,  a.  slät,  jemn;  glatt;  mjuk; 
mild,  saktmodig.  —  sea,  flack  sjö. 
-  tongue,  falsk  tunga.  — ,  v,  a.  po. 
lera;     göra    slät;    blidka;     bemantla. 

-ing,  8,  giättning.    -ing-iron,  s. 

pressjem.     — nesS,  8,  jemnhet,    glatt 

yta;  vänlighet. 
Smother,  S.  stark  rök;  moln  af  damm. 

— ,  V,  a,   qväfva,    dämpa,   tysta  ned. 

— ,  V.  n,  röka,  damma. 
Smouldering,  a.  rökande;  qväfvande. 

Smuggl||e,  v,  n,  &  a.  smuggla,  -er, 

8.  smugglare,     —ing,  8,  smyghandel. 

Smut,  8,  sotfläck;  brand  pä  säd;  oan- 
ständigt  tal.  — ,  V,  a,  sota;  förorsaka 
sot  pä  säd.  — ,  V,  n.  sotas ,  kolas. 
— tineSS,  8,  smutsigfiet;  oanständig» 
het.     —ty,  a.  smutsig;  ohöfvisk. 

Smy,  8.  nors  (flsk). 

Smyrnian,  s,  libsticka  (ört). 

Snack,  s,  andel;  hastig  mSltid. 

Snacket,  s.  rönsterrigel. 


Snaffle 

Snaffle,  «.  nosrem ;  kapson.     — ,  V,  a. 

bitsla.     — ,  V,  n.  tala  i  -  näsan. 
Snag,  S.  tagg;  ofvertand,  gigeltand.  -gOd, 

a.    taggig;    knölig.      -gyj    a.  vresig, 

butter. 

Snail,  s.  snäcka,  -clavcr,  -cloTer, 
-trefoil,  s.   lucern.     -Icecli ,  5. 

blodigel.  -lilce,  a.  snäckformig. 
•-shell,  s.  snäckhus,  snäckskal.  -stO- 
ne,  S.  enäcktopas. 

SnaklleJ  $.  snok,  tomtorm.  -Cfisll, 
8.  bitare.  -ei'OOt,  S.  ormrot.  -estO- 
ne,  s.  ammonit.  -ewood,  s.  orm- 
träd.     —y,  a.  ormlik;  full  med  ormar. 

Snap,  s.  smäll;  gäddbete;  bett;  ertap- 
pande.  — ,  V.  71.  &  a.  bräcka ;  knäppa  ; 
snappa  8t  sig ;  nappa  i ;  knäcka ; 
snubba;  brista.  — pisil,  a.  arg,  snar- 
sticken.    —Sacli,  S,  soldatränsel. 

Snare,  S,  snara,  nät.  — ,  V.  a.  snäija, 
r?nga. 

Snarl,  v.  a.  inveckla,  ""i  v.  n.  morra 
som  en  hund;  brumma. 

Snary,  a.  illistlg;  hoptrasslande. 

Snatcil,  v.  a.  , rycka  St  sig;  snappa 
efter.  — ,  S.  uppsnappande ;  tag,  grepp  ; 
stycke;  speglosa. 

Sneak,  s.  snattare ;  en  som  kryper.  -, 
V.  n.  krypa,  smyga.  —,  v,  a.  dölja, 
undangömma,  —er,  S,  nedrig  hyck. 
lare,  — tngp,  a.  smygande;  nedrig, 
sniken;  röfvande. 

Sneed,  s,  lieskaft. 

Sneer,  S.  hånblick  ;  stickord.    -,  V.  W. 

grina.      — ,  V,  a.  bespotta,      to  —  at 

one,  bespotta  nSgon,  göra  narr  af  en. 
Sneczjle,  v.  n.  nysa.      — ,  s.  nysning. 

-ewort,  S.  prustrot.    -ing,  S.  nys. 

ning;  nysmedel. 
Snick,  S.  skärning;  snitt. 
Sniff,  v,  n.  snöfla,  snorkla. 
Snig,  s.  §1.   -gle,  v.  n.  &  a.  flS  Si. 
Snip,  s,  snitt;  lapp;    andel.     -,  V.  a. 

klippa. 
Snipe,  s.  snäppa;    filare    (fisk);    pund- 
Snipper,  s.  skräddare.  [hufvud. 

Snipt,  a,   r.  tandad,  inskuren. 
Snivel,  s.  näsdropp.    -,  V.  n.  snorfla. 

snivelling  cold,  snufva. 
SnOb^  *.  skoflickare;  dumhufvud. 


Sobriety  359 

Snook,  V.  n.  lura;  snoka. 

Snore,  v.  n.  snarka.    — ,  s.  snarkning. 

Snort,  V.  n,  fnysa,  frusta  (om  hästar); 
rynka  p3  näsan. 

Snot,  8.  snor.   ^ty^  a.  snorig;  gemen. 

Snout,  8.  snyte,  tryne,  nos,  snabel; 
pipen  pS  en  pust. 

Snow,  8.  snö;  -schnau  (e'.*  slags  skepp). 
— ,  V.  n.  snöa.  -bird,  3.  snösparf. 
-drift,  S.  snöyra,  yrs  ö.  -drop, 
-flake,  8.  snöhvita,  snödroppe,  -line, 
8.  snögräns.  — SllOe,  8.  snöskida. 
-slip,  8,  snöras,  lavin.  -tree,  8, 
olvon.     — y,  a.  snöig;  snöhvit. 

Snub,  s.  knöl.  — ,  V,  a.  snyfta;  snubba. 
-nose,  8,  trubbnos. 

Snuff,  8,  snus;  missnöje;  ljusbrand; 
ljusstump,  to  take  — ,  snusa.  — ,  v. 
a.  snusa;  lukta;  insupa  med  ande 
drägten.  r-»  V,  n.  förtörnas.  to  - 
out,  släcka  ut.  to  -  the  candle,  put?a 
ljuset,  snoppa  ljuset.  -bOX,  8.  snus- 
dosa, -dish,  8.  ijussaxpiSt.  -er, 
8.  Ijusputsare.  ^  -Ors ,  8.  pl,  ljussax, 
—ler,  8.  snöflare;  en  som  talar  i  nä- 
san,    —taker,  8.  snusare. 

Snug,  a.  inbäddad;  fördold;  varm; 
snygg;  nätt.  — ,  ~gle,  V.  n.  ligga 
varm.     -ness,  8,  snygghet;  täthet. 

So,  ad.  sä,  pS  samma  sätt,  sSlunda, 
sSledes;  jasS.  80  80,  medelmSttigt, 
sä  der.     80  then,  fördenskull. 

Soak,  v.  a.  &  n.  blöta,  fukta;  draga 
i  sig;  dränka;  mjukna;  supa.    -ing, 

8.  biötning.     -ing  -  rain ,  s.  bäii- 

regn. 
Soap,  8.  tvSl,  sSpa.     -,  v.  a.  bestryka 
med    sSpa.     -ashes,  S.  pl.  sjudare- 

aska.  -bail,  s.  tvålkula,  -boiler, 

8.  såpsjudare.     -earth ,    S,  valklera, 

-house,    8.    tvSlsjuderi,    sSpsjuderi. 

-stone,    8.    späcksten.       -SUd,    s. 

sSplut.    -TTOrt,  8.  tvSlgräs.    -y,  a. 

såpig,  tvSlaktig. 
Soar,  8.  hög  flygt.    -,  v.  n.  flyga  högt. 

-ha\Tk,  8.  Bjöfalk. 
Sob,  v.  n.  snyfta.     -,  s.  snyftning. 
Sober,  a.  nykter ;  mSttlig ;  allvarsam.  -, 

V.  a.  göra  nykter,  -ncss.  Sobriety, 

*.    nykterhet;    allvarsamhet;   sedighet. 


360  Soccage 

SOCCagrO^  8»  underlän,     -r,  S,  frälse- 

bonde. 
SOCijjabiiity^   S,   böjelse    f3r   eaUskap. 

— able,  a.  umgangsam.  -ableness, 

8,  umgängsamhet.     —al  5  a,  sällskap- 
lig, -alness^^.umgängsacohet.  -ety, 

8.  sällskap;  umgänge. 
Bock 9   8,  socka,     —et)  S,  pipa   pä  en 

ljusstad;  ögonhål;  landhölsa. 
Sockle,  S.  T,  fotstycke. 
Sod^  s.  torfva,  lerkoka. 

Soda,  s.  T.  soda.    -water,  s.  soda- 

Sodality,  S,  kamratskap.  [vatten. 

Söder,   s,  lödbult,   slaglod.    -,  V,  a, 

löda;    förbinda.      -ing,    S»   lödning. 

-ing-iron,  8,  isdkolf,  lödbult. 
Sodomtllte,  e.  sodomlt;.    -itieal,  a. 

sodomitisk.     — y,  8.  aodomiteri. 
So©,  8,  sä,  balja. 
Soever,  ad,  som  helst. 
Sofa,  8.  soffa,  kanapé. 
Somt,  5.  T.  soffit. 
Soft,  a,  mjuk;  mild;   lindrig;   Ijuflig; 

späd ;  mor.    -  tron,  nödsatt  Jem.   — , 

i,  saktal  håll!    -311,  t;,  a.    mjukna, 

blidka ;  göra  veklig.    -,  V,  n.  mildras, 

blifva  rörd.     -is^,  a.  veklig;    mjuk. 

— ness,  8,  mjukhet;  lindrighet;  sakt- 

mod;  veklighet, 
Soho!  i.  hollaht 
Soil,  8,  grund ;  gödsel ;  fläck.    -,  V.  a. 

söla  ned ;  göda.  -iness,  5.  orenlighet. 
Sojourn,    s,  vistande;   uppehällsställe. 

-,  V,  n.  vistas,     —er,  «.  främmande, 

gäst. 
Solace,  8.  tröst,  hugnad,  lindring.     -, 

V,  a.  trösta.     -,  v.  n.  tröstas. 
Solander,  8,  knäböld  pS  hästar. 
Solar,  a,  solen  tillhörig.   -  year,  solSr. 
Solder,  v.  a.  löda.    -Ing -Iron,  s, 

lödkolf,  lödbult. 
Soldferj  s.  soldat,     -ly,  a.  soldatlik. 

-Sllip,   5.  soldatstSnd,   krigsväsende. 

— y,  8,  soldattrupp;  krigsstSnd. 
Sole,    8,   säla,  fotblad,   skosäla;    sola, 

tungfisk.     — ,  V.  a,  säla. 
Sol©,    a.  allena;    T.  ogift     -ly,  ad. 

endast.     — nesS,  *.  ensamhet. 
Solemn,  a.  högtids-;  högtidlig;  offent- 

Uf -•  allyaream.    -  BtUnct^  djup  tyst- 


Son 

nad.  ~'ity,  8,  högtidlighet;  värdig- 
het; kyrkcöfning ;  allvarsamhet,  -iza* 
tion  9  8,  firande,  -ize,  V.  a,  fira, 
högtidligt  begä. 

Solicit,  v,  a.  enständigt  anhSlla;  be- 
gära;  bedja;  bekymra,  -atlon ,  5. 
retelse;  anhSllan.  — Or,  8,  föresprS- 
kare;  advokat.  -OUS,  a,  bekymrad, 
sorgfällig.  — nde,  8,  omsorg,  sorg- 
fällighet;  oro. 

Solid,  a.  tät;  hård;  hel;  massiv;  sta» 
dig;  grundlig;  varaktig;  äkta.  —  foot, 
kubikfot.  — ,  8,  fast  kropp,  -ate, 
V.  a.  göra  fast.  -ity,  5.  fasthet, 
varaktighet;  grundlighet. 

Soli||loqay,    s.   samtal    med   sig   sjelf. 

-pede,  8,  heihofvadt  djur.    -tairo, 

8,  eremit;  halsprydnad,  -tariness, 
«.  enslighet.  -tary,  a.  enslig;  h'Jng- 
sam ;  aflägsen.  — ,  8,  eremit.  — tudo, 
8,  enslighet;  öken. 

Solo,  a.  &  8.  solo  (i  musik). 

Solsti||Ce,  8.  T»  solstSnd;  sommarsol' 
ståndet,  -tial,  a.  solståndet  tillhö- 
rande. 

Soln{{bility,  8,  uppiösiighet.  -ble,  a, 
som  kan  upplösas.  — tion,  cz.  upp- 
lösning ;  solution,  —tive,  a,  löpande. 
— tiveness,  s,  laxerande  egenskap. 

Solv||ability,  8,  förmögenhet  at  betala, 
—able,    a.    upplöslig;    betalningsglll. 

-©,  V,  a.  upplösa,  utreda,    -ency, 
8.  förmögenhet  att  betala.     — ©nt,  a. 
betalningsför.   — ,  8,  npplösningsmedel. 
-ible,  a.  upplöslig. 
Sombr||e,  -ons,  a.  dyster. 

Some,  a.  somliga,  några ;  något.  -bO' 
dy,  pr,  någon,    -how ,  ad.  pS  ett 

eller  annat  sätt. 
Somerset,  8,  kullerbytta. 
SomeilthlDg,   s.   &  pr,  något;    litet. 

— timO)  ad.  fordom;  en  gång.     — ti« 

mes,  ad,  stundom,    -what,  s.  & 

pr,   något;   en   del.     -vrhere,  ad, 

någorstädes. 
Sömn  II  ambulist ,      8,     sömngångare. 

-iflc,    a.   söfvande.      -olency,  8. 

sömnaktighet.     -Olent,  a,  sömnig. 
Son  9  s.  son ;  gosse  .    afkomliag*     —  ith 

laWt  tnSg,  sväf^A. 


Sonat 


a 


Sonata^  S,  sonat  (musikstycke). 
Song,  S.  sSng;    skaldekonst,     ilie  old 

— ,    gamla  trallen.     ~l)00k,  s.  sSng- 

bok,    visbok.        — Stcr,     S.    sSngare. 

-stress  J    5.  sSngerska.     -tlinish, 

S.  talltrast. 

Soniferous,  a.  ljudande. 

Sonnet,  s.  sonett  (versslag),    -eer,  5. 

rimklSpare. 
SonorJIiflC,  a.  välljudande,     -ity,  s. 

klang^    välklang.       -OHS,    a.     klart 
Sonship,  s.  sonskap.  [ljudande. 

Soon,  ad.  snart;  bittida.     -  or  late, 

förr  eller  sednare. 

Soot,  s.  sot.    ~ed,  a.  sotig. 
Sooterkin,  s.  mSnkaif. 
Sooth,   5.   sanning,      for  — ,   in  —,   i 
sanning.  -,  a.  angenäm ;  sann.  -Say. 

5.  spSdom.  -,  V,  n.  spS.  -$ayer, 
s.  spSman. 

Soothe,  V.  a.  smickra,  stilla,  mildra. 

Sootlliness,  s.  sotighet.  -y,  a.  sotig ; 
mörk.  [V.  a.  doppa. 

Sop,  S,  indoppadt  brödstycke ;  mutor.  -, 

Sophisilm,  5.  sofism;  spetsfundighet. 
-t,  8.  sofist,  slug  karl.  -tical,  a. 
sofistisk ;  bedräglig  (om  slutsatser). 
-ticate,  V.  a.  bruka  sofismer;  för- 
falska, -tication,  s.  sofisteri;  upp- 
blandning,     —try,  S.  sofisteri. 

Sopor||ate,.  v.  a,  söfva.    -iferous, 

a.  somngifvande.    — ific,  <Z.  söfvande. 
Sorb,  8.  rönnbär. 
Sorcerller,    s»    trollkarl,    hexmästare. 

-ess,    8,    trollpacka.      -y,   «.  troll- 

konst,  trolleri. 
Sordlles,  s.  orenlighet,  grummel.   -id, 

a.  orenlig,  osnygg;  gemen.    — idnCSS, 

S,  nedrighet;  gemen  snSlhet. 
Sore,  8.  fyrSrig  hjort;  årsgammal  falk. 
Sore,  5.  sSr,  sSrnad.    — ,  a.  smärtsam; 

lättrörd ;  svSr.    -,  ad,  svSra.    -IIBSS, 

8.  smärta;  ömhet. 
Sorel,  a.  rödlett,  rödaktig. 
Sorn,  V,  n.  truga  sig  pä  folk. 
Sorrel,  a.  rödbrun.  -,  8.  syrört.  -Salt, 

8,  Irarsyrasalt. 
Sorriness,  S.  uselhet;- nedrighet. 
Sorrow,  S.  sorg.    -,  v.  n.  sörja,    -ful, 

a,  sorgsen.     -prOOf,  a.  kilnslolos. 


Southing  361 

Sorry,  a.  sorgsen;  eländig;  gemen. 
/  am  ~  of  it,  det  gör  mig  ondt. 
I  am  ^  to  say,  jag  har  att  beklaga. 

Sort,  8.  sort ;  sätt ;  sällskap ;  par.  — , 
V.  a.  sortera;  jemföra;  utvälja.  — , 
V.  'il.  förenas,  passa;  slS  ut.  -Ubic, 
a.  som  kan  sorteras,    —an CO,  8.  lamp. 

lighet.  -il^e,  8.  lottning.  -ment, 

5.  sortering;  sortiment;  utdelning. 

Sorter,  S.   T.  vräkare. 

Sot,  s.  tok;  fyllhund.  -,  V.  a.  göra 
dum.  — ,  v.  n.  supa  sig  full.  — tlsll, 
a.  fSnig,  full. 

Souchong,  8.  finaste  Bohea-té. 

Sough,  8.  vattentrumma. 

Sonl,  8.  själ;  lif;  menniska;  verksam» 
het.  -,  V.  a.  besjäla ;  upplifva.  -lesS, 
a.  liflös;  gemen.  — EiasS,  8.  själa- 
messa.      —saving,    ö.    saliggörande. 

-yexed,  a.  orolig. 

Sound,  8.  ljud;  sund;  Öresund;  fisk- 
blSsa;  sond  (fältskärinstrument).  — , 
a.  sund,  frisk;  renlärig;  förnuftig; 
dugtig.  a  —  sleep,  djup  sömn, 
— ,  V.  a,  sunda;  undersöka  ett  sSr; 
utröna ;  utsjunga.  to  -^  a  trumpet, 
blåsa  i  trumpet.  — ,  V.  11,  klinga. 
-hoard,  s,  vindlSda  i  orgor.  -llOle, 
8.  IjudhSl  pä  ett  musikinstrument. 
—ing,  a.  välkklingande.  — ,  8,  an» 
kargrund.  —  hoard,  predikstolshim- 
mel ;  resonansbotten.  —  lead,  sank» 
lod.  -  line,  lodlina.  -less,  a. 
outgrundlig.  — ness ,  8,  sundhet; 
förständ. 

Soup,  8.  soppa,  köttsoppa. 

Sour,  a.  sur;  butter;  smärtsam.  — ,  «. 
syra.  — ,  V.  a.  syra ;  förbittra ;  vredga. 
— ,  V.  n,  surna.  — ish,  a.  syrlig. 
-lands,  5.^^.  vattensjuk  åker.  -nesS, 
8.  surhet;  bitterhet. 

Source,  s.  källa,  ursprung. 

Souse,  8.  saltlake.  ~,  V.  a.  insalta; 
doppa  i  vatten  ;  slä  ned  (om  roffaglar). 

Souse,  ad,  strax:   plötsligt. 

South,  8.  söder;  sunnanväder,  — ,  CL. 
sydlig.  — ,  ad.  ifrän  söder;  emot  sö- 
der. -  hy  tvest,  syd  till  vesten. 
-east,  8.  sydost,  -erly,  a.  sydlig. 
-ern,  a.  sydlig,    -ing,  s.  riktning. 


362 


Southmost 


Speckwood 


—most,    a.    belägen    längst   i    söder. 

-ward,  ad.  sydvart.  -west,  s. 
sydvest;  sydvestvind.  —Wind,  s.  sun* 
nanväder.     -WOOd,  S»  Sbrodd. 

Sovereign,  a.  förträffligast;  oinskränkt; 
ofelbar  (om  läkeraeSel).  — ,  s,  konung; 
öfverhet;  landsherre;  engelskt  guld- 
mynt (1  pund),  -ty,  S,  öfverherrskap, 
envälde. 

Sow,  s.  so;  tacka  af  jern  ell.  bly;  grS- 

sugga.    -baby,  s.  digris.    -bane, 

a,  gatmolla;  svinmolla.  -bread,  s, 
haräple.  -iron,  s  jerntacKa.  — pi^, 
s.  digris.     -thistle,  8,  mjölktistel. 

Sow,  v,  a.  &  n.  sä,  besS;  utatrö; 
sprida,  —er,  8.  sädesraan;  utbredare. 
-ing-time,  s.  sSningstid. 

Soy,  5.  soja. 

Spaad,  5.  spat  (sten). 

SpacIIe,  5.  rymd;  vidd;  frist,  spaces, 
pl.  T.  spatium  mellan  ord,  mellan- 
slag, -ious,  a.  rymlig;  gles.  -ioUS- 
ness,  8.  vidd,  omfSng. 

Spade,  S.  spade;  spader  i  kort.  -bone, 
S.  skulderben. 

Spahi,  8.  turkisk  ryttare. 

Span,  s.  spann  (längden  emellan  tum- 
men och  lillfingret).  — ,  V.  ö.  spänna 
ut;  mäta. 

Spangle,  S.  beslag;  paljett;  glitter. 
— ,  V,  a,  pryda  med  beslag ;  göra  glän- 
sande, [rare.     — ize,  V.  n.  lisma. 

Spaniel,  s.  rapphönshund ;  nedrig  smick- 

Spanish,  a.  spansk.  -  paint,  bly. 
hvitt.     —  redf  zinnober. 

Spank,  v.  n,  slä  med  flata  handen. 
-ing,  a.  stor.         [(ett  slags  läsegel). 

Spanner,  5.  spännare;    T.  brotvindare 

Spar,  8,  sparro;  slagbom;  marienglas ; 
kalkspat.  — ,  V,  a,  förbomraa.  — ,  v. 
W.  börja  slSss;  boxera.  -able,  S. 
skospik.     —ad rap,  s,  vaxduk. 

Sparajlg^*  -ger,  s.  sparris. 

Spare,  a.  mager;  sparsam;  bespard. 
— ,  V.  a.  spara,  skona;  umbära.  — , 
V.  n.  hushålla;  lefva  sparsamt.  — deck, 
8.  T.  öfverlopp.  -money,  S.  spar- 
penning.  — ness,  S.  magerhet,  -rib, 
S.  refbensbjäll.     — Saii,  s.  reservsegel. 

Sparing,  a,  hushällsaktig;  tarflig.  -ly, 


ad,    sparsamt;    sällan.       -ness,   8, 

sparsarahet. 
Spark,    8.   gnista;    glitter;    sprätthök. 

-,  V.  n.  gnistra,     -ish,   a.  munter; 

flygtigt  klädd,    -le,  s.  gnista.    -,  V. 

a.    gnistra;    glimma;    fräsa   (om   vin). 

-ler,  s.  lysmask. 
Sparling,  s.  sardell. 

Sparrow,  s.  sparf.   -grass^  s,  vulg. 

sparris,     -hawk,  8.  sparfhök. 

Sparry,  a.  spataktig.    -  fluor y  flass- 

spat.  [krampaktig 

Spasm,  5.  kramp,   -atic,  -odic,  a. 

Spat,  5.  ostronrom. 

Rpathe,  8.  holster. 

Spatter,  v,  a.  bespruta;    vanära.     — > 

V,  n.  drägia.    -dashes,  a.  pl.  snS- 

socker;  stöfletter.  [lik. 

Spatula,  s.  plSsterspade.  -te,  a,  spad- 
Spavin,  8.  spätt  (hästsjuka). 
Spaw,  S.  spavatten,  mineralvatten. 
Spawl,  8.  spott.     — ,   V,  n.  spotta. 
Spawn,  8.  mjölke;    fiskrom,  grodvora; 

alster.     -,  V.  71.  alstra;   fälla   njdlk- 

rommen,     —er,  8,  romfisk.  [djur. 

Spay,  v.  a.  utskära    en  hona  af  n3got 
Speak,    v.    a.  &   n.    säga;    hålia   tal. 

—able,  a.   utsäglig.     —er,  S.  talare. 

-ing,  a.  talande.    -  trumpet ,  spi-Sk- 

ror.     -,  8.  tal. 

Spear,  s.  spjut;   ljuster.     -,  V.  a, 

Ijustra ;  igenomborra.  — ,  V.  n.  spricka 
ut.  -blade,  s.  spetsklinga.  -«iOX 
of  a  pomp,  8.  pumpsko.  -riUnt, 
5.  salvia.  —Staff,  5.  spjutskaft.  ~WOi*t, 
8.  äitgräs. 

Special,  a.  särskild,  utvald;  förträfflig; 
uttrycklig.     — Ity,  8.  besynnerii,?het. 

Specie,  8.  speciemynt.     in  — ,  rontcOit. 

Species,  s.  slag,  species. 

Speciljfic,  a.  specifik,  specifisk.  -,  8, 
egentligt  medel  för  nSgon  sjak''3om^ 
-flcate,  v.  a.  specificera,  -flcation, 
8.  uppteckning;  noggrann  bestämning. 
-fy,  v.  a.  specificera,  -men,  8» 
prof.  —0118,  a.  skenbar;  angenäm. 
-OUSness,  s.  skenbarhet. 

Speck,  8.  fläck ;  fröärr.  -,  V.  a.  fläcka. 
—le,  8.  fläck.  -,  V.  a.  göra  spräck, 
lig.     -wood,  s.  ormträd.  " 


Spectacle 


Si)irit 


363 


Spectacle,  s,  skSdespei;  eyn.  spec- 
tacles,  'pi,,  pair  of  -,  glasögon. 
-case,  8.  giasögonsfodrai.   -snake, 

8,  glasögonsorm. 

Spectator^  8,  SskSdare. 

Spectre,  s,  spöke;  hjernbild. 

Specular,  a.  klar;  befordrande  synen. 
—  stone,  spegelsten. 

Specnlaljte,  v.  n.  SskSda;  spekulera. 
—tion  ,  8.  betraktelse ;  spekulation  ; 
teori,  -tist,  3.  begrundare.  -tive, 
a,  betraktande;  begrundande;  speku- 
lativ, —tor,  8.  spekulant;  efterspa- 
nare.     -torj',  a.  spekulativ. 

Speculum,  8.  spegel. 

Speech,  s.  Ul;  mSlföre;  sprSk.  -lesS, 
a.  mållös,  stum. 

Speed,  5.  hast;  fortgSng.  with  full 
— ,  i  sporrsträck.  — ,  V,  n.  ila ;  lyckas. 
— ,  V.  a.  befordra;  aflfärda;  skynda; 
elS  ihjäl,  -iness,  5.  snabbhet,  -well, 
*.  firenpris.     — y,  a.  skyndsam. 

Spell,  £.  tjusning;  trollord;  hvilostund. 
— ,  V.  a,  <&  n.  stafva  ;  läsa ;  förtrolla  ; 
T.  anösa.     -bound,    a.    förtrollad. 

-ing,  8.  stafning.    -ing-book,  3. 

Spelt,  8.  spelt.  [a-b-c-bok. 

Spelter,  8.  zink,  splauter. 

Spend,  v.  a.  &  n.  kosta,  förslösa; 
utmatta;  göra  omkostningar;  förgäs. 
to  -  one's  verdict,  afkunna  nSgons 
dom.  to  —  one's  self  t  uppoffra  sig. 
-tlirift,  3.  elösare. 

Sperni,  S.  sädesvätsfca  hos  djur.  -HCeti, 
5.  vallrat.  -accti-wlialo,  8.  kache- 
lott.  -atic,  a.  T.  spermatisk.  - 
vessels,  pl.  sädeskärlen.  -atocele^ 
s.  T,  sädesbrSck. 

Spcrse,  v,  a.  förströ. 

Spew,  v.  a.  utspy.     -,  v.  n.  kräkas. 

Sphacelllate,  v.  a.  orsaka  kall  brand. 
-,  v.  n.  fä  kall  brand.  -US,  8,  kall 
brand. 

Spherlle,  5.  sfcr;  krets;  glob;  omhvälf. 
ning;  ban;  förmSga.  — ,  V.  a.  runda, 
sätta  i  en  krets,  -ical ,  a.  sferisk, 
klotforraig.     -Old,  3,  sferoid,  aflängt 

Sphincter,  S.  rynkmuskel.  [klot 

Sphinx^  S,  sfinx;  skogstroll  (insekt- 
blägte). 


Spice,  S.  krydda;  smak;  lemning.  — , 
V.  a.  krydda.  — r,  3,  kryddkräraare. 
-ry,  8.  speceri.     -WOrt,  s,  kalmus. 

Spick  and  span,  a.  spiiierny. 

Spicy,  a.  kryddad ;  aromatisk. 

Spider,  s.  spindel,  -catcher,  s.  mur. 

kryparen    (fSgel).      -fly,    S,    fäfluga. 

-web,  8,  spindelväf.  -WOrt,  s. 
Spigot,  8,  tapp,  svicka.  [spindelört. 
Spike,  ^.  spik;  sädesax;  pik;  lavendel. 

-,    V.  a.  fastspika,     -grass ,   6.  fjä. 

dergräs.     -närd,  8.  nardus. 
Spill, ^.  spillra;  jemskena;  liten  spjäla; 

smSsak,    lappri.      — ,  V.  a.    förspilla; 

slösa.    — ,  V,  n.  vara  slösaktig,    -ing, 

8.  spinning.     -Ing-lino,  8.  T.  nöd- 

gSrding. 
Spin,  V.  a.  spinna;  forlänga;  draga  pS 

tiden;  flyta.    — ,  V.  n,  surra  omkring. 

Spinallch,  ^ge,  s.  spenat. 

Sjtlnal ,  a.  hörande  till  ryggraden^ 

marrow,  ryggmerg. 
Spindle,    s.    spindel;    pelare    hvarom^ 

kring  en  vindeltrappa  gar;  smal  stjelk  ; 

axel.     -,  V.  n.    slä    ut  i  smal    stjelk 

(om  blomster),  -shank,  $.  tranben. 
Spine,  3.  ryggrad;  törntagg. 

S'pinel,  5.  spineii.     -ruby,  3.  blek 

rubin. 
Spinet,    8»    spinett    (musikinstrument). 
Spiniferous,  a.  taggig. 
Spink,  5.  bofink. 
Spinner,  S.  spinnarc;  spinneftka. 
Spinning,  s.  spinning;  spanad.    -faC- 

tOXy,  -mill,  .<?.  spinneri.    -llOUSC, 

8,  spinnhus,     -jcnny,  -machine, 

3.  spinnmaskin.  — wlieel,  s.  rockhjul. 
Spinljosity,  s.  tömighet ;  bryderi.  -OHS, 

a.  törnig,  taggig. 
Spinstjler,  S.  spinnerska;  ogift  qvinna. 

-ry,  3.  spSnad. 
Spiny,  a.  svSr;  besvärlig. 
Spiracle,  s,  andhSl.  [linie. 

Spiral,  a.  vriden,     -line,    8,  snack- 
Spire,  5.  spira;   kroklinie;    spirallinie ; 

vindel    pS    snäckor.      — ,  V,  n.  skjuta 

upp  i  höjden  (om  säd);  andas.  -WOrt, 

8.  mjeltgräs. 
Spirit,    8,   väder;    ande;    själ;    spöke; 

sinne;   lynne;   qvlckhet;    mod;    sprit. 


364  Spirited 

in  low  — ,  modfalld,  nedslagen,  to 
"be  in  — ,  vara  vid  godt  lynne,  to 
he  out  of  — ,  vara  nedslagen.  — ,  V. 
a,  upplifva ;  uppmuntra ;  (away) 
locka.  -ed  J  a.  uppäggad;  liflig. 
high  — ,  hograodig;  glad,  behjertad. 
low  -,  modfalld,  nedslagen,  -ed- 
neSS^  5.  själsbeskaffenhet;  lynne;  lif- 
lighet.     — ful,  a.  anderik,  qvick,  Jif- 

lig.  -less,  a.  modlos,  -ual,  a. 
andelig;  immateriel.  —  court  t  kon- 
sistorialrätt.  -Hality,  8,  andelighet; 
inkomster  af  en  prest.  —nalizatioil, 
5,  förvandlande  till  spiritus  (i  kemien). 
—ualize,  v.  a.  förklara  i  andelig  me- 
ning ;  omvända^  — UOUSj  a,  spirituös ; 
qvick,  liflig. 

Spirketing,  8,  T.  sättvSgare. 
Spirt,  8,   häftigt   utbrott;   plötslig  ut- 

sprickning;  fältskärsspruta.     — ,  V.  W. 

&  a.  spricka  ut ;  utspruta ;  spritta  till. 
Spiry,  a.  spetsig;  spiralformig. 

Spiss,  -ated,  a.  tjock,  fast.  -ation, 

8,  förtjockning.  — ity,  8,  tjockhet, 
^fasthet. 

Spit 5  s.  stekspett;  spadtag;  vef.  — , 
V.  a.  sätta  pä  stekspett ;  spetsa.  — jlsll^ 
5.  sjögädda. 

Spit,  s.  spott.  — ,  V.  a,  spotta,  — ,  r. 
n.  spruta.  — iire,  «.  häftig  person. 
—toon,  8.  spottlåda,  spottkopp.  — Te- 
tt om,  s,  onda  änder. 

Spitchcock,  8,  stekSl. 

Spite,  5.  agg ;  vedervilja ;  trots,  in  — 
of,  oaktadt.  in  -  of  you,  eder  till 
trots.  -,  V.  a,  förtreta ;  plSga.  — ful, 
a.  hätsk. 

Spitting"^  8.  spettning ;  spottning.  -b OX, 

Spittle,  s.  spott.  [s.  spottkopp. 

Splait-shouldered,  a.  lam  i  bogen. 
Splanchllnic,  a.  -  ntrve^  inelfvornas 

nerf.     — nology,  8,  inelfvomaslära. 
Splasll,  8.  pus^  plaskning.     — ,  V,  a. 

nedstänka    med    smuts.      — y,  a.  full- 

stänkt.  [-foot,  a.  kobent. 

Splay,  v.  a.  förränka;  boga  (en  häst). 
Spleen,    S.    mjelte;    mjeltsjuka;    agg; 

harm.      — Cd ,    a.    utan   mjelte;    god. 

-ful,    -sick,    a.    mjeltsjuk,    ond; 

knarrig,    -less,  a.  vänlig.    -WOrt, 


Sport 


8.  mjeltört.  -y,  a.  njjeltsjuk;  ond. 
sint. 

Splendllency,  5.   glans.  ^   -ent,  a. 

skinande,  glänsande,  —id,  a.  präk- 
tig, lysande,     -OUr,  8,  sken;    prakt. 

SplenlletiC,  a.  som  hör  till  mjelten; 
mjeltsjuk;  knarrig,  -ic,  a.  hörande 
till  mjelten.     -ish,  a,  knarrig. 

Splent,  5.  öfverben;  spjäll. 

Splice,  8,  splissning;  splits.  — ,  v,  a, 
splissa;  ansplissa. 

Splint,  8.  spillra;  benskärfva.  — ,  V. 
a.  spjäla;  klyfva;  spjälka,  —er,  8. 
spjäla,  — ,  V.  a.  spjäla.  -,  V.  7Z. 
klyfvas. 

Split,  V.  71.  gS  sönder;  spricka.  — ,  V, 
a.  klyfva.  to  -  upon  a  roclc,  stranda 
mot  en  klippa,  —ter,  S,  spaltare. 
—  of  causes,  lagvrängare. 

Splntter,  8.  oväsende.  -,  V.  «.  tala 
oredigt. 

Spodium,  8,  grått  arsenikmjöl. 

Spoil,  8.  röfveri;  byte;  urkrupet  orm. 
skinn.  — ,  V.  a.  skämma,  förstöra; 
röfva;  plundra.  — ,  v.  n,  bortskäm- 
mas,    -trade,  8,  fuskare. 

Spoke,  8,  eker,  hjulekra.  -Sman,  s. 
förespråkare.  [plundring. 

Spolialjte,  v.  a.  sköfla.    -tion,  8. 
Spondee,  5.  spondeus  (versfot). 
SpOndyle,  8.  ryggknota. 
SpOnglle,  8,  svamp;   deg  som  stSr  och 

jäser;  viskare  för  kanoner.     — ,  V.  a. 

tvätta   med  svamp;    (upon)   draga   i 

fiig  som  en'  svamp.     — ,  v,  n.  gä  och 

snålas;    snugga.      —er,   8,  snyltgäst. 

— inesS,  *.  svampighet.   — y,  a.  svam- 

pig,  blöt. 
Sponsjjal,  a.  bröllopp  tillhörig.    sp07U 

sals,  pl.  bröllopp.     -Or,  s.  borgen, 

löftesmän ;  fadder,  dopvittne. 
SpOntanlleity,  S.  frivilligbet ;  sjelfverk. 

samhet.     — eOUS,  a.  frivillig;    otvun. 

gen.     -eOUSneSS,  S,  frivillighet. 
Spool,  8,  spole.     — ,  V.  a.  spola. 
SpOOm,  v.  n,  vara  under  segel ;  fradgas. 
Spoon,    8.    sked.     -bill,    5.  skedgäs. 

-hand,  5.  högra    handen.     -TFOrt, 

S.  skjörbjuggsgräs. 
Sport,  8,  T.  säfkorg. 


Sport 

Sport  J  *.  lek;  ro^  jagt;  begabbsri. 
— ,  V,  n,  roa  sig ;  leka ;  skämta.  — ivOj 
a.  lekfull,     -sniail,  s.  jägare. 

SpOrtul©5  S.  sportel ;  almosa. 

Spotj  S.  fläck;  vanära;  ställe,  upon 
the  — ,  strax,  genast.  — ,  V,  a.  fläcka ; 
kränka;  pricka.  -feber,  5.  fläck- 
feber, -ted,  a.  fläckig;  brottslig. 
-tyj  o.  fläckig. 

SpOUSlJal,  8.  bröllopp;  brudsSng.  -,  O. 
hörande  till  bröllopp.  —6,  S,  make; 
brudgumme;  brud. 

SpOut,  5.  ränna;  spruta;  springvatten; 
pip  pS  en  vattenkanna  etc.  — ,  V,  a. 
spruta;  deklamera.  — ,  V.  n.  häftigt 
framstörta  (om  vatten). 

Sprag,  S.  ung  lax. 

Sprain,  S.  ledvridning.  -,  V,  a.  för- 
sträcka,  förränka. 

Sprat,  S.  hvassbuk. 

Sprawl,  v.  n,  sprattla ;  ligga  utsträckt 
pä  marken. 

Spray,  s.  qvist;  det  finaste  sjöskummet. 
-faggot,  8.  risknippa. 

Spreat,  S.  utvidgning.  — ,  V,  a.  sprida, 
utbreda;  utvidga;  utsträcka;  betäcka. 
— ,  V,  71.  utsprida  sig ;  skingras ;  spricka 
ut  (om  blomster),  to  —  sail^  göra 
segel,     to  —  the  cloth,  duka  bordet. 

Sprig,  8,  telning;  stift,  sprigs,  pl. 
risved.     -Crystal,  8,  bergkristall. 

Spright,  8,  spöke;  ande;  kort  pil. 
sprights,  pl.  lifsandar.  -ful,  a.  liflig. 
-ly,  a.  liflig,  qvick. 

Spring,  8.  springkälla;  upphof;  dag- 
ning;  vSr;  spänstighet;  driffjäder; 
sprSng;  rerana;  telning;  T.  springtSg. 
— ,  V.  n.  springa;  springa  tillbaka; 
hastigt  flyga  upp  (om  fåglar);  här- 
stamma; härröra;  slä  ut;  upprinna. 
— ,  V.  a.  spränga;  köra  upp.  to  -  a 
light,  slä  eld.  to  -^  a  mast,  segla 
af  en  ma?t.  to  —  a  well,  gräfva  en 
brunn,  -fly,  s.  sjöslända.  -grass, 
8,  lavendelgräs.  — gun,  s.  gillerbössa. 
—halt,  S.  lamhet,  dä  en  häst  är 
skinkhalt.  -licad,  8.  källa,  -tide, 
8.  hög  flod  vid  ny.  och  fullmSne. 
—water,  5.  källvatten,    brunsvattcn. 

Springe,  s.  gillcr,  rännsnare. 


Squab 


365 


Springer,  8.  telning;  T.  bärsten. 
SpringljineSS,  S,  spännkraft,  spänstig. 

het.    —ing,  8,  växt;  sprSng;  början, 

ursprung.      — y,    a.    spänstig;    rik    pä 

källådror. 
Sprinkle,   S,  stänkqvast;   sprutkanna. 

— ,  V.  a.  stänka;  beströ. 
Sprit,  8,  telning;    bogspröt.     — ,  V.  71, 

spricka    ut.     — ,   V.   a.   (out)  sprida. 

-sail,  8.  T.  ambarsegel. 

Sprite,  8.  s.  Spright. 

Spröd,  8.  tvcSrslax. 

Spront,  8.  späd  kSl;  spira;  skott.    ->, 

V.  n,  slå  ut ;  Con,  forth)  framspricka. 
Spruce,  a.  grann.   — ,  8,  ett  slags  tall. 

-,  V.  W.  kläda   sig  grannt.     -beer, 

8,  tallstruntöl.      — f!r,   8,    grannträd. 

-ness,  8.  nätthet. 
Spud,  8.  liten  knif;  liten  karl. 
Spumlle,  8,  skura.     ~,  V.  W.  skumma 

sig.     -008,  a.  skummig,  fraggande. 
Spnnge,  5.  svamp ;  viskarekolf.  — ,  V.  a. 

viska,  torka.    — ,  V.  n,  snugga  sig  till, 

lisma. 
Spnnk,  8.  fnosksvamp,  tunder. 
Spnr,  8,  sporre ;  tagg ;  tuppsporre ;  drif^ 

Qäder;    knöl;    knylhafre;    skränmSse. 

— ,  V.  a.  sporra;   upphetsa.     — ,  v.  n. 

hasta  ;  rida  i  fullt  sporrstreck,   —gall, 

8.  sporrhugg.    — rier,  8.  sporrmakare. 

-rowel,  8.  sporrhjui.     -way,  8. 

ridväg. 
Spurge,    S.   törel,  mjölkört,     -flax, 
-olive,  8.  källarhåls  (ört).     -WOlt, 
s.  svärdslilja 

Spurious,  a.  oäkta,  falsk,   -ness,  5. 

oäkthet;  oäkta  börd. 
Spurling,  5.  nors. 
Spurn,   8.    spark;    plump    behandling. 

— ,    V.  a.  sparka;    jRirakta.     — ,  V»  11. 

slä  bakut;  spjärna. 
Spurry,  8.  spergel,  fryle. 
Sputter,  8.  oväsende;    smä  spott.     — , 

V.  71,  smäspotta  när  man  talar ;  pladdra. 
Spy,    8.   spion.     — ,  V.  n.  blifva   varse 

pä  iSngt  hän ;  spionera ,  bespeja ;  upp' 

täcka;    forska,     —ing,  8,  bespejning. 

-glass,  S.  kikare,  tub. 
Squab,    a.    kort    och    tjock;    ofjädrad 

(om    fSgelungar).      -^    ad,    burdus. 


366  Squabble 

— ,  8,  lujuk  dyna;  stoppad  soffa  etc.; 
kubbig  person.  — ,  V.  n,  falla  tungt. 
— bisllj  a.  pussig.  -ble,  S,  käbbel, 
gräl.     -,  V.  n.  käbbla,  kifva. 

SQUadrOIl)  S,  sqvadron ;  eskader. 

SOLtlA^id»  ö»  osnygg,  smutsig,  -ity, 
-nesSy  S,  orenlighet. 

S(inall)  5.  by,  väderil;  gällt  skri.  — , 
V,  n,  skrika  gällt.  — y,  a.  utsatt  för 
byar;  stormig. 

Squalor,  $.  osnygghet. 

Squamous,  a.  (jäilig. 

Squander,  v.  a.  skingra ;  (away)  för- 
slösa, sätta  af.     — ©r,  8.  slösare. 

Square )  S.  fyrkant;  qvadrat;  vinkel- 
hake; torg  i  en  stad;  glasruta;  jemt 
qvadrattal;  plint  pS  en  pelare.  — ,  a. 
fyrkantig ;  motsvarande ,  undersätsig ; 
uppriktig ;  T,  läng  (ora  rSr) ;  bred 
(om  segel).  — ,  v.  o.  göra  fyrkantig; 
rätta.  — ,  V.  n.  komma  öfverens ;  passa 
emot.  —  the  yards,  brassa  rSrna  i 
kryss.  — HOSS,  S.  fyrkantighet;  qva- 
dratur.  -number,  S,  qvadrattal. 
-rigged,  a.  T.  som  för  rSsegel. 
-root,  8.  qvadi-atrot.  -sterned,  a. 
T.  försedd  med  platt  spegel,  -toes, 
s.  pl,  tvärhuggna  skor;  gubbe  som 
loljer  gamla  modet. 

Squarrose,  a.  T.  sparrig. 

Squash,  S,  plask;  plötsligt  fall;  ett 
slags    pumpa.      — ,   V.  a,    krossa   till 

,     mos  ;  platta  ut. 

Squat,  a,  undersätsig.  — ,  9,  hukande 
ställning;  sittning  (en  hares);  hastigt 
fall;  tennspat.  — ,  V,  a.  nedslE.  — , 
V.  n.  sitta  pS  huk;    bygga   bo  pä  en 

^    annans  egor  utan  rättighet  dertiU. 

Squeak,  v.  W.  sqväka;  gnälla;  pipa 
som    en    rätta;    skrika,      — ,  8.  sqvä- 

-     kände.  [dande. 

Squeamish,    a.    kräsmagad;    motbju- 

Squeeze,  8,  kramning.  — ,  V»  a.  kry- 
sta, krama ;  klämma.  — ,  V,  n,  genom- 
tränga, [skämt. 

Squib,    8,    raket,    svärmare;    bitande 

Squill,  8.  hafslök;  räka  (kräfta). 

Squinancy,  s.  halssjuka,   halsbränna. 

Squinant,  8,  kamelhö. 

Squint^   a.  gkelögd.     -,  8,  skelning. 


Stain 

-,    v.  n,    glosa,    skela.      -©ye,   8, 

glasöga.     -ingly,  ad.  pä  sned. 
Squire,  8.  esquire,  landjunkare ;  vapen- 

dragare.    — hood,  s.  en  esquire's  vär- 
Squirm,  v.  n.  hvimla.  [dighet. 

Squirrel;,  8,  ekorre,  ikorn. 
Squirt,  S.  vattenstrSle ;  spruta;  klistir- 

spruta  ;  utsott.     — ,  V.  a.  éc  n.  spruta ; 

pladdra.     -er,  .9.  sprutkarl. 
Stab,  8.  dolksting;  hemlig  oförrätt.    -, 

V.  a.    stinga,    genomborra.     — ,  V.  n. 

sticka,     —ber,  S.  lönmördare ;  syl. 

Stabili||ment,  s,  fasthet,  stöd.  -tåte, 

v.  a.   fastställa,     -ty,  V.  a.   fasthet, 

beständ. 
Stable,  8.  stall.   -,  v.  a.  sätta  pä  stall ; 

inspärra.     — ,  V.  n.  vistas   (om    djur). 

— ,    a.    stadig;    varaktig.     — neSS,  S. 

stadighet.     -Stand,  8.  häll  pä  jagt. 
Stabling,  8,  ställning;  stall. 
Stablish,  v.  a.  fastställa;  befästa. 
Stack,  8.  stack,  hög.     -  of  com,  sä- 

desskyl.    — ,  v,  a.  (ujp)  stacka ;  stapla. 
Stacte,  8,  myrrhasaft. 
Stadium,  8.  stadium;  rännbana. 

Stadle,  Stade,  s.  päie,  stolpe,  stöd. 

— ,  v.   a.  stöda. 
staff,  8,  staf;  stöd;  skaft;  mil;   stab, 

strof,  -officer,  5.  stabsofficer,  -sna- 
ke, 8,  stockorra. 

Stag,  8,  hjort,     -beetle,  -fly,  s, 

ekoxe  (skalinsekt).  — evil,  5.  kramp- 
aktig sjukdora  hos  hästar  och  hjortar. 
Stage,  8,  skadeplats;  scenen;  station; 
poststation;  rifsten;  skSdespelarekonst; 
grad ;    hviloplats  ;     stapel ;     postvagn. 

-coach,  8.  diligens,    -driver,  8, 

postförare,  postiljon.     — waggon,  8, 

forvagn. 
Staggard,  S,  t^ta,  ärs  gammal  hjort. 
Stagger,    v.  n.    ragla;    tveka;    ruska. 

— ,  V.  a.  förvilla;  göra  tvehSgsen. 
Staggers,  8.  pl,  apoplektisk    tillständ 

af  en  häst;  yra. 
Stugna|{ncy,  8,  stillastäende,  stockning. 

— nt,    a.   stillastäende,    stockad   (ora 

vatten   etc),     —te.  V,  n,  stocka   sig. 

—tion,  5.  stillastäende. 
Staid,  a.  stadig,  allvarsam. 
Stain^  8.  fläck;  skam.    •>,  v.  a.  fläck»; 


Stainless 

skämma;  förgå.  -leS.S^  fl.  obe» 
flackad. 

Stair  9  s.  trappa,  stairs  f  pl,  trappa, 
trappgSng.  to  go  up  stairs,  gä 
trappan  uppföre,  down  stairs,  trap- 
pan utfore.  one  pair  of  stairs,  förste 
stockverk,  —head,  S,  afsats  pä  en 
trappa.  — rodj  5.  ledstäng  vid  en 
trappa,  balujter. 

Stake 9  s.  stake;  vad;  penning;  sats;, 
vägspel;  handstäd.  to  lay  at  the  -, 
vSga.  to  lye  at  — ,  stä  pä  spel.  — , 
V.  a.  förse  med  pSlar ;  väga ;  uppsätta 
pä  spel. 

Stala|}ctical,  a.  af  droppsten,  -ctite, 

s.  stalaktit,  droppsten,     -gmite,  s. 

skorpsten. 
Stale,  a.  gammal;    ntnott.     —,  8.  surt 

dricka;  hästpink;  lockfägel.    — ,  V,  n. 

blifva  gammal ;  kasta  urin  (om  hästar) ; 

foräldra. 
Stalk,   5.  stjelk;   hagmodig   gäng.     -, 

V.  n.   smyga   sig   fram;    gä  stolt  och 

högfärdigt,    -er,  S.  fSgelnät.     -ing, 

9.  jagt  pä  skjuthäst.    -ing-horse, 

S.  skjuthäst.     *-y,  a.  stjelkaktig. 

Stall,  S.  stallspilta;  bSs;  bänk;  bod; 
sängstol  i  en  domkyrka.  — ,  V,  a,  sätta 
pä  stall;  göda  (boskap).  -,  V.  n. 
vistas.  —age ,  s,  st;'?ndpenningar ; 
stallsödsel.    •  -mOliey,   S.   ständpen- 

Stallion,  S,  hingst.  [ningar. 

Stam,  8,  stam,  stjelk.  -WOOd,  s. 
stubb  ved. 

Stamen,  S,  stamämne;   T.  stSndare. 

Stamineons,  a.  bestSende  af  fibrer. 

Stam  mel,  a.  kastaniebrun. 

Stammer,  v.  ri.  é  a,  stamma,  -er, 
S.  stammare. 

Stamp,  s.  stämpel ;  trampand»",  stamp ; 
stämpladt  papper,  — ,  V.  a.  stämpla; 
mynta ;  stampa.  — CHtter  ,  5.  stäm- 
pel graverare.  —duty,  -fee,  s.  stäm. 
pelafgift.  —er,  s.  stämpelrr.aslare ; 
stamp,  stöt.  — ing-mill,  s.  stamp. 
qvam;  T,  bokverk,  -offlce,  5.  hall. 
rätt.     -paper,  S.  stämpladt    papper. 

Stanch,  a.  sund;  redlig;  säker,  pålit- 
lig; sträng.  — ,  V.  a.  hämma;  dämma; 
stanna.     — ,  v.  n,  upphöra  att  flyta. 


Starry 


367 


Stanchion,  S,  stöd;  T.  skansbräde. 

Stand,  S.  stand ;  stillestSnd ;  läge,  ställe; 
värdighet;  afstannande;  underlag;  för- 
lägenhet; nyckelring;  spegelbord;  gue* 
ridon;  hylla.  —  of  arms,  piket.  -, 
V,  a,  stä  ut;  utstä,  lida,  uthärda.  — , 
V.  n.  stä,  vara;  ^stä  fast;  förblifva; 
stanna;  blifva  stillastäende ;  göra  mot- 
ständ;  ega  beständ;  T.  hälla  kurs. 
to  -  hy,  bistä ;  försvara ;  lita  pä.  to 
—  for,  pästä,  eftersträfva ;  betyda; 
styra  ät.  to  —  forth,  framträda; 
visa  sig.  to  —  good,  vara  laggiltig.- 
to  —  one's  ground,  försvara  sin  plats. 
to  —  off,  hälla  sig  pä  afständ;  vara 
upphöjd  (om  bilder),  to  —  off  to 
Sea,  söka  rum  sjö.  to  —  out,  skjuta 
ut ;  uthärda,  to  —  out  against,  göra 
en  motständ.  to  —  the  loss,  ansvara 
för  skadan,  to  -  the  touch,  hSlla 
profvet.  to  —  to,  hSlla  sig  fast  vid; 
vara  nöjd  med.  to  *-  to  one's  word, 
vara  ordhSllen.  to  —  up,  komma 
fram.  to  -  Up  for,  försvara,  to  — 
upon,  forsvaras,  -aid,  s.  standar; 
stam,    vexelvaluta;    regel ;' skrot   och 

korn.     -ard- bearer,   s,   fUndrik. 

-crop,  S.  renfana,  -ing,  a.  stäende ; 
ständig.  —  corn,  växande  säd.  — ,  s. 
post;  stSnd. 

Ständer,  S,  som  star;  gammal  stam. 
-by,  S,  äskädare.  -grass,  s,  »tänd- 
ört;  käringkäl. 

Stäng,  s,  stäng;  landtmätarestaf. 

Stank,  s.  dike.  ^ 

stannary,  a,  hörande  till  en  tenn- 
grufva.     — ,  S,  tenngrufva. 

Stan  y el,  S.  kyrkfalk. 

Stanza,  S.  stans,  strof. 

Staple,  S,  stapel ;  stapelstad ;  nederlag ; 
skottet  pä  ett  läs. 

Star,  S.  stjärna;  planet;  bläs  (hos  hä- 
star), blazing  -,  komet,  -board, 
S.  styrbord.  — CrOSSed,  Cf.  olycks- 
full.     —fish,  s,  sjöstjärna  (blötmask). 

-fioTver,  s,  stjamört.  -fort,  -re- 
doubt, S.  stjämskans.  -gazer,  s. 
stjämkikare  (pä  spe);  stjärnkikare 
(sjöfisk),  -hyacinth,  S,  väfferdags- 
lök.     —root,  S,  mjöjblomra^     ^^Jj 


368 


Starshoot 


Steelyard 


a.  stjärnljus,  stjärnklar.    -ShOOt^  9. 

stjärnskott.      -Stone,   8,   stjärnsten. 

-wort,  8,  aster. 
Starch,    a,    styf.      -,    «.    stärkelse-, 

•  tvunget  väsende.      — ,  v,  a.  stärka ; 

styfva   med   stärkelse,     —ed,  a.  ord- 

ningsrak.    — ness,  5.  tvunget  väsende. 
Stare,  S,  stare  (fSgel). 
Stare,    S,    stirrande    blick;    fÖrvSning. 

-,  V.  n.  (atf  upon,  up)  fixera.     -, 

V.  a,  bliga. 
Stark,  a.  stark;  styf;  sträng.    -,  ad. 

alldeles;  idel.    -blind,  a,  stenblind. 

-mad,  a,  spritt  galen. 
Starling,  «.  stare  (fSgel). 
Start,   8.   sprittning;    hastigt    utbrott; 

spräng;    anlopp;    ryckning;     forsteg; 

fSrvSning ;    stöt.       — ,    V.    W.    <fe    a. 

spritta ,    springa    till ;    studsa ;    rycka 

pä  sig;    T,  gapa   (om    plankor);  jaja 

upp  (vildt);    störta;    bringa    ä   bane; 

ledvrida,     to  —  'Up ,   resa  sig  hastigt. 

— er,  5.  stöfvare ;  feg  stackare.    — lUg, 

8,  sprittning.     — ,  a.  skygg,     —le,  s. 

hfipnad.    — ,  V.  «.  spritta  af  räddhåga. 

->,  V,  a.  förskräcka,    -ling,  a.  rädd, 

flkygg. 
StaTTlJation ,    8,   hungerdöd;    hunger- 

lidande;  försvagande.  -©,  v,  n. (with), 

for,  of)   dö,    frysa   ihjäl;    lida    nöd: 

— ,  V.  a.  svälta  ttijäl  nSgon ;  uthungra ; 

döda  med  köld.     -eling,  a.  mager. 

«-,  8,  uthungrad  menniska  ell.  djur. 

Statary,  a.  fastställd. 

State,  8,  tillstånd,  belägenhet;  egen- 
dom; kris;  stat,  rike;  prakt,  präl; 
rang,  värdighet;  förnäm  person;  stan- 
der;  högmod,  to  ly  in  -,  ligga  pä 
paradsäng.  -,  V,  a.  stadga;  fram- 
ställa, -bed,  S,  paradsäng.  -dly, 
ad.  vanligtvis,  regelmessigt.  -llness, 
8.  stätlighct.  -ly,  a.  ståtlig;  prun- 
kande. — ment,  S.  beskaffenhet ;  upp- 
gift; ordning.  -priSOn ,  S.  stats- 
fängelsv..  -room,  5.  statsrum,  prakt- 
rum.    -Sman,  s.  statsman. 

Static,  a.  statisk,    till   vägbalkar   hö- 

Staticg,  s.  pl.   T.  statik.  [rande. 

Station,  s.  station;  rang;  syssla.  — , 
V*  a*  postera,   — ary,  a.  stillastäende. 


—er,  *.  pappershandlare,  bokhandlare. 

-ery,  s.  skrifmaterialie-handel.  -stalT, 

8,  mätståug. 
Statistics,  8,  statistic,  statsvetenskap. 
Statuary,   8,  bildstod,  staty;  bildhug- 
Stalure,  S.  växt,  kroppshöjd.        (gare. 

Statutyabie ,  a.  lagiikmätig.    -e,  s. 

stadga ,     parlamentsakt ;      förordning. 

-ory,  a.  laglig. 

stave,  8,  stäf;  strof;  notlinie.  staves, 
pl.  af  staff,  kimmar.  -,  V.  a.  slå 
sönder  (vinfat,  skepp  etc),  to  -^  off, 
hindra,  afvärjä.  — S-acre,  S.  stefansfrö. 

Stay,  8.  dröjsmål;  varaktighet,  försig- 
tighet;  stöd.  stay 8,  pl.  redd;  väf- 
vareblad;  snörlif,  — ,  V.  n,  stadna; 
blifva  qvar;  dröja;  förlita  sig  på.  — , 
V.  a.  uppehålla ;  understöda ;  stilla. 
to  —  for  one,  vänta  pä  någon,  to 
—  out,  blifva  ute,  icke  komma  hem. 
-lace,  8.  snörband.  -sail,  s.  stagsegel. 

Stead,  8.  ställe;  nytta.  -,  v.  w.  tjena, 
göra  gagn.  — fast,  a.  orörlig ;  stånd- 
aktig. — ily,  ad.  stadigt;  ståndaktigt. 
-iness,  S.  stadighet.  -y,  a.  stadig; 
ståndaktig.  — ,  V.  a,  göra  fast.  — , 
V.  n.  blifva  fast.  [steka. 

Steak,  8.  köttskifva ;  kotlett.    — ,  V,  Q, 

Steal,  v.  a.  stjäla.  --,  v.  n.  smyga 
sig.    — ingly,  ad.  hemligen,  lönnligen. 

Steal tb,  S.  stöld;  hemlighet,  -y,  a. 
förstulen,  hemlig. 

Steam  ,  s.  ånga ;  imma.  hlast  of  -, 
Sngsträn.  ~,  V.  n,  ånga,  gifva 
Snga  ifrån  s!g.     —bath,   s.  imrabad. 

-boat,  8.  ångbåt,  -boiler,  -ge- 
nerator, 3.  ångkittei.    -Carriage, 

8,  ängvagn.  -engine,  s.  ångmaskin. 
-er,  8.  ångbåt,  -mill,  S.  ängqvam. 
-navigation  ,       S.       ångskeppsfart. 

-packet,  8,  ångpaketbät.    -pipe, 

8.    ångrör.        -pOWCr,    S.    ångkraft. 

-ship,    8.    Sngskepp.      -valvC,    8. 

Sngventil.       -vessel,    S,    ängskepp. 

-waggon,  8.  Sngvagn. 
Steatite,  s.  specksten. 
steed,  8.  hingst,  statshäst. 
Steel,  8.  stål;  brynstSl ;  vapen;  svärd. 

-,  V.  a.  stäisätta.  -engraver,  s, 
stälgravör.     -yard,  8.  betsman. 


steep' 

Steep 9  a,  brant.  -,  8,  brant;  brSd- 
djup;  linrotning.  -,  v.  a,  stöpa; 
blöta.  ~le,  S.  kyrktorn,  -ly,  ad. 
brant.     -nCSS,  5,  branthet.     -y,  a. 

Steer,  «.  tjur,  stut.  [brädstört. 

Steer,  v.  a.  <fe  n.  styra,  leda.    -age, 

ff.  styrning;  styre;  akterspegel.    — €r, 

s.  styrman,  pilot. 
Steeving',  S,  bogsprötets  upphöjning. 
Steril Ofi C,  8.  stoppande  medel. 
Stell|{ar,     8,    stjärnprydd;     stjärnlik. 

— ftte,    a.    stjärnformig ;     T.    ringfäst 

(om    blad),      -ation,    8.    tindrande. 

—ion,  8,  stjärnödia.    -ionate,  5. 

T.  bedräglig  handel. 

Stem,  5.  stam;  stjelk;  slägtled;  för- 
stäf.  — ,  V.  a.  stämma,  to  —  tke 
tide,  segla  emot  strömmen. 

Stench,  8,  stank.  ->,  v*  a.  göra  stin- 
kände. 

Stenography,  8,  snällskrifning. 

step,  s.  steg ;  fortgSng ;  trappsteg ;  gSng ; 
klabb  Öfverst  pä  mastträden.  — ,  V,  n, 
stiga,  gå,  skrida.  — ping,  S,  skrid- 
ning.  -ping-stone,  s,  sten  hvarpS 
man  stiger  för  att  ej  blifva  vSt. 

Stepllbrodor,  s.  styfbroder.    -dame, 

8,  styfmoder.      -daughter,  8,  styf. 

dotter,  -mother,  s.  styfmoder. 
StercOrallceOUS,  a.  hörande  ull  göd. 

sel;  dyngig.  — tion,  8,  gödning. 
Stereotype,    a,    stereotypisk.      -,  8, 

stereotyp,     — ,  V,  d,  stereotypera. 

Steril,  a.  ofruktbar,    -ity,  -eness, 

8.  ofruktbarhet.  — ize,  V,  a,  göra 
ofruktbar. 

Sterling,  a.  äkta,  ren,  sann.  -,  8, 
sterling  (engelskt  mynt). 

Stern,  «.  T,  bakstam;  svans,  -age, 
8,  akterspegel.  -chase,  8.  akter- 
kanon, —frame,  s.  T,  ransonstim. 
mer.  -pOSt,  s.  T,  bakstäf.  -most, 
a.  mest  akter  ut. 

Stern,  a.  tvär,  hSrd,  sträng;  bedröflig. 
-ncssJ,  5.  stränghet;  hÄrdhet. 

Sternon,  s.  bröstbenet. 

Sternutation,  e,  nysning. 

Stew,  8,  fiskdam;  badstuga;    stufning. 
-,  V.  a.  &  n.  stufva ;  koka  iSngsamt. 
Steward,  S.  fo^de ;  hofmäslare ;  förval. 
English-Swedish  DicL 


Stipulation        369 

tare;  inspektor.  — Ship^  8,  fogde- 
syssla, [antimon* 

Stibljjal,  a.  antimoniallsk.     — nm,  8, 

Stick,  8,  käpp.  — ,  V,  a,  genomstinga; 
spetsa;  fästa  ihop.  =-,  V.  n.  fastna, 
lada  vid ;  stadna  qvar.  to  —  at,  frukta ; 
bry  sig  om.  -ineSS,  8.  klibbighet; 
seghet,  —ing,  8,  stickning.  — ing- 
plaister,  8»  muschpläster ,  engelskt 
plaster. 

Stickle,  8,  tagg.  -,  v.  a.  f^rfSkta; 
medla,  -bag,  8.  spigg  (fisk).  — r, 
8,  medhällare. 

Stiff,  a.  styf;  tillgjord;  envis,  —en, 
V,  a,  styfva,  stärka.  — ,  V.  71.  styfna. 
— ener,  8,  styfning  (i  en  maashals- 
duk).  — ness,  «.  styfhet;  tvunget 
maner;  oböjlighet. 

Stifle,  v,  a.  häfva,  hfimma. 

Stigma,  8,  brännmärke;  skamfiäck. 
— tize,  V»  a,  brännmärka;  vanära. 

Stile,  8.  solvisare;  klifstätta. 

Still,  ad.  ännu;  likväl;  stilla,  städse. 
-  more  and  more,  allt  mer  och  mer. 

Still,  a.  stilla,  rolig;  sakta.  — ,  8» 
lugn;  tystnad,  -born ,  a,  dödfödd. 
-stand,  8.  stilleständ;  hvila.  -,  V, 
a.  stilla  ,  lugna.  — ness  ,  8,  stillhet, 
lugn.     —room,  8,  hvilorum. 

Still,  8,  disfillerkolf.  -,  V.  a.  distil- 
lera.  -,  V.  n.  drypa.  -atitiOUS, 
a.  droppande;  drypande.  -atory, 
8,  distlllerkärl.     -er,   8,   distillerare. 

Stilt,  8.  stylta.  [distlllatör. 

Stimulate,  v,  a.  reta;  upphetsa. 

Sting,  8,  stick;  gadd;  add;  betord. 
— ,  V.  a.  stinga,  sticka;  sSra,  -ray, 
8,  en  art  rocka. 

Stingy,  a.  snSl,  karg. 

stink,  8.  stank.  -,  v.  71.  stinka,  -ard, 
8.  snuskig  menniska.  — horn,  8.  gikt- 
murkla. 

Stint,  8.  gräns;  visst  mätt.  — ,  V.  a. 
inskränka.     — ,  V,  H.  upphöra. 

Stipend,  8.  lön,  sold.   -iary,  a,  be- 

soldad.  [tur. 

Stipple,  V.  n»  punktera,  mäla  i  minia- 
Stipula||te,   v.  a,  betinga,   förbehåll» 

sig.     -tion,  8.  beting;  aftal. 


370 


Stir 


IStir,  S.  buller.  -,  V.  a,  r5ra;  upp- 
muntra. —  ,  V.  n.  flytta  sig;  cirku- 
lera; vara  sysselsatt. 

StiriOUS,  a.  lik  en  ispigg. 

Stirp,  s.  stam,  slägt. 

Stirrup,  s.  stigbögel ;  spannvem.  -CUp, 
— glasSj  8.  afskedsskSl,  afskedssup. 

Stitch  9  s.  sting;  hSll  och  sting.  -, 
V.  a.  &  n.  sticka,  sy;  flicka;  sömma. 

■-ery,^.  som.  -ing,  5..som.  -wort, 

5.  stjärnort,  kamillblomma. 

Stithy,  S.  smedstäd;  sjukdom  i  huden 
hos  oxar.     — ,  W.  O.  smida  pE  städ. 

iStive,  V.  a.  stoppa;  stufva. 

Sti?er,  8.  styfver.  [i  hop  (elden). 

Stoak,  v.  a.  forstoppa;  laga  om,  raka 

Stoat,  s,  hermelin. 

StOCCallde,  «.  omgärdnhiff  med  ^tt 
spetsigt  staket.  -dO,  8.  stöt  i  fäkt- 
ning. 

Stock,  «.  stock,  stam;  stam,  slägt; 
penningefond;  lager,  forrSd;  stam 
som  skall  ympas;  pundhufvud;  skaft; 
spännhalsduk.  -  of  cattle,  afvel, 
boskap.  — ,  V.  a.  förse  ;  rikta ;  sätta 
i  stocken;  stocka,  -bill,  5.  storknäf. 
—broker,  8,  aktiehandlare.  -dOYO, 
8.  skogsdufva.  -exchange,  5.  aktie- 
börs,    -fish,   8.   stockfisk.     -gilli- 

flower,  8.  levkoja.     -holder,  s. 

aktieägare,  kapitalist.  »-horse ,  8. 
packhäst.  -Jobber,  S,  aktiekrämare. 
-still,  a.  orörlig. 

[Stocking,    8.   strumpa.      -frame, 

*.  strurapväfvarestol.  -knitter,  «. 
strurapstickare.  -mender,  8,  strump- 
flickerska.  [stoisk  stränghet. 

Stoic,  *.  en  stoisk  filosof,     -ism,  s. 

Stoke,  v.  a,  laga  om  (elden). 

Stole,  8.  stola  (ett  slags  presterlig  pryd- 
nad).  (aktighet,  dumhet. 

Stolid,  a.  narraktig,     -ness,  5.  narr- 

Stomach,  s,  mage;  matlust;  vrede; 
böjelse  fÖr  nSgot;  högdragenhet.  — , 
V.  71.  fatj  förarga  sig  öfver ;  förtryta. 
-,  V.  a.  uthärda,  tSla  (skymf  etc). 
-er,  8.  bröstlapp.  -ful,  «.  hals- 
starrig,  stursk.  -ic,  d.  hörande  till 
magen.  — ,  8,  magstärkande  medel. 
»OUSj  a.  f^rtretUg. 


Storm 

Ston©,*,  sten;  kärna  (i  vissa  frukter); 
ctenpassion ;  testikel ;  vigt  af  8  skSlpund. 
precious  — ,  ädelsten.  — ,  o.  sten-, 
gjord,  af  sten.  — ,  v.  a,  stena;  förhärda; 
taga  stenarna  ur  (rusin  etc).  — aluiO, 
S.  bergalun.  — basil,  S.  timjan. 
-blind,  a.  stenbUnd.  -blue,  8, 
blä.stärkelse.  -break,  3.  kSpört. 
-chat,  -chatter,  S.  hörnsimpa. 
-CholiC,  8.  stenplSga.  -COal ,  s, 
stenkol.  -CrOp,  s.  stenfrö.  -CUtter, 
Ib  stenhuggare;  stenslipare.  —dead, 
a.  stendöd.  — fruit,  s,  stenfrukt  (som 
har  hSrda  kärnor).  — horse,  S.  hingst. 
—pit,  8.  stengrufva.  — pitch,  8,  jord* 
beck,  asfalt,  -quarry,  8,  stenbrott. 
-smich,  8.  tjärblomster.  -thrOW, 
8.   Stenkast.      — wall,    8.    brandmur.' 

-ware,  s,  stenkäri.     -work,  s, 

murarearbete;  arbete  i  sten. 
Stony,  a.  stenig;  fcJrstenad;  grym. 
Stool,   8.  stol,  kullerstol;   pall;   natt* 

stol;  stolgSng;  telning. 
Stoop,  8,  stupning;   en    falks  nedflykt 

pä    rofvet;    stop.      — ,    V.  71.   nedlSta 

sig;   slS   ned   (om   fSglar).      — ,  V.  a. 

luta  utföre. 
Stop,    8,    uppehSll,    paus;    motstSnd; 

klaff  p3  blSsinstrument ;  punkt  i  skri f- 

ning ;  tangent  pä  klaver  etc.    — ,  V,  a. 

hejda;  hämma;    stoppa;    undertrycka. 

— ,  V.  71.  stanna;  stä  stilla.     -COCk, 

8.  iSstapp.    -gap,  5.  plugg ;  nödfalls. 

hjelpmedel.      —page,   8.  förstopping. 

—per,    8,    stopp;    propp;    valkbord; 

tobaksstoppare.    — ple,  5.  stopp ;  kork^ 
Storage,  S.  magasin;  magasinshyra. 
Store,  8.  förråd;    ymnighet;    magasin; 

proviant.    — ,  a.  lagd  i  förrSd.     — ,  Vo 

a.   lägga  i  förrSd;    förse;    lägga  upp. 

—bread ,     s»    skeppsskorpa ,     knalle. 

-candles,  s.  pL  stöpijus.   -house, 

8,  magasin;  rustkammare.    —keeper, 
8.  magasinsförvaltare.    — pOnd,  8.  fisk- 
dam,    —room,  8.  förrSdskammare. 
Storied,  a.  berättad;    prydd  med  bil. 
der.  f(ört). 

Stork,   8.   stork,     -bill,   8.  storknäf 
Storm,  8,  storm,  oväder;  uppror;    be- 
stornming.   -  of  rain^  slagregn.   -, 


Stormfinch 


Strenuous         371 


1?.  a.   bestorma.      — ,   V.  tl.   stormat 

rasa,      -finch,   8.   stormfSgel.     -y, 

a.  stormig. 
Story,    8.   historia,    saga,    berättelse; 

osanning;    vSning.     — ,  t;,  a.  berätta, 
Stot,  8.  ung  ox.  (förtälja. 

Stote,  s.  hiller. 
Stound,  8,  sorg;  häpnad. 
Stout,  a.  stark;  rask;    behjertad,   en* 

vis.    -,  8.  dubbeitöi.  -hearted,  a. 

behjertad.  — ly?  CLd.  envist;  stånd- 
aktigt, -ness,  8.  modighet;  styfhet; 
högmod. 

Stove,  5.  kakelugn;  badstuga;  drifhus; 

StOYer,  8.  föda,  bete.  [kolgryta. 

Stow,  V.  a.  packa,  lägga  in;  T.  stufva 
gods  ordentligt  ihop.  to  —  the  sails, 
beslS  segel,  -ftge,  s.  stufrum ;  plats 
(att  packa  in);  packning.  — Cr,  8. 
stufvare,  paekare. 

Strabism,  s.  skelning. 

Straddyle,  v.  n.  skrefva.    -licg,  a. 

bredbent;  grensle. 

Straggle,  v.  n,  fara  hit  och  dit;  irra 
omkring;  växa  vild;  ligga  spridd.  — r, 
8.  en  kringstrykande ;  soldat  som  blif- 
vit  efter. 

Straight,  a.  rak,  r&t;  trSng;  tät; 
spänd.  — ,  ad.  rakt,  gent;  omedel- 
bart ;  genast,  —en  ,  v.  a.  göra  rak ; 
spänna  (tSg).  -forth,  ad,  genast. 
-ly,  ad,  rakt.  -ness,  s,  rakhet; 
spänning.     — ways,  ad.  stiax. 

Strain,  S,  ljud,  ton;  talesätt;  här- 
komst ;  böjelse ;  sensträckning ;  brSck  ; 
rang.  — ,  V.  a.  sila;  krama;  tvinga; 
spänna;  forsträcka.  — ,  V,  n.  bemöda 
sig  högt;  filtreras;  stampa.  — ©Fj  8. 
sil,  durkslag. 

Strait,  a.  rak,  rät;  trSng;  sträng; 
svär;  förtrolig."  — ,  ad.  strax;  rakt, 
gent.  — ,  8.  sund;  förlägenhet;  nöd. 
—en,  v,  a.  räta;  göra  trSng;  sträcka; 
sätta  i  förlägenhet.  -handed,  a, 
snSl,  gnidaktig,  -jacket,  8.  tvångs- 
tröja, -ness,  8.  räthet,  rakhet; 
trSngmSl;  noggrannhet. 

Stråke,  5.  strimma;  fog  mellan  tvenn© 
bräder;  hjulskena;  hjulspSr. 

Stramineous,  a.  af  halm. 


Strand,  S.  strand;  kust.  -^  of  a  ca* 
hle,  kardel.     — ,  V,  n.  stranda. 

Strange,  a.  underlig;  sällsam;  ovan- 
lig; främmande;  utländsk.  — nesS,  5. 
sällsamhet ;  kallsinnighet.  —T,  S.  fram» 
ling,  gäst,  främmande;  nybörjare. 

Stranglfle,  v.  a.  strypa ;  qväfva.  stran- 
gles, pl.  kimpfel  (halssvulnad  hos  hä- 
star), -le-weed,  s.  rosvicker.  -ulate, 
v.  a,  strypa.     — Ury,  8.  urinstämraa. 

Strap,  8.  läderstropp.  — ,  V.  a,  piska 
med  läderrem.  — ping,  8.  stor  och 
stark. 

Strat||agem ,  8.  krigsputs;  päfund. 
-6gy>  ^-  krigskonst.  -Ify,  V.  a. 
lägga  bvarftals.  — nni,  S.  lager,  hvarf, 
bädd. 

Straw,  S.  strS,;  halm  ;  lappri.  -beiry, 
S.  smultron.  -COlOUred,  a.  halm- 
färgad-  -cutter,  s.  hackelseskärare. 
-worm,  8.  sjöslända.  -y,  a,  af 
halm. 

Stray,  a.  vilsefarande;  förlupen.  -,  s. 
driftfä;  irrande.  -,  V.  n.  g§  vilse, 
irra;  sväfva  omkring.  — ,  V,  a.  föra 
vilse. 

Streak,  S,  streck,  strimma  ;  hjullöt.  -. 
V.  a.  göra  strimmig;  beteckna  med 
streck,    —ed,  — y,  a.  strimmig;  brokig. 

Stream,  s.  ström,  flod;  flytande  vatten; 
strömfåra ;  eldstrimma  ;  lopp.  streams, 
pl,  norrs!£en.  — ,  V,  n.  strömma; 
rinna.  — ,  V.  a.  göra  strimmig.  —an- 
chor, «.  strömankar.  -Cable,  8. 
ankartross.  — ©r,  8.  flagg,  vimpel. 
-ingly,  ad.  strömvis,  i  öfverflöd. 
-let,  8,  bäck.  -work,  s.  sofrebruk. 
— y,  a.  full  af  strömmar;  spridande 
strålar. 

Street,  S,  gata.  -door,  8.  husdörr 
(utåt  gatan).  -tune,  8.  gatvisa. 
-walker,   S.  gathora. 

Streight,  a.  sträng.    ~,  ad,  strängt, 

uttryckligen.     — ,  8.  trångt  pass. 
Strength,    S.  styrka,    kraft;    fasthet; 
stöd ;  troppar,  manskap.     — en,  V.  a, 
stärka,   befästa;    bekräOa.     -,    V,  «. 
få   mera  krafter. 

Streiinjlity,  s  tapperhet.  -ons,  a. 
rask.  behjertad ;  nitisk. 


372 


Stress 


Study 


Stress 5  8,  eftertryck,  vigt;  hufvudsak, 
hufvudpunkt;  styrka. 

Stretchy  8,  vidd;  sträcka;  sträckning; 
makt ;  ansträngning ;  Sfverspänning. 
to  put  upon  the  -,  sträcka  pS  pin- 
bänken.  --,  V.  a,  sträcka;  uttänja; 
utbreda ;  spänna ;  öfverskrida.  — ,  v.  ti. 
sträcka  sig.  — ©fj  S.  jern  att  göra 
nSgot  jerant  vid;   tvärträ;  räckjern. 

Striate^  a.  strimmig;  försedd  med  smS 

Strich,  s,  nattugla.  [ädror. 

S trickle,  8.  strykträ. 

Strictj  a.  stark;  grannlaga;  nogräknad; 
skarp;  uttrycklig.  — ly,  ad,  skarpt, 
strängt.  — neSS,  8,  strängbet ;  noghet. 
— ure,  8,  sammandragning ;  sakta  vid* 
rörande. 

Stridlje,  8.  iSngt  steg;  skritt.  -,  V.  W. 
skrefva ;  taga  iSnga  steg ;  stä  bredbent. 
— ,  V,  a,  öfverskrida.  -ingly,  ad, 
grensle.  -hIouS,  a,  knarkande,  knar- 
rande. 

Strife,  8,  tvist,  träta;  täflan,  stridigbet. 
-ful,  a.  stridig;  trätgirig. 

Strig",  s.  stjeik  (af  frukt),  -ment,  s. 

afskaf.  -OSe,  C,  T.  som  har  jemn 
borst. 

Strike,  v.  a.  stryka ;  slS ;  belägga  med ; 
betaga ;  Sstadkoraraa ;  inprägla ;  mynta. 
— ,  V,  n.  stryka  till ;  stöta  emot ;  vid- 
röra; lyckas;  vara  löpsk.  to  —  at, 
göra  anfall  pä;  Staga  sig.  tO  —  ill 
,with,  slä  in  med;  sammanträffa,  to 
—  off,  afskrifva;  afhugga;  upphäfva. 
to  —  out,  utplSna;  rita  ut;  komma 
i  ljuset,  to  ~  the  sands,  stranda. 
to  —  through,  sticka  fram ;  visa  sig. 
to  —  up,  spela  upp;  slä.  to  —  up 
a  "bargain,  sluta  ackord,  to  —  up 
one*8  heels,  slä  ikull  en.  -,  s,  stryk- 
trä;  sädesmStt  (bushel);  allmänt  ne- 
kande att  arbeta.    — r,  s.  slagskämpe. 

Striking,  a,  rörande;  slående;  träf- 
fande;  förvänande. 

String,  8,  sträng,  streck;  träd;  rem; 
liten  rot;  snöre.  — ,  V.  a.  spänna; 
anstränga;  förse  med  strängar;  träda 
upp  pä  ett  snöre ;  stämma.  — e,  V.  n. 
■  blifva  härd  (om  växter),  -ent,  a. 
bindande;     eftertrycklig.       -instru- 


ment, s.  stränginstruraent.  — y,  fl. 
tradig. 

Strip,  8.  lapp;  remsa.  -,  v.  a.  (of) 
afkläda;  beröfva;  skala;  flä;  plundra; 
skilja.  iv.  a,  göra  randig;  slä. 

Stripe,   8,  rand,  strimma;   släng. 

Stripling,  *.  yngling. 

strife,  v.  n.  sträfva;  täfla;  tvista. 

Strobil,  8.  kött,  kotte. 

Stroke,  «.  slag;  släng;  penndrag;  ver- 
kan. — ,  V.  a,  stryka  sakta  med  handen, 
smeka;  klappa  med  handen.  — snian, 
8.  främsta  roddaren. 

Stroll,  8,  utfart;  promenad.  — ,  t7.  W. 
färdas   omkring ;    vandra   hit   och  dit. 

'     —er,  8,  landstrykare. 

Strong,  a.  stark;  talrik;  fast;  be- 
fästad;  häftig;  nitisk;  skicklig;  sund, 
frisk;  härdsmält;  kraftig,  mustig.  — 
colour,  mörk  färg.    — ness,  8,  styrka. 

Strop,  5.  strigel;  länga. 

Strophe,  s.  strof,  versrad. 

StrOW,  S.  Strew.  [skapnad. 

Stractnre,  s»  byggnad;    byggnadsart; 

Struggle,  8.  stretande;  bemödande; 
strid.  — ,  V,  n,  sträfva  ;  äflas ;  arbeta ; 
kämpa  med. 

Strum||a,  s.  krafva,  halskörtlarnas  svull- 
nad.   — OUS,  a.  som  har  växt  pS  stru- 

Strumpet,  s,  gathora.  [pen. 

Strut,  8,  sprättande;  stolt  gäng.  — , 
V.  n.  gä  pä  ett  tillgjordt  sätt ;  sprätta. 

Stub,  8,  stubbe,  — ,  V,  a.  utrota; 
stubba,  —bed,  a.  trubbig,  stubbig. 
—by,  a.  stubbig;  undersätsig.  -nail,. 
8,  afbruten  spik. 

Stubble,  s.  stubb  pR  Skcm.    -Held, 

8,  stubbäker.  [aktig;  styf. 

Stubborn,  a. hSrdnackad;  envis;  stSnd- 

StUCCO,  5.  stuck  (ett  slags  gips),  stucka. 
turarbete* 

Stud,  8,  beslagsspik;  buckla;  skjort- 
knapp;  p3le;  stuteri.  — ,  V,  a.  beslä; 
pryda,  -ding- sail,  5.  läsegel;  bi- 
segel,     —horse,  S.  beskälare. 

Studjjent,  «.  student,  läskarl,  -ied, 
a.  lärd;  utstuderad.  -ies ,  s,  pL 
studier  ,  lärdomsöfningar.  -lOUS  ,  a, 
flitig;  läsgirig;  eftertänksam,  -ious» 
ness,    5.    läsgirighet;    flit.     »-y,    5, 


Stuff 

flit;  fihSga;  lAsning,  studier;  studer- 
kammare; bibfiotek;  begrundande.  — , 
V,  n»  &  a,  beflita  sig;  studera;  öfver- 
vSga;  lära. 

Stuffy  8,  tyg;  ämne;  materialier;  mix- 
tur; färs;  sak;  lappri;  osanning;  har- 
pSits.  — ,  V.  O,,  fylla;  stoppa;  blSsa 
upp.  -,  V.  n.  äta  för  mycket,  -liat, 
8.  filthatt,  -ing,  8,  färs,  fyllning  (i 
fSgel,  fisk  etc). 

Stulm,  .9.  T,  dagort;  stollgSng. 

Stwltify,  v.  a.  göra  vansinnig.      [vin. 

Stum,  s.  vinmust.     —,  V.  ö.  förfalska 

Stamble^  s,  stapplande;  förseelse.  -, 
V.  71.  stappla ;  fela ;  falla  oförvarandes 
pS.     ~,  U.  a.  hindra;  stöta. 

Stump 9  8,  stump;  stubbe.  — ,  V.  a. 
stympa.  — ,  v,  n,  famla;  bli  kort- 
växt,  -bed,  s,  tältsäng,   -foot,  5. 

klumpfot.     — y,  a,  stackig;    stympau. 
Stnn,  v.  a,  döfva;  förvSna. 
Stnnt,  v.  a.  hindra  i  växten. 
Stnpe,  fi.  varmt  omslag;  baddning.    -, 

V,  a.  bädda,  lägga  varmt  omslag. 
Stlipefactijion 5  «.  känslolöshet;    häp- 
nad, bestörtning.     —V©,   a.  döfvande. 
Stnpendoas^  a.  förvånande;  ovanlig; 

förundrftnsvärd. 
Stnpi||d,  a.  dum;  dofvad;  grof.  -dity, 

8.  dumhet;    dum  förvSning.     —fy,  V. 

a,  döfva;  forvSna. 
Stnpor,  5.  dvala;  forvSning. 
StupratCj  v,  a.  skända,  kränka. 
Sturdy,   a.    stark,    frisk;    halsstarrig; 

dristig;  stursk. 
Sturgeon,  «.  stör  (flak). 
Sturk,  8,  stut;  ung  oxe. 
Stutter,  v.  n,  stamma. 
Sty,  fi.  svinhus,  svinstia ;  vagel  pS  ögat. 

— ,  v.  a.  sätta  pä  stia. 
Stygian,  a.  stygisk,  djefvulsk ;  frätande. 
Style,    8,  stift,    griffel;    stil;    talesätt; 

titel;    maner;    pistill;    grafstickel:  T. 

stolpe.     — ,  v»  a.  kalla,  titulera. 
Stylobate,  «.  T.  peiarfot. 
Styptic,  a,  blodstillande;  stämmande. 
Suasive,  a.  öfvertalande. 
Suavity,  8.  Ijuflighet,  behaglighet. 
S^bact,    v.^a.    bereda;     underkufva. 

-iOn^  5.  under  k  uf vande. 


Submerge         373 

Snbalmoner^  S,  vice-fatligförestSndare. 

Subaltern,  a.  underhafvande.  -,  8, 
Bubalternofficer.  -ate,  a.  omvexlande: 
vexel-.    -ately,  ad,  vexelvis. 

Subcelestial,  a.  jordisk. 

Subchanter,  S,  vicekantor. 
Subcommittee,  s.  underutskott. 

Subconstellation ,  s.  stjärnbild  af 

andra  rangen.  (djekne. 

SubdeaCOn,  8.  underdiakonus ,   under- 
Subdelegate,   8.    vicefullmäktig.      -, 

a.  underförordnad.     — ,  V,  a,  förordna 

i  sitt  ställe. 
SubdititiOUS,  a.  falsk,  förfalskad. 
Subdiyersify,  v,  a.  mångfaldiga. 
Subdivision,  8.  underafdelning. 
Subduct,  v.  a,  undandraga;  subtrahera. 

—ion,  s.  undandragning ;  subtraktion. 
Subdue,  v,  a,  tama;  underkufva;  tukta. 

— r,  S,  eröfrara. 

Subduplll©,  -icate,  a.  half. 

Suberic,  a.  korksyrad. 
Subfusk,  a.  dunkelbrun.  [rätten. 

Subhastation ,    s.    T,  auktion   inför 
Subinfeudation,  s.  beläning  med  af 

en  annan  undfSdt  län. 
SubitaneOUS,  a,  plötslig;  oförmodad. 
Subjacent,  a.  underlydande. 
Subject,  a,  undergifven;  pliktig;  böjd 

för.     -,  5.  undersSte;  ämne,  subjekt. 

— ,  V,  Cl»  underlägga ;  underkufva.  — ion, 

8.  underdSnighet;  lydnad,    -ive,  a. 

personlig,  subjektiv;  grundad  i  ett 
Subjoin,  v.  a.  bifoga.  [subjekt. 

Subjugate,  v,  a.  underkufva. 
Subjuncti||on,  8,  bifogande,  -ve,  a, 

bifogad.  -,  8,  bilaga;  T.  konjunktiv. 
Sublapsary,  a.  T.  skedd  efter  synda- 
Snblation,  S,  borttagande.  [fallet. 

Sublieutenant,  8.  underlöjtnant. 
Subligation,  5.  underbindning. 
Sublimjjate,    a.    sublimerad.      -,   8. 

sublimat.      — Rtlon,    s.   sublimering; 

förädling.      —6,  a.  upphöjd,   sublim; 

stfclt.     — ,   8.   hög  stil;    det    sublima. 

— ,  V.  O.  förhöja ;  sublimera.    — ity,  8. 

höghet;  förträfflighet. 
Sublunary,  a.  under  roSnen;  jordisk. 
Submerjlge,    -se,    v,   a.    nedsänka; 

ofversvärama. 


374 


SuBmiss 


Succous 


Snbmlss,  a.  ödmjuk ;  underdSnig.  ^ioil^ 
8,  nndergifvenhet.    -ITÖj  a,  vSrdsam. 

Submit^  V,  a.  underkasta ;  göra  lägre ; 
hemställa.     — ,  V,  n,  undergifva  sig. 

Subnascent  9  a,  som  växter  upp  ned- 
anifrSn, 

SubOCtaT6j  S.  underoktaven. 

Snbordinaljcy,    -ncy,   s,   underord- 

nande;  subordination,  lydnad,  horsam- 
het.  -te,  v.  a.  underkasta,  under- 
ordna,    — ,  a.  underordnad, 

Sabora^  v,  a,  förföra;  ondersticka; 
besticka,  -©r,  9,  förförare;  upphofs- 
man.  [V,  a,  stämma  vid  vite. 

Subpoena  9  S,  stämning   vid    vite.     -, 

Subquadrnple,  a.  Qårdedels. 
Snbquintnple,  a.  femtedels. 
Subreader,  S.  underlektor. 
Subrector,  s,  subrektor,  vicerektor, 
Subreptitious,  a,  som  erhållits  genom 

falsk  uppgift,  falskligen  utverkad. 
Subrogate,  v.  a.  gifva  i  stället  af  nä- 

gon  ell.  nSgot. 
SubSCriybe,  v,  a,  underskrifva,  under- 

teckna,   subskribera.      — ,    V,  71,  (to) 

bifalla.        -ber,     8»     undertecknare; 

subskribent.    -ptlOD,  8,  underskrift; 

pSskrift ;  subskription. 
Subsection,  S,  underafdelning. 

Subsequent,  a,  pSfoijande.  -ly,  ad. 

sedermera. 

Subserve,  v,  o.  tjena  till ;  vara  behjelp- 

Subsextuple,  a.  sjettedels.  [lig. 

Subside,  v,  n.  sjunka;  minskas;  falla 
ut  (om  strömmar),  -ncy,  8.  sjunkning. 

Subsidyiary,  a.  understödande.  -,  S, 
raedhjelpare,  subsidie.  subsidiaries^ 
pL  hjelptroppar.  -Ize,  V.  a,  lemna 
subsidier  St.  ~y,  8,  kontribution,  be- 
villning,    subsidies,  pl»  subsidier. 

Subsist,  V.n,  (on)  vara,  bests,  hafva 
bestånd ;  hafva  sin  utkomst ;  nära  sig. 
-,  V.  a.  nära,  underhSlla.  -Cnce, 
8.  bestSnd;  underhäll,  -ent,  a.  be- 
stSende,  varande. 

Snbstan||ce,  s,  substans,  väsende;  det 
förnämsta  af  nSgot;  uppehälle;  verk- 
lighet; egodelar,  -tial,  a.  väsendt- 
lig  ;  n&rande  ,  kraftig  ;  fast ;  sjelf- 
ständig,     -tiallty,  a.  väsendtlighet ; 


valstSnd.  -tialness,  8,  fasthet,  raf*: 
aktighet.  -tiate,  v,  a,  göra  verk»^ 
lig;  bevisa.  -tlTO,  a,  sjelfständig ; 
Bubstantivisk.     — ,  8,  substantiv. 

Substitute,  8.  substitut,  vikarie.  -, 
V,  a.  sätta  i  en  annans  ställe ;  förbyta.* 

Substract,  v,  a.  afdraga;  subtrahera. 
—ion,  8,  borttagande;  subtraktion. 

Substructure,  s,  grundval. 

Sub  suit,  v,  n,  hoppa  omkring. 

Subtend,  v.  n.  sträcka  sig  under. 

Subtense,  s.  T,  rhadius. 

SubterfluoUS  5  a,  som  flyter   inunder. 

Subterfuge,  s.  undflykt ;  förevändning. 

Subterraneous,  a.  underjordisk. 

SubtillJe,  a.  fin,  tunn;  behändig;  slug; 
skarpsinnig;  spetsfundig.  -eness,-it }' , 
8,  tunnhet;  skarpsinnighet.  -ize,  v. 
a.  göra  tunnare  ell.  finare.  -,  V,  n, 
vara  spetsfundig.  [list. 

Subtle,    a.   slug,   förslagen,     -ty,  *, 
SubtrallCt,  v.  a.  afdraga,  subtrahera. 

— ction,  8.  subtraktion,    -hend,  5. 

tal   som   skall    dragas   CrSn   ett  annat 
Sub triple,  a.  tredjedels.  (större. 

Suburb,   s,  förstad,   malm.     -an,  8, 

inbyggare  i  en  förstad. 
Subverllsion ,  s.  kullkastande;    forstö- 

ring.     -t,  -se,  V.  a.  förstöra,   om»i 

störta. 
Subworker,  s.  handtlangare. 
Succedaneous,  a.  som  kan  nyttjas  i' 

stället  for  ett  annat. 
Succeed,  v.  n.  efterfölja;  komma  näst 

efter;  ärfva;  lyckas;  vinna  sin  önskan. 

-ent,  a.  pSfölgande,  efter-. 
Success,    S.  framgSng;    lycka,     -ful, 

a.  lycklig,    -ion,  8,  arf;  följd;  efter- 

trädelse.     -ive,   a.  pS  hvarandra  föl» 

jande.     -ively,    ad,  efter  hvarandra, 

smSningoro,  efterhand.    — Or,  8.  efter- 
trädare; arfvinge. 
Succinate,  8.  T.  bemstensurt  salt. 
Succinct,  a.  kort;    nätt;    hopdragen; 

tillreds,  -ly,  ad.  med  fS  ord,  -ness, 

8,  korthet;  hopträngd  stil. 
Succory,  S,  cikorierot. 
Succour,  8,  hjelp,   bistSnd;    l^elpare. 

-,  V,  n,  bistä. 
SuCCOUSj  a.  saftig. 


Succulent 


Summoner        375^ 


Succulent,  <i.  safUg.    -ness,  s.  saf. 

tighet. 
Succamb,  v.  n,  nedtryckas,  duka  un* 

der,  digna  under. 
Such,  pr.  sSdan,  sädane;  sS.     -  and 

— ,  —  a  one,  en  viss. 
Suck,    a,   sugning;    mjölk.      — ,  17.  a, 
,suga,    dia;    insuga.     — ,    8»  tSnglake. 

— ©r,  8,  dibarn;  sugare;  pip;    pump- 

hjerta;    vattenqvist;    rotskott    pä    ett 

träd.      ~ing,    8,    sugning.      — ing» 

bottle,  8.  napp,  dihorn,    -le,  V.  a. 

dägga,  gifva  di.    —ling,  8.  däggande ; 

dilam,   dikalf;   telning.     -Stone,  8. 

tänglake. 
Suction,  8,  sugning.   — pump»  8,  sug- 

pump.  [svettbad. 

Sudat||ion,  8,  svettning.     -ory,  s. 
Sudilen,  a.  plötslig,    on  a  -,  plots- 

ligen,     —ness,  8.  oförniodlighet. 

Sndorjjific,  a.  svettdrifvande.  -DUS, 
a.  svettig. 

Suds,  8,  pL  sSpvatten;  lut.  to  he 
in  the  — ,  vara  i  trängsel. 

Sue,  v.  a.  lagföra,  stämma;  lagligen 
erhälla;  anhälla. 

Snet,  5.  talg,  njurtalg.     — y,  a.  talgig. 

Suifer,  v.  n.  lida,  undergå  straff;  um- 
gälla. -,  V.  a.  tSla,  uthärda,  -able, 
a.  dräglig;  tillätlig.  -anCO,  *.  tSla- 
mod;  lidande;  tillätelse. 

Suffl||ce,  v.  n.  räcka  till.  -,  V.  a. 
tillfredsställa,  -ciency,  8.  tillräck- 
lighet,  hCgdragenhet.  -Clent,  a. 
tillfyllestgörande,  tillräcklig;  laggill. 

Snffiation,  s.  uppbiäsning. 
Suit'ocallte ,  v.  a.  qväfva,    -tion,  8. 

qväfning,  qvaf.    — tivC,  C  qväfvande. 

Suffragan,  «.  lydbiskop,  vicebiskop. 

Suffrage,  S,  röst;  bifall,  gillande. 

Suffuslle,  v.  a.  öfvergjuta,  sprida  öfver. 
—ion,  8.  öfvergjutning;  rodnad. 

Sug,  s.  hSrfot. 

Sugar,  8,  socker.  — ,  V.  a»  sockra. 
—baker,  s,  sockerbagare;  sockersju- 
dare,  -baslu,  -b OX,  s.  sockerdosa 
-Candy,  «.  kanderadt  socker,  -cane^ 
8.  sockerrör.    — hOUse,  8.  sockerbruk. 

-loaf,  8,  sockertopp,  -nippers,  s, 
2P^  89ckertEng.      -pea,  S*  sockerärt* 


-reed,  8.  sockerrör,    -refiner,  *. 

sockersjudare.  — y,  a.  sockerhaltig, 
sockersot.  (-ion,  8,  ingifvande. 

Suggest,  v,  a.  ingifva,  toreslä,  rSdi.' 

Suggil,  v.  a.  förtala,  baktala,  svärta. 

Suicide,  8,  sjelfmord;  sjolfmördare. 

Suit,  5.  rättegSng;  bön,  begäran;  upp^ 
vaktning;  päföljd;  sats;  gamityr; 
färg ;  slag ;  klädning ;  följe.  —  at  law, 
process.  — ,  V,  a,  sortera.  — ,  V.  w, 
fwith,  to)  anstS,  kläda  väl,  passa; 
skicka  sig.  —able,  a.  passande,  lamp* 
lig,  -or,  é,  tjenstsökande;  friare; 
uppvaktare. 

Snlcated,  a.  fSrad,  gropad. 

Sulk,  v.  n.  vara  butter,    -y,  a,  vresig. 

Sull,  8.  plog.  -paddle,  s,  piogsijärt. 

Sullen,  a,  butter,  ond ;  oböjlig ;  dyster. 
-ness,  8.  förtretlighet;  envishet;  ond- 

Sully,  V    a.  befläcka,  smutsa.         [ska. 

Sulphate,  8.   T.  svafvelsurt  salt. 

Sulphur,  8,  svafvel.  -ate,  a.  försatt 
med  svafvel.  -eOUS,  a.  svafvelaktig. 
-eOUSnesS,  8,  svafvelaktlghet.  -Ic, 
a.  svafvelsyrad".  —  acid,  svafvelsyra. 
-wort,  8,  svinfenkäL  -y,  a.  svafvel- 
aktig, svafvelbunden. 

Sultan,  8,  sultan,  -a,  8,  sultaniona. 
-flower,  8,  desmansklint. 

Sultry,  a.  dofhet,  qvalmig. 

Sum,  8.  sammandrag ;  summa ;  tal,  an- 
tal ;  högsta  grad.  in  — ,  med  fä  orCc  — , 
V.  a.  (up)  summera ;  upprepa.  — ICSS, 
O.  oräknelig,  -ni  aril  y,  aä.  kortligen. 
-niary,  a.  summarisk.  — ,  «.  kort 
begrepp,  sammandrag. 

Sumach,  5.  sumak  (färgträd). 

Summed,  a.  fullfjädrad. 

Summer,  8.  sommar;  T,  korsbjelke. 
— ,  V,  n.  vistas  öfver  sommaren;  till- 
bringa sommaren.  — ,  V,  a.  lägga  i  so- 
len,   -house,  8,  lusthus,    -sault, 

Ä.  kullerbytta.  -SOlstice,  S.  som- 
marsolstSnd.  — SUl^,  8.  sommarklädsel. 

Summit,  8,  det  öfversta  pS  nSgot; 
spets,  topp;  T.  knapp. 

Summon,  v.  a.  stämma;  uppfordia 
(en  fäktning) ;  uppväcka ;  uppmana. 
summons,  pl,  stämning;  uppmaning, 
-er,  8,  polisbetjent,  rättstienare. 


376  Sumpter 

Sampter,  s,  trosshäst,   -saddle^  s» 

packsadel. 
Sumptullary,    a.  som   angSr  kostnad; 

präktig.    — OSityj  3,  kostbarhet,  prakt. 

-OUS,  a.  kostbar,  yppig.   -OUSnesS, 

5.  yppighet,  prakt. 
Snil)    8.   sol;  solsken.      — ,   V.  a.  sola, 

sätta  i  solen,     -beam,   S.  solstråle. 

-burnt,  a,  solbränd,   -day,  S,  sön- 

dag.     —dew,  s,  daggort.     -dial,  s. 

solvisare.    — fish,  5.  häst ;  haj.    — iio» 

Wer,  8.  solblorama.    — lesSj  a.  mörk. 

-light,  8.  solljus,    -rise,  s.  solens 

uppgSng;  öster.     —Söt,  s,  solens  ne- 

dergSng;  vester.   — Shine,  5.  solsken; 

god  lycka. 
Sundijer,  ad,  sönder.    — ,  v.  a.  söndra. 

— ries,    8,   pl,    diverse;    kramvaror. 

-ry,  a.  särskild,  Stskillig;  flera. 
Snniiy,  a.  klar,  lysande,   som  ligger  i 

solskenet. 
Sup,  8.  sup.    -,  V,  a,  supa.    -,  V.  n, 

spisa  aftonmåltid. 

Superllableja.ofvervinneiig. -abound, 
v.  n.  öfverflöda.  -aboundance,  s. 
öfverflöd.  -aboundant,  a.  ofver- 
flödande,  -add,  v,  CL  tillägga,  -ad- 
dition, S.  tillökning,  tillsats,  -an- 
nnate,  a.  föräidrad.  -annuation, 

8.  vanforhet.         [-lily,  S.  praktlilja. 
Superb,  a.  högfärdig;  präktig,  stStlig. 

Super-cargo,  s,  kargador.  -celestial, 

a.  öfverhimmelsk.  -Charged,  a.  öf- 
verlastad.  — Chery,  s.  bedrägeri. 
— CiliOUS,    a.    högmodig,    trotsande. 

-ciliousness ,  s,  stolthet,    -cre- 

SCence,  8.  öfVerväxt,    parasitplanta. 

-eminency,  8.  förträfflighet,  -emi- 
nent, a.  förträfflig ;  som  sträcker  sig 
mycket  of  ver.  -erOgatiOU,  8.  öfver- 
loppsgeming.  -erogatory,  a.  öfver- 
flödig.  — flcial,  a.  ytlig,  utvärtes; 
«j  grundlig,  -flciality,  8.  ytlighet. 
-ficies,  8,  yta.      -fine,  a.  ganska 

fin.    -fluence,  -fluity,  ».   öfver. 

flod.  -fluous,  a.  öfverfiödjg;  fSfäng, 
yppig,  -fluoasness,  8,  yppighet; 
onödighet.  —human,  a.  Sfverraensk- 
Hg.  -incumbent,  a.  liggande  of. 
vanpS.     -induce,  v,  a,  öfverdraga. 


Supply 

-induction,  s.  öfverdragning.  -!q» 
tend,    v,  a,    hafva    inseende    öfver; 

förests,    -intendence,  a,  öfverupp. 

seende,     -intendent,  S.  öfverinten. 
dent,  superintendent. 
Superior,  a.  öfre,  öfverlägsen,  högre. 
-,    8,    förman.      -i ty,   s.   företräde, 
öfverlägsenhet. 

Superlllative,  a.  högst.    -,  s.  högsta 

grad,  T.  superlativ.  -lativeness, 
8*  högsta  grad.  — lunar,  a.  öfver- 
jordisk.   -nal,  a.  himmelsk,   -nally, 

ad,  uppifrSn.  — natant,  a.  sim. 
mande  ofvanpä.  -natural,  a.  öfver. 
naturlig,  -naturaluess ,  s,  öfver. 
naturlighet,  -numerary,  a.  öfver- 
talig.  — ,  8,  extraordinarie.  —pro- 
portion, 8,  öfverdrifven  proportion. 
-scribe,  v,  a.  öfverskrifva,  plskrifva. 
-SCription,  8,  utanskrift,  päskrift. 
-sede,  v.  a.  hindra;  förklara  ogil- 
tig; afsätta.  -Stition,  s.  vidske- 
pelse, vantro.  — StitioUS,  a,  vidskep. 
lig.    -StitiOUSnesS,  S,  vidskeplighet. 

-strain,  v,  a.  öfverspänna.  -struct, 
v.  a,  bygga  pS.  -struction,  s, 
öfverbyggnad.  — vene,  v.  W.  tillkomma, 
komma  oförmodadt.  — venient,  a, 
som  kommer  oväntadt.  — Tlsal,  — Yl- 
sion,  5.  uppsyning,  inspektion.  — vi- 
SOr,  s,  uppsyningsman^  inspektor. 

Supine 5<  ,a.  vidöppen;  trög;  efterlSten. 
-,  5.  T,  supinum.  -ness,  8.  ligg. 
ning  vidöppen;  oaktsamhet. 

Slipper,  s,  aftonmåltid,  qvällsvard,  supé. 

Supplant,  t;,  a,  bringa  pS  fall;  öfver. 
väldiga. 

Supple,  a.  n^uk,  ledig,  smidig;  foglig; 
smickrande.  -,  V,  a,  göra  vek,  späka. 
— ,  V.  n.  mjukna. 

Supple|{ment,  tf.  supplement,  tillägg. 
-mentary,  a.  tillökande,  ersättande. 
— tory,  a.  uppfyllande. 

Suppli||al,  8,  uppfyllande,  ersättning. 
— ant,  —cant,  a,  bedjande,  ödmjuk. 
— ,  «.  ansökare,  supplikant.  — cate,V.  a. 
ödmjukt  bönfalla,  anropa.  — CatiOU^ 
8,  ansökning,  supplik.  — Ofttory,  a. 
bönfallande. 

Supply,  8,  anslag;    hjelp^äiidning. 


Support 

v,  a,  ersätta  bristen  i  nSgot;  gifva, 
förskaffa. 

Support,  S.  bistSnd,  understöd ;  stötta  ; 
underhSll.  — ,  V.  a,  underhSlla;  ut- 
härda; understöda.  — ablo,  a.  dräg- 
lig, lidlig.  — erj  5.  Tinderhållare ;  va- 
penhällare;  stöd,  bordsfot. 

SlippOSlIable,  a.  förutsättande,  antag. 
lig,  förmodlig.  -al,  s.  förutsättning; 
förmodan.  —65  v.  a,  mena,  tänka, 
förmoda.  -itlOD,  s,  förutsättning; 
understickning ;  förmodan ;  hypotes. 
-ititions,  a.  förment;  förvexlad; 
oäkta.  -ititiOUSnesS,  S.  förvexllng. 
-itiye,  a.  förutsatt,  förmodad,  -ito- 

ry,  5.  stoipiii. 

Slippress,  v.  a.  dämpa,  afskaffa.  -iOB, 

s.  döljande;  undertryckande. 
Suppurallte,    v.  n.   varas,   sätta   var. 

—,  V.  a.  befordra  vargörning.    — tiOB, 

8.  vargörning,  bulning. 
Snppnte,  v.  a.  uträkna,  beräkna. 
Supramundane,  a.  öfverjordisk. 
Snpremjlacy,  s.  höghet,  öfvermakt.  -e, 

a.  högst,  öfverst,  fömämst.   — ,  s.  den 

högste. 
Surbate,  v.  a.  skada  hofven ;  uttrötta. 
Surcease,  s.  upphörande.  -,  V.  n.  &  a. 

afstä  ifrSn,  uppskjuta,  hSlla  upp. 
Surcharge,   S.    öfverlast;    ny    pälaga. 

— ,  V.  a.  öfverlasta. 
Surcingle,  s,  bukgjord;  gördel. 
Surcle,  s,  telning,  skott. 
Sure  O  at,  S,  öfverrock. 
Surd,   a.  döf;    osammansatt.     —  Wmn- 

her.  T,  primtal,     -ity,  s.  döfhet. 
Sure,  a.  säker,  viss,  försäkrad;    tillför- 

litlig,    fast;    förlofvad.     -,  -ly,    ad. 

visserligen,    -ness,  s,  visshet,    -ty, 

8,  Säkerhet,  borgen;  kautionist;  skäl; 

ostridighet;  bevis. 
Surf,  s.  sjösvall  emot  strandea. 
Surface,  s,  yta. 

Surfeit,  v,  a.  öfverlasta  med  mat. 
— ,  V.  71.  frSssa.  — ,  8,  magens  öfver- 
lastande;  äckel,  —water,  s,  mag- 
droppar. 

Surge,  8.  bölja,  svall.  -,  U.  71.  svalla, 
häfva  sig  (om  vSgor). 

Surgljoon,  8.  föitskär,  kirurg,    -ery. 


Suspend  377 

S.  fältskärskonst,  kirurgi.     -Ical,  a. 

kirurgisk. 
Surgy,  a.  svallande  (om  hafvet). 
Surloin,  s.  ryggstycke  (af  oxkött). 
Surly,  a.  vresig,  tvär. 
Surmise,  s.  förmodan,  mening-   miss- 

tanke.     — ,  V.  a.  förmoda ,  hälla  före. 
Surmount,  v.  a.  öfverstiga,  öfvervinna, 

öfverträffa,  öfvergS  i  höjden,    -ablo, 

a.  öfvervinnelig. 

Surmullet,  s,  rödfisk. 

Surname,  s,  tillnamn,  faroiljnamn.   -, 

v.  a.  gifva  tillnamn. 
Surpass,  v.  a.   öfverstiga,   öfverträffa. 

-able,  a.  öfverträfflig. 
Surplice,  S.  mess-slcjorta. 
Surplus,  8.  öfverskott,  behSllning.    in 

— ,  utom  dess,  ännu  dertill. 
Surprise,  s,  öfverraskning.     -,  V.  a. 

öfverraska. 

Surrebutter,  8.  tripiik. 
Surrendller,  v.  a.  afstä,  uppgifva  (en 

stad).     -,  v.  n,  öfvergifva  sig.     -ry, 

8,  afstSende. 
SurreptillOn,  ^.öfverrumpling.  -tious, 

a.  förstulen,  hemlig. 
SurrOga||te,  a.  förordnad  i  en  annans 

ställe.    — ,  8.  ersättningsmedel ;  vikarie. 

-,   V,  a.   befullmäktiga.      -tion,  s. 

befuUmäktigande. 

Surround,  v.  a.  omgifva. 
Sursise.  S.  T,  plikt,  böter. 
SurTCné,  v.  ti.  tillkomma. 
Survey,  s.  syn,  besigtning;    afritning; 

öfversigt.      — ,  V.  a.  besigtiga,    mäta.. 

—or,  8.  uppsyningsraan;  landtmätare. 
Survivllance,  s.  ofverlefvande.    -e,  v. 

a.  öfverlefva.    -,  V,  71.  blifva  vid  lif. 
Susceptiybility,     S,    skicklighet    att 

kunna   mottaga   (intryck).     — ble,  a. 

som    kan   antaga,    fallen;    känslofull. 

—on,  8.  emottagande. 

Suscita||te,  v.  a.  uppväcka,    -tion, 

5.  uppväckelse. 
Suspect,    a.   misstänkt.     -,   8.   miss. 

tanke.      -,    V.   71.    <fe    a.    misstänka, 

misstro,   betvifla.      -able,  -ed,  a. 

misstänkt.     — ftll,  a.  misstänksam. 
Suspenlid,  v.  a.  upphänga;  uppskuta, 

afbryta;  afsätta  pä  viss  tid;  suspendera. 


378         Suspender 

-er,  s.  brSckband.  -ers,  S.  pi. 
byxhängslen.  —SÖ,  S.  tvifvel ,  obe- 
slutsamhet;  uppskof.  —,  a.  upphängd  ; 
tvifvelaktig.  -sion^  s.  upphangning; 
uppskof;  stillestSnd.  -Sive,  a.  tvif- 
velaktig. — SOry,  a.  hängande.  — , 
S.  brSckband. 

Suspiciljon,  S.  misstanke,  misstroende. 
— OUS,  a.  misstänksam,  misstänkt. 
— OUSnesS^  S,  misstänksamhet,  miss- 
troende. 

Suspirilal,  s.  lufthSl;  vattuledning  i 
rör.  -ation,  s,  suckning.  -6,  V.  n. 
sucka.  (derstöda;  uthärda. 

Sustain  5  r.  a.  underhSlla,  nära;    un- 

Sustenllance,  -tation,  s.  understöd, 

näring,  lifsniedel.  [sorl,  surrning. 

Susurrallte,  v.  n.  surra,    -tion,  s. 

Sutler,  S.  marketendare. 

Suttlo-WOight,  s.  nettovigt. 

Suture,  s.  hopsyende  af  sSr  (hos  fältsk.) ; 
länk  der  tvä  ben  förenas. 

Swab,    S,    viska  af   gammalt    tfigvirke. 

"^^  — ,  V.  a.  viska,  tvätta  ;  T.  spola,  -ber, 
S.  kajutpojke,  däcksvabb. 

STVatldle,  S.  barnlinda.  -,  V.  a.  in- 
veckla, inlinda: 

Swagj  V.  n.  svigta,  hänga  slapp,  -bel- 
ly, s.  hängbuk.  [v.  n,  stilla  sig. 

Swage,  v.  a.  stilla,  blidka,  sakta.    -, 

Swagger,  v.  n.  göra  oväsende;  brösta 
sig.     —er,  S.  storskrytare> 

Swain ,  S.  sven ,  yngling ;  herde ;  äl- 
skare,    -mote,  s.  skogsrätt. 

Swale,  v.  n.  smältas  upp,  brinna. 

S  wall  et,  S.  gropvatten. 

Swallow,  v.  a.  svälja,  sluka;  taga 
till  sig;  borttaga.  -,  S.  svala;  svalg, 
bottenlöst  djup.  -tall,  s,  T.  ett 
utanverk  i  fästningar ;  bjälkeband. 
-wort,  $.  svalört. 

Swamp,  S.  kärr,  moras.  -,  V.  a.  för- 
sänka,     -y,  a.  sumpig. 

Swan,  s,  svan.    -skin,  s,  svanboj. 

Swap,  v.   a.  slä;  byta  om. 
Sward,  S.  fläsksv^l,  jordsval. 
Swarm,  s.  svärm,  hop;    bisvSrm.     — , 

V.  n,  svärma,  skockas,  öfversvämmas. 

to  —  U]^,  klänga  sig  upp. 

Swart,  Swarth,  a.  svartbrun,   eol. 


SweetvrfUow 

bränd;  vresig.  -,  V.  a.  svärta,  -y, 
a.  svartbrun;  olycklig.  -ish,  a. 
svartlett. 

Swash,  s.  larm,  buller;  prSl;  brusande 
(af  vatten).  — ,  V.  n.  sqvalpa,  plaska. 
— er^  S.  storskrytare. 

Swatll|le,  3,  kärfve  som  ligger  och  tor- 
kas;  linda.  — ,  V.  a.  linda.  -Ing, 
8,  lindning.  -ing -band,  8,  linda, 
bindel. 

Sway,  s.  makt,  välde,  styrelse;  Infly. 
telse.  — ,  v.  a.  &  n.  styra;  svänga; 
rSda;  hissa  (upp). 

Sweal,  v.  a.  é  n.  smälta;  sveda. 

Swear,  v.  n.  edligen  intyga,  förplikta 
sig  genom  ed.  — ,  V.  a»  taga  ed  af, 
besvärja  en;   svärja,  bedyra. 

Sweat,  S,  svett,  iitdunstning;  arbete, 
möda.  — ,  v.  n.  svettas;  arbeta.  — , 
V.  a.  svetta.  -inesS,  s.  svettighet; 
besvärlighet.  — y,  a.  svettande;  be- 
svärlig. 

Sweep,  5.  sötare ;  sopning;  förhärjning; 
omlopp,  medfölje ;  slagg.  — ,  V.  CL.  &  ti. 
sopa,  släpa ;  bortrycka ;  stryka  ;  skynda ; 
prunka.  — Cr,  S.  sopare,  fejare,  skor. 
stensfejarc.  -ingS,  s.  pl.  sopor;  fil- 
spän;  spillage.  —net,  S.  svepnot. 
—stake,  8.  pris  vid  kapplöpning.— sta- 
kes, 8.  pL  kapplöpning,  -y,  a. 
svepande. 

Sweot,  a.  söt;  välluktande;  vacker; 
godhjertad;  Ijuflig;  behaglig;  frisk; 
melodisk.  — ,  8,  sötma;  angemimhet; 
rökverk;  sötunge  (smekord),  —bag, 
5.    rökkudde.       —ball,    S.    luktdosa. 

-bread,  s.  kaifbräs.  -brlar,  s. 
vild  ros.    -broom,  8.  ljung,    -eu, 

— ,  v.  a.  försötma,  sockra,  mildra.    — , 

V.  n.  blifva  söt.  -flag,  -rush,  5. 
kalmus.  -gale,  8.  pors.  -grass,  5. 

kalmus.  — gum,  5.  storax,  skovaxkSda. 
-heart,  .9.  älskling,  hjertunge.-herbS, 
S.pl.  grönsaker,  -ing,  8.  johannisäple ; 
älskling,  -ish,  a.  sötaktig.  -jOhn, 
8,  borstneglika.  -meat,  8.  socker- 
bakelse. -nesS,  8.  sötma,  Ijuflighet, 
mildhet.  -rOOt,  8.  lakrisrot.  -Wil- 
liam, 8,  borstneglika ;  marsvin,  -wil» 
low,  9,  jolster. 


SweU 

Swell 5  8.  svall,  fiv&lloing;  blSsa.  -, 
t;.  a.  uppblåsa;  göra  svällande;  för» 
dka.  ->,  V»  n.  svullna;  se  stursk  ut. 
—ing 9  a.  svällande,  svulstig.  — ,  S, 
svallning,  svullnad,  svulst,  white  -, 
ledsvamp. 

Sweltller,  t;,  a,  torka,  rosta.   -,  V.  n. 

quäfvas;    vara  het.     -llllOSS^  8,  dof- 

hetta,     -ry,  a.  dofliet. 
Swerve,  v.  n.  afvika ;  stryka  omkring ; 

minskas;  klättra. 
Swift,  a.  snabb,  hastig,   snarbenägen 

till.    — ,  S,  strömfåra;  ringsvala;  ödla. 

-foot,    -heeled,     a.    snabbfotad. 

-iDg-lines,  s.  T,  svigtiinor.  -ness, 

8.  snällhet.  Isupa;  suga. 

Swig,  8.  dugtig  klunk.   — ,  V,  71,  &  a, 

Swill,  8.  skulor;  en  god  klunk.  — , 
V.  a.  sluka  i  sig.  — ,  V,  91.  supa  sig  full. 

Swim,  v.  n.  simma,  vara  flott;  hafva 
öfverflöd  af.  -,  8.  fiskbläsa.  -lllin^, 
8,  simning ;  svimning,  —  of  the  head, 
svindel.  -miDgly,  ad,  lyckligt. 
-mlng-place,  S,  badställe. 

Swindler,  S,  listig  bedragare. 

Swine,  *.  svin.    -bread,  8.  tryffel. 

-Crue,   -hull,   -sty,    8,   svinstia. 

-»grass,  8,  trampgräs,    -lierd,  8. 

svinherde,  -pipe,  8,  trast,  krams- 
fägel.     — pOX,  8,  svinkoppor. 

Swing,  v.  a.  svänga,  svinga.  — ,  v,  n. 
dingla ;  gunga.  — ,  8.  gungning,  sväng ; 
fritt  lopp;  gunga,  -wheel,  8,  sväng- 
ningshjul, [smälla  med  piska. 

Swinge,  v,  a,  svinga;  piska.    — ,  v.  ?z. 

Swingle,  v,  a.  skäkta,  svinga. 

Swinish,  a,  svinaktig;  gemen. 

Swipe,  8.  vipp,  vippa,  svängel. 

Swipes,  8,  dåligt  svagdricka. 

Switch,  8,  spö;  spatserpiska.  — ,  V.  a. 
basa   med  s^^ö.     —nian ,  s.  jernbane- 

.     betjent  som  ställer  öfvergSngsskenorna. 

Swivel,  8,  ringhake,  nickhake.  -gun, 
8,  nickhake. 

Swobber,  s,  skeppsgosse. 

Swoon,  8,  dSning,  svimning.  — ,  V,  ti, 
(away)  dSna,  svimma. 

Swoop,    V.  a.   rifva    till    sig;    slS  ner 

(om  roffåglar),  — ,  8,  en  roffSgels  slående 
pä  röfvet. 


Synthetic         379 

Swop,  8,  byte.     -,   V,  a,  tuska,  byta. 

Sword,  8,  svärd,  väqa.  -cutler,  8, 
svärdfejare.  —ed ,  8,  försedd  med 
svärd,  -fish,  5.  svärdfisk.  -girdl<i, 
*.  värggehäng.  -grass,  8,  svärds- 
lilja, -hilt,  8.  värjfäste,  -knot, 
8,  värjband.  -law,  8.  näfrätt.  -Skell, 
8,  stickblad.  [a,  högst  väUustt^. 

SybarUye,  5.   sybarit;    vekling,     -ic, 

Sycamore,  s,  mullbärsfikon. 

Syllabijication,  8,  bokstafverlng,  star- 
ning.  —le,  8,  stafvelse.  — ,  i;,  a. 
stafva,  uttala. 

Syllogi!|sni,    S,   slutsats,    förnuftsslut. 

-stical,  a.  syilogistisk.   -ze,  v,  n. 

göra  slutsatser. 

Sylph,  8,  sylf,  luftande.  -iOO,  «. 
sylfid,  honan  till  sylf. 

Sylvan,  S.  skogsgud,  skogsrå. 

Symbol,  s,  tecken,  märke;  lösen;  sinne- 
bild, -ical,  a.  symbolisk,  -iza- 
tion,  8,  föreställning  under  bilder. 
-ize.  V,  a,  föreställa  genom  symbo- 
ler.    — ,  V,  n,  sammanstämma. 

Symnietr||ical,  a.  symmetrisk,  pas- 
sande,  —ize,  V.  a.  bringa  i  symme- 
tri.     — y,  8.  symraetri,  likformighet. 

Sympathlletical,a.sympateti3k. -ize.- 

v,  n,  öfverensstämma.  — y,  8,  sym- 
pati, medkänsla. 

SymplLOnyioUS,  a.  samljudande,  har- 
monisk. — y,  8.  samljudande;  T. 
symfoni.  [dom),  symptom,  tecken. 

Symptom,  s,  kännetecken  (af  en  sjuk* 

Synagogue,  S,  "synagoga. 

Synchional,  a.  samtidig. 
Syncopllate,  v.  n.  svimma.    -,  v,  a, 

afkorta  (midt  i  ett  ord).  -atiOU, 
— e,  5.  dåning,  svimning;  T.synkope; 
T.  tvenne  notors  förbindelse  genom 
en  halfcirkel. 

Syndic,  S,  fullmäktig,  syndikus. 

Synod,  s.  prestmöte;  synod. 

Synonymllal,  -  OUS,  a.  liktydig,  syno- 
nym. — e,  s.  samord,  liktydigt  ord. 
-y,  8.  liktydighet. 

Synopsis,  5.  kort  begrepp,  sammandrag. 

Syntax,  5.  syntaxen;  system. 

Syntlie||sis,  S.  sammansättning,  före- 
naade  af  begropp.    -tic,  a.  syateti^jk. 


380 


Syringa 


Tally 


Syringftj  S.  spansk  f.äder;  vild  jasmin. 
Syringe  J  5.  fältskärsspruta.  -,  V,  a. 
Syrup,  S,  sirap.  [spruta. 

SystOlllj  s.  system,  sammanhang,  ord- 
ning, -atical,  a.  systematisk,  -atlze, 

V,  a.  författa  i  ett  visst  system. 
Systole,  8,  lyertats  hopdragning. 


T. 

Tal) ar d,  S,  vapenrock. 
Tabby,    a.    brokig.      -,    S.   ett    alags 
vattradt  taft. 

Tabefactlon,  Tabes,  s.  tvinsot. 
Tabernacle,  s,  täit;  löfhydda.    -,  v. 

n,  bo  i  tält,  vistas. 
Tabid,  a.  utmärglad,  trånsjuk.    -lieSS, 

S.  trSnsjuka,  magerhet. 
Tablature,  S.  mSlning  pä  väggar  och 

tak;   T.  tablatur. 
Table,    s.    bord;     bordsällskap;     lag; 

skriftafla;    tabell;  brädspel,     ~,  v,  Ql. 

vara  i  kost;  spisa.    ~,  v.  a.  göra  ta- 

beller.   -bOOk,  5.  skriftafla.    -clock, 

S,  studsare  (ur). 
Tablet,  5.  taflett;  skriftafla. 
TabOUr,    S,   ett   slags    trumma  hvarpS 

slSs   med    en   hand.     —,  v.  n,  slä  pä 

trumma,     —et,  s.  handtrumma;    stol 

utom  rygg. 

Tabulliar,  a.  rutig,  tabellarisk.  -ate, 

v,  n,  uppsätta  tabell  Öfver. 
Tacit,  a.  hemlig,   -ura,  a.  tystlSten. 

-Urnity,  s.  tystlåtenhet. 
Tack,  s,  tenlika,  nubb,  stift;    T.  love- 

ring.    -^  of  a  sail,  hals  pS  ett  segel. 

— ,   V.  a,   nagla ;   trSckla.      — ,  v.  n, 

T.    lovera;        ändra    sitt    beslut    ell. 

tänkesätt.     — wlsid,  3,  sidovind. 
Tackle,  S.  pil,  gevär ,  vapen ;    tSgvirke 

pS  skepp,  tackel.     — ,  V,  a.  tackla. 
Tactics,  s.  pl.  taktik,  ordning. 
Tactile,  a.  känbar. 
Tadpole,  s.  grodunge. 
Taffllata,  -ety,  5.  taft. 

Tairerel,    s.  hackbräde  (öfversta   delen 
af  akterspegeln  pä  skepp). 


Tag,  s,  tagg.    -,  v.  a.  udda.    -rag, 

s.  elödder,  pack. 

Tail,  5.  svans,  gump  pä  fSglar;  T.  in- 
skränkt län.  — ,  V,  a.  rycka  I  svan- 
sen, -block,  5.  enkel  tälja,  -läge, 
s.    snitt ;    pSlaga.      — vicC ,    S,  svans- 

Tailor,  S,  skräddare.  [skruf. 

Taint,  s.  smitta ;  fläck,  skamfläck ;  lukt ; 
anstrykning;  sammetmott.  —,  a.  skyl- 
dig till  ett  brott;  skämd.  — ,  V.  aJ 
skämma;  kränka;  anstryka;  smitta. 
-,  V,  n.  förderfvas.  -lesS,  C.  obe- 
smittad.  — ure,  5.  besmittelse;  an- 
strykning. 

Take,  v.  a.  &  n.  taga,  gripa,  fänga, 
annamma  ;  smitta  ;  finna ;  begripa ; 
lyckas;  afraäla;  taga  lag;  fS;  springa 
öfver ;  gilla ;  lega ;  lida.  to  —  after ^ 
likna,    to  -  care,  vara  försigtig.    to 

—  down,  förödmjuka;  uppskrifva.     to 

—  lieed  of,  taga  sig  till  vara  för.    to 

—  in,  innefatta,  to  —  oath,  aflägga 
ed.     to  -  off  t  borttaga;  afbilda.     to 

—  place,  ega  rum.  to  -  ship,  gä 
om  bord.  to  —  the  field,  gä  i  fält 
to  —  to,  tycka  om.  to  —  up,  upp- 
taga,  sysselsätta ;  häkta  ;  samla ;  banna. 
to  —  up  with,  vara  tillfreds  med; 
bo  hos.  -able,  a.  som  kan  tagas. 
— r,  s,  tagare.  ^  of  a  hill»  trassent. 
— r-in,  6.  lockand. 

Taking,  a.  intagande;  smittande.  -, 
s.  förlägenhet. 

Talbot,  S.  jagthund. 

Talck,  5.  talk.     -OUS,  O.  talkartad. 

Tale,  S,  saga ;  tal,  berättelse,  prat ;  be- 
talning, —bearer.  S,  örontasslare, 
baktalare.  [naturanlag. 

Talent,  s,  talent;  pund;  talang;  konst; 

Talisman,  S.  talisman;  hemlighet. 

Talk,  S.  tal,  prat,  saratal;  rykte. 
V.  n,  tala,  prata.   -activO,  a.  sprSk- 
sam,  pratsam.    — er,  s.  talare,  orator* 

Tall,  a.  läng,  hög;  munter. 

Tallage,  «.  skatt,  tull. 

TallOTT,  «.  talg.    -,  v.  a.  doppa  i  talg. 

-isli,  -y,  a.  taigig. 

Tally,  s,  karfatock.  -,  V.  a.  uppskära 
pä  karfstock.  — .  v.  n.  passa;  stämma 
öfverens. 


Tälon 


Tawer 


381 


Talon,  s.  klo  CpS  en  roffSgel). 
Talus  9  Talttt,  S.    T,  slutning  (af  en 
Tamable,  a.  tämjelig.  [mur). 

Tamarllind,  S.  tamarinder.     -sk,  s, 

tamarisk. 
Tambac,  S.  tomback,  pinsback. 

Tambour,  s.  liten  handtrumma,  -fra- 
me, s.  stickbSge. 

Tame,  a.  tam,  spak;  nedslagen,  rnatt; 
oduglig.  — ,  V,  a.  tärna  ;  kufva.  -able, 
a.  tämjelig.  -ness,  S,  tamhet,  mod- 
stulenhet, 

Tam||iny,  -my,  s,  etamin. 
Tamkill,  S,  propp,  kanonpropp. 
Taiilper,  v.  a.  (in,  with)  befatta  sig 

med;  ligga  ofver  en;  utöfva. 
Tan,  5.  ekbark  till  garfning.    -,  v.  C 

garfva,  bryna.    -hOUSÖ,  s,  logarfveri. 
Tång",  s.  tSng,  sjögräs;  eftersmak;  duf- 

venhet  pä  dricka;  klang. 

Tangllent,  a.  tangent,    -ible,  a.  vid. 

rörlig. 
Tangle,  a,  trassel,  tofva.     .-,  v.  a. 

intrassla.     — ,  v.  W.  vara  invecklad. 
Tank,  a.  vattenkar,  cistern. 
Tankard,  a,  skänkkanna,  drickskanna. 
Tanner,  a.  logarfvare.    — y,  a,  garfveri. 
Tannin,  s.  garfämne,  tannin. 
Tansy,  5.  renfana. 
Tantalize,  v,  a,  pllga,  qvälja,  pina. 
Tantamount,  a.  lika,  jemngod. 
Tantivy,  ad.  i  fyrsprSng. 
Tap,    s.   tapp;   sakta   slag.     — ,  V.  a, 

tappa.      — ,  v»  n.  klappa,   sakta   slä. 

-house,  5.  krog.    -room,  s.  skänk. 

mra.  [nikemask. 

Tape,  S.  linneband.     — WOrm,  s.  bin. 
Taper,  a,  vaxljus.    — .  v,  a.  spetsa  af. 

— ,    v.  n.  smalna   af  St   bSda   ändar. 

—ing",  a.  afsraalnande. 

Tapestry,  Tapet,  s.  tapeter,  v&gs- 

Tapioca,  a,  hvitt  sago,  Ibonad. 

Tapir,  s,  vattensvin. 
Tapster,  a.  källarsven. 
TaptOO,  5.  tapto,  aftontruroraa. 
Tar,  a.  tjära ;  matros.    — ,  V.  CL.  tjära ; 
Taran d,  a,  ren,  rendjur.         f upphetsa. 
Tarantula,  a,  tarantel  (giftig  spindel). 
Tard||ation,  a.  dröjning.    -fly,  ad, 
Ungaamt.      -iness,  a.  tröghet,  sen. 


färdighet.      -y,    a.    trög,    senfärdig. 
— ,  v,  a,  uppehålla. 
Tare,  a.  T,  tara;  minskning;  dSrrepe; 
vicker.  [skjutningstafla. 

Targe,  Target,  a.  ett  slags  sköld ;  mSi. 

Tariff,  a.  tulltaxa. 

Tarnish,  v.  a.  fördunkla,  urbleka.    -, 

v,  n.  blifva  izzii, 
TarOC,  a,  tarok  (kortspel). 
Tarragon,  a.  ormbunke. 
Tarre,  y.  a.  SP.  hetsa  pS. 

Tarrier,  a.  dröjaro;  gräfsvinshund. 

Tarrock,  a,  hvita  flskmSs. 

Tarry,  v.  n,  dröja.    -,  v.  a.  vänta 

ut.     —>>  a,  tjärig. 
Tarsus,  S,  fotvrist,  ögonlockbrosk. 
Tärt,  a»  torta,  pastej,  — ,  a.  sur,  skarp; 

sträng, 
Tartar,  a,   helvete;   vinsten;   Tartare; 

make.    -ean,  a.  helvetisk,    -fc,  a. 

vinstensartad. 
Tartlet,  a.  liten  tSrta.  [älägga. 

Task,  «.  syssla.  — ,  V.  ö.  sysselsätta; 
Tassel,  a,  falkhane;  silkestofs,  frans; 

blad  ell.  band  till  märke  i  en  bok. 
Tassel,  Tazel,  a.  tistelkarda. 
Tasses,  a.  pl.  benspjälker. 
Tastjjable,  a,  smaklig,    -e,  a.  smak; 

urskiljning;    prof.     '— ,   vi  a.  smaka, 

känna;  forsöka.     — ,  v.  n.  smaka  p8. 

-eful,   a.   smaklig,      -eless,  a. 

smaklös,  osmaklig.  [i  trasor. 

Tatter,  a,  palta,  trasa.  — ,  v,  a.  rifva 
Tattle,    a.   sladder.      -,  V.  n,   pxjata. 

—basket,  a,  sladdertaska. 

Tattoo,  a,  tapto. 

Tätt  o  W,.  v.  a.  tatuera. 

Taught,  part,  &  imp.  af  to  teach. 

Taught,  a.  T,  styf,  full. 

Taunt,  s,  skymf,   stickord.     -,  V.  a. 

häda,  tadla. 
Taur||iC0rn0US,    a.   försedd   med   ox. 

horn.     —US,  a,  oxen  i  djurkretsen. 
Tautololjgical,    a,   onödigtvis    uppre. 

pande  ett  och  samma.     — gy,  a.  upp* 

repande.  [mästare. 

Tavern,  a,  vinkällare,  -er,  a,  källar- 
Taw,  a,  kula  hvarmed   barn  leka.     — ^ 

V,  a.  hvitgarfva  (skinn),   -er,  a.  hvit» 

garfvare. 


382 


Tawdry 


Tempting 


Tawdry,  «.  prSllg,  isjligt  grann.         I 
Tawny,  a.  gulbrun. 

Tax,   S,   taxa;   beskyllning.     — ,  V.  a. 

taxera;  tadla;    (with  ^  for)  beskylla. 

»able,  a.  som  kan  taxeras.    -atiOU, 

8,  taxering;  förebräelse.   -gatherer, 

8,  uppböidsman. 
Taylor,  S.  skräddare. 
Tea,  5.  té,  tévatten.     -I)Oarå  j^'iT.  té- 

bräde,    -caddy,  -canister,  s,  té- 

dosa.      -cup,    -dish,    s.    tekopp. 

-equipage,  Ä.tédon,  téservis.  -kett- 
le, S.  tékittel.  -leaf,  S,  teblad. 
-party,  5.  tésälUkap.  -pot,  8»  te- 
kanna, -saucer,  s,  tefat,  -spoon, 
8,   tesked.     -tongS,    8,  pl,    socker- 

tSng.   -tray,  s,  tébräde.   -tteo,  8. 

tébuske,     — Urn,  8,  tekanna. 
Teach,    v.    a.   lära,    undervisa;    visa. 

-able,  a.  läraktig,     -r,  8,  lärare; 

predikant. 
Teak,  s.  tekum  (ostindiskt  trädslag). 
Teal,  S.  krypand,  £rta. 
Team , .  S.    spann    (hästar     ell.    oxar). 

-road,  8.  körväg.    -Ster,  s,  forman. 
Tear,  8,  tSr.    -ful,  a.  tSrfull. 
Tear,  8,  spricka.    -  and  wear,  sli- 

tage.      —t  V.  a,  rifva,  slita;    rycka; 

sarga.  — ,'V.  n.  rasa,  gä  sönder,   —ing, 

ad.  ytterst,  i  högsta  grad. 
Tease,  v,  a.  karda,  kamma  (ull).    -1, 

8,   karder,  kardtistel.      -ler^  8,  ull- 

kardare. 
Teat,  8.  bröstvSrta,  spene.  [bry. 

Teaze,   v,  a.   kamma,   karda;    plSga; 
Techijlly,  ad,  vresigt,      -ness,  8, 

vresighet. 

Teclinllical,  a,  teknisk,  konstmessig. 
-Ology,  5.  teknologi. 

Techy,  a.  egensinnig,  vresig. 

Tedious,  a.  ledsam;  besvärlig;  iSng. 
^sam.  -ness,  5.  tråkighet,  vidlyftig- 
het; iSngsamhet. 

Teem,  v,  a.  framalstra;  utgjuta.  — , 
V.  71.  vara;  hafvande,  föda;  flyta  öfver. 
-ful,  a.  hafvande;  öfverfull.  -ing, 
a.    fruktbar,    hafvande.      -ICSS,    a. 

Teen,  8.  sorg,  bekymmer.      [ofruktbar. 

Teens,  8.pl.  aren  mellan  tolf  och  tjugo. 

Teeth ,  «.  |jjZ.  af  tooth),  tänder.     -, 


V»  n.  skjuta  tänder,  fä  tänder,   -ing, 
8,  tandsprickning.  [slägtet. 

Teg,  s.  tveSrsgammal  rSdjurskalf  af  hon- 

Togument,  s.  T.  täcke;  hinna. 

Teliee,  i.  hi,  hil     -,  v.  n.  skratta. 

Teil,  8.  lind, 

Teint,  «.  hy;  penseldrag. 

Telary,  a.  spinnande.    -,  8.  spSnad. 

Telellphon,  s.  telefon,    -graph,  s, 

telegraf.     -SCOpe,  8.  teleskop,  tub. 
Tell,  V.  a.  &  n.  säga ;  berätta  ,  förtälja  , 
tälja,  räkna;  upptäcka;  omtala,    -er, 
£.  räknare,  räkenmästaré.     —tale,  s, 
örontasslare. 

Temerllarious,  a.  öfverdädig.    -ity, 

8.  öfverdSd,  förmätenhet. 

Temper,  8.  temperament,  sinnelag, 
lynne;  sinnesro,  tSglighet;  härdniug 
af  jern  ell.  stSl.  — ,  v.  a.  mildra; 
bringa  till  lagom  hög  grad;  härda; 
bla^ida.  to  —  one's  self,  lämpa  sig. 
— ament,  5.  temperament;  lynne-* 
niildring.  — amental ,  a,  hörande 
till  temperamentet.  — anCO,  8,  mStt- 
lighet;  sinnesro,  -ate,  a.  raSttlig, 
nykter;  sedig;  mildrad.  — atenCSS, 
8,  nykterhet,  mSttlighet.  -atiye,  «. 
inskränkande,  blidkande,  stillande. 
— ature,  s.  lagom  blandning.  —  of 
the  air,  luftbeskaffenhet,  -ed,  a. 
vid  godt  ell.  elakt  lynne. 

Tempest,  S.  storm,  oväder;  buller, 
— ,  V.  n,  storma;  bullra,  -ivity,  8, 
tidighet.  — UOUS,  a,  stormig;  bru- 
sande, -nousness,  s.  stormighet; 
oväsende. 

Templ||ar,  8.  tempelherre,  korsherre. 
— e,  5.  tempel,  kyrka;  juristernas  kol- 
legium i  London;  tinning;  lusthus  i 
en  trädgSrd. 

TempOr||al,  a.  timlig,  verldslig.  -,  8.  ir- 
komst  af  ett  andligt  embete.  -ality, 
8,  verldsligt  stSnd.    -alness,  s.  tim- 

lighet,  förgängiighet.  -aneous,  -ary, 

a.  timlig,  -förgänglig,  -ize,  v.  ?l. 
temporisera ,  förhala  tiden ;  uppskjuta. 
Tempt,  v.  a.  fresta,  försöka;  reta. 
-ation,  8.  frestelse.  -er,  s.  fre- 
stare,  förförare,  -ing,  a,  förledande^ 
intagande. 


Ten 

Ten,  num,  tlo.    -,  #.  tiotal,    -fold, 

a,  tiofaldig. 

Tenaljble,  a.  som  kan  försparas.  -cions^ 

a.  fasthängande,  klibbig ;  seg ;  ihärdig ; 

snSl.      —city,   S.   seghet;   ihärdighet. 

-ncy,   9,  äborätt,   besittning,     -nt, 

9,  Sbo,    hyresman;     T,  sköldhällara. 

— ,    V,    (t,    bebo ;    besitta ;    förpakta. 

— ntry,  *.  forpaktare;  underhafvande. 
Tench,  S,  sutare,  lindare  (Hsk). 
Tend,   v,  a.  é  n,  sköta,    vSrda;    be- 

Ijena;  syfta  p8,  afse;  vetta;   bidraga, 

-ance,  s.  väntan;  värd.    -ency, 

^.böjelse;  afsigt. 

Tender,  S,  liktare,  lastprSm;  tender, 
amraunitionevQgn  (pä  jernb.). 

Tender,  a.  späd,  veklig,  5m;  mcdlid. 
sam;  kär;  vällustig.  -,  V.  a.  till- 
bjuda,  erbjuda;  älska,  -hearted, 
a.  ömhjertad.  — ness,  8.  klenhet, 
spädhet;  sorglighet,  ömhet j  mörhet. 
—  of  conscience,  samvetsgrannhet. 

Tend||inons,  a.  senig,    -on,  a.  sena. 

— rilj  8,  telning,  ranka. 
Tenebr||osity,  8.  mörker,  dysterhet. 

-OUS,  a.  mörk. 
Tenement,  s.  skattehemman ;  litet  hus, 

koja.     -ary,  a.  arrenderad. 
Tenety  8,  mening,  grundsats. 

Tennis,  8,  bollspel,   -conrt,  8.  boii. 
Tenon,  «.  tagg,  plugg.  [hus. 

Tenor,  e.  art;  innehall  af  en  skrift; 
mening;  tenorstämma. 

Tensile,  a.  spänd.    -,  *.  T,  tempus. 

— ile,  a.  sträckbar.     — lon,  8,  spän- 

ning,  utsträckning.    -ItO,  a.  utspän. 

nande. 
Tent,  8,  tält;  linneskaf.    -,  V.  a,  un- 

dersöka  djupleken  af  ett  sSr.  — ,  v.  n. 

bo  i  tält;   slS  upp   tält.     -WOrt,  s. 

stenruta. 
Tentation,  8,  frestelse. 
Tenter,   8,  spännare,    klädesram.     to 

he  on  the  tenters,  vara  i  förlägenhet. 

-,   v,  a.   utsträcka.      — ,  v,  «.   vara 

sträckbar. 
Tenth,    a.    tionde.     -,  a.  tiondedel. 

-ly,  ad.  for  det  tionde. 
Tentiginous,  a.  spänd,  styf. 
Tenuljifolloas,  a.  tunnbiadig.    -ity, 


Testamentary      383 

8,  klenhet,  spädhet.     -OUS,  a.  klen, 

späd. 
Tenure,  s.  hyra;  Sborätt;  vilkor. 
Tepilefaction ,  s.  ijumning.    -id,  a. 

ljum.    —or,  8.  ljumhet,  lindrig  värme. 
Terapin,  «.  vattensköldpadda. 
Tercet,  S,  T,  tre  toners  intervall. 
TerebinV^l,  S.  terpentin. 

Terebrate,  v.  a.  genomborra. 
Tcrg-emiiious,  a.  trefaldig. 
Tergiyersation ,  s.  omsvep;  undflyk. 

ters  sökande. 

Term ,  «.  gräns ;  vilkor ;  viss  utsatt 
tid ;  term,  ord,  uttryck ;  termin ;  term 
i  regula  de  tri  -etc.  to  he  upon  good 
terms,  vara  godt  anskrifven  hos.  — . 
V,  a,  kalla,  nämna, 

Termagan||cy,  s.  buller,  oväsende,  -t, 
a.  bullersam,  oregerlig;  trätgirig.  -, 
8.  trätosam  qvinna. 

Termin|]able,  a.  som  kan  inskränkas. 
—ate,  v.  a.  oragränsa;  besluta.  — , 
V,  n,  sluta.  — ation,  S.  inskränk* 
ning,  gräns ;  ände ;  ändestafvelse.  -US, 
s.  jembanegSrd, 

Termless,  a.  oinskränkt,  oändlig. 

Tern,  s,  skränmSse. 

TernlJary,  a,  bestSende  af  tre.  -,  a, 
tretalet,  -ate,  a.  trefaldig;  T.  tre- 
delad  ( om  blad ).  -ion ,  8.-  tretal, 
trehet. 

Terrljace,  a.  terrass;  balkon.  -,  v,  a. 
uppkasta  jord  till  förskansning ;  bilda 
terrasser,  -age,  8,  ränta  som  betalas 
i  frukt  ell.  säd.  -ene,  a.  jordisk. 
-,  5,  hela  jordytan,  -estrial,  a. 
jordisk.  [het. 

Terrible,  a.  faslig,   -ness,  a.  faslig- 

Terrier,  a,  borr;  gräfsvinshund, 
Terri||fic,  a,  faslig,    -fy,  v,  a.  för- 

skräcka. 

Territorllial ,  a.  hörande  till  ett  di- 
strikt.   — y,  5.  lagsaga,  distrikt;  land- 

Terror,  a.  fasa,  förskräckelse.       [skåp. 

Terse,  a,  prydlig,  vacker. 

Tertian,  a,  annandagsfrossa. 

Tesselate,  v.  a.  inlägga  i  rutor. 

Test,  s.  proberdegel;  prof;  pröfvoteoken. 

Testaceous,  a,  skälig. 
Testa||ment,  5.  testamente, -men  tary, 


384 


Testate 


a.  testamenterad.  -tO^  a.  som  gjort 
testamente.     — tOFj  8,  testator. 

Tester,  S,  sfinghimmel ;  mynt  af  6  pence. 

Testicle,  s,  testikel,  pungsten. 

Testiyfier,  s,  vittne,    -fy,  v.  a,  be. 

vittna,  intyga.  — ly?  <^<^.  underligt, 
konstigt,  vresigt,  -moilial,  a.  vitt- 
neabörd tillhörande.  -,  S,  betyg. 
~in01iy,  9,  vittnesbörd,  bevis,  in  - 
whereof,  autentisk,  pS  urkunder 
grundad.  [padda. 

Testudiineons,  a,  i  form  af  en  sköld. 

Testy,  a.  knarrig,  tvär. 

Tetchy,  a.  vresig,  butter. 

Tether,  s.  ljuder,  tjuderrep  (för  hä. 
star).    -,  V,  a.  tjudra. 

Tetrapetalons,  a.  T.  fyrbladig. 

Tetrarch,  s.  tetrark,  Qärdingsfurste. 

Tetrical,  a,  sur;  t /är. 

Tetter,  a,  ref-orm.    -1)err2es,  9.  pl. 

hundrofva.      — WOnn ,    9.    hästfluga. 

-wort,  9,  svalört. 
Tew,   9.  raaterialier,   virke;  jernkedja. 

'  — ,  V.  a.  alS  (lera  o.  d.) ;  blanda. 
Tewtaw,  9,  harapbrSka. 
Text,  9.  text;  innehåll,    -ile,  <X.  som 

kan   väfvas.     — rlne,  a,  hörande  till 

väfnad.     -ure,   9,  väfning,   väfnad; 
Than,  ad.  än.  [sammanhang. 

Thttne,  a,  höiding,  jarl. 
Thank,  a,  tack,  tacksägelse.   — ,  V.  a. 

tacka ;  hafva  att  tacka  för.    -fal,  a. 

tacksam,   erkänsam.      — fulness,    a. 

tacksamhot.       — lesS,     a.    otacksam, 

-lessness,  «.  otacksamhet.  -Offe- 
ring, a.  tackoffer.  -Sgivill^,  a. 
tacksägelse.     -WOrthy,  a,  tackvärd. 

That,  pr,  don  der,  det  der ;  densamme ; 
som,  hvilken;  den  som.  — ,  C.  att; 
emedan. 

Thatch,  a,  halmtak ;  takhalm.  -,  V.  a, 
taka;  täcka  med  halmtak,  -er,  a. 
takläggare.  [tina  upp. 

Thaw,  a,  tö,  blidväder.     -,  v.  n.  &  a. 

The,  art.  den.     — ,  ad.  ju,  desto. 

Tlieatr||e,  a.  teater,  skadeplats,  -ical, 

a.  teatralisk, 
Tlieave,  a.  treSrsgammal  f3r. 
Thee,  pr.  dig.       [döljande  af  tjufgods. 
Theft,  a.  tjufnad,   stöld.      -hold,  s. 


Thievishness , 

Hieir,  pi\  deras. 

Theism,  a.  deism. 

Them,  pl.  af  he,  ahe  och  it. 

TheKie,  a.  tema;  text;   kria;  stamord* 
Then,  ad.  dci,  sedan,  now  and  then, 

dä  och  dS.     — ,  C.  fördenskull. 
Thence,  ad.  derifrSn;   frän  den  tideno 

-forth,  ad.  sedan  den  tiden,    -for» 

ward,  ad.  ända  frSn  den  tiden. 
TheOCrallcy,  a.  teokrati,   gudaregering. 

— tical,  a.  teokratisk.  (korapass). 

Theodolite,    5.    holometor    (ett    slags 

Theolollger,  -gian,  a.  teolog,  -gical, 

a.  teologisk.  — gy,  a.  teologi,  gudalära. 

TheorlJem,  5.  teorem,  lärosats,  -ctical, 

-ical,  a.  teoretisk,  -y,  a.  läro. 
system,  teori. 

Therapeutic,  a.  terapeutisk,    ihera* 

peutica,  pl.  läkarevetenskap,  tera- 
peutiken. 

There ,  ad.  der.  -  are ,  det  gifves. 
-about,  ad.  deromkring;  sä;  der- 
öfver.  -after,  ad.  derefter;  i  följde 
deraf.  -at,  ad.  derät ;  deröfver.  -by, 
ad.  dermedelst.  -fore,  ad.  derföre; 
följaktligen.  — ftrom,  ad,  derföre, 
följaktligen.  -Of,  ad.  deraf.  -On, 
ad.  derpä,  -OUt,  ad.  deraf.  -tO, 
-unto,  ad.  dertiii.  -under,  ad. 
derunder.  — Upon,  ad.  derpä;  ge« 
nast.     —with,  ad.  dermed;  genast. 

Theriac,  a.  motgift. 

Thermometer,  a.  termometer,  värme. 

These,  a,  pl.  dessa.  {mätare. 

Thesis,  a.  tes,  sats. 

Thew,  a.  egenskap;  massa j  aena. 

They,  pr.  pl.  de;  man. 

Tilick,  ä.  tjock,  diger;  grumlig;  hop- 
trängd;  förtrolig.  -  of  hearing, 
lomhörd.  -,  ad.  tätt,  tjockt.  — ,  a, 
det  tjockaste  af  nSgot.  —en,  V.  a. 
förtjocka;  göra  tätt;  bekräfta.  — ,  V. 
n.  blifva  tjock,  blifva  skura ;  tjockna ; 
blifva  tät;  tilltaga,  —et,  a.  dnnfje, 
snSr;  tjock  skog.  — eycd  ,  0».  skum- 
ögd.     -ness,  «>  tjockhet,  täthet. 

Thie||f,  a.  tjuf,  tjufkona.  -ve,  v,  n. 
stjäla.      -very,,  a.    tjufveri,    atöld. 

-visl»,  a.  tjufaktig.  -YishnesSj  é> 

fallenhet  fttt  stjäla. 


Thigh 


Throw 


385 


Thigh,  s.  iSret  (pS  en  menniska). 

Thill)  S,  vagnstistel,  stackla.  —©I, 
-horse,  «.  stSnghast. 

Thimble,  *.  fingerborg;  T.  kusa. 

Thime,  s,  timjan. 

Thin,  a.  tunn,  gles,  smal;  liten.  — , 
ad,  sparsamt;  glest.  •*«  V,  U,  för* 
tunna;  förminska. 

ThiDe,  pr.  din,  dina. 

Thing,  8.  ting,  sak. 

Think,  v.  a.  tanka;  besinna.  -,  v.  n, 
mena,  tro,  inbilla  sig.  to  —  of,  er- 
inra sig.  -"ing,  a.  tänkande,  for< 
stSndig.     — ,  8,  tanke,  mening. 

Third,  a.  tredje.  -,  8,  tredjedel;  ters 
i  musik.     — ly,   ad,  for  det  tredje. 

Thirst,  8,  törst;  klunk;  begär.  -,  V, 
n.  törsta ;  längta,  StrS.   -y,  a,  törstig. 

Thirteen,  num.  tretton,  -th,  a. 
trettonde,     -thly,    ad,  for   det  tret- 

Thirtieth,  a,  tretionde.  [tonde. 

Thirthy,  num,  tretio. 

This,  pr,  denne,  denna,  detta. 

Thistle,  8,  tistel,  -down,  8,  kard- 
borrdun.     -flnch,  8,  steglitsa. 

Thither,  ad,  dit,  dität.  hither  and 
— ,  af  och   om.      — tO,    ad,   dittills. 

-ward,  ad,  ditfit. 

Thole,  8,  tempeltak. 

Thong,  8,  läderrem;  pisksnärt 

Thorn,  8,  tome,  -apple,  8,  hund. 
tistel,  -back,  8,  spjutrocka,  -but, 
8,  helgflundra.  — y,  a,  tömig,  taggig. 
—  humett  taggig  pimpinella. 

Thorough,  pr,  igenom.  -,  a.  full. 
komlig.  -bass,  8.  generalbas,  -ly, 
ad.  ända  igenom,  alldeles. 

Those,  pL  af  that, 

Thon,  pr,  du.  [som. 

Thongh,  8,  ehuru;    findä.     a8  -,  lik- 

Thought,  8,  tanke;  påfund;  omsorg; 
mening;  granskning;  uppsSt.  -ful, 
a.  tankfull;  omtänksam;  bekymmer* 
sam.  -fulness,  8,  tankfullhet;  be- 
kymmersamhet. -less,  a,  tanklös, 
obetänksam;  dum.  — lessness,  s, 
tankspriddhet ;  tanklöshet. 

Thousand,  num.  tusen.  -,  8,  tal  af 
tusen.     — th,  a.  tusende. 

Thraldom,  s.  träldom,  slafverl. 

English-Swedish  Diet, 


Thrall,  ^..  trai ;  lifegenskap.  -«  U  a. 

göra  till  träl. 

Thrash,  v,  a,  tröska ;  prygla.  -,  V,  n, 

göra  svårt  arbete,     —er,  8.  tröskkarl. 

-ing-floor,  8,  loge. 

Thread,  8,  trSd,  gam;  sammanhang. 
-,  t;,  a,  träda  pä  en  nil;  träda. 
-bare,  a.  barsliten,  -tape,  s.  tråd- 
band,    -y,   a,  tradig.  [hota. 

Threat,  8,  hot,  hotelse,    -en,  v,  a. 
Three,  num,  tre.    -cornered,  c. 

trevinklig.  -fold,  a,  trefaldig.  -fOOt» 

ed,  -legged,  a,  trebent.    -scorers 

8.  en  skock. 
Thresh,  s.  Thrash. 
Threshold,  «.  tröskel. 
Thrice,  ad.  tre  gånger,  trefaldt. 
Thrift,   s,   sparsamhet;   välmåga;    T, 

ängstadd.     -less,  a,  slösaktig,     -y, 

a,  hushållsaktig. 
Thrill,  8,  drillborr;  drUl  i  musik.    -, 

V,  a,  drilla;   rulla.     — ,  V,  n,  klinga, 

gälla. 

Thriv||e,  v.  n,  trifvas,  blomstra,  -er, 

8.  lyckens  barn.  -ingnOSS,  8,  tref- 
nad,  lycka. 

Throat,  «.  svalg,  stmpe,  strupmynning. 
—band,  8,  halsrem.  -flap,  8.  locket 
öfver  väderstrupen,  —pipe,  8,  luft- 
röret.    — WOrt,  8.  skogsvinda. 

Throb,  8,  slag,  pickning.  — ,  V,  n* 
slå,  picka,  klappa. 

Throe,  8,  ängest,  dödskamp ;  barnsnS^^ 
— ,  V.  a.  ängsla. 

Throne,  s.  tron,  thron. 

Throng,  8,  trängsel,  mängd.  -,  V,  n, 
trängas*     — ,  V,  a,  klämma. 

Throstle,  8,  trast  (fågel). 

Throttle,  s,  luftröret.  -,  17.  a,  strypa. 

Through,  pr,  é  ad,  igenom.  -  fear 
of,  af  fruktan  för.  -OUt,  2>^.  ända 
igenom.     — ,   ad,  allestädes. 

Throw,  8,  kast;  släng;  bemödande. 
^,  V,  a.  &  n,  kasta,  slänga;  spela 
tärning;  våga;  kullslä;  stöta;  vända; 
tvinna;  svarfva,  to  —  away,  vräka; 
förslösa,  to  '-  hy ,  bortlägga,  to  — 
down,  kullkasta,  to  —  off',  förkasta ; 
stöta  undan,  to  —  out,  utstöta,  to 
-  silk,  reda  silke,     to  —  up,  kasta 

25 


386      Throwing-mill' 

ihop;  kr&kas.  -ing-mill,  8,  spinn, 
maskin,  -ing -wheel,  S.  svarfstol, 
evarfb&nk.     -Ster,  s.  silkesredare. 

Thmtll,  S.  efsingar;  groft  ullgarn.  — , 
V.  a.  rifva  ,  kratta.  — ,  V.  «.  skrapa 
pä  ett  instrameiit. 

Thrash,  s,  trast;  torsk;  sSr  1  halsen. 

Thrust,  S,  atot;  angrepp.  — ,  V.  a. 
stöta,  sticka:  genomborra;  trycka.  — , 
V.  n.  gifva  en  stöt  i  fäktning;  trän- 
gas, skuffas.  (gSngen. 

Thry fallow,  v,  a.  träda  Skem  tredja 

Thumb,  S.  tumme.  -baBd,  S,  tums- 
bredt  band.     -Stall,  S.  syring. 

Thummikins,  s.  pl.  tumskrufvor.. 
Thnmp,  s.  släng,  stöt.   -,  v.  a.  puffa, 

filS,    knuffa,     -ing,   a,   stark,  stor. 

— ,  s,   knuffning. 
Thunder,   s,   Sska,   tordSn,    Sskslag; 

dån.     — ,  V,  n.  bullra;    dundra    fram. 

-bolt,  s,  Sskvigg.    -clap,  S,  Ssk- 

slag.  -shower,  s,  äskregn.  -stone, 

8.  Sskvigg.  -struck,  a.  träffad  af 
fiskan;  högligen  förvånad. 

Thuriflcation,  s,  rökning. 

Thursday,  s.  torsdag. 

Thus,  ad,  sSlunda.    -  mueh,  sä  vida. 

Thwack,  S,  en  dugtig  släng.  -,  V.  a. 
sia,  prygla. 

Thwart,  a,  som  gär  tvSrtöfver;  be- 
svärlig. — ,  ad,  på  tvären.  — ,  3, 
toft  ell.  fotspjärn  i  en  bät.  -,  V,  a, 
hindra.     -,  V.  n,  gä  tv&rtöfver;  vara 

Thy,  pr.  din,  dina.  [motstridig. 

Thynibra,  s.  kyndel  (ört). 

Thyme,  s,  timjan,  wild  -,  backtinyan. 

Thyroid,  -cartilage,   s.  halsknöl, 

stnipknöl ;  adarasäple. 
Thyrse,  s.  Bacchi  staf. 
Thyself,  pr,  du  sjelf,  dig  sjelf. 
Tiara,  s.  tiar. 

Tibial,  a.  T,  hörande  tiU  skenben. 
Tie,  8,  smärt  i  anletet. 

Tice,  t;,  a.  locka,  -ment,  s,  lockning. 

Tick,  8,  tagande  pä  räkning;  hundlus, 
färlus;  bolstervar.  — ,  V,  a.  taga  pS 
rakning;  gifva  kredit.  —bean,  8, 
vargböna.  —611^  — Ing^  8.  tältväf; 
bolstervar. 


Tilth 

Ticket,  e.  pollett;  lottsedel;  intrftdes* 
kort, 

Tickiye,  v.  a.  &  n.  kitUa;  behaga; 
vara  kittlig;  klia.  — ish,  a.  kittlig; 
enarsticken;  ostadig.  (bit. 

Tid,  a,  läcker;  späd.    -bit,  S,  läcker- 

Tide,  8.  stund;  etröm,  ebb  och  flod. 
—  of  ehhy  ebb,  vattnets  fallande.  — 
of  flood,  flod,  vattnets  stigande.  — , 
V,  a,  &  n.  föra  med  strömmen ;  ström- 
ma; hafva  ebb  och  flod.  — gate,  8* 
slu?s.     —waiter,  S.  tullbetjent. 

Tidings,  c,  pl,  tidningar;  nyheter. 

Tidy,  a,  vif^,  skicklig;  tjenlig;  nätt» 
träflig,  ren. 

Tie,  s,  band;  knut;  härfläta.  -,  V,  a. 
knyta ;  förplikta ;  (up)  hindra.  — Wigj 
8,  knutperuk. 

Tier,  S.  rad,  lag  (kanoner). 

Tierce,  8,  ten;  fat  hvaraf  gä  tre  pä 
en  pipa. 

Tiff,  8.  förargelse;  dryck.  — ,  t?,  a, 
pryda.     — ,  V.  fl.  gräla.  [hufva. 

Tiffany,  s,  mjöikflor.    -veil,  s.  flor. 

Tig,  8.  sist  vid  täljande  (art  barnlek). 

Ti  ge,  8,  skaft,  stjelk,  stjälk. 

Tiger,  8,  tiger. 

Tight,  a.  spänd;  nätt;  vig.  »en,  V, 
a.  draga  tätt  ihop;  spänna.  ->er,  8, 
snörband.     -BOSS,  «.  täthet,  fasthet. 

Tigrjjess,  8,  tigrinna.      Ine,  -ish, 

a.  tigerartad. 

Tike,  s,  färlus;  stor  hund. 

Tilbury,  8,  tvehjulsvagn. 

Tile,  8,  taktegel.  -,  v.  a.  täcka  med 
taktegel,  -kiln,  8.  tegelbruk,  -r, 
8.  taktäckare. 

Till,  8,  penninglSda  i  en  bod;  sesam. 
— ,  v.  a,  bruka  jorden.  — agO,  •• 
äkerbruk.  -ar,  8,  smä  unga  trfin 
som  man  iSter  stä  i  hygget  att  ännu 
tillväxa,  -er,  s,  åkerbrukare;  roder» 
pinne;  stSnghäst. 

Till,  pr.  Ull,  intill.    -,  C.  tills,  tilldess. 

Tilt,  8,  tält;  tornering;  stöt;  lutning 
fraraSt.  — ,  V,  a,  hälla,  luta  (en 
tunna).  — ,  V.  n,  bryta  lans;  luta  St 
en  sida.  -cloth,  8.  segelduk,  -yard, 
8.  karusellplats. 

Tilth,  8,  häfd;  jordbruk. 


.ratings^ 

TiltingiT*.  pi,  närrunnet  dricka. 

Timber 9  S,  timmer;  bjälke;  materia, 
lier;  fyratio  stycken  skinn.  — ,  V,  a. 
timra;  förse  med  bjälkar.  — lioadj  s, 
timmerplats.  -SOW,  s,  vedmask. 
-TFOrk,  s,  takresningen  pä  ett  hus. 
-yard,  S,  timmerplats. 

Timbrel,  S.  liten  puka.  ^^ 

Time ,  s,  tid ;  stund ;  gSngTresa;  takt 
i  musik,  "by  — ,  bittida,  in  — ,  i 
sinom  tid ;  i  rattan  tid.  in  good  -, 
i  sinom  tid.  at  no  —t  aldrig,  in 
the  nick  of  -,  just  i  rätten  tid.  *  at 
that  -,  dä  för  tiden,  for  a  -,  ni- 
gon  tid.  out  of  -,  i  otid.  at  any 
— ,  alltid ;  någonsin,  at  times  t  stund- 
om, hy  times,  vexelvis.  many  times, 
mSnga  gSng,  ibland.  — ,  v,  a,  göra 
nSgot  i  rattan   tid;    utsätta   tiden  till 

nSgot.    -ful,  a.  tidig,    -less,  a. 

otidig;  förhastad,  -ly,  a.  tidig.  -, 
ad,  tidigt;  väll  till  pass.  -piece, 
S.  kronometer,  -server,  S.  väder- 
hane; lismare.  -serving,  S.  hyck- 
leri; lismeri.  (hSga,  fruktan. 
Timid,  a.  rädd ;  blyg.    -ity,  Ä.  rädd- 

Timorous,  a.  rädd;  villrådig,  -ness, 

S,  rädsla,  räddhSga. 
TimOQS,  ö.  tidig,  snar. 
Tin,  s,  tenn ;  förtennt  jernbleck.    -,  V, 

a.  förtenna,     -foil,   s,   tennfolium. 

-glass,  S.  vismut.    -man,  S»  bleck- 

slagare.      -plate,   S,  förtennt   jern- 
Tincal,  s.  borax.  (bleck. 

Tinct,  s,  fXrg.    -,  v.  a,  färga;  fläcka. 

-ure,  S.  färg;  bläck;  tinktur;   ytlig 

kunskap   af  nigot,      — ,  V.  a.  färga; 

inprägla, 
Tind,   v,   a.  tända,      -er,  S.  sköre; 

fnöske.     -er-box,  8.  elddon. 
Tine,   S,  harfpinne;    udd   pä  en  gaffd. 

— ,   V,  a.  tillsluta.     — ,  V.  n.  storma, 

^rasa.     —man,  8,  skogsvaktare. 
Ting,  «.  klang  af  en  bjällra. 
Tinge,  v.  a,  färga;  tingera.     -nt,  a. 

färgande.  (af  styng. 

Tingle,  Tinkle,  v,n.  klinga;  plägas 

Tink,  v.  n.  klinga,  ljuda  gällt. 
Tinker,  s,  kittelflickare.   -,  v.  ö.  ftipj 
lappa  ihop. 


T:itter 


387 


Tinny,  s.  tennhaltlg. 

Tinsel,  8.  guld-  ell.  silfverlan;  glitter.^ 
verk.  — ,  V.  a.  pryda  med  lappris-^ 
grannlät.     —nian,  s.  sprätt. 

Tint,  8.  färg,  hy. 

Tiny,  a,  smal,  spenslig. 

Tip,  8.  spets;  högsta  grad;  T,  knapv7 
en  ståndares  öfversta  del.  —  of  the 
ear,  örtipp.  — ,  v.  a.  tippa,  sakta 
vidröra.  -,  V.  n.  foffj  dö.  to  -  a 
wink,  nicka  till.  -Staif,  8,  käpp 
med  läng  doppsko  pä ;  polis-  ell.  exe- 
kutionsbetjent.  — toe,  8,  täspets. 
-top,  a.  förträfflig,  utmärkt.  -,  5.  det 

Tlppet,  8,  palatinkrage.  [bästa. 

Tipple,  S.  dryck.  — ,  V.  n,  &  a,  supa. 
— r,  8.  drinkare. 

Tipsy,  a.  halfrasig,  drucken. 

Tire,  s,  hufvudbonad;  utctoffering ;  bo* 
nad ;  rad.  — ,  v.  a.  trötta ;  smycka. 
-,  V.  n.  tröttna,  --duess,  8.  leds- 
nad, -some,  a.  ledsam,  -some- 
nesS,  a.  ledsamhet. 

Tiring,  a.  tröttsam.  — ,  a.  smyckning. 
-room,  8.  rummet  der   skädespelare 

Tirvfit,  s,  vipa.  [kläda  om  sig. 

'Tis,  förkortn.  af  it  is. 

Tisane,  s,  komvatten. 

Tisic,  s.  tvinsot,  tränsjuka.  -al,  a, 
trånsjuk,  som  har  tvinsot. 

Tissue,  8,  silfver-  ell.  gyllenduk;  bro- 
kad.  — ,  V.  a.  väfva  med  guld  ell. 
silfver;  virka. 

Tit,  S,  liten  häst ;  slyna ;  talgoxe,  tits, 
pl,  smä  boskap,  —bit,  8.  läckerbit. 
-lark,  8.  änglärka.  -mOUSO,  8, 
talghacka,  talgoxe. 

Titanite,  a.  uunskörl. 

Tithe,  8,  tionde.  -,  v,  a,  taga  tionde, 

gifva  tionde. 
Tithing,  a.  tionde,    -man,  a,  fjär- 

dingsraan. 

Tithymal,  a.  vargmjölk. 
Titillalite,  t;,  a.  kittla,  sticka,  -tion, 

8,  kittling. 
Title,   8.  titel;   karakter;    benämning; 

rättighet ;  fastebref.  — ,  v,  a,  benämna; 

berättiga,     -page,  8.  titelblad. 
Titter,   a,   hemligt  skratt.     -,    v.  ». 

skr^tU  for  sig  sjelf. 


388 


Tittle 


Topknot 


Tittle,  8.  prick  ,  jota ;  hSrsmSn.  to  a 
-,  pä  ett  hSr.    -tattle,  V.  n.  prata. 

Tittlin^,  S.  talgoxe. 

TitubatiOU,  S.  stappling. 

Titular,  a.  sS  kallad;    som    bär    titel 

TiTy,  ad.  genast,  strax.  [af  nSgot. 

To,  pr.,  ad.  &  c.  till.  St ;  för,  i ;  emot ; 
ända  intill;  att. 

Toad,  8,  gr^da.  -flsh,  8.  grodfisk. 
—flax  ,  8.  sporreblorama.  — ish  9  05. 
förgiftig.  -stone,  8.  paddsten.  -StOOl, 
S.  bladsvamp. 

TORSt,  8.  stekt  brödskifva;  skönhet; 
skål.  -,  V.  a.  rosta.  -,  V.  fl.  dricka 
skSlar.  -master,  S.  den  som  före- 
slär  att  dricka  en  skSl. 

Tobacco,  8.  tobak,  -nist,  5.  ^tobaks- 
handlare, tobaksspinnare.  ~pipe  ,  8. 
tobakspipa.    -pipe-bowl,  s.  piphuf- 

vud.     -pipe  -  shank ,   s.   pipskaft. 

-pouch,  s.  tobakspung.     -stopper, 

8.  pipstoppare. 
Tocsin,  8.  stormklocka. 
Tod,  S.  buske;  ullvigt  af  28  skalp. ;  räf. 
Toddle,  v.  n.  slentra. 
Toddy,  8.  vinpalm;  palmvin;  art  punch. 
Toe,   8.   tS.     horse's  -,  framdelen  af 

en  h&sthof. 
Toft,  s.  boningsplats,  tomt. 
Together,  ad.  tillsammans. 
Torgel,  8.  packkäpp;  kafle. 
Toil,  s.  möda;  jagtnät;   snara      -,  V. 

n.  &  a.  arbeta;  utarbeta;  fånga  djur 
Toilet,  s.  nattduksbord.  Ii  snaror. 

Toilsome,  a.  mödosam,    -ness,  s. 

mödosamhet. 

Toise,  8.  en  faran,  tre  alnars  längd. 

Token,  «.  tecken;  värdteoken;  en  pen- 
ning (privat  mynt).  —,  V.  a.  be- 
teckna. 

Tolerllable,  a.  dräglig;  medelmSttig. 
-ableness,  S.  drägllghct;  medelmSt- 
tighet.  — nce,  5.  tälsamhet;  religions- 
frihet, —te.  V,  a.  tåla,  fördraga. 
—tion,  8.  fordragsarahet. 

Toll,  8.  tull;  accis;  klockljud.  -,  V.  a. 
&  n,  tulla,  betala  tull;  taga  accis; 
ringa  en  klocka;  klämta,  —bar,  3. 
slagbom.    — dish,  8.  tullkappo,  qvarn- 

tuii,    -gatherer,  a,  tuUnär. 


Tom,  förkortn.  af  Thomas,  -boy,  s, 
glop;  gossflicka.  -thumb  «  s.  tum* 
meliten. 

Tomahawk,  «.  stridsyxa  Iios  amen- 
kanska  vildarne.  (grafva. 

Tomb,    8.    graf,    grift.      -,    V.  a.  be- 

Tombac,  s,  tombak. 

Torne,  8.  tom,  del,  band. 

Tomentous,  a.  luden. 

To-morrow,  ad.  i  morgon. 

Tomtit,  8.  talghackft  (fSgel).        [pund. 

Ton,  8.  tunna;  vigt  om  7  V2  sv.  skep- 

Tone,  8.  ton,  ljud,  veklagan;  spänstig- 
het,    -less,  a.  klanglös. 

TongS,  S.  pL  t3ng,  kniptSng, 

Tongue,  s.  tunga;  tungomäl,  tal;  elägt, 
folk.  — ,  v.  n.  bruka  munnen  mot  en ; 
prata,  —tied,  a.  förlamad  i  tungan, 
stum.  [stärkande. 

ToniC,    a.    ljudande;    spänstig;    nerv- 

Tonics,  8.  pl.  nervstärkande  läkemedel. 

Tonnage,  s.  tunn-  ell.  lästetalet  pS 
ett  skepp. 

Tonsil,  8.  T,  mandel  i  svalget. 

Tonsllile,  a.  som   kan   rakas.     -urOj 

Tontine,  S.  lifränta.  [8.  tonsur. 

Tony,  8.  enfaldig  stackare. 

Too,  ad.  ock,  äfven;  för,  alltför. 

Tool,  8.  redskap,  verktyg. 

Toot,  V.  n,  tuta,,  bläsa  i  horn;  speja- 
— er,  8.  tutare. 

Tooth,  8.  fpl.  teeth)  tand;  goni- 
kugge ;  tagg  i  en  kam.  — ,  v.  a.  tända, 

-ache,  8.  tandvärk,     -brush ,  5, 

tandborste,  -drawer,  8.  tandläkare. 
-ed,  a.  försedd  med  tänder,  -less, 
a.    tandlös.       — pick,    8.    tandpetaieo 

-powder,  s.  tandpulver,  -socket, 

5.  tandhylsa,  tandgf^rd.  -SOme,  a. 
smaklig,  ätlig.  -WOrt,  5.  tandgräs. 
-y,  a.  försedd  !ned  tänder. 
Top,  *.  topp,  spets ;  snurra ;  hufvud  pS 
kål;  knapp;  T.  mars.  — ,  a.  öfverst. 
— ,  V.  a.  topphugga;  betäcka;  räcka 
öfver  spetsen  af  nS^ot  annat;  öfver- 
träffa.  — ,  V,  n.  vara  hög;  herrska, 
to  -  upon  one,  öfverträffa  n.'igon. 
-gallant,  8.  T.  toppsegel,  bräm- 
segel,  -heavy,  S.  toppdryg  ;  drucken, 
-knot,    *,    bandros    pä    en    hufva. 


Topmast 


Toy 


389 


-niftSt,    8,    fdrstSng.       -lUOSt,    a. 

högst,  öfversL     -sail,  S.  bramsegel. 
Topaz,  3,  topas  (ädelsten). 
Tope,  V.  n.  dricka  dugtigt,  supa.    -r, 

8.  supbroder, 
Topflll,  a.  ofverst  full. 
Topli,  s.  ducksten,  tuff. 
Topic,   8.   ämne,   tema.     ~al,  a.  h5. 

rande   till   ett   visst   ämne.     —  rcwiC- 

dies,  utvärtea  läkemedel. 
Topography,  s.  beskrifbing  pä  en  sär- 

skild  ort,  topografi. 
Topping,  a.  utmärkt,  förträfflig. 
Topple,    V,    n.    &    a,    störta    utföre; 

tuinla  omkull. 
Topsyturyy,  ad,  hummel  om  dumrael. 
Torch,  s.  fackla,    -bearer,  S.  fackel- 
bärare, -liglit,  5.  fackelljus,  -weed, 

Tore,  8.  stubbgräs.  [S,  kungsljus. 

Torment,  S.  plSga,  pina,  vSnda.    -il, 

5.  blodrot,  blodört.     — Or,  S,  pinare, 

bödel. 
Tornado,  S.  orkan,  väderhvirfvel. 
Torpedo,  «.  krampfisk. 
Torpllent,    a.    dvalen;    styf;     döfvad. 

-esceut,    a.    stelnande.      -id,    a. 

domnad,  dvalen.    -itude,  8.  stelhet; 

sömnaktighet ;  tröghet. 

Torrellfaction ,  8.  röstning,    -fy,  v. 

a.  torka  vid  eld. 

Torrent,  8.  strid  ström,  fors;  stört- 
regn.     — ,  a.  strömmande. 

Torrid,  a.  brännande,  het,  torr. 

Torsllel,  s,  vriden  pelare;  vridet  arbete. 
—ion,  8,  vridning,  krökning. 

Torti||le,  -^ve,  a.  snodd,  vriden. 

Tortoise,  s.  sköldpadda,  -beetle,  s. 

hjelmbagge,    -shell,  S.  sköldpaddskal. 
TortulIOSity,    8.    krokighet,    vindhet. 

— OUS,  a.  vind,  vriden ;   fiätad. 
Torture,  e.  sträckbänk ;  pinligt  förhör ; 

plSga.      — ,    v.    a.    qvälja;    lägga    pS 

sträckbänk.     — F,  s.  bödel. 
Torns,  5.  T,  prydnad  pä  pelarefot. 
TorVOUS,  a.  surmulen,  tvär. 
Tory,  s.  tory  (anhängare  af  hofpartiet 

i  England). 
TOSS,  e.  slängande,  kast;    stöt.     to  he 

in  a  — ,  vara  orolig.    — ,  v.  a.  ko^^ni, 

svänga;   oroa.      — .    V-  71.  vSnda    och 


kasta  sig  (i  sängen),  to  —  Vp,  kasta 
kronvägg.  to  — ,  up  a  dish,  laga  en 
rätt  mat. 

Total,  a.  hel,  fullkomlig.  -Ity,  s. 
helhet,  det  hela.     -ly,  ad,  helt  och 

Totter,  v,  n.  vackla.  [häilet. 

Tonch,  8,  vidrörande;  slag;  känsel; 
penseldrag;  probering;  beveklighet; 
sinnesrörelse;  vink.  —  of  the  gout, 
en  släng  af  gikt.  — ,  V.  a.  slS,  spela 
(pä  ett  instrument);  beveka;  försöka; 
med  fä"  ord  omtala.  — ,  v.  n.  gränsa 
intill,  to  -  at,  T.  anlöpa  (ett  ställe). 
to  —  on,  med  fä  ord  omtala;  snudda 

vid.  -able,  a.  vidroriig.  -hole,  3, 
fänghSl.  -iness,  S.  butterhet.  -ing, 
a.  rörande.  — ,  pr.  angSende.  — me» 
not,  8,  nolimetangere ;  vild  gurka. 
-pan,  8,  fängpanna.  -stono,  3» 
probersten;  prof.  — WOOd,  3.  tunder. 
— y,  a.  lättrörd;  tyckmycken. 

Tough,  a.  seg;  besvärlig.  -Cn,  V,  a. 
göra  seg.  -,  v.  n.  segna,  -uess, 
s.  seghet. 

Tour,  3,  omlopp,  hvarf,  gäng. 

Tourmaline,  s.  sköri. 

Tournjlament,  5.  tornerspei.     -ey, 

v.  72.  tornera,  ringränna.    — Iquot,  8, 

vridkors  i  en  tull ;  fältskärsinstrument» 
Touse,  v,  a.  rycka,  slita,  lugga;  karda 

(ull).     — ,  V,  n.  rasa. 
TOW,  8.  täg,  släptäg.     -,  V.  a.  släpa; 

bogsera,   —age,  s.  bogsering.    -boat, 

8.  bogserbät.     -cable,   -line,  s. 

släptSg.  -clotll,  S.  packväf.    -ropö, 

8.  släptSg. 
Toward,  pr.  inemot,  omkring,  biedvid  ; 

St,   till.      — ,    ad.  nära    för    handen» 

-liness,  -ness,  s.  läraktighet;  bo- 
Towel,  S,  handduk.  (redvillighet. 

Tower,  8.  tom;  kasteli;  kastellet  i  Lon- 

don.     — ,  V.  n.  svinga  sig  -upp. 
Town,    5.    stad.      -clerk,    5.    stad^. 

notarie,  stadssekreterare,  -hall,  -hOU- 

Se,  8,  radhus,     -market,  S.  köping. 

-ship,  8,  en  stads  omräde.      -tOp, 

8,  stor  snurra. 
Towse,  v.  a,  rycka  sönder;  karda  (ull). 
Toxical,  a.  giftig. 
Toy,  3.  nigper;  lappri;  nyck.    -.V- n, 


390 


Toybook 


narras,  -bookj  s,  bilderbok.  — !s1lj 
8.  skämtfull. 

Trabeation,  s,  bjälklag. 

Trace,  $,  apSr,  ^at;  sele.    -,  v*  a. 

epSra;    lemna  märke  efter  sig.     — ,  V, 

n.  resa»  gS. 
Trachyte,  s,  trftchyt  (atenart). 
Track,    e,    fotspSr;     kölvatten •.    väg; 

äriijagd,  skall,     «-,  V,  a,  följa  i  spS* 

ren.     — lesS,  a.  utan  väg,  obanad. 
Tract,   8.    bygd;    sträcka;    afhandling. 

-able,  a.  böjlig,     -ableness,  s. 

saktmodighet ;  läraktighet.  -atiOll, 
8.  afhandling,  traktat.  ->ile,  a.  ut« 
tänjelig,  smidig.  -iUty,  *.  uttänj- 
barhet.   — ion,  8,  dragning,  uttänjning. 

Trade,  3.  handel,  handelsrörelse;  handt* 
verk,  förrättning,  näringsfång.  — ,  V* 
n.  handla,  köpslaga.  — r,  8,  handels* 
man ;  kofferdifartyg.  -sman,  3.  han- 
delsman.     — wind,  5.  passad  vind. 

Tradition,  «.  tradition,  sägen,  -al, 
a.  traditionel,  grundad  pä  traditioner. 

Tradnce,  v.  a.  vanrykta;  beskylla. 
-ment,  8,  förebrSelse. 

Traflick,  s,  handel.  -,  V.  n.  handlft. 
— ,  v.  a,  ombyta. 

Tragacanth,  S.  gummi  dregant. 

Trageditian,  S.  sorgspelsfSrfattarp ;  sorg- 
spelsspelare.    — y,  8.  tragedi,  sorgspel. 

Tragillc,  a.  tragisk,     -calness,  s. 

sorglighet.  -COmedy,  e.  pä  en  gSng 
löjligt  och  sorgligt  uppträde.  -COmi» 
cal,  a,  löjlig  och  sorglig  pl  en  gäng. 

Trail,  8,  väderkorn;  släp  pl  kläder  etc; 
T.  inelfvorna  af  snäpporna.  -,  V,  a. 
släpa.     — ,  v.  n.  spSra. 

Train,  8,  tross;  följe;  släp;  ordning; 
vagntSg;  jemvägstSg;  svafveltrSd  till 
en  mina.  — ,  v.  a.  draga,  to  —  up, 
uppfostra,  -bands  ,  8,  pl.  stadssol. 
dater.  —er,  S,  exercermästare ,  beri- 
dare.     — Oil,  5.  hvalfisktran. 

Traipse,  v.  n.  slentra. 

Trait,  8.  drag,  streck.  [rädisk. 

Traitor,  8.  förrädare.     -CHS,   a.  för. 

Traject,  v,  a.  kasta  igenom,  -ion, 
€.  genomfart;  utsändning. 

TralatillOn,  8,  fSrblommeradt   Ulegätt, 


Transition 

metafor.     — tlOUS,    a,   flgorligi  me« 

teforisk. 
Tralncent;  a.  genomskinande. 
Tram,  s»  fraktvagn ;  flat  jemvägsskena. 

-way,  8.  hSstjernbana. 
Trammel,  «.  not;  repskaklar;  hinder. 

— ,   V.  n.  fSnga;  hindra. 
Tramontane,    a,    belägen   pä    andra 

sidan  om  berget;  främmande,  utländsk. 

Trample,  v.  n.  trampa.  -,  v.  a.  for. 

aktligt  behandla. 

Trance,  e,  förtjusning;  dvala. 

Trän  n  el,  8,  bvass  pinne,  spik. 

Tranqnil,  a,  stilla,  lugn.  -lity,  8, 
ro,  stillhet ;  sämja.  -llzO,  V,  a,  stilla, 
tillfredsställa. 

Transljact,  v.  a.  handla ;  göra.  -,  v. 
n.  underhandla,  -action,  8.  sak; 
underhandling,  afhandling.  —alpin, 
a.  belägen  pä  andra  sidan  om  Alperna. 
-atlantic,  a.  bortom  hafvet.  -cend, 
v.  a.  gä  öfver,  öfverträfifa.  -cend- 
ency,  S,  förträfflighet;  öfverdrift. 
-Cendent,  a.  upphöjd,  öfverlägsen. 
-Cendental,  o.  transcendental;  öf- 
verträffande ;  allmän.  — COlate,  V, 
O.  sila,  krysta  Igenom.  -Cribe,  V. 
a.  afskrifva.  -Crlbor,  8.  kopist. 
-Cript,  8.  afskrift,  kopia.  -Crlption, 
8,  afskrifvande.  -SCriptive,  a.  af. 
skrifven. 

Transe,  s,  hänryckning. 

Transljfer,  v.  a,  öfverläta;  hänvisa; 
afträda.  — .  8,  öfverlemnande.  —figu- 
ration, 8,  förvandling;  förklaring. 
-flgnre,  v.  a,  förvandla;  förklara 
(om  Christus).  — flx,  V.  a.  genom- 
stinga, -form,  v.  a.  förvandla.  -, 
V.  n.  blifva  förvandlad,  -forma- 
tion, 8,  förvandling,  ombildning. 
-freight,  v,  a.  öfverföra  sjöledes. 
-fnse,  v.  a.  gjuta  ur  ett  kärl  i  ett 
annat,  -fusion,  8.  urhällning.-greSS, 
V.  a.  öfverträda.  — ,  V,  n.  synda. 
-greSSion,  «.  öfverträdelse ;    förbry. 

teise.  -gressive,  a.  felaktig,  -ient, 

a.  f^rbigSende,  flyktig,  ostadig,  -lent* 
neSS,  «.  flyktighet,  forgänglighet. 
Transit,  8,  genomfart,  transit,    -duty, 
8,  transittuU.    -lon,  8,  omflyttning,' 


Transitive 

,f5rby tände;  SfvergSng.  •IyOj  ö.  6fver» 
gSende;  27.  transitiv.    «-Ory,  a,  öfver- 
gSehde.  • 
Transljlate,  v.  a.  öfversätta;    uttolka. 
— lation^  S,  öfversättning ;    ömsning. 

-lative,  a.  öfverförd.    -lator,  s, 

öfversättare ;  tolk.  »location  9  8, 
omflyttning.  — lucency,  s,  genom- 
skinlighet.  — Incid^  a.  genomskinlig. 
-marine,  a.  pS  (ell.  frSn)  andra  sidan 
ora  hafvet.  -migrant,  a,  utvac- 
drande.  -migrate,  V.  n.  flytta, 
draga  bort.  -migration,  S.  folk- 
vandring; ejälavandring.  — mission, 
8.  öfversändande ;  öfverf5rsel.  -mit, 
V.  a.  öfversända.  -mittal,  S,  öfver- 
lemnande.  — mittör,  5.  öfversändare. 
-mutation,  S,  förvandling;  föränd- 
ring; T,  sublimation.  — mutO,  V,  a. 
förvandla. 

Transom,  S.  tvärbjälke ;  tvärträ.  -"win- 
dOW,  *.  korsfönster. 

Transllparency,  s.  genomskinlighet; 
klarhet,  —parent,  a.  genomskinlig. 
— picuons,  a.  genomskinlig,  klar. 
—pierce,  v.  a,  genomtränga,  genom- 
stioka.  — piration,  s,  utdunstning. 
-pire,  v.  a.  iSta  utdunsta.  -,  V.  n, 
utdunsta;  *  blifva  bekant,  —plant, 
t;,  a.  omflytta,  plantera  pä  ett  annat 
ställe,  -plantation,  s.  omflyttning 
pä  ett  annat  ställe,  -port,  8.  öfver- 
fart;  transportskepp:  landsförvist.  — , 
V.  CL.  öfverföra,  transportera ;  hänföra  ; 
öfverlåta;  deportera,  -portant,  a. 
hänryckande.  -portation,  «.  öfver- 
försel ;  deportation ;  hänryckning. 
-porting,  a.  hänryckande.  -posal, 
Ä.  omflyttning.    -pOse,  V.  a.  omsätta. 

-position,  8.  omsättning,  -substan- 
tiation, 8.  förvandling  (i  nattvarden). 
—verse,  a.  som  gSrtvärsöfver;  kors- 
formig.  — ,  V»  a.  förändra;  vända 
upp  och  ned. 

Trap,  8.  giller,  försSt;  ett  slags  boll- 
spel.  — ,  V.  a.  snärja;  hitta  pä; 
pryda,  to  -^  a  horsey  sela  pE  en  häst. 
-door,  8.  falldörr.  -Stick,  5.  käp- 
par  vid  trisslek. 

Trap,  9.  T,  trappsten  (bergart). 


Treatise 


391 


Träpan,  8,  snara.    -«  v.  a.  locka  tni] 

sig;  intaga. 
Trape,  v,  n,  (up  and  down)  sll  dank. 
Trapes,  «.  slamsa,  snuskig  qvinna. 
Trappings,  «.  schabrak;  grannlät. 
Trash,  8.  lappri,  afskr&d^;  rem*    r-Jy 

a,  oduglig. 

Traumatic,  a.  sSriakanue. 

Travail,  S.  möda ;  barnsno J.  -,  V.  a. 
utmatta ;  släpa.  — ,  v.  n.  qväljas  med 
barn.  [stall  för  yra  hästar). 

Trave,    8,  stor  bjälke;    nödspilta  (sko- 
Travel,  S.  resa.    ~,  V,  n.  resa,  färdas ; 
röra  sig.    — ,  V.  CL.  genomvandra,  —ler, 
8,  resande;  vägfarande.    —"Writer,  8» 
reseheskrifvare. 

Travelling,  a.  resande,  -bag,  #. 
resväska,    -chargeg,  -expenses, 

8.  pl,  reskostnad.  -Clerk  ,  ^<f.  han- 
delsresande.  — föCS,  8,  pL  restrakta- 
mente.  -map,  8,  reskarta.  -truuk, 
8,  reskoffert. 

Traverse,  a.  liggande  i  kors.  -,  pr. 
tvärtigenora.  — ,  8.  nägot  som  ligger 
tvärsöfver  när  ett  skepp  lofverar;  hin- 
der. — ,  17.  a.  <fe  W.  fara  tvärt  öf- 
ver; genomresa;  lägga  hinder  i  vfi gen; 
förekomma;  göra  invändningar. 

Travesty,  a.,  förklädd ;  förlöjligad.  -, 
*.  travest!,  förlöjligad  dikt. 

Tray,  8.  trSg;  tébräde,  bricka, 

Treacherljous,  a.  förrädisk.    -      ^ 

ness,  8,  förräderi,    -y,  8.  bedrägt... 

falskhet. 
Treacle,  S.  sirap;  teriak. 
Tread,  8.  steg;   tuppfrö  i  ett  ifg.     -, 

V.  n.   träda,    gä.     — ,  V.  a.  stampa; 

beträda.     — lö,  8.  trampa   pä  en  väf- 

stol ;  tuppfrö.    —mill,  8,  trampqvarn 

(straffarbete). 
Trea  son,   s.  förräderi;   majestätsbfott 

-able,  -OUS,  a.  förrädisk. 
Treasurlle,  *.  skatt;  rikedomar.    -,  V. 

a.  samla  skatter.   -e-llOUSe,  8.  skatt- 

kammare,    —er,  8,  skattmästare.   — y, 

8.  skattkammare. 
Treat,  s.  gästabud;    imdfågnad.    — ,  V. 

a.  traktera;  afhandla;  emottaga;  hand- 

tera.    — ,  V.  n.  underhandla;  samtala. 

-able,  a.  eftergifv«n.  -ise,  «.  traktat. 


392 


Treatment 


afhandling.  -mentj  S,  behandlande, 
bemötande.  — y,  8,  underhandling; 
aftal;  traktat;,  förbund. 

Treble,  a.  tredubbel;  högljudande.  -, 
3,  diskant  (i  musik).  — ,  V,  a.  tre- 
dubbla. — ,  v.  n.  tredubblas;  hfilla 
diskanten.     — ness,  «.  trefaldighet. 

Tree,  s,  träd ;  stam ;  ved ;  skaft.  -  of 
life,  murgrön.    -beetle,  S.  majbagge. 

-box,  a.  buxbom,    -germander, 

8,  trägamander.     — Ivy,  S,  raurgrön. 

Treet,  8.  hvete. 

Trefoil,  «.  klöfver.    shruh  -,  getblad. 
Trellis,    S.    trägaller;    glanslärft;   ja- 

lusier. 
Tremljble,  v.  n.  darra;  rysa.    -bling, 

a,  darrande,    -ella,  s.  T,  skälfving. 

-endons,  a,  faslig,  förfärlig,   -end- 

Onsness,  S,  förskräcklighet;  faslighet. 
—our,  8.  darrning,  bäfning,  fruktan. 
-Ulons,  a.  bäfvande,  fraktande ;  dril- 
lande.     -ulOUSnesS,  8,  bfifning. 
Tren,  s,  ljuster. 

Trench,  5.  Inskärning ;  dike,  graf;  löp- 
graf,  -,  V.  a,  (about)  gräfva ;  skära 
i;  öppna  löpgrafvarna.  -»,  v.  n.  göra 
ingrepp.  — ant,  O.  skärande,  —er, 
8,  trätallrik  ;  disk ;  föda ;  bordets  nöje. 
-fl",  -friend,  S,  matsnuggare. 

Trr     * ,  v,  n,  vara  riktad ,  sträcka  sig. 

Tr    f^*^,  8.  tapp;  vals,  rullhjul. 

1l^',y»tiÄa,    8,    T,   trepan;     trepanering; 

^^.^nara;  krigslist.  — ,  V.  a.  trepanera  ; 
bedraga,  (nerjern. 

Trephine,  s,  ett   slaga   mindre   trepa- 

Trepidation,  S,  darming,  skälfning. 

Trespass,  S,  förbrytelse,  öfverträdelse ; 
intrång  pS  annans  ägor.  — ,  v.  W, 
(against t  on,  upon)  förbryta  sig; 
synda;  göra  åverkan. 

Tress,  8,  hSrlock,  fläta,  -ed,  a.  knor. 
lad,  lockig. 

Trestle,  8,  trefotad  stol.    -trees,  8. 

pl.  T,  salningar.  [nern ;  rabatt. 

Tret,  8.  öfvervigt  af  4  skSlp.  pS  cent- 
Treyot,  8,  trefot. 
Trey,  5.  trea,  tre  ögon  (pä  kort). 
Triad,  8,  trehet;  treenighet. 
Trial,  s.  försök,  frestelse,   bepröfning; 

laga   förhör. 


Trimming 
Triangljle,  5.  triangel,  trekant,  -nlar, 

a.  trekantig. 
Tribe,  s.  elägte,  stam;  gille. 
Tribnlation,  a,  sorg;  förföljelse. 
Tribnn||al,  a.  domstol,  rätt.   -ate,*. 

en  tribuns  embete.     — ©,  a,  tribun. 
Tribatllary,    a.    skattskyldig;    under. 

gifven.     -e,  a.  skatt;  undergifvenhet. 
Trice,  s.  handvändning;  ögonblick.   -, 

V.  a,  T.  upphala  med  ett  enkelt  tSg. 
TrichO II månes,    *.    stenbräcka   (ört). 

-tomy,  a,  delning  i  tre  delar. 
Trick,  «.  streck;  taskspeleri;  art;  stick 

(i  spel);    fläta.     -,  V,  a,  narra,    be- 

draga.   — ,  V.  n.  spela  ett  puts.   — ish, 

a.  listig.  (rinna. 

Tricltle,  a,  droppe.     — ,  v.  n.  drypa, 
Trickjlster,  a,  listig  bedragare,     -sy, 

a.  täck,  nätt;  illslug. 
Trident,  a.  treudd.     -,  a.  treuddlg. 
Triennial,  a.  treSrig. 

Trier,  a.  f^rsökare,  proberare;  fiskal. 

TrifallOW,  v.  a.  köra  i  tredje  väg. 

Trifld,  a.  treklufven. 

Trifljje,  a,  lappri.  -,  v.  n.  hafva  lappri 
för  sig  r  prata  i  vädret ;  narras,  -er, 
8,  fjäskare.  -ing,  a.  obetydlig.  -, 
8.  narrverk. 

Trifol||iate,  a.  trebiadig.    -y,  a.  söt 

Triform,  a.  treformig.  [klöfver. 

TrigeminOUS,  a.  tredubbel.        (bössa. 
Trigger,    a,    hällhake;    try  eke    på    en 

Trigon,  a.  T,  triangel,  -om e try,  a. 

triangel-lära,  trigonometri. 

Trilateral,  a.  tresidig. 

Tlill,  8,  drill.  -,  v.  n.  &  a.  slS  dril. 
lar;  trilla;    drypa  ned. 

Trillion,  num,  trillion. 

Trim,  a.  nätt,  prydlig.  -,  8.  klädnad, 
utstoffering ;  utrustning ;  belägenhet. 
—  of  the  masts,  T,  mastemas  tjen- 
ligaste  läge  för  seglingen.  — ,  v.  a. 
putsa ;  yxa  till ;  laga  i  ordning ;  pryda ; 
utrusta;  sätta  i  jemnvigt.  to  —  the 
hold,  T,  stufva  godset  i  rummet. 
-s-,  V.  n.  vara  ostadig;  hSlla  än  med  en, 
ön  med  en  annan,  —mer,  8.  väder- 
hane; vacklande  person;  upputsare. 
-ming,  s.  utstoffering ;  bSrd;  östa- 
dighet. 


Trinal 


Trucldebed        393 


Trinal,  a.  trefaldig. 

Trine,  s,  T,  trehörnig  aspekt. 

Tringle,  S.  T,  kamisliata. 

Trinity,    S,   treenighet.      -grasS ,   S. 

Trink,  S.  fiskarenät.  [flSsgräs. 

Trinket,  S.  leksak;  lappri;    T,  bram- 

segel. 
Trip,    8,   fall;    käringkrok;     förseelse; 

kort  resa,    —,  t;,  a.  slä  omkull;  gripa. 

to  '^  up,  öfverlista.     to  -  the   an- 

choVf  lyfta  ankaren.    — ,  V.  n.  stappla ; 

trippa;  förse  sig;    göra   en   kort   re^a. 

Trlpartit||e ,  a.  tredelad,    -tion,  s. 

fördelning  i  tre  delar. 
Tripe,  s,  inmäte  af  kreatur. 
Tripedal,  a.  trefotad. 

TripetalOUS,  a.  trebladig. 

Tripljie,  a.  trefaldig.  -,  v.  a.  tre. 
dubbla,  —et,  5.  sammansättning  af 
tre;  vers  af  tre  rader,  -icate,  a. 
tredubblad,  -ication,  s,  tredubb- 
ling,     -icity,  s.  trefaldighet. 

Trlpmadam,  s.  taklök,  hälleknop. 

Tripod,  s.  trefot. 

Tripoly,  s,  trippel  (mineral). 

Tripping,  a.  snäli;  trippande;  snaf- 
vande. 

Trireme,  S,  galer  med  tre  par  äror. 

Trise,  v.  a.  hissa,  draga  upp. 

TrisectiOn,  S.  delning  i  tre  lika  delar. 

Trisulc,  a.  treklufven.  -,  «.  treudd, 
treudd  i  g  gaffel. 

Trisyllabllical,  a.  trestafvlg.  -le,  s. 

trestafvjgt  ord. 
Trite,  a.  utnött.     -neSS,   S,  faddhet. 
Triton,  s.  triton;  tritonshornet  (snäcka). 
Triturayble,  a.  som  kan  sönderstötas. 

—to,    v.  a,   sönderstöta;   pulverisera. 

-tion,  8,  krossning. 
Triamph,  S,  triumf;  seger;  glädjerop. 

=,  V,  a,  segra;  öfvervinna,    — ,  v.  n. 

triumfera;  vara  stolt,  -ant,  a.  trium- 
ferande, segerrik. 
Triumvir,  «.  triumvir,   -ate,  S.  trium- 

virat,  tremannavälde. 
Trmnlle,  a.  treenig.    -ity,  S.  treeuig. 
Trixret,  8,  trefot.  |het. 

Trivial,  a,  obetydlig;  allmän,   -ness, 

s.  obetydlighet,  faddhet.  fsten). 

Troat,  V.n.  skrika  som  en  hjort  (i  brun- 


Trocliee,  5.  troké. 

Trocliil,  s.  svartlasBö;  tumlteg  CfSgei). 

Troglodyte,  s,  en  som  bor  i  under» 
jordiska  kulor. 

Troll,  V.  a.  &  n.  rulla ;  slanta  gäddor. 
-mydames,  8.  trycktaffel  (spel  med 
kulor). 

Trollop,  8,  osnyggt  qvinnfolk. 

Trona,  8,  snäll vSg.  -ge,  s,  vSgafe.. 
penningar  för  ull. 

Troop,  $.  tropp,  skock,  skara ;  kompani 
till  häst.  — ,  V.  n.  troppa,  följa,  vara 
i  följe  med ;  skynda  sig.  — Cr,  8.  ryt- 
tare; tung  kavallerist. 

Trope,  s.  trop,  figurligt  talesätt. 

Tropliyied,  a.  prydd  med  segertecken.^ 
— y,  8.  trofé,  segertecken. 

Tropic,  8.  T,  vändcirkel,  -al,  a.  hö- 
rande till  (ell.  belägen  inom)  vänd- 
kretsarna;  tropisk,  figurlig. 

TrOpolOg||ical,  a.  figurlig,  förblomme- 
rad.     — y,  8.  förblommeradt  talesätt. 

Trot,  8,  traf.  -,  V.  n,  trafva.  -ter, 
8,  trafvare;  fSrfot. 

Trouble,  5.  besvär;  oro;  bryderi;  be- 
kymmer. — ,  V.  a.  grumla;  förstöra; 
oroa ;  bedröfva ;  qvälja ;  besvära. 
-feast,  8.  glädjestörare.  -SOmO, 
a.  besvärlig,  brydsam ;  förtretlig ;  bul- 
lersam; tröttsara.  -someness,  8, 
ledsamhet,  plSgsamhet. 

Trough,  5.  trSg,  ho;  ränna. 

Trounce,   v.   a.   misshandla;    prygla; 

Trousers,  S.  pl,  vidbyxor.       [angifva. 

Trout,  8,  forell,  laxöring. 

Trover,  8,  Sterfordring  af  hittegods. 

Trowel,  8.  murslef;  groft  verktyg. 

TrOWSOrS,  8,  pl.  vidbyxor. 

Tro  y- weight,  s.  guld  vigt. 

Truant,  «.  lätting,  gosse  som  skolkat 

i  skolan.     —,  V,  n,  skolka,  lättjas. 
Truce,   8,   vapenhvila;    paus.     -ICSS, 

a.  orolig,  fridlös. 
Truchman,  s,  dragoman,  tolk. 
Trucidation,  5.  blodbad. 
Truck,  8,  byte;  handkärra;  T.  lavett-' 

hjul.    -,  v.  a.  förvexla ;  byta.   -age,. 

s.  byteshandel. 
Truckle,  v,  n.  krypa,  förödmjuka  sig. 

-",  S,  trissa.     -hCd,  8,  skoltsäng. 


394        Truculence 


Tun 


Truculen||ce,  s.  omensklighet;  rShet. 
— tj  a,  vild;  grym.  [fots. 

Trudge 9  v.  n.  släpa,  m5da;  gä  till 
True,  a.  sann,  sSker,  rättskaffens,  äkta ; 
redlig;  trogen,  trofast;  noggrann;  rätt- 
mätig, -born,  a.  äkta.  -bred,  a. 
äkta,  sann.  -heartedj  a,  uppriktig. 
—love,   8,  f&stmö;    trollbär,  ormbär. 

-lOTeknot,   s,  vaiknut.     -man, 

-penayj  «.  god  karl,  ärlig  karl. 
Truffle,  8,  haräple.  tryffel. 
Truism,  8.  ostridig  sanning. 
Truinp,  fi. trumpet*,  trumf;  elefanttryne, 

elefantsnabel.      jew*8    — ,    munharpa, 

munglga.    — ,  V,  n,  trumfa,  spela  trumf. 

— ,  V,  a.  hopdikta.     — ery,  s.  lappri; 

bjäfs,  falskt  prEl;  drafvel. 
Trumpet,  8,  trumpet;  trumpetare;  T. 

ropare.     — ,   V»  n.  blSsa    pä   trumpet. 

— ,  V.  a.  utbasuna,  utsprida,    —er,  5. 

trumpetare;  utropare ;  sjötrumpeten  (fisk). 

—muscle,  5.  kindmuskel. 
Truncayte,  v.  a,  stympa ;  afskära.    -, 

a.    stympad;,  trubbig.       — tion,   8. 

stympning. 
Truncheon,    8,    staf,    kommandostaf. 

— ,  v.  a,  prygla.  [S,  rullsäng. 

Trundle,  s.  drog,  vals,  trissa,    -bed, 
Trunk,  s.  kista .  stam,  bäl  af  ett  träd ; 

enyte,    snabel.       — ,    V.    a.    stympa. 

-breeches,  8.pL  vid  byxor,  -ed, 

a.  stammig. 

Trunnion,  5.  kanontapp. 

TrUSlon,  8,  stotning. 

Truss,  5.  knippa ;  brSckband.  -,  t;,  a. 
(upj  uppskörta,  uppfästa ;  packa  ihop. 
—maker,  8,  brSckbandsmakar©. 

TruSSel,  8,  byggnings-ställning. 

Trust,  8,  förtröstan,  tillförsigt,  hopp; 
förtroende;  iclagsfä;  anförtrodd  Byssla; 
kredit.  — ,  v.  a.  anförtro ;  tro ;  borga, 
lemna  pä  kredit.  — ,  v.  n,  fupon, 
on,  in,  to)  lita  pS;  hoppas,  tro. 
-ee,  8,  ombud,  fullmäktig,  formyn. 
dare.  -CöShSp,  s,  forraynderskap. 
-iness,  S.  trohet,  ärlighet,  -y,  a. 
trogen;  tillförlitlig;  6t3ndaktig. 

Truth,  s.  sanning;  sannfärdighet;  till- 
förlitlighet; visshet;  uppriktighet,  in 
-,   of  a  ",    i   sanning,     -ful,    a. 


sann,  sanningsful.    — lOSS^  a.  osann* 

fördig,  trolös. 
Try,  v.  a,  pröfva ;  fresta ;  förhöra ;  sofra 

(metaller).  {knorrhane. 

Tub,  8.  balja,  tunna;  bytta,    -fish,  s. 
Tube,  8,  tub,  teleskop ;  cylinder.  -WOrm, 

8.  rörmask. 
Tuberllcle,    s.    blemma;    liten    knöl. 

-OSe,  8,  tuberos  (lökväxt).    -OSity, 

8.  knölighet.    — 0U8,  a.  knölig,  ojeron. 

-OUSness,  s.  knölighet. 
Tubule,  8.  litet  rör. 
Tuck,  5.  läng  värja;  nät;  veck.    -,  V. 

a.    uppskörta;    vika    ihop.      —er,  8. 

bröstlapp ;    valkare ;    Grmask  ;    sutare 

(fisk). 
Tucket,  8.  köttskifva;  trumpetstyoke. 

Tuesday,  s.  tisdag. 

Tuff,  s.  tuffsten. 

Tuifoon,  8.  skydrag,  skypump. 

Tuft,  8,  tofs,  qvast;  vippa;  klase; 
tufva;  T.  knapp.  — ,  V.  ä.  pryda 
med  tofs.  tufted  lark,  tofslärka, 
— y,  a.  luden;  buskig;  klasformig. 

Tug",  8,  härdt  dragande,  nappatag;  häst- 
svans.    — ,  V.  a,  släpa;  träla. 

Tuition,  8,  försvar,  förmynderskap, 
undervisande. 

Tulip,  8,  tulpan,    -tree,  8.  tulpanträd. 

Tumble,  s.  tumlande.  -,  t?,  n.  <fc  a, 
ramla  omkull ;  tumla ;  störta ;  skrynkla 
ned.  — r,  «.  gycklare,  bedräglig  spe- 
lare;   tumlare  (dricksglas);    gräfsvins- 

Tumbrel,  8.  dyngkärra.  [hund. 

Tumljefaction ,  8,  svullnad,  svulst. 
-efy,  v.  a,  förorsaka  svullnad,  -id, 
G.  svullen,  uppbläst;  skrytsam,  — id- 
neSS,  8.  svulstighet ;  svullnad.  — OUr, 
8.  svullnad;  uppblåsthet. 

Tump ,  v,  a,  lägga  jord  omkring  träd. 

TiamulOjlse,  a.  fuU  med  kullar,  -sity, 
8.  bergighet. 

Tumult,  «.  tumult;  upplopp;  uppror. 
-,  v.  n,  väsnas,  -uariness,  3, 
bullersamhet.  — uary,  a.  orolig,  upp- 
rorisk, -uate,  v.  w.  väcka  uppror; 
storma;  väsnas.  — uation,  5.  buller; 
förvirring.  -UOUS,  a,  gjord  med 
buller;  oregerlig. 

Tun,     8.     tunna;     fat    (4   oxhufvud)? 


Tunable 


Tutsan 


895 


20  centner,  -,  v.  a.  (up)  tunna, 
hälla  i  tunnor. 

Tnnable,  a.  välljudande,  harmonisk. 

Tune,  *.  ton,  läte;  sSng,  visa;  takt; 
förening;  lynno;  skicklighet.  OUt  of 
—»förstämd,  in  — ,  stiimd.  -,  V.  a. 
stämma;  sjunga.  — »  V.  71,  hafya  rik- 
tigt ljud.  -fill,  a.  harmonisk.  -lesS, 
a.  illa  ljudande.  — r^  8,  stammare; 
stämmhamniare. 

Tnnic,  5.  tröja,  lifkjortel,  tunik. 

Tnnillcle,  s,  hinna,  -culateå^  a. 
betäckt  med  hinnor. 

Tunnage,  «.  rymdinnehSllet  af  en 
tunna;  lästetal  pä  ett  fartyg. 

Tnnnel,  s,  skorstenspipa;  gSng,  tunnel. 
— ,  V.  a.  rulla  ihop  likt  en  tratt;  ge- 
nomborra. 

Tann-hoof,  «.  jordmurgrön. 

Tunny,  s.  tonfisk. 

Tup,  s,  gumse.  — ,  V.  a.  bespring^. 
—,  V.  n.  stSngas  Eom  en  gumse. 

Turban,  «.  turban,     -ed,  a.  klädd 

med  turban. 
Turbary,  s,  torfmSse. 
Turbid,  a.  grumlig,  upprörd,    -ness, 

*.  grumlighet;  dunkelhet. 

Turbin,  s,  hommussia.    -atod,  a. 

vriden  och  spetsig  uppSt;  kägelformig. 

Turbit,  8,  mSkedufva. 

Turbot,  8,  butta  (flundra). 

Turbulenlice,  s,  ostridighet;  buller; 
förbistring.  —t,  a,  orolig,  bullersam, 
upprorisk;  stormig.  [tig. 

Turd,  8.  lort,  exkrementer.    -y,  a.  lor- 

Turf,  «.  torf;  gräsvall;  rännarbana. 
-,  «7.  a.  torflägga.  -ed,  a,  grön, 
torfbetäckt.     -y,  a.  torfrik. 

Turgllent,  a.  svällande,  posande.  -eSC- 
■ence,  «.  svullnad,  svulst;  fSfänga. 
-id,  a.  svälld,  uppblSst;  högtraf- 
vande.     — idity^  8,  svullnad,  svulst. 

Turk,  8.  Turk ;  turkiska  sprSket ;  grym 
menniska.  -ey,  8.  Turkiet;  kalkon. 
-ey«COrn,  5.  majs.  -ey-lien,  s.  kal- 
konhöna. -Ish ,  a.  turkisk ;  •  bar- 
barisk. 

Turmeric,  5.  gurkmeja,  indiansk  rot. 

Turmoil,  s,  oväsende;  förvirring.  — , 
V,  a.  plSga,    -,  v.  n.  väsnas. 


Turn,  8»  vridning  omkring;  krökning; 
krokväg;  spa tsergSng;  oravexling;  tilU 
fölle;  tur;  tjenst;  förändring;  smak; 
förnödenhet ;  steg.  —  for  — ,  lika  med 
lika.  to  serve  one's  — ,  göra  till 
fyllest,  now  is  my  — ,  ordningen  har 
kommit  till  mig.  at  every  — ,  i  hvaije 
händelse,  by  turnSf  vexelvis.  shrewd 
tums,  ful  streck.  — ,  v.  a.  vända; 
omvända;  svarfva;  vika;  öfversätta; 
ombyta,  förvandla;  förleda.  — ,  V.  71, 
vända  eig  omkring;  kasta  sig;  skära 
sig. (om  mjölk);  varda,  bllfva.  to  — 
away ,  afvisa ;  afgkeda.  to  —  milkt 
komma  nyölk  att  skära  sig.  to  —  off^ 
frSnvändci.  to  —  out,  utstöta ;  hända ; 
blifva.  io  -  over,  vända  om  (bladet). 
to  —  over  a  new  leaf,  taga  sig  an- 
nat fdrc.  to-"  tail,  söka  undflykter; 
taga  till  fötter,  to  -  the  edge,  förslön. 
to  —  any  one  into  ridicule,  förlöjliga 
nSgon.  -bench,  s.  svarfstoi.  -coat, 

8.  affalling.  -er,  5.  svarfvare.  -Cry, 
8.  svarfvarhandtverk ;  svarfvararbete. 
-key,  8.  fångvaktare  i  ett  fängelse. 
—pike,  8,  slagbom  öfver  landsvägen. 
-sol,  8,  solros,  -spit,  S,  stekvän- 
dare ;  stekspett ;  gräfsvinshund.  — stile, 
8,  Vändkors. 

Turnip,  «.  rofva,  -cabbage,  8.  kål- 
rot; stekrofva.     -Seed,  5.  roffrö 

Turpentine,  s.  terpentin. 

Turpitude,  s,  skändlighet,    rieslighet; 

Turquoise,  «.  turkos.  (nedrighet. 

Turrel,  5.  borr;  dragskruf* 

Turret,  8,  litet  tom ;  spets. 

Turtle,  *.  turturdufva;  vattensköid- 
padda.     -Sliell,  8,  sköldj)addskal. 

Tush,  i.  fy!  lappri! 

Tusk,  8,  huggtand,  bet.  -ed,  -y,  «. 
försedd  med  betar  ell.  huggtänder. 

Tussle,  8.  brottning. 

Tu  t,  i.  tyst!  fy! 

Tut,  s.  riksäple. 

Tutelajige,  s.  fdrmynderskap ;  omyn. 
dighet.     — ry,  8.  värdande. 

Tutor,  3.  förmyndare,  informator.  — 
V,  a.  lära,  undervisa;  tukta,  -age, 
5.  förmynderskap. 

Tutsan,  S.  johannijört. 


396 


Twaddle 


Twaddle^  9.  förvirring;  Bladder* 

Twain,  num,  tvS,  tvenne. 

Twang,  8,  smäll;  skorrning;  klang; 
näsljud.  — ,  i.  klang !  — ,  V.  n,  smälla, 
klinga.    — ,  V.  a.  göra  gällt  ljudande. 

'Twas,  fÖrkortn.  af  it  was. 

T  wattle,  v.  n.  pladdra,  slampa.  -baS» 
K.6t,  S.  sladdertaska. 

Twayblade,  5.  T.  tveblad. 

Tweak,  s.  nypande  i  näsan. 
Tweedle,  v.  a.  sakta   vidröra;    gnida 

p8  fiol;  bedraga. 
Tweezers,  s,  pL  hSrtSng,  kniptSng. 

Twelfth,  a.  tolfte,    -ly,  a.  för  det 

tolfte. 
Twelve,   num.  tolf.     in  twelves ,  i 
duodes.  -month,  s.  ett  Sr.  -pence, 

9,  en  shilling.    -SCOre,  8,  fyra  skock. 

Twentyieth,  a.  tjugonde. .. -y,  num, 

tjugo.  (tvefald. 

Twice,  ad.  tv8  gSnger.  -fold,  a. 
TwifallOW,  v.  a.  plöja  andra  gSngen. 
Twig,    8.   qvist;    telning.      -gy,    a. 

qvistig. 
Twilight,   8.   skumt   ljus,    skymning. 

— ,  a.  skum ;  eedd  i  skymningen. 
Twill,    8.    spole,    elända.      -ed,    a. 

kyprad. 
Twin,  9.  tvilling.     -,  v.  n.  fS  tvillin- 
gar; passa  emot.     — horn,   a.   född 

tvilling. 
Twine,  8.  becktrSd;   slingrlng;   snörco 

— ,  V.  a.  &  n.  tvinna ;  fläta ;  omslingra  ; 

förbinda ;  tvinnas  ;  kröka,  to  —  about, 

omslingra. 
Twinge,  8.  tvSug;  sting;  plSga,  värk. 

— ,  v.  a.  smärt»;  nypa;  sticka. 
Twink,  9.  blick;   blink,     -le,  V.  n. 

glimma , "  tindra ;    blinka,     —ling  j  9. 

vink,  blink  med  ögat. 
Twlnling,  9.  tvillingslam. 
Twire,  v.  n.  sladdra;  qvittra;  slingra 

sig;  smSskratta. 
Twirl,  8.  surrnlng  omkring;  kretslopp. 

— ,  V.  n.  surra,  svänga;    löpa  hastigt 

omkring. 
Twist,  8.  tSga  i  ett  rep ;  sträng ;  fläta ; 

slingring;  tvinning.     — ,  V.  a.  tvinna, 

vrida;    kröka;    fläta,    omväfva;    sam. 

manveckla  ;  dikta.     — ,  V.  n.  sno  sig; 


Ugly 

slingra,    —er,  s,  tvlnnare,  splnnare; 

spinnmaskin.  [tadla. 

Twit,  8.  forebrSelse.    — ,  V.  a.  forevita, 
Twitch,  5.  nypande;  knipning  i  magen. 

-  ,  V.  a.  nypa ,  knipa,     -grass ,  9 

qvickhvete. 
Twitter,   8.  anfall,  darrning;   skralt; 

tadlare,  klandrare.     — ,  V.  n.  qvittra; 

darra;  CatJ  flina  St  nSgon. 

Twittle-twattle,  t?,  n.  sladdra. 

Twixt,  förkortn.  af  hetwixt. 

Two,  num.  tvS,  tu,  tvenne.  -  and  -, 
parvis,  —edged,  a.  tveeggad,  -fold, 
a.  é  ad.  tvefald,  dubbel,  -tongwed, 

Tye,  8,  förbindelse.     [«•  tvetalig,  falsk. 

Tymbal,  8.  puka. 

Tyme,  8.  timjan. 

Tympan,  S,  puka;  däckel  i  en  bok- 
tryckeripress; hÄrfvel.  — ist,  8.  puk. 
slagare.  — HKl ,  8.  T,  trumhinnan  i 
örat.     — y,  8.  bukvattensot. 

Type,  8.  förebild,  figur;  stämpel;  mo- 
dell, types,  pl,  stilar,  typer.  -,  t;. 
a.  förebilda. 

Typhus,  8.  nervfeber,  lazaretfeber. 

Typjjical,  a.  förebildande,  figurlig. 
-ify,  V.  a.  förebilda,  föreställa. 
-Ographer,  S.  boktryckare.  -ogra« 
phiCföl,  a.  hörande  till  boktryckeri- 
konsten. -Ography,  a.  boktryckeri- 
konst. 

TyranliniC,  a.  tyrannisk,  grym.  -ni- 
cide,  8.  tyrannmord;  tyranndrSpare. 
-nize,  v,  a.  tyrannisera,  -ny,  8, 
tyranni;  envälde;  omensklighet.  — t^ 
8,  tyrann,  envSldsherre. 

Tzar,  8.  tsar,  rysk  ke^Jsara» 


UberJlOUS,  a.  ymnig;  fruktbar.   -Ons- 
ness,  -ty,  9,  fruktbarhet,  öfverflöd. 
Ubiquity,  8.  allestädes  närvarelse. 
Udder,  s.  jufver,  spene  (af  kreatur). 
IIds||baddikins,  -niggers,  i.  fc; 

tusan  1 
Ugl||ineSS,  8.  fulhet,  ohygglighet,    -y, 
a.  ful,  otäck;  slcändlig. 


tJlan 

Ulan,  s,  tifen. 

Ulcer,  8,  sSr;  etterVdia.    -ate,  V,  n. 

sSra;  bulna.  -ation,  3.  svullnad; 
sSrgörning.    -OUS,"  a.  full  med  bölder. 

fJliginOUIS,  a.  slemmig;   gyttjig. 

Ullage,  S,  fyllmSn  (i  en  tuuna). 

Ulna,  S,  armbSgeben. 

Ulterior,  a.  belägen  pS  andra  sidan 
om ;  vidare,  andra. 

Ultimate,  a.  siste,  ytterste.  — ,  s, 
ultimatum,  sista  beslutet. 

Ultrallmarllie,  a.  kommande  frSn  ell. 
belägen  pS  andra  sidan  af  hafvet;  ut- 
ländsk. — ,  $,  ultramarin  (blä  förg). 
— niOntane,  a,  boende  ell.  belägen 
pS  andra  sidan  om  ett  berg.  —mun- 
dane, a,  öfverjordisk. 

Ululate,  v.  72.  tjuta  (säsom  uglor). 

Umbel,  8.  T,  blomflock,    -lated,  a. 

skärmformig;  med  blomflock,  —life" 
rOUS,  a,  som  har  blomflock. 

Umber,  S.  ockra,  umbra  (mörkgul  färg); 
sik  (fisk),    —ed,  c,  mörkgul,  skuggad. 

Umbles,  S.  pl.  inelfvor  pä  en  hjort. 

Umbo,  3.  buckla,  upphöjningen  i  midten 
af  en  sköld.  * 

Umbrliage,  S,  skugga ;  skygd  Bf  trän ; 
sken,  misstanke;  förtörnelse.  tO  take 
— ,  hysa  misstanke,  to  take  —  at^ 
taga    illa.      -RgeOUS,    a.   skuggrik. 

-ageousness,  s.  skuggighet.-atical, 

a,  dunkel;  symbolisk.  — atiOUS,  a,  miss- 
tänksam, -ella,  s.  regnskärm,  sol- 
skärm.  — IferOUS,  a.  spridande  skugga. 
-OSity,  s.  skuggighet. 

Umpir|{age,  s,  skiljemans  dom.  -6, 
s.  mätisman,  skiljemän. 

Unable,  a.  oförmögen ;  oduglig.  -BOSS, 
5.  svaghet;  oskicklighet. 

Unabyridged,  a.  oan;ortad.  -solved, 
a,  ouppgjord. 

Unacilcented,  a.  oaccentuerad,  -cept- 
able,  a.  oantaglig,  -ceptabloness, 

8,  oantaglighet.    -Cegslblé,  a.  otill- 

gänglig,  -cessibleness,  s,  otiii- 
gänglighet.     -companied,  a.  obe- 

ledsagad,  oStföljd.  -COmpllshed,  a. 
ofullkomnad,  ofullbordad.  —Count- 
able, a.  som  ej  ställes  till  ansvar; 
Oförklarlig;   sällsam.      -COUntablO- 


Unapplicableness   397 

ne.SS,  8»  oförsvarlighet ;  oförklarlighet; 
märkvärdighet.      -CUrate,  a.  vSrds» 

lös;  icke  noga.    -curateness,  8. 
oaktsarahet.    -CUsable,  a.  oklander- 
lig,    -customed,  a,  ovan. 
Unachievable,  a.  ogörlig,  overkställ. 

bar.  [antagen. 

Unacknowledged,  o.  oerkänd,  icke 
Unac||quaintance,  s.  okunnighet. 
-quainted  (with),  a,  okunnig  (om), 
oförfaren,  obekant,  -quirable,  a. 
som  icke  kan  förvärfvas.  — quitted^ 
a.  ännu  icke  befriad,  icke  betalad, 
ioko  qvitterad.  — tivC,  a.  trög,  overk- 
sam, -tuated,  a.  Ilflos;  icke  verk* 
ställd. 
Unadljmonislied,  a.  ovaroadi  -opted, 

a.  oantagen.  -Oreå,  a.  icke  till- 
bedjad.  — Orned,  a,  oprydd,  utan 
grannlSt.  -ulterate4,  a.  oförfal- 
skad,  äkta,  -VCrtised,  a.  .ej  kun- 
görd,  ovarnad.    — visable,  a.  orSdlig. 

-yisedj  a,  oförsigtig.  -visedncss^ 

S.  obetänksamhet. 
Unalfect||ed,  a,  oskrymtad,  otvungen; 
obevekt;  känslolös.   — eduesS,  5.  upp- 
riktighet;  naturlighet,    —ing,  a.  icke 
rörande,     -louate,  a.  orörlig. 

Unaftlrmed,  a.  obekräftad. 
Unagreeable,  a.  (to,  with)  otjenlig; 
Unaidable,  a.  ohjelplig.       [obehaglig. 
Unalienable,  a.  oafhändeiig. 
Unallayed,  a,  oblandad. 
Unallow||able ,  a.  otiiiStlig,  olaglig. 

-ed,  a.  oloflig,  oskälig. 

Unalterable,  a.  oföränderlig,  -ness» 

8,  oforänderlighet. 

Unamazedness,  8.  ofdrskräckthet. 
Unambiguous,  a,  otvetydig,  tydlig, 
Unamendable,  a.  obotlig. 
Unamiable,  a.  obehaglig;   icke  ftl» 

skansvärd. 

Unanimllated ,   a.  lifiös.     -ity,  s. 

enighet,  endragt.    — OUS,  a.  endrägtig. 

Unannounced,  a.  oanmäld. 
Unanswerllable,     a.    ovedersäglig. 
-ableness,  s,  ostridighet,    -ed,  a. 

obesvarad. 

Unapllpeasable,  a.  oförsonlig,  -^pli- 
cablO;^  a.  olämplig,  -plicableness, 


398    Unapprehended 

8.  oanvänäbi^rhet.    -prehended,  a. 
oförstldd.     -prelieasibl©5  a.  ob«. 

griplig.     — prehensiye,   a.  obekym- 
rad,   -proachable,  a.  otillgänglig. 

Unapt  $  O.  fto,  for  J  oskicklig,  ofatt; 
otjenlig;  obenägen,  icke  fallen  för. 
— nesSj  S,  oduglighetj  oskicklighet. 

Unargued,  a.  obestridd;  otadlad. 

Unarm,  v.  a,  afräpna.  -ed,  a.  obe- 
väpnad. 

Unarralgned,  a.  oankiagad. 
Unarrayed,  a.  afklädd,  naken. 
Unartfal,  a.  okonstlad. 
Unarticulated,  a,  oartiknlerad. 
Unartificial,  a.  konstlös. 

Unasked,  a.  objuden;  oStspord. 
Unaspiring,    a.   Icke  sträfvande  efter 
höga  ting.  [oförsökt. 

Unassailjjable,  a.  oangripHg.   -ed,  a. 

Unassisted,  a.  ohjelpt,  ohulpen. 
Unassuming,    a.  blygsam,   icke   för- 
mäten, [förlitlig. 
Unassured,  a,  oviss  pä  sig;  icke  till- 

Unatonjjable,  a.  obiidkeiig.  -ed,  a. 

oblidkad. 

Unattacked,  a.  ©anfäktad. 
Unattainable,  a.  ohinneiig.   -ness, 

8.  omöjlighet  att  erhSlIas. 

Un  at  tempted,  a.  oförsökt. 
Unatten||ded,  a.  ensam,    utan    fdlje; 

obemärkt.    -  to,  vårdslösad,    -tive, 

a.  oaktsam. 
Unattested,  a,  obevittnad.  Itisk. 

Unauthentic,  a,  osäker,    icke  auten- 
Unauthorized,  o.  icke  befogad. 
Unayailing,  a.  onyttig;  förgäfves,  fS- 

Unavenged,  a.  ohämnad.  [fång. 

Unavoidable,  a.  oundviklig,   -ness, 

S,  oundviklighet.  fdadt. 

Unawares,  ad,  oförvarandes ;    oFörmo- 
Unballast,  v.  a.  lossa  barlasten. 
Unbaptized,  a.  odöpt. 
Unbar,  v.  a.  uppbomma,    draga  ifrän 

regeln. 

Unbarked,  a.  afskaiad. 
Un  bashful,  a.  oförskämd. 
Unbated,   a.  oförminskad. 

Unbearable,  a.  odräglig,  olidlig. -ness, 

s.  odrägligbet. 

Unbearded,  a.  skägglös.  ; 


Unbreathing 


Unbecoming,  a.  oanständig.  -Bes«, 

So  oanständighet.  [ständig. 

Unbefitting,  a.otjenlig,  obeqväm  ;  oan- 

Unbefrlended,  a.  utan  vänner. 

Unbegotten,  a,  ofödd. 

Unbegun,  a.  obegynt,  opSböijad. 

Unbeheld,  a,  osedd. 

Unbelief,  s,  otro;  vantro. 

Unbeliever,  «.  otrogen. 

Unbend,  t?,  a.  göra  slak;  mildra,  to 
-  one*s  mind  t  hvila  sig.  -,  v.  n, 
hemta  sig;  hvila.     —ing,  a.  oböjlig. 

Unben|{eficed,  a.  utan  pastorat.  -evO" 

lent,  -ign,  a.  ovänlig. 
Unbeseeming,  a.  oanständig. 
UnbesOUght,  a.  oombedd,  sjelfmanL 
Unbewailed,  a.  obegrSten. 
Unbias,  v.  a,  rakgöra;   befria  af  for. 

domar. 
Unbidden,    a.    obefalld,    oanmodad; 
Unbind,  v.  a.  npplösa.  [sjelfmant. 

Unbitted,  a.  afbetslad;  otyglad,  tygel» 

lös. 

Unblamable,  a,  som  c^j  kan  tadlas. 
Unbleached,  a,  oblekt. 
Unblemished,    a.    obefläckad,   utan 
Unblended,  a.  oblandad.  [skuM. 

Unblest,  a,  olycksalig;  eländig. 
Unblighted,  a.  ostörd. 
Un  bl  Slid,  v.  a.  göra  seende;  *  upplysa. 
Unbloody,  a.  oblodig;  icke  grym. 
Unblotted,  a.  osmittad,  osmutsad. 
Unblown,  a,  outsprucken. 

Unblushing,  a.  skamlös. 
Unbodied,  a.  utan  kropp;  skiljd  IfrSn 
Unboiled,  a.  okokt,  rS.         [kroppen. 
Unboltj  v.  a.  upprigla,  öppna,     -ed» 

a.  ostängd;  grof,  osiktad. 
Unbone,  v.  a,  skilja  frSn  benen. 
UnbOOted,  a.  obestöllad. 
Un  bordered,  a.  okantad. 
Unborn,  a,  olodd. 
Unbosom,  v.  a.  öppna,  upptScka;  jrppa 

sitt  bjerta  för  n§gon.        ^a,  gränslös. 
Unbound,  a.  oknuten,  oinbunden,  —ed» 
UnbOW,  v.  a,  nedspänna. 
Unbowed,  a.  okrokt. 
Unbowel,  v.  a.  taga  ut  inelfvoma. 
Unbrace,  v.  a.  släppa,  knäppa  upp, 
Unbreathing,  a.  andtruten,  liflös. 


Unbred 

UnbrCJd,  a,  ob^efvad,  ilia  uppfostrad. 
Unbreeched,  o,  utan  byxor,  byxlös. 
Un  bribable,  a.  obestickiig,  omutlig. 
VDbridle,  v,  a.  betsla  af.    -d,  a, 

SJelfsvSldig,  otyglad.  [lös. 

Unbroken,  a.  obruten;  otämd,  tygel- 
Unbrotlierly,  a.  icke  broderlig. 
Unbnckle,  v,  a,  uppspänna,  knäppa  upp. 
Unbnng,  v,  a,  taga  epundet  ur. 
Unburden,   v,   a.   befria  frän  börda, 

aflasta. 
Unbnried,  a.  obegrafven;  icke  jordad. 
Un  burned,  a,  obränd. 
Unbury,  v.  a.  uppgräfra;  uppsöka. 
Unbusied,  a.  sysslolös. 
.Unbutton,  v.  a,    uppknäppa,      [stad. 
Uncalcined,    a.  okalcinerad;    ofSrfal- 
Uncalled,  a.  okallad,  objuden. 
Uncandid,  a.  oredlig.  [lagen. 

UncanOlUcal,  a.  stridande  mot  kyrko- 
Un capable,  a.  oförmögen,  oskicklig. 
UncaptlYated,  a.  ointagen ;  fördomsfri. 
Uncared,  a.  obesörjd;  obekymrad. 
Uncase,  v.  a,  utdraga  ur  fodret;  flS. 
Uncautions,  Ö.  vSrdslos,  oaktsam, 
Unceasing*,  a,  icke  upphörande. 
Uncensured,  a.  otadia4» 

Uncertain,  a.  oviss,  osäker,  ostadig; 
villrädig.  —ty,  8,  ovisshet;  en  oviss 
sak;  ostadighét;  tvifvelaktighet. 

Uncessant,  a.  oupphörlig. 

Unchain,  V^  a,  befria  ifrSn  bojor,  lösa. 

Unchang  jj  eable ,  a,  ofdrändoriig. 
-eableness,  s,  oombytiighet.  -ing, 

a.  oförändrad,  oföränderlig. 

Uncharitable,  a.  obarmhertig.  -ness, 

5.  obarmhertighet. 

Un  charm,  v.  a.  taga  ur  för^usning. 

Unchastlle,  a.  okysk,  oren;  liderlig. 
-ity,  S,  okyskhet. 

Unchecked,  a.  otyglad,  ohämmad. 

Uncheerfal,  a.  olustig,  nedslagen. 
—ness,  8,  svSrmod;  nedslagenhet. 

Unchristian,  a,  okristlig;  okristen. 
—ness,  S,  okristlighet. 

Unchurch,  t?,  a.  bannlysa. 

Uncia,  ^.  uns. 

Uncircuniiicised,  a.  oomskuren,  -scri- 
bed, a.  ogränsad,  oinskränkt.  — spect, 
€t,  ovarsam. 


Unconditional     399 

UnciTil,  a,  ohöfiig.  -ized,  ö.  ohyfsad. 
Unclad,  a.  oklädd. 
Unclasp,  v.  a.  haka  löst,  bäkta  app. 
UnclassiC,  c.  icke  klassisk. 
Uncle,  8.  farbror;  morbror. 

Unclean,  a.  oren;  lideriig.    -liness, 

8.   orenlighet;    okyskhet.     — nesS,  S. 

liderlighet;    orenlighet;     T.  besmitte* 

lighet. 
Unclench,  v,  a.  öppna  knytnäfven. 
Undipped,  a.  oskuren,  oumskuren. 
Uncloathe,  v.  a.  afkläda,  plundra. 
Uncloister,  v.  a.  befria  frän  ett.klc^ä 

sterlöfte. 

Unclose,  v.  a.  öppna. 

Uncloudjled,  a.  ren,  klar,  utk^Woln. 

-edness,  s.  molnfrihet,  k^tiieL.  -y, 

a.  molnfri,  klar. 
Uncock,    v,  a,    sätta    bössan    i    half* 

spänn;  nedsläppa  hattskygget. 
Uncoil,  V.  a,  utreda,  utveckla. 
Uncoined,  a.  omyntad. 
Uncollected,  a.  osamlad. 
Uncoloured,  a.  omrgad,  färglös. 

Uncomybed,  a,  okammad,    -ely,  a. 

ohöfiig ;  oanständig ;  oartig ;  ful.  — fort* 
able,    CL,  bedröflig,  svårraodig;    obe* 

qvära.    -fortableness,  s,  tröstlös- 

het ;  olustighet ;  ledsam  het.  — manded, 
a.  obefalld,  -merclal,  a.  icke  köp. 
raanslik.    — mon,  a.  ovanlig,  sällsynt. 

-monness,  s.  ovanlighet,    ^muni- 

cable,  a.  omeddelbar.  -pact,  S, 
otät,  lucker  (om  jord).  — panied,  a, 
utom  beledsagande  sällskap.  —pas- 
sionate,   a.    obarmhertig,      -plai- 

sant,  a.  ohöfiig,  oartig,  -plete, 
ä,  ofullständig,  -plying,  a,  oböj- 
lig,  envis,  -pounded,  a.  enkel; 
osammansatt.     — poundedness,  s, 

enkelhet,  -prehenslye,  a.  obegrip, 
lig;  trSnghöfdad. 

Unconjlcealed,  a.  ohöljd,  -ceivable, 

a.  obegriplig.  — Cern,  8.  liknöjdhet; 
kallsinnighet.  — cemed,  a.  (with, 
for,  at)  obekymrad  ;  lika  glad.  -cern- 

edness,  s.  liknöjdhet,  -cemment, 

8,  liknöjdhet.  -Cludent,  -cIusItO, 
a.  icke  bevisande,  -demnable,  a. 
oskyldig.     ->ditional9  a,  obetingad, 


400        Unconfined 

ovilkorlig.        — flnod  ^     a.     ogränsad. 

-form,  a.  (to)  olik.  -formable, 
a,  (to)  oforlikljg,  stridahde.  -for- 
mity,    8.    oförliklighet ;    motsägelse. 

-fosed,  a.  tydlig,  redig,  -futable, 

a.  ovedersäglig,  -g-enlal,  a.  olik- 
artad; olämplig,  obehö:Iig.  — nected, 
a.  obimden;  ätakiljd;  osammanhän- 
gande".  — Qiuerablej  a.  oofvervinne- 
lig.  -quered,  a.  oöfvervunnen,  oöf- 
vervinnelig.  -SClonablO,  a.  sam- 
vetslös; oförskämd.  -SClOUSj  a.  ove- 
tande, utan  medvetande.  —SCCratö,  V» 
a.  ohelga,  -secrated,  a.  oinvigd,  ohel- 
gad, -sidered,  a.  obetänkt,  oöfver. 
tänkt.   -SOlabie,  a.  otröatlig.    -SO- 

nant,  a,  otjenlig,  olämplig.  — stantj 
/X.  obeständig,  ovaraktig.  — StitutlO- 
nai,  a.  stridande  mot  regeringsord- 
ningen, -strainablo,  a.  otvingiig. 
»strained  9  a.  otvungen,  okonstlad. 
— Straint,  S.  otvungenhet,  okonstladt 
väsende.     — suiting",  S,  oföraigtighet. 

-sumed,  o.  oförtärd.  -tended,  a. 
utom  motsägelse.  — tentöd,  a.  otill- 
fredsställd,  -tenting,  a,  otillräcklig. 

-testable,  a.  ovedersäglig,  -tested, 

a.  oemotsagd,  obestridd.  — tritö,  a, 
obotrdrdig.  -trolled,  a.  obehindrad, 
otvungen.    -trOTOlted,  a.  obestridd. 

— Tersable,  a.  oumgängsam.   — ver» 
sant,  a.(in,wit'hJohé^d.nt.  -verted, 
a.  oomvänd.    -vinced,  a.  icke  öfver- 
tygad.     -Victed^  a.  oöfverbevist. 
UnCOrdj  v.  a.  lösa  upp,  knyta  lös. 

Uncorporeal,  a.  okroppsiig. 

Uncorrect,  a.  oriktig,  full  med  fel. 
-ed,  a,  oforbättrad. 

UnCOrrnptjjed ,  a.  ostrafflig;  rättskaf- 
fens.    — ible,    a.  oförruttnelig,    ofor- 

UnCOStly,  a.  icke  dyr.  feängllg. 

Unconnseliable,  a.  icko  rSdiig. 
Uncountable,  a.  oräknelig. 

UU-COOple,  v.  a,  afkoppla,   släppa  ur 

kopplet. 
UnCOartlJeOUS,    a,    obelefvad,    oartig. 

-eousness,  s,  ohöfiighet.  -liness, 

8.  obelefvenhet,  oartighet. 
UnCOUtll,  a.  grof,  ohygglig;  r3.  -neSS, 
S,  besynnerlighet;  råhet;  ohöfiighet. 


XJnderbind 

Uncover,  v.  a.  aftäcka,  blotta;  aftaga 

hatten.  [vanheJrande. 

Uncredijjble,  a.  otrolig,   -table,  a. 

UncrOWB,  v.  c.  beröfva  kronan. 

Unctljlon,  5.  smörjelse,  sraörjeolja.  €03- 
tr^me  -,  sista  smörjelse.  -UOSlty, 
8.  oljaktlghet.    -HÖKS,  a.  oljaktig,  fet. 

Uncnlpable,  a.  csti-affiig,  oförvitlig. 

UnCUltivallble,  a.  som  ej  kan  brukas. 
— ted,  a.  ouppbrukad,  ouppodlad. 

Uncurijabi©,    a,   obotlig,     -ed,  a. 

obotad. 
Uncnrb,  v.  a.  aftaga  kindkeden  pä  ett 

betsel ;  *  befria,     —ed,  a.  otvungen. 
Uncurl,  v.  a.  göra  rak,    — ,  V,  n.  räkna. 

—ed,  a.  ioke  krusig. 
Uncurrent,  a.  icke  gängse. 
Uncurse,  v,  a.  befria  frSn  förbannelse. 
Uncurtailed,  a,  ostubbad. 
Uncnstomaljble,  a,  tullfri,    -ry,  a. 
Uncut,  a.  oskuren.  [ovanlig. 

Undamaged,  a.  oskadad. 
Undaninted,  a,  oförfärad,    -ness,  s, 

oförekräckthet,  mannamod. 
Undecayed,  a.  oförsvagad,  frisk. 

Undellceivable,  a.  osviklig,  -ceive, 

t;,  a,  föra  ur  en  villomening,  upp- 
lysa, -cent,  a,  oanständig,  -clded, 
a.  oafgjord.  -clplierablo ,  a.  som 
^  kan  dechifiFreras.  -cislve,  a.  icke 
afgörande. 
Undeck,  v.  a,  afkläda  prydnader,  tackla 
af.     — edj  a.  oprydd. 

Undeclared,  a.  oförklarad. 

Ur  dee,  a.  T.  vSgig. 

Undeyfended,  a.  oförsvarad,  -fled, 
a.  utom  bjudning.  -liBablö,  a, 
obestämbar,    -^ify^  t\  a.  frSntaga  gud- 

omiighet.  -jected,  a.  oförsagd.  -li- 
berated, a.  oöfverlagd.  -mon- 
strable,  a.  obevislig.  -nlable,  a. 
oförneklig,  ostridig,  -pending,  a. 
oafhängig,  sjelfständlg.  -plored,  a. 
obegrSten.  — praved,  a.  oförderfvad. 
Under,  ad,  under,  mindre.  — ,  pr, 
under;  nedom;  utom.  —  age,  omyn- 
dig. -  favour,  med  forlof.  -  one's 
nose,  midtför  ens  näsa.  -bearer, 
8.  likbärare,  —bid,  V.  a.  bjuda  un- 
der,    -bind,  v.  a.  underbinda;  f3r 


Underclerk 


Undo 


401 


bliida  nedersta  delen,  -clerk ,  €, 
cndersekreter.  -Current  j  s,  ström 
Xinder  vattnet.  -dO,  V.  n.  göra  för 
litet,  meat  underdone,  för  litet  kokadt 
kött.  -farmer,  s,  underforpaktare. 
—filling 5  S.  underbyggnad,  grund. 
-fOOtj  a.  föraktlig,  nedrig,  -gird, 
V.  a.  underbinda.  — gO,  V.  d,  under- 
go ftSla;  utstä,  -ground,  s,  plats 
under  jorden,  hSia.  -grown,  a. 
stannad  i  västen,  smSväxt.  -grOTVtli, 
s.  sniäskog.    — h&nd,  a.  hemlig,  lön- 

lig.   -,  ad,  under  hand.    -keeper, 

s.  underuppsynin^sman.  —labourer, 
8,  handtlangare.  -lay,  V.  a.  lägga 
under;  stöda,  -layer,  8.  underlag, 
bäddning.  -leather,  S,  underläder. 
-lieutenant,  S.  underlötjnant ,  fän- 
drik.  -line.  V,  a.  understryka;  hem. 
ligt  medverka,  —ling,  s.  underhaf. 
vande;   vekling;   obetydlig    menniska. 

-lip,  «.  underläpp,    -master,  8. 

underiärarc.  — lUeat,  S,  aftonvard. 
—mine,  v,  a,  underminera,  under* 
gräfva.  —most,  ad.  underst,  nederst. 
—neath^  ad.  inunder,  nedom.  -,  pr, 
under.  —Officer,  S.  underofficer,  sub. 
altern.  —part,  S,  underafdelning; 
mellanstycke.  -petticoat,  S.  frun- 
timmers  undertröja.  —pin ,  V.  a. 
bygga  under.  — plot,  s,  biplan;  epi- 
sod; intrigen  i  ett  skSdespel.  —pro- 
portioned, a,  icke  proportionerlig. 
-rate,  v.  a.  förakta,  nedsätta  i  värde. 
-sell,  V.  a.  undersälja,  sälja  till 
underpris,  sälja  med  förlust,  —setter, 
8.  stöd,  stötta.  -Sheriif ,  S.  under- 
stSthSllare;  landtdomare.  -SOld,  a. 
säljd  till  vanpris.  — SOng,  5.  refräng, 
omqväde.  -stand,  V.  a.  förstå, 
känna,  begripa;  mena;  förmärka. 
-standable,  a.  begriplig,  -stand- 
ing, a.  förståndig,  förfaren,  skicklig. 
— ,  S.  fgrstSnd,  förnuft;  erfarenhet; 
samliällighet.  -Strapper,  S.  under- 
tjenare;  handtlangare.  —take,  V. 
a.  Staga  sig,  företaga;  vSga.  — ,  V. 
n.  lägga  sig  i;  vara  ansvarig.  ~ta- 
Jt^er,  s.  entreprenör;  företagare,  —ta» 
king,  5.  företag;    försök.     -tCCth, 

En^lisli-Swedish  Dici„ 


*.^?.  tänder  i  nedra  käften,  -tenant, 
8.  underarrendator.  -treasurer,  8, 
underskattmästaro.  -Taluatlon,  s. 
nedsättande  under  värdet.  -Vftlue, 
8»  vanpris;  undervärdering.  — ,  V.  Cf. 
vanvörda,  underkänna,  nedsätta  i  värde. 

-weave,  v»  a.  inväfva.    -weight, 

8»  undervigt.  — WOOd,  8.  smSskog, 
-work,  S.  ringa  förrättning;  elak 
afsigt.  — ,  V,  a»  stämpla  emot;  ar- 
beta för  litet;  undergräfva.  —work- 
man, 5.  gesäll ;  dulig  arbetare. -Write, 
V.  a.  underskrifva ,  underteckna;  för- 
säkra, -writer,  8,  undertecknare, 
subskribent ;  försäkrare. 
Undeljscrihed ,  a,  obeskrifven;  oan- 
tecknad.  -'SCried,  a.  osedd,  oiör- 
märkt,  -servcd,  a.  oförtjent.  -ser- 
TingnesS,  S,  ovärdighet.  -Signed, 
a.  ouppsätlig,  -signing,  a.  utan 
plan ;  ärlig ;  uppriktig,  -siratle,  a. 
icke  önskansvärd. -Stroyahle,  a.oför* 

störiig.  -tected,  a.  oupptäckt,  -ter- 
minable, a.  obestämbar,  -termi- 
nate, a.  obestämd,  oviss,  -termi- 
ned, a.  obestämd;  obeslutsam.  -VOUt, 
a.  oandäktig. 

Un  dexterous,  a.  oskicklig,  tafatt, 

UndiaphanOUS,  a.  ogenomskinlig. 

Undied,  a.  ofärgad. 

Undigestljed,  a.  osmält,    -ible,  a. 

osmältlig. 
Undiligent,  a.  icke  flitig. 
Undiminishable,  a.  ofönnlnsklig. 
Undirected,  a.  oregerad;  utan  pSskrift. 

Undisljcernible,  a.  obemärkiig.  -cer- 

ning,  a.  fSkunnig;  ouppmärksam. 
-Ciplined,  a,  oöfvad,  icke  under- 
visad. -COVerable,  a.  oskönjbar. 
-guiséd,  a.  oförställd,  uppriktig. 
-mayed,    a.    oförskräckt,   oförsagd. 

-puted,  a.  obestridd,    -sembled, 

a.  oskrymtad,  uppriktig.    — SOlvablo, 

a.  ouppiösiig.    -tinguishable,  a. 

oskönjelig;  otydlig;  ourskiljelig.  -tract- 

edness,  s,  ostördhet,  lugn.    -tur- 

bed,  a.  ostörd,  orubbad. 
Uiidividablc,  a.  odelbar. 
UildO,   v,  a,   göra   om,  taga  tillbaka; 

upplösa;  forderfva;  göra  olycklig;  om«, 

26 


402  Undoing 

arbeta,   -iog)  a.  upph&fVande.   -».  S» 

förderf. 
Un«Joubtec8 ,    a.   otvifvelaktig ,    säker. 

— ly,  ad.  utan  tvifvel,  tvifvelsutan. 
Undraw,  v.  a.  draga  upp,  öppna. 
XJndrOSSj    S.    vSrdslös  drSgt,    morgon- 

drägt.    -,  V.  a.  afkläda ;  kläda  af  sig. 
Undubitabl©,  a.  otvifvelaktig. 
Undue,  a,  otillbörlig. 
Undulaljry,  a.  vSgformlg.     -te,  a. 

vSgig,   våglik.     —,  V»  a.  drifva   fram 
och   tillbaka.      — ,    v.  ti,   bölja,    gS  i 
vSgor.     -tion,  5.  böljformig  rörelse. 
Undnrable,  a,  förgänglig. 

Undnst^  v,  a»  damma  af. 
Undutifal,  a.  olydig,  vanvördigt 
Undying,  a.  odödlig,  oförgänglig. 
Unearth,   v,  a.    drifva    ur    sin   kula. 

— ly,   a.  öfverJGrdisk. 
UneaslJinesSj    3.    besvär,    bekymmer, 

obehaglighet.     — y,  a,  mödosam,  obe* 

qväm;  ledsam;  tvungen;  orolig;  oför- 

nöjd. 

Uneatable,  a,  oätiig,  onjutbar. 

Unedncate,  a.  ouppfostrad,  ännu  ung. 
Un  effectual,  a.  overksam. 
Unoligible,  a.  outväljelig;  opassande. 

Unem II barrassed,  a.  icke  forlägen. 
-ployed,  a.  sysslolös. 

Unenjjdowed,  a.  obegSfvad.  -gaged, 
a.  sysslolös,  -tertaining,  a.  olu- 
stig, icko  underhSllande.  — vled^  a. 
afundsfri.    -vioUS,  a.  icke  afundsjuk. 

Unequal,  a.  ojemn;  oordentlig;  obillig; 
fioj  ej  öfverensstämmande  med.  —able, 
a.  oförliknelig,  ojeraförlig.  —led,  a. 
makalös,     -ness,  S.  olikhet. 

Unequijjtable,  a.  obiiiig,  partisk,  -vo- 
cal, a.  otvetydig, 
Unerrijable,  a.  ofelbar,   -ablencssi» 

8,    ofelbarhet.       — iBgj     a.    osviklig, 

ofelbar,  Ivudsaklig. 

Unessential,  ä.  oväsendtlig;  icke  huf- 

UnestablJsSjed,  a.  icke  bosatt. 

UneTen,öl.  ojemn;  icke  passande. —ness, 

S.  ojemnhet. 

Uneritable,  a.  oundviklig. 
Unexamjllned,  a.  ofsrhörd,  fckö  na- 
dsrsökt.  -pled,  a.  oerhörd,  utan  liko. 

Unexceptionable^  a.  ovedersägälg. 


Unfitting 


Unexcised,  a.  tullfri. 
Unexcogitable,  a.  outgrundlig. 
Unexecuted,  a.  ofullbordad. 
Unexempt,  a.  icke  frikallad. 
Unexhaustljed,  a.  outtömd,    -ible^, 

a.  outöslig,  outtömlig. 

Unexljistent,  aAc&n  förhanden. -pect» 
ed,  a.  ofdrväntad.     -pedlent,  a, 

icke  rSdlig.  -pensiTC,  a.  hushSlle- 
aktig.  -perienced,  a.  oförfaren. 
-pert,  a.  oskicklig,  oförfaren.  -pOlt" 
nesS^  8,  oerfarenhet,     -piated  ,  a. 

oförsonad,  -plain able,  -plicable, 

a.  oförklarlig,  -plored  ,  a.  outfor- 
skad,  okänd.  -presslYe^  ö.  icke 
uttryckande;  outsäglig,     -tmguisll» 

able,  a.  outsläcklig. 

Un  fad  ed,  a.  oförvissnad. 
Unfailing,  o.  säker,  ofelbar. 
Unfair,  a.  ful;  oartig. 
Unfaithful,  a.  trolös;  bedräglig;  van- 
Unfamfd,  a.  oberömd.  [trogen. 

Unfamiliar,  a,  ovanlig. 
Unfashionable,  a.  obruklig,  som  icke 

är  I  modet. 
Unfasten,  v.  a.  lossa,  uppiösi^. 
Unfathomable «    a.   bottenlös;   out- 

grundlig. 

Un  fatigued,  a.  outtröttad. 
UnfllYOUyable,  a.  ogunstig,  obenägen. 
Unfeared,  a.  ofdrskräckt;  ofruktad. 
Unfeasible,  a.  ogörlig. 
Unfeathered,  a,  ofjädrad. 
Un  featured,  a.  vanskaplig,  ful. 

Unfed,  a,  illa  född,  hungrig. 

Unfeeling,  a.  känslolös,  grym. 

Unfeigned,  a.  oskrymtad,  uppriktig. 

Unfellowed,  a.  olik,  icke  passande 
tillsaramans. 

Unfence,  v.  a.  aftaga  betsel;  blott- 
ställa.  — d,  a,  oförskansad,  oforsvarad. 

Un  fermented,  a.  ojäst. 

Unfertile,  a.  gall,  ofruktsam. 
Unfetter,  v.  a.  lossa  frun  bojor. 
Unfilial,  a,  osonlig. 

Unfilled,  n,  ouppfylld,  omättad. 
Unfinished,  CU  ofullbordad,  ofullkomlig, 
Un  firm,   a.  svag,  ostadig. 
Unät,  o.  oskicklig,  olämplig.    — ,  v.  a, 
göra  Oökiokli^.   —ting,  a.  opa^ande. 


Unfix 

VnflX^  V,  a,  lossa;  göra  flytande;  tina 
upp.  -edj  a.  ostadig,  föränderlig; 
obestämd.  [riktig. 

Unflattering)  a.  utom  smicker;   upp. 

Unfledged)  a.  odunad,  icke  flygför. 

Unfold)  v,  a,  utveckla,  utlägga  fållar, 
breda  ut. 

Unfollowed,  a.  oRJljd,  obeledsagad. 

Unforced,  a.  otvungen,  sjelfvillig,  fri. 

Unforeijknown,  a.  oföresedd.  -seen, 

9*  oförutsedd,  -skinned ,  a.  om- 
skuren, utom  forhud.  -told,  a.  icke 
förutsagd. 

Unfor||feited,  a.  oforverkad.  -giYing, 

a.  oförsonlig,  som  ej  förlåter,  —got- 
ten, a.  oförglömd.  -med,  a.  oska.- 
pad;  oformlig,  -tified,  a.  obefäst, 
oförskansad.  -tunate,  a.  olycklig, 
olycksalig,  -tunately,  ac?.  olyck- 
ligen,  olyckligtvis. 

Unfounded^  ö5.  ogrundad. 

Unfranchised,  a.  obefriad. 

Unfratcrnal,  a.  obroderlig. 

Un  free,  a,  ofri;  tvungen. 

Unfi'eeze,  v.  n.  töa,  tina  npp. 
Uttfreanent,  a.  sällsynt,  ovanlig,  -ed, 

a.  obesökt;  oberest. 

Unfriendyilness,  s.  ovSnlighet.  -ly, 

ö.  ovänlig,     — ,  ad,  ovänligt. 
Unfrighted,  a.  oförskräckt. 
Unfruitfal,  a.  ofruktbar,  gall,  -ness, 

8.  ofruktbarhet. 
Unfulfilled,  a.  ouppfylld,  ofullkomnad. 
Unfunded,  o.  icke  beroende  af  nSgon 

viss  fond  (om  nationalskuld). 
Unfurl ,   v,  a*  utbreda ,   öppna ;   lossa 

seglen.  [— ©d,  a.  omöblerad. 

Unfurnish ,  v.  a.   frSntaga ;.  aftackla. 
Ungainness,  s,  säUsamhet,  besynner. 

lighet;  fulhet. 
Ungalled,  a.  obruten,  oskadd. 
Uugarded,  a.  obevarad;   obetänksam. 
Ungarnish,  v.  a.  afkiäda. 
lingener II ated,    o.   ofödd,    oburen. 

-ative,    a.    ofruktbar.      .»ous,   a. 

oädel;  gemen,  skymflig. 
Ungenial,  a,  ovänlig. 
Ungentljeel,  a.  grof,  plump,  obelefvad. 
-eelness,  «.  oartighet,     -ility,  s, 

oartighet,     »le^  O.  otam;  hård;  rä; 


Unharmful        403 
ovanlig,    -lemanlike,  a.  ohöflig; 

iSgsinnad.  -lenGSS,  €,  oiamhet;  olÄr- 

aktighet;  stränghet. 
Ungifted,  a.  ej  begEfvad, 
Ungilded,  o.  oförgylld. 
Ungird,  ?;.  a,  afgördla. 
Uugirt,  a.  afgördlad;  obunden. 
Ungiving,  a^  icke  gifvande,  ofruktbar. 
Ungodyliness,  S.  ogudaitighet,  gudlös. 

^et.     -ly,  ä,  gudlös,  ogudaktig. 
Un  gored,  a.  ostangen,  oskadd. 
UngOtten,  a.  obekommen;  icke  aflad. 
UngOYernJlale,    a,  oregerlig,    ostyrig, 

obändig,  vild.    -Cd,  a.  oregerad,  utan 

regering. 
Ungrallceful,  a,  obehaglig,  misshaglig. 

-Cefulness,  s,  obehaglig'het^ -clous, 

a.  oangenäm;  oartig;  elak. 

Ungram m at ic al,    a.  stridande   mot 

grammatikens  reglor. 
Ungranted,  a.  icke  beviljad. 
Ungrapple,  v.  a,  haka  löst;  befria. 
Ungrateful,  a.  otacksam;   ofruktbar; 

oangenäm.     -nesS,   s,   otacksarahet; 

förhatlighet, 

Ungrarel,  v.  a,  afsanda. 

Ungrounded,  a.  grundlös,  ogrundad. 
Unguarded,  a.  obevakad;  oförsigtig. 
Unguent,  5.  smöija,  balsam,  galfva. 
Unguided,  a.  ostyrd. 
Unguilty,  c.  obrottslig,  oskyldig. 

Unhabitableness,  s.  obeboelighet. 

UnhallOW,  v,  a.  ohelga,  vanhelga. 
Unhalter,  v,  a,  aftaga  grimman. 

Unhamper,  v.  a,  lossa,  utveckla. 
Unhand,  r.  a.  släppa,    -iness,  s. 

oskicklighet. 
Unhandsome,  a,  ful,  stygg;   oredlig; 

oartig,     -ness 5  8,  fulhet;  oartighet; 

oredlighet. 
Unhandy,  a.  oskicklig,  tölpakti^. 
Unhanged,  a.  ohängd. 
Ullhap,'^.  olycka,    -plly,  ad,  olyck- 

ligt,  till  olycka;  elakt.     -pinesS,  8, 

uselhet,  sorg,  olycka.   — py,  öf.  olyck* 

lig,  usel,  eländig;  skadlig. 

Unharbour,  v,  a,  fösa,  drifva  upp 

(ett  rädjur). 

Unhardy,  a.  vekilg,  f^rsagd. 
Unharmlled,  a.  oskadd,    -ful,  a. 


404      Unharmonious 

menlos,  oskyldig.  -Onlous,  a.  miss- 
ljudande. 

TInhariiesSj  v,  a.  afsela  (en  häst);  af. 
kläda  vapen  och  rustning. 

Unhaspj  v,  a.  aflmspa,  afhaka. 

Unhatched,  a.  oklSckt;  outvecklad. 

Un  haunted,  a.  obesökt. 

Unhealed,  a.  oiäkt. 

Unhealthy,  a.  sjuklig,  krämpig. 

Unheard,  a.  ohörd-,  fofj  oerhörd. 
Unheart,  v.  a.  afskränka;    göra  mod- 
fälld.  {dig. 

UnheedijM,  -ing,  a.  vSrdsiös,  ovSr- 
Unhelpllcd,   a.  ohuipen.     -ful,  a, 

hjälplös;  förgäfves. 

Unhewn,  c.  ohuggen. 

Unhin go,  v.  a.  lyfta  (en  dorr)  af  ha- 
kärna ;  förstöra ;  förvirra. 

Un  hoard,  v.  a.  röfva. 
Unholjliness,  s.  oheligh:':;    gudlöshet 
~y,  a.  ohelig,  gudlös. 

Unhonest,  a.  oärlig. 
Unhononred,  a.  ohedrad. 

UnhOOd,  v.  a,  taga  af  hufvan. 
Unhook,  V.'a.  afhaka,  lyfta  af  kroken. 
UnhOOp,  v.  a.  taga  af  tunnband. 
Unhoped,  a.  oförmodad,  oförväntad. 
Unhorse,  v.  a.  kasta  af  hästen  ;  stöta 
ur  sadeln. 

Unhospitable,  a.  icke  gästfri. 

UnhOStile,  a.  icke  fiendtllg. 
tJnhOUSelld,  a.  husvill,  utan  hem.  -led, 

a.  utan  sakramentet. 
Unhuman,  a.  omensklig. 
Unhurt,  a.  oskadd,  -ful,  -ing,  a. 

oskyldig,  oskacjjlig. 

Unhnsk,  v.  n.  sprita. 

Unicom,  S,  enhörning.     -Ons,  a.  för. 

sedd  med  ett  horn. 
Uniforni,  a.  jemn;  öfverensstämmande. 

— ity,  8,  enformighet,  likformighet. 
Unify,  v.  a,  förena;  förlika. 
IJnigenitnre,  s.  enfoddhet. 
Unimliaginahle,   a.  otänkbar,  oupp. 

tänklig.  -itable,  a.  oefterhärmlig, 
oeftergörlig.  -passloned  ,  a.  utan 
passioner, .lugn.  — pOrtant,  a.  ovig- 
tig,  obetydlig,    -provable,  a.  oefter- 

rättellg. 

Uainllclineå,  a.  obenägen,    -creas- 


Unking 

ftble^  a,  som  ej  kan  6!:rs.  -deb* 
ted,  a,  skuldfri.    -flariimablOj  a. 

otändlig.  — flnenced,  a.  utan  infly- 
telse; oväldig.  -formed,  ^  icke 
underrättad;  olärd.  — gennOUS,  a. 
gemen,  nedrig,  —habitable,  G.  obe- 
boelig, -jurod,  a,  oskadd." -scri- 
bed, a. -utan  pSkrift.  -structc^^ 
a.  oundervisad,  olärd.     -telligeilt, 

a.  oförstSndig.  -telljgibility,-tol- 
ligiblenesso,  s.  obegriplighet,  -telli" 
gible,   a.  obegriplig,    -tentioiuil, 

a.  oafsigtlig,  oförvarandes,  utan  berädt 
mod. 

Unlnterllested ,    a.   icke   deltagande, 

opartisk.      — esting,    a,   ointressant. 

-mitted,  -mittiög,  a,  oupphörlig. 
—mixed,  a,  obeblandad,    -red,  a» 

obegrafven.     — rnpted,   a.  oafbruten. 

Uniniltrenched,  a.  oförskansad.  -ve- 
stigable,  a.  outransakiig.   -vitcd, 

a.  okallad,  objuden. 

UniOil,  S.  förening,  bopfogning;  enig- 
het,    —flag,  8.  engelsk  nationalflagg, 

UniparOUS,  a.  enfödande. 

Unique,  a.  ensam  i  sitt  slag. 

Unison,  S.   T.  likstämmighet. 

Unit,  s.  enhet;  enkelt  tal.  —6,  V.  a. 
förena,  hopfoga,  forbinda,  — ,  ir.  «. 
blifva  ense ;  \^.x&  tillhopa,  — ion,  S, 
förening.  — IyO,  a.  förenande.  — y,  s» 
enhet;  samdrägt;  likformighet. 

Univalve,  a.  enskalig. 

Universllal,    a.    allmänlig.     -,   S.  det 
hela;  verldssj'stemet.    — a^^-iy,  S.  all- 
manlighet,      — ©,    3.    verlden,    verld';- 
byggnaden.     — ity,   8.  akademi,   hög 
skola,  universitet;  samfund. 

UnivOCal,  a.  entydig;  regelbunden. 

Unjoin,  v.  a.  afsöndra,  frånskilja. 

Unjoint,  v.  a.  slita  ur  led;  sönderdela. 

Unjoyful,  a.  olustig,  ledsen. 

Unjust,  a.  orättvis,  obillig,  obefogad. 

-ifiable,  a.  oförsvarlig:,    -ness,  s.. 

orättvisa. 
Unkennel,  v.  a:  drifva  upp    (en  räO. 
Unkept,  a,  obevarad;  icke  iaktagcn. 
Unkind,  v.  a.  omild;  cartlg;   ovijnlig. 

— neSS,  S.  ovänlighet ;  hSrdhet.  / 
Unking,  v.  a.  afsUtta  en  konung. 


Unkle 

UnMOj  $.  farbror;  morbror. 

Uuknit^  v,  a.  upplösa,  taga  upp  ma- 
skor, to  -  the  hrow ,  ee  mild  ut 
igen. 

Unknot,  t?,  a,  'utveckla,  upplösa. 

Unknowing,  a.  okunnig,  ovan.  -ly, 
ad.  ovetande,  oveterligen. 

Unknown,  a.  obekant,  okSnd ;  okunnig. 

Unlaboured,  a.  obrukad,  opiöjd. 

Unlace,  v,  a.  enSra  upp;  lösa  af. 
"Unlade,  v.  a.  afbörda ;  aflossa,  aflasta. 
Unlamented,  a.  osörjd,  obegrSten. 
Unlatch,  v.  a.  taga  klinkan  af  en  dörr. 
Unlaudablo,  a.  oberömiig. 

Unlawful,  o.  ogill,  olaglig,  oloflig. 
-ness,  S.  olagligUet;  orättmätighet. 
Unlearn,  v.  a.  förgäta  hvad  man  lärt. 

-ed,  a.  olärd;  glömd,  -edness,  s. 
okunnighet. 

Unleayened,  a.  osyrad  (om  brödet). 

Unless,  c.  om  icke,  sä  framt  icke. 

Unlettered,  a.  obeläst,  olärd. 

Unlike,  a.  olik;  oiikiig.  -liness,  s. 
csannolikhet.  — ly^  ö.  <fe  ad.  osan- 
nolik. 

Unlimitllable,  a.  oinskränkbar.  -ed, 
a.  oinskränkt,  oändlig.  [linien. 

Unlineal,  a.  icke  i  rätt  llnie;  pä  sido- 

Unlink,  v.  a,  afkedja,  lösa. 

Unliqumed,  a.  osmält,  oupplöst. 
UnliYelineSR,  S.  sinnesslöhet. 
Unload,  v,  a.  aflassa,  afbörda. 
Unlock,  v.  a.  upplSsa,  uppläta,  öppna. 
Unlocked  fforj,   a.  oförtänkt,   oför- 
Unloose,  v»  a.  upplösa.  [modad. 

Unlovely,  a,  icke  älskvärd. 
Unlucky,  a.  olycklig,  eländig. 
Unmade,  a.  ogjord,  ofullbordad. 
Unmaidenly,  a,  icke  jungfrulik ,  icke 
blygsam. 

Unmakable,  a.  ogörlig. 
Unmalleable,  a.  spröd,   som  ej  kan 

smidas. 
Unnian,  t?»  a.  snöpa,  kastfera. 
Unmanageable,  a.  ohandterlig,  ostyrig. 

Unmanly,  a.  onaturlig;  omanlig,  veklig. 

Unraannerlled,  a,  ohyfsad,  obeiefvad. 

-ly,  a.  plump,  obeiefvad,  oböfvisk. 
Unmarked,  a.  obemärkt. 
Unmarröd,  a.  oförderfvad. 


TJnnavigable       405 
Unniarllried ,  a.  ogift,     -ry,  v.  a, 

upplösa  äktenskap. 
Unmask^  v.  a,  taga  masken  af. 
Unmast,  v.  a.  taga  masten  ur. 
Unmaster||able,    c.   oöfvervinnelig. 

—ed,  a.  oöfvervunnen. 
UnmatchjD.  a.  skilja  St.  -able,  a. 

makalös,  oförliknelig. 
Unmeaning,  a.  utan  betydelse. 
Unmeant,  a.  ouppsStiig,  oafsigtiig. 
Unmeasurable,  a,  gränslös,  omätlig. 

-ness,  s.  omätlighet. 

Unmeditated,  a.  op.^tänkt. 

Unmeet,  a.  oanständig ;  oduglig.  -IieSS| 
8.  oskicklighet,  oduglighet. 

Unmellowed,  a.  omogen. 
Unmelodious,  a.  omelodisk. 
Unmelted,  a.  osmält. 
Unmentioned,  a.  oomtalad. 
Unmercantile,  a.  icke  köpmanslik. 
Unmerchantable,  a.  osäijbar. 
Unmerciful,  a.  obarmhertig.   -ne SS, 
S.  obarmhertighet. 

Unmerited,  a.  oförtjent,  ovärdig. 
Unmind||ed,  a.  oaktad,   icke  vänlud. 
—ful,  a.  obekymrad,  ovärdig,  oaktsam, 
Unmingled,  a.  obemängd,  oblandad. 

Unmistakable,  a.  okänneiig. 

Unmitigable,  a.  oblidkelig,  oförsonlig. 
Unmixed,  a.  obemängd,  oblandad. 

Unmoaned,  a.  osörjd. 
Unmoistened,  o.  ofuktad. 

Unmolested,  a.  obesvärad,  ostörd. 
Unmoneyed,  a,  utan  penningar. 
Unmoor,  v,   a,  lägga  ut  frän  land, 
lyfta  töjankaret. 

Unmotherly,  a,  omoderlig. 
Unmourned,  a.  osörjd. 
Unmov||eable ,  a.  orörlig,    -cable* 

ness,   8.   orörlighet,   oföränderlighet. 

—ed,  a.  orörd,  obevekt,     -ing,  €U 

orörlig;  kraftlös, 
Unmuffle,  v,  a,  afhölja,  blotta. 
Unmusical,  a.  omusikalisk;  icke  earn* 

Ijuda^nde. 
Unmuzzle,  v,  a.  afgrimma. 
Unnail,  v,  a,  taga  ut  spikar. 

Unnamed,  a.  onämnd. 

Unnatural,  a,  onaturlig;  tvungen. 

Unnavigable,  a.  osegelbar, 


406       Unnecessary 

Unnecessary,  a,  onödig,  fäfUng. 
Unneedful,  a.  onödig. 
Unnery||ate,  a.  enerverad,  forelpppad. 

— e,  V.  a.  enervera,  försvaga. 
Unnoble,  a.  oädel. 

Unnoticed,  a.  oanmärkt. 
Unnumbred,  a.  oräknad,  oräknelig. 
Unobediont,  a.  ohörsam,  olydig. 
Unobjectionable,  a.  orörkastiig. 
Unobsequiousness,  s.  olydnad. 

Unobservllable,  a.  oakönjbar,  omärk. 
lig.  —ant ,  a.  ohörsam ;  icko  upp- 
märksam,   —ed,  o.  oaktad,  oanmärkt. 

Unoccupied,  a.  tom,  obesutten. 

Unoffending,  o.  godartad;  ren;  oskad- 
Hg.  [sam. 

Unoperative,  a.  intet  uträttande,  overk. 

Unopportune,  a.  obeqväm,  oläglig. 

Unopposed,  a.  oemotsagd,  obestridd. 

Unordller,  v.  a.  glfva  återbud  om  ell. 

fit.    -erly,  a.  oordentlig,    -inary, 

a,  ovanlig. 
.Unorganized,  a.  oorganisk. 
Unowned,  a.  icke  vidkänd. 
Unpacified,  a.  icke  lugnad. 
Unpack,   v,   a.  uppacka,  upplösa   en 

packe;  afbörda. 
Unpaid,  a.  obetald. 
Unpainted,  a.  omSlad,  osminkad. 
Unparagoned,  a,  ojemnföriig. 
Unpardon||able,  a.  oförlåtlig,    -ed, 

a.  oförlSten. 
Unparliamentary,  a.  oparlamentarisk. 

Unparted,  a,  odelad,  oStskiljd. 

Un  parti  al,  a.  opartisk. 
Unpassllable,  a.  obanad,  -ionated, 

a,  kallsinnig;  oväldig. 
Unpare,  v.  a,  rifva   upp   en   stenlagd 
väg.     —ed,  a.  icke  stenlagd. 

Unpeaceable,  a.  ofridsam. 

Unpeople,  v,  a.  forhärja,  utblotta  pS 
folk.  flig.     -ed,  a.  oförraärkt. 

UnporceiTllable,  a  oskönjbar,  omärk- 
Unperformed,  a.  ogjord,  ofullbordad. 
Unperisliable,  a.  oförgänglig. 
Unperjured,  a.  fri  rör  mened. 
Unpermitted,  o.  otiilSten. 
Unperspirable,  a.  outdunstllg. 
l-apersuadable,  o.  oöfvertaieiig. 
Unplerceable^  a,  ogenomtränglig.) 


Unpropitious 


Unpin,  v.  a.   lösskrufva;   taga   ur  en 

pinne. 
Unpinioned,  a.  med  armarna  lösa. 
Unpit[jied,  a.  osörjd,  obeklagad,  -iful, 

a.  obarmhertig.    — ying,  O.  icke  med* 

lidsam. 

Unplacable,  a.  oförsonlig. 
Unplagised,  a.  oplSgad,  oqvald. 
Unplait,  v,  a,  lösfläta. 
Unpleasjjant,  -ing,  a.  obehaglig,  oan- 

genära.     -Entness,    8.  obehaglighet. 
Unpleased,  a,  obelSten,  missnöjd. 

Un  pliant,  c.  oböjlig,  -ness,  s,  oböj. 

lighet ;  halsstarrighet. 
Unplnme,  v.  a.  afplocka  Qädrar. 
Un  poetic,  a,  icke  poetisk. 
Unpolished,  a.  opolerad;  ohyfsad. 
Unpolite,    a,    grof,    ohyfsad,    oartig. 

-ness,  S.  grofhet,  ohöflighet. 
Unpoiitic,  a.  opolitisk. 

Unpolluted,  a.  obesmittad;  kysk. 
Unpopular,  a.  stridande  mot  allmänna 

smaken;  icke  älskad  af  folket.        (lig. 
Unportable,  a.  som  ej  kan  bäras,  öbär- 
Un  possessing,  a.  utom  besittning. 
Un  practicable,  a.  ogörlig. 
UnprelicariOUS,  a.  oafhängig;  otvifvel- 

aktig.    -cedented,  a.  uUn  exempel. 

-ferred,  a.  icke  föredragen,  -gnant, 

a,  ofruktbar,  -judiced,  a.  fördoms- 
fri, -meditated,  a.  icke  förut  betänkt. 

-pared,  a.  oberedd.  -possessed,  a, 

fördomsfri,  -tending,  a.  beskedlig, 
anspråkslös,  -vented,  a,  oförväntad, 
oförmodad. 

Uprincely,  a,  opassande  för  en  furste. 

Unprincipled,  a.  utan  (goda)  grund- 
satser; vacklande. 

Unprisoned,  a.  befriad  från  fängelse. 

Unproductive,  a.  ofruktbar. 

Unprofaned,  a.  icke  vanhelgad. 

Unprofitable,  a.  onyttig,  ogagnelig. 
-ness,  s.  onyttighet. 

Unprolsibited,  a.  oförbjuden. 

Un  prolific,  a.  ofruktbar. 

Unpromising,  a.  som  ger  slätt  hopp 
om  sig. 

Un  pronounced,  a.  outtalad. 
Unproper,  a.  oegentlig. 
Unpropitions,  a.  olycklig,  ogunstlg. 


Unproportionable 

Unproportionallble,  -te,  a,  opro- 

portionerad»  olikmätig. 
Un  propped,  a.  icke  understödd. 
Unpro  peroas,  a.  olycklig. 

Uoprotected,   a.  obeskyddad. 

Unproved,  a.  opröfvad;  obevisad. 

Unprovide,  v.  a.  göra  villrSdig.  ~(8, 
a,  oförsedd;  oberedd.  — ntj  a.  oför- 
siktig; sorglos. 

Unpublished,  a.  outgifven. 

Unpunctual,  a.  opunktiig« 

Unpunished,  a,  ostraffad. 

Un purified,  a.  oremad. 

Unpurposed,  a,  ofTJrsStlig. 

Unpursued,  a.  oförföijd. 

Unqaali||fied,  a.  ogiii;  oskicklig,  odug- 
lig, -fy,  V.  a.  göra  oskicklig,  för- 
klara oduglig. 

Unquarrelable,  a.  oemotsSgllg. 

Unquenchable,  a.  outsläcklig. 

Unquestionable,     a.     otvifvelaktig. 

— ness,  8,  ostridighet. 
Unquiet,  a.  orolig,  upprörd;  bullersam. 
—ness,  8,  orolighet;  bryderi. 

Unransomed,  a.  icke  Steriöat. 

Unrated,  a.  icke  taxerad. 
Unravel,    v.    c.    utveckla;    rispa    upp 

(linne);  förvirra.   — ,  V.  n.  rispas,  slippa 

upp. 

Unreached,  a.  som  man  ^  fStt. 
Unread,  a.  oläst;  obeläst. 
UureadyinCSS,  S.  ofUrdighet;  obenägen- 
het.    — y,  a.  oberedd,  ofärdig;    iSng- 
Unreal,  a.  icke  verklig.  [sam. 

Unreaped,  a.  oskSrdad. 
Unreasonable,  a.  obiiiig;  oförnuftig. 

-ness,  8.  oförnuftighet. 

Unrebukablc,  a.  oförvitlig. 

Unrecallable,  o.  oSterkaiieiig. 

Unreckoned,  a.  oräcknad,  ick.-  Inbe- 
räcknad. 

Unre II claimed,  a,  icke  Sterkallad. 
-eompensed,  a.  obelönad,  -con- 
cilable,  a,  oförsonlig,  -curing", 
a.  obotlig,  -deemable,  a.  oSter- 
lösiig.  -forniable,  a.  obotlig. 
-formed,  a.  oförbättrad,  -garded, 

a.  oaktad;  missaktad,  -gardful,  a. 
oaktsam.  -gistered,  a.  icko  in- 
registrerad. 


Unsaid 


.407 


Unreined,  o.  tygellös,  obetslad. 
Unreylated,  a,  oanförd,  icke  berättad. 
-lenting,  a.  obeveklig;    oupphörlig. 

-lievabloj  a.  ohjeipiig.  -mark- 
able,  a.  icke  märkvärdig,  -medi- 
able,  ö.  obotlig,  -membered,  a. 
glömd,  -membering,  a.  utan  att 
erinra  sig,  vSrdlös,  förglömmande. 
-mittlngly,        ad.       oupphörligen. 

-movable,  a.  oföränderlig,  -mo- 
ved, a.  oborttagen;  oafsatt.  -paid, 
a,  obetald,  -pairable,  a.  oförbät- 
terlig,    -pealable,  a,  oSterkallelig. 

-pentant,  a.  obotfårdig.  -pented, 

a.  oSngrad.  —pining,  a.  icke  sör- 
jande, -proachable,  a.  oförvitlig. 
-provable,  a.  otadlig,   -putable, 

a.  oansenlig,    -quested,  a.  obegärd. 

-quited,  a,  icke  vedergäiid.  -semb- 
llng,  a.  olik.  -served,  a.  oförbehSU- 

sara,  uppriktig,  öppenhjertig.  — served- 

ness,  s.  frimcdighet.  -si-ted,  a.  oe« 
motstådd,  -sistible,  a.oemotstSndlijr. 

-solvable,  a,  ouppiösiig.  -solved, 

a-  oupplöst;  (ofj  obeslutsam.  — Spect- 

ful,  a.  vanvördig.    -strained,  a. 

obehindrad.     — vengcd,  a.  ohämnad. 

-veren d,  a.  vanvördig.  -vocable, 
a.  oSterkaiieiig.  -vfarded,  a.  obe- 
lönad. 

Unriddle,  v.  a.  upplösa  en  gata;  för- 

Unrig,  v.  a.  aftackla.  [klara. 

Unright,  a.  oriktig,  -eous,  a.  synd- 
full,  orättfärdig.  -COUSnesS,  S.  orätt- 
färdighet,    -ful,  a,  orättrSdig. 

Unrip,  v.  a.  sprätta  upp. 

Unripe,  a.  omogen;  fortidig,    -ned, 

a.  omognad.     — nCSS ,    8.  omogenhet. 
Unrivalled,  a.  makalös,  oförliknelig. 
Unrivet,  r.  a.  lossa  en  spik. 
Unrobe,  v.  a.  afkiäda. 
UnroU,  v.  a.  utveckla;  öppna. 
Unroof,  v.  a.  rifva  af  taket. 
Unroot,  v.  a.  utrota. 
Unroyal,  a.  okunglig. 
Unruljjed,  a.  ostyrd,    -y,  a,  estyrlg, 

bullersam ;  upprorisk. 

Unsaddle,  v.  a.  afsadla. 

Unsafe,  a.  osäker,  farlig. 
Unsaid,  a.  osagd,  ebemttU, 


408        Unsaleable 


Unstudied 


Cnsaleable,  a.  osäijbar. 
Unsalted,  a.  osaltad. 

Unsalutcd,  a.  ohelsad. 

Unsatljed,  a.  omättad.     -iaMe,  a. 

omättlig. 

Unsatisllfactory,  a.  icke  tnifredsstäi. 

lande,   -fiable,  a.  oförnöjlig.    -fled^ 
a.  otillfredsställd. 

UnsaYOurly,  a,  osmaklig. 
Unsay,  v.  a,  taga  sina  ord  Igen. 
UnSCale,  v.  a,  skala,  affjälla. 
Unschooled,  a.  olärd. 
Unscorched,  a.  osvedd. 
Unscoured,  a.  oskurad. 
Unscreened,  a.  obeskärmad,  oskyddad. 

Unscrew,  v.  a,  skrufva  löst. 
Unscriptural,    a.    icke    grundad    pS 

Skriften,  obiblisk. 
Unseal,    v,    a.    bryta    upp    ett    sigill. 

—ed,  a.  of^.rseglad;  uppbruten. 

Unsearchable,  a.  outgrundlig. 
Unseason||abl0,  a,  otjeniig,  otidig; 

icke  lämpad  efter    Srstiden.     ~ed,  a. 

otidig;    osaltad;    okryddad;   omognadt 
Unsecure,  a.  osäker.  [(timmer). 

Unseeing",  a.  blind. 
Unseemly,  a.  oanständig. 

Unseen,  a.  osedd;  osynlig 
Unselfish,  a.  oegennyttig. 

Unsensible,  a,  känsioiös,  lifiss. 

Unsent,  a.  icke  sänd.  —  for,  okallad, 
icke  hemtad.  [a.  ofrSnskiljd. 

Unsepaiallble,  a.  oskiljaktig,    -ted, 

Unserviceable,  a.  onyttig. 

Unservile,  a.  icke  slafvisk,  icke  kry- 
pande; frisinnad. 

Unset,  a.  oplantad. 

Unsettle,  v.  a.  förrycka;  g5ra  oviss. 
— ,  V.  n,  blifva  vacklande,  -d ,  a. 
80m  ei  satt  sig;  flyktig;  omskiftiig. 
—  accounts,  oafslutade  räkningar. 
—men t,  s.  obeständighet,  ostadighet. 

Unsevered,  a.  oStskiijd. 

Unsew,  v.  a.  sprätta  upp  (sömarne). 

Unshacltle,  v.  a.  staiia  pä  fri  fot. 
Unshadjjed,    -owed     a.   oskyggd, 

oskuggad. 

Unsliakeable,  a.  orygglig,  ornbblig. 
Unshamed,  a.  skamlös. 
IJnshapedy  a.  vänskaplig. 


Unshared,  c.  oskiftad. 

Unshayen,  a.  orakad. 

Unsheath,  v.  0.  blotta,  draga  ur  ski. 

dan.  [rad. 

Unsheltered,  a.  obeskyddad,  oförsva. 
Unship,  v.  a.  lasta  ur  ett  skepp,     to 

-  the  rudder,  förlora  röret. 
Unshod,  a.  oskodd,  barfotad. 
Unshoe,  v.  a.  afsko;  taga  skorna  un» 

dan  en  häst. 
Unshorn,  a.  oskuren;  sträf. 
Unshot,  a.  oskjuten. 
Unshrinking,  a.  orädd,  oförsagd, 
Unghunnable,  a.  oundviklig. 
Unsightly,  a.  stygg;  ful. 
Unsincere,  a.  icke  uppriktig. 
Uusinning,  a.  syndlös. 
Unskilful,  a.  oskicklig;  ('i7ij  oförfaren. 
Unslaked,  a.  osläckt. 

Unsociable,  a.  icke  umgängsam;  ovän- 
UöSOlicitOUS,    a.  obekymrad.  [lig. 

IJnsolid.   a.  icke  fast;  icke  grundlig. 

Unsolved,  a,  oupplöst. 

Unsound,  a.  osund;  rutten;  felaktig, 
villfarande;  icke  fast.  -neSS,  S.  fel- 
aktighet; ohelsosamhet. 

UnsOUred,  a.  osyrad. 

UnsparlJedj  a.  ospard,  icke  skonad. 
—ing,  a.  icke  skonsam ;  slösaktig. 

Unspeakable,  a.  outsäglig. 

Unspecified,  a.  oupptecknad;  icke 
specificerad. 

Unspoken  fofj,  a,  oomtaid. 
Unspotted, Unstained,  a.  obefläckad, 

osmittad,  ren. 
Unstaid,  a.  ostadig,  flyktig;  obestän- 
Unstamped,  a.  ostämplad.  (di^ 

Unstayed,  a.  ohämmad. 
Unsteady,  a.  ostadig;  obeslutsam. 
Unstitch,  v.  a,  uppsprätta. 
Ullstock,  v.  a.  taga  af;    taga  sönder. 
UnstOOping,  a.  oböjlig,  stSndaktig. 
Unstop,  v.  a.  öppna,  uppdämma.  -ped,. 

a.  obehindrad. 
Unstrained,  a.  otvungen,  naturlig. 
Unstraitened,  a.  oinskränkt. 
Unstring,  v.  a.  upplossa  band;    tag* 

bort  Bträngarna. 
Un  sträck,  a.  orörd,  icke  träffad. 
Unstudied;^  a,  ostuderaa. 


Unstuffed 


Unweakened       409 


tlnstiiflfed,  a.  ostoppad. 
Unsubdued,  a.  oöfvervunnen. 
Unsabstantial,  a.  icke  materiel,  okänn- 
bar; oväsendtlig. 
Unsnccessfiil,  a.  olycklig. 
Unsnfferablo,  a,  odräglig, 
Unsugared,  a.  osockrad. 

Unsuitable,   a.  oanständig. 

Unsupported,  a.  ohjelpt,  icke  under- 
Unsure,  a.  osäker.  [stödd. 

UnsUSJICeptible,  a,  oemottaglig,  olär- 
aktig.  —piciOUS,  a.  omisstänksam, 
fri  frSn  misstankar,  -tained,  a. 
ostödd. 

Unswathe,  v.  a.  linda  upp  (ett  barn). 

Unswept,  a.  osopad. 

Unsworn,  a,  obesvuren. 

Untainted,  a.  oskämd;  obefläckad. 

Untamable,  a.  otamiig. 

Untangle,  v,  a.  repa  upp. 

Untasteljd,  a,  opäsmakad.    -ful,  a. 

osmaklig. 
Untaught,  a.  olärd;  oförfaren. 

Unteacbable,  a.  oläraktig. 

Untempted,  a.  ofrestad,  olockad. 
Untenajjblo,  a.  obeboelig;  som  ej  kan 
försvaras.     — nted  ,  a,  öde,  obebodd. 

Untender,  a.  känslolos. 
Unterrifled,  a.  oförskräckt. 
Unthankful,  a.  otacksam. 
UnthinJiing,  a.  tanklös,  obetänksam. 
Unthrifty,  a.  slösande,  slösaktig. 
Unthrone,  v.  a,  Etöta  frSn  tronen. 
Untidy,  a.  snuskigt  klädd. 
Untie,  v.  a.  upplösa,  lossa;  förklara. 
Until,  ad.  tills,  tilldess.    -,  pr,  ända 
Untitled,  a.  oplöjd,  ohäfdad.      [intill. 
Untimely,  a.  otidig;  brSdmogen. 
Untinged,  a,  ofärgad. 
Untinned,  a.  oförtennt. 
Untirllable,  a.  outtröttlig,    -ed,  a. 

outtröttad. 
Untitled,  a,  utan  titel;  oberättigad. 
Unto,  pr,  till,  åt,  ända  till. 
Untold,  a.  osagd;  oräknad. 
Untootbcd,  a.  tandlös. 
Untouchjlable,  a.  orörlig,    -ed,  a. 

oantastad,  ovidrörd. 

Untoward,  a.  motvillig;  omild,  -ly, 
ad,  rdrvändt,  bakvÄndt. 


Untraced,   a.  spSrlös,  obanad. 
Untractable,  a.  oregerlig;    rS,    olär. 

Untrained,  a.  oö^ad.  [aktig. 

Untransjlferable,  a,  som  ej  kan  öf- 

verföras  pE  en  annan.    — latftble,  a. 

oöfversättelig.    -parent,  a.  ogenom. 
Untrap,  v.  a,  sela  af.  [skinligr. 

Un  travelled,     a.     orest,     ovandrad; 

oberest. 
Untried,  a.  oförsökt;  oerfaren. 
Untrodden,   a.  obanad,  otrampad. 

Untroubled,  a.  ostörd. 

Untrue,  a.  osann,  oriktig;  otrogen. 

UntruSS,  v.  a.  lossa,  knäppa  upp. 

UntrUSty,   a.  otrogen,  trolös. 

Untruth,  s.  falskhet,  lögn,  osanning.; 

Untune,  v.  a.  förstämma;  förvirra. 

Unturned,  a.  ovänd. 

Untwine,  v,  a.  uppsno,  upptvinna. 

Untwist,  v.  a.  lösa  upp. 

Unusljed,  a.  oanvänd;  ovan.  -eful, 
a,  onyttig.  -Ual,  a.  ovanlig,  sälL 
synt.     -ualness,  S.  ovanlighet. 

Unutterable,  a.  outsäglig. 

UnYalued,  a.  ovärderad;  oskattbar. 

UnvanQuish[{able,  a.  oöfvervinnciig. 
-ed,  a.  obesegrad. 

Unvariable,  a.  oföränderlig,    -ness, 

8,  oforänderlighet. 
UnYarnished,  a.  ofernissad ;  osmyckad. 
Unvarying,  a.  oföränderlig,  beständig. 
Unveil,  v.  a,  afslöja ;  upptäcka,  blotta. 

Unventilated,  a.  ovädrad. 

Unversed,  a.  obevandrad,  oöfvad. 
Unvexod,  a.  oplSgad,  ostörd. 

Unviolablo,  a.  obrottslig. 
Unvirtuous,  a.  odygdig. 
Unvisited,  a.  obesökt. 
Un  vulnerable,  a.  osSrbar. 
Unwakened,  a.  oväckt. 

Unwanted,  a.  onödig,  icke  erforderlig. 
Unwares,  ad,  oförvarandes. 
Unwariness,  5.  ovarsamhet,  ofdrsigtlg. 
Unwarmed,  a.  ovärmd.  [het. 

Unwarned,  a.  ovamad. 
Unwarrantable,  a.  oförsvarlig. 
Unwary,  a,  ovarsam. 
Unwatered,  a.  ovattnad. 
Unwavering,  a.  fast,  ståndaktig, 
Unweakeued)  a,  oförsvagad. 


410      Unweaponed 

Unweaponed,  a,  obeväpnad. 

Uuwearied,  a.  hvilad;  outtröttlig. 
IjnweaTe,  v,  a.  upprispa. 
Unweighed,  o.  ovägd;  oöfvervlgd. 
Unwelcome,  a,  ovälkommen. 
Unwell,   a.  kraslig,  Qjuk. 
Unwept,  a,  obegråten. 

Unwholesome,  a.  osund,  -ness,  8, 

OBundhet. 

Unwieldy,  a.  ovlg,  tung,  lunsig. 
Unwilling,  a.  ovillig,  obenägen,  -ness, 

s.  ovillighet.- 
Unwind,  v.  a.  utreda;   uppnysta.     — , 

V.  n.  utvecklas;  reda  sig. 
Unwise,  a.  ovis,  oforstSndig. 
Unwitherable,  a,  oförvissnelig. 
UnwithstOOd,  a,  oemotstSnden. 
Unwitnessed,  a.  obevittnad. 
Unwitting,  a.  ovetande,  okunnig  om. 
Un  witty,  a.  icke  qvick,  smaklös,  oför- 

ståndig. 
Unwonted,  a,  ovanlig,  sällsam. 
Unworn,    a,  obnikad,  ny. 
UnworthlJineSS,  S.  ovärdighet,  förakt- 

lighet.     — y,   a.  ovärdig;  nedrig. 
flnwonnded,  a.  oeär&d,  oskadd. 

Unwoyen,  a.  oväfd. 

Unwrap,  v,  a.  utveckla,  utreda. 

Unwreatfi,  v.  a.  uppvrida. 

Unwrinkle,  v.  a.  utplana  skrynklor. 

Unwritten,  a.  oskrifvea,  obeskrifven. 

Unyielding,  o.  obeveklig. 

Unyoke,  v,  a.  spänna  ur  oket.  -Ö, 
a.  urspänd. 

Up,  pr,  uppiSre,  uppSt.  — ,  ad.  upp, 
uppe,  uppSt.  —  and  down,  upp  och 
ned,  ftram  och  tillbaka.  —  to ,  till; 
enlig.  to  he  -  with  one,  vara  nä- 
gons  make.     ->,  i.  upp  I 

Upbear,  v,  a,  hSlIa  upp  i  högden,  upp. 
lyfta,  understöda.  [förevita. 

Upbraid,  v,  a,  (with    of)  förebrS, 

Upcast,  a,  uppdrifven,  upphöjd. 

UpgrOW,  v.  n.  växa  upp. 

Uphill,  ad.  uppföre  berget*  -~,  Ä. 
mödosam,  svär. 

Uphoard,  v.  a.  uppstapla. 

Uphold,  v.  a,  understöda;  \Å\U  upp- 
rätt; upplyfta;  vidraakthSlla.  ~"-er, 
e>  underhållare;  likbjudare» 


Urine 

Upholsterer,    s,   tapetserare,    möbel. 

handlare. 
Upland,    8,  ^högländt   land.      -Cr,  8, 

bergsbo.     -Ish,  a.  högländt,  bergig. 
Uplift,  V.  a.  upplyfta,  upphöja. 
Upmost,  ad.  högst,  pS  det  högsta. 
Upon,  pr.  p5,  uppS,  ofvanpS;  vid;  an- 

gSende.   -  this,  härpS.   -  tht  whole, 

i  det  hela,  öfverhufvud. 

Upper,  a.  öfre,  högre,     -hand,  8. 

öfverhand.      -hOOSe,    8.   Öfverhuset. 

-leather,  s.  öfveriäder.  -most,  a. 

Sfverst,  högst;  förnämst. 
Uppishness,  8.  högdragenhet. 
Uprear,  v.  a.  upplyfta,  uppresa. 
Upright,  a.  upprättstSende;  uppriktig. 

-,  S.  T.  uppritning,  plan.    -nesS,  8, 

upprätt  ställning;  uppriktighet. 
Uprise,  t;,  n.  stiga,  resa  sig  upp. 
Uproar,  8.  uppror,  upplopp. 
Uproot,  v,  a.  utrota,  upprycka. 
Upshot,  S.  utgSng,  ände;  högsta  belopp. 
Upside,  s.  öfra  sidan.     -  down,  upp 

och  ned,  huller  om  buller. 
Upstairs,  ad,  uppät;  i  en  vSning  öf- 

vanföre. 
Upstart,   v,  n,   komma    hastigt   upp. 

— ,  8.  en  som  hastigt  bringat  sig  upp, 

uppkomling;    lyckans  barn;  kuapadel. 
Uptoar,  v.  a.  upprifva.  [ver. 

Upward,  -8,  ad.  uppSt,  ofvantill,  öf- 
Upwhiri,   v.  a.   hvirflande    uppdrifva. 

— ,  V.  n.  stiga  hvirflande  upp. 
Upwind,  v.  a.  hoprulla,  hopveckla. 
UranOgraphy,  s,   himmolsbeskrlfnlng. 

Urbanjje,  a.  höHig,  beiefvad.    -ity, 

8.  belefvenhet,  artighet. 
Urchin,  a.  dverg;  igelkott. 
Ure-OX,  3.  uroxe,  vildoxe. 
Urethra,  8.  urinröret. 
Urge,  v.  a.  yrka;  pSdrifva.     -,  V.  il. 

tränga  sig   fram.     — ncy,  8.  trängsel, 

nödtvSng,     — ut,    a.    angelägen,   en- 

trägen. 
Urging,  a.  trängande,  nödvändig. 
Uric,  8.  urinsyra. 

Urin|{al,  s.  urinkarl.    -ary,  a.  h3. 

rande  till  urin.  —  passage,  urin- 
röret.  — O}  8,  urin,  pink.  ->^  v.  n« 
pinka. 


TTra 

Urn  9  8»  orna. 
Urticaria,  s,  nässclfebör. 

Us,  pr.  OSS. 

Usallblo,  a.  brukbar,  nnvBndbar.   -gO, 

f.  bruk,  eed;  vana;  bemötande;  hand- 
,    tering,     -nee,  *.  bruk;  ocker. 
Use,   *.    bruk;    häfd,    plägsed ;    ränta; 

gagn,  nytta.     — ,  r.  a.  bruka;   hand- 

tera.   -,  v,  n.  pläga,    -ful,  a.  nyt- 
tig,  -ftilness,  8.  nytta,   -less,  a. 

onyttig       -fulness,    8,    oduglighet. 

—money,  8.  ränta,  intresse. 
Usher,  8.  ceremonimästare ;  underlfirar© ; 

karamartjenare.    — ,  V,  a,  (inj  införa, 

leda  in* 
Ustion,  8,  bränning,  brand. 
Usual,  a.   vanlig,    -ly,   ad,  gemen- 

ligen,  vanligtvis,  vanligen,    -ness,  8, 

Tanlighet. 
Usullcaption,  8.  häfd,  urminnes  häfd. 

— firuct,  a.  nyttjande  rätt  (utan  egen- 
domarätt).    — rer,  s,  ockrare,  procen. 

tare,  —ry, «.  ocker ;  interesser.  -rious, 

a.  begifven  p&  ocker;  snäl. 
Usurp,   V.  a.  oräitmätigt   tillvälla   sig 

nägot.     — ation,  8.  ingrepp. 
Utensil,  8.  husgeråd,  redskap,  kärl. 
Uter||ine,    a.    hörande    till    lifraodem. 

-  brother,  halfbroder.    -US,  8.  lif- 

moder,  moderlif. 
Utillle,   a.   brukbar.     -Ity,   8.  nytta, 

gagn.  [yttersta. 

Utmost,  a.  ytterst;  högst.     -,  8,  det 
Utter,  a.  utanför;  hel,  fullständig;  af- 

görande.     — ,    V,  a,   yttra;    framföra; 

upptäcka;  sälja,    —able,  a.  utsäglig. 

-ance,  S,  utsägande;  föryttring,  -ly, 

ad.  alldeles,  i  grund. 
Uxorious,    G.  öfverdrifvet  förälskad  i 

sin  hustru. 


V. 

Vaca|]nCy,  «.  tomhet,  ledighet;  hvllo- 
tid;  tanklöshet,  -nt,  a.  ledig,  obe- 
Eatt;  tom;  fSfäng.  —tö,  V,  a.  lerana 
en  lägenhet  ledig.  — tlon,  8,  frihet, 
ledighet,  vacations,  pl,  tid  dS  rät- 
terna ej  sitta;  skolferier. 


Valve 


411 


VaCCary,  8.  kcatall;  kobete. 
Vaccinayte,  v.  a.  inympa  kokoppoma. 

—tion,  8,  koppympning. 
Vacillaljnt,  a.  vacklande,  obeständig. 

—te,    l',  W.    vackla;    vara    villrSdig. 

—tion,  8,  vackling. 

Vaculjate,  v.  a.  göra  fSfäng.  -ation, 

8,  tömning,  utgjatning.  —Ity,  s.  tom- 
het ;  tom  rymd.  -OUS,  a.  tom,  ledig* 
obesatt. 

VafrOUS,  a.  listig,  illparig. 

Tagabond,  a.  kringstrykande.  — ,  €, 
landtstrykare. 

Vagaries,  «.  p?.  utsv&fningar. 

Vagary,  «.  vurm,  grill. 

Vagina,  8.  moderslidan. 

Vagrant,  a.  ostadig,  kringstrykande. 
— ,  8.  landstrykare. 

Vague,  a.  vacklande;  oviss*  obestämd. 

Va  il,  8.  slöja. 

Vain,  a.  fSfäng;  inbilsk,  högmodig;  dik- 
tad; flyktig,    in  -,  förgäfves,  fSfdngt. 

-glorious,  a.  stortaiig.    -glory, 

*.    atorskryteri.     -ly,    ad.   förgäfves. 
-neSS,  8.  ftfänga;  lättsinnighet. 
Vair,  #.    T.  stSlhatt.     -y,  a.  brokig; 
T.  försedd  med  etSlhattar   af   andra 
färger  ftn  vanligt. 

Vale,  8,  dal. 

Valedictjjion,  8,  farvftl,  afsked.  -ory, 
a.  afskedstagande. 

Valerian,  s,  vänderot. 

Valet,  8.  betjent,  lakej,  kammartjenare» 

Valetudinarian,  a.  ejukiig,  krasiig. 

— ,  8.  sjukling.  [het. 

Valiant,  a,  tapper.    — ne»S,  S.  tapper- 

Valid,  a.  lagmätig;  väldig,    -ate,  v, 

a.  bekräfta,     -ity,   8.   giltighet;   aä« 

kerhet.     — ly,   tK^.   lagmätii^,    välde» 

Valley,  S,  dal,  däld.  [ligen. 

Valorons,  a.  tapper. 

Valuayble,  a.  kostbar,  -bleness,  8. 

kostbarhet,  -tion,  «.  värde;  värde- 
ring.     —tor,  8,  värderingsraaia. 

Value,  8,  värds;,  pris.  -,  V,  Ö.  vär- 
dera, ekatta;  högakta;  vSrda.  •»,  V.  fl, 
gälla,  vara  värd.  -less,  a,  obetyd- 
lig, utan  värde.  — r,  8.  värderings- 
man. [T.  falMucka. 

Valye,  8.  falldörr ;  tungan  pä  en  pump ; 


412 


Valvule 


YalTUle,  $,  liten  dubbel  lucka. 
Tamp,   8,   öfverläder.     «-,   V.   a.   up- 

putsa ;  flicka,  laga.  —er,  *.  ekofllckars. 
Tan,  S.  förtrupp;  front;  vannä.    — ,  v. 

a,  vanna,  kaata  (säd),     -»gnard,  €, 

förtrupper. 
Tan©,  €,  väderhane;  flöjel  pS  en  mast. 
Tanilla,  «.  vanilj. 
Tanish,  Vc  n,  fBrsvinna,  fSrgSs. 
Tanity,    s.    fSfänga;     lörgänglighet ; 

falskhet. 
Tanqnisb,  t^.  o.  afvervinna,  besegra. 
T  an  1 9  8,  förtrupper, 
Tantage,  e,  formSn,  fördel,  gBga ;  till- 

ffelle.     -ground,  8.  öfverlägsenhet. 

Tapid,  o,  dufven.     -ness,  a,  duf. 

venhct. 

Taporllate,  v,  n,  utdunsta,   -ation, 

8.  dunstning,  utdunatnlng.  — Iferons, 
G.  som  förorsakar  dunster;  rökig. 
TapOUr,  S,  dunst,  Snga;  inbillning; 
mjeltfiijuka.  vapours,  pl,  vädersot, 
-,  V.  a,  dunsta  bort,  -,  V.  n.  yf- 
vas;  göra  sig  till, 

Tarillabl©,  o.  föränderlig.  -aMeness, 

8.  foränderlighet.  -anC6 ,  ^.  split, 
oenighet,  — ation,  8.  förändring;  olik- 
het;  afart,  -COCele,  8.  T.  kramp. 
fiderbrSck.  -COlOUred,  O.  brokig. 
—COBS,  C,  förorsakad  af  utspända 
Sdror.      -ed,     a,    ätskillig;     brokig. 

-egal©,  v,  a.  göra  brokig,  -©gated, 

a,  mSngfärgad.  -ety,  8,  fitakillighet ; 
olikhet;  ombyte;  mSngfaldighst;  artför- 
ändring. — Oions,  a.  angäeade  kop. 
por.    -OBS,  a,  raSngfaldig;  förånder- 

Tsrix,.  s,  krampåder.  [lig. 

Tarlet,  S,  belaent;  bof,  skurk. 

Tamish,  a,  fernissa;  lackering;  täck. 
mantel,     — ,  V,  a.  fernissa;  bemantla. 

Tary,  v,  a,  ombyta;  göra  mSngfårgad. 
— ,  V,  n,  vara  olika;  icke  komma  öf- 
verens;  skifta,  vesla;  afvika.  — Sng, 
G.  föränderlig,  ombytande. 

Vascnlllar,  a.  T,  försedd  m®å  rör, 
-iferons,  a.  T,  försedd  med  frökSrl. 

Yase,  8,  vas;  kärl;  blomkruka, 

Yassal,  «.  vasall;  träl.  ~,  V.  a,  kufva. 
-ago,  s.  vasallstSnd;  länsplilrt;  un» 
derglfvenhot;  träldom. 


Venal 

Tast,  a.  vidstrSckt,  ofantlig.  -,  8.  stor 
vidd ;  stor  rymd.  — ly,  ad,  ganska,  i 
hög  grad.   -nesS;  8,  stor  vidd ;  ofant- 

Tat,  3,  fat,  kärl.  [liglict. 

Taticination,  s.  spSdom. 

Tault,  8.  hvalf,  hvälfd  källare;  murad 
graf;  sprSng.  ~,  v,  a,  hvälfva.  -, 
V,  n.  springa,  voltigera.  — ©d,  Ct, 
hvälfd;  hjelraformig,  -Or,  8.  sprin* 
garo,  voltigerare, 

TailBt,  *.  fikryt.  -,  V.  G.  prisa,  be» 
römma.  — ,  v.  n.  skryta,  prSla  med. 
— falf  O,  skrytaktig. 

Tavasory,  8,  underlänv 

Teal,  8,  kaifkött;  kaif.    -cntlets,  8, 

pl.  kalfkotletter. 
T®Ck,  8.  gammal  käring. 
Tection,  «.  försel,  bärande, 
Tedotte,  «.  skildtvakt  till  häst;  utpost 

längs  frSn  lägret. 
Teer,  v.  n.  vända  sig,   kasta  sig  (ora 

vinden) ;  löpa  omkring.  — ,  v,  a.  vrida  ; 

T.  fira. 

Tegetajjbiiity,  s.  växtlighet,    -ble, 

o.    grönskande.      — ,   8.  planta ,   ört; 

grönsaker.  — töj  V.n.  växa  som  plants; 

lefva    ett  uselt  lif.     -tion,    8,    växt, 

växande.     — tlTO,    a.    växande;   som 

drifver  växter, 
Tegete,  o,  grönskande;  drifvande. 
Tegetive,  a,  plantarUd. 

Tehemanjice,  -cy,  s.  häftighet,   -t, 

G.  häftig,  stark. 
Tehiclo,  s.  fartyg,  £kdon;  medel, 
Teil,  8,  slöja ,  dok ;  täckmantel.     -,  V. 

C,  beslöja;  förborga. 
Tein,   8.   Sder;    rand,    fider   i  marmor 

o,  d. ;  lynne.     — ,  V.  G.  teckna  ådror, 

marraorera.  — y,  G.  §drig,  marmorerad. 
Tellferons,  a.  försedd  med  segel, 
Telleity,  s.  svag  viija. 

TelllcatO,  v.  a.  knipa;  plocka, 
Tellum,  6.  velin,  fint  pergament,   -^a- 

per,  8,  velinpapper. 
Telocity,  8.  snabbhet,  hastighet. 
Telvet,  8.  sammet.     — ,  G.  af  samn-ct. 

— ,  V,  a.  sätta  sammetsfärg  pf^.  -6611,  .^. 

felb.  -flower,  S.  sammetsros.    -illo» 

8.  kypradt  manchester, 
Tenal,  a.  innehållen  i  ådrorna. 


Venal 


Vermillion        413 


Veaftlj  a.  fel,  till  salu;  gement  egen- 

nyttig,     -ity,  6.  falhet. 
Vend,  V.  a.  sälja,  föryttra.    — eo,  s. 

köpare,     -er,  5.  säljare,     -ible,  a. 

säljbar,     -ition,  8,  säljande,  försal. 

jande.     — ue,  S.  auktioo. 
Veneer,  v.  a.  fanera,  göra  inlagdt  ar- 

bete.     -Ing,  8.  inlagdt  arbete. 
Veneflce,  8,  giftblanderi. 
Venenjlate,  v.  a.  förgifta;  smitta.    -, 

a.  förgiftad,     -atlon,  8,  förgiftande. 

-OSe,  a.  giftig. 
Venerayble ,  a,  vördnadsvärd,    -te, 

v,  a,  vörda,  högakta.  -tion ,  s. 
vördnadsbetygelse.  — tor,  8,  vördare. 
Vener||eal,  a.  venerisk-,  T,  koppar- 
haltig.  —  distemper,  veneriska  sjuk- 
domen.  -eon8,  -ons,  a.  kättjefuii. 

— y,  8,  jagt;   okyskhet. 
Venetian,  a.  venetiansk.    -  Minds, 
pl.  jalusier,  fönstergaller. 

Venew,  Veney,  s.  gSng  i  fUktning. 
Venge,  v.  a.  hämna-,  straffa,  -able, 

a.    hämdgirig.       -ance,    8,    hämd; 
straff,     -ful,  a.  häradfull. 

Venial,  a.  föriätiig.     -ness,  8,  til. 

iStlighet ;  tiliStelee. 
Venison,  8,  vildbrSd;  hjortkött. 
Venom,  «.  gift,  etter.    -5  v,  a.  förgifta. 

-ons,  a.  "ärgiftig. 

Venous,  a.  T.  Sdrig.     _  _ 

Vent,  8.  lufthäl;  luft;  utgSng;  aflopp; 
säljande;  fänghSl  pä  en  kanon.  — , 
V.  a.  gifva  luft  St;  iSta  utbryta;  ut- 
sprida.  — ,  v,  71,  vädra  (som  en  jagt« 
hund).  [en  hjelm,  visir. 

Ventail,  s.  fallgaller  för  öppningen  pä 

Venter,  S.  buk,  lif;  moderlif. 

Ventil jdnct,  s.  vindrör.  -late,  v.  a. 
vanna;  gifva  luft;  uppfriska  luften; 
undersöka.  — lation  ,  8,  vannande  ; 
evaining;  luftrening,  -lator,  s.  T, 
vädervexlingsmaskin,  ventilator. 

Veiitosity,  S,  väd-er,  väderspänning. 

Ventricle,  S.  ihSligt  rum  i  kroppen. 
—  of  the  heart,  hjertkaramare. 

Ventriloquist,  S.  buktalare. 

Yentisrjle,  S.  äfventyr,  händelse,  at 
a  — ,  pä  vinst  och  förlust;  pä  puff. 
-,  V.  w.  (at,  on,  uponj  drista  sig. 


*-,  V.  a,  arventyra.  -er,  3,  vSgbals. 
•>eS0me,  a.  vSgsam.  -OUS,  a.  djorl, 
oförvägen. 

Venue,  8,  T,  närgränsande  ort;  di- 
striktet hvarifrSn  en  jury  skall  hem- 
tas;  styng. 

Venus,  8,  Venus,  kärleksgudinna;  af- 
tonstjärnan; T.  koppar.  -COnib,  8. 
kamkyrfvel.  -liair,  8.  jungfruhSr 
(ört).  -flytrap,  S,  flugfängaren. 
-nayelwort,  S,  hundtunga;  nafvel- 
gräs. 

Voraci||OUS,  a.  sannfårdig;  uppriktig. 
—ty,  8,  sannfärdighet;  sanning;  san- 
ningskärlek. 

Veranda,  «.  altan  med  gallerverk. 

Verb,  8,  T,  verbum.  -al,  a.  munt- 
lig;  bokstaflig;  ordrik;  T.  som  kom- 
mer  af  ett  verbum.  -ality,  8.  blotta 
ord;  bokstaflig  förklaring,  -atiitl, 
ad,  ord  för  ord. 

Verberate,  v.  a.  elS. 

Verb-iage,  -osity,  s.  ordsvall,  vid- 

iyftighet.     -OfcäO,  a.  ordrik,  vidlyftig. 
Verdanllcy,  s.  grönska,     -t,  a.  grön, 

grönskande. 
Verderer,  «.  jägmästare.  [mening. 

Verdict,  s,  nämdens  utsago;  domslut; 

Verdyiture,  s,  grönkrita,    -uro,  s. 

grönhet,  grönska.  [samhet. 

Verécund,  a.  blygsam,  -ity,  s.  biyg- 

Verge,  S,  spö  som  betjenter  i  rätterna 
bära;  lagsaga;  kant;  T,  elända  vid 
oron  (i  fickur).  — ,  V.  n.  lända  till. 
— r,  8.  stafbärare;  prestaf. 

Veriijdical,  c.  sannfärdig,  -flcatloji, 
8,  bevis,  betyg,  -fy,  v.  a.  bestyrka, 
bekräfta,  -ly,  ad.  sannerligen,  -si- 
milar, a.  sannolik,  -sinulitudo, 
-simility,  s,  sannolikhet,  -tabio,; 

a.   sann,    verklig,     -ty,  S.  sanning; 
uppriktighet. 
Verjuice,  S.  äplemust,  suräplesaft. 

VermiJICUlar,  a.  maskformig.  -cu- 
iate,  v.  a.  fanera  s.l  att  det  liknar 
maskgrmgar  i  träd.  — Cuic,  s.  liten 
mask;  larf.  -CnlOUS,  a.  masklik; 
maskstungen.  — foriH,  Q,,  maskformig. 
—lion,  S.  konsionellfärg ;  cinober; 
mönja.     — ,  v.  a.  furga  skarlakausröd. 


414 


Vermin 


View 


Vormin,  e.  ohyra. 

Veruaciilar,  a.  inhemsk.    —  tongue, 

—  idiom,  raodersmSl. 
Vernal,  a.  vSrtiden  tillhörig. 
Vermin  t,  a.  grönskande. 
Verniclo,  5.  svettduk.  [delare. 

Vernier,    S,    T.  minutdelare,    secund- 
Vernility,  s.  alafviskt  uppförande. 
Versaybility,    s.  böjlighet,    smidighet. 

-ble,  a.  böjlig,  smidig,    -blencss, 

S,  böjlighet,  smidighet.  — tilOj  a. 
rörlig;  föränderlig,  -tileness,  ~ti- 
lity^  8.  ombytlighet*.    smidighet. 

Verse,  S,  vers,  rim;  skaldestycke. 

Versed 5  a.  förfaren,  bevandrad. 

Versicolonr,  a.  mSngfärgad,  brokig. 

Versiylication  ,  s.  sammansättning  af 
en  vers;  versmakeri.  — ficfttorj—fter, 
8,  poet,  rimmare.  — ffj  V,  a,  besjunga 
pä  vers;  rimma,  {version. 

Version,  s.  öfversättning ;   förbylning; 

Verst,  S.  verst  (rysk  mil). 

Vert,  a.  grön.     —,  8,  grönt,  grönsk». 

Vertebral,  a.  hörande  till  ryggraden. 

Vertex,  s:  topp,  spets  ;  zenit. 

Vertical,  a.  lodrät,  vertikal,   -ness, 

8.  lodrät  ställning. 
Verticity,  s.  vändning;  kretslopp. 
VertiglJinOUS,  a.  svindelaktig.   -O,  S. 
Vervain,  s,  jemört.  [svindel. 

Very,  a.  sann,  verklig;  idel;  sjelf;  just 

den.     —,  ad.  ganska,  mycket. 

Vesillcant,  -catory,  5.  piSster  som 

uppdrager     bläsor ,     spanskflugplSster. 

-Cle,    8.    liten   biasa.      -CUlaX,  a. 

full  med  smS  blSsor. 
Vesper,  S,  afton;  aftonstjärna,  vespers, 

pi.   aftonbön.     — tinC»    a.   aom  sker 

om  aftonen. 
Vessel,  s,  kärl;  kar;  farkost,  fartyg. 
Vessicon,  s,  flossgallen,    ledsvamp  pä 

hästars  knän. 
Vest,  s.  klädnad ;  vest,  jacka.    -,  V.  a. 

kläda;  bekläda;  begafva. 
Vestal ,  s.  prestinna    i  Yestas   tempel ; 

obefiäckad  mö.     ~,  a.  ganska  kysk. 
Vestibule,  s.  förstuga,  försal. 
Vestige,  s.  fotspSr. 
Vestment,  8.  klädnad,   skru*^;   mess- 

sl^jorta,  messkläder. 


Vestry,    «.    sakristia;    sv^ckenstämma. 

-meeting,  s.  sockenstämma. 
Vestnre,  *.  klädnad,  skrud;  mantel. 
Vetch,  8,  vicker.     -ling,  8,  helgehö. 
Veteran,  o.  öfvad,  erfaren.     -,  8,  ve- 

teran,  gammal  soldat. 

Veterinarljlan,  s.  boskapsiäkare.  -y, 

a.  hörande  till  boskapsläkedom. 

Vex,  V.  a.  bry ;  plSga ;  förtryU.  -,  V, 
n.  trumpna,  förarga  sig,  vara  1  för- 
lägenhet, -ation,  8,  oro,  bryderi; 
förtret,  förargelse.     »atloUS  5  a.  led- 

Vial,  8,  liten  glasflaska.  [sam. 

Viand,  8.  kötträtt. 

Viaticum,  «.  reskost;  sista  smörjeisen. 

Vibrallte,  v,  a,  svänga.  -,  v.  n.  dallra ; 
darra.  -tlOD ,  8,  svängning  (af  en 
pendel);  darrning.  -tife,  -tory, 
a.  svingande,  svängande. 

Vlcar,  8,  vikarie,  ställförträdare,  sub* 
stitut;  landtprest.  -ftge^  8,  socken- 
prestsyssla;  vikariat. 

Vice,  a.  last,  odygd. 

Vice,  ö.  vice,  tjenstfönättande  i  en  an- 
nans  ställe,  -adniirality,  «.  vice- 
amirals-embete.  -agent,  8.  fullmäk- 
tig,  -chancellor,  5.  prokanslcr. 
-gerency,  5.  stSthSllareskap.  -ge» 
rent,  s.  stcSthSllare;  en  biskops  vi- 
karie.    -king,  -roy,  8,  vicekonung. 

Vice,  8,  skruf,  skrufätäd.  -,  V,  a. 
skrufva;   draga. 

Viced,  a,  lastbar. 

Vicinjlage,  -ity,  -«.  närbelägenhet, 
grannskap,     -al,   a.  närbelägen. 

Vicissitude,  5.  omskifte;  obeständig, 
het;  förändring;  omgSng. 

Victim,  8.  offer;  offerd.jur.  -izO,  V, 
a.  ofiEra. 

Victor,  a,  segrare.  -lOUS ,  a.  seg- 
rande; segerrik.    — y,  s^  seger,  triumf. 

Victual,  s.  proviant,  lifsraedel.  -,  V. 
a»  förse  med  llfsroedel.  —ler,  8»  pro- 
viantmästare; proviantskepp. 

Videlicet,  ad.  nämligen. 

Viduity,  s.  eakestSnd. 

Vie,  r.  71.  tiifla,  sträfva;  trotsa;  strida. 

View,  9.  syn;  öga;  besigtning;  gransk- 
ning; utsigt;  mönstring;  afsigt.  — , 
V,   a.    syna,    beslgtiga;    se.    SskSda. 


Viewer 


Visit 


415 


^^Tf  $,  beslgtniDgsman.     -leSS,  a. 

osynbar. 
yigosimal,  o,  tjugonde. 
Yigilf  «..  vaka ;  en  helgdagsafton. -ance^ 

»,  vakande;  vaksamhet;    sorgfälHghet. 

—ant,  a,  vaksam:  omtänksam. 
Vignette,  *.  T.  vignett. 
Tigone,   a.   vlgognakamelen ;    vigogne» 

nil ;  vigognehatt. 

Yigojlrosity,  a.  styrka,     -rous,  a, 

Btark,  rask;  tapper,  vftldlg.  -ur,  8, 
styrka;  verksamhetsforraSga ;  själsstyr- 
ka; eftertryck. 

TilO,  d'  gemen;  nedrig,  elak.  -nOSS, 
t.  gemenbet,  nedrighot. 

Vilify,  V.  a,  skända,  vanära;  smäda. 

Vilipend,  v,  a,  föraku. 

Villa,  8,  landtgodB,  villa. 

Village,  8.  by.  -er,  5.  landtbo,  bonde. 
-ry,  8.  landsbygd. 

Villain,  S.  lifegen  landtbo ;  bof,  skälm. 
—age,  8.  lifegenskap ;  nedrighet.  -OUS, 
a.  bofaktig,  afakyvärd.  -y,  8.  bof- 
streck ;  brott. 

Vill 08 e,  a.  hSrig,  luden. 

ViniineoQS,  a.  gjord  af  vidjor. 

Vincible,  a.  öfvervinnelig. 

Vindemla||l,  a.  börande  till  vinberg- 
ning.     —te,  v.  a.  berga  vin. 

Vlndicllate,  v,  a.  förfäkta ;  pSstS ;  häm. 
nas;  frisäga.  — ation,  8.  försvar,  för- 
fäktande, -ative,  a.  hämdgirig. 
— ator,  8.  försvarare;  hämnare.  — ato» 
ry,  o.  försvarande:  hämnande.  — tive, 
a.  hämdgirig. 

Vine,  8.  vinstock,  -branch,  8,  vin- 
ranka.  — bnd  ,  8.  knopp  pä  en  vin- 
ranka,     -dresser,    «.    vingSrdsman, 

-fretter,  -grub,  s,  mask  pä  vin- 
träd.     -yard,  a,  vingSrd. 

Vinljegar,  8.  ätUka;  surhet.    -osity, 

8,  vinaktighet.  -OQS,  a.  vinaktig. 
—  flavour,  vinsraak.  — tage,  s,  vin- 
bergning;  vinbergningstid.  -tagcr, 
8.  vinbergare.  -tner,  s.  källarmä- 
stare; vinhandlare.  —try,  S,  vin- 
marknad; vinkällare..  — y,  a.  vin- 
aktig,  vinrik. 

Viol,  3.  fiol,  altfiol,  tenorfiol. 

Yiolajiblo,  a.  förkränklig.    -te,  V.  a. 


sSra ,    skämma  ;    ohelga  ;    Gfverträda ; 

väldfSra.        -tion ,    s.    vSldförande; 

öfverträdelse ;  väldtUgt.    -tor,  8.  vald- 

tagare;  ohelgare. 
Violaceous,  a.  violfärgad,  violett. 
ViolenllCe,  5.  häftighet;  vald,  väldsam- 

het;  vSldtägt.    —t,  O.  stark,  vSldsam. 

-tness,  8.  häftighet,  vSldsarahet. 

Violet,  8,  violblomma,     -bloe,  a. 

violett,  violettfärgad.  [spelare. 

Violin,  8.  fiol,  violin,    -ist,  8,  fiol- 

Violoncello,  s,  violoncell,  basfiol. 

Vipor,  5.  huggorm.  -0U8,  a.  af  hugg- 
ormsslSgte;  giftig.  -'s-grass,  8. 
Bcorzonera. 

Virago,  s,  sköldmö ;  grof  qvinnsperson. 

Virgin,  8.  mö,  jungfru.  — ,  O.  jung- 
frulig, obefläckad;  gedigen,  —al,  a. 
jungfrulig,  -als,  8,  pl.  spinett,  klav- 
cymbal.    — ity,  8,  mödom,  jungfrudom. 

Virgo,  ff.  T.  Jungfrun  i  djurkretsen. 

Virillie,  a.  manlig,  -ity,  «.  manlig- 
het; mandom. 

VirtualJl,  a.  gällande;  verklig,  -lity, 
8.  kraft,  verkan,  —te,  V,  a,  göra 
verksam. 

Virtue,  S,  dygd;  kraft;  egenskap;  tap- 
perhet.    -less,  a.  odygdig;    kraftlös. 

VirtullOSity,  S.  konstfulländning.  -080, 
8,  virtuos;  konstkännare.  —OUS,  a. 
dygdig;  kysk,  ärbar;  kraftig.  -DUS» 
ness,  8,  dygdighet,  ärbarhet. 

Virulenllce,  8.  förgiftighet,  bitterhet. 
—t,  a.  förgiftig,  smittsam. 

Visage,  s,  ansigtc,  anlete.  [vagn. 

Vis-a-?is,  pr,  emot.    -,  8,  ett  slags 

Visceralll,  a,  hörande  till  Inelfvorna. 
—te,  v.  a,  taga  ut  inelfvorna. 

Viscllid,  a.  klibbig,  limmig.    -idity, 

-osity,  8,  seghet,  klibbighet. 

Viscount,  8.  grefve.  -ess,  8,  en  vis- 
counts fru.  [8.  klibbighet. 

Viscous,  a,  klibbig,  limmig.     -nCSS, 

Visibllillty,  S,  synlighet;  solklarhet. 
-le,  a.  synlig,  synbar;  tydlig. 

Vision,  8*  syn;  SskSdande;  uppenba- 
relse; dröm.  -aryj  a.  inbillad.  — , 
8.  siare;  fantast. 

Visit,  s.  besök.  -,  V.  n.  <fe  a.  göra 
besök;  umgSs;  besöka,  bese;  hemsöka; 


416         Visitable 


Volunteer 


hSlla  visitation,  -ablo,  a,  som  kan 
besökas,  -ai?. t,  s.  besökande.  -atiOM, 
«.  besök ;  besigtning ;  landsplSga ;  näd. 
— er^-ator^  5.  som  besökar;  visitator. 

Ylslve,  a.  hörande  till  synen;  seende. 

Ylsor,  8,  mask  för  ansigtet;  visir. 

Tistej  5.  utsigt ;  utseende ;  •  jP.  si^t. 

TiSUaly  ö.  liörande  tiii  synen.  -  nSTVe, 
synnerv.     —  point,  synpunkt. 

Vitai,  a.  lifvet  tillhörig;  liflig;  vä- 
eendtlig.  ~  spirits,  lifsandar.  — 
thread,  lefnadsträd.  -ity,  8,  llfs- 
kraft;  lif.  -ness,  5.  lifskraft.  -8,5. 
pl,  de  delar  i  menniskokroppen,  som 
äro  väsendtliga  för  lifvet. 

Vitellary,  s.  det  ihSliga  af  figget  der 
blomman  ligger. 

VitlllatCj  v,  a.  förkrSnka;  förderfva; 
förfalska  ;  ogilla.  -atiOD,  S,  förfalsk- 
ning.  —OUS,  a.  odygdig,  lastbar, 
brottslig,  felaktig.  -OUSnesSj  -OSi- 
ty,  9.  felaktighet,  lastbarhet,  brotts- 
lighet. 

Yitrlleal,  -ean,  -eous,  a.  giasig, 

glasartad,      -ificate,  V.  a.  fdrgla^a. 

-ification,   *.   förglasning.      -ify, 

V.  a,  förglasa.  — ,  v.  n.  blifva  glas. 
Vitriol,  S,  vitriol.  -iC,  a.  vitriolhal- 
Yltriinsj  8,  glas.  Itig. 

Vitryj  8,  ett  slags  oblekt  lärft, 
Vitoperallble,  a.  tadelvärd,  Icstvärd. 

-te,  v,  a,  tadla,  lasta,     -tion,  8, 

tadel;  bestraSning. 
Vivaci|]011S,  a.  linig,  qvick ;  länglifv&d. 

—ty,  8.  liflighet,  munterhet, 
Ylyary,   So  djurgSrd;    kaningSrd;   fisk: 
Viver,  s,  sjöhors.  [sump. 

Yi?es,   8,  pl,  fibel,    halssvullnad    hos 

hästar.  [8,  liflighet. 

Vivid,  a.  liflig,  qvlok ;  lifaktig.    -ae^S, 
Vivific,  -al,  a.  lifgifvande.  -ate,  V. 

a.    uppiifva.      -atiOH,    8.  lif^ifbinE^. 

-ative,  a.  lifgifvande. 

Yivi!|fy,  v.  a,  uppiifva,  uppelda,  -pa- 
rous, a.  eom  framföder  lefvande  ungar. 

Vixen,  s,  räfuage;  trätgirig,  grälaktig 
qvlnna.     — ,  V,  fl,  träta,  gräla. 

Viz,  ad,  nämligen.  [förkläda. 

Vizard,   8\  mask,     -,  V,  a.  maskera, 


Yizler^  e.  vlzlr,  turkisk  minister. 
Yocabllle,  8,  ord,  vokabsi.    -nlary, 

3.  lijen  ordbok. 

Yocal,  a,  rösten  tillhörig;  muntliK. 
—  musiJc,  vokalmusik.  — ity,  8,  tal- 
förmSga.  -ize.  V,  a,  böja  ljudet  till 
ord.    — ly,  a.  med  rösten;  muntligen. 

YoC&dllOn,  8,  kall,  kallelse;  lefnads- 
satt;  syssla.     — ve,  8,  T.  vokativus. 

Yociferljate,  v.  n.  ryta,  vrSia.  -ation, 

8,  rop,  skriande.  —0118,  G,  ropar  de, 
larmande.  (bruk. 

Yogue,  8,  rop;   mod,   svang;    allmänt 

Voice,  8,  röst;  stämma.  -,  V.  a,  ut- 
ropa ;  bestämma. 

Void,  a,  tom,  öde;  kraftlös;  upphäfven; 
obesatt ;  bristande.  —  of,  utan.  — ,  8, 
tomt  r?im,  ihSlighet.  — ,  V,  a.  ut« 
tömma;  upphäfva.  — ,  V,  n,  blifva 
tom.  —able,  a.  som  kan  upphäfvas, 
-asice,  8,  uttömning.  -er,  8,  ut» 
tommare;  bordkorg.  — ÖÖSS,  8,  tom. 
het;  overkaamhet.    — ur,  8,  bordkorg. 

Volatic,  a,  flygande;  flyktig. 

Yolatil||e,  a,  flygande;  flyktig.  -,  *. 
JQäderfä.  -ity,  «.  flyktighet;  utdunst- 
cing;  lättsinnighet.  -izO,  V,  a,  göra 
flyktig,  förflyktiga. 

Volcano,  S,  vulkan,  eldsprutande  oerg. 

Yoiery,  S,  fSgelbur;  en  okock  fSglar. 

YolitatiOB,  s,  fladdring,  kringflygning. 

YolitiVö,  a,  viljande,  the  ^  faculty, 
förraägan  att  vilja. 

Volley,  8,  salfva  (af  skott  etö.).  at  -, 
af  en  slump.     — ,  V,  a,  utkasta. 

Volt,  8,  T,  volt,  krets  (I  ridkonst). 

Voltaic,  Ö5.  —  pile,  voltaisk  pelare. 

Yolubllility,  S,  trindhet;  rörlighet; 
munvighet,  —le,  a,  trindj  rullande; 
snäll;  munvig. 

Volawille,  s,  rulle ;  massa,  vidd ;  volym, 
tom,  band.  -fnOUS,  a,  cmfSngsrik; 
vidlyftig.  -inOMSnesS,  e.  antilct 
af  delar;  vidlyftighet. 

Yoluiltljariljc,    ad,    sje!fraant,    af    M 

vilja,  -arinésss  s.  friviiiighet.  -ary, 

a.  frivillig,  ejclfmant,  otvungen.  -,  9, 
volontär;  T.  fantasi,  -eer,  5.  va- 
Jontär,  frivillig  soldat.  -,  V.  n,  tjen^ 
eSsom  frivillig.  -,  V.  a,  frivilligt  bjuda. 


Voluptuary 

Volaptallary,  «.  TäUusting,  ▼ekling. 

-ons,  a.  vällustig,  yppiy. 
Volntation,  «►  ruiininir. 

Volate,  8.  T,  enäckverk.^ 

Vomer,  s,  piogjem. 

Vomica,  s,  lungbsid. 

Vomic-niät,  s.  purgeraot;  liktorn. 

Vomit,  8.  »pott;  kräkmedel.  -,  ^.  n, 
jpfvB  ofver,  kräkas.  -,  V.  a.  (up^ 
out)  spotta  upp,  atspmta.  -ion,  s, 
nppkastning.  -ivej  -Ory,  a.  som 
förorsakar  kräkning.    — ,  8.  kräkmedel. 

Voraci||OHS,  o.  glupsk,  slukande;  ref- 
girig.  --OUSneSS,  -ty,  8,  glupskhet, 
rofgirighet. 

Vortjiex,  8,  göl.  hTlrfvel.  -ical,  a. 
hvirfvelaktig. 

Votary,  s,  munk ;  person  som  uppoffrat 
sig  ät  nSgot. 

Vote,  8,  röst;  votering.  -,  t?,  n.  vo- 
tera.  — ,  V.  a.  besluta  genom  omröst- 
ning.    — r,  8,  rostegare. 

VotlYÖ,  O.  utlofvad,  Bom  sker  efter  löfte. 

Voncll,  *.  vittnesbörd,  försäkran.  — , 
t?,  a.  pästE ;  inkalla  säsom  vittne ;  be- 
tyga. — ,  v.  n.  aflägga  vittnesmäl. 
— 66j  *.  Sberopadt  vittne,  —©r,  8. 
vittne;  bevis;  quittens.  — safe,  V.  a. 
gifv»;  bevärdiga;  tillSta.  — ,  V,  n. 
täckas,  behaga. 

Vow,  8,  löfte.  -,  t?,  n.  göra  löfte  om 
nSgot;  med  ed  förplikta  eig.  «-« V»  CL» 
lofva;  helga. 

VOTfel,  8,  vokal,  sjelfljud. 

Voyage,  «.  sjöresa;  resa,.  — ,  V.  n, 
öfverfara;  resa  till  sjös.  — Fj  S»  re- 
sande» sjöfarande. 

Voyol,  8.  T,  kabellarium. 

Vulgar,  a.  allmän;  vanlig;  ofTentlig; 
gemen,  nedrig.  — ,  s.  pöbel;  menige 
man.  -ism,  s.  gement  uttryck,  -ity, 
8,  gemenhet,  pöbelaktighet, 

Vnlaerallble,  a.  som  kan  sSras.  -ry, 

a.  sSrläkande.     — ,  8,  sSrplSster. 
Vnlpine,   a.  räfaktig;  slug. 

Vaiturl'e,  «.  gam.  -ine,  a.  af  gam- 
Blägtet. 


English'SioedUh  DicU 


Wait 


w. 


417 


Wabble 9   v,  n.  darra;  vrida  sig  om* 

kring;  ragla. 

Wabblers,  «.  pL  fotfolk.  [salt). 

Wacke,  «.  T.  vaoka  (ett  slags  grof  ba. 

Wad,  8,  vadd;  stoppning;  T.  grafit. 
— ,  V.  a,  fodra  med  vadd;  stoppa. 
—ding,  8,  vadd,  stoppning;  fbrladd- 
ning.    — hOO&j  8.  krats,  plunderskruf. 

Wadable,  a.  som  kan  Sfvervadas. 

Waddle,  t;,  n,  vagga,  vanka  som  en 
gäs.  [tupp;  svinsskrofler» 

Waddles,  8.  pL  slöret,  skägget  pä  en 

Wade,  v.  n.  vada;  tränga  aig  igenom. 

Wafer,  Waffle,  S.  vSffJa;  munlack; 
oblat  i  den  hel.  nattvarden. 

Waft,  8,  fladdring;  flytande  el!,  sim. 
mande  kropp,-  — ,  V.  w.  fladdra;  sim- 
ma; vinka,  —age,  3.  fart  öfver  vatt- 
net.    -er,  8,  färja,  färjebSt;  färjkarl. 

Wag,  V.  a.  <fe  n.  röra  smStt;  skaka. 
— ,  8.  skal  k» 

Wage,  v.  a,  slS  vad;  vSga;  lega,  be- 
solda.     to  -  war,  föra  krig. 

Wager,  8.  vad.    -,  t?,  w.  <fc  ö.  siS 

vad.  [pant. 

Wages,  8.  pl.  lön,  sold;  hyra;  nnder- 

Waggijery,  5.  skaikaktighet,  puts.  -ish, 

a.  skalkaktig,  skämteam. 

Waggle,  v.  n,  gS  och  vagga  som  on 
^%s;  vackla. 

Waggon,  «.  trosavagn,  forvagn.  -age, 
8.  forlön.  —er,  8,  forman,  Skare; 
Karlvagnen  (stjärnbild). 

Wagtail,  8.  jemsparf,  qvickstjärt. 

Waid,  a.  tryckt,  pressad. 

Waif,  8.  tappadt  tjufgods;  nägot  iom 
är  funnet  och  ej  Sterfordradt. 

Wail,  5.'  jämmer,  klagan.  — ,  V.  a.  be. 
klaga.  — ,  V.  n.  jämra  sig.  -föl, 
a.  sorglig,    —ing,  s,  veklagan,  klago- 

Wain,  s.  vagn.  [rop. 

Wainscot,  5.  ekplankor  till  panelning; 
panelverk.     — ,  t;,  a.  panela. 

Waist,  S.  medjan,  veka  lifvet;  mellan- 
däck.  -clothes,  S.  pl.  T.  relings- 
kläder,     -coat,  5.  vest,  iifstycke. 

Wait,  V,  n,  vänta,  dröja.  -,  V.  a. 
21 


418 


Waiter 


forbida;  bivigta.  tO  -  at  table, 
passa  upp  vid  bordet,  to  —  on,  upp- 
vakta; passa  upp;  följa.  — ,  s.  för- 
sSt,  lur.  ~er,  8.  uppassare,  betjent; 
garQon  pä  vSrdshus;  tallrik. 
"Waiting)  et.  väntande,  uppassande.  ~, 
S.  uppassning.  —hOJ^  S.  uppassare. 
-maid  9     S.     karamarjungfru ,     piga. 

-man,  5.  lakej,  betjent.  -woman, 

S,  karamarfru. 

"Waits ,  s.  pl.  gatransikanter^ 

"VTaiYe,  s.  Vi?je. 

Wake,  8.  vaknfng;  T.  kölvatten.  -, 
V.  n.  vakna;  upplifvas;  vaka.  — ,  V. 
a.  väcka,  —fal,  a.  vaken ,  vaksam. 
—fulness,  3.  vaksamhet;  sömnlöshet. 
-n,  V,  71.  vakna.     -,  V,  a.  väcka. 

Wakes,  s.  pl,  kyrkovigningsfest. 

Wale,  8.  kant,  upphöjning  pä  tyg; 
märke  efter  ett  slag.  -knot,  5. 
vantknop. 

Walk,  8,  spatsergSng;  gSng,  allé ;  väg ; 
passgSng  af  en  häst.  — ,  V.  n.  spat- 
sera;  spöka,  gä  igen;  gä  sin  väg; 
vandra.  — ,  V.  a.  genomvandra,  —er, 
8.  spatsergängare;  valkare.  -ing,  s. 
gäng  ;  spatsering.  -ing-fire,  5.  lykt- 
gubbe,  irrbloss. 

Wall,  8.  raur,  \^%z\  främsta  rummet. 
— ,  v.  <2.  omgifva  med  mur.  to  —  up, 
mara  igen.  -Creeper,  8.  hackspett. 
-eye,  S,  grS  starrn.  -eyed,  a.  glos- 
ögd (om  hästar),  -flower,  8.  gul  viol, 
guldlack.  -fruit,  8.  frukt  som  mog- 
nat vid  murar.  — gun,  8.  hakebössa. 
-ing,  s.  murverk.  -lOUSe,  8.  vägg- 
lus, -sided,  a.  (om  ett  skepp)  hvars 
sidor  8tä  rätt  upp  och  ned,  — tree, 
8,  spalierträd. 

Wallet,  8.  kappsäck. 

Wallop,  v.  n,  uppsjuda,  uppvSlla. 
Wallow,    v.    W.    <fc    a.    välta,    vältra, 
hvälfva.    — isll,  a.  osmaklig;  smutsig. 
Walnut,  8.  valnöt. 

Walrus,  Waltron,  8,  vaiross. 

Waltz,  8,  vals.     -,  V.  n.  dansa  Tals. 
Wamble,  v.  n,  röras  upp  (om  magen); 

sjuda. 
Wäö,   a.  blek,    förfallen,     -ned,  a. 


Warmth 

bleknad,  urblekt,  -ness,  9.  blekhet, 
raattighet,     — nish,  a.  blek. 

Wand,  8.  spo,  härolds taf;  trollspö. 

Wander,  v.  n.  vandra;  gS  villse.  -, 
V.  a.  genomvandra,  genomströfva.— ing, 
8.  vallfart;  irrväg;  svärmeri. 

Wane,  v,  n.  afUga,  minskaä.  -,  *. 
aftagande;  förfall;   T,  nedan. 

Want,  8,  torftighet;  brist;  nöd.  — , 
V.  a,  hafva  brist  pä;  behöfva;  sakna. 
-,  V,  W.  fattas,  fela ;  lida  brist,  -ed, 
a.  nödig,  erforderlig.  — Ing^  a.  fe- 
lande.    — ,  8,  brist,  fel. 

Wanton,  a.  ostyrig;  lekfull;  lättfär- 
dig; ostadig.  — ,  8.  sjelfsvSlding ;  yr- 
hjerna;  liderlig  person.  —,  V.  71.  rasa; 
leka ;  roa  sig  okyskt.  — neSS,  8,  lätt- 
färdighet; lättja;  ostyrighet;  glädtig- 
het,  skalkaktigheL 

Wapentake,  8.  härad. 

War,  8.  krig;  krigsrustning.  — ,  V,  «. 
k  riga,  fora  krig.  — ,  V.  a.  bekriga. 
-fare,  S,  härmrd.  -,  V.  71.  kriga. 
— llOOp,  8,  vildames  krigsrop,  -like, 
a.  krigisk;  stridbar.  -WOrn,  a.  för- 
sliten i  krig. 

Warble,  5.  qvittring;  fSgelsScfg.  -,  V. 
a.  drilla,  utsjunga;  qvittra.  — r,  *. 
sängare;  sängfägel. 

Ward ,  8,  värd ;  qvarter  i  en  stad ;  för- 
skansning;  garnison;  parering;  för- 
svar ;  pupill ;  förmynderskap ;  fängsligt 
förvar.  — ,  V.  a.  &  n.  vSrda,  vakta; 
beskydda,  to  —  off,  parera  undan. 
—en,  8.  uppsyningsman;  föreständarc ; 
Sfverintendent.  —er,  8.  värdare ;  vakt- 
mästare, -robe,  8.  garderob.  — room, 
s,  stora  kajutan. 

Ware,  S.  vara,  handelsvara.  — honse, 
8,  magasin.     -,  V.  a.  magasinera. 

Ware,  v.  n.  akta  sig.  -ful,  a.  varsam, 
for^igtig.  -less,  a.  ovarsam,  oförsigtig. 

Warillly,  ad,  var?amligen,  försigtigt. 
—ness,  8,  varsamhet,  försigtighet. 

Warm,  a,  varm;  ifrig,  häftig;  liflig. 
— ,  V,  O.  värma,  — ,  V.  71.  blifva  varm. 
-ing,  a.  värmande.  — ,  8,  värmning. 
-ing -pan,  8,  sängvärmare.  — Ing- 
atone,  8,  värmsten,  serpentinsten. 

Warmth,  8,  värma,  varmhet;  ifrighet. 


Warn 


Wax 


Wftrn^  V.  a,  Yama ;  förmana ;  UUkSnna- 

gifva.   -ing,  8,  varning;  kungörelse; 

uppsägning. 
Warp,    s.   varp;    varptSg.      — ,   V,  a, 

varpa,  ränna;    böja;  förkorta.     — ,  V. 

n.   slä  sig;    blifva   vind   (om  bräder); 

afvlka. 
Warrant,    S.  skriftlig   befallning;    by- 

sättningsutslag ;  tillstädjelse ;  försäkran. 

^,  V,  a,   försäkra,    bekräfta;    befall- 

mäktiga ;  frikalla  för  ansvar ;  urskulda. 

-able,  a.  försvarlig,  -er,  a.  för. 
svårare;  assekurant.  — y,  8,  skriftlig 
makt;  garanti;  fullmakt. 

Warren,  s.  kaningSrd.  -er,  S,  ^ur- 
gSrdsvaktare. 

Warrior,  8,  krigsman;  hjelte. 

Wart,  8,  vSrta ;  knöl  pä  trän.  -WOrt, 
s,  reformsgräs. 

Wary,  a.  varsam,  försigtig. 

Wash,  v.  a,  &  n,  tvätta,  vaska,  rensa, 
skölja;  anstryka;  tvätta  sig;  tvätta 
kläder.  — ,  8,  skulor;  skönhetsvatten; 
byk;  anstrykning,  -ball,  «.  tvål- 
kula, -bowl,  s,  tvättfat,  -er,  s. 
tvättare;  tvätterska*  -eriTOnian,  s. 
tvätterska.      — hOUSO,    5.    tvättstuga. 

-leather,  s,  sämskt  läder,    -pot, 

S,  tvättbunke.     — y,  a.  vät;  svag.. 
Wasp,    s,    geting,      -ish,    a,    bitter, 
snarsticken.  [s,  julstSnka. 

Wassail, 5.  gästabud;  juldryck.  -bowl, 
Waste,  v.  a.  oda,  förslösa,  spilla 
bort  (tiden);  ödelägga.  -,  v.  71,  för- 
falla, nötas  bort.  — ,  8.  slösning,  sköf- 
ling,  förödelse ;  läckage ;  ödemark,  öken. 
— ,  a.  oduglig;  gemen,  ringa;  ödelagd; 
sköflad ;  öde ,  obebodd  ;  öfverflödig ; 
vild.     -board,  8.    T.  läbord,  svärd. 

-book,  8.  kladd,  -good,  -thrift, 

8,  slösare.  -ful,  a.  slösaktig;  för- 
derflig.  -paper,  8.  makulatur.  -r, 
8.  slösare. 

Wastrel,  s.  allmänningsjord. 

Watch,  8.  vakt;  väktare;  post;  va- 
kamde ;  nattvakt ;  akt ;  fickur.  ~,  v.  a, 
&  n.  vakta,  vSrda;  valla;  bevakta; 
akta;  vara  pä  vakt.  to  —  for,  af- 
bida.  to  -  over,  gifva  akt  pä.  -alarm, 
^.    väckare   (pä    ett  ur),      -bill,  8. 


vaktrulle.  —b OX,  8,  vaktkur.  —Cand- 
le, s.  nattljus,  -case,  5.  urfodral. 
—ful,  a.  aktsani,  vaksam;    försigtig. 

-fulness,  8.  vaksamhet,    —hand, 

8,    urvisare.      — hOUSe,    8.    vakthus. 

—maker,  8,  urmakare,    —man,  8. 

väktare,  vakt.    -Spring",  8,  urQäder. 

—word,  8.  parol,  lösen. 
Watchet,  a.  Ijusblä,  blekblS. 
Water,  5.  vatten;  urin;   lyster,  glans. 

—,  V»  a,  &  n.  vattna;    gifva  vatten; 

lägga   i   blöt;    vattra;    intaga   vatten- 

förräd   pä   ett  skepp;    utgjuta   vatten. 

to  —  at,  vattnas  (i  munnen),    —age, 

8.  bätiega.  -bomo,  a.  flott,  -brook, 

8.  rännil;  friskt  vatten.  -Closet,  s, 
afträde  med  sköljvatten.  — COlOUr, 
8.  vattenfärg  (i  mälning).  — COnrSO,  8. 
loppet  af  en  flod.  — Cresses,  5.  Jfl, 
källkrasse,  -er,  «.  vattnare;  vattu- 
man.  -flag,  8.  gul  svärdslilja,  -fowl, 
8,  sjöfäglar,  'pl,  -gage,  S,  vatten- 
dämning ;  mätt  att  mäta  vatten,  -gate, 
8,  sluss,     -groel,  5.  hafremjölsgröt. 

-ing,  5.  vattning,    -ing-placo,  8, 

lögställe;  badställe,    -ish,  a.  vattnig. 

-leaf,  8.  vattenväxt,    -level,  8, 

vattenväg ;  vattenpass,  —line,  5.  vat- 
tengSngen  pä  skepp,  —man,  8.  rod- 
dare;  fiskare,  —mark,  5.  vattenbryn, 
-pipe,  5.  vattenrör..  -proof,  a. 
vattentät.  — SpOUt,  8.  skydrag.  -sta- 
tion ,  8.  jernvägsstation  dit  lokomo- 
tiven intager  vattenförräd.  — Way,  5. 
vattenledning.  — WOrk,  8.  vattenverk ; 
vattenkonst.  — y,  a.  vattenaktig; 
vattnig;  osmaklig;  utan  kraft. 

Wattle,  8.  kräset  pä  en  tupp;  spröt- 
gSrd;  qvist;  skanskorg.  — ,  V,  a.  in- 
stänga  med  qvistar. 

Ware,  8,  väg,  böIja;  ihSlighet;  ojemn. 
het.  — ,  v.  a.  uppröra  i  vSgor.  — , 
V.  72.  fladdra ;  vinka ;  undvika ;  upp- 
skjuta.    — d,  a.  vägformig;  vattrad. 

Waver,  v,  n,  vackla;  vara  vankelmo- 
dig, —ing,  a.  vankelmodig,  — ,  8. 
obeslutsarahet. 

Wavy,  a,  ySgig;  böljande.' 

Wawmish,  a.  vämjeli?. 

Wax,  S.  vax ;  sigillack ;  örvax.   — ,  V,  n, 
27  • 


420       Wax-candle 

växa.  -candle^  s,  vaxljus,  -chand- 
ler, 8.  en  ^om  g5r  vaxljns.  — 6D,  a. 
af  vax.  -taper,  S,  vaxfaokla,  vax- 
stapel.     -fVinderj  «.  vaxstapel. 

Way,  s,  väg;  led;  vana,  maner;  upp- 
forande; utväg;  riktnirig;  sätt;  förfa- 
rande.  — faror,  8.  vandrare,  —fär- 
ing", a.  vandrande.  -gOÖF,  *.  land- 
strykare, tiggare.  — l^-J?  ^'  ®»  ställa 
f(5rsSt  for  nSgon.  -Isyei',  8.  Vägrid- 
dare,  stråtröfvaro,  — lesS,  a.  ovägad, 
obanad.  -inark,5.  vägvisar®.  -ward, 
O.    vedervärdig;    fortretlig.      -waid- 

We,  pr,  vi.  (ness,  s.  vresighet. 

Weak,  o.  svag;  bräcklig;  vek;  van- 
mäktig,  -en,  v,  a,  forsvaga,  -ling, 

3.  vekling ;  svagt  barn.  — Ij,  C  kras- 
Hg;  maktlos.  — ,  ad,  svagt;  cbetänk- 
eamt.     — I1©SS,  8.  svaghet,  vanmakt. 

Weal,  8,  väl,  välstånd ;  republik ;  strim- 

Weald,  8.  skogsbygd.  [ma. 

Wealth,  s,  välstånd,  egodelar,  rikedo- 
mar. — ineSS ,  S.  rikhet ,  förmögen- 
het.    — y,  a.  rik,  förmögen. 

Wean,  v,  a.  afvänja,  afhålla  ifrän. 
— lin^,  S.  nyss  afvandt  barn. 

Weapon,  S.  vapen,  rustning,  -ed,  a. 
beväpnad.     — 1©SS,  a.  obeväpnad. 

Wear,  S.  slitning ;  bruk  af  klädesdrägt ; 
dam  ;  fiskryssja.  — ,  V,  a,  slita,  nota, 
bruka,  bära ;  försvaga,  to  —  OUt,  ut- 
trötta, utnöta.  — ,  V.  n.  nötas,  slitas ; 
fSrlida.  to  -  away  ^  förfalla,  utnö- 
tas,    -led,  a.  uttröttad,    -iness, 

8.  trötthet;  matthet;  ledsamhet;  otS- 
lighet.  —ing",  s.  brukning,  nötning; 
drägt.  -ing-apparel,  s.  g.^ngkläder. 
-ish,  a.  sumpig;  svag.  -IsOme,  Cl. 
ledsara.  — y,  a.  trött ;  ledsen ;  för- 
tretlig.    — ,  V.  a.  uttrötta  ;  göra  ledsen.' 

Weasel,  s.  lekatt. 

Weather,  s.  väder,  väderlek;  storm. 
— ,  v.  a,  vädra ;  uthärda ;  lovera  förbi. 
—heaten,  a.  skadad  af  storm  ;  härdad 
mot  väder  och  vind,  -hoard,  3.  lo- 
vartsidan, —cock,  s.  väderhane;  osta- 
dig menniska.  -gage,  s.  flöjel ;  lofsida 
pä  skepp,     —glass,  5.  barometer. 

Weaye,  v.  a.  väfva;  inbianda;  virka. 
— r^  8,  väfvare ;  eijöhors  (fisk) ;  spindel. 


WeUbeing 

IWeh,  8,  väf,  apindelväf.    -fOOted,  fl. 

flatfotad,  som  har  simfötter.      — Ster, 

5.  väfvare. 
Wed,  r.  a,  taga  till  äkta.  -,  v.  n.  gifta  sig. 

-ding,  S.  bröllop,  vigning,    -ding- 

ring,  8.  vigselring. 
Wedge,  8.  vigg,  kil;  massa  «f  metall. 

— ,  V,  a,  kila,  klyfva  med  rigg.  — Tvise* 

ad.  kilformigt. 
Wedlock,  5.  giftermSl,  äktenskap. 
Wednesday,  «.  onsdag. 
Wee,  a.  liten. 

Weed,  3.  ogräs;  slagg.    — ,  V,  a.  plocka 

bort  ogräs ;  utrotta,     -ing-hOOk,  8. 

kratta,  harka. 
Weed,  3.  drägt.    weeds,  pL  sorgdrägt» 
Week,  8.  vecka.    — ly,  a.  som  sker  en 

gSng  i  veckan. 
Ween,  v.  n.  tro,  mena,  Inbilla  sig. 
Weepj  v.  n.  grSta,  utgjuta  tirar.     -, 

V.  a.  begråta,     —er,  5.  grStare;  pl5» 

tös.     —ing,  a.  fuktig;  gråtande.    «-» 

8.  grSt. 
Weet,  v.  n.  veta,  känna. 
Weevil,  S.  tomvifvel  (insekt).        [ning"» 
Weft,  3.  väf,  väfnad.     -ag©,   8,  väf- 
Weigh,  8.  vigt ;  last ;   skeppund.    — ,  V. 

a.  <fe  n.  väga ;    väga  upp ;  ofverväga ; 

lyfta  ankar,     to  —  doiUflf  nedtrycka; 

öfvergä  i  vigt.     — Od,  a.  erfaren,   öf- 

vad.      —lock,    8.    besman.      —t,    s- 

vigt;     tunga;     värde.       -tlliess,    5. 

vigt,    tyngd;    v&Jfde.      —ty,  a,  tung; 

angelägen. 
Weird,  a,  olycksbSdande ;   trollkunnig. 
Welkome,    a,    välkommen,    angenära. 

— ,  S,  välkomraa ;  undfägnad.    — ,  V.  a. 

bedja  vara  välkommen,  helsa  vänligt. 

-ness,  8.  angenämhet. 
Weld,  8.  van,  gult  färggräs. 
Weld,  v.  a.  väila,  samm&nsmida. 
Welfare,  5.  välfärd,  välgång;  helsa. 
>Velk,  t;,  a.  hoptränga,    förkorta,  för- 
dunkla,    —ed,  a.  skrynklig;    dunkel. 

—in,  s.  sky;   himmel;   flrmamentet. 
Well,  8.  brunn,     -backet ,  8,  ösäm- 

bar.     —spring,  S.  springbrunn. 
Weil,  a.  sund;    lycklig.     -,    ad.  väl,^ 

bra.    -aday,  i.  ve!  aj I  -affected, 

a.  tillgifven.    -being,  S.  lyoksalighet. 


Wellbeseeming 
-beseeming,  a.  anständig,  -bred, 

a.  vfil  uppfostrad,     -done!    i.    bra! 

väl!     -met!    i.   välkommenl    -na- 

tk^-cd,  a.  godhjertad;  välartad. 
Welsh,  a.  af  Wallia. 
Welt,   8,   fail;   infattniDf.      -,   V.  a. 

fSlla,  kanta. 

Welter,  v,  n,  väitrs  sig. 

Wem,  8,  skrSma;  fläck. 

Wen,  8,  utväxt,  hSrd  kula  pS  ben. 

Wench,  8.  piga,  flicka ;  alyna.    -,  V.  71. 

vara  otuktig. 
Wend,  V.  n.  gä;  vanda  sig. 
Wergeld,  s.  mansboL 
West,  8.  vester;  solens  nedergSng.     — , 

a.  vester.     -  l)y,  vest  till.    -,  v,  w. 

gä  ned  i  vester.    — erly,  a.  vesterlig; 

ifrSn  vester.     — em,  a.  vestlig;   ned- 

gäende.    -,  8,  sjösvala,   -ward,  ad. 

vesterut.     —wind,  8.  vestanvind. 
Wet,    a.  fuktig,   vSt.      -,   8.  vätska; 

regnväder.  — ,  u.  a,  väta,  fukta,  -ness, 

s,  väthet,  vätska.     — tish^  a,  nSgot 

fuktig. 
Wether,  s.  vädur,  gumse. 
Wey,  8,  sädesmStt  af  5  qvarter,  40  bu- 
Whack,  V,  a.  slS,  basa.  [shels. 

Whale,  8.  hvai,  hvaiflsk.    -hone,  s. 

Whame,  8.  b;-oms.  [fiskben. 

W happing,  a.  ganska  stor,  ofantlig. 
Wharf,  6.  hvarf;  strandbro.    — ,  V,  a, 

upplägga  gods  pä  hvarfvet.    —age,  s, 

hvarfpenningar.      —inger,    8,   hvarf- 

mästare. 
What,  pr.  hvad,  hvilken,  hvad  f5r  en. 

— ,    ad.    hvad?    huru?      —  Ao/    ho! 

holla  1    —  though,  oaktadt.    —  time, 

dä.     —  soever,  hvad  som  helst. 
Wheat,   s.   hvete.     -en,  a.  gjord  af 

hvete.     -flour,  8.  fint  hvetenyöl. 
Wheedle,  5.  smicker;  bedrägeri.    -,  r. 

a.  locka,  öfvertala. 
Wheel,  8.  hjul;  cirkel;  omlopp.    -,  v. 

a.    rulla.      — ,    V.  n,    rulla    omkring. 

-harrow,  8.  skottkärra,  -drag,  s. 
hjulsko.  -horse,  s.  stänghäst.  -ro- 
pe,  8.  styrrep.  -WOrlt,  8.  alla  hju- 
len i  en  maskin.  — wright,  8.  hjul- 
inakare. 
Whecze,  v,  n,  andas  tungt,  taU  hest. 


Whipcream        421 

Whelk,  Ä.  tnimpetsnacka. 

Whelm,  v.  a.  öfverhölja,  öfversvämma, 

Whclp,    8.    valp;    snorkilling;    VUlg. 

yngling.     — ish,  a.  a.  valpaktig. 

When,  ad,  dä,  den  tiden,  när.   -  as, 

när  som.    -evor,  -SOevOr,  ad.  när 

som  helst.  [— ,  hvarifrSn. 

Wlience^  ad.  hvadan?  hvarifrän?  from 

Where,  ad,  hvar ,  hvarest.  -as,  ad. 

emedan  sora.  — abOnt,  av.  hvarom- 
kring,  hvarom.  —at,  pr.  hvaröfvei' 
hvarpä.  -by^i?/.  hvarmedelst.  -ever, 
ad.  evhar.  — fore,  ad.  hvarföre. 
—In,  —into,  pr.  hvaruti,  hvari,  hvar- 
Inom.  —of,  pr.  hvaraf.  — On  ,  pr 
hvarpä.  -soever,  pr.  hvarhelst. 
-untO,  pr,  hvartill,  hvarpä.  -upon, 
pr.  nära  pä ,  hvarpä.  -with ,  pr. 
hvarmed. 

Wherry,  a,  färja,  lätt  roddarebät. 

Whetj  v,  a.  bryna ;  väcka ;  oka ;  upp 
ägga.  — ,  8.  hvättjande;  aptitssup. 
uppmuntran.     -StOHe,  S.  brynsten. 

Whether,  pr,  hvilkendera.  ~,  c.  an- 
tingen,  om.  [aktig. 

Whey,  ö,  mjölkvassla.    -Ish,  a.  vassle- 

Which,  pr.  hviiken,  som;  hvem? 
-soever,  pr.  hviiken  som  helst, 

WhifiT,  8.  pust,  utbiSsniDg.  -le,  v.  n, 
vackla;  spela  pS  pipa. 

Whig,  ff.  vaasle;  whig  (parti),  -gish, 
a.  whig-sinnad.  — glsm,  8.  whig- 
parti. 

While,  8.  tid,  stund;  möda.  -,  ö. 
medan,  tilldess,  — ,  V.  n.  dröja.  — » 
V.  a.  fördrifva  (tiden). 

Whilom,  ad.  fordom. 

Whilst,   c.  medan. 

Whim,  8.  vurm,  nyck,  griller. 

Whimper,  S.  veklagan.  -,  V.  n.  jämra 
sig.  [-ness,  8.  grillfängeri. 

Whimsical,    a,    fantastisk;    sällsam. 

Whin,  8.  ginst. 

Whine,  v.  n.  hvina,  gnälla.   -,  8,  hvL 

Whinny,  v.  n.  gnägga.  [nande. 

Whip,  s.  T.  piska;  gissel;  klapplöpare. 
-  and  spur,  i  största  hast.  -,  v.  a. 
risa,  slä  med  ris;  tukta;  slä  öfver  (i 
söm).  — ,  v.  n.  springa;  röra  sig  ha- 
stigt, -cord,  8.  pisksnärt,  -cream, 


422         Whipping 

S.  vispad  grädde,    -ping,  S,  risbastu. 

-ping -post,  $.   skampSle   (hvarvid 

missdädare  slita  spö). 
Whirl,  S.  hvirfvel,   omlopp.     -,  V,  a. 

snurra    omkring,    svänga.      — ,    V.  n. 

löpa    hastigt    omkring.       — bone,    S. 

knäskSl.     — Igig,  s.  snurra    åt  barn, 

-pool,    S.    vattenhvirfvel.      -wind, 

5.  väderhvirfvel, 
Whisk,  s»  borste;  viska;  gammalmodigt 

fruntimmers   halskrSs ;    pisksnärt    med 

smäll;    näsvis  karl.     — ,  V.  Cl.  borsta, 

damma    af.      — ,    V,  W.    to  —    dbout, 

flyga  omkring. 
Whisker,  s.  polisonger.  [vin). 

Whisky,    s.    whiskey    (skottskt   bränn- 
Whisper,  s,  Iwiskning.     -,  V.  a,  in- 

gifva    i  hemlighet.      — ,  V.  n.  hviska. 
Whist,  i.  tyst.    -,  5.  whistspel.    -lO, 

8»  liten  pipa ;  bvissling  (St  en  hund) ; 

strupe.     — ,  V,  W.  hvlssla ;   blåsa  med 

en    pipa.      — ,    v.   ?l.    hvissla   St   en. 

-ling,  8.  hvissling. 
Whit,   S,  punkt;  bit,  smula. 
White,    C    hvit;    blek;,  ren.      -,  #. 

hvitliet.  livit  färg.    — ,  V,  a,  göra  hvit. 

— COra.^  6.  hvete,  blandsäd,    rSg  etc. 

-iroil,^.  förtennt  jernbleck.    -lead, 

8.   blyhvitt.      -meat,    5.    mjölkmat. 

-ness,    8.    hvithet;    renhet;    oskuld. 

-tail,    8,   stensqvätta.      -wash,  8. 

hvitt  smink  ;  hvitlimning. 
Whites,  s,  pl.  hvita  flussen. 
Whither,  ad.  hvart?  hvarthän?    -SO- 

ever,  ad.  hvart  som  helst. 
Whiting,    8.    hvitlira;    hvitling;    hvit- 

limning,     —grass,   s.  bakstenbräcka. 
Whitish,  a.  hvitaktig;  hvitlett;  blek. 

-ness,  8.  hvitaktighet ;  blekhet. 
WllitlOTf,  8.  fulslag,  nageiböld. 

Whitsun,  a.  pingst  tillhörig,    -day, 

s.  pingstdag.    — tidö,  5.  pingst,  pingst- 

Whittentree,  e.  lönn.  [helg. 

Wllittle,  8,  fällknif.  fickknif ;  ett  slags 

mantel. 
Whlz,  ad.  hsch!   -,  V.  n.  hväsa;  susa. 
Who,  pr.  hvera,  hvilken,  ho;    nSgon. 

-ever,  pr»  hvilken  som  helst. 
Whole,    a.   all,   hel;    behSllen;    frisk. 

— ,  8,  aAtsaramsns,  det  hela,.    -Iiess, 


Wilderness 

3,   fullständighet,    helhet,     -Sale,  8. 

grosshandel.     — SOme,    (X.   helsosam; 

ren.      -SOmenesS,    8,    helsosamhet; 

riktighet,  [fuUeligen. 

Wholly,  ad.  hel  och  hSllen,    alldeles, 
Whom,  pf.  hvem,  hvilken. 
WhOOp,  8.  vipa;  rop,  hojtande.     — ,  i. 

hä  I    — ,  V.  71.  &  a.  ropa,  ropa  an  ell, 

St  en.     —ing,  8.  jagtrop. 
Whore,  8.  hora. 
Whorish,   a.  sköraktig. 

Whortleberry,  8.  biäbär. 

Whose,  pr.  hvars,  hvilkens;  hvilkas. 

Whur,  v.  n.  knorra. 

Why,  ad.  hvi?  hvarfdret  -,  i,  hvadi 
nä  väl!    ahl 

Wick,  s.  veke.     -yarn,  8.  ljusgam. 

Wicked,  a. elak,  arg;  ogudaktig.-nesS^ 
8.  synd;  ondska;  lättfärdighet. 

Wicker,  S.  vide.    -,  a.  flätad  af  vide. 

Wicket,  8.  liten  halfdörr  pä  en  stor 
port;  litet  häl  i  en  dörr. 

Wide,  a.  vid,  stor,  bred;  afvikande. 
— ,  ad.  ganska,  vida.  —  ope^l,  pä 
vid  gafvel.  — n,  V.  a.  vidga.  — ,  v.  n. 
utsträckas.    — nesS,  s.  sträcka ;  bredd. 

Widgeon,  8.  dumhufvud. 

Widow,  8.  enka.  -,  V.  a.  göra  till 
enka ;  *  beröfva.  —ed,  a.  som  blifvit 
enka  ell.  enkling.  —er,  s.  enkling, 
enkeman.  — hood,  s.  enkestSnd. 
-weeds,   S.  pl.  enkedrägt. 

Wield,  v.  a.  handtera,  regera,  svänga, 
svinga,  -iness,  8.  lätthet.  -leSS, 
a.  oböjlig,      -y,  a.  handterlig;    lätt- 

Wife,  8.  hustru,  maka.  [rörlig. 

Wig,  8.  peruk. 

Wigeon,  s.  vriand,  blesand, 

Wight,  S.  menniska,  karl. 

Wigwam,  8.  sydamerikansk  koja  utaf 
grenar  etc. 

Wild,  a.  vild;  otam;  öde;  babarisk, 
grym;  oordentlig;  yr,  lättsinnig;  orim- 
lig, sällsam.  — ,  8.  öken,  ödemark, 
— flre,  8,  ett  slags  fyrverkeri;  het- 
blemma.  -gOOSC-chase,  8.  jagt  pS 
vildgäss;  dSraktigt  företag,  -ness, 
8.  vildhet;  galenskap.  — youth,  8. 
vildhjerna.  [s.  öken,  ödemark. 

Wilder,  v,  a.  förvilla,  förleda,  -ness^ 


Wilding 


With 


423 


Wilding,  S.  sura  pie,  vildSple. 

Wile,  5.  illbragd,  streck;  list.  -,  V,a, 
bedraga. 

Wilful,  a,  envls,  hSrdnackad.  -ness, 
S.  halsstarrighet ;   uppsStlighet. 

Wiliness,  S.  illfundighet,  illparighet. 

Will,  S.  vilja,  välbehag;  välde;  testa- 
mente, yttersta  vilja;  böjelse.  ~  of 
the  wisp,  irrbloss.  — ,  V.  a.  <É:  11. 
vilja ;  Sstunda,  vilja  hafva ;  samtycka ; 
befalla.  ~ed,  a,  villig;  benägen. 
—ing,    ÖP.    villig,    begärlig;    frivillig. 

-ingness,  s.  villighet. 

Willow,  S.  pil,  vide.  -ish,  a.  pil- 
aktig,    -weed,  s.  mjölke. 

Wilt,  v,  n.  vissna,  förvissna. 

Wily,  a.  listig,  illfundig. 

Wimble,  s.  borr,  nafvare.  -,  a.  flink, 
snabb,  flyktig.     — ,  v,  a.  borra. 

Wimple,  s.  vimpel;  slöja.  — ,  V.  a. 
behänga  med  hufva  etc. 

Win,  V,  a.  &  n,  vinna;  erSfra;  för- 
värfva;  förmä ;  hafva  bStnad* 

Wince,  v.  a.  sparka,  slä. 

Winch,  S,  spel,  vind,  skraf  pE  en  press. 
— ,  V.  a.  uppvinda. 

Wind,  8.  väder,  vind;  andedrägt,  fläs- 
ning;      kolik;     väderstreck;      fSfänge. 

-berry,   s,   blSbär.     -bound,   d, 

uppehållen  af  motvind.  ^iigg  ^  s. 
vindägg,  -fall,  $.  frukt  som  blSst. 
ned;  lyckträff,  -furnace,  3.  vind- 
ugn, -gun,  s.  väderbössa.  -ineSS, 
3,  kolik ;  väderfullhet ;  svulstighet. 
-instrument,  S.  blSsinstrument. 
-lass,  3.  vind-spel;  brSspel.  -less, 
a.  utan  blSst;  lugn.  -mill,  3.  vä- 
derqvarn.     -pipe,  3.  luftrör,  strupe, 

-pump,  ».  luftpump,    -ward,  ad. 

emot  vinden,  -y,  a.  väderfull;  flyk- 
tig; stormig;  fåfäng;  svulstig. 

Wind,  v,  a,  &  n,  vinda,  surra  om- 
kring; härfla;  utleta,  uppvädra,  följa 
efter  lukten ;  förändras,  slingra  sig  som 
en  orm  ;  ombyta ;  inveckla ,  inlinda, 
inväfva.  io  —  a  horn,  bläsa  i  horn. 
to  -  up  a  discourse,  sluta  ett  tal. 
to^Up  a  watch,  draga  upp  ett  ur. 

Winding,  5.  krökning,  lynga,  krokväg. 


-sheet,  3,  sveplakan.     -Stafi'S,  8, 

pl,  vindeltrappa. 

Windle,  3,  elända;  härfvel.  -Straw, 
3,  kamelfving,  kamexing. 

Window,  S,  fönster,  fönsterluft;  glugg. 
— ,  V,  a.  förse  med  fönatsr.  -blind* 
5.  fönsterskärm. 

Wine,  3,  vin.  -bibber^  s.  drinkare. 
-Conner,  S,  vinproberarr. 

Wing,  3.  vinge;  vanna;  flygel;  flygt. 
— ,  V.  a,  bevinga;  upphöja.  — ,  v.  n, 
flyga,  -cases,  -shells,  S.  pl.  skal- 
vingar pä  insekter,  -ed,  a.  flygande; 
hastig.    — y,  a.  vingad;  lik  en  vinge. 

Wink,  3,  vink,  blink.  -,  v.  a.  vinka, 
göra  en  vink  ät  en ;  blinka,  to  —  at^ 
se  igenom  finger  med. 

Winning,  a.  vinnande.     -,  *.  vinst. 

Winnow,  v.  a.  vanna,  sålla;  kasta 
(säd);  granska;  frånskilja. 

Winter,  3.  vinter.  -,  V,  a,  föda  öfver 
vintern.  — ,  V.  n.  vintra,  —beaten, 
a.  frostbiten,  -fallowing,  3  lägg- 
ning  i  vinterfSr.  -green,  8,  vinter» 
grön.     — ly,  a.  vinteraktig. 

Wintry,  a,  vinterlik,  vinteraktig. 

Winy,  a.  vinartad. 

Wipe,  v.  a.  torka,  stryka  af;  rena; 
narra,    — ,  3,  aftorkning ;  betord ;  vipa, 

Wirlie,  8.  träd  (af  metall),  -c-drawer, 

3.  trSddragare.     -y,  a.  af  trSd. 

Wisdom,  s,  visdom,  vishet;  försigtighet. 

Wise,  a.  vis ;  förnuftig ;  förfaren.  -,  3, 
vis,  sätt;  maner.  — acre,  5.  narr, 
stolle. -ly,  ad,  visligen,  klokt,  -ness, 
3.  vishet 

Wish,  3.  önskan,  begär.  — ,  V.  a.  ön- 
ska; begära,  anhSUa  om;  tillönska» 
-ful,  a.  längtande,  begärlig. 

Wisp,  3,  visp;  halmtapp. 

Wistful,  a.  uppmärksam,  tankfull: 
begärlig. 

Wlt,  «.  vett,  förstSnd;  qvick  karl; 
snille;  förslagenhet,  wits ,  pL  sundt 
förnuft. 

Witch,  8.  häxa.     -craft,  s,  troll- 

konst,    -ery,  8.  trolleri;  förtjusning. 
Wite,  3.   tadel,   förevitelse.     -.V.  a. 

bestrafl'a. 
With,  prp,   med;   hos;    fSrmedelst;  !' 


424 


Withal 


Woodreve 


sÄlIakap  med.  -  all  my  heart,  af 
allt  mitt  hjerta.     —  child,  hafvande. 

—  that,  dermed;  dorefter.  [utom. 
Withal,  prp.  h varmed.  — ,  ad.  dess. 
Withdraw,  V,  a,  draga  bort.    -,  V.  n. 

vika,  taga  aftrade.  -ing,  s.  bortdra- 
gande, -ing  »room,  S.  förmak. 
—meut,  8.  aft^g;  bortdragande. 

Withe,  3,  vido.  [a.  utmärgla. 

Wither,  v.  n.  vissna;   aftyna.     -,  v. 

Withers,  s,  manken  (pS  en  häst). 

Wither  wrung,  d,  sadelbrott  öfver 
korset. 

Withhold,  v.  a.  undanhSlla;  förvägra. 

Withisi,  prp,  inom,  förrän;   ini,  inuti. 

—  an  inch,  pS  en  tum  nära.  —  a 
small  matter,  icke  iSngt  ifrSn.  - 
doors,  hemma.  —  side,  invändigt, 
inombords.     — ,  ö(Z,  innanföre. 

Without,  prp,  utan  ,  utom ;  utanföre ; 
förutan.  -  book,  utantill.  -  doors, 
utomhus.  •»,  ad,  utantill,  utvärtes. 
— ,  c.  utan,  8&  framt  icke. 

Withstand,  v.  a,  lägga  «ig  emot ;  bin- 
dra.  [tänksam. 

WithlesS,  a.  vettlös,  oförståndig ;  obe- 

Witling,  $,  infallsmakar®,  qvickbets. 
jägare. 

Witness,  s.  vittne;  betyg.  -,  V.  a. 
bevittna,  intyga.  — ,  V»  n,  bära  vitt- 
nesbörd. 

Wittljed,  a.  förständig;  qvick.  -icisiu, 
s.  infall,  qvickt  svar,  -lUOSS,  S, 
vettighet,  förstSnd.  -lugly,  ad.  upp- 
såtligen.  -Ol,  3,  tålig  hanrej.  -y, 
a,  förståndig;  qvick. 

Wivlle,  v,  n,  gifta  sig,  -,  v.  a,  gifta 
bort.     -ing,  8.  giftermäl. 

Wizard,    a,   trollsk.      -,   S,  trollkarl, 

Woad,  3,  vc^de.  [svartkonstnär. 

W06,  8,  sorg,  elände;  ve,  förbannelse. 
-,  i,  ve  I  -begone,  a.  eländig;  för- 
tyiflad.  -ful,  a,  bedröflig,  olycklig, 
sorglig;  lumpen,  ringa.  — fulness,  3. 
elände,  jämmsr. 

Wold,  3.  öppet  fält,  slätt. 

Wolf,  3,  ulf,  varg ;  kräftsSrcad.  she  ~, 
varginna.  — Claw,  3.  mattgräs.  ~d0g, 
a.  vallhund;  varghund.  -ish ,  a. 
ulflik;  rofaktig.     -ishueSB,  S.  varg- 


aktighet.  -man,  Ä.  varuif.  -'s-milk^ 

3.  vargmjölk. 

Woman,  «,  qvinna;  fruntimmer;  piga. 
-child,  3.  flicka,  dotter,  -hood, 
3,  qvinlighet,  qvinnostSnd.  -isll,  a. 
qvinlig.  -ize,  v.  a.  göra  qvinlig, 
förqviniiga.  — kiud,  3.  qvinnokön; 
fruntimren,  —like,  a,  qvinlig.  — Ii» 
ness,  8,  qvinlighet.  -ly,  <?.  qvin- 
lig;  giftvuxen.     -servant,  S,  piga. 

Womb,  8,  raoderlif,  qved;  buk;  sköte; 

fördjupning,    -passage,  -pipe,  8. 

moderslida.  — y,  a,  vid,  rymlig ;  bukig» 

Wondljer,  3.  under;  förundran.  -,  v, 
n.  Cat,  after J  undra,  förundra  sig; 
vara  nyfiken.  — erful,  a,  underlig; 
drSplig.  -erfnlness,  8,  underbar- 
het^  förundransvärdhet ;  nSgot  under- 
bart -erstruck,  a.  förvånad,  -rous, 
a,  underbar. 

Won't,  förk.  af  would  not. 

Wont,  a.  van,  vanlig.  -,  V,  n.  vara 
van;  pläga,  bruka,  -ed,  a,  öflig, 
vanlig.  — edness,  3.  vanlighet;  vana. 
—less,  a,  ovanlig;  ovan. 

Woo,  V,  a,  fria  till;  vänligen  nödga; 
högligen  bedja. 

Wood,  s.  skog;  trä,  ved;  ett  parti  af 
åtskilliga  saker;  knippa,  -anemony, 

8,  skogssippa.     -bind,  -blue,  s, 

getblad,  matledsträd.  -blade,  5, 
kungsljus,     -broomgrass,  3,  ren- 

lösta.  -cleaver,  S.  vedhuggare. 
-CllUCk,  8,  murmeldjur.  -COCk,  S, 
morkulla;  dumhufvud.  -Culver,  S, 
skogsdufva.  —ed ,  a.  försedd  med 
skog.  —en ,  a,  gjord  af  trä ;  dum ; 
klumpig,     -engraver,  S.  trädsnidare. 

-engraving,  5.  trädsnitt,  -fretter, 

-worm,  3.  trädmask.  -hole,  8, 
vedlider,  -iness,  3.  skogighet.  -kni- 
fe, S.  härsvängare.  -land,  3.  skogs- 
mark, -lark,  s.  skogslärka,  -louse, 

3.  gråsugga.    —man,  3.  skogsvaktare  , 
jägare,      -monger,    s.  vedhandlar-. 
-nightshade,  s.  atropa  belladonn. 
-^Otes,  3.  pl.  skogssSng;    fågelsåi 
i   bkogen.      -pecker,    8.   hackspc 
-pigeon,   -Quist,   8,  skogsdufv» 
-pil©,  -stake,  s,  vedkast.    -re;i 


Woodroof 


Worth 


425 


8.  jägmäBtare.   —rOOf,  8.  myskemadra. 

-rowel,  5.  atjärnört.    -sorrel,  s. 

syrsalta-,  gökmat.  -Spite,  s.  grön- 
göling, vedknarr.  —tick,  8.  skogslus. 
-tin,  8,  kornig  tennmalra.  -ward, 
8.  skogsva^tare.  — y,  a.  skogbevaxt, 
skogig,     —yard,  s.  timmorplata. 

Wooer,  8,  friara,  fäst^m^iii. 

Woof,  8,  inslag,  väft;  väf. 

Wool,*. ull.  -bag, 5. ullsäck.  -Made, 

«.  kattrum  pa  (ört). -comb  er,  Ä.  ull  kam- 
mare, -cotton,  «.  bomull,  -dres- 
ser, 8.  ullberedare,  -dyer,  8,  ull- 
förgare.  -en,  a.  ylle,  af  ull.  — ,  8, 
ylletyg,  kläde,  —föl,  ff.  oklippt  skina. 
-felt,  8.  filthatt,  -ly,  a.  yllig,  ull- 
rik ;  ullbärand^,  klädd  i  ylle.  -pack, 
-sack,  8.  ullsäck;  ledamöternas  säte 
i  öfra  parlamentet;    uppblSst  menniska. 

-staple,  8.  packhus  för  ull.  -win- 
der, S.  ullpackare. 

Woo] der,  s,  knyppel  fttt  sno  rep  med. 

Woop,  s.  rotgel. 

WOOS,  8,  hafsnate. 

Word,  8.  ord;  uttryck;  ordvexling; 
löfte ;  Guds  ord ;  Ordet  (Jesus  Kristus) ; 
tal;  parol,  lösen;  motto.  at  a  — , 
kortligen.  ly  —  of  mouth,  muntligen. 
— ,   V,  a,    uttrycka.      — ,  v.  n.  träta, 

gräla,     -catcher,  -grabber,  8, 

ordryttare,  ordklyfvare,  hSrklyfvare. 
-iness,  s.  ordiikdom.  -less,  a, 
ordlös,  stum.  — y,  a.  mSngordig. 
Work,  8.  arbete,  syssla;  verk,  gaming; 
möda;  söm,  brodertng;  T,  utanverk. 
to  set  on  — ,  sysslosätta.  — ,  v.  a. 
erbeta,  göra,  uträtta,  verka;  fistad. 
komma;  förfärdiga,  — ,  v.  n,  vräkas, 
häfva  sig,  jäsa.  to  —  clay,  älta  lera, 
to  —  every  nerve,  använda  alla  sina 
krafter,  to  —  one* 8  way,  arbeta  sig 
igenom,  to  -  out,  utarbeta,  to  — 
'  '^Pi  upparbeta;  upphetsa,  to  -  Ujpon, 
röra,  verka  pS.  —day,  8,  söckendag. 
-er,  8.  arbetare;  arbetsbi.  — fellow, 
8.  medarbetare.  — house,  5.  verk- 
Uad ;  arbetshus,  fattighus,  —man,  8, 
\andtv«rkare,  arbetarje.  —manlike, 
1.  sinnrikt  gjord,  väl  arbetad,  -man» 

y^  ad,  Bkiokli^     -manships  a. 


verk;  konst;  arbete  pä  nSgot.  -ma- 
ster,   8.   verkmästare.      -shop,    5. 

verkstad,     -weatherdays ,  s,  pl. 

liggedagar  ^iil  sgös.  — WOman  5  8. 
sömmerska;  legoqvinna.  —yard,  «. 
timmerplats. 

Working,  a.  <fe  8.  arbetande,  -braln, 

«.  sinnrikt  bufvud.  —day,  S,  hvar- 
dag,  söckendag.  — farnace,  8,  smälto 
ugn.     —house,  8.  verkstad. 

World,  5.  verld;  jorden;  alla  menni- 
Ekor ;  verldsliga  ting ;  mängd,  mycken- 
het; lefnadssätt;  det  allmänna,  all- 
mänheten.  —  witJiout  end,  frän  evig- 
het till  evighet,  firr  all  the  ~,  för 
allt  i  verlden;  ganska  noga.  -liness, 
8.  verdsligt  sinne;  vinningslystnad. 
—ling,  8.  verldsligt  sinnad  menniska. 
-ly,  a.  verdslig ;  menskiig.  —  mind- 
ed, verldsligt  sinnad. 

Worm,  3,  mask,  kräk;  larf;  silkesmask; 
vurm;  krats;  qval.  — ,  V.  W.  krypa 
som  en  mask.  — ,  v.  a.  genom  långsamma 
medel  fiirdrifva ;  undergräfva ;  locka  ut 
(en  hemlighet),  -eaten,  a.  mask 
stungen;  oduglig.  — holo,  8.  mask 
sting.  -powder,  «.  ma^kpulver. 
-seed,  8,  masltnyöl;  frö  af  sitfärsrot. 
-wood,  «.  malört,  -y^  a.  full  med 
mask. 

Wornil,  s,  mask  i  huden  p8  boskap. 

Worry,  v.  a.  pläga;  strypa,  sönder- 
rifva. 

Worse,  a.  &  ad.  comp,  ^f  bad  ell.  ill, 

värre,  not  the  — ,  icke  förty.  -  than 
nothing,  skyldig  mer  än  man  eger. 
— ,  v.  a.  försämra. 

Worship,  5.  dyrkan;  härlighet,  your 
— ,  eders  värdighet  (titel).  — ,  V.  a. 
ära,  vörda.  — ,  v»  n,  förrätta  sin  an- 
dakt.  —fal,  o.  vördig;  ansedd;  titel 
för  underdomare  etc.  — fulnCSS,  8, 
vördig  egenskap,  —per,  8.  vördare, 
tillbedjare,  [väldiga. 

Worst,  s.  det  vSr^ta.     -,  V.  a.  öfver- 

Worsted,  8,  tvinnadt  ullgam.  ~  stock* 
ings,  ullstrumpor. 

Wort,  8.  gräs,  ört,  k3l. 

Worth,  a.  värd,  förtjent  af;  vigtig;  I 
besittnini;  at.    h^  %%  ->,  han  egor.    it 


426 


Worthies 


Wrizzled 


is  —  tOf  det  lönar  mödan  att.  — ,  s. 
värde;  förtjenst;  vigt.  — ies,  s.  pl. 
utmärkte  män;  de.  förnämare  i  ett 
land.  — ily^  öt<^»  efter  förtjenst. 
-ineSS,  S.  förtjenst;  höghet;  för- 
träfflighet, -less,  a.  obetydlig;  af 
intet  värde;  oduglig.  — lessness,  S. 
ovärdighet,  —y,  CS.  värdig;  ädel;  för- 
•  träfflig.  — ,  S,  en  berömd ,  namnkun- 
nig man..     — ,  V,  a.  göra  värdig. 

Wot,  Wote,  v.  a,  veta. 

Would,  imp.  af  to  willf  ville;  mStte, 
skulle;  ärnade;  plägade.  —  to  God, 
gifve  Gud. 

Wound,  S,  sSr.  -,  t»,  a.  sSra,  sarga; 
skada,     -WOrt,  S,  sSrläkande  ört. 

Wove-paper,  s.  velinpapper. 

Wrack,  s.  skeppsbrott;  förderf;  skepps- 
vrack;  tSng  (sjöväxt),  to  go  to  — , 
lida  skeppsbrott,  -grass,  8,  slänga 
(ha  fagras). 

Wraith,  S.  spöke.  [träd. 

Wran glands,  s.  pl.  kortvaxta,  knöliga 

Wrangle,  s.  kif,  käbbel.    -,  v.  n. 

träta,  tviata.  — r,  S.  trätare;  utmärkt 
student.     — SOm,  a.  trätgirig,   grälig. 

Wrap,  t;,  a.  (up)  hopveckla ;  innefatta  ; 
invefva ;  förtjusa,  hänrycka.  —per,  S. 
packduck;  omslag.  -piug,  S.  in- 
svepning,  -ping-paper,  8.  omslags- 
papper. 

Wrath,  S.  vrede,    -ful,  a.  vred,  ond. 

^    -fully,  ad.  ondt,  med  vrede,    -ful- 

'    ness,  5.  vrede.    -lesS,  a.  utan  vrede. 

Wreak,  v.  a.  hämna;  utöfva.  to  - 
one's  vengeance,  hämna,  -ful,  a. 
hämdgirig.  -fulnesS ,  S,  hämd- 
girighet. 

Wreath,  S,  kran?,  girland;  nSgot  som 
fir  vridet;  fläta,  lock;  stuss.    — ,  v.  a. 

\  vrida;  tvinna;  vefva;  omgifva,  be- 
kransa. — ,  V.  n.  tvinna  sig,  vara  ge- 
nojDQflätad.     — y,  a.  vriden,  flätad. 

Wreck,  S,  skeppsbrott.  -,  V.  n.  vräka 
pS  klippor,  forderfva  ;  lida  skeppsbrott. 
—ful ,  a.  som  förorsakar  skeppsbrott. 

Wrecker,  S.   T.  vräkare. 

Wren,  S.  kungsfSgel,  turameliten. 

Wrench,  s.  förränkning,  ledvridning; 
fäldsam  sträckning;  skrufnyckel;  und- 


flykt.  — ,  t;,  a.  förränka,  draga  af 
led.     to  —  open,  sparka  upp. 

Wrest,  v.  a.  vrida  häftigt;  vränga; 
förvända.  — ,  s.  vridning,  vräogning; 
vSld  :  sSgfil ;  stämhammare. 

Wrestle,  v.  n,  (with)  brottas,  kämpa; 
sträfva  emot.     — r,  8.  brottare. 

Wretch,  S.  eländig  stackare,  usling; 
bängel ;  kräk.  -ed,  a.  eländig,  olyck- 
lig; gemen,  nedrig,  föraktlig.  -Cdly, 
ad,  eländigt,  däiigt.  -edness,  8, 
elände,  uselhet;  nedrighet,  föraktlighet. 

Wriggle,  v.  a.  &  n.  kröka,  slingra 
sig;  vrida,  to  —  one's  self  into 
one's  favour,  ställa  sig  in  hos  en. 

Wright^  8.  handtverkare. 

Wring,  v.  a.  <&  n.  vrida;  aftvinga; 
klämma;  plSga;  vränga,  —ing,  3. 
vridning.  -Ing-bolt,  3.  ringSult. 
-Ing-Staves,  s,  pl.  spakar  pä  ring, 
bultama. 

Wrinkle,  S,  skrynka,  rynka;  ojemnhet; 
härgump.  — ,  V.  a,  skrynkla;  krympa; 
göra  skroflig*  -,  V.  n.  skrynkla  sig; 
ljuga. 

Wrist,  S.  handled,  handlofve.  -band, 
8.  ärmlinning  pä  en  skjorta. 

Writ,  8.  bref,  skrifvelse  ifrSn  konungen 
el!,  domaren,  beslut;  klagan,  the 
holy  ell.  sacred  -,  Skriften,  Bibeln. 

Write,  v.  a.  &  n.  skrifva,  författa; 
tillskrifva.  to  -  doion,  skriftligt  för- 
fatta;  uppteckna,  to  —  of,  skrifva 
om.  to  -  out,  afakrifva.  to  -  word^ 
underrätta  genom  bref.  — F,  8,  skrif- 
vare;  författare,  skriftställare.  —  to 
the  signet,  kanslist. 

Writhe,  v.  a.  <&  n.  vrida;  göra  lyn- 
gor ;  vränga ;  vrida  sig,  kröka  sig  (i  värk 
och  vanda). 

Writhle,  v,  a.  skrynkla. 

Writing,  S.  skritt;  skrifning;  hand. 
skrift,  skrifstil ;  dokument ;  arbeten,  in 
-,  skriftligen.  ^bOOk,  8.  skrifbok, 
-clerk,  8.  afskrifvare,  kopist,  -desk, 
8.  skrifpulpet.  -diamond,  8.  glas- 
diamant, -paper,  's,  skrifpapper, 
-stand,  8.  skrifdon. 

Written,  a.  skriftlig. 
Wrizzled;  a.  skrynklig. 


Wrong 

Wrong,  a.  orätt,  förvänd;  afvig;  oskick- 
lig.  -,  s,  oförrätt;  fel.  to  be  in  the 
— ,  hafva  orätt.  — ,  V.  fl.  oförrätta, 
RJrolämpa,  kränka,  skymfa.  — ftll,  a. 
orätträrdig;  obillig,  -fully,  ad.  orätt. 

-fulness,  s.  orätt,  obiiiighet.  -head- 
ed,  a.  förvänd  i  sina  tankar;  dum. 
-headedness,  8.  förvändt  tänkesätt; 
dumhet.  — lesSj  a,  menlös;  god. 
— lessly,  ad,  utan  förolämpning.  — ly, 
ad.    orätt,    galet,     -ness,  S.  vrSng- 

[Wrotll,  a,  uppretad.  [het;|  orätt. 

iWrOnght,  a.  gjord,  arbetad,  förfdrdi. 
gad ;  verkad,  förorsakad.  —  iron,  jern- 
smide. 

Wry,  a.  vriden,  sned;  förvänd.  — ,  V. 
a.  vrida  p3  sned;  kröka.  — ,  V.  n. 
vända,  vrida  sig.  -ly,  ad.  snedt. 
-niOUthed,  a.  snedmunt,  skefmunt. 

Wyche,  S.  saltbrunn. 

Wydraught,  s.  rännsten. 


X. 

Xanthinm,  S,  art  kardborre. 
Xanthorrhoea,  s.  gult  gummi. 
Xebec,  s.  schebeck  (fartyg). 
Xipliias,  s.  svärdfisk. 
Xiphoides,    s.    T.   lilla    broken    vid 

bröstbenet. 
Xyl||aloes,   S,   aloeträdet.     -obftlsa- 

mum,  s.  balsamträd.    -ography, 

5.  träsnittskonst ;  formskärning.    — OIlj 

S.  bomullsbuske. 
Xyrist,  s.  stinkande  svärdslilja. 
Xyster,  S,  ett  slags  kirurgisk  skafknif. 


Y. 

Yacht,  8.  jakt,  jaktskepp. 
YaiTl,  3.  ett  slags  potates. 
Yankee,    s.  öknamn    pä    Nordamerika. 

narna.  (gläfsa. 

Yap  j    8.    liten    hundraoka.      — ,    v.  n. 
Yard,  S.  gSrd,  backgSrd:  afträde .   m.ltt 

af  3   fot;  skeRpsvarf.      -arms,  S.  pl. 

T.  rSnockar.     -wand ,   S.   yardrnatt. 
Yttre,  a.  rask,  hurtig,  flink;  ifrig. 


Yet 


427 


larn,  s.  ullgarn,     -beam,  s.  bom 

Yarr,  v,  n.  morra.  (pä  en  väfstol. 

Yarrow,  s.  rölleka. 

Yaw,  5.  T.  girning.  -,  V.  n.  vackla; 
gX  rankigt,  gira  (om  skepp). 

Yawl,  8,  juUe,  slup. 

Yawl,  v.  n..  skria. 

Yawn,  v,  n.  gäspa;  gap».  — ,  8.  gäsp- 
ning; svalg,  öppning. 

Yaws,  s.  vacklande,  slingrande;  venerisk 

Yclad,  a.  T,  kladd.  [sjukdom. 

Ye,  pr.  J,  eder. 

Yea,  ad.  ja;  visst.   -and-nay«man, 

S.  jabroder;  qväkare. 
Yean,  v.  n.  lamma.   -ling,  s.  ett  lam. 
Year,  5.  är.   a  year,  ärligen,   full  of 

years,  väl  till  aren.    in  years,  aider. 

stigen,     years  of  disci'etion,  mogna 

är.    —ling,  a.  ärsgammal.     — ,  8.  en 

årsgammal.     — ly,    a,   ärlig.     — ,   ad. 

ärligen. 
Yearn,  v.  n.  omma,  blifva  rSrd;  gläfsa. 

-,  V.  a.  röra  till  medlidande,    -fully. 
Yeast,  8.  Yest.         lad.  medömksamt. 
Yelk,  s.  ägg-gula. 
Yell,    8.   tjut,    skri.      -,    V.  n.  tjuta; 

gnälla  som  ett  barn;  skrika  häftigt. 
Yellow,  a.  gul.     to  wear  —  stocka 

ings,  vara  svart=(juk.    ~,  s.  gul  färg. 

-amber,  s.  bernsten.    -boy,  s.  guld. 

stycke,  giné.    -hammer,   s.  gröning. 

-Ish,   a.  gulaktig,     -ishness,  s. 

gulaktighet.  -ness,  8.  gulhet;  gul 
färg.  -wood,  S.  tandvärksgräs. -wort, 
8.  bäfverört.  (ell.  hund. 

Yelp,   v.  n.  skrika;   skälla  som  en  räf 

Yeoman,  S.  odalman,  rik  bonde.  - 
of  the  guard,  stånddrabant,  -ry, 
8,  skattbonder  ;  lifdrabanter ;  milis- 
kavalleri. 

Yerk,  v.  a.  &  n.  slS,  stöta,  puflFa. 

Yes,  ad.  ja. 

Yest,  8.  jäst;  skum,  fradga. 

Ye.>ter,  a.  gärdagen  tillhörande.  -  day, 
gärdag,  i  gär.  ~  night,  gär  natt;  i 
gSr  natt. 

Yesty,  a.  jästig;  skummande. 

Yet,  ad.  &  c.  ännu,  dessutom:  mera; 
likväl,  as  -,  hlttila.  7iot  -,  ännu 
icke. 


428 


Yew 


YeWj  3,  tacka,  -en,  d;  DestSende  af 
idgran.     — tr©6,  s.  idgran. 

Yield,  V.  n.  &  a.  vika,  gifva  sig;  af- 
gifva  sin  gärd  till;  foga  sig  efter; 
lemna  företräde;  slä  sig;  uppgifva;  bi- 
bringa ;  medgifva,  tillstE ;  kasta  af  sig ; 
afträda.  to  -  up  the  gliost  ^  gifva 
upp  andan,  dö.  -illgly,  ad,  fog- 
ligt,    -ingness,  s,  foglighet,  höf- 

lighet. 
Yoke,  s,  ok ;    ett  par  (oxar) ;    T,  styr- 

tälja.     — ,  V,  CL,  spänna  i  oket;  sam- 

roanpara;    tygla.     — ellll,   8,  hagbok. 

-fellow,    -niatOj  S,  medarbetare; 
Yolk,  s.  ägg-gula.  fmaka. 

Yon,  Yond,  Yonder,  a.  den  der. 

Yord,  a,  galen,  rasande. 
Yore ,  ad,  fordom ,  i  iSng   tid.     of  -, 
You,  pr,  J,  eder;  du.  [fordora. 

Yonng,  a,  ung;  ofdrfaren;  späd.  -, 
8.    ungar,    afföda.      with  — ,    drägtig. 

-ish,  a,  nSgot  ung.  -ling,  5. 
yngling.  -ly,  ad.  nyligen,  nyss;  i 
ungdomen,   -ster,  younker,  S.  ny- 

läring;.  junker;  jungman  pä  skepp. 

Your,  pr,  er,  eder ;  edra.  -self,  pr,  er 
sjelf,  ni  sjelf.  -selveS,^r.2?Z.  J  sjelfva, 

Yours,  pr,  eder,   edra.        feder  sjelfva. 

Youth  ,  8,  ungdom  ,  ynglingsSr ;  ungt 
folk ;  yngling.  — ful ,  a,  ung ;  yr, 
pojkaktig ;  frisk,  -flilly,  ad.  barns- 
ligt; raskt,  -fulness,  8.  ungdom, 
ynglingaålder;  ungdomayra,  — y,  a. 
ung,   ungdomlig. 

Vucca,  s.  maniok. 

YuTts,  S.  jukt,  juktläder. 

Yule,  8,  jul,  julhelg,  -batcll,  S,  jul- 
bröd,    -block,   -clog,  -log,  8, 

julkubbe    som  brinner  hela  julen   ige- 
nom,    —cake,  8,  julkuse,  julkaka. 
YTOry,  8.  elfenben. 


Z. 

Zacinthe,  s.  vSrtört. 

Zaffar,  Zatfre»  s,  saffior,  blåsten. 


Zymosis 

Zamb,  8,  barn   af  en    mulatt   och    en 

negrinna. 
Zany,  8,  gycklare;  pickelhäring.    — ,  V. 

a,   efterhärma,   parodiera.      — ,  V.  il. 
Zea,  8,  majs.  [gyckla. 

Zeal,  8,  nit,  ifver.   -ed,  a,  ifrig.    -Ot, 

8,  ifrare,  svärmare,     — OUS,  a,  nitisk, 

ifrig.     -OUSly^   ad,   nitiskt.     -OUS- 

neS8,  8,  ifrighet,  häftighet. 
Zebra,  8.  zebra,  randig  vildåsna. 
Zebu,  8.  liten  buffelox. 
Zechin,  8,  venetianskt  guldmynt, 

Zedoary,  s,  sitförsrot. 

Zenith,  8,  T,  zenit,  himmelspunkt  midt 
öfver  hufvudet. 

Zeolite,  8,  zeolit,  jäslera. 

Zephir,  Zephyr,  8.  vestanväder;  sval» 
kände  vind. 

Zero,  8,  noll,  nolla. 

Zest,  5.  middagslur;  hög  smak;  hinnan 
eom  klyfver  valnötkärnan;  puderpust. 
-*,  V,  a,  sätta  smak  pä;  skära  ci- 
tronskal. 

Zetetic,  a,  som  sker  genom  frSgor. 

Zibet,  8,  sibetkatt. 

Zigzag,  8,  sicksack,    -gery,  8.  krok^ 

Zink,  8,  zink  (en  halfmetall).      (vägar. 

Zizania,  Zizany,  s.  ogräs. 

ZOCCO,  Zocle,  8.  T,  kragsten. 

Zodiac,  8,  djurkretsen,  -al,  a.  an. 
gående  djurkretsen. 

Zoilus,  8.  oförskämd  konstdomare. 

Zone,  8,  luftstreck;  bälte,  -less,  a, 
utan  gördel. 

Zoollgraphy,  5.  djurbeskrifning.  -logi- 
cal, a,  zoologisk.  — logy,  8.  zoologi, 
djurens  naturalhistoria.  — pliyte,  s, 
djurväxt.  — tomist,  8.  en  som  ana- 
tomiserar  djur.  — toniy,  8,  djurens 
anatoraisering. 

Zookers,  Zooks,  i,  sappermenti  för 
tusan  I 

Zopissa,  8.  skeppsbeck. 

Zouch,  8.  osnygg  karl. 

Zounds,  i.  för  tusan! 

Zymosillmeter,  a.  jäsningsmStare.  -s, 
S,  jäsning. 


List  of  proper  names 
in  as  far  as  they  differ  in  English  and  Swedish, 


Abraham,  Abram,  Abraham. 

Abyssinia,  Abyssinien.     -n,  a,  abys- 

sinisk.     — ,  s,  Abyssinier. 
AdolphuS,   Adolf. 
Adriatic  Sea,  Adriatiska  fljÖQ. 

A  frie,  Africk,  Afrika. 

African,   a.  afrikansk.     -,  e.  Afrikan. 
A^athft,  Agata. 
Agnes,  Agnes,  Agneta. 
Aix-la-Cliapelle,  Aachen. 

Alban,  Aibin. 

Albigcnsis,   Waldenser. 

AlcairO,  Kairo. 

Alexandria,  Alexandrien. 

Algiers,  Algier. 

Alice,  Elsa. 

Alison,  Alee,  lllla  Elisa. 

AlpllOnsO,   Alfons. 

Alpine,  a.  angående  Alperna. 

Alps,  Alperna. 

Alsace,  Elsass. 

Ambrose,  Ambrosius. 

America,  Amerika.  — n,  a.  amerikansk. 

— ,  3.  Amerikan* 
Amy,  Amata. 
Andrew,  Andera. 

Ann,  Anne,  Anns., 
A  nay,  Annika. 


Anthony,  Anton. 
Antioch,  Antiochien. 
Antonia,  AntonetU. 
Antwerp,  AntOrp,  Antwerpen. 
the   Apennine  Hills,   Apenninerna. 
Arabjjia,  Arabiem     -ian  ,  a,  arabisk» 

—  ,    S,    Arab.      -Ic,  -ical,    a.    ara 

bisk. 
Armsnia,    Armenien.      ~n,    a,  armo- 

niak.      — ,  8,  Armenier. 
Asia,  Asien.     — tic,  a.  asiatisk.     -,  .«?. 
Assy,  Elsa.  lAsiaL 

Athenian ,    a.    athenlensisk ,    athensk. 

— ,  s,  Athenare. 
Athens,  Athen. 
Aubry,  Alberik. 
Augustus.  August. 

Austen,  Austin,  Augustin. 

Austria,  Österrike,    -n,  a.  ö^iterriklsk. 

— ,  8,  Österrikare. 
Azores,  Azorerna,  Azorlska  öarna. 

Bap,  Baptist. 
Baldwin,  Balduln. 
Baltic,  Östersjön. 
Barbary,  Barbariet. 
Barnaby,  Barnabas. 


430      Bartholomew 

Bartholomew^  Banolomäus,  Battel. 
Basil,  Basilius. 

Basil,  Basle,  Basel. 

Bat,  Bartel. 

Bavaria,  Bajem,  Bäjem. 
Beatrice,  Beatrix. 
Beck^  Rebekka. 
Belgium,  Belgien. 
Bell,  Bella,  Arabella. 
Bennet,  Benedikt,  Bengt. 
Berno,  Bern. 

Bernard,  Bernhard. 

Bess,  Bet,  Betsey,  Betty,  Elisabet. 

Biddy,  Brigitta. 

Bill,  Billy,  Wilhelm. 

Black  Sea,  Svarta  hafvet. 

Blanch,  Blanka 

Blase,  Blasius. 

Bob,  Bobby,  Robert. 

Bodwln,  Balduin. 

Bohemia,  Böhmen.     -n,  a,  bShmisk. 

— ,  *.  Böhraare. 
Boniface,  Bonifaclus. 
Brasil,  Brasilien. 
BreslaW,  Breslau. 

Bridget,  Briget,  Brigit,  Brigitta. 

BrisgOW,  Breisgau. 
Britain,  Storbritanien. 
Britany,  Bretagne. 
British,  a.  britisk. 
Briton,  s,  Britte,  Engelsman., 
Brunswick,  Braunschweig. 
Brussels,  BrUssel. 
Bucharia,  Buohariet. 
Buda,  Buda,  Ofen. 
Burgundy,  Burgund. 

Cadiz,  Cadix. 

Calabria,  Kalabrlen. 

Canary  Islands,  Kanariska  Same. 

Carinthia,  Kämthen. 

Carniola,  Krain. 

Carthage,  Karthago. 

Caspian  Sea,  Kaspiska  hafvet». 

Catherine^  Katarina. 

Cecily,  Cecilia. 

Champaign,  champagne. 

Charles,  Karl. 

Chariot,  Charlotta. 

Charley,  Karl. 


Eed 

China,  Rina. 

Chinese,  a.  kinesisk.     *-,  5.  KineS# 

Christian,  Chris,  Kristian. 

Christiana,  Kristina. 

Christopher,  Chris,  Kristofer. 

Cis,  Cecilia. 
Clare,  Klara. 
Claudius,  Klaudius,  Elas. 

Clement,  Clem,  Klemens. 

Cleves,  Kleve. 

Coblentz,  Coblenz,  Koblenz. 

Cologne,  Köln. 

Conny,  Konstantin. 

Conrade,  Conrad,  Konrad. 

Constance,  Konstantia. 

Copenhaguen,  Köpenhamn, 

Cracow,  Krakau. 

Creta,  Creet,  on  Kreta. 

Crimea,  halfon  Krim. 
Cyprus,  on  Cypern. 

Daintry,  Deventer. 
DamasCO,  Damaskus.. 
Dan,  Daniel. 
Dane,  S.  Dansk. 
Danish,  a.  dansk. 
Danemark,  Danm&ric. 

Danube,  Donau. 
Dantzick,    Danzig. 

the  Dardanelli,  Dardaneilerna. 
Daventry,  Deventer. 
Davy,  David. 

Deborah,  Deb,  Debby,  Debora. 

Delf,  Delft. 

Denis,  Dionysius;  Dionysia. 

Denmark,   Danmark. 

Derrick,  Didrik. 

DeuxpontS,  Zweibrucken. 

Dick,  Dlckin,  Dicky,  Richard. 

Dobe,   Robert. 

Dorothy,  Doll,  Dolly,  Dorothea. 
Dunkirk,  Dunkirchen. 
Dunny,  Anton. 

Dutch,  a.  holländsk.    -,  s.,  -man, 
Holländare.  »WOman»  «.  Holländska. 

Ead,  Ida. 

East  Indies,  Ostindien. 
Edward,  Eduard,  Edvard. 
Eed,  Ida. 


Egypt 

Egypt,  Egypten,     -ian ,  a.  egyptisk. 
Elb,  floden  Elba.  [-,  S.  Egyptier. 

Eleanor,  Eleonora. 
EliC,  Alexander. 

Elisa,  Eliza,  Eiisa. 
Elisabeth,  Elizabeth,  Elisabet. 

Ellen,  Helena,  Eleonora. 
EUick,  Alexander. 
Elsinore,  Helsingör. 

Eneas,  Enee,  Äneas. 

English,  a.  engelsk.   -.  S,  Engelsman. 

Er  ford,  Erfurt. 

Ernest,  Ernst. 

Esajas,  Esay,  Esaias. 

Ethelbert,  Adalbert. 

Ethiopia,  Athiopien. 

Eugene,  Eugenius, 

Europe,  Europa.     — ftll)   a.  europeisk. 

— ,  5.  Europé. 
Eran,  Johan. 
Eve,  Eva. 
Eierard,  Eberhard. 

Fanny,  Fanny,  lilla  Fransiska. 
FerdinandO,  Ferdinand. 
Flanders,  Flandern. 
Fleming,  s.  Flammändare, 
Florence,  Florenz  (stad). 
Florence,  Florentin;  Florentina. 
Flushing,  Flissingen,  Vliessingen 
France,  Frankrike. 
Frances,  Fransiska. 
Franche-COUnty,   grefskapet   Högbur- 
Francis,  Frans.  (gund. 

Franconia,  Franken.    -n,  a.  frankisk. 

-,  9.  Frank. 
Frank,  Frans,  lilla  Frans. 
Frankfort,  Frankfurt, 
Franks,  «.  pl,  Franken. 
Frät,  Eufrat. 
Frederick,  Fredrik. 
Freesland,  Frisland. 
French,  a.  fransk.     -,  S,  Fransman. 
Friberg,  Freiberg,  Freyberg. 
Friburgh,  Freiburg,  Freyburg. 

Frise,  Friseland,  Frisland. 

Friuly,  Friaul. 

Fnnen,  Fyn,  Fyen,  Fyen, 

Galilee,  GalUcien. 
o  au  t,  Gent. 


Harriet 


.431 


Oascoign,  Gascony,  Gaskonien. 
Gaill,  Gallien. 
Gedanks,  Danzig. 

Ocf,  Geff,  GelVery,  Gottfrid. 
Geneva,  Genf,  Geneve. 

Genoa,  Genova,  Genua. 
Geolfery,  Gottfrid. 
George,  Georgy,  Georg. 

Georgia,  Georgien 

Gerard,  Gerhard. 

German,  s.  German;  Tysk.  -,  a.  tysk, 

-y,  Tyskland. 
Ghent,  Gent. 
Gilbert,  Gib,  Gil,  Gilbertus. 

Giles,  Agidius,  Julius. 

Gllian,  Gillian,  Juliana. 

Gill,   Gillet,  lilla  Juliana. 

Giulick,  Gulick,  Jiiilch. 

Gladuse,  Klaudia. 
GlaryS,  Glarus. 
Godard,  Gotthard. 
Godfrey,  Gottfrid. 

Gotha,  Gothen,  Gotha. 

Gothi,  Gothes,  S.  pi.  Göterna. 
Gothla,  Gothland,   Gotland.   Göta. 

land. 
Grandison,  Richardson. 
Graveling,  Qrävelingen. 

Grecian,  Greek,  a.  grekisk.    -,  s. 

Greece,  Grekland.  [Grek.i 

Greenland,  Grönland. 

Gregory,  Gregorius. 

Griff,  Grifftt,  Rufin. 

GripSWald,    Greifswald. 

Grissel,  Grishild,  Griseld,  Griseldis* 

Grison,  $.  Graubiindnare. 

Guelderland,  Geldem. 
Guilbert,  Gilbertus. 
Guiny,  Guinea. 
Guy,  Guide. 

Hab,  Herbert, 
Hadria,  Adriatiska  sjoD, 
Hague,  Haag. 
Hainault,  Hennegau. 
Hall,  Henrik. 
Hally,  Henrika,  Henrietta. 

Hambro,  Hamburgh,  Hamburg. 

Hannah,  Hanna,  Anna. 
Harriet,  Heurika,  Henrietta. 


432 


Harry 


Harry,  Henrik. 

Helen,  Helena,  Helena. 

HenriettO,  Henrietta,  Henrika. 
Henry,  Henrik. 
Herbert,  Heribert,  Herbert. 
Hercyaian  Forest,  Harts. 
Hessen,  Hessia,  Hessen. 

Hick,  Richard. 
Hierom,  Hieronymus. 
Hilary,  Eilarius. 
Hindoo,  S,  Hindu,  Indian. 
Hob,  Hobe,  Robert. 

Hod^,  Hodge,  Hodgokin,  Hody, 

Hngh,  Hugo.  iRoger. 

Hungarian,  a,  ungersk.    -,  s.  Ung. 
Hungary,  Ungam.  frare. 

Ib,  Isabella. 

India,  Indies,  Indien. 

Indian,    a,    indisk,   indiansk.      — »  8. 

Indian,  Hindu. 
Ingria,  Ingermanland. 
Ireland,  Irland. 

Irish,  a,  irländsk,     -man,  s.  Irlän- 
Isaac,  Isak.  Idare. 

Isabel,  Isabella. 

Italian,  a.  iuliensk.    -,  S,  Italienare. 
Italy,  Italien. 

Jack,  Jacky,  Johan,  Hans,  lilla  Hans. 
Jacob,  Jakob,     -ine,  Jakobina. 

Jatl'a,  Joppe. 

James,  Jakob. 
Jane,  Johanna,  Hanna. 
Jaquet,  Jakobina. 
Jasper,  Kasper. 
Jemmy,  lilla  Jakob. 
Jennet,  Jenny,  liiia  Hanna. 
Jeremy,  Jerry,  Jeremias. 

Jerome,  Hieronymus. 
Jewry,  judiska  landet. 
Jin,  Johanna. 
Jinny,  lilla  Hanna. 
Jo,  Joe,  Jof,  Josef. 
Joan,  Johanna,  Hanna. 

Jocelin,  Jost. 

John,  Johan,  Hans. 

Jona,  Jonas. 

Jone,  Hanna. 

Jonny,  Johann,  lilla  Hans. 


MaJntz 

Joshua,  Josua. 
Josy,  Jcsias. 
Jo  ve,  Jupiter. 
Judoa^  Judäa,  Judéen. 

Katharine,  Kate,  Eaisa,  Katarina 
Kit,  Kitty,,  lilla  Kristina. 
Konigsbergh,  Köaigsberg, 


Konigsbergh,  Köaigsberg. 

Lacedemon,  Lacedämon.    -lan,  e, 

Lacedämonier. 
Lapland,    Lappland,     -er,    S,   Lapp. 

Laurence,  Lars. 

Leghorn,  Livorno. 
Leipsick,  Leipsic,  Leipzig. 
Lettice,  Lätitia. 
Lewis,  Ludwig. 

Liege,  mttich. 

Lints,  Lintz. 

Lisbon,  Lisboa,  Lissabon. 

Lisle,  Lille,  Ryssel. 

Lithuania,  Lithauen. 

LiYOnia,  Limand.    »n,  s,  Liffländer. 

Livy,  Livlufl. 

Livy,  Olivia. 

Loeven,  Lowen. 

Lombardy,  Lombardlet. 

Lorrane,  Lorraine,  Lothringen, 

Lotty,  lilla  Karolina. 

Louisa,  Ludovika,  Lovisa. 

Lovain,  Löwen. 

Low  Countries,  Nederländerna. 

Lubeck,  LUbeck. 

Luce,  Lucia. 

Lucern,  Luzern. 

Lucy,  Lucia. 

Luke,  Lucas. 

Luneburgh,  Lllneburg. 

Lusace,  Lusatia,  Lausitz. 

Luxemburgh,  Luxemburg,  LUtzeibui.-)! 

Lyons,  Lyon. 

Lyppe,  Lippe. 

Madeira,  Madira,  Madeira. 

Madgy,  Magdalena. 
Maese,  .ioden  Maas. 
Maestricht,  Mastricht. 
Magdalen,  Magdalena. 
Main,   floden  Main. 
Muintz»  Mainz. 


Malachy 

Malachy,  Malachias. 

Malkio,  lilla  Maria. 

March,  Mark. 

Margaret,  Margery,  Margareta. 

Marget,  lilla  Greta. 
Mark,  Markus. 
Martin,  Martin,  Marten. 
Mary,  Maria. 

Matilda,  Maud,  Mawd,  Matilda. 
Matthew,  Mat,  Matthaus. 

Maudlin,  lllla  Lena. 

Maurice,  Moritz. 

aiawkes,  Mawkin,  Ulla  Maria. 

Meg,  Mer,  Ul^  Greta. 

Merand,  Miranda. 

Michael,  Mick,  Mike,  Mikael,  Mickel. 

Milan,  Milain,  Mailand,  Milano. 

Misnia,  Meissen. 

Moldavia,  Moidau. 

Moll,  Molly,  lilla  Marta. 
Mons,  Bergen  (stad  i  Hennegau). 
MoSCOVy,  Moskoviternas  Land. 
Moscow,  Moakau. 
Moselle,  floden  Mosel. 
Muldau,  floden  Moidau. 
Mnn,  Edm^md. 
Munich,   Munchen. 
Munster,  MUnster. 

Nal,  Eleonora. 

Nam,  Ambrosius. 

Nann,  Nanny,  Anna,  Annika. 

Nansi,  Nancy,  Nanci.  Nancy. 

Naples,  Neapel. 

Nat,  Natty,    Nathaniel. 

Natolia,  Anadoli,  Mindre  Asien. 

Ned,  Neddy,  Edvard. 

Nehemiah,  Nehemias. 
Nell,  Eleonora,  Helena. 
Nest,  Agnes,  Agneta. 
Netherlands,  Nederländerna. 
Nib,  Nibb,  Isabella. 
Nice,  Nizza. 

Nicholas,  Nick,  Nils,  Niklas. 
Nieper,  floden  Dnieper. 
Niester,  floden  Dniester. 
Nile,  Nilfloden. 
Noll,  Olivier. 

Norman,  s.  Normand,  Norrman:  Nor- 
ska,    -dy,  Normandie. 

English'Siuedish  DicL 


Eeynold  433 


Norwayj  Norge. 

Norwegian,  S,  Norrman;  Norska. 

Nuremberg,  Numberg. 
Nyckin,  lilla  Isak. 

Oliver,  Olivier. 
Olivy,  Olivia. 
Orange,  Oranien. 
Osnabrugh,  Osnabruck. 
Ostend,  Ostende. 
Ostrogoths,  Ostgöterna. 

Otho,  otto. 

Paddy,  Patrick. 
Padoua,  Padua. 
Padns,  floden  Po. 
Palatinate,  Pfaits,  Pfak. 

Palestine,  Palestina.  . 
Pall,  lilla  Maria. 
Passaw,  Passau. 
Pat,  Patty,  Maria,  Martha- 
Peg,  Peggy,  lilla  Greta. 

Pel,  Peregrine,  Peregrinus.- 

Pernel,  Petronella. 

Persia,  Persien. 

Peruvian,  S.  Peruan. 

Petersburgh,  Petersburg. 

PhUip,  Filip. 

Philippa,  Filippina. 

Piedmont,  Piemont. 

Pietre,  Peter. 

Pliny,  Plinius. 

Poland,  Polen,    -er,  Pole.  s.  Polack. 

Poll,   Polly,  Maria. 

Pommerland,  Pomerania,  Pomem. 

Pommeranian,  a.  pomersk.  ~,  s.  Pom- 

rare»  (Portugis. 

Portuguese,   a.  portugisisk.     -,  s. 

Posna,   Posen. 

Prague,  Prag. 

PrU,  Prudentia. 

Prussia,  Preussen.     -D,    a.  preussisk. 

— ,  8.  Preussare. 
Puglia,  Apulien.  (Pyrenéerna. 

Pyrenees,  Pyronean  Mountains, 

Quadalquiyerio  ,  floden  Qvadalqyivir. 

Ralph,  Rudolf. 
Katisbone,  Regensburg. 
Reynold,  Reinhold. 

2» 


434 


Rhine 


Blliue,  floden  Rhen. 

Khodes,  Rhodos. 

Köan,  Rouan* 

Robert,  Kobin,  Robert. 

Bolph,  RuJoif. 

Boman,  a.  roisersk.    — ,  s,  Bomare. 

RonBanla,  Romanien. 

Bome,  Rom. 

Rory,  Roderik. 
Bosamond,  Rosanmnda. 
K0S6,  Rosica,  Rosa. 
Bosy,  mia  Rosina. 
Blig«a,  Riigen. 
Bussia,  Ryssland. 

Saal,  floden  Saale. 

Sabin,  Sabi&e,  Sabina. 

Sal,  Sally,  Sarah. 
Saltsbargh,  Salzburg. 

Salmon,  Salomon,  Saiomo.< 
Sam,  Sammy,  Samuel.  /^ 

Sampson,  Simson. 

Sander,  Sandy,  Sanny,  Scander, 

Alexander. 
Sayoy,  Savojon. 
Saxon,    a.   sachsisk.     — ,  S,  Sachsare. 

~y,  Sachsen. 
Scheld,  floden  Schelde. 
Scot,   Scotch,   a.  skottsk,     ~,  8, 

-man,  3.  Skotte. 
Scotland,  Skottland. 
Scottisll,  skottsk. 
Sib,  Sibilla. 
Siberia,  Siberien. 
Sicily,  Sicilien. 
Sil,  Sylvester. 
Silesia,  Schlesien. 
Simon,  Sim,  Simy,  Simon» 

Sis,  Cecilia. 
Slayonia,  Slayonlon. 
SleSTTick,  Schleswig. 

•Sopby,  Sofia. 

Sonnd,  Öresund. 

Spain,  Spanien. 

Spaniard,  s,  Spamor* 

Spanish,  a.  spansk. 

Spire,  Speyer,  Speier. 

Stephau  y     Steephen ,     Steephy, 

Stefan. 

Stiria,  Stlermark,  stoyermaro.. 


Ursly 
Strasbnrgh,  strasburg. 

Sa,  Sucliy,  lilla  Susanna. 
Snabia,  Schwaben. 

Susanna,  Susy,  Susanna. 

Swede,  3,  Svensk. 
Sweden,  Sverige. 
Swedish,  a,  svensk. 
Switzer,  Swiss,  $.  Schweizare, 
Switzerland,  Schweiz. 
Syracuse,  Syrakus. 
Syria^  Syrien. 

Taff,  Thöophilus. 
Tartary,  Tartariet. 

Ted,  Teddy,  Edvard. 

Tees,   floden  Etsch. 
Thames,  floden  Ihemsa. 
Thebes,  Theben. 
Theodore,  Theodor. 
Theodoric,  Didrik. 
Theophilus,  Theophilus,  Gottlieb.' 
Thessaly,  Thessalien. 
Thionville,  Dietenhofen. 
Thomasin,  Thomasia. 
Thuringia,  Th  uringen. 

Tibald,   Tibby,   Thlb,   Thibby, 

Theobald. 
Tid,  Theodost 

Tim,  Timmy,  Timothy,  Timotb«us» 
Tirole,  Tyrol,  Tirol,  Tyrol. 
Tid,  Theodor. 

Tobias,  Tobit,  Toby,  Tobias. 

Tom,  Tommy,  Thomas. 
Tony,  Anton. 
Tournay,  Doomik. 

Tracy,  Theresia. 

Transylyania,  Siebenbfirgetu 

Trent,  Trident,  Trient. 

Treves,  Triers,  TricÄ 
Tripoli,  Tripolis. 
Troy,  Tröja. 
Turkey,  Turkiet. 
Tuscany,  Tosoana. 
Tyre,  Tyms. 

United  States,  FSrenU  SUtema. 
rpsal,  Upsala. 

Ursly,  Ure,  Usly,  Urgly,  Ursula, 

Ursula. 


Val 

Val,  Tally,  Talentine,  YAlentio. 
Yonetian,  a.  venetiansk.    «.  5.  Vene- 
Tenice,  Venedig.  Itian. 

Vienna,  Wien. 
Vin,  Vincent,  Vincentius, 
Virginia,  Virginy,  Virginlen. 
Vist  Q  la,  floden  Weichsel. 
Vol,  Yaientin. 

Wallachia,   Wallachiet. 

Wales,  Wales  i  Walliserland, 

Warsaw,  Warschau. 

Wat,  Watty,  Waiter. 

Welch,  a.  som  är  frän  Walliserlandet. 

West-Indies,  Westindien. 

Westphalia,   Westfalen. 

Weteraw,  Wetterayia,  Weiterau. 
Wick,  Wickin,  Wiineim. 


Zwickaw 


435 


Wilhelmina,  Wilhelmina. 

William,   WiU,   Willy,  Wilkin. 

Wilhelm  o 

Win,    Winny,  Winefrld,   Winl. 

fred,  Winfrid.  [teraberg. 

Wirteraberg,  Wnrtemberg,  Wur. 
Wirtsbargh,  Wurzburg. 

Xa,  floden  Oxas» 

Ypress»  Ypwn. 

Zacharias,  Zachary,  Zach,  Zack, 

Zacky,  Zacharias. 
Zeilan,  ön  Ceylon. 

Zeland,  Zealand,  Seeland. 

Znrich,  Zurich. 

Znyder-Sea,  sadersjö. 
Zwickaw,  ZwicUau. 


Burt's 
SWEDISH-ENGUSH 

ENGUSH-SWEDISH 
Dictionary 


Date  Due 

All  library  items  are  subject  to  recall  3  weeks  from 
the  original  date  stamped. 


FEB  !J  /  m\ 


1  Jti«  z  1  rm 


F£b  2  k  m 


?-h 


n  ^ 


MAR  1  7  '/ÖÖ1 


pH^^no,! 


APR  2  0  2001 


JWTTm 


wrrt^m 


J  • ;  s  I    »V    ^   .^  n  -  ^ 


^-v^>t       -■     ^    Ld^ti 


JUN  1  9  "Or 


AUb  0  4  'bM 


Ws  0  F  ?009 


P 


NiA   2  H  i-Jii 


nn  2  87011 


^Jig    1   ?  ?^n!^         Brigham  Young  University 


-J 


rt^ 


n 


BRIGHAM  YOUNG  UNIVERSITY